En tidning från

Maud Olofsson–jag är feminist

Privat barnmorska– här för att stanna sidan 26

Jordbruks-ministern– jämställdhet leder till ökad kompetens sidan 36

Hon sopar bort fördomarna– och får mer jobb tack vare rut sidan 10

Kontakt: Centerkvinnornas riksorganisationBox 2200103 15 Stockholm08-617 38 75www.centerkvinnorna.secenterkvinnorna@centerpartiet.se

Ansvarig utgivare: Annika QarlssonChefredaktör: Karin CarlestenRedaktör: Susanne SignahlTextkorrektur: Johan Dittrich HallbergProduktion och repro: TurbinTryck: Quad/Winkowski

Tidningen Hända är en tidning från Centerkvinnorna. Centerkvinnorna är Sveriges största politiska kvinnoförbund med ca 15 000 medlemmar.

Namnet på tidningen kommer från vår slogan Vi får saker att hända. Centerkvinnorna ligger bakom många jämställdhetspolitiska reformer, bland annat kvinnligt prästerskap, Sveriges första jämställdhetsl-agstiftning och rut-avdraget. Vi får helt enkelt saker att hända!

REDAKTION

LEDARE .................................3

INTERVJU MED MAUD OLOFSSON ...................4

STÄDERSKAN SOM SOPAR BORT FÖRDOMARNA ............ 10

KRUKVÄXTER – SMYCKEN I HEMMET ......... 14

FEMINISTISK LITTERATUR FOR DUMMIES ..................... 15

HJÄLTINNOR MITT IBLAND OSS ......................... 16

SNABBKURS I LIBERALFEMINISM ...............22

KRÖNIKA MARCUS BIRRO ....................24

BÄTTRE VÅRD TILL BÄTTRE PRIS .......................26

KIM ANDERZON ....................30

SÅ GÖR DU DITT VAL 2010 ....34

ESKIL ERLANDSSON ............36

TJEJ MED PLUS....................38

DE TROR INTE PÅ NÅNANNANISM ....................44

TRÄNING – EN INVESTERING FÖR LIVET ............................48

KORSORD.............................50

Innehåll

8

40Läs om försvarets livsviktiga jämställdhetsarbete.

Så funkar naturens egna mediciner.

30

Intervju med skådespelaren Kim Anderzon.

3

KRÖNIKA:

Annika QarlssonOrdförande i Centerkvinnorna

Tänk om det bara fanns lakritsbåtar. JAG ÄLSKAR GODIS. Choklad i alla former, saltlakrits, de små söta prickarna

som jag kallar trafi kljus för att de är röda, gula och gröna, och jag kan fortsätta räkna upp onyttigheter som lockar både mitt öga och mitt

sötsug. Men tänk, hemska tanke, om det bara fanns lakritsbåtar. Jag vet att det fi nns de som gillar just lakritsbåtar, men jag får vara akut godissugen och utan allt annat innan lakritsbåten kommer över mina läppar. Nu är ju inte godis ett område som riskerar att bara erbjudas i endast en form utan tvärtom erbjuds nya sensationer

hela tiden.

FÖR DET MESTA FÅR DU OCH JAG VÄLJA. Vi får välja på allt från middags-mat till bilreparatör, från dator till färg på byxorna, från försäkrings-bolag till riksdagsparti. Men på ett område fi nns det en tradition i

Sverige att begränsa valmöjligheterna, och det är när det gäller möjlig-heten att driva företag inom vård och omsorg. Branscher där det är fl est

kvinnor som arbetar. Här har det reglerats och styrts och stoppats med många olika argument genom åren.

UNDER DE SISTA ÅREN HAR VI GENOMFÖRT många nya reformer som öppnat dörrarna för fl er företag även inom vård och omsorg. Det innebär: (1)

att det fi nns fl er arbetsgivare att välja på, (2) att det fi nns möjlighet att förverkliga idéer på området i företagsform, och (3) ett större utbud

med fl er valmöjligheter för mig som patient. Med valfriheten blir det mer makt till den som behöver vården. Med möjlig heten att

välja så kan du välja det du vill ha och tycker är bra, och välja bort det som inte uppfyller dina krav.

ATT DET FINNS FLER VÅRDGIVARE att välja på gör att verksamheten utvecklas inom vården och omsorgen. Självklart ska det bygga på höga kvalitetskrav och uppföljning av ansvar och resultat, det till skillnad från godishyllan. Men annars är skillnaden hårfi n.

Ingen blir lycklig av att det bara skulle fi nnas lakrits-båtar i godishyllan.

FOTO

: AN

NA

-KA

RIN N

YMA

N

4

5

Maud – modig ministerHon är synad in i minsta detalj. Media har berättat allt om

vad hon har gjort – eller inte har gjort.

– Jag är trygg i den jag är och jag har blivit modigare med

åren. Man måste vara modig som politiker. Det går inte att

förbättra om man är feg, säger Maud Olofsson.TEXT: INGER FREDRIKSSON • FOTO: LINUS HALLGREN

De som har följt Maud Olofsson, Centerpartiets partiledare som efter framgångsvalet 2006 tog plats i regeringen som vice statsminister och

näringsminister, vet att hon kan gripas av stundens all-var och gråta en skvätt. Så var det när hon valdes till partiledare och tänkte på hur stolta föräldrarna skulle ha varit, om de hade kunnat vara med.

– Jag har lätt till gråt, det hade min pappa och mamma också. Man ska inte vara orolig för att visa sina känslor. Jag är en känslomänniska, säger Maud.

Det är sen eftermiddag på Näringsdepartementet. Dagen har varit pressad med en resa från Göteborg följd av intervjuer på löpande band. Än är dagen inte över. Rapport väntar på kommentarer och pressekreterarna surrar som bin runt Maud för att ha henne på rätt plats. Ändå är hon intensivt närvarande i nuet. Hon utstrålar all den energi som hon självklart behöver i sitt arbete som minister med ansvar för energi- och näringspolitik.

Men en kvinna med makt provocerar. Maud menar att vi är så vana vid att se män med makt att vi bedömer kvinnor med samma, manliga mått.

– Vi kvinnor har ett annat sätt att uttrycka oss, vi har ett annat röstläge. Jag är minister för två områden som är väldigt manliga, energi- och näringspolitik. När jag kommer in och tittar på frågorna med nya friska ögon och använder min makt, då provocerar det framför allt äldre herrar.

Rut-avdraget är ett exempel på maktobalansen. Mot-ståndarna vill inte att kvinnor ska driva företag med vinst och de vill inte att kvinnor ska få lön för arbete som annars varit obetalt, menar Maud. Att renovera ett badrum tycker S är okej att ge avdrag för, men inte att städa samma badrum.

– I grunden tycker inte vänstersidan att kvinnor ska vara ekonomiskt oberoende. Det som kvinnor gör ska inte förknippas med vinst. Jag är feminist. Jag tycker inte att kvinnors insatser i offentlig sektor värderas rätt idag.

– Makt, pengar, vinst, det är manliga domäner. Det visar på den underliggande värderingen i debatten om hushållsnära tjänster – kvinnor ska städa åt sig själva. Därför tycker motståndarna att reformen är fel. När det

6

i stället är så att kvinnorna – och männen – äntligen kan få livet att gå ihop.

– Det måste vara tillåtet att köpa tjäns-ter. För dem som har anhöriga långt bort, för dem som har tuffa jobb eller den som vill ställa upp för barnen underlättar rut-avdraget . Det är inte konstigt att kvinnor blir sjukskrivna av alla krav. Det är väl jätte-bra med en reform som kan lyfta undan kraven ? Rut-avdraget är den bästa äkten-skapsåtgärden vi kunnat hitta på. Reformen har så många vinnare. Det är obegripligt att hela oppositionen vill avskaffa detta.

Maud valde att vara hemma med sina barn när de var små, men hon anser att människor måste få välja själva och att det måste vara möjligt att göra karriär.

– Jag såg mina barn växa upp. Jag är väldigt glad över att jag tog den där tiden till det.

– När jag skulle ta uppdraget som parti-ledare, då frågade jag mina barn om det. Du har väl varit hemma tillräckligt, svarade de mig, säger Maud, inte utan stolthet.

– Var och en måste göra sina egna val uti-från vad som passar familjen bäst och utan moraliska pekpinnar.

Politiska utmaningar och framgångarVad säger du om jag säger Saab, Volvo och

Vattenfall ?

– Mycket jobb. Det var viktigt att stå fast vid principerna. Pappa framhöll alltid att i politiken skulle man vara väldigt försiktig med andras pengar. Att jag hade med mig min näringslivsbakgrund gjorde att jag kun-de stå emot och hålla liberalismens fana högt. När det gäller Vattenfall ska vi använda bola-get till de mål som har satts upp.

Lov, lagen om valfrihet?

– Vi har infört lagen om valfrihet och infört den fria etableringsrätten för vård-

företag. Det är ett stort steg för kvinnor att få lov att starta eget och att ge dem fl er ar-betsgivare i stället för att de ska vara närmast livegna inom den offentliga sektorn. 80 pro-cent av de anställda inom offentlig sektor är kvinnor. Nu kan de driva företag där kun-derna är nöjda. Det är jättebra att det blir konkurrens. Det är en stor frihetsreform att gamla människor nu får bestämma själva.

Kvinna i Alliansen?

– Det fi nns en särskild gemenskap mellan  kvinnor. Jag skulle gärna se fl er kvin-nor i Alliansen och i politiken i stort. Vi har olika erfarenheter i livet och det handlar inte bara om kön. Min erfarenhet som kvinna är viktig för mitt arbete som politiker. Jag har fått kämpa med dubbelarbetet, med att räcka till överallt. Den livserfarenheten har jag med mig och använder i mitt politiska liv.

Maud trivs med sitt liv som minister, trots att det är påpassat.

– Jag får vara med om så mycket. Jag har träffat och samtalat med Rysslands president Dmitrij Medvedev, Kinas vicepresident Xi Jinping, USA:s president Barack Obama, Indiens premiärminister Manmoham Singh, och Brasiliens president Lula da Silva, för att nämna några.

Maud säger frankt att hon är duktig på att bygga relationer och att det är relatio-ner som är grunden för att kunna påverka. Påverkar gör man bäst om man sitter vid makten.

– Nu kan jag påverka utvecklingen för landsbygden, jag kan jobba för kvinnligt företagande och för förnybara energikällor. Det som har retat mig med krångliga regler har jag nu möjlighet att använda min posi-tion till att göra bättre. Att vara minister ger mig också möjlighet att vara en opinions-bildare.

Även ett energiknippe måste koppla av. För Maud är höjdpunkten att åka hem till

Jag skulle gärna se fl er kvinnor i Alliansen och i politiken i stort.

7

Högfors. Väl hemma tar hon på sig vardags-kläder och går ut i naturen.

– Det är den bästa hjärnrensningen. Det är knäpptyst i skogen där jag bor.

Maud plockar gärna bär och svamp när hon är hemma. Och så lagar hon mat. När hon fyllde 50 år för fem år sedan så lagade hon all mat själv. Det var 120 personer bara på middagen.

TrendsättareNästan allt Maud gör blir omtalat. När hon byter glasögon ringer det folk till optikerna och beställer Maud-glasögon. Kläderna är också omtalade.

– Det ställs helt andra krav på kläder när man är minister. Jag betalar kläderna själv. En del av det som jag har använt bär jag iväg till loppis.

– Det jag skulle vilja slå ett slag för är att det borde fi nnas plagg för mogna kvinnor, kvinnor som har fått större bröst och ända. Modevärlden har helt glömt bort oss mogna kvinnor. Det fi nns en grupp yrkesverk-samma kvinnor som behöver snitsiga plagg som är färgglada och praktiska, de ska gå att packa. Vi vill inte se ut som våra döttrar!

Kvinnors frihet viktig frågaMaud avslutar med att hon tror att vi behöver en valrörelse där vi diskuterar kvinnors roll i samhället.

– Hur ska vi kunna öka kvinnors frihet ? Vi har genomfört många tjänster och refor-mer under den här mandatperioden som verkligen har underlättat för kvinnors liv. Tänk bara på sänkt skatt för låginkomst-tagare. Det är ju kvinnorna som har tjänat på våra skattereformer. Tänk på alla de reformer som gör att kvinnor kan få fl er arbetsgivare: lagen om valfrihet, fri etable-ringsrätt, apoteksmonopolets avskaffande. Alla dessa reformer är bra för kvinnor, efter-som de innebär att vi kan välja mellan fl era arbetsgivare. Och tänk på handlingsplanen om mäns våld mot kvinnor som tagits fram. Det är en gammal idé från Centerkvinnorna som vi nu genomför.

– Men glöm inte, vi är inte färdiga. Det återstår massor att göra. Vi ska försvara de reformer vi har genomfört som har ökat kvinnors frihet. Men vi ska också hela tiden tänka nytt, utveckla och gemensamt leva upp till målsättningen som vi har satt upp för det här partiet. Nu jobbar vi ända in i kaklet!

Namn: Maud Olofsson

Bostadsort: Högfors, Robertsfors

Familj: Man och tre barn.

Utbildning: Gymnasium, samhällsvetenskaplig linje.

Det skulle jag bli när jag blev stor: ”Sjuksköterska, men min bästa kompis säger att jag har sagt att jag ville bli stats-minister.”

Talang: Kan hjula.

Politisk förebild: Karin Söder, Sveriges första kvinnliga parti-ledare.

Aktuell: Näringsminister, vice statsminister och partiledare och vallokomotiv för Centerpartiet, toppar riksdagslistan i Väster-botten och Stockholms stad.

r, ti-

e ocht

FAKTA Maud Olofsson

Vi är inte färdiga. Det återstår massor att göra.

8

Mangostan, guaraná, gojibär, hjortron och tranbär

– naturens medicin!Antioxidanter är vitaminer som hjälper kroppen att stå emot de fria radikaler som bryter ner våra celler. De förstärker även kroppens immunförsvar och därför anser många forskare att det är viktigt att äta kost rik på antioxidanter. Tranbär och hjortron är bär som vi i generationer ansett vara läkande. Lär dig om naturens välgörare!

Tranbär – i stället för antibiotikaStudier visar att de små tranbären är rena mirakelbomber. Bären innehåller ämnen som kan hålla magsårsbakterier borta, hindra urinvägsinfektioner och kanske till och med bromsa såväl cancer som åldrande. Tranbär har använts i generationer som ett naturligt läkemedel för exempelvis urinvägarna. Tran-bär innehåller även antioxiderande polyfe-noler. Dessa antioxidanter samverkar till ett generellt friskare liv.

Mangostan – frukternas drottningMangostan är inte släkt med mango, utan en tropisk växt i arten clusiaväxter som härstammar från sydöstra Asien. Odlingen sker på ekologisk väg. Frukterna ser ut som pingisbollar på fruktträd och har färgnyanser av purpur. Mangostan är en garanterad vinnare med sitt rika innehåll av antioxidanter och den välsmakande juice som frukten ger. Upplevelsen känns tropisk – en blandning av jordgubb, apelsin, aprikos, persika och ananas.

Guaraná – en riktig koffeinkickGuaraná växer i Amazonas på stora, härliga buskar. Frukten går åt det gula hållet och man får känslan av ädelt guld. I Amazonas används frukten i alla former av matlagning och bakning. Den har fått sitt namn från det koffeinliknande ämnet guaranin och inne håller flera koffeinämnen som piggar upp oss och ökar vår energi. Guaraná är en vanlig tillsats i energidrycker och dess uppiggande hälsoeffekt gör den lämplig även i hälsorecept.

Hjortron – rik på C-vitaminHjortron är en lågväxande, flerårig ört. I Sverige växer plantan i fuktiga marker i nästan hela landet från fjällområdena i Lappland till Skåne i söder, med undantag för Öland. De mogna bären används främst till framställning av sylt, men även till likör och te. Hjortron är rika på C-vitamin. Redan på 1700-talet ansågs de vara nyttiga och botanikern Carl Fredrik Hoffberg skriver 1792 att de ”kyla och rena bloden” och är ”i febrar, skörbjugg och lungsot nyttige”.

ns välom naturen älgörare!

T–Smkubhlbngg

9

FÖLJ MED I JÄMSTÄLLDHETSDEBATTEN! På jämställd.se bloggar skribenter från hela centerrörelsen om jämställdhet. Ge dig in i diskussionerna, ifrågasätt och utmana det som skrivs här. Välkommen in!

Köp Centerkvinnornas snygga smycke!

Beställ den på:www.centerkvinnorna.se/startsida/prylshop eller maila till centerkvinnorna@centerpartiet.se

Smycket är gjort i lila plexiglas och är 35 mm på höjden (kedja ingår ej).

1010101110100000011

1111111111111

Fabiola sopar bort fördomarnaAtt göra avdrag på skatten för att låta någon annan städa sitt hem har blivit en

av de hetaste politiska frågorna. Förespråkarna ser en möjlighet för fler att starta

företag, skapa vita jobb och uppgradera städyrket samt för människor att få

avlastning i hemmet, medan motståndarna menar att det är ett pigjobb. Städyrket

är både älskat och hatat. Vi träffade en städerska och slog hål på lite myter.TEXT: AMANDA FLORIN • FOTO: BEA TIGERHIELM

12

Trappuppgången till Änglarnas Städ är så lång att den verkligen känns som ”stairways to hea-

ven”. I en lägenhet i ett höghus i Farsta ligger huvud kontoret för städföretaget som Fabiola Bustos jobbar för. Sedan rut-avdra-get infördes 1 juli 2007 är det fl er och fl er som gör som henne.

Debatten kring rut-avdraget drivs fl itigt av politiker, men vad tycker städarna själva, förs debatten över era huvuden?

– Det är aldrig någon politiker som frågat hur det verkligen är att arbeta som städerska. Många antar nog att det är på ett visst sätt utan att ta reda på verkligheten, säger Fabiola.

Menar du att det fi nns de som ser städjobbet

som en skitsyssla?

– Ja, men de har fel. Att städa är ett van-ligt jobb, som vilket som helst. Inställningen till ens jobb tror jag man hittar hos sig själv. Tycker man om sitt jobb ska man inte känna sig nedvärderad.

Blir man nedvärderad?

– Det har aldrig hänt mig. Jag tror att det handlar om självbilden. Eftersom jag är född i Sverige ser jag inte städjobbet som ett ”sämre” jobb. Men i andra länder är det ju så. Mina föräldrar är från Chile till exempel. Där är det oftast fattiga kvinnor som städar för lite pengar.

Fördomsfullt yrkeDet fi nns tusen och en fördomar om städ-yrket. I 20-talets Sverige var städyrket något som kom på köpet med att vara kvinna. Då var det en självklar arbetsuppgift för kvinnan i hemmet att städa, tvätta och under hålla. Utan en krona i betalning. Många av dagens fördomar bottnar möjligen i historien kring städyrket. För att krossa lite för domar: Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

– Jag jobbar kl. 8-16. Privatstädningar, alltså i människors hem, går oftast på schema. Flyttstädningar är ju mer ett en-gångsjobb. En lägenhet med tre rum kan ta runt tre timmar att städa, det beror väldigt mycket på. Vi tar betalt 240 kronor inklusive moms per timme. Med rut-avdraget blir det 120 kronor per timme. Jag önskar verkligen att andra länders syn på städerskor kunde förändras till som den är i Sverige. Jag skulle aldrig jobba för 40 kronor i timmen – mitt jobb är värt mycket mer än så.

Bred kundkretsFabiola har arbetat som städerska i fyra år. Det innebär att hon har ett före- och efterperspektiv som är väldigt intressant i och med att rut-avdraget inte fanns då hon började jobba som städerska. Hur har kund-kretsen förändrats genom åren, alltså före och efter man införde rut-avdraget?

– Det är lite fl er barnfamiljer och ”van-liga” familjer nu, men jag har aldrig upplevt att det bara är rika människor som anlitar oss. Det har blivit mer legitimt att låta ett företag sköta hushållssysslor.

Rut har gett mer arbeteRut-avdraget har bidragit till att 11 000 nya jobb har skapats. Vänsterblocket har redan nu i debatten sagt att rut-avdraget kommer att försvinna om de vinner valet i höst. Vad

vill du säga till dem som vill ta bort rut-avdraget?

– Pratar man om rut-avdraget så fi nns det både för- och nackdelar, men att ta bort det vore idiotiskt, för då skulle inte lika många kunna anlita oss. Däremot har det varit dålig information om avdragsmöjlig-heterna. Hade man varit bättre på det hade nog ännu fl er valt att köpa tjänsten.

Så du märker en skillnad på mängden jobb före

och efter man införde rut-avdraget?

– Det blev mer privatstädningar efter införandet , men jag upplever att det var ganska mycket olika familjer som anlitade oss redan innan. Det är inte bara på Öster-malm som familjer måste städa.

”Jag skulle aldrig jobba för 40 kronor i timmen – mitt jobb är värt mycket mer än så.”

13

Det är inte bara på Östermalm som

familjer måste städa.

Möjlig karriärHade du själv några fördomar om städjobb innan du började städa? Fabiola skrattar till lite innan hon svarar:

– Jag jobbade på Seven Eleven och som receptionist och i början kändes det lite tufft att gå från det till att bli städerska. Jag var mest orolig för hur kunderna skulle behandla mig. Men när jag märkte att alla är trevliga och glada så var det inte farligt alls.

Vad fi nns det för karriärmöjligheter inom den

hushållsnära tjänstesektorn?

– Man går in och börjar som städerska och sen får man bestämma mer och mer vad man vill göra. Man kan ju till exempel bli perso-nalchef. Jag gick precis en kurs i marknads-föring förra veckan eftersom jag vill bli bättre på de företagsdataprogram som fi nns. I fram-tiden vill jag nog starta eget företag. Det kan vara svårt att jobba som städerska hela livet, det blir ju mycket lyft och böj och sådant.

Märker man av yrkesskador snabbt?

– Nja, jag är ung så jag har inte märkt så mycket än. Flyttstädningar är slitigare. Privat städningar lättare. Men man får lära sig att böja sig rätt och får mycket instruk-tioner från sina äldre kollegor.

På tal om yrkesskador, städar du själv ditt hem?

Fabiola ler och erkänner:

– Jag blir jättestressad när det är stökigt, trots att jag är trött så måste jag städa ibland. Jag försöker tänka att jag inte ska städa, men gör det ändå. Det är nog lite av en yrkes-skada. Men jag har alltid varit sådan sedan jag var liten.

Men då kanske det vore perfekt för dig att köpa

hushållsnära tjänster?

– Ja, vi hade det förut, men nu har vi fl yttat så vi får titta på det igen. Det är en smart lösning för att koppla av och koppla bort jobbet när man kommer hem.

Och kanske det är just det som är svaret på varför hushållsnära tjänster blir mer och mer populära. Människor i Sverige lever ett liv där vi har råd och möjlighet att prioritera vår tid. Att vi dessutom kan göra det samtidigt som vi skapar fl er arbetstillfällen i Sverige lär fort-sätta att bidra till den alltmer positiva bilden av städyrket i Sverige. Som Fabiola vittnar om fi nns det däremot fortfarande skillnader i människors sätt att se på städyrket. Men endast genom att hålla debatten levande kan utvecklingen gå i rätt riktning.

Korta frågor

Namn: Fabiola Bust

Ålder: 28

Utbildning och yrkkurser på universitnu som städerska pStäd AB.

Fritidsintressen: Äoch dans. Är ocksåamerikansk försammycket med ungdomar.

Fakta rut-avdraget Rut-avdraget infördes 1 juli 2007och rut står för rengöring, under-håll och tvätt. Avdraget innebäratt man per person och år får göraskatteavdrag på 50 procent av arbetskostnaden upp till 50 000kronor. Avdraget gäller för till ex-empel städning, barnpassning ochträdgårdsarbete.

tostos

ke: Läst enskildaskildatetet och arbetar h arbepå Änglarnasglarn

Älskar musik ar muså aktiv i en latin-mling som jobbarg som omar.r.

a

0

h

Så tycker Centerkvinnorna– Behåll rut-avdraget!Skattesystem ska vara enkla. Avdraget för hushållsnära tjänster är bra, men bör göras ännu bättre och enklare. Alla tjänster som utförs i hemmet görs avdragsgilla, istället för att prata om rut och rot.

14

Krukväxter

– smycken i hemmetKrukväxter i alla storlekar är en populär inredningsdetalj. Gröna växter är enkla att inreda med eftersom du inte behöver fundera över blomfärgen; de matchar varandra med egen form och nyans. Men för ögat är det vackert att blanda in lite färgglada blommande växter i hemmet.

Murgrönan – en grönskande lianMurgrönan skiljer sig betydligt avseende utseende och växtsätt från sina närmaste släktingar. Den är en vedartad klätterväxt som slingrar sig bland trädstammar, husväggar och klippor. Den kan täcka såväl koja som slott med en tät vägg av sega, hopflätade grenar och en mörkgrön bladmosaik. Ett gammalt och storväxt exemplar, som täcker en byggnad upp till taknocken, är en sevärdhet.

Krysantemum – en läkande ört Växten är en flerårig ört i familjen korg-blommiga växter. Bladen är djupflikiga och lite håriga. De påminner om vissa asterar-ter eller margeriter och finns i en mängd olika färger. Av krysantemum görs även te; örtte gjort på krysantemum är den mest populära tesorten i Kina. Egenskaperna i örten bidrar till att sänka kroppsvärmen och rekommenderas vid feber, halsont och andra värmerelaterade sjukdomar.

Pelargon – en favoritPelargonen är en av våra mest älskade krukväxter. Den är lätt att odla och ger blommor under hela sommaren och långt in på hösten. Den finns i mängder av färger och variationer och kommer ursprungligen från den afrikanska savannen. Pelargoner kan delas in i följande grupper: zonalpelargonen, som trivs både ute och inne. En annan variant är hängpelargonen som på senare år blivit mycket populär. En av de bästa är kaskadpelargonen med sina enkla blommor. Tänk bara på att den bör hänga under tak eftersom den är mycket känslig för regn.

Azalean – blomsterprakt i vintermörkretVill du njuta av överdådig blomsterprakt även mitt i vintern? Köp då en azalea till fönsterbrädan. Namnet kommer från grekiskan och betyder ros och träd. Blom-färgen varierar från vitt och rosa till mer eller mindre mörkröda färgnyanser. Azalean är en relativt dyr kruk-växt, den växer långsamt och kräver lite extra arbete för att få i blom. Du bör se till att köpa ett bra exemplar som kommer att blomma en längre tid. Det är viktigt att knopparna har börjat öppna sig. Klent med blad eller blad som lossnar tyder på för dålig vattning.

SkötselFör pelargoner gäller värme, sol och kontinuerlig näringstillförsel under växtsäsongen. På vintern har pelargonerna sin viloperiod och vill då stå svalt och relativt ljust. Krukorna måste ha rätt storlek så att plantorna kan utveckla ett bra rotsystem. Jorden ska vara mullrik, välgödslad och helst upp-blandad med lecakulor. Plantorna får inte stå med ”fötterna” i vatten. Låt jorden torka upp mellan bevattningarna. Står plantan i kruka är det bra att snurra den ett halvt varv för jämnare tillväxt.

15

Feministisk litteratur for dummies

Vad är en kvinna?Det andra könet,

Simone de Beauvoir (1949)

”Man föds inte till kvinna, man blir det” är en av världens mest berömda feministiska rader. Men feministikonen Simone de Beauvoirs mastodontprojekt Det andra könet (1949) är inte bara en genomgång av hur fostran till att bli en kvinna ser ut från barndom till ål-derdom. Det är också en uppgörelse med den västerländska misogynins historia och myt-bildning, från jägar- och samlarkulturer till de Beauvoirs egen samtid. ”Vad är en kvinna?” utöver det att vara en människa utrustad med livmoder, frågar hon sig inledningsvis. Och svaret? Ja, om det inte vore för just historiens tyngd och det omgivande samhällets eviga försök att forma kvinnan blir det inte mycket kvar än just detta.

Feminism eller feminismer?Feminism, Lena Gemzöe (2003)

Vad är egentligen särartsfeminism, liberalfeminism och radikalfeminism? Och vad betyder begrepp som queer och intersektionalitet? I Feminism ger Lena Gemzöe en snabblektion i feminismens idéhistoria, dess olika grenar och grundbegrepp.

”Inga riktiga män går till sjöss”Egalias döttrar, Gerd Brantenberg (1977)

Hur visar man tydligast upp strukturell diskri-minering och ojämlika livsvillkor utöver det som kan visas i statistik? I Gerd Brantenbergs parodi över patriarkatet skapar hon helt enkelt en värld där män är strukturellt diskriminerade och läsaren inser snabbt hur omfattande köns-förtycket faktiskt är och hur det genomsyrar vår syn på sexualitet, arbete och inte minst vårt språk. Följ den unge Petronius kamp för att bli sjökvinna trots att hans mor direktör Bram anser det vara fullständigt orealistiskt: ”Det finns saker här i livet dam måste finna sig i. Inte ens i ett demokratiskt samhälle som vårt kan alla kvinniskor ha det likadant.”

Nyväckt kvinnokämpe, luttrad aktivist som

vill återvända till skolbänken eller bara

ny fiken ? Här är läslistan till grundkurs A

i feministisk litteratur.TEXT: CAROLINE MATSSON

15

Frihet, jämlikhet… och sen då?Till försvar för kvinnans rättigheter,

Mary Wollstonecraft (1792)

Kvinnorna spelade en central roll under den fran-ska revolutionens tidiga skede och kvinnorörelsen andades optimism. Allt tycktes under ett par år vara möjligt – medborgarskap, rösträtt och rätt till skilsmässa. Men när den nya franska konstitu-tionen författades stod kvinnorna ändå utan medborgarskap. Många var de revolutionära kvinnor som blev förbannade över att revolutio-nens slagord om frihet, jämlikhet och broderskap nu tolkades så bok-stavligt. En av dem var Mary Wollstonecraft, som snabbt författade en glödande stridsskrift till försvar för, just det, kvinnans rättighe-ter. Med förnuftsargumentation i bästa upplysningsanda varvat med ett befogat mått raseri är detta en klassiker som står sig än idag.

n-sen

t tu--

Feminism andra vågen Fräls oss ifrån kärleken, Suzanne Brøgger (1973)

Det personliga är politiskt löd en av den andra vågens feminisms främsta slagord. I kultromanen Fräls oss ifrån kärleken ställer Suzanne Brøgger viktiga och högst politiska frågor om identitet, sexualitet och jämlikhet genom att orädd visa upp det mest privata. En svidande kritik av tvåsamheten, kärnfamiljen och äktenskapet som väckte lika mycket kritik som uppskattning.

3)

s

ta. ch

16

Hjältinnor mitt ibland ossDet finns människor som väljer att lägga sin fritid på att arrangera

läxhjälp, stödja våldsutsatta och ge vård åt könsstympade kvinnor. Vars

engagemang inspirerar och fortsätter, dag efter dag. Vad är det som

driver dem? Möt Therese, Ljufa och Eden, tre hjältinnor mitt ibland oss.TEXT: HENRIK JOHANSSON • FOTO: FREDRIK HAGLUND

17

Therese häller upp en kopp kaffe åt oss i Röda Korsets Ungdomsför-bunds lokaler i Uppsala. Det är

söndag och Therese har en ledig dag. – Så jag kunde lika gärna komma ner hit,

säger hon, som svar på att vi tagit upp hen-nes enda dag utan varken studier eller Röda Korset.

Therese är ordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund i Uppsala. Det innebär att hon leder arbetet för de 40-50 engagerade ung-domar som arbetar med allt från jourtelefoner till integrationsgrupper i skolor.

– Unga för unga, sammanfattar Therese förbundets arbete: unga människor som engagerar sig för att hjälpa dem som behöver stöd i olika sammanhang.

Dagen innan vi möts har en jordbävning drabbat Haiti, och media kablar ut bilder på fordon och personal från Röda Korset på plats bland all förödelse. Men i en tid då vi ofta bryr oss om avlägsna länder är Röda Korset även till för de människor nära oss som behöver stöd. Röda Korsets Ungdoms-förbund gör det mesta, berättar Therese – från dansgrupper till kafé, med tonvikten på

att främja integration. – Det som det har blivit större fokus på

den sista tiden är just nyanlända i Sverige, säger hon.

– Vi fi nns på transitboenden, gör akti-viteter, ordnar läxhjälp och startar mötes-grupper på skolor bland nyanlända elever för att fl era kulturer ska blandas. Skol kontakten är bland det viktigaste vi ägnar oss åt.

Röda Korset är i dag en världsomspän-nande organisation som engagerar fl er än

97 miljoner frivilliga. Organisationen skapades av den schweiziske bank-iren Henri Dunant, som i italienska Solferino år 1859 bevittnade ett ovan-

ligt grymt och förlusttyngt slag. Förbluf-fad över bristen på nödinsatser engagerade Dunant ett av modern tids första organi-serade räddningsprojekt för att komma de sårade till undsättning, vilket slutligen ledde till Genèvekonventionens och Inter-nationella Röda Korsets födelse.

Vilken är den största utmaningen med att

vara ordförande för Röda Korsets Ungdoms-

förbund?

– Att få folk att hålla hela vägen fram. Ofta blir folk intresserade och går in med

väldigt mycket engagemang, men det är svårt att få folk att orka, att på ideell basis nå hela vägen.

Röda Korsets Ungdomsförbund i Upp-sala är landets största lokalförening, ungefär 950 personer är anslutna varav 40-50 är engagerade med organisationens olika pro-jekt. Therese beräknar att hon lägger ner mellan fem och trettio timmar i veckan på sitt engagemang , beroende på vilken period det handlar om och på vad som ska göras.

Om vi ska prata fördelar med själva arbetet: Vad är kul med Röda Korset? Vad får dig att

fortsätta?

Therese funderar ett tag innan hon svarar.– Lyckan är att se vad allt arbete gene-

rerar, dels hur mycket folk får ut genom att vara aktiva men också när det når ut till de vi försöker stödja, hur klichéaktigt det än kan låta. Som Vänner emellan, vårt integrations-projekt. Att se att det faktiskt gav resultat var värt allt arbete fl era gånger.

Om hon kan tänka sig att arbeta med Röda Korset när hon är klar med sina studier ?

– Hell yeah, svarar Therese och skrattar.Det fi nns ingen anledning att misstänka

att det är en dröm som inte kommer att besannas .

Therese Leijon / Ordförande Röda Korsets Ungdomsförbund

””Lyckan är att se vad allt

arbete genererar

18

19

”Zonta betyder ärlig på sioux-språket.

Organisationen startades av en kvinnlig journalist i det tidiga

nitton hundratalets USA. De kvinnliga rättigheterna var få, och att ta sig fram som arbetande kvinna nästan omöjligt. I dag, lite mer än nittio år senare, är Zonta ett nätverk av yrkesverksamma personer som engagerar fl er än 32 000 medlemmar i 65 länder och vars främsta syfte är att förbättra kvinnans ställning. Ljufa Elwing, ekonom på Skatte-verket, är en av dem.

Vad är det som har gjort Zonta så stort?

– Det är många saker med Zonta som är intressanta, svarar Ljufa i sin öppna lägenhet på Södermalm i Stockholm, där solen kikar in genom ett par ljusa gardiner.

– Dels nätverksverksamheten, som be-står av projekt på lokal nivå. Men eftersom det även är en internationell förening kän-ner man sig även delaktig med zontor i hela världen och med de projekt som utförs där.

Ljufa kom själv i kontakt med Zonta när hon arbetade i Kalmar. När hon sedan fl yt-tade till Stockholm tog hon sitt engagemang med sig och kom i kontakt med den lokala föreningen i huvudstaden, där hon bland annat var kassör.

Zontas motto är att främja kvinnors status

över hela världen. Ljufa berättar att man träf-fas en gång i månaden, och ofta arrangerar man föreläsningar för sina medlemmar. Man bedriver även insamlingsarbete, un-der vintern har Zonta Stockholm VI, som Ljufas Stockholmsförening kallas, ordnat marknad på Södermalm. Inkomsterna går bland annat till att stödja Alla Kvinnors Hus på Södermalm, som arbetar mot våld mot

kvinnor. Dessutom stödjer man projektet Tjejzonen, där unga kvinnor har möjlig-het att få stöd, läxhjälp och en egen mentor. Zonta bedriver själva mentorskap, men rik-tar sig då mot yrkesverksamma kvinnor som behöver stöd på arbetsmarknaden.

Hur går det att kombinera ett sådant här

engagemang med yrkeslivet?

– Det kan vara ett problem att arbeta ideellt om man är i trettio-fyrtioårsåldern och har karriärplaner och barn, men för mig som har vuxna barn är det inget problem alls, säger Ljufa.

Ändå har det varit, och är, mycket givande , bekräftar hon.

– Det är som med alla organisationer: man träffar intressanta personer som man inte skulle träffa annars och man får vara med på saker som man annars inte skulle ha gjort. Sedan har jag självklart välsignelsen i att få delta i projekt som jag tycker behövs. Det är fantastiskt.

Om du skulle ge råd till dem som funderar på

att engagera sig ideellt, vilka egenskaper bör

man ha som person?

– Jag tror att man framför allt ska vara intresserad av den fråga man engagerar sig i, säger Ljufa. Det får inte bli tråkigt för då orkar man inte med det. Sedan tror jag inte att det räcker med en egenskap i en grupp. I en förening likt Zonta är det väldigt bra att få in människor med olika typer av egen-skaper. Det skapar en god dynamik, och alla behövs!

– Men, lägger hon till, man bör nog inte vara en enstöring som inte tycker om att umgås med andra människor.

Ljufa Elfwing / Zonta

Jag tror att man framför allt ska vara intresserad

av den fråga man engagerar sig i

20

21

Den västra väggen i Eden Tesfais var-dagsrum berättar en hel historia. Här är döttrarna som hon fl ydde

med från Etiopien till Sverige, här hänger föräldrarna klädda i traditionella eritreanska kläder på ett svartvitt foto. Bredvid står en bild av brodern som dödades i kriget mellan de båda länderna. Två länder, två kulturer, en kvinna som gått emot strömmen och ris-kerat allt för att hjälpa de värnlösa.

– Jag gjorde det för att jag ville hjälpa dessa fl ickor, säger Eden med en svenska bruten med stoltheten av sitt arv.

Flickorna hon berättar om är de som om-skurits, fått missfall utan möjlighet till vård, våldtagits. Med ett mod som kan tyckas svårt att förstå gjorde Eden Tesfai det till sitt kall att ge sig ut på den östafrikanska lands-bygden och hjälpa dem som kunde hjälpas.

– Jag har varit överallt för att hjälpa kvinnor med förlossning. Ibland gick jag, ibland red jag på kamel, säger Eden och ler. Oftast hjälpte jag dem med akutvård och medicinering mot malaria, men det var inte alltid så lätt.

Hennes historia börjar i Eritrea, hennes födelseland. Då var Eritrea och Etiopien ett land, men kriget skulle splittra dem. Eden fl ydde till Addis Abeba i Etiopien där hon började arbeta som sjuksköterska. Det var

också här hon hoppade av sitt arbete på sjukhuset för att hjälpa kvinnor och fl ickor på landsbygden, vilket hon fortsatte med tills hon blev tvungen att fl y till Sverige 1994 på grund av de politiska motsättningar som skakade landet.

I Etiopien och Eritrea var omskärelse vanligt och vårdmöjligheterna på landsbygden få. Eden reste mellan byar och bistod dem som inte kunde ta sig in till staden.

– Jag ville gärna transportera de här fl ick-orna till sjukhus inne i städerna, men det var väldigt svårt, så jag fi ck ofta vårda dem på plats. Vissa hade förlorat mycket blod och behövde transfusioner.

Var du ensam då?

– Ja, oftast var jag ensam. Ibland frågade jag bönder om råd, om de kunde hjälpa mig att transportera mina patienter, och ibland gick det. Men oftast mötte jag mycket motstånd. De brukade fråga mig varför jag gjorde det jag gjorde, och varna mig för det.

Jag svarade att jag var tvungen, och även om de misstyckte fortsatte jag. När man får missfall är det allvarligt, om ingen hjälper en kan man avlida.

Eden har själv två döttrar, och hon berät-tar om hur hon lyckades undvika att de blev omskurna vid födseln.

– Kvinnorna i min omgivning ville att de skulle omskäras efter att de hade fötts, men då sade jag att det redan hade gjorts på sjukhuset. Det var en lögn, men över-läkaren, som var en snäll man, lovade mig att han skulle bekräfta att så var fallet om kvinnorna ringde.

Just nu arbetar Eden som undersköterska i Sverige. Hon har sjuksköterskeutbildning, men eftersom den inte kan styrkas läser hon nu in den samtidigt som hon arbetar.

– Jag kämpar för det också, säger Eden och ler.

Och innan vi avslutar intervjun är hon noga med att påpeka att situationen i Eritrea har blivit mycket bättre sedan hon fl ydde därifrån. Hon har kunnat återvända, och landet engagerar sig nu i att utbilda sin muslimska befolkning i varför kvinnor och fl ickor inte bör omskäras.

– Men Etiopien är värre, dit kan jag inte fortfarande inte återvända, avslutar Eden Tesfai.

Eden Tesfai / Frivillig sjuk sköterska i Eritrea och Etiopien

”Jag gjorde det för att jag ville hjälpa

dessa fl ickor

22

Den liberala feminismen har en lång historia med många

förebilder. Följ med på en lärorik resa från 1700-talet till nutid

och lär dig om viktiga händelser i Centerkvinnornas historia.TEXT: JULIA FÄRJHAGE • ILLUSTRATION: THERESE NILSSON

Snabbkurs i liberalfeminism

Nutid: Centerkvinnorna driver i valet 2010 att lagen om valfrihet,

lov, ska bli obligatorisk för kommuner och landsting. Den främjar företagande inom vård-

och omsorgssektorn, en sektor där främst kvin-nor jobbar men där det tidigare inte varit

tillåtet att driva företag. Att få starta företag inom alla branscher

tycker Centerkvinnorna borde vara en självklarhet. Socialdemo-

kraterna röstade emot vitala delar

av en första version av proposi-tionen våren 1979

och bidrog till att den fälldes.

23

1700-tal. Under slutet av 1700-talet tog kampen för kvinnors ekonomiska

självständighet, kvinnors rätt till utbildning, förbättring av

gifta kvinnors villkor och kvinnors rösträtt fart.

1792. Liberalen Mary Wollstonecraft är en viktig förgrundsgestalt. Hon skrev 1792 i A Vindication of the Rights of Woman (Till försvar för kvinnans rättigheter ) att kvinnor inte är underlägsna män av naturen, utan bara framstår som sådana för att de saknar formell utbildning.

1867. Sociallibera- lismens fader, John Stuart Mill, krävde 1867 kvinnlig rösträtt till det brittiska parlamentet. Även om förslaget röstades ner har det haft stor betydelse då det blev startskottet för rösträttsrörelsen i Europa och USA. Två år senare skrev han The Subjection of Women (Förtrycket av kvinnorna), i vilken han krävde lika rättigheter för båda könen och hävdade att kvinnor orättfärdigt var en förslavad klass, underställd män.

Strax före och efter första

världskriget införs kvinnlig rösträtt

i europeiska länder och USA.

1950. Centerkvinnan Märta Leijon krävde 1950, som ledamot av kommittén om kvinnliga präster, i en reservation att prästvigningar och utnämningar till tjänster ska ske utan någon hänsyn till kön. 1958 fattade riksdagen beslut om kvinnors tillträde till prästämbetet. Märta Leijons reservation låg till grund för beslutet.

Runt 1960 vaknar kvinnorörelsen på nytt. En stor grupp väl utbildade kvinnor som fann sig diskrim- inerade på arbetsmarknaden och i politiken organiserade sig under parollen det personliga är politiskt.

1979–1982. Under regeringsåren 1979–1982 drev socialministern och Centerkvinnan Karin Söder igenom en kraftig utbyggnad av barn- omsorgen . Aldrig tidigare hade så många barn fått plats i dagis och familjedaghem.

Den 13 december 1979 antogs den proposition som gav Sverige vårt lands första jämställdhetslagstiftning och den myndighet som skulle kontrollera dess efterlevnad, Jämställdhetsombudsmannen (JämO). Detta under ledning av jämställdhetsministern och Centerkvinnan Karin Andersson.

1984 motionerade Centerkvinnan Gunilla André första gången om att kriminalisera de prostitu- erades kunder. Socialdemokratiska kvinnoförbundet anslöt sig samma år till förslaget. Först 1999 röstades lagändringen igenom i riksdagen.

1998. Ingbritt Irhammar och Margareta Anders-

son (C), motionerar 1998 om rut-avdrag. Den 1 juli

2007 inför allians-regeringen avdraget.

Arbetarrörelsen tyckte att kvinno-

rörelsen var ett borgerligt fenomen. De menade att det

inte existerade någon särskild

kvinno fråga utan att den främsta

kampen var klasskampen .

Social -demokraterna

är emot rut-avdraget

och hotar med att ta bort det om vänstern vinner valet.

242424242242422424242442424242442442242442442442422224242422242424222444444224442444424444244442244244224444442244222244444224422

KRÖNIKA:

Marcus BirroJag har varit en fi ende till människor jag aldrig träffat.DERAS MISSRIKTADE, SMÅSINTA och politiskt betingade hat och avsky har haft sådana löjliga bottnar som några av mina dikter , fördomar, hörsägen och direkta lögner.

NÄR JAG JOBBADE FÖR RIKSTEATERN förbjöd producenten mig att läsa en dikt som hon tyckte var “anti-feministisk.” “Va?” sade jag. “Över huvud taget visar du upp en märklig kvinno-syn i dina böcker” sade hon. Jag fattade ingenting. Men lång-

samt spred sig lögnerna. Plötsligt var jag en fi ende till feminismen, en kvinno-hatare till och med.

DET SPELADE INGEN ROLL vad jag sade eller skrev, eller vad jag inte sade eller skrev, alla hade sin uppfatt-ning klar. Jag var ett äckel, en del

av den förtryckande ordningen.

MEN MEDAN ALLA dessa missriktade små människor ägnat sig åt att

försöka förstöra en god mans rykte har jag i stället ägnat mig åt det de borde ägna sig åt, lite handgripligt och konkret jäm-ställdhetsarbete.

JAG HAR SKRIVIT

debattartiklar, böcker och ra-diokrönikor om mödravården, sjukvården, om undersköterskor

och alla dem som kampen egentligen

borde handla om.

JAG HAR GJORT NÅGOT. Istället för att hata, hata, hata som den förvirrade producenten från Riksteatern, till skillnad från de outhärdligt politiskt korrekta författarkollegorna som vägrat hälsa när vi setts, så har jag försökt göra skillnad, försökt höras, synas, märkas och åstadkomma något.

SNACKA KAN VILKEN vänsterorienterad mediafeminist som helst göra. Men det krävs mod, tid och disciplin för handling. Jag skrev en bok, Svarta vykort, som egentligen är ett enda våldsamt angrepp på en patriarkal vårdapparat. Jag bombar-derade tidningarna med artiklar på ämnet. Riktigt arbete lönar sig, kafétjatter och förljuget skitprat kan vilken upp-vriden babian som helst ägna sig åt.

JAG ÄR FEMINIST. På riktigt. Jag ställer mig bakom defi nitio-nen till hundratio procent. Jag är så trött på att en hel del ljusskygga typer där ute stulit begreppet från alla oss som anser oss kämpa för kvinnors rättigheter, underordning och gör vad vi kan för att fördöma kvinnovåld i alla samman-hang. Men som också tycker att skuldbelägga alla män är fel väg att gå! Det fi nns till och med de som tycker att män alls inte bör uttala sig i den här frågan. Också ett märkligt sätt att vilja skapa förändring. Det är dags att ta tillbaka begreppet feminist från halvfascisterna.

DET STÖRSTA ENSKILDA problemet med en del företrädare för feminismen är att de bränner broar till många män som i grunden tycker som de. Med sin lätt stalinistiska retorik om vad som är rätt och fel, med sin kollektiva skuldläggning och sitt…ja… hat förlorar de givna sympatier direkt. Det är som att skjuta först och sträcka ut en hand sedan. Det är fel. Och medan gerillarörelsefeministerna ägnar allt sitt krut åt män som Lundell och Bengt Ohlsson på DN så fortgår patriar-katet i samma stil som förut.

VAD DEN HÄR DISKUSSIONEN behöver är lägre ton och fl er broar, fl er utsträckta händer. Endast så kan vi komma till rätta med det våld och de orättvisor som drabbar kvinnor i det här landet.

FO

TO

: E

ST

ER

SO

RR

I

25

Källa: via hemsidor på nätet

Unisex-barnkläder

– gör ingen skillnad på fl icka och pojkeMånga föräldrar reagerar på de tydliga könsroller som de stora barnklädesmärkena har på sina kläder. Som tur är finns det unisex-barnkläder att köpa. Naturligtvis ger inte unisex-kläder en könsneutral uppväxt, men det kan vara ett steg på vägen. Du har valmöjligheten!

252

www.oiidesign.seHär hittar du unisex-barnkläder. Inga rosa eller ljusblåa färger!

www.stureolisa.seEtt svenskt företag som under eget varumärke designar färgglada, handtryckta unisex-babykläder av ekologisk och rättvisemärkt bomull. Kläderna innehåller inte några farliga kemikalier – varken för ditt barn, miljön eller den som tillver-kar plaggen.

www.unibarn.seUni strävar efter jämlikhet mellan könen i vårt sam-hälle med bland annat lika lön för lika arbete och delad föräldraledighet. Startar vår strävan mot jämlikhet först när vi som vuxna kommer ut i arbetslivet eller får barn? Bör inte barnen växa upp som jämlikar? Uni vill erbjuda barnkläder till barn, barn som vill leka, barn som vill lära och föräldrar som vill ge barnet en möjlighet att bli den individ de är, inte det kön den föddes till!

www.maxomorra.comHär utvecklas, köps, distribueras och säljs egna barnkläder – helt utan mellanhänder. Inga agenter, inga importörer eller grossister. Detta gör dem förutom prisvärda också snabba på feedback och förändringar. Företaget startades 2007 utifrån krav på hög kvalitet, bra funktion, snygg design och ett pris som tilltalar alla. Alla barnkläder har ett syfte för vad de kan användas till och kan alltid matchas snyggt tillsammans.

www.smatting.seDetta är barnklädesbutiken för dig som gillar coola barnkläder i retrostil. Här erbjuds ett stort urval av unisex-barnkläder från svenska och danska märken. Just nu finns kollektioner från Katvig, Ej Sikke Lej, Urban Elk, Gaia och Ko, Mala Moonkids, Hugin och Munin, Plastisock, Nanoou, Frithiof och Ida T.

26

27

Företagsloggor och varumärken trängs på väggen utanför entrén till byggnaden där Sinnligt ligger. En

mäklarbyrå, frisörer, spa, barnmorskemot-tagning och en inredningsbutik ligger på övre våningsplanet – alla företag drivs av kvinnor.

I trappan upp till andra våningen doftar det av schampo och nykokt kaffe. Ljus, tavlor och tyger skänker en ombonad och hemtrevlig känsla för den som stiger in i receptionen. Lotta Wiström, grundare och ägare till företaget Sinnligt, ropar välkommen från personalköket. Där sitter

fl era av företagarna på våningsplanet. Det är lunchtid.

– Det är jättekul att vi är fl era företagare som jobbar vägg i vägg. Här kan man göra allt från att klippa sig eller köpa hus till att göra cellprov, skrattar Lotta.

Hon har en limegrön väst på sig med företagsloggan och en namnskylt. Förutom det är hon vardagsklädd och det syns inga vita rockar, foppatoffl or eller landstings blå skoskydd så långt ögat kan nå.

– Det behöver inte vara sjukhusmiljö på en barnmorskemottagning. Det är ju inget sjukt med att vänta barn.

Bättre vård till bättre prisDen privata barnmorskemottagningen Sinnligt i Kniv-

sta startade direkt när lov, lagen om valfrihet i vår-

den, infördes i Uppsala län. Kundtillströmningen har

inte låtit vänta på sig, och redan efter några månader

öppnade Sinnligt ytterligare en mottagning i Uppsala.TEXT OCH FOTO: ANNA-KARIN NYMANN

28

Att miljön är harmonisk och icke-landstingsaktig tror jag att våra kunder gillar , säger Lotta.

Med tjugo års erfarenhet av landstinget, från undersköterska till barnmorska, gläds hon över att nu kunna ta ut svängarna, förverkliga sina utvecklingsidéer och själv bestämma över verksamhetens utformning.

– Problemet med landstinget är inte att vården är dålig, men det fi nns inget ut-rymme för egna idéer. Det är så långt till beslutsfattarna att förändring tar så lång tid och man hinner tröttna på vägen.

Lång väg till valfrihetVåren 2008 startade Sinnligt med friskvård, preventivmedel, babymassage och profylax-kurser (andningsteknik inför förlossning). Det var inte möjligt att driva barnmors-kemottagning inom ramen för offentligt fi nansierad vård då. Lotta fi ck nöja sig med att komplettera den offentligt drivna barn-morskeverksamheten med kringverksamhet som kunderna själva fi ck betala för. Men snart hörde hon talas om lov, lagen om val-frihet i vården.

– Det lät ju fantastiskt bra! Jag kämpade länge för att få fram information om lov, men det var svårt. Jag fi ck ta hjälp av mitt nätverk och Almi för att reda ut vad lagen skulle innebära.

När Lotta förstod att den nya lagen inne-bar att hon skulle få konkurrera med de kom-munalt drivna barnmorskemottagningarna kontaktade hon genast människor som kunde

hjälpa henne med ansökan om att få starta. I oktober 2009 blev avtalet med lands-

tinget klart och Lotta kunde starta sin barnmorskemottagning. Sedan dess har hon anställt sju personer och öppnat en mot-tagning till i Uppsala.

– Vi har fått kunder mycket snabbare än jag trodde. Det beror nog på att jag hade verksamhet inom området redan innan och att jag har satsat på att knyta många kontak-ter genom åren, säger Lotta.

Många fördomar om kvinnliga företagareAtt vara pionjär och bryta mot traditioner har sitt pris. Debatten om vinster i vården har inte gått Lotta obemärkt förbi.

– Det handlar mycket om attityder. Vi är

inte vana vid privata aktörer i skola, vård och omsorg. Men om jag kan driva bättre vård till bättre pris, då skäms jag verkligen inte om jag gör vinst!

När människor frågar Lotta varför hon har startat en privat barnmorskemottagning brukar hon jämföra med privata förskolor. Privata förskolor och kooperativ har funnits ett tag och folk har vant sig vid det, de gillar att kunna välja mellan olika inriktningar och tycker inte att det är konstigt längre, berättar hon.

Det kan låta konstigt och omodernt, men att vara kvinna som startar företag är fort-farande kontroversiellt, särskilt inom vård- och omsorgssektorn. I början kunde Lotta känna sig förminskad, ifrågasatt och inte tagen på allvar. Släktingar och hennes mans kollegor kunde fråga om hon inte skulle ”börja jobba på riktigt istället”. Gamla kollegor inom landsting och kommun var skeptiska och värderande på ett negativt sätt.

– Värsta kommentaren kom från två andra barnmorskor som undrade varför jag inte var hemma med mina egna barn istäl-let för att starta en privat barnmorskemot-tagning. Så blir ju aldrig en man ifrågasatt när han startar företag. Han är i stället driftig och företagsam.

Pappa lika viktigLotta satsar mycket på att båda föräldrarna ska vara delaktiga och knyta an till barnet . Hon har startat ett pappakafé och har pappa kurser på kvällstid. Dagens stereotypa attityder till kvinnors och mäns föräldraskap är negativt både för män och för kvinnor. Män ifrågasätts om de kan och vill vara aktiva föräldrar och mammor ska helst bara vara mammor.

För att fl er kvinnor ska ta steget att bli företagare tror Lotta att det behövs fl er bra förebilder. Hon har varit delaktig i projekt som anordnat mässor och utbildningar och inspirationsträffar, som fi nansierats med

FAKTA lov

Lagen om valfrihetssystem äravsedd att fungera som ett frvilligt verktyg för de kommuoch landsting som vill konkurenspröva verksamhet genomöverlåta valet av utförare till karen/invånaren. Den föreslalagen är ett alternativ till lage(2007:1091) om offentlig upp-handling, LOU, och kan tillämpå handikapp- och äldreomssamt hälso- och sjukvårds-tjänster. KÄLLA: WWW.SWEDEN.GOV.SE

rr ri-ri-uneruner ur-ur-m attm att bru-bru-agna gna en n -mpasmpas org org

”Att vara kvinna som startar företag är fortfarande kontroversiellt.

29

Linda Kohn, 32 år, väntar sitt

tredje barn. Hon har vänt sig till

den privata barnmorskemottag-

ningen Sinnligt för att få bättre

service. TEXT OCH FOTO: ANNA-KARIN NYMAN

I mottagningsrummet ligger Linda Kohn på britsen med en växande mage i vädret. Barnmorskestuderande Asia Örtenblad tar fram ett måttband och mäter magen. Hon klämmer på olika ställen och ser nöjd ut. Det är inga konstigheter med Lindas mage, den växer som den ska.

– Då ska vi lyssna lite, säger Asia.Hon sätter en lur mot Lindas mage

och lyssnar noggrant. Det är ovanligt att använda lur och det krävs mycket övning för att höra ordentligt. Hon berättar att en del föräldrar inte vill använda ultraljuds-apparaten för att de känner osäkerhet för hur det påverkar fostret. Asia lyssnar med både lur och ultraljudsapparaten på Lindas mage.

Ur högtalaren börjar ett skrapande ljud höras. Det är liv och rörelse där inne. Plötsligt hörs barnets hjärtklappningar tydligt. Det tickar fi nt och jämnt därinne i magen.

Viktigt med hemmakänslaLinda valde medvetet en privat barnmor-ska när hon blev gravid med tredje barnet. Hon har erfarenhet både av en privat och av en kommunal barnmorskemottagning från de två tidigare graviditeterna.

– Jag upplever att den kommunala verksamheten är mer ”löpande band” än

den privata. Jag fi ck inte alls lika mycket tid och engagemang där.

Hon påpekar också vikten av en lugn och välkomnande miljö. Hon gillar inte sjukhuskänslan och vill känna sig trygg och hemma hos barnmorskan.

Frihet att kunna väljaDet var på en mässa som Linda såg Sinnligt första gången. Sedan såg hon en annons i lokaltidningen hemma i Sigtuna.

– När jag vände mig hit fi ck jag ett bra bemötande och de tog sig tid att lyssna och ställa många frågor vid inskrivningen. Det betyder mycket att de lyssnar på mina frå-gor och funderingar och att man blir tagen på allvar.

Hon tycker inte att det är kontrover-siellt att gå till en privat mottagning.

– Det är ingen som har ifrågasatt det. Jag vill välja vad som passar mig bäst och jag tycker att jag får ett bättre mottagande här, och framför allt mer tid. Det är bra att man får välja, jag tror att många tycker det fastän man kanske är ovan.

medel från Näringsdepartementet.Hennes egen förebild har varit den

privata gynekologmottagningen Mamma Mia i Stockholm.

– De företag och verksamheter som startat tack vare Vårdvalet i Stockholm har inspirerat mig jättemycket. Man behöver se att det går för att tro att man själv kan lyckas.

EnergiskapandeDrivkraften för att starta eget företag har för Lotta varit att kunna förverkliga sina idéer och utvecklas själv.

– Det är så häftigt att se vad man kan åstadkomma! Man kan göra nästan vad som helst. Det tror man inte om sig själv förrän man ser att det går. Man orkar jobba nästan hur mycket som helst när man jobbar för sin egen idé. Jag blir inte trött på samma sätt. Jag har haft två veckors semester på två år. Vilken anställd i kommun eller landsting skulle acceptera det?

Som nystartad är det tufft att få ekono-min att gå ihop. Utgifterna har man direkt men inkomsterna dröjer. Trots det ser Lotta positivt på framtiden.

– Om ett par år tror jag att verksamheten har växt och stabiliserat sig. Jag hoppas kunna ta ut normal semester och en hygglig lön.

Att privata alternativ är här för att stanna är hon säker på.

”Jag vill välja det som passar mig bäst”

Så tycker Centerkvinnorna• Gör lagen om valfrihetssystem,

lov, obligatorisk för kommuner och landsting.

• Kommuner och landsting ska genomföra lov på ett sådant sätt att ensam- och småföretag kan vara med och konkurrera.

• Lov ska gälla även inom barn-omsorgen.

30

En kvinna i sina bästa år

31

Det är en strålande vår-

dag och vägen ut till

Kims hus är kantad med

vitsippor. Bara ett sten-

kast från Stockholms

puls befinner vi oss helt

plötsligt på landet. Med

hagar som kuliss ligger

huset där Kim bor. När vi

kliver ut ur bilen kommer

en hund oss till mötes

och efter kommer en le-

ende Kim. Hon har precis

varit ute på sin turné och

nu är hon hemma några

dagar för att koppla av

och ladda om. TEXT: AMANDA FLORIN • FOTO: ROBERT NYGREN

Du har varit känd så länge, och det går att hitta

mycket information om dig, men vem är egent-

ligen Kim Anderzon?

– Jag tycker nog att livet bara blir bättre med åren! Jag är en kvinna i mina bästa år helt enkelt. Jag är fortfarande företagsam, handlingskraftig och nyfi ken och tycker väl-digt mycket om att vara i gång.

Hur orkar man med att alltid vara i gång?

– Jag mediterar regelbundet och yogar varje dag. Även om jag oftast är i gång så an-das jag in och ut och fyller batterierna också. Ju äldre man blir desto mer förstår man vad som är bra för en.

Du kommer från Jämtland, och är bland annat

vicepresident i republiken Jämtland. Hur yttrar

sig ditt jämtländska arv i övrigt?

– Det är något frihetligt över kvinnor från Jämtland, det märks i mitt liv. Jag vill påverka och bestämma. Jag är 40-talist och det var vi som var de första kvinnokämparna på bredare front. Republiken Jämtland är också en protest mot ”Stor-Sveriges” utsug-ning av de norrländska näringarna. Mina rötter är betydelsefulla. Min mor, syster och

32

bror bor fortfarande kvar i Östersund, så jag är ofta på besök. Dessutom rider jag varje sommar i Jämtlandsfjällen. Hästar är min stora passion.

Kim pekar ut mot ängarna och långt bort ser jag en brun häst. Det visar sig att Kim har inte mindre än tio islandshästar, och dessutom elva gutefår, en hund och en katt.

Kim Anderzon har varit skådespelare i över 40 år. Eller kanske alltid. Hon säger att hon alltid har velat bli skådespelare, ända se-dan henne farmor och farfar tog med henne på teater.

Det har ju blivit en hel del fi lmer och uppsätt-

ningar genom åren. Vilka roller har betytt mest

för dig?

– Min första solopjäs En kvinna av Dario Fo och Franca Rame var en milstolpe. Den blev en jättesuccé på Pistolteatern, spelades i tre år och jag fi ck Svenska Dagbladets Thalia pris för rollen. Sedan är Vivagina – The Vagina Monologues, som jag fort-farande spelar, också otroligt viktig. Efter författaren Eve Ensler var jag nästa person i världen att iscensätta pjäsen.

Många kanske förknippar dig med fi lmen

Sällskapsresan ?

– Ja, sällskapsresan sågs ju av tre miljoner och tack vare den har jag blivit igenkänd och folklig, vilket bidrar till att jag har mycket publik till mina teaterföreställningar. I vårt medialand måste man ju vara igenkänd, säger hon med ett leende.

Du spelar också Det fullständigt fl exibla frun-

timret av Barbro Smeds. Finns hon?

– Absolut! Flexkvinnan är oerhört duk-tig och klarar av det mesta, att hålla 25 bol-lar i luften och rotera på en krona. Det är en skrattspegel och igenkänningsfaktorn är stor. Hur jämställda vi än vill vara så tar vi lätt över i hemmet när det går för långsamt. Vi vet och kan bäst. I alla fall i pjäsen. All bra teater kritiserar maktfullkomlighet. Teatern ser människan och ska göra världen

begriplig. Vapnet är humorn och grunden ett djupt allvar.

Hur känner du inför självutlämnandet? Är det

självutlämnande?

– Ja, det är det. Jag lämnar ut mig väldigt mycket, men i skenet av en roll. Jag kan låt-sas att det inte är jag, men hela bagaget av mina erfarenheter använder jag mig av, och jag hämtar ur mina egna känslor.

Kim förklarar hur viktigt det är att som skådespelare föda en replik. Hon jämför det med en orkester som spelar med olika nyanser. På samma sätt kan man bli väldigt närvarande på scenen och det kan i bästa fall bli magiskt.

Du uppträder oftast ensam på scenen.

Varför då?

– Det ger mig självförtroende. Det är en utmaning för mig och publiken blir mina medspelare. Jag har blivit ganska bra på det och just nu är jag ute på soloturné med Diva som jag är medförfattare till. Men jag är inte alltid ensam, i sommar spelar jag En midsommarnattsdröm i Jämtland med bland annat Sven Wollter och 15 andra skåde spelare. I augusti blir det Fröken Julie i Hågelbyparken.

Kim har gestaltat många kvinnor på scen. Ofta kvinnor i underläge, som kämpar. Kvinnor som för en kamp mot det till synes omöjliga. Och det blir bra dramatik. Men även teatern kan skapa debatt.

FAKTA Kim Anderzon

Familj: Man, två barn och två barnbarn.

Intressen: Hästar. Men även mittyrke är min stora hobby. Teaterär att se människan i alla hennesaspekter. Natur, skidåkning, segling, skriva och fotografera. Man ska ha lagom med intressenoch inte för mycket, så man fårdåligt samvete över att allt inteblir gjort.

Kvinnliga förebilder: Min mor är en väldigt stor förebild, hon är en bra berättare. Min kollega Yvonne Lombard är en före-bild. Kvinnor som oegoistiskt handlat för jämställdhet blir jaginspirerad av, de som vill skapaen bättre värld, som Gudrun Schyman till exempel.

33

När väcktes ditt engagemang för jämställdhets-

frågorna?

– Jag är barn av min tid. Det alternativa samhället växte fram på 60-talet. Herregud, vi tycke att till och med Socialdemokraterna var borgerliga, de hade svikit sina ideal. Det var en stor vänstervåg som drev över världen. Det var så stort.

Kim tystnar, men efter några sekunders refl ektion säger hon lite fi nurligt:

– Sen är det ju mycket roligare att vara engagerad än passiv.

Om du fi ck chansen att sitta i en regering som

minister, vilken post skulle du vilja ha?

– Kulturminister. Kultur är kittet mellan människor. Dessutom tjänar kvinnor på teatern tolv procent mindre än männen…

På din hemsida kan man läsa en recension som

säger: ”En hel kvinnoorganisations beskyddare

och barrikadkämpe”. Är det ett tungt ansvar?

– Jag känner mig smickrad och hedrad. Det är inte ett dugg tungt. Bara uppmunt-rande. Vi är så många som kämpar för samma sak. Jag har ansvar för mitt arbete, det jag berättar på scenen. Jag får aldrig ha en dålig dag, aldrig vara sjuk. I Bollnäs fi ck jag kräksjukan och spydde sex gånger på scenen, men jag fullföljde pjäsen. Det gav mig erfarenheten att allt går. Det fi nns inga problem som inte går att lösa. Man lär sig ett positivt sätt att tänka.

När är du som lyckligast?

– Jag är väldigt lycklig på scenen och efter en föreställning. Man kan jämföra det med att föda barn. Det är eufori. När man har tömt allt och gett allt och dessutom fått applåder . Då kan man inte önska sig så mycket mer. Det är fullständigt beroende-framkallande.

Det är något frihetligt över kvinnor från Jämtland

34

Så gör du ditt VAL 2010

Dags att rösta!Det är valår och Eva tänker rösta. Hon är 27 år och svensk medborgare och därför får hon rösta. Man måste vara över 18 för att få rösta i alla tre val: riksdag, landsting/region och kommun. Hennes kompis Petter kommer från Norge och har bara bott i Sverige i tre år så han får inte rösta i riksdagsvalet, men däremot i de andra två valen.

Röstkortet som visar att Eva får rösta kommer hem i brevlådan i slutet av augusti. Där står i vilka val hon kan rösta, var hon kan förtidsrösta, samt vilken vallokal hon ska gå till om hon vill rösta på valdagen. Det går också att rösta via ombud. Det ska Evas morfar göra eftersom han har svårt att gå.

Valet den 19 september närmar sig. Men hur

funkar det, egentligen? Följ med på en guidad

tur och bli din egen valexpert!TEXT: INGER FREDRIKSSON • ILLUSTRATION: JOSEFIN HEROLF

35

Eva vill förtidsrösta eftersom hon har tänkt ge sig ut på svamp-jakt på valdagen. Vallokalen för förtidsröstning kan vara i en affär, ett bibliotek eller liknande. I den fi nns valsedlar för alla riksdagspartier samt valsedlar för övriga partier om de själva har lagt dit dem. Det fi nns tre olika sorters valsedlar: en vit till kommunvalet, en blå till landstings/regionvalet och en gul till riksdagsvalet. Nu är det bara för Eva att välja vilket parti hon vill rösta på.

Dessutom utnyttjar hon personvalet och kryssar en kvinna på varje valsedel eftersom hon vill se fl er kvinnor i politi-ken. Hon lägger sedan ner valsedlarna i varsitt kuvert.

Valfunktionärerna tar emot kuverten och röstkortet och Eva får legitimera sig. Sedan skickas både röstkortet och kuverten vidare så att de fi nns i Evas vallokal på valdagen. Om du tappar bort ditt röstkort går det att få ett nytt genom att ringa Valmyn-digheten.

På valdagen kommer Eva på att hon vill rösta på ett annat parti. Hon går till vallokalen och röstar på nytt. Det är nu valdagens röst som räknas och den gamla stryks. Valloka-lerna är öppna mellan kl. 8 och 20 på valdagen.

Maria kandiderar, kryssa henne! Kandidaten Maria står på andra plats på riksdagslistan och vill framför allt arbeta med miljöfrågor om hon kommer in i riks-dagen. Maria har möjlighet att kryssa sig förbi toppkandidaten om hon får fl er kryss än denna, samt minst 8 procent av det to-tala antalet röster på partiet. Till kommunvalet och landstings/regionvalet är procentsiffran 5 procent, samt minst 50 kryss i kommunvalet och minst 100 kryss i landstings/regionvalet.

Väljaren Eva tycker att miljöfrågorna är viktigast och tän-ker därför personkryssa Maria. Hon maximerar sin röst ge-nom att inte bara välja ett parti utan även en kandidat som representerar hennes åsikter och intressen.

Söndag kl. 20: Dags att räkna rösterRösträkningen startar när vallokalen stängt kl. 20 på valdagen. Alla röster räknas två gånger, först av valförrättarna i varje val-lokal och sedan av länsstyrelsen. Valförrättarna ringer in resul-taten till Valmyndigheten. Sent på kvällen den 19 september 2010 kommer vi att få veta hur det går i årets val!

36

Han har fötterna djupt begravda i den småländska myllan och ett

förflutet både som grisbonde och kommunalråd. Den rutiga skjortan

ackompanjeras ofta av en snus under läppen. Knappast urtypen

för en jämställdhetskämpe. Ändå tvekar inte jordbruksminister

Eskil Erlandsson en sekund på frågan om han är feminist.TEXT: MARIE WICKBERG • FOTO: GUNNAR SEIJBOLD

Eskil Erlandsson– ministern som bryter normer

37

– Jag har inga problem med att kalla mig feminist. För mig är det självklart att män och kvinnor ska behandlas på samma sätt. Jag accepterar inte att någon diskrimineras.

Tidningen Hända mötte ministern för att prata om varför inte fl er kvinnor är verksamma inom de gröna näringarna och vad man kan göra för att förändra det. Men fi nns det egentligen något egenvärde i att fl er kvinnor är bönder?

– Ojämställdhet innebär att vi går miste om en massa kompetens, det har man inte råd med i någon sektor.

Fler kvinnor blir bönderStatistik från Statistiska centralbyrån visar att 84 procent av de egna företagarna inom kategorin jord- och skogsbruk, fi ske med mera är män. Och en offentlig utredning berättar att kvinnor bara får en bråkdel av det offentliga stöd som delas ut till de gröna näringarna. Eskil Erlandsson menar att det trots allt är fl er och fl er kvinnor som väljer att bli bönder, men att det fi nns en del hin-der kvar att röja.

– Mycket handlar om attityder, det fi nns en traditionell syn och en tro på att det är ett tungt och fysiskt ansträngande jobb. Men det är faktiskt bara en tro, särskilt inom skogsbruket, där sköts det mesta med spakar numera.

– Ett annat konkret problem är att man-nen ofta äger gården och då märks inte frun eller sambons insats i statistiken. Man kan säga att kvinnor i de gröna näringarna är de ”osynliga entreprenörerna”. Det måste vi jobba för att förändra.

Tar tillvara på all kompetensStöter du på ojämställdhet i ditt jobb?

– Ja det händer tyvärr ibland. Jag minns en middag med den dåvarande franske jord-bruksministern. På hans sida av bordet satt hans medarbetare, samtliga män. På min sida av bordet satt mina medarbetare, samt-liga var kvinnor.

– Min franske kollega reagerade med att tystna och förvånat fråga varför jag bara hade kvinnor med mig. Jag svarade att i Sverige använder vi kompetensen hos hela befolkningen.

I efterhand slog det mig att det är märk-ligt att det var så förvånande att jag bara hade kvinnliga medarbetare, men ingen rea-gerade på att han bara hade manliga.

Viktigt att ta platsHar du några vardagsfeministiska tips?

– Först och främst, ta plats! Gå på möten med bonde- och skogsorganisationerna, sitt

med i styrelser och gör din röst hörd. – Ett annat tips är att lyfta och stötta var-

andra. Bilda nätverk, det har gubbarna gjort i alla tider.

– Mitt sista tips är faktiskt till alla män. Vi måste bli bättre på att säga ifrån när vi stöter på ojämställdhet. Det är inte kvinnor-nas uppgift att fi xa jämställdheten.

Det är inte kvinnornas uppgift att fi xa jämställdheten

38

Tjej med plus Det går inte att ta miste på. När Maria Bremer promenerar längs Kungsgatan i

Stockholm får hon uppskattande blickar. De hon möter vänder sig till och med

om. Hon är plus-size-modell, och hon är stolt för varje plus hon har.

– Men det är verkligen inte lätt att få jobb som mullig modell, säger hon.TEXT: CHRISTINA BARBÄCK • FOTO: JOHAN HALSIUS

Sverige svår marknadDet skulle vara om hon åker till USA och jobbar. Där är plus-size-modeller uppskat-tade och har betydligt lättare att få jobb än i Sverige. Många stora företag och klädjättar som behöver modeller till både kampanjer och kataloger letar i första hand utomlands. Men självklart fi nns det många öppningar även här.

– Ja, men om sanningen ska fram letar de fl esta fotografer efter en smal modell i första hand, såvida det inte är just plus-size det handlar om, säger Maria Bremer.

– En smal modell är alltid ett säkert kort, det är så det är.

Lever upp framför kameranHon jobbar även som barnskötare, och ja, visst älskar hon barn, men det fi nns mer som hon älskar.

– Jag lever upp framför kameran, säger Maria. Det känns fantastiskt, jag älskar att vara en plus-size-modell.

Förra året vann hon i hård konkurrens en tävling som gav henne ett kontrakt på ett år hos Mysco models i Stockholm, en agentur

som satsar inte minst på att profi lera sig med just plus-size-modeller.

– Fantastiskt roligt! Självklart gav den chansen både en puff framåt och att jag kunde ställa upp nya mål för mig själv. Det betyder att jag kan se seriöst på mitt jobb som plus-size-modell.

Men Marias meritlista är längre än så. Hon har redan modellat i fl era år, inte minst när vänner och fotografer har behövt bilder. I höstas gick hon en mannekänguppvisning för Kanal 5 och visade ett axplock av de klä-der som kan fi nnas för ”vanliga” plus-size-

39

tjejer. Därefter har hon gjort reklamjobb och förmodligen har du redan sett henne skymta förbi på TV. Allt som allt har hon fått blodad tand av jobbet som modell. Fast det är svårt, säger hon. Riktigt, riktigt svårt.

– Det är ju inte direkt som att ringa runt och säga: Hej, hej, jag är en mullig modell, har ni något på gång för oss som är lite större?

Vill vara förebildDet gäller att klara av att hålla ut under de långa perioder av stiltje som kan uppstå på jobbfronten. Förr kunde hon fundera om det verkligen var modell hon ville vara, inte minst under de lugnare perioderna. I dag vet hon.

– Jag är 33 år, och jag vet att jag har mas-sor att ge, massor att stå upp för när det gäl-ler oss lite mulligare tjejer. Det handlar så mycket om självförtroende och om omvärl-dens press på oss, på hur vi ska se ut och vara. Maria skrattar.

– Nu har jag kommit till en punkt där jag inser att jag duger som jag är, jag vet att jag är en härlig, social och positiv tjej som vill vara ett föredöme för alla tjejer som är lite större i storleken, inte minst när det gäl-ler unga tjejer som inte riktig hittat sig själva än. Det brinner hon för. Hon vill få oss alla att inse att vi duger gott som vi är. A-kupa eller F-kupa. Eller vad det nu kan vara.

– Man måste vara stolt över sig själv, säger hon.

Hälsa och mode– Men det fi nns ju en hälsoaspekt också. Ja, jag tycker att tjejer som är kurviga och vackra i sina kilon ska tillåta sig att vara det. Men självklart måste man ju också tänka på

var gränserna går för vad som är hälsosamt.Sedan fi nns det andra aspekter också.

Okej, kanske mer ytliga, då. Men nog så viktiga. Det är det här om kläder för tjejer, modell större.

– Jag älskar vackra kläder, men det är så himla svårt att hitta snygga, coola grejer för oss mulliga, säger Maria. Man får leta och leta, och ser man något är det alltid så himla dyrt.

– Det är som om man måste ta mer betalt för att det går åt mer tyg eller nåt. Visst är det löjligt?

Positiv förändringOch visst, en social skillnad i bemötandet av mulliga och smala tjejer fi nns där också. Det handlar ytterst om fördomar, menar Maria. Många verkar tro att vara tjock är lika med att vara dum. Sorgligt, suckar hon.

Men det börjar bli bättre, inte minst i takt med att fl er och fl er fylliga modeller visas i modereportagen. Det gör att bemötandet blir mer positivt ute i samhället – fl er och fl er huvuden vänds på när tjejerna är ute på vårpromenad.

– Det är en sån dubbelmoral, säger hon eftertänksamt.

– Massor med killar säger till mig att de föredrar tjejer med former och att det är både kvinnligt och vackert, men inför sina killkompisar är det som om de bara kan och måste visa upp ett pinnsmalt fotomodellside-al. Verkliga kvinnokroppar ser annorlunda ut, det normala är inte pinnsmalt. Och ju fl er som ser det, desto bättre. Det vi ser ofta blir vi vana vid och det påverkar våra ideal.

– Plus-size rules, skrattar Maria. Det är just så det är.

”Vill vara ett föredöme för alla tjejer som är lite större i storleken

40

Eskorten till ett flyktingläger är ofta det minsta problemet för kvinnor

på flykt. Det riktiga helvetet börjar när de väl kommit fram. För det är

där, tvärtemot vad man hittills trott, som de största säkerhetsriskerna

för flickor och kvinnor finns.TEXT: ELISABETH JANSSON

Försvarets livsviktiga jämställd hets arbete

41

– Kvinnor har andra typer av hotbilder än män, och det måste vi ta hänsyn till, säger Charlotte Isaksson, Gender Adviser till För-svarsmaktens insatschef.

Hon berättar att insatsernas kvalitet står och faller med att de militära förbanden har en så korrekt bild av verkligheten som möjligt.

– Och då måste man samla in informa-tion från både kvinnor och män.

Men det har man inte alltid gjort. Som exempel nämner hon att man tidigare mest röjde minor och vägbomber i de områden där pojkar och män generellt befi nner sig. Anledningen till det var att soldaterna endast hade pratat med pojkarna och männen om var de misstänkte att minor och spräng-medel kunde fi nnas.

– Men då missade man ju de områden där fl ickorna och kvinnorna brukar vara,

vilket innebar att vi då inte kunde trygga deras säkerhet. Därför är det så viktigt att förbanden består av både kvinnor och män. För om vi bara skickar män betyder det att vi många gånger inte kan samverka med de lokala kvinnorna. Och det är inte bra, för kvinnor och fl ickor kan berätta mycket som vi har nytta av att veta, berättar Charlotte.

Kvinnorna är nyckelpersonerMen det är viktigt att få kontakt med kvin-norna av ytterligare en anledning: för att nå barnen.

– Barn har ofta nycklar till händelser som är viktiga för oss att få information om. Och om man väljer bort kvinnornas berättelser väljer man troligen också bort barnens.

I fl yktingläger har kvinnor en sårbar position och det förekommer ofta övergrepp

när lägren inte byggs med hänsyn till kvin-nors säkerhet. Till exempel är det viktigt att ge dusch- och toalettutrymmen en central placering i lägret eftersom kvinnor löper stor risk att utsättas för sexuella övergrepp när de uppsöker avsides belägna hygienan-läggningar för att tvätta sig och sina barn. Kvinnor i konfl iktområden behöver också ofta skydd när de utför sina vardagssysslor.

Sedan några år tillbaka jobbar det svens-ka försvaret målinriktat med att anlägga ett genusperspektiv på sina militära insatser. På ren svenska innebär det att man numera förutsätter att kvinnor och mäns förutsätt-ningar och behov av säkerhet ser olika ut.

– De befi nner sig ofta på olika platser rent geografi skt, de upplever olika saker och har således olika erfarenheter, säger Char-lotte Isaksson.

ilitära insatmilitära insats!

yn till kyn till kdet viktidet viktin en centn en cen

nor löpnor löpa övergröverga hygienhygie

h sina baina bhöver ocver rdagssysbar det sbar det stt anlägtt anläg

FAKTA

FN:s resolutioner 1325 och 1820

Resolution 1325 antogs 2000 ochsyftar till att öka kvinnors del-tagande i konfliktförebyggande och fredsfrämjande insatser och stödja kvinnors fredsinitiativ ikonfliktområden.

Resolution 1820 antogs 2008 och slår fast att våldtäkt ochandra former av sexualiserat våld i krig kan ses som krigsför-brytelser och utgöra ett hot motinternationell fred och säkerhet. Resolutionen kom till som enförstätärkrkninggg av resolution 1325.

FO

TO

: FÖ

RS

VA

RE

TS B

ILD

BY

RÅ

42

Erfarenheter från Kosovo visar till ex-empel att män oftast känner säkerhet när de har tillgång till vapen hemma. Kvinnor däremot känner oftast det motsatta, inte minst på grund av att de är rädda för att barnen ska få tag på vapnen och skada sig. I sökoperationer efter vapen har det därför varit framgångsrikt att övertyga kvinnorna om att lämna in mindre vapen. På så vis har man kunnat åstadkomma en större säker-het bland lokalbefolkningen, något som inte hade varit möjligt om man lämnat kvin-norna utanför den militära operationen.

Genusarbetet ger resultatCharlotte berättar att de fl esta inom för-svaret för bara tio år sedan ansåg att genus-frågan över huvud taget inte var något som militären skulle jobba med.

– Men nu, när man ser att resultatet av våra insatser blir bättre om vi jobbar på det här vi-set, har de allra fl esta insett att det är viktigt.

Under sju månader 2006 arbetade Char-lotte som Gender Adviser i en EU-insats i samband med det nationella valet i Demo-kratiska republiken Kongo.

– Det var den första militära operationen någonsin som på ett organiserat sätt tog med genusaspekten i det operativa arbetet, berät-tar Charlotte.

Kongoinsatsen blev något av en språngbrä-da för Försvarsmaktens genusarbete. Plötsligt fi ck både andra försvarsmakter och militära organisationer som Nato upp ögonen för frå-gans betydelse. Huvudstrategin, att integrera genusperspektivet med den ordinarie verk-samheten, är också något som andra nationer och organisationer nu håller på att ta efter.

För även om Charlotte just nu har mycket fl yt på jobbet har det inte alltid varit så. Un-der många år arbetade hon stundvis i mycket stark motvind. Hur orkar man det?

– Det vanligaste folk säger till mig är: Hur orkar du? För det är klart att jag har gråtit många tårar, säger Charlotte och skrattar.

Förutom ett starkt personligt nätverk är ett skäl till att hon orkat vara uthållig att utvecklingen hela tiden har gått åt rätt håll.

– Jag orkar hålla på om det sker fram-gångar, om så bara på mikronivå.

Vilken är din största lärdom under de här åren?

– Att även det som först verkar omöjligt att förändra faktiskt går att påverka och att den som är den allra största motståndaren faktiskt kan bli den bäste ambassadören. Det ger hopp!

FO

TO

: FÖ

RS

VA

RE

TS B

ILD

BY

RÅ

Kvinnors och mäns förutsättningar och behov av säkerhet ser olika ut

John Sharif och Ulrika Rosenkilde i Sheberghan.

43

Sveriges insatser viktigaVänsterpartiet är kritiskt till Afghanistan-

insatsen och vill att Sverige drar sig ur Isaf

(International Security Assistance Force). Även

Miljöpartiet och Socialdemokraterna börjar

svikta. På vilket sätt skulle Afghanistans kvin-

nor och fl ickor påverkas om Försvarsmakten

drog hem sin styrka?

– Min absoluta bild är att den svenska Försvarsmakten har de allra bäst utvecklade strukturerna för att ge en röst åt lokala kvin-nor och fl ickor. Sverige är fortfarande det bidrag i Isaf som arbetar allra mest med att adressera kvinnors och fl ickors behov. Förutom att du bidragit till att göra den svenska

Försvarsmakten världsledande på att införliva

genusarbetet i sin verksamhet har du personli-

gen fått mycket uppmärksamhet och respekt för

detta inom den internationella genusvärlden.

Får du lika mycket erkännande hemma bland

dina egna kollegor?

– Det klassiska är väl att man sällan blir profet i sin egen hemstad, och så är det väl även i det här fallet.

Med torrhet i rösten säger Charlotte att hennes arbete har underlättats av att hon inte är vare sig lättkränkt eller beroende av bekräftelse utifrån.

– Jag ”boostar” mig mycket själv. Om ingen annan säger det så brukar jag säga till mig själv att jag är bra, säger Charlotte och skrattar.

FO

TO

: N

IK

LA

S E

HLÉ

N C

C014 FÖ

RS

VA

RE

TS B

ILD

BY

RÅ

.

Charlotte Isaksson

FO

TO

: FÖ

RS

VA

RE

TS B

ILD

BY

RÅ

.

Chefen för MOT (Mobile Observation Team) YANKEE (MOT 1325), kapten Karl Gunnarsson, samverkar med en lokal afghansk kvinna.

Observatörsteamet MOT Juliette besöker Balkh-universitetet i Mazar-i-Sharif för att knyta kontakter och samverka med kvinnliga studenter och lärare. Elisabeth och Lisa för-klarar syftet med sitt besök. MOT J är ett team bestående av enbart kvinnor.

FO

TO

: A

ND

RE

AS K

AR

LSSO

N/FÖ

RS

VA

RE

TS B

ILD

BY

RÅ

.

FAKTACharlotte Isaksson

Ålder: 42 år.

Familj: Maken Mikael och trebarn mellan 7 och 14 år.

Bor: I Täby utanför Stockholm.

Förebild: Inte en speciell utanflera. Folk som vågar stå upp för det de tror på även om det blåsermotvind. Människor som vågar gå mot strömmen även om det har ett personligt pris.

Fritid: Jag sover gärna, och kan med enkelhet gå och lägga migpå kvällen utan att hemmet är i ordning. Jag kör motocross och enduro och reser också gärnamed min familj.

44

De tror inte på nånannanismPolitiker får stå till svars för det mesta som går snett i samhället. Ändå

finns det tusentals personer som engagerar sig politiskt. De vill förändra

samhället och de vet att ingen annan kommer att göra det åt dem. Möt

några av Centerkvinnornas tusentals politiker.TEXT: INGER FREDRIKSSON

– För mig handlar politik jättemycket om jämställdhet och det var självklart för mig att arbeta för jämställdhet i det liberala kvinnoförbundet Centerkvinnorna. Här i Dalarna har vi startat avdelningen Kvinn-fôlk för att driva på jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsfrågorna är inte något som bara ska diskuteras till den 8 mars, utan de kan diskuteras året om. När det gäller lag-stiftning är det mesta gjort, det som krävs är att följa upp lokalt. Det är mer verkstad som återstår i jämställdhetsarbetet.

Sofi a är förste vice ordförande i kommun styrelsen i Gagnef, där Center-

partiet styr med 42 procents väljarstöd. Det roligaste hon varit med om i politiska sammanhang är en skoldebatt från tiden i Centerpartiets ungdomsförbund.

– Vi dominerade totalt debatten. Elev-erna skrek och applåderade, de var verk-ligen engagerade. Så kan det vara med politik . Annars är det roligaste att genom-föra politiken, att se resultatet av det som man har jobbat länge för. Vi drev ett projekt om hedersrelaterad maktutövning. Sedan märkte man hur folk började prata om det och hur små saker förändrades. Då var det bara ”yes”!

Sofi a Jarl, 32 år, Centerkvinna, politiker, kandidat till kommunfull-

mäktige i Gagnef (står på andra plats på listan), kandide-

rar även till riksdag och landsting.

FO

TO

: H

ASSE E

RIK

SSO

N

45

– Jag är medlem i Centerpartiets ungdoms-förbund (CUF) och det är där jag är aktiv mest. Jag sitter med i distrikts styrelsen i Stockholm. Jag gick med i Centerkvin-norna i år för att jag ville stödja dem. Jag tycker att det känns bra att vara med i en kvinnopartiorganisation. Kvinnor behöver lyftas fram i samhället.

– Jag har jobbat en del inom restaurang-branschen och den är väldigt mansdomi-nerad. Det är inte sällan så att vi kvinnor måste arbeta dubbelt så hårt för att visa att vi är lika kapabla som männen.

Marie vill driva kvinnofrågorna hårt för att nå ett resultat, där jämställdhet är normalläget. Unga tror inte alltid på att samhället är ojämställt. Det är först när man kommer ut i arbete som skillnaderna blir tydliga, menar Marie.

Hon ser inte sig själv som den stora debattören . Inte än.

– Jag vill hålla på med det som jag är bra på. Jag har exempelvis designat loggan till CUF:s förbundsstämma i Stockholm. Det är jag stolt över.

Marie Flood, Tyresö, 18 år, Centerkvinna.

Kandiderar inte till höstens val.

Linnea blev Centerkvinna när hon fl yttade från Västergötland till makens föräldragård i Norrböle, Matfors i början av 1970-talet.

– Det var ett bra sätt att bli bekant med människor, säger hon. Jag trivdes i Centerkvinnorna. Linnea har själv styrt över sina steg in i politiken. I dag är hon ledamot av kommunfullmäktige och sit-ter i socialnämnden. Det är viktigt, tycker hon, att inte tvingas in i något som man inte vill.

– Jag har tagit på mig uppdrag, men jag har också ibland tackat nej.

– Om man jobbar praktiskt med politik så kan det vara mer lockande. Jag brukar förmedla förslag, både egna och förslag från medlemmar. Sedan får med-lemmarna fundera över det och så arbetar vi stenhårt tillsammans för att genomföra det. Då blir det inte så abstrakt.

– Centerkvinnorna startade förra året en insamling till en andra strålkanon på Sundsvalls sjukhus. Till jul kunde vi som första politiska parti överlämna 25 000 kronor. Det hade vi fi xat på ett halvår. Centerkvinnorna gör politik.

Linnea Kjellman, 61 år, Centerkvinna, politiker, kandidat till kommunfullmäktige

i Sundsvall (står på andra plats på listan).

FO

TO

: TO

MA

S JO

NSSO

N.

FO

TO

: PE

RN

ILLA

FISC

HE

R.

46

– Jag är medlem i Centerkvinnorna för att de gör ett jobb som måste göras inom Center rörelsen. Centerkvinnorna måste driva frågorna om feminism och jämställd-het. Vi måste se till att göra Centerrörelsen mer jämställd också internt genom att lyfta de kvinnor som fi nns inom rörelsen.

– För egen del är det Centerkvinnorna som har puffat och stöttat mig till att ta platsen på riksdagslistan. Det är ett vik-tigt politiskt uppdrag att stötta och lyfta kvinnor inom rörelsen så att de tar plats i politiken.

– Jag är medlem i Vittinge Centerkvin-nor för andra året. De gör det som måste göras, de stöttar kvinnor och lobbyarbetar.

Karins erfarenhet av det politiska livet kommer främst från CUF och Centerstu-denter. Här har hon den roliga erfaren heten av att se hur en organisation växer med-lemsmässigt och hur även medlemmarna växer med kunskap och förtroendet de får.

– Jag har också varit engagerad i inter-nationella projekt som Centerrörelsen dri-ver. Jag har varit i Vitryssland och träffat ungdomsorganisationer som kämpar för demokratin varje dag.

Karin Ernlund, 24 år, Centerkvinna, förbundsordförande för Centerstudenter,

kandidat till riksdagsvalet i Uppsala, står på femte plats.

– Centerkvinnorna är den organisation som står upp för mina värderingar, för det jag tror på. Jag känner mig hemma här. Jag fi ck med mig detta med modersmjölken, eftersom mamma var mycket aktiv, men det var först i mogen ålder, 1986, som jag blev medlem. Det var när jag fl yttade till Uppvidinge.

Lena hade jobbat i tre år som kommun-styrelsens ordförande och kommunalråd i Uppvidinge, när hon fi ck frågan om att ta över som landstingsråd för Centerpartiet i Kronoberg.

– Det var en utmaning som jag inte kunde motstå att bli landstingsråd och

förste vice ordförande i landstingsstyrel-sen. Men det roligaste som jag har gjort hittills är mina tre år som kommunalråd. Jag har haft goda medarbetare och vi lyfte kommunen och vi ordnade upp ekonomin, säger Lena.

– Det är stor skillnad på att vara förste vice ordförande och att vara ordförande, man spelar andrafi olen, även om vi är med i samma orkester.

– Jag vill uppmana alla kvinnliga politiker att sikta på kommunalrådsposten. Framför allt i mindre kommuner kommer man händelserna så nära. Det är jätteroligt!

Lena Karlsson, 57 år, Centerkvinna, politiker, kandidat till landstings fullmäktige

i Kronoberg (står på första plats på listan).

FO

TO

: M

IK

AE

L A

XE

LSSO

N.

FO

TO

: C

LA

RA

LID

EB

ER

G

47

Yogamatta = harmoniYoga hjälper mot spänningar och stress. Det ökar även smidigheten, balanserar hjärnhalv-

orna med korsrelaterade övningar och är ett ypperligt sätt att motionera

både på gym och hemma. Tips! Tree-yogamattan är tillverkad av naturligt gummi från ett gummiträd och har en textilkänsla som är mycket behaglig vid hudkontakt. Samtidigt är det en av de mattor

som har det bästa greppet. Fler mattor hittar du på: www.yogacentrum.com

Ipod-hållare – musiken på platsArmbandshål-laren håller din Ipod nano säker och nära till hands när du är ute och joggar eller tränar. Dess skräddarsydda design medger obehindrad åtkomst till reglage och portar så att du kan spela din favoritmusik helt utan avbrott. Armbandshållare finns i flera färger och modeller. Gå in på store.apple.com/se.

Träningstopp – smidig på kroppen När du tränar är det viktigt att du trivs med det du har på dig. Då blir träningspassen oftast ännu roligare. Det finns en upp-sjö av märken och modeller. Det gäller bara att försöka hitta din favorit. Vi surfade in på www.betterbodies.se och hittade två favoriter: Cherry Hill Tank och Deep V Singlet (se bild).Andra alternativ: www.gymgrossisten.com • www.stadium.se• www.teamsportia.se

Stegräknare – 1, 2, 3Med en stegräknare blir det lättare att sätta upp tydliga mål för dig som redan motionerar. För dig som vill komma i gång är stegräknare en rolig motivation. Börja räkna dina steg redan i dag och promenera dig till en bättre hälsa! På stegräknare.se hittar du både produkter och inspiration.

Löpning – med rätt skoVåren är joggarnas årstid. Vare sig man laddar inför Vårruset, Göteborgsvarvet , Stockholm Marathon eller bara en runda i spåret är det viktigt med bra skor. För att hitta dem räcker det inte att titta på prislappen. Stötdämpnings- och stabiliseringsförmågan är två av skons viktigaste egenskaper. I ett stort test fick en av landets kanske mest sålda löparsko, Asics GT 2140, toppbetyg. En trotjänare som ofta hamnar högt i skotester världen över. Du kan även vända dig till butiker som ger dig experthjälp vid köpet.

Regelbunden träning i alla former är en god investering för din kropp och hälsa. Gå långa raska promenader eller ta en joggingtur. Ta på dig de skönaste tränings-kläderna du har, ta med dig stegräknaren, din favoritmusik att lyssna på och glöm inte vattenflaskan. Agera för att må bra!

Vatten – viktigt i träningVatten är det viktigaste tillsatsen för dig som tränar. Ett sätt att illustrera vattnets betydelse för hälsan är att se hur stora förråd vi har av våra olika kroppsdepåer. Fettet räcker i ett par månader medan vi dör av vätskebrist redan efter några dagar utan dryck. 60-80 % av din kroppsvikt är vatten. Du är vatten!

Träning

– en investering för livet

Cherry Hill Tank Deep V Singlet

LöpVVåreGGöteäär dettittaäär tvlandttrotjää

48

Ekologiskt för hudenVet du egentligen vad du tvättar, sminkar och smörjer dig med? Det är svårt att skilja mellan produkter som verkligen är naturliga och de som bara påstås vara det. Skönhetsprodukter är ofta fulla av mineraloljor och dessa är väl beprövade och mycket användbara – till en bil, men inte till oss människor. Leta därför efter ekologiska skönhetsprodukter som inte är testade på djur och som är producerade med rättvisetänk.

Leta därför efter ekologiska skönhetsprodukter som inte är testade på djurr och som är e med rättvisetänk.

SANTE – SCHAMPO Milda sköna schampon som bevarar hårets naturliga skönhet genom en kombination av råvaror från naturen och milda växtbaserade ämnen.

AVANYA – MINERAL EYE SHADOWS Mineralmakeup från Avanya. För bästa resultat, applicera med Avanyas Eye Shadow-pensel. Kan användas fuktad eller torr som ögonskugga eller eyeliner.

BENTLEY ORGANIC – DEEP CLEANSING ORGANIC BODYWASH Djuprengörande ekologisk duschcreme. Friskt doftande av tea tree och eukalyptus är det en duschcreme med naturligt antibakteriella och rengörande egenskaper för hela kroppen. Huden blir mjuk och uppfriskad.

SANTE – PUDERKAKADen perfekta finishen berikad med fint mineralpigment. För en transparent och riktigt mjuk och matt hy. Med ekologisk jojoba och kamomill.

n

BADGER – SORE MUSCLE RUB Detta ljust orangefärgade balsam med cayennepeppar värmer och tränger ned på djupet. Därför passar det utmärkt för trötta fötter och ömma leder – härligt för både kropp och leder.

FAKTA vegetabilisk oljaVegetabiliska oljor bildas i den upp-byggande livsprocessen hos växter. Oljorna bildas i frön och frukter. Ur fröet utvecklas en grodd som får näring från denna olja. Beroende på vilken art växten tillhör förekom-mer oljan i grodden, fröet eller hela fruktköttet.

FAKTA mineraloljaEn vanlig ingrediens i hudvårdsprodukter är mineralolja (andra benämningar är petroleum , vaselin och paraffin). Mineralolja (råolja) bildas i en nedbrytningsprocess långt ner i jorden av dött växt material. Namnet till trots finns inga mineraler eller vitaminer i oljan. Mineralolja är skadlig för såväl djur, natur som människor.

Produkterna ovan har vi hittat på www.softskin.se

Andra hemsidor du kan titta in på för ekologisk och naturlig hudvård, och för pålitliga hudvårdsprodukter till dig och din familj. www.renskonhet.com • www.simplypure.se • wise.e-butiken.se • www.ecologia.se • www.ekohygien.se • www.indulge.se • www.careofgerd.se • www.eco-co.se

FAKVegetbyggaOljornfröet närinvilkenmer ofrukt

49

Tänk dig att du får ett litet barn i famnen, en bebis som bara är några dagar. Du försöker få lite kontakt,

säga några ord. Hur länge tror du att du skulle stå ut med att inte veta om det är en pojke eller fl icka? Känn efter!

– Det är en fl icka, säger kanske sedan föräldrarna till dig.

Automatiskt håller du henne tätare intill dig och pratar med en lågmäld, ljus röst. Orden du använder antyder maktlöshet och utsatthet. Du pratar nu med många och känsloladdade ord.

Men kanske var det istället en pojke? Vips håller du barnet i ett lite fastare grepp, använder en lite mörkare röst, färre ord och kanske har du börjat prata om hur rejäl och stadig han verkar.

Det är märkligt hur överens vi är om hur fl ickor och pojkar ska behandlas för att växa upp till riktiga kvinnor och män. Det råder fullständig konsensus om att till exempel bara fl ickor ska ha klänning, att pojkar är aggressivare, grovmotoriskt skickligare och att fl ickor är mer empatiska.

Kön är vår viktigaste egenskap, ingenting defi nierar oss så fullständigt som just det.

Hemmafrun med sin ”bread winning”-man är vår referenspunkt – urtyperna för det motsatta könet. Det är utifrån detta, det mest extrema av könskontrakt, vi fortfaran-de förhåller oss. Är hon svag, så är han stark, är han logisk, så är hon känslosam. Hennes fi ngrar kan hantera synålar och hans slägg-skaft.

Flickorna uppfostras till att lyda. Vi vet

att fl ickor redan vid sex månader förstår att vänta på sin tur. De tränar närhet, lyhördhet, fi nmotorik och undviker konfl ikter. De har oftast relationer med en person i taget. Språ-ket handlar om känslor och relationer och fortfarande är moderskapet målet för denna stenhårt konsekventa träning.

Pojkar då? Tvärtom förstås! Flickor fost-ras aktivt, pojkar förväntas klara sig själva. Är fl ickor lydiga, så är pojkar det inte, ser fl ickor till andras behov, så sätter pojkarna sina intressen främst. Letar fl ickor efter en ”bästis”, så fi nns pojkarna i en hierarkisk grupp. De ges makt och förväntas utöva den eftersom förhoppningen är att de ska växa

upp till något stort, någon med mycket makt över andra.

Hur forskningen än har letat har man inte hittat några biologiska skillnader som skulle kunna förklara skillnaden mellan kö-nen. I allt väsentligt är vi mycket mer lika än olika. Det är större skillnader inom könen

än mellan, både vad gäller muskelstyrka och

hormoner.

Barn är alltid utan skuld. Omgivningens förväntningar är det som skapar könsrol-ler. När vi räcker fl ickan det platta slagträt i brännboll har hon inget val. Det är vux-envärldens förväntan om hur fl ickor spelar som hindrar henne från att prova det långt-slående runda. När pojken hamnar i slags-mål är det vårt lama konstaterande att ”så gör pojkar” som är orsaken.

I vår aningslösa önskan om två motsatta kön får barnen bara tillgång till ena halvan av tillvaron. Det fostrar fl ickor och pojkar till olika beteenden. Nu, i jämställdhetens namn, håller vi på att helt överge alla tradi-tionella feminina värden för hårda, masku-lina uppfattningar om regler och juridisk rättvisa. Flickor uppmanas att ta för sig, positionera sig, utöva makt och se till egna behov. Pojkarna sitter fast i sin hierarkiska maktsträvan, omöjlig att förändra, eftersom den gjorts till norm för båda könen.

Men människan har överraskat förr. Nå-gon har sagt ”män som fostrar barn startar inga krig” och för varje år blir det allt fl er ansvarstagande och omvårdande fäder. Kanske blir det just den kärleksfulle, ömme fadern som sätter allt på ända?

Barn är alltid utan skuldI vår skoningslösa önskan om två kön berövar vi inte bara barnen

halva tillvaron, utan tvingar också in dem i destruktiva könsroller

från en tid som flytt. TEXT: INGEMAR GENS

?et målet för dennet målet för d

ning.ning.örstås! Flickor fosörstås! Flickor fosas klara sig självig självojkar det inte, seet inteså sätter pojkarnätter p

tar fl ickor efter eflickorna i en hierarkisörväntas utöva dentas uär att de ska växtt de

5050

Skicka in orden du får fram i de gröna rutorna till: Centerkvinnorna, Box 2200, 103 15 Stockholm. Märk kuvertet med ”Korsord Hända”. Du kan också skicka in din rätta lösning till centerkvinnorna@centerpartiet.se. Märk e-posten med ”Korsord Hända”. Glöm inte att skriva namn, adress och telefonnummer. Vi drar en vinnare i månaden fram till och med sista september 2009. Fina priser fi nns att vinna.

Namn

Adress

Postadress

Telefon

51

Vill du göra skillnad? Gå med i Centerkvinnorna

Detta finns för dig som medlem i Centerkvinnorna:

Politik: Driv politik för att förändra Sverige! Centerkvinnorna arbetar för jämställdhet och rättvisa och arbetar på alla plan: lokalt, regionalt och nationellt.

Uppdrag: Kandidera och bli vald till politiska uppdrag både inom Center-kvinnorna, Centerpartiet och till för troendeuppdrag inom kommun, landsting och riksdag.

Förbundsstämma: Delta på den årliga förbundsstämman där medlemmarna till-sammans sätter agendan för framtiden.

Avdelningsaktiviteter: Engagera dig i din lokalavdelning. Vad ni gör varie-rar från avdelning till avdelning och bestäms gemensamt.

Tidningen Hända: Läs Centerkvinnornas snygga och moderna tidning om politik, mode, resor och mycket annat ur ett jämställdhetspolitiskt perspektiv.

Tidningen C: Läs Centerrörelsens medlemstidning med intressanta reportage om aktuell politik och vad som händer i rörelsen.

Hemsida och Centralen: Läs om aktuell politik och vad som är på gång i organisationen på www.centerkvinnorna.se. Centralen är ett forum för Centerrörelsens medlemmar.

Du kan bli medlem genom att: Gå in på vår hemsida, www.centerkvinnorna.se/startsida/medlemskap

Skicka ett mail till centerkvinnorna@centerpartiet.se

Ringa 08-617 38 00

Bli medlem du också!Vill du ha mer information om Centerkvinnorna?

SMS:a CK följt av e-postadress eller postadress till 72500.

Exempelvis: CK namn.efternamn@domän.se ellerCK Namn Efternamn, Blomgatan 1, 111 11 BlomstadDu betalar endast operatörskostnaden för ett vanligt SMS.Besök gärna vår hemsida, www.centerkvinnorna.se

Det är inte okej att endast 27 procent av samtliga företag i Sverige ägs av kvinnor. Det verkar nästan som att det krävs en mustasch för att bli företagare i dag.

Den hårda regleringen av den kvinnodominerade vård- och omsorgssektorn hindrar drömmar att växa till företag inom sektorn. Det vill vi ändra på. Center-kvinnorna vill att lagen om val-frihetssystem ska bli obligatorisk för kommuner och landsting så att fl er kan förverkliga sina idéer i ett företag.

Valet 2010 ska präglas av jäm-ställdhet och frihet. Är du med?

GÖR FRIHETSVALET 2010.

Gå in på www.frihetsvalet2010.se

JÄMSTÄLLDHET ÄR FRIHET