1INTRYCK 3 • 2014

Nummer 3 · juni 2014Landstinget i Värmland – personaltidning

TEMA: BARNKONVENTIONEN 25 ÅR sid. 4–15

Inför valet sid. 16–17 • Sommarkrysset sid.23

2 INTRYCK 3 • 2014

är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget i Värmland. Tidningen kommer ut med fem nummer per år.

Adress: Intryck, Landstingshuset, 651 82 Karlstad

E-post: elisabeth.petersson@liv.se

Redaktion: Elisabet Petersson 054-61 41 53Kristina Borgsten 054-61 43 18Annika Olsson 054-61 43 56Petter Niljung 054-61 40 83Júlia Megyeri 054-61 41 23Jens Magnusson 054-61 40 48

Ansvarig utgivare: Tomas Philipp

Grafi sk form: Kristina Borgsten

Omslagsbild: Victoria Österberg

Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås

Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: vaktm@liv.se, tfn: (054-6)1 42 91.

Nästa nummer: I slutet av september kommer nästa nummer av Intryck ut. Sista manusdag är 2 september 2014.

Omslagsbilden: Nova besöker öppna förskolan vid familjecentralen på Mörmo gård på Hammarö.

Tomas PhilippKommunikationschef

I DETTA NUMMER

Tomas Philipp

Trygghet eller trauma – det beror på bemötandet MINA TIDIGASTE minnen av sjukvården är alla förknippade med rädsla.

Det är 60-tal, jag är 6 år och polyperna i näsan ska tas ut. Sövning sker med eter, allt snurrar, ner i en svart tunnel, vaknar och kräks.

Tidigt 70-tal: Skoltandläkaren borrar bort ”hålen” i mina tänder och fyller med amal-gam, ingen bedövning, ingen fråga till föräldrarna i förväg. Jag gråter av smärta där i stolen, härdar ut.

Tidigt 70-tal. Pappa har opererats, hemma blöder han, svimmar på toaletten. Jag är dödsförskräckt.

1972: Jag ska opereras för bråck, blir livrädd, hysterisk. Ordet barnperspektiv är inte uppfunnet ännu, men ändå inträffar något positivt: en empatisk läkare föreslår att vi skjuter på ingreppet ett par år. Sagt och gjort, och när det så småningom är dags är jag inte så rädd längre.

DET HÄR NUMRET av Intryck har temat Barnkonventionen 25 år. FN:s barnkonven-tion fi rar 25 år, något som vi vill fi ra men framför allt uppmärksamma. Ännu fi nns det stora gap mellan policydokumentens intentioner och den ställning som barn upplever i verkligheten. Så även i Sverige och så även inom sjukvården. Barn har alltid rätt att vara informerade, tillfrågade, respekterade och trygga i sin kontakt med vården.

Härom veckan stod en insändare att läsa i en av våra lokala tidningar. En förälder var besviken på det bemötande som hennes eller hans barn hade fått i vården. Doktorn hade inte vänt sig till barnet och inte hälsat genom att ta i hand. Den försummelsen räckte för att göra vårdbesöket till en negativ upplevelse, som dessutom förmedlades till tusentals läsare via media.

EFTERSOM VÅRDEN handlar om det viktigaste vi har – liv och hälsa för oss själva och våra nära – berör varje vårdkontakt människors känslor. Mötet med vården blir en erfa-renhet man tar med sig, kanske i åratal.

Rent medicinskt kan patientberättelsen vara mer eller mindre allvarlig eller trivial, men för patienten är upplevelsen alltid individuell, och alltid relevant. Varje historia – positiv eller negativ, dramatisk eller alldaglig – är lika viktig för just den patienten som berättar den.

För ett barn är upplevelsen mycket starkare än för en vuxen. För barnet som möter vården betyder mötet antingen trygghet, eller trauma.

Alla vi som jobbar i vården, eller stödjer vården, måste se till att varje möte blir ett bra möte, ur patientens perspektiv. Hellre en fråga för mycket än en för lite. ”Är det något mer du undrar över”, är en kontrollfråga som jag alltid vill få när jag träffar en läkare eller sjuksköterska – som förälder, som patient eller som anhörig till min förälder.

DET ÄR SUMMAN av varje individuell upplevelse som skapar den samlade bilden och förtroendet för sjukvården och för landstinget hos dem vi är till för – invånarna i Värmland.

Tema: Barnkonventionen 25 år sid 4–15Elisabeth och Undis hjälper barn ta en paus från det sjuka 3Barnkonventionen fyller 25 år 4De arbetar för barns bästa 6Barnen får plats i politiken 7Åsa lyfter barnperspektivet 8Delaktighet behövs för att barn ska få bättre hjälp 10Tjejerna som googlar för att få svar på funderingar 12Tandvård på schemat 13Glöm inte de allra minsta 14Minns du förra valet? 16Partiernas gruppledare svarar på frågor 17Om du når individen lyckas förändringsarbetet 18De testar vårdens IT-system 20Sverige har faktiskt världens bästa vård! 20Boktips, notiser 21Sommarkryss 23Landstingsdirektörens PS 24

3intryck 3 • 2014

Yrke

i Li

V: L

ekte

rape

ut

Att ta vara på lek och aktivitet som får barn att växa och han-tera sin sjukdomstid är något som landstingets två lektera-peuter arbetar med.

– Vi har världens bästa jobb men vi har det också väldigt tacksamt. Barn är fantastiska och lätta att hjälpa, berättar Elisabeth Olsson och Undis Johansson, lekterapeuter.

Elisabeth och Undis har arbetat som lek-terapeuter i över 30 år. De har båda ett särskilt intresse att hjälpa barn i svåra situationer och gillar att tillföra nytta och glädje. Lektera-pin har som motto att ta vara på det friska och hjälpa barn och ungdomar 0–18 år som vårdas på sjukhus att må bättre med lek och sysselsättning. Patienterna kan vara långtids-sjuka, fått en kronisk sjukdom eller varit med om en traumatisk olycka. Det som barn och ungdomar upplever måste bearbetas för att de ska få balans. Genom lek och aktivitet lär sig

Elisabeth och Undis hjälper barn ta en paus från det sjuka

barn att växa och hantera situationer i vården så bra som möjligt.

En frizonHos lekterapin får barn och ungdomar till-sammans med föräldrar ett avbrott från sjuk-hustiden. Det finns relax, verkstad, tonårs-rum, aktivitetsrum och möjlighet till sjukhus-lek. Dessutom besöker även lekterapeuterna barn som ligger på vårdavdelningar som inte orkar eller kan besöka lekterapin. Detta är ett sätt att få barnen att må bättre. När barnet mår bra mår också föräldrarna bra, vilket gör att de lättare kan stötta barnet genom sjuk-hustiden.

För att barnen ska känna sig trygga och för att lekterapin ska vara en frizon får inga behandlingar eller undersökningar utföras på avdelningen. Avdelningen är en öppen verk-samhet som barn och ungdomar får komma och gå till när de vill ha en paus.

– Vi vill att detta ska vara ett andningshål och en frizon. Här kan de ta en paus från det sjuka och jobbiga, berättar Undis Johansson.

Lek gör det lättare att förståBarn har inte samma referensramar som vuxna. Lek ger dem större möjligheter att omsätta det som de får höra. Alla barn är olika och det är viktigt att de är i fokus och att alla barn ses som egna individer.

– Barn tolkar på ett annat sätt och förstår inte det språk vi använder i vården. Vi kan inte bara informera utan måste också kolla om de förstått vad vi menar. Barn behöver oftast se med egna ögon och terapin måste utgå från varje barn, säger Undis Johansson.

– Det är viktigt med förberedelser för vad barnen ska vara med om. Lek är ett bra sätt för att göra det konkret och tydligt, säger Elisabeth Olsson.TEXT OCH FOTO: ERICA KARLSSON

Elisabeth Olsson och Undis Johansson är landstingets två lekterapeuter.

”Vi kan inte bara informera utan måste också kolla om de

förstått vad vi menar.

4 intryck 3 • 2014

Tem

a: B

arnk

onve

ntio

nen

25 å

r

Till hösten fyller barnkonven-tionen 25 år. Mycket har hänt under de åren och det finns mycket att arbeta vidare med för att stärka barnets rättighe-ter i samhället.

Eva Åkesdotter Goedicke är folkhälsostrateg i vårt landsting och har ett speciellt ansvar för arbete som rör barnkonventionen. Hon betonar vikten av att vi i landstinget arbetar för barns rätt.

– Inom hälso- och sjukvården och tand-vården möter vi i stort sett alla värmländska barn och unga i det förebyggande hälsoar-betet, när de kommer till oss i behov av vård och behandling men även när de är anhöriga till sjuka föräldrar eller syskon.

I alla de fall där barn har kontakt med landstingets verksamheter finns en koppling till barnkonventionen.

– Att vi har förmåga att skapa trygga och respektfulla möten där barn och unga kän-ner sig delaktiga är en viktig del i strävan mot kvalitet. Att vi kan upptäcka barn som riskerar att fara illa och att vi följer lagstift-ning avspeglar också vår förmåga att leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter.

Rätt till information och skyddLandstinget i Värmland var ett av de första landstingen som antog en handlingsplan för barnkonventionen. Det gjorde landstings-fullmäktige 2009. Nu har landstingsstyrel-sen antagit en ny handlingsplan som gäller 2014–2017.

– Den förra planen lade grunden för hur vi ska verka för att öka kunskapen och för-ståelsen för konventionen. Där lades fokus på utbildning och på att få ett ökat barnrätts-perspektiv i hela organisationen. Nu är nästa steg att jobba konkret och omsätta barnfrå-gorna i verksamheterna.

I planens delmål som talar om barns del-aktighet och inflytande i landstinget skrivs att en riktlinje för barns rätt till information, råd och stöd ska förverkligas och verksam-heter ska utveckla rutiner för att säkerställa att riktlinjen efterlevs. I delmålet som talar om barns rätt till skydd sägs att vi ska öka

Barnkonventionen fyller 25 år

möjligheten att upptäcka barn som far illa el-ler riskerar att fara illa.

– Det här är två viktiga utmaningar som vi ska jobba mycket med. Det blir bland annat utbildningar inom området.

Miljö och bemötande avgör om vi lyckasEva förklarar att om vi kan säga att vi lyckas med uppdraget att följa barnkonventionens principer beror på hur barn och föräldrar upplever den miljö de kommer till och det bemötande de får hos oss.

Känner barn och unga att vi är till för dem? Förstår de kallelser och information som vi skickar till dem? Känner de trygghet i mötet? Är väntrummen anpassade för att möta barn?

– Det finns mycket att arbeta med för att stärka barns rättigheter.TEXT: ELISABET PETERSSON

FOTO: JENS MAGNUSSON

Eva Åkesdotter Goedicke säger att barns och ungas rättigheter som patienter har varit nästintill osynlig i den lagstiftning som styrt hälso- och sjukvården.

– Men de senaste åren har någonting hänt. Det har gjorts tillägg i hälso- och sjukvårdslagen och FN:s konvention om barnets rättigheter synliggörs också i den nya patientlag som införs 2015.

För att fira att barnkonventionen fyller 25 år och för att påminna

om att arbetet med barnets rättigheter fortsätter för varje barns

bästa har regeringen tagit fram ett speciellt märke. Det används av

myndigheter, landsting och kommuner i hela Sverige.

5INTRYCK 3 • 2014

Tem

a: B

arnk

onve

ntio

nen

25 å

r

År 1989 sitter en två år gammal tjej och sprudlar av glädje när hon lyckats baka sin första kaka. Att den är av sand spelar inte så stor roll. Detta var 25 år sedan, samma år som barnkonventionen kom till. Foto: Privat.

193 länder har skrivit underBarnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 20 november 1989. Sverige var ett av de första länderna som antog konventionen. Det gjorde vi redan 1990. Hittills har 193 länder skrivit under kon-ventionen om barns rättigheter. De enda som inte gjort det är USA och Somalia.

Grundläggande artiklarBarnkonventionen gäller alla barn i hela världen. Med barn avses varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare en-ligt den lag som gäller barnet. Konventionen består av artiklar som var och en beskriver en eller fl era rättigheter. Det fi nns fyra artiklar som är barnkonventionens grundläggande och vägledande principer och syftar till att ge barn medborgerliga, politiska, ekonomiska, so-ciala och kulturella rättigheter. Principen om:

• Icke-diskriminering, att alla barn har samma rättigheter (artikel 2).

• Barnets bästa som ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3).

• Rätten till liv och utveckling (artikel 6).

• Respekt för barnets åsikter och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening (artikel 12).

En artikel i konventionen rör speciellt hälso- och sjukvården: Alla barn har rätt till hälso- och sjukvård och bästa möjliga hälsa (artikel 24).

Inte lag men ska följasAlla länder som antagit barnkonventionen har åtagit sig att vart femte år rapportera till FN hur man lyckats efterleva konventio-nen. Länderna rapporterar till FN:s kommitté för barnets rät-tigheter, även kallad FN:s barnrättskommitté. Barnkonventionen är inte svensk lag men svenska lagar är anpassade så att de överensstämmer med konventionen. Det yttersta ansvaret för att barnkonventionen följs har regeringen.

Den statliga myndigheten Barnombudsmannen, BO, bevakar hur konventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i myndigheter, kommuner, landsting och regioner. Sveriges Kom-muner och Landsting, SKL, ger råd och stöd till landsting och kommuner i arbetet med att följa barnkonventionen.

Du kan läsa mer om barns rättigheter på www.1177.se.

Barnkonventionen

Tem

a: B

arnk

onve

ntio

nen

25 å

r

6 intryck 3 • 2014

Tem

a: B

arnk

onve

ntio

nen

25 å

r

Hälso- och sjukvården måste ha barns bästa i åtanke. Barnkonventionen har gett landstingen verktyg som kan användas för att stärka barnets rättigheter och göra barn mer delaktiga.

– Barn behöver extra skydd för att de är mer utsatta än oss vuxna, säger Karin Kilman.

Att barn måste få vara med och påverka hälso- och sjukvården samt tandvården har blivit självklart. Sedan barnkonventionen såg världens ljus för 25 år sedan har barnets rät-tigheter klättrat allt högre upp på agendan. Men att göra barnen delaktiga är inte enkelt. Många tror nog att de, i all välmening, är bra på att låta barn påverka.

– Men jag tror att man tänker lite för snävt ibland. Man fixar en lekhörna för barn och känner att man har gjort dem delaktiga. Det är mycket svårare än så och vi måste tänka efter kring hur vi tar in barns åsikter och se till att vi låter dem vara med på riktigt, säger Karin Kilman som sitter med i arbets-gruppen för barnrättsuppdraget.

De arbetar för barns bästaArbetsgruppen har funnits sedan 2008

och arbetar särskilt med att lyfta barnrätts-perspektivet inom Landstinget i Värmland.

– Vi är en resurs som man kan få stöd hos, ingen polis som är ute och synar verksamhe-ten, säger Tita Mensah.

Bemöt barnenArbetsgruppen kan till exempel bidra med kunskap när man bygger nya lokaler eller utformar ett väntrum. Men man arbetar framför allt med att se till att barn får den in-formation de har rätt till och behandlas med omtanke och respekt. Enligt Tita Mensah tenderar vården dock att prata över huvudet på barn.

– Jag har upplevt det själv i min kontakt med vården, att det är mig man har bemött trots att det är mitt barn som har varit pa-tient.

En enkel sak som att hälsa på barnet innan man hälsar på en förälder kan vara betydelsefull.

En fråga om makt– Sedan ska man förstås ha med sig att det förhållningssättet givetvis är mer naturligt för den som möter barn varje dag, säger Tita Mensah.

Skyddsdelen i barnkonventionen är ofta självklar medan arbetet med mer delaktig-het kräver mer. Och barn är beroende av att vuxna tar ansvar för dem.

– När man arbetar med barn handlar det mycket om hur man frågar. Barn säger inte: ”Nej, jag vill att det ska vara så här i stället.”, säger Karin Kilman.

Därför är makt också ett ständigt aktuellt ämne i arbetsgruppen.

– Som vuxen är man i underläge när man söker vård på grund av att man befinner sig i beroendeställning. Är man barn är man i ett ännu mer utsatt läge.

Barnen finns överalltLiksom Tita Mensah tror Karin Kilman att det är lätt att glömma bort att det är barn man arbetar med på grund av att man är fo-kuserad på patienten. Barnperspektivet kan snabbt falla i rutin, när man i stället borde arbeta med att hela tiden vara vaken.

– Man måste påminna sig hela tiden och ha detta som en levande fråga i alla verksam-heter. Barnen finns trots allt överallt.TEXT OCH FOTO: JENS MAGNUSSON

– Vi måste låta barn vara med på riktigt, tycker Karin Kilman, vårdutveck-lare inom division psykiatri.

– Hälsa på barnet innan du hälsar på föräldern, säger övertandläkare Tita Mensah.

7INTRYCK 3 • 2014

Tem

a: B

arnk

onve

ntio

nen

25 å

r

Till stöd för utvecklingsarbetet inom landstingets verksamheter fi nns ett femtiotal barnrättsombud. Barnrättsombuden utses av ansvarig chef och får tid för att gå på utbildning och för att arbeta med upp-draget i den egna verksamheten.

Barnrättsombuden har god inblick i FN:s konvention om barnets rättigheter och de har kunskap om vilka krav som konventionen ställer på vår organisation, vår verksamhet och våra medarbetare

Barnrättsombudet får… • kostnadsfri utbildningsdag i frågor som rör barnets rättigheter,

barnperspektiv och tillämpningsmöjligheter

• uppföljningsträffar med andra barnrättsombud i landstinget för fortbildning och erfarenhetsutbyte

• stöd i form av information, materiel och goda exempel.

Barnkonventionen har bidragit till att stärka barnens perspek-tiv på den politiska agendan.Men det kan bli ännu bättre.

– Barn ser otroligt mycket som vi inte tar hänsyn till i dagens samhälle. Barn är kloka och vi borde lyssna mer på dem, säger lands-tingsrådet Anders Nilsson (V).

Landstingsråden Anders Nilsson och Gert Ohlsson (FP) befi nner sig på olika sidor av den politiska arenan. Att hälso- och sjuk-vården, liksom samhället som helhet, måste ta vara på barns åsikter och synpunkter är de dock rörande överens om. Barn är lika mycket patienter som vuxna och ska behand-las därefter.

Ur ett politiskt perspektiv har barnkon-ventionen bidragit till att lyfta barnens per-spektiv.

– Man kan tycka att det är en självklar sak att ha barnens bästa i fokus, men det är det inte alltid. I de fall man stöter på motstånd som politiker är det bra att kunna hänvisa till barnkonventionen, säger Gert Ohlsson.

Ständigt barnperspektivI Landstinget i Värmlands politiska ledning är man sällan oense i frågor som rör barns bästa.

– Det fi nns egentligen hur mycket som helst att arbeta med och vi måste försöka ha

Barnen får plats i politiken

ett barnperspektiv i allt vi gör. Det är som med feministisk politik, det handlar inte om enskilda saker utan måste genomsyra allt, säger Anders Nilsson.

Han lyfter landstingets arbete med barn-rättsombud som ett gott exempel. I dag fi nns ett femtiotal personer utspridda i hälso- och sjukvårdens olika verksamheter som träff as i nätverk och fokusgrupper.

– Tanken är att de ska sprida men också

Gert Ohlsson (FP).Anders Nilsson (V).

Efter utbildningen ska barnrättsombuden… • i samverkan med ansvarig chef utveckla verksamhetens arbete

för barnets rättigheter

• informera all personal inom verksamheten om barnets rättighe-ter

• vara sakkunnig och pådrivare på arbetsplatsen i frågor om bar-nets rättigheter.

Nästa utbildningDen tredje september är nästa utbildning till barnrättsombud. Mer information fi nns på intranätet Livlinan eller ges av Eva Åkes-dotter Goedicke.

Att vara barnrättsombud

bevaka barns rättigheter. Det är ett jättebra initiativ och det arbetet kan man förbättra ytterligare.

En utmaningSom organisation har landstinget goda möj-ligheter att verka för att sprida kunskap om barnkonventionen. Gert Ohlsson påpekar dock att det krävs samarbete med andra aktörer för att hålla diskussionen om barns rättigheter levande.

– Vi har en väldigt fi n kontakt med barn inom hälso- och sjukvården. Vi möter dem redan innan de föds och därefter inom barnhälsovården, familjecentralerna och ungdomsmottagningarna. Samtidigt är det många barn som inte känner till barnkon-ventionen eller vilka rättigheter de har. Det är en utmaning för oss att lösa det.TEXT OCH FOTO: JENS MAGNUSSON

8 intryck 3 • 2014

Tem

a: B

arnk

onve

ntio

nen

25 å

r

Många barn lever med föräldrar som är sjuka eller har problem med missbruk. – Barnen behöver bli synligare i vården och få det stöd och den hjälp de behöver, säger Åsa Karlsson.

Åsa Karlsson är distriktssköterska vid famil-jecentralen på Mörmo gård på Hammarö. Sedan tre år tillbaka arbetar hon även som barnrättsombud. Tillsammans med sex andra landstingsanställda, som är aktiva i barnrätts-frågor, har hon tagit fram lösningar som ska göra barn och unga mer delaktiga i hälso- och sjukvården. Arbetet har pågått under våren och letts av Experio Lab. Med ett brinnande engagemang för barns rättigheter har hon ta-git steget att studera vidare.

– Efter en tid kände jag ett behov av att göra mer och i min roll som barnrättsombud ville jag göra något mer konkret. De sårbara barnen är en grupp som ligger mig varmt om hjärtat och jag kunde se en stor utvecklings-potential i hur deras behov tillgodoses inom primärvården, säger Åsa Karlsson.

Åsa lyfter barnperspektivetHon beslutade sig för att återuppta studi-

erna och hösten 2011 började hon på master-programmet inom hälsovetenskap inriktning folkhälsovetenskap barns liv och hälsa.

– När vidareutbildningen startades på Karlstads universitet hösten 2011 var det självklart för mig att hoppa på den. Jag kän-de att jag hittade hem på institutionen för folkhälsovetenskap eftersom man får både det medicinska och det psykosociala per-spektivet.

Fokus på barn som anhörigaMed hjälp av sin yrkeserfarenhet kunde Åsa identifiera förbättringsområden för barnen. I sin magisteruppsats kartlade hon hur perso-nal inom primärvården arbetar för att identi-fiera och stödja barn som anhöriga. Att barn ska ses som anhöriga finns instiftat i svensk lag, men Åsa menar att det här är en grupp som ofta glöms bort.

– Genom att lyfta läget för de utsatta bar-nen hoppas jag att de ska höras mer.

Men det är inte bara en fråga om att vilja, utan snarare en fråga om att kunna. Studien visade ett ökat behov av utbildning för att kunna identifiera och stödja barn som an-höriga. Åsa hoppas kunna föra sin kunskap

– Det handlar om att se och involvera barnet i det som händer och det är viktigt att belysa fler perspektiv i samtal och olika situationer, inte minst bar-nets perspektiv, säger Åsa Karlsson.

vidare och lyfter tydliga handlingsplaner och bättre samverkansstruktur mellan vårdcentral och familjecentral som viktiga förbättrings-områden. Hon vill även lyfta de små sakerna som kan göra stor skillnad.

– Vi i vården måste se patientens barn även om de inte alltid är med fysiskt vid be-söket. Genom att ställa frågan, om patienten har barn, visar vi att det är något vi bryr oss om, något vi vill lyssna på och ge stöd kring. Det öppnar upp för en fortsättning. TEXT OCH FOTO: VICTORIA ÖSTERBERG

Familjecentralen på Mörmo gård öppnade sina portar 2003 i ett samverkansprojekt mellan Hammarö kommun, Landstinget i Värmland och Hammarö församling. Öppen förskola, barnhälsovård, barnmorskemottagning, ung-domsmottagning och fritidsgård gör att det erbjuds något för såväl stora som små.

9intryck 3 • 2014

Tem

a: B

arnk

onve

ntio

nen

25 å

r

10 intryck 3 • 2014

Tem

a: B

arnk

onve

ntio

nen

25 å

r

Larmrapporterna avlöser var-andra – barn och unga mår då-ligt, skär sig, får ätstörningar och begår självmord. Men de flesta barn i Sverige har det väldigt bra och det pågår mycket arbete för att på ett bättre sätt hjälpa dem som mår dåligt.

Christina Sand har under många år arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och är nu verksamhetsutvecklare inom divi-sion psykiatri. Hon berättar att psykisk sjuk-dom hos barn under 18 år inte har ökat. Den upplevda psykiska ohälsan har däremot ökat. Det kan handla om sömnsvårigheter, värk, koncentrationssvårigheter, oro och stress.

– Vi pratar mer om psykisk ohälsa idag. Det är inte lika skämmigt som tidigare att prata om hur man mår, säger Christina.

Tuffare samhälleChristina tror också att samhället är tuffare i dag än för några år sedan.

– Skolan gynnar barn med hög förmåga till ansvar för egen inlärning men gör det svårare för dem som behöver mycket stöd och struktur. Barn kan också känna oro för familjens ekonomi och för skilsmässor i fa-miljen.

– Vi får inte glömma att majoriteten av barnen i Sverige har det väldigt bra. Men de barn som mår dåligt måste vi hitta så ti-digt som möjligt så att de kan få rätt hjälp och stöd. Det kan hindra att deras psykiska ohälsa utvecklas till psykisk sjukdom eller missbruk.

Mottagning för barn och unga med psykisk ohälsaFör att kunna ge hjälp tidigt och snabbt ar-betar landstinget för att starta mottagningar

för barn och unga med lindrig och måttlig psykisk ohälsa. Sedan tidigare finns en sådan mottagning i Hagfors. Mottagningen kall-las Visit och drivs tillsammans med Hagfors kommun.

Den mottagning som nu är aktuell öpp-nas i Karlstad i början av 2015 och är till för barn och unga i åldern 6–20 år. Tanken är att det ska vara lätt att komma i kontakt med mottagningen och att man där ska kunna få insatser snabbt under en kortare tid.

DelaktighetEn grupp ungdomar deltar i planeringen av den nya mottagningen. De har bland annat föreslagit att mottagningen ska ha en recep-

Christina Sand berättar att enligt socioekonomisk forskning kostar ett barn samhället 3,5 miljoner kronor, från födelsen tills det går ur gymnasiet.

– Det är en investering som vi måsta vara rädda om. Om vi inte är det kan kostnaderna bli ännu högre samtidigt som det kan ge ett lidande för barnet och människor runt det.

Delaktighet behövs för att barn ska få bättre hjälp

tion med personal som kan lotsa patienterna vidare. De vill också att det ska finnas ett väntrum för familjer och ett för ungdomar som kommer själva.

– Tjugo procent av Sveriges befolkning är under 18 år. Vi måste hitta former för att in-hämta deras kunskaper, säger Christina.

– Även om vi äldre också har varit unga och även om vi jobbat med ungdomar i många år måste vi inse att mycket ändras med tiden och vi måste se till hur barn och unga vill ha det idag.

– Vi behöver se det häftiga i delaktighet.TEXT: ELISABET PETERSSON

FOTO: JENS MAGNUSSON

11INTRYCK 3 • 2014

Tem

a: B

arnk

onve

ntio

nen

25 å

rPsykiska och psykosomatiska besvär hos barn

Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) har mer än vart tionde barn mellan 10 och 18 år upplevt psykiska besvär och nästan dub-belt så många har upplevt psykosomatiska besvär.

Statistik från Socialstyrelsen visar att andelen barn och unga under 18 år som begått självmord har legat på en relativt stabil nivå de se-naste 50 åren. År 2012 begick 22 barn och unga självmord vilket motsvarar cirka 1 av 100 000 barn och unga.

Enligt patientregistret vårdades under 2012 drygt 40 000 barn och unga inom den öppna psykiatriska vården i Sverige, vilket motsvarar omkring 2 procent av landets alla barn och unga. Andelen barn och unga som vårdats inom den psykiatriska öppenvården varierar emeller-tid mellan olika delar av landet. Medan omkring en procent av barn och unga i Värmlands län fi ck öppen psykiatrisk vård under 2012, var motsvarande andel mer än fyra gånger så hög bland barn och unga i Gotlands län.

Information hämtad från Barnombudsmannens årsrapport Bryt tystnaden (2014).

Delaktiga barn och unga Projektet Delaktiga barn och unga undersökte 2012–2013 hur barn, unga och vuxna tillsammans kan utveckla verksamheter som ger stöd till barn och unga med funk-tionsnedsättning. Projektet drevs av Handikappförbunden med stöd av Arvsfonden.

Från Värmland deltog landsting-ets barn- och ungdomspsykiatri och barn- och ungdomshabilitering. Med barn och unga som experter undersökte man vad föräldrar med barn som har ADHD behöver veta för att kunna stötta sina barn och vad habiliteringen behöver förbättra för att barn och unga ska veta vad verksamheten kan ge. Arbetet ledde också till utveck-ling och förändring i verksamheterna.

Skriften Viktigt att det är på riktigt berättar om projektet. Några av ungdomarnas svar på vad arbetet gett och vilka förvänt-ningar de hade på resultatet var:• Hur man får information har varit viktigast.

• En känsla av att man arbetar i ett projekt som kommer att bli större, som ska leda till någonting – det tycker jag var jätteintres-sant.

• Man kan få vara med och påverka så det blir ett bättre samhälle för alla.

Några kommentarer från föräldrar var:• Han har ju helt rätt. Vi föräldrar fattar ju faktiskt inte hur det är

för barnen.

• De lär sig så mycket när de sitter och pratar med varandra. De får verkligen mycket tillbaka när de är med i en sådan här grupp.

Skriften konstaterar att verksamheter för barn och unga behöver barns och ungas bidrag för att utvecklas på bästa sätt. I projektet såg man att

• verksamheten får ny kunskap

• verksamheten får fl er perspektiv på det som görs

• barn och unga stärks av att vara delaktiga i utvecklingsarbetet

• barn och unga tar lättare till sig viktig information som andra barn valt ut.

Expertgrupperna har varit viktiga även för föräldrarna som fått ta del av hur barnen tänker.

Mer information fi nns på www.hso.se

Vårdnadshavare kan sköta sitt barns kontakter med vården via webbenNu lanserar 1177 Vårdguiden en ny tjänst, så att vårdnadshavare kan vara ombud för sitt barn i kontakten med vården – via webben. På 1177.se kan man nu bland annat:

• Boka, omboka och avboka sitt barns besök i vården.

• Förnya sitt barns recept.

• Kontakta sitt barns vårdmottagning och läsa och hantera ären-den i sitt barns inkorg.

• Välja den vårdcentral som man vill att ens barn ska vara listad på.

Vårdnadshavare kan också ange på vilken e-postadress och mobil-nummer de vill få aviseringar när det kommer nya ärenden.

Vårdnadshavare utför sitt barns ärenden via sin egen inloggning i e-tjänsten Mina vårdkontakter på 1177.se. När man loggat in fi nns ombudsfunktionen på startsidan.

Ombud för sitt barn kan man vara tills dess att barnet fyller 13 år.

20 procent av befolkningen är barnAntalet barn (under 18 år) i Sverige har under det senaste hundra åren legat ganska stadigt på omkring 2 miljoner. Enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos väntas denna siffra stiga till nästan 2,4 miljoner år 2016.

I början av 1900-talet var närmare 40 procent av befolkningen un-der 18 år, på 1970-talet omkring 25 procent och idag 20 procent. Nedgången beror delvis på att livslängden ökar och att antalet äldre blir fl er. Andelen barn antas ligga kvar på runt 20 procent även i framtiden. (www.scb.se)

I Värmland fi nns drygt 50 000 barn under 18 år.

NotisNotiser

12 intryck 3 • 2014

Tem

a: B

arnk

onve

ntio

nen

25 å

r

Google, genom kompisar och SVT:s 15 – det är mitt liv. Så hit-tar ungdomar svar på mycket av sånt som de funderar över.

Philippa, Lisa, Nora, Kristin och Annika är 12–14 år gamla. De spelar fotboll ihop och ses även utanför planen. Intryck har träffat dem för att få svar på frågor om sånt som vi tror att tonåringar funderar över.

Om man undrar något om kroppens ut-veckling eller andra saker man funderar på i tonåren, vad gör man då?

– Pratar med systrar, föräldrar eller sö-ker på Google. Det är viktigt att söka rätt på Google för om man till exempel bara skriver bröst så kommer det upp jättekonstiga bilder. Man måste kanske skriva bröst och puberte-ten, då brukar man hitta bra sidor. UMO.se är bra. Det är även bra att tänka på att inte bildsöka, utan välja en bra sida först.

Tjejerna berättar att de som går i skolan på Hammarö gör ett studiebesök på ung-domsmottagningen i årskurs sex. De får också lite information i skolan om puberte-ten. Man blir uppdelade i grupper med tjejer

Tjejerna som googlar för att få svar på funderingar

i en och killar i en. Då får man skriva ano-nyma frågor på lappar som skolsköterskan svarar på. Det sker även ett studiebesök hos ungdomsmottagningen i årskurs åtta, då får man kondomer.

– Det kan nog vara bra att även ha blan-dade grupper, bra för killarna att känna till saker om tjejerna och tvärtom. Killarna kan tramsa lite men det är bra för dem att höra på saker om tjejer också. Lite svårt för dem som inte identifierar sig som kille eller tjej men det borde skolsköterskan kunna hjälpa till med så ingen känner sig utanför.

Känner ni någon som mår dåligt?– Nej, men man ser det i olika sociala

medier. Det är lite konstigt att lägga ut det offentligt, det blir inte trovärdigt men sam-tidigt är det jobbigt att läsa. Alla vi har av-installerat ASK.fm* där fick man se mer än man ville.

– Om man mår dåligt tycker vi man ska prata med en kompis, skolsköterskan eller skolans kurator. Det kvittar vilket kön den personen har men om vi ska prata om krop-pen vill vi träffa en kvinna.

Blir man orolig om man är ledsen lite längre tid?

– Kanske inte orolig men det är jobbigt för det blir en ond cirkel. Man presterar sämre i skolan och idrotten och då blir man mer ledsen.

– På SVT Play finns ett program som he-ter 15 – det är mitt liv, det brukar vi titta på. Då får man reda på att det är fler som har samma frågor eller problem. Det kan kännas bra att man inte är ensam om sina funde-ringar.

Om ni behöver besöka ungdomsmottag-ningen, hur skulle ni vilja boka tiden?

– Helst genom SMS eller mejl. Eller gå på öppen mottagning om man inte vill att föräldrarna ska hitta mejlet i datorn. Vi vet också att skolsköterskan kan hjälpa till med tidbokning.

Vet ni vad barnkonventionen är?– Vad hette det, sa du? Barnkombinatio-

nen? Nej, det har vi aldrig hört talas om.TEXT OCH FOTO: ULRIKA SVANBERG

* Ask.fm är ett socialt medium där alla med-lemmar kan ställa frågor till varandra. Alla frå-gor och svar är synliga för alla medlemmar och frågorna kan handla om vad som helst. Man kan välja att vara anonym.

Philippa, Lisa, Nora, Kristin och Annika är 12–14 år gamla. De skaffar sig den kunskap de behöver på många olika sätt.

13intryck 3 • 2014

Tem

a: B

arnk

onve

ntio

nen

25 å

r

Folktandvården har regel-bunden kontakt med alla sina barn- och ungdomspatienter – och det även utanför behand-lingsrummet. I fjol hälsade medarbetare hos folktand-vården på hos 85 procent av de värmländska skolorna. Vi häng-de med när Folktandvården Forshaga gästade Dejeskolan.

– Det känns väldigt bra att komma ut till skolorna på det här viset. Och träffa eleverna i deras egen miljö känns viktigt. Då får de också känna att vi är ”vanliga” människor som faktiskt existerar utanför behandlings-rummet, säger Yvonne Käll, tandsköterska

Tandvård på schematpå Folktandvården Forshaga, som tillsam-mans med Anne-Marie Ek-Larsson, tandhy-gienist, hälsade på elever i årskurs 6–9.

I cafeterian drar sockerutställningen till sig många blickar. Men mest nyfikna är eleverna när det pratas tobak och erosioner.

– Ja, då vaknar de till. Det ligger nog mer nära deras vardag och tillför kanske något nytt, utöver informationen kring karies. Det har man hört förut, även om det förstås är viktigt att påminnas om, säger Anne-Marie Ek-Larsson.

Att få ta tid från vanliga lektioner är förstås inte det lättaste. Men besöket uppskattas ändå av skolans lärare.

– Ja, många kommer fram och berättar hur bra och nyttigt det är. Ordet ”tankestäl-lare” har också dykt upp. Det är förstås riktigt kul att höra, säger Yvonne.

Att göra skolan till en plats där barns hälsa står i fokus är också något som Pia Bor-genstedt, folktandvårdens barnrättsombud, ser som viktigt.

– Att barn ska ha rätt till information som gagnar deras hälsa är viktigt. Så att göra skolan till en hälsofrämjande plats och upp-lysa om munhälsa känns angeläget, även om vi ser till barnkonventionen, säger Pia.

Och givetvis behöver inte eleverna lämna informationstillfället utan att få med sig en påse med munvårdsartiklar – och förstås fluorsköljning

– Det här med tandvård är inte så töligt, det är en viktig känsla att förmedla, säger Anne-Marie, innan hon stjälper upp en ny fluorkåsa.TEXT OCH FOTO: DAVID KVICKLUND

Tandhygienist Anne-Marie Ek-Larsson förbereder inför floursköljning vid ett besök hos elever i årskurs 6–9 på Dejeskolan.

14 intryck 3 • 2014

För den som arbetar med barn varje dag är barnperspektivet en naturlig del av jobbet.Barnsjuksköterskan Marie Alvers tror därför att barnkon-ventionen fyller en viktigare roll i verksamheter där patien-terna inte i första hand är barn.

Till avdelning 11 kommer barn som är för tidigt födda eller barn som kräver särskild omsorg av andra anledningar. Där arbetar man med de allra minsta.

– Hos oss finns barnperspektivet som en naturlig del av vardagen, därför tror jag att barnkonventionen spelar en viktigare roll i verksamheter där man inte arbetar med barn i första hand, säger Marie Alvers.

Små barn ger signalerMen de allra minsta har en tendens att bli osynliga inom vården, enligt Marie Alvers. Det är lätt att glömma bort dem även när man pratar om barnkonventionen eftersom

Glöm inte de allra minstaspädbarn inte kan göras delaktiga på samma sätt som större barn. Men det innebär inte att de inte ska behandlas med samma respekt som vilka barn som helst.

– Även om små barn inte kan uttrycka vad de känner eller upplever så ger de signaler. För oss är det en del av arbetet att läsa av barnen, men det är kanske inte lika naturligt att se riktigt små barn på det sättet i andra delar av vården.

Barn blir åsidosattaMarie Alvers har arbetat som barnsjukskö-terska sedan 2002 och har med andra ord jobbat inom vården under den senare hälften av barnkonventionens existens. Trots att den har hunnit få 25 år på nacken tycker hon att mycket kunde vara bättre.

– Jag tycker inte att konventionen har till-räckligt stor genomslagskraft, barn blir tyvärr åsidosatta för ofta.

Hon tar sin egen arbetsplats som exempel. Enligt konventionen har barn som vårdas på sjukhus rätt att bo med en förälder, men trots att den infördes dröjde det innan Central-sjukhuset i Karlstad levde upp till det kravet.

– Det var inte förrän vi fick ett utbrott av multiresistenta bakterier som det vi jobbat för så länge hände. Nu ska man komma ihåg att det inte var unikt för Karlstad och att utbrot-tet påskyndade processen i hela landet. Men det känns ofta som att något annat måste ske för att barnperspektivet ska få uppmärksam-het.

Varje möte är viktigtAtt se barnen och möta dem på deras egna villkor är viktigt. Barn har inte samma för-ståelse för saker som vuxna och därför måste man skapa så goda förutsättningar som möj-ligt för att de ska känna sig trygga när de möter vården.

Att fånga upp det som landstingets barn-ombudsmän fångar upp tror Marie Alvers är av största vikt.

– Det är avgörande att barnen får ett för-troende för vården och därför är varje möte viktigt.TEXT OCH FOTO: JENS MAGNUSSON

Tem

a: B

arnk

onve

ntio

nen

25 å

r

Marie Alvers tycker inte att barnkonventionen fått tillräckligt stor genomslagskraft: Vi måste möta barnen på deras egna villkor.

15INTRYCK 3 • 2014

Barn tycker att de som bestämmer ska lyssna på barnI Rädda Barnens undersökning Ung Röst svarade 25 000 barn på frågor om sina rättighe-ter. Barn berättade om stress, oro, mobbning, vräkningar, nedstämdhet, avgifter i skolan, kränkningar och om att vuxna i många situationer inte verkar se till barnets bästa.

Nio av tio barn tycker att det är viktigt att de som bestämmer lyssnar på barn. Fyra av tio har blivit ombedda av personal på skolan att ta med sig pengar till aktiviteter, fem av tio har någon gång eller många gånger känt sig ledsna eller nedstämda under en längre tid det senaste året.

Det fi nns också en oro över den egna familjens ekonomi bland barnen i undersökning-en. 13 procent har under det senaste året oroat sig för att familjens pengar inte ska räcka till och 8 procent har inte kunnat delta i en fritidsaktivitet under det senaste året för att den kostade pengar.

Deltog i undersökningen gjorde barn i årskurs 6 och 8 samt första året på gymnasiet, i 75 kommuner och 19 län. Undersökningen presenterades i april.

Notiser

Barnkonventionen i sociala medierBarnkonventionen fi nns på Facebook och Instagram. Det fi nns även en app om barn-konventionen. Appen Alla barns rätt bygger på Pernilla Stalfelts bilderbok Alla Barns Rätt. Den innehåller bilder, animationer och ljud som förklarar artiklarna i FN:s barn-konvention. Du kan ladda ner appen gratis direkt från App Store eller Google Play.

Visste du att vi har webbisar på liv.se?Svärmor vill se, fastrarna vill se och kusinerna i USA vill se. På liv.se fi nns en webbsida där föräldrar enkelt kan ladda upp en bild på sin nyfödda ”webbis” med sin smarttelefon, surfplatta eller dator.

De populära webbisarna har funnits tidigare på landstingets webbplats och är nu tillbaka med en enklare lösning. Nu sköts det helt och hållet av föräldrarna och publiceras efter gransk-ning av webbgruppen på kommunikationsenheten. Ingen administration krävs för personalen på förlossningen.

På www.liv.se/webbisar kan du gå in och kika på de värmländska små underverken.

Handbok om barnkonventionen Man kan ladda ner ”Handbok om barn-konventionen” från Unicefbutiken på Inter-net, www.unicef.se/publikationer, och det är helt gratis. Finns både med originaltext och i kortversion. Unicef, FN:s barnfond, arbetar över hela världen för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. Unicefs verksamhet omfattar rent vatten, vaccinationer, utbildning, skydd i katastro-fer, mödra- och barnhälsovård samt skydd mot diskriminering och alla former av våld och exploatering.

Alla barns rätt: en bilderbok om konventionen om barns rättigheterAv Pernilla StalfeltIngen kan som Pernilla förvandla de väl-lovliga men torra paragraferna till kött och blod. Här fi nns ett stort hjärta som klappar för alla barn. I förordet skriver hon: ”Jag har tolkat barnkonventionen så det blir lite tydligare för barn vad deras rättigheter kan vara”. De färgstarka bilderna är roliga och utrycker många känslor och situationer som barn kan känna igen sig i. Längst bak i boken fi nns barnkonventionen i tryck och här fi nns också tips om hur man kan gå vidare med sina funderingar. (Alla länder utom USA och Somalia har ratifi cerat barn-konventionen).

Tio kompisböcker baserade på barnkonventionenAv Linda Palm och Lisa Sollenberg Kanin och Igelkott är bästa vänner, men ibland kan även vänner bli ovänner. I kompismaterialet fi nns berättelser om Kanin och Igelkott med utgångspunkt från situationer som de fl esta barn känner igen från sin egen vardag. Med uttrycksfulla illustrationer och enkla texter presenteras tio olika teman. Exempelvis: Dela med dig, Prata om det och Säg förlåt. De tio kom-pisböckerna säljs samlade i en box.Syftet är att böckerna ska väcka tankar, funderingar och inspirera till vidare samtal om ämnen som rör värdegrunden och barnkonventionen.

TEXT: ULRIKA SORTELIUS

Boktips på temat

Barnombudsmannen, Unicef och Sveriges Kommuner och Landsting är exempel på or-ganisationer och myndigheter med viktiga roller i arbetet med att följa barnkonventionen. Alla har egna webbsidor och fi nns på Facebook.

Tem

a: B

arnk

onve

ntio

nen

25 å

r

16 INTRYCK 3 • 2014

Efter valet 2010 var det i fl era veckor oklart vilken politisk konstellation som skulle kom-ma att styra landstinget genom att få ihop minst 41 av de 81 platserna i fullmäktige.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fi ck 37 mandat. Värmlandsalliansen bestående av M, C, FP, KD och SIV fi ck också 37 mandat. Sverigedemokraterna fi ck tre och Miljöpar-tiet fyra mandat. Båda blocken deklarerade tidigt att de skulle hålla Sverigedemokraterna utanför politiskt infl ytande. Återstod då för-handlingar med Miljöpartiet för att uppnå majoritet i fullmäktige och ta makten i lands-tinget.

Efter fl era veckor av förhandlingar kom till slut Värmlandsalliansen överens med Miljöpartiet och inledde ett majoritetssam-arbete. Därmed bytte man också namn till Värmlandssamverkan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gick i opposition.

Hur det går i år och vilka partier som där-efter kan behöva förhandla fram samarbeten avgörs på allmänna valdagen 14 september. De partier som ställer upp i landstingsvalet är desamma som senast, men nytt för i år är att Piratpartiet för första gången ställer upp i valet till landstingsfullmäktige. Totalt är det tio partier som tagit fram listor med valbara kandidater.

Minns du förra valet?

Jane Larsson Centerpartiet (C):

– Vi kommer arbeta för en tydligare stra-tegi på medarbetar-området. Vi behöver säkra konkurrens-kraftiga löner och

en god arbetsmiljö för att kunna erbjuda värmlänningarna en god vård på lång sikt.

– Mellanvårdsplatser eller andra typer av vård behöver fortsätta att utvecklas, så att vården kommer nära dem som behöver den. Att införa bilburet sjukvårdsteam och utveckla ambulanssjukvårdens uppdrag ser vi som viktigt för att patienter ska kunna få rätt vård, vilket inte alltid är att åka till akutmottagningarna.

– Vi tror att det fi nns besparingspo-tential i användningen av förbruknings-material. Effektivare upphandlingar och följsamhet till upphandlat sortiment vill vi se mer av.

Fredrik Larsson

Moderaterna (M):– Vi vill ta tillvara kun-skapen och engage-manget hos patient-, anhörig- och frivil-ligorganisationerna och fortsätta fördjupa

deras samarbete med landstinget.– Vi vill stärka patientens ställning och

fl ytta besluten i vården närmare patienten.– Vi ska verka för att olika utförare får

vara med och utveckla hälso- och sjuk-vården.

– Vi moderater ska arbeta för att Värm-land samarbetar mer med våra grannar och det behövs goda relationer i alla rikt-ningar. Vi vill bevara Värmland som eget län och landsting, men för effektivitetens skull vill vi slå samman Region Värmland med landstinget och på så sätt ska Värm-land utgöra en egen regionkommun.Elisabeth Kihlström

Partiernas gruppledare svarar på frågor Vi frågade gruppledarna för de par tier som ställer upp i landstingsvalet vilka profi lfrågor de vill driva under nästa mandatperiod.

I landstingsvalet måste ett parti få tre procent av rösterna för att komma in i full-mäktige.

Landstingsfullmäktige är landstingets motsvarighet till kommunfullmäktige hos kommunerna. Dock fi nns ett antal skillnader:

• Störst i länet. Inget kommunfullmäk-tige i Värmland kommer storleksmässigt i närheten av antalet ledamöter i vårt lands-tingsfullmäktige (81). Närmast kommer Karl-stads fullmäktige med 61 ledamöter.

• Färre sammanträden. Landstingsfull-mäktige i Värmland träff as högst tre gånger i halvåret, medan fullmäktige i de fl esta kom-muner har sammanträden varje månad, un-dantaget semestermånaderna. Å andra sidan har landstingsfullmäktige ibland tvådagars-sammanträden, därtill på dagtid, medan kommunfullmäktige som regel träff as under kvällstid.

• Olika frågor. Hälso- och sjukvården är landstingets i särklass största åtagande och dit går över 90 procent av budgeten. Framför allt när det gäller äldrevården tangerar landsting-ets sjukvård kommunernas sjukvård. Sedan 1992, då den så kallade Ädelreformen trädde i kraft, är det kommunerna som har huvud-ansvaret för äldrevården.

De 81 ledamöterna i landstingsfullmäktige kommer från alla 16 kommunerna i Värm-lands län. TEXT: PETTER NILJUNG

FOTO: ØYVIND LUND

17INTRYCK 3 • 2014 17INTRYCK 3 • 2014

Ulric Andersson Socialdemokraterna (S):– Vi vill se till att landsting-ets nuvarande verksamhet utvecklas och förbättras genom ökad tillgänglig-het för medborgarna och bättre förhållanden för

medarbetarna.– Vi prioriterar basen i hälso- och sjukvår-

den och vill utveckla och stärka vårdcentra-lerna.

– Successivt vill vi höja åldersgränsen för avgiftsfri sjukvård och tandvård för ungdo-mar. För oss i Socialdemokraterna kommer barnen och deras behov högt upp på dagord-ningen. För allas bästa vill vi också förbättra samarbetet med kommunerna i länet.

Anders Nilsson Vänsterpartiet (V)– Vi vill öppna en primär-vårdsakut i närheten av Centralsjukhuset i Karlstad för att avlasta akutmot-tagningen.

– Vi vill också göra det mer attraktivt att vidareutbilda sig, så att vi kan erbjuda värmlänningarna den kompetens i vården som behövs på kort och lång sikt.

– Dessutom anser vi att hälso- och sjuk-vård inklusive tandvård ska vara avgiftsfri upp till 25 år.

Runar Filper Sverige-

demokraterna (SD):– Vi vill arbeta för bättre tillgänglighet till vårdcen-traler på landsbygden och i telefon.

– Vi vill också verka för generösare bidrag till sjuk-

sköterskor för att få fl er att vidareutbilda sig. Detta vill vi kombinera med skrivna fl erårs-kontrakt så att de stannar i den värmländska sjukvården.

– Under nästa mandatperiod kommer vi också arbeta för att det blir en sammanslag-ning av landstinget och Region Värmland. Även kultur och kollektivtrafi kfrågor bör hanteras av direktvalda politiker i landstings-fullmäktige.

Partiernas gruppledare svarar på frågor Vi frågade gruppledarna för de par tier som ställer upp i landstingsvalet vilka profi lfrågor de vill driva under nästa mandatperiod.

Elisabeth Kihlström

Kristdemokraterna (KD):– Vi vill fortsätta arbetet för en vär-dig vård som kännetecknas av res-pektfulla möten. Mötet och vården ska utgå från varje enskild persons behov med fl er valmöjligheter för den enskilde.

– Vi vill öppna en dygnet-runt-öppen vårdcentral vid akutmottagningen på Centralsjukhuset och verka för en fl exiblare tillgänglighet i hela sjukvården. Kvälls-öppet på vårdcentraler är en möjlighet.

– Vi vill att sjuksköterskor ska få betald specialist-utbildning med likvärdiga villkor som läkare har under sin ST-utbildning.

– Och vi vill att fl er undersköterskor och vårdad-ministratörer anställs. Den yrkesgrupp som har bäst kompetens för uppgiften ska utföra den och alla yrkesgrupper ska få använda den kompetens de har fullt ut.

Gert Ohlsson

Folkpartiet (FP): – Vi vill förbättra tillgängligheten till akutmottagningarna genom ökade öppettider på kvällar och helger i primärvården och att am-bulanssjukvården får ett utökat uppdrag att bedöma patienternas

behov i hemmet.– Vi vill också arbeta för en bättre psykisk hälsa

bland unga i länet och förebygga självmord.– Vi vill fortsätta att arbeta för ett minskat bero-

ende av hyrläkare och att den sjukvårdsnära adminis-trationen minskar.

Marianne Utterdahl Sjukvårdspartiet (SIV):– Vi vill fortsätta att arbeta för den nära vården i form av till exempel mellanvårdsplatser, vårdcentraler, distriktssköterskemottagningar och vården för unga och vuxna med psykisk ohälsa.

– Vi är väldigt angelägna om att professionen i högre grad kan uppleva en fungerande arbetssituation. Vi menar att arbetsmiljö, patientsä-kerhet, resurseffektivitet och kvalitet hänger ihop!

– Vi vill också få till en större öppenhet och diskus-sion om komplementära metoder. Vi är övertygade om att det skulle vara värdefullt för våra patienter, personalen och för ekonomin att utveckla evidensen för ett bredare utbud av behandlingsmetoder.

Jesper Johansson

Miljöpartiet (MP):– Vi vill att landstinget spelar en mer aktiv roll för att i samverkan med andra aktörer skapa ett samhälle som bidrar till en bättre folkhälsa.

– Vi vill att medborgarna ska ha nära tillgång till hälso- och sjukvård. Vi vill inte centralisera för sakens skull, utan bara när det krävs av kompetensskäl. Tvärtom tror vi att den verksamhet som utvecklas i motsatt håll och blir möjlig att decentrali-sera ska fi nnas på fl era ställen, till exempel dialys.

– Vi vill inte minska antalet ambulans-stationer, vårdcentraler eller sjukhus.

– Vi vill också att den psykiatriska kompetensen ska vara mer lättillgänglig. Dessutom ska vi verka för en enda full-mäktigeförsamling på länsnivå, så att det är direktvalda politiker som får makten även över kollektivtrafi ken.

C Magnus Berglund Piratpartiet (PP):– Vi säger nej till pa-tientjournaler på nätet. Det är alldeles för stor risk att nyfi kna myndig-heter ska gå in och läsa journalerna när patien-

terna sitter hemma och läser om sig själva. Journaler på nätet måste stoppas.

– Vi vill bidra till att landstinget tillsam-mans med Karlstads universitet bildar en medicinsk fakultet i Karlstad. Den ska sam-arbeta med universitet i till exempel Polen och Baltikum där många svenskar utbildar sig till läkare. Genom att få studenterna att genomgå den praktikdominerade slutfasen av utbildningen i Karlstad, kan fl er rota sig i Värmland och på sikt minska landstingets beroende av hyrläkare.

– Vi vill också arbeta för en bättre tra-fi kmiljö för ambulanserna. Genom smarta lösningar när det gäller att till exempel styra trafi kljusen i Karlstad, ska det bli enklare för ambulanserna att ta sig fram med patienter till akutmottagningarna.

18 INTRYCK 3 • 2014

– Det är inte så svårt att skriva nya rutiner, det svåra är att få dem att fästa. Det säger Lena Larsson, avdelningschef vid avdelning 59, Centralsjukhuset. När hon och kollegan Annica Anserius på avdelning 58 blev erbjudna att vara med i ett forskningsprojekt runt evidens-baserad vård och en modell för förbättringsarbete var det inte svårt att tacka ja.

Förutom avdelningarna 58 och 59 på Cen-tralsjukhuset så har också avdelning 62 och 64 vid Sjukhuset i Torsby varit med i projek-tet som letts av en forskargrupp vid Karlstads universitet. Syftet med projektet var att öka kvaliteten på vården enligt evidens, med fo-kus på omvårdnadsproblem. Både avdelning 59 och 64 har arbetat med hur man kan före-bygga förstoppning hos inneliggande patien-ter. Avdelning 58 arbetade med att förebygga undernäring och avdelning 62 med munvård.

– Vi hade lite olika angreppssätt för att komma fram till vilka områden vi skulle ar-beta med, berättar Anna-Lena Perman, avdel-ning 59, men gemensamt för alla avdelning-arna var att personal var med och gav input och idéer.

Nöta in och följa uppSjälva projektet innebar att gruppen tes-tade en modell för att evidensbasera vården. Modellen använder sig av facilitatorer eller ”underlättare”. Det är personer som håller i trådarna, letar evidens och ansvarar för infö-randet och uppföljningen av nya rutiner.

Är det ”underlättarna” som gör modellen speciell?

– Nja, egentligen är det hela införandefa-sen som är den stora grejen, säger Lina Carls-son, avdelning 58. Att man nöter in rutinen och fortsätter följa upp även efter att en rutin trätt i kraft.

Om du når individen lyckas förändringsarbetet

– För att få in ett nytt arbetssätt måste man peta på individen.

Modellen ger ett strukturerat sätt att följa upp införda rutiner.

– Som facilitatorer gjorde vi stickprover, läste journaler och frågade personalen, berät-tar Lina. Det gjorde att vi fi ck fram fakta på hur man tagit till sig de nya rutinerna – har man helt enkelt gjort som vi kommit överens om?

– Vi har också jobbat mycket med att lyf-ta bra exempel. På APT har vi visat upp goda exempel på bra dokumentation i journalen.

Uppföljningen har i sig skapat ett större engagemang i resten av arbetsgruppen.

– Ja, det har varit mycket spontana kom-mentarer till exempel runt hur patienterna sköter magen, säger Anna-Lena. Man har velat visa att man gjort ”rätt” kan man säga.

VinsterGemensamt för alla deltagande avdelningar så har projektet varit positivt för attityden, kun-skapen och förebyggandet av de problemom-råden som respektive avdelning arbetat med.

– För avdelning 59 har det inneburit att vi är mer strukturerade vid patientens an-komst till oss, dokumentationen har blivit mer strukturerad och vi har fått sökord för avföringsfunktioner. Det är inga jätteinsatser som behövs men de gör stor skillnad, säger Anna-Lena.

Avslutningskongress i IndienSom avslutning på projektet i februari 2014, åkte hela projektgruppen på en stor konferens för evidensbaserad vård i Indien.

– När vi kom med i projektet fi ck vi höra talas om avslutningskonferensen i Indien be-rättar Lina. Ja, ja, vi får väl se om det blir av, tänkte vi. Men vi sökte stipendium och pengar på olika håll så till slut kunde vi åka.

På konferensen presenterade forsknings-gruppen och facilitatorerna vad som gjorts under projekttiden och resultaten.

– En stor skillnad var de problemställ-ningar vi jobbade med, säger Anna-Lena. De

vi träff ade menade att är man förstoppad i In-dien så beror det på en tumör eller liknande. Att man så att säga har med sig det hemifrån förekommer inte. Det kanske är chilin som sätter fart på systemet…TEXT: EMMA ÖSTERLING

FOTO: PRIVAT

Om projektetTreårigt SIDA-projekt med syfte att implementera och utvärdera en modell för evidensbaserad vård. Modellen, Collaborative Model för Best Practice (CMBP) ska koppla ihop universitetet med den praktiska vårdkunskapen. I modellen ingår en process för evidensbaserad vård (EBP) med stegen:

• Identifi ering av problemområde.

• Kritisk granskning av området.

• Söka efter evidens inom området.

• Kritisk granskning mellan praktik och evidens.

• Införande av nya rutiner.

• Utvärdering.

Projektet har varit ett samarbete mel-lan fyra vårdavdelningar inom lands-tinget, Karlstads universitet, Datta Meghe Institute of Medical Science i Indien och fyra vårdavdelningar i Indien vid Acharya Vinoba Bhave Hospital i Sawangi.

Forskningsresultaten visar att model-len CMBP har förbättrat vårdkva-liteten för patienterna, förbättrat sjuksköterskestudenters och sjukskö-terskors lärandemiljö på vårdavdel-ningarna, sjuksköterskors attityder, kunskap och utförande med avsikt på evidensbaserad vård.

Vill du veta mer om projektet kon-takta Anna-Lena Perman, lena.perman@liv.se, eller Emelie Sandberg, emelie.sandberg@liv.se.

19INTRYCK 3 • 2014

Några av dem som deltog i projektet och representanter från Karlstads universitet var Anna-Lena Perman, Lena Larsson, Bodil Murås, Christina Sundin Andersson, Kaisa Bjuresäter, Annika Anserius, Karin Magnusson och Lina Carlsson.

I forskningsprojektet samarbetade man med Datta Meghe Institute of medical science. Kvinnorna på bilden är lärare vid institutet.

Från 35 till 100 procentDe indiska vårdavdelningarna arbetade främst med olika hygienrutiner, bland annat för sårinfektioner efter opera-tion. Efter att ha följt stegen i evidensbaserad praktik (EBP), förändrades arbetssätten och kunskapen radikalt. Sjukskö-terskornas förmåga att följa hygienrutiner förbättrades från 35 till 100 procent.

Någon handsprit sågs inte till på det indiska sjukhuset. I stället fanns tvättfat att använda.

20 INTRYCK 3 • 2014

SKL är landstingens röst i Almedalen 29 juni till 6 juli.

Olle Mannberg, tidi-gare informationschef i Landstinget i Värm-land jobbar nu med opinionsbildning på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL:

– I den allmänna debatten får vi ofta en bild av att svensk sjukvård är på väg utför. Men det stämmer inte. Svensk sjukvård är faktiskt bäst i världen på väldigt många områden. Samtidigt fi nns det problem som

måste lösas. Men är det verkligen fl er säng-platser och fl er anställda som är lösningen? Eller är mediabilden och analysen förenklad och snedvriden? Hur ser det egentligen ut och vad kan göras?

I detta ämne arrangerar SKL ett semina-rium under Almedalsveckan.

– Vi vill avliva seglivade myter om svensk sjukvård och få igång diskussionen om de verkliga problem som fi nns.

SKL bjuder också in till följande semi-narier i Almedalen som alla direktsänds på webben:• Från teori till praktik – vad behöver den

svenska skolan?

Sverige har faktiskt världens bästa vård

Nordic Medtest, NMT, är landstingets unika testverk-samhet och länken mellan IT-leverantörerna och användarna i vården.

När projektledaren Peter Furster berättade om NMT:s mål och uppdrag vid den årliga vård-IT-mässan Vitalis i Göteborg i april, var gensvaret oerhört positivt.

– Det stora intresset är en bekräftelse på att Nordic Medtest redan är en etablerad och känd aktör i vård-Sverige när det gäller test och kvalitetssäkring av vård-IT, summerar Peter Furster.

Tester inför skarp driftAlla system måste testas innan de införs i skarp drift. Att införanden av nya system i sjukvården blir en besvärlig och långdragen historia, är närmast en klassiker som stän-digt upprepas till vårdpersonalens förtret samtidigt som det drar stora onödiga kost-nader. En av de största anledningarna är att

De testar vårdens IT-systemNordic MedtestNordic Medtest, NMT, är ett leveran-törsoberoende och öppet kompe-tenscenter för test av vård-IT, där vård-givare (landsting, kommuner och privata aktörer) i samverkan med leverantörer av IT-system och programvaror kan ut-veckla, testa och på ett säkert sätt införa nya och innovativa IT-tjänster i vård och omsorg.

NMT är från början en gemensam satsning från Landstinget i Värmland, Karlstads universitet och IT-stiftelsen Compare Karlstad med stöd från inno-vationsmyndigheten VINNOVA, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Intygstjänsten, som ska säkerställa informationsöverföring mellan olika jour-nalsystem och Försäkringskassan, var det första större testuppdraget för NMT.

det nästan alltid är väldigt många olika parter inblandade där ingen av dem har ett totalt ansvar för helheten. Det är här Nordic Medtest kommer in i bilden.

– Vi har hittat en nisch som, ut-över tung kompe-tens, bygger på att vi är oberoende och inte har någon relation till det som ska testas. Vi är inte kund, inte leverantör, beställare, ut-förare eller något annat, utan fokuserar enbart på kvalitetssäkring utan eget vinstintresse – allt för vårdens bästa, säger Peter.

En landstingsdriven testverksamhet kan, förutom sitt oberoende, ha tillgång och när-het till vårdmiljöer och personal på ett sätt som privata IT-leverantörer inte har möjlig-het till. TEXT: TOMAS PHILIPP

FOTO: JENS MAGNUSSON

• Hög tid att koppla upp den svenska skolan. • Fler män – så löser vi välfärdens rekryte-

ringsbehov.• Ska staten ta över allt?• Hur ska byggbolagen hinna med i kom-

munernas takt?– Off entlig sektor erbjuder stora möjlig-

heter till spännande uppdrag, det vill vi få fl er att förstå, säger Olle Mannberg.

Direktsändningar och referat: skl.se/almedalen.TEXT: PETTER NILJUNG

Projejktledare Peter Furster.

21INTRYCK 3 • 2014

Boktips

Bortom tron: Min uppväxt inom scientologin och min dramatiska fl ykt Av Jenna Miscavige HillDet här är ett helt unikt tillfälle att få en inblick bakom kulisserna inom Scientologikyrkan. Boken är skriven av en kvinna som växte upp i centrum av organisationen eftersom hennes släktingar var höga ledare inom organisationen. Hon uppfostrades på en sträng internatskola som kyrkan drev och fi ck bara träffa sina föräldrar några timmar i veckan. Hon beskriver sitt liv med allt hårt arbete, hjärntvättande utbildningar, bestraffningar och mycket annat. Sedan hon bröt sig loss, under stor dramatik, har hon aktivt arbetat för att berätta om sina erfarenheter för att öppna på locket till den slutna och hemlighetsfulla organisationen.

Lugn mage med god mat: Kokboken för dig med IBS Av Sofi a AntonssonDet är många i Sverige som lider av IBS, Irritable Bowel Syndrome, man räknar med att 15–20 procent i västvärlden har problem och det är en sjukdom som påverkar vardagslivet på många sätt. Sofi a Antonsson är legitimerad dietist och har egna erfarenheter av sjuk-domen och genom den nya behandlingsmetoden FODMAP har hon hjälpt tusentals personer med att lägga om kosten. FODMAP innebär att man utesluter vissa kolhydrater ur kosten och på så sätt kan man minska symtomen med upp till 80 procent. Boken inleds med en faktadel om sjukdomen därefter recept som är illustrerade med läckra bilder.

Lomjansguten: En berättelse Av Lars AnderssonHär har ni nästa sommars story för Västanå-teater. Lars Andersson har skrivit en drömsk kortroman om en spelmansvirtuos från Värm-ländska fi nnskogen i mitten av 1800-talet. Boken handlar om Lomjansguten som varit elev hos den kände Ole Bull i nationalromanti-kens Kristiania. Därefter levde han ett hårt liv under många år med slitsamt arbete som ral-lare, fl ottare och restaurangmusiker. Historien utspelar sig när han utmattad, fattig och sjuk vandrar hemåt mot Värmland igen.

Jakthundarna Av Jörn Lier HorstEnligt en samlad kritikerkår är den norske författaren Jörn Lier Horst en kommande stjärna på deckarhimlen. Han har jämförts med Jo Nesbø och Sjöwall/Wahlöö och år 2013 tilldelades han Glasnyckeln, den fi naste utmärkelsen som en nordisk deckarförfattare kan få. Boken Jakthundarna handlar om William Wisting som är en erfaren utredare vid polisen. En dag blir han avstängd från sin tjänst på grund av misstanke om brott. Plötsligt blir rollerna omkastade och han angrips både av kollegor och media. Boken är en riktig bladvän-dare och handlingen är trovärdig och intressant.

Sommarlätt Av Mia GahneI boken fi nns ett femtiotal enkla recept för lata dagar tillsammans med makalöst vackra miljöbilder från den svenska sommaren. Här fi nns recept på rätter med kött och fi sk, röror och tillbehör och deli-kata desserter. Det serveras såväl grillat som drycker och bakat. Och naturligtvis gott om grönsaker, frukt och bär! Mia Gahne är en av Sveriges mest lästa matskribenter och fi ck ta emot Gastronomiska Akademiens Guldpenna 2012. Sommarlätt är hennes första egna kokbok.

TEXT: ULRIKA SORTELIUS

Tema Hjälpmedel på 1177Nu fi nns Tema Hjälpmedel på 1177 Vårdguidens webbplats 1177.se/hjalpmedel. Tema Hjälpmedel innehåller dels information om hjälp-medelsprocessen, dels information om olika hjälpmedel.

– Vissa artiklar beskriver hela förskrivningsprocessen, vart man vänder sig, hur det går till att prova ut ett hjälpmedel, vad det kostar och så vidare, säger Ulrika Svanberg som är ansvarig för Värmlands information på 1177.se.

Produktinformationen i Tema Hjälpmedel kommer från den infor-mation som hjälpmedelsleverantörer registrerar i den hjälpmedelsda-tabas som just nu utvecklas inom projektet Hitta och jämför hjälp-medel. Artiklar om hjälpmedelsprocessen tas fram av redaktionen för 1177 Vårdguiden och innehåller både nationell och lokal information, bland annat om kontaktvägar och regelverk. En besökare som söker bland hjälpmedel ska både kunna se vilka hjälpmedel som vanligen förskrivs där han eller hon bor, och vilka hjälpmedel som fi nns i hela landet.

Inköp och avtal

Nytt avtal för kaffeautomater dröjerUpphandlingen av kaffeautomater var tänkt att träda i kraft den 1 juni 2014 och vi har uppmanat alla verksamheter att säga upp eller avsluta sina avtal. Upphandlingen blev överprövad och det är svårt att säga när processen avslutas. För att inte bli utan kaffeautomat bör din verksamhet bevaka eventuellt datum för avslut av avtal och se till att förlänga det med en månad i taget. Det är viktigt att inte teckna avtal för ytterligare en 12-månadersperiod.

IT-konsulter – nytt avtalVi har ett nytt avtal för IT-konsulter och det innebär att samtliga inom landstinget som ska köpa IT-konsulttjänster, ska kontakta Lars Gerdes på upphandlings- och avtalsenheten, telefon (054-6)1 43 88, e-post: lars.gerdes@liv.se.

Kontakta oss gärna om du har frågor om avtalen:inkopssupport@liv.se, telefon 196 80, Rosette Lundell Johansson

Upphandlings- och avtalsenheten

Notis

22 INTRYCK 3 • 2014

Intrycksredaktionen önskar alla en

trevlig sommar!

Foto

: Vic

tori

a Ö

ster

ber

g

23intryck 3 • 2014

ÄRDE TREMUSKE-

TÖRERNA

BLIR KVAREFTER

FISKFILÉ-ANDET

KRYSSASFÖR

ÖNSKADVINST

HYL-LADES

MEN

FÅRRÖKAREN

BLÅ-GRÖNT IVATTNET

NÄR DETVRÄKER

NER

KORG-MÖBEL-

MATERIAL

RIDDAR-VAPNET

I SKINK-RÖKNING

BIBELBOK

FÖRS IN

SJÄLVBE-UNDRARE

TALLINN-INVÅNARE

BÄRBÄR

KRITIK

HAPPE-NING

SKIN-NARMO

ORUST

FÅR SIGOFÖR-SIKTIG

KAN SIGDEN SOMNJUTER

VERKARFÖRVÅLD

ENJAGGER

SÅSIGABOK-

STÄVER

FRENE-SIN

LADDASNER TILLPLATTA

BIBEL-MAN

BRAGJORT ISPANIEN

MATRUM

TILLTALTILL

KARL

LÄSESIBLANDMELLAN

PORT

ERHÅLLA

JOBBADEMED

JOBBEN

GÖRKNOTTSOMHÖRS

STEL-NADE

MED SIG

FÅRDEN SOM

VILLVINNA

BRÖDERNAMARCUS

OCH PETER

PARAÄREN

SKYMD

GÖR ÖMT

UDDASAKER

KRAFTENI KÄRN-

KRAFTENGJORDESKANSKELAKAN

GJORDES PAJENMED PICKADE HÅL

NOMEN NESCIO

KAN ELD

HYSÉN

ENKÖ-PINGS-POSTEN

SLÄNGKAPPA

HYENORHETTE

HADAR IPOLITIKEN

FÖR-FATTAR-KLUBBEN

PENSION

STACKARNHALKARDEN SOM

INTEHINNER

NORGEKORT

OCH GOTT

KOMMERPÅ

HÅG-LÖSA

IPROSASOM

POESI

TRÖG

SOMKATTENDRICKER

FÅR MANBENBROTT

BAD-STRAND

LOSSADSA

INGET

KÖPS KORV I

KVALSTER

BLIRJÄTTE-HÖGAR

SESVILSEN

PLANLÖST

KVINNS IKORTLEK

SNO

ÄVJA

BÄRSKRINNARE

slluB ©

TRYCK-TES

UT

ÄR

Sommarkrysset

Lös sommarkrysset och skicka in det till redaktionen för Intryck senast 29 augusti 2014. Tre vinnare får fina priser!

Namn: ........................................................................................................................................................................................................................................

Adress: .......................................................................................................................................................................................................................................

Postadress: .................................................................................................................................................................................................................................

Gunilla AnderssonLandstingsdirektör

PS

Barnen och framtidenVÅRA ALLRA MINSTA. De oskuldsfulla och de mest älskvärda. Vår framtid. Kära barn har många namn.

I hälso- och sjukvården blir barnen extra sköra och vi berörs alla starkt av när ett barn drabbas av sjukdom. Ett barns rättframhet, nyfi kenhet och känslighet gör dem till patienter som behöver vår extra uppmärksamhet.

BARNKONVENTIONEN är för oss ett stöd i att ytterligare uppmärksamma bar-nens speciella behov och förutsättningar i vården. Skyddsdelen i barnkonventionen, ”Alla barn har rätt till hälso- och sjukvård och bästa möjliga hälsa”, är ofta självklar. Samtidigt anger barnkonventionen också barnens rätt till delaktighet, vilket kräver mer av oss. Att se vården ur deras perspektiv och att göra dem delaktiga är inte helt enkelt.

Vi börjar bli mer och mer vana vid att ta tillvara på våra vuxna patienters upp-levelser och synpunkter. Barn är däremot beroende av att vi vuxna tar ansvar och står upp för deras behov och rättigheter. Vi behöver hjälpa dem att bli synliga, att höras och lyssna på deras upplevelser för att kunna ge dem bästa möjliga vård.

ETT BARNPERSPEKTIV i allt vi gör borde vara självklart. Jag kan stolt säga att vi i landstinget har kommit långt i detta!

Varje gång du ser in i barns ögon så ser du ju faktiskt framtiden. Lite spännande eller hur? I landstinget möter vi barn varje dag och vi ska göra allt vi kan för att deras rättigheter ska tillgodoses och för att deras kontakt med oss ska bli så bra och bekymmersfri som möjligt.

Genom att fokusera på våra barns hälsa gör vi också vår framtid en tjänst. Stif-telsen Childhood, som arbetar för att förstärka barn och ungas rättigheter, använ-der ett uttryck som jag tycker är träffande: Vår framtid blir så bra som våra barn mår.