Click here to load reader

Asberger i skolan

  • View
    34

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Asberger i skolan. Hur kan vi jobba mer praktiskt med Aspberger ?. Asberger. Aspberger vanligare hos män Killar är ”skrivna” efter kriteriet för asberger . (pojkflicka) - PowerPoint PPT Presentation

Text of Asberger i skolan

En vacker presentation

Asberger i skolanHur kan vi jobba mer praktiskt med Aspberger?AsbergerAspberger vanligare hos mn

Killar r skrivna efter kriteriet fr asberger. (pojkflicka)

Tjejer fr sllan rt diagnos, de fr sin diagnos sent och utreds mindre noggrant. Istllet fokuseras deras problem mot andra diagnoser t.ex. tstrningar etc.

Skolan ser killarna frst rent generellt, vilket ocks gller vrden.

Tjejer skickligare p socialt samspel n killar, och smlter in mer.

AsbergerHur kan vi jobba praktiskt med elever som har Asberger eller liknande symptom, mer praktiskt stt?Jag kommer i denna presentation frska, utifrn frelsningen jag vart p, ge frslag som vi tillsammans kan diskutera.Detta kanske kan ge oss en nyckel som ppnar mngadrrar hos vra elever, frhoppningsvis!

AsbergerMycket kan knnas konstigt vid en frsta eftertanke, men stter man sig in i en asbergares vrld ser den helt annorlunda ut. Vi har flera elever med denna diagnos, eller antydan till den, hr p skolan.

Tnk efter sjlv:Du mste byta sal fr ditt klassrum r upptaget. Du tar lektionen i NO-salen istllet och sger: G till NO-salen och brja jobba med hftet eller skriva reflektionsfrgorna. Jag kommer dit 10 ver, jag ska bara hmta en ny projektor. Vad tror du att du gjort fr fel?????AsbergerUr en asbergares gon sett: kanske ALLT!

Frutsgbarhet r trygghet.

Frndring innebr stress, kan ta tid att vnja sig vid ngot nytt. Att frestlla sig ngot nytt eller vad de kan frvnta sig kan skapa stress.

AsbergerRutiner som kan fungera

Fasta platser. Bde i klassrum men ven i matsalen (mnga ter inte p.g.a. detta). Tnka p att alla inte vill ha sllskap (=lyssna p personen bredvid andetag = strande).Ex. Alla byter plats i klassrummet fr att lra knna varandra.Bttre d ifall asbergaren fr sitta kvar och resterande i klassen roterar.Fasta tider brjar och slutar lektionerna. Speciellt sluta lektionen. F sluta tidigare kan skapa kaos. Om kommer frsent Emely svrt att frst begreppen tjugo ver etc.? Distraheras p vgen, ngot annat blir mer intressant.AsbergerMer lrarstyrd undervisning - eller mer sjlvstndigt arbete. Mnga har ocks svrt att vlja fritt, ett mne. Bara tre alternativ kan vara jobbigt, men strategin kan fr denne vara att alltid vlja nummer tv, nummer ett etc. Kasta trning om saken.Det gller att skapa regler kring saker, alternativt att bara f ett alternativ. (t.ex. matsalen om man gillar bda matrtterna = totalt kaos. Asbergare klarar inte av att vlja).

Stende lxor, eller inga alls. Svrt att veta NR lxan r

AsbergerPerception

Intryck intensivtUppfattar detaljer som andra inte noterar, har ofta gott minneVissa hr/koncentrerar sig BTTRE nr man gr andra saker, tex. Twittrar etc.Njuta av enkla intryck, tex. marmomnster i plastgolvetSynestesi: frmgan att ta in ett intryck med flera sinnen- Professor.: Siffor med frg = kunde se om ett tal var felutrknat fr frgkoden stmde inte!- Namn med olika stavningar- Knslor och personligheter i frger. (trffade en grn-lila-orange-bl person igr, oh, vilken hrlig mnniska det mste ha varit!)Allt detta kan vara jobbigt d ALLT skall in, svrt att sortera bort information. Mycket information ker in i huvudet. Vad r viktigt och var r oviktigt?

AsbergerSynintryck r ocks ofta strande. T.ex. fr mnga tavlor, plottriga ytor, flimrande lysrr, starka frger och mnster.

Men positiva bitar r skriftliga instruktioner, frgkodning, bilder som visar steg fr steg (IKEA bygga), skyltar och kartor fr de som har svrt att hitta, tidslinjer etc.

Timstock.

AsbergerLjud som kan stra:Samtal (inkl. viskningar)Pappersprassel, datorknatterDatorflktarVentilationElever lngt bak hr bara 50% av lrarens ord, pga eko. Men lngst fram vervldigas man av ljud frn alla hllEn god ljudmilj r bra fr alla, men extra viktig fr visa

Vissa har lttare att jobba i stor grupp pga att det r ett jmt oljud. Annars blir de sm ljuden, t.ex. fotsteg, mer urskiljbara och d strande. Funkar dock i regel allra bst om man fr sitta helt ensamma.

Ljudeffekter i dator och mobilenTickande klockorLjud frn korridor och gatorSpecifika ljud (individuellt)Eko pga dlig ljuddmpning

AsbergerProblem och strategierReaktioner p stress:Kamp-flykt-beteendeuppvarvad, rdd, argutbrott, springer ivgbrkigspela dd (gr in i sig sjlv, sin bubbla)yr, muskelsvag, ledsensitter kvar utan att visa ngot uttrisk att inte tas p allvarbda:kan ge problem med smn, minne, koncentration

AsbergerStrategierSkolmiljn tillgngligtLra eleverna strategiernaUppmuntra eleverna att knna efter s de kan agera INNAN det blir fr jobbigtSe ver: vad finns det fr lugna platser? Har eleverna tillgng till dessa utrymmen?Gr klasserna smVlj bort lysrr, annan belysning. Ljus uppt t.ex.Tyst utrustningBra ljuddmpning, tex gardiner eller bokhyllorTysta rum fr arbete, samtala och vilaUndvika ppen planlsning, inte ha kontorslandskap i skolan!Hll inredningen i en dmpad frgskala

AsbergerInte fr ngot gjortProblemet r ofta fr hga sociala krav, dlig milj och brister p rutinerProblemet r oftast INTE fr hga intellektuella kravViss risk att asbergare blir intellektuellt understimuleradeAvhopp av skolan Bidragande orsaker:Fr hga sociala kravverbelastade sinnenBrist p rutinerDepression, smnproblem, tstrningar etc.Allt skapar stress, och stressen pverkar nmnda punkter!!AsbergerSocialt annorlundaskaprlig, rak kommunikationfaktautbyte fungerar ofta brasocialt smprat r svrt eller tom. ointressant (t.ex. hur mr du frgan, ej svara rligt utan bra, sjlv d)kroppssprk, mimik och intonation kan verka naturligt men r ofta invat rikt ordfrrddetaljrika, exakta beskrivningarSociala svrigheterhar svrt att tolka andras kroppssprk och intentionerblir missfrstdda, d icke-asbergare har svrt att tolka asbergares kroppssprk och intentionerlgger ofta mkt energi p att bete sig som folk och lsa av andra mnniskorhar ofta ven prosopagnosi (svrt att knna igen ansikten).AsbergerSociala kontakterMnga vill ha vnner men behver umgs p sina egna villkorMnga behver mer egentid n de flesta andraInternet kan vara mkt viktigt social (skriva istllet fr prata)Umgs med andra asbergare, ven om man inte alltid kommer verensMnga r eller har blivit mobbadeSvrt med idrott, pga. LAG-sporterMnga fungerar bttre i en liten grupp n i storEn del fungerar bst ensamma. Att vara fysiskt integrerad r inte detsamma som att vara med i gruppen!!!Grupparbeten r ofta ett stort problem. Asbergare slipper delta, enligt Skollagen.Vnner r ofta, spec. fr tjejer, ftt vnner som tagit hand om demSociala koder genom att lra sig genom att studera andra mnniskor, INTE sociala regler i frbifarten. Exempel: Seintfeldt = normala (senare karikatyrer, hade missat helt)AsbergerInte fr ngot gjortProblemet r ofta fr hga sociala krav, dlig milj och brister p rutiner

Problemet r oftast INTE fr hga intellektuella kravViss risk att asbergare blir intellektuellt understimulerade

Kommunikation Fina vinkarVita lgner (som det lser sig om det verkligen inte gr det = tolkas som lgn)Krav p ondiga konventioner. (vara artig etc. prioritera. Busschaffr = betala eller heja) Sparar ocks energi fr asbergaren.Skuldbelggande utan frklaring. (det borde du vl ha fattat, inte skert fr aspb)Slutsatser utifrn kroppssprkAsbergerIstlletRak kommunikationUppriktighetFokusera p ev reella problemFrklara vad elever borde ha gjort och varfrLyssna, frga. stmmer det att..-frgor

Tips fr tydlig informationGe skriftlig kommunikationVar uppmrksam p att mnga har svrt att anteckna och lyssna samtidigtVar specifik och konkretGe tydliga tidsangivelserEx. skriv ngra meningar p en kort stund s ses vi hr igen.Vad r ngra, och hur lnge r en kort stund?? =)Be eleven terbertta, s du vet att denne har frsttt MED EGNA ORD Om eleven terupprepar ordagrant s har denne inte frsttt allsTnk p att asbergare kan ha svrt att frga klasskamrater

AsbergerAtt bryta mnstret:Hlsan mste komma frst. Sjukskrivning kan vara ndvndigtFrsk skapa en s pass bra milj som mjligt, och struktur som passar INDIVIDENDistansstudierTvinga inte eleven att vara i skolan hela dagen. Halva dagen r bttre n inget.Tnk p att depression mm kan gra perceptionen nnu knsligare n innan

Vara positiv kring anvndante av asbergerDu kan s mkt, r det tack vare din asberger?Asbergare r ofta frdomsfria och str emot grupptryckDu r alltid s uppmrksam p detaljer likt en asbergareAsbergerSatsa p att utveckla elevers styrkor, hellre n att bara p att jobba p bristerPrata om de positiva sidornaVisa p frebilder, med eller utan diagnosUtg ifrn att mnniskor r olika, men lika mycket vrda!Om du r icke-asbergare: ifrgastt ditt eget tolkningsfretrde!

NoggranhetDetaljseendeAnalytisk frmgaBraminneSprkbegvningSynestesirlighet och uppriktighetSjlvstndighetHyperfokuseringFrdomsfrihet