Balsby 23:1 & 29:2 - Sydsvensk Arkeologi AB

Balsby 23:1 & 29:2 Arkeologisk förundersökning 2010

Anders Edring

Rapport 2011:4

Fornlämningsnr: 116Balsby 23:1 & 29:2, Nosaby

sockenKristianstads kommun

Skåne län

Balsby 23:1 & 29:2 Arkeologisk förundersökning 2010

Anders Edring

Rapport 2011:4

Sydsvensk Arkeologi AB

Kristianstad

Box 134 291 22 Kristianstad Malmö

Box 406 20124 Malmö www.sydsvenskarkeologi.se

© 2011 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2011:4 Omslag: Fotografi över kulturlager och schakt i Balsby. Foto: Anders Edring Fyndteckningar, kartor och ritningar: Anders Edring Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle.

Innehåll

Sammanfattning 5

Uppdraget 7

Naturgeografi 7

Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 7

Syfte och frågeställning 10

Metod och genomförande 11

Resultat 11

Schaktbeskrivning 12

Sammanfattning av undersökningsresultatet 34

Kulturlager 34

Anläggningar 41

Fyndmaterial och datering 42

Slutsats och åtgärdsförslag 43

Referenser 47

Administrativa uppgifter 48

Bilaga 1. Detekteringsrapport 49

Bilaga 2. Arkeobotanisk analys 50

Bilaga 3. Fyndlista 51

Bilaga 4. Planritning 55

Bilaga 5. 14C analys 56

Karta över Skåne med Kristianstads kommun och platsen markerade

Utdrag ur fastighetskartan över norra delen av Balsby med förundersökningsområdet markerat

Balsby 23:1 & 29:2 | 5

Sammanfattning

Balsby ligger sju kilometer nordöst om Kristianstad i den öppna slättbygden strax sydväst om Råbelövssjön. Inom delar av fas-tigheterna Balsby 23:1 och 29:2 planeras för bostadsbebyggelse. Exploateringsområdet uppgår till ca 112 000 m2. Centralt inom området ligger fornlämning Nosaby 116, en förhistorisk boplats.

Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att ta fram ett beslutsunderlag åt länsstyrelsen, som klargör fornlämningens bevarandestatus, utbredning, innehåll, datering och vetenskap-liga potential.

Vid den arkeologiska förundersökningen öppnades 67 schakt, motsvarande ca 4440 m2 och ca 4 % av exploateringsytan.

Den arkeologiska förundersökningen har visat att det förekom-mer fornlämningar inom ett större område än vad som var regi-strerat som fornlämning Nosaby 116. Efter förundersökningen har en ny begränsning av fornlämningen fastställts.

Det finns fornlämningar inom i stort sett hela exploateringsytan, men de är mer omfattande i den nordöstra delen. Detta område kännetecknas av stora sammanhängande kulturlager och av om-råden med boplatslämningar i form av stolphål, gropar, härdar och järnugnar. Ned mot en äldre våtmark finns ett utkastlager med riklig förekomst av framförallt keramik, bränd lera och djurben. De dateringar som finns från detta område visar att bo-sättningen dateras till äldre järnålder (förromersk – romersk järnålder).

I den sydvästra delen av fornlämning Nosaby 116 finns vad som tolkats som en äldre åfåra som löper genom området i riktning mot Råbelövssjön. I åfåran har det påträffats fynd av djurben, flinta, kvarts, bränd lera och keramik. Fyndmaterialets samman-sättning tyder på att det rör sig om ett boplatsmaterial. Strax söder om åfåran finns spår efter vad som skulle kunna vara läm-ningar efter själva bosättningen i form av stolphål, gropar och härdar. I detta område finns även tre mindre kulturlager, där åtminstone två av dessa kan utgöra platserna för gårdslägen.

Dateringen av denna södra bosättning baseras på en 14C analys av träkol från en härd som daterar denna till perioden äldre ro-mersk järnålder – folkvandringstid. Fyndet av ett vendeltida spänne antyder emellertid att det även kan finnas spår av bosätt-ningar från denna period.

I händelse av exploatering föreslår Sydsvensk Arkeologis AB att fornlämning Nosaby 116 blir föremål för en arkeologisk slutun-dersökning.

6 | Balsby 23:1 & 29:2

Balsby 23:1 & 29:2 | 7

Uppdraget

Inom delar av fastigheterna Balsby 23:1 och 29:2 i Nosaby socken inom Kristianstads kommun, planeras bostadsbebyg-gelse. Det planerade exploateringsområdet uppgår till ca 112 000 m2, inom vilket bebyggelse planeras inom större delen av området. Centralt inom exploateringsområdet ligger fornläm-ning Nosaby 116, en förhistorisk boplats, som sannolikt täcker stora delar av området.

Enligt förfrågningsunderlag från Länsstyrelsen i Skåne län (dnr. 431-3356-10), fick Sydsvensk Arkeologi AB i uppdrag att aktu-alisera en av Regionmuseet Kristianstad upprättad undersök-ningsplan från år 2007. Sydsvensk Arkeologi AB uppdaterade undersökningsplanen och kostnadsberäkningen, varvid Länssty-relsen, efter kostnadsförbindelse av exploatören, beslutade om en arkeologisk förundersökning 2010-03-31.

Naturgeografi

Balsby ligger sju kilometer nordöst om Kristianstad i den öppna slättbygden strax sydväst om Råbelövssjön (se fig. 1). I öster ligger Oppmannasjön och i söder den i dag helt torrlagda Nosa-bysjön. Topografiskt ligger platsen på en tydlig ås som sträcker sig utmed Råbelövssjöns strandkant. Högsta punkt på ca 14 me-ter över havet ligger centralt inom exploateringsområdet, vari-från terrängen sluttar kraftigt ned mot Råbelövssjön. I den nord-östra delen finns ett närmast plant området, följt av en kraftig svacka i terrängen. På Skånska Rekognosceringskartan från år 1812–20 utgörs detta låglänta område av en våtmark som sträcker sig ca en kilometer in åt landet.

Jordarten i området utgörs främst av sandjordar och av sandig morän.

Fornlämningsmiljö och tidigare under-sökningar

Det aktuella exploateringsområdet ligger inom en mycket forn-lämningsrik del av Kristianstadsslätten med lämningar från mesolitikum fram till vikingatid och medeltid. Platsens läge in-vid Råbelövssjön är av speciellt betydelse i detta sammanhang. Råbelövssjön utgör en av de platser i Skåne varvid det påträffats välbevarade lämningar av organiskt material daterat till mesoli-tikum. Flera är de fynd av ljusterspetsar och benharpuner som påträffats i Råbelövssjön och i dess strandkant. Ett stort antal fynd gjordes vid sjösänkningen i början av 1900-talet, då det finns uppgifter om att mesolitiska och neolitiska fynd påträffats inom sjöns tidigare utbredningsområde. Dessa fynd kommer

8 | Balsby 23:1 & 29:2

främst från de södra och västra delarna av sjön (Edring 2005 s. 107).

Den östra sidan av Råbelövssjön är för den delen inte utan kända fornlämningar. Ett stort antal boplatser och gravar har identifie-rats längs sjön i samband med fornminnesinventeringen. I be-skrivningen i av fornlämning Nosaby 102, en dryg halv kilome-ter söder om den nu aktuell yta, tydliggörs att: ”troligtvis är hela åskanten från Nosaby och norrut presumtivt boplatsläge”. Det var med denna kunskap, som den arkeologiska förundersök-ningen även kom att involvera de delar av exploateringsområdet, som låg utanför den centralt placerade fornlämningen Nosaby 116. Nosaby 116 utgörs av en förhistorisk boplats, avgränsad och identifierad av förekomst av slagen flinta och skörbränd sten.

Kunskapen om den förhistoriska bebyggelsen norr om Kristian-stad är mycket begränsad, då endast ett fåtal arkeologiska under-sökningar genomförts i området. En arkeologisk undersökning har dock gjorts i omedelbar närhet till planerat exploateringsom-rådet. Regionmuseet Kristianstad undersökte år 2006 en boplats (Nosaby 154, 155) med välbevarade lämningar i form av lång-hus, grophus och kulturlager med en huvudsaklig datering till vendeltid (Bolander 2006) (se fig. 2). Undersökningen omfat-tade en yta på ca 2000 m2. Boplatsens utbredning kunde inte fastställas norrut, och i undersökningsplanen inför den nu aktu-ella förundersökningen konstaterades att det är mycket troligt att det finns boplatslämningar inom den yta som ligger mellan den undersökta ytan och fornlämning Nosaby 116.

Fig 1. Utdrag ur terrängkartan med exploateringsområdet skrafferat invid Råbelövssjön.

Balsby 23:1 & 29:2 | 9

Förutom undersökningen från år 2006 har endast en arkeologisk undersökning genomförts i närområdet – en boplats från brons-ålder i Håstad, RAÄ 49 (Wickberg 2004). Lämningarna tolkades som tillhörande en aktivitetsyta, troligen med anknytning till matberedning, i utkanten av en bronsåldersboplats.

Förutom registrerade boplatser utmed Råbelövssjöns strand (t.ex Fjälkestad 91, Nosaby 154, 116, Österslöv 119, 101, 129, 102, 49) finns i närområdet ett stort antal kända gravar. Cirka 400 meter norr om exploateringsområdet ligger resterna av en häll-kista (Österslöv 13:1), vilken undersökts vid två olika tillfällen (T.J Arne 1917 och Folke Hansen 1927). Ytterligare en liten bit norrut ligger en hög med förmodad hällkista (Österslöv 21), bortodlade gravhögar (Österslöv 22 och 23) samt ett förmodat höggravfält (Österslöv 129). Därtill har på flygfoto en möjlig vallanläggning identifierats inom boplatsområdet Österslöv 101, mellan hällkistan (Österslöv 13) och högen (Österslöv 22).

På Skånska rekognosceringskartan finns en hög markerad mel-lan det nu aktuella området och Råbelövssjön (se fig. 3). Högen kan vara en gravhög, men det finns ingen notering i FMIS om någon fornlämning (se även fig. 2).

Fig. 2. Registrerade fornlämningar kring exploateringsområdet. Inom området ligger fornlämning Nosaby 116:1.

10 | Balsby 23:1 & 29:2

I den gård som idag ligger inom exploateringsområdets södra del bodde tidigare en samlare av fornföremål. Någonstans på nu aktuell åker har han hittat en rikligt ornerad näbbfibula daterad till tidig vendeltid. Liknande fibulor finns bl.a. från Uppåkra. Fibulan är inte registrerad i FMIS.

Syfte och frågeställning

Sydsvensk Arkeologi AB framhöll i sin undersökningsplan att syftet med den arkeologiska förundersökningen skall, i enlighet med Länsstyrelsens förfrågningsunderlag, vara att ta fram ett beslutsunderlag som klargör fornlämningens bevarandestatus, utbredning, innehåll, datering och vetenskapliga potential.

Syftet med förundersökningen skall även vara att försöka fast-ställa fornlämningens huvudsakliga karaktär. Finns det en eller flera boplatser inom området, och går det redan i ett förunder-sökningsskede att kronologiskt och korologiskt skilja dessa åt? Hur stor är anläggningstätheten och vilken karaktär har anlägg-ningarna (stolphål, härdar, grophus, otolkade gropar etc). Finns det gravar inom ytan? – vi vet att ett stort antal kända gravar finns i närområdet och att ytterligare flera gravar plöjts bort ge-nom åren. Finns kulturlager och i så fall över hur stora ytor, hur kraftigt är det och är det stratifierat? Hur mycket fynd finns och i vilket skick?

Fyndmaterialet är väsentligt bl.a. för att bedöma datering, beva-ringsförhållanden och för att få en bild av vilka aktiviteter som försiggått på platsen. Fyndmaterialet ger också ett underlag för att bedöma variationer i frekvens och fyndmängd, fyndmateri-

Fig. 3. Utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan med exploateringsområdet. Notera den våtmark som löper i östra delen av området och den hög som finns i norr.

Balsby 23:1 & 29:2 | 11

alets bevarandestatus, samt registreringskostnader och konserve-ringskostnader vid en eventuell slutundersökning.

Metod och genomförande

Den arkeologiska förundersökningen inleddes med metalldetek-tering av exploateringsområdet. De fynd som framkom mättes in med GPS (se bilaga 1).

Den arkeologiska förundersökningen utfördes sedan genom sökschaktsgrävning. Schakten grävdes med grävmaskin med en skopbredd på 1,8 meter. Vid öppnandet av schakten avlägsnades matjorden ned till alven eller ned till den nivå där anläggningar eller kulturlager framkom. På ett par platser grävdes djupschakt för att undersöka förekomst av överlagrade lämningar. Detta genomfördes i den del som tidigare utgjort en äldre strandkant till Råbelövssjön.

Schakten öppnades i syfte att täcka hela exploateringsområdet. I undersökningsplanen framhölls behovet av att öppna schakt även utanför den kända fornlämningen Nosaby 116. Detta ef-tersom det är troligt att hela höjdryggen utmed Råbelövssjön hyst boplatser och gravar.

Schakt och påträffade fornlämningar inmättes med GPS med nätverks RTK (Real-Time Kinematic), vilket kvalitetsmässigt innebar centimeternoggrannhet. Inmätningsdata överfördes till Intrasis (dokumentationssystem).

Ett urval av de arkeologiska objekten undersöktes. Gropar, här-dar och stolphål undersöktes med grävsked (snittades). I kultur-lagren undersöktes kvadratmeterstora rutor genom handgrävning med grävsked.

Samtliga undersökta objekt fotograferades och beskrevs på rit-film i samband med upprättande av sektionsritning. Uppgifterna på ritningarna lagrades vid efterbearbetningen i Intrasis, liksom beskrivningar över påträffade fynd.

Resultat

Vid den arkeologiska förundersökningen öppnades 58 schakt inom det planerade exploateringsområdet. Antalet schakt var högre än vad som planerats i den undersökningsplan som upp-rättats inför förundersökningen. Anledningen till detta var att det påträffades mer omfattande fornlämningar i området än förvän-tat; därav var det nödvändigt att öppna fler schakt för att upp-fylla undersökningsplanens målsättning. Länsstyrelsen informe-rades om dessa förändringar av den ursprungliga undersök-ningsplanen. Totalt öppnades schakt motsvarande en yta av 4440 m2, vilket skall jämföras med de ca 3000 m2 som var pla-

12 | Balsby 23:1 & 29:2

nerade inför förundersökningen. Procentuellt motsvarar de öpp-nade schakten ca 4 % av exploateringsytan (tidigare planerat ca 2,5 %).

Inom förundersökningsschakten framkom 114 arkeologiska ob-jekt fördelade på 2 diken, 2 ugnar, 21 gropar, 13 härdar, 36 stolphål, 9 lager och 31 kulturlager. Flera av de påträffade kul-turlagren och lagren är egentligen sammanhängande och täcker en stor yta av exploateringsområdet. Dock mättes dessa in som separata objekt i sina respektive schakt. Det innebär att antalet kulturlager i själva verket är färre och deras utbredning och antal redovisas mer ingående längre fram i sammanfattningen av undersökningsresultaten.

Antalet undersökta arkeologiska objekt uppgick till 15 stycken, fördelade på sex gropar, två härdar, sex stolphål och en ugn. En stor del av arbetsinsatsen gick till att undersöka kulturlager och lager. Tretton kvadratmeterstora rutor undersöktes i dessa lager.

Totalt insamlades 1028 fynd, motsvarande en vikt av ca. 11 kg. Övervägande antalet av dessa utgjordes av djurben, keramik och flinta. Det stora antalet djurben visar att det inom området finns goda bevaringsförhållanden för osteologiskt material.

Schaktbeskrivning Nedan görs en beskrivning över förundersökningsresultaten uti-från de enskilda schakten (se fig. 4).

Fig. 4. Planritning över öppnade schakt inom exploateringsområdet.

Balsby 23:1 & 29:2 | 13

Schakt 288

Längd: ca. 165 meter Yta: ca. 282 m2 Arkeologiska objekt: AL 314 Djupschakt: 324

Schakt 288 ligger i den sydvästra delen av exploateringsområ-det. Den norra delen ligger under sju metersnivån, där alven utgörs av ljus vitgul sand. Matjorden i denna del uppgick till ca 0,3 m. Inga anläggningar eller fynd påträffades i denna del av schaktet som tolkades vara äldre sjöbotten (Råbelövssjön).

Centralt i schaktet påträffades ett lager (AL 314) (se fig. 5). För att undersöka lagrets tjocklek grävdes ett djupschakt (Schakt 324), varvid det konstaterades att det i själva verket bestod av flera lager till ett sammanlagt djup av ca. 1,24 meter inklusive matjorden (se fig. 6). Det understa lagret bestod av ett torvigt lager vari det påträffades ett obränt djurben.

Fig. 5. Planritning över schakt 288, 329, 337, 346, 355, 363, 372 & 377.

14 | Balsby 23:1 & 29:2

Topografin steg i en södra delen av schaktet till en nivå av ca 11-12 meter (enligt RH70). Alven bestod av gul sand och matjorden uppgick till 0,2-0,3 meter. Inga fornlämningar konsta-terades i denna del.

Schakt 329, 337, 346, 355 & 363 Sammanlagd längd: ca 22 meter Sammanlagd yta: 35 m2 Arkeologiska objekt: AL 333, 341, 350, 359 & 367

Dessa schakt öppnades i närmast nordöstlig – sydvästlig riktning utifrån schakt 288 (se fig. 5). Syftet med dessa schakt var att följa det lager och den svacka som tidigare påträffats schakt 288.

Lagret framkom i samtliga under ca 0,5 meter matjord. I ytan av lagret påträffades ett avslag av senonflinta, en förhistorisk kera-mikskärva med en dekor av en horisontell linje samt ett obränt djurben.

Schakt 372 & 377

Sammanlagd längd: ca. 32 meter Sammanlagd yta: ca. 52 m2 Arkeologiska objekt: -

Fig. 6. Sektion över lager i djupschakt 324.

Balsby 23:1 & 29:2 | 15

Schakten öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 5). Matjorden var ca 0,3 meter tjock och alven bestod av sand. Inga fynd eller anläggningar påträffades i schakten.

Schakt 382 & 386 Sammanlagd längd: ca. 34 meter Sammanlagd yta: ca. 56 m2 Arkeologiska objekt: AG 400, 407, 414 & AH 392

Schakten öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 7). Matjorden varierade mellan 0,3 – 0,4 meter och alven bestod av sand. I schakt 386 framkom tre gropar och en härd. Samtliga gropar undersöktes och i AG400 påträffades två keramikskär-vor, ett bergartsavslag samt obrända djurben. Keramiken kan inte närmare dateras än till förhistorisk tid.

Fig. 7. Planritning över schakt 201, 382, 386, 422, 428, 455, & 602.

16 | Balsby 23:1 & 29:2

Schakt 422 & 428 Sammanlagd längd: ca. 37 meter Sammanlagd yta: ca. 63 m2 Arkeologiska objekt: AS 434, 441 & 448

Schakten öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 7). Matjorden varierade mellan 0,35 – 0,4 meter och alven bestod av sand. I schakt 428 framkom tre stolphål. Två av stolphålen undersöktes och i AS448 påträffades ett obränt djurben.

Schakt 455 & 602 Sammanlagd längd: ca. 25 meter Sammanlagd yta: ca. 41 m2 Arkeologiska objekt: AS 606 & 615

Schakten öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 7). Matjorden var ca. 0,5 meter tjock och alven bestod av sand. I schakt 602 framkom en grop och ett stenskott stolphål. Inga av dessa anläggningar undersöktes vid förundersökningen.

Schakt 201

Längd: ca. 168 meter Yta: ca. 283 m2 Arkeologiska objekt: AL 223, AG 241, 268 & 282, AH 252 & 275, AS 260 Djupschakt: 234

Schakt 201 öppnades närmast i nord – sydlig riktning (se fig. 7). Den norra delen av schaktet ligger under sju metersnivån, där alven utgörs av ljus vitgul sand. Matjorden i denna del uppgick till ca 0,3 m. Inga anläggningar eller fynd påträffades i denna del av schaktet som tolkades som en äldre sjöbotten (Råbelövssjön).

I schaktet påträffades ett lager (AL 223). För att undersöka lag-rets tjocklek grävdes ett djupschakt (Schakt 234), varvid det konstaterades att det, liksom i schakt 288, bestod av flera lager till ett sammanlagt djup av ca. 1,24 meter inklusive matjorden (se fig. 8). Även i detta schakt utgjordes det understa lagret av ett torvigt lager. I torven påträffades bl.a. sex keramikskärvor, bränd flinta, flintavslag och obrända djurben. Ytterligare en ke-ramikskärva påträffades i ytan av det överta lagret strax under matjorden. Keramiken kan inte närmaste dateras än till förhisto-risk tid.

Topografin steg i schaktets södra delar till en nivå av ca 11-12 meter (enligt RH70). I denna del utgjordes alven av sand och matjorden uppgick till 0,45-0,5 meter. Mellan ca 9 – 12 meters-nivån framkom fornlämningar i form av gropar, härdar och ett stolphål. En av härdarna (AH 275) undersöktes vari det påträf-fades träkol som skickades för vedartsbestämning och 14C ana-

Balsby 23:1 & 29:2 | 17

lys. Träkolet härrörde enbart från Björk och daterades till 350 – 534 e. Kr., dvs yngre romersk järnålder – folkvandringstid (1630±25 BP).

I den norra delen påträffades även flera skärvor förhistorisk ke-ramik som lösfynd.

Schakt 830 Längd: ca. 63 meter Yta: ca. 104 m2 Arkeologiska objekt: AL 843 Ruta & grävenhet: RC1691, G1693

Schakten öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 7). Matjorden varierade mellan 0,3 – 0,5 meter och alven bestod av sand. I schaktets västra del framkom fortsättningen av det lager som tidigare påträffats i bl.a. schakt 288. En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret (RC1691, G1693). Stratigrafin fast-ställdes till 0,4 meter av grå sand, följt av ett 0,06 meter tjockt lager med torv. I den grå sanden framkom bränd lera, djurben, ett kvartsavslag samt fyra keramikskärvor. Vid platsen för den aktuella rutan påträffades även ett lösfynd av en mynnings-


18 | Balsby 23:1 & 29:2

skärva. Keramiken har dock inte närmare kunnat dateras än till förhistorisk tid.

Ca 10 meter norr om den västra delen av schaktet påträffades vid metalldetekteringen del av ett rektangulärt spänne, av typ K1 enligt Ørsnes 1966 (se fig. 9). Denna typ av spänne har djuror-namentik i stil C och består vanligtvis av två symmetriska djur som slingrar in i varandra. Spännet dateras till vendeltid, Ørsnes fas 2, dvs. ca 650-725 (Ørsnes 1966).

Schakt 621 Längd: ca. 61 meter Yta: ca. 103 m2 Arkeologiska objekt: AL 647, AG 639 & 1697, AS 632, 655 & 662 Ruta & grävenhet: RC1694, G1696

Schaktet öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 7). Matjorden var ca. 0,3 meter tjock och alven bestod av sand. I schaktets östra del framkom ett kulturlager. En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret (RC1694, G1696), varvid det framkom flintavslag, djurben och keramik. Keramiken bestod av tre skär-vor av förhistoriskt gods.

Ett par lösfynd av järnspik gjordes i ytan av lagret. För övrigt var även ett par stolphål synlig i ytan av lagret. Ett av dessa var stenskot. Väster om lagret påträffades en grop och ett stolphål. Inga dessa ovannämnda anläggningar undersöktes. Däremot påträffades ett lösfynd i form av ett flintavslag av vitpatinerad senon/danienflinta.

Ca 15 meter söder om schaktet påträffades vid metalldetekte-ringen en muskötkula av bly, vars datering ligger mellan 1600 – 1800-tal.

Schakt 1105, 1110 & 1678 Sammanlagd längd: ca. 78 meter Sammanlagd yta: ca. 130 m2 Arkeologiska objekt: -

Schaktet öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 7 & 10). Matjorden varierade mellan ca. 0,3 – 0,5 meter och alven bestod av sand.

I schakten framkom inga spår av fornlämningar.

Schakt 459 Längd: ca. 166 meter Yta: ca. 293 m2 Arkeologiska objekt: AL 495, AH 501, AD 486

Fig. 9. Rektangulärt spänne påträffat 10 meter norr om schakt 830.

Balsby 23:1 & 29:2 | 19

Schakt 459 öppnades närmast i nord – sydlig riktning (se fig. 10). Den norra delen av schaktet ligger under sju metersnivån, där alven utgörs av ljus vitgul sand. Matjorden i denna del varie-rade mellan 0,35 – 0,4 m. Inga anläggningar eller fynd påträffa-des i denna del av schaktet som tolkades vara äldre sjöbotten (Råbelövssjön).

I schaktet centrala del påträffades ett lager (AL 495). I ytan av lagret påträffades ett lösfynd av en skärva förhistorisk keramik.

Topografin steg i schaktets södra delar till en nivå av ca 11-12 meter (enligt RH70). I denna del utgjordes alven av sand och matjorden uppgick till ca. 0,5 meter. I denna del framkom ett dike som bestod av vällagda stenar. Först antogs det vara ett sk. ”täckdike”, men ingen nedgrävning konstaterades. Möjligen kan det vara frågan om en form av gränsmarkering (se fig. 11).

Fig. 10. Planritning över schakt 1678, 459, 1663, 1673, 866, 878, 852, 860, 812.

20 | Balsby 23:1 & 29:2

Schakt 1663 & 1673 Sammanlagd längd: ca. 35 meter Sammanlagd yta: ca. 59 m2 Arkeologiska objekt: AD 1472

Schakten öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 10). Matjorden varierade mellan ca. 0,5 – 0,6 meter och alven bestod av sand. I schakt 1663 framkom ett dike, vars riktning överens-stämmer väl med riktningen för det som påträffats i schakt 459. I övrigt framkom inga fornlämningar inom schakten.

Schakt 866 & 878 Sammanlagd längd: ca. 30 meter Sammanlagd yta: ca. 48 m2 Arkeologiska objekt: AL 872 Ruta & grävenhet: RC 1705, G 1707

Schakten öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 10). Matjorden varierade mellan ca. 0,4 – 0,5 meter och alven bestod av sand.

I schakt 866 framkom ett kulturlager (AL872). En kvadratmeter-stor ruta undersöktes i lagret (RC1705, G1707). Lagret hade en tjocklek av 0,24 meter och utgjordes av gråbrun något flammig sand. I den rutan framkom djurben och ett flintavslag. Vid plat-sen för den aktuella rutan påträffades även ett lösfynd av en ke-ramikskärv. Keramiken har dock inte närmare kunnat dateras än till förhistorisk tid.

I övrigt framkom inga fornlämningar inom schakten.

Schakt 852 & 860 Sammanlagd längd: ca. 29 meter Sammanlagd yta: ca. 47 m2 Arkeologiska objekt: AL 856 Ruta & grävenhet: RC 1702, G 1704

Schakten öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 10). Matjorden varierade mellan ca. 0,3 – 0,5 meter och alven bestod av sandig morän.

I schakt 852 framkom ett kulturlager (AL856). Kulturlagret är del av ett större sammanhängande lager som även återfinns i schakt 459 och 621. En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lag-ret (RC1702, G1704). Lagret hade en tjocklek som varierade mellan 0,12 – 0,22 meter. Lagrets utgjordes av gråbrun sand och innehöll fynd av djurben, flinta, en bit slagg och ett tiotal kera-mikskärvor. Keramiken har dock inte närmare kunnat dateras än till förhistorisk tid.

I övrigt framkom inga fornlämningar inom schakten.

Fig. 11. Dike/hägnad i schakt 459

Balsby 23:1 & 29:2 | 21

Schakt 812 Längd: ca. 26 meter Yta: ca. 43 m2 Arkeologiska objekt: AL 818 & AH 822 Ruta & grävenhet: RC 1712, G 1714

Schakten öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 10). Matjorden var ca. 0,3 meter tjock och alven bestod av sandig morän.

I den östra delen av schaktet framkom ett kulturlager. En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret (RC1712, G1714). Lagret hade en tjocklek som varierade mellan 0,24 – 0,26 meter. Lagret utgjordes av gråbrun flammig sand och innehöll fynd av djurben, flintavslag och ett par keramikskärvor. Keramiken har dock inte närmare kunnat dateras än till förhistorisk tid.

Strax väster om kulturlagret påträffades en härd (AH822), som inte undersöktes. I övrigt framkom inga fornlämningar i schak-tet.

Schakt 510 Längd: ca. 156 meter Yta: ca. 263 m2 Arkeologiska objekt: AL 578 & 593, AG 562 & 569, AH 584

Schakt 510 löpte över den höjd som låg centralt inom exploate-ringsområdet. Det innebar att schaktets centrala delar låg på ca 13 meter medan de norra delarna av schakt på ca 8 meter (enligt RH70). Matjordstjockleken var ca 0,3 meter tjock, men tunnade ut något i de högre belägna delarna. Alven utgjordes av morän och ett par större markfasta stenar framkom uppe på höjdens krönläge.

I den södra delen framkom inga spår av fornlämningar (se fig. 12). I sluttningen upp mot höjden framkom ett kulturlager (se även schakt 866 & 1118). I lagret påträffades material som an-tydde på förekomst av recenta störningar. Inga fynd påträffades i lagret. I den södra delen, stratigrafiskt över kulturlagret, fanns en härd. Vid undersökningen av härden påträffades några obrända djurben.

Uppe på höjden fanns två större gropar. En av dessa undersök-tes, varvid det påträffades obrända djurben. I ytan av anlägg-ningen hittades en förhistorisk keramikskärva. Anläggningens fyllning bestod förutom av brun sandig morän av sten och flint-knutor. Anläggningen var troligen ett stenlyft.

I den norra delen framkom ett kulturlager (se schakt 812). I ytan på lagret hittades två fynd av förhistorisk keramik.

22 | Balsby 23:1 & 29:2

Schakt 1118 & 1145 Sammanlagd längd: ca. 57 meter Sammanlagd yta: ca. 98 m2 Arkeologiska objekt: AL 1159 & 1708, AS 1124, 1131 & 1552

Dessa båda schakt öppnades i närmast öst – västlig riktning, strax nedanför höjden i områdets centrala delar (se fig. 12). I schakt 1118 påträffades i de östra delarna ett kulturlager. Detta lager hänger troligen samman med de lager som fanns i schakt 510 och 866. Strax utanför lagret mot väst fanns två stolphål. Inga fler fornlämningar framkom i schaktet.

Schakt 1145 saknade spår av fornlämningar i de västra delarna. Däremot fanns det ett kulturlager och ett stolphål i den östra delen. I ytan av kulturlagret hittades ett flintavslag av Kristian-stadsflinta.

Fig. 12. Planritning över schakt 510, 1118, 1145 & 671.

Balsby 23:1 & 29:2 | 23

Schakt 671 Längd: ca. 218 meter Yta: ca. 376 m2 Arkeologiska objekt: AL 716, AS 730, AG 710 Ruta & grävenhet: RC 1717, G 1719

Schaktet öppnades i närmast nord – sydlig riktning (se fig. 12). Matjordstjockleken varierade mellan 0,3 – 0,5 meter . De norra delarna bestod av lerjordar, de centrala av sandig morän och de södra av sand.

I schaktets centrala del framkom ett kulturlager. Lagret hänger samman med lager som påträffats i schakt 1145, 1173 och 1212. En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret (RC1717, G1719). Lagret hade en stratigrafi som utgjordes av ett överliggande la-ger av brungrå mörk sand följt av ett något ljusare och kompak-tare lager som tolkades som fossilmatjord. De båda lagren hade en tjocklek av 0,26 meter vardera. Övervägande del av fynden i form av flintavslag, djurben och bränd lera, tillhörde det övre lagret. Flera lösfynd gjordes även i ytan av lagret vid schakt-ningen. Ett av dessa var en förhistorisk keramikskärva.

Strax söder om lagret påträffades lösfynd av ett par flint- och bergartsavslag samt en keramikskärva vars gods och dekor av en horisontal linje tyder på en datering till neolitikum/bronsålder.

De norra och södra delarna saknade spår av fornlämningar.

Schakt 1589 Längd: ca. 43 meter Yta: ca. 125 m2 Arkeologiska objekt: AL 1608, AS 1614, 1620, 1627, 1634, 1641, 1648, 1655

Schaktet öppnades i närmast öst – västlig riktning i de södra delarna av exploateringsområdet (se fig. 13). Matjorden hade en tjocklek som varierade mellan 0,3 – 0,5 meter. Alven bestod av finkornig sand.

Centralt inom schaktet påträffades ett par stolphål vars avstånd stämde väl med ett par takbärande stolpar i ett långhus. Schaktet vidgades därför söderut och norrut i syfte att fastställa förekomst av ett långhus. Fler stolphål framkom, men ingen huslämning eller annan konstruktion kunde konstateras. De två förmodade takbärande stolparna, AS1620 och 1655, undersöktes, men re-sulterade inte i några fynd.

I den östra delen av schaktet fanns ett kulturlager. Lagret skiljde sig från de tidigare beskrivning till färgen genom att det var mer brunaktigt och ljusare än de övriga. Inga fynd påträffades i ytan

24 | Balsby 23:1 & 29:2

av lagret, däremot framkom det fynd i laget i de schakt som öppnades norr om det nu aktuella schaktet (se nedan).

Schakt 1173 Längd: ca. 52 meter Yta: ca. 87 m2 Arkeologiska objekt: AL 1189 & 1207, AS 1200

Schaktet öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 13). Matjorden hade en tjocklek som varierade mellan 0,45 – 0,55 meter. Alven bestod av sand.

Kulturlager påträffades i såväl de östra som de västra delarna av lagret. Kulturlagret i väst är sammanhängande med det som finns i schakt 671 och 1212. I ytan av detta lager påträffades ett lösfynd av delar av en vävtyngd av bränd lera och två förhisto-riska keramikskärvor.

Fig. 13. Planritning över schakt 1589, 1173, 1212, 1240, 1248, 1748, 1574, 1580 & 1584.

Balsby 23:1 & 29:2 | 25

I området mellan lagren hittades ett lösfynd av en holk till en kritpipa.

I det östliga lagret (AL 1207) påträffades ett lösfynd av ett flint-avslag av Kristianstadsflinta.

Schakt 1212 Längd: ca. 57 meter Yta: ca. 96 m2 Arkeologiska objekt: AL 1224 & 1236 Ruta & grävenhet: RC 1720, G 1722

Schaktet öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 13). Matjorden hade en tjocklek som varierade mellan 0,45 – 0,55 meter. Alven bestod av sand.

Kulturlager påträffades i såväl de östra som de västra delarna av schaktet. Kulturlagret i väster är sammanhängande med det som finns i schakt 671 och 1145. I ytan av detta lager påträffades lösfynd av delar av ett flintavslag, obrända djurben och en förhi-storisk keramikskärva. En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret (RC1720, G1722). Lagret hade en stratigrafi som utgjor-des av ett överliggande lager av brungrå mörk sand följt av ett något ljusare och kompaktare lager som tolkades som fossil-matjord. Det översta lagret hade en tjocklek av ca 0,3 meter och det understa av 0,44 meter. Övervägande del av fyndmaterialet av flintavslag, djurben, bränd lera och keramik tillhörde det övre lagret. En av keramikskärvorna var en facetterad mynnings-skärva. Denna dateras till förromersk – äldre romersk järnålder.

Schakt 1748, 1240 & 1248 Sammanlagd längd: ca. 85 meter Sammanlagd yta: ca. 142 m2 Arkeologiska objekt: AG 1754 & AS 1261

Schakten öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 13). Matjorden hade en tjocklek som varierade mellan 0,3 – 0,5 me-ter. Alven bestod av sand i schakt 1240 och av sandig morän i de två övriga.

I schakt 1748 påträffades en grop och i schakt 1248 ett stolphål. Inga av dessa undersöktes och inga övriga fornlämningar påträf-fades inom schakten.

Schakt 1574, 1580 & 1584 Sammanlagd längd: ca. 37 meter Sammanlagd yta: ca. 62 m2 Arkeologiska objekt: -

26 | Balsby 23:1 & 29:2

Schakten öppnades i närmast öst – västlig riktning (se fig. 13). Matjorden hade en tjocklek som varierade mellan 0,3 – 0,4 me-ter. Alven bestod av sandig morän. Inga fornlämningar påträffa-des inom schakten.

Schakt 738 Längd: ca. 200 meter Yta: ca. 340 m2 Arkeologiska objekt: AL 767 & 778, AS 793, 799 & 804 Ruta & grävenhet: RC 1723, G 1725

Schaktet öppnades i närmast nord – sydlig riktning. Matjords-tjockleken varierade mellan 0,3 – 0,6 meter. De norra delarna bestod av sandig morän och de södra av sand.

I schaktets centrala del framkom ett kulturlager (AL778). Lagret är del av ett större sammanhängande kulturlager som påträffats i flera andra angränsande schakt (se fig.14). Flera lösfynd av flintavslag, förhistorisk keramik, djurben och bränd lera i ytan

Fig. 14. Planritning över schakt 738,

Balsby 23:1 & 29:2 | 27

av lagret vid schaktningen. Ett av dessa var en förhistorisk ke-ramikskärva med en facetterad mynning. Denna dateras till för-romersk – äldre romersk järnålder.

En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret (RC1723, G1725). Lagret var gråbrunt till färgen och bestod av något sotig sandig lera. Lagret hade en tjocklek som varierade mellan 0,06-0,11 meter och i detta påträffades två obrända djurben.

Strax norr om detta lager framkom tre stolphål som inte under-söktes vid förundersökningen.

I den södra delen av schaktet fanns ett kulturlager (AL 767). Även detta lager del av ett större sammanhängande kulturlager som påträffats i de angränsande schakten 1284 och 1589 (se fig.14). Flera lösfynd av flintavslag, förhistorisk keramik och djurben framkom i ytan av lagret.

Schakt 1284 Längd: ca. 42 meter Yta: ca. 70 m2 Arkeologiska objekt: AL 1297 Ruta & grävenhet: RC 1735, G 1737

Schaktet öppnade i närmast öst – västlig riktning. Matjordstjock-leken var ca 0,5 meter tjock och jordarten var sand.

I den västra delen framkom ett kulturlager som är sammanhäng-ande med det som finns i schakt 738 och 1589 (se fig. 14). En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret (RC1735, G1737). Lagret var brungrått och hade en tjocklek på ca 0,3 meter. I lag-ret påträffades ett fragment från vad som skulle kunna vara del av en bergartsyxa, förhistorisk keramik, flintavslag och djurben (se fig.15).

I den östra delen av schaktet framkom inga fornlämningar.

Schakt 1306 Längd: ca. 44 meter Yta: ca. 75 m2 Arkeologiska objekt: AL 1319, AH 1330 & 1336, AS 1343 Ruta & grävenhet: RC 1729, G 1731


Större delen av schaktet utgjorde av kulturlager (AL1319). Lag-ret är del av ett större sammanhängande kulturlager som påträf-fats i flera andra angränsande schakt (se fig. 14). Ett lösfynd påträffades i ytan av lagret av en förhistorisk keramikskärva. Godset är av sådan kvalitet att det troligen dateras till perioden

Fig. 15. Fotografi över del av bergartsyxa.

28 | Balsby 23:1 & 29:2

förromersk – äldre romersk järnålder, vilket stämmer väl med andra keramikfynd ifrån området. Tre meter norr om schaktet påträffades ett lösfynd av en keramikskärva med facetterad mynning, vilken även dateras till perioden förromersk – äldre romersk järnålder. Ytterligare tio meter norrut påträffades en del av ett lerblock med en dekor av snörintryck (se fig. 16). Även detta block dateras till den aktuella perioden.

En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret (RC1729, G1731). Lagret var brungrått till färgen och hade en tjocklek som varie-rade mellan 0,3-0,36 meter. I lagret fanns fynd av flintavslag, keramik och djurben. En av keramikskävorna var en mynnings-skärva som troligen kan dateras till äldre järnålder. Bland kera-miken fanns även en skärva vars dekor snarare tyder på en neoli-tisk datering. Skärvan är tyvärr kraftigt vittrad och dekoren är otydlig, men den dateras med stor sannolikhet till mellanneoliti-kum.

Stratigrafiskt över kulturlagret i dess östra del fanns två härdar och strax norr om kulturlager framkom ett stolphål. Inga av dessa anläggningar undersöktes vid förundersökningen.

Schakt 1350 Längd: ca. 44 meter Yta: ca. 72 m2 Arkeologiska objekt: AL 1378, AH 1371 & 1388, AS 1364


Större delen av schaktet utgjorde av kulturlager (AL1378). Lag-ret är del av ett större sammanhängande kulturlager som påträf-fats i flera andra angränsande schakt (se fig. 14). I ytan av lagret hittades delar av ett flintspån och bränd lera och ett par meter söder om schaktet hittades vid metalldetekteringen ett danskt mynt (Christian IV, 1577-1648).

Stratigrafiskt över lagret påträffades en härd och öster om lagret ett stolphål och en härd.



Större delen av schaktet utgjorde av kulturlager (AL1407). Lag-ret är del av ett större sammanhängande kulturlager som påträf-

Fig. 16. Del av lerblock.

Balsby 23:1 & 29:2 | 29

fats i flera andra angränsande schakt (se fig. 14). I ytan av lagret hittades en keramikskärva vars utförande tyder på en datering till sen förromersk järnålder/ äldre romersk järnålder.

En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret (RC1726, G1728). Lagret utgjordes av gråbrun sand med en tjocklek på ca 0,4 me-ter. I lagret fanns fynd av nio flintavslag, 25 keramikskärvor och ett hundratal fragment av djurben. Keramiken har inte närmare kunnat dateras än till förhistorisk tid.

Schakt 1417 Längd: ca. 48 meter Yta: ca. 82 m2 Arkeologiska objekt: AL 1436, AS 1429


Större delen av schaktet utgjorde av kulturlager (AL1436). Lag-ret är del av ett större sammanhängande kulturlager som påträf-fats i flera andra angränsande schakt (se fig. 14). I lagret yta noterades flera skörbrända stenar.

Strax öster om schaktet påträffades vid metalldetekteringen ett kantbeslag av brons med en järnnit. Dylika, fast mindre och fi-nare finns på sköldar från järnåldern, men beslaget kan emeller-tid vara av mycket yngre datum.

Schakt 1454 Längd: ca. 30 meter Yta: ca. 51 m2 Arkeologiska objekt: AL 1471, AG 1464, AS 1483, AG 1490

Schaktet öppnade i närmast öst – västlig riktning (se fig.14). Matjordstjockleken var ca 0,35 meter tjock. Jordarten utgjordes av morän i den västra delen och av lera i öster. Inom schaktet påträffades två gropar, ett stolphål och ett sotigt lager. Hand-rensning genomfördes av lagret varvid det framkom ett stolphål. En tolkning av lagret är att det i själva verket utgörs av flera angränsande anläggningar.

Stolphålet och en av groparna undersöktes (AS 1483 & AG 1490). I gropen påträffades ett flintavslag av Kristianstadsflinta.

30 | Balsby 23:1 & 29:2

Schakt 883 Längd: ca. 218 meter Yta: ca. 372 m2 Arkeologiska objekt: AI 919, AL 923, 1036, 104, AG 927, 934, 943, 985, 994, AS 952, 959, 965, 973, 978, 1003, AH 1016, AU 1023 & 1029

Schaktet öppnade i närmast nord – sydlig riktning (se fig. 17). Matjordstjockleken var ca 0,3 m och schaktet dominerades av sandiga jordar.

Längst i norr, ungefär mellan 7 – 8 meterskurvan, påträffades en lagerkoncentration (AI 919). För att undersöka detta grävdes ett djupschakt (Schakt 915), varvid det konstaterades att det i själva verket bestod av flera lager till ett sammanlagt djup av 1,32 me-ter inklusive matjorden (se fig. 18). I botten av lagret påträffades två flintavslag av Kristianstadsflinta.

Fig. 17. Planritning över schakt 883. 1050, 1513 & 1537.

Balsby 23:1 & 29:2 | 31

Cirka 5 meter söder om djupschaktet ändrade lagret karaktär och övergick till att bli sotigare och bli mer kulturlagerlikt. I ytan av detta kulturlager påträffades lösfynd av keramik och flinta.

Topografin steg söderut och vid en nivå av ca 10 meter (enligt RH70), framkom ett antal anläggningar. Ett stolphål (AS 952) och en grop (AG 985) undersöktes. I gropen framkom flintav-slag, obrända djurben samt två keramikskärvor. En av dessa hade en mycket otydlig och vittrad dekor som bedömdes som en romb. Liknande dekor förekommer på mellanneolitisk keramik, men dekoren är så pass otydlig att det inte är en säker datering. I området kring anläggningarna påträffades lösfynd av förhisto-risk keramik och ett flintavslag.

Ett femtiotal meter söderut framkom ytterligare en koncentration av anläggningar. Dessa utgjordes av en grop, en härdar, ett stolphål, två kulturlager och två ugnar. En av ugnarna undersök-tes (AU 1029), varvid fynd av bränd lera, slagg (skålla), obränt ben, flintavslag och keramik framkom. Keramikmaterialet i sig gav en tvetydig datering. En skärva hade en dekor med gropar som vanligtvis förknippas med gropkeramisk kultur, en annan skärva hade en utformning som tyder på tidig järnålder. En


32 | Balsby 23:1 & 29:2

vedartsanalys genomfördes på träkolet från ugnen som visade att det enbart kom från Ek. En 14C datering genomfördes och gav en datering till 93 f.Kr – 54 e.Kr., dvs. yngre förromersk – äldre romersk järnålder (2010±25 BP). I området kring anläggningarna påträffades lösfynd av förhisto-risk keramik och flinta, som även påträffades i ytan av ett av kulturlagren.

Schakt 1046 Längd: ca. 4 meter Yta: ca. 6 m2 Arkeologiska objekt: -

Schaktet öppnade i närmast nord – sydlig riktning. Matjords-tjockleken var ca 0,2 meter och alven bestod av lera.

Inga fornlämningar påträffades i schaktet.

Schakt 1050, 1513 & 1537 Sammanlagd längd: ca. 107 meter Sammanlagd yta: ca. 183 m2 Arkeologiska objekt: AL 1063, 1521, 1543, AS 1072, AH 1078 Ruta & grävenhet: RC 1732, G 1734

Schakten öppnades i korsform med såväl öst/västligt som nord-sydligt löpande schakt (se fig. 17). Matjorden varierade mellan 0,3 – 0,4 meter och alven utgjordes av sand.

I schakt 1537 öppnades ett djupschakt, varvid flera lager notera-des. Den stratigrafiska sekvensen överensstämde med den som beskrivits ovan i norra delen av schakt 883.

Större delen av schakten täcktes av ett kulturlager, där flera lös-fynd av förhistoriska keramikskärvor påträffades. En kvadratme-terstor ruta undersöktes i lagret och lagret utgjordes av gråbrun sand med en lagertjocklek på 0,3 meter. I lagret framkom fynd av förhistorisk keramik, obrända djurben samt flintavslag. En av keramikskärvorna var en mynning vars utformning angav en datering till förromersk – äldre romersk järnålder.

Ett tiotal meter väster om schakten påträffades vid metalldetek-teringen ett odaterbart bronsbeslag.

Balsby 23:1 & 29:2 | 33

Schakt 1553 & 1557 Längd: ca. 43 meter Yta: ca. 72 m2 Arkeologiska objekt: AL 1566

Schaktet öppnade i närmast öst – västlig riktning (se fig. 19). Matjordstjockleken varierade mellan ca 0,3–04, meter. Jordarten utgjordes av sand.

I schakt 1557 påträffades ett kulturlager. Detta tolkades som del av ett större lager som även påträffats i de ovan redovisade schakten 1050, 1513 och 1537. I ytan av lagret påträffades ett lösfynd av en förhistorisk keramikskärva.

Schakt 1085 & 1530 Sammanlagd längd: ca. 53 meter Sammanlagd yta: ca. 88 m2 Arkeologiska objekt: -

Schakt 1085 öppnade i närmast nord – sydlig riktning och schakt 1530 i öst – västlig riktning (se fig. 19). Matjordstjockle-ken var ca 0,4 meter och jordarten utgjordes av sand.

Inga fornlämningar framkom i schakten.


Schaktet öppnade i närmast nord – sydlig riktning (se fig. 19). Matjordstjockleken var ca 0,35 meter och jordarten utgjordes av sand.

I de centrala delarna fanns ett kulturlager varifrån flera lösfynd av främst förhistorisk keramik insamlades. En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret som utgjordes av ett gråsvart sotigt la-ger som till större delen bestod av keramikskärvor och bränd lera. Den rikliga mängden keramik gav tidigt ett bra underlag för att bedöma datering och dess kontext; därför grävdes bara ca 5 cm av lagret i rutan. En annan orsak, till att vi inte undersökte mer av lagret vid förundersökningstillfället, var att vissa av ke-ramikskärvorna var av så pass dåligt kvalitet så de riskerade falla sönder vid upptagandet.

Förutom drygt två kilo keramik och drygt ett kilo bränd lera framkom obrända djurben och slagg. En av mynningsskärvorna har en utformning som daterar den till sen förromersk – äldre romersk järnålder.

34 | Balsby 23:1 & 29:2

Sammanfattning av undersökningsresultatet Den arkeologiska förundersökningen har visat att det förekom-mer fornlämningar inom större delen av exploateringsområdet. Resultaten visar vidare på att det inom området finns delar med mer omfattande fornlämningar. Innan vi kan dra några slutsatser kring fornlämningens vetenskapliga potential och förslag till vidare åtgärder måste vi först sammanfatta vad vi vet kring dess bevarandestatus, utbredning, innehåll och datering.

Kulturlager

Inom exploateringsområdet påträffades flera kulturlager och andra lagerbildningar. Flera av schakten har öppnats i syfte att försöka fastställa lagrens utbredning. Detta var en av anledning-arna till att fler schakt öppnades än vad som var planerat i undersökningsplanen.

Fig. 19. Planritning över schakt 1553, 1557,1085, 1530 & 1089.

Balsby 23:1 & 29:2 | 35

K1

I den västra delen av exploateringsområdet framkom en lager-bildning som löpte längs med sju- och åttameters kurvan (se fig. 20 & 21). När lagret framkom i schakt 288 grävdes ett djup-schakt för att fastställa dess djup och undersöka dess karaktär. Flera lager konstaterades ned till ett djup av 1,24 meter. Även i schakt 201 grävdes ett djupschakt där en liknande stratigrafi kunde dokumenteras. Kännetecknande var att det i botten fram-kom ett lager av torv. Den kvadratmeterstora ruta som undersök-tes i lagret visar att det tunnar ut mot norr och består där av ett 0,4 meter tjockt fyndförande lager, följt av ett torvlager. Lager-bildningen har bedömts omfatta drygt 4000 m2 som med ett djup av i genomsnitt 0,8 m inbegriper ca 3000 m3.

Det fyndmaterial som påträffat visar att det finns fynd i åt-minstone det lager som direkt överlagrar torven. Enstaka fynd har även påträffats direkt i torven. Fyndmaterialet som insamlats från lagren utgörs av djurben, flinta, kvarts, brändlera och kera-mik. Detta material ger dock ingen bra datering, annat än till förhistorisk tid. Däremot påträffades i utkanten av lagret, vid metalldetekteringen, delar av ett rektangulärt spänne daterat till vendeltid.

Fig. 20. Planritning över lager/kulturlager inom exploateringsområdet.

36 | Balsby 23:1 & 29:2

Utifrån de schakt som öppnades kan det konstateras att lagret löper strax nedanför en sluttning i riktning mot Råbelövssjön. Lagerbildningens form och förekomsten av torv i botten tyder på att det rör sig om en äldre åfåra, som med tiden fyllts med såväl kulturpåverkad jord som matjord. Troligtvis har fyndmaterialet hamnat i åfåran från en topografiskt högre belägen bebyggelse.

Spår av denna åfåra påträffades även vid den arkeologiska ut-redningen och vid slutundersökningen av fornlämning Nosaby 154 & 155 (Höst 2005 & Bolander 2006). Vid slutundersök-ningen undersöktes en kvadratmeterstor ruta i lagret varvid det påträffades fynd av keramik, bränd lera, slagg som ett större ugnsfragment. K2

Detta kulturlager påträffades i den västra slutningen av den i området centralt belägna höjden (se fig. 20 & 21). Två kvadrat-meterstora rutor undersöktes i lagret som utgjordes av ett grått sandigt lager med en tjocklek av ca 0,2 meter. I botten av en av rutorna framträdde delar av en grop, vilket visar att det före-kommer anläggningar under lagret. I ytan framträdde även ett par stolphål som visar att det även finns anläggningar som stra-tigrafiskt ligger över och skär kulturlagret. Lagret har bedömts omfatta en yta av ca 570 m2 och med en tjocklek av ca 0,2 meter motsvarar detta ca 100 m3.

Fyndmaterialet utgörs av flintavslag, djurben, slagg och kera-mik. Keramiken bestod av förhistoriskt gods och förekomsten av slagg ger en antydan om en datering till järnålder.

Lagrets placering i sluttningen nedanför höjden, förekomsten av fynd samt anläggningar både i och under lagret gör att det tolkas som ett kulturlager som avsatts i direkt anslutning till bebyggel-sen. Möjligen representerar det platsen för ett gårdsläge. Av-ståndet till den ovan beskrivna åfåran (K1) är ca 40 meter, vars fyndmaterialet skulle kunna härrör från detta topografiskt högre belägna gårdsläge. K3

Kulturlagret påträffades i den norra sluttningen av den i området centralt belägna höjden (se fig. 20 & 21). En kvadratmeterstor ruta undersöktes och lagret konstaterades bestå av gråbrun flammig sand med en tjocklek av ca 0,25 meter. Lagret har be-dömts omfatta en yta av ca 500 m2 och med en tjocklek av ca 0,25 meter motsvarar detta ca 120 m3.

De fynd som påträffades i lagret utgjorde av djurben, flintavslag och ett par keramikskärvor. Inget av detta material kan närmare dateras än till förhistorisk tid.

Balsby 23:1 & 29:2 | 37

Till skillnad från lager K2 finns det inga spår efter anläggningar i eller under kulturlagret. Detta tillsammans med det faktum att lagret bildats i en kraftig sluttning talar emot att lagret skulle ha bildats i direkt anslutning till ett gårdsläge. Materialet kan såle-des ha deponerats i sluttningen av en uppe på höjden belägen bosättning, av vilken det i dag helt saknas spår. Hur lagret bil-dats dvs. om det är spår efter en bebyggelse direkt på platsen eller om det deponerats i sluttningen av en närliggande bosätt-ning kan inte besvaras utifrån det material som framkom vid förundersökningen. K4

Kulturlagret anträffades på den södra sluttningen av den tidigare omnämnda höjden (se fig. 20 & 21). En kvadratmeterstor ruta undersöktes och lagret konstaterades bestå av gråbrun flammig sand med en tjocklek av ca 0,2 meter. Lagret har bedömts om-fatta en yta av ca 400 m2 och med en tjocklek av ca 0,2 meter motsvarar detta ca 80 m3. I lagrets yta fanns en härd som stra-tigrafiskt skär kulturlagret.

De fynd som påträffades var djurben, flintavslag och en kera-mikskärva; ett material som inte kan datera lagret närmare än till förhistorisk tid.

Förekomsten av härden och två stolphål i direkt anslutning till lagret tillsammans med fyndmaterialet talar för att det är spår efter boplatslämningar, möjligen även som med K2, ett presum-tivt gårdsläge. K5

Kulturlagret anträffades öster om den i exploateringsområdet centralt belägna höjden (se fig. 20 & 21). Två kvadratmeterstora rutor undersöktes i lagret varvid det konstaterades en stratigrafi av ett överliggande lager av brungrå mörk sand följt av ett nå-got ljusare och kompaktare sandigt lager, som tolkades som fos-silmatjord. Det övre kulturlagrets tjocklek varierade mellan ca 0,25–0,3 meter, medan det undre fossila matjordslagret varie-rade mellan ca 0,25-0,45 meter. Kulturlagret omfattade en yta av ca 1300 m2, vilket motsvarar drygt 350 m3 och den fossila matjorden drygt 450 m3.

Kulturlagret hade en annan karaktär än de tidigare beskrivna lagren. Det var mörkare till färgen och det innehöll ett mer om-fattande fyndmaterial. Fyndkategorierna utgjordes av flinta, djurben, bränd lera och keramik. En facetterad mynningsskärva daterad till förromersk – äldre romersk järnålder ger en indikat-ion på lagrets datering. Det bör dock påtalas att det i närheten av

38 | Balsby 23:1 & 29:2

kulturlagret även finns material som visar på en datering till neolitikum/bronsålder.

Ett stolphål låg stratigrafiskt över kulturlagret och ett par stolp-hål framkom strax utanför kulturlagret. Inga anläggningar fram-kom under kulturlagret, men det kan inte uteslutas att det före-kommer anläggningar i den underliggande fossila matjorden och för den delen även under denna. Fyndmaterialet samt de anlägg-ningar som finns i och i anslutning av lagret talar för att kultur-lagret bör betraktas som boplatslämningar med en datering till äldre järnålder. K6

Kulturlagret framkom inom ett område som utgörs av en platå mellan 11–12 meterskurvan (se fig. 20 & 21). Tre kvadratmeter-stora rutor undersöktes i kulturlagret. Tjockleken varierade mel-lan 0,06 – 0,42 meter. Kulturlagret täckte en yta av ca 3800 m2, vilket grovt motsvarar ca 750 m3.

Kulturlagrets karaktär överrenstämde väl med kulturlager K5. Det som skiljer detta lager ifrån K5 är att K6 i dess norra del innehöll ett flertal skörbrända stenar.

Fyndmaterialet är dessutom mer omfattande och består av flint-avslag, keramik, djurben och bränd lera. Inte mindre än fem keramikskärvor från olika delar av lagret har dateras till peri-oden förromersk – äldre romersk järnålder. Dessa fynd tillsam-mans med fragment från ett lerblock ger en bra indikation på lagrets ålder. Det finns dock ett fynd av en keramikskärva vars dekor tyder på en mellanneolitisk datering.

Två härdar ligger stratigrafiskt över kulturlagret och det finns ett flertal anläggningar strax utanför lagret. Tillsammans med fyndmaterialet talar detta för att lagret har ett direkt samband med en bebyggelse och är således att betraktas som boplatsläm-ningar.

K7

Kulturlagret påträffades i den sydöstra delen av exploaterings-området (se fig. 20 & 21). I lagret undersöktes en kvadratmeter-stor ruta varvid det konstaterades att lagret hade en tjocklek av ca 0,3 m. Kulturlagret täcker en yta av ca 1750 m2 och ca 500 m3.

Lagrets karaktär skiljde sig från de kulturlager som tidigare be-skrivits och påminner mer om det fossila matjordslager som framkom under kulturlager K5.

Balsby 23:1 & 29:2 | 39

Fyndmaterialet som insamlades, dels som lösfynd i ytan av lag-ret dels i den ruta som undersöktes, utgjordes främst av flintav-slag, förhistorisk keramik och djurben. I lagret påträffades också ett fragment från vad som skulle kunna vara del av en bergarts-yxa.

Dateringen av lagret är således problematisk. Lagrets karaktär samt förekomsten av vad som kan vara del av en bergartsyxa antyder att vi har ett lager med en äldre datering, möjligen neoli-tikum. Ett par skärvor av neolitisk keramik har påträffats inom andra delar av exploateringsområdet och det är troligt att vi har spår av ett äldre tidsskikt sporadiskt inom exploateringsområdet. K8

Kulturlagret ligger i den nordöstra delen av exploateringsområ-det i en sluttning ned mot en äldre våtmark (se fig. 20 & 21). De östliga delarna av kulturlagret övergår till vad som mer kan be-traktas som avsatta våtmarkslager. Ett djupschakt grävdes i den norra delen varvid det konstaterades att det förekom en lagerse-kvens på drygt 1,5 meter och där det understa lagret utgjordes av torv.

Fig. 21. Planritning över exploateringsområdet med höjdkurvor, schakt och la-ger/kulturlager. I bakgrunden syns ett utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan. Notera den stora våtmark som finns i den norra delen av området.

40 | Balsby 23:1 & 29:2

En kvadratmeterstor ruta undersöktes varvid kulturlagrets tjock-lek fastställdes till ca 0,3 meter. Kulturlagret täcker en yta av ca 2500 m2, vilket motsvarar ca 750 m3.

Fyndmaterialet från lagret bestod av förhistorisk keramik, obrända djurben samt flintavslag. En av keramikskärvorna var en mynning vars utformning angav en datering till förromersk – äldre romersk järnålder.

Kulturlagrets placering i kanten till en äldre våtmark medför att det kan betraktas som ett utkastlager (se fig. 21). Hela lagret har dock inte denna karaktär, utan det kan mycket väl vara avsatt till följd av en bosättning på platsen. Förekomsten av en härd och ett stolphål i området talar för denna tolkning. K9

Kulturlagret finns i den nordöstra delen av exploateringsområdet och som för det ovan beskrivning K8 ligger det i sluttningen ned mot en äldre våtmark/Råbelövssjön (se fig. 21). Ett djupschakt öppnades i området varvid en lagersekvens dokumenterade ned till ett djup av ca 1,32 meter. Samtliga av dessa lager är inte att betrakta som kulturlager även om enstaka fynd av flinta påträf-fades i botten av lagersekvensen.

Ett gråsvart sotigt kulturlager påträffades i områdets topografiskt högre belägna delar. En kvadratmeterstor ruta undersöktes i detta lager, men den undersöktes inte till botten och därmed har dess tjocklek inte fastställts. En uppskattning är att kulturlagret inte överstiger 0,3 meter. Både kulturlagret och de övriga lagren som tolkats som avsatta i sluttningen ned mot en våtmark täcker ett område på ca 2600 m2.

Fyndmaterialet från kulturlagret utgjordes av flintavslag, obrända djurben, slagg, två kilo keramik samt ett kilo bränd lera. Utifrån keramiken dateras lagret till sen förromersk – äldre ro-mersk järnålder.

Kulturlagret uppvisar stratigrafiska likheter med det ovan be-skrivna kulturlagret K8 och båda ligger i sluttningen ned mot en äldre våtmark, troligen en äldre strandlinje till Råbelövssjön. Det finns dock skillnader mellan lagren; K9 är betydligt sotigare i färgen och innehåller ett material av stora mängder keramik och bränd lera. Även lager K9 tolkas som ett utkastlager, baserat på det topografiska och geografiska läget.

Balsby 23:1 & 29:2 | 41

Anläggningar

Vid den arkeologiska förundersökningen påträffades förutom kulturlagren 36 stolphål, 13 härdar, 21 gropar, två ugnar och ett dike. Flertalet av dessa påträffades utanför kulturlagren, men som beskrivits ovan har en del framkommit i och under kultur-lagren.

Det finns tydliga koncentrationer av anläggningar, men det finns även partier där de ligger mer spridda. Två tydliga koncentrat-ioner kan noteras i den nordöstra delen av området, mellan kul-turlagren K6 och de båda utkastlagren K8 och K9 (se fig. 22). Den norra koncentrationen innehåller gropar och stolphål. Ett par av stolphålen är stenskodda och förutsättningarna för att det ligger ett eller flera långhus på platsen är goda.

Det södra området däremot består bl.a. av en härd, två järnugnar och ett par mindre sotiga kulturlager. Denna koncentration av anläggningar är sannolikt spåren efter ett verkstadsområde date-rat utifrån en 14C-analys av träkol från en av ugnarna till 93 f.Kr – 54 e.Kr., dvs. yngre förromersk – äldre romersk järnålder.

En annan koncentration av anläggningar där aktiviteter före-kommit som lämnat sotiga spår i jordlagren finns strax norr om kulturlager K6 (schakt 1454). Huruvida även detta är spår efter hantverksaktiviteter kan inte styrkas utifrån det material som påträffats.

Fig. 22. Planritning som visar koncentrationer av anläggningar i den nordöstra delen av exploateringsområdet.

42 | Balsby 23:1 & 29:2

Strax öster om kulturlager K7 framkom en koncentration av stolphål (se fig. 23). I området vidgades schaktet i syfte att un-dersöka om det fanns långhus på platsen. Stolphålens karaktär och geografiska placering tyder på att det finns spår av långhus i denna del av exploateringsområdet.

Ett femtontal meter söder om kulturlager K4 löper ett dike som bestod av vällagda stenar. Ingen nedgrävning fanns under ste-narna och möjligen utgör det en äldre gränsmarkering. Inga gränser, som överensstämmer med denna gräns, har hittats på äldre kartmaterial över området.

Flera spridda anläggningar av stolphål, gropar och härdar fram-kom på de topografisk högre belägna delarna söder om lager K1. Inga strukturer som antyder att det finns hus i området påträffa-des, men det topografiska läget och anläggningarna tyder dock på att det finns förutsättningar att påträffa boplatslämningar i form av bl.a. långhus i området. En 14C datering från en av här-darna i området gav en datering till 350 – 534 e. Kr., dvs yngre romersk järnålder – folkvandringstid.

Fyndmaterial och datering

Vid den arkeologiska förundersökningen insamlades ca 1000 fynd motsvarande en vikt av ca 11 kg. Obrända djurben var do-minerade fyndmaterialet, följt av keramik och flinta (se bilaga 3). Bevarandeförhållandena för osteologiskt material är således mycket goda i området.

Inom den nordöstra del av exploateringsområdet finns ett utkast-lager med rikliga mängder av keramik och bränd lera. Beva-ringsförhållandena för keramiken var emellertid goda och flera stora skärvor påträffades, men flera av keramikskärvorna var av så pass dåligt kvalitet så de riskerade falla sönder vid upptagan-det. Vid en arkeologisk slutundersökning är det därför viktigt att det bereds möjligheter att upptaga keramiken utan att denna för-störs ytterligare genom t.ex. preparat.

Förekomsten av metaller i matjorden visar att det finns goda förutsättningar att påträffa ytterligare metaller i såväl matjorden som i kulturlagren. Det finns således ett behov av konserve-ringsåtgärder vid en eventuell arkeologisk slutunderökning av exploateringsområdet.

När det gäller fyndmaterialets datering varierar det från enstaka neolitiskt material till yngre järnålder. Det fyndmaterial som har daterats från kulturlagren i den östra delen av området visar främst på äldre järnålder. Detektorsmaterialet från området date-ras från vendeltid fram till nutid.

Fig. 23. Planritning över troligt långhus öster om lager K7.

Balsby 23:1 & 29:2 | 43

Att det förekommer yngre järnåldersmaterial ger en indikation på att det har förekommit aktiviteter i området under perioden. Huruvida dessa utgjorts av bosättning kan inte besvaras, men nutida plöjning av området kan negativt ha påverkat eventuella boplatslämningar från tidsskiktet yngre järnålder.

Slutsats och åtgärdsförslag

Den arkeologiska förundersökningen har visat att det förekom-mer fornlämningar inom en större yta än vad som var registrerat som fornlämning Nosaby 116. Efter förundersökningen har en ny begränsning av fornlämningen rapporterats in till FMIS (se fig. 24).

Inom den nya fornlämningen Nosaby 116 finns det dock områ-den med mer omfattande fornlämningar (intensiv del) (se fig. 25). De mer omfattande fornlämningarna finns framförallt i den nordöstra delen av fornlämningen. Detta området kännetecknas av stora sammanhängande kulturlager och av områden med boplatslämningar i form av stolphål, gropar och härdar. Det finns goda förutsättningarna att påträffa långhus i detta området. I denna nordöstra del finns det även spår efter järnhantering i form av ugnar. I sluttningen ned mot en äldre våtmark finns om-fattande utkastlager med riklig förekomst av framförallt kera-mik, bränd lera och djurben. De dateringar som finns från områ-det visar att bosättningen dateras till äldre järnålder (förromersk – romersk järnålder).

Fig. 24. Planritning som visar ny gräns för fornlämning Nosaby 116.

44 | Balsby 23:1 & 29:2

Den södra delen av fornlämning Nosaby 116 består av tre mindre kulturlager, samtliga lokaliserade strax nedanför den höjd som finns centralt inom exploateringsområdet (se bilaga 4). I den västra delen finns vad som tolkats som en äldre åfåra som löper genom området i riktning mot Råbelövssjön. I åfåran har jord avsatts och en stratigrafi av flera lager har dokumenterats, däribland ett bottenlager av torv. I det jordlager som direkt över-lagrar torven har det påträffats fynd av djurben, flinta, kvarts, bränd lera och keramik. Även enstaka fynd har påträffats direkt i torven. Fyndmaterialets sammansättning tyder på att det rör sig om ett boplatsmaterial.

Strax söder om åfåran finns spår efter vad som skulle kunna vara lämningar efter själva bosättningen i form av stolphål, gropar och härdar. En möjligt tolkning är att det material som återfinns i åfåran kommer från den högre belägna bosättningen i söder. Även de ovan nämnda kulturlagren skulle kunna vara del av denna bosättning, där åtminstone två av dessa kan utgöra plat-serna för gårdslägen.

Dateringen av denna södra bosättning är dock något osäker. Av keramikmaterialet att döma rör det sig om förhistoriska läm-ningar. Fyndet av ett vendeltida spänne antyder emellertid att

Fig. 25. Planritning som visar intensiv del av fornlämning Nosaby 116.

Balsby 23:1 & 29:2 | 45

bosättningen kan dateras till denna period. Fyndet av yngre järn-åldersmaterial kan relateras till den undersökning som genom-fördes strax väster om det nu aktuella området (se Bolander 2006). Vid denna undersökning framkom välbevarade lämningar i form av långhus, grophus och kulturlager med en huvudsaklig datering till vendeltid (Bolander 2006). Den 14C datering som erhölls från en av härdarna vid den nu aktuella förundersökning-en visar dock på en något äldre datering, perioden äldre romersk järnålder – folkvandringstid.

Vad är det vetenskapliga värdet av att undersöka äldre järnålders bosättningar på Kristianstadsslätten? Vi kan konstatera att kun-skapsläget kring periodens bosättningar på Kristinastadsslätten är tämligen begränsat. Det finns emellertid enstaka större under-sökningar, såsom Snårarp (Edring 2004) söder om Kristianstad, som gett mer detaljerad kunskap om periodens bosättningar i nordöstra Skåne. Flertalet undersökningar är dock av det mindre omfattande slaget. I området mellan de stora sjöarna norr om Kristianstad har endast en större arkeologisk undersökning ge-nomförts av en äldre järnåldersbebyggelse (Björk 2003).

Den nu aktuella boplatsen i Balsby är av det mer omfattande slaget. Det finns indikationer på att det kan förekomma flera gårdslägen i området med lämningar efter såväl långhus som boplatslager. I utkanten av bebyggelsen finns utkastlager och lämningar efter järnhantering.

I utkastlagren ned mot våtmarken och Råbelövssjöns äldre strandkant samt i åfåren finns det organsikt material. Det ger möjlighet att studera ett material som ofta saknas på boplatser från perioden. Detta tillsammans med förekomsten av järnhant-verk medför att frågeställningar kring bosättningens ekonomi bör prioriteras vid en eventuell slutundersökning. Detta förutsät-ter givetvis att dessa delar av fornlämningen undersöks och sätts i relation till bebyggelselämningarna.

När det gäller den yngre järnåldern finns det likheter i materialet från Balsby med en rad platser i Sydskandinavien, exempelvis Uppåkra och på Bornholm (Helgesson 2002; Watt 2006). På många platser kan majoriteten av alla metallföremål som påträf-fats med metalldetektor dateras till yngre järnålder medan un-derliggande anläggningar och kulturlager kan dateras till äldre järnålder. Det är därmed av stort vetenskapligt värde att försöka dokumentera det yngre skedet, vilket kan göras genom omfat-tande undersökningar med metalldetektor och en prioritering av de anläggningar som stratigrafiskt kan konstateras vara yngre än kulturlagret. Detta gör att man mera stringent kan diskutera frå-gor om kontinuitet, landskapsnyttjande, ekonomi, innovation och föränderlighet. I förlängningen av detta är det också viktigt

46 | Balsby 23:1 & 29:2

att belägga när platsen övergavs, för att kunna diskutera föränd-ringar i landskapet. Det historiskt kända Balsby (Baldzby 1302) ligger ca 1 km sydost om nu aktuellt område.

Fornlämning Nosaby 116 har ett stort vetenskapligt värde och vid en arkeologisk slutundersökning kan ny kunskap erhållas kring övergripande frågor kring järnålderns bosättningsmönster och ekonomi, men även mer platsspecifika frågeställningar kring boplatsens struktur gällande gårdslägen, avfallshantering och järnhantverk.

I händelse av exploatering föreslår Sydsvensk Arkeologis AB att fornlämning Nosaby 116 blir föremål för en arkeologisk slutun-dersökning. Sydsvensk Arkeologi AB menar vidare att en arkeo-logisk slutunderökning av fornlämningen bör ha en hög ambit-ionsnivå. Vi vill i detta sammanhang påpeka att de mest omfat-tande och kostnadskrävande fornlämningarna finns i den nord-östra delen av området. I händelse att denna del av fornlämning-en undantas från exploatering bör emellertid övriga delar av fornlämningen slutundersökas. Ett undantagande av delar av fornlämningen kan dock inskränka på möjligheterna att besvara de frågeställningar som angivits ovan. Även ambitionsnivån måste anpassas efter lämningarnas art.

47 | Balsby 23:1 & 29:2

Referenser

Björk, T. 2003. Järnåldersboplatsen vid Råby. Arkeologisk utredning och undersökning 1993. Regionmuseet Kristianstad. Rapport 2003:66. Kristianstad.

Bolander, A. 2006. Balsby 12:40. Arkeologisk för- och slutundersökning. 2006. Regionmu-seet Kristianstad. Rapport 2006:54.

Edring, A. 2004. Snårarp – en boplats från yngre bronsålder/förromersk järnålder. Arkeolo-gisk undersökning, 2000. Regionmuseet Kristianstad. Rapport 2004:1. Kristianstad.

– 2005. Berget i backens skugga. Det sociala landskapet på Kristianstadsslätten under tidig- och mellanneolitikum. University of Lund, Institute of Archaeology. Report Se-ries No. 94. Kristianstad.

Helgesson, B. 2002. Järnålderns Skåne. Samhälle, centra och regioner. Uppåkrastudier 5. Acta Archaeologica Lundensia, Series in 8°, No. 38. Lund.

Höst, E. 2005. Balsby 12:40. Arkeologisk utredning 2005. Regionmuseet Kristianstad. Rap-port 2005:116. Kristianstad.

Watt, M. 2006. Detector sites and settlement archaeology on Bornholm. A survey of “produc-tive sites” from the Iron Age and the Viking Age 1996-1999. Journal of Danish Archaeo-logy. Volume 14. Odense.

Wickberg, Y. 2004. Härdanläggningar från bronsålder. Håstad 75:25. Arkeologisk FU & SU 2003. Regionmuseet Kristianstad. Rapport 2004:24.

Ørsnes, M. 1966. Form og stil i sydskandinaviens yngre germanske jernalder. Köpenhamn.

48 | Balsby 23:1 & 29:2

Administrativa uppgifter

Sydsvensk Arkeologi AB dnr: 100017

Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-3356-10

Datum för beslut: 2010-03-31

Projektnummer: 100017

Län: Skåne

Kommun: Kristianstad

Socken: Nosaby

Fastighet: Balsby 23:1 & 29:2

Läge: Ekonomiska kartan, blad 3E 3a

Koordinatsystem: RT90 2,5 gon väst

X koordinat: 6217800

Y koordinat: 1401300

Höjdsystem: RH70

M ö.h. 5–14

Fältarbetstid: 2010-10-04–2010-10-14

Antal arbetsdagar: 16

Antal arkeologtimmar: 128

Antal maskintimmar : 40

Exploateringsyta: 112 000 m2

Undersökt yta: 4463 m2

Platschef: Anders Edring

Personal: Anders Edring & Thomas Linderot

Underkonsulter: Maskin: Akkafrakt, Bod: Ramirent, 14C: Center for Ap-plied Isotope Studies University of Georgia, Vedart: Oden Kulturinformation

Uppdragsgivare: Per Anders Lihmé AB

Fynd: LUHM 32036, Lunds Universitets Historiska Museum

Dokumentationsmaterial: Intrasis projekt: SA100017. Två st. sektionsritningar Film. A3. 163 digitalfotografier. Arkivmaterial förvaras på Regionmuseet Kristianstad.

Kostnader: Beräknad kostnad: 195 700 kr.

Faktisk kostnad: 249 387 kr

Balsby 23:1 & 29:2 | 49

Bilaga 1. Detekteringsrapport

Metalldetektorundersökning i samband med arkeologisk förundersökning på fastighet-

erna Balsby 23:1 och 29:2, Nosaby socken, Kristianstads kommun, Skåne län.

Metalldetektor som användes: Modell: C-Scope CS-1220-XDP. En mycket känslig metall-detektor som med mätar- och ljudsignal registrerar magnetiska olikheter i undergrunden ner till ett största djup av ca 30 cm. Undersökningen:

Arbetsmetod och utförande: En systematisk detektering av matjordslagret genomfördes. An-visad yta detekterades en gång enligt sökstråksprincipen med ett avstånd mellan stråken på 20 meter. Vid undersökningen negligerades utslag från järnföremål medan alla andra kontrolle-rades. Metallföremål som med säkerhet kunde tillföras tiden före 1700 eller med osäkerhet kunde dateras i fält markerades och mättes in. Metallföremål som med säkerhet kunde be-stämmas till senare tid (d.v.s. efter 1700) tillvaratogs utan inmätning. Detekteringssituationen: (fysiska faktorer som kan påverka detekteringsresultatet) – Undersökningsytan var förhållandevis jämn efter betupptagning. På det topografiska högsta partiet fanns det en magnetisk bakgrunsstrålning som gav störande magnetiska förhållanden för metalldetektorn. Arbetet utfördes vid meteorologiskt gynnsamma förhållanden. Källkritik: Generellt omfattade detekteringen fr.a. matjordslagrets övre delar. Den kan därför inte betraktas som totalgenomsökt. Kommentar: Inom undersökningsytan fanns det enstaka järnutslag. Jonas Paulsson Arkeolog och metalldetekteringsspecialist

50 | Balsby 23:1 & 29:2

Bilaga 2. Arkeobotanisk analys

Inledning På uppdrag av Sydsvensk Arkeologi AB analyserades 2 prover. I proverna fanns enbart trä-kol. Kolet har artbestämts under stereomikroskop. Resultat Prov 275 Härd: I provet fanns enbart kol från björk. Det mesta av kolet verkar komma från en och samma stam. Den utvalda kolbiten för 14C-analys har en uppskattad egenålder som inte bör överstiga 25 år. Prov 1029 Järnugn: I provet fanns enbart kol från ek. Det rör sig om lite grövre grenar. Den utvalda kolbiten för 14C-analys har en uppskattad egenålder som inte bör överstiga 40 år. Stefan Gustafsson, Oden Kulturinformation

51 | Balsby 23:1 & 29:2

Bilaga 3. Fyndlista FYNDNR MATERIAL SAKORD VIKT ANTAL ARK_OBJ FE GE SCH

1 Keramik Förhistorisk 51,00 14 1731



4 Flinta Avslag/avfall 119,60 21 1731

5 Bergart Yxa 41,00 1 1737


7 Ben 7,50 6 1737


9 Ben 5,10 2 275

10 Bränd lera 18,70 5 275


12 Ben 1,10 1 448

13 Flinta Avslag 11,70 1 1471

14 Ben 19,60 5 584



17 Ben 15,40 3 569

18 Bränd lera 14,70 2 1719

19 Ben 3,00 2 1719



22 Ben 2,50 4 1696

23 Ben 8,30 1 234

24 Bränd lera 5,10 2 234




28 Ben 55,30 13 1714




32 Ben 9,30 4 1728



35 Ben 630,00 113 1728

36 Ben 20,50 25 1704


38 Slagg 10,10 1 1704

39 Ben 28,40 28 1719


41 Ben 26,50 16 1722



44 Bränd lera 2,40 1 1722

52 | Balsby 23:1 & 29:2



47 Kvarts Avslag/avfall 46,60 1 1722

48 Ben 14,80 9 1693

49 Bränd lera 40,30 6 1693



52 Ben 3,30 5 1707









61 Ben 1,70 2 1117


63 Järn Spik 1,50 1 670

64 Järn Spik 1,30 1 669

65 Ben 2,30 1 371





70 Ben 9,00 2 1529










80 Ben 3,70 2 1507






86 Ben 4,00 1 1510



89 Ben 21,40 2 1527



92 Ben 14,90 3 1511


Balsby 23:1 & 29:2 | 53

94 Ben 10,60 1 328



97 Ben 24,80 2 1528





102 Bergart Avslag/avfall 35,70 1 1171



105 Bränd lera 4,60 1 1394


107 Ben 2,30 1 1274




111 Bränd lera 9,10 1 1198





116 Bränd lera Lerblock 35,40 1 882


118 Keramik Kritpipa 8,80 1 1206






124 Ben 1,70 1 1234

125 Ben 19,80 2 1169

126 Bränd lera 3,60 1 1166



129 Flinta Spån 3,30 1 1395

130 Flinta Avslag 0,40 1 200135


132 Flinta Borr 83,70 1 1283





137 Bränd lera 4,60 1 1272




141 Ben 1,60 2 238


54 | Balsby 23:1 & 29:2



145 Bränd lera 3,10 1 238





150 Bränd lera Lerklining 1058,00 35 1765

151 Slagg 3,00 1 1765

152 Ben 93,80 12 1765


154 Bergart Avslag/avfall 36,60 1 400

155 Ben Avfall 180,90 17 400



158 Ben Avfall 1,00 1 1029



161 Ben Avfall 9,10 4 985


163 Ben Avfall 60,60 16 1731

164 Ben Avfall 0,40 2 1725

165 Ben Avfall 1281,00 166 1734

166 Slagg 3770,00 23 1029

167 Bränd lera 62,70 8 1029

168 Ben Avfall 2,40 3 288

169 Brons Spånne 0,40 1 883

170 Bly 5,70 1 1769

171 Brons Spånne 4,80 1 1770

172 Brons 2,80 1 1771

173 Bly muskötkula 18,80 1 1772

174 Ädelmetall Mynt 1,10 1 1773


176 Brons Näl 3,10 1 1775

177 Brons 1,90 1 1776

178 Brons Beslag 5,10 1 1777


180 Brons Beslag 2,00 1 1779


Balsby 23:1 & 29:2 | 55

Bilaga 4. Planritning

56 | Balsby 23:1 & 29:2

Bilaga 5. 14C analys

Balsby 23:1 & 29:2 | 57

UGAMS 8114

UGAMS 8115

Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter 2011

1. Södervidinge kyrkogård - Södervidinge sn, FU 2010, Bertil Helgesson 2. Nytt golv i Östraby kyrka, Östrabys sn, FU 2011, Jan Kockum 3. Ny belysning, Gamla staden 8:1 i Helsingborg, Helsingborg, FU 2010, Jan Kockum 4. Balsby 23:1 & 29:2, Nosaby sn, FU 2010, Anders Edring

Documents

Balsby 23:1 & 29:2 - Sydsvensk Arkeologi AB