View
74
Download
0
Category
Preview:
DESCRIPTION
Överskuldsättning, hälsa och livskvalitet. Richard Ahlström Avd för Psykologi Institutionen för samhällsvetenskap Mittuniversitetet Östersund. Några fakta (EU). Ca 15 % av EU:s befolkning är (7%-35%) I några medlemsstater (t ex Irland) förekommer fängelsestraff för obetalda skulder - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Överskuldsättning, hälsa och livskvalitet
Richard AhlströmAvd för Psykologi
Institutionen för samhällsvetenskapMittuniversitetet
Östersund
Några fakta (EU)
• Ca 15 % av EU:s befolkning är (7%-35%)• I några medlemsstater (t ex Irland) förekommer
fängelsestraff för obetalda skulder• Skuldsanering är INTE en rättighet i många
medlemsländer• Skuldsanering skiljer sig avsevärt mellan olika
medlemsländer och andra länder utanför EU, t ex USA, Kanada and Japan). Inom EU, varierar skuldsanerings-tiden från ett år (UK) till tolv år (Frankrike).
Hur ser det ut i Sverige?
• 400.000-600.000 överskuldsatta individer enligt (Kronofogden, 2008)
• Inkasso och olika former av utmätning är vanligt• Vräkning och tvångsförsäljning av bostad relativt vanligt i
jämförelse med många andra länder (OECD)• Överskuldsättning innebär ekonomisk misär • Skuldsanering är svårt att erhålla (endast ca 0.5 % per år)• Alltför få söker skuldsanering• Många överskuldsattas hälsa är påtagligt försämrad i
jämförelse med normalbefolkningen
HälsoproblemHjärtsjukdomHypertoniDiabetesMage,lever,gallCancerReumatismGiktHuvudvärk Rygg/nackeAllergierPsykisk ohälsa
Målgruppen 11% 15% 3% 43% 4% 9% 2% 42% 61% 26% 28%
Normvärden 0.8% 1.3% 1.2% 3.2% 1.5% 1.3% 0.5% 2% u.s. 8% 17%
Generell och specifik hälsa - SF-36I genomsnitt motsvarar hälsoläget hos överskuldsatta svenskar hälsoläget hos åldersgruppen 75+ i normalbefolkningen (Ahlström, 1998)
Utmattning (Vital exhaustion, Appels et al)• Detta instrument som innefattar 21 frågor
mäter generell utmattning, och har ett specifikt värde vid riskvärderingen av hjärtinfarkt.
Medelvärdet i normalbefolkningen är 8.1 Ett värde > 21 indikerar hög risk för infarkt. Medelvärdet för målgruppen var 24.8
Socio-ekonomiskt bokslut för överskuldsättningen i Sverige
Kronofogden , 2008)
• Hälsovårdskostnader = 8 miljarder kronor per år• Produktionsbortfall = 20-40 miljarder kronor per år _______________________ Totalt: 30-50 miljarder kronor per år
Ny studie i samarbete med FHI
• Tvärsnittsstudie med möjlighet till uppföljningar Självrapportering• Instrument: SF-36 (psy, fys), HADS, Förekomst av diagnosticerad sjukdom (30+st), Peykel, VE --------------------------------------------------------------------------------------- CLE, Hopplöshet, IMPdebts, PCL, SOC, AVSI-AVAT, RESsat, Livsstil, Coping --------------------------------------------------------------------------------------- Skuldsituationen, bakgrundsfrågor (bl a vårdbehov, tandhälsa, näringsstatus, spelberoende, hjälp från budget –och skuldrådgivare) -----------------------------------------------------------------------------------------
PF RP BP GH VT SF RE MH0.0
10.0
20.0
30.0
40.0
50.0
60.0
70.0
80.0
90.0
100.0
NormdataVB 103
Man 50 – 54 år
SF-36 Höga poäng indikerar bättre hälsotillstånd , och den maximalapoängen på varje faktor är 100 .
PF RP BP GH VT SF RE MH0.0
10.0
20.0
30.0
40.0
50.0
60.0
70.0
80.0
90.0
100.0
NormdataVY 172
Kvinna 60 – 64 år
PF RP BP GH VT SF RE MH0.0
10.0
20.0
30.0
40.0
50.0
60.0
70.0
80.0
90.0
100.0
Normdata
Man 35 – 39 år
PF RP BP GH VT SF RE MH0.0
20.0
40.0
60.0
80.0
100.0
120.0
Normdata
Kvinna 35 – 39 år
PF RP BP GH VT SF RE MH0.0
20.0
40.0
60.0
80.0
100.0
120.0
NormdataVY 139
Man 35 – 39 år
1. Nej
2. Livet är inte värt att leva
3. Önskat att de vore död
4. Allvarligt övervägt att ta sitt liv
5. Någonsin försökt att ta sitt liv
Paykels kategorier för självmordsbenägenhet
Figuren är baserad på 686 överskuldsatta personer
Normalbefolkningen Psykvårdspersonal1 Överskuldsatta (n=686)
Självmordstankar 20,3 % 42,8 % 35,7 %Självmordsförsök 3,6 % 4,8 % 17,9 %
1Källa: Ramberg & Wasserman, 2000)1Källa: Ramberg & Wasserman, 2000)
Källa: Ramberg & Wasserman, 2000
Vad vi inte vet• Situationen för speciella riskgrupper, t ex barn och
ensamstående• Hur förändras hälsa och livskvalitet under
skuldsättningsprocessen?• Stort behov av hälsoekonomiska analyser• Hjälper skuldsanering i dess nuvarande form?• Blir man återställd?• Behöver överskuldsatta speciella former av
rehabilitering?
Vilka får skuldsanering i Sverige?
Källa: Kronofogden
Tabell 1:1 Beviljande skuldsaneringar 2003
Kön Antal Könsfördelning (%)
Män 589 53
Kvinnor 527 47
S:a 1116 100
Tabell 1:2 Beviljade skuldsaneringar 2003 Medelålder 2008
Kön Medelålder (µ)
Man 59
Kvinna 58
Tabell 1:3 Beviljade skuldsaneringar 2003 Avlidna
Kön Antal beviljande
Medelålder (µ)avlidna
Antal avlidna Avlidna %
Män 589 66 103 9.2
Kvinnor 527 67 60 5.4
S:a 1116 66.5 163 14.6
Tabell 1:6 Beviljade skuldsaneringar 2003 ny skuldsättning
Kön Antal Kontrollerade
Antal ”nya” skuldsatta
Antal ”nya” skuldsatta %
A-mål E-mål Belopp SEK
Män 117 13 11.1 138 36 3 597 459
Kvinnor 104 11 10.6 24 15 504 849
S:a 221 24 10.8 162 51 4 102 308
Tabell 1:7 Beviljade skuldsanering 2003- medelålder
År Antal Medelålder µ Ålder efter Skusan
+/-
2003 1116 53.5 58.5 0
2007 2378 56.3 61.3 + 3.2
2008 3661 56.6 61.6 + 0.3
2009 4007 56.7 61.7 + 0.1
Upprätthållandet av
betalningsmoralen! Psyk
iskt l
idan
de
Ohä
lsa
Kreditförluster
Nationalekonomiskt minusBarns u
ppväxtvillkor
Kriminalite
t
Recommended