PowerPoint-presentation

IT i skolan

IT fr kad mluppfyllelse

Det finns ingen vg utan IT, det r bara en frga om vilken attityd vi vljer att ha.2Omvrlden

Utgngspunkten i vr presentation tar vi frn den senaste forskningen samt regeringens direktiv och skrivelser.3How the worlds best schoolsystems come out on topKvalitn p systemet kan inte vertrffa kvalitn p lrarna (Goda kunskaper, goda pedagoger)Enda vgen att ka elevernas kunskap r att frbttra instruktionen/handledningen (Gott ledarskap)Enda sttet att n toppresultat r att hja varje elevs niv (Teknologisk kompetens)

Mckinseyrapport 2007/TNK OM-manifestet

Mckinseyraporten beskriver inte IT specifikt men d IT endast r ett verktyg fr att n kad mluppfyllelse skall man kunna verfra rapportens slutsatser till vrt resonemang.verenstmmelsen visas tydligt vid en jmfrelse med Rektorsakademiens TNKOM-manifest som str inom parentes.4Tv saker. Den ena..

I vrt projekt Vill du bertta ser vi exempel p lrare som anpassar lrprocessen och nyttjar IT;s mjligheter fr att ka mluppfyllelsen. Vi brjade lite frsiktigt med tv av vra 9:or, fr att testa anvndbarhet och intresse. Till vr hjlp hade vi som ni sett hr, Tina hos oss en dag, d vi tillsammans gjorde ngra vningar.Alla jobbade med stort engagemang och det visade sig att det engelska sprket eg var den stora sttestenen, (se Burkins inlgg)s infr nsta lsr tnker jag frska engagera en eller flera sprklrare, fr att eleverna ska f den tid de behver fr att verkligen kunna jmfra de parametrar de vill, nr det gller Gapminder.Nsta lsr tnker jag mig att visa och anvnda Gapminder redan i rskurs 7 och 8. Detta fr att de sen ska kunna anvnda det p egen hand i r 9, som en klla i sina frdjupningsarbete, om de vill.Jag har ocks lite funderingar nr det gller Algodoo i r 7 och 8 nr det gller teknikutvecklingen som vi lser om, istllet fr att bara skriva om t ex vattenhjulet s skulle de ocks kunna konstruera ett i Algodoo i samarbete med teknik och fysiklrarna.Sammanfattningsvis:Det har varit en mycket lrorik och rolig termin bde fr mig och mina elever, som gratt vi frhoppningsvis blir nnu mer aktiva nr det gller samarbete genom den nya tekniken och att ta del av de stora kunskapsresurser som finns p Avmedia Kronoberg i form av fantastiska medarbetare!Jag nska er alla en skn sommar och ser fram emot en lika hndelserik hst.Ingalill Magnusson Hej! jag har jobbat med Gapminder i min sexa. Entusiasmen var stor nr jag presenterade programmet och frgorna haglade. Min sedvanliga motfrga Vad tror du sjlv? gav resultat ochmina kluriga sexorfrstod det mesta. Senblev deten strid strm av elever som ville fram till tavlan fr attklicka p olika bubblor och lnder och diskussionen fortsatte.Lxan, dr de visade Gapminder fr en frlder, blev lyckad och frldrarna skrev uppskattande kommentarer.Nr det sedan var dags att anvnda programmet fr att jmfra Sverige med ett steuropeiskt land svalnade entusiasmen betydligt. Ngra elever gjorde ett bra jobb med redovisningar men resten var inte s engagerade. Jag skulle frmodligen frberett bttre och haft en diskussion kring mlen med dettaarbete innandet pbrjades.Nr Anna, som avslutning,filmade i min klass satt alla som sm tnda ljus.Jag har ocks visat och diskuterat kring programmet i en femma. Till hsten fortstter jag att jobbamed Gapminder i den klassen.Jag har haft god nytta av de frdiga lrmoduler jag anvnt.Nr jag tnker framt kommer jag att anvnda Gapminder i de rskurser jag jobbar i (r 4-6) p olika stt och d dra nytta av de erfarenheter jag gjort i r. Det jag har uppskattat mest i r r den entusiasm eleverna visat och att detta program bde r hgaktuellt och historiskt vilket ger de perspektiv som inte annars r s ltta att skdliggra.

5..och den andra

De verktyg du anvnder hemma kommer du att anvnda i ditt arbete. IT i vardagen r s utbredd att vi mste dra frdel av privata intressen fr att n genomslag i skolan.Google Earth r ett sdant exempel. I verktyget finns mjlighet till anvndning som endast begrnsas av lrarens pedagogiska id. En schweizisk armkniv som du kan nyttja i olika sammanhang.6Hur kan vi utifrn den egna pedagogiska idn skapa lrprocesser som tar std av IT?Vi bryter klassrummets grnser!Presentation7

Med kartan som graf

Skolan ska ansvara fr att varje elev efter grundskolan kan anvnda modern teknik som ett verktyg fr kunskapsskande, kommunikation, skapande och lrande.Lgr11

Kartan har i alla tider fungerat som visualisering av fakta. Med ett i detta fall, tredimensionellt djup kan vi komma lngre i utvrdering och bedmning. Tillsammans med traditionell text skapar vi bttre frutsttningar fr att frst, fatta. Peter Grdenfors ger en god insikt i mjligheterna via boken Lusten at lra. I fokus fr Peter Grdenfors nya bok str den unika mnskliga egenskapen att vara en lrande, och undervisande, varelse. Vi fds med en naturlig nyfikenhet och lust att lra. Det rr sig om ett slags informellt lrande, dr motivationen tycks komma inifrn. En viktig uppgift fr skolan i dag r att skapa och vidmakthlla motivationen i det formella lrandet. I ett fungerande utbildningssystem r eleverna motiverade lrandet leder till frstelse och d kan man allts ta hjlp av de processer som r aktiva i det informella lrandet.9Mobilen som verktyg

Berttande

Det som hnder i klassrummet har tidigare stannat i klassrummetTraditionellt s har Vi (AV-Media)skapat frutsttningarna fr att dela - idag s vljer du sjlv.Det viktiga r att du fr vlja sjlv!Vill du skapa en kanal p Youtube och lgga upp material och filmer s finns mjligheten.

Maria delar med sig. Detta fanns i hennes klassrum, nu delar hon med sig1000 lrare, vi har mngder med pedagogiska minnen att dela med oss av. Vilket r mjligt med ITAnvnder it fr att beskriva och frmedla och frst.IT kompletterar varierar och engagerar.

11Ett annat stt..

Delaktighet aktivitet variation

Det r ocks ett berttandeBerttande r en viktig del i skolan. Ett annat stt att anvnda berttandet finns i PIM-utbildningen som ni alla p ngot stt inblandade i.I pim niv 3 gr det ut p att bertta om /reflektera kring ett pedagogiskt minne.

Det hr en interaktiv skrivtavla ngot som Vxj kommun som ytterst f kommuner har r en IWB i varje klassrum och en projektor. Vi r unika i Sverige att ha det s gott stllt.

12En till en

Vad hnder nr de sker p Rwanda p YouTube?Sverige i ett nationellt sammanhang.Vi ligger inte lngre i topp nr det gller IT. Mnga latinamerikanska lnder har tagit strre steg nr det gller IT i skolan. Argentina satsar p 4 miljoner datorer till eleverna. I Uruguay har alla elever en laptop frn r 4.

2015 ska vrldsfattigdomen halverats enligt FN:s millennieml. En del i mlet r att alla barn ska g ut grundskolan.I Rwanda gr nu 96 % av alla barn i skolan. Alla barn ska ges mjlighet att lra sig om IT fr en datorDe lr sig att ska information p Internet, skriva, lsa, rkna och spela pedagogiska spel. Det ses som en del i demokratiseringsprocessen, den unga befolkningen kommer nrmare andra delar av vrlden via internet.

vrig teknikCosta Rica ligger lngre fram n vi nr det gller mobilt lrande. Mexiko har satsat p interaktiva skrivtavlor i en fantastisk omfattning (180 000)

Vet ni hur mnga mobiltelefonabbonemang det finns i vrlden? 9 miljader abonnemangKontra 7 miljarder mnniskor p jorden.Sydafrika har flest abonnemang

http://svtplay.se/v/2446657

13iPhone 2010

14Razr 2006

Motorola DynaTAC 1983

Graham BellsLiquid telephone 1876

Desk set 3001937

BellsDial telephone1919Att tnka fritt r stort att tnka rtt r strreTnk som ni blir tillsagdaThomas Thorilds bermda devis, skriven med gyllene bokstver i sten ovanfr ingngen till aulan p Uppsala universitet:OECD-rapporten: Det tredje kritiska elementet r innovation, i den mn sdan kan mtas genom att man huvudsakligen fokuserar p vetenskaps- och teknologidelarna av innovationen, vilket r de komponenter som det finns data fr. Innovation tycks generera positiva effekter ver en lngre tidsperiod, cirka tio r1415

Kriterier: 1) Institutioner, (2) Humankapital och forskning (3) Infrastruktur, (4) produktens placering p marknaden, ex Volvo (5) Business sophistication (6) Vetenskaplig nytta(7) KreativitetGlobalt innovationsindex 2011 enligt INSEAD15Lgr11 vergripande ml och riktlinjer s.14Skolan ska ansvara fr att varje elev efter grundskolan kan anvnda modern teknik som ett verktyg fr kunskapsskande, kommunikation, skapande och lrande.Lraren ska organisera och genomfra arbetet s att eleven fr mjlighet att arbeta mnesvergripande.Rektorn har ett srskilt ansvar fr att i undervisningen integrera mnesvergripande kunskapsomrden.

Vad sger lgr11?Nr det gller ska ansvara ska Skolan ska ansvara.. G nu ut p en skolgrd idag, en grundskola. S kommer du att se eleverna som sitter med mobiltelefoner, oftast konstaterar du att det r varken bra eller dligt.Vad kan jag som lrare dra frdelar/anvnda den hr tekniken i klassrummet. Vi pratar inte om dator, vi pratar om ett digitaltverktyg som varje elev har i handen. Det finns socioekonomiska anledningar till att vi mste ta stllning till det hr. Varfr? JO fr att vilka har ipads i skolan de som har det gott stllt. Just nu anvnder eleverna tekniken p rasterna - sen kommer de in i klassrummen dr mnga inte har tillgng till dator ( 5 elever /dator p grundskolan) Vi ser tekniken p skolgrden men tar inte in tekniken i klassrummet. Vad menar LGR ? Fr vi ta vi ta in tekniken? Demokrati? Om inte jag har s ska skolan frsrja eleven med det?En ppen frga som vi inte kan ta stllning till.. I slutnden r det rektor som r pedagogiskt ansvarig ( kpa in smartphones till verksamheten utan abonnemang)

16

Jag satsar hlften av min pension fr att barnbarnen skall slippa den svenska skolan. t helvete med friskolorna och det kommunala flummet. Jag kper hellre en plats p ett lroverk dr man satsar p kunskap istllet fr gadgets och "eget" lrande. Katederundervisning, lxor (massor av dem), prov, betyg, uppfrande och ordning ! Inte en chans att mina barnbarn beblandar sig med skolan som den utvecklas idag, om jag s skall ta barkbrd till min ddsdag.Vad jag kan se r det inte frga om antingen dator eller penna utan om i vilken ordning man ska brja anvnda verktygen. Det r nog bara i skolans vrld man fortfarande r 2012 kan ha en diskussion om nyttan eller skadan med datorer, en diskussion som vriga samhllet hade fr c:a 30 r sedan.Den offentliga debattenP Flashback finn en intressant diskussion i mnet.17Varfr tnker vi s olika?(Frutsttningarna)85% hade bredband i hemmetNio av tio var dagliga anvndare (12-44 r)Hlften av treringarna anvnde Internettta av tio hade tillgng till brbar datorTv av tre ungdomar anvnde Internet i mobilenKlla: Svenskarna och Internet 2011(Anvndningen)Googlade (97%)Anvnde e-post (95%)Skte nyheter(92%)Letade efter tidtabeller, tel.nummer (90%)Letade efter kartor/vgbeskrivningar (88%)Betalade rkningar (78%)YouTube (78%)Jmfrde priser (72%)Lyssnade p musik (66%)Sociala ntverk (62%)

80000 ver 75 r1.3 miljoner anvnder sllan eller aldrig InternetInternetanvndningen hemma r ca 2h/dag.Wikipedia anvnds av sju av tio. Hlften av 16-25-ringarna anvnder Wikipedia dagligen! Var finns NE?Nstan alla, 95% av 16-25-ringarna anvnder YouTube dagligen.85% av flicktonringarna lser bloggar dagligen.1865% besker Wikipedia varje dag

Varje klick kostar 1kr i Vxj.

Mnga pedagoger har ftt omvrdera sin syn p detta uppslagsverk d det visat sig plitligt i jmfrelse med andra uppslagsverk p Internet. Den stora frdelen med Wikipedia r till gngen till metadata.AmatrismenThomas Carlyle, skrev "the history of the world is but the biography of great men.Men,Den nya webben har inneburit att miljontalsmnniskor bidrar med information som i och med detta frhllande ger innehllet stor betydelse.Milwikihttp://www.foi.se/FOI/templates/Page____4814.aspxWikipedia ger det std t tanken som Sam Suroviewski beskriver i boken Wisdom of crowds, why the many are smarter than the few. Tas ocks upp i Time december 2006.http://www.time.com/time/covers/0,16641,1101061225,00.html

19Framgngsstrategier fr kad mluppfyllelse

PDF, lnksamlingar, trningsprogramTalsyntes, RttstavningsprogramWikis, Gapminder, SimuleringsprogramSAMR-modellens olika steg- Substitution / ErsttningIngen frndring. Vi gr samma saker som tidigare skillnaden r bara att vi gr det med ny teknik. Det blir ingen funktionell frbttring av lrandeprocessen eller undervisningskontexten.Exempel:Datorn som ordbehandlare eller fr att lsa E-bok. I dessa tv fall r datorn bara en ersttning fr en annan teknik och tillfr inte lrandet ngot. Eleverna blir inte bttre p att skriva eller att lsa bara fr att de gr det p datorn.- Augmentation/ FrbttringTekniken fungerar som direkt ersttning fr andra verktyg men bidrar till att skolarbetet kan effektiviseras dock fortfarande utan frbttring av lrandeprocessen eller undervisningskontexten.Exempel:Eleven kan med datorns hjlp skicka sin skrivna text till lraren. Eleven kan med talsyntes f texten i sin e-bok upplst. Eleven kan gra understrykningar och anteckningar som sedan kan exporteras till ett annat dokument. Men fortfarande handlar det bara om en teknisk frbttring. Sjlva uppgiften och lrandeprocessen har inte frndrats.- Modification/ FrndringP denna niv bidrar tekniken med mjligheter som gr att lraren kan designa uppgifter och lrprocesser fr eleverna p ett annat stt. Nu anvnds tekniken fr ett socialt lrande. Uppgiften har frndrats s att eleverna blir bra p metalrande, att de ska lra om sitt eget lrande. De ska bli medvetna om hur de lr, frstr och tnker. De ska ska ocks bli medvetna om hurandralr, frstr och tnker. Automatiskt gr de reflektioner kring detta vilket vilket de applicerar p sig sjlva och som i sin tur pverkar deras egna lrande.Exempel:Eleven anvnder datorn fr att p gemensamma digitala ytor samarbeta med varandra. T.ex. dela understrykningar och anteckningar med varandra. Det individuella skrivandet och lsandet har nu blivit en social aktivitet dr man utbyter erfarenheter, tankar och sikter om det de lst i t.ex. e-boken.- Redefinition / OmdefinieringTekniken mjliggr skapande av nya uppgifter och arbetsstt som tidigare var omjliga att genomfra. Det innebr att nya arbetsstt infrs. Eleverna kar sin samverkan med andra, konstruerar och uppfinner. Det r nu en ptaglig utveckling i lrandet brjar hos eleverna. P denna nivn har uppgiften utformats s att eleven frstts i positionen att sjlv bli lraren. Slutuppgiften r att de fr ngon annan, utanfr skolan, ska frklara det de har lrt sig. Ngon som befinner sig p annan plats. P denna niv omstter eleverna det material de har tagit del av till ngot nytt.Exempel:Datorn anvnds av eleverna fr att ta in omvrlden och n ut till omvrlden. Med hjlp av verktyg sombloggar,wikis,skypem.m. kan eleverna frmedla sina kunskaper, och omvrlden kan ta del av och ven ge respons tillbaka.

20utveckla en pedagogisk id

Eleverna r med och skapar sin egen frstelse av ett kunskapsomrde21..eller utveckla Youtube

Kan man anvnda Youtube i undervisningen? Hur ska vi frhlla sig till de mediaformer som barn och ungdomar anvnder utanfr skolan. Svaret r naturligtvis att det r pedagogen som formar verktyget. I Youtubes fall kan det bli ett oerhrt vasst verktyg fr att komma t svl nutid som dtid. Youtube har mer n 100 miljoner anvndare varje dag. Det gr den till, kanske, vrldens strsta TV-kanal. Vgar vi ta utmaningen? Ja!

www.youtube.com -amatrismen fyller p dr traditionell media ignorerar. Detta r en wikitanke som kompletterar det skrivna ordet enligt Det vidgade textbegreppet

22..eller Google apps

Google CalG-mailGoogle DocsPicasaYoutubeBloggerGoogle ReaderGoogle SitesGoogle MapsGoogle EarthGoogle GroupsKnolGoogle hangout

Google ChromeGoogle HistoryiGoogleGoogle TranslateGoogle CodeGoogle AlertsGoogle ScholarGoogle Sky mapsGoogle GogglesGoogle SketchupGoogle VoiceGoogle newsGoogle Analytics

Google erbjuder just nu skolor en vrdbaserad lsning fr e-post, kalender och chatt genom Google Apps for Education, vr integrerade lsning fr kommunikation och samarbete.Vi r vrldens mest googlifierade land - 90% av alla skningar gr via google!

23Jag tror absolut att jag blir bttre i fysik tack vare det hr

http://www.youtube.com/watch?v=GMrkF47eBlg&feature=relatedAnna visar en mobil lsning som heter Monster physics.

24Interaktiv visualisering

Geocaching

Utifrn att mobilen r bannlyst i undervisningen!Geocaching r en rolig fritidssysselsttning fr stora som sm. Det som behvs r en GPS-mottagare och bra klder. Manloggar inoch skapar en profil. P inloggningssidan hittar man koordinaterna till skatterna i ens nrhet, som man naturligvisvill finna. Hur man gr det, finner du p sidan "Komma igng" och "Konsten att ska cacher". Nr man vl hittat cachen loggar man sitt alias i loggboken, och drefterd man kommit hem loggar man ven sitt fynd p internetsidan. Ett tips r; att lsa i dessa loggar innan man gr ut fr att ska cacher. Dr finns det alltidmnga ledtrdar p var och hur cachen r gmd.Cacherna finns i olika storlekar, frn liten som en fingerborg till stora glassboxar. Placeringen kommer an p var den r gmd -i staden lite mindre, i skogen lite strre.I de strre cacherna hittar man oftast smsaker, s kallade bytessaker. Man tar en sak och lgger dit en annan. Att hitta dessa r extra roligt nr man geocachar med barn.Under cachskandet vrnar vi ocks vr natur. Begreppet "Cach in Trach out" r ett signum fr en sann geocachare -finns det skrp p den plats man r p, tar man det med sig. Ibland anordnas det stora event p platsersom behver stdas upp. Ngra nya cacher att finna r utlagda och eventen avslutas oftast med korvgrillning. Helt enkelt en perfekt familjeaktivitet!

FritidsGympa karta/kompass27

Vlj I-nigmaeller BakodoOch hur ska vi komma ihg allt det hr?28..hur rttar vi oss efter att det ser ut s hr idag?

Lraren som ledareLraren som ledare29TED ger oss vrldens bsta frelsare

TED r en liten ideell organisation som gnar sig t att sprida goda ider. Det brjade 1984 som en konferens som samlade mnniskor frn tre vrldar: teknologi, underhllning och design. Sedan dess har omfattningen vidgats alltmer. Tillsammans med den rliga TED-konferensen i Long Beach, Kalifornien, och TEDGlobal konferens i Oxford Storbritannien, omfattar TED ven den prisbelnta webbplatsen TEDTalks.30