Aktum Extra 2009, nr 6

AktumNytt läkemedelForskning kan ge läke- medel som påskyndar sårläkning. sid 7

Elin BergeUniversitetsfotograf prisades på Umeågalan. sid 10

Profilen Fredrik Lindegren – kulturchef och konstnärlig ledare. sid 14

Aktuellt vid Umeå universitetEn tidning om forskning och utbildning

Vintern 2009

Nya rektorer Möt Peter Kjaer och Anna Valtonen. sid 18

EXTR

A

2 Aktum Extra • Vintern 2009

Det går bra för Umeå universitet!Umeå universitet utvecklas på ett förbluffande sätt. I år har vi den största ökningen av antalet studenter någonsin. Innan årets slut kommer universitet att ha över 33 000 studenter, 4 000 fler än rekordet från i fjol. Bakgrunden är dock dyster, lågkonjunktur och arbetslöshet leder para-doxalt nog till högkonjunktur inom högskolevärlden.

Den stora tillströmningen av studenter ökar kraven på oss att leverera en utbildning av hög klass som innebär att studenterna har de kvalifikationer som efterfrågas när arbetsmarknaden vänder. Vi har som ambition att vara ett av landets bästa utbildningsuniversitet och jobbar hårt med att anpassa våra utbildningar så att de är forskningsförberedande och anpassade efter ar-betsmarknadens och studenternas behov. Även om vi är bra, tror vi inte att vi helt och hållet kan utvecklas av egen kraft. Vi är därför glada över att ha etablerat ett strategiskt samarbete med ett annat av landets progressiva utbildningsuniversitet, Linköping. Vi utvecklar också vår samver-kan med näringsliv, kommuner och organisationer för att förbättra utbildningsutbudet och ut-bildningskvaliteten.

Att utbildning och forskning prioriteras är tydligt. De senaste fem åren har universitetet ökat omsättningen med en halv miljard kronor, till 3,6 miljarder kronor. Fjolårets forsknings- och innovationsbudget på 5 miljarder är den största forskningssatsningen i landet genom tiderna. Den är oerhört värdefull för områdena teknik, medicin och klimat.

Fortfarande saknas satsningar på samhällsvetenskap och humaniora. Umeå universitet har på egen hand satsat kraftfullt på humaniora och utbildningsvetenskap, totalt över 200 miljoner kro-nor. Prioriteringen av utbildningsvetenskap och vår nya organisation Umeå School of Education är en manifestation över områdets betydelse både för universitetet och för samhället i stort.

Regeringen lägger fokus på innovationer, vilket är bra eftersom det på sikt skapar nya arbets-tillfällen, men man får inte glömma att grundforskningen många gånger är grunden till ny kun-skap som ger innovationer på sikt. Problemet är också att det som räknas till innovationer oftast är synonymt med ett patent och en produkt inom områdena naturvetenskap, teknik och medicin, vilket utesluter mer än 60 procent av studenterna på våra universitet. Vi måste hitta ett sätt att ta till vara deras innovationskraft. Kreativa näringar är en växande sektor.

Konstnärligt campus tar form och här vill vi tillsammans med näringsliv och Umeå kommun skapa en kreativitetsinkubator. Konstnärligt campus med design, arkitektur, konst och digitala medier är ett initiativ som ger nationellt och internationellt eko. Vi är därför oerhört glada över att ha lyckats göra två framstående rektorsrekryteringar. Peter Kjaer, före detta rektor vid Arkitekt-högskolan i Århus och en av Skandinaviens ledande personer inom området, är rektor för vår nya arkitekthögskola. För ett par veckor sedan blev det klart att Anna Valtonen blir ny rektor för Designhögskolan. Anna är en av Nokias högsta designchefer. Tajmingen för ett konstnärligt cam-pus är perfekt och verksamheten är i full sving när Umeå blir Europas kulturhuvudstad 2014.

Göran Sandberg, [email protected]

LEdAREn

Omslagsbild Elin Berge

Aktuellt vid Umeå universitetVintern 2009

Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström

Adress InformationsenhetenUmeå universitet901 87 UmeåTel 090-786 50 00 (vx)Texttel 090-786 59 00 Fax 090-789 99 95www.umu.se

Redaktör Anette Olofsson Tel 070-244 71 [email protected]

Redaktion Carina Dahlberg, Anette Olofsson

Redaktionsråd Kristina Sjögren, Barbro Renkel, Gunnel Grelsson, Dan Frost, Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet

Tryck Taberg Media Group AB

Upplaga 21 200

Aktum Extra • Vintern 2009 3

innEhåLL

God läsning av Aktum Extra! Två gånger per år ger Umeå universitet ut Aktum Extra. En tidning där vi vill berätta för dig om spännande forskning, nya utbildningar och intressanta personer vid vårt universitet. Aktum Extra når människor i hela Sverige långt bortanför Umeå universitets campus. Du som läser tidningen kanske är en av våra många före detta studenter, du kanske arbetar inom näringslivet, vid någon myndighet eller organisation, eller kanske i politiken.Vem du än är – välkommen till Aktum Extra vintern 2009!

Klimatarkiv analyseras vid Umeå universitetForskare i Umeå har utvecklat en teknik som visat sig vara lysande för att rekonstruera den sibiriska uråldriga sjön El´gygytgyns klimatarkiv.

Sid 8–9

Mångbergs pris till Marwan HarizParkinsonforskaren och neuro-kirugen Marwan Hariz tilldela-des, under Umeå universitets årshögtid, makarna Amanda och Per Algot Mångbergs pris.

Sid 12

Nya rektorer på plats i UmeåAnna Valtonen, tidigare topp-chef på Nokia, och Peter Kjaer, välrenomerad dansk arkitekt, har rekryterats som rektorer vid Designhögskolan respek-tive Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.

Sid 18–19

Helena Jansson – VM-mästare och läkarstudentOrienteraren Helena Jansson är glad över möjligheten att anpassa studierna vid läkar- programmet, Umeå universitet, till sin karriär som elitidrottare.

Sid 20

Maskulinitetsforskare om GuylandAmerikanske sociologen Michael Kimmel besökte Umeå universitet och berättade om sin bok Guyland, ett begrepp som han också använder för tiden i livet mellan tonår och vuxenliv.

Sid 28

Populära socionomprogrammet Socionomprogrammet är en av Umeå universitets populära utbildningar som snart ges både på campus och via nätet.

Sid 30–31


– Han var en av pionjärerna som byggde upp Umeå universitet. Både universitetet och Umeå som stad har mycket att tacka honom för. Fort-farande vid 90 års ålder var han djupt engage-rad i universitetets utveckling, säger Umeå universitets rektor Göran Sandberg.

Lars-Gunnar Larsson föddes 1919 i Katri-neholm. Han tjänstgjorde vid Radiumhemmet, Karolinska sjukhuset 1946–1959. Han blev medicine licentiat 1946, disputerade 1955 och blev docent i radioterapi 1956 vid Karolinska

Umeå universitets första rektor död

Lars-Gunnar Larsson var Umeå universitets första rektor. Han tillträdde 1964, och trots att han lämnade rektorskapet för 40 år sedan var han engagerad i universitetets utveckling in i det sista.

institutet. 1959 kom han till Umeå och tjänst-gjorde som professor i radioterapi med tumör-diagnostik och som överläkare vid regionsjuk-husets radioterapeutiska klinik, fram till 1976. 1976–1985 var han klinikchef för onkologiskt centrum i Umeå.

Lars-Gunnar Larssons forskning låg framför allt inom områdena klinisk onkologi, nuklear-medicin och cancerepidemiologi. Han har haft stor betydelse för Umeå universitets utveck-ling. Han var ordförande i medicinska högsko-

lans lärarkollegium 1962–1964, ledamot av den statliga kommitté som planerade matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning och forskning vid Umeå universitet samt ordförande för den kommitté vid univer-sitetet som planerade humanistisk utbildning och forskning. 1969 utsågs han till filosofie he-dersdoktor av den filosofiska fakulteten.

Text: Carina DahlbergFoto: Jan Olofsson, Västerbottens-Kuriren


Umeå blir från 2010 centrum för den svenska forskar- utbildningen i allmänmedicin. Vid universitetet inrättas då en av fem nationella forskarskolor som totalt fått 75 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Det övergripande målet med forskarskolan är att säkerställa en ny generation välutbildade forskare i allmänmedicin, genom en utbild-ning med hög internationell standard. En del i uppdraget blir att hjälpa fler allmänläkare fram till doktorsexamen. Under 2010 antas 20 nya doktorander och därefter 10 per år under de fem år som anslaget omfattar.

Enheterna för allmänmedicin vid universiteten i Umeå, Linköping och Göteborg har bildat ett nätverk för att driva den nationella fors-karskolan, och Umeå universitet står för administrationen.

Vetenskapsrådet finansierar i sitt beslut två nationella forskarsko-lor i psykiatri, två i allmän klinisk forskning och en i allmänmedicin. Totalt får forskarskolorna 15 miljoner kronor var, fördelat på fem år.

– Det är hedrande och stimulerande att få vara med och påverka ut-vecklingen av svensk forskningspolitik. Av naturliga skäl är jag djupt engagerad i området. De två frågor som jag anser är viktigast just nu är universitetens oberoende och grundforskningens betydelse för utvecklingen av Sverige som kunskapsnation, säger Göran Sandberg.

Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz är den som leder beredningens arbete.

– Forskningspolitiken måste vara mycket långsiktig. De flesta fors-kare som belönas med Nobelpris i dag fick sina första stora anslag för 30–40 år sedan. Min ambition är att kunna använda forskningsbered-ningen för att skapa en vision om var svensk forskning bör befinna sig om ett par decennier, säger Tobias Krantz.

Umeå får forskarskola för allmänläkare

Universitetsbiblioteket digitaliserar äldre litteratur

Umeå universitetsbibliotek ligger långt framme när det gäller digitalisering av äldre litteratur. Redan nu sker en konti-nuerlig digitalisering ur bibliotekets äldre samlingar.

– Vi har bland annat digitaliserat böck-er om skrivkonst ur vår Ekström-samling, en unik samling böcker från fem århund-raden om undervisning i skrivning och teckning. Nu håller vi på med skanning av litteratur ur våra specialsamlingar. I dags-läget är drygt 240 verk digitaliserade, sä-ger Mats Danielsson på forskningsarkivet vid universitetsbiblioteket.

Universitetsbiblioteket har kulturhis-toriskt och forskningsmässigt värdefulla litteratursamlingar, publicerade från med-eltid till nutid. Nu vill biblioteket öppna upp äldre samlingar för nyttjande även på andra studieorter och direkt i den egna

Är du nyfiken på H.K.H. prinsens ABC-bok från 1896 eller Naturens under, uppenbarade hos himlakropparne från 1847? Nu finns mer än två hundra äldre böcker att bläddra i på universitetsbibliotekets Rara-portal på Internet.

Göran Sandberg rådgivare åt högskole- och forskningsministernUmeå universitets rektor Göran Sandberg har utnämnts till ledamot i forskningsberedningen. Beredningen fungerar som rådgivare åt regeringen i forskningspolitiska frågor.

datorn. Man vill också att forskare och andra användare ska få större inflytande över vad som digitaliseras och söker medel för att starta en ny scanning on demand-tjänst. Förutsatt att en bok finns i specialsamling-arna och är möjlig att digitalisera (ej copy-rightskyddad och i bra skick) planerar biblioteket att leverera den önskade boken i digital form till beställaren och även pu-blicera den i webbportalen.

– Vi hoppas att tjänsten ska kunna star-ta redan våren 2010, säger Mats Daniels-son.

Webbadress till Rara-portalen: rara.ub.umu.se

Foto: Universitetsbiblioteket

Ur Grammatik på vers för små snälla barn.


Tor Ny blev väldigt glad när han nåddes av be-skedet per telefon i Spanien tidigare i höst.

– Det här var en fin present. Jag var i Spa-nien och firade min 60-årsdag. Det här är ett viktigt pris eftersom det uppmärksammar uni-versitets verksamhet som leder till direkt sam-hällsnytta. Att starta upp nya företag är en svår och mödosam process. De entreprenörer som tar på sig den uppgiften bör få all support och hjälp som är möjlig, säger Tor Ny.

En bro för forskareUBI bildades 2003. Verksamhetsidén var att skapa en campusbaserad infrastruktur med uppgift att främja entreprenörskap och under-lätta bildandet av start up-bolag inom biotek-nikområdet.

Baltics samverkanspris med entreprenörskaps- inriktning till Tor Ny

Professor Tor Ny, Umeå universitet, får Baltics samverkanspris för att han har tagit initiativ till och ordnat finansieringen till uppbyggnaden av framgångsrika Umeå Biotech Incubator, UBI.

Företaget har sedan starten stöttat många fors-kare och entreprenörer så att de har kunnat flytta ut sina idéer från forskningslaboratorierna och omsätta dem i företag. Drygt tio bioteknik-företag har startats med UBI:s hjälp.

Fungerat som en bro– Man kan säga att UBI fungerar som en bro för forskare som vill bli entreprenörer. UBI är inte bara ett företagshotell utan till stor del fokuserat på praktiskt laborativt arbete i nära samarbete med universitetet och dess forskare.

UBI erbjuder välutrustade laboratorier och utrustning till forskare som vill starta biotek-nikföretag. Dessutom hjälper UBI till med pro-jektledning, externa konsulter, affärskontakter och initialt såddkapital.

Tor Ny har själv byggt upp ett par egna biotek-nikföretag som arbetar med utveckling av pro-dukter för infektionsdiagnostik och läkemedel som påskyndar sårläkning. Tillsammans med ryska forskare har han startat ett företag i S:t Petersburg som sedan fem år tillverkar och säljer registrerade diagnostiska produkter till den ryska sjukvården.

Professor Tor Ny, institutionen för medi-cinsk kemi och biofysik, blir den förste motta-garen av Baltics samverkanspris med entrepre-nörskapsinriktning. Prissumman uppgår till 100 000 kronor och priset delades ut i samband med universitetets årshögtid i oktober.

Text: Carina Dahlberg Foto: Mattias Pettersson


Företaget bygger på många års forskning som bedrivits vid Umeå universitet av Tor Ny och hans forskargrupp i samarbete med professor Sten Hellström. När forskarna insåg den kom-mersiella potentialen av sina upptäckter paten-terades uppfinningarna, och forskarna ansökte om att få flytta in de kommersiella delarna i UBI.

– Det innebar att projektet fick nyttja loka-ler, utrustning och övrig infrastruktur. Att i ett tidigt skede ha tillgång till välutrustade labo-ratorier är ett måste för ett nystartat bioteknik-bolag, menar Omnio Healers vd Mats Ström-qvist.

– När jag började inom bioteknikindustrin på 1980-talet fanns inte denna typ av företags-inkubatorer, vilket gjorde att ribban för att starta ett nytt bioteknikföretag var mycket hög. Investeringar på flera miljoner i utrustning och för att anpassa lokaler krävdes innan någon verksamhet kunde dras i gång, säger han.

Andra viktiga funktionerUmeåforskarna hade fått indikationer på att proteinet plasminogen, som löser upp blod-

Stora förhoppningar på nytt läkemedel för sårläkningEtt företag som utvecklats inom UBI är Omnio Healer AB. Här arbetar man för att inom några år kunna lansera ett helt nytt proteinläkemedel som kan förbättra och påskynda sårläkning.

koagel i våra blodbanor, också hade flera andra hittills okända men viktiga funktioner. Jinan Li, som då var doktorand, började studera pro-teinet närmare som en del i sitt avhandlings-arbete och fann så småningom att proteinet bland annat även påverkade sårläkning.

– I olika modeller kunde forskarna bland annat visa att behandling med plasminogen påskyndar sårläkning, beskriver Mats Ström-qvist. Tillsammans med Sten Hellström, som då var professor på öron-, näs- och halskliniken på Norrlands universitetssjukhus, kom man fram till att kroniska sår på trumhinnan var en bra modell för att studera hur behandling med plasminogen fungerar. För patienter med sår på trumhinnan finns i dag ingen annan effektiv behandlingsmodell än operation och här skul-le ett läkemedel kunna ha stor betydelse.

Kortare läkningstid efter behandling med plasminogenI olika försök visade gruppen att sår inte läker om proteinet plasminogen saknas och att sår-läkning påskyndas om man behandlar med plasminogen.

– Det gav en indikation på att proteinet har en viktig roll för sårläkning. Dessa resultat gjorde att vi insåg att det var kommersiellt intressant, och aktiebolaget Omnio Healer AB bildades.

Bolaget lyckades initialt få startkapital via Karolinska Development AB och senare kom även andra investerare in. I dag ägs bolaget av en grupp grundare samt bolaget Pergamum (en gruppering där Karolinska Development, Mi-droc och Östersjöstiftelsen ingår).

– Att finansiera verksamheten i ett nystartat bolag är kanske den största utmaningen. Vårt samarbete med Karolinska Development har varit mycket värdefullt i detta avseende, säger Mats.

Läkemedel redan 2013Nyligen har Omnio Healer haft sitt första möte med Läkemedelsverket för att diskutera kli-niska prövningar på patienter.

– Vi har fått positiv respons att jobba vi-dare enligt planerna och vi har stora förhopp-ningar på det här läkemedlet. Vi hoppas kunna lansera ett läkemedel redan under 2013. Med de positiva indikationer vi har fått så känns det inte alls orealistiskt, och i bästa fall så kan det på sikt även användas inom andra områden, säger Mats.

Text: Anette OlofssonFoto: Mattias Pettersson

– När jag började inom bioteknikindustrin på 1980-talet fanns inte denna typ av företags- inkubatorer för nystartade bolag, vilket gjorde att ribban för att starta upp ett nytt bioteknikföretag var mycket hög, säger Mats Strömqvist.

Som en del i sitt avhandlingsarbete studerade Jinan Li proteinet närmare och fann att det bland annat påverkade sårläkning.

8 Aktum Extra • Våren 2009

Ett internationellt forskarteam på 40 personer arbetade under förra vintern med att samla in prover av sediment från den sibiriska sjön. Ef-ter fyra månaders fältarbete nådde de ner till 315 meter, där de hittade meteoritrester från sjöns födelse. För varje centimeter samlade teamet in sedimentprover och som längst sträcker sig proverna 3,6 miljoner år tillbaka i tiden. Som jämförelse är isproppen från Grönland, där fors-kare drar stora slutsatser om vårt tidigare klimat, bara 123 000 år gam-mal och ispropparna från Antarktis som mest 1,1 miljoner år gamla.

– Vi har väldigt lite kunskap om klimatet i Arktis. Det provtagna se-dimentet kommer att kunna förlänga vår kunskap nästan 30 gånger tillbaka i tiden, säger Peter Rosén, forskarassistent vid Umeå universitet och verksam vid Climate Impact Research Centre (CIRC) i Abisko.

15 000 proverHan har tillsammans med Umeåkemisten Per Persson en nyckelroll i forskningsprogrammet. De har utvecklat en ny metod för klimatrekon-

struktioner med hjälp av infraröd spektroskopi. Själva instrumentet finns i ett laboratorium vid Umeå universitets kemiska institution, och i en första inledande fas har forskarna analyserat 400 prover. Ambitionen är att totalt 15 000 prover ska undersökas de kommande åren.

Som en karusellEn fördel med den utvecklade metoden är att det behövs väldigt små mängder, enbart 10 mg, av sedimentet och att man snabbt får fram in-formation. Proverna hälls upp i 16 små koppar, som likt en karusell se-dan körs i instrumentet.

– Det är en billig teknik som vi kan få fram oerhört mycket informa-tion från, till exempel en uppskattning av vilken temperatur det har va-rit under olika perioder och hur klimatet varierat i Arktis, berättar Peter Rosén.

Kölns universitet är ett av de lärosäten som ingår i forskningspro-grammet. Carsten Meyer-Jacob, som studerar geografi där, är på plats

Text: Karin WikmanFoto: Mikael Lundgren

(porträttbild)och Kölns universitet

För 3,6 miljoner år sedan bildades sjön El’gygytgyn av ett kraternedslag i nordöstra Sibirien. Prover från sjöns sediment finns nu i ett laboratorium vid Umeå universitet. Här har nämligen forskare utvecklat en teknik som visat sig vara den bästa för att rekonstruera sjöns uråldriga klimatarkiv.

Analys avArktis äldstaklimatarkiv

Aktum Extra • Våren 2009 9

i Umeå för att tillsammans med Peter Rosén analysera proverna. Han var också med och samlade in prover i El’gygytgyn. I vintras flög han med helikopter till sjön för att under 10 veckor delta i fältarbetet.

– Jag hade bara sett sjön på bilder under föreläsningar. Det var en häpnadsväckande vacker syn när vi närmade oss området, berättar han.

Vissa dagar sjönk temperaturen till minus 40 grader, men som tur var resulterade det inte i några sönderfrysta fingrar. Plattformen där forskarna arbetade med att samla in prover var uppvärmd.

Golfströmmen påverkasPeter Rosén har stora förhoppningar på resultaten.

– Vi kommer att kunna studera klimatets svängningar under flera värme- och istider. Speciellt intresserade är vi av perioder med snabb global uppvärmning och hur klimatets svängningar varierar då. Vi vet till exempel att den nuvarande värmetiden inleddes med en ovanligt kall period på norra hemisfären för 13 000 år sedan, berättar Peter Rosén.

Perioden kallas Yngre Dryas och pågick under 1 500 år innan tem-peraturen ökade mellan fem till tio grader. Orsaken till Yngre Dryas tror forskare är att ismassorna över Skandinavien smälte under en kort pe-riod. För 8 200 år sedan hände det igen, om än inte med samma kraft, då en isdämd sjö i Kanada dränerade ut i Atlanten. Den smälta isen minskade salthalten i norra Atlanten och fick till följd att Golfströmmen upphörde helt och hållet för 13 000 år sedan, för att sedan minska i styrka under den andra kallperioden.

Ny kallperiod? Det finns i dag rapporter om att salthalten i norra Atlanten håller på att minska. Orsaken kan vara uppvärmningen i Arktis, som gör att havsisar och glaciärer smälter.

– I dag diskuterar vi bara global uppvärmning, men kanske är det så att vi kan förvänta oss en ny kallperiod av den försvagade Golfströmmen, säger Peter Rosén.

Han konstaterar att det knappast kommer att bli frågan om en ny Yngre Dyras då enorma ismassor smälte. Samtidigt poängterar han att vi är otroligt beroende av Golfströmmen i Skandinavien. Ur de resultat som forskarna får fram för den sibiriska sjön kommer de också att kun-na dra slutsatser om klimatet i Skandinavien.

Radikalt ändrade prognoserForskarna är särskilt intresserade av att ta reda på hur klimatet på nor-ra och södra halvklotet följer varandra.

– Vi vill veta om det generellt är så att värmetider startar med en snabb avkylning på norra halvklotet. Om så är fallet kan prognoserna för vårt framtida klimat ändras radikalt. Analyserna av proverna från El’gygytgyn kommer att ge oss värdefull information om detta, avslutar Peter Rosén.

Fortfarande väntar en stor mängd prover på analys. Peter Rosén har i dagarna fått ett glädjande besked från Vetenskapsrådet. I årets stora bidragsutdelning har han tilldelats 1,9 miljoner kronor för att under de kommande tre åren utveckla tekniken.

Carsten Meyer-Jacob, student vid Kölns universitet, och Peter Rosén, forskare vid Umeå universitet, arbetar med metoden som utvecklats vid Umeå universitet. Det behövs endast 10 mg av sedimentet för att få fram information.

Fältarbetet vid sjön El´gygytgyn pågick under fyra månader. Då nådde det internationella forskarteamet ner till 315 meter, där de hittade meteoritrester från sjöns födelse.


– Det känns jättekul. Det är en stor ära att få det här priset. Det känns bra att påminna sig om att fotografi faktiskt är ett hantverk, det är ju lätt att glömma nu när det finns kameror överallt. Bra fotografi handlar inte bara om att trycka på en knapp, utan om kunskap om sina motiv, en bra berättelse, koll på teknik och känsla för ljus och komposition, säger Elin.

Elin Berge är sedan en tid en av Umeå uni-versitets kontrakterade fotografer och hon har

Universitets- fotograf blev Årets hantverks- stipendiatEn av Umeå universitets fotografer, Elin Berge, har utsetts till Årets hantverksstipendiat 2009. Priset på 10 000 kronor delades ut på Umeågalan.

bland annat fotograferat studenter i universi-tetsmiljö för universitetets utbildningskatalog.

Hon började sin professionella karriär 1999 som fotograf på Västerbottens Folkblad. Efter examen från Nordens fotoskola på Biskops-Arnö 2003 arbetade hon som fotograf på Dagens Nyheter. Sedan 2005 är Elin frilansfotograf och medverkar regelbundet med sina bilder i både svenska och internationella magasin och har även haft ett flertal utställningar.

Elins fotoprojekt omfattar ofta kvinnor som på olika sätt bryter gränser. 2006 gavs hennes första och mycket uppmärksammade bok Slöj-or ut. I år har Elin gett ut Drottninglandet, en unik dokumentation av thailändska kvinnor som lever i Västerbottens inland.

Text: Anette OlofssonFoto: Elin Berge

Årets hantverksstipendiat delas ut av Umeå Fabriks- och Hantverksförening, som är Umeås äldsta företagarförening. Stipendiet delas ut till den företagare eller annan per-son som genom sin utbildning och verk-samhet har fört hantverkstraditionen vidare.

Årets hantverksstipendiat 2009, Elin Berge, har under hösten fotograferat studenter i universitetsmiljö för Umeå universitet.


Ett axplock av Elin Berges bilder fotograferade för Umeå universitets utbildningskatalog 2009.


Priset, som från i år heter Swedbanks veten-skapliga pris till Amanda och Per Algot Mång-bergs minne, kan delas ut till en forskare bosatt i någon av de nordiska länderna. Årets pris gick till Umeå- och Londonbon Marwan Hariz.

– Jag är oerhört glad över att ha fått priset. Det kommer från vanliga arbetande människor, från folket, vilket är viktigt för mig. Priset har utvecklats till att bli högt uppskattat med stor dignitet. Det är bra forskare med klinisk tyngd som har fått det, säger Marwan Hariz.

Sedan 2002 är han professor vid det presti-gefyllda Institute of Neurology, University Col-lege, London, men han är också adjungerad professor vid Umeå universitet.

– Sjukhuset i London har etablerat en enhet för funktionell hjärnkirurgi, där man behandlar sjukdomar som bland andra Parkinson och Tourettes syndrom. Jag jobbar i ett team med neurofysiologer, neuropsykologer, neurologer och talpedagoger, vilket är oerhört stimule-rande och viktigt för att lyckas. Jag blev stolt när jag kom till London eftersom de kände till neurovetenskapen i Umeå väldigt väl.

Orsaken till det är främst docent Lauri Laiti-nen, som också var Marwans handledare.

– Han borde ha fått priset, han var den som återuppväckte Parkinsonkirurgin i världen. Tyvärr är han död sedan flera år. Mina insatser bygger till stor del på hans gärningar.

Pacemaker för hjärnanMarwans forskningsområde är stereotaktisk neurokirurgi och han använder sig av en metod som kallas djup hjärnstimulering. Det innebär att man efter noggranna mätningar opererar in små elektroder, 1,3 x 1,5 millimeter, i hjärnan.

Internationell Parkinsonforskare och neurokirurg prisadMarwan Hariz är en internationell auktoritet inom Parkinsonforskning och funktionell neurokirugi. Han är en i raden av forskare som vid universitets årshögtid fått ta emot makarna Mångbergs pris, som delades ut för första gången redan 1979.

Marwan Hariz, årets pristagare, och Tommy Bergenheim, ordförande för fonden Amanda och Per Algot Mångbergs minne.


Amanda och Per Algot Mångberg var vanliga västerbottningar. Per Algot föddes 1891 och växte upp i en jordbruksfamilj i Mångbyn, Lövånger. Från byns namn är också efternamnet Mångberg hämtat. Amanda föd-des i byn Häggsjö. Paret bosatte sig i Umeå.

Per Algot arbetade i 36 år som stationskarl med att putsa och repa-rera ånglok vid SJ i Umeå, och Amanda var hemsömmerska. Trots en ytterst ordinär inkomst och tack vare ett mycket sparsamt liv växte sum-man på bankboken på Västerbottens Sparbank allt mer.

1974 beslutade de barnlösa makarna sig för att instifta en fond för forskning inom neurologi, neurokirurgi och öron-, näs- och halssjukdo-mar. Att det blev just de områdena berodde till största delen på att de själva hade sådana sjukdomserfarenheter, Amanda drabbades av en hjärnblödning 1977 och Per Algot hade nedsatt hörsel.

En tradition förs vidareI fjol var fondens tillgångar slut men Swedbank beslutade då att låta fonden leva vidare genom att tillskjuta medel så att priset kan delas ut även i fortsättningen. Prissumman höjdes också till 50 000 kronor för att motsvara det penningvärde som priset hade när det inrättades.

Amanda och Per Algot Mångbergs pris – ett pris av folketBakom ett av årshögtidens priser finns en rörande historia om sparsamhet, sjukdom och en tro på medicinsk, patientnära, forskning. Småspararna och makarna Amanda och Per Algot Mångberg instiftade 1974 en forskningsfond.

1982, när priset delades ut för fjärde gången, var det extra högtidligt eftersom det var kungen som var prisutdelare, och den då 90-årige Per Algot Mångberg hade drottning Silvia till bordet vid banketten och under prisutdelningen.

– Vid vissa sjukdomar är det funktioner i hjär-nan som är rubbade. De kan man påverka genom att blockera impulser. Var i hjärnan elektro-derna placeras, vilka målområden, beror på vilka impulser man vill stoppa, berättar han.

Via elektroderna, som är kopplade till ett litet batteri som opereras in nedanför nyckel-benet, kan man blockera sjukliga impulser som bland annat leder till skakningar, okontrolle-rade muskelspasmer, smärta eller stelhet.

– Det fungerar som en pacemaker för hjär-nan. Läkaren kan styra batteriet från en dator och patienten kan själv slå av och på stimula-torn, förklarar Marwan.

Omkring 80 procent av de Parkinsonpatien-ter som opereras får en bättre livskvalitet.

Även om han tillbringar mycket tid i London bedriver han fortfarande forskning och har pa-tienter i Umeå.

– Umeå är min hemstad, jag har bott här sedan 1975, fyra år efter det att jag lämnade Libanon. Det är också här, genom Lauri Laiti-

– Det är en ära att få vidmakthålla en tradition som en av våra vanliga kunder startat. Jag är både glad och stolt över att få vara med och göra det. Vi har suttit med i juryn de senaste åren och uppskattat att det varit sådan bredd på pristagarna. Det är också roligt att få lyfta fram discipli-ner som inte uppmärksammas så ofta, säger Christine Rosencrantz, rörelsechef på Swedbank Umeå Örnsköldsvik.

Text: Carina DahlbergFoto: Roland Berggren,VK

nen och hans kollegor, som jag har min forsk-ningsgrund och kliniska grund.

Botar inte men lindrarEn annan av Laitinens lärjungar var professor Tommy Bergenheim, som är ordförande för fonden.

– Marwans noggranna och gedigna forskning har påtagligt bidragit till den stereotaktiska metodens utveckling och internationella sprid-ning. Det är ett fält som expanderar när det gäller behandling av neurologiska sjukdomar. En annan sak som är utmärkande för Marwan är att han designar behandlingen efter varje enskild patient. Han har myntat begreppet ”in-terventionell neurologi” – att med skräddar-sydda kirurgiska ingrepp behandla neurologiska sjukdomar. Han driver också utvecklingen vi-dare genom att utforska möjligheter att be-handla andra sjukdomstillstånd än de redan kända, och han gör det efter noggranna och kritiska utvärderingar.

– Man har börjat operera andra symptom än Parkinson, till exempel tvångsneuroser, djupa depressioner och Tourettes syndrom. Jag har själv opererat tre Tourettespatienter. Även patienter med kronisk smärta har opererats med goda resultat. Men det är viktigt att förstå att operationerna inte botar patienterna, syftet är att lindra symptomen så att livskvaliteten förbättras, understryker Marwan.

Plastikkirurgi för hjärnanHan vill varna för oseriösa läkare som vill an-vända metoden och marknadsför den som plastikkirurgi för hjärnan.

– I framför allt USA finns det de som vill sälja operationer till friska människor med ar-gumenten att de kan förbättra sitt minne och sina prestationer. De tycker jag är oetiskt och helt vansinnigt, särskilt med tanke på att alla operationer trots allt innebär en risk, säger Marwan Hariz.

Text: Carina Dahlberg Foto: Mikael Lundgren



MånAdEns pRofiLNamn: Fredrik LindegrenÅlder: 41 årKommer från: SkellefteåYrke: Kulturchef i Umeå och Artistic Director för Kulturhuvudstad 2014Familj: Sambo och tre barnBor: UmedalenHar studerat: Drama, teater och film, A, B, C samt idéhistoria A, BDrivkraft: Låt ingen vingklippa dig, allra minst du självFritid: Försöker vara med min familj så mycket som möjligt. Lyckas ibland spela bowling med mina gamla teaterkollegorRoligt minne från studietiden: När jag läste idéhistoria B och vi bokade gamla pingisrummet i humanisthuset för att ha en liten tillställning. Det kom över 300 personer och vi finansierade hela klassens studieresa till Wien. Humanisthuset ”luktade fest” i en vecka…

Från kulturutövare till byråkrat

Fredrik är uppväxt i Skellefteå. I början av 1990-talet flyttade han till Umeå för att läsa drama, teater och film vid universitetet. Under studietiden träffande han andra teaterintres-serade och i en gammal industrilokal bildades konstnärskollektivet Ping, som bestod av skå-despelare, musiker och konstnärer.

– Det var en jätterolig tid, minns han.Här repeterades bland annat pjäsen Herrar,

om tre män som blir instängda på en herrtoalett

Fredrik Lindegren kombinerar två toppjobb – som kulturchef i Umeå och som konstnärlig ledare för Kulturhuvudstad 2014. Vägen hit har varit krokig och började med enstaka kurser vid Umeå universitet.– Ta vara på de erbjudanden som dyker upp, de kan få större betydelse än du anar, är hans bästa råd.

i ett varuhus. Pjäsen vann stor uppskattning och blev en triumf för både skådespelare och regissör.

– Kanske kan man säga att den blev min biljett in i teatervärlden och kulturlivet i Umeå, funderar Fredrik.

Tolv år med ProfilteaternEfter studierna började han jobba i fria gruppen Profilteatern, som är känd för att göra experi-

mentell teater. Det blev tolv år på deras scen med pjäser som ”Vi betalar inte, vi betalar inte”, ”Tabula Rasa”, ”En kvinna i svart” och ”Rädd” .

Parallellt med teatern arbetade han en tid i EU-projektet Interactive Institute, inom Hum-lab, universitetets plattform för digital huma-niora och nya medier. Här fick han möjlighet att göra teater med interaktiva och virtuella lösningar. Han var också inblandad i ett stort teaterprojekt för skolor i Umeå där man satte


MånAdEns pRofiL

upp ”Don Quijote i cyberrymden” i samarbete med Universal Forum of Culture i Barcelona.

Västerbottens roligaste!Hösten 2005 skulle Sveriges Radios P3 Humor kora Västerbottens roligaste person. Tävlingen gick ut på att man skulle göra en fyra minuter lång stand up-föreställning.

– I ett svagt ögonblick tackade jag ja till att vara med, trots att jag aldrig hade gjort stand up tidigare. Jag hittade på en lätt manisk ka-raktär med drag av Christer Pettersson. När jag

sedan står på scenen inser jag att det är en ta-langjakt och att alla andra är runt 19 år och jag 35. Jag tänkte att nu har jag nått botten…

Men juryn hade efterlyst något knäppt och Fredrik gav dem något riktigt knasigt.

– Efter en stund upptäckte jag att folk tyck-te att jag var rolig och helt otippat stod jag som vinnare, skrattar han.

Företag började anlita Fredrik som under-hållning på firmafester. Han hittade på en slags power point-presentationer som egentligen gick ut på att massakrera företagets verksamhet.

Alla tyckte att det var kul och det blev snurr på verksamheten.

Vid ett tillfälle ville Umeå kommun ha hjälp med en seriös power point-presentation för en ansökan om att bli årets kvalitetskommun. An-sökan blev lyckad och sedan rullade det på.

Power point-humor på firmafesterFredrik fick fler uppdrag för kommunen och när jobbet som projektledare för kulturhuvud-stad 2014 utlystes bestämde han sig för att söka jobbet. Han fick det och blev någon tid senare blev även aktuell för tjänsten som kulturchef. Sedan ledde det ena till det andra.

– Med åren har jag blivit medveten om hur allt hänger ihop. Till exempel hur kursen i skräckfilm på universitetet har kopplingar till det skräcktema som var en del av kulturhuvud-stadsansökan, eller vilken betydelse våra första teaterambitioner i fabrikslokalen haft för mitt fortsatta kulturengagemang. Därför är det vik-tigt att tacka ja till de erbjudanden man får. Tacka först ja och justera sedan så att du får göra saker på ditt eget sätt, är Fredriks råd till den som är i början av sin karriär.

I flera år har Fredrik varit en av dem som arbetat helhjärtat för att förverkliga Umeås strävan att bli till kulturhuvudstad 2014.– Det är helt fantastiskt att vi till slut vann om-röstningen.

Universitetsstad i utvecklingFredrik menar att Umeå har några viktiga sär-drag som varit avgörande; att staden är en cen-tralort i norra Sverige, en universitetsstad i ständig utveckling och en stad med tydlig kulturprägel som dessutom inrymmer aktiva samiska organisationer. Ledorden öppenhet och dialog har också haft stor betydelse.

– Att vi var så många medborgare, kultur-arbetare, institutioner, organisationer, företag och myndigheter som stod bakom en enig an-sökan var viktigt.

Fredrik poängterar att kulturhuvudstads-året ställer stora krav på organisation och genomförande och att många utmaningar ska lösas. Under 2014 kommer Umeå att bjuda på mängder av arrangemang i olika format.

– Det kommer att bli mycket fest och glädje. Vi kommer att få se världsartister och få häftiga upplevelser av olika slag. Det blir toppen!

Text: Anette OlofssonFoto: Mikael Lundgren


– Det här är en fantastisk dag. Vi är tacksamma över att få vara pionjärer, det är inte lätt – men mycket roligt, sade Peter Kjær, rektor för Arki-tekthögskolan, i sitt invigningstal. Han framhöll att vi kan förvänta oss att högskolans forskare och studenter kommer att göra skillnad i sam-hället.

Umeå universitets arkitektutbildning är den fjärde i Sverige som ger en fullvärdig arkitekt-examen. I höst har de 60 första studenterna påbörjat den femåriga yrkesutbildningen, som tillfälligt huserar i Tullkammaren i centrala Umeå. Nästa år flyttar Arkitekthögskolan till en egen byggnad på Konstnärligt campus, ett område vid Umeälven som ska bli en mötesplats och en kreativ smältdegel för design, konst och arkitektur. Umeå universitets rektor Göran Sandberg poängterade i sitt invigningstal att ett konstnärligt campus utan en arkitekthög-skola skulle vara otänkbart.

– Tajmingen är lysande. År 2011 inviger vi Umeå universitets konstnärliga campus och 2014 blir Umeå kulturhuvudstad.

Text: Karin WikmanFoto: Richard Conway (porträtt)

och Mattias Pettersson

Arkitekthögskolans rektor Peter Kjaer fick ta emot många gratulationer under invigningen av Arkitekthögskolan.

Bland de 30 utvalda utbildningarna finns över hälften i USA. I Europa återfinns åtta utbild-ningar och i Norden endast tre. BusinessWeek lyfter fram Designhögskolans förmåga att sam-arbeta med näringslivet, som bland annat inne-bär att man kan erbjuda studenterna praktiska, verklighetsbaserade projekt. De berömmer också formerna för undervisning, där studen-terna genom arbete i projekt lär sig olika aspek-ter av problemlösning.

Designhögskolan vid Umeå universitet ger en av världens bästa designutbild-ningar enligt tidskriften BusinessWeek. Det är tredje gången i rad som Designhögskolan placerar sig på listan.

Designhögskolan rankad som världsbäst – igen

Arkitekthögskolan invigdSenast en arkitekthögskola invigdes i Sverige var för 43 år sedan. I höst var det äntligen dags igen. Då invigdes Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.

Urvalet av designutbildningar har gjorts av en expertpanel bestående av 42 personer, såväl från akademier som från företag som Micro-soft, Whirlpool och Steelcase. Expertpanelen valde ut 115 skolor. Därefter genomfördes in-tervjuer med lärare, studenter och utexamine-rade studenter. Utifrån detta material gav pa-nelen sitt slutgiltiga omdöme och valde ut 30 lärosäten.

Text: Karin Wikman


Det är Anna Valtonens första arbetsdag på De-signhögskolan. Dagen innan anlände hon till Umeå i en fullpackad bil med man och en ett-åring för att installera sig i en av universitets gästbostäder i väntan på att hitta en permanent bostad. Nu har hon har presenterat sig för de drygt 130 studenterna, fått nyckeln till kaffe-maskinen, dator och telefon.

– Det mesta är på plats, det som saknas kommer att ordna sig. Människorna är ljuvliga och det finns en familjär värme, säger hon när hon sätter sig i sin företrädares soffa med en kaffekopp och tittar ut över det halvtomma, lite kala rummet.

Designhögskolan är ingen obekant miljö för Anna, och hon är känd av både personal och studenter sedan tidigare.

– De flesta nyrekryteringar som Nokia har gjort har varit studenter härifrån. Under tolv års tid har jag varit här minst vartannat år. Jag har varit gästföreläsare och medverkat i olika student- och examensarbeten, berättar hon.

Många och tunga meriterGlädjen vid universitetet var stor när det blev klart att Anna Valtonen tackat ja till rektors-tjänsten.

– Hennes erfarenheter och kontaktnät kom-mer att bli betydelsefulla, inte minst för vår

Toppchef på Nokia ny rektor för DesignhögskolanAnna Valtonen, tidigare chef för designforskningen på Nokia i Helsingfors, är Designhögskolans nya rektor. Efter 13 år på Nokia återvänder hon nu på heltid till den akademiska världen med målet att utveckla designforskningen i Umeå och Sverige.

satsning på Konstnärligt campus, menar uni-versitetets rektor Göran Sandberg.

Anna Valtonen har en imponerande merit-lista med kompetens inom många områden. Parallellt med karriären på Nokia har hon varit aktiv forskare vid Konstindustriella högskolan i Helsingfors och gästprofessor vid ESSEC Bu-siness School i Paris. Hon disputerade med en avhandling om den professionella utvecklingen av industridesign i Finland. Hon ingår även i styrelsen för Aalto-universitetet i Helsingfors.

– Det är ett tungt styrelseuppdrag som ger henne en stark position. Dessutom har hon stor och mångsidig kunskap om näringslivet och ett världsomspännande kontaktnät, något som är oerhört värdefullt, säger Bengt Palmgren, De-signhögskolans tidigare rektor.

Vill satsa på forskningPå frågan varför hon valde Umeå kommer sva-ret självklart och direkt.

– Det är den bästa skolan. Ur ett globalt perspektiv är den enastående.

Samtidigt konstaterar hon att det inte är enkelt att komma till något som redan fungerar bra.

– Det är en större utmaning att bygga vi-dare på något som redan är bra än något halv-färdigt.

Den största kraften kommer Anna att lägga på utvecklingen av forskningen.

– Designforskning är inte lika etablerad i Sverige som i USA och England, där grund-forskning är en självklarhet sedan 50-talet. I Finland startade man för omkring 20 år sedan, så Sverige ligger lite efter. Men med svenska mått är forskningen vid Designhögskolan bra, konstaterar hon.

Ett vetenskapligt ryggstödAnna låter sig inte nedslås av att den svenska designforskningen är på efterkälke.

– Det är en utmaning. Om vi satsar nu har vi en stor möjlighet att positionera oss i den nationella fronten. Vi har ett stort universitet att luta oss mot, ett värdefullt vetenskapligt ryggstöd, som många andra designhögskolor i Sverige saknar.

– Men självklart ska vi fortsätta att utveck-la utbildningarna, skyndar hon sig att tillägga. Studenterna är ju universitetets hjärta och kärna.

Parallellt med rektorskapet kommer hon att bedriva egen forskning.

– Det ska bli jätteroligt. Jag fortsätter att studera utvecklingen inom industridesignom-rådet.

Att vara med om att bygga upp Konstnärligt campus tycker hon ska bli spännande.

– Tankegångarna liknar dem vid Aalto-universitetet, att skapa något som kan bli mer än de enskilda delarna. Jag är övertygad om att det kreativa tänkandet blir bättre när olika bak-grund möts.

Anna ValtonenFödd: 1974Äter helst: vällagad mat är alltid ljuvlig. Drömde om rökta flundror en periodFavoritdesigner: finns så många, skulle kunna prata en hel dag om dem, men Tapio Wirkkala är den som på senare tid blivit en verklig favoritLäser gärna: Simon Singh och Umberto Ecco


– Det är en fantastisk chans att få vara med om att starta en ny arkitektutbildning och dess-utom få bygga upp forskningen. Konceptet med Konstnärligt campus ger ytterligare möj-ligheter att skapa något unikt. Universitetets inkubatorverksamhet är också mycket intres-sant. Därför var det ett enkelt val, säger Arki-tekthögskolans rektor Peter Kjær med ett le-ende.

Peter Kjær är en internationellt respekterad arkitekt och tidigare rektor för Arkitektskolan i Århus, en av Europas främsta arkitektutbild-ningar.

Peter har varit med under hela uppbygg-nadsprocessen från hösten 2007, då universi-tetet började skissa på en ansökan om arkitekt-examen, tills att de 60 första studenterna anlände.

– Jag vill skapa en utbildning med en konst-närlig och hållbar profil kopplad till akademisk arkitektonisk teori. Forskning och utbildning ska stödja varandra. Studenterna ska ha en gedigen yrkeskompetens men även vara för-beredda för forskning, förklarar han.

Nytänkande behövsDrygt 300 personer sökte till utbildningen.– Vi har fantastiskt flitiga studenter. När vi frågar dem varför de valde att studera hos oss

Dansk arkitekt leder nya ArkitekthögskolanMöjligheten att få bygga upp en helt ny, modern och internationell arkitektutbildning var svår att motstå för den välrenommerade danske arkitekten Peter Kjær. Sedan i höst tillbringar han veckorna på Arkitekthögskolan i Umeå och helgerna med familjen i Ebeltoft.

får vi två svar; de vill vara med om något nytt och de är tilltalade av vår konstnärliga profil, två mycket bra argument tycker jag.

Peter vill bygga upp en yrkesrelaterad ut-bildning och forskning, gärna i samarbete med byggindustrin, arkitektbranschen, ingenjörer, sociologer och andra som kan bidra till att ut-veckla arkitekturen.

– Det finns ett stort behov av nytänkande. Vi måste återuppväcka samtalet om arkitektu-rens roll i samhället. Vi behöver bland annat foga ihop det konstnärliga med resursmedve-tenhet. Det är viktigt att arkitektur inte betrak-tas som något exklusivt utan som de fysiska ramar vi lever inom och som vi måste fundera på hur vi kan förbättra.

Tre forskningslaboratorierForskningen ska byggas upp runt tre labora-torier. Ett med en teoretisk inriktning mot omskapande, rethinking, av arkitektur, ett in-riktat mot hållbar arkitektur och produktion i samarbete med byggindustrin.

– Det tredje kallar vi Immediate Architec-tural Intervention. Att föra in arkitektur i en miljö innebär alltid konsekvenser. Jag tycker att det är viktigt att medvetandegöra konse-kvenserna och undersöka dem i ett globalt perspektiv.

Peter Kjær ger ett energiskt intryck. Ögonen registrerar nyfiket omgivningen, han verkar ha en öppenhet att omtolka och gestalta alla sin-nesintryck. Om Umeå har han än så länge bara gott att säga.

– Det är en trevlig stad med många fina rum. Björkalléerna och älven är två exempel. Jag promenerar längs älven nästan varje dag, det är fantastiskt att se hur ljuset förändras under året.

Nära hem till DanmarkHan tycker att Umeåborna verkar öppna och vänliga men det som kanske fascinerar honom mest är att flyget landar mitt i staden. När det går som snabbast mellan Umeå flygplats och hemmet i Ebeltoft i Danmark tar det Peter cirka fem timmar att komma hem till hustrun och de två yngsta barnen – av fem – som bor hemma, en 15-åring och en 17-åring.

– Det fungerar riktigt bra, säger han.

Peter KjærFödd: 1949Äter helst: italiensktLäser gärna: just nu en roman om Julius Cesar, har läs svenska deckare för lära mig språket, annars gärna franska filosoferFavoritarkitekt: Francesco Borromini (italiensk barrockarkitekt) Hans Scharoun (organisk arkitektur, Berliner Philharmo-nie) Gunnar Asplund (funktionalism, Stockholms stadsbibliotek) Jørn Utzon (operahuset i Sydney)

Text: Carina DahlbergFoto: Elin Berge


– Det är fantastiskt roligt att se att det går att bli världsmästarinna samtidigt som man bedri-ver krävande studier. Umeå universitet försöker göra allt för att förbättra villkoren för dem som vill satsa både på studier och på elitidrott, säger rektor Göran Sandberg.

Läkarstudent och världsmästareHelena Jansson tog VM-guld i orientering i augusti. Helena kombinerar sin idrottskarriär med läkarstudier. I år utnyttjade hon sin rätt att välja anpassad studiegång genom ett avtal som är unikt för Umeå universitet.

Elitidrottare har rätt till anpassad studiegång oavsett vilken utbildning de läser vid Umeå universitet. Avtalet är unikt i Sverige.

– De fyra första terminerna läste jag på hel-fart, men i våras blev jag erbjuden att läsa på halvfart. Jag är jätteglad över att kunna dela

upp studierna, även om det har gått bra innan. Nu känns det som om jag har större möjlighe-ter att göra mig själv rättvisa både när det gäl-ler studierna och i orienteringen.

Trivs i UmeåNär Helena berättade om sina planer att lämna Skövde och börja läsa läkarprogrammet i Umeå var det många som skakade på huvudet.

– Sådant får mig bara att känna att det måste gå, säger hon.

Helena trivs bra i Umeå och menar att kli-matet inte är något hinder för hennes trä-ning.

– Snön är inget hinder – tvärtom – jag kan förlänga träningssäsongen med skidåkning på våren, det ökar kvaliteten.

Trea i världscupenI slutet av förra säsongen låg Helena på tredje plats i världscupen med möjlighet att avancera vid de avslutande tävlingarna i Zürich.

– Jag var verkligen laddad. Tyvärr gick det inte så bra i den avslutande sprinten, jag blev stressad av att jag hade en chans att ta hem cupen. Jag sprang fel och blev diskvalificerad. När jag kom i mål var jag jätteledsen men man lär av sina misstag. Jag kommer aldrig att göra om det, säger hon och skrattar.

Helena är glad över all uppskattning hon har fått för VM-segern och tredjeplatsen i världs-cupen.

– Men känslan av framgång går snabbt över. Att vinna har aldrig varit ett mål i sig. Jag orien-terar för att det är kul. Den dag jag inte längre kan förbättra mig är glädjen borta och då slutar jag, menar Helena.

Samtidigt konstaterar hon att det var en omtumlande känsla att bli världsmästarinna i sprint.

– Jag gör gärna om det, men nu är det vin-terträning som gäller. Med 150 resdagar under ett år är det skönt att återvända till vardagen i Umeå.

Text: Carina DahlbergFoto: Mikael Lundgren


Umeå Centrum för Idrottsvetenskap, UCIV, samordnar all idrottsrelaterad utbildning och forskning, och organiserar samtliga elitidrot-tande studenter inom Umeå universitet. I dag har UCIV landets bredaste utbildningsutbud med flest idrottsstudenter.

– Det är jättekul. Vi har verkligen satsat för att få den här utvecklingen, säger Lena Sandlin, utvecklingsledare på UCIV.

Ända sedan 1970-talet har Umeå universitet satsat på idrott, och år 2000 inrättades en

Idrott och studier – en perfekt kombinationEn satsning på idrott har resul- terat i att Umeå universitet i dag har runt 800 idrottsstudenter – flest i landet.

Avtal för elitidrottande studenterEtt särskilt idrottsavtal kan tecknas mellan Umeå universitet och idrottsstudenter som lever upp till universitetets definition av elitidrottare eller elittränare.

Som elitidrottare definieras man om man täv-lar individuellt på lägst nationell mästerskaps-nivå. Som elitlagidrottare om man spelar i nå-gon av de två högsta nationella serierna. Som elittränare är man förbundskapten för landslag, förbundstränare, tränare för individuell elitak-tiv eller för elitlag. För den som tecknar idrotts-avtal ska Umeå universitetet göra det möjligt att kombinera elitidrott och studier.

Avtalet innebär att den elitaktive eller elit-tränaren tillsammans med sin studie- eller programvägledare planerar studierna. Det är till exempel möjligt att få anpassad studiegång, eventuellt med fördröjd studietakt. Om en ten-tamen krockar med exempelvis ett landslags-läger finns det möjlighet att få göra den på den ort som han eller hon befinner sig. Umeå uni-versitet har kompletterat ”Regler för praktik och verksamhetsförlagd utbildning inför höst-terminen 2009” så att studenter med elitidrotts-avtal ingår i den universitetsgemensamma modellen för förtursregler.

– Det som främst gjorde mig intresserad av Umeå universitet var den starka idrotts- anknytningen. Redan nu är vi ledande i landet. Min vision är att vi ska inta en le-dande position även i Europa och på sikt i världen, säger den nye föreståndaren.

Peter hoppas och tror att UCIV kan vara motorn som gör denna vision möjlig.

– Nu planerar jag att träffa medarbe-tare från olika fakulteter och institutioner vid universitetet som delar min tro på att Umeå universitet har en enorm utvecklings-potential, inte minst som ett ledande idrottsuniversitet, säger Peter.

Text: Anette OlofssonFoto: Mattias Pettersson

Peter Hassmén är ny föreståndare för Umeå centrum för idrottsvetenskap

idrottshögskola för att ytterligare stärka områ-det. I dag har verksamheten utvecklats till Umeå centrum för idrottsvetenskap som fungerar som universitetets gemensamma resurs för att sam-ordna, utveckla och marknadsföra utbildning och forskning inom idrottsområdet.

Idrottsutbildningar på hög nivåIdrottsutbildningarna vid UCIV är många och håller hög klass, forskningen är aktiv och inom vissa områden världsledande. Tillsammans med Umeå kommun, idrottens organisationer och IKSU Sportcenter skapar UCIV ett kunskaps- och utvecklingscenter med bredd inom idrotts-området. Här finns Elitskidcentrum, Friidrot-tens prestationscenter och Orienteringens

utvecklingscenter. För att bli student vid ett av dessa tre center krävs att man är antagen till en utbildning vid Umeå universitet och får elitidrottsstatus från Skidförbundet, Friidrotts-förbundet eller Orienteringsförbundet.

– Dessa samarbeten skapar bästa möjliga miljö för elitidrottsstudenter både ur ett stu-dieperspektiv och ett idrottsligt perspektiv. Men det handlar inte om några genvägar; det ställs samma krav på våra elitidrottande studenter som på alla andra, förtydligar Lena Sandlin.

Höstterminen 2009 studerar cirka 800 idrottsstudenter vid Umeå universitet och av dem är drygt 100 elitidrottare – 14 studenter vid Elitskidcentrum, 3 vid Friidrottens presta-tionscenter och cirka 90 med elitidrottsavtal.

Ny föreståndare vid Umeå centrum för idrottsvetenskapProfessor Peter Hassmén, institutionen för psykologi, UCIV, är ny föreståndare för Umeå centrum för idrottsvetenskap. Peter var tidigare professor i idrott vid Örebro universitet och professor i psykologi vid Stockholms universitet. Han är själv aktiv orienterare, längdskidåkare och landsvägscyklist.


Daniel blev nyfiken på ordspråk när han bör-jade läsa nordiska språk och språkvetenskap.

– Jag funderade på varför ordspråken är så övertygande. De fungerar som en auktoritet från förr, det går nästan inte att säga emot ett ordspråk, säger han.

Daniel började undersöka vad som fanns skrivet och fann mängder av insamlade ord-språk som ofta var nedtecknade på dialekt, men han hittade i stort sett ingen analys av dem.

– Min ordspråkssamling blev enorm och jag insåg att jag måste avgränsa mig.

Det är kanken (tuppen) som ska gala Han bestämde sig för att studera vad ordspråk om män, kvinnor och relationen mellan dem berättar om hur man såg på kvinnlighet och manlighet i det norrländska bondesamhället. I avhandlingen analyserar han 199 ordspråk.

– Det var fascinerande att studera det här materialet! Det framgår så tydligt vad som en-ligt ordspråken är kvinnliga och manliga egen-skaper och hur kvinnor och män bör agera. Men det gäller att vara försiktig och komma ihåg att den praktiska vardagen kunde se annorlunda ut, poängterar Daniel.

Det mannen bär in med häst och släde kan kvinnan bära ut i förklädetOrdspråksforskning, paremiologi, är inget stort ämne i Sverige, men på många andra platser i världen är det ett livskraftigt forskningsom-råde. Bland annat diskuterar man vad som egentligen är ett ordspråk.

– Man har ju en intuitiv känsla för vad ett ordspråk är men det är inte så lätt att definiera.

Ofta är det svårt att slå fast när ordspråken började användas, men många av de som Daniel har tittat på användes under 1800-talet och början av 1900-talet.

Att fria är som att byta hästar – man får ha ögonen med sigDaniel har studerat tre olika teman i ordspråken: äktenskapsmarknaden, hushållet och sexualite-

”Fega pojkar pussar aldrig vackra flickor.”

ten. Han har lagt särskild vikt vid de metaforer och liknelser som används – till exempel hästar, katter, kor, tuppar och ormar – för att föra fram föreställningar om kvinnor och män.

När ordspråken berör äktenskapsmarknaden är det tydligt att mannen ska vara den som väl-jer partner och att han ska granska sin tillkom-mande noggrant. Proceduren liknas bland an-nat vid hästhandel. Mannen måste också passa sig för att bli lurad av kvinnans skönhet. Det gällde att i första hand välja en kvinna som verkligen kunde arbeta, precis som när man skulle välja häst.

Man ska inte välja hustru i kyrkdörren utan i fähusdörren– Att mannen i ordspråken har en så pass stark ställning på äktenskapsmarknaden förvånade mig. Det kan delvis ha berott på att bland annat krig lett till att det fanns ett överskott av kvin-nor, menar Daniel.

Sur ved – sur käring!När det gäller arbetsfördelningen i hushållet ger ordspråken en bild av att mannen och kvin-nan i stort kompletterade varandra i det prak-tiska arbetet, men att det var mannen som var familjens överhuvud och fattade de viktiga be-sluten i familjen. Ett arbetsområde där man och kvinna möttes var runt veden och eldning-en. Det framställs som mannens uppgift att bära in ved och kvinnans uppgift att elda. För både elden och husfriden var det viktigt att den ved som mannen bar in var torr.

Om än trädet är murket nog är kvisten friskRunt sexualiteten finns många ordspråk, och de tyder ofta på att mannens sexualitet sågs som kraftig och okontrollerbar. Även en äldre man kunde ha en stark könsdrift. Som i ordspråket ovan där en gammal man liknas vid ett murket träd som ändå har en viril och frisk kvist.

– Den manliga sexualiteten lyftes verkligen fram i ordspråken och man var inte särskilt blyg

av sig, men alla ordspråk passar inte för tryck i tidningar, skrattar Daniel.

Det händer att en torrgran grönskar igenDen kvinnliga sexualiteten finns sällan beskri-ven. Det talas mer om kvinnans fruktsamhet. Ordspråket ovan syftar just på att även en äld-re kvinna kan vara fruktsam.

– Kvinnans förmåga att få barn lyftes fram och även att en äldre kvinna kunde bli gravid.

Gräla med kvinnor är som att pissa i motvind – man får allting på sigDaniels studie ger en tydlig bild av ett patriar-kalt samhälle.

– Ordspråken lockar ofta till skratt, men när mannen gång på gång på olika sätt positioneras i en överordnad ställning gentemot kvinnan så fastnar skrattet lätt i halsen. Det finns dock ordspråk där ett kvinnligt perspektiv lyfts fram, men de är inte lika många, säger han.

Riktigt hur ordspråken uppstått är svårt att säga, men Daniel beskriver dem som uttryck för folklig visdom, som ett slags allmänna ut-sagor om normer, regler och beprövad erfaren-het. Det är dock viktigt att komma ihåg att ordspråken också osynliggör vissa grupper av människor och många avvikande perspektiv.

Fega pojkar pussar aldrig vackra flickorMånga av ordspråken i avhandlingen används inte längre i dagligt tal, delvis för att de gamla dialekterna inte används längre, men Daniel funderar på om vi i dag skapar ordspråk som kommer att leva vidare i framtiden.

– Det är svårt att säga. Jag har fått mycket positiv respons på min avhandling och det har inspirerat mig att fortsätta att forska om ord-språk. Nästa steg blir just att undersöka om och hur vi skapar och använder ordspråk i dagens samhälle.

Text: Anette Olofsson Foto: Elin Berge

Språkvetaren Daniel Andersson har undersökt vad ordspråk kan berätta om hur man såg på kvinnlighet och manlighet i det norrländska bondesamhället.


Språkvetaren Daniel Andersson har studerat 199 ordspråk som användes under 1800-talet och början av 1900-talet i äldre norrländsk jordbruks-miljö.


Kommundirektör med en tå kvar i akademienMed en professor som kommundirektör är det naturligt att Örnsköldsviks kommuns utvecklingsarbete handlar en del om forskning. – Umeå universitet är en motor för hela regionen och det gäller att undersöka hur kommuner och universitet kan samverka och stärka varandras utveckling, säger kommundirektören och professorn i företagsekonomi Agneta Marell.

Aktum Extra • Våren 2009 25

Hemma i villan i Umeå får mamma Agneta en kram av familjens sexåring, innan han försvin-ner till de tre andra syskonen. Agneta är äntligen hemma efter en lång arbetsdag, och visst tycker hon att det skulle vara en fördel att bo i den kom-mun hon är direktör för.

– Ambitionen är att bo i den kommun man verkar, det handlar både om lokalkännedom och om att höra till. Målet är också att hela familjen ska bo på samma ställe, förklarar Agneta Marell.

Hon tillträdde som kommundirektör vid års-skiftet och känner sig fortfarande ny.

– Men jag har fått ett fantastiskt mottagande och jag är glad att jag vågade ta chansen när jag blev tillfrågad, och att de vågade välja mig.

Handleder doktorander i marknadsföringNaturligtvis är det en hel del som skiljer mellan att arbeta som rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitet, och arbetet som kommun-direktör i Örnsköldsvik.

– Verksamhetsmässigt är det mycket här och nu med frågor kring vård, skola, infrastruk-tur, ja, frågor som är aktuella i det vanliga livet. Det, och att arbeta i en politikerstyrd organi-sation, är de största skillnaderna.

Agneta Marell har dock en fot kvar i den akademiska världen, eller en tå snarare, med en femprocentig tjänst vid Umeå universitet som innebär att hon handleder doktorander inom sitt specialområde – marknadsföring. Agneta sitter också i styrelsen för Uminova Holding AB.

– Det är en styrka att ha en formell koppling till universitetet i det jobb som jag har.

Hon kommer då och då tillbaka till den vilja till utveckling som finns hos såväl med-borgare som tjänstemän och politiker i Örn-sköldsvik.

– Och det är inte bara ord, det händer saker också.

Domsjöområdet och Processum, som ut- gör ett kluster av företag inom bioraffinaderi, är ett av de framgångsrika exempel Agneta Marell nämner. Här driver Umeå universitet och Örnsköldsvik forskningsprojekt tillsam-mans.

– Idrottsrörelsen är stark i både Umeå och Örnsköldsvik, vilket är en tillgång för forskning-en. Det ligger i mitt uppdrag att se vad man kan göra för att stötta utvecklingen i regionen, det vill säga att identifiera styrkor för universitetet och kommunerna. Här är det bara den egna fantasin som sätter gränser, konstaterar Ag-neta Marell entusiastiskt.

Hon menar att om man bygger upp kompe-tensen i kommunen kommer också förutsätt-ningarna för att vara en part i utbildningen och i forskningen.

– Om vi får fler med licentiat- och doktors-examen i regionen, stärker det regionen, sam-tidigt är vi en god partner när det gäller att bidra till Umeå universitets utveckling. Det gäl-ler att hitta de områden där universitetet kan stärka Örnsköldsvik och Örnsköldsvik stärka universitetet.

Spetskompetens i tung industriAgneta tycker också att universitetet har en fantastisk möjlighet att ta del av den spetskom-petens som finns inom den tunga industrin, exempelvis BAE Hägglunds, där en stridsvagn som är en elhybrid tillverkas. Den har väckt stort intresse hos personbilsindustrin.

– I den högteknologiska industrin finns mycket spetskompetens, och om de framsteg som görs här går att använda civilt ger det av-knoppningsföretag.

Botniabanan tycker Agneta Marell är ett utmärkt exempel på regionalutveckling där universitetets kompetens är viktig.

– Där kan exempelvis transportforsknings-enheten och kulturgeografi bidra med kunskap

om hur och varför man pendlar. Vi i kommu-nerna är duktiga på att implementera den kun-skapen i samhället. Om personer från kommu-nen jobbar med forskarna tar de med sig kunskapen ”hem”, och universitetet och kom-munen bygger på så sätt kunskap tillsammans, vilket är viktigt.

Kvinnorna lederAgneta Marell är även ansvarig för samverkan internt inom kommunen. Här är uppdraget att se till att de kommunala bolagen och de kom-munala förvaltningarna samarbetar för ökad effektivitet.

– Örnsköldsvik är en välskött kommun, vil-ket syns på kompetensen. Var och en har sitt ansvarsområde och driver detta med just an-svar. Viljan att utveckla finns hela tiden. Örn-sköldsvik vill verkligen mycket. Hon behöver inte heller känna sig ensam som kvinna i top-pen. Av de sju förvaltningschefer som Agneta är högsta ansvariga chef för, är fem kvinnor och två män.

– Dessutom är kommunstyrelsens ordfö-rande kvinna. Elvy Söderström är en fantastisk människa som är kompetent, entusiasmerande och handlingskraftig. Så det är ingen nackdel att vara kvinna i ledningen för Örnsköldsviks kommun, men det tyckte jag inte det var på den samhällsvetenskapliga sidan på universitetet heller. Där var det också argumenten som räk-nades.

Just nu försöker Agneta Marell hitta en mö-tesplats för de forskare som verkar i Örnskölds-viks kommun.

– Det är viktigt att träffas och diskutera sin forskning.

Trots att det är fredagskväll och kommun-direktören har en späckad vecka bakom sig är det inte helg ännu. Nu är det tid för Agneta att följa med sexåringen till simskolan. Att barnen utvecklas, är också viktigt.

Text: Susanne Wiklund Foto: Mattias Pettersson

Det ligger i Agneta Marells uppdrag att se vad man kan göra för att stötta utvecklingen i regionen genom att identifiera styrkor för universitetet och kommunerna.


Före detta student – häng med!

Umeå universitets alumnnätverk – information, nätverk och kunskapsutveckling

Som före detta student, alumn, är du viktig för Umeå universitet. Vi hoppas förstås också att vi varit betydelsefulla för dig, i ditt liv och din karriär, oavsett var du befinner dig i livet.

Som alumn kan du fortsätta att dra nytta av Umeå universitet. För att vi på bästa sätt ska kunna nå dig med erbjudanden med mera vill vi – om du inte redan har gjort det – uppmana dig att registrera dig i Umeå uni-versitets alumnnätverk!

Anledningarna till att hålla kontakt med Umeå universitet kan vara många och skiljer sig åt beroende på vem du är och var du befinner dig i livet. Kanske behöver du någon som gör en utredning eller en studie på din arbetsplats? Då kan en av våra studenter kanske vara lösningen för dig, genom examensjobb, praktik eller uppsatsskrivande. Kanske är du intresserad av att komma i kontakt med en gammal korridorkompis som du tappat kontakten med? Kanske letar du efter ingångar på ett företag som du är intresserad att jobba på, eller vill hålla dig uppdaterad om vad som händer vid Umeå universitet? Oavsett orsak så är länken till din kontakt Umeå universitets alumnnätverk, www.alumn.umu.se.

Jessica Bergström, alumnkoordinator, [email protected]

Som registrerad i Umeå universitets alumnnätverk får du:

Möjlighet att söka bland fler än 18 000 registrerade alumner i fler än 60 länder, inom alla tänkbara yrkesområden.

En prenumeration på tidningen som du håller i din hand; Umeå universitets externa tidning Aktum Extra. Två gånger per år ger den dig information om ny spännande forskning, nya utbildningar och intressanta människor vid och utanför Umeå universitet, ofta alumner.

Inbjudningar till olika aktiviteter, t.ex. inspirerande föreläs-ningar, och en chans att träffa andra alumner och kunskaps-bildare.

En plattform för att återuppta kontakten med gamla kursare och skapa nya nätverk.

Möjlighet att prenumerera på nyhetsbrev med senaste nytt inom utbildning, forskning och alumner från Umeå universitet.

Allt detta får du som studerat vid Umeå universitet gratis.

För Umeå universitet är du en viktig länk till arbetslivet. Den kontakten kanske kan leda till examensarbeten, praktikplatser och studiebesök för dagens studenter. Bättre ambassadörer kan vi inte ha!

Anmäl dig som medlem i nätverket på: www.alumn.umu.se

Uppdatera dina uppgifter Är du redan medlem i Umeå universi-tets alumnnätverk? Kanske har du inte uppdaterat dina uppgifter på länge? Logga i så fall gärna in i alumnnätverket på www.alumn.umu.se

Synliggöra ert alumnnätverk? Är du aktiv i någon annan form av nätverk med personer som studerat vid Umeå universitet? Kan-ske är ni en aktiv grupp av före detta studenter på Facebook? El-ler en grupp som träffas vid luncher eller andra aktiviteter regel-bundet? Vill ni ha hjälp att synas? Kanske vill ni bli fler eller återknyta kontakten med utbildningsprogram och institutioner på universitetet? Vi hjälper gärna till att marknadsföra ert nät-verk på alumnwebben. Vi kan också erbjuda ett visst administra-tivt stöd. Hör av dig till alumnkoordinatorn!

Tyck till Just nu pågår ett arbete för att fastslå framtida strate-gier för alumnverksamheten vid Umeå universitet. Vi vill vässa oss ännu mer för att vara konkurrenskraftiga även i fortsättning-en. Vill du tycka till om vad som bör prioriteras och komma med förslag om vilket stöd vi kan vara för er alumner i karriären? Mejla till alumnkoordinatorn, [email protected]!

Tipsa Har du ett nytt spännande jobb? Känner du till någon alumn som du tycker att vi bör uppmärksamma? Kanske för en spännande prestation, för intressanta arbetsuppgifter eller för en fängslande livshistoria. Hör av dig! Vi berättar gärna om våra alumner för andra.

Foto: Mattias Pettersson


Lämna jorden för en stund och följ med på en tredimensionell rymdresa. Det är möjligt på Umeås science centre Umevato-riet, som har invigt ett nytt digitalt planetarium.

– I vårt gamla planetarium satt besökarna kvar i sina fåtöljer på jorden och betraktade rymden. I det nya planetariet kan vi ta med åskådarna på en virtuell tur i universum. Vi kan till exem-pel landa på Mars eller månen och betrakta vår egen planet därifrån. Det går också att besöka andra galaxer och universums ytterkanter, be-rättar Tommy Jonsson, som är projektledare för Umevatoriets virtuella världar, UVIV.

Planetariet är dessutom hoplänkat med ESA och NASA:s servrar, vilket gör att det går att visa bilder från den senaste spjutspetsforskningen.

– Det nya planetariet gör det möjligt för Umevatoriet att inta en frontplacering i Sve-rige. Vi kommer att kunna förmedla kunskap på ett interaktivt och spännande sätt, säger Tommy Jonsson.

Umevatoriets öppettider för allmänhetentisdagar kl. 19–22 fram till den 18 dec.

Tredimensionella rymdresor i nytt planetarium

I det nya planetariet får besökaren följa med på en virtuell tur i universum.

Stefan Marklund ingår i den så kallade ALS-gruppen vid Umeå universitet, en grupp fors-kare som har fördjupat sig i den dödliga nerv-sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, ALS.

Stefan Marklund, som är professor i klinisk kemi vid institutionen för medicinsk bioveten-skap, har bland annat upptäckt att ett protein i kroppen felveckas och klumpar ihop sig hos ALS-patienter, vilket leder till att nervceller dör.

Foto: Elin Berge

ALS-forskare i Umeå får Ulla-Carin Lindquist-pris

Umeåforskaren Stefan Marklund får 2009 års pris från Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning. Priset är på 200 000 kronor.

Text: Karin WikmanFoto: Lars-Åke Jonsson


Amerikanske sociologen Michael Kimmel drog fulla hus under sina föreläsningar vid Umeå universi-tet i slutet av oktober. Kimmel berättade om sin bok Guyland, ett begrepp som han också använder för tiden i livet mellan tonår och vuxenliv.

Michael Kimmel, som till vardags arbetar på University of New York at Stony Brook, var in-bjuden till Umeå universitet av Umeå Centrum för Genusstudier (UCGS) och Centre of Global Health research (UCGHR). Kerstin Edin, fors-karassistent vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, höll i en stor del av arrang-emanget.

– Det är otroligt roligt att Michael Kimmel kommer hit till Umeå för att föreläsa. Han är en av världens mest erkända maskulinitetsfors-kare och har publicerat några av maskulinitets-forskningens viktigaste verk, till exempel ”Man-hood in America”.

Ny tid mellan tonår och vuxenlivMichael Kimmel talade bland annat om sin nya bok Guyland. I boken har han intervjuat

unga män och kvinnor på college i USA för att se hur de lever och vilka värderingar de har. En slutsats som han drar i Guyland handlar bland annat om demografiska förändringar: Eftersom vi lever längre, åldern då man får sitt första barn har förskjutits tio år sedan förra generationen och vi gifter oss senare, så finns nu ett nytt stadium i livet. I det stadiet är man inte längre tonåring, men man fyller inte heller de kriterier som traditionellt räknas till vuxenlivet; man har till exempel inte gift sig, inte skaffat barn, inte flyttat hemifrån, inte skaffat jobb. Denna tid, som Michael Kimmel menar nu infinner sig ungefär i åldern 16–26 år, kallar han för Guyland.

Hörsalar fyllda till breddenI Guyland, som är en medvetet provocerande bok, hävdar Michael Kimmel att unga män som lever i guyland-tiden av sitt liv desperat försö-ker att visa sin manlighet. I brist på stöd från vuxenvärlden odlar de unga männen själva en kultur där homofobi, stor alkoholkonsum-tion och många tillfälliga sexuella relationer räknas till det mest manliga. Detta är ett kul-turellt fenomen som är här för att stanna, och som vuxenvärlden måste våga diskutera, menar han.

Universitetsbiblioteket, UB, ska vara tillgängligt för alla studen-ter. Som en viktig del av UB:s service för studenter med läs- och skrivsvårigheter startade resurslabbet i november 1999.

Resurslabbet ligger i anslutning till universitets-bibliotekets lånehall och ger studenter med läs- och skrivsvårigheter, främst dyslektiker och synskadade, tillgång till datoranpassningar för stavning, talsyntes och förstoring. Utrustningen gör det möjligt att söka information via Internet och i databaser, samt att skriva och skanna. Man

kan också läsa kurslitteratur på ett anpassat medium.

– När labbet startade för tio år sedan var det en handfull studenter som använde det. I dag är det drygt hundra som har tillgång, säger Kristina Strindlund, bibliotekarie vid universi-tetsbiblioteket.

Även nyproduktion av talböckerSedan 2003 kan studenter med läs- och skriv-svårigheter också låna sin kurslitteratur som talbok, e-textbok eller punktskriftsbok. Tal-böckerna laddas ned från Talboks- och punkt-skriftsbibliotekets webbplats, www.tpb.se, av bibliotekspersonalen eller av studenten själv.

– Om inte litteraturen finns anpassad så kan vi på UB beställa nyproduktion av den, berättar Kristina Strindlund.

Under 2008 laddade biblioteket ned cirka 1 450 talböcker. För att läsa talböckerna använ-der man en DAISY-spelare, ett läsprogram i en dator eller en mp3-spelare. Några DAISY-spe-lare, som även har svensk och engelsk talsyntes för uppläsning av textfiler samt möjlighet till ljudinspelning, finns att låna på universitets-biblioteket.

För den service som ges till studenterna svarar en arbetsgrupp som samarbetar med Studentcentrum vid universitetet.

Världsledande maskulinitetsforskare drog fulla hus

Många var intresserade av föreläsningarna i Umeå, och Kerstin Edin var glad över så många åhörare.– Vi hade hoppats att många skulle hitta till föreläsningarna, men det här blev över våra förväntningar! Båda hörsalarna var fullsatta till sista plats, och det blev en bra diskussion mel-lan Michael Kimmel och publiken efter föreläs-ningarna.

Text: Elin AnderssonFoto: Mikael Lundgren

Umeå universitetsbiblioteks resurslabb fyller tio år

Amerikanske sociologen Michael Kimmel har publicerat några av maskulinitetsforskningens viktigaste verk.


Vid Umeå universitets års-högtids ceremoni lördagen den 24 oktober promovera-des 7 hedersdoktorer, instal-lerades 34 professorer och prisades 16 pristagare i Aula Nordica. Inför ceremonin presenterade hedersdokto-rer, professorer och prista-gare tillsammans 56 kortare populärvetenskapliga före-läsningar för alla vetgiriga. På bilden talar rektor Göran Sandberg.

Borrelia är en familj spiralformade bakterier som sprids med fästingar eller löss. I Sverige orsakar de främst Lyme-borrelios, som överförs med fästingar; i tropiska och subtropiska länder däremot dominerar återfallsfeber, som orsakas av andra arter: Borrelia duttonii och Borrelia crocidurae. Återfallsfeber är en mycket allvar-lig sjukdom. Utan behandling kan dödligheten vara upp till 10 procent. Patienter som drabbas av återfallsfeber har mycket hög halt borrelia-bakterier i blodet, upp till 100 miljoner bakte-rier per milliliter blod.

– Vi vet från vår tidigare forskning att bor-relia-bakterierna under en infektion häftar sig på röda blodkroppar. Bakterierna och de röda blodkropparna klumpar ihop sig till rosetter och bildar små proppar i patienternas blodkärl, säger professor Sven Bergström som har lett studien. Smittade patienter drabbas av blöd-ningar och inflammationer i blodkärlen och nervsystemet.

Ankare för bakteriernaUmeåforskarna har tillsammans med kollegor i Göteborg och Saitama University, Japan, hit-tat de molekyler på blodcellerna som fungerar som ankare för bakterierna.

– Vi isolerade röda blodkroppar från bor-relia-smittat blod och behandlade dem med natriumperoxid, säger Sven Bergström.

Kemikalien förstörde ett slags sockermo-lekyler, neolactoglycan, på blodkropparnas yta utan att påverka vare sig blodkropparna själ-va eller borrelia-bakterierna. När vi under-sökte blodet i mikroskop såg vi att bakterierna hade tappat fäste på blodkropparna. Vi tes-tade flera sockertyper på blodkropparnas yta och hittade exakt de molekyler som borrelia fäste vid.

Sven Bergström och hans kollega Betty Guo kunde med sina forskningsresultat också un-danröja äldre resultat som pekade på att sialin-syror är receptorer för bakterierna.

– Vi kunde påvisa att flera borrelia-arter till skillnad från Lyme-typen har förmåga att fästa sig vid neolactoglycan, som förutom på blod-kropparna också finns i hjärnvävnad i magen och i sädesvätska.

Utveckla medicin– Nu kan vi gå vidare och framställa blockera-re till de molekyler på bakteriernas yta som passar till sockermolekylerna. Dessa blockera-re kan äntligen göra det möjligt att utveckla medicin mot återfallsfeber.

Sven Bergström och hans forskargrupp i Umeå, som är världsledande i forskningen om borrelia, publicerar sina nya resultat i den an-sedda tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA).

Text: Carina Dahlberg

Umeåforskare upptäcker borrelia-bakteriens infektionsstrategiSjukdomen återfallsfeber kännetecknas av febertoppar till följd av att bakterier invaderar blodet och häftar fast vid de röda blodkropparna. En grupp mikrobiologer vid Umeå universitet har nu upptäckt mekanismerna bakom sjukdomen.

Foto: Mattias Pettersson


Socionomprogrammets popularitet genom åren har säkert flera förklaringar, men för Lars Nord-lander framstår en som mer självklar än andra.

– Att utbildningen är yrkesinriktad och i många fall leder till ett jobb har stor betydelse för att den är så eftertraktad.

En annan orsak till att den behållit sin att-raktion har enligt Lars att göra med att det so-ciala arbetet alltid ansetts vara viktigt i vårt samhälle.

– Många vill kunna hjälpa och stödja män-niskor i utsatta livssituationer och det gör att intresset för utbildningen kanske inte påverkas så mycket av hur arbetsmarknaden ser ut i olika tider.

En utbildning som förändras Socionomutbildningen startade 1962 som yr-kesutbildning och var då placerad i den kända gamla byggnaden ”smörasken” i centrala Umeå. I slutet av 1970-talet blev den klassad som aka-

demisk utbildning och flyttades upp till univer-sitetet. I dag studerar sammanlagt cirka 1000 studenter på programmet som ges i Umeå, Skel-lefteå och Örnsköldsvik. Efter sex terminers studier tar studenterna en akademisk examen och efter sju terminer får de dessutom en yr-kesexamen. Undervisningen handlar i stora drag om hur man arbetar med människor i olika typer av problematiska livssituationer och ger teoretiska och praktiska kunskaper om fö-rebyggande, stödjande och behandlande socialt arbete.

– Bredden på utbildningen gör att våra stu-denter anställs på en mängd olika positioner och områden i samhället efter utbildningen - som socialsekreterare, kuratorer och förestån-dare inom olika typer av stödverksamheter, handikappomsorg, äldreomsorg eller på be-handlingshem, berättar Lars.

Sedan hösten 2007 pågår en förändring av utbildningen för att den bättre ska motsvara de

Populära socionomprogrammet – snart både på campus och via nätet

Att möta studenterna via nätet och låta verkligheten genom-syra utbildningen – det är framtiden för socionompro-grammet, som med nästan fyra sökande till varje utbild-ningsplats är en populär ut-bildning vid Umeå universitet.– Så har det alltid varit, och intresset verkar hålla i sig, säger Lars Nordlander, biträ-dande prefekt vid socialt arbete.


1. Varför sökte du till socionomprogrammet?2. Vad tycker du om utbildningen?3. Vad vill du jobba med efter utbildningen?

krav som ställs på dagens socialarbete. Tidi-gare var kurserna utformade som rena ämnes-kurser och ämnen som juridik, psykologi och sociologi lästes då var för sig. I dag utgår alla kurser från det sociala arbetet för att lyfta fram ämnet i stället för att vila i andra akademiska discipliner. Juridik bakas till exempel in i de kurser där de juridiska aspekterna är av bety-delse för det sociala ämnet.

– Vi vill att studenterna ska kunna förstå hur andra ämnen bidrar till det sociala arbetet, i stället för att varje enskilt ämne studeras var för sig utan koppling till de andra.

I det nya programmet har man också valt att satsa på en allmän inriktning, till skillnad från det gamla som var uppdelat i tre valbara specialinriktningar: en allmän, specialpedago-gik och social omsorg.

– Studenterna som läser det nya program-met får en bredare inblick i det sociala arbetet än de som läst det tidigare, eftersom kurser från alla tre tidigare specialinriktningar plockats in i det nya programmet.

Studenten och verkligheten i centrumEn viktig del i utbildningen är den en termin långa praktik som studenterna genomför på en arbetsplats.

– Praktiken är styrkan i utbildningen, eftersom det är först när studenten kommer ut i verklig-heten som de teoretiska kunskaperna blir be-gripliga. Det sociala arbetet handlar mycket om att kunna lösa ett unikt problem för en individ i ett unikt sammanhang och då gäller det att kunna tackla det på rätt sätt. Därför vill vi för-bereda studenterna på vad som kan hända och sätta de rätta verktygen i deras händer.

Jobba med socialt utsattaMen det är inte bara yrkeskunskaper som är viktiga för det framtida yrket, att jobba med socialt utsatta personer kräver även en viss ef-tertanke kring yrkesrollen.

– Vi engagerar oss inte bara i studenternas utbildning utan förbereder dem även på det ansvar och de krav den framtida yrkesrollen kommer att innebära. En yrkesverksam soci-alarbetare kommer med all sannolikhet att möta människor med alkoholproblem. Därför dis-kuterar vi värdegrundsfrågor och förhållnings-sätt till alkohol tillsammans med studenterna, så att de vet var de själva står och hur de ska kunna förbereda sig för en sådan situation.

Rekryteringsbehovet av socionomer förvän-tas öka i Norrbotten de närmaste åren. För att möta behovet finns därför planer på att starta

en nätbaserad utbildning med samma innehåll som utbildningen på campusområdena.

– Det känns angeläget att kunna tillgodose ett behov som finns i Norrbotten. Att erbjuda en utbildning där är att ett sätt att möta beho-vet och blivande studenter där de finns.

Hur lära över nätet?Än så länge är nätutbildningen inne i en plane-ringsfas och det är många saker som måste redas ut innan det definitiva beslutet om ut-bildningen tas. Lärarresurserna måste ses över och omvärderas, det behövs ny teknik och lo-kaler att hålla till i. Dessutom måste frågor kring det pedagogiska greppet diskuteras; hur lära man sig saker över nätet och hur anpassar man ett kursinnehåll för nätet?

– När utbildningen kommer i gång är det viktigt att allt stämmer. Vi vill kunna erbjuda en utbildning som är lika bra som den på cam-pus, därför tar vi god tid till förberedelse så att allt klaffar när det väl gäller. Vårt mål är att kunna erbjuda en utbildning med bästa möj-liga kvalitet och det är något vi vill kunna stå för även när den anpassas för våra nätstudenter i framtiden.

Text och foto: Eva Stoianov

3 frågor till 3 studenter på socionomprogrammet

Madelene Mörtberg, 20 år, Övertorneå

1. Vill jobba med människor men inte inom vården.

2. Jättebra! Den är bred och man kan bli så mycket.

3. Som skolkurator med barn och ungdomar. Men kanske jag ändrar mig, mycket är intressant.

Mattias Gerdin, 23 år, Lycksele

1. Blev tipsad om att utbildningen var bra och att den skulle passa mig.

2. Oerhört kul och givande! Har jobbat vid sidan om och testat kunskaperna där.

3. Inom handikappomsorg eller äldre- omsorg. Är engagerad i handikappfrågor även privat.

Marie Eliasson, 30 år, Karlskrona

1. Ville ha en bred utbildning och se Norrland.

2. Bra! Kurserna tillsammans med praktiken ger en bra helhet.

3. Jag har sökt ett jobb i Karlstad som socialkonsulent, det handlar om att hjälpa kriminella och missbrukare att få jobb.


Tobias Krantz besökte Umeå universitet i sam-band med EU-ministermötet. Ministern fick en snabbkurs i universitetets satsningar och styr-keområden. Han fick också se två framstående miljöer, Designhögskolan, som för tredje gång-

Under högskole- och forskningsminister To-bias Krantz ledning diskuterade ministrarna hur man kan stärka det europeiska samarbetet kring utbildning, forskning och innovation.

En utgångspunkt för diskussionerna var de ekonomiska, ekologiska och sociala utmaning-ar som Europa står inför. Ambitionen är att möta utmaningarna genom en utveckling av det europeiska forskningsområdet, till exempel genom att resurser som satsas på EU-nivå och nationell nivå används mer effektivt och struk-turerat.

– Vi sluter upp bakom projektet men vi måste ha kontroll på kostnaderna och se om det finns andra finansieringsmöjligheter, säger Tobias Krantz i en kommentar.

På mötet diskuterades även kommittén för vetenskaplig och teknisk forskning, CREST, som samordnar den europeiska forskningspo-litiken inom EU, och att den måste få en stra-tegisk roll för utvecklingen av ERA. En annan fråga som lyftes var en framtida ministerkon-ferens för det europeiska forskningsområdet.

Text: Carina Dahlberg

Tobias Krantz inledde överläggningarna med att framhålla European Research Area, ERA:s, betydelse för Europas förmåga att hantera ut-maningar i samhället. Han menade också att en förbättrad styrning av ERA förutsätter ett starkt partnerskap mellan medlemsländerna, kommissionen och Europaparlamentet.

Kontroll på kostnadernaUnder mötet diskuterades den stora kostnads-ökningen för världens största fusionsforsk-ningsanläggning, ITER.

Europas forskningsministrar i UmeåEn stor del av Europas forskningsministrar samlades i oktober i Umeå, för ett informellt ministermöte om konkurrenskraft.

– Det är spännande att Umeå universitet vågar satsa på humaniora, menade Tobias Krantz.

Tobias Krantz: – Kvalitet och frihet ledertill akademisk framgångÖppenhet mot omvärlden och en stark integritet är högskole- och forskningsminister Tobias Krantz recept för att skapa en högskola i världsklass.

– Det är otroligt svårt att förutse vilken forsk-ning som är nyttig. Att satsa på religionshisto-ria verkade apart för några år sedan, men i dag har världen ett stort behov av religionsvetare.

Grundforskning – hett ämneTobias Krantz framhöll att det är viktigt att ut-bildningarna håller hög akademisk kvalitet.

– Vi ska inte lura studenterna att söka aka-demisk utbildning om de inte gör det.

Han förespråkade även en differentiering av lärosätena.

– Jag ser framför mig en mångfald av breda lärosäten, några specialiserade och andra ännu mer specialiserade. Det är den utveckling som vi ser i övriga världen, menade ministern.

Tobias Krantz fick en hel del frågor om lä-rarutbildningen och den kliniska forskningen, men framför allt pressades han om regeringens inställning till grundforskning.

– Jag tycker det är motiverat att satsa på strategiska områden, det görs även internatio-nellt. De får en liten del av de fem miljarder vi satsar. Grundforskning är viktigt, och den största delen av pengarna går fortfarande till grundforskningen, menade ministern.

Text: Carina DahlbergFoto: Mikael Lundgren

en i rad utsetts till en av Europas främsta de-signskolor, och laboratoriet för molekylär in-fektionsmedicin.

Tobias Krantz blev informerad om utveck-lingen av Konstnärligt campus och fick bak-grunden till varför Umeå universitets infek-tionsforskare, i hård konkurrens, valdes ut till partner av European Molecular Biology Labo-ratory, EMBL. Infektionsforskarna kunde be-rätta att deras ansträngningar att hitta nya antibiotika står inför ett genombrott.

Asien utmanarTobias Krantz höll en offentlig föreläsning om sin vision av en högskola i världsklass. Han målade upp en världsbild i förändring där Asi-en är på stark frammarsch inom utbildning och forskning, vilket innebär att Sverige och Eu-ropa nu utmanas från fler håll.

– Jag tror att det är viktigt att möta denna utmaning med en akademi med stark egen in-tegritet som är öppen mot omvärlden. Vår vision vilar på tre ben: kunskap som egenvärde, fokus på kvalitet och akademisk frihet. Länder med friare högskolor lyckas alltid bättre. Jämförelser mellan Öst- och Västtyskland är ett tydligt bevis.

Ministern underströk att kunskap som inte omedelbart kan översättas till en ökning av BNP också har ett värde.


Student-VM i innebandy i Umeå 2010Student-VM i innebandy avgörs nästa år i Umeå. 12–16 maj gör 16 av innebandyns toppnationer upp om världsmästartiteln.

– Innebandyn har en stark ställning i Umeå och vi brukar kalla oss inneban-dyns huvudstad i Sverige. Därför passar det perfekt med ett VM här, säger Dan-Åke Lindquist, projektledare hos Iksu.

De fyra stora innebandynationerna Sverige, Finland, Tjeckien och Schweiz kommer att skicka sina bästa spelare till mästerskapet, som väntas locka totalt runt 400 deltagare med 8 damlag och 8 herrlag. Matcherna spelas i Gammliahal-len och i Iksuhallen och söndagens fina-ler avgörs på Gammlia.

– Det här blir jätteroligt. Vi kommer att göra allt för att både spelare och publik ska bjudas på bästa underhållning och spänning, säger Dan-Åke Lindquist.

Student-VM arrangeras i 30 olika idrotter och äger rum vartannat år. Stu-dent-VM i innebandy arrangeras av IKSU i samarbete med Sveriges Akademiska Idrottsförbund, Umeå universitet, Umeå kommun, Västerbottens Innebandyför-bund och Svenska Innebandyförbundet.

Text: Anette OlofssonFoto: Niklas Ekblom

Till våren ska Student-VM i innebandy avgöras i Umeå.

aktuellt i bildmuseet

Besöksadress: Gammlia • Fri entré • 090 - 786 52 27 www.bildmuseet.umu.se • [email protected]

MARIA MIESENBERGER4.10.09-17.1.10


EngLish pAgE

Alumni Profile: Fredrik Lindegren in the cultural spotlightFredrik Lindegren combines two top positions as the head of cultural activities in Umeå and artistic director for Umeå 2014, when the city will be the European Capital of Culture. In the early 1990s, Fredrik moved from Skellefteå to study drama, theatre and film at Umeå Uni-versity. After his studies, Fredrik spent 12 years at Profilteatern in Umeå, known for experimental theatre. Among his accolades is win-ning a Swedish Radio contest in 2005 as Västerbotten County’s fun-niest person. His most recent accomplishment was leading the cam-paign for Umeå 2014, which was declared the winning city in September. “It was essential that the effort was collectively supported by citizens, cultural workers, organisations, businesses and authori-ties,” he noted. Throughout 2014, Umeå will be featuring a great num-ber of events in diverse areas.

Productive EU minsters meeting in UmeåAn informal meeting of European Union competitiveness ministers was held in Umeå during 14-16 October. The focus was on trade, enterprise and energy, and in research and education. Tobias Krantz, Swedish Mi-nister for Higher Education and Research, led a discussion on how to strengthen European integration in research, education and innovation so that research results can be used more effectively. The ministers and delegates also were able to sample cuisine from the Umeå region, with a dinner hosted by Umeå University and Umeå Municipality. Locally produced reindeer, chanterelle mushrooms, cloudberries, and Väster-botten cheese were served to the 250 guests.

Umeå University’s first vice-chancellor passes awayLars-Gunnar Larsson was the first vice-chancellor of Umeå University. He assumed the position in 1964, the year prior the university’s foun-ding. Larsson was named an honorary doctor by the then Faculty of

Highlights of selected articles from this issue of Aktum Extra

Philosophy in 1969. Although his mandate period ended over 40 years ago, he still played an active roll in the development of the university up to recent times. “He was one of the pioneers that built up Umeå Univer-sity, Sweden’s fifth university. The university and city of Umeå have much to thank him for,” said Göran Sandberg, current vice-chancellor.

Nokia Head named new rector of Umeå Institute of DesignAnna Valtonen was appointed as the new rector of Umeå Institute of Design on 30 September. Her impressive list of credentials includes head of design research & foresight at Nokia in Helsinki, Finland. She holds a PhD in industrial design and is well recognised at the Institute, where she has followed its progress as a guest lecturer, and as a contributor in various student assignments and degree projects. The Institute was re-cently ranked among the world’s top 30 design schools for third time by BusinessWeek magazine. “It’s a big challenge to further develop so-mething that is already good rather than something that is not quite complete,” said Anna.

National research school in family medicineUmeå University has been designated one of five new national clinical research schools, which will start in 2010. They will share a total of SEK 75 million allocated by the Swedish Research Council. The overall aim is to develop and strengthen the capacity for research training in family medicine through efficient multi-disciplinary collaboration in research, with a high international standard.

University Library digitalising older literatureThe University Library is in the forefront of implementing digital tech-nologies for preserving historical works of literature. Today, the library is continually digitalising special collections of books, archives and hand-written manuscripts. The public can now browse through nearly 240 rare works dated back to the 6th century, including Sami literature, cookbooks, travel books and teaching materials. The hope is that resear-chers and other active users can have more influence over what works are digitised, and the library is seeking funds to launch a new scan-on-demand service. Visit: rara.ub.umu.se

World University Floorball Championship 2010 in UmeåThe 16 best teams in floorball will meet in Umeå during 12-16 May for the 4th world university championship 2010. Sweden, Finland, Czech Republic and Switzerland will send an estimated 400 players, with 8 women’s and 8 men’s teams. The matches will be played at Gammliahal-len arena and Iksu Sport Centre. “Floorball has a strong base in Umeå and we’re often called the capital of floorball in Sweden. Therefore, the championship is perfectly suited here,” said Dan-Åke Lindquist, project manager at Iksu.

Text: David MeyersPhoto: Mikael Lundgren


Vinnare i Aktum nr 4/2009 blev Siv Sääf, molekylärbiologi. Vinnare i Aktum nr 5/2009 blev Annemaj Nilsson, tillämpad fysik och elektronik. Grattis! Presentkort är på väg.

Skicka din lösning till Aktum, informationsenheten, Umeå universitetet, 901 87 Umeå senast 22 december 2009.Den först öppnande rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från Akademibokhandeln.

Namn __________________________________________ Adress __________________________________________

__________________________________________

näsT sisT

Umeå universitetInformationsenheten

SvarspostKundnummer 900020100-4908 11 Umeå

Känner du någon som skulle uppskatta att få Aktum Extra hem i brevlådan? Eller har du ändrat adress? Fyll i så fall i och skicka in! Du kan även mejla till <[email protected]>.

Jag har bytt adress Jag vill att följande person ska få Aktum Extra

Jag vill inte få Aktum Extra i fortsättnigen

Namn

Adress

Tidigare adress (vid flytt)

Postadress

E-post

Frankeras ej

Adressatenbetalar portot


Avsändare:Umeå universitet901 87 Umeå B

MånAdEns kåsERi

Posttidning

Jag sitter nu i bil på väg över Finnmarksvidda efter att ha deltagit i invigningen av ett nytt vetenskapshus på Samiska högskolan i Kauto-keino. Jag mår bra, vilket jag alltid gör efter besök i den akademiska miljön. Precis som i landskapet här ute på vidderna så får tankarna obegränsade möjligheter att åka i väg och ut-sikterna ter sig oändliga. Det positiva med ve-tenskapen till skillnad från politiken är att de samiska frågorna inte uppfattas som proble-matiska utan möjligen som komplicerade, och därmed som en guldgruva för vetenskapen och forskarna.

Ju mer komplicerat desto bättre, kan jag tänka mig. För just komplicerad, i positiv be-märkelse – är den samiska frågan. Därför tycker jag att det är konstigt att de svenska uni-versiteten är så ointresserade av samisk forsk-ning och utbildning.

Jag är inte svensk. Varje gång jag säger det så provocerar det någon. Det gör mig förvånad eftersom etnicitet och identitet måste vara nå-got som varje människa bestämmer över själv. Ens egen självuppfattning påverkas dock i hög grad av omgivningen. Mitt förhållande till min svenskhet är komplicerad. Att ha vuxit upp med svenska som modersmål, tittat på svenska barn-program och serier i tv, gått i svensk skola, läst på Umeå universitet och dessutom ha ett svenskt medborgarskap borde väl rimligen göra mig svensk. Trots det så är det inte något jag brukar bejaka och det beror mycket på att människor i min omgivning sällan på ett respektfullt sätt kan förhålla sig till att jag faktiskt är same. För det är jag i första hand.

Att ens identitet till del är beroende på hur andra betraktar en blev särskilt uppenbart för mig vid ett samtal med en vän. Hon är född i Sverige av invandrade föräldrar. Hon kallar sig gärna svensk, vilket hon givetvis är, men visst har det faktum att omgivningen envisas med att kalla henne invandrare betydelse för att hon

Med varma svensk-skor i Sameland

så medvetet bejakar sin svenskhet. Där satt vi, båda två lika mycket eller lite svenska – med en uppenbar insikt om att det inte bara är vi själva som påverkar vår identitet.

Jag kallar mig i första hand för same men jag har även ett komplicerat förhållande till min samiska identitet. För hur är det egentligen, varför envisas alla, till och med vi samer själva med att säga ord som lappskor, samedräkt och sameskola? Är jag egentligen en svensk som uppskattar att använda min släkts samedräkt och lappskor och vill gå i sameskola om möj-ligheterna finns? Eller är jag egentligen same som blivit lärd att det är fint att gå i svensk-skola, bära svenskskor och svenskdräkt? Per-sonligen så har jag slutat att använda dessa ord. Jag bär gärna snygga skor och en vacker dräkt. Jag vill också i min politiska gärning skapa en bra skola som mina egna barn en dag kan få glädje av. Att skor, dräkt och skola för mig of-

tast är synonymt med lappskor, samedräkt och sameskola är kanske inte så svårt att räkna ut.

I Norrbotten och Västerbotten har de flesta människor på något sätt en personlig relation till det samiska. I hela Arktis finns det cirka två miljoner människor som tillhör ett urfolk. Det är inte problematiskt, vilket vi samer ofta får höra av svenska makthavare. Kulturell mång-fald måste alltid betraktas som en tillgång. Vis-serligen är det mycket som är komplicerat men det innebär ju bara att den akademiska världen, särskilt i vårt område, har en del att ta itu med. Det ser jag fram emot, för samisk forskning och utbildning inom olika discipliner är både nöd-vändig för ett framtida mångkulturellt sam-hälle och oerhört spännande.

Sara Larsson, alumn Umeå universitet och styrelseordförande i Sametinget

Foto: Hans-Olof Utsi

Documents

Aktum Extra 2009, nr 6