En tidning från Avfall Sverige i Dagens Samhälle 21 oktober 2021

Sprid de goda lösningarna!

” Jättekliv för plaståtervinning”

• ”Så når vi fossilfri energiåtervinning” sid 15 • Biokol – gör dubbel nytta sid 16• Storsatsning på batteriåtervinning sid 17

Biogasen – ett lyft för kaffet

”Höj blicken ifrivalsfrågan”

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

Vinnande samarbete:

JAKTENPÅ PLASTEN

KLIMATSMART

SID 6

SID 2

SID 8

SID 14

SID 10–11

”Rätt plast på rätt plats”

avfallshantering

AVFALL SVERIGE

PCC:s klimatrapport som presenterades i augusti är en enormt stark varningssignal. Många katastrofscenarios målas upp, men samtidigt visar

den att det finns en chans att hålla uppvärmningen un­der två grader, kanske till och med under 1,5 grader.

Några månader tidigare rapporterade FN:s miljö­program, UNEP, om metan. Här fastslås att avfall är en av de tre största utsläppskällorna av metan, en växthusgas som beräknas vara 25–30 gånger mer potent än koldioxid.

Det finns ingen tvekan, de som på något sätt kan bidra till ett stabilare klimat måste agera nu. Alla vi som jobbar inom avfallshanteringen, eller som beslu­tar om hur den ska utformas, kan definitivt bidra.

Jämfört med omvärlden har Sverige ett bra ut­gångsläge. Utsläppen från deponier har exempelvis minskat med drygt 80 procent sedan 1990, men de är fortfarande en stor utsläppskälla. Jag har förhopp­ningar om att svenska lösningar kan bidra till ytterli­gare förbättringar, exempelvis klimatfönster där me­tan omvandlas till biogen koldioxid, och regenerativ termisk oxidation (RTO) som renar deponigaserna.

Överenskommelsen kring de svenska anlägg­ningarna för energiåtervinning visar också att viljan till förändring finns. Dessa anläggningar står i dag för sex procent av Sveriges koldioxidutsläpp, men ut­släppen ska halveras till 2030 och vara nära noll till 2045. Det kommer att kräva gigantiska satsningar, både för att bromsa inflödet av framför allt fossilt av­fall och minimera utsläppen genom CCS, infångning och lagring av koldioxid, men det är möjligt.

Viktigast, oavsett behandlingsmetod, är att påver­ka det som kommer till avfallshanteringen. Stora steg måste tas inom produktdesign för att öka möjlighe­terna att reparera och materialåtervinna. Med ett år kvar till valet brådskar det också för regeringen att förverkliga sitt förslag om kvotplikt, som kan öka avsättningen för återvunna material.

Lagstiftningen skulle kunna vara tydligare vad gäller ansvarsfördelningen i klimatfrågan. Men IPCC:s budskap är desto tydligare – alla måste nu prioritera denna mänsklighetens tuffaste uppgift, att rädda klimatet.

Som alltid beror graden av framgång på hur väl vi lyckas samarbeta. Så se till att sprida goda lösningar och låt dig inspi­reras av de förebilder som vi presente­rar i denna bilaga.

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

2

Producerad av: Tabloid Sverige AB Projektledare: Stefan GrevleRedaktör: Sven-E Lindberg Art Director: Joakim ForsbergOmslagsfoto: Rosie Alm Repro: Bildrepro Tryck: PressgrannarFör information om bilagor i rikspress:kontakta Stefan Grevle, 0735-18 18 20, stefan.g@tabloid.se

www.tabloid.se

Frågor om innehållet besvaras av Anna-Carin Gripwall, Avfall Sverige

acg@avfallsverige.se

www.avfallsverige.se

Tillsammans i klimatarbetet

AVFALL SVERIGE är kom­munernas branschorganisa­tion för avfallshantering. De 400 medlemmarna är främst kommuner, kommunalför­bund och kommun bolag men också privata företag.

I

Tony Clark, vd Avfall Sverige

Kraftigt minskad andel växthusgaser från avfall

dag beräknas 2 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser komma från

behandling av avfall. Det motsvarar 1,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Bara jordbruket släpper ut mer växthusgaser.

De största utsläppen av fos­sila växthusgaser från avfall utgörs av metan och kommer från deponier. Andra utsläpps­källor är hantering av slam

från avlopps vatten, biologisk behandling av fast avfall samt från förbränning av farligt av­fall.

Den största förändringen sedan 1990 är att utsläppen från deponier minskat kraftigt – totalt med 81 procent.

En allt mindre mängd avfall hamnar på deponi och ny tek­nik har gjort att utsläppen av växthusgaser har kunnat redu­ceras.

Sverige ligger långt framme internationellt när det gäller att förebygga att avfall ham­nar på deponi. 2020 lades 0,9 procent av det insamlade kom­munala avfallet på deponi – jämfört med i snitt 27 procent för hela EU.

Lagstiftning, styrmedel och utveckling av nya tekniker har varit viktiga framgångsfakto­rer för att minska avfallsmäng­

derna som går till deponi. Det gör att vi i Sverige besitter vik­tig kompetens för att minska utsläppet av växthusgaser från deponier internationellt.

I en ny rapport från FN­or­ganet UNEP (United Nations Environment Programme) och CCAC (Climate and Clean Air Coalition) understryks vikten av kraftfulla minskningar av metan från bland annat for­don, jordbruk och avfall.

Beräkningar i rapporten vi­sar att utsläppen av metan kan minskas med upp till 45 pro­cent de kommande 10 åren. Därmed skulle den globala uppvärmningen minska med 0,3 grader fram till 2045, vil­ket är i enlighet med de globa­la målen om att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader.

Text: Sven-E Lindberg

Mängden avfall har ökat stadigt de senaste de-cennierna och planat ut först de senaste åren – men utsläppen av växt-husgaser från avfallsbe-handling har minskat med hela 71 procent se-dan 1990. Det visar färs-ka siffror från Statistis-ka Centralbyrån, SCB.

I

Foto: Rosie Alm

Illus

trat

ion:

Shu

tter

stoc

k

Mängden avfall fortsätter öka, om än i långsammare takt än tidigare – men utsläppen av växthusgaser från avfall har minskat kraftigt sedan 1990.

Vi blir allt bättre på att ta hand om vårt avfall och Sverige lig­ger i världsklass när det gäller att sortera, samla in och åter­vinna avfall. Det visar färska siffror som har tagits fram av Avfall Sverige.

Avfallshantering i världsklass

kilo avfall

per invånare samlades in i Sverige under 2020. Det är 1 kilo mindre än året före.

procent av allt av-fall som samlades

in gick till materialåtervin-ning. 46 procent gick till energiåtervinning och 16 procent till biologisk åter-vinning. Endast 0,9 pro-cent hamnade i deponi.

466 37

Nyheter

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

3

We don't waste time

We time your waste

Hur ser egentligen framtidens

återvinning ut? Vad är nyttan

med en cirkulär ekonomi och vad

betyder det egentligen?

Det är frågor som vi försöker

svara på varje dag.

Du som jobbar med återvinning

(vilket du förmodligen gör om du

läser detta# arbetar ju egentligen

inte med lastbilar$ containrar och

transporter.

Du arbetar egentligen med själva

kärnan i den cirkulära ekonomin.

För utan insamling finns ingen

återvinning.

För länge sedan, innan "internet of things"

ens var ett begrepp, så började vi arbeta med

att effektivisera arbetet med återvinning.

En normal container är i genomsnitt bara

halvfull när den töms, och i 25 procent av

fallen har den hunnit bli överfull innan

tömning.

Det vinner ingen på.

Nyckeln att förbättra något är, som alltid,

information. Med vår lösning vet du inte

bara hur fulla dina containrar är just nu, vi

räknar också ut exakt när de bör tömmas.

Våra kunder har kunnat skära ner på sina

transporter med upp till 50 % och sänkt

sina utsläpp på köpet.

Det vinner alla på.

Läs mer, och ta kontakt på:

Illus

trat

ion:

Shu

tter

stoc

k

en stora utmaningen är att se till att radioaktivt smittat material

inte letar sig in i exempelvis ett kraft­värmeverk – och där kan vi erbjuda lätthanterliga och effektiva helhets­lösningar för att upptäcka även mycket små mängder gammastrål­ning i det avfall och material som ska brännas redan vid porten, säger Tommy Arvidsson på Sensec.

Sensec har specialiserat sig på sä­kerhetslösningar med detektorer för allt från strålning och sprängämnen till metall och narkotika. När det gäl­ler gammadetektorer representerar Sensec den världsledande kanadensis­ka tillverkaren Radcomm Systems.

– Det innebär att vi kan erbjuda effektiva och väl beprövade system i världsklass som kan upptäcka även mycket små mängder radioaktivt

material. Radcomms senaste modell RC7000 upptäcker numera radioak­tiva gamma­isotoper redan vid in­vägningen och mäter således inte bara CPS­värdet.

Siktar högtI dag finns Sensecs lösningar med gammaportaler och system för att identifiera och hantera material som innehåller radioaktiva isotoper i 12 av totalt 36 svenska kraftvärmeverk. Men behovet är betydligt större än så, menar Tommy Arvidsson.

– Vårt mål är att tre av fyra svens­ka kraftvärmeverk ska använda den här typen av system inom en femårs­period. Ytterst handlar det om att skydda de enorma investeringar som görs i kraftvärmeverken och förhindra kostsamma avbrott. Får man in radio­aktivt smittat material kan det innebä­ra långa driftstopp och en mycket tid­ och resurskrävande sanering.

Utsatta miljöerSensec arbetar med säkerhetslös­ningar i olika typer av utsatta miljöer, exempelvis på flygplatser och i kärn­kraftverk, där medvetenheten om riskerna med radioaktiv kontamine­ring är hög sedan länge. Inom av­fallshantering och sopförbränning, som är nya aktörer för detektering, är medvetenheten lägre och därmed finns en större risk för att dessa mil­jöer utsätts för kontamineringar.

– Därför arbetar vi också med ut­bildning och utformning av hela system för att detektera och hantera radioaktivt material, säger Tommy Arvidsson.

Effektiv koll på radioaktivt materialSensec – Radiaker för ökad säkerhet

Vad finns i allt material och avfall som kommer in för att brännas i våra kraftvärmeverk? Och vilken beredskap och vilka rutiner finns för att identifiera och hantera radioaktivt avfall?

FAKTA OM SENSECSensec är en helhetsleverantör i säkerhetslösningar och erbjudan-det spänner från projektering till installerad produkt och service/utbildning.

• Projektering: Sensec kan redan i projekteringen bistå med adekvat kunskap för upphandling och ut­formning av anläggningen.

• Installation: Vi installerar radia­ker/portaler/instrument inklusive mjukvara med uppdateringar och uppföljningar.

• Service/utbildning: Sensec er­bjuder också serviceavtal samt ut­bildningar för olika yrkesgrupper på exempelvis ett kraftvärmeverk.

Vill du veta mer?Gå in på www.sensec.se eller www.radcommsystems.com

Sentec erbjuder effektiva helhets­lösningar som kan upptäcka gammastrålning redan när transpor­ten passerar porten.

D

VISSTE DU ATT ...... Sensec har levererat anläggningar för detektering av gammastrålning till bl a Sysav i Malmö, NSR i Skåne, E.ON Norrköping, Stockholm Exergi, Mälarenergi i Västerås och Eskils­tuna Strängnäs Energi & Miljö. Flera andra kunder runt om i Sverige har installerat gamma­radiaker från Sensec.

Plast finns överallt, i köksredskap, matlådor, hygienartiklar och och leksaker. Nu kommer Naturvårdsverket med en färdplan för hur vi kan ställa om till en hållbar plastanvändning.

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

4

Visar vägen mot hållbar plastanvändning

aturvårdsverket ska vara en dri­vande och samlande part för om­ställning till en hållbar plastan­

vändning, säger Åsa Stenmarck, som ansvarar för nationell plastsamordning på Naturvårdsverket och arbetet med Färdplan för hållbar plastanvändning.

– Vi har sett att det finns ett stort behov av en gemensam målbild som alla aktörer kan arbeta mot med tydliga mål och delmål. Vår förhoppning är att färdplanen kommer att kunna fungera både som vägvisare och

inspiration.

Naturvårdsverket har tagit fram färdplanen i dialog med olika aktörer

och har identifierat fyra prioriterade områden där det behövs fördju­pade åtgärder:

1. Resurssmart användning för att komma till rätta med överutnyttjande av resurser i tillverkning och använd­ning av plast.

2. Hållbar produktion av plastpro­dukter med ökad andel återvunnen och biobaserad plast där även farliga ämnen fasas ut.

3. Ökad materialåtervinning för att generera mer återvunnen plastråvara. För detta krävs bättre sortering i in­samlingen. I dag går 90 procent av plastavfallet till energiåtervinning.

4. Minska läckage och nedskräpning av plast genom att tänka rätt från bör­jan när en vara designas för att under­lätta återvinning och minska risken för

uppkomst av svårhan­terlig mikroplast.

– Återvinningen av plastmaterial ökar, men vi har exempelvis fortfarande dålig koll på alla plastmaterial som inte är förpack­ningar, exempelvis på

plast från byggsektorn, säger Åsa Stenmarck. Här finns en stor potential för förbättring.

Plastfrågan diskuteras livligt just nu och det händer mycket både i material­utveckling och i hanteringen för åter­vinning av plast.

– Men det behöver göras mer och det behöver gå snabbare. Därför är det viktigt att aktörerna i plastvärdekedjan

samarbetar ännu mer och lär av varandra – och där kan vi som myndighet ha en viktig funktion att fylla för att utveckla nya styrmedel och sprida kunskap i alla led.

Många åtgärder tar det lång tid att se effekterna av, annat kan gå relativt snabbt.

– Engångsplastdirektivet i EU togs ju extremt fort, medan andra frågor som att upphandla på ett sätt som bi­drar till en hållbar plastanvändning tar betydligt längre tid. Därför är det vik­tigt att vi kan arbeta parallellt med både de korta och långa perspektiven och att alla börjar med det som ger störst nytta i den egna verksamheten. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Här hoppas vi att färdpla­nen kan ge bra inspiration till vad man kan göra i sin egen verksamhet som kan göra mest nytta.

Text: Sven-E LindbergFoto: Shutterstock och Naturvårdsverket

Det råder bred enighet om att en mer hållbar användning av plast spelar en viktig roll för att vi ska nå uppsatta miljö- och klimatmål. Men hur ska vi nå dit? Naturvårdsverket har tagit fram en färdplan för håll-bar plastanvändning som ska visa vägen.

N

”Det behöver göras mer och det behöver gå snabbare”

... vi årligen använder drygt 50 miljoner ton plast inom EU? Materialåtervinningen av plast år generellt låg inom EU. Det är framförallt plaster som PET, PE och HDPE som återvinns.

visste du att ...I Sverige samlades det under 2020 in 90 480 ton plastförpackningar för materialåtervinning. Men fortfarande hamnar en stor del av plasten i restavfallet.

MYCKET KVAR ATT GÖRAprocent av den plast som produceras inom EU utgörs

av förpackningar och 20 procent av material till byggproduktion.

40

TEMA | Plast

– Vi hoppas att Färdplan för hållbar plast användning ska fungera både som vägvisare och inspiration, säger Åsa Stenmarck på Naturvårdsverket.

5

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

år filosofi är att det ska vara lätt att göra rätt, säger Pia Davids­

son, VA­ och avfallschef i Ljungby. Därför satsar vi på att steg för steg förenkla avfallshanteringen för att öka utsorteringen av material för återvinning.

– Vi har ett uttalat kundfokus och är övertygade om att kunderna kom­mer att uppskatta möjligheten att sortera ut i princip alla fraktioner hemma och lägga direkt i olikfärgade påsar i en och samma soptunna. Det blir enkelt och bekvämt för kunden och innebär att vi kan få ännu bättre utsortering av återvinnbart material och därmed mindre restavfall.

Ljungby har sedan 2017 ett system för optisk sortering som bygger på att abonnenterna sorterar hushållsavfal­let i två fraktioner: matavfall och restavfall. Allt övrigt återvinnings­bart material lämnas på återvin­ningsstationerna (förpackningar och tidningar) eller på återvinningscen­tralen Bredemad i Ljungby.

– Det fungerar bra och vi ökar stadigt mängden utsorterat material som kan återvinnas, säger Pia Da­vidsson. Men bra kan alltid bli bättre och nu tar vi ett stort steg för att yt­terligare minska restavfallet och öka mängden avfall som går till återvin­ning.

Under 2022 införs ett utbyggt sys­tem för optisk sortering genom att återvinningsanläggningen vid Bre­demad byggs ut. För kunderna inne­bär det att de får åtta fraktioner stället för två att sortera. Varje fraktion har sin egen färg på soppåsen och allt utom farligt avfall kan läggas i en och samma tunna vid fastigheten. Det farliga avfallet läggs i en särskild behållare som sopbilen tömmer sam­tidigt som soptunnan.

– Vill vi få in ytterligare fraktioner i den fastighetsnära insamlingen så kan vi göra det relativt enkelt med fler linjer i den optiska sorteringen, säger Pia Davidsson.

Att sortera avfallet i åtta fraktioner kan låta krångligt, men Pia Davids­

son är övertygad om att övergången kommer att gå smidigt.

– Vi har en bra dialog med kunder­na och de är vana vid att källsortera sitt avfall. Den stora skillnaden nu är att de kan lämna i princip alla frak­tioner hemma i soptunnan. Det vet vi att många uppskattar.

De fraktioner som ska samsas i soptunnan (190 liter) är matavfall, glas, metall, pappersförpackningar, plastförpackningar, wellpapp i min­dre mängder samt brännbart rest­avfall. Farligt avfall läggs för sig.

– Skrymmande material får man även i fortsättningen köra till åter­vinningsstationen eller återvinnings­centralen, men vi räknar med att det mesta kan hanteras inom den ordina­rie avfallshämtningen.

En fördel med det nya systemet är att man kan fortsätta köra med små

smidiga enfackssopbilar i stället för stora, tunga flerfacksbilar.

– Det är en viktig aspekt eftersom Ljungby är en kommun med många landsbygdshushåll och vägarna fram till fastigheterna ofta är smala. Nu kan vi fortsätta köra ända fram till fastig­heten trots att vi utökar antalet frak­tioner. Vi behöver inte heller köpa nya insamlingskärl, utan kan behålla de gamla och det är faktorer som bidrar till att vi kan hålla nere avfallstaxan.

Utbyggnaden av den optiska sorte­ringen på Bredemads­anläggningen påbörjas nästa år och beräknas vara klar till sommaren 2022.

– Vi har en väldigt bra dialog med våra kunder och inför omläggningen kommer vi att gå ut med en särskild informationskampanj och även fin­nas extra tillgängliga för att hjälpa till och ge råd.

Ljungby satsar på allt i en tunnaLjungby har nått långt med att minimera avfall och sortera ut material för återvinning med många små, smarta och kost-nadseffektiva lösningar. Nu sat-sar kommunen på att nå ännu längre genom att storsatsa på en utbyggd optisk sortering av avfall i åtta fraktioner från fastighetsnära insamling – där kunderna kan lägga allt utom farligt avfall i samma tunna.

www.ljungby.se

Under nästa år går Ljungby kommun över till optisk sortering av hushållsavfall i åtta olika fraktioner. ”Det blir både lättare för kunderna och ger mindre restavfall i slutändan”, säger Pia Davidsson, VA­ och avfallschef i Ljungby.

Ljungby införde sitt nuvarande system för optisk sortering 2017. Nu byggs det ut med fler fraktioner och ännu bättre teknik.

V

Ljungby kommun har gjort sig känd som en liten kommun med stora ambitioner på avfallsområ-det. Med många små och smarta lösningar har mängden restavfall kunnat minskas avsevärt på senare år.

• Sopsäckar som lämnas in på återvinningscentralen måste vara genomskinliga. Därmed kan kun­derna få hjälp med att sortera rätt.

• På Bredemads återvinningscen­tral finns alltid tillgänglig personal som kan bistå med råd och dåd så att allt hamnar i rätt fraktion – och så att avfall som kan återbru­kas tas om hand.

• Matfett kan samlas in med hjälp av en speciell tratt som kunderna får gratis och som kan sättas ovanpå en PET­flaska. Matfettet slipper därmed hamna i vasken och kan i stället gå till energi­återvinning.

Smarta lösningar som gör skillnad

Foto

: Chr

iste

l Lin

d

Kemisk plaståtervinning nästa?

ust nu händer det oerhört mycket på plastsidan och vi är mitt i en spännande fas där vi drastiskt

kommer att kunna öka mängderna plast som återvinns, säger Mattias Philips­son, vd på Svensk Plaståtervinning.

2019 invigde Svensk Plaståtervin­ning sin anläggning för sortering av plastförpackningar. I dag sorteras 4 plastfraktioner ut i anläggningen – men snart utökas antalet fraktioner till 12 olika sorters plast.

– Under 2021 beräknar vi kunna sor­tera 100 000 ton plastförpackningar i Motala och maxkapaciteten kommer att ligga på omkring 200 000 årston när vi är färdigintrimmade. Det gör oss till Europas största och modernaste an­läggning för plastsortering. Och när vi

kan sortera ut 12 olika fraktioner kom­mer vi att kunna täcka in alla de mate­rial som används i plastförpackningar.

Svensk Plaståtervinning har med sitt initiativ Plastsprånget satt upp som mål att kunna återvinna 55 procent av alla plastförpackningar från hushåll.

– Det är ett tufft mål, eftersom vi i dag ligger på ungefär 15 procent. Men genom att sikta in oss på att få fler att designa för återvinning, öka insamling­en och förbättra utsortering och återvin­ning ska vi nå dit.

Sorteringsanläggningen Site Zero i Motala ska också bli till stor del själv­försörjande på el med 85 000 kvadrat­meter solpaneler och när anläggningen är fullt utbyggd 2023–2024 ska man också ha en CCS­anläggning för att fånga koldioxid på plats.

– Samtidigt ska vi bygga en tvätt­ och granuleringsanläggning för att producera återvunnen plastråvara, vilket innebär att vi skapar ett slutet kretslopp för plast i Motala, säger Mat­tias Philipsson.

Text: Sven-E LindbergFoto: Svensk Plaståtervinning

år ambition är att bygga upp en materialström och process för kemisk återvinning av plast, be­

rättar Anders Fröberg, vd på kemiföre­taget Borealis Sverige i Stenungsund.

Tillsammans med Stena Recycling genomför Borealis en förstudie på hur en process för kemisk återvinning av plast skulle kunna se ut.

– Det hela är fortfarande på ett tidigt stadium, men vi ser att det finns ett stort behov av återvinningsprocesser

som kan generera ett mer högkvalita­tivt återvunnet plastmaterial än meka­nisk sortering kan skapa, säger Anders Fröberg. Med mekanisk sortering kan du få fram stora volymer men de är mer begränsade i vilka applikationer du kan använda dem till. Kemisk återvinning ger en ny råvara som i slutändan kan användas även för avancerade plast­produkter inom exempelvis medicin och livsmedel.

Kemisk återvinning av plast är alltså som ett komplement till mekanisk åter­vinning.

– Vi ser redan i dag att mekanisk återvinning av plast inte räcker till för att vi ska kunna ta till vara så mycket plast­material som behövs för att vi ska nå miljö­ och klimatmålen, säger Anders

Fröberg. Vi återvinner fortfarande allde­les för lite plast, det finns siffror som visar att det endast är 16 procent av plastmaterialet som återvinns och reste­rande 84 procent går till förbränning. Med kemisk återvinning kan vi ersätta fossil råvara och bidra till mindre CO2­utsläpp genom att vi får bort ännu mer plast från förbränning. Vårt mål är att plast ska bli en helt cirkulär ekonomi.

Rent praktiskt tas plastavfallet in i en pyrolysoljeprocess där den hettas upp till 400 grader.

– Då bildas en olja som vi kan ta in som råvara i vår krackeranläggning, som sedan i sin tur skickar vidare en cirkulär/hållbar råvara till t ex vår polyetenanläggning, som då kan pro­ducera ett plastmaterial med samma

egenskaper som det gjort av jungfruli­ga fossila plastmolekyler. Det innebär att vi kan producera högkvalitativa plaster av återvunnet material på ett sätt som inte är möjligt i dag.

Tillsammans med Fortum Recycling and Waste och Stena Recycling håller nu Borealis på att genomföra en studie för att definiera vilka plastmaterial som lämpar sig för kemisk återvinning och vilka krav som måste kunna ställas på processerna och slutprodukten.

Kemisk plaståtervinning är än så länge en relativt ny process med flera olika utmaningar. Tanken är att an­läggningen skall kunna vara i drift i slutet 2024 om allt går som det är tänkt. Det blir då en ny process med direkt integration till Borealis existerande krackeranläggning.

Plast är inte bara ett av våra mest användbara material – det svarar också för en stor del av våra fossila koldioxidut-släpp. Nya satsningar på sorte-ring och återvinning håller dock på att rita om plastkartan i grunden.

Hur ska vi bli ännu bättre på att återvinna plast? Mekanisk återvinning är huvudspåret idag, men mycket talar för att kemisk återvinning kan bli ett värdefullt komplement.

J

V

– Plastsorteringsanläggningen i Motala är Europas största och mest avancerade, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

6

” Ett jättekliv för plaståtervinningen”

TEMA | Plast

Johan Lausing, vd för SÖRAB:

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

7

örab har ett direktiv från de tio ägarkommunerna att återvinna

eller återbruka så mycket som möjligt av invånarnas avfall, och behandla och förädla det material som går att materialåtervinna.

Bolaget uppför just nu en ny retur­park i Vallentuna, som man hoppas ska bli en lika stor succé som Stockby Returpark som invigdes på Lidingö för fem år sedan och som bland annat vunnit priset Årets Återvinningsan­läggning.

Återvinningscentralen i industri­området Stockby, som pryds med konst uppförd av återvunnet materi­al, har fått många positiva omdömen från invånarna på Lidingö. Tack vare dess genomtänkta design tar besöken på anläggningen i genomsnitt bara sju minuter för privatpersoner, enligt Sörabs mätningar.

– Även i Vallentuna kommer åter­bruket att stå i fokus. Användarna åker först genom ett återbrukshus där de kan lämna prylar hos våra part­ners Myrorna, Stockholms Stadsmis­sion och Human Bridge, säger Johan Lausing vd på Sörab sedan 2016.

Johan Lausing berättar även om det prisbelönta nya konceptet Retur­punkten – en återvinningscentral i miniformat som kommer att finnas i ägarkommunernas nya tätbebyggda områden där många människor sak­nar bil.

– Returpunkten är en bemannad mottagning i butiksmiljö där invå­narna kan få hjälp med sortering av elavfall, wellpapp, farligt avfall och andra fraktioner samtidigt som de kan lämna prylar för återbruk och ta med sig något från återbrukshyllan hem.

– I vår ”pilotbutik” på Landsvägen 62 i Sundbyberg har vi noterat att hela 98 procent av prylarna på hyllor­na hittar nya ägare bland besökarna vilket är jättekul. Vi på Sörab gillar att ta hand om prylar på rätt sätt, menar Johan Lausing.

Han berättar att Sörab hela tiden

letar efter nya fraktioner att lyfta uppåt i avfallstrappan och som går att göra affärer på.

– Några exempel är lastpallar som säljs vidare istället för att flisas och förbrännas, knivar och förskärare som vi säljer för skrotpris till ett knivsliperi och fönsterglas som efter diverse processer återuppstår som beståndsdelar i glasburkar, säger Jo­han Lausing.

Sörab bedriver en mängd olika pro­jekt för att hitta bästa lösningen för alla kunder och för att nå en ökad cir­kularitet i samhället. Hanteringen av hushållens grovavfall har börjat följa nya mönster, sedan delningsplattfor­

mar som exempelvis Tiptapp gjort entré på marknaden. För att möta da­gens behov hos invånarna har Sörab inlett ett samarbete med Tiptapp.

– Vi har en bra och konstruktiv dialog med Tiptapp. Båda bolagen vill samma sak; att göra det lätt för människor att bli av med sitt grovav­fall. Vi har påbörjat ett pilotprojekt med Tiptapp som ska säkerställa att våra kommuninvånares avfall verkli­gen hamnar på våra anläggningar.

– Det ser ut att fungera bra och blir förhoppningsvis ytterligare en säker metod för omhändertagande av hus­hållens grovavfall till återvinning, säger Johan Lausing.

Ett annat bra samarbetsexempel och en stor miljöinvestering är den nyinvigda och mycket avancerade eftersorteringsanläggning som ener­gibolaget Stockholm Exergi och Sörab uppfört i anslutning till för­bränningsanläggningen i Brista utan­för Stockholm.

Innan förbränning plockar avance­rad teknik bort den plast och metall som blivit kvar i restavfallet efter kundernas källsortering. Materialet går sedan vidare till olika återvin­ningsföretag.

Sörab har ingen egen avfallsför­bränningsanläggning, och eftersom

det kostar pengar räknat i vikt att förbränna avfall så lönar det sig att sortera ut plasten och metallen ur restavfallet på det här sättet. Förbrän­ningskostnaderna blir lägre samtidigt som det bränsle som blir kvar i stort sett är fossilfritt. Att det är bra för miljön säger sig självt.

– Eftersorteringen är ett tydligt ut­tryck för devisen att vi gör ännu lite mer sedan invånare och kunder gjort så mycket de kan, menar Johan Lausing.

”När alla gjort så mycket de kan, så gör vi ännu lite mer”När invånarna och kunderna gjort så mycket de kan, så gör vi ännu lite mer. Vd Johan Lau-sing menar att det är en devis som karaktäriserar SÖRAB. Miljö- och returbolaget ägs gemensamt av tio kommuner i norra Stockholm.

www.sorab.se

– Sörab letar hela tiden efter nya fraktioner att återvinna och göra affärer på, säger vd Johan Lausing.

Returpunkten är en återvinnings­central i miniformat.

S

• Är ett miljö­ och returbolag med cirka 50 anställda.

• Ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna, och betjänar cirka 530 000 invånare.

• Har totalt tio avfallsanläggningar, inklusi­ve nya returparken i Vallentuna.

• Har en kommungemensam avfallsplan som sträcker sig till 2032.

• Grundades 1978.• Vd Johan Lausing.

SÖRAB

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

8

Här rostas kaffet – med biogas

Nya öppningar för biogas

roduktion av biogas är en viktig länk i ett cirkulärt kretslopp för biologiskt avfall. Vid rötning av

matavfall och restprodukter från exem­pelvis livsmedelsproduktion utvinns både biogas och biogödsel. Biogödslet kan återanvändas för att tillföra näring i jord­ och skogsbruk, biogasen kan i uppgraderad form användas som for­donsbränsle eller som energikälla i in­dustrin.

Än så länge är dock användningen av biogas inom industrin begränsad. Men intresset är stort från flera håll i takt med att biogasproduktionen ökar.

Familjeföretaget Arvid Nordquist, som bland annat driver ett av landets

äldsta och största kafferosterier, har valt att satsa på biogas som energikälla. Produktionsanläggningen i Solna drevs tidigare med gasol men använder numera biogas som levereras via Stockholm Gas stadsnät.

– För oss var det ett naturligt val att gå över till biogas när det blev möjligt, efter­som hållbarhetsfrågor­na är centrala i alla led av vår verksamhet, sä­ger Peter Dannqvist, ansvarig för produk­tion och logistik på Arvid Nordquist AB.

Tidigare kom det flera lastbilstransporter i veckan med gasol till rosteriet i Solna.

– Nu när vi har en direktkoppling till stadsnätet slipper vi en massa lastbilar på området och en känslig hantering av gasol. Dessutom har vi en betydligt stabilare produktion utan störningar om leveranser skulle bli försenade.

Att gå över från gasol till biogas inne­bar att man fick göra en del tekniska investeringar som nya ledningar, rör­anslutningar, kopplingar och brännare

till rostmaskinerna, berättar Kaj Lönn­berg, produktionschef på Arvid Nord­quist.

– Men som helhet gick det betydligt lättare än vi räknat med att ställa om produktionen till biogas. Vi tog en rostmaskin i taget och anpassade och

optimerade processen för biogasen och har sedan steg för steg även anpassat rostre­cepten. En annan för­del är att det fastnar påtagligt mindre par­tiklar i våra filter. För­bränningen blir mer effektiv och renhets­

graden i systemet har ökat. Som helhet har det blivit över förväntan.

Kvalitén i produktionen är viktig i all livsmedelsproduktion och det gäller i hög grad även kafferostning.

– Biogasen värmer kaffe­rostmaskinerna och pro­cessen måste vara sta­bil. Temperatur, luft­flöde, rosttid – allt måste stämma för att få exakt det kaf­fe vi vill ha. Och

där har vi i dag en mycket bra process.Rest­ och överskottsprodukter, som

skalrester från kaffebönorna och annat biologiskt restmaterial, tas om hand och går tillbaka till biogasproduktion.

– Vi strävar efter att minimera spill och avfall i alla led och arbetar hela tiden för att skapa en så god cirkularitet som möjligt, säger Peter Dannqvist. Det gäller även för transporterna från vårt kaffelager i Arlanda till anlägg­ningen i Solna. De går på lastbil som drivs med biogas i en lösning som vi utvecklat tillsammans med logistik­företaget Frode Laursen.

Produktionen i Solna går i dag på maxkapacitet och därför planeras ett nytt rosteri som ska stå klart 2024.

– Vår avsikt är att hålla fast vid bio­gasdrift, eftersom det är det bästa alter­nativet såväl produktions­ som hållbar­hetsmässigt. Vi ser inga som helst

anledningar att backa tillba­ka till fossila bränslen. Det

finns inte på kartan.

Text: Sven-E LindbergFoto: Arvid Nordquist

Under 2020 ökade den inhemska pro­duktionen med 2,4 procent till totalt 2 161 GWh. Samtidigt ökade använd­ningen av biogas med 2 procent till 4 000 GWh – vilket innebär att Sverige skulle behöva fördubbla produktions­kapaciteten för att bli självförsörjande på biogas på dagens nivåer.

Biogasen spelar en viktig roll i om­ställningen till en cirkulär ekonomi, eftersom det är en process där biolo­giskt material som matavfall, avlopps­slam och restmaterial från livsmedels­industrin kan tas om hand och omvand­las till biogas och biogödsel.

Bristen på långsiktiga spelregler för biogasen har dock gjort att många av­vaktat med nya satsningar på att produ­cera biogas. Så sent som i slutet av september i år kom dock ett förslag

från regeringen om långsiktigt stöd till biogasproduktion från 2022 till 2040. Ett sådant beslut skulle kunna öppna för en kraftfull utbyggnad av såväl biogasproduktionen som infrastruktur för distribution av biogas till transport­sektorn och industrin i Sverige.

Utöver biogas uppstår även värdeful­la rötrester vid biogasanläggningarna. Under 2020 producerades 3 miljoner ton rötrest, varav 2,6 miljoner ton användes som gödningsmedel i jordbruket.

Kaffe ska inte bara vara väl-smakande och välgörande, det ska också vara hållbart hante-rat i alla led. Bakom filosofin står Arvid Nordquist, ett av Sveriges äldsta kafferosterier. Företaget använder biogas från Stockholm Gas som energikäl-la i kafferostningen och tar till vara biologiskt spill och avfall – som sedan blir till ny biogas.

Intresset för biogas fortsätter att öka – men den svenska produktionen av biogas står och stampar.

P

... den svenska använd-ningen av biogas har mer än fördubblats sedan 2015? Samtidigt har pro-duktionen av biogas i Sve-rige ökat med endast 11 procent under perioden.

visste du att ...

I Arvid Nordqvists kafferosteri i Solna är det biogas som gäller. ”Det klart bästa alternativet” säger Peter Dannqvist och Kaj Lönnberg.

”Finns inte på kartan att vi vänder tillbaka till fossil gas”

TEMA | Biogas

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

9

EDP:s produkter bildar heltäckande och funktionella

IT-lösningar för ett flertal stora verk-samhetsområden.

Fler än 90% av Sveriges kommuner driver sin dagliga verksamhet med hjälp av mjukvara

från EDP.

sales@edp.se

046-23 45 50

Inspiration mötenkunskap

Dags att boka in

Läs mer och anmäl dig på tillsammansforkretsloppet.se

Samlingsplatsen för oss som tror på att driva utvecklingen framåt kring elavfall och batterier.

#TillsammansFörKretsloppet ”

2-3 juni 2022

abine Täuber är verksamhetsan­svarig på Biogas Syd, ett nätverk

som samverkar för biogas i Skåne. I nätverket medverkar representanter för näringsliv, offentlig sektor och forskning.

Skåne har med sitt rika jordbruks­landskap och sin mångfald av livs­medelsföretag ideala förutsättningar för produktion och användning av biogas samt biogödsel i lokala och regionala kretslopp med riklig till­gång organiskt avfall.

– Skåne ligger i dag i framkant när det gäller utveckling av biogas i Sve­

rige och här finns goda förutsättning­ar för att mångdubbla produktionen, säger Sabine Täuber. Här finns en god tillgång på substrat, en väl ut­byggd infrastruktur för användning av biogas i både fordon och industri samt stora jordbruksmarker som har användning för den biogödsel som produceras vid biogasproduktionen. Det gör att förutsättningarna är per­fekta för en fortsatt biogasutbyggnad.

Nyligen kom regeringen med ett förslag om ett fördubblat stöd till biogasproduktion de kommande åren – och med en uttryckt ambition om fortsatta stödåtgärder fram till 2040.

– Det är ett mycket efterlängtat besked som kommer att öka viljan att investera i biogasproduktion, säger Sabine Täuber.

Samtidigt finns det i branschen en oro för att biogasdrivna fordon är på väg att fasas ut eftersom allt fokus just nu ligger på elektrifiering inom fordonssektorn. Här är timingen

viktigt inte minst eftersom södra Sverige, i synnerhet i Skåne, har en situation med begränsad effekttill­gång. Effekttillgång borde prioriteras till områden där fossila bränslen do­minerar, och inte där det redan inves­terats i en infrastruktur med förnyba­ra bränslen.

– Det är viktigt att vi slår vakt om det väl fungerande system vi har byggt kring biogasen. Att ersätta det med el är inget som görs i en hand­vändning. Biogasen behövs som drivmedel och som en energigas i industrin inom överskådlig tid och vi behöver fler, inte färre, genuint cir­kulära lösningar som det vi har byggt upp för biogas och biogödsel.

Biogasen – en resurs att slå vakt om– Biogas- och biogödsel-produktionen har fortsatt en mycket viktig roll att spela både i energisystemet och skapandet av en cirkulär eko-nomi. Därför är det viktigt att vi inte tappar fart när regeringen äntligen kommit med förslag till långsiktigt stöd för biogas-produktion.

S

www.kfsk.se/biogassyd

– Biogasen behövs som drivmedel inom över ­skådlig tid, säger Sabine Täuber på Biogas Syd.

Biogasen har en viktig roll att spela på vägen mot en cirkulär ekonomi.

VI PRODUCERADE BILAGANFör mer information om bilagor i dagspress, kontakta Stefan Grevle, 0735-18 18 20, stefan.g@tabloid.sewww.tabloid.se

Foto: Martin Krokstorp

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

10

TEMA | Kommunal samverkan

i har samverkat med tre andra kommuner för att inventera plast­användningen och utifrån det

projektet tagit fram konkreta åtgärder för att minska användningen av fossil plast i våra verksamheter, säger Mia Carlevi, utvecklingsledare hållbar upphandling på Uppsala kom­mun.

Uppsala kommun har drivit projektet med det formella namnet ”Minskad klimatpå­verkan från plast i kommunal verksamhet” tillsammans med Norrköping, Linköping och Eskilstuna med stöd från EU:s regio­nala utvecklings­fond. Projektet, som avslutades i februari i år, syftade till att

hitta nya och innovativa sätt för att minska mängden fossil plast i kommu­nerna.

– Inventeringen visade att de största kommunerna i regionen orsakar ut­

släpp motsvarande 4 000 ton koldioxid per år bara genom användning att arbetsmaterial tillverkade av fossil plast.

Förbrukningsplasten kan utgöras av allt från sko­

skydd, engångshandskar och förkläden till soppåsar, muggar och bestick. Allt­så sådant som finns i de flesta kommu­nala verksamheter.

– Men vi har också tittat på exempel­vis plast i byggnation samt emballage och förpackningar, där det också finns en stor potential att minska plastanvänd­ningen.

Samverkansprojek-tet har resulterat både i nya insikter och nya metoder och rutiner.

– Det visade sig att alla fyra kommunerna i projektet använde ungefär samma typ av material i verksamheterna och att vi hade ungefär samma utmaningar att hantera för att synliggöra plastanvänd­

ningen. Därför var en viktig del av ar­betet att faktiskt kartlägga använd­ningen. Det visade sig till exempel att det fanns oväntat mycket ”osynlig” plast i samband med byggnation, där plast även är ett vanligt material för emballage och förpackningar.

Projektet har resulte­rat i ett antal olika ”vägledningar” för oli­ka kommunala verk­samheter i Uppsala med enkla rutiner för hur man kan få bort fossil plast.

– Vi har infört en rad åtgärder som att minska antalet pap­perskorgar för att minska åtgången av soppåsar, vi har tagit bort skoskydden på exempelvis förskolor och valt att

V

– Färre papperskorgar med plastpåsar och inga

skoskydd på för­skolan är några åt­gärder för att minska användningen av fossil, säger Mia Carlevi.

Gjorde gemensam sak mot fossil plast

”Vi har sett över våra rutiner för inköp och upphandling”

UPPSALA utsågs nyligen till årets klimatkommun för andra året i följd – en utmärkelse där kommunens arbete för att minska användning av fossil plast lyfts fram som en viktig framgångsfaktor.Text: Sven-E Lindberg Foto: Rosie Alm, Shutterstock, Uppsala kommun

i är en liten kommun med många utmaningar men också en kommun med stor potential för moderna kretsloppslösningar, säger Ida Texell,

kommundirektör i Upplands­Bro. Upplands­Bro har antagit en offensiv hållbarhets­

agenda och det gäller inte minst avfallshanteringen. I kommunen finns, förutom kommunens egen avfalls­verksamhet några av landets ledande aktörer inom avfall som Stena Metalls återvinningsanläggning för flygaska, världens sannolikt mest avancerade anlägg­ning i sitt slag, Ragn­Sells stora kretsloppsanlägg­ning Högbytorp samt ST1:s nya biogasanläggning.

– Med vårt strategiska läge mitt i en växande stor­stadsregion och med hög kompetens inom avfalls­ och hållbarhetsfrågor både inom kommunen och hos våra privata samarbetsaktörer har vi extremt goda förutsättningar att vara drivande i utvecklingen av ännu bättre lösningar för avfallshantering och åter­vinning, säger Ida Texell.

Målet är att skapa lokala kretslopp för de olika avfallsströmmarna där så mycket som möjligt åter­vinns.

– Vi har en hög ambitionsnivå när det gäller håll­barhetsfrågor och har med utgångspunkt i Agenda 2030 satt upp sex delmål som vi fokuserar på i närtid. I dessa ingår bland annat att tänka mer cirkulärt och ta helhetsgrepp som gör det lättare för människor att påverka samhället och därmed sin framtid.

En viktig framgångsfaktor är, menar Ida Texell, att odla olika typer av samarbeten inom och utom kom­mungränserna, att dela med sig av goda exempel och hur man hanterar olika utmaningar samt att aktivt stödja förmågan att tänka nytt hos både invånare, medarbetare och företag i kommunen.

– Det handlar om att skapa system och lösningar som är enkla och fungerar bra i vardagen och gärna göra det i olika typer av samarbeten. Vi införde ex­empelvis nyligen ett fyrfackssystem i samarbete med tre andra kommuner, Håbo, Sigtuna och Knivsta. Vi utvecklade också en app tillsammans som gör det en­kelt och smidigt för våra kunder att hitta uppdaterad information om allt från sina egna ärenden till hur man sorterar rätt.

– Ytterst handlar det om att skapa strukturer och ledarskap som formas kring invånarna och deras be­hov och verkligen jobba på tvären, inte i stuprör. Då blir människor engagerade och då kan man också skapa framtidstro och förändringskraft.

Ida Texell menar att arbete i offentlig verksamhet ofta underskattas.

– Det är djupt olyckligt – jag har svårt att tänka mig något bättre än att arbeta inom kommunal verk­samhet. Här finns ju en fantastisk möjlighet att bidra till att utveckla och förbättra samhället varje dag. Använder vi den makten på ett klokt sätt kan vi byg­ga ett hållbart Sverige med människan i fokus.

Text: Sven-E Lindberg

” Vill vara drivande på avfallsområdet”

11

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

V

Upplands-Bro, en liten kommun med 30 000 invånare i Sveriges mest tätbefolkade stor-stadsregion, siktar på att bli en av Sveriges mest hållbara kommuner. Det gäller inte minst i hanteringen av avfall. Nyckelordet är samarbete – i och utom kommunen.

Uppsala har tagit fram vägledningar för användningen av fossil plast kan minska i

kommunen – och vill även inspirera invånarna att göra hållbara plastval. Avfallsbilen i återvunnen plast är ett sådant plastval.

– Det går utmärkt att ta av sig skorna i stället för att använda skoskydd på förskolan, säger Mia Carlevi.

Gjorde gemensam sak mot fossil plast

På www.jaktenpåplasten.se kan du läsa mer om projek-tet och ta del av de vägled-ningar för olika verksam-heter och upphandling som har tagits fram.

köpa in produkter av återvunnen plast eller bioplast i stället för av fossil plast.

Samtidigt har Uppsala kommun sett över inköps­ och upphandlingsrutiner för att kunna ställa rätt krav redan från början, säger Mia Carlevi. Målet är att halvera klimatpåverkan från plast till 2023 och senast 2030 ska vi använda 100 procent biobaserad eller återvun­nen plast.

12

TEMA | Kommunal samverkan

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

” Satsning som får resurserna att räcka längre”

är kommer vi att kunna ta till vara stora mängder återvinningsbart material och därmed aktivt bidra

till en ännu bättre resurshushållning, säger Johan Lausing, vd på SÖRAB. Två tredjedelar av innehållet i soppåsen utgörs fortfarande av sådant som inte ska vara där när materialet går till för­bränning och det måste både vi och våra kunder hjälpas åt med att komma till rätta med.

Satsningen på att bygga en stor efter­sorteringsanläggning är en viktig del av de åtgärder som planeras i den nya av­

fallsplan som tagits fram för SÖRAB:s ägarkommuner för perioden 2021–2032. I planen står att systemen ska vara be­hovsanpassade och tillgängliga för att möjliggöra att material cirkulerar.

– Brista­anläggningen är ett bra ex­empel på hur vi jobbar med systemfrå­gan och kan leva upp till vår vision att få jordens resurser att räcka längre, säger Johan Lausing.

Anläggningen, som invigdes tidigare i år, kommer att vara i full drift under första halvåret 2022 och kommer då att kunna ta emot 140 000 ton material per år.

– Vi kommer att sortera bort den plast och metall som finns i restavfallet och målet är att så lite som möjligt av sådant som går att återvinna ska hamna i förbränningen, säger Johan Lausing.

SÖRAB räknar med att sortera ut omkring 15 000 ton plast varje år ur re­gionens restavfall och 2 500 ton metall.

– Våra kunder har blivit allt bättre på

att källsortera och det ska de fortsätta med. Men då vi sett att det ändå finns mycket återvinningsbart material i restavfallet blir Brista Eftersorterings­anläggning ett komplement som gör att vi drastiskt ska kunna öka mängden material som går till återvinning istäl­let för förbränning.

Plockanalyser från Stockholmsregio­nen 2020 visade att restavfallet i ge­nomsnitt innehöll 18 viktprocent plast. Det innebär att den plast som gick till förbränning svarade för 60 procent av regionens totala koldioxidutsläpp.

– Här finns mycket att göra och vi räknar med att koldioxidutsläppen från avfallsförbränningen ska kunna mins­ka med 75 procent när eftersorterings­anläggningen är i full gång, säger Jo­han Lausing.

I eftersorteringen används ny teknik för att mer effektivt kunna sortera ut återvinningsbart material. Med hjälp

av optisk sortering med NIR­teknik (near infra red) kan man exempelvis mer effektivt skilja ut plast från övrigt avfall med hjälp av tryckluft.

– Det är viktigt att vi är med och driver innovation på avfallsområdet och därför har vi hela tiden pågående samarbeten med forskare och företag som kan bidra till att skapa bättre och mer effektiva processer för avfallshan­teringen, säger Johan Lausing.

Text: Sven-E LindbergFoto: SÖRAB

När andra har gjort vad de kan för att sortera ut återvinnbart material ur soporna så vill vi göra lite till. Det är devisen bakom den stora eftersorte-ringsanläggningen för avfall som SÖRAB och Stockholm Exergi nu trimmar in i Brista utanför Stockholm.

H

Testar insamlingsmodell för textilUppskattningsvis 200 ton kläder och textilier går till avfallsförbränning – varje dag. Det vill Wargön Innova­tion i Vänersborg bidra till att ändra på.

– Vi vill utforma nya insamlings­kanaler och vara med och utveckla framtidens teknik för att producera hållbara material, exempelvis från textilt avfall, säger Susanne Eriksson, projektledare på Wargön Innovation.

Just nu testas ett projekt där företa­get tillsammans med avfallsföretaget RAMBO i norra Bohuslän gör det

möjligt att lämna in textilavfall på Tyft återvinningscentral i Tanum. Återan­vändbara textilier lämnas i en behålla­re, återvinningsbara i en annan.

– Kläder till second hand kommer att säljas via Röda Korset och återvinnings­bart material går till textilåtervinning.

Med projektet vill Wargön Innova­tion utvärdera hur stora volymer textil som är möjliga att samla in, vilka frak­tioner det handlar om hur mycket som kan sorteras i respektive fraktion.

... Renewcell, som utvecklat en patenterad teknik för återvinning av högkvalita-tiva fibrer från textil avfall, planerar att etablera sig i det nedlagda pappers-bruket Ortviken i Sunds-vall? Anläggningen beräk-nas kunna ta emot 60 000 ton textilier årligen för återvinning.

visste du att ...

Den nya efterbehandlingsanläggningen i Brista kommer att kunna hantera 140 000 ton avfall per år.

En ny insamlingsmodell för textil testas i Tanum.

• I eftersorteringsanlägg-ningen räknar SÖRAB med att ta emot 140 000 ton material varje år. Det motsvarar cirka 40 ton per timma.

• Av detta beräknas man kunna skilja ut 15 000 ton plast, 2 500 ton metall och 10 000 ton matavfall för återvinning.

• Det restavfall som åter-står efter utsortering av organiskt material, plast och metall går till energi återvinning.

BRISTA EFTERSORTE-RINGSANLÄGGNING I KORTHET:

Foto

: Shu

tter

stoc

k

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

KÄRLTÖMNINGSVÅG – RFIDXTrack RFID-Teknik används även för:

⊲ Förare och passageraridentifiering

⊲ Åtkomstregistrering, registrering arbetstid

⊲ Identifiering av personal vid bränsleanläggning

XTrack RFID - kärlidentifieringsfunktioner för:

⊲ Automatisk identifiering av kärl

⊲ Redovisar faktiskt insamlade kärl

⊲ Upptäck flyttade, stulna eller oregistrerade kärl

⊲ Komplettera med våg

⊲ Avancerad fjärrdiagnostik

TAMTRON054-402 08 40viktigt@tamtron.se

TAMTRON.SEVÄGNING - KUNSKAP - KVALITET

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

13

lastkompositsliprar har betydan­de fördelar jämfört med sliprar

av kreosotimpregnerat trä, som är den vanligaste typen i det svenska järnvägsnätet idag.

En plastkompositsliper väger cirka 100 kilo och är tillverkad av förpack­ningsavfall som annars skulle ha gått till förbränning. Varje kilo plast som återvinns istället för att förbrännas innebär en besparing på 2,7 kilo CO2 som annars skulle tillförts atmosfä­ren, enligt beräkningar vid KTH. En enda sliper betyder med andra ord 270 kilo i inbesparade CO2­utsläpp.

Plaståtervinning i Wermland ut­

vecklade de miljövänliga plastkom­positsliprarna 2016 i samband med en upphandling från Trafikverket, som ville hitta en ersättning för träsliprar­na impregnerade med det cancer­framkallande ämnet kreosot.

Sliprarna togs fram enligt Tra­fikverkets specifikation och Pla­ståtervinning vann upphandlingen, ett beslut som sedan överklagades.

Sedan dess har Trafikverket skjutit fram upphandlingen av alternativa sliprar varje år. Den upphandling som väntas ske hösten 2022 är den femte i ordningen. Trafikverkets dispens från Naturvårdsverket för att få fortsätta lägga ut kreosotsliprar förlängs år efter år.

Med tanke på att Trafikverket varje år byter ut 200 000 kreosotsliprar är det lätt att föreställa sig de väldiga klimatvinster i form av minskade CO2­utsläpp som en övergång till miljövänliga plastkompositsliprar skulle innebära.

– Trafikverket utgör cirka hälften av marknaden. Sedan finns det ytter­ligare omkring 200 spårägare i Sve­rige. De potentiella klimatvinsterna med vår produkt är oerhört stora, säger vd Leif Andersson.

Idag är Inlandsbanan och Jernhu­sen, som driver de statliga järnvägs­stationerna med tillhörande räls, viktiga kunder. Plaståtervinnings sliprar finns bland annat vid Jernhu­sens depåer i Luleå och Gävle. En annan marknad är Tyskland där järnvägskunder lockas bland annat av den låga ljudnivå som plastkom­positsliprarna bidrar med.

Det finns fler fördelar. Slipern av återvunnen plast håller i cirka 50 år och när den är förbrukad kan materi­alet återvinnas igen och bli en ny sliper, och igen 50 år senare. När den kreosotimpregnerade träslipern fallit för åldersstrecket så måste den de­strueras, ofta till höga kostnader.

Stora klimatvinster med järnvägs-sliprar av återvunnen plastJärnvägssliprar av återvunnen plast, som i sin tur kan återvin-nas i det oändliga. Miljö- och klimatvinsterna är stora med plastkompositsliprar från Plast-återvinning i Wermland AB som står redo när Trafikverket slutar med kreosotimpregnera-de träsliprar.

Miljövänliga plastkompositslipers färdiga att levereras till Sachsen i Tyskland.

P

www.plastatervinning.se

vfall Sverige skriver i sitt remiss­svar till frivalsutredningen (den fjärde i ordningen) att ett frivals­

system för verksamhetsavfall inte ger några miljöfördelar utan i stället med­för stora samhällsris­ker. Detta eftersom förslaget tar sikte på i första hand vem som ska transportera avfal­let och inte ser till hela kretsloppet som ska till för att skapa hållbara avfallsströmmar.

– Utan ett cirkulärt tänk i avfallsfrågorna kommer vi inte att kunna nå uppsatta miljö­ och kli­matmål, säger Katarina Sundberg, an­svarig för public affairs på Avfall

Sverige. Därför är det viktigt att vi inte bryter ut en enskild fråga som frival innan vi har landat i frågan om fastig­hetsnära insamling av förpackningar­na, hur begreppet kommunalt avfall ska definieras och hur vi ska få till ett regelverk som förhindrar illegal av­fallshantering.

Frivalsutredningens förslag om att yrkesmässiga verksamheter själva ska kunna välja vem som tar hand om det ”hushållsavfall” som uppstår medför en risk för att ett bra befintligt system försämras, menar Avfall Sverige i sitt remissvar.

– En betydligt bättre lösning än att införa frival som det formuleras i utred­ningen är att avgränsa kommunernas ansvar för avfall från de­taljhandelns verksam­het. På så sätt skulle exempelvis de stora livsmedelskedjorna, där det sedan tio år har

funnits en möjlighet till frival, kunna fortsätta med detta, säger Katarina Sundberg. Men när det gäller mindre verksamheter inom detaljhandeln anser

vi att kommunerna är bättre rustade att ta hand om avfallet.

Avfall Sverige pekar också på att utredningsförslaget riskerar skapa en situation där det blir lägsta pris som styr, vilket kan leda till oseriösa akti­viteter i branschen, något som hänt upprepade gånger de senaste åren.

– Sverige ligger långt framme när det gäller att skapa cirkulära lösningar kring avfall och kommunerna har varit en drivkraft i detta arbete. Det är vik­tigt att vi slår vakt om det som vi byggt upp under lång tid.

Text: Sven-E LindbergFoto: Renova, Avfall Sverige

14

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

TEMA | Kommunal samverkan

” Lyft blicken i frivalsfrågan”Verksamheter ska själva kunna välja vem som transporterar och behandlar det avfall som i dag ligger under det kommu-nala ansvaret. Det föreslås i utredningen ”Äga avfall – en del av den cirkulära ekonomin” som presenterades i våras. Avfall Sverige föreslår en annan väg.

A

– Vi måste slå vakt om de cirkulära lösningar vi byggt upp, säger Katarina Sundberg.

I en utredning föreslås att yrkesmässiga verksamheter själva ska få välja vem som tar hand om avfallet.

– Det finns inte ett enda svar på den frågan, utan många, säger Micael Gran­din, produktchef på Falu Energi & Vat­ten. Ytterst handlar det nog om att vi har en bra grund att stå på eftersom vi var tidigt ute med källsortering och att vi har mycket personal som har arbetat länge med avfallsfrågorna och därmed besitter en mycket hög kompetens.

Falun tog guldplatsen som årets av­fallskommun i år med ett sammanvägt index på 92,4 av 100 möjliga poäng. Det som sticker ut är en hög andel nöj­da kunder, höga miljövärden när det gäller förnybara drivmedel och ett högt utnyttjande av matavfall som resurs.

– Vi har lagt ribban högt när det gäller service och information, men arbetar också med ambitiösa mål för återvin­ning, återbruk och minskat restavfall, säger Micael Grandin. Och vi arbetar hela tiden med mätbara resultat, så att vi kan pricka av att vi går åt rätt håll.

Mycket möda har lagts på att skapa en trygg och välkomnande miljö och ett bra

mottagande på återvinningscentralerna.– Återvinningscentralerna och chauf­

förerna som samlar in avfallet är ju vårt ansikte utåt, och där har vi satsat på ut­bildning i kundbemötande och service.

En viktig del är också att vi sedan länge har ett system där kunderna själva kan bestämma hur ofta de vill ha tömning av restavfall. Därmed kan de påverka sin kostnad – ju mer de sorterar ut för åter­vinning desto lägre blir avgiften. Det vet vi är uppskattat.

Vad betyder det då att bli utsedd till Årets avfallskommun.

– Det gör att både vi och våra kunder kan vara lite extra stolta, säger Micael Grandin. Vi gör ju jobbet tillsammans och det är först när alla pusselbitarna läggs ihop som vi kan nå ett riktigt bra resultat.

Text: Sven-E Lindberg

Falun är årets avfallskommun.

Falun utsågs i somras till årets bästa avfallskommun – och lig-ger ständigt i toppskiktet i ran-kingen. Vad är hemligheten bakom de återkommande topp-placeringarna?

”Viktigt att slå vakt om det vi har byggt upp under lång tid”

Falun tog guldet – igen!

Foto

: Fal

un k

omm

un

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

15

et finns tyvärr en skev bild av energiåtervinning från avfall, där en del tycks mena att det bara är

att stänga igen förbränningsanlägg­ningarna, säger Ulf Kullh, avdelnings­chef på Umeå Energi och ordförande i den arbetsgrupp för energiutvinning som tillsatts av Avfall Sverige.

– I den bästa av världar skulle vi naturligtvis inte behöva bränna avfall, men i ett läge där vi fortfarande arbetar för att skapa fungerande kretslopp för olika fraktioner och material är energi­återvinning nödvändig som ett sista steg i processen. Alternativet är att lägga det som inte kan återvinnas på annat sätt i deponi, och det är ur alla aspekter ett mycket sämre alternativ.

Just nu pågår dock, understryker Ulf Kullh, ett intensivt arbete för att mins­ka mängden restavfall och skapa bättre fungerande återvinningsströmmar.

– Men det är inte så enkelt att vi kan göra allt över en natt. Om vi skulle stoppa all plast i dag så är den inte borta i morgon, utan kanske först om 5–15 år. Däremot är det viktigt att vi agerar nu för att vi ska nå de miljö­ och klimatmål som har satts upp.

Avfall Sveriges arbetsgrupp för energi återvinning har i sin så kallade backcasting­rapport, som kom tidigare i år, pekat på att det finns ett stort och brådskande behov av förslag och åtgär­der som kan bidra till att minska kli­matpåverkan från avfallsförbränning. En slutsats i rapporten är att det är fullt möjligt att halvera utsläppen av koldi­oxid fram till 2030.

– Men det kommer att kräva stora förändringar och starkare styrmedel än vi har i dag, säger Ulf Kullh. Och det kommer att behövas breda samför­ståndslösningar där vi lyssnar på var­andra för att hitta framkomliga vägar.

I dag står energiåtervinning från av­fall för ungefär 6 procent av de totala koldioxidutsläppen i Sverige. Den i särklass största delen av utsläppen härrör från plast i hushålls­ och verk­samhetsavfall.

– Vi kan nå långt genom att bli bätt­

re att sortera ut plast, dels genom mer fastighetsnära insamling av återvin­ningsmaterial, dels genom att sortera ut plast från verksamhetsavfall som bygg­ och rivningsmaterial.

Men åtgärder behövs i alla led av avfallstrappan. Från design och pro­duktion fram till utsortering och han­tering för återbruk eller återvinning.

– Det handlar om att välja rätt material från början, att de­signa produkten på ett sätt så att materi­alet går att återvinna. Sedan har vi har alla som konsumenter ett ansvar att efterfråga och använda ma­terial som går att hantera på ett cirku­lärt sätt. De insatser som vi kan göra tidigt i produktens livscykel är också de som har störst effekt i slutändan.

Det gäller även styrmedel. Ju tidiga­re, desto bättre:

– Det gäller att hitta rätt styrmedel på rätt nivå. Störst nytta gör styrmedel som siktar in sig på råvaror, produktion och konsumtion, alltså de tidiga skede­na där man kan förhindra att det upp­står avfall som kan generera fossila utsläpp.

Samtidigt behövs bättre tekniker för utsortering och åter­vinning av olika ma­terial.

– Kommunernas stora utmaning är dels att sprida kun­skap för att få till de beteendeförändring­ar som behövs, dels att göra det så lätt som möjligt för indi­

viden att göra rätt redan i källsortering­en genom fastighetsnära insamling även av återvinningsmaterial.

Text: Sven-E LindbergFoto: Johan Gunséus

Hur ska vi få till en fossilfri en-ergiåtervinning från avfall? En ny rapport från Avfall Sverige pekar på att det är fullt möjligt att halvera koldioxidutsläppen från avfallsförbränning fram till 2030. Men då krävs kraft-fulla insatser – redan nu.

D

”Störst nytta gör de styrmedel som siktar in sig på tidigare leden i processen”

– Utsläppen av koldioxid från avfallsförbränning kan halveras fram till 2030, men då krävs snara och omfattande åtgärder, säger Ulf Kullh.

– Vi behöver breda samförstånds­lösningar för att lyckas, säger Ulf Kullh.

Dåva i Umeå är en av världens mest miljöanpassade förbränningsanlägg­ningar för avfall.

2020

0%2040

Så kan koldioxidutsläppen halveras till 2030

50%

2030

TEMA | Energiåtervinning

16

Biokol –

i ser vinster i alla led med biokols­processen. Det är ett bra sätt att hantera biologiskt avfall. Dels för

att det är en kolsänka med verklig po­tential om det görs i större skala, och det finns verkligen en stor potential att använda biokol inom många olika om­råden, t.ex. inom odling, att binda för­oreningar i jord eller vatten eller att minska betongens negativa klimatpå­verkan, säger Ludvig Landen, miljö­ och utvecklingschef vid NSR, Nord­västra Skånes Renhållnings AB.

NSR startade 2018 forskningspro­jektet ”Biokol – från organiskt avfall till resurs för nyttiggörande av jordav­fall” tillsammans med SGI (Statens geotekniska institut), SLU (Statens lantbruksuniversitet), Örebro universi­tet och KTH (Kungliga tekniska hög­skolan). Med utgångspunkt delvis i

projektet investerar NSR 45 miljoner kronor i en pyrolys­ och värmeanlägg­ning i anslutning till Filbornaverket i Helsingborg, en satsning som ska pro­ducera ca 1 500 ton biokol av träd­gårdsavfall och stå klar till våren.

– Det finns ett stort behov av lös­ningar för att binda koldioxid, men vi ser också en marknad för biokol för jordförbättring, säger Ludvig Landen. I närtid i första hand för användning i anläggningsjordar, men på sikt bedöms biokol också kunna vara mycket intres­sant för exempelvis rening av rökgaser och avloppsvatten eftersom det biogena kolet även binder giftiga ämnen om det tillverkas på rätt sätt.

I Helsingborg har biokol bland annat använts för att konstruera växtbäddar i gatumiljö vid ombygg­nader i centrala staden. Så kallade kolmaka­damjordar ger träden en livskraftig miljö samtidigt som en stör­re mängd dagvatten kan tas omhand lokalt i vägkonstruktionen. Det biogena kolet kan användas i många andra tillämpningar för att binda giftiga och skadliga äm­nen som PAH och flertalet metaller. Kolet fungerar ungefär som en tvätt­svamp genom att bidra till att hålla kvar vatten, luft och näringsämnen i jorden samtidigt som det binder en rad svårhanterade föroreningar.

Biokol har också en stor potential

inom trädgårdsnäringen då det delvis kan användas som substitut till kli­matskadlig torvbrytning där ett inten­sivt arbete pågår i branschen om att hitta lönsamma affärsmodeller med alternativ. Därtill kan biokol ge en ef­fektivare kompostering med mindre utsläpp av metan.

NSR:s satsning på biokol har ge­nomförts som en del i Klimatinitiativet och ambitionen är att ta vara på er­farenheterna från projektet genom att bygga ut testverksamheten.

Produktionsanläggningen kommer även att kopplas på det lokala fjärrvär­menätet för att ta hand om över­skottsvärmen från processen.

– Det blir en elegant cirkulär lös­ning, säger Ludvig Landen. Genom att

producera biokol kan invånarnas trädgårds­avfall omvandlas till en effektiv kolsänka som kan fånga upp motsvarande ca 3 000 ton koldioxid per år och därmed bidra till att sänka halten koldi­oxid i atmosfären.

Samtidigt är biokol ett utmärkt jordför­bättringsmedel som kan användas för att göra staden grönare – och på köpet kan vi utvinna energi för distribution i fjärrvärmenätet motsvarande upp­värmningen av ca 800 villor.

Text: Sven-E LindbergFoto: NSR

Allt fler kommuner intresserar sig för att omvandla trädgårds-avfall och andra biologiska restprodukter till biokol via pyrolys. I den syrefattiga pro-cessen bildas ett mycket sta-bilt biogent kol som kan öka förmågan att binda näring, syre och vatten i anläggningsjordar och på sikt även kanske för-hindra att giftiga ämnen i jor-den läcker ut. Samtidigt får man en stabil kolinlagring och klimatsmart energi som kan tas till vara i fjärrvärmenätet.

V

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

”Vi ser en stor marknad på sikt för biokol”

... en inblandning som motsvarar ungefär 3 vikt-procent biokol i förorenad jord kan minska sprid-ningen av PAH med hela 99 procent? Biokol kan även binda koppar,kvick-silver och zink.

visste du att ...

Biokol bildas när biolo-giskt material som träd-gårdsavfall förgasas i en kontrollerat syrefri proces. I pyrolysprocessen om-vandlas en stor del av ko-let i det biologiska avfallet till biogent kol som kan vara stabilt i tusentals år. Biokolsprocessen funge-rar också som en effektiv kolsänka som kan binda stora mängder växthusga-ser. Biokol har en stor yta, vilket tillsammans med yt-kemiska egenskaper gör att det binder till exempel fukt och näring.

FAKTA OM BIOKOL

... en livscykelanalys visar att behandling av för-orenad jord med biokol ger betydligt lägre miljö-påverkan än exempelvis gräva upp och deponera jorden?

bra för både jord och klimat

Koldioxid frånatmosfären

Biogen koldioxidfrån processen

Kolinlagring i biokol

Kol i trädgårdsavfall

Pyrolys

TEMA | Biokol

Biokol fungerar både som en effektiv kolsänka och som jordförbättringsmedel, säger Ludvig Landen.

Biokol bildas vid syrefattig förbränning av biologiskt material som trädgårds­avfall – och gör nytta både för klimat och jord.

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

17

Stort intresse för nya skyltsystemet

2020 lanserade Avfall Sverige ett nytt gemensamt skyltsystem för

avfallssortering i Sverige. Skylt­systemet, som ursprungligen togs fram i Danmark, har anammats och drivits på av Avfall Sverige och drygt 700 kommuner och andra aktörer

har hittills visat intresse för att in­föra systemet.

De nordiska länderna har också enats om att införa systemet och flera länder inom EU – och några utanför EU –

tittar också närmare på sys­temet med standardiserade avfallssymboler.

De nya skyltarna, med grafiska lättbegripliga symboler för olika fraktioner, ska göra det lätt att sor­tera rätt i återvinningen. Därmed skapas bättre förutsättningar för att öka materialåtervinningen – och i förlängningen också för att bygga en cirkulär ekonomi.

Storsatsar på batteriåtervinning

tena Recycling har verksamhet i ett tiotal länder i Europa inom ett antal olika verksamhetsområden

som återvinning av metall och elektro­nik.

Nu satsar företaget 250 miljoner kronor på att bli ledande även inom batteriåtervinning. Stena Recycling

har utvecklat en process för att återvin­na litiumbatterier, den i dag helt domi­nerande typen av batterier i bilar, ma­skiner, fordon och elektronisk utrust­ning.

Med den nya tekniken beräknar Stena Recycling att kunna återvinna ända upp till 95 procent av ett litium­batteri. Förutom litium kommer man att kunna ta vara på andra värdefulla metaller.

Den kraftigt ökade efterfrågan på fordonsbatterier gör att det i dag råder brist på litium, nickel och kobolt. Stena Recycling ser därefter att det finns en

stor marknad för återvunna batterime­taller – som kan användas om och om igen.

– Vår ambition är att vara ledande på insamling och mekanisk bearbetning av litiumbatterier genom att skapa ett kretslopp för batterier, säger Fredrik Pettersson, vd på Stena Recycling Sve­rige.

Den nya anläggningen kommer att ligga i anslutnings till Stenas Recycling Center i Halmstad och ska stå klar i början av 2023.

Text: Sven-E LindbergFoto: Stena Recycling

Stena Recycling satsar på att bli Europas ledande aktör in-om batteriåtervinning. I höst påbörjas bygget av en ny typ av anläggning i Halmstad för återvinning av litiumbatterier.

Det nya skyltsystemet för avfallssortering har väckt stort intresse, både i Sverige och utomlands.

S

Stena Recycling bygger en ny återvinningsanläggning för batterier i Halmstad.

PÅ VÄG MOT ETT

GEMENSAMT NORDISKT

SKYLTSYSTEM FÖR

AVFALLSSORTERINGRIS & GRENAR

Det

är g

ratis

för k

omm

uner

och

pro

duce

nter

att

anvä

nda

skyl

tsys

tem

et.

Besö

k av

falls

veri

ge.se

för a

tt fö

lja u

tvec

klin

gen.

PÅ VÄG MOT ETT GEMENSAMT NORDISKT SKYLTSYSTEM FÖR AVFALLSSORTERING

RIS & GRENAR

Det

är g

ratis

för k

omm

uner

och

pro

duce

nter

att

anvä

nda

skyl

tsys

tem

et.

Besö

k av

falls

veri

ge.se

för a

tt fö

lja u

tvec

klin

gen.

tökad fastighetsnära insamling vid villor behöver inte innebära

höga uppstartskostnader och fastlås­ning i oflexibla system. Med Decem – tvåfacksystemet från San Sac som i standardutförande bygger på vanli­ga 240­literskärl med flyttbar mellan­vägg – funkar det utmärkt att börja med ett kärl och sedan bygga på med fler i takt med att behovet av ytterli­gare fraktioner växer.

– ”Decem” betyder tio på latin och namnet signalerar vår målbild vad gäller antalet insamlade fraktioner som kan varieras på många olika sätt vid fastighetsnära insamling. Ut­gångspunkten är ett tvåfackskärl på 240 liter men det kan också vara ett delat 260­ eller 370­kärl. Decem är

en ”öppen plattform” som öppnar för kreativitet och ger möjlighet till an­passning till lokala förutsättningar, förklarar Martin Brandsvig.

Decem passar lika bra för alla ty­per av standardsopbilar; tvåaxlade eller treaxlade bilar, baklastare res­pektive sidlastare. Det innebär att systemet är lika lämpligt i hela landet, oavsett vägarnas skick eller klimat­förhållanden. 240­kärlens vikt under­lättar hanteringen i snö, jämfört med större och tyngre kärl.

Ett extra plus är att kärlen kan ut­rustas med butterfly­locken som öppnas och stängs automatiskt, och öppnar för möjligheter med sidlasta­re. För bilar med traditionella baklas­tare fungerar kärlen också bra med vanliga standardlock.

– Flexibiliteten och enkel hante­ring innebär dessutom lägre upp­startskostnader och lägre driftkost­nader jämfört med andra system. Det visar nya siffror från IVL som gjort kostnadsjämförelser mellan Decem och alternativa system på markna­den, säger Martin Brandsvig.

Allt fler kommuner utvärderar Decem för fastighetsnära insamling

vid villor. En del har redan tagit ste­get, exempelvis Lycksele som nyligen anskaffat 4 000 kärl från San Sac. Karlstad, som sedan mer än tio år använder tvåfackskärl för rest­ och matavfall, erbjuder nu också villor ett tvåfack 240­literskärl för plast och pappersförpackningar.

– Danmark som kommit längre än Sverige på fastighetsnära insamling är ett bra bevis på att detta verkligen fungerar. Där använder man i huvud­

sak tvåfackskärl i 240­litersutförande sedan många år tillbaka, berättar Martin Brandsvig.

Insamlingssystemet som växer med uppgiften– Vi vill gärna att kommunerna också väger in vårt tvåfack Decem-system när de utvär-derar alternativen för fastig-hetsnära insamling vid villor. Låg uppstartskostnad och stor flexibilitet är bara några av fördelarna, säger Martin Brandsvig, försäljningschef för Sulo produkter i Norden där San Sac ingår.

www.sansac.se

– Allt fler kommuner har fått upp ögonen för Decem, säger Martin Brandsvig.

U

Aktuellt

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

18

2024 ska allt matavfall samlas inSenast den 1 januari 2024 ska kommunernas system för insam­ling av matavfall finnas på plats. Det har regeringen beslutat. Där­med samordnas genomförandet med EU:s krav på separat insam­ling av allt biologiskt avfall som mat – och trädgårdsavfall.

87 procent av landets kommuner samlar i dag in källsorterat mat­avfall. Många kommuner tar också hand om mat avfall från storkök och restauranger. Från 2024 blir det obligatoriskt att samla in allt matavfall från både hushåll och verksamheter, om det inte finns särskilda skäl för dispens.

Redan den 1 januari 2023 ska insamlingspåsar för matavfall vara speciellt anpassade för kontakt med livsmedel. Kommuner som vill lämna matavfall till biogas­anläggningar som producerar certifierad biogödsel måste kunna styrka att man använder godkända insamlingspåsar.

Framtidens sopbil går på väte

enova har under en rad år legat i internationell framkant när det gäller att ställa om till förnybara

bränslen i sin fordonsflotta. I dag drivs samtliga 240 tunga fordon med fossilfritt HVO eller biogas och tillsammans med Volvo har Renova även utvecklat hybrid­fordon och batteridrivna sopbilar.

Det senaste steget är en specialut­vecklad bränslecellsdriven sopbil som tankas med vätgas som i bränsleceller­na omvandlas till el som används för framdrift, lastning och komprimering.

– Bränslecellsdriften innebär att vi får elbilens alla fördelar samtidigt som vi kan behålla samma lastkapacitet som en vanlig dieseldriven sopbil, eftersom det inte behövs lika mycket batterikapa­citet för driften, säger Hans Zackrisson, chef för fordonsutveckling på Renova.

Fördelarna med bränslecellsdriften är många. Utsläppen från vätgasdriften utgörs av ren vattenånga och ljudnivån från sopbilsaggregatet kan hållas nere tack vare eldriften. Den första vätgas­drivna sopbilen rullar redan i Göte­borgstrafiken och används för att hämta återvinningsmaterial från före­tag och verksamheter.

Utvecklingen av bränslecellsbilen har fått stöd från Energimyndigheten

och utvärderas parallellt med andra drivlinor och fordonsbränslen av KTH, Kungliga Tekniska Högskolan.

Sedan tidigare rullar även landets första helt eldrivna sopbil med batteri­lagring på gatorna i Göteborg i Reno­vas regi.

Text: Sven-E LindbergFoto: JOFA/Renova

Den drivs på vätgas, släpper ut rent vatten och är därmed värl-dens renaste och tystaste sop-bil. Det handlar om Sveriges första bränslecellsdrivna sop-bil som tagits fram i samarbete mellan Scania, JOFA, Power-cell Sweden och Renova.

R

Sveriges första vätgasdrivna sopbil rullar nu i Göteborg.

Aktuellt

MR, grundat 2005, är sedan 2020 en självständig producent­

ansvarsorganisation, som i dag sam­lar in och tar hand om drygt var tion­de konsumentförpackning som samlas in i Sverige. Detta innebär att det inte längre finns bara en domine­rande producentorganisation, som tämligen ostört kan diktera villkoren för kommunerna.

– TMR står för Tailor Made Re­sponsibility, och det är precis vad det handlar om. Våra insamlingssystem

är rikstäckande och vi kan skräddar­sy våra avtal med insamlande kom­muner, privata insamlingsentrepre­nörer och även med producenterna. Vi vet nämligen att förutsättningarna för förpackningsinsamling inte är lika över hela landet och anpassar därför våra lösningar efter lokala förutsättningar, säger Vesa Hiltula.

Denna bild delade även lagstiftaren när förpackningsförordningen skrevs. Därför är TMR:s pågående samråd med Sveriges samtliga 290 kommuner ett viktigt stöd i arbetet med att ut­veckla verkligt effektiva och lokalt anpassade insamlings lösningar.

– Samråden kommer att vara klara före årsskiftet och den viktigaste frågan vi ställer till varje kommun är: hur kan vi hjälpa just er? Det är gläd­jande att allt fler kommuner väljer våra skräddarsydda lösningar. Kris­tianstad och Lund är två exempel och där är vi också helhetsleverantörer, berättar Vesa Hiltula.

TMR har tagit flera innovativa

grepp för att underlätta samordning av förpacknings­ och tidningsinsam­ling med kommunernas insamling av mat­ och restavfall. En nyhet handlar om fastighetsnära insamling vid vil­la, där TMR och kommunerna funnit nya anpassade lösningar för logistik och modeller för ersättning för in­samlingsuppdragen.

Nästa år invigs TMR:s avancerade anläggning för återvinning av plast, Omni Polymers, uppförd med stöd från Klimatklivet och livsmedelspro­ducenten Nestlé. Där kommer upp­skattningsvis hela 80 procent av den återvunna plasten ha sådan kvalitet att den fungerar som plastråvara för svenska och internationella plast­producenter.

– Ett av våra delmål är att nå 30 procent av producentmarknaden och vi har dimen sionerat fabriken med hän­syn till det målet. Vi ser det som TMR:s ansvar att vara med och driva teknik­utvecklingen kring plaståtervinning. Och det tar vi nu, säger Vesa Hiltula.

TMR – den inkännande producentorganisationenIngen kommun är den andra lik. Det vet producentansvars-organisationen TMR som gärna skräddarsyr sina rikstäckande insamlingslösningar efter kom-munernas förutsättningar.

– Nu är det hög tid att sluta betrakta förpackningar som ”FTI-material”. Förpackningar är producentmaterial och där är TMR i högsta grad med i matchen, säger insamlingschef Vesa Hiltula.

www.tmr.se

– Vi vet nämligen att förutsättning­arna för förpackningsinsamling inte är lika över hela landet och anpassar därför våra lösningar efter lokala förutsättningar, säger Vesa Hiltula.

T

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

19

en nya hanteringen är resultatet av ett avtal mellan Örebro kom­

mun och Stockholm Exergi som ny­ligen tillsammans med avfallsbolaget SÖRAB uppfört en anläggning för maskinell sortering i anslutning till energibolagets kraftvärmeverk i Brista utanför Stockholm. Anlägg­ningen som sorterar ut plast och me­tall är unik i sitt slag i Sverige.

Genom att plocka bort plasten innan den slutliga förbränningen av restavfallet kan örebroarnas CO2­ut­släpp minskas med 4 500 ton årligen, enligt beräkningar som gjorts. De utsorterade materialen säljs sedan

vidare till återvinningsföretag.– Det finns alltså mycket goda

miljömässiga skäl att komplettera med maskinell sortering, inte minst därför att utsorteringen även bidrar till minskat uttag av jungfruliga ma­terial, säger Håkan Gustafsson som är chef för avfallsverksamheten inom Örebro kommun.

Ola Eklöf, avfallsingenjör inom tekniska förvaltningen, berättar att Örebro kommun under lång tid arbe­tat målmedvetet med att försöka öka materialåtervinningen, både via in­formationskampanjer riktade till in­vånarna och genom att undersöka olika lösningar för att på teknisk väg sortera ut återvinningsbart material ur restavfallet. Praktiska försök har gjorts i en anläggning i Norge och förvaltningen har även utvärderat möjligheterna att utveckla en sorte­ringsanläggning i egen regi.

– När det stod klart att den nya anläggningen skulle byggas så var vi

tidigt ute med att tillsammans med Stockholm Exergi undersöka hur även örebroarnas avfall skulle kunna sorteras där, säger Håkan Gustafsson.

Satsningen är ett viktigt steg mot att uppnå de återvinningsmål som EU har satt upp, och som också ligger till grund bland annat för Avfall Sveriges och Örebro kommuns egna mål.

– Vår långsiktiga målsättning för restavfallet är att komma ner i 90 kilo per invånare och år. När vi börjar se effekterna av den nya hanteringen så är vi förhoppningsvis nere i 100 kilo från dagens 136 kilo, säger Ola Eklöf.

– Det innebär att det fortfarande finns ”en resa” kvar att göra vad gäl­ler hushållens källsortering, som är den absolut viktigaste åtgärden för både ökad materialåtervinning och minskade CO2­utsläpp.

Håkan Gustafsson och Ola Eklöf

är nöjda med att den maskinella sor­teringen nu blir verklighet, efter många års utvärderingar och tester.

– Detta är den första anläggningen i sitt slag i Sverige. Det är oerhört spännande att att som pionjärer få vara med och bidra till utvecklingen av en teknik som kommer att betyda mycket för avfallshanteringen i hela Sverige.

– Vi gör också bedömningen att maskinell sortering är det mest kost­nadseffektiva sättet att på sikt nå våra återvinningsmål jämfört med andra åtgärder, säger Håkan Gustafsson.

– Örebro var första kommun ut­anför Stockholmsområdet att efter­fråga en helt ny slags hantering av restavfallet. Vi är mycket glada över att lyckas vinna kommunens upp­handling av maskinell sortering. säger Mårten Eriksson, chef för återvinning inom Stockholms Exergi.

Han ansvarar bland annat för att så mycket som möjligt kan återvin­

nas ur restavfallet som förbränns och blir till fjärrvärme eller el i en­ergibolagets anläggningar. Ett stort problem har fram till nu varit plasten som finns kvar även efter hushållens källsortering och som skapar CO2­utsläpp vid förbränning.

Den nya anläggningen har en op­tisk lösning som kan känna av plast, samtidigt som metall identifieras

med hjälp av bland annat magneter. De oönskade materialen plockas bort ur flödet och går istället vidare till återvinning.

Sorteringsanläggningen som ut­vecklats i samarbete med avfalls­bolaget SÖRAB invigdes i april och är idag i full drift. Vid årsskiftet startar utsorteringen av Örebros rest avfall.

Örebro pionjär på maskinell sortering av restavfalletFrån årsskiftet kommer återvinningsbart material att sorteras ut maskinellt ur örebroarnas restavfall. Ökad återvinningsgrad och minska-de klimatutsläpp innebär vikti-ga steg på vägen mot Örebro kommuns hållbarhetsmål.

Optisk teknik, magneter och virvelströmsseparatorer

www.orebro.se

D

Så här går sorteringen till:

• Biogasdrivna bilar transporterar restavfall från Örebro till Brista (cirka två per dag).

• Restavfallspåsarna öppnas och avfallet delas upp efter fraktions­storlek.

• Plast identifieras och sorteras ut med hjälp av optisk teknik.

• Magneter och virvelströmssepa­ratorer sorterar ut magnetisk och icke­magnetisk metall.

• Utsorterad plast och metall går till samarbetspartners för ytterligare förädling innan det blir råvara för nya produkter.

• Återstående restavfall går via transportband till Stockholm Exergis avfallsbunker.

• Energi utvinns i processen och värme och el produceras.

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

20

Bredaryd i Gnosjöområdet har Swerec under året uppgraderat sin

sorteringsanläggning med egenut­vecklade unika lösningar. Swerec kan nu processa ÅVC­plast, hushålls­avfall och plastavfall från kommuner och industri med en kapacitet på upp till 50 000 ton per år i sorteringsan­läggningen.

Med en ny, helautomatisk avfalls­kvarn krossas plastmaterialen och konverteras sedan till rätt storlek för att passa den process som leder fram till slutresultatet – en produkt med homogent material som efter vissa anpassningar mycket väl kan ersätta jungfrulig råvara i plastproducenter­nas tillverkningsprocesser.

Swerec har verkat inom branschen sedan 1986 och bedrivit plaståtervin­ning sedan 1996, och har genom denna långa erfarenhet byggt upp hög kom­petens inom återvinningens alla delar. Traditionellt hittas företagets kunder nere i Europa, i länder som exempelvis Tyskland, Belgien och Italien.

– Men nu satsar vi stort på att öka försäljningen av vår plastråvara även här i Gnosjöområdet som faktiskt är Sveriges plastcentrum. En stor del av den svenska plasttillverkningen finns här inom en radie på fem mil, säger Leif Karlsson.

Han berättar att intresset för åter­vunnen plast har ökat starkt hos de svenska plastproducenterna, inte minst i spåren av de ökade kraven på lägre CO2­utsläpp och kraven på ökad återvinning generellt. En stor fördel med återvunnen plastråvara är också att den är mindre energikrä­vande att framställa jämfört med den jungfruliga råvaran.

– Vi besöker plastproducenterna här i området, levererar provmaterial och har omfattande diskussioner med dem om deras processer. Vi märker en stor efterfrågan på återvunnet materi­al och att det faktiskt är en bristvara. Det vore ”win­win” för alla om vi gemensamt kunde lyckas med detta.

De svenska plastproducenterna har sofistikerade tillverkningsproces­

ser och för att det ska funka fullt ut att öka andelen återvunnen plast i tillverkningen så krävs ett betydande samarbete mellan producenter och Swerec.

– Ja, vi måste lära oss vilka ytter­ligare krav som finns på vår produkt så att vi kan konvertera den till rätt egenskaper. Men det är också viktigt att producenterna gör anpassningar av sin utrustning för att de ska kunna få in mer återvunnen råvara i sina produkter.

– Det är fullt möjligt för plastpro­ducenterna att till en början blanda in vår produkt tillsammans med den jungfruliga råvaran för att sedan ef­terhand öka andelen återvunnen plast.

Leif Karlsson betonar att en verk­lig styrka hos Swerec är möjligheten att skräddarsy lösningar åt varje en­skild kund, vilket är ett resultat av bland annat den stora flexibiliteten hos den uppgraderade anläggningen.

Vidare berättar han att anlägg­ningen faktiskt är så effektiv att det nu är möjligt att köra oprocessat material från exempelvis en kommun rakt in i sorteringsprocessen och i slutändan få ut homogen plastråvara som kan gå direkt till producent.

– Vi har till och med tillverkat produkter i ett försök med 100 pro­cent av detta material, vilket visar att

vi är på rätt väg. En sluten loop lokalt, det är stort!

– Jag vill påstå att vi nu har en unik anläggning som vi kommer fortsätta att utveckla. Men jag tror också att det genom en ännu bättre hantering av plasten på återvinningsstationerna ute hos kommunerna skulle innebära en möjlighet att öka återvinningsgra­den ytterligare jämfört med idag.

Han vill att Swerec ska fungera som en brygga mellan plastavfall och återcirkulering till nya produkter.

– Vi vill vara en viktig del i det cirkulära flödet lokalt, säger Leif Karlsson avslutningsvis.

Cirkulärt på småländskaPlast ska återvinnas och bli till nya produkter, inte eldas upp och skapa CO2-utsläpp. Mitt i plastregionen Gnosjö ligger Swerec som kan producera homogen plastråvara av åter-vunnen ÅVC-plast, hushålls-plast och ett stort antal andra plastslag, tack vare träffsä-kerheten hos företagets nya, helautomatiska sorterings-anläggning.

– Vi satsar på ökad försälj-ning av vår plastråvara här i Gnosjöområdet och märker helt klart en stigande efter-frågan, säger vd Leif Karlsson.

www.swerec.se

– Jag vill påstå att vi nu har en unik anläggning som vi kommer fortsätta att utveckla, säger vd Leif Karlsson.

I • Startade plastsortering 1996 som ett av de första företagen i landet.

• Har en ny, avancerad produktions­anläggning i Bredaryd, Småland.

• Processar upp till 50 000 ton plast­material årligen.

• Satsar på ökad försäljning av återvunnen plast till svenska plastproducenter.

• Har 23 anställda.• Vd Leif Karlsson.

Swerec