View
223
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
1/32
AktumUnik satsning
Karrirbidrag delas uttill 71 av de mest lovandeforskarna.
sid 4
Handelshgskolan
yller 20 rLs om tillbakablickar,minnen och visioner.
sid 6
Mrkesret 2009
200 r sedan Finlandoch Sverige blev tvlnder.
sid 10
Aktuellt vidUme universitetEn tidning om orskningoch utbildning
Vren 2009
Prolen
Alumn frn Brasilientervnder till Design-hgskolan som lrare.
sid 13
EXTRA
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
2/32
2 Aktum Extra Vren 2009
Akademiska studier ett klokt alternativ
Det blser kalla vindar ver Sverige. Ekonomisk kris och massvarsel dominerar nyhetsdet.
Vi vet sedan tidigare att en lgkonjunktur i samhllet betyder er skande till universitet ochhgskolor, s blir det med stor sannolikhet ven nu. Vi r vl frberedda fr detta och vi kom-
mer att ta hand om dessa studenter p ett bra stt.
Vi vill ta vrt ansvar fr den uppkomna situationen p det stt vi kan. Vi gr drfr till exem-
pel direkta informationsinsatser p fretag dr mnga varslas. Studievgledare berttar om
utbildningsutbud och ger rd och std till dem som funderar p hgskolestudier. Vi kommer
ven att, efter behov, skapa specialdesignade uppdragsutbildningar.
2008 var ett ofattbart framgngsrikt r fr Ume universitet, vilket ocks terspeglas i den
rsberttelse som fljer med som bilaga till detta nummer. Srskilt roligt var det att f genom-
fra satsningen p unga forskare. Ume universitet tilldelade 71 forskare, som r unga i sin kar-
rir, ett std p uppemot tv miljoner kronor vardera. Vi anser att det r enskilda individer och
miljer som ska premieras men ocks utvrderas fr att Ume universitet ska utvecklas till ett
av de frmsta forskningsuniversiteten. De unga forskarna r srskilt viktiga eftersom de r uni-versitetets framtid om de stannar hos oss.
ven om vi frstrker vr position som forskningsuniversitet str vi samtidigt infr stora
utmaningar. Forskningspropositionens freslagna omfrdelningsmodell av forskningsanslagen
innebr att Ume universitet fr minskade anslag. kad konkurrens bde om anslag och fors-
karbegvningar fr som fljd att universiteten infr de kommande ren mste intensiera sitt
arbete med att prioritera och fokusera forskningsutbudet ytterligare. Universitetsstyrelsens
beslut i slutet av frra ret att satsa 36 miljoner kronor fr att frstrka den humanistiska forsk-
ningen r ett sdant exempel. Tillsammans med bidraget frn Baltics donationsstiftelse tilldelas
omrdet totalt 46,5 miljoner kronor vilket frmodligen gr det till en av de kraftfullaste sats-
ningarna inom humaniora i landet.
Det nya ret inleddes med en kraftsamling inom industriell IT som vi hoppas och tror
mycket p. Samarbetet med industrifretagen ligger oss varmt om hjrtat. ven dr har Baltics
donationsstiftelse gett std.
Med stiftelsens hjlp har vi ocks rekryterat en framstende forskare inom neurovetenskap
och ftt behlla en av Sveriges mest lovande fysiker.
Vi vill intensiera vr samverkan med nringsliv och offentliga aktrer. Vi vill ocks att forsk-
ning vid universitetet ska resultera i nya fretag och arbetstillfllen, drfr var det med stor
gldje vi mottog forsknings- och innovationspropositionens besked om att Ume universitet ska
f ett innovationskontor.
Men viktigast av allt r nog nd mnniskorna som jobbar och studerar vid universitetet.
Det r tack vare deras insatser, vare sig man r professor, vaktmstare eller administratr, som
universitetet utvecklas och blir bttre och bttre.
Gran Sandberg, [email protected]
LEdAREn
Ansvarig utgivaresa Rudehll
Adress
Inormationsenheten
Ume universitet
901 87 Ume
Tel 090-786 50 00 (vx)
Texttel 090-786 59 00
Fax 090-789 99 95
www.umu.se
Redaktr Stean Lybeck
Tel 090-786 78 90
RedaktionCarina Dahlberg, Stean Lybeck
Redaktionsrd
Kristina Sjgren, Barbro Renkel,
Gunnel Grelsson, Dan Frost,
Kjell Grankvist, Jan Mannberg
Layout/produktion/repro
Print & Media, Ume universitet
Tryck
Taberg Media Group AB
Upplaga
6 700
Omslagsbild Mattias Pettersson
Aktuellt vid Ume universitetVren 2009
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
3/32
Aktum Extra Vren 2009 3
Unik satsning 142 miljoner
kronor till 71 unga orskare
Ume universitet har beslutat
att satsa upp till tv miljoner
kronor vardera p 71 av de
mest lovande orskarna.
De r Ume universitets
ramtid, sger rektor Gran
Sandberg.
Sidan 4
Handelshgskolan yller 20 r
Handelshgskolan vid Ume
universitet invigdes r 1989.
Sytet att skapa en handels-
hgskola i Ume var helt
enkelt att rbttra rut-
sttningarna r utbildning
och orskning.
Sidan 6
Mrkesret 2009
Det var inte r soldater
och r lite vapen som gjorde
att Sverige rlorade Finland
utan bristen p brd och mat,
berttar historikern Martin
Hrdstedt.
Sidan 10
innEhLL
Varr har just du tt Aktum Extra?
Fr att vi vid Ume universitet vill att du ska f lsa om vr verksamhet!
Tv gnger om ret, vr och hst, frvandlas vr personaltidning Aktum
till AktumExtra. Hr berttar vi om ny spnnande forskning, nya utbild-
ningar och intressanta mnniskor vid vrt universitet. Hr utkar vi ocks
mlgruppen ordentligt och nr mnniskor lngt utanfr campus. Du som
lser detta kanske r en av vra mnga fre detta studenter, du kanskearbetar inom nringslivet, vid ngon myndighet eller organisation, eller
inom politiken. Vlkommen till Aktum Extra vren 2009!
Kunskapsnoden 2009 med
Mrkesr och ramstende
orskare i okus
En gng om ret intar Ume
universitet Grand Htel.
Ett hundratal gster minglar,
lyssnar p relsningar
och bjuds p en verddig
Vsterbottensbu.
Sidan 13
Toppbetyg i orsknings- och
presskommunikation
Tv aktuella underskningar
korar Ume universitet till dels
bsta lrostet p att sprida
orskningsnyheter p webben,
dels till det lroste i Sverige
som har den bsta presskom-
munikationen.
Sidan 19
Umealumner r Sveriges
bsta bloggare
Ume universitets alumner str
bakom tv av de mest ram-
gngsrika bloggarna i Sverige;
inredningsbloggen Husmusen
och bokbloggen Bokhora. Med
pompa och stt tilldelades de
den 2 ebruari Atonbladets
pris Stora bloggpriset.
Sidan 26 och 32
Foto:SimonO
Cederquist
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
4/32
4 Aktum Extra Vren 2009
Unik satsning 142 miljoner kronor till 71 ungaorskare vid Ume universitetUniversitetet har beslutat att satsa upp till tv miljoner kronor vardera
p 71 av de mest lovande orskarna. De r Ume universitets ramtid,
drr gr vi en satsning som saknar motstycke i Sverige, konstaterar
rektor Gran Sandberg.
Mlet r att identiera vra frmsta forskare
i en tidig fas i karriren och sttta dem s attde stannar kvar hos oss samtidigt som de ut-
vecklar sin forskning och strker sin meritering,
frklarar Marianne Sommarin, vicerektor med
ansvar fr forskningsutveckling och forsknings-
utvrdering vid Ume universitet.
Karrirbidraget, Young Researcher Award,
har kunnat skas av dem som r unga i sin aka-
demiska karrir de som har tagit doktors-
examen fr ungefr tv till tio r sedan och
som r anstllda vid Ume universitet. Sats-
ningen r unik i Sverige.
Forskarna har valts ut efter en extern sakkun-
nigbedmning. De nationella panelerna har besttt av
erfarna bedmare. Sktrycket var gldjande
stort, 218 anskningar kom in. Bedmarna var
s imponerade av kvaliteten p anskningarna
att vi frdubblade antalet bidrag jmfrt med
vad vi frst hade tnkt, berttar Sommarin.
Institutionen r ysik i topp
Bland dem som ftt karrirbidragen nns fyra
miljer som sticker ut. Institutionen fr fysik
har tilldelats tta bidrag, kemiska institutionen
sju bidrag, id- och samhllstudier fem och
sociologi fyra bidrag. Fem institutioner har ftttre bidrag vardera och fyra institutioner tv
vardera, de vriga r ensamma vid sina insti-
tutioner om att ha tilldelats karrirbidrag.
En ny utlysning av karrirbidragen kommer
att ske om cirka tv r.
Vi vill att vra forskare ska knna att de
har en s stimulerande forskningsmilj att de
vljer att stanna hos oss, sger Marianne Som-
marin.
Text Carina Dahlberg
Bild Mattias Pettersson
24 av de 71 unga, lovande orskarna vid Ume universitet. Ls mer om vilka de r i rsberttelsen.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
5/32
Aktum Extra Vren 2009 5
Nedsatt rrelsefrmga minskar genast vra mjligheter att fungera fullt
ut i arbets- och vardagsliv och ligger bakom stora ohlsotal som kostar
samhllet mycket pengar.
Charlotte Hger Ross, docent vid enheten fr sjukgymnastik, forskar
om hur fysisk aktivitet och hlsa pverkar och pverkas av vr
motorik.
Jag studerar olika typer av rrelsestrningar, ofta i samband med
hur vi anvnder vra olika sinnen och vr kroppsinformation frn ex-
empelvis leder och muskler fra att styra vr motorik, berttar Char-lotte som ocks sger att det framfr allt r hand- och armkoordination
och balans som hon undersker.
Smrta i knn eller axlar, som inte r skadade eller r pverkade av
ngon sjukdom, kan bero p att sensorimotoriken r strd.
De esta av oss funderar aldrig ver vad det r som gr att vi kan
lyfta vr kaffekopp, en rrelse som vi kanske gr era gnger om dagen.
Vad r det som gr att vi anvnder rtt mngd kraft fr att lyfta? En tom
kopp r ju lttare n en full. Hur vet vi exakt nr vi ska greppa koppen?
S lnge vi r friska s fungerar det av sig sjlvt, men vissa sjukdomar
eller skador kan gra att det enkla pltsligt blir svrt eller kanske omj-
ligt.
Charlotte brjade sin yrkesbana som sjukgymnast men eftersom hon
ville lra sig mer om orsakerna bakom patienternas besvr och hur man
kan behandla dem brjade hon en forskarutbildning och disputerade i
neurofysiologi 1995.
Jag tycker att det r viktigt att kartlgga och behandla bde symtom
och orsak. Neurofysiologi handlar bland annat om hur hjrnan styr vr
motorik, ett omrde som fortfarande r ganska outforskat, vi vet till ex-
empel inte riktigt hur det gr till nr vi greppar ett freml. Genom att
studera rrelser hos friska vuxna och barn och jmfra med rrelser hos
sjuka eller skadade fr vi olika pusselbitar till hur det fungerar, frklarar
hon.
Hghastighetskameror mter rrelse
Charlotte jobbar ocks med att utvrdera instrument och metoder fratt kunna mta effekten av olika behandlingar.
Fr att frst hur motoriken fungerar och veta om trning eller
andra behandlingar faktiskt har effekt mste vi hitta stt att ocks mta
eventuella frndringar. Jag jobbar mycket i vrt rrelselabb dr vi ge-
nom hghastighetskameror och muskelregistrering till exempel kan mta
hur patienten rr sig och hur snabbt musklerna aktiveras, ngot som
man aldrig helt kan uppfatta med gat.
Muskelstrningar som man vnjer sig vid kan skapa frndrade och
felaktiga rrelsemnster som i sin tur ger upphov till andra besvr. Men
det kan ocks vara s att kroppen r upptagen med att hantera slapp
bckenbotten med infektioner eller exempelvis andningsproblem s att
Rrelse och rrelser r viktigarer vr hlsa n vi tror
Ryggont behver inte bero p att grunden till det onda ocks sitter i ryggen, det kan lika
grna handla om dliga magmuskler eller urinvgsbesvr. En nackskada kan medra
koordinationsproblem och svrigheter att hantera reml r den som r drabbad.
all muskelkoordination och energi gr t till det, och att kroppen d inte
klarar att stabilisera ryggen och ryggont uppstr.
Ett grundproblem r att de esta rr p sig fr lite i dag. Fysisk
aktivitet r viktigt, det strker musklerna och pverkar allmntillstndet.
Det har visat sig att trning ocks har en positiv effekt p exempelvis
Parkinson- och Alzheimerpatienter. I dag kan man f specik fysisk
aktivitet och trning utskrivet p recept och det r jttebra, menar
Charlotte. Hon berttar att mtningar som gjorts p barn visar att da-
gens barn kan vara svagare jmfrt med dem som var barn fr 20 r
sedan.
Trning p recept
De rr betydligt mindre p sig. Riktigt vad det kommer att betyda vet
vi inte. Vi vet att vi har era medfdda rrelseprogram men hur mycket
som byggs upp under ren vet vi inte till fullo.
Barn och vuxna med rftliga sjukdomar som ger bortfall av knsel
och motorik, strokepatienter som fr sin rrelsefrmga frndrad,
ryggmrgsskadade eller de som har cerebral pares, r ngra grupper som
Charlotte arbetar med.Text Carina Dahlberg
Bild Gsta Wendelius
Charlotte Hger Ross r en av de 71 som tilldelats karrirbidrag. I ett nytt
projekt ska hon och hennes orskargrupp tillsammans med ortopeder,
rntgenologer och ingenjrer studera sambandet mellan korsbandsskador och
artros och vilken pverkan operationer kan ha i ett lngsiktigt perspektiv.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
6/32
6 Aktum Extra Vren 2009
Upphovsmannen, initiativtagaren och Handels-
hgskolans frste rektor Rolf A Lundin minns
hur det gick till fr tjugo r sedan. Idag besker
han sin gamla arbetsplats.P en vit drr, i en av Handelshgskolans
lnga korridorer, str det Rolf A Lundin. Sko-
lans frste rektor har tervnt. En gng i m-
naden gstar han Handelshgskolan och am-
bitionen r att hjlpa unga forskare finna
karrirvg. n s lnge har han inga planer p
att g i pension, sina 66 r till trots.
Gamla studenter
Imorse trffade jag p en medellders man
d jag gick hit. Det visade sig vara en av mina
gamla studenter som gjort en muntlig tentamen
fr mig, skrattar Rolf lgmlt.
Gamla studenter dyker upp hr och dr. Han
berttar vidare om ett annat tillflle d det komfram en ldre man p ygplatsen i Bryssel som
ocks visade sig ha minnen frn en muntlig
tentamen.
Sjlv studerade Rolf p Handelshgskolan
i Gteborg och vid University of Chicago, dr
han ocks doktorerade. Mhnda var det p
dessa skolor som grogrunden lades till idn att
starta handelshgskola i Ume.
Det var inte helt ltt att f std fr en s-
dan id. Universitet r inte srskilt frndrings-
bengna.
Processen med att starta en handelshgskola
brjade redan 1984. Syftet var att frbttra
frutsttningarna fr utbildning och forskning.
Ett annat skl var att det skulle medfra kortarebeslutsvgar och mindre byrkrati.
Studenterna vllde in
Det var en speciell hndelse som gjorde att Rolf
bestmde sig fr att genomfra idn.
Han trffade en tongivande person som i en
sarkastisk ton frgade hur det gick med han-
delshgskolan.
D tnkte jag, att jag ska banne mig visa
dom! Det var en jttejobbig tid, jag slet som en
galning. Jag r samvetsgrann och initiativet
Frste rektorn: Tungt i brjanret var 1989. Det var d globen invigdes, Berlinmuren
revs och Handelshgskolan i Ume startade.
Handelshgskolan yller 20 r!Handelshgskolan vid Ume universitet invigdes i juli 1989. Processen hade dock startat redan
fem r tidigare. Syftet att skapa en handelshgskola i Ume var helt enkelt att frbttra frutstt-
ningarna fr utbildning och forskning. Andra skl var att frkorta beslutsvgarna och minska
byrkratin. Dvarande landshvdingen i Vsterbotten, Sven Johansson, idag hedersdoktor vid
Ume universitet, var en av tillskyndarna.
En milstolpe i Handelshgskolans historia intrffade r 2006, nr den vrldsledande ackre-
diteringsorganisationen fr managementutbildning, EFMD i Bryssel, utfrdade kvalitetsstmpeln
EQUIS till Handelshgskolan vid Ume universitet.
Det hr r Handelshgskolan:
6 masterprogram 4 civilekonom-
program 1 hgskoleprogram
cirka 1 500 studenter 80 anstllda
Handelshgskolans rektorer
under de gngna 20 ren:
1989-1995 Rol A. Lundin
1995-1996 Runo Axelsson
1996 Carl Fredriksson1997-2000 Anders Baudin
2000-2003 Anders Sderholm
2003-2007 Agneta Marell
2007-2009 Lars Lindbergh
Registrera dig som Alumn!
Har du lst vid institutionen r retags-
ekonomi eller Handelshgskolan vid
Ume universitet? D har du mjlighet att
registrera dig som aktiv alumn i vr data-
bas. Alumni Club r Ume-ekonomer bil-
dades 1988 och har idag 4 500 alumner
med i ntverket. S hr gr du r att
anvnda och registrera dig i alumni-data-basen. G till eller . Dr kan du lsa mer om UmU
Alumni och databasen.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
7/32
Aktum Extra Vren 2009 7
Rol A Lundin ramr bjrnskinnet som dvarande Freningsbanken sknkte till den nya Handelshgskolan i Ume.
blev till en kravmaskin, det var mycket som
skulle stadkommas. Jag mste ju se till att allt
fungerade vl, sger Rolf, samtidigt som han
rttar till sin rda slips.
I slutet av 1970-talet vllde studenterna in
p universitetet och bristen p personal var
stor. P den tiden var det ett 20-tal anstllda
p institutionen fr fretagsekonomi. I landet
fanns det d tv handelshgskolor, Stockholmoch Gteborg.
Inte ltt
Att ndra i universitetsorganisationen var inte
ltt. Bland de d aktuella institutionerna som
kom att ing i den nya handelshgskolan upp-
stod det interna diskussioner, alla institutioner
var inte lika positiva till bildandet.
Jag var angelgen om att det skulle vara
allas id och att idn skulle sprida sig. Det var
mnga som pratade om en handelshgskola,
men att driva igenom var betydligt svrare. De
stora och svra frgorna var: Hur fr vi pengar?
Vilka ska vara med? Vem och vilka kan hjlpa
till?
Rolf ringde upp dvarande landshvdingen
Sven Johansson, idag hedersdoktor p Ume
universitet fr sina insatser vid bildandet av
handelshgskolan. Landshvdingen tog initia-
tivet till att samla in pengar och det tillsattes
en kommitt med fretagstoppar frn hela Sve-
rige. Rolf minns n idag alla mten man hade
p residenset.
Vi trffades tta p lrdagsmorgon ochdet bjds p frska bullar som Svens hustru
Elin hade bakat.
Insamlingen resulterade i 35 miljoner kro-
nor, vilket var en stor summa i den tidens pen-
ningvrde. Det mjliggjorde nansiering av
personal p handelshgskolan. Det var den
frsta riktigt stora pengainsamlingen vid Ume
universitet och starten till handelshgskolan.
Invigning
Rolf knde ett starkt std frn dvarande rektor
vid Ume universitet, Lars Beckman, och fr-
valtningschef, Dan Brndstrm. Invigningen
var en stor hndelse och hgskolan blev omta-
lad d den bildades.
Det visades en video p ygplatsen om den
nystartade handelshgskolan. Jag kommer
ocks ihg d skylten p skolan sattes upp. Men,
det r mnga som har varit delaktiga inom och
utom universitetet.
Ngra r efter handelshgskolans start ck
Rolf ett erbjudande om att bli VD fr Interna-
tionella Handelshgskolan i Jnkping. Det var
lockande och han yttade till Jnkping. Sedan2007 r han forskande professor p heltid. Till
Vsterbotten tervnder han och hustrun gr-
na. Flugske hr till favoritsysselsttningarna
och Rolf har rest runt i vrlden och utvat sin
hobby. Som medlem i Vsterbottens sports-
keklubb r drmmen att f upp strsta ringen
i Juktn. Att som Rolf, ha ftt upp den nst
strsta sken p 3,1 kg, rcker inte. Storskar
ritas nmligen av p vggen i klubbstugan.
Forskning och undervisning i all ra, men
att bli ihgkommen som den som ck upp
strsta ringen i Juktn. Det slr allt, ler Rolf.
Text Ester Roos-Engstrand
Bild Mattias Pettersson
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
8/32
8 Aktum Extra Vren 2009
Det r en internationell atmosfr som mter d
man passerat glasdrrarna in till Handelshg-
skolan. Fyra klockor i entrn visar vad tiden r
runt om i vrlden. Det r en rik variation av sprk
som utvxlas mellan studenter och anstllda.Det r mycket som hnt sedan handelshg-
skolan startade. Lars Lindbergh tycker att den
organisationsfrndring som har genomfrts
r srskilt betydande. Frn att tidigare ha varit
en paraplyorganisation med fem institutioner
r Handelshgskolan nu en mer renodlad f-
retagsekonomisk enhet.
Det ger oss en strkt plattform och kortare
beslutsvgar. Det r ocks ett stt att prolera
sig och bli tydligare internationellt, sger Lars
Lindbergh.
Ackreditering
Ngot som stter Handelshgskolan p kartan
bde nationellt och internationellt r den ack-
reditering som skolan uppndde 2006. Det r
en kvalitetsstmpel som uppntts av tre andrahgskolor i Sverige och i vrlden av 112 andra
skolor.
Vi har ftt ett kat sktryck av studenter
efter ackrediteringen, sger Lars Lindbergh.
Ackrediteringen hjer skolans status och det
r ett stndigt pgende arbete fr att behlla
den. Lars Lindbergh menar att ackreditering
r alltmer viktig fr att srskilja sig frn mng-
den.
ven p forskningssidan vill man prolera
sig. Fokus har lagts p tv omrden. Man vill
Nuvarande rektor:
Framtiden ser ljus utprioritera dels hllbar fretagsutveckling men
ven projektledning, innovation och ntverk.
Lars Lindbergh vill i framtiden ocks satsa
mer p uppdragsutbildningar fr fretag och
mer specika kurser fr studenter p master-niv. En nskan r ocks att kunna arbeta mer
individuellt med varje student.
P frgan om skolan satsar p kvalitet eller
kvantitet svarar Lars Lindbergh tveklst, kva-
litet.
Det nns kurser och program p univer-
sitetet som inte har tillrckligt med studenter.
Det problemet har vi denitivt inte.
Text Ester Roos Engstrand
Bild Mattias Pettersson
Mer prolerad orskning, ett starkare orskarntverk och mjlighet
till mer kontakttid med vra studenter r rektor Lars Lindberghs
vision om ramtiden r Handelshgskolan i Ume.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
9/32
Aktum Extra Vren 2009 9
Det var egentligen slumpen som gjorde att Elin
brjade lsa Service Managementprogrammet
p Handelshgskolan vid Ume universitet.
Efter avklarad examen fortstter hon p Han-
delshgskolan, men som doktorand. De luftiga
bokhyllorna p arbetsrummet avsljar att hon
precis pbrjat sin forskarutbildning. Valet att
brja forska var bde ltt och svrt.
Det r kul att se andra sidan av den aka-demiska vrlden. Jag trodde jag var klar med
min utbildning och fem rs forskarutbildning
r lng tid. Men, jag lskar att skriva uppsatser,
trivs bra hr och sttet att jobba p.
Laganda
Nyss hemkommen frn sin frsta planerings-
resa med sina nya kollegor till re, r hon full
av entusiasm och har brjat knna av lagandan
p sin nya arbetsplats.
Mnga som arbetar hr brinner fr Han-
delshgskolan och vill att den ska utvecklas.
Handelshgskolan har betytt mycket fr mig,
annars hade jag inte velat jobba hr. Det r r
som har varit viktiga fr min utveckling och r
som format mig, sger Elin eftertnksamt.
Elins forskning gr ut p att gra marknads-
underskningar i syfte att studera mnniskors
beteenden vid val av dagligvarubutik.
Det r jttekul, men vissa dagar funderar
jag p vad jag gett mig in p. Det r svrt efter-
som det nns hur mycket som helst att lsa.
Det ger mig ibland panik!
I forskarutbildningen ingr det ven under-
visning och till hsten brjar Elin undervisastudenter i marknadsfring.
I fyra rs tid har jag lrt mig saker, nu ska
jag lra ut det jag tidigare lrt mig plus det jag
sjlv kommer fram till. Det gr att det knns
bde kul och skrmmande.
Fretag
Som student var Elin aktiv i Handelshgskolans
studentfrening. Karriren brjade med att
servera l i E-puben, men snart var Elin ordf-
rande fr freningen.
Jag lrde knna vldigt mnga fretagare,
lrare och studenter. Att driva en frening r
som att driva ett litet fretag.
Fretagens koppling till skolan har blivitstarkare under Elins tid. Det r er fretag som
kommer hit och det tycker hon r positivt
eftersom de ger en verklig bild av det man stu-
derar.
Just nu skriver Elin p sin forskningsplan, i
den str det att disputationen berknas till r
2014.
Det knns s lngt borta, i bsta fall blir det
fre min trettiorsdag, konstaterar Elin.
Infr framtiden knner hon sig splittrad
eftersom bde akademin och fretagsvrlden
lockar. Experter p konsumentbeteende efter-
frgas av bde fretag och universitet, det r
hon sker p. Hon ser ljust p framtiden och
med tanke p sin lder behver hon inte be-
stmma sig nu, det fr tiden utvisa. Om jobbetsom rektor p Handelshgskolan r ledigt d
hon disputerat, kanske Elin sker.
Jag gillar utmaningar, sger hon.
Text Ester Roos Engstrand
Bild Mattias Pettersson
Doktoranden:
Att orska r bde
ltt och svrtTidigare var hon student, idag r hon doktorand. Elin Nilssonr nyligen antagen som orskarstudent vid Handelshgskolan.
Namn: Elin Nilsson
lder: 24 rKommer rn: Kramors
Examen: Service Management och
magister i ManagementHobby: Att trna sin dobberman Chia
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
10/32
10 Aktum Extra Vren 2009
Martin Hrdstedt, historiker och universitets-
lektor vid institutionen fr id- och samhlls-
studier vid Ume universitet, str fr ingressen
och fortstter:Krig har alltid intresserat mig. Inte sjlva
striderna utan mer kopplingen till det civila
samhllet. Krigets frutsttningar har varit fo-
kus och drfr br min avhandling frn r 2002
titeln: Om krigets frutsttningar: Den mili-
tra underhllsproblematiken och det civila
samhllet i norra Sverige och Finland under
Finska kriget 1808-1809.
Martin Hrdstedt berttar inledningsvis att
han blivit mer uppmrksammad i Finland n i
Sverige. Lite pretentist har han blivit kallad
svensken som skriver Finlands historia.
Faktum kvarstr dock att jag skriver mer i
svensksprkig press i Finland n jag skriver i
Sverige. I Finland nns ett stort intresse fr
historia, kanske beroende p de krig vrt stra
grannland gtt igenom och de frluster befolk-
ningen lidit. Krigstrauman r ngot som sys-
selstter nlndarna.
Synen p Finska kriget
Martin Hrdstedt menar att det nns en tradi-
tionell syn p det Finska kriget, dr man utsett
tre syndabockar och kopplat dem till generella
epitet:
Kung Gustav IV Adolf: bisarr och orealistisk
Finske beflhavaren Wilhelm Mauritz Klings-
por:fegis
Fstningen Sveaborgs beflhavare Carl Olof
Cronstedt:frrdare
tminstone i det sistnmnda fallet, beflha-
vare Cornstedt, kan jag delvis hlla med. Svea-
borgs kapitulation avgjorde inte kriget, men
hndelsen var betydelsefull. Denitivt ett fr-
Mrkesret 2009:
r 1809 rlorade vi Finland och ck amiljen Berndadotte Under emton r har jag sysslat med Finska kriget18081809 mellan Sverige och Ryssland.
rderi. Synsttet, det vill sga denna personx-
ering, vill jag nog delvis skylla p frfattaren
Johan Ludvig Runeberg, vars bermda verk
Fnriks Stl sgner frn mitten av 18000-ta-let, gett oss bermda och beundrade gestalter
som Lotta Svrd, Sven Dufva och Georg Carl
von Dbeln, det vill sga Dbeln vid Jutas. Trots
att det skrivits mnga bcker om Finska kriget,
med helt andra utgngspunkter, lever detta
synstt kvar och det nns ett tydligt motstnd
mot andra tankar.
Tvrontskrig
Martin Hrdstedt fortstter sin analys och me-
nar att det stmmer att den svenska kungen
Gustav IV Adolf ledde in Sverige p en farlig
politisk vg. (Men att kungen hade rtt nr han
misstrodde Napoleon.)
Kungen verskattade vr arm. Han insg
hotet frn ster, men lyckads inte vertyga
stockholmarna om detta. Huvudstadens inv-
nare var mer xerade av hotet frn sder. Kri-
get var egentligen ett tvfrontskrig, dr Sverige
stod ensamt mot Ryssland i norr och mot
Danmark och Frankrike i sder.
Hrdstedt menar att det verkliga problemet
inte var brist p soldater och vapen, utan p
brd och annan mat. Nr svenskarna efter
Sveaborgs fall retirerade norrut mot Uleborg,tervnde de under vren och tertog halva
Finland. Pltsligt stannade dock svenskarnas
motoffensiv upp inte av feghet utan p grund
av bristen p mat.
Havererat rsrjningssystem
Svenskarnas frsrjningssystem havererade
helt enkelt. Bondesoldaterna orkade inte mer.
Ryssarna, som var yrkessoldater och vana att
leva i flt, ck chansen att terhmta sig och
kunde pressa ortsbefolkningen p mat.
Martin Hrdstedt betonar att detta r en dra-
matisk tid. De militra hoten. Kuppen mot
kungen i mars r 1809. Regeringsformen i juni
samma r. Dagens Sverige formas. Finland,som dittills var ett diffust begrepp, skapas och
blev ett s kallat storfustendme inom det
ryska kejsarriket.
I Finland minns man grna Borg lantdag i
mars 1809, nr den ryske tsaren Alexander
mtte stnderna och enligt nsk nationell
uppfattning lovades sjlvstyre, ett eget sprk
och egen religion. I vrt land, dremot, betonar
vi hellre freden. Vi vill inte prata krig utan sik-
tar istllet framt. I Finland lever dock minnet
kvar av att ha frlorat nrmare 90 000 liv un-
der fyra krig under 1900-talet.
Bernadotte till Sverige
Finska kriget och ren 18081809 innebr
ocks att familjen Bernadotte importeras till
Sverige. Familjen bakom vrt nuvarande kunga-
hus. Frslaget kommer frn en underofcer vid
namn Mrner, som skadades och knappt ver-
levde slaget vid Oravais. (Bakgrunden till detta
r kort att det dvarande svenska kungahuset
var p vg att upplsas, eftersom kung Karl XIII
som bekant var barnls.)
De frsta 50 ren efter kriget r dligt ut-
forskade. I vrt land har det inte varit frganom ngon mer ptaglig revanschism, medan
rysskrcken alltid varit ptaglig i Finland. Se-
dan kan man nog konstatera att Finland era
gnger fungerat som buffert fr Sverige mot
den expanderande stormakten Sovjet och Ryss-
land. Finland har ftt ta smllarna och hade
Finland varit en del av Sverige, hade vi nog bli-
vit indragna.
Text Michael Nordvall och Stefan Lybeck
Bild Michael Nordvall
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
11/32
Aktum Extra Vren 2009 11
Personfxeringen kring Finska kriget
1808-1809 vill jag nog delvis skylla p
rattaren Johan Ludvig Runeberg,
sger Martin Hrdstedt, historiker och
universitetslektor vid institutionen r
id- och samhllsstudier vid Ume
universitet. Personer som Fnrik Stl,
Sven Duva, Lotta Svrd och Georg Carl
von Dbeln har lmnat outplnliga spr.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
12/32
12 Aktum Extra Vren 2009
Det r onsdagseftermiddag p Grubbeskolan i Ume. Eleverna har rast
och sitter samlade i uppehllsrummen. De pratar och skrattar. Karin Back-
man r pensionerad bibliotekarie frn Ume universitetsbibliotek. Hon
och tre andra pensionerade medarbetare frn Ume universitet visar v-
gen till ett av klassrummen p skolans bottenvning. En tjej som sitter i
en av elevgrupperna vinkar till sig Karin och ger henne en kram.
De fyra, numera avtackade, medarbetarna r alla del av det nystartade
ntverket Lxakademien. Varje vecka samlas ngra av dem p lidhems-
skolan och ngra av dem p Grubbeskolan i Ume fr att ge eleverna fri-
villig lxhjlp. Leif Holmstrm r fre detta universitetslektor i national-
ekonomi, och initiativtagare till ntverket:
Nr jag gick i pension 2007 brjade jag fundera ver vad jag skulle
gra nr jag inte lngre jobbade. Jag kom fram till att vad jag n skulle
gna mig t var tre saker viktiga, ett: jag ville ha kul, tv: jag ville skta
min hlsa och tre: jag ville gra ngot samhllstillvnt. Jag tyckte att det
var dags att ge tillbaka lite till staten efter all ln man har ftt drifrn
Lxakademien:Pensionrer rn Ume universitethjlper hgstadieeleverEn gng i veckan ger sig en grupp av
pensionerade medarbetare rn Ume
universitet ut till hgstadieskolor i Ume.
Under namnet Lxakademien hjlper de
eleverna med lxlsning i alla mnen,
rn ranska till kemi.
genom ren. S, d kom jag p idn med lxakademien. Jag har en del
kontakter i skolvrlden frn mitt arbete, och det var inte svrt att f ng-
ra skolor att nappa.
Eter skoltid och rivilligt
Kajsa Nordin och Soe Wittsten gr i klass 9m p Grubbeskolan. De sit-
ter tillsammans med lxakademien p stolar med gr mbeltassar av
gummi i klassrummet p skolans bottenvning. Kajsa och Soe brukar
ta hjlp av lxakademien ibland, speciellt infr prov. Lxhjlpen r
alltid efter skoltid, och helt frivillig.
Jag brukar g till lxhjlpen fr att f hjlp med matten, berttar
Kajsa. Jag tycker att det r bra att den nns. Hr tar man sig tid att gra
lxorna ordentligt, hemma r det ltt att man gr ngot annat istllet,
stter sig framfr datorn till exempel. Dessutom fr man gott ka p
lxhjlpen, skrattar Soe.
Eleverna hr p skolan r pratiga, men vldigt trevliga. Det r ofta
matematik de vill ha hjlp med. Eleverna verkar ha bilden av att mate-
matik r vldigt svrt, och ngot man mste jobba extra mycket med,
berttar Karin Backman.
Breddar sina kunskaper
Bertil Brnin r pensionerad universitetslektor i milj- och hlsoskydd.
Han ser att lxhjlpen r ett stt fr honom att bredda sina egna kunska-
per:
Hit kommer eleverna med lxor i vilket mne som helst. S ofta lrjag mig ocks nya saker hr p skolan. Hrom veckan ck jag till exem-
pel en lektion i kemi av en grupp ivriga ttor.
Stor livserarenhet
Agneta Blfors r omrdeschef fr Grubbe skolomrde. Hon berttar att
det inte grs ngon kontroll av universitetsveteranernas kunskaper, men
att hon litar p att de r kompetenta nog att hjlpa eleverna.
Alla de som r del av ntverket har en stor livserfarenhet, och bara
det ger mycket. Vi har ocks ftt mycket positiv respons frn frldrar,
de vill grna att deras barn ska g till lxhjlpen. Dessutom har alla i
lxakademien minst doktorsgrad inom sitt mne, s jag knner mig trygg
i deras frmga som lxhjlpare, tycker Agneta.
Eleverna har alltid med sig skolbckerna nr de kommer till oss,
s r det ngot vi inte vet svaret p kan vi alltid titta i bckerna, menar
Karin Backman.
Det r era skolor som vill att vi ska komma till dem, men just nu
r vi fr f fr att rcka till alla. S vi tar tacksamt emot nya medlemmar
i lxakademien, sger Leif Holmstrm.
Ja, jag skulle vilja att ni kom hit er dagar n nu. Jag skulle kunna g
p lxhjlpen minst tv dagar i veckan, berttar Kajsa Nordin i klass 9m.
Text Elin Andersson
Bild Mattias Pettersson
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
13/32
Aktum Extra Vren 2009 13
Fr oss r Kunskapsnoden ett utmrkt stt
att skapa och vidareutveckla vra relationer
med nringsliv och forskningsaktrer. Det r
ocks en mjlighet fr oss att presentera vra
nya satsningar och vra duktiga forskare, sger
Ume universitets rektor, Gran Sandberg.
Fr 12:e ret bjd Ume universitet in till
Kunskapsnoden p Grand Htel i samband med
de rliga Vsterbottensveckorna.
Mrkesret 1809, ett regeringsprojekt somuppmrksammar att det r 200 r sedan Sve-
rige och Finland blev tv lnder, var rets tema.
Seminariet inleddes med att Per Unckel,
landshvding i Stockholms ln och ordfrande
fr den grupp som har ansvaret fr det prak-
tiska genomfrandet av Mrkesret, gav histo-
riska tillbakablickar och inspirerade till fram-
tida samarbeten.
En gng om ret intar Ume universitet Grand Htel. Ett hundratal
inbjudna gster minglar i de anrika lokalerna, lyssnar p relsningaroch bjuds p en verddig Vsterbottensbuf.
Kunskapsnoden 2009Med Mrkesr och ramstende orskare i okus
Sverige och Finland r tv lnder med avan-
cerade forskningsambitioner som skulle ha
mycket att vinna p att se sig som en forsk-
ningsnation. Vi r sm lnder men om vi lgger
samman vra resurser skulle vi bli betydligt
starkare, visionerade Unckel.
Oattbart bra
Martin Hrdstedt och Malin Wimelius, lekto-
rer vid institutionen fr id- och samhllsstu-dier respektive statsvetenskapliga institutionen,
hll tv inspirerande och lrorika frelsning-
ar om Finlands och Sveriges 600-riga gemen-
samma historia och synen p krig och fred d
och nu.
Rektor Gran Sandberg inledde sitt anf-
rande med att konstatera att det gtt ofattbart
bra fr Ume universitet under det gngna ret
och radade upp den ena offensiva satsningen
efter den andra.
Seminariet avslutades med ett bildspel som
presenterade 20 av de nrvarande forskarna
som tilldelats ett karrirbidrag. Satsningen som
blivit mycket uppmrksammad omfattar total
71 forskare och 142 miljoner kronor,
De r Ume universitets framtid, drfr
gr vi en satsning som saknar motstycke i Sve-
rige, frklarade rektor Gran Sandberg.Prorektor sa Bergenheim bjd sedan gs-
terna till bords och en buff med ett 40-tal
Vsterbottensdelikatesser.
Text Carina Dahlberg
Bild ORASIS Foto,
Mia kermark
Carl och Margareta Kempe hlsas
vlkomna av rektor Gran Sandberg och
prorektor sa Bergenheim.
Ann-Katrin Croon, Stitelsen r strategisk
orskning, i samtal med Lena Hjelm Walln,
Olo Palmes Internationella Center, och
hedersdoktor vid Ume universitet.
Peter Strmbck, Innovationsbron AB,
hlsar p Ingrid Vgeli och Margareta Jonsson,
Polarrenen AB.
Peter Wallenberg Jr, Knut och Alice Wallenbergs
stitelse, i glatt samsprk med Patrik Svensson,
restndare vid HUMlab, Ume universitet.
Ingrid Vgeli, den ramlidne hedersdoktorn och
msterkocken Verner Vgelis ru, tillsammans
med Gert Kltzke, adjungerad proessor vid Ume
universitets Restauranghgskola.
Per Unckel, landshvding i Stockholms ln och
ordrande r den grupp som har ansvaret r det
praktiska genomrandet av Mrkesret, inledde
seminariet.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
14/32
14 Aktum Extra Vren 2009
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
15/32
Aktum Extra Vren 2009 15
MnAdEns pRofiLNamn: Demian Horstlder: 33Hemstad: Joinville, BrasilienYrke: Programansvarig r masterprogram-met i transportdesign vid Designhgskolan
Intressen: Familj, kae, lm (rmst doku-mentrer), bermda tal, podcats, elektro-nik, sljd och allt som rr transport
Sedan Designhgskolan startade sin verksam-
het fr tv decennier sedan, har representatio-nen av utlndska studenter varit stor, frgstark
och ptaglig. S det var kanske inte s frv-
nande, nr alumnen Demian Horst vertog
ledningen av masterprogrammet i transport-
design i brjan av denna vrtermin. Nu arbetar
han fokuserat och mlmedvetet med att rekry-
tera och leda nsta generation av talangfulla
transportdesigner.
Demian rn Brasilienhar tervnt till
DesignhgskolanDemian Horsts terkomst till Designhgskolan vid
Ume universitet r inget annat n en ramgngssaga:
tidigare internationell student rn andra sidan jordklotet
leder han nu masterprogrammet i transportdesign.
Vid Designhgskolan prioriterar och betonar
vi med emfas kvalitet fre kvantitet, inlederDemian p ytande engelska. Vr vision r att
vara den ledande utbildningen inom transport-
design i Europa, frmst vad gller i termer av
kreativitet och resultat hos vra studenter.
Resan rn Brasilien
Demians resa frn Brasilien frn den tyskin-
spirerade staden Joinville i delstaten Santa
Catarina till Ume i norra Sverige startade, nr
han lste om Designhgskolan i ett designma-gasin. Hstterminen r 2001 brjade han som
student p masterprogrammet i transportdesign
och tog sin masterexamen i brjan av juni 2003.
Hans examensarbete var en bil av mrket Saab,
designad fr en bttre reseupplevelse i ett fram-
tida urbant scenario. Demian blev anstlld av
Designhgskolan som forskare och blev seder-
mera allts bde assisterande och ordinarie
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
16/32
16 Aktum Extra Vren 2009
MnAdEns pRofiL
programansvarig fr masterprogrammet i trans-
portdesign.
Unikt program
Transportdesignprogrammet r unikt fr att det
tcker hela det kompletta transportdesignfltet
i kombination med den industriella delen.
Vi har som ml att gra programmet mer
synligt och knt fr fretag och industrier ut-
anfr Sverige. Representanter frn Toyota be-
sker oss varje r i februari fr att rekrytera
studenter, berttar Demian. Och era av vra
studenter har rest till Tokyo fr att praktisera
p Toyota. Andra stora transport- och bilfre-
tag som vi samarbetar med r Peugeot, Fiat,
Volkswagen, Scania, Volvo Personbilar, Volvo
Lastvagnar och Saab.
Internationellt
Idag r masterprogrammet i transportdesign
lika internationellt som det alltid varit. Nio na-
tioner r representerade: Brasilien, Kanada,
Kina, Finland, Irland, Spanien, Sydkorea, Stor-
britannien och Sverige.
Vi arbetar nu intensivt med att rekrytera
en ny kull av talangfulla studenter infr kom-
mande lsr. Sista anmlningsdag r som be-
kant 15 april. Dagens kris inom bilindustrin
tror vi inte r avskrckande fr nya studenter.
Utmaningen blir bara strre och det innebr
att studenterna behver bli nnu mer drivna
och duktiga.
Bermda retag
Den vinnande kombinationen av hrd urval-
sprocess, hgkvalitativ utbildning och sm
klasser har hjlpt studenterna frn Designhg-
skolan att grundlgga en framgngsrik karrir
i yrkeslivet. Studenterna har ftt jobb p s-
dana vrldsbermda fretag som Volvo, Saab,
BMW, Honda, General Motors, Caran Design,
Formtech och Epsilon Perspectives Design.
Vi har idag starka visioner om att utvidga
vrt globala ntverk och utveckla er projekttillsammans med industrin. Vrt program r
attraktivt drfr att vi fokuserar p mnniskan
och inte p produkten. Vr utbildning bygger
p etablerad skandinavisk designtradition dr
brukarens behov alltid str i centrum.
Konstnrligt campus
Demian ser med gldje och spnning fram emot
skapandet av Ume universitets nya konstnr-
liga campus, nere vid Umelven. Hr, bredvid
Designhgskolan och Konsthgskolan, kommer
den nya Arkitekthgskolan att ligga. Ytterli-
gare en byggnad, en multihall som rymmer
HUM-lab_X och Bildmuseet, ska uppfras.
Konstnrligt campus ska fungera som en smlt-
degel fr utbildning, forskning och yrkesverk-
samhet inom arkitektur, design, konst och nya
medier. En tanke och vision som tilltalar De-
mian.
Examensutstllning
Avslutningsvis vill Demian sl ett slag fr kom-
mande examensutstllning, dr studenterna
visar upp sina examensarbeten.
Ett utmrkt tillflle fr alla att se kulmen
p tv rs hrda, intensiva studier och samtidigt
se hur nsta framgngsrika transportdesignertnker, skapar och fungerar. Samtliga examens-
arbeten grs i samarbete med olika fretag inom
designsektorn.
Demian bor idag p Tomtebo. Vgen frn
Joinville i Brasilien till Ume behver allts
inte vara s lng.
Text David Meyers och Stefan Lybeck
Bild Mattias Pettersson
Hr ses Demian Horst
tillsammans med
studenten Doojin Choi,
som kommer att erhlla
sin masterexamen i juni.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
17/32
Aktum Extra Vren 2009 17
Lrostena ligger fgelvgen ganska nra varandra men p grund av
dliga tvrgende kommunikationer i norr, tar det nd lng tid att ka
mellan dem. Trots det s nns det ett levande studentutbyte men ocks
inom andra frgor.
Kan vi samarbeta med universitet i Kalifornien via webben s
kan vi gra det ven med de mer nrliggande, konstaterar Gran Sand-
berg.Pl Pedersen, rektor fr Hgskolan i Bod anser att det r mycket
som frenar lrostena och att de tillsammans har mycket att vinna.
Vi delar utmaningarna som det innebr att vara lokaliserade i
norr och vi kan nyttja varandras kompetenser p mnga plan, menar
Pedersen.
Frstrkning av regionen
Sedan tidigare nns ett avtal mellan Ume universitet, bo Akademi,
Svenska Handelshgskolan och Vasa Universitet. Det nya avtalet r en
utvidgning och en frstrkning av hela st-vstliga regionen. Hgskolan
i Bod r en av de nya parterna i samarbetet.
Bod har mycket att tillfra och det innebr ocks en utvidgning av
samarbetsomrdet som knns stimulerande, menar Matti Jakobsson,
rektor fr Vasa Universitet.
Vi har haft kontakt med Ume universitet i mnga r nytt; fr oss
r att vi nu ocks samarbetar p institutionsniv bland annat inom l-
rar- och sjukskterskeutbildning. Fr oss r det ocks bra att samverka
med tv EU-lnder inte minst nr det gller EU:s interregprojekt, sgerPl Pedersen, rektor fr Hgskolan i Bod.
Ett konkret resultat av samarbetet r projektet Nordic Knowledge on
the web som ska utvecklas till ett webbaserat center med frelsningar,
disputationer debatter med mera fr att underltta erfarenhets- och
kunskapsutbytet mellan lrostena.
Det nya avtalet omfattar frutom Ume universitet, bo Akademi,
Svenska Handelshgskolan och Vasa Universitet ven Sveriges lant-
bruksuniversitet SLU, Hgskolan i Bod, Vasa Yrkeshgskola och
Novia. Novia r Finlands strsta svensksprkiga yrkeshgskola med
verksamhet p sju orter.
tta lrosten har undertecknat ett avtal med syte att strka och utveckla samverkan. Det blir en samverkansdiagonal rn Bod i vst till Vasa i st mellan lrostena,men ocks det vriga samhllet. Sytet r att strka regionens konkurrenskrat, sgerGran Sandberg, rektor vid Ume universitet.
Bod, Ume, Vasa universitetssamarbetesom strker regionen
Det vergripande sytetmed samverkan r attagera i rgor av strategiskbetydelse r regionensom bland andra:
att utveckla samarbetet med
nringsliv och vriga samhlls-
sektorer och bidra till deras
kompetensrsrjning ochkompetensutveckling
att utveckla grundutbildning
och den nordiskt sprkliga och
kulturella dimensionen i ett
internationellt perspektiv
att utveckla forskning och
orskarutbildning i Bod, Ume
och Vasa i ett internationellt
perspektiv r att strka
regionens konkurrenskrat
att frbttra nyttjandet av
gemensamma resurser
Text Carina Dahlberg
Foto Mattias Pettersson
Pl Pedersen, rektor r Hgskolan i Bod, Gran Sandberg, rektor vid Ume universitet och Matti Jakobsson,
rektor r Vasa Universitet undertecknar avtalet med syte att strka och utveckla samverkan.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
18/32
18 Aktum Extra Vren 2009
En unik kreativ milj skapas
Internationell panel ger Ume-kemister excellenta omdmenUnder 2008 har en internationell expertpanel utvrderat svensk orskninginom oorganisk kemi. Den orskning som Umekemisterna Per Persson ochStafan Sjberg bedriver bedms som excellent av panelen.
Per Persson och jag kompletterar varandra i vr forskning och det har
lett till att vi tillsammans blivit en vldigt stark konstellation, sger Staf-
fan Sjberg, professor i oorganisk kemi.
Gemensamt har de utvecklat den oorganiska kemin mot geokemi ochbiogeokemi och drigenom skapat en unik Umeprol. Detta r ngon-
ting som panelen lyfter fram i sin rapport, dr de ocks pongterar att
forskningen i hgsta grad r relevant fr vr tids miljfrgor och ett vik-
tigt framtidsomrde. Mlet fr de bda Umeprofessorernas forskning
r att p molekylr niv frst de processer som pverkar kemiska m-
nens kretslopp i naturen, framfr allt reaktioner p olika slags ytor.
Per Persson arbetar med att karakterisera dessa processer med hjlp
av avancerade spektroskopiska metoder. Staffan Sjberg har i sin forsk-
ning koncentrerat sig p att utveckla modeller som beskriver proces-
serna.
Sjukdomar som Alzheimer, Parkinsons och
Skelleftesjukan men ven vissa cancerformer
uppstr fr att proteiner i cellerna brjar vecka
sig p ett felaktigt stt eller fr att de binder till
Pernilla Wittung Stashede,
proessor i biologisk kemi
vid Ume universitet, har till-
delats Wallmarkska priset
2009 av Kungliga Vetenskaps-akademien. Hon r priset
p 150 000 kronor r sina
betydelseulla studier av
proteinveckning.
Wallmarkska prisettill kemiproessor
Fortsatt nansiering
Panelen rekommenderar starkt att Per Persson, som berms fr sin hga
produktivitet av vlciterade arbeten, fr fortsatt nansiering av Veten-
skapsrdet. Eftersom Staffan Sjberg snart gr i pension anser panelenatt det r av strsta vikt att liknande projekt fr ekonomiskt std fr att
omrdet ska fortstta vxa.
Oorganisk kemi omfattar mnga mnesomrden men gemensamt r
att forskningen sker grundlggande frstelse fr strukturer och bind-
ningar i molekyler och material.
Panelen har bedmt 29 forskargrupper som har nansierats av Ve-
tenskapsrdet under ren 20032007. Det sammanfattande omdmet
r att den forskning inom oorganisk kemi som Vetenskapsrdet stder
r solid och av utmrkt kvalitet inom era subdiscipliner.
Text Karin Wikman
andra proteinkedjor eller metalljoner. Pernilla
Wittung Stafshede koncentrerar sin forskning
p dessa processer.
Pernilla Wittung Stafshede fddes 1968 i
Ume. Hon blev civilingenjr 1992 och doktor
i fysikalisk kemi 1996 p Chalmers. Drefterfortsatte hon sin karrir frst som forskare p
Caltech i Kalifornien och senare vid Tulane
University, New Orleans. r 2004 yttade hon
till Rice University i Houston, Texas, dr hon
antogs som professor i biokemi. I hstas ter-
vnde hon till Ume universitet.
Totalt har Pernilla Wittung Stafshede pu-
blicerat ver 140 vetenskapliga artiklar. Hon
har dessutom tidigare erhllit era utmrkelser,
som Dreyfus New Faculty, Alfred P. Sloan, och
National Fresenius Awards.Pernilla Wittung Stashede, proessor i biologisk
kemi vid Ume universitet.
pRisER TiLL UME UnivERsiTET
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
19/32
Aktum Extra Vren 2009 19
Ume universitet r
toppbetyg i orsknings-och presskommunikationTv aktuella underskningar korar Ume universitet dels till bsta
lrostet p att sprida orskningsnyheter p webben, dels till det
lroste i Sverige som har den bsta presskommunikationen.
Det knns fantastiskt roligt. ven om sdana
hr underskningar inte r heltckande s visardet att vi har forskare och medarbetare som r
duktiga inom det hr omrdet. Vi p Ume
universitet tycker att forskningsinformation till
allmnheten r viktig. Eftersom forskningen
till strsta del r skattenansierad s br de
som betalar ocks f ta del av resultaten, menar
sa Rudehll, bitrdande informationschef.
Tidningen IVA-aktuellt har gtt igenom
forskningsrn p 30 universitets och hgskolors
webbplatser och betygsatt hemsidorna efter
olika parametrar. Maxpongen var 100, ett re-
pRisER TiLL UME UnivERsiTET
sultat som Ume universitet nstan ndde. Med
97 pong placerade sig Ume universitet frmst,fre Uppsala universitet, 86 pong, och Han-
delshgskolan i Stockholm, 81 pong.
Ledningen r bra betyg
I underskningen PR-barometern samhlle har
22 journalister lmnat sina synpunkter p Ume
universitets kommunikation med media. Ume
universitet ck ven dr hgsta pong bland de
lrosten som var med i studien.
Det knns verkligen roligt, framfr allt att
Ume universitet kom hgst upp i den top of
mind-underskning som gjordes, dr alla del-
tagande 284 journalister spontant skulle nm-na det lroste de tyckte var bst p medie-
relationer. Att journalisterna dessutom gav
universitetsledningen toppong p viljan att
kommunicera med journalister knns extra bra,
sger Carina Dahlberg, presschef.
Ume universitet lg ven i jmfrelse med
andra myndigheter och organisationer, som var
med i studien, ver genomsnittet.
Text Michael Nordvall
Bild Mattias Pettersson
Carina Dahlberg, pressche p inormationsenheten
vid Ume universitet.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
20/32
20 Aktum Extra Vren 2009
Stdet frn Baltics donationsstiftelse r oer-
hrt vrdefullt i arbetet med att utveckla Ume
universitet till ett av landets frmsta forsk-
ningsuniversitet, sger Ume universitets rek-
tor Gran Sandberg.
Ume universitet kan tack vare 4,4 miljoner
kronor frn Baltics donationsstiftelse inrtta
en forskarassistenttjnst i molekylr neurove-tenskap och knyta doktor Sara Wilson till Ume
centrum fr molekylr medicin, UCMM.
Sara Wilson forskar om det centrala nerv-
systemet. Som postdoktor vid Ume universitet
kom hon, tillsammans med bland andra profes-
sor Thomas Edlund, fram till nr centrala nerv-
systemet bildades under fosterutvecklingen och
den molekylra mekanismen som styr utveck-
lingen. Resultaten ck stort internationellt ge-
nomslag och ndrade den gngse synen p
dessa processer.
Hon fortsatte sitt forskningsarbete vid Co-
lumbia University, New York, och det vrlds-
ledande centret fr neurovetenskap vars fors-
kare de senaste tta ren ftt tre Nobelpris och
ett Kavlipris inom neurobiologi.
Sara har under sin tid vid Columbia utveck-
lat modellsystem, verktyg och ider som bas fr
framtida studier fr att identiera den moleky-
lra och cellulra grunden fr hur neuronala
ntverk bildas, studier som r av strsta vikt
fr att vi p sikt skall kunna skapa strategier
fr att terstlla funktion hos det skadade eller
sjuka mnskliga nervsystemet.
Ung lovande ysiker
Professor Mattias Marklund tilldelades ett excel-
lensbidrag p totalt 3,5 miljoner kronor. Han r
en av Sveriges mest lovande unga fysiker. Detta
bevisas inte minst i och med att han r en av
endast sju unga svenskar som ftt en miljon euro
i Starting Independent Researcher Grant Award
frn Europeiska forskningsrdet.
Institutionen fr fysik vid Ume universitet
har genomgtt en remarkabel fryngring och r
i dag en av landets bsta forskningsmiljer inom
sitt omrde. I universitetets frdelning av kar-
rirbidrag till de mest lovande unga forskarna
tilldelades fysik tta bidrag av tta skta.
Mattias Marklund r den klart lysande
stjrnan bland dessa unga Umefysiker och helt
avgrande fr att framgngen ska fortstta. Han
har varit freml fr en rad vrvningsfrsk frn
andra lrosten i landet. Ume universitet hardrfr avsatt centrala resurser fr att matcha de
erbjudanden han har ftt. Stdet frn Baltics
donationsstiftelse r avgrande fr att han ska
stanna i Ume, menar Gran Sandberg.
Mattias forskning uppvisar stor bredd frn
optiska brer och havsvgor till kvantteori och
svarta hl. Ett viktigt forskningsomrde rr plas-
mafysik i starka gravitationsflt. Ett annat rr
vr frstelse av vxelverkan ljus och materia.
Mattias Marklund har ocks varit drivande
fr att sammanfra teori och experiment inom
ett nytt omrde av fysiken dr hgenergifysik
bedrivs med hjlp av lasrar och oprvade fr-
utsgelser, som till exempel ljuskrockar, testas.
Sdana tester r viktiga fr frstelsen av na-
turens symmetriprinciper. Marklund har ock-
s varit ledande kring studiet av helt nya effek-
ter som ljuskollaps och fotonacceleration i
kvantvakuum, vilka r av intresse fr framtida
lasersystem.
Solceller som kan lsa energiproblemen
Ludvig Edman r en annan framstende fors-
kare vid institutionen fr fysik. Han tilldelades
tillsammans med Mattias Marklund och pro-fessor Ove Axner totalt 5,5 miljoner kronor fr
att bygga upp en ny forskargrupp som arbetar
med tillmpad fysik, s kallad fotonik dr grund-
Baltics donationsstitelsesatsar p topporskareTack vare std av Baltics donationsstitelse kan Ume universitetrekrytera en ramstende orskare inom neurovetenskap och
behlla en av Sveriges mest lovande ysiker. Stitelsen stttar
ocks universitetets utveckling inom omrdet otonik.
vetenskapliga upptckter frn andra fysikgrup-
per kan omvandlas till praktisk nytta och pro-
dukter.
Bde Edmans och Marklunds forsknings-
grupper intresserar sig fr forskning kring sol-
celler. Solceller som omvandlar solenergi till
elektrisk energi skulle kunna vara ett effektivt
stt att lsa vrldens energiproblem. Problemet
r att dagens kommersiellt tillgngliga solceller
r fr dyra att tillverka och r baserade p r-
material av begrnsad tillgng. Tillgngen p
nyligen upptckta organiska, elektroniska ma-
terial erbjuder en mjlighet att utveckla solcel-
ler som kan tillverkas p ett extremt billigt stt
i en tryckpress.
Ludvig Edman leder en forskargrupp som
utvecklar organisk elektronik, bland annat i
form av ljusemitterande elektrokemiska celler,
LEC:er. Gruppen har nyligen demonstrerat
LEC:er med rekordprestanda vad gller opera-
tiv livslngd och energikonverteringsgrad.
Text Carina Dahlberg
Bild Mattias Pettersson
Baltics donationsstitelse Balticgruppens gare donerade i december 2007
100 miljoner kronor till Ume universitet r utveckling av utbildning och orsk-
ning vid Ume universitet. Balticgruppen r ett astighetsbolag som valt att
gra samtliga sina satsningar och investeringar i Ume.
Mattias Marklund, proessor i ysik vid
Ume universitet.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
21/32
Aktum Extra Vren 2009 21
Satsningen kommer att ge helt nya mjligheter
till resor och internationella utbyten.
En sdan hr satsning har lnge funnits p
vr nskelista. En mer internationell grundut-
bildning ger studenterna viktiga kontaktnt och
ett frsprng p arbetsmarknaden. Dessutom
underlttas vergngen frn grundutbildning
till forskarutbildning och p sikt till en mer
internationell forskarkarrir, sger Jonas Carl-
quist, prodekanus vid humanistiska fakulte-
ten.
Pengarna ur Balticdonationen gr det mj-
ligt fr humanistiska utbildningar att erbjuda
internationella exkursioner, spnnande inter-
nationella gstlrare och annat internationellt
samarbete. Dels kan olika humanistiska utbild-
ningar ska del av medlen fr internationali-
sering, dels kan enskilda studenter ska rese-
stipendier. Det innebr allts inte bara er
internationella inslag i utbildningarna utan
dessutom att ett antal studenter kommer att f
stipendier fr att gra egna resor redan i r.
Resestipendierna ska gynna det egna lrandet
inom utbildningen, som till exempel studiebe-sk, arkivresor, fltarbete eller materialinsam-
ling.
Morot r hgre ambitioner
Srskilt stipendierna kan bli en morot fr de
studenter som har hga ambitioner men hlls
tillbaka av ekonomiska skl. Humanister r inte
bortskmda med sdana mjligheter, och att
ha praktiserat eller fltarbetat utomlands tror
jag kan vara avgrande nr det gller att kon-
kurrera om jobb i framtiden, sger Elfrida
Bergman, ordfrande i studentkrens Huma-
nistiska sektion.
Satsningen ingr i Humanistisk offensiv,
utveckling av humaniora vid Ume universitet,
som den humanistiska fakulteten inledde 2006.
Humaniorastudenter r enmer internationell utbildningBaltics donationsstitelse har beslutat att satsa p humaniora,
och nu kommer pengarna humaniorastudenterna till del.
De mest centrala insatsomrdena utgrs av en
satsning p frstrkt forskning vid fakulteten
och internationalisering av svl forskning som
utbildning. Ume universitets styrelse har be-
slutat att stdja offensiven med 36 miljoner
kronor fr att frstrka den humanistiska forsk-
ningen.
Stipendierna blir en morot
r studenter med hga
ambitioner, sger Elrida
Bergman, ordrande i Ume
studentkrs humanistiska
sektion.
Text Helena Vejbrink
Bild Mattias Pettersson
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
22/32
22 Aktum Extra Vren 2009
Storsatsning pindustriell IT-orskningvid Ume universitetUme universitet, Baltics donationsstitelse och Ume
kommun satsar 28,5 miljoner kronor p att bygga upporskningsprolen tillmpad IT till Europas rmsta
IT-innovationsmilj. Lars Mathiassen, en av vrldens
rmsta orskare inom tillmpad IT, blir gstproessor
i IT-management vid Ume universitet.
Tillmpad IT r ett strategiskt utvecklingsomrde vid Ume universitet
som inbegriper drygt 150 forskare och 1 500 studenter. Ume universi-
tets styrelse har beslutat att satsa 10 miljoner kronor fram till r 2013
fr uppbyggnad av UMIT Research Lab, en strategisk satsning p berk-
ningsteknik, visuell simulering och optimering inom tillmpningsom-
rdet industriell IT.
Ume universitet har intressant forskning inom omrdet. Nu frs
den samman s att summan blir strre n delarna. Det nns ett vx-
ande behov inom industrin att jobba med modellering och simulering
som bygger p den kompetens som nns vid Ume universitet, sger Ulf
Edlund, prorektor fr samverkan vid Ume universitet.
Forskarna vid Ume universitet r srskilt starka inom tre tillmp-
ningsomrden industriell IT, hlsa och sjukvrd samt e-science, men
ven vl rustade inom andra omrden. Det nns ocks intressanta sam-
verkansprojekt inom tillmpad IT med Lule tekniska universitet.
Baltics donationsstiftelse stttar satsningen med nrmare 12,5 mil-
joner kronor, 5 miljoner till UMIT Research Lab och nrmare 2,5 mil-
joner kronor fr rekryteringen av Lars Mathiassen, samt 5 miljonerkronor till omrdet interaktionsdesign som till del kommer att bedrivas
i samverkan med det nyligen invigda Interactive Institute.
Vrldsledande
Det r oerhrt roligt att vi lyckats rekrytera Mathiassen, han r vrlds-
ledande inom tillmpad IT-forskning. Han kommer att vara ett oerhrt
vrdefullt tillskott fr vr slagkraft. En av anledningarna till att han har
valt att komma till Ume r att vr forskning utmrks av en vldigt bra
industrisamverkan och det r ngot som Mathiassen anser ocks berikar
sin egen forskning, sger Jonny Holmstrm, professor i informatik och
ledare fr utvecklingsomrdet tillmpad IT vid Ume universitet.
Mathiassen kommer med sin erfarenhet ocks att bidra till omfat-
tande positiva effekter p regional tillvxt och innovationsfrmga, fort-
stter Holmstrm.
Inom industriell IT nns det i dagslget ungefr 75 aktiva forskare
och doktorander vid Ume universitet. De frmsta forskningsomrdena
inom industriell IT r:
Interaktionsdesign: forskning kring och design av IT-stdda
system fr mnniskor.
IT management: forskning om ledning, organisering och styrning
av IT eller frndrings- och utvecklingsfrlopp relaterade till IT.
Berkningsteknik, signalbehandling och autonoma/intelligenta
system.
Flexibel och skalbar IT-infrastruktur: forskning om fokus p
metod-, system-, och programvaruutveckling inom en rad olika
delomrden inom det som kallas grid computing.
Europas rmsta Visionen r att utveckla tillmpad IT vid Ume universitet till Europas
frmsta IT-innovationsmilj med stark regional frankring, frklarar
Ulf Edlund.
UMIT Research Lab r en grundsten fr att frverkliga visionen.
Satsningen p UMIT Research Lab kommer bland annat att innehlla
rekrytering av tre forskarassistenter och sex till tio doktorandpaket samt
rekrytering av en forskningsledare inom datorgrak och visualisering.
Ume kommun bidrar med tv miljoner kronor per r i tre rs tid,
totalt sex miljoner kronor.
Text Carina Dahlberg
Bild Mattias Pettersson
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
23/32
Aktum Extra Vren 2009 23
Fakta Lars Mathiassen:
Lars Mathiassen byggde upp IT-orskningen och IT-utbildningen i Aalborg till att bli Skandinaviens rmsta. Den bakomliggande
visionen i Aalborg r att arbeta nra regionens nringsliv med bde orskningen och utbildningen. 2002 ck Mathiassen erbju-
dande rn Georgia Research Foundation att bygga upp en liknande verksamhet i Atlanta, USA. Georgia Research Foundation
arbetar r att ka tillvxten och innovationsklimatet i staten Georgia. I dag r Center or Process Innovation ngot av de mest
lyckade satsningarna som nns inom tillmpad IT-orskning.
Fakta interaktionsdesign:
Interaktionsdesign r ett nytt, kreativt och starkt tillmpningsorienterat orskningslt som samlar de discipliner som orskar
kring och designar inormationsteknik. Interaktionsdesignens krna r utormning av IT-baserade produkter och tjnster anpas-
sade till anvndarnas behov, ml och avsikter med srski lt okus p metodik, estetik, anvndbarhet och anvndarupplevelse.
Jonny Holmstrm, proessor i inormationsteknik, tillsam-
mans med Lars Mathiassen, en av vrldens rmsta orskare
inom tillmpad IT som blir gstorskare vid Ume universitet.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
24/32
24 Aktum Extra Vren 2009
Forskare och retagarevill skapa grna abrikerI dag hrstammar nstan alla kemikalier och ordonsbrnslen rn ossila kllor.Det vill orskare och retagare lngs Norrlandskusten ndra p. De talar omgrna drivmedel, grn elektricitet och grna kemikalier till lkemedel, klderoch rpackningar. Deras olja r rester rn trd och vxter.
Ume universitet har nyligen tillsatt tv nya
professorer i teknisk kemi Leif Jnsson och
Jyri-Pekka Mikkola. Deras forskning har nra
koppling till fretagen i rnskldsvik och
Biofuel Region, en gemensam vision om att
Vsterbotten och Vsternorrland ska bli en
vrldsledande region i omstllningen till bio-drivmedel och produkter frn frnybara rva-
ror.
Vi r era olika aktrer som sker ls-
ningar fr att komma bort frn oljerafnaderi-
erna, sger Jyri-Pekka Mikkola.
De bda professorerna talar i stllet om
grna fabriker eller biorafnaderier, dr det r
mjligt att tillverka mnga olika typer av pro-
dukter, allt frn drivmedel till lkemedel. Det
kan till exempel handla om att extrahera aktiva
mnen frn trdens kemiska frsvarssystem,
till exempel lignan, fr att framstlla hlsotill-
skott som kan snka kolesterolhalten eller mot-
verka cancer hos oss mnniskor.
Lignocellulosa nns i stora mngder i vxter
och trd i vr omgivning och utgr en av vra
absolut strsta tervinningsbara naturtillgng-
ar. Liksom rolja kan lignocellulosa upparbetas
med metallkatalys, men det gr ocks att om-
vandla den till olika produkter med hjlp av
biokatalysatorer, som mikroorganismer och
enzymer. Det r ocks dessa olika inriktningar
som professorerna har i sin forskning.
Vi har olika verktyg, men samma ml att
frbttra produktionen, sger Leif Jnsson.Han har koncentrerat sin forskning p bio-
katalysatorer, och det r en utmaning att till-
verka sdana katalysatorer med bsta tnk-
bara egenskaper p ett kostnadseffektivt stt.
De r i dag relativt dyra att framstlla och det
krvs ofta stora mngder fr att f till stnd
tillrckligt snabba industriella processer. Dess-
utom r de knsliga fr hrda betingelser som
hga temperaturer och fr hmmande mnen
som kan nnas i den komplexa milj som ett
biorafnaderi utgr.
Vi frsker slla fram lmpliga biokatalysa-
torer genom att g igenom en mngd olika na-
turligt frekommande varianter. Dessutom
arbetar vi med bentliga biokatalysatorer fr
att med hjlp av genteknik frska skrddarsy
dem, berttar Leif Jnsson.
Hitta rtt kombination
Jyri-Pekka Mikkola arbetar med klassisk me-
tallkatalys. ven om metoden sedan lngeanvnts inom oljeindustrin krvs helt nya tek-
niker fr att kunna anvnda dem i biorafna-
derier.
Biomaterial och olja r vldigt olika och
det fr stora konsekvenser. Till skillnad frn
olja har biomaterial mycket syre bundet till sin
molekylstruktur och lser sig drfr grna i
vatten. Olja andra sidan kan inte blandas med
vatten. Vid metallkatalys gr det att anvnda
tiotals olika metaller och det gller att hitta de
rtta kombinationerna, frklarar han.
Visionen r att sl ihop enzymatisk katalys och
metallkatalys s att rmaterialet kommer in
och produkten ut frn samma reaktor.
Tillsammans med vxtforskare vid Ume
Plant Science Centre har Leif Jnsson pbrjat
ett samarbete om hur vxter bygger upp och
bryter ned ved. I dag saknas exakt kunskap om
hur det gr till och det r frst nr forskarna
fullt ut frstr detta som det gr att anvnda
den p bsta stt. En annan intressant samar-betspartner r bo Akademi, Jyri-Pekka Mik-
kolas tidigare hemuniversitet. Planer nns p
att etablera ett avtal inom forskning och under-
visning fr att ta del av varandras kunskaper.
En stor utmaning r att f er ungdomar
att studera teknisk kemi s att vi tillsammans
kan skapa ett hllbart samhlle i framtiden,
avslutar Jyri-Pekka Mikkola.
Text Karin Wikman
Foto Jan Lindmark
Jyri-Pekka Mikkola och Lei Jnsson, tv nya proessorer i teknisk kemi vid Ume universitet.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
25/32
Aktum Extra Vren 2009 25
aktuellt i bildmuseet
Bessdess: Gmm ppet: ts 1216, sn 12-17. mn stngt
F ent 090-786 52 27 www.bdmseet.m.se [email protected]
MaGnus Bard
TeckninGar oM saMTiden
Florian ZeyFanGslow narraTion MovinG sTill
BriTTa MarakaTT-laBBakosMos
22.2 - 26.4 2009
vernissaGe
sndaG 22 FeBruari kl 14
vommen !
Det nordligaomrdet i okusr svenskt-kanadensisktorskarmte
Forskare vid Ume universitet och Uni-
versity of Manitoba, Winnipeg, Kanada,
trffades i Ume fr ett vetenskapligt
mte p temat nordliga studier.
Mtet r ett led i att strka Ume
universitets position inom det nordliga
forskningsomrdet, sger professor
Peter Skld.
University of Manitoba, Winnipeg,
Kanada blev i fjol Ume universitets
frsta strategiska partneruniversitet.
Syftet med ett strategiskt partneruni-
versitet r att utveckla ett srskilt mng-
facetterat och frdjupat samarbete medutlndska lrosten. Mot den bakgrun-
den genomfrdes en frsta gemensam
konferens.
Ume universitet arbetar mlmed-
vetet fr en kad internationalisering
och samarbetet med University of Ma-
nitoba r viktigt fr bde studenter och
forskare, sger prorektor sa Bergen-
heim.
Mtet r en form av kunskapsutbyte
mellan de bda universiteten och inne-
br en mjlighet fr forskarna att knyta
kontakter som i frlngningen kan leda
till gemensamma forskningsprojekt och
en kning av student- och lrarutbyte.
Den forskning som presenterades be-
handlade allt ifrn ursprungsbefolkning
och barncancer till digitala djurparker.
Ett dussin personer frn University of
Manitoba deltog.
Det som framfr allt br knne-
teckna relationen till ett strategiskt
partneruniversitet, frutom forsknings-
samarbeten, r ett omfattande student-
och lrarutbyte och gemensamt intres-se av att utveckla undervisningsformer
och kanske till och med gemensamma
kursmoment, frklarar Per A Nilsson,
chef fr International Ofce.
University of Manitoba har omkring
27 000 studenter och r det strsta uni-
versitetet i regionen. Universitetet har
en stark forskning inom livsvetenskap,
life science, men ocks inom andra om-
rden, som t.ex. nordliga studier.
Text Carina Dahlberg
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
26/32
26 Aktum Extra Vren 2009
Umealumner r Sverigesbsta bloggareUme universitets alumner str bakom tv av de mest ramgngsrika bloggarnai Sverige, inredningsbloggen Husmusen och bokbloggen Bokhora. Med pompa
och stt tilldelades de den 2 ebruari Atonbladets pris Stora bloggpriset.
Svenska folket har ftt rsta p vilken av sina
favoritbloggar de vill ska vinna Stora bloggpri-
set inom olika kategorier. P en stor gala p
Nalen i Stockholm vann inredningsbloggen
Husmusen i kategorin livsstil och bokbloggen
Bokhora i kategorin nje och kultur.
45 000 beskareFrida Berglund har lst civilekonomprogram-
met vid Ume universitet och str bakom Hus-
musen:
Det r roligt att det r vanliga mnniskor
som har ftt rsta fram vinnarna till det hr
priset, inte ngon expertjury. Jag har haft min
blogg sen 2005, och mnga lsare har fljt mig
lnge. Jag tror att det r drfr de valde att
rsta fram mig som vinnare.
Ungefr 45 000 personer i veckan gr in p
Frida Berglunds blogg fr att ta del av hennes
inredningstips.
Datavetenskap ger lsgldje
Jessica Bjrkng, med en magisterexamen i
datavetenskap frn Ume universitet, r en av
de fem skribenter som delar med sig av boktips,
frfattarintervjuer och svarar p bokfrgor p
bloggen Bokhora.
Vi vill sprida lsgldje med vr blogg. Vi
vill ocks gra lsning till en social sysselstt-
ning, drfr anordnar vi olika aktiviteter kring
lsandet som bloggens beskare kan anmla
sig till. Hittills har vi bland annat haft lsesa-
longer och bokkollon.Jessicas utbildning i datavetenskap har haft
stor betydelse fr Bokhoras tillblivelse:
Jag jobbar idag som IT-konsult med en
egen rma, och hjlper mina kunder med olika
tekniska lsningar till deras bloggar. Drfr blev
det naturligt s att jag skter den tekniska ut-
vecklingen av Bokhora sjlv, berttar Jessica.
Visade inredningsintresset via bloggen
Frida startade sin blogg nr hon fortfarande
var student p Ume universitet. Hon ville
skriva sitt examensarbete hos Ikea, och fr att
utmrka sig bland alla andra hgt kvalicerade
anskande visade hon upp sitt inredningsin-
tresse p bloggen. Det fungerade, och Frida ck
skriva sitt examensarbete om internationell
marknadsfring hos Ikea i Shanghai.
Jag minns min studietid i Ume som den
bsta tiden hittills i livet! Utbildningen gav
mnga mjligheter, inte bara kunskapsmssigt
utan ocks drfr att jag trffade s mnga
mnniskor under tiden. Eftersom studenter
frn olika utbildningar samlas p campus rdet ltt att knyta kontakter. I mitt arbetsliv har
jag haft stor anvndning av alla mnniskor med
olika kompetenser jag har lrt knna nr jag
gick p universitetet, sger Frida.
Ovntat intresse r bokbloggen
Fr Jessica brjade arbetet med Bokhora mer
som en rolig grej, vnner emellan.
Vi r fem personer som str bakom Bok-
hora, och vi lrde knna varandra fr ungefr
tv och ett halvt r sedan via olika bloggar. Vi
upptckte att vi alla lste mycket och att vi
tyckte om att diskutera bcker, drfr startade
vi en bokblogg. Frn brjan hade vi inte tnkt
att ngra andra skulle vara intresserade av vad
vi skrev. Men, det tog inte mnga veckor innan
er och er brjade lsa vr blogg. P den hr
tiden fanns det inte jttemnga bokbloggar, till
skillnad frn idag d antalet bokbloggar form-
ligen har exploderat. Snart brjade media upp-
mrksamma oss, och frlag brjade skicka oss
recensionsexemplar av bcker och sen har blog-
gen bara vxt. Idag har vi ungefr 15 000 unikabeskare i veckan.
Jessica, som ursprungligen kommer ifrn
Arvika, r njd med sin utbildning vid Ume
universitet.
Men det jag saknar mest frn min tid i
Ume r Iksu! Jag har testat era olika gym i
Stockholm, dr jag bor nu. Men hur jag n letar
och letar hittar jag inget som r lika bra som
Iksu!
Text Elin Andersson
Bild Privat
Frida Berglund, alumn rn Ume
universitet och pristagare.
Jessica Bjrkng, alumn rn Ume
universitet och pristagare.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
27/32
Aktum Extra Vren 2009 27
Frre skolministern och Umeuniversitets-alumnen Ibrahim Baylanblir socialdemokraternas nyepartisekreterare
Fre detta Ume-studentenoch krordrandenIbrahim Ibbe Baylanblir nu partisekreterarei socialdemokraterna.
Frsta november r 2004 tilltrdde Ibrahim
Baylan som skolminister i den dvarande soci-
aldemokratiska regeringen. Nu gr Ibbe vidare
i sin framgngsrika politiska karrir och blirpartisekreterare i sitt parti.
Ibrahim Baylan r fdd 1972 i en liten by i
sydstra Turkiet. Hans familj tillhr gruppen
syarianer/assyrier, en relativt liten kristen mi-
noritet. Efter en militrkupp i Turkiet kom fa-
miljen till Sverige och Botkyrka i brjan av
1980-talet. r 1993 yttade Ibbe till Ume fr
att studera. S hr kommenterar han sjlv ren
vid Ume universitet:
ren vid universitetet var fantastiska. Jag
lste bde frvaltningsprogrammet och pol.
mag.-programmet med nationalekonomi som
huvudmne. Hr grundlade jag helt enkelt mitt
sjlvfrtroende. Mina studier gav mig natur-
ligtvis mneskunskaper, men ven insikter om
mig sjlv om mina starka och svaga sidor.
Samtidigt arbetade jag politiskt, bland annatvar jag ordfrande i SSU Ume, ledamot i skol-
styrelsen och ordfrande i Ume kommuns
jmstlldhetsutskott. ren 1997-98 satt jag p
ordfrandeposten i Ume studentkr.
Text Stefan Lybeck
Bild Jan LindmarkIbrahim Ibbe Baylan, ny partisekrete-
rare hos Socialdemokraterna.
Vi vet att alla har en historia att bertta. Vare
sig den handlar om dig som gjort karrir, varit
ute p ventyrliga resor, skapat ett rikt famil-
jeliv eller kanske utvecklat en fascinerande
hobby, r vi p Ume universitet intresserade
av att ta del av just din historia.
r du ocks en av vra redetta studenter, d.v.s. alumn?
Mtesplats med mjligheter
Ume alumnntverk r till fr dig som har stu-
derat vid vrt universitet. Databasen Alumnint
ger dig mjlighet att behlla och utveckla ditt
yrkesmssiga och privata ntverk. Du fr till-
gng till kompetensutveckling, fortbildning och
samarbetsmjligheter med forskare och stu-
denter. Vi ger dig ocks de senaste nyheternaom utbildning och forskning. Vi kan hjlpa till
att arrangera tertrffar och du kan f infor-
mation om jobberbjudanden, olika aktiviteter
och seminarier.
Enkelt att registrera sig
Vr databas, Alumnint, innehller mer n
63 000 uppgifter om alumner frn Ume uni-
versitet. Om du inte redan r med, r det enkelt
att registrera sig p www.alumn.umu.se. Du
som redan r med glm inte att d och d
logga in fr att hlla dina uppgifter uppdate-
rade! Du kan till exempel ange om du r intres-
serad av att stlla upp som mentor och om du
vill f information om jobberbjudanden inom
ditt yrkesomrde.
Kontakten med dig r viktig
Fr Ume universitet r kontakten med dig och
andra alumner oerhrt viktig. De erfarenheter
du har spelar stor roll fr vr fortsatta utveck-
ling. Vi hoppas ocks att du vill dela med dig
av dina kunskaper till nuvarande studenter. Det
kan du gra p mnga olika stt exempelvisgenom att gstfrelsa, vara mentor eller sam-
arbeta med oss nr det gller examensjobb och
praktikverksamhet, eller helt enkelt lta oss
frmedla din historia i en artikel p vr webb.
Har du ider, hr av dig till oss! Vi utvecklar
kontinuerligt verksamheten fr att den ska ge
bde dig som fre detta student och vra nuva-
rande studenter ett mervrde. Vi tror att vi alla
har ngot att lra av varandra.
Gran Sandberg, rektor
Hr grna av dig till Ume universitets alumn-
koordinator Jessica Bergstrm om du har ider
om eller rgor kring alumnverksamheten.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
28/32
28 Aktum Extra Vren 2009
DARE-projektet Triple Helixska ka universitetets samverkanmed samhlle och nringslivDARE, Development Arena or Research and Entrepreneurship, r ett
gemensamt projekt mellan Ume universitet och Lule tekniska universitet,
som, enkelt uttryckt, ska rbttra samverkan mellan universiteten och
nringslivet och utveckla kommersialiseringen av orskningsresultaten.
Dare ska under tta r arbeta med nya me-
toder fr n ut med och kunna omstta forsk-
ningsresultat till samhllsnytta. Tanken r att
de bda universiteten ska dra frdel av gemen-
samma styrkor och strka redan existerande
samarbeten. Projektets ml r att skapa enbred bas fr samverkan och ett nra samar-
bete mellan universiteten och med industrin,
inleder Mats Falck, projektledare fr delpro-
jektet Triple Helix och stationerad vid Ume
universitet.
Dare innehller sex delprojekt, tv drivs vid
Lule tekniska universitet, tv vid Ume uni-
versitet och tv drivs gemensamt (se faktaruta).
Projektet Nya verktyg fr kad kommersiali-
sering av forskningsresultat leds av Uminova
Innovation, projektledare r affrscoach An-
nika Wikstrm. Det andra Umeledda projek-
tet r allts Triple Helix.
Triple Helix
Delprojektet Triple Helix ska ka forsknings-
samarbetet med nringslivet, utveckla redan
bentliga samarbeten mellan universiteten och
omvrlden, ka mobiliteten (rrligheten) mel-
lan universitetet och nringslivet samt utveck-
la kanaler och std fr kunskapsverfring
mellan akademi, samhlle och nringsliv.
Projektet startade r 2007, nu i hst ge-
nomfrs en omfattande utvrdering av etapp
ett. Projekttiden lper, som sagt, till r 2015.Vra nansirer r bde Vinnova genom Nyck-
elaktrsprogrammet och EU genom den regio-
nala fonden, tillgger Mats Falck.
Mlgrupper och goda exempel
Mlgrupper fr projektet Triple helix r bland
annat aktrer i pgende samverkansprojekt,
prioriterade forskningsomrden, regionala f-
retagskluster, stora regionla fretag, avknopp-
ningsfretag, samhllsaktrer som lnsstyrelser,
kommuner och landsting.
Redan idag pgr en rad framgngsrika sam-
verkansaktiviteter vid Ume universitet, vilka
kan anvndas som pedagogiska och goda ex-
empel. Hr kan jag bara kort nmna: Ume
universitets fretagsforskarskola, Process IT
Innovations, Intelligenta Fordon Off Road,(IFOR), Marksaneringscentrum Norr (MCN),
Framtidens Biorafnaderi och Ume Center for
Microbial Reserach (UCMR), sger Mats Falck.
Rtt i tiden
Avslutningsvis ppekar Mats Falck att projek-
tet ligger rtt i tiden. I sommar tar Ume uni-
versitets styrelse ett beslut om ny samverkans-
strategi, tidigare beslut om meritportflj fr
samverkan kommer att implementeras och re-
geringen har beslutat att placera ett av sju nya
innovationskontor vid Ume universitet (se
notis nsta sida).Text Stefan Lybeck
Bild Mattias Pettersson
Mina viktigaste arbetsuppgiter r att ka Ume
universitets kontakter med nringslivet, speciellt
stora retag, och utveckla pgende samarbeten
mellan universitetet och omvrlden, sger Mats
Falck, projektledare r delprojektet Triple Helix
inom nyckelaktrsprogrammet DARE.
NyckelaktrsprogrammetDARE (DevelopmentArena or Research andEntrepreneurship)
DARE r uppdelat i sex olikadelprojekt:
Delprojekt A: Teknisk ramsyn inom
tv omrden (gemensamt projekt).
Delprojekt B: Gemensamt lrande
testarenor med kommersialiserings-
potential (gemensamt projekt, lett
av universitetslektor Per Levn vid
Ume universitet).
Delprojekt C: Utveckling av entre-
prenriella drivkrater (Lule tekniska
universitet).
Delprojekt D: Utveckling och
etablering av en arsplattorm vidLTU (Lule tekniska universitet).
Delprojekt E: Nya verktyg r kad
kommersialisering av orsknings-
resultat (Ume universitet).
Delprojekt F: Triple Helix kad
samverkan mellan universitet,
nringsliv och samhlle (Ume
universitet).
Projektet r en del av Vinnovas
Nyckelaktrsprogram, till vilket
Ume universitet och Lule tekniska
universitet valts ut att delta, men
fnansieras ven av EU:s Ml 2,
Regionala ondens strukturonds-
program r vre Norrland.
Projektet startade 2007 och strcker
sig till 2015.
8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2
29/32
Aktum Extra Vren 2009 29
Innovationskontortill Ume universitetUme universitet r ett av sju lrosten som, i orsknings- och innovations-
propositionen, tilldelats ett innovationskontor. Innovationskontorens uppgit
r att stdja orskare som vill g vidare och kommersialisera sina resultat.
Det hr r en vrdefull frstrkning bde fr
universitetets holdingbolag och fr vrt stdbo-
lag Uminova Innovation, sger Ulf Edlund, pro-
rektor fr samverkan vid Ume universitet.
En frutsttning fr det srskilda stdet r
att mottagarna ven verkar fr kommersialise-
ring vid lrosten som inte har motsvarande
resurser. Det har ocks betydelse fr hur stor
del av de rligen avsatta 75 miljoner kronorna
kontoren fr.
Innovationskontoret gynnar frmst samar-
betet med Lule tekniska universitet. Srskilt
sedan Mittuniversitetet fredrog att g samman
med de yngre universiteten. Samarbetet med
Lule frstrks ytterligare av att vi har ett ge-
mensamt nyckelaktrsprogram, konstaterar
Ulf Edlund.
Under behandlingen av forskningsproposi-
tionen i riksdagens utbildningsutskott freslogs
att ett ttonde innovationskontor skulle inrt-
tas med inriktning p de yngsta universiteten,
allts de i Karlstad, Vxj och rebro samt
Mittuniversitetet.
De vriga sex kontoren placeras vid fljan-
de lrosten: Karolinska institutet, Uppsala
universitet, Lunds universitet, Linkpings uni-
versitet, Kungl. tekniska hgskolan samt Chal-
mers tekniska hgskola.
Text Carina Dahlberg
Uminova Innovation ABTel 090-15 48 40
Iddrop-inBrja ett nytt liv p torsdag kl 15
Har du en affrsid som vuxit fram ur universi-
tetsstudier eller forskning? Kom till Iddrop-in
p Uminova Innovation och testa idn under full
sekretess.
Vi vet att visioner kan bli verklighet.