Aktum 2010, nr 3

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3

http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 1/24

AktumMat i midsommar

Läcker buffémat fråninstitutionen för kostvetenskap.

Sid 10

Avsked från rektor

Blandade känslor närGöran Sandberg tackarför sig.

Sid 2

Aktuellt vidUmeå universiteJuni • 3/2010

Alumnen – en resursHåll kontakten medalumnen – en ovärderligresurs.

Sid 6

Vägledning för nyanställda

Kristina Sjögren har intro-ducerat många nyanställda.Nu går hon i pension. Sid 16

Ny rektor Lena Gustafssontar över

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


2 Aktum • Juni • 3/2010

I vårens sista Aktum är vi glada över att kunna bjuda på möten med både Umeå universitets av-

gående rektor Göran Sandberg och tillträdande rektor Lena Gustafsson, som båda har nya, spän-

nande utmaningar framför sig.

Lena Gustafsson kommer närmast från ett uppdrag som vice generaldirektör på Vinnova och

har tidigare varit både prefekt och prorektor vid Chalmers. Hon berättar att hennes akademiska

bana inte alls varit självklar. Hon funderade till exempel på en konstnärlig utbildning och på att

bli sjukgymnast innan hon så småningom landade i att mikrobiologi var hennes ämne. Den 1 juli

tillträder hon som rektor för Umeå universitet.

Göran Sandberg gör en tillbakablick på sina år som rektor och kan med glädje konstatera attUmeå universitets utveckling varit lysande under den här tiden. Han tittar också framåt och av-

slöjar både förhoppningar och farhågor när det gäller universitetets framtid.

En som har koll på hur det är att vara ny på jobbet är Kristina Sjögren som under många år

varit den som ansvarat för introduktionsutbildningen för nyanställda vid universitetet. Nu går

Kristina i pension och i Aktum gör hon en tillbakablick på hur nyanställda har introducerats se-

dan hon anställdes på 1960-talet. Då – när kulturen var en annan och det minsann inte var själv-

klart att man sa du till sin chef.

Sommaren står äntligen för dörren. Vintern har varit ovanligt kall och tuff och vi är många

som längtar efter en solskensstund vid havet eller regnig dag med en deckare. Som en n avslut-

ning före sommaren vankas det personalfest den 17 juni. Firmafesten blir en chans att träffa kol-

legor över hela universitetet och ha en kul kväll med dans, underhållning och god mat.

Just mat i goda vänners lag hör ju sommar och semester till – inte minst midsommar. I detta

nummer av Aktum bjuder institutionen för kostvetenskap till bords med recept för en hel som-marbuffé med sill och lax och annat gott som hör sommaren till.

Själv tycker jag att en av sommarens höjdpunkter brukar vara när surströmmingen dukas upp

på en solvarm altan, i en surströmmingsstuga (!) eller vid långbord i bondkök och man får umgås

med goda vänner till långt inpå natten – då smakar det alltid gott – och det kvittar om det är årets

eller fjolårets strömming!

För övrigt hoppas jag att koltrastens vackra sång får ljuda nätterna igenom och att du får en

njutbar semester!

God läsning! Anette Olofsson, t.f. redaktör

Ledaren

Ansvarig utgivareUlrika Bergfors Kriström

Adress

Informationsenheten

Umeå universitet

901 87 Umeå

Tel 090-786 50 00 (vx)

Texttel 090-786 59 00

Fax 090-789 99 95

www.umu.se

Redaktör Anette Olofsson

Tel 070-244 71 24

[email protected]

Redaktion

Carina Dahlberg, Anette OlofssonRedaktionsråd

Kristina Sjögren, Barbro Renkel,

Gunnel Grelsson, Dan Frost,

Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Layout/produktion/repro

Print & Media, Umeå universitet

Tryck

Taberg Media Group AB

Upplaga

4 836 ex.

Lena Gustafsson blir Umeå universitets nya

rektor. Sid 12. Bild: Robert Blombäck

Aktuellt vid Umeå universitetJuni • 3/2010

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


Aktum • Juni • 3/2010 3

Projekt Storytelling ska ta tillvara påoch sprida kvinnliga forskares berättelser

och visioner, och på så sätt bidra till

förändring vid Umeå universitet.

Kvinnliga forskare och forskarstuderande inbjuds att delta i projektet

Storytelling genom att lämna in två berättelser var – en om sin verklighet

och en vision av hur de önskar att det var.

– Människor har i alla tider berättat för varandra. Berättelserna spelar

stor roll för hur vi uppfattar saker, men också för hur vi agerar och bygger

vår kultur. Eftersom berättelser bidrar till att skapa vår kultur kan man

också använda berättelser för att förändra den. I det här fallet för att bådemän och kvinnor ska känna sig lika uppskattade och ha samma möjlighe-

ter att göra karriär inom akademin, säger Hanna Lönnerskog Nilsson,

projektledare på personalenheten.

Väntar goda resultat

Hanna är övertygad om att projektet kommer att ge resultat.

– Berättelser väcker nykenhet, särskilt om de handlar om hur andra

upplever en situation som liknar vår egen. Då reekterar man över sin

egen upplevelse av verkligheten. Det talar för att berättelserna kommer

att beröra, skapa debatt och därmed bli en förändringsfaktor att räkna

med, säger hon.

Projekt Storytelling lyfter framkvinnors berättelser om akademien

Projekt Storytelling

• Alla kvinnliga forskareoch forskarstuderande vidUmeå universitet inbjuds attdelta med sina berättelser.

• Sista inlämningsdag är20 juni.

• Berättelserna kommer attpubliceras under pseudonym

vintern 2010/2011på projektets hemsida.

• Skrivworkshops kommer attanordnas 14 juni kl. 13–15 och15 juni kl. 10–13.

Läs mer på:www.anstalld.umu.se/ inkluderande-universitet/ projekt/storytelling/

– Utifrån berättelserna kommer vi att ge förslag på vilka förändringarman konkret kan genomföra vid Umeå universitet. Vi kommer att läm-

na förslagen till ledningen, men sedan är det upp till den att förverkliga

förslagen.

Scenario i stället för policy

Texterna som berättar om kvinnornas visioner ska bli ett konkret

scenario av hur situationen på Umeå universitet skulle kunna vara.

Det kan ge en rikare bild av universitetets historia.

– Jag tror att det är lättare för folk att ta till sig det än en policy som

ofta är ganska abstrakt, menar Hanna.

Hon berättar att corporate storytelling, som projektet är en variant

av, blir allt större.– Jag tror en framgångsfaktor är att man tar vara på tankar och

strömningar som redan nns i organisationen, menar Hanna.

Hon hoppas att många kvinnor ska ta chansen att skriva ner sin berät-

telse om sin tid vid Umeå universitet.

– Jag hoppas att berättelserna ska spegla hur kvinnorna upplever sin

situation och vad som är viktigt för dem. Varje berättelse är unik och en

del av helheten. Det viktigaste just nu är att de inbjudna skickar in sina

berättelser. Det tar inte lång tid, men det kan göra skillnad, säger Han-

na.Text: Anja Hansen

Foto: Elin Berge

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


4 Aktum • Juni • 3/2010

Det sociala universitetetSociala medier tar allt större plats både i debatten och

i många människors liv – och Umeå universitet är förstås

med både på YouTube, Facebook och i “twittersfären”.

En för alla eller alla varsin?

En mer oklar fråga är om institutioner och pro-gram ska skapa egna sidor. Sociala media mås-

te underhållas ofta för att uppfattas som le-

vande, och det kräver engagemang – och

arbetstid. Kanske är nog så bra SOM att bidra

till de centrala sidorna?

De som prövar enklare nyhetsuppdatering-

ar med Twitter – där universitet utan särskilt

marknadsföring fått drygt ett hundratal “fol-

lowers” – bör dock snarare sikta snävt, säger

Jakob Mjöbring.

– Det blir nog mer intressant ju mer speci-

k twittern blir – nyheter inom ett smalt fack,

som bidrar till en intressegemenskap.

Vägen är målet

Anna Holmström säger också utan omsvep att

man börjat utan någon fullständig strategi.

– Det vore bara dumt att vara överambitiös,

jobba hårt och sedan tappa taget. Vi lär och

anpassar oss eftersom. Dessutom ska man inte

ha någon övertro på sociala medier. Webben

är vår huvudsakliga kanal, och det är dit man

vi vill locka studenterna – alltså är det viktigt

att först satsa på sin egen webbplats!

Jakob nns tillhands för den som vill lärasig mer eller ha en föreläsning eller workshop

i ämnet.

– Börja gärna med att tänka på målgruppen.

Det handlar inte bara om att själv synas utåt

utan om att kunna erbjuda något som är till

nytta för blivande “kompisar”. Enbart skryt

fungerar inte på nätet, heller…

Läs mer på www.anstalld.umu.se/sociala-

medierText: Michael Nordvall

Sedan hösten 2009 har Umeå universitet byggt

både svenska och engelska sidor på Facebook.– Vi ser det som en bra kontaktyta mot po-

tentiella studenter. Sidan kan bli en bra infor-

mationskälla för dem, och vi kan snabbt få en

dialog med dem, säger Anna Holmström, mark-

nadsförare på informationsenheten.

Facebook växer snabbt

Den första tanken med närvaron på Facebook

var att visa hur det kan vara att plugga på uni-

versitet och i synnerhet på Umeå universitet.

Men allt eftersom har den sociala sidan blivit

viktigare.

– Facebook är lite lättsammare, närmare

studenternas privatliv. Vi kan använda ett mju-

kare tilltal än i vanlig “myndighetsinformation”

och blanda högt och lågt – musiktips och in-

formation om sista ansökningdag, på ett annat

sätt än på vanliga webben, säger Jakob Mjö-

bring, projektsamordnare på Print & Media,

som det senaste året arbetat allt mer med so-

ciala medier.

Båda menar ändå att allt inte funnit sin form

än. Bredden är ett problem. En fråga är om

man ska erbjuda innehåll som är intressant för

såväl studenter som alumner och anställda. Det blir också viktigt att samordna olika kanaler,

så att man inte blir motsägelsefull.

Anna Holmström framhåller snabbheten,

både för att nå ut och för att få respons.

– Vi har gjort sidan öppen för alla och det

är lätt för besökare att skriva inlägg. Vi har mest

aktivitet på den engelska sidan, som i skrivan-

de stund passerat 2 000 “medlemmar”. Där

ställs det er frågor – och många av våra nuva-

rande utländska studenter hjälper till med in-

formation och svarar på studiespecika frågor.

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


Aktum • Juni • 3/2010 5

Umeå universitet har inlett

kampanjen Framåt medUmeå universitet för att

utveckla dialogen och sam-

arbetet med näringslivet.

Ett annat syfte med kampanjen är att nan-

siera samarbetsprojekt inom forskning och

utveckling. Göran Sandbergs mål är att kam-

panjen ska ha resulterat i era nya samarbets-

projekt innan han slutar som rektor den sista

juni i år.

– De statliga anslagen och bidragen frånforskningsråden utgör vår huvudsakliga nan-

siering. Genom att öka den privata nansie-

ringen av forskning vid Umeå universitet kan

vi stärka vår konkurrenskraft och höja våra

ambitioner ytterligare. Vi vill också betona den

ömsesidiga nytta som samarbete med univer-

sitet ska leda till, säger Göran Sandberg.

Kampanjen syftar alltså inte primärt till att er-

hålla oreserverade donationer utan till att hittasamarbeten som är till nytta för båda parter.

Sex områden lyfts fram

I kampanjen lyfter Umeå universitet fram sex

områden:

• Grön teknik

• Industriell IT

• Medicin för patientnytta

• Design, arkitektur och kultur

• Samisk forskning

• Hållbar ekonomi

– Det är områden som vi bedömer som viktigaför universitetets utveckling, men det är också

områden där vi hoppas och tror att forsknings-

resultat kan bli till stor nytta för samhälle och

näringsliv, säger Ulf Edlund, prorektor för

samverkan och ordförande i kampanjens styr-

grupp.

Framåt med Umeå universitetTill sin hjälp har rektor utsett en kampanjkom-

mitté som leds av före detta universitetskanslerprofessor Sigbrit Franke.

– Umeå universitet vill vara lyhört inför

samhällets och företagens behov. Vi hoppas att

företag och andra aktörer vill samarbeta med

oss och därigenom stärka forskning och utveck-

ling både i Sverige och i regionen, säger Sigbrit

Franke.

Pågår i fyra år

Kampanjen vänder sig till näringsliv, organi-

sationer, stiftelser och privatpersoner och pågår

i fyra år.

Förutom Sigbrit Franke ingår följande per-soner i kampanjkommittén:

Eva Bonnier, bokförläggare, Chris Heister,

landshövding, Göran Johnsson, tidigare ord-

förande i Metall, Peter Kopelman, direktör och

Daniel Sachs, verkställande direktör

Läs mer på www.umu.se/framatText: Carina Dahlberg

Umeå universitet utvecklar en kreativ

miljö som inte har sin motsvarighet nå-

gonstans i Europa. Konstnärligt campus

blir en knutpunkt för utbildning, forsk-

ning, och yrkesverksamhet inom arkitek-

tur, design, konst och nya medier.

Balticgruppen Design satsar 90 miljonerpå Konstnärligt campus

Balticgruppen Design AB ger en hyresrabatt på

90 miljoner kronor vilket ger universitetet möj-

lighet att avsätta motsvarande summa för att

utveckla forskning vid Konstnärligt campus.

Hyresrabatten som möjliggör verksamhets-

satsningar med 90 miljoner kronor är ett re-

sultat av samarbetskampanjen Framåt med

Umeå universitet.

Hyresrabatten kommer att nyttjas till forskning

och stödverksamhet för forskning. Exempel på

forskningsprojekt som kommer att nansieras

är: Design och arkitektur för bättre livskvalitet,

interaktionsdesign för industriella miljöer och

processer för kreativitet. Dessutom avsätts

resurser för forskning i energieffektivisering

och i livscykelanalys.Text: Carina Dahlberg

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


6 Aktum • Juni • 3/2010

Alumnen en viktig resurs

– Universitetets tidigare studenter kan på

många olika sätt vara till hjälp i vårt arbete.

Därför är det viktigt att vi bygger goda relatio-

ner med våra alumner, säger alumnkoordina-

tor Jessica Bergström vid informationsenheten.

Jessica poängterar att det arbetet egentligen

startar redan under studenternas tid vid uni-

versitetet. Inför examen är det bra att erbjudadem kontakt med universitetet och att upp-

mana dem att anmäla sig till Alumninät. Det

nns även informationsmaterial att få för att

dela ut till studenterna i slutet av utbildning-

en.

– Alumnerna är ju kvittot på vilken kvalitet

våra utbildningar har, och de kan inte minst

vara till god hjälp när vi ska utveckla utbild-

ningarna, säger hon.

Tidigare studenter kan

vara ovärderliga resurserför universitetet. Alumninätkan underlätta kontaktenmed dem.

Alumninät

• Alla som tar ut examen vid Umeåuniversitet förs automatiskt över tillAlumninät med uppgifter om namn, per-sonnummer, adress, påbörjadeprogram och uttagna examina.

• Mer än 18 000 av Umeå universitetsalumner har anmält sig i Alumninät ocht. ex. lämnat information om var de job-bar, vilken kontakt de vill ha med Umeåuniversitet med mera.

• Varje månad uppdateras adressernai Alumninät gentemot SPAR (folkbok-föringen).

• Studenter/alumner kan själva anmäla sigi Alumninät på www.alumn.umu.se, på

svenska eller på engelska

• Alla som studerat vid Umeå universitetkan anmäla sig i Alumninät. Man be-höver INTE ha tagit ut examen för attanmäla sig.

När man vid utbildningar och institutioner ar-

rangerar särskilda aktiviteter kan det vara en god

idé att även bjuda in alumner. Det ger möjlighe-ter för studenter och alumner att knyta kontakter,

vilket kan leda till kreativa möten för båda parter.

– Kontakterna kan ju vara av stort värde både

för studenten och för alumnen. Alumnen får ta

del av forskning och annat inom det aktuella

området och studenten kanske kan få en ingång

i ett företag för examensjobb, praktik och till och

med framtida arbete.

Hjälp med sökningar i Alumninät

Umeå universitets databas Alumninät kan an-

vändas för att hitta alumner som studerat viden särskild utbildning eller som tagit en viss

examen. Den som önskar hjälp med att göra

sökningar i Alumninät kan kontakta alumnko-

ordinator Jessica Bergström eller alumnadmi-

nistratör Marika Wahlberg.

– Utbildningarna har mycket att vinna på

det här arbetet. Inte minst nu när vi står inför

förslag om nytt kvalitetssäkringssystem där

alumner pekas ut som en viktig del, säger hon.

Här nns tips för hur man kan jobba med

alumnverksamhet: www.anstalld.umu.se/

samverkan/alumnverksamhetText: Anette Olofsson

Foto: SVT1, Patrick Degerman,

Mattias Pettersson, Peter Roos

Alumner vid Umeå universitet.

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


Aktum • Juni • 3/2010 7

Samtliga anställda vid Umeå universitet är inbjudna till Firmafesten och biljetter får de som kommer först till kvarn. Sista datum för anmälan var

den 28:e maj och festen är slutsåld, så den som inte hunnit med får hop-

pas att någon annan ångrar sig.

Firmafestens gäster bjuds på sommarbuffé med ett glas öl eller vin,

rockpub med universitetets egna rockband, underhållning i Aula Nord-

ica, disco i Rotundan med populära diskjockeyn Inge och en hel del

överraskningar.

Festen kommer att delas upp i två sittningar. När det första gänget

äter buffé, underhålls resten i Aula Nordica. Sedan byter alla

Umeå universitet fyller 45 år och det ska

ras med bué, disco, dans och rock ’n’ roll

på en härligt gungande personalfest i

Universum torsdag kväll den 17 juni.

Firmafesten i Universum

+ 45 ÅR

plats inför sittning två. Programmet med alla tider presenteras på

www.anstalld.umu.se/rmafesten.

Klackarna i taket

Det är fem år sedan Umeå universitet senast bjöd på en personalfest av

den här storleken. Då rade universitetet 40 år och klackarna slogs i

taket natten lång. Nu hoppas festkommittén på ett lika glatt partaj.– Här nns chansen att umgås med kollegor över alla gränser. Det

blir en perfekt avslutning innan semestern tar vid, säger Jonas Ericson,

Kultur på campus och en av de drivande i festkommittén.

Festkommitté

Festgeneral är Martin Gustafson, Kultur på campus, och arbetsgruppen

för Firmafesten är Lars Carlsson, Ladokenheten, Ralf Elo, Print &

Media, Jonas Ericson, Kultur på campus och Ulla Nordlinder, universi-

tetsförvaltningen.

Text: Anette Olofsson

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


8 Aktum • Juni • 3/2010

Utbildning i upphandlingdrar fulla husDet nns minst 500 miljarder anledningar att

lära sig mer om offentlig upphandling. Så

mycket omsätter nämligen offentlig upphand-

ling i Sverige varje år. Inte konstigt att Umeå

universitets uppdragsutbildning ”Framgångsrik

upphandling” drar fulla hus.

Det lönar sig att göra rätt från början. Inte

minst när det kommer till upphandlingar.

Umeå universitetet skulle köpa in ett forsk-

ningsinstrument och hade angett fasta värden

i förfrågningsunderlaget till upphandlingen. En

företagare hävdade att det var ett konkurrens-hämmande upplägg och drev frågan till Läns-

rätten. Och ck rätt. Hela upphandlingen ck

göras om...

– Så ser ni att något är fel i en upphandling:

hojta till redan tidigt under anbudsprocessen,

säger Umeå universitets upphandlingschef Lo-

rentz Karlsson.

Lokalen Triple Helix, i Samverkanshuset, är

fylld till sista plats med deltagare från hela Sve-

rige som sökt sig till Umeå och universitetets

uppdragsutbildning ”Framgångsrik upphand-

ling”.

– Tog personen som överklagade hem upp-

handlingen till slut, frågar en av kursdeltagar-

na.

– Nej, han var för dyr, säger Lorentz med

ett brett leende.

Förväntansfulla deltagare

Kravspecikation eller uppdragsbeskrivning?

Vilka utvärderingsgrunder ringar bäst in de

behov vi har? Helt eller delat bud? Hur över-klagar jag en upphandling? Upphandlingsom-

rådet är snårigt – och omfattande. Regelverket

komplicerat och ingående. Katarina Wrethén

jobbar som personal- och ekonomiadministra-

tör på Polisutbildningen i Umeå där man bland

annat köper in olika kurser till sina studenter.

Hon är förväntansfull inför dagens utbildning

i upphandling.

– Offentlig upphandling är ett område som

förändras kontinuerligt och då känns det na-

turligtvis viktigt att man kan och förstår för-

ordningarna så att man inte gör fel, säger hon.

Jesper Sydlén arbetar med IT inom Vännäs

kommun.

– Den här utbildningen gör att man verkli-

gen får upp ögonen för allt man missat inom

upphandling, alla situationer man kan hamna

i om man inte tänker sig för, säger han.

Jesper tycker att det generellt sett saknas

tillräckliga kunskaper om upphandlingsområ-

det inom den egna organisationen.

– Jag kommer absolut att gå härifrån medmånga nya och matnyttiga insikter. Förhopp-

ningsvis gör den här utbildningen att vi blir lite

bättre på upphandling, säger han entusiastiskt.

Tobias Indén från juridiska institutionen

håller i utbildningen tillsamans med Lorentz

Karlsson, universitetets upphandlingschef, som

har mer än trettio års erfarenhet av upphand-

ling. Lorentz känner igen många av deltagarnas

frågeställningar.

– Jag får ofta höra att ”Det går ju inte att

Uppdragsutbildningen ”Framgångsrik upphandling” blev snabbt fylld till sista plats. Katarina Wrethén från Polisutbildningen gick förväntansfull till utbildningen som

hölls av Lorentz Karlsson från upphandlingsenheten och Tobias Indén från juridiska institutionen. – Oentlig upphandling är ett område som förändras kontinuerligt

och då känns det naturligtvis viktigt att man kan och förstår förordningarna så att man inte gör fel, säger hon.

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


Aktum • Juni • 3/2010 9

– Samtliga institutioner och enheter har gjort

ett mycket bra arbete med införandet av den

nya redovisningsmodellen och genomfört be-

tydande arbetsinsatser, bland annat har alla

procentsatser i utsatt tid, säger Per Ragnars-

son, budgetchef på planeringsenheten.

När man beräknat vilken procentsats in-stitutioner/enheter ska betala för universi-

tetsgemensamma kostnader (UG) har man

hittills utgått från deras budget för inneva-

rande år. Det medför osäkerhet under hela

året, eftersom utfallet förändras, till exempel

beroende på om institutionen växer eller krym-

per.

– Nu har universitetsstyrelsen beslutat att

förenkla modellen genom att utgå ifrån insti-

tutionernas omslutning de två senast föregå-

Ny(are) redovisningmodellUnder vintern har åtskilligt arbete lagts ned på att förnya

de ekonomiska rutinerna för att de ska fungera med den

”nya redovisningsmodell” som infördes vid årsskiftet.

Vissa inkörningsproblem har medfört att modellen nu

ska justeras.

ende åren, och ta fram ett fast belopp för uni-

versitetsgemensamma påslag, säger Per

Ragnarsson och berättar att andra större lä-

rosäten också kommer att göra på samma sätt.

Bot mot bromseekter

– Det blir tydligare och mer förutsägbart. Detinnebär också att “nya pengar” stannar hos in-

stitutionen under året och påverkar, precis som

minskade intäkter, först året därpå. Både sväng-

ningar och “bromseffekten” blir därför mindre,

säger han.

Dessutom införs modeller för “dämpning”,

för institutioner/enheter som minskar sin om-

sättning, bland annat genom att fakulteterna

får möjlighet att göra justeringar av institutio-

nernas betalning.

göra bra affärer med all den här administratio-

nen”. Men min erfarenhet är att när inköpare

och företag väl får bättre kunskap om regelver-

ken så förstår de också poängen med allt pap-

persarbete. Att det faktiskt fungerar som ett

viktigt och bra skydd för alla parter, förklarar

Lorentz.

Tobias arbetar som universitetslektor och

sysslar med rättsvetenskaplig forskning somfrämst rör kommunernas uppträdande på mark-

naden i olika skepnader. Han disputerade 2008

med en avhandling som hade titen Kommunen

som konkurrent.

– Regelerket kring den offentliga upphand-

lingen kan visserligen framstå som relativt

krångligt, men har man bara lite grepp om det

så behöver det inte alls vara ett hinder för att

göra bra affärer. Istället är reglerna i många

situationer en garanti för att vi får ut så myck-

et som möjligt för varje investerad skattekrona

i och med att reglerna hjälper till att skapa kon-

kurrens.

Att Umeå universitet försöker medverka till

att sprida information rörande den offentliga

upphandlingen kan också ses som ett svar på

att akademin inte sällan anklagas för att vara

verklighetsfrånvänd och dålig på att dela med

sig av den kunskap som alstras inom universi-

tetet.

Lång erfarenhet av uppdragsutbildningar

Umeå universitet har arrangerat uppdragsut-

bildningar i offentlig upphandling sedan 2007;inledningsvis i form av en fem-poängskurs. I

år den för första gången komprimerad till en

heldag, för att göra det möjligt för er företa-

gare att delta. Det var ett lyckat drag. Kursen

blev snabbt fulltecknad.

– Att vi kortade ner utbildningen är helt klart

en av anledningarna till att så många från nä-

ringslivet valt just vår kurs, säger Lorentz som

uppskattar utbildningens blandning av företa-

gare och upphandlare.

– Det blir en spännande dynamik när man

samlas så här. Många bra dialoger, det gillar jag.

Kerstin Reinholdsson är samordnare på En-

heten för näringsliv och samhälle, ENS. Hon har

tagit fram kursen i dialog med Lorentz Karlsson,

För att uppnå konkurrensneutralitet mot ex-

terna leverantörer av tjänster, och åstadkomma

samma påslag för intern och extern försäljning,

ska “säljande” enheter betala ett lägre univer-

sitetsgemensamt påslag, eftersom de inte ut-

nyttjar vissa resurser som riktar sig direkt till

kärnverksamheten.– Det är inte rimligt att Umdac ska betala

för universitetsgemensamma kostnader som

inte alls berör dem, till exempel UB och antag-

ning. Däremot ska förstås alla vara med och

betala för sådant som ledning och löneadmi-

nistration, förklarar Per Ragnarsson.

I skrivande stund är det inte beslutat exakt

vilka fasta belopp och procentsatser som kom-

mer att gälla senast från den 31 maj.

Text: Michael Nordvall

universitets juridiska institution och ett antal

representanter från näringsliv och samhälle,

bland annat organisationen Företagarna. Ker-

stin ser uppdragsutbildningar som ett bra sätt

för universitetet att öka sin samverkan.

– Det leder till ett ömsesidigt kunskapsut-

byte och vi kommer i kontakt med nya samar-

betspartners, säger hon.

I dagens lågkonjunktur med högt söktryck på universitets ordinarie utbildningar räcker

dock inte resurserna riktigt till för att öka anta-

let uppdragsutbildningar.

– Men vi jobbar med uppdragsutbildningar

hela tiden. Det är absolut en verksamhet som

har framtiden för sig: intresset nns, det märker

jag när jag är ute och träffar företag.

I dagsläget är ingen ytterligare uppdragsut-

bildning i upphandling inplanerad, berättar

Kerstin.

– Får vi bara ett tillräckligt underlag av sö-

kande så är det mycket möjligt att vi kör kursen

igen.

Text: Malin Vikström

Foto: Mattias Pettersson och Mikael Lundgren

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


10 Aktum • Juni • 3/2010

Härlig buétill midsommarInför midsommarfesten kommer här inspiration från

institutionen för kostvetenskap till en härlig bué som

gör sig lika bra på soliga verandor som under regnskydd.

Till buén passar nykokt färskpotatis med dill och en

god ost – gärna Västerbotten. Smaklig måltid!

Matjestårta75 g smör

200 g kavring4 gelatinblad1 burk (200g) matjessill1 röd lök250 g kesella3 dl lätt crème fraicheEv. sillspadRädisor och dill till garnering

Smält smöret. Riv kavringen på rivjärn eller i mat-beredare. Blanda brödsmulorna med matfettet ochpacka i en form med löstagbar botten, 20–24 cm idiameter. Ställ formen kallt att stelna en halvtimme.Finhacka matjessill och lök. Blanda med kesellaoch lätt crème fraiche. Smaka av och smaksättev. med mer sillspad. Lägg gelatinbladen i blöt ica. 5 minuter. Ta upp dem och smält på svag

värme. Låt svalna något och blanda med sill-röran. Bred ut blandningen på kavringbottnenoch låt stelna. Ta bort kanten på formen ochdekorera med nt skivade rädisor och dill.

Vitlöksgravad strömming10 port.

1/2 kg strömmingsléer1 dl ättiksprit (12%)3 1/2 dl vatten2 msk saltDill och gräslök till garnering

Sås:

1 msk dijonsenap1 dl gräddl1/2 dl lättmajonnäs3 vitlöksklyftor1/2 dl gräslök1/2 dl persilja1/2 tsk grovmalen svartpeppar

Blanda en lag av ättiksprit, vatten och salt. Skinn-å strömmingsléerna och lägg dem i lagen.Förvara svalt minst ett dygn. Fisken ska vara vitoch helt ogenomskinlig. Blanda dijonsenap,gräddl och lättmajonnäs. Tillsätt pressad vitlök,nhackad gräslök, persilja och svartpeppar. Låtsken rinna av och blanda med såsen. Lägg uppoch dekorera med hackad dill och gräslök.

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


Aktum • Juni • 3/2010 11

Recept: Institutionen för kostvetenskap/

Eva-Britt Kvarnbrink

Foto: Christel Larsson

Inlagd sill4-6 urvattnade sillléer1 rödlökev. en liten strimlad morot

Lag:3/4 dl ättiksprit (12%)1 dl strösocker1,5 dl vatten1 lagerblad10 kryddpepparkorn

3 kryddnejlikor

Koka upp ingredienserna till lagen och låt svalna.Skiva rödlöken och strimla ev. morot. Skär silleni bitar. Varva sill, lök och ev. morot. Häll på lagenoch låt sillen dra ett, gärna två dygn.

Gravad lax1 kg laxle, helst mittenbit4 msk salt4 msk strösocker2 tsk grovstött vitpeppar2–3 dl grovhackad dill(1 msk konjak, whisky eller gin)Färska dillvippor till servering

Om sken är färsk bör den frysas några dygnföre gravning, alternativt grava laxen färdig ochfrys den färdiggravad.

Blanda salt, socker och vitpeppar. Dela laxlén i

två lika stora bitar och lägg den ena biten i enplastpåse med skinnsidan ner. Strö hälften avkryddblandningen och dill på köttsidan. Läggden andra skbiten med köttsidan ner och medden tjockare delen mot den första laxbitens tun-nare del. Fördela resten av kryddorna och dillenpå skens båda skinnsidor. Häll ev. 1 msk konjak,whisky eller gin i påsen och förslut.

Ställ sken kallt och grava i två dygn. Vänd ettpar gånger under tiden. Lagen som bildas ipåsen bör hällas av när sken är färdiggravadför att den inte ska bli för salt. Vid serveringenskrapas kryddor och dill av sken. Skiva tunnasneda skivor och lägg på serveringsfat. Dekoreramed färsk dill.

Hovmästarsås3 msk dijonsenap3 msk söt senap, gärna stark2 msk strösocker2 msk vitvins-, eller äppelcidervinäger1 krm vitpeppar

2 dl rapsolja (eller solrosolja)2 dl hackad dill

Vispa ihop senap, strösocker, vinäger och krydd-or, helst med elvisp. Tillsätt oljan först droppvisunder vispning, sedan i en n stråle. Om den till-sätts för fort nns risk att den skär sig. Såsen skavara tjock och krämig. Blanda ner nhackad dill.

Om såsen skär sig – vispa upp en äggula och till-sätt såsen först droppvis och sedan i en n stråleså hjälper äggulan till att binda ihop såsen.

Kall kycklinglé med tomat och oliv10 port. 1 kg kycklinglésmör till stekningsalt, svartpeppar1 kruka färsk timjan1 dl marinerade soltorkade tomater1 dl svarta oliver1/2 dl grovhackad färsk basilika Bryn léerna och efterstek i ugn i 175 graderca. 15 minuter, till en innertemperatur av70–72 grader. Salta, peppra och låt svalna. Dressing:6 msk olivolja2 msk balsamvinäger1/2 tsk salt1 krm svartpeppar1 pressad vitlöksklyfta Skär léerna i skivor. Ringla marinaden överkycklingen och dekorera med tomater, oliver,basilika och timjanstjälkar. Gör gärna rättendagen innan servering.

Fransk potatissallad8 port.

1 1/2 kg färskpotatis1 purjolök3 hackade ättiksgurkor1 knippe rädisor3/4 dl kapris

Persilja till servering

Vinägrett:4 msk äppelcidervinäger1 tsk salt1 krm svartpeppar1/2 dl olivolja2 msk vatten

Borsta potatisen väl och lägg i kokande, lättsaltatvatten. Koka tills de är färdiga. Skär potatisen ibitar, blanda ingredienserna till vinägretten ochhäll över potatisen. Låt potatisen svalna. Sköljoch strimla purjolök, hacka ättiksgurka och skivarädisorna. Blanda försiktigt med potatisen ochsmaka av med ev. mer kryddor. Lägg upp i skåloch strö över hackad persilja.

Vridna baguetter12 dl vatten1 pkt jäst4 tsk salt< 2 liter specialvetemjöl6 dl grahamsmjöl (eller vetemjöl)

Smula jästen i bunke. Tillsätt salt och rör ut jästen i lite av vattnet. Häll på resten av vattnet.Tillsätt mjölet och rör om. Täck bunken och jäsi ca 2 timmar (eller över natt).

Värm ugnen till 250–275 grader. Smörj bakplåteller använd bakplåtspapper. Häll ut den jästa de-gen på väl mjölat bakbord. Knåda inte. Det är detsom är hemligheten! Skär med vass kniv degen itre delar och bara forma eller fös ihop degbitarnatill 6 baguetter, lika långa som bakplåten.Mjöla bröden lite lätt, vrid dem i spiral och läggpå plåten. Skåra med vass och tunn kniv. Jäs i10–15 minuter. Grädda ca. 15 minuter. Sänk sedanvärmen till 150 grader och grädda i ytterligare15–20 minuter. Strö gärna över krossat havsaltoch rosmarin innan gräddning.

Midsommartårta med jordgubbar175 g smält smör/margarin3 dl havregryn1 dl socker1 dl vetemjöl1 tsk vaniljsocker1 tsk bakpulver

2,5 dl vaniljvispJordgubbar

Rör ihop de torra ingredienserna. Tillsätt smältsmör och rör ihop med en gael. Tryck utsmeten i en pajform i ett tunt lager. Grädda i200 grader ca. 20 min. Vispa 2,5 dl vaniljvisp.Bred över vaniljvisp på den avsvalnade bottnenoch garnera med färska jordgubbar.

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


12 Aktum • Juni • 3/2010

Namn: Lena Gustafsson

Aktuell: Ny rektor

Född: 1949

Familj: Maken Ulf, sedan 41 år tillbaka, två

söner 31 år och 28 år, snart två sonhustrur

och mamma

Gör helst: Umgås, lagar mat, är ute

i naturen, njuter av livet

Favoritmat: Fisk och skaldjur

Förebild inom forskningen: Nobelpristaga-ren och biokemisten Peter Mitchell samt

Marie Curie

Månadens profiL

Lena Gustafssontar ledningen

Lena Gustafsson säger att det är alldeles för

tidigt för henne att redan nu slå fast en vision

för Umeå universitet.

– Jag tycker att det Göran Sandberg, uni-

versitetsledningen och övriga medarbetare

gjort känns helt rätt, och det menar jag verk-

ligen.

Hon är van att hålla många bollar i luften. Hon har en gedigen ledarskaps-

erfarenhet inom akademin. Hon har ett stort nätverk både inom och utan-

för forskningsvärlden och hon har bedrivit både grund- och tillämpad

forskning. Umeå universitets nya rektor ger helt enkelt ett brett, komplettoch kompetent intryck precis – som det universitet hon är satt att leda.

Det är Valborgsmässoafton och lunchtid. Lena

Gustafsson sitter i sitt hem i Göteborg, eller för

att vara helt korrekt i Mölndal – villan ligger

mellan Sahlgrenska sjukhuset och Botaniska

trädgården. Vi har länge försökt få till en inter-

vjutid men misslyckats eftersom Lenas alma-

nacka varit full. En telefonintervju på Valborg

blev den bästa lösningen. Hennes morgon har

varit fylld av telefonsamtal och telefonmöten

och hon anförtror mig att hon faktiskt inte kom-

mit ur morgonrocken.

– Fast det får du inte skriva, men jag har

helt enkelt inte hunnit ännu, säger hon med ett

skratt.

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


Aktum • Juni • 3/2010 13

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


14 Aktum • Juni • 3/2010

Månadens profiL

Jag kommer inte att riva upp det arbetet och

göra något helt nytt utan att förstärka och ta in

nya delar.

En av hennes viktigaste uppgifter tycker hon

blir att bidra till att studenter, lärare, forskare

och all övrig personal får rätt förutsättningar

för att göra, som hon säger, ett toppjobb.

– Det är viktigt att ge individer möjligheter

att utvecklas. Jag vill att universitetets studen-

ter ska vara eftertraktade, att universitetet ska

vara en attraktiv samarbetspartner för närings-

liv och samhälle och en bra arbetsplats.

Jästforskare

Sin akademiska bana inledde hon 1972 med en

l. kand på Göteborgs universitet, där hon

senare också disputerade och blev docent i

mikrobiologi. 1999 utsågs hon till professor i

bioteknologi vid Chalmers tekniska högskola.

Jästsvampars energiöden har stått i fokus för

hennes forskning.Trots en framgångsrik akademisk karriär

var det inte det hon hade i sikte när hon bör-

jade studera.

– Jag har inte haft någon utstakad bana, jag

har gripit tag i de möjligheter jag fått. Jag hade

först siktet inställt på Konstfack men insåg att

jag inte skulle komma in. Sedan bestämde jag

mig för att bli sjukgymnast – jag har bestämt

mig för många saker, säger hon med ett skratt

och fortsätter att berätta att eftersom hennes

matematisk-naturvetenskapliga gymnasiein-

riktning saknade biologi så var hon tvungen att

komplettera med biologi i hemorten Skövde för

att kunna söka sjukgymnastutbildningen. Men

eftersom lärarna var så entusiasmerande så

slutade det med att hon istället började läsa

kemi och sedan mikrobiologi i Göteborg, och

det ena gav det andra.

– Att läsa vidare på universitet låg nära till

hands eftersom mamma och pappa gärna hade

velat läsa vidare för egen del, men inte hade

möjlighet. De stöttade mig.

Rektorskandidat på Chalmers

Redan våren 2006 var hon rektorskandidat, då

på Chalmers där hon varit både prefekt och

prorektor, men i slutändan var det Karin Mar-

kides som utsågs.– Det är klart att det var en stor besvikelse.

Jag hade gärna tagit den rollen då men om den

typen av poster är konkurrensen hård, det är

spelets regler.

Hon tycker att den erfarenheten har varit

en tillgång, inte minst vid den rekryteringspro-

cess hon nu har gått igenom.

– Ofta lär man sig mer på motgång än med-

gång, om man kan hantera den.

Istället för att bli rektor den gången rekry-

terades hon till Vinnova som vice generaldirek-

tör, något som gett henne värdefulla erfaren-

heter.

På frågan om humanister och samhällsve-

tare bör vara oroliga för att hennes naturveten-

skapliga inriktning gör att de kommer i skym-

undan svarar hon betryggande: tvärtom, det är

en tillgång att vara ett erfakultetsuniversitet

– inte minst i den allt hårdare globala konkur-

rensen.

– Det är olika förutsättningar och möjlighe-

ter som gäller för alla områden. Just möjlighe-

ten att berika varandra på ett värdefullt sätt

hoppas jag vi ska kunna fortsätta att utveckla.

Viktigt med nätverkande

Lena Gustafsson sitter i era styrelser och kom-

mittéer och nyligen blev hon styrelseledamot i

ESS AB, European Spallation Source, som ska

sätta Sverige på kartan genom ett världsledande

centrum för materialforskning placerat i Lund.

Hon tycker att en sådan koncentration av

tung infrastruktur till Skåne är positivt för lan-

det, men förstår samtidigt att man kan känna

oro i Umeå.

– Konkurrensen ökar. Det är en intressant ut-

maning att se vad Umeå universitet kan göra

för att bli en nod inom något annat område.

Därför är det också viktigt att jag som rektor

kan delta i olika sammanhang utanför univer-

sitetet, det ger mig värdefulla erfarenheter,

nätverk och möjligheter att påverka. Om jag

inte trodde att det var bra för Umeå universitet

skulle jag inte tacka ja att delta i olika aktivite-

ter och uppdrag.

Nätverkande är en viktig del i Lenas ledar-

skap och arbetsätt.

– Om man inte tar på sig det ansvaret får

man det oerhört svårt som rektor. Universite-

tens roll har alltid varit viktig i samhället men

i dag är den viktigare än någonsin. Universite-

ten är centrala i samhällsutvecklingen för en

kunskapsnation som Sverige.

Är sig själv

Almanackan är fulltecknad för Vinnovas räk-

ning hela juni. I mitten av augusti, efter en

månads semester, är hon redo att tillträda rek-

torsrollen fullt ut. Till en början ska hon bo på

Lars Färgares gård, men hon letar en större,

permanent bostad.

– Jag vill att min man, min familj och mina

vänner ska rymmas när de kommer upp men

jag vill även ha plats för representation hemma,

det ger en annan möjlighet till nätverkande.

Hon tycker att det blir lite av en utmaning

att efterträda Göran Sandberg, och en rolig så-

dan.

– Han har gjort stora avtryck både inom och

utanför universitetet. Det nns en risk i att bli

jämförd. Men jag kan inte och ska inte vara

Göran. Jag har varit med så länge att jag för-

hoppningsvis någotsånär känner mina styrkor

och svagheter.

Någon tveksamhet inför att lämna Västkus-

ten för vintern i Umeå har hon inte.

– Många jag träffar säger att de har en son

eller dotter som studerar i Umeå och att Umeåär en så trevlig stad. Reaktionerna som jag fått

när det gäller universitetet, staden och även

mig som person är bara positiva. Det känns

väldigt inspirerande, säger Lena Gustafsson.

Text: Carina Dahlberg

Foto: Robert Blombäck

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


Aktum • Juni • 3/2010 15

UPCÄven om de esta av oss nu

längtar till en varm och skön

sommar och en vederkvickan

de semester inleder vi vår spalt

med att pua för den tionde

universitetspedagogiska konfe rensen som kommer att äga

rum senvintern 2011, närmare

bestämt den 1–2 mars. Det är

då 20 år sedan den första uni

versitetspedagogiska konferen

sen hölls och vi rar det jubile

et med temat Reformation,

revolution, evolution. Universi-

tetslärandet ur ett t idsperspek-

tiv. Boka gärna in konferensen

redan nu i din kalender. Den

pågår under eftermiddagen

den 1 mars och förmiddagen

den 2 mars. Du kanske ocksåkan börja tänka på ett bidrag

till konferensen.

Vi vill också informera om

en annan aktivitet ”på andra

sidan sommaren”. Den 4 no

vember arrangerar vi tillsam

mans med institutionen för

språkstudier en lärardag om att

undervisa på engelska i hörsal

F i Humanisthuset. Undervis

ning och lärande på ett annat

språk än modersmålet ställer

nya krav på studenter och lära

re. Forskning visar bland annatatt man förstår och tänker bätt

re på sitt eget modersmål. Att

medvetet stödja studenternas

lärande på ett annat språk blir

därför viktigt. Under dagen

kommer frågor kring engelska

i högre utbildning att vara i

fokus. Mer information om

arrangemanget, med möjlighet

till anmälan, kommer efter

sommaren.

Till sist vill vi som arbetar

på UPC ta tillfället i akt attönska dig en riktigt trevlig

sommar med en skön och

avkopplande semester. Vi ses

till hösten på kurser, seminarier,

verkstäder eller i andra sam

manhang.

Sven B Eriksson

och Ulf Sperens

aktuellt i bildmuseet

ALLA HAR RÄTTKulturverket har inte någon textmen typ så här skulle vara bra, bättre

Pia Arkes uppgörelse med konst,etnicitet och kolonialhistoria,1981-2006

6.6 - 5.9 2010

Vad är viktigt för ett bra liv?

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


16 Aktum • Juni • 3/2010

I augusti 1967 anställdes Kristina Sjögren som

administratör vid institutionen för ekonomisk

historia vid Umeå universitet. I augusti i år blir

hon pensionär. Kristina har haft många upp-

gifter och arbetat på olika avdelningar. De se-

naste tretton åren har ett av hennes ansvars-

områden varit introduktionsutbildningen av

nyanställda vid universitetet.

– Jag minns inte att det fanns någon intro-

duktionsutbildning när jag började på sextio-

talet, säger Kristina, när hon tänker tillbaka.

Då satt hon vid orangefärgade kontorsmöbler

i det nybyggda samhällsvetarhuset och skrev

på en Olivetti skrivmaskin. ”Vill Kristina skriva

ut det här? sa professorn.”

– Ja visst, professor Utterström – sa jag. Så

var samtalstonen då, berättar Kristina.

1970- och 1980-talen

I arkivet har Kristina hittat en inbjudan, un-

dertecknad av förvaltningschef Lars Mårdell i

oktober 1972:

”Jag skulle gärna vilja träffa alla de personer

som fr.o m. denna termin för längre eller kor-

tare tid är knutna till universitetsförvaltningens verksamhet och berätta litet om universitetets

korta historia, dagens problematik och våra

framtidsplaner. Det gäller nyanställda, bered-

skapsanställda samt praktikanter från social-

högskolan och gymnasieskolan”.

Gunvor Larsson, numera ceremonimästare

på informationsenheten, anställdes vid univer-

sitetet i mitten av 1970-talet. Hon har berättat

för Kristina att den här träffen blev starten på

en omfattande verksamhet med ledarutbildning

och introduktionsutbildning för nyanställda.

Hon har introduceratuniversitetets nyanställdaEfter många år på Umeå

universitet går Kristina

Sjögren i pension. Hon har

bland annat varit ansvarig

för introduktionsutbildning-

en av nyanställda och har

koll på hur den har sett ut

genom åren.

Statens Personalutbildningsnämnd (PUN) ar-

rangerade chefskurser i administration för in-

stitutionsprefekter i Sigtuna. Det ordnades

också introduktionskurser för universitetets

kontorspersonal på länsstyrelsen i Umeå.

Rollspel för professorer

Hösten 1977 genomfördes en obligatorisk in-

troduktionsutbildning.

– Då spelades bland annat rollspel. Alla

personalkategorier var med. Professorer ck

spela vaktmästare och det säger väl något om

den tidens kultur. Det var viktigt att det inte

skulle bli någon nedbrytande sensitivitetsträ-ning eller primalterapi som var i ropet då.

1990-talet till 2010-talet

Kristina har genom åren arrangerat ett 30-tal

utbildningar på svenska med över 1 200 delta-

gare totalt. Under 2000-talet ökade antalet

studenter och anställda snabbt och under ett

par år anordnades två utbildningar per termin.

Vid det senaste utbildningstillfället kom tre

deltagare kom från Demograska databasen i

Jörn och en från Kiruna.

Det har också hållits utbildningsdagar för an-

ställda som inte har svenska som modersmål.

Stort engagemang

Kristina har genom sitt engagemang och sitt

kunnande gjort betydande insatser för nyan-

ställda.

– Nu funderar mina kolleger på personalen-

heten hur man kan göra introduktionsutbild-

ningen ännu bättre. Mycket kan läggas på web-

ben, men jag hoppas ändå att nyanställda får

möjlighet att träffa varandra och knyta kontak-

ter. I utvärderingarna har det framkommit att

det är mycket uppskattat, säger Kristina.– Det mest givande med introduktionsut-

bildningarna har varit att träffa anställda från

olika delar av universitetet och att få lyssna på

föreläsare som har talets gåva. Jag har verkligen

lärt mig mycket under dessa 30 år och kommer

naturligtvis att sakna en hel del när jag slutar,

men snart börjar ett nytt kapitel i mitt liv.

Text: Anette Olofsson

Foto: Mattias Pettersson

Från Kristina Sjögrens sista introduktionsutbildning på engelska. Från vänster: Anastasia Barmina, Elena

Kostromina, Richard Conway, Kristina Sjögren, Eliot Botosoa, Abbas Cheddad, Johanna Leppäla, Fredinah

Namatovu och Daniel Ortiz Morales.

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


Aktum • Juni • 3/2010 17

Hallå där,AntonWestman!Anton Westman är ST-läkare i anestesi och

intensivvård på Norrlands Universitetssjukhus.

Dessutom är han författare och kom nyligen ut

med sin andra bok – romanen ”Fjärde torsdagen

i november”.

Vad handlar ”Fjärde torsdagen i november” om?

– Det är en klassisk västerbottnisk skröna berättad i Tom Sawyers hem-

trakter. Ett gäng gamla kompisar ska göra en politisk manifestation i en

småstad i sydöstra Iowa, men det hela spårar fullständigt ur.

När och hur ck du idén til l boken?

– När jag var ledsen efter att ha blivit opererad. En av bokens huvud-

personer har blivit allvarligt skadad. Den politiska manifestationen utgör

någon form av rehabilitering för honom.

Blir det er böcker och mer forskning?

– Ja, jag skulle vilka skriva en bok om konsumism.Text: Anja Hansen

Foto: Privat

Så är det klart att Yvonne Andersson

tillträder tjänsten som Umeå universitets

nya personalchef den 1 juli. Yvonne har

en personalvetarutbildning och mångår

ig erfarenhet av personalfrågor, och hon

kommer närmast från AB Bostaden. Tidi

gare har hon arbetat som personalchef

vid gymnasieförvaltningen här i Umeå.

Vi ser fram emot att Yvonne kommer till

Umeå universitet.

En översyn av befattningsbenämningar

inom det administrativa området har på

börjats. Målet är att minska antalet befatt

ningsbenämningar samt att uppnå en mer

enhetlig och kvalitetssäkrad personal

statistik. Enligt tidplanen ska översynen

POUvara klar före den 30 juni 2010. Därefter

kommer en översyn av tekniska befatt

ningar att påbörjas.

I slutet av mars beslutade rektor om

gemensamma ramar för prefektskapet vid

Umeå universitet gällande bland annat

kompetenskrav, mandatperioder, arvoden

och repatrieringsvillkor. Som en bilaga till

detta beslut nns också en mall för pre

fektkontrakt.

Den 23 mars presenterade regeringen

den så kallade Autonomipropositionen

som bland mycket annat innebär att alla

lärarbefattningar – förutom professor och

lektor – ska avregleras. Det är regeringens

avsikt att varje lärosäte – utifrån lokala

förutsättningar och strategier – ska

bestämma vilka lärarkategorier som ska

anställas samt utforma ett eget karriärsys

tem med tydliga ingångsanställningar

och goda meriteringsmöjligheter. För

att använda regeringens ord: ”Ett ökat

arbetsgivaransvar stärker också förutsätt

ningarna för en mer framgångsrik

personalpolitik. Det ligger i lärosätets

eget intresse att ha en befattningsstruktur

som kan attrahera de bästa förmågorna.”.

Det nns alla skäl att återkomma i denna

fråga.Lars Lustig, universitetsdirektör

Siv Olofsson, förvaltningschef

Ingrid Undén-Lindehell,

t.f. biträdande enhetschef

Hur är läget, vad gör du just nu?

– Det är bra. Jag är i Kittelfjäll och åker skidor och yger fallskärm. Lift-

systemet har stängt så det är bara jag här med mina stighudar för att ta

mig upp i backarna. Idag är det strålande sol och ygturerna blev riktigt

bra.

När har du tid att skriva?

– Min första roman, ”Himlen under mina fötter”, skrev jag som läkar-

kandidat i Uppsala. På den tiden reste jag runt ganska mycket, och det

mesta av ”Himlen” skrevs i slitna anteckningsblock i Afrika, Sydamerika,

Australien, Japan och så vidare. ”Fjärde torsdagen i november” skrevs

mellan klinik och forskning.

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


18 Aktum • Juni • 3/2010

Skärmdump, idrottsvetenskapliga programmets programsida.

Många vinner på

bättre programsidor

Ett samarbete mellan pedagogiska institutionen och

informationsenheten har lett fram till bättre programsidor

på webben som är lättare för potentiella studenter att hitta.

FaktaDet nns många fördelar med att användade nya programsidorna.

• När Umeå universitet gör centralamarknadsföringskampanjer, hänvisar vitill de nya utbildningssidorna och dittprogram visas upp.

• Igenkänning. Nu när strukturen och upp-lägget är densamma för alla program,blir det enklare att hitta för de potenti-ella studenterna.

• Rätt uppgifter i rätt tid. Behörighet,urval och datum för våra ansöknings-omgångar kontrolleras noggrant.

• Kopplingar till och från studera.nu bev-akas så att det går att göra en anmälanfrån sidan direkt till studera.nu.

• De potentiella studenterna behöver intekänna till vår organisation för att hittadet som intresserar. Samma innehåll omprogrammet går att nå från era håll;från centrala sidor, fakulteternas sidoroch institutionernas sidor.

• Automatiskt genererade programlistor,t.ex på sidor om intresseområden, länkartill de nya programsidorna.

Läs mer om arbetet med programsidor på:www.anstalld.umu.se/information-och-marknadsforing/utbildningskommunikation/

utbildningswebben/

– Vi har intervjuer, bilder och lmer med stu-

denterna, sådant gör sidan intressantare, säger

Anna Frohm, IT-pedagog på pedagogiska in-

stitutionen.

Man har också jobbat mycket för att sidan

ska vara lättare att hitta när man fritextsöker i

universitetets egen utbildningskatalog på web-

ben, men också genom Google och andra ex-

terna sökmotorer. Texterna är väl anpassade

efter målgruppen, och invecklade begrepp och

kanslisvenska är borta.– Vi har börjat använda programsidan bätt-

re och fått bättre verktyg för att arbeta med den,

säger Pernilla.

Ta hjälp av andra

Anna Frohm menar att många utbildningar och

institutioner kanske inte har insett vilken ge-

nomslagskraft väl genomarbetade programsidor

kan få.

– Alla har nog inte förstått att universitetets

utbildningar kan bli mycket mer synliga och

lättillgängliga för potentiella studenter genom

att vi lägger ner tid och kraft på att skapa braprogramsidor, säger Anna.

Hon säger att det var lite krångligt att kom-

ma igång eftersom arbetet med programsidor

skiljer sig från arbetet med övriga sidor i webb-

publiceringssystemet.

– Jag tror att det är bra att ta hjälp av någon

som arbetat med programsidor förut för att

komma igång, säger hon.

Informationsenheten ck nya insikter

På informationsenheten lärde man sig också

mycket av samarbetet:– Annas och Pernillas erfarenheter och syn-

punkter hjälper oss i vårt arbete med att ut-

veckla programsidorna och vi har fått större

inblick i vad vi på informationsenheten kan

bidra med för att programsidorna ska bli bätt-

re, säger Kristina Lindmark, projektledare.

Text: Anja Hansen

Faktaruta: Ulrika Nordlander

Idrottsvetenskapliga programmets webbsidor

innehöll tidigare information till potentiella,

nuvarande och tidigare studenter.

– Det var svårt att rikta informationen när

man vände sig till era målgrupper, säger Per-

nilla Eriksson, studievägledare på pedagogiska

institutionen och för programsidan.

Tidigt i samarbetet bestämde man att pro-

gramsidan enbart skulle rikta sig till potenti-

ella studenter. De nuvarande studenterna får

information i lärplattformen och alumnerna

dessutom via alumndatabasen.

Anpassat innehållet efter målgruppen

– Vi funderade mycket över vilken typ av in-formation som är intressant för blivande stu-

denter. Vi bestämde att programöversikt, kurs-

planer, exempelscheman för kurserna,

information om utlandsstudier och om stu-

dentinytande i utbildningen ska nnas där,

berättar Pernilla.

Ett nytt grepp är att använda sig av de stu-

denter som läser utbildningen i dag.

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


Aktum • Juni • 3/2010 19

Engelska eller engelska?

Erbjuder vi ett program eller

ett programme? Är lektorn en

senior lecturer eller en associa-

te professor ? Svaren på dessa

frågor är: Det beror på omman väljer en amerikansk eller

en brittisk variant.

Engelska är ociellt språk i

många länder runt om i värl

den. Eftersom verkligheten i

dessa delar inte är densamma

nns skillnader i ordförråd.

Skillnader mellan de olika geo

graska varianterna av dagens

Englishes kan också förklaras

av att olika konventioner ut

vecklats, både vad gäller ord

förråd och stavning, i de olika

”kommunikationsgemenska perna”.

Enligt ett beslut i universi

tetsstyrelsen 1994 ska brittisk

engelska användas vid Umeå

universitet för ”organisatoriska

enheter m. m.”. I anslutning till

arbetet med den nya webben

har beslutats att brittisk engel

ska ska användas på webben.

Här följer den brittiska vari

anten av några vanliga ord i

universitetsvärlden där det

nns skillnader: vice-chancellor

(rektor), reader (docent), seni-

or lecturer (universitetslektor),

lecturer (universitetsadjunkt);

programme, centre; analyse,

organise, dialogue; traveller.

Läs mer:

Vi har egna webbsidor om

språk på: www.anstalld.umu.

se/information och marknads

foring/sprak/ – och motsvaran

de engelska sidor, där vi bland

annat länkar till:

• Wikipedia sidan om

Spelling dierences• Högskoleverkets svensk

engelska ordbok .• Utrikes namnbok där man

bland annat hittar översätt

ningar av namn på svenska

myndigheter och titlar ock

så på tyska, franska, span

ska, nska och ryska.Text: Ingela Valfridsson,

institutionen för språkstudier

SPRÅkSPalten

Följande personer har erhållit fakulteter-

nas pedagogiska priser och externa

priser vid Umeå universitet. Priserna

delades ut i samband med vårpromotio-

nen den 29 maj.

Pedagogiska pristagare 2010Umeå studentkårs pedagogiska pris 2010 till-

delas Ewa Gruffman Cruse, institutionen för

tillämpad utbildningsvetenskap.

Umeå studentkårs studievägledarpris 2010 går

till Anette Törnquist, pedagogiska institutionen.

Umeå kommuns vetenskapliga pris till yngre

lovande forskare tilldelas Elena Lindholm Nar-

váez, institutionen för språkstudier.

Brottsoffermyndighetens nationella pedago-

giska pris går till Eva Tiby, kriminologiska in-

stitutionen, Stockholms universitet.

Dessutom har Medicinska studentkåren tillde-

lat Stig Jacobsson, farmakologi och klinisk

neurovetenskap, och Börje Rehn, samhällsme-

dicin och rehabilitering, sitt pedagogiska pris

för grundutbildning samt Sture Forsgren det

pedagogiska priset för forskarutbildning.

NTK har delat ut sitt pedagogiska pris till

Solomon Tesfalidet, kemiska institutionen.

Samtliga dessa priser är överlämnade vid kå-

rernas egna ceremonier, men pristagarna gavs

möjlighet att föreläsa under vårpromotionen.

Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2010

tilldelas Stig Jacobsson, institutionen för far-

makologi och klinisk neurovetenskap.

Samhällsvetenskapliga fakultetens pedago-

giska pris 2010 tilldelas Marlene Johansson,

Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Humanistiska fakultetens pedagogiska pris

2010 går till Lena Berggren, institutionen för

idé- och samhällsstudier.

Umeå School of Educations pedagogiska pris

2010 tilldelas Gunmarie Johnsson vid pedago-giska institutionen.

Det nyinstiftade Eric Forsgrens journalistpris

för att öka allmänhetens kunskap om Alzhei-

mers sjukdom går till Anna-Lena Haverdahl,

medicinreporter på Svenska Dagbladet.

Arbetsmiljöombud, AMOPå varje institution eller motsvarande,

ska det nnas ett arbetsmiljöombud

som ska företräda de anställda i ar

betsmiljöfrågor. Arbetsmiljöombudet

(tidigare skyddsombud) ska verka för

tillfredsställande arbetsmiljöförhållan

den i enlighet med arbetsmiljölagstift

ningen. Ett exempel är att bevaka pla

nerade förändringar i verksamheten

samt att överväga vilka konsekvenser

de kan få ur en arbetsmiljösynvinkel.

Arbetsmiljöombuden ska också upp

muntra sina kollegor att medverka i ar

betsmiljöarbetet samt vara en resursoch samtalspartner för prefekten. Mer

information nns på Arbetsmiljöverkets

hemsida www.av.se.

Arbetsmiljöombudens utbildning

ansvarar arbetsgivaren för. På universi

tets hemsida www.anstalld.umu.se/

arbetsmiljo och sakerhet nns informa

tion om det pågående arbetsmiljöarbe

tet på universitetet. Exempelvis är per

sonalorganisationerna representerade i

Arbetsmiljökommittén.

SaCO/SUlf

Arbetsmiljöombudet utses av de an

ställda på institutionen och de arbetar

för samtliga anställa oavsett facklig till

hörighet. En anmälan om vem som

valts till arbetsmiljöombud ska skickas

till personalorganisationerna på en sär

skilt blankett som nns på universite

tets hemsida www.anstalld.umu.se/

arbetsmiljo och sakerhet/

arbetsmiljo organisation.

Personalorganisationerna anmäler

därefter det nya arbetsmiljöombudet

som fackligt förtroendevald till arbets

givaren, som i sin tur gör en förteck ning över arbetsmiljöombuden på de

olika institutionerna. Arbetsmiljöombu

det utför sitt uppdrag inom sin tjänst

och därför ska arbetsmiljöombudets

arbete och behov av utbildning beak

tas i samband med institutionens verk

samhetsplanering.

Christina Boström

Kerstin Abbing

Saco S-rådet vid Umeå universitet

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


20 Aktum • Juni • 3/2010

Fartfylld forskningDet skulle kunna vara vilken gympapass

som helst på Iksu, men här har deltagarna

nummerlappar, pulsmätare och efter

passet följer enkätfrågor – som en del

i ett forskningsprojekt i psykologi.

Nästan 140 deltagare, fördelade på fyra grupper, har tränat på Iksu tvågånger i veckan under nästan fyra månader.

– Vi undersöker om det nns ett samband mellan musik och tränings-

intensitet, berättar projektassistent Johan Paulin.

Alla grupper genomför ett likadant träningspass till samma grund-

musik, men en grupp hör originalversionen av låtarna medan de andra

hör låtarna modierade på olika sätt. Guy Madison vid institutionen för

psykologi leder projektet och är den som har modierat musiken digitalt.

Ansträngningsgraden mäts

Före och efter träningsperioden testas deltagarnas kondition, styrka och

smidighet. Alla deltagare bär pulsmätare under passen och forskarna

kan därför både mäta konditionen över tid och jämföra pulsen mot del-

tagarnas upplevda ansträngning. De svarar också på frågor om musiken

för att forskarna ska kunna se om olika element i musiken har olika på-

verkan på dem som tränar.

Skapar träningsrutin för deltagarna

En positiv bieffekt av projektet är givetvis att många människor kommer

igång med träning.

– Passen består av övningar som alla kan vara med på och man kan

öka svårighetsgraden eftersom, förklarar Johan Paulin.

Platserna fylldes snabbt efter att inbjudan hade gått ut. Många av

deltagarna är anställda på universitetet och på landstinget.

Javier Seguro läser till jägmästare på SLU, men jobbar också som

fältassistent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Han

tyckte att projektet verkade intressant.

– Det är sätt att hjälpa vetenskapen. Själv får jag en rutin för träning

som jag hoppas fortsätta med!

Text: Anja Hansen

Foto: Mikael Lundgren

– Det är roligt när man märker att man gör framsteg och får bättre kondition. Tidigare gick jag mest på styrketräning, säger Ida Westerlund som läser till kulturjourna

list och ck tipset att delta i projektet av en klasskompis.

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


Aktum • Juni • 3/2010 21

[email protected]

Fler notiser och längre versioner nns på <www.anstalld.umu.se>.

från Ledningen

Nya chefer på förvaltningenEn ny kommunikationschef och en ny per-

sonalchef tillträder i början av sommaren.

Sören Berglund tidigare tf. IT-chef är från

och med maj ordinarie chef.

Den 1 juni börjar Ulrika Frick Lang som

kommunikationschef vid informationsenhe-ten och den 1 juli tillträder Yvonne Anders-

son tjänsten som personalchef.

Yvonne Andersson kommer närmast från

Bostaden där hon sedan 2008 jobbat som

personalchef med ansvar för HR- och löne-

frågor.

Ulrika Frick Lang lämnar tjänsten som

aärsområdeschef och konsult för aärs-

området Publishing på Intellecta Corporate,

från oMvärLden

Universitetskanslern kräver mer pengar

till språkutbildningarSpråkutbildningarna på högskolan brottas

med ekonomiska problem. Det leder till få

undervisningstimmar och svårigheter att

anta doktorander. Språkutbildningarna mås-

te få mer resurser, menar Högskoleverket.

– Språkutbildningarnas svåra ekonomis-

ka situation har varit känd länge och nu är

det dags att de får en högre tilldelning. Det

är en förutsättning för att språkutbildning-

arna ska hålla en hög kvalitet och för att få

en mångfald i utbildningsutbudet, säger

universitetskansler Anders Flodström.

Källa: HSV

VR:s forskningsnansiering jämställdVetenskapsrådet, VR, har gjort en analys av

hur jämställdheten ser ut inom myndighe-

tens forskningsnansiering. Analysen

visar att jämställdheten är god för majorite-

ten av det forskningsstöd som myndighe-

ten utbetalar.

Projektbidrag är Vetenskapsrådets domi-

nerande stödform. När man tar hänsyn till

de sökandes forskningserfarenhet har kvin-

nor och män samma framgång. Det är barainom medicinområdet som det fortfarande

nns en säkerställd skillnad till kvinnornas

nackdel. Denna skillnad har dock minskat.

När det gäller bidrag till forskare som ben-

ner sig i början av sin karriär, är kvinnor och

män lika framgångsrika.

Källa: VR

Hårdare regler för brittiska lärosätenska förhindra illegal invandringDe brittiska universiteten är missnöjda med

reglerna för studentvisum. Enligt nya regler

måste lärosäten garantera att de esta inter-

nationella studenter klarar sina studier. Högsttre procent får misslyckas. Lärosätena måste

också göra mycket noggranna kontroller av

studenterna innan de antas. Orsaken till de

nya reglerna är att regeringen vill förhindra

att studier används som en förevändning för

att immigrera. Reglerna ses också som ett

sätt att komma tillrätta med lärosäten som

bara nns på papperet och används för att

underlätta oönskad invandring.

Källa: HSV:s internationella nyhetsbrev

ett konsultföretag i Stockholm inom kom-

munikationsbranschen. Båda Ulrika och

Yvonne har studerat vid Umeå universitet.

Första omgången av satsningen för att

öka antalet kvinnliga professorer är klar

Sju kvinnliga forskare vid Umeå universitetfår nu en chans att snabbare meritera sig

till professorer. Det blir möjligt genom den

satsning på kvinnliga forskare som besluta-

des om förra hösten.

Universitetsstyrelsen tog då beslut

om att avsätta totalt 27,5 miljoner kronor

– 15 miljoner till ekonomiskt stöd för kvin-

nors professorsmeritering och 12,5 miljoner

för rekrytering av kvinnliga gästprofesso-

rer. De sju kvinnliga forskare som tilldelas

4,25 miljoner kronor är: Ann-Catrine Ed-

lund, institutionen för språkstudier, Karin

Viklund, institutionen för idé- och samhälls-

studier – arkeologi, Lillemor Lundin-Olsson,institutionen för samhällsmedicin och reha-

bilitering – sjukgymnastik, Britta Sethson,

kemiska institutionen, Tarja Oksanen, insti-

tutionen för ekologi, miljö och geoveten-

skap, Christine Hudson, statvetenskapliga

institutionen, Agneta Hörnell, institutionen

för kostvetenskap.Ulrika Frick Lang.

”Skatter räcker inte för att nansiera

universitet och högskolor”Det sägs i en rapport från en dansk tanke-

smedja som vill väcka debatt om dessa

frågor. Enligt rapporten krävs det investe-

ringar i miljardklassen om den danska hög-

skoleutbildningen ska kunna konkurrera in-

ternationellt. Att det skulle kunna bekostas

med skattemedel är knappast möjligt, anser

man. Frågan är aktuell också på Irland. Där

har rektorerna vid era universitet gemen-

samt kritiserat att ett av de politiska parti-

erna stoppat möjligheten att ta ut avgifter

för högre utbildning. Rektorerna varnar för

konsekvenserna. Flera universitet är på

gränsen till att hamna på obestånd. Totaltsaknar universiteten just nu 32 miljoner

euro. Regeringen har meddelat att de inte

kommer att rädda universitet som saknar

pengar, och det nns en rädsla för att vissa

universitet helt enkelt får lägga ner verk-

samheten.

Källa: HSV:s internationella nyhetsbrev

Programstyrelse för Bio4EnergyBio4Energy är en av regeringens satsning-

ar på 20 nationella strategiska forsknings-

områden. Bio4Energy beviljades 200 mil-

joner kronor under fem år för att bedriva

spetsforskning inom området energikom-

binat och bioranaderi. Bakom det strate-giska området står Umeå universitet, Luleå

tekniska universitet och SLU Umeå. Hela

arbetet sker i nära samverkan med indu-

strin. Det gemensamma programmet ska

styras av en programstyrelse och en styr-

grupp som inrättas vid Umeå universitet.

Till programstyrelsen har följade personer

utsetts: Ulf Edlund, Umeå universitet (ord-

förande), Johan Sterte, LTU, Tomas Lund-

mark, SLU, Lars Atterhem, Skellefteå Kraft,

Ann-Britt Edfast, Sveaskog Förvaltning,

Ola Hildingsson, Domsjö Fabriker.

Professor Stellan Marklund har utsetts

till föreståndare.

F o t o: F o t o gr a

f : S v en-E r i k

F r i ck

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


22 Aktum • Juni • 3/2010

Become a Fan of Umeå University on Facebook: <www.facebook.com/UmeaUniv>

engLish page

From across the

Bothnian Bay to Umeå– meeting the dear neighbours When I was a child I heard all these jokes about

a Finn, a Swede and a Norwegian – they typi-

cally tried to do something, one by one, and a

Finn was always the last and the most success-

ful in the process. I have heard that Norwegians

tell jokes about Finns but I have not ever been

sure of whom Swedes make fun of. Finns, Da-nes, Norwegians or all of them? I moved to

Umeå already several months ago from Northern

Finland and I have not heard any jokes of the

Finns yet. Swedish people seem to be as polite

as I thought they would be.

Before I moved I thought that Sweden would

be quite similar to Finland and that it would be

easy to blend in. But I did not guess that Umeå

would be so similar to my hometown Oulu (in

Swedish: Uleåborg) than it has turned out to

be. The both cities have been established at

about the same time (in the beginning of 17th

century), there are about the same number of

inhabitants (115 000 – 140 000) and even the

average age of the people is the same (37-

38 years). The universities were established

about 50 years ago, but there are about twice

as many students in Umeå than in Oulu – al-

though the difference in the number of staff is

not that large. Even the university journals are

named in the same way - here we have Aktum

and in Oulu Aktuumi!

I live in Tomtebo and it resembles a lot of

my neighbourhood in Oulu. Both residential

areas are in a 20 minute walking distance fromthe University, have a lake and nature next to

them. Both are relatively new with nice, not too

big, building complexes. But there are some

things that are different. The Swedish system

of co-operative building societies (bostadsrätt)

is quite different from what we have for the

most of the apartments in Finland. And I have

to admit that I do not understand how the price

develops for those apartments that are on sale.

I have heard that the actual price might be quite

much higher than the one they start with. An-

other thing that I do not know how it can func-tion is the trafc at the bicycle paths. People

should walk on the left side but as far as I have

seen, people are walking mostly in the middle,

but also on the left as well as on the right. But

maybe with time I will nd out how the system

works. In the meantime I will keep on biking

funnily because I am not able to decide from

which side I should overtake the joggers who

run in the middle of the bicycle path.

I would not have expected that the coffee breaks

would be very different between Finland and

Sweden – but they are! Fika is really wonderfulhere - people relax and swap opinions with each

other. Finland may be the country that con-

sumes most coffee per capita per year (12.62 kg

during 2008) but the way Swedes enjoy their

coffee together is something special.

Text: Johanna Leppäla

Photo: Mattias Pettersson

Johanna Leppäla is a postdoctoral researcher at the Department of Ecology and Environmental

Sciences.

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


Aktum • Juni • 3/2010 23

ATT SOVA PÅ

HF -10

I K L

Ä D E R

N A IDÉSTÖLD

P Å

H A A G B I L

I N K O M S T T Y P SEGELSVÄNG

FJUTTSPARK

S K

O L

Ä M N E

B E S K Y D D

K O N T R I N G

P A P P

E R S B I T

S T R

Ö

S T E A T I

T

PREPOSITION

O M

T U M L A D

S L A

V A R B E T

AR

E

PITERÄTT ORDNING

R I N K V

Ä G G

FÖRST I TILLÄGG KONTOLÄGE

FÅR BISTÅNDERHÅLLA HÄSTDAM TILLFRÅGA BOLAGSFORM LOKALT SKRÄP PRASSEL LÄNSA! STRÅ

N A R K O S

FISKRESTER

FILMBAND TILL FLERA

D A T A M

Å T T

K A T E D R A L

NATURBETE

C A

1 0

, 5

L

E N T A L

KORT LYXBIL VINDPUSTI FÖRTID

ÖVRE GRÄNS

P A RHÖKFÅGEL

S T E N H

Ö G E N

SKIDORT V I L L K O R S O R D

S E R

B A K

Å T

LAMAHÅR

SJÖMÄRKE AVBRUTEN

D R

Ö N A R E

G Å

R D S P L A N

R O M A R R U M

K L A

S S E T T A

K R A F T F O R M

T I L L

I U K

H A

H U M

O M

M A T L

Å D A

LADDNINGAR

Vinnare i Aktum Extra våren 2010 blev Gun Patrikson i Överlida. Grattis! Ett presentkort är på väg.

Skicka din lösning till Aktum, informationsenheten, Umeå universitet, 901 87 Umeå senast 1 september 2010.

Den som skickat in den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor på Akademibokhandeln.

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________

näst sist

8/3/2019 Aktum 2010, nr 3


Avsändare:Umeå universitet901 87 Umeå B

Månadens kåseri

Posttidning

När detta skrivs har jag drygt två månader kvar av min rektorsperiod.

Känslan av lättnad uppblandad med saknad har så smått börjat komma

över mig. Lättnad över att jag och mina kollegor i ledningen gjort vårt,och som det känns, lyckats relativt hyfsat. Saknad över att lämna ett

kreativt jobb, arbetskamrater och framförallt den ständiga debatten.

Universitetet utvecklas rasande fart. Årsredovisningen för 2009 visar

att vår omsättning ökat med en halv miljard på fem år och att vi nästan

nådde upp till 34 000 registrerade studenter, lysande siffror! Problemet

är bara att vi inte är ensamma om att utvecklas positivt, majoriteten av

de stora universiteten i landet utvecklas bra.

Jag är stolt över vad Umeå universitet presterar men jag kan inte låta

bli att oroa mig för framtiden. Min uppfattning är att Umeå skiljer sig

på ett positivt sätt från en del andra lärosäten genom öppenhet och kol-

legialitet men att delar av vår verksamhet är skör. Inte när det gäller

utbildning – vi har erfarenhet, tradition och kompetens som garanterar

en position som ett av landets bättre utbildningsuniversitet. Utmaning-

en för Umeå på utbildningssidan är att på ett kreativt sätt attrahera stu-

denter på en minskad utbildningsmarknad. Det är utvecklingen av

Umeås forskning som jag är orolig över. Forskning blir mer och mer

konkurrenssatt vilket kräver fokusering och prioritering. I internationell

jämförelse är Umeå universitet litet och måste därför välja vad man vill

bli bra på, annars räcker inte resurserna. Framtiden kommer att visa om

Umeå universitet orkar med detta.

Umeå universitet har en annan konkurrensnackdel genom ett regio-

nalt näringsliv som visat sig oförmögen att vara med och direktnan-

siera forskning. Näringslivet i regionen gillar Umeå universitet och sam-

verkan med de lokala företagen är utmärkt, men till skillnad från era

andra universitet i landet har vi inte lyckats attrahera större industri-kontrakt. Det nns dock ett lysande undantag. Balticgruppen och Kris-

ter Olsson. Balticgruppen kommer under min tid som rektor att ha bi-

dragit med drygt 200 miljoner kronor till vår verksamhet. Detta har skett

genom direktnansierade professurer, donationer, insatser för innova-

tionssystemet och nu senast ett konkret samarbete i form av en hyres-

rabatt för Konstnärligt campus. Jag vill tacka Krister Olsson för hans

bidrag men framförallt för hans entreprenörskap och hans visioner! Kem-

pestiftelsen ska alltid premieras för sin insats, utan dem skulle utveck-

lingen av naturvetenskap och medicin i övre Norrland stanna. Andra

Göran Sandberg, avgående rektor:

Avsked medblandade känslor

som förtjänar ett stort tack är Umeås tre kommunalråd, Lennart

Holmlund, Marie-Louise Rönnmark och Anders Ågren. Samarbetet mel-

lan universitetet och kommunen är lysande, det nns inga som stödjer

sitt universitet bättre än Umeå kommun!

Det är nu dags att lämna över. I slutet av juni tackar jag och mina två

prorektorer, Åsa Bergenheim och Ulf Edlund för oss. Vi har kämpat på

och förhoppningsvis har vi oftare haft rätt än fel. Att göra fel är en del

av ledarskapet, om man inte kan acceptera att det ibland blir fel svararman inte för ett offensivt ledarskap utan då ägnar man sig åt ren förvalt-

ning. Detta har inte varit vår stil, vi har velat förändra och utveckla, för-

hoppningsvis har vi utvecklat universitet under de fem år som gått.

Jag byter nu jobb, lämnar Umeå och Umeå universitet men ändå inte.

Jag kommer att ha min forskning förlagd till Umeå universitets del av

Umeå Plant Science Center. I framtiden hittar ni garanterat inte igen

mig i förvaltningskorridorerna men vi kanske syns om ni har vägarna

förbi KBC-huset.

Text: Göran Sandberg, avgående rektor

Documents

Aktum 2010, nr 3