HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN INTELLIGENT … · anställda av Sony-ägda ENS I Viared. Men med vikande volymer för digitala skivor blev det högautomatiserade lagret över

Jonas Källqvist och Fredric Grosselfi nger på Cross Nordic Logistics var tidigare anställda av Sony-ägda ENS I Viared. Men med vikande volymer för digitala skivor blev det högautomatiserade lagret överfl ödigt. Nu öppnar de lagret för tredje-partslogistik – i egen regi.

ANNONS ANNONSHELA DENNA B I LAGA ÄR EN ANNONS FRÅN INTELL IGENT LOG IST IK

Intelligent LogistikM

edfö

ljer

som

bila

ga i D

agen

s in

dust

ri m

aj 2

01

6

”Nödvändigt och möjligt”– Transporter måste bli smartare för att vi ska nå klimatmålen, säger Anna Johansson.

”Investeringarna ska göras nu”Marie Israelsson, Sundsvall Logis-tikpark, om Sveriges just nu största logistiksatsning.

”Borta bra hemma bäst”– Lönekostnader är enda skälet till utfl yttning av produktion, säger Jan Olhager.

NUMMER 4 | MAJ 2016 | WWW.INTELLIGENTLOGISTIK.SE INKÖP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRER

sid 11 sid 18 sid 21

CD-kris öppnar för ny logistik

sid 14

Hett startfält inför Logistikläget 2016Konferensen Logistikläget 2016 i Göteborg den 24 maj samlar branschen i frågor om global handel, etableringar och trender. Programmet är fullspäckat med intressanta talare, inte minst t ex PostNords e-handelsexpert Arne Andersson, ICA-logistikchefen Emma Stille och Göteborgs Hamns vd Magnus Kårestedt (bilden). sid 23

WMS snart ett måste i varje företagTrots sveriges IT-mognad har för-vånansvärt få företag investerat i ett lagerhanteringssystem, WMS, tycker Håkan Fischer på Herbert Nathan.

sid 12

Sverige starkt som Nordens logistikhub Sverige stärker sin ställ-ning som logistiknav för Norden och lockar alltfl er internationella etableringar.

sid 4

Städer är pumpar i global handel – Det är städer, inte nationer, som är pumparna i globala handelsfl öden, säger Ulf Petersson, ansvarig för stra-tegisk analys i Saab-koncernen.

sid 20

FOTO

: C

RO

SS

NO

RD

IC

ANNONS HELA DENNA B I LAGA ÄR EN ANNONS FRÅN INTELL IGENT LOG IST IK ANNONS

2. Intelligent Logistik

Hilda HulténRedaktör

Nästa nummer av temabilagan Intelligent Logistik kommer i vecka 42

Gösta HulténSenior editor

Hamnkapprustning i Öst och Väst Ostkusthamnarna slåss onekligen mot fl era

utmaningar. Allmänt ointresse för sjöfart från varuägarna, orättvisa svaveldirektiv och vikande

fl öden av gods till handelsblockerade Ryssland och stor-hamnen i St Petersburg.

Ändå tycks de f lesta Ostkusthamnarna se ljust på framtiden. Med klartecken för bygget av Norviks hamn under 2016 och fl era annonserade storinvesteringar i bl a Gävle, Sundsvall och Norrköpings hamnar, ser det ut att bli kapprustning för att vinna godsfl öden, både för export och import. I Gävle investeras 450 miljoner och byggs en ny containerterminal, I Sundsvall investeras närmare en miljard i nya spår, ny hamn och containerterminal. Även Norrköpings fl ytt från inre hamnen till Pampushamnen är en miljardinvestering. Vinner prislappstävlingen gör såklart Norvik, som beräknas kosta 3,6 miljarder SEK att bygga.

Men även västkusthamnar har utmaningar, inte minst Göteborgs hamn, med ökad trängsel, allt större container-fartyg men vikande kryssningstrafi k.

Men Göteborg är alltjämnt Nordens stora handelsport, och hamnen är hjärtat i den tillväxtpump som Göteborg utgör.

Kapprustningen i Västsverige gäller ändå främst fastig-hetsbranschen, där högattraktiv mark för logistiketable-ringar nyligen blivit tillgänglig, närmast i överfl öd, eft er år av rekordlåga vakanser och stor markbrist. Inte minst är den nya logistikparken i Göteborgs hamn intressant, där det ska byggas närmare en halv miljon kvadratmeter logis-tikytor under de kommande 10–15 åren.

Men ännu är marknaden låst och många bygger nu på spekulation i Sveriges hetaste logistikläge, för att vara redo när kunderna fattar galoppen och börjar eft erfråga större och modernare ytor.

Om detta och mycket annat kan du läsa i den här tidningen. Logistiketableringar i Västsverige är även huvudtemat för Intelligent Logistiks konferens Logistikläget 2016 som den här gången hålls i just Göteborg den 24 maj. Programmet, som du hittar på sid 22, är välfyllt med globala utblickar, handelstrender, etableringsråd och varuägarberättelser. Så missa inte vårens viktigaste mötesplats för branschfolk inom logistikfastigheter, logistiklägen, varuägare, logisti-ker och oss andra logistikintresserade.

Vi ses på Arken i Göteborgs hamn den 24 maj!

* * *

Intelligent Logistik är den största svenska logistiktid-ningen och kommer både som den här temabilagan, som aff ärsmagasin och som dagligen uppdaterad nyhetswebb.

Vi bevakar logistikens hela bredd, från produktionslo-gistik, inköp och supply till sjöfart, handel, logistikfastig-heter, distribution och konsumtion.

Hilda Hultén, redaktör

Följ vår nyhetswebb på www.intelligentlogistik.se

Gustaf BerencreutzMarknadsansvarig

Raka spåret till smartare logistik

TH

OR

N R

EK

LA

MB

YR

Å

I takt med att världen förändras fortsätter

logistikens betydelse att öka. Den som är bäst

rustad för framtidens utmaningar blir också

morgondagens vinnare.

Med moderna fastigheter på de viktigaste

logistiklägena erbjuder vi optimala förutsätt-

ningar för ett effektivare lager- och varuflöde.

Ta kontroll över framtiden

catenafastigheter.se

REDAKTIONHilda Hultén, redaktörBastugatan 6118 20 [email protected] 59 04Gösta Hultén, senior editor 073-766 11 45 [email protected] Sonne, reporter, 070-254 20 [email protected] FORM Michael Wall, www.michaelwall.seREPRO Stefans OrdbildTRYCK Bold Printing StockholmBold Printing MalmöBold Printing BoråsDaily Print UmeåEKONOMI & MARKNADMarknadsansvarig:Gustaf BerencreutzIntelligent Logistik HBVämlinge 4115, 761 73 NorrtäljeTel: 0176-22 83 50Mobil: 070-730 35 [email protected] Intelligent Logistik produceras och ägs av Intelligent Logistik HB.

Jonas Källqvist och Fredric Grosselfi nger på Cross Nordic Logistics var tidigare anställda av Sony-ägda ENS I Viared. Men med vikande volymer för digitala skivor blev det högautomatiserade lagret överfl ödigt. Nu öppnar de lagret för tredje-partslogistik – i egen regi.

ANNONS

HELA DENNA B I LAGA ÄR EN ANNONS FRÅN INTELL IGENT LOG IST IK Intelligent Logistik

Med

följe

r so

m b

ilaga

i D

agen

s in

dust

ri m

aj 2

01

6

”Nödvändigt och möjligt”– Transporter måste bli smartare för att vi ska nå klimatmålen, säger Anna Johansson.

”Investeringarna ska göras nu”Marie Israelsson, Sundsvall Logis-tikpark, om Sveriges just nu största logistiksatsning.

”Borta bra hemma bäst”– Lönekostnader är enda skälet till utfl yttning av produktion, säger Jan Olhager.

NUMMER 4 | MAJ 2016 | WWW.INTELLIGENTLOGISTIK.SE

INKÖP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRER

sid 11

sid 18

sid 21

CD-kris öppnar för ny logistik

sid 14

Hett startfält inför Logistikläget 2016Konferensen Logistikläget 2016 i Göteborg den 24 maj samlar branschen i frågor om global handel, etableringar och trender. Programmet är fullspäckat med intressanta talare, inte minst t ex PostNords e-handelsexpert Arne Andersson, ICA-logistikchefen Emma Stille och Göteborgs Hamns vd Magnus Kårestedt (bilden). sid 23

WMS snart ett måste i varje företagTrots sveriges IT-mognad har för-vånansvärt få företag investerat i ett lagerhanteringssystem, WMS, tycker Håkan Fischer på Herbert Nathan.

sid 12

Sverige starkt som Nordens logistikhub Sverige stärker sin ställ-ning som logistiknav för Norden och lockar alltfl er internationella

etableringar.

sid 4

Städer är pumpar i global handel – Det är städer, inte nationer, som är pumparna i globala handelsfl öden, säger Ulf Petersson, ansvarig för stra-tegisk analys i Saab-koncernen.

sid 22

FOTO

: C

RO

SS

NO

RD

IC

1 000 000Välkommen till Port of Gothenburg Logistics Park – Sveriges nya logistikpark precis i anslutning till Göteborgs Hamn. Här väntar 1 miljon kvadratmeter på att bli importlager och logistikfastigheter med bästa tänkbara läge.

Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med ett unikt linjeutbud. Hit kommer fartyg via direktlinjer från hela världen och lastar snabbt av godset för vidare transport till lagerhyllan.

möjligheter nära Göteborgs HamnInom 50 mil når du sedan tre huvudstäder och sjuttio procent av Nordens befolkning och industri. Effektiva landförbindelser via väg och järnväg garanterar snabba flöden och leveranser.

Upptäck fördelarna med att etablera ett lager mitt i Skandinaviens största logistiknav. Bara 10 minuter från kajkanten i Göteborgs Hamn.

goteborgshamn.se/logisticspark



Under de senaste åren har en rad stora, norsk-ägda handelskedjor valt att etablera sina cen-trallager i Sverige, för att därifrån kunna för-sörja främst Osloområdet i Norge med varor.

Det gäller t ex Expert och Elgiganten. Det senare företaget bygger just nu ut sitt nordiska centrallager i Jönköpingsregionen. Sport och friluft skedjan XXL har nyligen byggt och byg-ger nu ut i Örebro och Varner Gruppen har just färdigställt sitt nya nordiska centrallager i Vänersborg.

– Det är en intressant utveckling, men kan-ske ännu ingen tydlig trend. Däremot uppfat-tar vi att det fi nns ett fortsatt intresse i Norge att av olika skäl etablera sina nordiska cen-trallager i Sverige, påpekar David Almqvist, transaktionsansvarig inom logistik på fastig-hetsrådgivaren Colliers.

Mer egenägt tillfällig topp Förra året öppnades över 300 000 kvm nya logistikytor i Sverige. Mer än hälft en av dessa var egenägda av användarna själva. De låga räntorna gör det fördelaktigt att bygga och äga sina logistiklokaler.

Men David Almqvist tror ändå att de många egenägda lagerbyggena bara var en tillfällighet och att fl era stora handelsföretag då råkade bygga sina nya centrallager.

– Jag tror inte att detta här är någon ny trend. Andelen egenägda lokaler av de senaste årens nybyggnation, ligger kvar ganska oför-ändrat på ca 40 procent av den totala voly-men, och volymerna för både år 2016 och 2017 är relativt låga, säger han.

Tre kategorier av klusterHan vill dela upp nybyggena av större lager-fastigheter i tre kategorier: Byggen för 3PL-företag, byggen för e-handlare och nya cen-trallager för handelsföretag.

Då framträder en viss klusterbildning när det gäller vilka logistiklägen som väljs, menar David Almqvist.

– Man ser då att 3PL-företagen främst ver-kar söka sig till de tre storstadsområdena, Stockholms-, Göteborgs- och Öresundsregio-nen. Det är ju också rätt naturligt, eft ersom det ju är där den största koncentrationen av människor och köpkraft fi nns.

Den bilden bekräft as också av att danska Frode Laursen planerar att bygga 20 000 kvm för 3PL i Eskilstuna Logistikpark. Av de tre storstadsregionerna verkar Göteborg vara något hetare än de andra just när det gäller 3PL-verksamhet, menar han.

Ökad e-handel kräver nya lagerE-handeln växte med 19 procent förra året. Men ännu står den bara för 6,9 procent av all handel, så potentialen för ökade volymer är stor.

Den är också en av de viktigaste drivkraf-terna för behovet av nya logistikanläggningar.

– Ser man på e-handelsetableringarna, så är de främst spridda längs de stora stråken i södra Sverige, inom triangeln Malmö, Stock-holm, Göteborg. Jag ser heller ingen särskild region som sticker ut när det gäller att locka e-handelsetableringar, säger David Almqvist.

Framtidslägen och bubblareVar kommer det då att byggas mest de kom-

mande fem åren enligt Colliers?– Mina topp 3 för heta lägen är Göteborgs

hamn, Stockholm Syd och Eskilstuna Logis-tikpark. Som bubblare kan man se Norvik/Nynäshamn, Pilängen i Örebro och Malmö Industrial Park, säger David Almqvist.

Sverige starkt som Nordens logistikhubSverige har stärkt sin ställning som magnet för nordiska logistik-etableringar. En rad stora norska butikskedjor har de senaste åren valt att bygga nordiska central-lager i Sverige.

2017 ser ut att bli ett år med volymer på samma höga nivå som de två senaste, sett till nya logistikbyggen. I Stor-Stockholm byggs det mindre än vanligt, det mesta byggs istäl-let i Öresundsregionen och i Göteborg.

De senaste tio åren, från och med 2007 och till och med 2016, har det byggts ca 2,9 miljoner kvm logistikyta i Sverige. Det ger ett genomsnitt på ca 300 000 kvm per år. 2015 och 2016 har dock siff ran över färdigställda ytor hamnat en bra bit över 300 000.

I år färdigställs det sammanlagt hela 100 000 kvm nya ytor för logistik i Stockholm Nord och Stockholm Syd. 2017 ser det i nulä-get bara ut att bli ett större bygge i Rosersberg

i Stor-Stockholm, förutom ett par mindre logistiklokaler, på 6 000–8 000 kvm enligt statistiken från Colliers. Det beror främst på en viss stiltje när det gäller planeringen av nya logistikbyggen i Stor-Stockholm.

Produktionstiden för nya logistikbyggna-der tenderar att bli allt kortare och därför är det svårt att ännu avgöra hur stor den totala volymen blir 2017.

Det största bygget 2017 verkar bli Catenas planerade bygge i Ängelholm på 43 500 kvm åt Boozt Fashion. Catena bedömer dock att volymen hamnar på ungefär samma nivå som 2015 och 2016.

Den nya logistikparken i Göteborgs hamn är tillsammans med Stockholm Syd och Eskilstuna Logistikpark Sveriges hetaste lägen för logistik-etableringar de närmaste åren, enligt David Almqvist.

FOTO

: G

ÖTE

BO

RG

S H

AM

N

Här har det byggts mest för logistik 2002–2016

17 % 14 % 13 % 12 % 9 % 8 % 7% 6%

679 000 kvm

574 000 kvm

504 000 kvm

463 000 kvm

357 000 kvm

328 888 kvm

279 000 kvm

256 000 kvm

Stor-Göteborg

Stor-Stockholm

Öresunds-reg.

Nässjö/Jönköping Halmstad

Mälar-dalen Örebro Norrköping

Källa: Colliers

2017:Stiltje i Stockholm men full fart i Skåne

Öresundsregionen 70 000 kvm

Mälardalen 86 500 kvm

Göteborg/Borås 62 000 kvm

Örebro 26 600 kvm

Stockholm 12 000 kvm

Summa 257 000 kvm

KÄND, PLANERAD NYPRO-DUKTION SOM VÄNTAS BLI KLAR UNDER 2017

Hela den svenska stocken av moderna logistikfastigheter som byggts sedan 2002 och som har en yta över 10 000 kvm, uppgår 2016 till över 4 miljoner kvm.

Av dessa har det byggts mest i Stor-Göte-

borg, Stor-Stockholm och i Öresundsre-gionen, (se fi gur) 573 000 kvm har byggts på olika orter utanför de här åtta dominerande regionerna.

AV GÖSTA HULTÉN

Totalt 2002–2016: 4,015,350 kvm


Intelligent Logistik. 5

Logistikbranschens mäklare, fastighetsrå-givarna, har stenkoll på var varuägarna vill etablera sig. Företag som Colliers, CBRE, JLL och Savills har alla specialenheter för för-medling inom logistik. Förmedlarna hjälper företag att hitta lämpliga lokaler, inte minst i storstadsregionerna och anlitas av både markägare och fastighetsägare som vill hitta hyresgäster inom industri och logistik.

Men trots att mycket byggs har uthyr-ningen av stora lokaler 2016 varit trögt hit-tills, menar Tomas Pendén, Head of Industrial & Logstics, CBRE Sweden.

– Ja, det har varit trögare för stora uthyr-ningar, d v s över 10 000 kvm under kvartal ett. Vi har gjort 30 00 kvm aff ärer i år, jämfört med 50 000 kvm under Q1 2015. Men det ser ut att lossna nu.

Enligt honom beror den tröga marknaden delvis på en trend mot att fl er bygger egna lager.

– Egenanvändarna använder sig ju sällan av oss.

De som främst använder förmedlare är tredjepartslogistiker, utländska aktörer och mogna företag på svenska marknaden.

Många förmedlare konkurrerar om logistikfastigheterLogistikförmedlarna gynnas inte av trenden mot fl er egenägda lager och det är många som slåss om uppdra-gen att mäkla logistikytor i Sverige. – Logistikuthyrningen har gått trögt under Q1 2016, men nu verkar det släppa, säger Tomas Pendén på CBRE.

– Där har det inte varit så mycket eft erfrå-gan nu som tidigare. Men det är svårt att säga varför det ser ut som det gör.

CBRE startar just nu nytt lokalkontor för uthyrning i Malmö. För att driva kontoret har man bl a rekryterat Christoff er Bladh Nord från Colliers.

– Det finns andra som haft lokalkontor i Malmö, men lagt ned. Men vi ser en eft er-frågan och tror på marknaden. Kontoret är i drift sedan april, men vi får egna lokaler eft er sommaren.

– Att hitta kompetens, duktiga rådgivare som kan logistik, är en stor utmaning. Det fi nns inte så många.

Flygande start 2016Linda Persson, Senior Industrial Leasing manager på JLL, håller inte med om att mark-naden är trög.

– Tvärt om, vi har haft en fl ygande start under 2016, med över 50 000 uthyrda kva-dratmeter för lager och logistik.

JLL har även hyrt ut några större lokaler. – Vi har förmedlat två lokaler på 10 000

kvm, en på 20 000 kvm och ett par på 5 000 kvm. Läget ser fantastiskt ljust ut framöver också, det går riktigt bra.

Ett potentiellt uppdrag som är ute på mark-naden är TPL-verksamheten inom Electra i Kalmar, som just nu letar nya lokaler regio-nalt.

VVS-grossisten Dahl, som har sitt central-lager utanför Stockholm, letar också lokaler för ett satellitlager i Göteborgsregionen.

AV HILDA HULTÉN

People that make

CBRE

Colliers

JLL

Lokallots Logistik

Nordier

Relier Real Estate

Savills

NÅGRA STÖRRE FÖRMED-LARE AV LOGISTIKFASTIG-HETER

– Att hitta kompetens, duktiga rådgivare som kan logistikmarknaden är en stor utma-ning. Det fi nns inte så många, säger Tomas Pendén.

– Vi har haft en fl ygande start under 2016, och läget ser fantastiskt ut framöver också, säger Linda Persson.

FOTO

: H

ILD

A H

ULT

EN

FOTO

: JL

L



Logistic Contractor, ägt av Wästbygg, är helt specialiserade på logistikfastigheter. Enligt vd Anders Bothén råder det riktigt högtryck inom logistikbyggen just nu .

– Det har varit en väldig rusch och order-boken ser gynnsam ut. Vi kommer närmast att fördubbla omsättningen under 2016 mot 2015.

Logistic Contractor har fl era stora bygg-projekt igång, främst runt Mälardalen. Bland annat en 36 000 kvm stor anläggning åt Axfast i Jordbro. Projekten säljs normalt till förvaltande fastighetsbolag under bygg-tiden. Det projekt som byggs i Enköping för Martin&Servera, en 36 000 kvm stor anlägg-ning, säljs nu till norska NRP, berättar Anders Bothén.

– NRP köper även Eldons nya anläggning på knappt 8 500 kvm som är under uppfö-rande i Jönköping.

Kan lossna i RosersbergArlandaregionen stod för några år sedan för den stora tillväxten inom logistik. 2013 stod logistikläget Stockholm Nord för nära hälft en av all tillkommande yta, med Rosersberg och Arlandastad i spetsen. Men sedan våren 2014, då Bockasjö färdigställde sitt andra spekula-tionsbygge på 32 000 kvm i Arlandastad, har inga lager färdigställts här. Troligtvis har lag-ret, som stått vakant sedan det blev färdigt,

bidragit till att bromsa övriga byggen.Enligt Joakim Hedin, vd på Bockasjö, beror

den utdragna vakansen på att bolaget vill ha en enda tagare.

– Vi har haft is i magen och väntat på rätt hyresgäst, som vill ha hela fastigheten på ett längre kontrakt. Hade vi velat ha fl era hyres-gäster hade fastigheten varit uthyrd för länge sen, säger Joakim Hedin.

Men nu ser det kanske ut att lossna för bygg-viljan. Logistic Contractor bygger nu 12 000 kvm logistikyta i närliggande Rosersberg åt grossisten Diskteknik som ska använda anläggningen som lager/distributionscentral för sin verksamhet. Fastigheten uppförs för att klara certifi eringskrav enligt Green Buil-ding. Kontraktet skrevs i slutet av april, arbe-tet inleds omgående och anläggningen ska vara klar redan den 31 januari 2017

Kortare projekttider utmanar Projekttiden blir mycket kort eller ca 9 måna-der.

– Vi går återigen in i ett projekt med en snäv tidsram, och då är inte bygglovet sökt än. Men det är så marknaden ser ut idag, säger Anders Bothén.

– Jag har varit i den här branschen i över 20 år och det är stor skillnad på förväntad leve-ranstid nu mot när jag började. Men så är det med allting idag, det ska gå snabbt och beslut

Högtryck för logistikbyggareDet byggs mer logistikytor än någonsin. Logistic Cont-ractor ser fram mot en fördubblad omsättning under 2016. Utmaningen är att bygga allt snabbare.

ska fattas så sent som möjligt.För att möta behovet har bolaget jobbat sys-

tematiskt för att korta byggtiden.– Vi kapar tid genom att eff ektivisera och

standardisera processerna med ett konceptu-

ellt tänkande. För oss blir det en konkurrens-fördel om vi kan erbjuda så korta leveransti-der som möjligt.

AV HILDA HULTÉN

Illus

tratio

n: C

osm

o A

rkite

kter

Flytta till en bättre resultaträkning

Effektivare logistik, smartare lagersystem, smidigare lastning och loss-ning och bättre arbetsmiljö. Skräddarsydda lagerlokaler i ett strategiskt läge gynnar inte bara verksamheten, kunder och anställda. De minskar även driftskostnaderna med upp till 30 procent. Välj en miljöcertifierad lösning som gör skillnad, ända ner till sista raden på din resultaträkning. Just nu finns lediga ytor i Brunna, Upplands-Bro, och i Arendal Green Park, Göteborgs hamn, tillgängliga från december 2016.

VILL DU VETA MER?

Logistikexpert region Göteborg: [email protected], 070-270 24 97

Logistikexpert region Stockholm: [email protected], 070-737 04 60

ncc.se/brunna ncc.se/arendal

– Det har varit en väldig rusch och orderboken ser gynnsam ut. Vi kommer närmast att för-dubbla omsättningen under 2016, säger Anders Bothén.

FOTO

: LO

GIS

TIC

CO

NTR

AC

TOR



Enligt uppgift er till redaktionen förbereder sig Copenhagen Malmö Port, CMP för en kinesisk storetablering. Både lokala medier rapporterat att både Alibaba och en annan kinesisk e-handlare visat intresse att etablera verksamhet i några europeiska hamnar. I vintras rapporterade sajten e-handel.se att Alibaba för diskussioner om en etablering av ett nordeuropeiskt centrallager med dansk-svenska hamnbolaget och att man därför är ”nära ett avtal med en av världens största utvecklare av logistikfastigheter”. Som förde-lar lyft s Malmö hamns infrastruktur, läge och tillgång till logistikmark fram, tillsammans med en ökad godskapacitet via Kastrup, bra koppling till kontinenten och en trendkänslig testmarknad i Norden.

Men CMPs vd Johan Röstin vill inte bekräft a något av de spännande ryktena om stundande avtal.

– Det är alltid minst två parter i ett avtal, säger han.

CMP bildades 2001 strax efter att Öresundsbron byggts. Båda städerna såg för-delar med att hamnverksamheten i Öresund fi ck en gemensam aktör.

Förhoppningen är att dagens samarbeten med Kina ska utökas så att kinesiska e-han-

delsbolag också lockas till Öresund. Flera aktörer från Asien letar aktivt eft er lämpliga platser att etablera logistikcentra i Europa nu när e-handeln växer.

”Mycket lämplig plats”– Vi är redan aktiva i Kina med representa-tion i systerhamnar och för diskussioner både med olika bolag som bygger lagerlokaler och med e-handelsbolag.

– Öresundsregionen är mycket lämplig för större e-handelsbolag att etablera logistik-centra och CMP vill gärna utöka samarbetet med Kina. Vi har gott om plats, ca 450 hektar mark på båda sidor om Öresund, säger Johan Röstin.

– Vi ser gärna att e-handelsföretag etable-rar sig i hamnen. Vi har märkt att intresset för CMP är stort.

Johan Röstin pekar på fl era fördelar:– Här fi nns två stora fl ygplatser med mycket

godsfl yg, som kan komplettera hamnen. Sär-skilt närheten till Kastrup är oerhört viktig. Fördelarna med att fi nnas i Norra Hamnen är snabbheten vid hanteringen av varor med både båt, järnväg och lastbil direkt ut på E6.

– Vi ligger strategiskt till för att distribuera varor till den nordiska och baltiska markna-

Aprilskämt om Alibaba kan bli verklighet Ett av Intelligent Logistiks aprilskämt i år var att Kinas största e-handelssajt, Alibaba var på väg att etablera sig i Sverige och letade logistikläge i Årjäng eller Sveg. Men etableringen kan kanske bli verklighet – i Malmö.

Danmark. – Men vi vill öka containers i Malmö också.

Nu är det mest trailers. Just nu fi nns bara en Gantrykran i Malmö,

men det är mest containerhantering på Köpenhamnsidan.

I september förra året startade Green Cargo en direktlänk till Stockholm med en ny, dag-lig pendel mellan Malmö och Stockholm.

Logistikparken ägs av Malmö stad – men det är Skanska som byggt Norra Hamnen. De bygger just nu en logistikfastighet – ett s k Kubiklager på spekulation. Det är fl exibla lagerlokaler på 17 000 kvm som beräknas vara färdigt om ca ett år.

– Men vi har 700 000 kvm mark kvar för nya etableringar.

AV LENA SONNE

den och snabbt nå stora konsumentmarkna-der runt södra Östersjön, säger Johan Röstin.

Sverige, Danmark och Norge med sin snabbt växande e-handel, är intressanta län-der för kinesiska e-handlare.

Stark tillväxtDet går bra för CMP nu – med stark tillväxt på fl era plan. Hamnens tre stora aff ärsområ-den är kryssningsfartyg, biltransporter och våtbulk, som inkluderar olja. CMP i Malmö är Skandinaviens största bilimporthamn och stor transithamn för bilar. 350 000 fordon hanteras i hamnen varje år.

Många nya bilar från Asien och Europa går via Malmö till Ryssland. Handelskrisen med Ryssland påverkar dock leveranserna.

– Vi har 15 olika bilmärken och det högsta fl ödet någonsin. I Malmö kan man ha 45 000 bilar parkerade samtidigt.Toyota är domine-rande märke.

BYD är en världsledande leverantör av eldrivna bussar och taxibilar och nu på väg in på den nordiska marknaden CMP har ett avtal med BYD om att ta emot och leverans-besiktiga deras eldrivna bussar. Deras elbus-sar har sålts i drygt ett år och även elbilar kommer framöver, berättar Johan Röstin.

CMP har haft två sändningar hittills – till Eskilstuna och till Ängelholm.

Vill öka containergodsetCMPs stora fördel är inte bara Norra ham-nens stora logistikpark för etableringar, utan möjligheten till mer containergods, främst till

– Kinesiska BYDs elbussar har sålts i drygt ett år och även elbilar kommer framöver, berättar Johan Röstin.

BIL

D:

CM

P

Norra Hamnen i Malmö är byggd på schaktmassor från Citytunneln och invigdes 2011. Färjetrafi k, containerverksamhet och tågtrafi k har fl yttats hit från centrala Malmö.

FOTO

: JO

HA

N R

AM

BE

RG



Genom dotterbolaget Queenswall har Catena tecknat ett 15-årigt hyreskontrakt med e-han-delsbolaget Boozt Fashion. Kontraktet gäller en byggnad på 43 500 kvadratmeter som ska byggas i Norra Varalöv, där Catena ser möj-ligheter till ett nytt skånskt e-handelskluster. Infl yttning ska ske i början av 2017 och årshy-ran är på 21.6 miljoner SEK.

Klustret, som går under namnet E-City Engelholm, är sammanlagt 77 000 kvm stort, uppdelat på tre fastigheter och förutom Boozts etablering bygger Catena även 14 500 kvm åt TPL-aktören Milvus Logistics, nyligen uppköpta av Etality.

Att kontraktet är 15-årigt är förvånande för e-handel, där de fl esta eft ersträvar korta kontrakt.

– Att skriva långa kontrakt med e-handlare inger en falsk trygghet, de har ingen susning om hur volymerna ser ut om 15 år, medger Catenas vd Gustaf Hermelin.

Boozt tror naturligtvis på tillväxt. I kon-traktet fi nns option på att ta över klustrets alla 77 000 kvm.

– Men viker volymererna av någon anled-ning så att de inte har användning för loka-lerna längre så får vi hitta en annan hyresgäst innan kontraktstiden gått ut. Vi får hitta en

lösning, man kan inte stirra sig blind på kon-trakt och paragrafer.

Rätt läge avgörandeEn än mer viktig aspekt blir då att bygga lager i rätt läge.

– Läget är jätteviktigt när man bygger för e-handel, så att lokalerna är intressanta för andra användare om en hyresgäst skulle för-svinna.

Det gäller för fastighetsbranschen at skapa tillgång till moderna lokaler – med rätt utrustning.

– Boozt kommer att investera i automation i Ängelholm, det gäller för alla i branschen att tänka nytt och hitta lösningar.

E-handeln driver behovet av nya logisti-kytor, inte bara stora centrallager utan även mindre lagerlösningar centralt i eller nära storstäder, för att kunna erbjuda snabbare cityleveranser.

– Vi tittar på hur vi ska kunna utveckla bättre lösningar för last mile-leveranser. Fast-ighetesbranchen måste ta ansvar för att bli en del av distributionen och skapa bättre förut-sättningar för last mile-lösningar. Där är det ingen som tagit taktpinnen än.

Bygger för e -handelns behov Årets största logistikbygge 2016 ser ut att bli Catenas bygge i Ängelholm på 43 500 kvm åt Boozt Fashion. Här byggs ett helt nytt e-handelskluster och tanken är att skapa nya kontraktsformer som passar e-handelns behov.

Stora klustervisioner

Totalt är 56 000 av de 77 000 kvm som plane-ras i E-City Ängelholm uthyda. Ansvarig för projektet är Göran Månsson, vd på fastighets-bolaget Queenswall, som nyligen köptes till 60 procent Catena.

– För tio månder sedan blev jag förförd av Catena. Jag blev kär i Gustaf och hans ord om att jag skulle få förverkliga min dröm om ett e-handelskluster i Ängelholm. Jag skulle få fria händer att skapa mina visioner, berättade en minst sagt entusiastisk Göran Månsson vid ett anförande under Logistiktrender Live i Helsingborg i april.

– Vi har haft nöjet att följa Boozt sen deras lager bara var 500 kvm stort, nu bygger de 43 500 kvm med option på hela 77 000 kvm. Det är en fantastisk resa.

– E-City sker i ett partnerskap med Boozt och är ett stort, visionärt projekt där vi ser hur olika stora e-handelsaktörer kan dra nytta av varandra och växa eff ektivt i ett kluster.

Med sig på scen hade han Boozts Logistik-direktör Niels Hemmingsen. Boozt har 140 anställda och 83 procent av omsättningen fi nns i Norden.

– Vi sköter det mesta inhouse, även webbut-veckling. Öresundsregionen är ett fantastiskt läge med nära till både Lunds och Köpen-hamns univestitet. Vi kan dra de talanger vi behöver.

Även Niels Hemmingsen ser samarbetet med Queenswall och Catena som ett partner-skap.

– När vi startade 2011 hade vi noll kronor i omsättning, vi fi ck be alla inblandade att tro på oss och ta en risk. E-City blir ett sätt för oss att ge tillbaka till branschen och hjälpa

mindra företag att komma framåt. Det är säl-lan konkurrenter till oss och vi har ett ansvar att hjälpa.

Att satsa på automation är också ett stort steg för Boozt.

– Vi är väldigt manuella idag, det gäller att hitta ett system som håller, som är state of the art om tio år. Det kostar men innebär frihet.

AV HILDA HULTÉN

Vi växer – och skapar tillväxtVi står inför stora utmaningar när vi lämnar Inre hamnen i Norrköping för att ge plats åt bostäder. Istället växer vi i Pampushamnen. Med den på-gående satsningen möter vi framtidens krav på ökade godsvolymer, effektiv logistik och större fartyg.

Med en expansiv hamn har Norrköping och den kringliggande regionen ett gott stöd för en stark framtida utveckling.

Läs mer om framtidens hamn på norrkopingshamn.se

– Viker volymererna av någon anledning så får vi hitta en annan hyresgäst innan kontrakts-tiden gått ut. Man kan inte stirra sig blind på kontrakt och paragrafer, säger Gustaf Hermelin.

Moderator Catharina Elmsäter-Svärd tackar Niels Hemmingsen och Göran Månsson vid Logistiktrender Live i Helsingborg.

FOTO

: H

ILD

A H

ULT

ÉN

E-CITY Engelholm i Norra Varalöv omfattar möjlig logistikyta om 77 000 kvadratmeter.

BIL

D:

CA

TEN

AFO

TO:

LEN

A S

ON

NE



Prologis har granskat hur den snabbt ökande e-handeln i Europa påverkar regionens eko-nomi. Resultaten sammanfattas i rapporten ”European E-Commerce, E-Fulfi lment and Job Creation” som visar att e-handelstill-växten de tre senaste åren har genererat fem miljoner kvm ny logistikyta för e-handels-tjänster.

– Utvecklingen skapar dessutom mängder av jobbtillfällen i de regionala logistiknaven. Det gäller även Sverige, där ett exempel är den nya logistikparken i Göteborgs hamn som nu är under uppbyggnad och som beräknas skapa uppemot 2 000 nya lokala jobbtillfällen, säger Allan Lavén, regiondirektör på Prologis Norden.

Gynnar fastighetsbranschenE-handelsboomen fortsätter gynna närlig-gande branscher, bl a logistikfastigheter, som utgör en ryggrad i e-handeln. Rapporten visar att varje miljard euro i ökad e-handels-försäljning de senaste fem åren har skapat en eft erfrågan av 77 000 kvm ny logistikyta för att hantera alla ordrar. För Sverige beräknas motsvarande siff ra vara 91 000 kvm – högst i norra Europa, där genomsnittet för de tre största e-handelsmarknaderna (inklusive Tyskland och Nederländerna) är 51 000 kvm.

E-handeln väntas också fortsätta att öka och undersökningar visar att år 2016 kan bli

butikshandelns peak, d v s att all ökning av varuhandeln kommer att ske inom e-handeln.

– Den ökade e-handeln ställer inte bara krav på mer logistikyta, utan även på större investeringar i infrastruktur. Dessutom krävs ett ökat samarbete mellan olika aktörer som kommun, markägare, infrastrukturägare och fastighetsbolag för att verkligen utnyttja den globala konkurrenskraft som e-handeln möj-liggör, säger Allan Lavén.

E-handelsutvecklingen i Europa innebär:• Ger jobbtillväxt: 200 000 nya jobb behövs

hos de nya e-handelsanläggningarna i Europa under kommande fem år – det är 100 nya jobb varje dag.

• Kräver mer logistikyta: e-handelsbrans-chen kommer att behöva ytterligare 15 miljoner kvm logistikyta under nästkom-mande fem år till följd av stark ökning av nätförsäljning och godsvolymer. Var kom-mer de att byggas?

• Regionala logistiknav: Ökat tryck på logis-tikanläggningar i Europas största e-han-delsmarknader, som Storbritannien, Tysk-land och Frankrike, samt i tillväxtregioner som Polen, Tjeckien och Nederländerna.

AV HILDA HULTÉN

E- handeln kan skapa 200 000 nya jobb i EuropaE-handeln i Europa kommer att fördubblas inom fem år. Den får stor påverkan på varufl öden, logistikanläggningar och jobbtillfällen i hela regionen. Det visar en ny forskningsrapport från Prologis.

»Det krävs ett ökat samarbete mellan olika aktörer som kommun, markägare, infrastruk-turägare och fastighets-bolag för att verkligen utnyttja den globala konkurrenskraft som e-handeln möjliggör«

60 000 M2 MODERN LOGISTIK SOM NÅR 80% AV SVERIGES BEFOLKNING

Snart påbörjar vi utvecklingen av Flahult 21:44 strax utanför Jönköping. Här når

du 80% av Sveriges befolkning inom 40 mil. Nära motor vägen och med järnväg

precis intill fastigheten så är detta ett av Sveriges främsta logistiklägen.

Här kan vi erbjuda toppmoderna och flexibla lokaler optimerade för modern

logistik. Kontakta oss gärna oavsett om du behöver 5 000 eller 50 000 kvadrat.

Läs mer på www.logicenters.comVad sägs om 12 meters takhöjd, >3 ton/kvm lastkapacitet samt en lastport per 1500 kvadratmeter? Självklart så går det att få järnvägsanslutning direkt in på fastigheten. Vi bygger snabbt och kostnadseffektivt enligt beprövade koncept anpassade för de höga krav som ställs av modern logistik.

FLAHULT 21:44

Kontakta Jonas Kennerhed | 020-678 100 | [email protected]

LOGICENTERS HAR EN ÅRLIG OMSÄTTNING PÅ 500+ MILJONER KRONOR OCH FÖRVALTAR MODERNA LOGISTIKFASTIGHETER VÄRDA ÖVER 8 MILJARDER KRONOR PÅ EN YTA SOM ÄR STÖRRE ÄN 1 MILJON KVADRATMETER. VÅR NORDISKA FÖRVALTNINGSORGANISATION HAR MER ÄN 10 ÅRS ERFARENHET AV UTVECKLING OCH FÖRVALTNING AV TOPPMODERNA LOGISTIKFASTIGHETER I SVERIGE, NORGE, FINLAND OCH DANMARK. GENOM VÅR LEDANDE POSITION ÄR VI IDAG EN ETABLERAD PARTNER FÖR NÅGRA AV DE FRÄMSTA AKTÖRERNA INOM TREDJEPARTSLOGISTIK. VÅRA FASTIGHETER ÄGS GEMENSAMT AV ET T FLERTAL FONDER SOM FÖRVALTAS AV NREP.

VAR MED OCH UTVECKLA

NU!

På konferensen Logistikläget 2016 i Arken Göteborgs hamn den 24 maj talar Allan Lavén om e-handeln som lokal jobbskapare och drivkraft för ny logistik. Konferensen arrangeras av Intelligent Logistik, i samarbete med Göteborgs Hamn och Business Region Göteborg.

Program och anmälan: intelligentlogistik.com/logistiklaget-2016

MISSA INTE LOGISTIKLÄGET 2016!

– Den ökade e-handeln ställer inte bara krav på mer logistikyta, utan även på större inves-teringar i infrastruktur, säger Allan Lavén

FOTO

: LE

NA

SO

NN

E



Paketautomater har varit en snackis länge i e-handelssvängen, men hittills har utveck-lingen inte lyckats ta fart i Sverige. PostNord inledde ett pilotförsök i Stockholm hösten 2014 som senare lades ned, främst i brist på intresse från e-handelskunderna. Nu används de åtta automaterna från försöket i ett forsk-ningsprojekt kring e-handelsleveranser och returlogistik i Helsingborg. Projektet leds av Klas Hjort, forskare i förpackningslogistik vid LTH. Med en fi nansiering på 4,9 miljoner från Vinnova ska hans forskargrupp studera hur paketautomaterna används, även vid returer och med i projektet är bl a Postnord, H&M, Mindpark och E-Commerce Park.

Lyckat pilotförsökSedan november 2015 har Stockholm återigen fått paketautomater. Den här gången är det norska posten-ägda logistikbolaget Bring som testar 11 ”strategiskt utplacerade” automater runtom i Stockholm.

– Vi har gjorde ett försök med paketauto-mater redan 2008, men det var totalt feltaj-mat, berättar Johan Holgersson, direktör för Brings innovationsmiljö e-labs.

Varför tror du att ni kommer att lyckas bättre den här gången?

– Vi hade helt fel tajming 2008, markna-den och konsumenterna var inte redo. Senare

försök som gjorts av andra bolag har också misslyckats.

Men nu är marknaden mogen, menar Johan Holgersson.

– Vid det här försöket har vi frågat konsu-menterna vad de tycker och feedbacken har varit överväldigande positiv.

Direkt eft er att beställningen hämtats får kunden ett SMS med en fråga om vad de tycker om leveransen. Nio av tio tycker att det är mycket enkelt att hämta sina paket i auto-maten. Närstan samtliga har ett bra helhetsin-tryck av automaten och hela 80 procent tycker automaterna är mycket bra.

Flera mottagare har även kommenterat att de helt enkelt älskar detta nya leveransalter-nativ och skulle mer än gärna se fl er automa-ter: ”Väldigt smidigt! Uppskattas”, ”Jättebra system! Slipp köa och besvära för att hämta ut paket”, ”Ställ ut fl er :-)”

Det är enkelheten och tidsbesparingen som uppskattas, menar Johan Holgersson

”Bästa som hänt sedan skivat bröd”– Konsumenterna tycker att paketautoma-ter är det bästa som hänt sedan skivat bröd. I slutänden är det deras åsikter som räknas.

Sverige är sist ut när det gäller automater i Norden. Bring har idag ett 40-tal paketauto-mater i Norge, omkring 350 i Danmark och

Tror på paketautomaterSedan november har Bring ett lovande pilotprojekt med paketautomater i Stockholm. Brings Johan Holgersson spår en ljus framtid för paketautomater, som hittills inte lyckats få fäste i Sverige.

500 i Finland. – Paketautomater är framtiden, inte minst

för deras tillgänglighet. Om tio år kommer det att fi nnas minst lika många paketautoma-ter som det fi nns utlämningsställen idag, d v s fl era tusen, spår Johan Holgersson.

Ökad tillgänglighet Idag placeras automaterna främst i matbuti-ker, på serviceställen och andra platser som associeras med paketutlämning. Automa-terna är trafi kdrivande, piloten visar att näs-tan 50 procent som hämtar ett paket i automa-ten passar på att handla i butikerna.

Men i framtiden hoppas Johan Holgers-son att paketautomater kommera att placeras ännu tillgängligare.

– Matbutiker har begränsade öppettider, jag tror inte att det är där de ska stå i fram-tiden.

Istället tänker han att automaterna ska kunna fi nnas i tunnelbanan, trappuppgången, stora arbetsplatser och bostadsområden. Eller varför inte vid dagis?

– Det är först då paketautomaterna kom-mer att lyft a på riktigt.

Tramsigt med drönareGenom att erbjuda större valfrihet, gör e-handlare sig också mer attraktiva för sina kunder, menar Johan Holgersson.

– Valfrihet är jätteviktigt när det kommer till leveranser.

Bring har fl era olika utvecklingsprojekt inom leveranser i Norden.

– Bland annat testar vi entimmesleveran-ser.

Den 1 april hade Intelligent Logistik ett aprilskämt om att Posten Norge skulle införa drönarleveranser – hur långt från verklighe-ten ligger det?

– Inte alls så långt faktiskt … Drönarleve-ranser diskuteras även av oss.

Personligen tycker Johan Holgersson dock att drönare är ”lite tramsigt”.

– Jag får frågor om drönare hela tiden, men att fl yga paket är väl inget nytt? Det kommer inte att vara drönare som blir nästa revolution inom leveranser.

AV HILDA HULTÉN

Vi bygger för framtidens frakter

www.sundsvalllogistikpark.se

Sundsvall Logistikpark innebär att en av Sveriges viktigaste hamnar växer. Sunds-valls hamn byggs ut med en container-hamn, kombiterminal och logistikytor och blir ett ännu effektivare nav för godset.

Miljardinvesteringar i regionenI en region där det händer väldigt mycket just nu, är infrastrukturen viktig . Trans-porter är samhällets blodomlopp.

Just nu sker mångmiljardinvesteringar inom skogsindustrin. Vi har kemi,- metall- och verkstadsindustri i världsklass. Och så handeln. Sveriges tredje största köpcen-trum och en unik stadskärna - motorn i regionen. Samtidigt har byggboomen startat med många nya bostäder.

Hållbara godstransporterI Sundsvall Logistikpark knyter vi ihop transportslagen väg, järnväg och sjöfart

www.sundsvallshamn.se

för att erbjuda näringslivet hållbara transportmöjligheter. Viktigt för konkur-renskraften, viktigt för miljön.

Den befintliga kombiterminalen flyttar vi från centrum, till förmån för resecentrum och stadsutveckling, till logistikparken. Här kommer den att kunna serva full-längdståg och ligga granne med hamnen. Hamnen erbjuder idag regelbundna sjötransporter till bland annat Rotterdam, London och Kiel.

Med elektrifierad järnväg till ett trans-portnav vid en djup hamn, kommer under lång tid ge hållbara transportmöj-ligheter för företagens framtida frakter.

Vill du finnas där Sundsvallsregionens gods möts? Välkommen att höra av dig!

– Jag får frågor om drö-nare hela tiden, men att fl yga paket är väl inget nytt? Det kommer inte att vara drönare som blir nästa revolution inom leveranser.

– Om tio år kommer det att fi nnas minst lika många paketautomater som det fi nns utlämnings-ställen idag, d v s fl era tusen, spår Johan Holgersson.

FOTO

: B

RIN

G

PostNords pilotförsök med paketautomater i Stockholm 2014 lades ned. Nu används automaterna i ett forskningsprojekt i Helsingborg.

FOTO

: P

OS

TNO

RD



i år slopas skattetaket för låginblandade biobränslen som etanol i bensin och diesel. Biodrivmedel får sänkt energiskatt i vårbud-geten. HVO (Hydrerad vegetabilisk olja) får retroaktiv skattebefrielse från 1 maj 2014. Men Sverige bestämmer inte själva om drivmedelsskatterna. Regeringen arbetar

för att den svenska koldioxidskatten ska bli godkänd av EU. Under tiden har Sverige ett undantag från EUs energiskatte- och stats-

Växande bilköer, rekord i nybilsförsäljning, ökande lastbilstransporter och nya stora väg-projekt som Förbifart Stockholm pekar mot mer bilism.

Regeringens vision är att Sverige ska ha ett energisystem som helt baseras på förnybara energikällor redan om 14 år. Men idag står transporter för en tredjedel våra klimatut-släpp och 80 procent av fordonsbränslet är fossilt.

Underlag är slutbetänkandet från den s k FFF-utredningen (Fossilfrihet på väg, SOU 2013:84). Regeringen går nu vidare med fl era förslag från utredningen.

– Sverige ska bli ett av världens första fos-silfria välfärdsländer. Alla aktörer i samhället måste arbeta aktivt med att minska utsläppen och vi jobbar brett över departementsgrän-serna för att nå målet – ett fossilfritt Sverige 2030, säger Åsa Romson.

Omställning nödvändig och möjligMer förnybar energi ska ge förutsättningar för fossilfria transporter. – En omställning av transportsektorn för att bryta fossilberoendet och minska utsläp-pen är både nödvändig och möjlig. Trans-porter måste bli smartare. Gods från väg behöver fl yttas över till järnväg och sjöfart. El och biodrivmedel måste öka i transport-sektorn, säger Anna Johansson.

Retroaktiv skattefrihet för HVOEtt statligt program ”Klimatklivet” för lo-kala klimatinvesteringar, som infördes 2015, får 1,925 miljarder per åren 2015 – 2018. Det går till klimatinvesteringar i bl a laddinfra-struktur, produktion av biogas och tankstäl-len för biobränslen. Stadsmiljöavtalet ska gynna kollektivtra-fi k, cykel och gångtrafi k. Ny koldioxidskatt ska styra omställningen mot förnybart. Nyligen höjde regeringen beskattningen på bensin och diesel. Från

På spaning efter ett fossilfritt SverigeÄr Sverige på väg mot att bli ett fossilfritt välfärds-land? Ja – åtminstone om man får tro infra-strukturminister Anna Johansson, nu avgående miljöminister Åsa Rom-son och energiminister Ibrahim Baylan på en presskonferens i Rosen-bad i april.

stödsregler. Utan undantaget hade Sverige tvingats införa full beskattning på biodriv-medel. Undantaget gäller t o m 2018 för fl ytande drivmedel och t o m 2020 för biogas.

”Vägslitageskatt komplicerad”Tyngre 74-tons lastbilar kommer att till-

låtas, säger Anna Johansson, som ett led i att minska antalet transporter.

Men det ger också vägtransporter en puff i förhållande till tåg.

– Energimyndigheten ska samordna ener-giomställningen i transportsektorn för mins-kad klimatpåverkan från transporter, elvägar, laddinfrastruktur och biodrivmedel, berättar Ibrahim Baylan som säger sig tro mycket på ny teknik och automation för att nå målen.

En utredning om bilförmånsbeskattning och premiesystem vid nybilsköp kommer i vår.

– Utredningen om en avståndsbaserad väg-slitageskatt för tunga lastbilar ska rapportera i december. Men det är en komplex fråga, säger Anna Johansson.

Tidigast 2017, tror hon på att ett förslag kommer.

Satsar på resfria mötenMiljözonbestämmelserna för städer ska ut-vecklas och Transportstyrelsen ska redovisa

30 september. De handlar om hur person-bilar, lätta lastbilar och lätta bussar kan inkluderas i miljözonsbestämmelserna och att premiera tysta och emissionsfria fordon.

Myndigheter ska även satsa på resfria möten. Projektet REMM, med ett tjugotal myndigheter, har hittills minskat deras CO2-utsläpp med ca tio procent 2011–2014. Nu har 62 myndigheter fått i uppdrag av regeringen att stärka arbetet med resfria möten och där-med minska utsläppen från sina resor och transporter.

TEXT & FOTO: LENA SONNE

Regeringen, med Anna Johansson, Åsa Romson och Ibrahim Baylan i spetsen, har arbetat för att den svenska koldioxidskatten ska bli godkänd av EU.

Järnvägsunderhåll får ökade anslag med 1,24 miljarder per år 2016–2018.

Anslag till supermiljöbilspremien höjs med 132 miljoner kr för 2015 och 94 miljoner för 2016. Från 2016 får bilar med nollutsläpp full premie och övriga supermiljöbilar t ex vissa laddhybrider halv premie.

2016 införs en elbusspremie på 50 miljoner kronor och 100 miljoner kronor per år 2017–2019.

Förmånsvärdet sänks för gas-, laddhy-brid- och elbilar från 2016–2019 med 40% av förmånsvärdet, med ett tak för dyrare bilar.

NÅGRA AV REGERINGENS NYA ÅTGÄRDER

I budgetpropositionen för 2016 höjde regeringen energiskatten på drivmedel med 48 öre per liter för bensin och med 53 öre per liter för dieselbränsle från och med den 1 januari 2016. Därtill kommer skatten framöver att höjas med KPI plus 2 procent per år för att bättre följa tillväxten i BNP.

Kritiska röster har höjts i debatten. ”Miljöskatter är ofta omotiverade ur miljöperspektiv” menar lobbygruppen Timbro.

Det vill Timbro visa i en nya rapport – ”Rött ljus för grön skatteväxling”. De fl esta miljöskatter är högre än miljö-skadan – och ibland helt omotiverade ur miljöperspektiv, hävdar man.

”I dag drar de in nästan 80 miljar-der till staten. Hur höga borde då skatterna vara för att miljön ska kompenseras, samtidigt som vi inte överbeskattas? Ungefär 40 miljarder. Bensinskatten bör sänkas med 2,5 kronor per liter. Elkonsumenter är också överbeskattade. Elskatten bör avskaffas helt och koldioxidskatten sänkas med två tredjedelar.”

Hur koldioxidutsläppen i så fall ska sänkas, framgår inte av utspelet.Tim-bro fi ck direkt svar på tal från Fores som menade att miljöskatter behövs för att rädda klimatet.

Läs inläggen under Debatt-fl iken på intelligentlogistik.se

TIMBROKRITIK MOT MILJÖSKATTER

– En omställning av transportsektorn är både nödvändig och möjlig, säger Anna Johansson.

– Energimyndigheten ska samordna energiom-ställningen i transportsektorn, säger Ibrahim Baylan

– Sverige ska bli ett av världens första fossil-fria välfärdsländer, säger Åsa Romson.



Ett Warehouse Magement System, WMS, kan automatisera alla slags lagerrelaterade aktivi-teter, som inlagring, påfyllning, plockning, inventering och utlastning. ”WMS-system täcker alla de grundläggande behoven i en lagerverksamhet och ersätter ett antal manu-ella logistikprocesser, t ex plocklistor på pap-per. Att skaff a ett WMS kan därför löna sig snabbt, även för mindre varulager med gaf-feltruckar och manuellt plock. Trots det är det förvånansvärt få svenska företag med lager som skaff at något WMS. Många förlitar sig istället på sitt aff ärssystem.

– Med tanke på att Sverige ligger så långt fram i IT-utvecklingen är det förvånande att inte betydligt fl er företag redan valt att skaff a sig ett WMS-system, tycker Håkan Fischer, seniorkonsult hos det systemoberoende kon-sultföretaget Herbert Nathan.

Kan avslöja resursslöseriWMS-system täcker alla de grundläggande behoven i en lagerverksamhet och ersätter ett antal manuella logistikprocesser. Systemet kan hjälpa användare att avslöja resursslöseri, ta fram outnyttjad potential och styra proces-serna för att få ut en större eff ektivitet i lagret.

– Investeringen för att skaff a ett WMS är

idag också klart hanterlig, en molnbaserad lösning innebär åtminstone på kort sikt, en ganska låg kostnad.

Många nya system har tillkommit de senaste 5–10 åren. Idag fi nns fl er system på marknaden än någonsin i Sverige, både s k best-of-breed och WMS-moduler som kan ingå i större aff ärssystem.

Närproducerade system – Vi har granskat 30 system ur användarsyn-punkt och 20 har kvalifi cerat sig i vår rapport säger Håkan Fischer.

– Av de 20 systemen är sex svenska, fem danska, fem från USA, två tyska, ett norskt och ett holländskt.

WMS snart ett måste i varje företagStyrning med hjälp av lagersystem, WMS, spelar en avgörande roll för att optimera material- och informa-tionsfl öden. Idag är systemen både billigare och eff ekti-vare, men många mindre och medelstora lager saknar ändå det här moderna IT-stödet.

Rapporten tar upp 20 WMS-system med kunder i Skandinavien. Största WMS-sys-temet i Sverige är Astro WMS från Consafe Logistics, med ca 200 aktiva installationer. Manhattan och Oracle, som är världsledande, har mycket få kunder i Skandinavien. Flera av de svenska och danska systemen har fortfa-rande betydligt fl er kunder här än jättarna från USA.

De har granskats utifrån sin funktionalitet, styrkor, typ, marknad och referenskunder.

3PLs krav driver innovation– Det som driver fram ett ökat behovet av WMS, även i mindre verksamheter, är de krav på ökad lagerfl exibilitet och korta serier som ställs från främst 3PL och e-handelsföretag, säger Håkan Fischer.

Den här utvecklingen drivs i sin tur fram av konsumenternas ändrade köpbeteende och krav på kortare tillverkningsserier. Det ger ökande krav på systemen. Idag går WMS långt utanför lagrets väggar och utvecklas till kompletta supply chain-system.

– Man kan säga att WMS håller på att utvecklas från datafångst till system för beslutsstöd och sk IT-collaboration, säger Håkan Fischer.

Systemen kan anpassas till befi ntliga logis-tikprocesser, baserade på många olika para-

Göteborg

Europa

Stockholm

Eskilstuna

Västerås

Uppsala

Södertälje

Stockholm

Motala

Linköping

Jönköping

Skövde

Nyköping

Oxelösund

Norrköping

Visby

StockholmSkavsta Flygplats

KöpingKarlstad

Borlänge

Gävle

Örebro

KatrineholmDu når En tredjedel av Sverigesbefolkning inom ca 20 mils radie

läge för logistik

»WMS-system täcker alla de grundläggande behoven i en lagerverk-samhet och ersätter ett antal manuella logistik-processer, t ex plocklis-tor på papper«

Kvalifi cerade WMS-system enligt Herberth Nathans rapport (a-ö)

Leverantör System

AEB ASSIST4 WMS

Apport Systems Apport WMS

Aptean IMI iWMS

Axacon Axacon WMS

Consafe Logistics Astro WMS

Element Logic EWMS

IBS IBS Dynaman

Infor Infor Supply CHain Execution

Jeeves Jeeves eWMS

Logimatic LOGIA

Logistic Software Diracom-Lager

Lyngsoe Systems Catellae WMS

Manhattan Manhattan SCALE

Microsoft Microsoft Dynamics AX WMS

NYCE Solutions NYCE.LOGIC WMS

Optimizers Warpspeed

Oracle Information Discovery WMS

Promosoft Warehouse Expert

SAP SAP EWM

Tasklet Factory Mobile WMS

Det system som har fl est installationer i Sverige är Astro WMS från Consafe Logistics, med ett par hundra aktiva installationer.

FOTO

: C

ON

SA

FE

metrar och användarvänliga profi ler och de kan uppdateras även under pågående drift .

– WMS-systemet ger transparens åt pro-cesser genom omfattande rapporteringsfunk-tioner, möjlighet till individuellt anpassade analyser och koppling till fl era aff ärssystem, med hjälp av, i många fall, standardiserade gränssnitt.

AV GÖSTA HULTÉN

– Med tanke på att Sverige ligger så långt fram i IT-utvecklingen är det förvånande att inte fl er företag valt att skaffa ett WMS-system, säger Håkan Fischer.



Norge är inte med i EUs tullunion. Det kan göra det mer komplicerat att exportera till Norge. En tidigare undersökning från Kom-merskollegium visar att det största problemet som svenska företag upplever i handeln med Norge är att tull och andra gränsprocedurer ibland är krångliga. ”Långsam tullhantering” och ”tillkrånglad dokumentation” är två syn-punkter som återkommer.

När ett företag exporterar till ett land utan-för EU, måste vissa administrativa krav upp-fyllas.

Norge är också den största utlandsmarkna-den för ca 40 procent av de svenska e-handlare som säljer till utlandet. Oft a är det också den första utlandsmarknaden för nya, växande e-handelsföretag.

Eft ersom det då blir första gången man möter tullfrågor, kan det kännas krångligt.

Sköter förtullning– Egentligen är det numera lätt att hantera tullfrågor när man exporterar eller importe-rar och det gäller även Norge, säger Ann-Sofi e

Falkemar, tullexpert på Aditro Logistics.Men det är kanske lätt att säga för den som

har nästan 30 års erfarenhet av tullfrågor. Hon har varit med och byggt upp tullverk-samheter tidigare. Nu har hon just värvats till 3PL-företaget Aditro Logistics för att bygga upp deras tullverksamhet. Därför åker hon regelbundet mellan hemstaden Norrköping och Aditros anläggningar i Borås, Jönköping och Nykvarn, vars tullverksamhet hon just nu bygger upp.

– Den här verksamheten riktar sig både till befi ntliga kunder och till helt externa företag, som är i behov av hantering av tullfrågor av Aditros tullexperter.

Om man anlitar ett 3PL-företag kan de oft ast ta hand om tullhanteringen på ett pro-fessionellt sätt. Flera s k torrhamnar i Sverige sköter också förtullning och tullagring åt varuägare.

Borde vara enkeltI ett internationellt perspektiv har Norge enkla och klara tullprocedurer. Sveriges och

Många handelshinder med vår största handelspartnerNorge är jämsides med Tyskland, vår största han-delspartner. Men eft ersom landet inte är med i EUs tullunion, möter vissa produkter krångel och handels-hinder.

Norges Tullmyndigheter har också ett unikt samarbete för att underlätta handeln genom att export- och importdeklarationen för båda länder kan göras på ett ställe. Det borde alltså vara enkelt att exportera till Norge.

Men många svenska företag tycker inte det. De beskriver norska tullprocedurer som tids-krävande och kostsamma. Momsregler han-teras på nationell nivå i Norge. EU har vissa gemensamma momsregler. För Sveriges del så reglerar de i princip när en vara säljs till eller från Sverige om aff ären involverar ett annat EU-land – men inte vilken momssats som ska tas ut. EUs gemensamma momsregler gäller inte för Norge. Norge deltar däremot i EUs inre marknad. Det innebär att landet ska verka för fri rörlighet för kapital, varor, tjäns-ter och personer. Så även om Norge inte del-tar i EUs samarbete om moms, så kan norska momsregler som hindrar den fria rörligheten visa sig stå i strid med reglerna för fri rörlig-het som Norge har att följa enligt EES-avtalet.

Måste ha ombud i Norge– En viktig sak är att svenska företag som bedriver handel i Norge måste ha ett moms-ombud/tullombud för moms och tulladmi-nistrationen i Norge. Det innebär en extra kostnad, som många svenska företag, särskilt inom e-handel, ser som ett handelshinder, säger Ann-Sofi e Falkemar.

Annars bör man ha egen tullkredit i Norge för att minska kostnaderna om det fi nns ett norskt bolag att söka det för.

– Ett annat problem kan vara att företag måste deponera tull och moms, vanligtvis kontant, för varor som förs in i Norge, trots att varorna ska återföras till Sverige.

Ett tredje är t ex krångel när viss byggut-rustning ska passera gränsen tillfälligt. För små svenska företag som behöver använder maskinerna i Norge, kan momsdeponering och administrativa avgifter för införsel i Norge vara betungande.

Höga “säravgifter”Jordbruks- och livsmedelsimport från ett EU-land får betala höga tullar, eller “säravgift er” som det kallas i Norge.

För mjölk är den ca 400 procent. Köttbul-lar har en tull på ca 130 norska kronor/kg. För färska grönsaker och rotfrukter varierar avgift en över året. I maj och juni är avgift en på tomater från EU drygt 10 norska kronor/kg. Det gör det i många fall omöjligt att konkur-rera med inhemskt producerade varor på den

norska marknaden.Slutligen har vissa företag problem med

norska tullens varuklassifi cering, som leder till höga, eller oförutsägbara, tullar. Norge är visserligen genom EES-avtalet en del av EU:s inre marknad och omfattas därmed av stora delar av EU:s produktlagstift ning för t ex leksaker, maskiner, medicintekniska produkter och läkemedel. Men där harmo-niserad lagstift ning saknas, gäller principen om ömsesidigt erkännande. I Sveriges han-del med Norge borde därför olika regler eller standarder inte utgöra något problem. Trots det anser sig svenska företag oft a ha problem med byggstandarder, regler för t ex lastbilar och lastpallar.

Tull och momsfrågor kan ibland bidra till att norska företag sneglar på Sverige för sitt centrallager.

AV GÖSTA HULTÉN

”Långsam tullhantering” och ”tillkrånglad dokumentation” är två problem som svenska företag upplever i handeln med Norge.

– Svenska e-handlare som bedriver handel i Norge måste ha ett momsombud i Norge, säger Ann-Sofi e Falkemar.

Gränsen till Norge är också en EU-gräns. Det kan ge en del handel Illustration: Stockholms Hamnar skrångel.

Den 1 maj trädde en ny tullagstift-ning i kraft inom EU. Den bygger på en ny tullkodex för EU:s tullunion, Union Customs Code (UCC), som styrt utformningen av den nya svenska tullagen. Förändringarna kommer att ske stegvis. Ambitionen är att allt ska vara på plats senast vid utgången av år 2020.

NYA TULLREGLER FRÅN 1 MAJ

FOTO

: TU

LLV

ER

KE

TFO

TO:

TULL

VE

RK

ET



I Viared utanför Borås står en 27 000 kvm stor, ovanligt modern logistikanläggning. Fram till den 1 april drevs anläggningen av ENS, Entertainment Network Scandinavia, som sedan 2000 ägnat sig åt logistiktjänster i Norden för underhållningsbranschen. Bola-get är helägt av österrikiska Sony DADC, en av världens största tillverkare av digitala ski-vor. I lagret fi nns 175 000 lagerplatser och en 6 000 kubikmeter stor automationsanlägg-ning, OSR, som gör att lagret kan hantera upp emot 55 miljoner plockade enheter per år.

– Det är en jättebra anläggning, tack vare att vi är så starkt automatiserade kan vi plocka 24 timmar om dygnet och mäta oss bra i både plocksäkerhet och pris med andra TPL-aktörer, säger Fredric Grosselfi nger.

Fram till 1 april var han vd för ENS. Nu har han och kollegan Jonas Källqvist startat eget, TPL-företaget Cross Nordic Logistics.

– Vi ska försöka sälja in oss över hela Nor-den, med tjänster inom allt ifrån enkla pall-hotell till högfrekventa plock inom små hårda paket, säger Fredric Grosselfi nger som nu titulerar sig vd och ägare i det nya bolaget.

Vikande CD-volymerDe sista åren har verksamheten i Viared

påverkats kraft igt av digitaliseringen i under-hållnings- och musikbranschen. I höstas fl yt-tade storkunden CDON all sin distribution av digitala medier till PostNord i Ljungby.

– När investeringsbeslutet togs för OSR-anläggningen omkring år 2000 och även för fem år sedan, när anläggningen senast bygg-des ut, var det svårt att föreställa sig den här utvecklingen. Då växte CDONs volymer med 25 procent om året och allt såg extremt bra ut.

Nedläggningen var därför föga förvånande för de anställda.

– Vi har sett hur volymerna vikit under fl era år. Sverige och Norden är långt framme med strömmande medier och betaltjänster online, förutom piratnedladdningar. Digitala skivor är en döende bransch, Sony tyckte helt enkelt inte att marknaden bar sig längre och ville upphöra med verksamheten.

Samtidigt som verksamheten i Viared, som servar Norden, läggs ned lägger Sony också ned en liknande anläggning i Frankrike.

Initialt var tanken att verksamheten i Via-red skulle köpas upp och drivas vidare av en ny ägare, gärna en TPL-aktör.

– Men vi såg att aff är eft er aff är gick i stö-pet.

I höstas lade Fredric Grosselfi nger och kol-

Öppnar för ny logistikFå hade förutspått cd-skivans död för 10 år sedan. Men tröstlöst vikande volymer har jagat Sony på fl yk-ten från den moderna logistikanläggningen i Viared. Nu tar före detta anställda över lagret och startar TPL-verksamhet och pallhotell.

legan Jonas Källqvist fram förslaget att de själva skulle bilda bolag och ta över verksam-heten för Sonys ledning i Österrike.

– Förslaget föll i god jord. Vi tog över hyres-kontrakt och hela lagrets inkrom, med pall-ställage, truckar, kontorsmiljöer och framfö-rallt OSR-anläggningen.

– Fördelen är att vi kan anläggningen och vet vad den är kapabel till. Vid toppar kan vi gå upp till plock dygnet runt, som mest har vi haft 8,5 miljoner kunder i kunddatabasen och skickat 45 000 postpaket på samma dag. Vi har dessutom hög leveransprecission. Det är otroligt bra.

De har bägge varit med och byggt upp logistikverksamheten, som har levererat upp till 55 miljoner enheter årligen och 45 000 orderrader om dagen.

CDON ingen större förlustCross Nordic fortsätter att sköta Sonys nord-iska distribution från Viared som extern part-ner.

– Sammanlagt har vi 5–6 signade kunder, men det kommer nog att ta 2–3 år innan anläggningen är fullt utnyttjad igen.

Trots att CDONs fl ytt till Ljungby var ett hårt slag mot volymerna tycker Fredric Gros-

Jonas Källqvist och Fredric Grosselfi nger var tidigare anställda av Sony-ägda ENS I Viared. Nu äger och driver de nystartade Cross Nordic Logistics i anläggningen.

Cross Nordic Logistics har ca 8 000 plockplatser sammankopplade med ett rullband som transporterar plocklådan till plockaren.

BIL

DE

R C

RO

SS

NO

RD

IC L

OG

ISTI

CS



som den kräver snabba leveranser. Vi fi nns också i Sveriges bästa logistikläge och når 80 procent av Nordens konsumenter inom ett dygn.

Även Benny Thögersen tror att Cross Nordic har goda chanser att lyckas inom e-handel.

– Jämfört med ett manuellt lager ger en OSR extremt hög fl exibilitet så när det gäller kunder med plockintensiv verksamhet, skif-tande försäljning och många, små artiklar kommer Cross Nordic kunna utmana starkt inom TPL för e-handel.

AV HILDA HULTÉN

land och ytterligare en byggs just nu för Elgi-gantens räkning i Jönköping.

– Det är en relativt liten OSR som har några år på nacken, men de har visat tidigare att de kan prestera hög kvalitet och kapacitet i den, säger Benny Th ögersen, vd på Knapp AB.

Satsar på e-handelDet är ovanligt att e-handlare erbjuds tillgång till automation. Att anläggningen är anpas-sad för e-handelns intensiva orderfl öden är en stor fördel. Fredric Grosselfi nger hoppas snart kunna fylla lagret med allt från reserv-delar till kläder.

– Idag har vi främst kunder inom digitala medier, som tidigare var kunder till ENS. Men vi kommer att kunna fylla på med andra varusegment, som kosmetika, hemelektro-nik, verktyg eller reservdelar i OSRen. I det övriga lagret kan vi sköta allt från pallhotell till manuellt plock.

Ett segment Fredric Grosselfi nger hoppas extra mycket på är just näthandel med kläder.

– Vi fi nns ju i Sveriges textilhuvudstad och e-handeln med kläder växer snabbt, samtidigt

inlagring och orderplock. Varje skyttel rör sig självständigt, oberoende av varandra på varje nivå av lagret, plockar och placerar godset (som kan ligga i backar, kartonger på bricka etcetera) för mellanlagring. Via en hiss trans-porteras godset sedan vidare till process- och ergonomiskt utformade plockstationer. Syste-met möjliggör 500–800 plockorder per timme och arbetsstation. Anläggningen kommer från Knapp och är en av få skyttelsystem som fi nns installerade i Sverige, förutom Viared har Tura Scandinavia en anläggning i Små-

selfi nger att fl ytten var till det bästa för dem. – Om vi hade fått hit fl er av Qliro Groups

varusegment och kunnat samordna lagret så hade vi säkert kunnat fylla de 27 000 kvadrat-meterna utan problem. Men inom digitala skivor är alla på väg åt samma håll vi hade alltjämt haft vikande volymer. Det är bättre såhär.

Högautomatiserat plock OSR står för Order Storage and Retrieval och är en automatiserad skyttelanläggning för

FLEXIBLA LAGER- OCH PRODUKTIONSLOKALER I VEDDESTA

TEKNISK INFORMATION• Takhöjd: 3,1-6,5 m.

• Bärighet: Ca 2,5 ton/kvm-lagerdel.

• Kraftförsörjning: 200 A.

• Uppvärmning: Fjärrvärme.

• Portar lastkaj: 7 st.

• Rangeryta: Ja.

• Skyddsklass 2.

www.corem.se

Indelningen enligt ovan är bara ett exempel på hur

vi kan anpassa planlösningen efter era önskemål.

VEDDESTA 2:63 – FAKTURAVÄGEN 9 – JÄRFÄLLA I Veddesta industriområde erbjuder vi nu en mycket flexibel lager- och produk-

tionsfastighet med en totalyta om ca 5 000 kvm fördelad över två plan. Höglager

om ca 2 000 kvm med 6,5 meter till balk samt ett plocklager om ca 2 100 kvm

med 3,1 meter till balk. Kontor på övre plan i blandad planlösning om ca 900 kvm.

In- och utlastning är uppdelat på varsin sida av fastigheten fördelat på 7 styck-

en lastportar med vädertätning och säkerhetsjalusi. Fastigheten ligger inom ett

stängslat område och har skyddsklass 2.

För ytterligare information kontakta vår uthyrningschef Jesper Carlsöö på 073 - 357 18 87 eller [email protected]

Produkterna kommer till plockaren och inte tvärtom vilket gör fl ödet mer kostnadseffektivt än ett traditionellt orderplock, även utskrift av adresskort och sortering av paket sker automatiskt.

Den 6 000 kubikmeter stora skyttelanlägg-ningen innehåller bl a 68 plockrobotar och cirka 300 000 unika plockplatser.

CD- och DVD-krisen har gjort att volymerna i Viared obönhörligt minskat de senaste åren. Nu ska anläggningen användas till andra produktsegment.



– Äntligen! Vi har väntat många år på det här beskedet. I dag kom det, så det är verk-ligen en glädjens dag. Hamnen och intillig-gande logistik- och företagspark ger tusentals arbetstillfällen till Nynäshamn och säkerstäl-ler en trygg och eff ektiv varuförsörjning till den växande Stockholm – Mälardalsregionen, säger Anna Ljungdell, (S), KS-ordförande i Nynäshamn.

– Vi är mycket nöjda med beskedet. Eft er en lång process i detta betydelsefulla projekt för Stockholmsregionen, har vi fått det slutliga beskedet och kan äntligen påbörja byggna-tionen av Stockholm Norvik Hamn i år, säger Johan Castwall, vd Stockholms hamnar.

Öppnas 2020Redan i början av 2020 kan Stockholms nya hamn i Norvik öppnas. Stockholms nuva-rande operatör i containerterminalen i Fri-hamnen, Hutchison Port Holding, HPH, har option att få driva den nya hamnen.

Det innebär att de containervolymer som idag går via Stockholms frihamn på sikt kan komma att tiodubblas. Hamnen i Norvik får möjlighet att ta emot fartyg med 16,5 meters djupgående, d v s i princip alla fartyg som kan gå in i Östersjön. Inseglingen är rak och enkel.

Kapacitetsmässigt kan hamnen i framti-den bli Sveriges näst största containerhamn.

Från starten 2020 planeras kapaciteten för containers till ca 100 000 20-fotscontainers, eller TEU, per år. Men framöver kan volymen skalas upp till hela 500 000 TEU per år. Det kan jämföras med dagens containertrafi k i Stockholms frihamn, på ca 50 000 TEU.

Förhoppningen är den nya hamnen också avlastar hårt trafi kerade Europavägar från en del gods som idag går till Stockholmsre-gionen.

Även två lägen för rorofartyg planeras. En ny järnvägsanslutning dras också från Nynäs-banan in till Stockholm. I detta nya logistik-läge, kan NCC nu börja bygga en logistik- och företagspark, i direkt anslutning till hamnen.

– NCC äger 410 000 kvm exploaterbar och

Byggstart i år för Stockholm Norvik Den länge planerade container- och ro-ro-hamnen Stockholm Norvik i Nynäshamn, kan nu börja byggas. Det sker sedan Högsta domstolen avvisat överklagan-dena av miljötillstånden.

redan detaljplanelagd mark, mellan ham-nen och väg 73. Hälft en av den ytan eller ca 200 000 kvm beräknas kunna bebyggas med industri- och logistikbyggnader. Det säger Richard Helgesson, uthyrningsansvarig NCC Property Develeopment i Stockholm.

Läget blir särskilt intressant för företag som har stor import via hamnen.

Nya intressanta logistiklägenHamnen gör att även andra logistikområden söder om centrala Stockholm blir intres-santa. Någon kilometer bort längs Nynäsvä-gen, byggs Kalvö industriområde ut och ett par mil närmare Jordbro och city, utvecklas området Albyberg, nära Nynäsvägens anslut-ning till väg 259. Här krävs dock en utbygg-

nad av vägen mellan Jordbro och Huddinge till ett naturligt stråk för lastbilstrafi k mellan E4 och Norvik.

Eft er sommaren påbörjas de muddringar och undervattenssprängningar som krävs för att anlägga hamnen.

Bygge och drift av hamnen i Norvik god-kändes redan i höstas av Mark- och miljö-överdomstolen. Men domen överklagades till Högsta domstolen, dels av ett företag som äger vatten i farleden, dels av Naturskyddsför-eningen i Stockholm och i Nynäshamn. Hög-sta domstolen beslutade den 26/4 att inte ta upp frågan till prövning, något som innebär grönt ljus för projekt eft er en cirka tio år av planering- och rättsprocesser.

AV GÖSTA HULTÉN

Det slår gnistor om Nässjö!

Region Jönköping har ett av Nordens starkaste järnvägskluster. Inte minst i Nässjö. Med mer än 30 järnvägsrelaterade aktörer med flera hundra branschkunniga medarbetare.I regionen och i Nässjö klarar man att utföra de flesta jobb inom järnvägssektorn.

Projektet Nordic Infracenter samordnar. Helt nytt är att Nässjöakademin satsar på tågsimulator. Nässjö järnvägsutbildning har eget utbildnings-spår. Mer information och förteckning över järnvägsrelaterade verksamheter på www.nnab.se/category/nordic-infracenter/

– Äntligen kan bygget påbörjas, säger en glad Johan Castwall.

Stockholms hamnars containerkapacitet kan tiofaldigas med Stockholm Norvik.

ILLU

STR

ATI

ON

: S

TOC

KH

OLM

S H

AM

NA

R

FOTO

: LE

NA

SO

NN

E



2013 togs Eskilstuna kommun beslut om att starta och driva en omlastningscentral, som sedan kom igång i maj 2014. Alla leverantö-rer inom kommunen kör nu sina varor till omlastningscentralen, där de lastas om, sam-ordnas och körs ut till sin mottagare.

– Vi har minskat antalet transporter från drygt 27 000 till 9 000 stopp med lastbil. Det har minskat utsläpp från transporter med närmare två tredjedelar.

Förutom livsmedel används Eskilstunas omlastningscentral, OLC, även till andra varor t ex begagnade möbler, sängar och rull-stolar för vård och omsorg.

– Det är vi ganska ensamma om, tror Kirsi Dogan. Det är unikt för Eskilstuna.

Sedan 2015 hanterar OLC alla vård- och omsorgsförvaltningens hjälpmedel. En inven-tering av alla hjälpmedel på alla äldreboenden i kommunal regi har gjorts. Alla artiklar och antal importerades in i aff ärssystemet Visma.

– De hjälpmedel som just då inte behövs körs till OLC. Kommunens enheter bokar hämtning av möbler som inte används och OLC hämtar upp dem gratis.

Affärssystemet synliggörDet är aff ärssystemet som varit möjliggöraren för hela projektet.

– Tack vare IT-lösningen har vi kunnat lägga in även överblivet material och distri-buera det via omlastingscentralen OLC, säger Kirsi Dogan.

Förut kände man inte ens till att t ex två sängar fanns över i byggnaden intill. Aff ärs-systemet synliggör vad som fi nns.

– Tidigare köpte vi allt nytt när vi trodde att det behövdes – ett oerhört slöseri.

I systemet fi nns alla saldon, alla transaktio-ner, individnummer, beskrivningar, krav på besiktningar o s v.

– Affärssystemet är avgörande för att lyckas. Alla transaktionerna sker i Visma Business, som har moduler för redovisning, kund-, leverantörsreskontra, inköp, lager, tidsredovisning, e-fakturering, webb-shop och CRM.

Om förvaltningen behöver något, kan de se vad OLC har i lager och beställa därfrån. Om OLC inte har i lager, kan förvaltningen

beställa från leverantör för leverans till beställaren via OLC och aff ärssystemet.

– Vi publicerar alla möbler på webben, med fotografi , pris och storlek. Priserna är enhet-liga och täcker endast hanteringskostnaden. Kommunens enheter kan boka möbler m m och få gratis leverans. En del säljs på öppna marknaden. En del kan repareras.

– Det ger stora besparingar för kommunen och minskat svinn.

Om förvaltningen har hjälpmedel som de inte använder just då, kan de lägga order om att OLC ska hämta dem för förvaring.

– Fördelen är att enheterna nu ser vad som finns var och inköpen av nya hjälpmedel minskar drastiskt.

Eskilstuna vill kunna utöka distributionen till andra varor, t ex kontorsvaror och andra förbrukningsvaror. Men det har ännu inte skett. Man har fått vänta på upphandlingsen-heten i kommunen, som har ett komplicerat regelverk för t ex närproducerade varor, som det fi nns starkt önskemål att köpa in.

Ingen ekonomisk vinstDen stora vinsten med samlastningsrojektet har varit för miljön. Projektet har minskat utsläppen från transporter med närmare två tredjedelar, ökat säkerhet för skolbarnen, ska-pat arbetstillfällen i kommunen och minskat transportkostnaderna.

– OLC har skapat många förbättringar. Men ekonomiskt är det troligen inte någon vinst för kommunen, säger Kirsi Dogan.

– Det var heller inte i fokus. Men kommu-nens beställare kan eff ektivisera sitt arbete, eft ersom de får sin leverans vid samma tid-punkt vid färre tillfällen. En annan fördel är att lokala producenter bara har en adress och kan distribuera gemensamt med övrigt livs-medel.

Mottagandet har varit positivt. Ungefär 100 personer – kockar, köksmästare m fl har engagerats. De får välja dag och tid för leve-rans. Godset kan dessutom lastas på ett sätt som underlättar för respektive mottagare när varorna ska in i kökens förråd.

Det är ett stort intresse från andra kommu-ner och transportbranschen för Eskilstuna kommuns projekt.

Vilka råd har du till andra kommuner?– Satsa på elektroniskt inköp och anlita en

bra projektledare.AV LENA SONNE

»Fördelen är att enhe-terna nu ser vad somfi nns var och inköpen av nya hjälpmedelminskar drastiskt«

”Utan aff ärssystemet hade samlastningen inte funkat”Sedan 2014 driver Eskilstuna kommun i egen regi en omlastningscentral för samordnade livsmedelstran-sporter till kommunens olika enheter. – Utan aff ärsystemet hade samlastningen inte fungerat, menar Kirsi Dogan, logistiksamordnare.

Eskilstunas OLC, tillsammans med fl era andra satsningar på transporter och logistik, gjorde Eskilstuna till fi nalister i Intelligent Logistiks tävling Årets Logistikkommun 2015, tillsammans med Stockholm, Göteborg och Malmö.

Årets tävling avgörs vid Logistik&Transport i Göteborg i november.

Bedömningsgrunder:

(Har kommunen)

• Samordnat varutransporter och/eller på annat sätt tagit kontroll över sina godsfl öden?

• Använt sin makt som upphandlare för att förbättra logistiken och minska transporternas miljöpåverkan?

• Satsat på hållbar logistik och/eller hållbart resande?

• Haft med logistiker i planeringen?

• Påbörjat övergången från den bilburna staden till en stad där cyklister, fot-gängare och kollektivtrafi k är med?

• Underlättat för befi ntliga och gynnat nya logistiketableringar?

Nominera din kommun senast den 1 oktober 2016!

Tidigare vinnare av Årets Logistik-kommun

2014: Ystad

”Som genom modiga ’Ystad-Österlenmo-dellen’ både samordnar och ruttoptime-rar transporterna, med ökad transport-effektivitet och mer närproducerat som resultat.”

(Övriga fi nalister Stockholm och Malmö)

2015: Göteborg

”Tar hänsyn till gods i fysisk och strate-gisk trafi kplanering, både långsiktigt och operativt. Sticker ut med koncept som mikroterminaler och ”Stadsleveransen” som snart är full drift, efter decennier av liknande pilot- och FoU-projekt runt om i Sverige, som stannat på idésta-diet. Välfungerande bud- och stadsle-veranser med elbilar, med samlastning till näringsidkare i innerstaden. Gratis kollektivtrafi k för pensionärer, förmåga till samverkan och dialog och toppmark avsatt för logistikbyggen.”

(Övriga fi nalister Eskilstuna, Malmö och Stockholm)

NOMINERA ÅRETS LOGISTIKKOMMUN 2016

Sedan 2015 hanterar OLC alla vård- och omsorgsförvaltningens hjälpmedel.

Att lägga in övriga varor som möbler och utrustning i systemet är Eskilstuna ganska ensamma om, tror Kirsi Dogan.

Eskilstuna var fi nalister till Årets Logistikkommun 2015. Fr v Hilda Hultén, Olof Moen, Stefan Berg och Maria Lindholm ur prisjuryn, fi nalisterna Stockholm (Erik Levander), Malmö (Anders Nilsson), Eskilstuna (Mikael Jonsson ) och vinnaren Göteborg (Magnus Jäderberg) vid prisutdelningen på Logistik&Transport 2015.

FOTO

: E

SK

ILS

TUN

A K

OM

MU

N

FOTO

: LE

NA

SO

NN

E

FOTO

: E

SK

ILS

TUN

A K

OM

MU

N



2014 fi ck Sundsvall en ny bro för E4. Den löste upp ett av vägens värsta trafi kproblem, med tung trafi k genom centrum. Nästa steg i Sundsvalls logistiska omvandling, blir en ny containerhamn och en modern kombitermi-nal.

– Den nuvarande kombiterminalen ligger i centrala Sundsvall, i närheten av Centralsta-tionen. Det är ju ingen lämplig lokalisering, säger Marie Israelsson, kommunikationsan-svarig för Sundsvall Logistikpark.

Spåren är också för korta för att serva dagens längre tåg. Även i hamnen är kapaci-tetstaket idag nära.

Största satsningenProjektet började planeras för över fem år sedan. Nu närmar sig byggstart.

Sundsvalls Logistiktpark AB har nyligen sökt miljötillstånd för att anlägga och driva en ny containerhamn i Tunadalshamnen.

Ansökan gäller i första steget att riva befi ntliga kajer, för att anlägga en ny contai-nerhamn.

– De här investeringarna och den infra-struktur som planeras är den största sats-ningen på näringsliv och miljö i Sunds-vallsregionen på mycket länge, säger Sven

Magnusson, ny vd för Sundsvalls Logistik-park.

– Vi gör en rejäl kraft samling för att bli ett av Sveriges viktigaste transportnav. Det här är också en satsning på miljön, att lägga över mer av regionens tunga transporter från väg till järnväg och sjöfart.

– Vi kopplar ihop väg, järnväg och sjöfart så att de möts på en gemensam plats.

I projektet smarbetar kommunen, Tra-fi kverket och SCA och det kommunala bola-get Sundsvall Logistikpark AB samordnar.

Sammanlagt satsar kommunen, SCA och Trafi kverket närmare en miljard.

Bättre koppling till RotterdamI projektet igår en ny containerhamn som SCA och Sundsvalls hamn tillsammans ansvarar för och samäger. I anslutning bygger Sunds-vall Logistikpark en ny kombiterminal med logistik-, lager- och ytor för nyetableringar. SCA bekostar också ny väg och järnvägs-spår från Ortvikens pappersbruk, till den nya Tunadalshamnen. I anslutning till hamnen kan SCA också bygga magasin för lagring.

En gemensam s k MOS-ansökan till EU från Sundsvall Logistikpark AB, Sundsvalls Hamn AB, Trafi kverket och SCA ligger också

Startskott för Sveriges största logistiksatsningSundsvalls Logistikpark söker miljötillstånd för en ny containerhamn. Det är första steget i Sveriges just nu största logistiksatsning, med ny hamn, kombiterminal, ny järnväg och triangelspår för tillsammans ca en miljard.

inne.– Investeringarna ska göras redan 2016-

2017 – för att stärka logistikparken som trans-portnav, säger Marie Israelsson.

– Syft et är att stärka kopplingen Sundsvall-Rotterdam.

8 miljarder i ny massafabrikI höstas beslöt SCA att investera närmare åtta miljarder i en om- och nybyggd massafabrik i Östrand. Den gör att kapacitet för tillverk-ning av blekt sulfatmassa mer än fördubblas,

från dagens 430 000 ton per år till 900 000 ton. Eft ersom alltmer massa och trävaror idag går i containers, ökar det transportunderlaget för Sundsvalls hamn.

– Det blir bättre och eff ektivare möjligheter att utnyttja sjöfart, både för SCA och andra industrier i regionen, säger Sven Magnusson.

När allt fi nns på plats eft er 2020 blir Sunds-vall ett logistiknav i toppklass på den svenska östkusten.

AV GÖSTA HULTÉN

Välkommen!

businessregionorebro.se

TA PLATS I ETT AV SVERIGES BÄSTA LOGISTIKLÄGEN

– Investeringarna ska börja göras redan 2016 - 2017 – för att stärka logistikparken som trans-portnav och kopplingen Sundsvall – Rotterdam, säger Marie Israelsson.

FOTO

: E

LMIA



Gävle hamn är landets tredje största contai-nerhamn, eft er Göteborg och Helsingborg. Nu privatiseras drift en helt när turkiska Yil-port köper kommunägda Baltic Sea Gateway AB.

– Så gott som alla större hamnar i världen drivs på detta sätt. Det kommer att innebära mer investeringar, större godsvolymer och att hamnen fortsätter växa, säger Örjan Larsson, styrelseordförande (M) i Gävle Hamn AB.

Idag drivs godshanteringen i hamnen av terminalbolaget Baltic Sea Gateway, som ägs av kommunens bolag Gävle Hamn AB. Gävle Containerterminal, GCT, ägs till 20 procent av Gävle Stadshus, resten av Yilport. Avtalet innebär att Yilport köper Baltic Sea Gateway samt kommunens kvarvarande aktiepost i GCT. Hamnens mark och infrastruktur ägs alltjämt av kommunbolaget.

Investerar 450 miljoner SEKI och med avtalet kommer Yilport att inves-tera cirka 450 miljoner kronor, huvudsakligen i en ny containerterminal.

– Gävle passar mycket väl in i våra tillväxt-planer för Norden och Yilport som helhet, och är väl positionerat för fortsatt tillväxt, kom-menterar Sean Pierce, vd för Yilport Holding.

– Vi har en ganska aggressiv investerings-plan. Satsningen gäller inte bara containers, det fi nns andra viktiga fl öden, inte minst en

stor export från norra Sverige, som behöver Gävle och gynnar norra Stockholm som logis-tiknod, säger Eryn Dinyovszky, Nordenchef på Yilport Holding.

Yilport har som ambition att vara en av världens tio största hamnoperatörer 2025. Köpet av Baltic Sea Gateway AB är det tredje nordiska förvärvet, eft er majoritetsköpet i Gävle Containerterminal, inklusive kombi-terminalen Stockholm Nord i Rosersberg och Oslos nya containerhamn, som drivs med en 20 + 10-årig koncession. Yilports europeiska portfölj tredubblades nyligen också i storlek med förvärvet av Tertir-gruppen, och nio ter-minaler i Portugal och Spanien.

Ambitionerna är höga för Gävle, inte minst på högsta ledningsnivå.

– Ledningen tror verkligen på Gävle och Stockholm Nord, Jag tror min chef har sagt att vi ska nå en kapacitet på en miljon TEU med den nya containerterminalen. Jag skulle kanske inte sträcka mig så långt.

Idag är kapaciteten cirka 200 000 TEU, som enkelt höjs till 300 000.

– Vi investerar i nya kranar och annan utrustning. Kapacitetsökningen kommer att ske stegvis, tills den nya terminalen är byggd.

”Norvik gynnar oss”– Det fi nns fantastiska möjligheter att koppla sjöfarten hårdare till järnvägen och bygga nya nätverk av godsfl öden som ger en bättre väg in till Stockholm.

– Det fi nns också möjligheter att ta mer gods österut på tåg från Finland till Oslo. Det här blir ytterligare en bit i pusslet.

Hur ser du på att hamnen i Norvik ska börja byggas i år?

– Vår största konkurrent kommer alltjämt att vara Göteborg och deras dominans på Asien-fl ödet. Att Stockholm är uppdelat i två regio-ner förstärks framöver och gör att Norvik nog ställer till större problem för hamnarna i Norrköping och Södertälje.

– Däremot gynnar det oss när Norvik är klart och containerterminalen i Frihamnen i centrala Stockholm stänger. Då blir Gävle bästa godsväg in till Stockholm.

AV HILDA HULTÉN

Halv miljard till ny containerterminal i Gävle Samtidigt som Stockholms hamnar sätter spaden i jorden för Norvik, tar Yilport över hela Gävle hamn-terminal och investerar 450 miljoner, främst i en ny containerterminal.

I Position Väst ingår: Bengtsfors • Dals-Ed

Essunga • Färgelanda • Grästorp • Lysekil • Mellerud

Munkedal • Orust • Sotenäs • Strömstad • Tanum

Trollhättan • Uddevalla • Vara • Vänersborg • Åmål Regional partner

Storstadens fördelar utan

storstadens priserVi ger service för hållbara företagsetableringar

i tillväxtzonen mellan Göteborg och Oslo.www.positionvast.se

Oslo

Göteborg

Stockholm

– När Norvik byggs och containerterminalen i Frihamnen stänger blir Gävle bästa godsväg in till Stockholm, menar Eryn Dinyovszky.

»Det fi nns fantastiska möjligheter att koppla sjöfarten hårdare till järnvägen och bygga nya nätverk av godsfl ö-den som ger en bättre väg in till Stockholm«

FOTO

: LE

NA

SO

NN

E

Yilport tar över hela driften av Gävle Hamn och investerar 450 miljoner kronor, främst i en ny containerterminal.

Idag är kapaciteten vid GCT cirka 200 000 TEU, som enkelt kan ökas till 300 000 TEU.

FOTO

: G

CT

FOTO

: G

CT



“National strategy for global supply chain security.

Kina vill ta överGenom PAX Americana hålls det globala pri-set på risk nere. Systemet innebär enligt Ulf Petersson att ett stabilt och relativt säkert för-sörjningsfl öde upprätthålls.

– Det är till nytta för oss alla, samtidigt kostar det amerikanska skattebetalare minst 600 miljarder dollar om året i försvarsbudget att upprätthålla funktionen. Det motsvarar t ex fem gånger Sveriges statsbudget.

Frågan har diskuterats en hel del i USA på senare år.

– Alla är inte helt pigga på att “stå för kala-set”. Så vi kan nog inte ta för givet att det ska fortsätta vara en fri lunch.

Skulle USA sluta upprätthålla fl ödessäker-heten är alternativen i värsta fall världskaos. Eller att Kina tar över uppgift en. Kina har satt upp målet att kunna matcha USA militärt på alla världshaven till år 2050.

– Båda alternativen känns ganska oroande, särskilt för ett så export- och frihandelsbero-ende land som Sverige

Enligt Ulf Petersson har vi i Europa stor chans att påverka de här dimensionerna just nu.

– Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström är ansvarig för EUs förhand-

Städer är pumpar i global handel

lingar om frihandelsavtalet med USA. Hon har en väldigt viktig roll.

Städer styr tillväxten– Tittar man på fl öden av gods och informa-tion i världen inser man snabbt att landsgrän-ser är oviktiga.

– Det är i grunden inte nationer som styr det här, utan städer som styr den globala logistiken och genererar tillväxten. Alla vik-tiga megastäder – megapumpar - ligger t ex vid kusten.

Därför är det extra viktigt att städerna och deras styrsystem fungerar, menar han.

– Tokyo står t.ex. för nästan hälften av Japans BNP och i USA står några få städerna för över 50 procent av USAs hela BNP.

Även i Norden är storstadsregionerna avgö-rande, menar Ulf Petersson.

– I grova drag så står t ex Malmö/Köpen-hamnregionen för 25 procent av både Sveriges och Danmarks BNP. Därför är det egentligen inte så smart att stoppa in en massa adminis-trativa hinder vid nationsgränsen, om du för-står vad jag menar.

– Städerna är pumparna i den globala han-deln och nationalstaterna lever i sin tur på sina mer eller mindre eff ektiva pumpar. Där-för är det så viktigt att de fungerar smidigt, inte minst fl ödena inom staden eller regionen.

– Bäst pump vinner helt enkelt i den glo-bala konkurrensen. AV HILDA HULTÉN

– Det globala godsfl ödet följer inga nationella gränser, utan går mellan städer. Inser man det är det lättare att tänka kring både handel och citylogistik.

Ulf Petersson är chefsanalytiker på Saab AB och ansvarig för Strategisk analys på koncernstaben. Under Logistiktrender Live i Helsingborg i april höll han ett bejublat anfö-rande om mekanismerna i global handel.

– Det är inte så många som känner till eller tänker på att hela det globala handelsfl ödet hänger på ”PAX Americana”, där den ame-rikanska örlogsfl ottan i praktiken garanterar säkerheten i fl ödet på världshaven. Frågan är prioriterad på absolut toppnivå i USA, det fi nns till och med ett 5-6 år gammalt poli-cydokument utfärdat av presidenten, rörande

– Det är städer, inte nationer, som är pumparna i glo-bala handelsfl öden, säger Ulf Petersson, ansvarig för strategisk analys i Saab-koncernen.

FLEXIBLA LAGER- OCH PRODUKTIONSLOKALER I JÄRFÄLLA

TEKNISK INFORMATION• Takhöjd: 8 meter, 3,60 meter fri höjd

under entresol.

• Bärighet: > 3 ton.

• Antal portar: 7 st (2,60x2,80), 1 större.

• AC-kyla.

• Sprinklade ytor.

• Restaurang i fastigheten.

• 141 parkeringsplatser.

VEDDESTA 2:79 – ELEKTRONIKHÖJDEN 14 – JÄRFÄLLAI Veddesta industriområde i norra Stockholm, cirka 20 km från Stockholms city, erbjud-

er vi 5 000 – 27 000 kvm flexibla lager-, produktion- och kontorslokaler. Med ett ut-

märkt läge bara minuter från E18 är restiden knappt 20 minuter till Stockholms city och

25 minuter till Arlanda flygplats. I närområdet finns Barkarby handelsplats, Veddesta

Centrum samt Jakobsbergs Centrum. Med stora planerade investeringar i infrastruktur,

genom byggnation av Förbifart Stockholm samt utökad tunnelbana och Mälarbana, är

området ett av de mest attraktiva i norra Stockholm.

www.corem.se

För ytterligare information kontakta vår uthyrningschef Jesper Carlsöö på 073 - 357 18 87 eller [email protected]

Indelningen enligt ovan är bara ett exempel på hur

vi kan anpassa planlösningen efter era önskemål.

– Det är städerna som är pumparna i den globala handeln. Därför är det så viktigt att de fung-erar smidigt, inte minst fl ödena inom staden eller regionen. Bäst pump vinner helt enkelt, säger Ulf Petersson.

”Öresundsregionen genererar 25% av både Sveriges och Danmarks BNP. Därför är det inte så smart att stoppa in en massa administra-tiva hinder vid nations-gränsen. ”

FOTO

: H

ILD

A H

ULT

ÉN



Det väckte ett ramaskri när anrika, men numera riskkapitalägda Findus beslöt att lägga ner sin produktion i Bjuv och ställa ca 450 anställda arbetslösa.

”Inte en ärta ska f lyttas till Tyskland” ropade LOs ordförande Karl-Petter Thor-valdsson vid en protestdemonstration. Ame-rikanska ägarbolaget Nomad Food, med huvudkontor i skatteparadiset Jungfruöarna, vill fl ytta produktionen till Tyskland.

Troligen är det inte möjligt för ett enskilt land att stoppa en utfl yttning av produktion och agera för att främja produktion i det egna landet, med tanke på ett snårigt och svårtol-kat regelverk i EU som bestämmer villkoren.

Nordiska länder tillhör de som har allra störst andel utf lyttad produktion. Här är utfl yttningen ca 30 %, medan Tyskland har ca 25 % och Frankrike bara 15 %. I Kina, Vietnam, Indien m fl länder stödjer staten inhemsk industri, men här talas det inte om det.

Nordisk enkätI en färsk enkät från hösten 2015 har 850 nordiska företag i Sverige, Danmark och Fin-land spörts om de senaste 5 åren och deras tankar framåt. Undersökningen omfattar främst tillverkningsindustrin.

– Vi har svar från 373 svenska, 240 fi nska och 245 danska fabriksenheter, så det är ett väldigt omfattande datamaterial, berättar. Jan Olhager, professor i strategisk produktionslo-gistik vid Lunds universitet, som lett studien.

I Sverige har både fabriker med enbart hemtagning (48 st), både hemtagning och utfl yttning (51 st) och enbart utfl yttning (82) samt de som inte har fl yttat produktion(192 st) undersökts.

– Vi kan se omfattning, faktorer, fördelar och problem, och kan se hur bransch och stor-lek påverkar, hur företagen i Norden faktiskt resonerar och agerar, vad det är för typ av produktion som fl yttas i den ena eller andra riktningen.

– Vi har försökt att komma åt hur företa-gen tänker och om de har en strategi, säger Jan Olhager.

Hemtagning ännu ingen trendHemtagning har ökat – till Sverige, men också till närliggande länder i östra Europa och Bal-tikum. Som ett exempel tar Jan Olhager före-

taget Ostnor, som tillverkar bl a köksblandare med varumärket FM Mattsson Mora. Eft er uppköp har företaget återuppstått i Mora och har numera fl yttat sin produktion från Kina dit. Danska Lego, som outsourcade mycket produktion till utlandet, fi ck kvalitetspro-blem och tog tillbaka produktionen.

Ännu fi nns ingen trend att fl ytta hem pro-duktion från t ex Asien, i och med att nettout-fl ödet av produktion är fortfarande större.

– Men det ser ut som vi närmar oss en balans, tror Jan Olhager.

Undersökningen visar också att förvänt-ningarna om kommande fl yttar faktiskt är mycket liten – både för hemtagning och för utfl yttning. 50 % fl yttar inte alls. 44 % fl yt-tar i liten omfattning med en svag övervikt för utfl yttning. Samma företag kan oft a ha både hemtagning och utfl yttning av produk-tion och de har då i enkäten svarat på förde-lar med respektive fl ytt. Men intrycket är att man fortsätter i samma spår som man gjort de senaste fem åren.

Lägre löner enda skälEn tydlig iakttagelse är att det är bara löne-kostnaden som är en fördel med utfl yttning

av produktion. Högkostnadsproduktion lig-ger kvar i hemländer. Men när lönekostnaden nu ökar i Kina, fl yttar många företag som för-sta steg till andra länder eller regioner i Asien, med lägre lönekostnad.

Fördelar med hemtagning däremot visar sig i volymfl exibilitet, produktkvalitet, pro-duktmixfl exibilitet, leveransprecision, pro-cesskvalitet, leveranshastighet, logistikkost-nad och andra kostnader. Volymfl exibiliteten är den mest signifi kanta fördelen för hemtag-ning men också produktkvalitet och produkt-mixfl exibilitet ligger högt.

– Som skäl till en utfl yttning angavs enbart lägre lönekostnader. Som skäl till hemtagning angavs däremot en rad skäl; som kvalitet, led-tider och fl exibilitet, men också närhet till forskning och utveckling och bättre tillgång till kunskap och teknologi.

– En fördel för Sverige är att vår industri i

Borta bra men hemma bäst Att ta hem eller försöka behålla produktion i Sverige för att skapa jobb är ingen statlig strategi i Sverige, trots samtliga partiers tal om fl er jobb i Sverige. ”Det borde vara en central fråga i en nationell produktionsstra-tegi”, tycker Jan Olhager, professor i Lund.

hög grad har kvar sin forsknings- och utveck-lingsdel, till skillnad från t ex Danmark, säger Jan Olhager.

Kvalitet viktigaste drivkraften Den viktigaste drivkraft en för att ta hem pro-duktion är kvalitet men också ledtid, fl exi-bilitet och tillgång till kunskap, produktut-veckling och forskning samt närhet till eller i marknad. Logistikkostnad har mindre vikt. Ibland förs fram att hög kvalitet är tillgängligt oavsett var i världen man producerar idag, men denna studie visar att så inte är fallet –

utan att både produkt- och processkvalitet talar tydligt för hemtagning av produktion.

– Det är också olika inställning för arbets-intensiv produktion som i större utsträck-ning fl yttas ut, medan produktion med hög komplexitet i större utsträckning fl yttas hem. Produktstandardisering och produktionsvo-lym spelar mindre roll.

– Andra faktorer som kan spela in är eft er-frågan på närproducerat eller ”härproduce-rat”. En allmän slutsats är ”Borta bra men hemma bäst”, säger Jan Olhager.

AV LENA SONNE

Missa inte att synas i

kommande nummer!

Kontakt: 0176-22 83 50 eller [email protected]

www.intelligentlogistik.se


Nr 5 av Tematidningen i Dagens industri

Utkommer vecka 42. Materialdag 5/10

Om:

Intelligent Logistik

Mässupplaga: Logistik & Transport i Göteborg

16 –17 november 2016

»Trenden är ändå att färre företag tänker fl ytta ut produktion«

– En fördel för Sverige är att vår industri i hög grad har kvar sin forsknings- och utvecklingsdel, till skillnad från t ex Danmark, säger Jan Olhager.

FOTO

: LE

NA

SO

NN

E

Arbetsintensiv produktion fl yttas ut medan produktion med hög komplexitet i större utsträck-ning fl yttas hem.



Logistikens hetaste modeord?

Vi hör dem i varenda föredrag, på varenda konferens och i varenda ny vetenskaplig arti-kel. Orden, uttrycken och begreppen som utmärker vår tid. De dyker upp som från intet, alla talar om dem men eft er något år är de glömda. Eft er att ha besökt några olika till-ställningar under våren, kan vi därför bjuda på en del heta nya buzz-words – och några gamla godingar.

Big DataHur den ständigt ökande tillgången på data och förmågan att använda denna för att t ex förutse störningar och minska risker i global logistik. Det är ett ständigt förekommande tema i logistikföreläsningar.

Block ChainAlgoritm för att crowdsourca (se där ännu ett buzzword!) och spåra transaktioner som idag styr den digitala valutan bitcoin, men som enligt trendspanaren Per Olof Arnäs på Chal-mers kommer bli nästa stora logistiksnackis då tekniken kan användas för spårning i en

försörjningskedja. Spännande bubblare!

Down-shifting Se upp, i USA kallas de för downshift ers, nya gröna vågare som väljer att leva enklare och mer ekologiskt. Dessa hotar dock konsumtio-nen, den ekonomiska tillväxten och därmed behovet av logistik. Detta buzz-word används knappt i Sverige, men beteendet förekommer.

Drönare Det började med Amazon 2014, och nu vill varenda postbolag leverera brev och paket med fl ygande farkoster. Åtminstone alla bolag med medelålders män i ledningen, vars inre pojkar fascineras av fj ärrstyrda helikoptrar. Att fl yga gods är dock inget nytt, som Brings Johan Holgersson nyktert påpekar på sid 10.

Industri 4.0Den “fj ärde industriella revolutionen” med smarta fabriker där allt i produktion är upp-kopplat. Termen myntades av Hannovermäs-san, 2011, men först i år har vi hört begrep-

pet från andra, bl a SKFs vd Alrik Danielson vid Plan-konferensen i april. De tre första industriella revolutionerna är ångmaskinen, elektriciteten och elektroniken. Är det första buzz-word som myntats i Tyskland på länge.

Internet of ThingsNämns slentrianmässigt av alla föreläsare som vill markera att de hänger med. Gärna i samma mening som Big Data. Betyder unge-fär att varje produkt i produktionskedjan bär med sig information om vart den ska och hur den ska användas. Anses möjliggöra den självorganiserande fabriken, med extremt korta omställnings- och ledtider, färre fel och mer fl exibilitet.

Omnikanal Distanshandel blev till postorder, som blev till ”elektronisk” e-handel, som blev till ”digital” d-handel, som blev till e-tailing, som blev till omnikanalhandel. Allt för att uttrycka hur förändrad handel även förändrar behovet av logistik. Hänger oft a samman med andra buzz-words som kundstyrt och last mile.

Pick by visionDet var länge sedan lagerplock skedde på magkänsla. Genom åren har vi fått se många Pick by-buzzwords, som voice och light. Det senaste är vision, plocka med hjälp av smarta glasögon, t ex Google glasses. Hur glasögonen ska styras, visa vägen, hur ordrar ska verifi e-

ras och hur man i praktiken ska kunna styra blicken väcker många funderingar. Testa!

Gamla godingar Supply/Demand chainAtt det är en kedja i mitten är de fl esta överens om, men om det är någon som drar i kedjan från slutet eller puttar på bakifrån har det rått delade meningar om. Begreppen följs gärna av ... Excellence, Expert, Outlook, Eff ect eller något annat fyndigt. Vi kallar det logistik.

MolnetMetafor för internetbaserade tjänster. i logis-tiksammahang, handlar oft a om hur man kan ersätta gamla tunga systeminstallationer och komma undan dyra manuella uppdateringar.

SaaS Mjukvara som en tjänst. Storhetstid eft er mil-lennieskift et. Förkortningen myntades 2001. Används numera sällan.

Long TailBegrepp som kom tillbaka starkt med e-han-deln men som nu kallas för brett sortiment. Innebär att på nätet öka sin marknad inom lågfrekventa produkter, tvärt emot butikslo-gik med fokus på storsäljare.

AV HILDA HULTÉN

Omni, Big Data, Internet of Th ings och Industri 4.0. Även i logistikbranschen smyger det ständigt in nya ord som brukas, missbrukas och sällan går att begripa. Här är Intelligent Logistiks ordlista över 2016 års hetaste Buzzwords .

Prenumerera på Intelligent Logistik!Logistik av idag är konsten att ständigt förbättra och för-enkla fl öden och processer oavsett om det gäller mate-rial, information, dagligvaror, människor eller pengar.Och oavsett om du är VD, logistik- eller inköpsansvarig, produktions- eller verksamhetschef vill du ha full insikt i och överblick över verksamhetens villkor. Denna insikt och överblick får du genom att läsa tid-ningen Intelligent Logistik. Håll dig ständigt uppdaterad

och ligg steget före genom att prenumerera på bran-schens bästa tidning! Fyll i och sänd in talongen. Du får 5 nummer (två magasin, tre tematidningar och full tillgång till detta och tidigare nummer på www.intelligentlogistik.se) till priset 400:- exkl. moms. Gå in på www.intelligentlogistik.se och klicka på ”Prenumerera”.

Välkommen som prenumerant och trevlig läsning!

Företag

Org.nr

Postnr

Beställare

Postadress

Ort

Intelligent Logistikwww.intelligentlogistik.se

Pris: 65 kr. Nr 6–7 2011


Världsmästare på lager

Slussen – sinnrik flödesmodellLogistikfastigheter:

Läget är allt

Dag Ericsson om SCM 2.0

Tema: Hamn och sjöfart

Intelligent Logistikwww.intelligentlogistik.se

Pris: 65 kr. Nr 6–7 2012

Så mycket tjänar logistiker och inköpareStort lönespecial

Ljus arbetsmarknad för nyutbildade logistiker

2012 toppår för nya lager

Volvochef räddar rederietDag Ericsson:

Mot djupare kundinsikt


Frankeras ej

mottagaren

betalar portot

Intelligent Logistik HB

SVARSPOST20492681761 10 Norrtälje

»Mr Simmons«. Torrnålsgravyr, Axel Fridell.

Tänkbart

Industri 4.0 – Den fjärde industriella revolutionen med smarta, uppkopplade fabriker – är det första buzz-word som Tyskland lyckats producera på mycket länge.

FOTO

: B

OS

CH



Ämnen och talare:

Göteborgs hamn – Sveriges handelsportMagnus Kårestedt, vd Göteborgs Hamn

Stort intresse för logistiketablering i SverigeAllan Lavén, nordenchef Prologis

Konsten att välja rätt lägeTommy Högberg, vd ProFlow

Tullhantering – hur ska man tänka?Ann-Sofi e Falkemar, tull- och kvalitetsansvarig, Aditro Logistics

Så lever du upp till framtidens leveranskravArne Andersson, e-handelsexpert PostNord

Mardrömsstart i Norge

Therese Hillman, vd Gymgrossisten

Nordenlager i Sveriges bästa lägeOle Sauar, vd Jollyroom

Omläggning av leverantörsnät lyfter ICAs logistikEmma Stille, logistikchef, ICA Kungälv

Debatt: Utvecklas logistiken verkligen för användarnas behov? Arne Andersson, e-handelsexpert PostNord

Tobias Jonasson, seniorkonsult, Sweco,

Henrik Ahnström, logistikansvarig Skanska Fastigheter.

Logistikläget 2016: GöteborgTisdagen den 24 Maj 2016, Arken Konferens, Göteborg

Mer information, program och anmälan: intelligentlogistik.com/logistiklaget-2016

Sommarupplagan av LOGISTIKLÄGET 2016 arrangeras av tidningen Intelligent Logistik i samverkan med Business Region Göteborg och

Göteborgs hamn, som är värdar för arrangemanget.

Vi ses i Göteborg!

Allan Lavén

Tommy Högberg

Arne Andersson

Ann-Sofi e Falkemar

Magnus Kårestedt

Ola Sauar

Emma Stille

Henrik Ahnström

Tobias Jonasson

Therese Hillman

• Ett av Nordens bästa lägen

• Effektiv infrastruktur

• Komplett helhet, flexibla lösningar

• Affärsmiljö med växtkraft

• Kompetens med bredd och spets

• Starka referenser

Med världen runt hörnet.Experter rankar Linköping-Norrköping som östra Sveriges skarpaste läge. Hos oss korsas europavägar, järnvägar, sjöfart och internationellt flyg. Vart du än siktar finns världen runt hörnet.

Med ostlänken kortas avstånden mellan två av Sveriges största arbets- och tjänstemarknader. Vårt läge blir ännu mer attraktivt och satsningen blir en hävstång för investeringar i vår region.

Vill du veta mer om regionens logistikkluster och vad det kan ge ditt företag? Kontakta: [email protected] +46(0) 11-15 12 74 eller [email protected] +46(0) 13-33 66 00

www.eastsweden.se

LINKÖPINGNORRKÖPING

Documents

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN INTELLIGENT … · anställda av Sony-ägda ENS I Viared. Men med vikande volymer för digitala skivor blev det högautomatiserade lagret över