Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar ......Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet -elevens möjlighet till fördjupning i Gy2000 och Gy2011 Stefan Törnblom

Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld HT10

Höstterminsprojekt inom Lärarlyftet

1

Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet

- elevens möjlighet till fördjupning i Gy2000 och Gy2011

StefanTörnblom



2

- Innehållsförteckning

HÅLLBAR UTVECKLING PÅ NATURVETENSKAPSPROGRAMMET 1

- ELEVENS MÖJLIGHET TILL FÖRDJUPNING I GY2000 OCH GY2011 1

- INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2

LÄNKAR 2 INLEDNING 3 SYFTE OCH METOD 4 RESULTAT 5 HÅLLBAR UTVECKLING 5 UTBILDNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 5 UTVIDGNING AV MILJÖBEGREPPET 7 EN ETIK FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 8 MILJÖINRIKTNINGEN I ÖREBRO 9 SKILLNADER MELLAN GY2000 OCH GY2011 10 DISKUSSION 13 HÅLLBAR UTVECKLING I GYMNASIESKOLAN 13 MÖJLIGHETER TILL FÖRDJUPNING I HÅLLBAR UTVECKLING I ÖREBRO 13 SLUTSATS 14 REFERENSER 14 BILDKÄLLA 14

BILAGA 1 15

INRIKTNING MILJÖVETENSKAP PÅ NV-PROGRAMMET — ARBETE I PROJEKTFORM MED STÖD AV INTERNET. 15 BAKGRUND 15 PROJEKTETS MÅL 17 UTVÄRDERING 17 KÄLLOR 17

Länkar FördensomvillvetamerommiljöinriktningeniÖrebro,besökvårahemsidor:http://orebromiljo.wordpress.com/ochhttp://lararwebb.orebro.se/maper41/index/



3

Inledning IminterminsuppgiftkommerjagattbehandlaundervisningihållbarutvecklingpåNaturvetenskapsprogrammetochisynnerhetelevensmöjlighetattväljaenmiljö‐ochhållbarhetsinriktningpåsittprogram.Jagkommerattförsökavisabakgrundentilldebeslutsomfattatskringhållbarutvecklingidennyagymnasieskolanochdiskuteravilkakonsekvenserdessabeslutfår.Sedan1994hardetfunnitstreinriktningarpåNaturvetenskapsprogrammet,Naturvetenskap,MatematikochdatavetenskapochMiljövetenskap.BådadesenareinriktningarnatasbortiochmedinförandetavGy2011.Identidigaregymnasieskolan,därprogramstrukturenochkursplanernaärfrån1994respektive2000läserallaelever,inklusivenaturvetarekärnämneskursenNaturkunskapA.Nuhariställetinnehålletidenkursenförlagtstillkursernaibiologi,fysikochkemi.JagharundermångaårarbetatmedmiljöundervisningpåNaturvetenskapsprogrammet,förstmedMiljövårdsteknik,sedanmedMiljökunskapidenförstaversionenavLpf‐94ochsedanfrånår2000meddenuvarandekursernaMiljökunskap100pochMiljöpolitik50psomtillsammansmedKemiBochBiologiButgörmiljöinriktningenpåNaturvetenskaps‐programmetidag.JagkommerattredogörafördetuppläggvihaftpåundervisningenpåminskolaochiÖrebrokommuneftersomvisamarbetatifleraårförattkunnaanordnaenmiljöinriktningmedetttillräckligtstortelevantalochentillräckliglärarresursförattkunnaordnastudiebesökochresor,laborationer,exkursionerochmätningarifält.

Projektet Biologisk mångfald i skogen. Äntligen framme vid lägret. Foto: Stefan Törnblom



4

Syfte och metod SyftetmeddennauppsatsärattundersökahurUtbildningförHållbarUtvecklingpåNaturvetenskapsprogrammetförändrasistyrdokumenteniochmedövergångenfråndettidigaregymnasietsutformningtillGy2011.Jagkommerattanvändamigavläroplan,kurs‐ochämnesplanermenocksåavlitteratursombehandlarUtbildningförHållbarUtvecklingochsomundersökersjälvabegreppetHållbarutveckling.SärskiltkommerjagattbehandlaelevensmöjlighetattgenomvalfördjupasigiHållbarutveckling.Frågeställningar:

Vadmenasmedhållbarutvecklingochvilkamiljöetiskasynsättliggerbakombegreppethållbarutveckling?

VadsägerinternationellaöverenskommelseromUtbildningförHållbarUtveckling? Hurpåverkardennyaprogramstrukturenochvilkenchansgerdetelevernaattfördjupasigihållbarutveckling?

HurskaviiÖrebroutformaenfördjupningiHållbarutvecklingiGy2011?

En handgriplig undersökning av återvinningssystemen på en skola i Stralsund Foto: Mårten Persson



5

Resultat

Hållbar utveckling BegreppetHållbarutvecklingdefinierassåsomdeflestauppfattardetidag,irapportenVårgemensammaframtidfrånVärldskommissionenförmiljöochutveckling1987(svensköversättning1988).DessabenämnsoftaBrundtlandrapportenrespektiveBrundtlandkommissionenefterdessledareGroHarlemBrundtland.Brundtland‐kommissionensdefinitionavHållbarUtvecklingärdenmestciteradeochanvändasedandess. enutvecklingsomtillfredsställerdagensbehovutanattäventyrakommande generationersmöjligheteratttillfredställasinabehov(s57). Detfinnsmångaliknandeförsökattdefinierahållbarutvecklingmeningetannatharhaftsammagenomslagsomdetta.NärdetgällerattförståvilkenvägledningdetovanståendecitatetgerfördensomskataitumedattgörabegreppetHållbarutvecklingtillsitt,tillämpadetipraktiken,planerautbildning,utvecklaettföretagsmiljöarbeteellerarbetamedinfrastrukturomvandlingar,harmycketgjortssedanBrundtlandrapportenskrevs.Fortfarandeärdetettsvårt,gummiartatbegrepp,somgerupphovtillmångaolikasvarpåsammafråganärolikamänniskormedolikabakgrundocherfarenhetskatacklasammaproblem.GeorgHenrikvonWrightfinländskfilosof,diskuterardetibokenMytenomframsteget(1993),hanskriver

Enorsaktillhandlingsförlamningenliggerenligtminmeningdäriattsjälvaföreställningarnaomdetidealsombordeeftersträvasbelastasavinremotsägelser.[…]Brundtlandrapportenlyfteframdetredantidigarebekantabegreppet”hållbarutveckling”.Detdiskuterasmedvissutförlighetirapportenochharblivitnågotavettslagord.Mendetförblir,åtminstoneförmig,suddigtochsvårgripbart.[…]Manförsökerargumenteraattdessatvåmotsattatendenserellersträvandenförutsättersnarareänstridermotvarandra.(Hansyftarpåtillväxtensomständigtskastigasamtidigtsomkonsumtionenochdärmedutsläppenminskar,minanmärkning).Utantillväxtingenutjämningavvälståndet(s144‐145).

Begreppetinnehålleralltsåinbyggdakonflikter,ochledertillolikatolkningar,menärocksåetttacksamtämneförundervisning,debatt,diskussionochreflektion.

Utbildning för Hållbar Utveckling IrapportenHållbarutvecklingipraktiken(Myndighetenförskolutveckling,2004)framgårattflerainternationellaöverenskommelsergjortsomUtbildningförHållbarUtvecklingbl.a.vidvärldsmötetommiljöiRio1992.IettavdokumentenfrånRiokonferensen,Agenda21,kapitel36sombehandlarutbildningslåsfastatt

utbildningäravgörandeförattfrämjaenhållbarutvecklingochförbättramänniskorsförmågaattlösamiljö‐ochresursproblem.

Isammakapitelsomovanfinnsenskrivningomåtgärdersomärtillförattfåen



6

omorienteringmotUtbildningförHållbarUtveckling(Agenda21isvensköversättningkapitel36punkt5).

[…]föreslåsföljandeåtgärder[…]regeringarbörsträvaefterattinomdenärmastetreårenuppdateraellerutarbetastrategierisyfteattintegreramiljöochutvecklingsomettgränsöverskridandeinslagiutbildningpåallanivåer.Dettabörgörasisamarbetemedallasamhällssektorer[...]Enutförligöversynavläroplanerbörgenomförasförattsäkerställaenmultidisciplinäruppläggningomfattandemiljö‐ochutvecklingsfrågorsamtdesociala,ekonomiskaochdemografiskaaspekternaochsambanden.

HursådanutbildningserutslåsocksåfastiAgenda21ochharytterligarebearbetatsiöverenskommelsenAgenda21förutbildningförhållbarutvecklingiÖstersjöområdet‐Baltic21Efrån2002.DetärenöverenskommelsemellanmiljöministrarnaiÖstersjöländerna,ocksåkalladHagadeklarationen.

[…]villviföreslåatthållbarutvecklingblirettavdehuvudsakligamålenförhelautbildningssystemet,bådeformellochicke‐formellutbildning,frånförskolaviagrundskola,gymnasieskolaochkommunalvuxenutbildningtillhögreutbildningochfolkbildning.Måletskallinkluderasiallaläroplanerellermotsvarandedokumentberoendepåutbildningsnivå,ochkursplanersamtutgöraendeliettlivslångtochlivsvittlärande.Detskallintegrerasiexisterandeämnenochdisciplinermenocksåutvecklassomspeciellakurser.Detinbördessamspeletmellannaturvetenskapochsamhällsvetenskapmåstestärkas(s7).

Läggmärketillhur”bör”,stärkstill”skall”iBaltic21E,somdåblirenbindandeöverenskommelseomUtbildningförHållbarUtveckling,etbegreppsomilitteraturenoftakommitattförkortastillUHU.Litesenareisammadokumentfinnskonkretiseratförskolväsendet,vilkaåtgärdersomskagöraspåvarjeskola(s11).

Målförskolan(förskolanochdetoffentligaskolväsendet)Allaeleverskallhakompetens,värderingarochfärdigheterförattkunnavaraaktiva,demokratiskaochansvarsfullamedborgareochförattkunnafattaegnabeslutliksomförattkunnadeltaibeslutinomolikanivåerisamhälletförattskapaetthållbartsamhälle.Eleveniyrkesutbildningskallocksåhafärdigheterochkompetensrelevantaförsittframtidaarbetsliv.Dettaförutsätterföljande:•lagar,förordningar,läro‐ochkursplanerinkluderarutbildningförhållbar utveckling,•utbildningförhållbarutvecklingingåriordinarieskolarbeteochutgörgrundenför detdagligalivetiskolan,•lärarnaharrelevantkompetensattinkluderahållbarutvecklingisinundervisning,•ändamålsenligametoderanvändsiundervisningenochenskolmiljöutformadsom ärpositivtillhållbarutveckling.



7

Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling Bild: Ulrika Palme, Chalmers

Somjagserdetärdettaarbeteintepålångavägarfärdigt,detärbaradenförstapunktensomidaguppfyllsideflestagymnasieskolorännuåttaårefterattdokumentetundertecknades.

Utvidgning av miljöbegreppet IinledningskapitletavHållbarutvecklingipraktikenskriverJohanÖhmanochLeifÖstmanomhurmangåttfrånensnävareuppfattningommiljöundervisningiskolan,tillennybredare”utvidgningavproblematiken”(Myndighetenförskolutveckling,2004).

Dennautvidgninggällersåvälitidenochrummetsomavinnehållet.Tidsmässigtpåsåsättattintebaradagensproblemstuderasutanuppmärksamhetensriktasocksåmotdekonsekvensersomvårahandlingarharförframtidagenerationersmöjligheteratttillfredsställasinabehov.Rumsmässigtgenomattproblematikensessomsåvällokalsomglobaltillsinkaraktär.Innehållsmässigtsåtillvidaattproblematikenantasomfattaistortsettallasektorerisamhälletsutveckling.Dethandlaralltsåintebaraomhurvikanskapaettuthålligtsättattbrukanaturensresurserutanocksåomhurviskaparettsamhällesomärsocialtochekonomisktuthålligt.Inteminsthandlardetomattskapaettsättattsamordnaekologisk,ekonomiskochsocialuthållighet.Kortsagthandlardetomhurvikanskapadetgodasamhälletochdärmedocksåförutsättningarförettgottlivmedgodlivskvalitetochhälsa.Denhållbarautvecklingenberörsåledeshelavårlivsmiljöochställerfrågoromvilkenframtidvivilllevaiochvilkaförutsättningarviskaparförframtidagenerationerattlevaettgottliv(s13‐14).

Dethärbetyderattsnartsagtvarjeämneochvarjekursigymnasieskolankanberörahållbarutvecklingochattskamanbeskrivahurskolanleverupptillmålenomundervisningförhållbarutvecklingkanenbeskrivningbehövasdärmankansehurolikaämnenbidrartillenhelhetsbildavhållbarutveckling.MyndighetenförSkolutvecklingutveckladeutmärkelsenSkolaförHållbarUtvecklingsomSkolverketsedantagitöver.Justnuharlitedrygt20gymnasieskolorfåttutmärkelsen.IfigurentillhögerservidetredelarsommanoftamenarattHållbarutvecklingvilarpå,ekologiskt,socialtochekonomiskthållbarutveckling.Bildenfinnsimångavarianter,somstol,pall,medringarmenhärvisarjagensomjagfinnerkloktutformadbild,gjordavUlrikaPalmepåChalmerssombetonarattalltingvilarpåenbas,naturen,attteknikochekonomiärmedelförattuppnåmålet,ensocialvälfärd.



8

Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling med ett rättviseperspektiv och ett intergenerationellt (över generationsgränsen) perspektiv. Bild: Ulrika Palme, Chalmers

En etik för hållbar utveckling Närmanbörjarstuderabegreppethållbarutvecklinglitemeraidetaljupptäckermanattdetinrymmermångaetiskafrågeställningar.DennumeranedlagdaMyndighetenförskolutvecklingskrevitemaskriftenLärandeomhållbarutveckling(2004)

Hållbarutvecklinghandlaromfrågorsomrörvärde,moral,mänskligarättigheter,demokrati,delaktighet,jämställdhet,etnicitet,makt,samhälleligaintressekonflikterochvårrelationtillnaturen.Hurdessafrågorbehandlasochintegrerasidenpedagogiskaverksamheten/undervisningensåattdebildarenhelhetblircentraltiettlärandeomhållbarutveckling(s7).

CitatetovanvisarpåettmyckettydligtsättkomplexitetenibegreppetochdärmeddetarbeteenskolabehöverlägganedförattinförlivaalltdettaiettLärandeförHållbarUtveckling.Menvadärdåenetikförhållbarutveckling?MartinStenmarkharbesvaratdenfråganibokenMiljöetikochmiljövård‐Miljöfrågornasvärderingsmässigadimension(2000).Härfinnsinteutrymmeattutvecklafrågornaidetalj,jagskadockgöraenkortsammanfattning.IsittöppningsanförandevidWorldConferenceontheChangingAtmosphere1988,saGroHarlemBrundtland,attförattkommatillrättamedmiljöproblemenkrävs”anewholisticethicinwhicheconomicgrowthandenvironmentalprotectiongohand‐in‐handaroundtheworld”(Stenmark2000s5).Världskommissionen1988,talarocksåomattutvecklaenglobaletik.Stenmarkbeklagarsenareisinbokfrånvaronavensådantydligetik.Tillhögerenutveckladformavdentidigarefigurensomdessutomvisaretträttviseperspektiv(etisktperspektiv)bådeintragenerationellt(inom)ochinter‐generationellt(somsträckersigtillframtidagenerationer).Ihuvudsakärdenhållbarautvecklingensetikenantropocentrisk(människocentrerad)etik(Stenmark2000s133).Intedentraditionellaformenavantropocentrisketik,sombarasertillnulevandemänniskorsintressenochbehov,utanenholistiskantropocentrisketiksomtarhänsynäventillkommandegenerationer(intergenerationellantropocentrisketik).DetfinnsdockännuingenglobaletikutveckladsomdenGroHarlemBrundtlandtaladeom1988.Alternativentilldenholistisktantropocentriskamiljöetikenären(svag)biocentrisketik,somtarhänsyntillallalevandevarelsersbehov,dockiförstahandmänniskans,elleren(svag)ekocentrisketiksomtarhänsyntillallalevandevarelsersbehov,samtartersochekosystems



9

integritet,dockiförstahandmänniskans(eng.integritysombådekanöversättasmedhelhetochmedvärdighet,därjagtyckerattöversättningenhelhetrimmarbästmedminuppfattningomekologi,medanStenmarktyckstropåattdetäridenandrabetydelsen).Ingenavdessaetiskaströmningarärdockutveckladtilletthandlingsprogramimiljöetikattfallatillbakapånärdetfinnsbehovavdet(Stenmark2000s133).

Miljöinriktningen i Örebro NärdennyautbildningenGy2000skullestartamedmiljöinriktningeniÖrebrohöstterminen2001tognaturvetarrektorernapådedåtregymnasieskolorsomhadeNaturvetenskapligtprogramettinitiativtillattgåsammanomengemensamutbildning.Kommunledningen

hadesamtidigttagitettinitiativtillskolutvecklinggenomattutlysaattdetfannspengarattsökaförprojekt.Enprojektansökanskrevs(seBilaga1)ochdeförstaelevernabörjade.DetfannsenoroförvikandeelevunderlagpåNv‐programmetochgenomattslåihopelevgruppernafråndetreolikaskolornafickvienundervisningsgruppmed26elever.Vivarfrånbörjanpådetklaramedattvivillevaraute,resamedeleverochdärmedocksåkoncentrationsläsaunderårstiderdådetvarsombästattgöraundersökningarutomhus.VivarocksåinnepåattarbetamedstödavenInternetsidaochenloggboksomelevernakundehatillgångtillfrånInternet,lämnasinareflektionerocharbeteniochfåkontaktmedosslärare.DanderydsgymnasiumarbetadeviddenhärtidenmycketmedÖstersjöexkursionerochvikontaktadedemförattfågöraenförstaexkursionredaniaugusti‐september2001.Efteratthagjortdetoch

utvärderatfrågadevielevgruppenvaddevillegörahärnästochdiskuterademålenförkurserna.VihaderedantagitettbeslutomattintegrerakursernaMiljökunskap100poängochMiljöpolitik50poängförattintebehövagöraenivåraögonkonstladåtskillnadmellandessabådaperspektivpåmiljöfrågorna.Enavvåramålsättningarmedprojektetvarattutvecklaelevaktivaarbetssätt(seBilaga1)somgerutrymmeförelevernaskreativitetochsomgergottomtidföranalysochreflektion.Vihardelatdetvåårenifyraprojekt,vartochettenterminlångt,medvarierandeinslagavmiljökunskaprespektivemiljöpolitik.Defyraprojektenärmedbörjanhöstterminenårett:

- Östersjönsekologi/Östersjönsmiljöpolitik- GlobalklimatpolitikmedFN‐rollspel/lokalamiljömål- Biologiskmångfaldiskogmedpaddling/konfliktermellanmångfaldochandra

miljömål- HållbarutvecklingmedjämförelsemellantvåstäderochresatillStralsundiTyskland

Elevgrupp på väg över torget i Stralsund Foto: StefanTörnblom



10

Närtvåårhargåttharvåraelevergjortallamomentikursenochredovisatgenommuntligaochskriftligaarbeten,posters,seminarierochrollspelsåattviharunderlagförallabetygskriterier.Undernågraveckorkringjulochnyårgervielevernakompensationsledigtochplanerarnästatermintillsammansilärarlaget.Årskurs2ochårskurs3läsertillsammansochvidelarinelevernainyagruppervarjetermin,därdetalltidingårtreorigruppensomharerfarenhetavarbetssätten,ochtreorfungerarsomfaddrarförmerovanatvåor.Eftersomvivaritmellan35och53eleverigruppenhardetvaritintebaraenstyrkautanennödvändighetattvarafleraläraresomarbetarilag.VihardessutomdelatpåansvaretförplaneringensåattenavossharhuvudansvarförÖstersjöexkursionen,förarbetetmåstealltidbörjaundertermineninnan,enharansvarförpaddlingenochenavossförTysklandsresan.ViharunderårenvaritlyckosammamedansökningaromEU‐bidragochfåttdetvidfleratillfällen.TyvärrharEU:sprogramkontormeddelatossattreglernanuärändradeochvårtresandegymnasiumkommerjustnuinteifrågaförEU‐bidrag.Tillenbörjangavvivåraeleverförstorauppgifter,ochsattedempåalltförsvåraprovmenefternågrautvärderingarkomviframtillettarbetssättsomvisedandessutnyttjatmedsmåförändringarochförbättringarvarjetermin.Viutvärderarfortfarandeenellertvågångerperterminochfårnumerabraresultatiutvärderingarna,därarbetssättenochorganisationenavarbetetfårhögapoäng.

Skillnader mellan Gy2000 och Gy2011 IgymnasieutredningenSOU2008:27skriverutredarenAnitaFerm,

FörProgrammetförNaturvetenskapochProgrammetförTeknikingårintenaturkunskaputanfysikochkemisamtbiologiförProgrammetförNaturvetenskap(s357).

Iutredningenfinnsingenkommentartilldetta.Läggmärketillattteknikprogrammetinteläservaresigbiologiellernaturkunskap,programmetgeralltsåingakunskaperallsiekologi.DetärinteminavsiktattgöranågondetaljeradgenomgångavinnehålletikursenNaturkunskapAijämförelsemedkursernaBiologi1,Kemi1ochFysik1utanjagkonstaterarattdetsommanframföralltriskerargenomatttabortnaturkunskapfrånNaturvetenskaps‐programmetärdettvärvetenskapliga,holistiskaperspektivet,ellerommanvillperspektivethållbarutveckling.Dettariskerarattgåpåtvärsmeddeskrivningarsomfinnsit.ex.Hagadeklarationen‐Baltic21Eomatt”ändamålsenligametoderanvändsiundervisningen”

Ute på fyra dagar lång paddling på Svartälven norr om Hällefors Foto: Stefan Törnblom



11

och”lärarnaharrelevantkompetensattinkluderahållbarutvecklingisinundervisning”.DeövrigapunkternaiBaltic21E(sesidan6idennarapport)harmeramedskolmiljönattgöraänmedundervisningenochärdärförmerberoendeavvadsomskeriskolmiljönutanfördenrenaundervisningen.IntressantförutformningenavutbildningenärocksåenjämförelsemellanprogrammåletförNaturvetenskapsprogrammetiGy2000ochExamensmålförsammaprogramiGy2011.IProgrammålenstårdet(s9och10).

Miljö‐ochresursfrågorärenviktigdeliutbildningen.Insikterisådanafrågorutvecklaspåettnaturligtsättifleraavdeämnensomingåriutbildningen.[…]Skolanskaansvaraförattelevernaefterfullföljdutbildning

- harvidgatsinförståelseavnaturvetenskapensrollisamhällsutvecklingen,såvälietthistorisktperspektivsomiettframtidsperspektiv

- harförvärvatenekologiskgrundsynochharinsiktihurnaturvetenskapligatillämpningarkananvändasförattskapagodalevnadsförhållandenochenlivskvalitetsomärförenligmedenhållbarutveckling.

Jagharintehittatordetetikelleretiskiprogrammåletellerikommentarernatilldet.IexamensmåletfördetnyaGy2011stårdet

[…]Utbildningenskageförståelseavhurnaturvetenskapochsamhällsutvecklingömsesidigtharpåverkatochpåverkarvarandraochsärskiltbelysanaturveten‐skapensrollifrågoromhållbarutveckling.Elevernaskaocksågesmöjlighettilletiskadiskussioneromnaturvetenskapensrollisamhället.

Detsenareärenskrivningsomstämmervälöverensmedstyrdokumentsomt.ex.Baltic21Eochsom,omdeimplementeraspåettbrasättiutbildningenärvälsåbraurperspektivetutbildningförhållbarutvecklingsomdetidigare,dettaförutsätterförståsattdenetiskadimensionen–rättviseperspektivet‐avbegreppethållbarutvecklingtastillvaraidiskussioner.EnannanskillnadmellandenförraochdenkommandegymnasieskolanärattnärmiljöinriktningenmedämnetMiljökunskapochkursernaMiljökunskap100poängochMiljöpolitik50poängavskaffatsharnuämnetHållbartsamhällemeddetrekursernaHållbartsamhällsbyggande100poäng,Miljö‐ochenergikunskap100poängochPolitikochhållbarutveckling100poängskapatsiTeknikprogrammet.DenyakursernaärvalbarasomfördjupningskurseriNaturvetenskapsprogrammet.Enjämförelsemellankursplanernafördetidigarekursernaochämnesplanernafördekursersomnuinrättasvisarattdenyakursersombästmotsvarardebådakursernaimiljöinriktningenärdebådasenare,Miljö‐ochenergikunskapochPolitikochhållbarutveckling.Dettaeftersomdetgesutrymmeförstudieruteinaturenochförattanläggaandraetiskaperspektivändetholistisktantropocentriska.Exempelviskanmanhittaundercentraltinnehåll(etturval):



12

UrcentraltinnehållförMiljö‐ochenergikunskap,HÅLMIJ0,100p- Ekosystemensstruktur,dynamikochbärkraftsamtbetydelsenavbiologisk

mångfald.- Naturligaochavmänniskanskapadekretsloppsamtkretsloppssamhällets

organisation.- Hurenergiochresurseranvändsisambandmedlivsmedel,boende,transporter

ochövrigkonsumtion.- Energiproduktionochbränsleninklusivedistribution,reningsochavfallslösningar.- Energiochresurseffektiviseringmedhjälpavtillexempelmätteknik,materialval

ochandratekniskalösningar.- Hurenergiprincipen,energikvalitetochverkningsgradsamtfysikaliskaoch

kemiskaberäkningarochresonemangtillämpas.- Hurenkonsekvensanalysavolikahandlingsalternativutförs,tillexempelmed

utgångspunktigenusfrågorelleretiskaresonemang.- Praktiskafallstudier.

UrcentraltinnehållförPolitikochhållbarutveckling,HÅLPOL0,100p

- Svenskocheuropeiskmiljölagstiftningsamtinternationellakonventionerochöverenskommelsermedkopplingartillhållbarutveckling.

- HurdenpolitiskabeslutsprocesseninomområdethållbarutvecklinggårtilliSverigeochinomEU.

- Miljöpolitiskaintressekonflikter,fråndåtidtillnutidochlokalttillglobalt.- Intresseorganisationerinomområdethållbarutveckling,derasarbeteoch

påverkanpådenpolitiskaagendanfrånlokaltillglobalnivå.- Etiskavärderingarochövervägandenisambandmedpolitiskabeslut.

Iblandharkritikframförtsmotattlärare,närenskolreformgenomförs,blirreformförstörareochletarinyaämnesplanerefterdeelementmanärvanvidattundervisaiochdärmedpåettosuntsättbevararstrukturerfrånenföråldradgymnasieskolaochgörmotståndmotatttänkanytt.IngridCarlgrenochFerencMartonförsvararlärarnaibokenLärareavimorgon.

Dennaständigaomformuleringavkravenpålärarnaharkonsekvenserförderasarbete.Detuppstårständiga”brott”iyrketskunskapsutveckling[…]Detsomutvecklatsochtagitforminnanförenskolreformgårintealltidattöverföratillnästa.Delvisslårreformernaundanbenenförlärarna–defårständigtbörjapånytt.Därförärdetintesåkonstigtattlärarnablir”reformförstörare”(Carlgren,Marton2001,s80).

Försvaretgårutpåattlärarnaärdebästapåattbedömavadsomivarjegivetfallgårattgöraiklassrummet.Ivårtfalltyckerviattvårinriktningrimmarvälmedelevernasbehov,medstyrdokumentenochmedsamhälletsbehov,nuochiframtiden.Nyttinnehållnärpoängantaletökarärt.ex.energiochresurseffektivisering,energiproduktionochbränslenochkonsekvensanalysmedetiskaresonemang.Imiljöpolitiktillkommerintresse‐organisationerochetiskavärderingarisambandmedpolitiskabeslut.DessanyamomentmotsvarasvälavkursinnehålletiTeknikensvägarmotenhållbarvärld30hpsomjagjustnu



13

gårpåChalmers.Debådakursernakommerattgåbraattintegrerasåattfleraperspektivbeaktasinomsammaprojekteftersomcentraltinnehållpåflerapunkterärlikartat.ViarbetarnuiÖrebroförattinrättaen”profil”ellerett”spår”somvivillkallaMiljöspåretochsomsymboliserasavettgröntfotavtryck.EftersominriktningenärbortavillvigöradethärsomettvalpaketunderProgramfördjupning200‐300pidennyaprogramstrukturenförNa‐programmet.

Diskussion

Hållbar utveckling i gymnasieskolan Hållbarutvecklingharinteännutagitplatsigymnasieskolornailandetsomdenborde.Detärviktigtförframtidenattviigymnasieskolanhareleversomförstårhållbarutveckling,ochsomfåttfördjupasigifrågaochmedstorsannolikhetskulledetdrivapåutvecklingenavgymnasieskolansinrestrukturerienpositivriktning.Eleversombehärskardessafrågorkanförmedladettilllärareiämnensomkommeriberöringmedhållbarutvecklingochelevernakanbli”bärare”avfrågan.Ävenimiljögrupperpåskolansomt.ex.finnsimiljömärkningenGrönFlaggärdetviktigtattungdomarfårutloppförsinviljaattpåverkaochförändra.Deetiskafrågornaärintesåsärskiltframträdandeinaturvetenskapensåsomdenvarit.Dethållerpåattförändras,menutepåskolornafinnsläraremedäldreexaminaifysikochkemi(biologinharunderlitelängretidfåttarbetamedetiskafrågor)sombehöverbearbetadehärfrågornainfördetnya,kommandegymnasiet.EnligtminuppfattningärgymnasieskolanintefärdigmedhållbarutvecklingsåsomdenskavaraenligtBaltic21E,ochbehöverbearbetafrågornamedallalärareochskolledare.Detärviktigtattfrågornadrivsinågotforumochattdetfinnsenansvarigskolledareförhållbarutveckling,somkandrivapåimplementeringenavhållbarutvecklingytterligare.UtmärkelsenSkolaförHållbarUtvecklingräckerinte,denharhaftförlitetgenomslagochmanbörövervägaattgöraenplanförUtbildningförHållbarUtvecklingtillettobligatorium,naturligtviskopplattillenutbildningsomSkolverketger.Detärviktigtattdetintetaråttaårtillattfåbrastrukturerfördethärideämnenochkursersomberörsochattlärareochskolledarekontinuerligtfortbildasifrågorna.

Möjligheter till fördjupning i Hållbar utveckling i Örebro Jagärsomläsarenkanskeförståttkritisktillattmiljöinriktningentasbort,AnitaFermskriverisinutredningFramtidsvägen–enreformeradgymnasieskola,attMiljöinriktningenärdenminstaavtreinriktningarpåNv‐programmetmedendastca1000elever(s507).Detfannsvidsammatidmångaandraprogrammedmindreinriktningaränså,ochantaletinriktningarharökatfrån38till60idennyagymnasieskolan.Troligenärorsakenattinriktningenförsvinnerökadekravfrånavnämarnad.v.s.universitetochhögskolorpådjuparekunskaper,digitalkompetens,rapportskrivning,källkritik,kreativitetochentreprenörskapm.m.(Skolverketsföreläsning1/122010iClub700,Örebro)ochdåharinriktningenfåttvika.FördjupningiHållbarutvecklingkommerinteattunderlättasavattkursernagömtslängreneriprogramstrukturenochdetärviktigtattdethärlyftsframsomettspårochen



14

framtidssatsningförattdetskafådevalsombehövs.JagärhoppfullomattdebådakursernaMiljö‐ochenergikunskapochPolitikochhållbarutvecklingskagåattgöratillettfungerandeMiljöspåriÖrebro.Deresorochprojektvigenomförkräverengodlärarresurs,bådeiformavgodakunskaperochmycketförberedelsetidochförattdetskagåattförsvaraekonomisktkrävsattdetfåretttillräckligtelevantal.

Slutsats PerspektivetHållbarutvecklingärnumedihögregradiExamensmålochjämförbarakurseriGy2010.Dockmotverkardennyaprogramstrukturenengodimplementeringavbegreppenochfrågorna.Medenmedvetenplaneringpåskolornadärprogrammålensskrivningarbearbetastillettinnehållskadetgåattfåmeddehärviktigafrågornaiutbildningen.EnligtminmeningbörenplanförUtbildningförhållbarutvecklinggörastillettobligatoriumpålandetsgymnasieskolor.

Referenser Carlgren, I, Marton, F, (2001): Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundets Förlag. Myndigheten för skolutveckling (2004): Hållbar utveckling i praktiken. U02.007 Red: Öhman, Johan och Östman, Leif. Stockholm: Liber Myndigheten för skolutveckling (2004): Lärande om hållbar utveckling – temaskrift. Stockholm, Liber. Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet (2002): Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling i Östersjöområdet – Baltic 21E. Stockholm Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet: Examensmål för naturvetenskapsprogrammet. http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/69/82/Examensm%E5l%20NA.pdf Hämtad 2010-12-06. Regeringskansliet (2008): Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. SOU 2008:27. Stockholm, Fritzes. Skolverket: Remissversion av ämnesplan för Hållbart samhälle. Hämtad 2010-10-19 Skolverket (2000): Naturvetenskapsprogrammet Gy2000 Programmål, betygskriterier och kommentarer. NV2000:14. Skolverket. Stenmark, Mikael (2000): Miljöetik och miljövård Miljöfrågornas värderingsmässiga dimension. Studentlitteratur, Lund. von Wright, Georg Henrik (1993): Myten om framsteget. Albert Bonniers förlag, Trondheim. Världskonferensen om miljö (1992): Agenda 21 i svensk översättning. Kapitel 36. http://www.hu2.se/agenda21/innehall.htm

Bildkälla Figurer publicerade med tillstånd av Ulrika Palme ur PowerPoint Hållbara urbana VA-system 2008-09-10



15

Bilaga 1

Inriktning Miljövetenskap på Nv-programmet — arbete i projektform med stöd av Internet.

Bakgrund Vid en träff i mars 2001 mellan rektorerna för NV-programmen på Karolinska skolan, Risbergska skolan och Rudbecksskolan diskuterades hur de elever, vilka valt inriktningen Miljövetenskap, skulle hanteras. (Ka-9 st, Ri – 7 st och Ru 10 st) • Om eleverna skulle uppmanas att byta skola och en grupp inrättas på en av skolorna skulle

de flesta prioritera skola framför inriktning och alltså välja bort miljövetenskap! (Erfarenhet från tidigare omorganisationer.)

• Om eleverna skulle läsa de kurser (150p) som skiljer miljöinriktningen från den naturvetenskapliga inriktningen på en skola kan problem med schemaläggning uppstå. Redan tidigare är låsningen i respektive skolas schema avsevärd.

• Om eleverna läser delvis enligt modellen Flexibelt lärande med distansinslag samt använder del av kurstiden till tematiska studier på plats i naturen i sammanhängande pass kan den gemensamma schemalagda tiden minimeras. Problemen med gemensamt schema skulle då inte bli så framträdande. Arbetslaget bestämmer var studierna skall bedrivas.

• Arbetslaget består av Mårten Persson, Ru, Anders Ström, Ri och Stefan Törnblom, Ka. Arbetslaget träffades för sitt första möte 16/5-01, fortfarande fanns frågor kring tjänstefördelning och resurser kvar att lösa. Ytterligare ett möte 6/6-01 berörde mer planering och mål för utbildningen. Ett snabbt beslut togs om att göra fyra projekt med koncentrationsläsning i två dagar vid varje projekt av 100-poängskursen Miljökunskap. Kursen Miljöpolitik kan bedrivas till största delen under vinterhalvåret då den andra kursen ligger nere. Av naturliga skäl blev förberedelsetiden för det första projektet kort för vår del och tyvärr även för elevernas del. Eftersom det andra projektet av kursens fyra kommer att starta i april nästa år kommer vi inte att kunna utvärdera inriktningens helhet inom detta projekt. Vi hoppas därför på en fortsättning under nästa läsår. Ur målen för kursen har vi hittat följande citat som också använts i ett informationsblad vid ett inledande föräldramöte. Syftet för utbildningen beskrivs bla. som följer:

”Utbildningen i ämnet miljökunskap syftar till fördjupad förståelse av människans beroende av begränsade resurser och insikt om det ekologiska samspelet mellan natur och människa”.



16

”kunskaper som behövs för att analysera viktiga miljöfrågor…och …utveckla handlingsberedskap i frågor kring en ekologiskt bärkraftig utveckling”.

I avdelningen mål att sträva mot står det om arbetssätt: ”Skolan skall i sin undervisning i miljökunskap sträva efter att eleven:

”utvecklar sin förmåga att med ett undersökande arbetssätt kritiskt granska problemställningar som rör miljön,” ”utvecklar sin förmåga att använda naturvetenskaplig metodik för studier av skeenden och tillstånd i olika miljöer,”

”utvecklar sin förmåga att arbeta experimentellt, i fält och med fallstudier samt att redovisa sina insikter och erfarenheter för andra,”

De tre ovanstående målformuleringarna är utvalda eftersom de behandlar elevens arbetssätt. Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) skriver: ”De elevaktiva momenten innebär genomgående alltför mycket hanterande, dvs. praktiska moment i jämförelse med de aktivt reflekterande inslagen. De moment som innebär att eleven skall formulera tankar och åsikter, hypoteser och slutsatser, argumentera, värdera, bedöma etc. får ytterst litet utrymme… Vi menar att läraren måste finna en balans mellan hanterande och reflekterande i experiment och laborationer…”. Dimenäs och Sträng Haraldsson vill istället för begreppet elevaktivt arbetssätt som inte med säkerhet innebär att eleven har ett inre aktivt förhållningssätt använda begreppet undersökande metoder som ”ett samlingsnamn på de aktiviteter som syftar till att ge eleven möjlighet till reflektion och därigenom utveckla förståelse om enstaka fenomen och företeelser, liksom helheter och sammanhang.” Våra slutsatser av resonemangen ovan och kursmålen är att vi i projektet ska sträva mot en balans mellan de metoder vi arbetar med å ena sidan och å andra sidan elevens möjlighet att ur resultat och observationer dra slutsatser. Det undersökande arbetssättet får inte leda till att eleven inte hinner reflektera utan måste ha som mål att leda fram till en fördjupad analys. I Mikael Alexanderssons avhandling från 1994 (Dimenäs och Sträng Haraldsson, 1996) införs begreppen yttre och inre metod. Begreppet yttre metod står för de metoder som läraren använder i undervisningen som syftar till att föra eleven mot kunskap. Begreppet inre metod anger aktivitet hos eleven dvs. olika former av verksamhet som tyder på att eleven är delaktig. Kursens undersökande metoder har samband med de metoder som kommer att användas i projektarbete 100 poäng som startar i och med innevarande läsår. Både elever och lärare får erfarenhet av projektarbete och handledning som kommer att komma till nytta. För att kunna utveckla den verksamheten så bra som möjligt utvärderar vi noggrant projektarbetsformen och dess effekter på lärandet.



17

Projektets mål Att utveckla en intresseväckande och lärorik utbildning på plats i naturen för eleverna. Att pröva nya idéer om schema, tid och lärande med stöd av Internet och E-post. Att utveckla elevernas förmåga att planera, genomföra och utvärdera projekt. Att utveckla elevernas förmåga till analys och personliga ställningstaganden. Att utveckla vår förmåga att informera och handleda eleverna i arbetet. Att prova och utveckla några olika redovisningsformer. Att prova några olika enkla metoder för utvärdering för att utveckla. Att lära mer om elevers lärande under för dem nya undervisningsformer.

Utvärdering Varje avslutat projekt avslutas med en utvärdering i form av en öppen enkät. En PMI (Plus Minus Intressant) kompletteras med några riktade frågor om arbetet i gruppen, om det undersökande arbetssättet och om elevens inre metod. På så sätt kan vi ta om hand de frågeställningar som dyker upp under arbetets gång. Iakttagelser under arbetets gång för vi till en lärarloggbok så att vi kan sammanfatta våra intryck.

Källor Undervisning i naturvetenskap Dimenäs, Sträng Haraldsson, Studentlitteratur 1996 Föreläsning ”Utvärdera för att utveckla” Gunilla Björling, Solveig Sollerman Föreläsning ”PBL och Inlärningsstilar” Johan Cedergren Föreläsning ”Elevaktiva arbetssätt” Hans-Åke Scherp Mårten Persson Anders Ström Stefan Törnblom

Documents

Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar ......Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet -elevens möjlighet till fördjupning i Gy2000 och Gy2011 Stefan Törnblom