1

IntryckIntryckBila

ga

2012

2

Uttryc

k——

BIL

AG

A

Jag hade en gång en lärare som brukade inleda varje lektion med orden ”Hemma i...”, och så följde platser som Kabul, St. Peters-burg, Jerusalem – städer som varken han eller vi elever besökt, men som plötsligt kom helt nära. Han lärde mig att man kunde förvandla avlägset abstrakta platser till miljöer som näs-tan känns bekanta bara genom att berätta, fo-kusera på detaljer och konkretisera.

Idag skulle jag vilja höra min gamle lära-re säga ”Hemma i Doha, hemma i Lagos, Rio och Delhi” – platser som inte självklart finns på världspressens förstasidor idag, men som utan tvekan kommer att spela en stor roll i framti-den – i takt med att USAs inflytande i världen minskar. Vi har redan sett hur Brasilien försökt medla i Iran, hur Indien och Qatar blivit allt djärvare regionalt, trots sin ringa storlek. Vi har också upplevt hur USA delvis förlorat inflytan-de över till och med sina krig – genom att i allt

högre grad använda sig av privata beväpnade bemanningsföretag som det skandalomsusade Blackwater.

Hela denna utveckling speglas i detta nummer av Uttryck. Och faktum är att när jag läser dessa artiklar behöver jag inte längre längta efter att höra min gamle lärare säga

Förord ”Hemma i Indien…” – för det är en njutning att här se Indiens framtida geopolitiska och eko-nomiska ställning tacklas genom ett bussam-tal som inleds med den överraskande frågan ”använder du kondom?”. Eller att lära känna Nigerias ekonomi och religiösa motsättningar genom dess filmindustri. Och att få en inblick i kaxiga Qatars strategi att bli en respekterad spelare på världsarenan trots allvarliga brister i mänskliga rättigheter för landets gästarbetare.

Som utrikeskorrespondent är mitt motto i vanliga fall: man måste vara på plats! Man måste se med egna ögon för att kunna berätta. Men dessa nedslag i några av världens intres-santaste länder visar tydligt att det går att ska-pa närvaro och intresse också med relativt små medel.

Trevlig läsning!

Cecilia UddénSveriges Radios korrespondent i MellanösternMottagare av stora journalistpriset 2011

Foto: Mattias Ahlm/ Sveriges Radio

Bila

gan

pres

ente

ras

i sam

ar-

bete

med

For

um S

yd. Å

rets

te

ma

är ”G

loba

la u

tman

inga

r in

om h

ållb

ar u

tvec

klin

g, m

ed

foku

s på

dem

okra

ti, ti

llväx

t, oc

h ku

lture

lla rä

ttig

hete

r, i s

yd.”

3

Innehållsförteckning

(2) Första Sidan(4) Indiens kvinnor

(6) Qatar redo när oljan sinar

(10) Afrikas drömfabrik

(12) Elitstyrkor storstädar i Rio

(14) Krig till salu

Medverkande

Ansvarig utgivare: Marcus Lindberg Redaktörer: Matilda Skoglöw, Sebastian van Baalen Grafisk formgivning: Viktor Nyström Projektgrupp: Henrik Karlsson, Axel Eriksson, Julia Örtegren, Jens Lindqvist, Siri Sylvan.

Pub

licer

as i

sam

band

med

Utt

rck

01 2

012

Upp

sala

201

2, U

ppla

ga 10

00

Intr

yck

Framsidan: En av Rios många favelor.

Foto: UN Photo/Claudio Edinger

4

Uttryc

k——

BIL

AG

A

– Brukar du använda kon-dom? frågar hon mig. Jag blir lite förvånad över frågan – vi har bara känt varandra i lite drygt 30 sekunder. Vi sitter på en buss på väg mot Mandve, ett färjeläger strax söder om Mumbai i Indien. När jag klev på vinkade hon åt mig att sätta mig här. Padma är lärarinna och undervisar i engelska. På raden framför oss sitter hen-nes två söner, 10 och 12 år gamla. Hon klappar den ena på huvudet.

– Jag önskar att jag kunde ha fått tag på kondomer, säger hon.

Gissningsvis kan hennes barn inte engelska.

Att få tag på sexualun-dervisning i världens största demokrati kräver djärvhet. Ett sätt är att fråga ut väster-ländska turister. Det är därför hon har bett mig att sätta mig här. Hon ber mig berätta allt som jag vet om preventivme-del. Endast omkring fem pro-cent av Indiens par använder kondom vid samlag och på grund av felaktigt användande spricker var femte. Det är klart vanligare för gifta par som inte önskar barn att låta sterilisera kvinnan. Ofta ligger beslutet hos mannen. Padma frågar om det är sant att vi får gifta oss med den vi är kär i Europa.

– Det vore underbart, sä-ger hon och klappar mannen på andra sidan mittgången på axeln.

Det är hennes man. Giss-ningsvis kan inte han heller engelska.

Självmordsinflation

Indien är ett land i föränd-ring. Idag är runt 70 procent av alla nyingångna äktenskap ar-rangerade. Men i den växande medelklassen, bland de unga, växer nya preferenser fram. I restaurangen, när vi stannar för att äta, turas de unga ser-vitörerna och den äldre kocken om att byta kanal på TVn. Ser-vitörerna vill titta på en hiphop-video där två indiska rappare åker omkring i en Hummer till-sammans med horder av lätt-klädda vita tjejer. Kocken vill titta på typiska indiska musikal-filmer där man klipper en se-kund innan kärleksparet kysser varandra för att inte uppmuntra syndiga tankar.

Tradition och förnyelse är aldrig lätt att förena. Kan-ske är motsättningarna kring äktenskapets utformning en av förklaringarna till inflationen av självmord i Indien. Imorse satte en ung kvinna eld på sig själv i Barra Vishwabank, en man åt gift på väg till sitt bröllop och kollapsade i brudens famn.

Hundra miljonprogram

Jättelika satsningar görs för att bygga bort alla slum-områdena till 2015. Man skulle kunna jämföra det med det svenska miljonprogram-met – men istället för en mil-jon bostäder handlar det här om hundra miljoner. Det finns en tydlig politisk vilja att bli ett modernt land, även om

övertygelsen bakom försöken att förändra maktstrukturerna och utrota fattigdomen har ifrågasatts.

Och att utrota fattigdo-men är implicit en jämställd-hetsfråga. Mer en två tredje-delar av Indiens utblottade är kvinnor.

I Kolkata, nära gränsen till Bangladesh, sitter en grupp hemlösa kvinnor och barn och väntar utanför ett soppkök. Här delas det ut mat, men bara en gång i veckan. Det är osäkert om de kommer få någon gläd-je av det nya bostadsprojektet. Inte en enda vuxen man går att finna bland det dryga femtiota-let hemlösa som svälter. En av kvinnorna, Moushimi, berättar att hon var gift med en buss-chaufför innan hon hamnade här. De hade en lägenhet med två rum ihop, men Moushimi kunde inte bli gravid, så hen-nes man kastade ut henne.

– Det var lika bra, för han drack alltid, säger hon. Men det är ingen lätt värld att vara ensamstående kvinna i. Det går inte att få jobb, säger hon, allt är män, män, män!

Hon har på sig en sari som är alldeles för extravagant för att passa in i sällskapet, hon är den yngsta av de vuxna kvinnorna och den enda som har läppstift på sig.

Var sjätte prostituerad i Indien bär på HIV. Många kö-pare vägrar betala om man ber dem använda kondom.

– Jag önskar att jag kun-de ha råd med ett rum, sä-ger Moushimi. Men ett rum i slummen kostar motsva-rande 100 kronor i månaden. Så mycket pengar kan inte Moushimi skära emellan när hon säljer sig.

Henrik KarlssonSkribent & Foto

Indiens kvinnorIndien är på uppgång. Det säger de ekonomiska graferna. Samtidigt lever kastsystem och andra

maktstrukturer kvar och färgar utvecklingen. Uttryck har träffat två kvinnor som ger sin bild av verkligheten

i friktionen mellan tradition och förnyelse.

5

trots Indiens snabba ekonomiska uppsving har många kvinnor det svårt. I Mumbai finns Asiens största red-light district, en plats där kvinnorna försörjer sig genom att sälja sina kroppar. Foto: Jon Hurd

Mer

än

två

tred

jede

lar av

Indi

ens

fattig

a är

kvi

nnor

. Fo

to: Sha

hnaw

az S

id

6

Uttryc

k——

BIL

AG

A

Foto: Lubaib Gazir

7

Qat

ar red

o nä

r ol

jan

sina

r

Sidr

aträ

der

växe

r bä

st

i ök

enkl

imat

och

åte

rfinn

s ba

ra

i Q

atar

. Fö

rr m

ötte

s lä

rda

och

krin

gres

ande

i s

kugg

an a

v trä-

det

för

att

utby

ta k

unsk

ap o

ch

åsik

ter

med

var

andr

a. I

Qat

ar

utm

ålas

trä

det so

m trä

det so

m

sym

bol f

ör e

n fram

tid s

om in

te

står

och

falle

r m

ed d

en o

lja o

ch

natu

rgas

som

ber

ikat

land

et.

Den

up

pmär

ksam

ma

ny-

hets

läsa

ren

har

med

all

säke

r-he

t lag

t mär

ke ti

ll at

t Qat

ar h

örs

och

syns

i

allt

fler

sam

man

-ha

ng.

Land

et är

in

te m

ycke

t st

örre

än

Skån

e, m

en i

nneh

ar

ändå

vä

rlden

s tred

je

stör

sta

gasr

eser

v oc

h ka

n i

och

med

de

t tit

uler

a si

g so

m v

ärld

ens

per ca

pita

rik

aste

land

. D

e se

nast

e tju

go å

ren

har

insi

kten

om

att d

essa

res

urse

r en

dag

kom

mer

att t

a sl

ut b

li-vi

t al

lt st

arka

re.

Utm

anin

gen

har

varit

– o

ch ä

r –

att

se d

e m

öjlig

hete

r so

m k

an le

da fra

m

till e

n ek

onom

i som

stå

r på

fler

be

n än

två.

–

Ekon

omin

i

Qat

ar va

r al

ldel

es f

ör e

nkel

spår

ig f

örut

, fö

rkla

rar

Ale

xand

er

Ata

rodi

, M

ella

nöst

erex

pert

vi

d To

tal-

förs

vare

ts

fors

knin

gsin

stitu

t FO

I. D

et i

nsåg

man

i s

lute

t på

198

0-ta

let. S

edan

des

s ha

r am

bitio

nen

varit

att o

msä

tta

ri-ke

dom

arna

för fram

tiden

.So

m

ett

led

i

omor

ient

erin

gen

av e

kono

min

ha

r Q

atar

job

bat

hårt

för

att

etab

lera

sig

som

ett n

ytt

cen-

trum

för

for

skni

ng o

ch u

tbild

-ni

ng. D

et h

ar b

land

ann

at y

ttra

t si

g i i

nstif

tand

et a

v Q

atar

Fou

n-da

tion.

O

rgan

isat

ione

n in

för-

des

av e

mir

Ham

ad b

in K

halif

a 19

95 o

ch s

tolts

erar

med

sid

ra-

träd

et s

om s

ymbo

l. Upp

gifte

n är

att g

öra

Qat

ar v

ärld

sled

an-

de in

om k

unsk

apss

ekto

rn.

På

Qat

ar

Foun

datio

ns

hem

sida

är

or

gani

satio

nens

in

stäl

lnin

g ty

dlig

– ”

ett

land

s vi

ktig

aste

na

turr

esur

ser

är

män

nisk

orna

.”–

Det

ta ä

r et

t st

eg i

den

st

ora

förä

ndrin

gspr

oces

sen,

sä

ger

Ata

rodi

. M

en

för

att

lyck

as k

rävs

att m

an k

an a

tt-

rahe

ra

utlä

ndsk

a pr

ofes

sore

r oc

h do

ktor

ande

r.En

fö

ruts

ättn

ing

för

att

lock

a ut

länd

ska

förm

ågor

til

l Q

atar

är

att

land

et h

ar e

tt g

ott

rykt

e. D

ärfö

r ha

r de

t bl

ivit

allt

vikt

igar

e at

t vi

sa u

pp l

ande

ts

goda

sid

or f

ör o

mvä

rlden

. Att

syna

s i

milj

ösam

man

hang

har

va

rit e

tt s

ätt, o

ch Q

atar

är

i sl

utet

av

detta

år v

ärd

för

FN:s

ar

tond

e kl

imat

möt

e.

De

inte

rnat

ione

lla

aktiv

ite-

tern

a är

någ

ot s

om h

ar p

åsky

n-da

t utv

eckl

inge

n m

ot e

tt m

er li

be-

ralt

och

dem

okra

tiskt

sam

hälle

. –

När

utb

ytet

med

om

värl-

den

ökar

, oc

h m

an i

allt

högr

e gr

ad

mås

te

sam

arbe

ta

med

andr

a lä

nder

, ök

ar o

ckså

för

utsä

ttni

ngar

na f

ör e

n de

mok

ratis

k ut

veck

ling,

säg

er A

taro

di. D

en k

an g

å sn

abbt

elle

r lå

ngsa

mt, m

en

riktn

inge

n är

tydl

ig o

ch d

et g

år in

te a

tt v

rida

tillb

aks

kloc

kan.

–

Åke

r du

till

Qat

ar o

ch K

uwai

t mär

ker du

att k

vinn

ors

stat

us

är s

tark

are

än i

mån

ga a

ndra

länd

er i

Gul

freg

ione

n. M

an m

ärke

r at

t det

finn

s en

sta

rk k

vinn

orör

else

. Q

atar

har

bes

täm

t sig

för at

t stå

förs

t i k

ön n

är v

ärld

en m

öter

fram

tiden

, oc

h pl

aner

na ä

r til

l st

or d

el r

edan

för

verk

ligad

e. M

en

kika

r m

an b

akom

den

rid

å so

m lo

ckar

om

värld

en till

Qat

ar m

ärke

r m

an a

tt fram

gång

ssag

an fo

rtfa

rand

e ha

r fle

ra m

örka

sid

or.

– I Q

atar

och

För

enad

e Ara

bem

irate

n fin

ns m

iljon

er g

ästa

r-be

tare

frå

n til

l ex

empe

l Ba

ngla

desh

. Fö

r de

ssa

är r

ättig

hete

rna

myc

ket

säm

re ä

n fö

r qa

tarie

rna,

vilk

et ä

r vi

ktig

t at

t ko

mm

a ih

åg

när em

iren

geno

mfö

r re

form

er, f

örkl

arar

Ata

rodi

. Em

ir H

amad

bin

Kha

lifa

tog

mak

ten

från

sin

far

199

4 ge

nom

en

sta

tsku

pp, o

ch h

ar s

edan

des

s va

rit Q

atar

s öv

erhu

vud.

Äve

n om

em

iren

har

geno

mfö

rt r

efor

mer

som

let

t til

l vi

ssa

liber

ala

förä

nd-

ringa

r i

land

et ä

r yt

tran

defrih

eten

ytte

rst

begr

änsa

d oc

h ut

lova

de

val ha

r sk

jutit

s up

p. D

en s

enas

te f

örfa

ttnin

gen,

frå

n 20

05,

utlo

var

mak

tdel

ning

, men

all

mak

t är fo

rtfa

rand

e ce

ntre

rad

till k

unga

huse

t. M

an k

an t

a fo

tbol

len

som

exe

mpe

l på

hur

Qat

ar f

örsö

ker

vinn

a po

sitiv

pub

licite

t. F

otbo

llskl

ubba

r vä

ljer

allt

ofta

re a

tt f

ör-

lägg

a si

na t

räni

ngsl

äger

i Q

atar

. H

är v

änta

r nu

mer

a po

tent

iel-

la s

pons

orer

ivr

igt

på a

tt a

rran

gera

trä

ning

smat

cher

och

ska

ka

hand

med

lee

nde

fotb

olls

stjä

rnor

. Vä

rt a

tt n

ämna

är

ocks

å de

t fa

ktum

att Q

atar

202

2 bl

ir sk

ådep

lats

för

ett a

v vä

rlden

s st

örst

a id

rottse

vene

man

g, d

å la

ndet

stå

r vä

rd fö

r fo

tbol

ls-V

M.

– Att Q

atar

hör

s oc

h sy

ns i

fot

bolls

sam

man

hang

har

fler

a sy

ften,

men

det

han

dlar

inte

om

att tjä

na p

enga

r. Is

tälle

t vi

ll m

an

visa

att m

an ä

r på

väg

någ

onst

ans,

och

vis

a up

p la

ndet

s go

da s

i-do

r fö

r om

värld

en. M

ed d

etta

vill

man

ock

så v

isa

att m

an in

te ä

r rä

dd fö

r öp

penh

et, f

örkl

arar

Ata

rodi

.O

ch n

og g

ör s

atsn

inga

rna

på idr

ott

att

värld

ens

blic

kar

rik-

tas

mot

Qat

ar.

Inte

min

st n

är v

ärld

ens

bäst

e fo

tbol

lspe

lare

, Li

o-ne

l Mes

si, k

liver

in p

å fo

tbol

lsst

adio

n Cam

p N

ou i

Barc

elon

a in

för

70 0

00 å

skåd

are.

Fot

oblix

tarn

a sm

attr

ar n

är h

an r

ör b

olle

n fö

r fö

rsta

gån

gen.

Brös

tet p

ryds

av

två

ord

i gul

text

– ”

Qat

ar F

ound

atio

n”.

Jens

Lin

dqvi

stSk

riben

t

8

Uttryc

k——

BIL

AG

A

2022 riktas alla världens blickar mot Qatar när landet arrangerar fotbolls- VM. Spekulationerna om att Qatar använt sig av mutor för att vinna kampen om det prestigefyllda mästerskapet har varit svåra

att tysta. Oavsett om ryktena stämmer eller ej kan turneringen bli en av de mest storslagna i VM-

historien. Grafik: Pressbilder Qatar 2022

9

10

Uttryc

k——

BIL

AG

A

11

Afrikas drömfabrik

Hollywood i all ära, men Nollywood är det oslagbara ex-emplet på hur den amerikanska drömmen kan förverkligas. Den nigerianska filmindustrin har på kort tid kommit att bli världens näst största. Bara Indien produ-cerar fler filmer, och USA är om-sprunget för länge sedan. Flera afrikanska länder börjar nu ta ef-ter exemplet.

Att just Nigeria blev cen-trum för filmproduktion i Afrika är ingen slump. Lagos är en av Afrikas största städer, och där råder ingen brist på arbetskraft eller efterfrågan. Ytterligare en orsak är den nigerianska teaterkulturen, menar Wumi Raji, gästforskare vid Nordiska Afrikainstitutet.

– Nigeria har en rik teater-tradition. Innan Nollywood var det vanligt med kringresande te-atergrupper som åkte från stad till stad och spelade. Det var så det började, genom att några av dessa grupper började filma sina föreställningar och sälja dem på VHS.

Det var i början av 90-talet som nigeriansk film fick sitt sto-ra uppsving, när filmen Living in Bondage släpptes. Producenter-na var två importörer av tomma videokassetter, som tänkte att de kanske skulle sälja mer om det redan fanns en film bandad. Men att filmen skulle sälja i över 500 000 exemplar på bara ett par veckor hade de nog inte vän-tat sig. Living in Bondage blev Nollywoods första blockbuster, den har haft stor stilbildande på-verkan på sina efterföljare och räknas idag till klassikerna. Den ockulta dramathrillern anspelade på de vidskepliga föreställningar som fortfarande är vanliga i lan-det, något som senare filmma-kare har tagit efter. Även om kristendomen och islam är do-minerande, så lever traditioner

från de gamla stamreligioner-na kvar och många nigerianer praktiserar en blandvariant.

– Afrikansk film skiljer sig från västerländsk på tre punk-ter, berättar Raji. Den knyter dels an till folktro och ockul-tism, och så använder den an-dra kulturella uttryck som tradi-tionell afrikansk sång och dans. Men många berättelser hand-lar också om dagens Nigeria, med teman som fattigdom och korruption.

Fenomenet Nollywood har växt utanför landets gränser. Alla filmer har engelska under-texter, och inspelningarna tar bara runt två veckor. Snabb och billig produktion är Nolly-

woods recept, och har gjort att filmerna fått stor spridning över hela Afrika. Alla tittar, oavsett etnicitet och klass. På grund av den snabba produktionstakten har filmerna dessutom kom-mit att nästan helt utkonkur-rera TV-tittandet. Flera närlig-gande länder har börjat ta efter Nigerias framgångsexempel, och numera har även Ghana och Benin egna framträdande filmindustrier.

Nollywood fick sitt genom-slag strax innan demokratin gjorde sitt stapplande intåg i Ni-geria. Demokratin, hur svajan-de den än må vara, har trots allt haft effekt på ekonomin, och tillväxten har de senaste åren legat på uppemot 7 %. Frågan är om Nollywood hade varit möjligt om militärregimen sut-tit kvar vid makten. Men vägen

till stabilitet är ännu lång för Ni-geria. Korruptionen i landet är omfattande och förtroendet för president Goodluck Jonathan mycket lågt. Trots landets stora oljeresurser är Nigerias folk ett av världens fattigaste. Dessut-om är landet fortfarande splitt-rat av den seglivade konflikten mellan kristna och muslimer.

2012 har börjat oroligt för Nigeria, med massdemonstra-tioner och islamistiska terror-dåd som hittills skördat 100-tals människoliv. När jag frågar Raji vad han tror är de största utma-ningarna för landet, så nämner han just korruptionen och den ekonomiska ojämlikheten. För även om konflikten mellan mus-limer och kristna har en etnisk dimension, så är den ekono-miska aspekten sannolikt ännu viktigare. I norr, den muslimska delen av landet, är arbetslöshe-ten hög och få har möjlighet till utbildning. Med sådana utsikter är det lätt att skylla sina pro-blem på den andre. En positiv utveckling kräver krafttag mot korruptionen, säger Raji.

– Våra politiker är tjuvar som bara ser till sina egenin-tressen. Men det finns hopp. Medborgarna blir allt mer med-vetna, och demonstrationerna i början av januari visar på de-ras styrka. Regeringen kan inte längre ta sin maktställning för given. De måste börja se till all-mänintresset, annars kommer folket att resa sig.

Och den ökade medveten-heten är något som Raji menar att filmindustrin faktiskt kan ha bidragit till. Vilka övriga ef-fekter som Nollywood har haft på samhället är en fråga som framtiden får utvisa. Klart är att inget, varken korruption eller terrordåd, verkar kunna stoppa filmens framgångståg i Afrika.

Siri SylvanSkribent

Nollywood omsätter 250 miljoner dollar årligen, och producerar runt 200 filmer varje månad. Det är dubbelt så många mot Hollywoods produktion. En genomsnittlig film kostar 15 000 dollar att producera, och tar mindre än två veckor att spela in. De flesta filmer går inte upp på bio, utan säljs direkt på VHS eller DVD för två dollar styck.

12

Uttryc

k——

BIL

AG

A

Elitstyrkor storstädar i Rio

Minskat våld men höjda TV-avgifter. Det blir följden av ett tryggare liv i Rio de Janei-ros centrala kåkstäder. Myn-digheterna utformar en säker-hetsstrategi inför fotbolls-VM 2014 där anfall ses vara bästa försvar.

Värdskapet i fotbolls-VM ställer hårda krav på säkerhe-ten i Rio de Janeiro. Det har gett myndigheterna skäl att rensa upp bland våldsamma drogligor som kontrollerar stadens kåkstäder, så kall-lade favelor. Favelorna upptar 20 procent av stadens yta och dess olagliga styre bekämpas av den särskilt insatta elit-styrkan Bope. Trots att Bopes ingripanden hittills varit fram-gångsrika återstår cirka 750 favelor som ännu inte är under offentlig kontroll. Målsättning-en med Bopes arbete är utöver maktskifte att införa grundläg-gande renhållning, sjukvård och utbildning åt favelornas invånare. Något som ses vara en minst lika stor utmaning.

Problemen med den kri-minella kontrollen är framfö-rallt missbruksproblematik, ligabråk och våld. Men styret har också haft sina fördelar. Tjuvkopplade system har gett favelornas invånare billig el, vatten och kabel-TV, vilket möjliggjort en snabb klassresa uppåt för invånarna i de rikare södra delarna av Rio. Statens interventioner ses därför inte positivt av alla då priserna höjs rejält i takt med att de kriminella gängen störtas och systemen legaliseras.

Även i stadskärnan sti-ger priserna. Uttryck har pra-tat med Manuela, en upprörd kvinna som bor i centrala Rio. Hon vill vara anonym och heter

egentligen något annat.– Boendepriserna här har

skjutit i höjden samtidigt som lönerna stått helt stilla efter att värdskapet till VM annonsera-des 2007, berättar hon.

En annan aspekt på de höga priserna är att de kan bi-dra till mindre segregation i fa-velorna. Höga hyror i centrum ger nämligen stadsbor som aldrig förr tänkt tanken på att bo i favelor större anledning att flytta dit.

På grund av den utbredda korruptionen har tidigare stat-liga interventioner i favelorna misslyckats. Polisen har varit ett alltför lättköpt byte för de välbärgade ligorna. Men nu har 18 av Rios mest våldsam-ma favelor tagits över av Bope på mindre än tre år. I slutet av november 2011 intogs den sista kåkstaden i den rika cen-trala zonen, Rocinha.

Betyder detta att Rio med hjälp av stundande mäs-terskap plötsligt är på fram-marsch gällande levnadsvillkor och välfärdsutveckling för sin befolkning?

Inte om du frågar Manu-ela. Hon menar att myndig-heternas övertag i favelorna knappast har en långsiktig hållbarhet.

– Jag anser att det hela är en fasad för att porträttera en situation där brottsligheten i Rio är under kontroll. Polisstyrkan som har tagit över kåkstäderna består fortfarande av samma korrupta medlemmar vilket är ett problem. Droghandeln exis-terar fortfarande. Den är bara mer dold nu, menar hon.

Gällande landets välfärd är Manuela också skeptisk. Vis-serligen är det bra att Brasilien växer ekonomiskt men det har så vitt hon kan se inte lett till di-rekta förbättringar för invånarna.

Dag Retsö, historiker vid Latinamerikanska institutionen

vid Stockholms universitet tillika Brasilienexpert menar att det inte finns något direkt samband mellan ekonomisk tillväxt och social utveckling i Brasilien.

– Det är snarare tvärtom. Brasilien har haft flera perio-der i sin historia med mycket stark tillväxt och samtidigt ökande klyftor. Det avgörande är att Brasiliens tillväxt nu ver-kar stabilare än förut och att regeringen samtidigt satsar på fattigdomsbekämpning och minskade klyftor, säger Retsö.

Han understryker den strukturella korruptionen som ett stort hinder för landets utveckling.

– Nuvarande presidenten Dilma Rousseffs parti är det i särklass mest renhåriga men korruptionen kommer knap-past någonsin helt försvinna. I Latinamerika finns det alltid en risk för att ett parti som vill genomföra förändring självt förändras av historiska struk-turer, berättar Retsö.

Han anser även att det är av stor vikt att Brasiliens formella demokrati fylls med innehåll och inte bara slogans för att valdeltagandet ska öka.

Att räkna med guldfiran-de sommaren 2014 ses som en självklarhet i Brasilien. Att arrangemanget ska lösa Rio de Janeiros problematik med maf-fia, milis, korruption och fat-tigdom ger högre odds. Retsö förmodar att mästerskapet på kort sikt genererar en hel del arbetstillfällen men att det på lång sikt säkerligen är ganska betydelselöst.

– Brasilien är en stor, his-torisk skuta som kräver helt andra insatser och lång tid för att vända åt rätt håll, säger han.

Julia ÖrtegrenSkribent

13

Live

t i

fave

lorn

a ka

n va

ra h

årt. M

ånga

bar

n oc

h un

gdom

ar h

amna

r tid

igt i k

rimin

ella

kre

tsar

till

föl

jd u

tbre

dd a

rbet

slös

het oc

h fa

ttig

dom

.Fo

to: Fl

ickr

ant

hony

_got

o

14

Uttryc

k——

BIL

AG

A

Krig till saluDe första tolv åren av 2000-talet har sett

en mängd konflikter uppstå och ett antal av dessa utvecklas till fullskaliga krig. Detta har i sin tur rosat marknaden och skapat otaliga möjligheter för entreprenörer, något som inte minst utnyttjats av de privata militära

organisationerna.

I september 2007 rullade fyra tungt be-väpnade militärfordon in på Nisour-torget i Baghdad. Någon timme senare kantades ga-torna av brinnande bilar och livlösa kroppar.

Militära fordon var ingen ovanlig syn på Baghdads gator, så till en början var det ing-en större uppståndelse. En irakisk trafikpolis såg fordonen köra in på torget för att sedan göra en skarp u-sväng och köra iväg mot en enkelriktad gata. Förbryllad över beteendet bevittnade han och hans kollegor hur fordo-nen gjorde tvärstopp och helt plötsligt – utan förvarning – avfyrade de tunga maskingevären monterade ovanpå fordonstaken.

Jeremy Scahill beskriver en blodig och hänsynslös massaker i boken ”Blackwater USA – The rise of the world’s most powerful mercenary army”. Företaget som utpekades som ansvariga – Blackwater USA – hävdar att man blev provocerade och agerade i självför-svar. Hur historien egentligen utspelade sig är inte klart, men massakern på Nisour-torget och Scahills efterföljande bok skapade stora rubriker i världen; rubriker som kastade ljus på en relativt okänd organisationstyp – privata militära organisationer (PMC:s).

Marcus Mohlin är doktorand vid För-svarshögskolan och forskar om PMC:s. Han berättar att det finns olika typer av organisa-tioner med olika funktioner. Livvaktsskydd, transporter och logistik hör till de vanligare tjänsterna.

I vissa fall tar organisationerna hand om hela logistiklösningar åt försvarsmakter. Man kan till exempel se att USA:s militär har orga-niserat sig på ett sådant sätt att de är helt be-roende av stöd från marknaden, säger Mohlin.

Blackwater USA, som efter två namn-byten nu heter Academi, är kanske det mest kända exemplet på den här typen av organisa-tioner. Det är dock inte det första. Företagen har funnits med i bilden sedan slutet av 90-ta-let då det Sydafrikanska Executive Outcomes opererade i Sierra Leone och Angola. Därefter

har liknande företag med olika funktioner bil-dats världen över, där den största koncentra-tionen återfinns i USA. Mohlin berättar också att det i det långa loppet förmodligen är billiga-re att hyra in PMC:s än att själv ha funktioner-na inom landets armé, något som kan förklara marknadens omfattning.

Hur effektivt och billigt det än blir att hyra in företagen, finns det dock en baksida. I många länder är lagstiftningen knapp eller obefintlig och insynen i företagens verksam-het är minimal. Detta har till exempel tagits upp i den amerikanska debatten. I slutet av november 2011 gjorde Janice Schakowsky, re-presentant i det amerikanska representanthu-set, ett uttalande om USA:s ökande beroende av PMC:s.

Vi bör vara oroade. PMC:s bär inte de För-enta Staternas färger. De svarar inför ett före-tag, inte en amerikansk officer. Eftersom lag-stiftningen fortfarande är diffus, blir det svårt att åklaga PMC:s för påstådda överträdelser utomlands.

Sverige använder sig också av PMC:s, även om det inte sker i samma utsträckning som av USA eller Storbritannien. Enligt Marcus Mohlin är dock detta på väg att förändras. Hans uppfattning är att den traditionella försvarsin-dustrin håller på att stöpas om i grunden. En anledning till det är den förändring som nu sker i hela västvärlden i form av ett skifte från indu-stri- till tjänstesamhälle.

Resultaten av min forskning tyder på att vi i framtiden kommer att använda fler företag för att utföra en mängd olika i grunden mili-tära tjänster, både här hemma och utomlands. Detta gäller likväl Sverige som många andra stater.

Ett ökat användande och inflytande av PMC:s är att vänta i framtiden. Dels genom att marknaden växer och dels genom att stora re-surser används på lobbyverksamhet. Även om det är lätt att måla upp en skräckbild av rika fö-retag som kontrollerar privata arméer, ska man komma ihåg att den bilden knappast överens-stämmer med verkligheten. Det finns dock fort-farande fundamentala problem med använd-ningen av PMC:s. Schakowsky pekar på några faror. Oklarheterna kring massakern på Nisour-torget exemplifierar hur dessa kan komma att återspeglas i verkligheten.

Axel ErikssonSkribent

15

Bild

text

: En

amer

ikan

sk h

elik

opte

r ci

rkul

erar

öve

r ce

ntra

la B

agda

d. P

rivat

a sä

kerh

etsf

öret

ag h

ar lä

nge

gara

nter

at s

äker

hete

n kr

ing

till e

xem

pel a

mba

ssad

er i

Irak

s hu

vuds

tad.

Fot

o: U

S A

rmy

16

Uttryc

k——

BIL

AG

A

Den olja och naturgas som berikat Qatar kommer att vara slut om 50 år – då kommer dessa kranar att vara överflö-

diga. I nuläget ser det dock ut som om det lilla emiratet kommer att klara sig alldeles utmärkt ändå. Foto: Shell