ANNONS Hela denna bilaga är en annons från ÅF ANNONS ... · FACTUM 2008 FOTO THOMAS HARRYSSON Många är nyﬁkna på vårt nya undertakskoncept Parafon Decor, framtaget i samarbete

Leading Expertise Sound and Vibration

Hela denna bilaga är en annons från ÅFANNONS ANNONS

FOTO

: ÅK

E E

:SO

N L

IND

MA

N

Ingår som bilaga i Dagens Industri december 2008: Frågor om innehållet besvaras av Annika Almsten, 010-505 84 05, [email protected]

Stockholms nya landmärke

Ljudet som räddar miljön

Sanna Kallur

En tyst oas

Lysande ljud

Hemmets tysta vrå

AKUSTISK DESIGN LJUDKVALITET– EN TIDNING OM LJUD OCH OLJUD

&

ANNONS 3


FAC

TU

M 2

00

8

FOTO

TH

OM

AS

HA

RR

YSS

ON

Många är nyfikna på vårt nya undertakskoncept Parafon Decor, framtaget i samarbete med Lisa Bengtsson och Ann Robertsson. De har skapat fyra effektfulla mönster som passar i många olika slags miljöer.

Fyll hela taket, visa vägen i en korridor eller märk ut en plats du vill lyfta fram. Mönster skapar liv och rörelse. Mönster berör.

»En effektfull kontrast. En skön överraskning när man lyfter blicken. Ett blickfång som får betraktaren att drömma sig bort…«

Lisa Bengtsson har designat våra mönster Kalas och Marakech

DIABASVÄGEN, 541 86 SKÖVDETELEFON 0500 - 42 42 00

WWW.PARAFON.SE

T A K M E D A T T I T Y D

Hur lät det när du gick till jobbet i morse? Få kan ge ett svar. Ändå lever vi i en värld av ljud. En del ljud bidrar till att vi blir störda, stressade eller kän-ner olust. Andra ljud gör oss lugna, trygga eller glada. Vissa ljud är direkt skadliga för örat och vår hälsa. Många ljud i omgivningen tänker vi inte på. Men de fi nns där. Och de på-verkar oss, mer eller min-dre omedvetet. Vi på ÅF-Ingemansson verkar för att skapa en dräglig ljudmiljö i din omgiv-ning. I vissa fall har vi lyckats riktigt bra, och det är kanske därför som du inte kan svara på hur det lät i morse.

Det ökade med-vetandet om hur ljud och vibrationer påverkar människans välbefi nnande i hem-met, på arbetsplatsen och ute i samhället har skapat en stor efterfrågan på spe-cialister och produkter inom ljud- och vibrationsområdet. ÅF har genom förvärvet av Ingemansson införskaffat en unik kompetens. Vi job-bar med allt från utformning av konserthus, dämpning av trafi kbuller till ljuddesign av olika konsumentprodukter.

Ingemansson påbörjade sitt banbrytande arbete i slutet av 1950-talet. Nya idéer för minskat buller, pro-duktutveckling och genom-tänkta helhetslösningar gav snabba och goda resultat, vilket fi ck stor uppmärk-samhet. Det är numera både vetenskapligt bevisat och allmänt accepterat att tysta, vibrationsfria produktionsan-läggningar och arbetsmiljöer

är en nödvändighet för hög produktivitet och för låg sjukfrånvaro.

Uppskattningsvis 20 procent av Västeuropas befolkning, cirka 80 miljoner människor, lider av bullernivåer som ur medicinsk synvinkel anses vara oacceptabla eftersom de leder till sömnstör-

ningar, koncentrationssvårigheter och i värsta fall även till hörselnedsättning. Över en miljon svenskar

hör dåligt. Så det fi nns mycket kvar att göra.

Den ständigt växande infrastrukturen i samhället leder till ökat buller. EU har därför formulerat ett direktiv om buller-kartläggningar av unionens större stä-der. ÅF-Ingemansson medverkar i dessa kartläggningar i Sverige, genom vilka den enskilde medborgaren kan få infor-mation om hur bullersituationen ser ut där just hon eller han bor. Vi kartlägger även platser som är tysta, vilket är en bristvara idag. Det är vår uppgift att se till att skydda dessa platser, av samma anledning som man skyddar platser för sin unika natur eller sin kulturellt historiska betydelse.

Ljud är ett eftersatt område inom design. Under senare år har därför ÅF-Ingemansson uppmärksammat detta genom att etablera det nya kunskaps-området akustisk design. I korthet hand-lar akustisk design om att tillämpa ljud som designelement, på liknande sätt som man inreder, möblerar, ljus- och färgsätter miljöer. Vägledande för akus-tisk design är att skapa upplevelserika, omväxlande, funktions- och verksam-hetsanpassade produkter och miljöer.

Detta är bara några exempel på hur ljud och vibrationer påverkar och berör oss, i hemmet, på arbetsplatsen och ute i sam-hället.

Vi hoppas Ni får en intressant läs-ning!

Jan NordlingVD, ÅF-Ingemansson

Hur lät det i morse?

För mer information om denna tidning och dess innehåll, kontakta:

Annika Almsten

Tel: 010-505 84 05

[email protected]

Hela denna bilaga är en annons från ÅFANNONS

mediafocus ABSvenskwww.mediafocus.se • 018-430 29 00

INNEHÅLL

NORDISK BYGGMEDIA AB, EN DEL AV

ÅF Ingemansson har gått från en enmansbyrå till ett företag som idag är ledande på den skandinaviska marknaden med cirka 130 medarbetare. Vi fi nns på tio orter i Sverige, samt i Danmark, i Norge och är även representerade i Frankrike. Nästa stora steg är att växa på den europeiska marknaden. Att vi från och med 2006 ingår i ÅF ger oss en enorm möjlighet till detta. Ingemansson tillför ÅF kompetensområdet ljud och vi-brationer. ÅF:s internationella kontaktytor öppnar nya vägar för att nå ut på den internationella marknaden. Tillsammans har vi ett mycket starkt erbjudande.

ÅF Ingemansson idag

Projektledare: Thomas Lahti, 0705-746624

Redaktör: Elisabet Nachman Skribent: Aron Flam

Grafi sk form: Bill Mattsson, Sabima Design Ltd

Tryck/Repro: VTT Grafi ska AB

Jan Nordling: Hur lät det i morse 3Ljudet som räddar miljön 6Sanna Kallur 6Stockholm har fått nytt landmärke 7En tyst oas 8Lysande ljud 10Ljuddämpande material 11Ljuddesignlab på Konstfack 13Tysta tätorter 14Ljudmaskering 15Ljud berör oss alla 16Hemmets tysta vrå 18


Akustik som också ser bra ut

Puucomp

the wood interior professionals

”I en lokal som har fått ett akustiskt rätt utförande så

-

Alpo Halme

www.egecarpet.com

Därför valde Ångpanneföreningen och Skanska mattor från ege;Med textilmatta från ege får du inte bara en snygg golvlösning som trivsamt förenar byggnad och rum. Du får även en slitstark mattlösning som tar hänsyn till miljön, från vaggan till graven. Till glädje både för dig som kund och för slutanvändaren

Showroom Stockholm

huvudkontor / showroom Gbg

Ångpanneföreningen, ett av Nordens miljövänligaste byggprojekt med 12.000 m² epoca globe textilmatta

Du har säkert någon gång stängt av datorn efter en lång arbetsdag och känt hur otroligt skönt det blir när den tystnar. Eller hur det känns när fl äktsystemet i konfe-rensrummet plötsligt stängs av. Det omedelbara lugn som inträ-der är ett mått på hur störande det omgivande bakgrundsbruset faktiskt är.

– Alla har rätt till en bra ljud-miljö, säger Magnus Gustafsson vd och ägare till Akustikmiljö i Falkenberg. Vi ser oss själva som ljudrättsaktivister och vårt upp-drag är att förena funktion och form till en skön fusion.

Det offentliga och privata rummet har behov av ljuddämpande lösningar. Skill-naden är att den offentliga miljön ställer högre krav på dämpningskapacitet och hemmet ställer högre krav på utseende och estetik. I och med att det offentliga rummet blir allt mer ”inrett” och hem-met får allt högre krav på dämpning, så ser vi över lag en utveckling mot vack-rare och bättre ljudabsorbenter.

– Vi har sedan länge ett samarbete med högre estetiska och tekniska utbildning-ar, säger Magnus Gustafsson. Vi har fl era produkter som är ett direkt resultat av samarbete mellan Konstfackselever och utvecklingsingenjörer på Högskolan i Halmstad.

Framhäv – dölj inte!Ljudabsorbenterna skall i första hand vara funktionella och ta hand om de där ljudvågorna som inte riktigt behövs, eko efter tal eller gnisslet av stolar. Estetiken har kommit i andra hand. Men i och med utvecklingen av moderna ljudabsorbe-

rande material behöver inte ljudabsor-benter gömmas i tak och väggar, utan kan bli en integrerad del av inredning-en.

På Silverdalsskolan i Stockholm fi nns ett vackert, sexton meter högt glasatrium och man kan bara föreställa sig hur det låter när 300 skolungdomar släpps lös efter lektionerna. Bullerdämpning var helt nödvändigt.

– Där hängdes upp en ljudabsorbe-rande mobil bestående av skolans äpple-logga i jätteformat. Ett bra exempel på form och funktion i samarbete, där skola, akustiker och arkitekt varit inblandade.

Ljudet av miljoner stegBullerdämpning fi nns även där vi inte tänker på det. Stockholms T-central mot Sergels torg byggdes nyligen om. På

denna lilla yta passerar det varje dag ca 220 000 människor och bara fotstegen från dessa räcker för att bullernivån skall bli enorm. Tänk på hur tyst det faktiskt är nästa gång ni har vägarna förbi.

– Där gjorde vi en speciallösning till-sammans med arkitekten, säger Magnus Gustafsson. De runda gallren i taket döl-jer inte bara ljudabsorbenter utan också andra installationer.

Artistiska inredningsarkitekter med klar uppfattning om vad de vill ha och inte ha är en annan utmaning som ib-land ger oväntade och mycket bättre resultat.

Nordic Light Hotel i Stockholm är ett bra exempel på detta. I den populära lob-bybaren var det nödvändigt med dämp-ning, Den enda begränsningen var att den inte fi ck sitta i taket…

– Det var då vi tillsam-mans med en ledande akustiker uppfann den ljudabsorberande lamell-gardinen och satte upp den mot de stora fönstery-

torna mot gatan. Detta möj-liggjorde även för kunden att

man kunde belysa samt pro-jicera bilder på lamellgardinen med otrolig effektverkan. Ljuddämpning är ett växande

behov även för privatmarknaden. Nya krav för hemmabio- och hifi -an-

läggningar är en faktor, men även den minimalistiska inredningstrenden som råder nu.

– Ta en modern villa med hög takhöjd, hårda väggar, trä- eller stengolv. Lägg sedan till en hemmabioanläggning och en 3-åring och en 5-åring och det går inte att vistas i rummet. Här kan vi bidra till en bra ljudmiljö med produkter som är anpassade för hemmamarknaden där vi i princip kan använda vilken bild som helst och förvandla den till en ljudab-sorberande skräddarsydd tavla.

Tillsammans med Mats Odemalm på SMT AB samt Anders Uggelberg på Pro-cella Audio Ltd har Akustikmiljö leve-rerat lösningar till ett fl ertal studios och biografer i olika länder, bland annat till David Crozier som är fi lmmixer för Harry Potter och Mission Impossible fi lmerna och som uttalar sig så här om våra ge-mensamma installationer;

www.akustikmiljo.se

”This cinema exceeded my wildest expectations. The acoustics is better than

most professional sites I visited”DAVID CROZIER, FILMMIXER FÖR

HARRY POTTER OCH MISSION IMPOSSIBLE

Estetisk bullerdämpning:

FUNFUNKKTION OCH FORM I SKÖN FÖRENINGTION OCH FORM I SKÖN FÖRENING


ANNONS ANNONS6 Hela denna bilaga är en annons från ÅF

Ljudet som räddar miljönEnligt energimyndigheten ska svensk vindkraft tio-dubblas på sex år. I så fall blir vindkraftverk en vanlig del av landskapsbilden. Det man utgår från när man bygger vindkraftverk – är ljudet.

Nu har du arbetat i snart två år på ÅF. Vad är dina intryck från denna tid?”Oj de är många. Mitt första riktiga möte med ÅF och de an-dra anställda var på den turné med ledningen som jag deltog i under april förra året. Jag blev djupt imponerad av hur många olika typer av människor och kunskaper det fi nns i bolaget.

Sedan har jag suttit och snackat med en mängd olika specialister, och det har egent-ligen bara förstärkt mina positi-va intryck från den första tiden. Det är rätt häftigt faktiskt att det fi nns så många olika sorters konsulter i ÅF”.

Har det varit positivt att som elitidrottare bli anställd i ett stort bolag med en så stor bredd i kunskap och erfaren-heter?”Det har varit jätteroligt, och det har också varit en lyx att få så mycket inblick i hela verk-

samheten. På en praktisk nivå så är det informationsarbetet som jag främst har deltagit i. Det har varit väldigt spännan-de, och antagligen en bra för-beredelse för mitt kommande civila liv”.

När du började på ÅF, så be-tonade du just miljöarbetet och hur positivt det var att ÅF arbetade med dessa frå-gor. Har det förstärkts under ditt första år?”Det har det verkligen gjort. Det har också gjort att jag kän-ner att jag vill lära mig mer, gräva lite djupare. Jag brinner ju för miljöfrågorna”.

Är du fortfarande lika positiv till ÅF som företag som du var när du började din an-ställning?”Ja, verkligen. Egentligen mer positiv idag, när jag har lärt känna bolaget och fl era medar-betare”.

Sanna Kallurom sitt arbete på ÅF

– Nu har energimyndigheten lagt fram ett nytt mål för hur mycket vindkraft det ska fi n-nas. 2015 ska det produceras 10 terawattimmar per år. De senaste åren har vi producerat cirka en terawattimme per år, och 2020 ska 30 terawattim-mar per år kunna produceras, säger Martin Almgren.

Martin Almgren har jobbat med ljud i 31 år. Han är tek-nisk doktor och specialist på teknisk akustik – eller ljud och vibrationer om man vill få en klarare bild av vad det inne-bär.

En av de vanligaste frågorna från omkringboende är just om ljudnivån. Så hur mycket låter ett vindkraftverk?

– Det låter inte så mycket. Det låter som ett vindsus. När man bygger ett vindkraftverk planerar man för ljudet – och de hårdaste kraven för ljud är för just vindkraftverk. Så de får inte låta mycket.

Ett vindkraftverk har hår-dare krav på sig än motorvä-gar – de får låta upp till 55 decibel.

– Man kan fråga sig varför det är så? Kanske för att det är en ny företeelse.

Vind är miljövänlig energi. Människan kan skörda vind och omvandla den till el. Vindkraftverk kommer därför med allra största sannolikhet att bli ett allt vanligare inslag i landskapsbilden.

– Det kommer att behövas vindkraftverk på många stäl-len; till havs, i fjällen och på land. Det blåser väldigt bra i de svenska skogarna och ovanför dem – i fjällvärlden.

En av de saker som kan för-dröja arbetet med att projek-tera nya vindkraftverk är om-kringboendes överklaganden. Människors uppfattning av nyttan är viktig avgörande för om de kommer att uppskatta nybygget eller inte.

– Ser man på människors reaktioner är det utseendet och ljudet som kan bli pro-blem. När man projekterar ut-går man från ljudnivån på 40 decibel och sedan räknar man på hur mycket vindkraft man kan producera utan att över-stiga den nivån – på så sätt ser man om det lönar sig.

Det som ÅF-Ingemansson gör är att beräkna ljudet innan verken är byggda och mäta ljudnivån då verken står på

plats och producerar el. Lju-det mäts vid olika vindhastig-heter och det är medelvärdet av ljudnivån när det blåser 8 meter per sekund på 10 meters höjd som man jämför med riktvärdet 40 decibel.

– Ljudets begränsande ef-fekt gör att beräkningen är väldigt viktig. Så att man får ut så mycket miljövänlig ener-gi som möjligt utan att det blir störande för omgivningen.

Det går att få ner ljudet på vindkraftverk, bara man tar med det i beräkningen.

– Man kan maskera kraft-verket med naturliga ljudkäl-lor som till exempel havsbrus.

Skogarnas sus kan också dölja ljudet från vindkraften. Annars anser Martin Alm-gren att man inte ska placera kraftverken för nära bostäder. För vindkraftverken kommer – fördelarna överväger nack-delarna – och forskningen har kommit långt.

– Nya vindkraftverk är tys-tare än gamla. Och det forskas ju väldigt mycket på att vind-kraftverk ska bli tystare. Det är en konkurrensfördel – att bygga så tysta vindkraftverk som möjligt.


Det var formidabla utmaningar som vän-tade ljud- och vibrationskonsulterna.

– Förutom de hundratusentals fordon som passerar utanför varje dag, så bidrar de stora glasfasaderna till problembilden, säger ljudkonsult Anna Berglöw. Arbetet med att jämka ihop arkitektens estetiska visioner; energi- och miljöaspekterna för att sedan addera önskemål från buller- och vibrationskonsulterna har varit en lärande process, precis som det skall vara på ett kontor fyllt med teknikkonsulter.

– Vi har skapat en arbetsplats som verk-ligen förstärker vårt varumärke, säger Karl-Anders Eriksson, projektledare för ÅF som tillsammans med Skanska omsatt tekniska och konstnärliga visioner till en fungeran-de helhet.

Genomtänkt i minsta detaljOnekligen har de kreativa teknikkonsulter-na haft ett och annat att säga till om. Över-allt i huset fi nns roliga, genomtänkta och unika lösningar. Allt från konferensrums-stolarna med svepande linjer som dels skall efterlikna ÅF-loggan, dels underlätta kommunikationen mellan mötesdeltagar-na; till förvaringsskåp med ljuddämpande relief. Från uppmuntrande motton lagda som golvplattor; till whiteboards i minia-tyr vid varje arbetsplats för snabb kom-munikation. Här placerades hissarna om för annars hade de skymt rymden i huset; och ett villkor för restauranguppdraget var att de med matlåda skulle kunna värma sin mat i anslutning till matsalen och äta på restaurangporslinet tillsammans med alla andra. Följaktligen fi nns ett rymligt rum elegant gömt i anslutning till matsa-

len fylld med mikrovågsugnar som klarar lunchrusningen.

När ÅF-huset skulle inredas anlitades en av Sveriges främsta arkitekter och den mest progressiva möbelproducenten.

– Stolen Steam förstärker känslan av ett modernt, dynamiskt kontor och medverkar till att mötet mellan kunder och medarbe-tare blir avspänt och professionellt, säger Thomas Sandell, som utvecklade Steam tillsammans med OFFECCT. Dagens kon-tor handlar mycket om mobilitet och fl exi-bilitet och Steam uppfyller de kraven.

”Det skall höras att man är i ett atrium”Huset är byggt runt en vacker ljusgård där eleganta men hårda material gör sitt bästa för att späda på efterklangstiden. Dämp-ning åstadkoms bland annat med hjälp av ljudabsorberande undertak och Anna för-klarar detta Atriet ger en känsla av rymd och rösterna bär här lite längre.

När man går på våningsplanen i resten av huset är det anmärkningsvärt tyst. Ste-gen mot trägolvet är dämpade, och man undrar för ett ögonblick om det är en väl-digt skickligt gjord plastmatta.

– Det är ett askgolv som lagts ovanpå ett dämpande luftfyllt underlag, säger Karl-Anders.

Vi avslutar husesynen i gatuplan, i hör-net mot gatorna, där ÅF kaxigt har place-rat sin hörsal. I den akustiskt optimerade lokalen har man utsikt över E4.an och här inne är det så tyst att man kan vyssja ett barn till sömns.

Inte ens fl äktsystemen låter.

Stockholm har fått ett nytt landmärke strax norr om citykärnan. Ärevördigakonsultföretaget ÅF har fl yttat in i ett ultramodernt kontorshus i Sverigesmest trafi kerade hörn.

En ny arbetsplats för upp till 1 500 personer, där de positiva och negativaaspekterna av de kreativa öppna kontorslandskapen skall hanteras.

Lugnt och tyst i Sveriges mest trafi kerade hörn

FOTO

: ÅK

E E

:SO

N L

IND

MA

N

ANNONS

– Vad gör ni?”Vi vill vara ett tvärvetenskapligt centrum där den komplexa forsk-ningen om ljud och buller samlas. Ljud handlar inte bara om akustik, utan är mycket mer komplext. Ljud omfattar även discipliner som medicin och hälsa; musik, psyko-logi och juridik.

Centret verkar direkt under rek-torsämbetet vilket gör att vi inte är bundna till någon specifi k institu-tion utan kan mer oavhängigt ini-tiera forskning.”

Ljud är en stor beståndsdel av våra liv och av vår vardag. Forskningsområdena måste vara oändliga! Kan du berätta om någon speciell forskning el-ler intressanta utmaningar?”Här fi nns fl era intressanta ämnes-områden som vi skulle vilja titta lite närmre på. Ett område är den generella ljudeskaleringen. Flera miljoner människor lever i dag sina liv på platser där det aldrig är tyst. Vi har hela tiden ett ökat bakgrundsbuller av trafi k, datorer, fl äktar, hushållsmaskiner och mu-sikspelare. Jag skulle vilja se en forskning som tog reda på långtids-effekterna av att leva med denna ständiga ljudmatta omkring sig.

Mätmetoder är ett annat område där det fi nns mycket att göra. Fort-farande sker undersökningar som enbart använder nivåer som indi-kator. Det fi nns njutbar fågelsång på 75 db, och olidliga men svagare motorcrossljud på 50 db. Vi borde kunna utveckla mer förfi nade me-toder där andra kompletterande parametrar används.”

Du berättade inledningsvis att psykologi och juridik är ämnen som ni integrerar i forskningen. Kan du berätta mer om detta?Det fi nns till exempel etiska och ju-ridiska aspekter som det vore roligt att hitta ett ramverk runt. Går det till exempel att hitta defi nierbara gränser för hur mycket människors nöjes- och njutningsbehov får på-verka andra människors behov av tystnad?

En annan aspekt är rent semio-tiska perspektiv. Hur kan den sub-jektiva upplevelsen av ljud kan manipuleras. Här fi nns exempel som Harley Davidsons patenterade motorljud eller sportbilstillverkar-nas tillsatser i avgassystemet som frambringar ett för kunden mer till-talande motorljud.

Buller gör oss trötta och irriterade. Det är därför inte konstigt om det får oss att prestera sämre på arbetsplatsen. Arbetsgi-vare bör därför tänka på arbetsmiljön. Det handlar inte bara om att skapa en trivsam stämning. Det handlar i slutändan om re-sultatet. Något som alltså inte bara hör ihop utan även gör resan till ett gott re-sultat trevligare.

Bullret gör att vi presterar sämre – sär-skilt när det gäller uppgifter som är bero-ende av korttidsminnet. Människor reage-rar instinktivt på buller. Det är alltså inget vi väljer. Oavsett om du upplever dig själv som bullerkänslig eller inte så kommer en bullrig miljö förr eller senare att ta ut sin rätt. Särskilt svårt blir det då givetvis att utföra intellektuellt arbete. Bullret påver-kar hur koncentrerat vi tillgodogör oss en text, liksom vår stavning vid författandet av rapporter och brev. Ju svårare arbets-uppgiften är desto mer störs den av oön-skade distraktioner.

ÅF-Ingemansson sitter i nya lokaler som borde vara bullrigare än vad de fak-tiskt är.

– Vi sitter i ett nytt kontor vid E4:an vid

Haga Norra, säger Leif Åkerlöf, vice VD på ÅF-Ingemansson.

Leif Åkerlöf är i grunden civilingenjör från KTH med inriktning på väg och vat-ten. Han har jobbat på Ingemansson i 36 år. Med tanke på vad företaget sysslar med tycker man kanske att de borde ha valt en lämpligare plats att förlägga sitt nya kon-tor till. Varför väljer man att bygga i en miljö där risken för buller är så stor som alldeles vid E4:an?

– För att alternativet är att bygga långt bort från vägar och spårtrafi k. Då är det bättre att bygga där det redan fi nns infra-struktur, säger Leif Åkerlöf.

En god ljudnivå inomhus i kontor och arbetsplatser är 35 dB(A). Det är ett krav som de nya lokalerna uppfyller.

– Det blev väldigt bra. Trafi ken hörs lite ibland, men det är inte störande på något sätt, säger Leif Åkerlöf.

Hur gör man då för att minimera bull-ret om man väljer att bygga kontor i en tungt trafi kerad miljö?– För kontor är det främst rätt buller-

dämpning i fasaden och bra rumsakustik som gäller. För bostäder, där vi också har krav på bullernivåer utomhus gäller rätt planlösning och rätt utformning samt bul-lerdämpande fasad, säger Leif Åkerlöf.

Det låter dock enklare än vad det är.– Det låter ju enkelt men det svåra är

att få till byggnadskroppen. Den kanske inte passar in på den platsen, förklarar Leif Åkerlöf.

Ju tidigare man tar hänsyn till den om-kringliggande miljöns ljudbild i plane-ringen av den nya byggnaden desto större möjlighet är det att man lyckas begränsa bullret.

– Steg ett för bostäder är att utforma byggnaden så att det fi nns bullerdämpade sidor. Det ska också till tjockare glas och större avstånd mellan glasen, säger Leif Åkerlöf.

Men ÅFs nya byggnads relativa tystnad tillskriver Leif Åkerlöf fönstren.

– I vårt nya kontor vid E4:an är det en fråga om fönsterisolering, säger Leif Åker-löf.

Något som alltså gör arbetsmiljön trev-lig och tyst – grannen till trots.

En tyst oas

Brist på plats gör det nödvändigt att bygga kontor och arbetsplatser i allt bullrigare miljöer. Det är vansk-ligt ur både ett trivsel- och produktivitetsperspektiv. Men det fi nns sätt att undvika de negativa effekterna.

HALLÅ DÄR!Frans Mossberg producent och koordinator vid Ljudmiljö-centrum vid Lunds Universitet


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från ÅF8

www.itaab.comITAAB TRADING AB

Nyhet som kan förbättra ljudmiljön på din arbetsplatsOasis Qt™ minskar hörbarheten av mänskliga röster – och risken att sekretessbelagda eller privata samtal uppfattas av utomstående. Minskad stress, ökad trivsel och produktivitet följer med på köpet.

- Vi hade problem med vår akustiska miljö och ljudmaske-ring är ett nytt sätt att hantera problemet. Den utvärdering som gjordes, ca 2 mån efter installation, visar en direkt upplevd förbättring. Både jag och personalen är nöjda med systemet och ser inget behov av ytterligare åtgärder.

Per Frisk, VDNovare Executive Search AB

KAMPANJUnder november–december 2008 får du 25% rabatt på hela Oasis-sortimentetPrisexempel: komplett monteringssats för 200 m2 kontor, ord pris 190:-/kvm, kampanjpris 140:-/kvm.

Kontakta oss för en kostnadsfri genomgång av dina lokaler: 019-22 51 90 [email protected]

Oasis Qt™Oasis Qt™

Hela denna bilaga är en annons från ÅFANNONS ANNONS 9


AKUART ®

den nya generationens ljudabsorbent

mute: on ljudabsorberande textil

ljuddämpande konst

www.dekorativakustik.sekunskap om vacker ljuddämpning

Dekorativ Akustik ABi samarbete med


Hela denna bilaga är en annons från ÅFANNONS10 ANNONS

Björn Hellström är professionell musiker från början, men han är också utbildad till arkitekt. Efter examen doktorerade han inom ljuddesign. Han är den första som gjorde det i Sverige. Man kan säga att han myntade be-greppet akustisk design.

– Jag undersöker vad ljuden är bra på. Jag jobbar offensivt och försöker titta på vad ljuden tillför, säger Björn Hellström.

Ljudinstallationen är gjord av Urban Sound Institute, som anli-tats av ÅF-Ingemansson.

– Jag är nog den enda i Sverige som jobbar för ett ljudkonsultfö-retag med de här frågorna. Ljud-design ligger tio år efter ljusde-sign men det håller på att bli allt viktigare, säger Björn Hellström.

Björn Hellström jobbar halvtid som konsult på ÅF-Ingemansson. Andra halvan av sin tid går åt till forskning.

– Jag är gästprofessor och fors-kar halvtid på konstfack om de här frågorna, säger Björn Hell-ström.

Tillsammans med en ljusdesig-ner fi ck Björn i uppdrag att iscen-sätta det svenska ljuset från gry-ning till dag till skymning och in i den mörkaste nordiska natten. Där, i natten, illustrerades också norrskenet med ljus och ljud.

– Ljudmiljön ligger väldigt svagt, men den fi nns där och ef-fekten blir att 60 till 70 procent av dem som passerar inte märker ljudet medvetet, men de reagerar ändå, säger Björn Hellström.

– Installationen är tredelad. Upplevelsen är densamma obero-ende av vilket håll man kommer ifrån, berättar han.

– De andra delarna som ska vara gryning, dag och skymning – där jobbar vi med sommarljud. Porlande vatten och barn som le-ker, säger Björn Hellström.

– Vi valde dessa för att de är starka symboler för den svenska sommaren. Man kan dock inte bara ta ljud och spela upp dem. Man måste göra en estetisk väv av ljuden – däri ligger hantver-ket. Det är det svåra, förklarar

Björn Hellström. Norrskenet är kanske inte nå-

got man kan skåda i varje nordisk natt – men det är en stark symbol för Norden – därför valde man att ha med det i installationen.

Dessutom låter norrskenet ing-enting – i alla fall inte för mänsk-liga öron – så att ljudsätta det var en utmaning.

– Blått ljus är symbolen för norrskenet. Där har vi ljud som utan ljussättningen nog skulle upplevas som läskigt. Det är dova klanger. Men kombinerar man ljud och ljus blir effekten en annan, man kan ta i mer, säger Björn Hellström.

Björn berättar att man bör tänka utifrån ett sociologiskt perspektiv inom hans fält. Man måste ta hänsyn till mötet mellan människor och jobba interdisci-plinärt.

– Jag jobbar ofta i kontexter. Mitt arbete är väldigt beroende av sammanhanget och givetvis syftet med rummet eller platsen, säger Björn Hellström.

Lysande ljud

På Arlanda fi nns det en 250 meter lång gång mellan terminal 2 och 4. Det var en så torftig transportsträcka att den kallades ”Suckarnas gång”. Lösningen blev att göra en installation av ljud och ljus som symboliserade det nordiska.

– Nu heter gången ”Nordic Walk”, säger Björn Hellström.

När Björn Hellström ska ta fram den akustiska designen för ett rum eller en plats jobbar han med en ny teknik som kallas för auralisering. Precis som när ar-kitekter eller ingenjörer bygger 3D-modeller i CAD så har Björn ett instrument som motsvarar

3D-simulering – fast för ljud.– Om jag vet ett rums volym,

form och vilka material det be-står av kan jag skapa en modell av rummet och sen göra en au-ralisering genom att testa olika ljud, förklarar Björn Hellström.

– Genom att byta materialen

AURALISERING

ANNONS 11

SkärmväggarI kontor ligger i regel buller och störande ljud på frekvenser runt 300-500 Hz. Det är därför av stor vikt att skärm-väggarna har mjukt akustikmaterial på de yttre ytorna, för att absorbera dessa ljud maximalt, samt en hård skiva inuti som stoppar det. Lika vik-tigt är också att placera skärmarna så de fång-ar upp ljudkällorna på bästa sätt. Det gäller att fånga störande ljud, suga upp dem och se-dan få dem att stanna i skärmarna.

Skärmar från VIG


Hela denna bilaga är en annons från ÅFANNONS

kan vi sen testa ljudmiljön, be-rättar han.

I labbet kan man sen sitta upp till tio personer och lyssna på hur rummet kommer att låta under olika förutsättningar.

– Det här är en väldigt effek-tiv teknik då man samverkar

med arkitekter, byggare och de-signers, m.fl , säger Björn Hell-ström.

Och dessutom en teknik som gör att det nu är lättare att i för-väg ta reda på hur ljudmiljön blir i det man sedan bygger.

Ljuddämpande material minskar ljudutbredningenI dag är det många företag och organisationer som skapar öppna kontorsmiljöer. Ökad kom-munikation och fl exibilitet är några exempel på de fördelar som företagen vill uppnå genom att införa dessa öppna kontorslandskap.

Dessvärre kan det medföra negativa effekter, om man inte tar hänsyn till vissa viktiga delar i inred-ningen.

Jonas Christersson är konceptutvecklare på Ecophon och han sysslar med vad som skulle kun-na sammanfattas med: ’förståelsen för hur olika delar skapar en helhet’.

– Vi uppfattar vår miljö med våra fem sinnen, säger Jonas. Olika faktorer skapar tillsammans en helhet, men det gemensamma är att våra sinnen är uråldriga och ganska dåligt anpassade för ett liv inomhus som du och jag har i dag t.ex. vår hör-sel som är anpassad för naturliga ljud i naturliga miljöer.

– Jag har en förhoppning om att vi skall kunna skapa en inomhusmiljö som audiotivt efterliknar miljön utomhus så mycket som möjligt.

Kort ljudutbredning och ”tysta rum”Det svåra med ljud i kontor är att ta reda på vilka ljud som är informerande och irriterande och se-dan sortera bort det icke önskvärda ljudet.

För att lyckas med detta skall man börja med att möblera akustiskt. Det innebär att de människor som i sitt arbete har nytta av att höra varandra, ska sitta nära. Sedan ska man minska ljudutbred-ningen så att inte det ”positiva pratet” sprider sig in i andra avdelningar där det uppfattas som en störning. Ibland har vi arbetsuppgifter som kräver koncentration, då ska det fi nnas ljudisolerade ”tys-ta rum” dit vi kan gå och lösa uppgiften utan att bli störda av ljuden i den öppna planlösningen.

– Sist men inte minst måste vi också tänka på att vi delar ljudmiljön med andra människor, och att det i de fl esta fall är väldigt trevligt.

Fiffi g lösning för dörrarSkåpsdörrar vid arbetsplatser är en dold anled-ning till störande ljud. Många utbrister ”Åh vad mycket bättre det blev” när ljudkonsulterna tipsar om att öppna dörrarna. Leverantören av ÅF-husets kontorsmöblering specialutformade skåpsdörrarna vid samtliga arbetsplatser genom att fräsa längsgående spår på framsidan och bor-ra hål på baksidan.

Kontorsinredning från Edsbyverken

Mattor dämpar störande ljud De fl esta material kan vara ljuddämpande om de används på rätt sätt. Goda akustiska egenskaper är en förutsättning för goda och hälsosamma ljudmiljöer. Många gånger skylls dålig akustik på släta golv som refl ekterar ljud ut i rummet. Ett golv med matta minskar påverkan från stö-rande ljud.

Med mattor får de öppna kontoren en vacker miljölösning och samtidigt ett fl exibelt akus-tiskt hjälpmedel som verkar ljuddämpande.

Mattorna är från Ege Carpets

SkivorInredningsskivor är ett annat sätt att optimera akustiken i ett rum. De är permanenta inslag i själva byggnationen och har många använd-ningsområden, i stort sett överallt där man ef-tersträvar representativ elegans, god akustik och effektivt brandskydd.

Konferensrum på Neste Oil inrett med skivor från

Puucomp

Hela denna bilaga är en annons från ÅFANNONS ANNONS12

För inte mer än fyra år sedan inledde Acq-wool arbetet med utvecklingen av Qwaiet. Utmaningen var att hitta de rätta egenska-perna i textilens sammansättning. Till sin hjälp tog Acqwool Margareta Zetterblom, doktorand i Textil sound design vid Tex-tilhögskolan i Borås. Margareta Zetterblom tillförde ett vetenskapligt perspektiv på textil som ljuddämpare till ett företag med bra teamwork. Resultatet blev Qwaiet.

Tilltalar ögat. Acqwool är en mycket upp-skattad produktserie. Det estetiskt tillta-lande utseendet passar såväl offentliga byggnader som hem och utgör en kontrast till moderna byggmaterial som betong och glas.

Produkten erbjuds i tre utföranden, Compact, Single och Double, som alla kan kombineras på olika sätt. Qwaiet har nyli-gen, bland fl era platser, installerats vid Ny-brokajen 11, som är en del av Stockholms konserthus.

En A-produkt. Acqwool goda kvalitet är vetenskapligt bevisad. I tester som genomförts av Sveriges provnings- och forskningsinstitut har Acqwool Qwaiet fått högsta betyg som textil ljudabsorbent. Ljudabsorbenters förmåga att dämpa ljud mäts och klassifi ceras enligt internationell standard. De olika absorptions-klasserna betecknas i fallande skala från A till E. Acqwool Qwaiet är en A-produkt.

Årets TEKOprodukt 2008. Acqwool har inte bara kunderna och vetenskapen i ryg-gen utan också textilbranschen. Under det gångna året har Acqwool Qwaiet prisats som årets TEKOprodukt. Ola Toftegaard, VD för Sveriges Mode & Textilföretag och medlem i juryn har gjort följande uttalan-de: ”Qwaiet är ett föredömligt exempel på hur ett litet företag i nära samarbete med den senaste forskningen förmår utveckla och leverera en stilfull, funktionell svensk-tillverkad TEKOprodukt.”

Ljusa framtidsutsikter. Acqwool är ett fö-retag på offensiven. De fi nns redan i fl era europeiska länder men planerar att expan-dera än mer. Dessutom har Acqwool ett gediget miljötänkande. Acqwool Qwaiet tillverkas av hundra procent ull. Acqwool arbetar främst med tretton basfärger, men har möjlighet att anpassa sig till kundens önskemål. Framöver fi nns goda förutsätt-ningar för att Acqwool Qwaiet kommer att Svanenmärkas.

Acqwool tar sikte mot nya mål. – Vi ska bli ett ljudkvalitetsföretag, en leverantör av bättre akustik och arbetsmiljö, säger Andreas Severin, VD för Acqwool Deve-lopment AB.

Acqwool planerar att fördjupa samarbe-tet med Textilhögskolan i Borås.

Framöver kommer Acqwool fokusera allt mer på ljudkvalitet och utveckla nya intressanta koncept.


Acqwool – ljudabsorbenten för både öga och öra

Idén var att skapa en ljudabsorbent som förenar god design med funktionalitet. Företaget var Acqwool.

Resultatet blev Acqwool Qwaiet, en produkt med bevisat bra ljud-dämpande egenskaper och som dessutom är estetiskt tilltalande.



Happy New Ears!

ÅF-Ingemansson har i samarbete med ledande forskare inom auralisation invigt ett Ljuddesignlab på Konstfack. Här kan du vara med och designa akustiken. Hur ska det låta i lägenheten, butiken, galle-rian, kontoret, klassrummet, biografen, teatern, kyrkan, konserthuset och bilen – ljust, tydligt, fylligt, intimt, stort, riktat?

Auralisation avser digital akustiksi-mulering, vilken har sin motsvarighet i 3D-visualisering och CAD-teknik. I labbet kan vi designa och lyssna på en virtuell akustisk modell av ett befi ntligt eller pla-nerat rum.

Arbetet är förankrat i en kreativ design-process – här kan du uppleva hur akus-

tik och arkitektur hänger samman. Idéer bollas och förslag på akustiska åtgärder utformas, exempelvis hur man kan om-forma akustiken med möbler och texti-ler.

Ingemansson arbetar även med ljud-sättning av offentliga och kommersiella miljöer. I labbet kan du lyssna på hur

vi skapar ljudatmosfärer som samspelar med rummets form, funktion och miljö. Att lägga till ljud i miljöer är en form av akustisk formgivning, vilket påminner om designprocessen vid ljus- och färgsätt-ning. Vi kan skapa attraktiva, illusoriska, vägledande, rogivande, varumärkesinrik-tade och oväntade ljudmiljöer.

HA

RKLI

NG

NYS

NIN

G

SKRA

TT

MO

BILT

ELEF

ON

TELE

FON

SAM

TAL

DIS

KUSS

ION

FIKA

PAU

S

Hur långt pratar du?

Hela denna bilaga är en annons från ÅFANNONS ANNONS14

Nu finns det ävensnygga flyttbarakontorsväggar!

Mer informationfinner du påwww.gigant-miljoteknik.se

Våra nyakontorsväggar

skapar en bättre

arbetsmiljö!

Er arbetsplats - Vår passion!

Avskärmande och bullerdämpande mobila väggar för bl.a. kontor, skola, sjukvård och industri.Läs mer på www.gigant-miljoteknik.se


Tätbebyggda områden är särskilt fyllda av ljud. Men vad säger lagen om vad som får låta? Och vad görs för att minska oljudet?

Buller kan komma från både vä-gar, spårtrafi k och luften.

En av de största miljöstörningar som uppstår vid järnvägstrafi k är just buller. Cirka 410 000 personer utsätts nattetid för bullernivåer från järnväg högre än riktvärdet 45 decibel inomhus.

Ibland uppgår ljudnivån från järnvä-gen till 70 decibel i markplanet. Bostä-der eller kontor kan alltså störas högst betydligt av järnväg i närheten. Det kan leda till koncentrationssvårigheter och produktionsbortfall. I förlängningen kan människan drabbas av sjukdomar till följd av att ha utsatts för buller.

70 decibel är långt över det högsta riktvärde som Riksdagen beslutat om att spårtrafi k får ha. Helst ska ljud åt-gärdas så fort det överskrider mer än 55 decibel fem gånger per dygn eller mer i intilliggandes bostäders sovrum.

Banverket – som har ansvar för våra järnvägar – har en strategi för att mins-ka bullret. Den går direkt till källan. Det mesta ljud från järnvägen uppstår i hjulens kontakt med rälsen. 500 mil-joner kronor har banverket avsatt för bullersanering till år 2015. Planen är att pengarna skall användas för att minska buller i vård- och undervisningslokaler. Men även bostäder ska åtgärdas om ljudnivån överskrider 70 decibel i mark-plan.

Lustigt nog uppfattas buller från tågtrafi k som mindre störande än lju-det som kommer från vägtrafi k – vid samma ljudnivå. Ungefär 1,5 miljoner människor i Sverige idag är utsatta för vägtrafi kbuller.

Det som avgör hur mycket buller som uppstår vid vägavsnitt är fl era saker.

Antalet fordon och vilken typ av fordon det är de mest avgörande orsakerna. Tung trafi k orsakar mer buller än lätta fordon. Men även körsätt och hastighet påverkar ljudnivån.

Vägverket arbetar aktivt för att få ner bullernivåerna och då framför allt inom-hus. Det görs genom fasadåtgärder. Kom-munerna kan få stöd från Vägverket för åtgärder mot vägtrafi kbuller för de värst utsatta.

I Malmö har man håller man också på att testa en ny typ av ljuddämpande asfalt. Det började man med för några år sedan och resultaten uppges vara för-bluffande.

Det är två kilometer på motorvägen mellan Lund och Malmö som ljuddäm-pats. Bilister som kör där märker att vat-tensprutet från trafi ken är borta. Sikten blir bättre och vattenplaning förhindras. Bullernivån har sänkts med sju decibel. Det görs genom att det övre lagret as-falt är mer poröst än i vanliga fall. Ljud – och vatten – leds därför ner i marken snarare än upp i luften.

Antalet människor som störs av buller från fl ygtrafi k har faktiskt minskat i Sverige. Trots att fl ygtrafi ken har ökat. På 20 år har antalet svenskar som störs av fl ygtrafi ken minskat från 60 000 till knappa 20 000.

Ett av skälen kan vara att nya fl yg-plansmotorer är tystare än de gamla. Det är framför allt vid start och landning som bullret från fl yget är som värst. Luftfartsverket har dessutom infört hö-gre avgift för start och landning på plan som låter mer. Det har uppmuntrat fl yg-bolagen att ersätta sina gamla plan med nya – tystare – modeller.

På Landvetter i Göteborg är ett ex-empel på där det införts. Sverige var ett av de första länderna i världen med att införa en bullerdel i fl ygplatsernas start-avgifter. Så det går att göra något åt lju-det – om viljan och pengarna fi nns.

Tysta tätorter

FOTO

: BA

NV

ER

KE

T



Mänskligt tal uppfattas som mest störande i öppna kontor. Hur går man då tillväga om sexton konsulter med känsliga uppdrag skall samsas på 70 kvadratmeter. Hur gör man för att alla telefonsamtal inte bara skall över-rösta varandra?

Jo, man lägger på en ljudmaske-ring i form av ett brus med en samlad frekvensbild. Talet störs ut och det blir betydligt enklare att sortera bort ovidkommande bakgrundsljud.

Novare Executive Search är ett konsult-företag som arbetar med chefsrekrytering inom näringsliv och offentlig sektor. För-utom de små och för ljuddämpning illa anpassade lokalerna fanns problemet med att konfi dentialiteten måste vara bergfast.

– Det vore helt oacceptabelt om någon av våra kunder eller kandidater skulle kunna höra delar av andra samtal i rum-met, säger Per Frisk, vd för Novare. Vad vi behövde var inte i första hand dämpning

utan något som ”sorterade bort” det upp-fattade talet.

Ljudmaskering är inte vanligt i Skan-dinavien, men i USA fi nns många goda erfarenheter av denna teknik. Principen är att man maskerar det mänskliga talet med ett brus på en låg volym med samlad frekvens.

Diskret installation– Det fi nns en kulturell överenskommelse i Sverige om att tystnad är fi nt. Jag me-nar att det inte behöver vara tyst bara det är en bra arbetsmiljö. Jag är själv mycket nöjd med lösningen och alla medarbetare märker en klar förbättring av ljudmiljön.

Själva anläggningen är en samling små diskreta högtalare, strategiskt placerade i rummet.

– Det tog bara en dag för teknikern att installera. Själva kostnaden för utrust-ningen var helt acceptabel, så sammanta-get har vi fått en utmärkt lösning på våra problem med en enkel och billig teknik.

Lägg till mer ljud och få en bättre ljudmiljö

Våra konceptutvecklare visar dig gärna möjligheterna med Room Acoustic Comfort; Martin Lindholm, utbildningslokaler, Katrin Bergmark, vårdmiljöer och Jonas Christensson, kontorslokaler.Tel: 042-17 99 00 e-mail: [email protected]

Du pratar minst 10 meter på ett vanligt kontor

Vi kan hjälpa dig att prata kortare. Det vanligaste klagomålet från människor som arbetar i öppen kontorsmiljö är att de blir störda av tal på långt avstånd. Med vår nya guide Room Acoustic Comfort™ beskriver vi hur man skapar bättre ljudmiljöer i öppna kontor. Vår kunskap baseras på vår långa erfarenhet av forskning kring rums-akustik och ljudkomfort. Vi erbjuder även seminarier och utbildningar om hur man skapar behagliga och effektiva kontor. Om du vill veta hur vi kan få dig att prata kortare, besök oss på

www.ecophon.se.


Sveriges ledande resurser inom akustik

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut • Tel: 010-516 50 00 • E-post: [email protected]/akustik

Vid Humanistlaboratoriet i Lund studerade Ljudmiljöcentrum hur musiklyssning påverkar inlär-ning och minne genom att av-läsa ögats rörelser i en s.k. Eye-trackingutrustning. Man hade möjlighet att iaktta processerna

på mikroskopisk nivå och man kunde, föga förvånande, konsta-tera att musik och bakgrunds-ljud såsom caféljud väsentligt påverkade minnet negativt.

Egen vald musik var det ljud som påverkade minnet minst,

medan musik man inte tyckte om exempelvis hårdrock eller klassiker som Schönberg hade mest negativ inverkan för den som ogillade musiktypen.

Minnet påverkas negativt av ljud

För att beskriva ljudets styrka används oftast ljud-nivå i decibel med beteck-ningen dB(A).

A anger att ljudets frekvenser har viktats på ett sätt som mot-svarar hur det mänskliga örat uppfattar ljud. Om två lika starka ljudkällor adderas så ökar ljudnivån med 3 dB(A). Men vi upplever det inte som en fördubbling utan snarare som en knappt hörbar föränd-ring. För att vi människor ska uppleva att ljudet fördubblats krävs en ökning med cirka 8-10 dB(A). Det beror på att de-cibel utgår från en logaritmisk skala, vilket innebär att ljud-

styrkan inte ökar lika mycket mellan decibeltalen.

Ett vanligt samtal har en ljudnivå på ungefär 65 dB(A). Ett svagt vindbrus har en ljud-nivå på ungefär 35 dB(A). Be-fi nner du dig i närheten av ett jetplan upplever du en ljud-nivå på cirka 150 dB(A). Då krävs att örat skyddas. Män-niskans smärtgräns ligger på 125 dB(A). Ljudet upplevs då som direkt smärta.

Men ljud kan vara skadligt innan smärtgränsen är nådd. Hörselskador kan uppträda akut av ett mycket starkt ljud eller genom att örat utsätts för ett lägre men fortfarande för starkt ljud under längre tid.

”Om man hör dålig musik är det en plikt att dränka den i konversation”

Oscar Wilde

Ljud berör oss allaANNONS ANNONSHela denna bilaga är en annons från ÅF16

ANNONS 17


AerodimTM är uppbyggd kring en alldeles nyutvecklad

ljuddämparbaffel med aerodynamisk form som ger

helt nya möjligheter.

Läs mer om AerodimTM på www.lindab.se eller

kontakta oss på telefon nr 020 68 66 00.

TMAerodimDen nya, aerodynamiska ljud-dämparen med 40% lägre tryckfall

l indab comfort

www.bksv.se

När det gäller mätinstrument Nästan 1,5 miljoner människor drabbas av tinnitus i Sverige. 100 000 svenskar lider så mycket att det påverkar deras dagliga liv.

Som att ha ett ständigt ringande i öro-nen – som ingen annan uppfattar. Så upplever människor med tinnitus sin vardag.

Hörselrelaterad tinnitus beror på ska-dor i hörselsystemet. Det är osäkert vad skadan beror på. Kroppsrelaterad tinni-tus beror på de samband som fi nns mel-

lan nervbanor som sköter känsel och rörelse i musklerna med de nervbanor som sköter hörseln.

Utmattningsrelaterad tinnitus – kallas också för ångest- eller depressionsrela-terad.

– I förlängningen kan människor som har tinnitus drabbas av depression och sömnsvårigheter, säger Kerstin Persson-Waye som är docent i miljömedicin vid avdelningen för arbets- och miljömedi-cin på Sahlgrenska akademin vid Göte-borgs universitet.

Tinnitus – ett ständigt ringande

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från ÅF

www.acqwool.se

Hög ljudnivå?Lugn.Acqwool har utvecklat en ljudabsorbent av 100% ull, med unika testresultat. En stilfull inredningstextilie som skapar en bättre ljudmiljö. Ta del av lugnet.

TELEFON 0321-700 00 E-POST [email protected] INTERNET www.acqwool.se

Placeringen av människor och maskiner är viktig för ett rums akustik. Ljudabsor-berande skärmväggar och rätt möblering kan förvandla ett bullrigt kontor till en ljus, öppen och bullerfri miljö.

Vad är ljud och vad är oljud? Brus kan vara stimulerande för oss människor, fast bara till en viss nivå. För mycket brus i omgivningen ökar risken för stress, trött-het och irritation. Dagens öppna kontor stimulerar till samarbete och kommuni-kation, men fl äktar, telefoner och skri-vare orsakar buller som stör vår presta-tionsförmåga. Undersökningar visar att det tysta bullret är vår tids i särklass största arbetsmiljöproblem. Med rätt kunskap om ljudabsorption och ljud-dämpning kan du skärma av eller bygga bort ljudrelaterade problem..

Bullerfritt – det hänger på skärmväggen

ANNONS


Hemmet är till för återhämtning. Där-för är det viktigt är man upplever sin hemmiljö som stressfri och lugnande som möjligt.

En av dem som jobbar med bullerdämp-ning i bostäder på ÅF-Ingemansson är Anna Berglöw. Hon är ljud- och vibra-tionskonsult.

– Eller akustikkonsult som det heter på fackspråk, säger Anna Berglöw som är ut-bildad till civilingenjör med inriktningen väg och vatten på KTH i Stockholm. Vi hjälper till med allt ifrån planering till byg-gande. Rent praktiskt innebär det att vara med på projekteringsmöten, kontrollmät-ningar och skriva rapporter.

Akustikkonsulter hjälper till att lösa de ljud- och vibrationsproblem som fi nns i samhället.

– Byggnadsakustik måste man tänka på när det gäller alla typer av hus. Det fi nns fyra områden – byggnadsakustik, sam-hällsbuller, industri och produktutveck-ling. I allmänhet måste man börja med detaljplanen. Då görs en trafi kbullerutred-ning, vad fi nns i området med avseende

på vägar och järnvägar. Man ställer sig frågan om det är möjligt att bygga på den valda platsen.

– Alternativet är att bygga långt bort från vägar och spårtrafi k. Då är det bättre att bygga där det redan fi nns infrastruktur, säger Leif Åkerlöf som är vice VD på ÅF-Ingemansson.

Han har jobbat där i 36 år. Liksom Anna Berglöw är han civilingenjör från KTH i grunden – också han med inriktning på väg och vatten.

– De vanligaste oljuden i bostäder är trafi kbuller, särskilt i storstäder, sen är det ventilationssystemet och på tredje plats kommer tvättstugan, säger Anna Berglöw.

– Det går att hitta fullständigt accepta-bla boenden med god ljudstandard även i en sådan miljö, försäkrar Leif Åkerlöf.

Närmare 1,6 miljoner människor bor på ett sådant sätt att de har störande trafi k-ljud strax utanför hemmet.

Steg ett är därför att utforma byggna-den så att det fi nns bullerdämpande sidor. Hälften av rummen i lägenheterna ska lig-ga mot den bullerdämpade sidan. Det ska

också till tjockare glas och större avstånd mellan glasen.

Det fi nns också en hel del oljud i huset som man ska planera för att dämpa innan man börjar bygga det. Därför är det viktigt att tänka på det redan i planeringsstadiet. Även om det som stör mest i hemmet näs-tan ter sig som en kliché.

– Det folk stör sig mest på i hemmet är grannen, säger Leif Åkerlöf och skrattar.

– Byggnadsakustik måste man tänka på när det

gäller alla typer av hus, säger Anna Berglöw,

ljud- och vibrationskonsult.

Järven AkustikProduced to Reduce

VIKBARA VÄGGAR

Hemmets tysta vrå

Buller och vibrationer fi nns om-kring oss hela tiden. Ofta är de bara störande, men ibland kan de vara direkt hälsovådliga.

Det är typen av ljud, vilken styrka det har och vilken frekvens det lig-ger på som framför allt avgör hur störande ett ljud är.

– Men det är också individuellt hur vi upplever ljud och vilka ak-tiviteter man utsätts för ljudet i, säger Kerstin Persson-Waye som är docent i miljömedicin vid avdel-ningen för arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göte-borgs universitet. Hon har forskat om buller sedan 1985.

– En störande arbetsmiljö ger inte bara upphov till koncentrationssvå-righeter och produktionsbortfall – det kan också vara hälsofarligt, säger Kerstin Persson-Waye.

Nedsatt hörsel kan drabba dig om du jobbar i en bullrig miljö. Men det kan också ge upphov till andra åkommor.

– Störande ljud ger upphov till obehag och irritation –det kan påverka arbetsmiljön och miljön i hemmet, säger Kerstin Persson-Waye.

Sömnsvå-righeter och insomnings-problem är kanske inte något man ska ägna sig åt på arbets-platsen, om man inte job-bar med att provsova sängar, men i hemmet kan det vara nog så irri-terande. Och det påverkar ju också ens förmåga dagtid.

– I förlängningen kan buller ge upphov till blodtrycksförändringar och kanske till och med hjärt- och kärlsjukdomar, avslutar Kerstin Persson-Waye.

Hälsofarliga bullerbovar

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från ÅF18

FOTO

: GÖ

TEB

OR

GS

UN

IVE

RS

ITE

T



– Grannen är ofta ett stort problem. Det är inte alltid säkert att det är gran-nens fel – det kan bero på byggnaden, säger Anna Berglöw. För det första vill man uppfylla de krav som fi nns på iso-lering mellan lägenheterna – så att man inte hör grannen. Då handlar det om luft och stegljudsisolering mellan lägenheter-na. Med det menas hur stort avstånd det är mellan lägenheterna och vilken typ av isoleringsmaterial det handlar om.

– Har du ett hus med dålig stegljud-sisolering i bjälklagen, alltså väggar och tak, så spelar det ingen roll hur tyst gran-nen tassar – det hörs ändå.

Men även fasta maskiner i byggnaden kan orsaka buller. Därför är det viktigt att tänka på hur man isolerar även dem. Det fi nns också krav på högsta ljudnivå från installationer i byggnaden, säger Anna Berglöw. Installationer är till exempel fl äktsystem, värmepumpar och tvättstu-gor om sådana fi nns.

– Det fi nns också ett visst stomljud att ta hänsyn till. Det vill säga att det upp-står vibrationer från anläggningarna. Då kollar man om det är möjligt att iso-lera maskinen. Tricket är att ljudisolera så nära källan som möjligt, säger Anna Berglöw. Det gäller oavsett om det är fl äktsystem, värmepumpar eller tvättstu-gan. Det viktiga är att luft- eller stomljud, som vibrationerna kallas, inte får spridas i byggnaden, säger Anna Berglöw.

Men man kan också tänka på utform-ningen av maskinerna eftersom de ibland löper ut i byggnaden. Om man drar ven-tilationskanaler genom ett rum är det till exempel bättre om de är runda än rek-tangulära. De cirkulära ventilationsrören strålar mindre än de fyrkantiga.

Men det fi nns också något man kan göra själv – på individnivå för att ljudet i lägenheten ska dämpas.

– När en lägenhet är ordentligt möb-lerad så erbjuder det i sig en viss ljudi-solering, säger Leif Åkerlöf, och tillägger att den nya minimalistiska trenden inom heminredning är mindre optimalt när det gäller att få ett ljudisolerat hem.

Gardiner, mattor tjänar alltså till mer än ögonfägnad. Men numer fi nns det också ljuddeklaration på många hus-hållsmaskiner.

– Diskmaskiner har blivit tystare. Nu-mera fi nns det ljuddeklarationer på disk-maskiner. Tysta dammsugare fi nns men de har inte slagit igenom. Det beror på att folk tror att de har större sugeffekt ju mer de låter – något som inte stämmer. På så sätt kan man jämföra vilka maski-ner som är tystast. I hemmet är det vik-tigt att man väljer de tystaste maskinerna om man vill undvika oljud och buller.

– Tvättmaskinen och diskmaskinen är värst – om man inte räknar med stereon, skämtar Anna Berglöw.

Hur mycket lät det i stadsmiljön för 100 år sedan? Med hjälp av August Strind-bergs Röda Rummet har vi på Ing-emansson gjort en jämförelse mellan 1890-talets och 2000-talets Stockholm. I Röda Rummet beskrivs hur Arvid Falk står på Mosebacke och lyssnar på klock-ringningen från stadens kyrkor. Han

kan knappt höra Klara kyrkas klockor. Genom att mäta ljudnivån från de olika klockorna och ljudnivån på dagens Mo-sebacke går det att komma fram till att ljudnivån var 45-50 dB(A) år 1879 och idag är nivån cirka 60 dB(A). Det inne-bär att ljudnivån idag upplevs som mer än dubbelt så stark.

Hur lät det på Strindbergs tid?

w w w. l j u d c e n t r u m . l u . s e

The silent sound of Quality

L J U D D Ä M PA N D E M AT E R I A L – W W W. A N T I P H O N. S E

Är du också ljudmätt?

Sound Design at Work

Dubblera arbetsplatserna, halvera ljudet två gånger.Marknadens tystaste skärmar och väggar skapar fler arbetsplatser utan buller. ISO-tester visar att Strict Line dämpar upp till 20 dB. Ljudet leds in i väggens dubbla absorbenter via tusentals borrhål. Färre hål och enklare material ger aldrig samma kvalitet på ljudmiljön. Beställ testresultaten på www.sline.se

Väljfunktion

Väljform

Väljfärg

-19dBATräskärm2170 mm

Documents

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från ÅF ANNONS ... · FACTUM 2008 FOTO THOMAS HARRYSSON Många är nyﬁkna på vårt nya undertakskoncept Parafon Decor, framtaget i samarbete