Läkemedelsbehandling av Restless Legs Syndrom (RLS)

  • View
    1.500

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Restless legs syndrom (RLS) är en sensorimotorisk sömnstörande sjukdom som drabbar 5–15 % av den vuxna befolkningen. Sjukdomen kommer oftast smygande i 30–40 års ålder och prevalensen ökar med stigande ålder. RLS uppträder även hos barn och man har diskuterat om ”växtvärk” kan vara ett uttryck för sjukdomen. Hälften av de insjuknade har en primär eller idiopatisk form och hälften en sekundär form.

Text of Läkemedelsbehandling av Restless Legs Syndrom (RLS)

  • 1. Lkemedelsbehandling vid Restless legs syndrom (RLS)
    Rekommendationer efter workshop november 2008

2. Sammanfattning-Diagnos
Fljande symtom r obligatoriska men inte tillrckliga fr att stlla diagnosen RLS:
Ett starkt behov att rra p benen, vanligen tfljt eller orsakat av obehagliga knselfrnimmelser i benen.
3. Sammanfattning-Diagnos
Rrelsebehovet och/eller de obehagliga knselfrnimmelserna.
brjar eller frvrras av vila eller inaktivitet.
lindras helt eller delvis av rrelse.
r vrre p kvllen eller under natten eller intrffar endast under natten.
4. Sammanfattning-Diagnos
Fortsatt utredning fr att klargra:
om symtomen r sekundr till annan sjukdom eller pgende medicinering.
eller r en primr RLS.
Mediciner som kan utlsa/frvrra symtomatologin r bland annat:
Neuroleptika
Antidepressiva
Antihistaminpreparat
5. Sammanfattning-Diagnos
Smnstrningar r vanliga vid RLS
bristfllig smn beror oftast p insomningssvrigheter, nattvandring eller PeriodicLimbMovementsduringSleep (PLMS).
och kan ge upphov till en omfattande psykosocial problematik.
6. Sammanfattning-Behandling
Om RLS r sekundr till annan sjukdom ska denna i frsta hand behandlas eller befintlig behandling optimeras.
Om RLS r sekundr till lkemedelsbehandling ska denna om mjligt avslutas eller modifieras.
Patienten ska alltid informeras om symtomens mjliga samband med alkohol, rkning och koffeinintag.
7. Sammanfattning-Behandling
Vid mildare former av RLS:
kan i frsta hand icke-farmakologiska behandlingsmetoder prvas.
dr farmakologisk behandling bedms ndvndig rekommenderas intermittent behandling med levodopa till kvllen.
8. Sammanfattning-Behandling
Vid mttlig till svr RLS rekommenderas:
i frsta hand intermittent eller regelbunden behandling med pramipexol, ropinirol eller rotigotine till kvllen.
det finns visst std fr effekt av vissa anti-epileptika samt i speciella fall opioider vid RLS.
9. Sammanfattning-Behandling
ingen speciell smnmedicin vid RLS
(smnen frbttras oftast tillsammans med vriga symtom vid rekommenderad behandling)
varning fr smnmedicinen propiomazin som kan
utlsa och frvrra RLS-symtom.
10. RLS
r en sensorimotorisk smnstrande sjukdom som drabbar 515% av den vuxna befolkningen
kommer oftast smygande i 3040 rs lder och prevalensen kar med stigande lder
ven hos barn finns RLS och man har diskuterat om vxtvrk kan vara ett uttryck fr denna sjukdom
hlften av de insjuknade har en primr eller idiopatisk form och hlften en sekundr form
rftliga faktorer freligger i hg omfattning
11. Patofysiologi vid RLS
r multifaktoriell och mekanismerna bakom sjukdomen r ofullstndigt knda
skillnader mellan de primra och sekundra formerna
genetiska faktorer spelar strst roll vid den primra formen med tidigare debut
dopaminerga systemet spelar en viktig roll vid uppkomsten av RLS
god klinisk effekt av levodopa respektive dopaminagonister vid RLS.
12. Patofysiologi vid RLS
hypoteser om ett funktionellt fel i de basala gangliernas sensorimotoriska mekanismer kan orsaka RLS
MRT har visat att substantianigra och putamen samt nucleusruber, hjrnstammen, thalamus och cerebellum r involverade i RLS- symtomatologin
13. Patofysiologi vid RLS
jrnbrist med eller utan anemi kan vara en orsak till sekundr RLS
ferritin r en viktig co-faktor vid dopaminsyntesen, och vissa RLS-patienter har visat sig ha snkta halter av ferritin och jrn i nucleusruber och substantianigra liksom i cerebrospinalvtskan
en teori r att transporten av jrn ver blod- hjrnbarriren r frndrad, en annan att det skulle handla om ett kat dopaminbehov med tfljandekning av ferritinbehovet
14. Symtom och diagnos
RLS karaktriseras av myrkrypningar/parestesier framfr allt till underbenen
ibland ven till lr och armar
upptrder vid vila p kvllar och nattetid.
fyra kriterier fr diagnosen RLS som alla mste uppfyllas
15. Symtom och diagnos
RLS kriterier enligt International Restless Legs SyndromeStudy Group (IRLSSG).
Ett starkt behov att rra p benen, vanligen tfljt eller orsakat av obehagliga knselfrnimmelser i benen.
Rrelsebehovet och/eller de obehagliga knselfrnimmelserna brjar eller frvrras av vila eller inaktivitet.
Rrelsebehovet och/eller de obehagliga knselfrnimmelserna lindras helt eller delvis av rrelse, tminstone s lnge som aktiviteten pgr.
Rrelsebehovet och/eller de obehagliga knselfrnimmelserna r vrre p kvllen eller under natten, jmfrt med under dagen, eller intrffar endast under natten.
16. Symtom och diagnos
hlften av patienterna upplever smrta
kan variera i intensitet, kan finnas konstant varje kvll eller dyka upp i perioder
rrelse av benen lindrar besvren vilket skiljer RLS frn neuropatiskt och cirkulatoriskt betingade besvr
i 8090% av fallen tillkommer rytmiska muskelkontraktioner 0,510 sekunder lnga (PeriodicLimbMovements PLM)
smnproblemen blir strre med tiden
ofta 1015 r frn symtomdebut till diagnos.
17. Symtom och diagnos
provbehandling med dopaminergt verkande lkemedel (levodopa eller dopaminagonist) kan ytterligare stdja diagnosen
utesluta andra diagnoser som kan visa likartad symtombild som RLS
identifiera de sekundra formerna dr grundorsaken ska behandlas
18. Symtom och diagnos
basal utredning br innefatta fljande laboratorieprov:
kreatinin, urinsticka, ferritin, B12-folsyra, P-glukos och HbA1c.
en somatisk underskning som inkluderar neurologstatus
vanligaste orsakerna till sekundr RLS r jrnbrist med eller utan pvisad anemi, B12-brist, graviditet, ryggproblematik, polyneuropati eller nedsatt njurfunktion.
att kartlgga rkning, koffeinintag, alkohol och lkemedel
samtidig sjuklighet vid olika former av neuropati, radikulopati och myelopati (som diabetes, diskbrck och spinala sjukdomar och reumatoid artrit) innebr en kad risk fr RLS.
19. Smnstrningar vid RLS
-RLS r en mycket vanlig bakomliggande orsak vid smnproblem
besvren r kraftigare p kvllen eller under natten (Detta anses bero p att symtomen vid RLS r beroende av mnniskans biologiska rytmer, de s kallade cirkadiskarytmerna.Niverna av dopamin i nervsystemet r som lgst under kvll och tidig natt.)
p morgonen r de flesta med RLS helt symtomfria
insomningstiden r oftast tv till tre gnger lngre n normalt
patienter med RLS kan primrt ska fr insomningsbesvr
20. Smnstrningar vid RLS
uppe p ntterna och vandra r mycket vanligt hos den som lider av stora besvr av RLS
enligt vissa underskningar har minst 80% av alla patienter med RLS-smnstrningar
smnen blir drmed kraftigt uppsplittrad och ger upphov till en avsevrd negativ pverkan p smnen
21. PLMS (PeriodicLimbMovementsduringSleep)
PLMS innebr:
att man under smnen rr p ett eller bgge benen eller armarna p ett karaktristiskt stt. Rrelserna kan upptrda flera hundra gnger varje natt.
mer n 80% av patienter med RLS har rapporterats lida av PLMS
kar kraftigt med stigande lder
22. PLMS
Detta kan leda till:
regelrtta uppvaknanden
s kallade microarousals (mikrouppvaknanden)
och detta kan leda till att:
andelen djupsmn minskar betydligt och djupsmnen kan i vrsta fall frsvinna helt.
Den som lider av RLS kan sledes drabbas av bristfllig smn av minst tre skl:
insomningssvrigheter, nattvandring och PLMS.
23. Fljder av smnstrning vid RLS:
kan medfra svra pfrestningar p samlivet och harmonin
depressioner och sjlvmordstankar r inte ovanliga
rapporter om nedsatt libido och minnessvrigheter som en del i kognitiv dysfunktion
kan p sikt sannolikt leda till bland annat kad risk fr kardiovaskulr sjukdom och diabetes
24. Behandling med dopaminerga medel
Rekommendation
Dopaminerg transmission r involverad i patofysiologin vid RLS
Pramipexol, ropinirol och rotigotin plster r de enda lkemedel som r godknda p indikationen mttlig till svr RLS
modern dokumentation finns
dokumenterad behandlingseffekt (som lngst 30 veckor )
inga ovntade biverkningar
25. Behandling med dopaminerga medel
Karbegolin (RLS ej godknd indikation) skall anvndas med frsiktighet med anledning av risken fr fibrotiska reaktioner och hjrtklaffpverkan.
Vid mildare former av RLS:
kan levodopa prvas (RLS ej godknd indikation). Men det finns ingen omfattande dokumentation. Levodopa kan ocks ges vid tillflliga mera uttalade besvr som komplement till annan behandling.
26. Preparat versikt, dopaminerga medel.
27. vriga farmakologiska behandlingsmjligheter
Inget icke-dopaminergt lkemedel r godknt fr behandling av RLS- Av den anledningen r dessa preparat att betrakta som andra- eller tredjehandsalternativ.
Antiepileptika: Det finns rapporter om anvndning av flera olika antiepileptika (gabapentin, pregabalin, karbamazepin, lamotrigin, topiramat, levetiracetam och valproat).
28. Rekommendation antiepileptika:
29. Bensodiazepiner
Den frsta rapporten om anvndning av bensodiazepiner mot RLS kom redan p 60-talet.
alprazolam, klonazepam, diazepam, nitrazepam, oxazepam, triazolam och zolpidem, de flesta rapporter r dock okontrollerade.
Vid primr RLS finns det motstridande evidens om klonazepam 0,52mg reducerar parestesier/dysestesier.
30. Rekommendation bensodiazepiner
Sammanfattningsvis br bensodiazepiner anvndas frst nr andra behandlingar har otillfredsstllande effekt och br i frsta hand begrnsas till kortare perioder framfr allt fr att underltta insomnandet. Frekomst av samtidigt smnapnsyndrom kontraindicerar dessa preparat.
31. Opioider
Opioider har visat sig effektiva vid RLS och deras sm