Intryck 2 2014

1INTRYCK 2 • 2014

Nummer 2 · april 2014Landstinget i Värmland – personaltidning

TEMA: SAMVERKAN sid. 4–11

Nye kommunikationschefen sid. 10–11

Gruset i maskineriet ska bort sid.16

Klinisk fysiologi är Årets vägvisare

2 INTRYCK 2 • 2014

är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget i Värmland. Tidningen kommer ut med fem nummer per år.

Adress: Intryck, Landstingshuset, 651 82 Karlstad

E-post: elisabeth.petersson@liv.se

Redaktion: Elisabet Petersson 054-61 41 53Kristina Borgsten 054-61 43 18Annika Olsson 054-61 43 56Petter Niljung 054-61 40 83Júlia Megyeri 054-61 41 23Jens Magnusson 054-61 40 48

Ansvarig utgivare: Tomas Philipp

Grafi sk form: Kristina Borgsten

Omslagsbild: Jens Magnusson

Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås

Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: vaktm@liv.se, tfn: (054-6)1 42 91.

Nästa nummer: I början av juni kom-mer nästa nummer av Intryck ut. Sista manusdag är 13 maj 2014.

Omslagsbilden: Tuula Räikkönen, undersköterska på klinisk fysiologi, kontrollerar EKG. Tomas Philipp

Kommunikationschef

I DETTA NUMMER

Tomas Philipp

TEMAT I DETTA NUMMER av Intryck är samverkan. Det är ett både mångtydigt, utslitet och väldigt viktigt ord. Samverkan bygger på en gammal svensk tradition av samförstånd och Saltsjöbadsanda. En minst sagt framgångsrik tradition, är värt att notera, där samverkan mellan arbetsgivare och fackförbund bidragit till att vi i Sverige i decennier haft relativ arbetsfred och uppnått ett välstånd som länge varit bland de högsta i världen.

Idag används begreppet samverkan till allt och inget. Om två enheter har möten ihop kan det kallas samverkan, vilket kan urholka det viktiga ordet. Att arbeta söm-löst och gränsöverskridande mellan enheter, verksamheter och organisationer är ett av de allra viktigaste förbättringsområdena för att vi ska kunna behålla vår höga stan-dard inom vård och omsorg. Men kanske behöver begreppet ha en kvalitetsstämpel.

Nya perspektiv är ett exempel på ambitiös samverkan med kvalitet mellan landsting och kommuner som nu börjat skörda konkreta framgångsfrukter i form av bättre till-gänglighet till vård och omsorg.

MÅLET FÖR DEN SJUKVÅRD vi bedriver i Landstinget i Värmland tror jag alla kan skriva under på: en patientsäker vård med hög kvalitet, tillgänglighet och gott bemö-tande som ger nöjda patienter och trygga invånare. Om målet är det lätt att skapa samförstånd.

Det som kan skilja politiska partier, landstingsledning, fackliga organisationer, patientföreningar, enskilda medarbetare eller patienter åt, är tron på hur man åstad-kommer den goda vården och på vilket sätt man ska använda resurserna – personal, utrustning, metoder, lokaler – på bästa sätt. Vägen till målet är det svårare att kom-ma överens om – ibland.

Samverkansavtalen mellan personalorganisationer och arbetsgivare (i vårt fall landstinget) är en av de allra viktigaste grundpelarna för god utveckling av vården. Här sätts samverkan på prov och det krävs både lyhördhet, respekt och god kommu-nikation.

RADICAL COLLABORATION är ett inte så känt begrepp, som kräver sin förkla-ring. Det översätts med förtroendefullt samarbete och utgångspunkten är att vid ett partnerskap eller en förhandling så vinner man på att försöka se saker ur den andra förhandlingspartens eller samarbetspartnerns perspektiv och skapa en win-win-situation. Det som är bra för den andra parten är bra för dig. Om båda har den inställningen, vinner båda. Det här är modern förhandlingsfi losofi som möjliggör hållbara partnerskap och god samverkan och som lägger grunden till framåtskridande och utveckling.

JAG TROR SJUKVÅRDEN, som inte sällan dras med interna motsättningar, skulle vinna på mer inslag av radical collaboration. Vi vill alla ha full bemanning av kompe-tent personal, rättvisa löner efter prestation och effektiva fl öden utan köer och vänte-tider, så att vi både klarar högsta vårdkvalitet och god hus-hållning med skattepengarna. Om vi ska klara det måste vi samverka, med kvalitet. Och med förtroende.

Förtroendefullt samarbete

Tema: Samverkan sid. 4–11En problemlösares vardag 3En förutsättning för god vård 4Bättre livskvalitet för äldre 4Familjecentralen står på fyra ben 51177 Vårdguiden – webbplats om vård för hela Sverige 5Livet är härligt efter kurs hos Friskvården i Värmland 6Bättre utskrivning för minskad inläggning 7Barnsligt enkelt 8God kommunikation ger trygga patienter 10Lagarbete och ständiga förbättringarhar minskat köerna 12Landstinget står berett inför sommaren 13Möten på distans 14Fokuserad KBT ger lite till många i stället för mycket till få 15Gruset i maskineriet ska bort 16Samordningen ska bli bättre 17Ingegerds innovativa instrumentbricka 18Region Skåne inför journal på nätet 18Notiser 19Landstingsdirektörens PS 20

3INTRYCK 2 • 2014

Yrke

i Li

V: L

ands

ting

sjur

ist

Det är när Isabelle Edgren får lösa problem tillsammans med personalen ute i verksamheten som hon trivs allra bäst med sitt arbete. Som landstingsjurist ser hon till att vi andra gör rätt.

Intresset för samhället fi ck styra när Isabelle Edgren skulle välja yrkesbana. Valet var dock ingen självklarhet.

– Det stod mellan juridik och journalistik, men jag valde juridiken, säger hon.

Efter sex års arbete inom både rättsväsen-det och på statliga verk blev Isabelle Edgren rekryterad till Landstinget i Värmland.

– Nu har jag arbetat här i tio år. På lands-tinget är vi två jurister som arbetar med unge-fär samma saker. Jag har en konsulterande roll där den viktigaste uppgiften är att ge stöd till våra verksamheter i juridiska frågor.

Lösa vardagsproblemStödet består till stor del av rådgivning och utbildning till hela verksamheter eller en-skilda medarbetare. Arbetet innebär också mycket studier, faktainsamling och bearbet-ning av material som samlats in. Detta för att reda ut vad som gäller i vissa frågor och kunna lösa problem.

– Mitt arbete är som roligast när jag kan vara till hjälp ute i verksamheten för sjuk-vårdspersonalen. När jag kan lösa problem som uppstår i deras vardag.

Arbetet som jurist är varierat och sällan tråkigt.

– Men ibland har jag ångrat mig och det främst av två skäl. Är man jurist är det i stort sett omöjligt att göra internationellt arbete. Sedan handlar jobbet väldigt ofta om kon-fl ikter och det kan jag bli lite trött på, säger Isabelle Edgren.

Göra lagen begripligSom jurist gäller det att vara påläst, men det innebär inte att man måste ha hela lagboken i huvudet.

– Vissa frågor blir självklart rutin med ti-den, men det är vanligare att man får kolla upp vad som gäller. Rättsutvecklingen går dessutom ganska snabbt så man måste hålla sig uppdaterad.

En problemlösares vardag

Juridiken kretsar som bekant ofta kring de svåra frågorna och inom sjukvården omgärdas mycket av sekretess.

– Behandlingen av patientuppgifter är ett ständigt återkommande ämne, säger Isabelle Edgren.

För gemene man kan juridiken kännas komplex och svårgripbar. Därför är en av hennes viktigaste uppgifter att göra lagen begriplig.

– Ibland vet inte den som behöver hjälp exakt vilket juridiskt problem de söker svar på och då får jag ofta en otydlig frågeställning. Då gäller det att kunna översätta.

TEXT OCH FOTO: JENS MAGNUSSON

Namn: Isabelle Edgren

Yrke: Landstingsjurist

Läser: När jag hinner läsa blir det kriminalromaner och svenska deckare.

Lyssnar till: Rock, gärna tung mu-sik som Metallica, men favoriterna genom alla tider är Beatles.

Rekommenderar: Att dra ut i naturen, gärna med båt.

4 intryck 2 • 2014

Att söka vård ska vara enkelt och tryggt oavsett vart man vänder sig. En god samverkan är därför en förutsättning för att ge värmlänningarna bästa möjliga vård. – Det handlar om att göra vården sömlös, säger Karin Malmqvist.

Mycket av det arbete som sker inom hälso- och sjukvården är resultatet av bra samarbete mellan Landstinget i Värmland och andra aktörer. Samverkan med etablerade verksam-heter som familjecentraler eller ungdoms-mottagningar är ett exempel, delaktighet i olika typer av forum ett annat.

– Man ska inte glömma utbildning som är en stor och viktig del av vår samverkan. Landstinget arbetar till exempel mycket med

En förutsättning för god vårdTem

a: S

amve

rkan

Karlstad universitet, säger Karin Malmqvist som är chef för division allmänmedicin.

Bra processerEn stor del av landstingets samverkan sker tillsammans med kommunerna i Värmland.

Många människor kommer in i vården via kommunala verksamheter och därför behöver man skapa bra processer som skär genom or-ganisationerna.

– Visit i Hagfors är ett utmärkt exempel på en väl fungerande samverkan, säger Karin Malmqvist.

Visit är ett pågående projekt mellan all-mänmedicin, skola och socialtjänsten i Hag-fors kommun som genomförs i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och Karlstads universitet. Det vänder sig till bo-ende och studerande i Hagfors och arbetar med första linjens vård för att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

Samverkan med kommunerna är nödvän-dig, enligt Karin Malmqvist.

– Det är en förutsättning för bra vård. Kommunerna är förvisso inte inne hos oss och opererar, men det gäller att utveckla kon-taktytorna, för tillsammans är vi en del av en större vårdkedja.

En utmaningÄldrevården är en annan viktig del.

– Arbetet berör ofta de kroniskt sjuka och vikten av samverkan blir tydlig om man tän-ker på att vi trots allt vill att människor ska vårdas så lite som möjligt på sjukhus.

En ökad samverkan leder till fördelar för både patienten och organisationerna. Att ha gemensamma mål gör att man kan undvika att varken patienter eller deras anhöriga faller mellan stolarna. Vården blir trygg och säker.

– Ytterst handlar det om att göra vården sömlös och det är en utmaning, säger Karin Malmqvist.

TEXT: JENS MAGNUSSON

Ett gott samarbete mellan kommunerna i Värmland och landstinget har lett till förbätt-rad läkemedelsanvändning för äldre i hela länet.

Det var för fyra år sedan som landstinget och kommunerna inledde samarbetet med bland annat systematisk kontroll genom fler läkemedelsgenomgångar. Under hösten 2013 gjordes totalt 639 läkemedelsförändringar hos 240 patienter i länet.

Att hela tiden gå igenom vilka läkemedel patienten behöver och förändra doseringen leder till att patienterna mår bättre.

– Dessutom får patienterna med sig en lä-kemedelsberättelse där det står förklarat var-för doseringen har sänkts eller varför något har tagits bort, säger Susanne Carlsson som är läkemedelschef inom landstinget.

Bättre livskvalitet för äldre Viktigt med fortsatt arbeteAnnika Ode som är chef för sjuksköterskorna inom Arvika kommun vittnar om effekten av den förändrade läkemedelsanvändningen.

– Vi har ett antal brukare som har blivit piggare tack vare att vi har hittat andra sätt att tillgodose behoven, säger hon.

Vårdcentralen Verkstadens enhetschef Rolf Marling trycker på att det är viktigt att arbeta vidare.

– Man ska aldrig vara nöjd. Med läke-medelsenhetens hjälp har vi fått ett bra flyt i genomgången av de särskilda boendena i Arvika. Nu tar vi nästa steg för att fånga in patienter som har eget boende.

ÖverenskommelseRegeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har gemensamt satt upp nationella mål för att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre. Förra året nådde Värmland samtliga mål enligt den överenskommelsen.

– Tack vare ett bra resultat får vi mer resur-ser, men det allra viktigaste är att patienterna får en bättre livskvalitet, säger Elisabeth Kihl-ström (KD) som sitter med i den politiska styrgruppen för Nya Perspektiv inom Region Värmland.

TEXT OCH FOTO: JENS MAGNUSSON

Landstinget läkemedelschef Susanne Carlsson berättade om det goda samarbetet.

5intryck 2 • 2014

Tem

a: S

amve

rkan

I mars invigdes Värmlands elfte familjecentral, Familjecentralen Eda.

– Det är jätteroligt när en ny familjecentral öppnas och se så många människor sluta upp kring barnen. Målet är att det ska finnas fa-miljecentraler i länets alla kommuner, säger Anna Bodin, verksamhetsutvecklare för fa-miljecentraler i Värmland.

Ytterligare familjecentraler är under ut-veckling medan andra har funnits länge. De senaste åren har flera familjecentraler firat 10 år, bland annat familjecentralerna Mörmo gård på Hammarö, Årjäng och Kristine-hamn.

Familjecentralernas personal erbjuder råd och stöd till föräldrar och barn. Öppna förskolan utgör navet i familjecentralen där familjer träffas och utbyter erfarenheter. I flera kommuner är ungdomsmottagningen lokaliserad till familjecentralen.

Familjecentralen står på fyra ben

På 1177.se samlas kunskap och tjänster inom hälsa och vård från alla Sveriges landsting och regioner. De gemensamma si-dorna sköts från den nationella redaktionen.

På 1177.se kan man läsa om sjukdomar, behandlingar, regler och rättigheter eller ställa en anonym fråga och få ett personligt svar. Här kan man även hitta och jämföra vårdmottagningar, använda e-tjänster för att kontakta vården, läsa artiklar om olika sjukdomar och på olika sätt ta del av andra människors upplevelser.

Nationell redaktionAllt nationellt innehåll på 1177.se produce-ras av 1177 Vårdguiden centralt, tillsammans

1177 Vårdguiden – webbplats om vård för hela Sverige

med experter från hälso- och sjukvården. 1177 Vårdguiden har cirka 350 manusför-fattare och faktagranskare som är med och skapar och kvalitetssäkrar innehållet.

– Om alla landsting och regioner skulle ha motsvarande organisation för att skapa alla medicinska texter skulle det bli mycket pengar. Nu sköts det från den nationella re-daktionen och vi kan ta del av det för att få välinformerade värmlänningar, säger Ulrika Svanberg, webbredaktör för 1177 Vårdguiden i Värmland.

Delar av innehållet på 1177.se finns över-satta till andra språk, i vissa fall är innehållet översatt till femton olika språk. Barnavdel-ningen är översatt till arabiska, spanska och engelska.

– Vi kan lita på att kvaliteten är hög på de nationellt översatta texterna.

Anpassat för Värmland1177.se anpassas automatiskt så att man all-tid får upp information från landstinget i det område där datorn har sin ip-adress. Det gör att man kan få nyheter, information och län-kar till de e-tjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen.

Specifika texter och tjänster från landsting och regioner ansvarar de regionala redaktio-nerna för.

– Så varje verksamhet hos oss i Värmland har möjlighet att lägga till information som gäller just här. Det gäller även om man vill lägga till något i en nationellt producerad text. På så vis kan alla texter stämma överens med verkligheten i Värmland.

TEXT: ELISABET PETERSSON

– En familjecentral står på fyra ben, mödrahälsovård, barnhälsovård, öppna för-skolan och förebyggande socialtjänst. Dessa

Socionom Sofie Malmgren, barnmorska Katarina Kiiveri, förskollärare Christina Söderberg, barnmor-ska Kristina Forsberg, och BVC-sjuksköterska Gun-Brith Albertsson. På bilden saknas BVC-sjuksköter-ska Margaretha Liljegren.

fyra verksamheter måste ingå, för att få kallas familjecentral, förklarar Anna Bodin.

TEXT OCH FOTO: IDA KNUTSSON

6 INTRYCK 2 • 2014

Tem

a: S

amve

rkan

Leena Johansson och Cajsa Johansson går på kurs hos Friskvården i Värmland i Kristinehamn. De jobbar med att ändra vanor för att må bätt-re. De får stöd av både frisk-vårdskonsulenten, landstinget och sina kurskamrater.

Kristinehamnarna Leena och Cajsa har båda gått Hälsokursen hos Friskvården i Värm-land. Det är en kurs som handlar mycket om mat, motion och motivation. Inte i för-sta hand för att gå ner i vikt utan för att må bättre.

Leena berättar att när hon gick kursen var hon stressad. Hennes man var sjuk och själv höll hon på att byta jobb.

– Jag kände mig inte motiverad och kur-sen gav inga resultat just då.

Men efter ett år mötte hon Cajsa i en af-fär. Cajsa berättade att hon anmält sig till Hälsokursen vikt och det ledde till att även Leena anmälde sig till kursen som började i november 2013.

– Nu har jag fått mer motivation, jag har gått ner tio kilo, känner mig glad och pigg och har ingen stressvärk. Livet är härligt!

Livet är härligt efter kurs hos Friskvården i Värmland

Cajsa har också gått ner i vikt – sju kilo, mår bättre än tidigare och känner sig nöjd med att ha fått igång sig själv. Hon går med stavar tillsammans med friskvårdsmaskinen Konrad, en terrier vars koppel sitter i ett bälte runt Cajsas midja.

Ingen förbjuden matBåde Cajsa och Leena berättar om sina änd-rade matvanor.

– Vi har inga förbud. Vi kan äta allt men äter lite mindre, planerar vår mat, skriver mat-dagbok, tänker på vad vi äter, godis och kakor äter vi inte varje dag. Och vi har fått lägre matkostnader.

På kurserna har de lärt sig att det vikti-gaste inte är att gå ner i vikt utan att äta och motionera rätt så att de mår bra. Om man inte lyckas minska i vikt kan det bero på till exempel sjukdom, mediciner, stress och dålig sömn. Men att äta rätt och röra på sig mer lönar sig ändå.

Samverkan med vårdcentralernaAtt gå en kurs och arbeta i grupp innebär att deltagarna kan stötta varandra och dela med sig av sina erfarenheter. Det innebär också att sjukvårdens resurser kan användas på ett ef-fektivt sätt. I Hälsokursen medverkar personal från landstingets vårdcentral, sjukgymnast-

I Hälsokursen vikt utgår man från programmet i Klara Edlunds och Björn Zethelius bok Fetma – behandling med kognitiv beteendeterapi.

Friskvården i VärmlandFriskvården i Värmland är en ideell förening som fi nansieras genom an-slag från Landstinget i Värmland och Värmlands kommuner. Till både de teo-retiska kurserna och motionsgrupperna kan man komma på eget initiativ eller genom fysisk aktivitet på recept. Mer information: www.friskvarden.org

mottagningen och från den privatdrivna Vin-tergatans vårdcentral i Kristinehamn.

– Då kan dietisten berätta om mat och kuratorn om stress för fl era personer samtidigt istället för bara en person, säger Nina Rinde-fors som är friskvårdskonsulent hos Friskvår-den i Värmland i Kristinehamn.

– Kursernas innehåll anpassas till deltagar-nas behov och mål. Och att deltagarna håller sig friska är inte bara bra för dem själva utan också för samhället.

TEXT OCH FOTO: ELISABET PETERSSON

Cajsa Johansson och Leena Johansson är två av deltagarna i Friskvården i Värmlands Häl-sokursen vikt i Kristinehamn. Friskvårdskonsu-lent Nina Rinde-fors, till höger, är den som håller i kursen.

7INTRYCK 2 • 2014

Tem

a: S

amve

rkan

Genom pilotprojektet ”Standardiserad utskrivnings-process” hoppas man kunna minska antalet återinskrivning-ar på Sjukhuset i Arvika.

Arbetet med den nya rutinen är redan i full gång.

Det är väl känt att en relativt liten grupp sjuka, ofta äldre, står för många sjukhusvis-telser som skulle kunna undvikas. Många återinskrivs för samma sak som de tidigare lades in för, ofta sker det kort tid efter tidigare vistelse på sjukhuset.

I Arvika pågår pilotprojektet ”Standardi-serad utskrivningsprocess”, där Monika Ber-nefl o är sjukhussamordnare och lokal projekt-ledare i Arvika.

– Under våren testar vi en ny rutin för ut-skrivning och för en säkrare hemgång vid våra medicinavdelningar. Rutinen går ut på att den sjuksköterska som planerar vården redan vid inskrivningstillfället på akuten fastställer om patienten löper risk för att återinskrivas inom 30 dagar.

Lätt att förståBedömningen görs med hjälp av några frågor i en checklista. Den är framtagen utifrån pa-rametrar som forskningen har visat ökar ris-

ken för att söka oplanerad vård, till exempel ensamboende, kognitiv svikt samt vissa diag-noser som hjärtsvikt och lungsjukdomen kol.

– När det börjar dra ihop sig för utskriv-ning så informeras patienten på ett lättför-ståeligt sätt. Även det sker enligt en särskilt metod som kallas teach-back, där vi ber patienten återberätta informationen för att säkra förståelsen. Syftet med informationen är att patienten och de närstående ska känna sig trygga vid hemkomsten och veta vart de ska vända sig om det uppstår komplikationer.

Ringer upp efter hemkomstNär patienten väl är hemma så ringer en sjuksköterska från avdelningen upp och kol-lar hur patienten mår.

– Vår ambition är att det ska ske inom 72 timmar från hemkomsten. Sköterskan stäm-mer av om patienten förstått informationen som gavs på sjukhuset, eventuella oklarheter kring läkemedelslistan samt identifi erar be-hov och åtgärder, till exempel om det kan behövas kontakt med öppenvården, säger Monika Bernefl o.

Projektet redovisas på försommarenI Arvika har man redan arbetat med uppfölj-ning av patienter, fast i mindre omfattning, och det har haft god effekt.

– Det vi nu kommer att arbeta mycket

Bättre utskrivning för minskad inläggning

Standardiserad utskrivningMöjligheter med standardiserad utskrivning:• Identifi era och följa upp pa-

tienter som man redan idag känner till och vet kommer att komma tillbaka.

• Säkra att patient och närstå-ende är väl informerad vid hemgång.

• Ökad samverkan kring multi-sjuka och äldre mellan sluten-vård och primärvård.

• Primärvård blir alternativ kon-taktväg i stället för akutmot-tagning.

• I förlängningen färre återin-skrivningar i slutenvården.

med är att identifi era alla risker och möjlig-heter och sedan säkra och standardisera själva processen. I juni ska projektet redovisas för hälso- och sjukvårdsledningen som tar ställ-ning till om arbetssättet ska införas inom landstinget.

TEXT: PER GRUNDSTRÖM

Boktips

Om samverkan: För utveckling av hälsa och välfärd Red. Runo Axelsson och Susanna Bihari Axelsson (2013)Boken presenterar olika bidrag för samverkan, både teoretiska och praktiska, till kunskaps-utveckling för hälsa och välfärd. Det gäller till exempel samverkan mellan olika professioner, organisationer, folkhälsoarbete, vård och omsorg för äldre, psykiatri och missbruksvård, ar-betslivsinriktad rehabilitering. Boken vänder sig till studerande vid universitet och högskolor samt till personer som är praktiskt verksamma inom hälso- och sjukvård och andra välfärds-områden, där gränsöverskridande samverkan blir ett allt viktigare inslag.

8 intryck 2 • 2014

Tjugo procent av den värm-ländska befolkningen är barn och unga i åldrarna 0–18 år. Hur ökar vi deras inflytande och delaktighet i hälso- och sjukvården? Den frågan kom-mer delvis att besvaras i slutet av maj när en utbildning med samma tema är avslutad.

Under våren går sju personer utbildningen som är upplevelsebaserad, det innebär att deltagarna lär sig genom att göra. De flesta arbetar direkt eller indirekt med barn och har mycket kunskap inom området. Deltagarna lär sig att använda designverktyg för att ut-veckla tjänster som ökar barn och ungas del-

Barnsligt enkelt aktighet. Första steget i processen är att förstå vad barn och unga tycker och tänker i olika vårdsituationer.

– Vi ville undersöka vad barn tyckte med hjälp av enkäter men det gick inte så bra, vi fick in få svar. Men under utbildningen har vi fått en hel verktygslåda för hur vi ska fånga barns upplevelser. Det är jättespännande. Även om jag har varit ute i min egen verk-samhet har jag sett saker med nya ögon och fått nya insikter, säger Pia Borgenstedt som arbetar som tandhygienist.

”Barn är brutalt ärliga”Utbildningen har initierats av Landstinget i Värmland genom Experio Lab men leds av tjänstedesignbyrån Doberman. Byrån har mycket erfarenhet av att utveckla tjänster för och tillsammans med barn.

– En sak är säker, barn är brutalt ärliga. Är det något de inte gillar blir man varse om det på en gång, säger Tove Blomgren som bland annat varit med och tagit fram Barnkanalen på SVT Play.

– Egentligen är det väldigt bra att utgå från barn när man utvecklar en tjänst. Kan en treåring hantera något funkar det för alla, säger Therese Björkqvist som är projektledare för utbildningen.

Therese berättar att utbildningen har ge-nomförts en gång tidigare i New York med lyckade resultat.

– Designmetodik är inte lösningen, men det är ett verktyg för att hitta lösningen. De-signprocessen utgår alltid från användaren, vilket i det här fallet är barn och unga.

– Kärnan är samskapande. Tillsammans med barn och unga, utbildningsdeltagarna

Lego är ett demokratiskt sätt att uttrycka sig på, man behöver inga förkunskaper och man bestämmer själv vad resultatet ska symbolisera. Deltagarna fick vid första mötet presentera sig själva med Lego och projektplanen för utbildningen visualiserades även den med hjälp av Lego.

Tem

a: S

amve

rkan

9INTRYCK 2 • 2014

Boktips

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd Jakobsson, Inga-Lill (2013) Hur kan du på bästa sätt stödja barn i svåra livs-situationer? Hur kan du samverka med andra professioner? Kontakt med föräldrar? Vilket stöd har du rätt till? Ett gott samverkansklimat innebär att du inte lämnas ensam med svåra beslut och kan på så sätt ge barn och unga möjligheter till en bättre tillvaro. Målet med samverkan är att alla delar på ansvaret, barnets perspektiv tas tillvara och de vuxna intar ett barnperspektiv. Den här boken visar exempel på hur samverkan blir ett framgångsarbete

och personer som har mycket kunskap inom området hittar vi gemensamma lösningar.

Utöver deltagarna från landstinget har en referensgrupp upprättats med representan-ter från bland annat Allmänna barnhuset, Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landsting. Referensgruppen ska fungera som ett stöd för deltagarna och bidra med kunskap och idéer under utbildningens gång.

”Otraditionellt sätt att tänka”Eva Goedicke Åkesdotter, folkhälsostrateg

och samordningsansvarig för barnrättupp-draget i landstinget, tycker att utbildningen har varit mycket givande.

– Vi vänder på perspektiven, vi utgår från barn och unga och vad de vill snarare än vad verksamheten vill. Designverktygen gör att vi tvingas tänka annorlunda och otraditionellt, vilket är nyttigt. Visst kände jag en rädsla i början att inte veta vad exakt vi kommer lan-da i, men genom att vi möter barn och unga tidigt i processen och testar nya lösningar vet jag att det kommer landa i något bra.

Pia Borgenstedt är en av de sju deltagarna som går utbildningen som är förlagd i Karlstad och Stockholm.

Tomas Edman som är verksamhetsansva-rig för Experio Lab vill att fl er ska kunna gå utbildningen.

– Eftersom konceptet endast testats en gång tidigare är det jättespännande att se vad det kommer mynna ut i. Vi ska utvär-dera den och förhoppningen är att den ska bli standardiserad och att fl er ska ha möjlighet att gå den.

TEXT OCH FOTO: EMILIA HENRIKSEN

Tem

a: S

amve

rkan

Om Experio Lab Experio Lab ska med Landstinget i Värmland som bas utgöra ett nationellt centrum för patientnära tjänsteinnova-tion som tillsammans med andra ska skapa och sprida kunskap om tjänste-innovation och design inom offentlig sektor.

Experio Lab drivs av Landstinget i Värmland i samarbete med SP Sveri-ges Tekniska Forskningsinstitut och Centrum för tjänsteforskning (CTF) med fi nansiellt stöd av Sveriges innovations-myndighet VINNOVA.

10 intryck 2 • 2014

Patienternas krav och förvänt-ningar på bra information ökar hela tiden. Därför har Landstinget i Värmland ett ansvar att se till att de är väl insatta i sin egen sjukvård.

– Sjukvården i Värmland ska hålla högsta möjliga kvalitet, det gäller även informatio-nen och kommunikationen, säger landsting-ets nye kommunikationschef Tomas Philipp.

Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar när det gäller information och kommunikation. Kraven på god kommuni-kation ökar redan och kommer att öka ännu mer när morgondagens patienter blir en del av vården.

– I dag förväntar man sig att få infor-mation, både om sin egen sjukdom och om den verksamhet som vi bedriver. Vi måste bli snabbare och bättre på att förmedla rätt information i varje situation, säger Tomas Philipp.

Patienten som konsumentLandstingets nye kommunikationschef är övertygad om att det krävs hårt, långsiktigt arbete och samarbete mellan verksamheter och staber för att möta de ökande kraven på information.

– Överföringen av information från vård-givare till patient sker oftast i det direkta mö-tet och det innebär att sjuksköterskan eller läkaren måste vara duktig på att förmedla relevant information som passar olika indi-vider.

Kraven är till viss del en generationsfrå-ga. Många unga betraktar sjukvården som en tjänst bland andra. Vissa talar också om patienten som konsument.

– I dag kan man välja bland olika aktörer och då ställer patienterna krav, helt berätti-gade sådana, säger Tomas Philipp.

God kommunikation ger trygga patienter

E-tjänster till hjälpGod kommunikation handlar också om att tillhandahålla bra e-tjänster. Under de senaste åren har användandet av dem ökat kraftigt i Sverige. På många sätt blir sajter som 1177 Vårdguiden framtidens första linje.

– Det är viktigt att vårdpersonalen tar till sig de nya e-hälsoverktygen och förmedlar dem till sina patienter. På sikt kommer det att leda till en avlastning som gör att vi kan spara mycket administrativ tid. Tid som vi kan ägna åt vård.

Att kommunicera är också ett sätt att skapa trygghet. Tidigare har det funnits en skräck inför att berätta för mycket för patienten.

– Jag tror inte att man försämrar livskvali-teten för en människa om man bidrar till en ökad medvetenhet. Det är snarare så att pa-tienten blir en likvärdig medspelare som kan föra en djupare dialog med sin läkare.

Men man ska också komma ihåg att varje individ själv kan välja vilken information man vill ha.

– Alla vill inte veta allt, säger Tomas Phi-lipp.

Internkommunikationen – grunden till alltFör att kunna lyckas i kontakten med patien-terna krävs också att den interna kommuni-kationen fungerar smärtfritt.

– Jag brukar säga att kommunikation ska vara både bränsle och smörjmedel i en organi-sation. Kommunikationsstaben ska inte bara bidra till att allt flyter utan också påverka på ett sätt som bidrar till utveckling, säger To-mas Philipp.

Att ha tillgång till bra system är en vik-tig faktor. En annan att den enskilde chefen blir medveten om hur och på vilket sätt man informerar och kommunicerar med sina med-arbetare.

– Dialog med chefen är den viktigaste ka-nalen och där kan vi bli ännu bättre.

Om kommunikationsstabenDen nya kommunikationsstaben består av två delar: kommunikationsenheten och sjukhusbiblioteken.

Kommunikationsstaben är på olika sätt ett stöd till alla processer inom informa-tion och kommunikation. Man tillhanda-håller, förvaltar och ansvarar för kanaler, webbsidor och sociala medier. Samtidigt arbetar man dedikerat mot de olika divi-sionerna och verksamheterna genom ett flertal kommunikatörer.

Relationen till media är viktig. Där fungerar staben både som rådgivare och kontaktskapare. Man agerar inte som ta-lespersoner, utan det gör ansvariga i verk-samheterna. Ständig omvärldsbevakning och nyhetsrapportering ingår i arbetsupp-gifterna och man fyller en viktig funktion vid kris och katastrof.

Staben arbetar också på uppdrag med kommunikationsplaner, budskapsformu-lering och trycksaker. Man jobbar med arrangemang som mässor, seminarier eller invigningar samt är en resurs vid rekryte-ring och skapandet av annonser.

Sjukhusbiblioteken kommer få en allt viktigare roll och utvecklas som mötes-platser. För närvarande ser man också över möjligheten att ha informatörsresur-ser på biblioteken i Arvika och Torsby.

Att Landstinget i Värmland redan har mycket goda förutsättningar att ligga i fram-kant vad gäller kommunikationsarbetet är Tomas Philipp övertygad om.

– Värmland är framstående överlag på IT-sidan och landstinget är en överblickbar organisation som kan bli väldigt effektiv med smidiga vårdkedjor och flöden. Vi lig-ger bra till och har inga planer på att sitta och vänta in andra. Vi ska vara ett föredöme.

TEXT OCH FOTO: JENS MAGNUSSON

Tem

a: S

amve

rkan

11intryck 2 • 2014

12 INTRYCK 2 • 2014

Åre

ts v

ägvi

sare

: Klin

isk

fysi

olog

i

Lagarbete och ständiga förbättringar har minskat köernaPå bara ett år har väntetiderna till klinisk fysiologis samtliga undersökningar minskat dras-tiskt. I kön till arbetsprov står i dag 34 värmlänningar, för ett år sedan väntade 330.

– Vi produktionsplanerar men det är inte hela förklaringen. Genom lagarbete och ständiga förbättringar har vi nått resultat, säger verk-samhetschef Lotte Johansson.

Arbetsprov 330 34 90 Spirometri 48 8 83 24-tim EKG 195 35 82EEG 140 34 76EMG 139 35 7524-tim blodtryck 33 13 61Hjärtscint 99 52 47Neurografi 265 173 35Ultraljud hjärta 712 517 27

SÅ HÄR MYCKET MINSKADE KÖERNA

Minskningi procent

Antal patienter i kö januari 2013

Antal patienter i kö januari 2014

Listan gav resultatStändiga förbättringar ger resultat. Personalen på klinisk fysiologi har sett över och ändrat många olika saker, bland annat följande:

• Omorganisation, fem självständiga team har skapats.

• Tillsatt en driftsledare som följer och bevakar pro-duktionen.

• Korrigering av schema för jämnare bemanning över veckan.

• Kompetensanalys, rätt kompetens på rätt plats.

• Strävar efter att minimera tomma tider. Patienter hela dagarna.

• Tydliga remittentanvisningar.

• Kurser värderas och matchas mot behov. Fler intern-utbildningar.

• Telefontid i princip hela dagen.

• Ansluten till Mina vårdkontakter på nätet.

• Använder förbättringstavlan.

Snabb feedback. Vykort för omedelbar respons från patienter fi nns lätt tillgängliga. Förslagen läggs i en låda på kliniken och tas omhand vid nästa arbets-platsträff.

Kön till arbetsprov har minskat från 330 till 34 på ett år

Målet är inte att helt ta bort köerna. Planerad verksamhet tre till fyra veckor framåt är optimalt. Akuta patienter ska tas emot inom 24 timmar.

– Genom lagarbete har vi nått resultat, säger Anders Eriksson och Lotte Johansson.

Köerna växte trots att personalen jobbade för fullt. Missnöje, stress och sjukfrånvaro ökade.

– Det var dags för en förändring. Persona-len var motiverad, säger Lotte.

Som ny verksamhetschef i januari 2012 bestämde hon sig för att analysera läget och beskriva verksamheten i siffror. När kommer patienterna? Vilka och hur många undersök-ningar görs? Vad är planerat, vad är akut? Hur ser kapaciteten på kliniken ut?

Utifrån svaren gjordes sedan en produk-tionsplanering. Och en kapacitetsplanering.

– Vi tog reda på vad vi behöver producera för att klara infl ödet.

Det visade sig till exempel att scheman inte var lagda utifrån när patienttrycket var som störst. Lediga måndagar och fredagar är ofta önskat från den som jobbar deltid men ur ett patientperspektiv blir det galet.

Behovet av vidareutbildning granskades också. Driftledare Anders Eriksson förklarar att kliniken var noga med att all fortbildning skulle utgå från behov och bemanning som fanns på kliniken.

– Nu till exempel jobbar vi intensivt för att utbilda fl er som kan ultraljud på hjärta.

I januari 2012 stod 1 400 värmlänningar i kö för att undersöka sitt hjärta med ultra-ljud. Väntetiden för den som inte var akut sjuk var ett år. I dag, mars 2014, är kliniken nere på 493 personer i ultraljudskön.

Målet är inte att helt ta bort köerna. Pla-nerad verksamhet tre till fyra veckor framåt är optimalt. Akuta patienter ska tas emot inom 24 timmar.

TEXT: HELENA SÖDERQVIST

FOTO: JENS MAGNUSSON

ILLUSTRATION: TIN WIGELIUS

13intryck 2 • 2014

Division medicinska specialiteter delar varje år ut ett pris för årets idé. Den här gången var det barn- och ungdomsmedicin som prisa-des för sitt arbete med barn och ungdomar som har diabetes. Från motiveringen:

”Genom ett systematiskt arbetssätt har kolhydratsräkning införts inom alla enheter som deltar i behandling av barn och ungdomar med diabetes typ 1. Patienterna och deras familjer har genom detta fått en större säkerhet i hur man doserar insulin till måltid och kor-rigerar höga blodsockervärden, vilket lett till en bättre och snabbare blodsockerkontroll. Detta kan ge en livslång effekt för dessa patien-ter.”

Ett diplom och en prischeck på 25 000 kronor delades ut när divi-sionen hade chefsmöte i början av mars.

Alla barn erbjuds Hepatit B-vaccin utan kostnad Landstingsstyrelsen beslutade i mars att införa kostnadsfri Hepatit B-vaccination inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn med start under 2014.

Sedan tidigare har det funnits ett erbjudande till föräldrar om He-patit B-vaccin mot kostnad inom Landstinget i Värmland. På tisdagen beslutade landstingstyrelsen att alla barn i länet ska erbjudas vac-cinet kostnadsfritt.

– Vi har tagit beslut om att införa Hepatit B-vaccination i det all-männa vaccinationsprogrammet. Det finns stora hälsovinster med det och det är viktigt för barnen att få vaccinet tidigt. Dessutom är det viktigt med likvärdig vård och likvärdiga villkor för alla barn i Värm-land, säger landstingstyrelsens förste vice ordförande Jane Larsson.

Maria Bengtner, barnsjuksköterska, Maria Forssberg, barnläkare och Åsa Jarl, barnsjuksköterska.

Årets idé till barn- och ungdomsmedicin

Notiser

Landstinget i Värmland arbetar hårt med att lösa bemanningen i sommar. På grund av att antalet sjuksköterskor blivit fler är beho-vet av sommarvikarier större i år än tidigare.

– Det är inte helt enkelt, men vi jobbar på, säger Tobias Kjellberg.

Det är ingen hemlighet att det har varit svårt att rekrytera personal inför sommaren 2014. Häl-so- och sjukvårdschef Tobias Kjellberg försäkrar dock att det inte råder någon kris.

– Vi strävar med att ha patientsäkerheten i fo-kus i varje enskilt patientmöte, men vi måste också se till att våra medarbetare får semester. Det är inte en optimal situation för närvarande, men vi arbetar för fullt med att lösa den.

Fler sjuksköterskorVården planeras på samma sätt som tidigare och den akuta vården kommer att fungera som vanligt under sommaren.

– Operationer som inte är akuta, till exempel knäoperationer, flyttar vi på. Dessutom är det så att de flesta patienter inte vill få den typen av ope-rationer utförda under sommaren.

I år är behovet av sommarvikarier större än tidigare.

– Det beror på att verksamheten växt, vi har 22 sjuksköterskor fler i år än 2013, säger Tobias Kjellberg.

Rutiner finnsOm tillströmningen av antalet patienter, som är i behov av icke planerad vård, ökar under en pe-riod finns fasta rutiner som gäller under hela året. De ser likadana ut oavsett om det handlar om storhelger eller semesterperioder som till exempel sommaren.

– I sådana fall kallar vi in personal eller över-belägger enligt en särskild plan. Vi har och vi tar ansvar för värmlänningarnas vård året runt.

TEXT: JENS MAGNUSSON

Landstinget står berett inför sommaren

14 INTRYCK 2 • 2014

Inom landstinget reser vi ofta till olika möten. Men nya sätt att kommunicera gör att vi slipper spilla tid i bilen. Vi får träffa fl er patienter och hinner hem i tid.

– Tanken är att minska stress och press av alla resor till möten genom att öka användningen av videosamtal och webbmöten, säger Lena Lindström, projektledare för resfria möten.

Lena Lindström arbetar med att förenkla och förbättra möjligheten att använda video- och webbutrustning samt hitta nyttan i vår-

den där vi kan använda webbmöten. Genom att minska resor för vårdpersonal får man mer tid över till annat. Projektet ”Resfria möten” har målet att på sikt minska resekostnaderna med 20 procent. Det skulle kunna innebära att vi sparar cirka 20 miljoner kronor samti-digt som vi bidrar till en bättre miljö.

– Det är mycket enklare och smidigare än man tror att vara med på ett video- el-ler webbmöte jämfört med att behöva resa. Vi har fördubblat antalet videosamtal sedan 2012 och allt fl er ser fördelarna med detta sätt att kommunicera.

Först i Sverige med videotolkEn del i projektet är att se över möjligheterna till att använda videotolk, en tolk som är med via videosamtal, istället för en platstolk som ska vara med på besöket.

– Vi är först i Sverige med att testa detta. Än så länge är det på försöksnivå, men pa-tienter, personal och tolkar är nöjda. På sikt kan detta fungera som en ersättning för plats-tolk som är svåra att få tag på. Vi har sett att det är väldigt bra när man exempelvis ska tolka barn eftersom kroppsspråket är viktigt. Många gånger kan patienter peka var det ex-empelvis gör ont och då blir det lättare att ha en videotolk med i stället för en tolk via

telefon, säger Lena. Även vuxenhabiliteringen erbjuder nu sina

klienter samtal via video. Sedan några år till-baka används också video- och webbmöten till vårdplanering mellan Centralsjukhuset i Karlstad och Säffl e kommun. Eftersom det genomförs cirka 10 000 vårdplaneringar per år mellan landstinget och kommunerna i Värmland är förbättringsmöjligheterna stora. Sjukhuset i Torsby har också börjat arbeta med videomöten för vårdplanering.

FörbättringsområdenLena Lindström arbetar aktivt med att hitta nya förbättringsområden som kan använda video- och webbmöten för att underlätta vårdarbetet.

– Möjligheterna är stora med den nya tekniken. Bland annat har Göteborg halv-erat väntetiden för patienter med malignt melanom med hjälp av smarta telefoner. Ka-rolinska har en ny videometod för att ställa in medicineringen för Parkinsonspatienter i hemmet. Genom att bli inspirerade av vad som händer runt om i landet kan vi komma på många idéer som underlättar arbetet för både anställda och patienter, säger Lena.

TEXT OCH FOTO: ERICA KARLSSON

VideomötenDet fi nns 41 videokonferensanläggningar i lands-tinget som du bokar i lokalbokningssystemet.

Via Communicator kan du delta i videomöten från din dator. Det går att få utbildning genom att kontakta Lena Lindström, projektansvarig för resfria möten. Mejl: Lena.Lindstrom@liv.se.

Mer information hittar du på livlinan under servi-ceportalen/ Boka och beställ/ Webbmöte, videokon-ferens och telefonmöte.

Möten på distansProjektledare Lena Lindström framför en av landstingets videokonferensanläggningar.

15INTRYCK 2 • 2014

Projektet Fokuserad KBT ge-nomfördes under 2013 på vårdcentralerna Herrhagen och Skoghall-Lövnäs. Projektet handlade om att öka tillgäng-lighet till samtalsterapeut och upptäcka psykisk ohälsa i ett tidigt skede.

– Det är viktigt för mig att patienten får med sig något att jobba med efter besöket. Jag fo-kuserar på att ge patienten verktyg för att öka funktionsnivå och livskvalitet snarare än att bota patientens symtom, förklarar Emelie Schröder.

– Det är ovant att jobba med korta möten på 30 minuter. Genom att ge lite till många istället för mycket till några få, kan fl er få tillgång till samtalsterapeuten på vårdcentra-len. Då kan vi verka mer förebyggande, slippa väntetider och risk för fl er problem.

Patienter nöjda med snabb responsProjektledare och psykolog Emelie Schröder utbildade personalen på vårdcentralerna i me-toden tillsammans med psykologkonsult Erik Johnsson. Läkare och sköterskor fi ck ökad

Fokuserad KBT ger lite till många i stället för mycket till få

kunskap om psykisk (o)hälsa. Självhjälpsma-terial kring vanliga problem såsom ångest, depression och stress fanns för personalen att dela ut till patienter. Utvärderingen visade att patienterna var nöjda med den hjälp de fått, den snabba responsen gjorde att de kände sig tagna på allvar.

– Emelie och det här projektet har ut-vecklat vårt tankesätt kring psykisk ohälsa. Att ha Emelie nära har varit en trygghet för både mig och patienterna. Jag har tagit med mig patienter direkt till henne. Vi har duk-tiga beteendevetare här och Emelie har blivit ytterligare en resurs. Det har varit bra med korta väntetider och självhjälpsmaterialet vi hade. Det har hjälpt de patienter som kan-ske fallit ur processen vid långa väntetider, berättar Sofi a Andersson, distriktsläkare på vårdcentralen Skoghall-Lövnäs.

– Psykisk ohälsa är grunden till många sjukskrivningar, ett problemområde vi satsat på. Vi ser den här metoden som ett alternativ till vanlig KBT-behandling. Få, korta möten kan passa vissa patienter bättre. Vi jobbar med att införa KBT-behandling via internet, vilket blir ytterligare ett alternativ, förhopp-ningsvis 2015. Det är bra att kunna individu-alisera och erbjuda patienterna olika typer av

Psykolog Emelie Schröder och distriktsläkare Sofi a Andersson.

Fokuserad KBTFokuserad KBT, även kallad Brief Inter-vention är en KBT-baserad metod för primärvården och involverar all vårdper-sonal. Det viktigaste är ökad tillgäng-lighet till samtalsterapeut, exempelvis psykolog eller kurator och ökat samar-bete mellan samtalsterapeut och övrig vårdpersonal.

När personalen ser ett behov hos patienten att tala med terapeut, tas kontakt och patienten kan i regel få tid samma dag. Patientsamtalen är 30 mi-nuter långa med ungefär 1–5 återbesök. Terapeuten ger återkoppling till läkare eller sköterska efter patientmötet.

Under 2014 arbetar Emelie Schröder vidare med arbetsmetoden och i ett nytt projekt införs metoden på 3–4 andra intresserade, lämpliga vårdcentraler. För projektet 2014 används det mer inter-nationella namnet ”Brief Intervention”, arbetsmetoden är dock den samma.

behandling, berättar Bengt Hanson, allmän-läkarkonsult inom division allmänmedicin.

TEXT OCH FOTO: IDA KNUTSSON

16 INTRYCK 2 • 2014

I mitten av februari fi ck personalen på Vårdcentralen Rud en ny kollega med titeln vårddesigner. Under ett års tid kommer Anna Thies att följa det dagliga arbetet på vårdcentralen.

– Till en början var det många i personalen som var skeptiska till att vi skulle ha en designer här, det fanns många frågeteck-en. Jag visste inte heller vad det skulle innebära, men efter att ha läst om design förstod jag att det skulle bli mycket värdefullt. Anna kommer utifrån med en helt annan infallsvinkel vilket gör att hon betraktar verksamhe-ten annorlunda. Hon vågar ställa de frågor som ingen annan stäl-ler, säger Urban Lidström som är enhetschef.

Projektet som är unikt i sitt slag kallas ”Vårdcentral 2.0” och fi naniseras av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Målet är en bättre fungerande primärvård ur patientens perspektiv men även för vårdpersonalen.

Intervjuar patienter och personalAnna Thies arbetar deltid på vårdcentralen, resterande delen av tiden är hon doktorand på Stockholms universitet. Hon smälter in bland den övriga personalen i sina vita kläder. Det enda som avslöjar henne är namnskylten där det står ”vårddesigner” och den lilla an-teckningsboken som hon fl itigt skriver i.

Gruset i maskineriet ska bort– Just nu är jag i ett stadium

där jag observerar och ställer frå-gor till personal och patienter.

Anna Thies berättar att hon letar efter grus i maskineriet, sa-ker som gör att arbetet inte fl yter. Det rör sig om både små och stora saker. Det dröjer inte länge innan grus identifi eras, när en kollega blir frustrerad över att inte hitta ett dokument noterar hon i sin anteckningsbok.

Anna Thies har intervjuat fl era patienter och kommer framöver att göra hembesök. Grunden för en designer är att förstå vad människor behöver och sen se över vad som behöver förändras. Hon är noga med att poängtera att förbättringsarbetet inte kom-mer att utföras av henne.

– Jag ser mig som ett verktyg för att personalen själva ska kun-na genomföra förbättringsarbetet. Mitt bidrag är en helhetssyn och redskap för att engagera och in-volvera.

”Gnäll blir konstruktivt via Anna”Personalen är positivt inställd till att ha en designer som kollega.

– Det är lätt att bli hemma-blind och ibland ser man inte möjligheterna, Anna hjälper oss att se dem, säger Christina Broo som arbetar som undersköterska.

Sjuksköterska Sophie Rosén tycker att det inte är några kon-stigheter att ha en designer som kollega.

– Hon smälter in i gruppen och är med i bakgrunden. Jag ser Anna som en ventil. Det som tidigare känts som gnäll från vår sida blir konstruktivt via henne. Jag känner mig hörd.

TEXT OCH FOTO: EMILIA HENRIKSEN

Vårddesigner Anna Thies intervjuar personalen på Vårdcentralen Rud.

Christina Broo arbetar obehindrat samtidigt som Anna Thies observerar.

17INTRYCK 2 • 2014

Den nya landstingsledningen vill ännu bättre och tydligare leda och styra mot hög kvalitet och ökad patientsäkerhet.

Landstingets ledningsorganisation träffas med en ny mötesordning på torsdagar. Syftet är bland annat att minska totala mötestiden och att få till en bättre samordning och kom-munikation mellan och i verksamheterna.

– Kommunikationen har stor betydelse för hur vi lyckas i vårt utvecklingsarbete. I det nybildande chefsforumet får jag möjlighet att ge information regelbundet men samtidigt ta in från deltagarna vad som är på gång ute i verksamheterna. Genom att organisera alla ledningsmöten som vi gör nu kapar vi dess-utom ner den totala mötestiden och tvingas arbeta mer effektivt och systematiskt, säger Gunilla Andersson, landstingsdirektör.

Ledningsorganisationen består av fem oli-ka ledningsgrupper: En landstingsledning, en ledningsgrupp, hälso- och sjukvårdsche-fens ledningsgrupp, stabschefsgruppen och ett chefsforum.

Kärnan i landstingsledningen är hälso- och sjukvårdschef Tobias Kjellberg, landstingsdirektör Gunilla Andersson, stabschef tillika biträdande landstingsdirektör Harald Ludviksen och hälso- och sjuk-vårdschef Ingrid Magnusson.

Samordningen ska bli bättre med nya ledningsorganisationen

LedningsgruppernaLandstingsledningen består av landstingsdi-rektören, stabschef tillika biträdande lands-tingsdirektör, hälso- och sjukvårdscheferna, alla divisionschefer, alla chefer för staber, chef för folktandvården, chef för fastigheter, IT-chef, chef för landstingsservice, chefsläkare och enhetschefen för ledningsstöd. Lands-tingsledningen behandlar landstingsövergri-pande och strategiska frågor.

Det f inns även en ledningsgrupp som utgör kärnan i landstingsledningen. Den består av landstingsdirektören, biträdande landstingsdirektören och de två hälso- och sjukvårdscheferna och behandlar bland annat landstingsdirektörens beslutsärenden.

Ledningsgrupperna hälso- och sjukvårds-chefens ledningsgrupp och stabchefsgruppen bereder och beslutar i hälso- och sjukvårdsfrå-gor respektive administrativa frågor.

I torsdagens sista möte chefsforum, ingår alla chefer i ledningsorganisationen. Mötet är ett kommunikativt forum som sammanfattar ärenden och beslut som tagits under dagen och diskuterar aktuell information från verk-samheterna.

TEXT: ERICA KARLSSON

FOTO: JENS MAGNUSSON

Det ska vara lätt att göra rätt!Att följa avtal och göra upphandlingar är vik-tigt för landstinget för att hålla rätt kvalitet. Vi på upphandlings- och avtalsenheten fi nns för att ge dig stöd.

Vi kan hjälpa dig med:

• Hur du kan minska kostnader inom ett avtal.

• Hur du kan ändra ett ineffektivt köpmöns-ter eller beteende inom din verksamhet.

• Hur du kan effektivisera och styra mot verksamhetsmål inom upphandling och avtalsuppföljning.

• Vad du kan få för stöd under avtalsperio-den.

• Vilka avtal vi har inom landstinget.

• Vad det är för regler som gäller.

• Hur en upphandling går till.

Eller har du annat som är viktigt för din verksamhet inom upphandlings- och avtals-området?

Kontakta oss så har vi lösningar. Vi kommer till dig och utbildar, informerar och har dialog för alla dina funderingar.

Kontaktpia-britt.hildebrand@liv.se, 143 62 Upphandlingschef

åsa.dahlstrom@liv.se, 152 33 Avtalscontroller

Inkopssupport@liv.se 196 80Rosette Lundell Johansson

Pia-Britt Hildebrand, Åsa Dahlström och Rosette Lundell Johansson, kan lösa det mesta som rör avtal och upphandling.

Vårddesigner Anna Thies intervjuar personalen på Vårdcentralen Rud.

Inköp och avtal

18 INTRYCK 2 • 2014

I mars införde Region Skåne tjänsten eJournal. Det betyder att patienter i Skåne kan få åt-komst till delar av sina journal-anteckningar via nätet.

– Det är positivt att ytterligare en huvudman inom sjukvårdssverige går igång. Det ger oss ytterligare erfarenheter att dra nytta av när det är vår tur, säger Henrik Svensson, del-ansvarig för att stärka patientens möjligheter till delaktighet och infl ytande, vilket är ett satsningsområde i landstingets politiskt be-slutade fl erårsplan.

Till en början kommer tjänsten att omfat-ta alla journalanteckningar gjorda av läkare,

Region Skåne inför journal på nätet med undantag för privata läkares anteckning-ar. Psykiatri, mödrahälsovård, förlossnings-vård och ungdomsmottagning ingår inte.

De som varit inlagda kan också ta del av sjuksköterskans sammanfattande utskriv-ningsanteckning och uppgifter om sina lä-karkontakter. Journalen kan också begäras ut som en papperskopia, precis som tidigare.

Nås via e-tjänsterna på 1177.seI Region Skånes eJournal kommer patien-terna bara kunna se anteckningar från besök gjorda efter den 17 mars. De når sin journal genom säker inloggning i Mina vårdkontak-ter på 1177.se med hjälp av en e-legitimation.

– På sikt kommer även patienterna i Värmland kunna ta del av sin journal via nä-tet och syftet är att ge patienter och invånare bättre möjligheter att vara delaktiga i vården

och ta ansvar för sin egen hälsa, säger Henrik Svensson.

Funnits i Uppsala i två årTillgång till sin journal via nätet är en natio-nell tjänst som varje landsting kan erbjuda sina invånare. I landstinget i Uppsala har invånarna haft tillgång till delar av sin jour-nal i snart två års tid. Där har drygt 50 000 personer loggat in för att läsa sin journal efter att de varit i kontakt med vården.

Erfarenheter från Uppsala visar att patien-ten är mer påläst när han eller hon träffar vårdpersonalen och aktivt kan ta del i och diskutera sin egen hälsa. Tillgång till den egna journalen stärker också patientens roll i vården.

TEXT: PETTER NILJUNG

Ingegerd Sandberg är inte bara tandsköterska på Folktandvården Våxnäs, Karlstad. Nu är hon också innovatör. Och det av instrument-brickan Safety Tray.

Hur kom du på det här?– Det har länge varit problem med att personalen sticker sig på våra instrument för att de sticker ut utanför brickorna. Så för ungefär två och ett halvt år sen väcktes idén. I den vevan var jag på studiebesök hos Harry Holmes, som är experter på rostfria produkter inom sjuk-vården, och tänkte ”de om några borde kunna göra en bra bricka”. Så blev det också. Och nu är den äntligen klar!

Vad är ”grejen” med just den här instrumentbrickan?– Först och främst är den säker. På instrumentbrickorna som används idag sticker ofta instrumenten ut över kanten – vilket lätt leder till stick- och skärskador när de plockas i och ur diskdesinfektorn. Sedan är den också mer hygienisk. Det är större hål, och spolrum mellan brickorna så när man staplar dem på varandra når vatten och diskme-del alla instrument, vilket höjer den hygieniska standarden avsevärt. Brickan är tillverkad i rostfritt stål, vilket gör att den torkar fort och har lång livslängd vilket är bra ur miljösynpunkt. Även om den är dyrare (kostar cirka 900 kronor) än en plastbricka håller den i många, många år. Så det fi nns pengar att spara in i det långa loppet.

TEXT OCH FOTO: DAVID KVICKLUND

Ingegerds innovativa instrumentbricka

Ingegerd med sin uppfi nning instrumentbrickan i rostfritt stål.

19INTRYCK 2 • 2014

Ingegerds innovativa instrumentbricka

Fredagen den 4 april var det invigning och öppet hus i rättspsykiatrins nya lokaler mittemot Vårdcentralen Kristinehamn efter fl era års förberedelser och planering. Dagen bjöd på tal, bandklippning, posterutställning, miniföreläsningar om rätts-psykiatrin och visning av lokaler och konst. Marianne Utterdahl (SIV) invigde de nya lokalerna med bandklippning tillsammans med landstingsdirektören Gunilla Andersson och Ulric Andersson (S). Flyttlasset från lokalerna på Mariebergsområ-det för patienter och personal gick veckorna efter invigningen.

TEXT: ERICA KARLSSON FOTO: VICTORIA ÖSTERBERG

Rättspsykiatrin invigdesBoktips

Berglins stora bok om Kropp & Hälsa: om matvanor, ovanor, hypokondri, åldrande, ångest och hela skiten Av Jan och Maria Berglin

Jan och Maria Berglin är välkända serietecknare och har förutom sin medverkan i dagspressen även gett ut ett antal seriealbum. De riktar den här boken till dig som ”känner att du alltid har en förkylning på gång, eller en maginfl uensa, eller tandvärk, eller stroke?” De driver med det mesta,

till exempel nya kostråd, träningshets och stress. På några få meningar och fantastiska uttrycksfulla bilder, fångar de humorn i svensk samtid.

Den sista kejsarinnan av Kina Av Jung ChangEn biografi om Cixi, en av de viktigaste kvinnorna i den kinesiska his-torien som blev utvald till kejsare Xianfengs konkubin när hon var 17 år. Hon födde en son 1856 och eftersom det var kejsarens ende son, blev hennes plats i hovet mer framträ-dande. Cixi var mycket intelligent och hade ett stort intresse för politik och blev oumbärlig för kejsaren och för sin son. Först regerade hon som förmyndare åt den minderårige sonen och när han sedan dött ung, fortsatte hon att styra Kina ända fram till sin död 1908. Författaren ger en mer nyanserad och positiv bild av änkekejsarinnan Cixi än vad tidigare historieskrivare har gjort.

Glasverandan Av Ann CleevesVera Stanhope heter Ann Cleeves nya kriminalkommis-sarie och hon är verkligen unik. En kvinna i sina bästa år som varken bryr sig om kostcirkeln eller varningstexten på whiskeyfl askorna. Som erfaren utredare gör hon allt för att hitta den skyldige mördaren i den här pusseldeckaren där deckarintrigen påminner starkt om Agatha Christie. Men Vera Stanhope är med sitt bitska sätt och bullriga framfart, allt annat än lik Miss Marple.

Härligt hälsosam: ät medvetet med syra-bas-kontroll Av Natasha Corrett och Vicki EdgsonBoken bygger på fakta om hur en balans mellan syrabil-dande och basiska livsmedel kan ge en sund livsstil. Boken är ett samarbete mellan en nutritionist och en gourmetkock och ger en inspirerande inblick i hur man kan påverka im-munförsvaret och skona matsmältningssystemet med att äta mer balanserad kost. Syftet med boken är inte snabb viktnedgång utan att man kan hitta en hälsosam livsstil.

Hej Klimakteriet: lite vallningar har väl ingen dött avAv Åsa Albinsson och Maria FröjdhDet har länge varit tabu att prata om klimakteriet och det har frodats många myter runt begreppet. Nu är det dags att prata om klimakteriet på ett annat sätt menar de två jour-nalisterna bakom boken. De har blandat den senaste forsk-ningen i ämnet och låtit en rad kända kvinnor berätta om sina personliga erfarenheter. Det visar sig att det är långt ifrån alla som får medicinska besvär av klimakteriet, många ser det som en övergång till något positivt, en frihetstid, och inte en slutpunkt.

TEXT: ULRIKA SORTELIUS

Hedersmedalj till Margaretha Tauberman

Under Världsparkinsonsdagen i april fi ck Margaretha Tauberman, samordnare för landstingets patient- och närståendeutbildningar, ta emot en hedersmedalj från Parkinson Värmland.

– Jag känner mig överrumplad och otroligt glad. Det är viktigt att lyfta fram att vi är många delaktiga i arbetet med patient- och närståendeutbildningar, det hand-lar om samverkan, säger Margareta Tauberman.

Ur motiveringen till utmärkelsen från Parkinson Värmland: Det är eldsjälar i lands-tinget bland annat Margareta Tauberman som tålmodigt arbetar för att få igång patient- och närståendeutbildningar och verkar för att göra dem mer tillgängliga för fl er och ständigt förbättra dess innehåll.

TEXT OCH FOTO: VICTORIA ÖSTERBERG

Sonja Sakari, ord-förande i Parkinson Värmland lämnade över medalj och blomma till Marga-retha Taubermans insatser i landsting-ets patient- och när-ståendeutbildningar.

20 INTRYCK 2 • 2014

Gunilla AnderssonLandstingsdirektör

PSBejaka samberoendet och samverkaINOM MÅNGA DELAR av samhället idag använder vi begreppet samverkan. Vården är inget undantag. Samverkan är en förutsättning för att allt ska fungera. Men vad menar vi egentligen när vi säger att det är viktigt med samverkan?

OM MAN SER VÅRDEN ur patientens eller de närståendes perspektiv så tycker jag det blir lite enklare. Det vi gör för en patient på en enhet är inte en isolerad aktivitet utan i patientens ögon bara en del i en längre, och kanske ibland, lång resa. Det handlar om ett ömsesidigt beroende. Exempelvis är det idag vanligt att vi i landstinget måste samverka med kommunen om vården av en patient, och vi måste ha ett tydligt arbetssätt som stöd-jer detta. Ur patientens perspektiv skulle det vara förödande om inte detta fungerade. På samma sätt måste vi samverka mellan våra egna olika enheter. För att vi ska kunna göra ett riktigt bra jobb är vi beroende av att de före och efter oss i patientens process också gör det. Vi är alla beroende av varandra för att vi tillsammans i vårdkedjan ska ge en god vård för patienten.

Jag har ibland använt begreppet samberoende istället för samverkan. Det fi nns kanske inte egentligen i svenska språket men det fi nns i verkligheten. Det ömsesidiga beroendet vi har för varandra i vården tycker jag blir tydligare för varje dag.

Vårt landsting har många exempel på lyckad samverkan och några av dem är beskrivna i detta nummer av Intryck. När vi även bejakar samberoendet tror jag vi hittar arbetssätt som ger den bästa samverkan den bästa vården som resultat.

I FÖRRA NUMRET vågade jag säga att våren snart knackar på dörren. Nu vågar jag säga att den är här, för jag har fått lamm i min fårahage.