Embed Size (px)
Citation preview
Så utvecklas kvaliteten i fritidshemmet genom
Kollegialt lärande
””We do not learn from experience, we We do not learn from experience, we learn from reflecting on experience.”learn from reflecting on experience.”
John DeweyJohn Dewey
Innehåll• Projektet kvalitet i fritidshem
- Bakgrund- Upplägg- Effekter
• Kvalitetsindikatorer• Fortsatt arbete
Projektet ”Kvalitet i fritidshem” 2012-2015
Bakgrund:Skolinspektionens granskning 2011
av kommunens fritidshem
MRP-uppdrag, BoU- nämnden som beslutade
Syfte med projektet:Att utveckla kvaliteten i kommunens fritidshem enligt gällande styrdokument.
”Fritidshemmen behöver ta sitt pedagogiska uppdrag på större allvar och i högre grad stödja barnen i deras lärande och personlig utveckling i vardagen.” Skolinspektionen
Vilka deltog?•A
lla kommunala fritidshem erbjöds delta•2
5 av 32 valde att delta
Målen för projektet:•K
valiteten i kommunens fritidshem ska öka.•P
edagogerna och arbetslagen som deltar i projektet ska arbeta i enlighet med gällande styrdokument.
•Synliggöra fritidshemmens verksamhet.
•Likvärdigheten mellan kommunens fritidshem ska öka.
Vid starten:•F
rustrerad personalgrupp
•Man såg många organisatoriska hinder
•Stora barngrupper
•Rörigt
•Högoms skola: startat ett utvecklingsarbete, struktur i organisation och lokaler
•Bergsåker/Lidens skolområde: nätverk startat. Saknade former och strukturer för kollegialt lärande
Upplägg:•T
re nätverksträffar per termin•D
et är var hela fritidsarbetslaget som deltog i projektet•M
an skickade ”representanter” på nätverksträffarna•S
amtalsstruktur (lärande samtal)
•Strukturer för dokumentation, hjälp i det systematiska kvalitetsarbetet
•Ikon på First Class
Upplägg•”
Uppgifter” att göra i arbetslagen mellan träffarna, kollegialt lärande•F
öreläsning för all personal i fritids varje termin•R
ektorsträffar (max en per termin)•S
tyrgrupp (referensgrupp) som träffas 1-2 ggr per termin•M
öjlighet att få processtöd i arbetslaget av utvecklingspedagog
Grund för upplägget•L
yfta upp den tysta kunskapen som finns hos pedagogerna•K
ollegialt lärande (Systematisk kunskapsbildning, stödstruktur för arbetet, följer vetenskaplig praxis)•U
tvecklingsarbetet utgår från vardagsverksamheten och de frågor som är angelägna för den egna verksamheten
•Ge energi
Koppling till styrdokument, forskning och beprövad erfarenhet, och det systematiska kvalitetsarbetet
Att hitta lärområden•Samtalade om ”vad är kvalitet i fritidshem”?•Alla fritidshem fick formulera ett lärområde utifrån det man såg att man behövde utveckla
Högom•Lärandet på fritids •Koppling till läroplanen•Trygghet, observationer•Koppling till allmänna råden
Gemensamma lärområden
•En fysisk miljö som främjar barns lärande
•Koppla verksamheten till styrdokument/uppdrag
•Lärandet på fritidshem
•Elevinflytande
Vilka effekter har arbetet gett- på kommunnivå•En mer positiv personalgrupp som är styrkta i sin yrkesroll.
•Man lägger ”bollen i sitt eget knä” och jobbar med det man kan påverka i större utsträckning.•Mer fokus på elevinflytande.•Större medvetenhet om vad eleverna lär på fritids och hur man arbetar med att kommunicera det.•Större medvetenhet kring den fysiska miljöns betydelse för lärandet.•Organiserar sig annorlunda, ex. grupperar elever
Vilka effekter har arbetet gett- på Högoms skola
•Elevinflytande•Organisation•Struktur i det kollegiala lärandet och systematiska kvalitetsarbetet
- dokumentation
- uppföljning
Målen för projektet är till stor del uppfyllda
Ur slutrapporten för projektet, juni 2015
Avslutningsenkät Vt. 2015
” Jag är mer stolt över vår verksamhet och säkrare på vårt uppdrag”
”Vi vågar lyfta fram vårt arbete i det stora sammanhanget”
”Vår gemensamma tid behöver struktureras upp så att tid avsätts till det kollegiala lärandet/reflektion,”
Avslutningsenkät Vt. 2015
”Ett mer medvetet arbete utifrån styrdokument”
”Vi har lärt oss att sätta fokus på det vi kan påverka i vår vardag”
”Förutsättningarna är inte det bästa, men vi använder det vi har bättre”
Avslutningsenkät Vt. 2015Organisatoriska förutsättningar
” För lite tid till planering, reflektion och dokumentation.Skulle behövt mer avsatt tid”
” Vi har haft full uppbackning. Vår rektor har tyckt det varit viktigt”
” Svårt att förmedla allt som hänt på nätverksträffarna - få med alla på tåget”
Vad tycker du krävs för att fortsätta arbetet med att utveckla kvaliteten på fritidshemmen?
•Tid/organisation för utveckling och planering
•Fortsatt utvecklingsarbete, kollegialt lärande
•Fortsatta nätverk, centralt, skolområdesvis, för rektorer
•Delaktighet (rektor, all personal)
•Samverkan med skolan
•Lokaler/organisation/likvärdighet
Kvalitetskriterier och indikatorer för fritidshemmen
Viktiga utgångspunkter:
•E
tt självvärderingsverktyg som bidrar till reflektion och utveckling av verksamheten•D
elaktighet och medskapande för pedagoger
•Inte orimligt hög arbetsinsats för pedagoger och rektorer
•Bidra till likvärdighet i kommunen
Kvalitetskriterier och indikatorer för fritidshemmen
Arbetsgång hittills….
•Utgångspunkten har varit pedagogernas och rektorernas tankar om: ”vad är kvalitet i fritidshem?”
•Mönster/områden, fyra stycken
•Koppling och formuleringar till styrdokument
•Bearbetning i styrgrupp- revidering
•Koppling till förvaltningens verksamhetsplan och prioriterade områden- revidering
Kvalitetskriterier och indikatorer för fritidshemmen Arbets
gång hittills….
•Presentation för rektorer, (dec.2015) synpunkter- revideringar
•Tillägg i Lgr -11, fritidshemmets syfte -revideringar
•Bearbetas i pedagogernas lokala nätverk och på skolorna i januari och resten av terminen
•Synpunkter- revideringar
•Styrgruppsmöte i början av februari...
Indikatorer områden•T
rygghet•U
tvecklande lärmiljö
•Kunskaper, och utveckla sin fulla potential (Utveckling och lärande)
•Elevinflytande
Samma prioriterade områden som i Verksamhetsplanen
Utvecklande lärmiljö
Fortsatt arbete…•I
ndikatorerna växer fram under hösten 2015 och våren 2016, börjar användas Ht 2016
•Lokala nätverk i varje skolområde är nu igång!!
•Nätverksträffar kring fritids för rektorer, en gång per termin
•Träffar för all personal erbjuds en gång per termin, föreläsning och kollegialt lärande (i år Fritidshems-biennlen , MIUN och Gävle högskola 14-15/4)
•Styrgruppsmöten
Planer… •V
i planerar en inspirerande dag tillsammans med en mycket inspirerande föreläsare i september 2016 då ”startskottet” för indikatorerna kommer att gå.
•Enkät (elever och vårdnadshavare kopplad till indikatorerna
•…….
Fortsatta utmaningarSkolinspektionens tillsyn, beslut dec. 2015
•Systematiskt kavalitetsarbete på huvudmannanivå
•Kartläggning och dokumentation av arbetet mot kränkande behandling på enhetsnivå
•Synliggöra fritidshemmens utveckling i den lokala VP:n
•Förutsättningar, följa upp på huvudmannanivå
Kvalitetsindikatorerna kommer att kunna vara en god hjälp i detta arbete.
Skolinspektionens tillsyn, beslut dec. 2015 •Skolinspektionen ser positivt på de indikatorer som är under framtagande.•Skolinspektionen lyfter att projektet i många fritidshem har bidragit till att synliggöra fritidshemmens verksamhet och tydligare koppla den till fritidshemmens uppdrag enligt skollag och läroplan.
Vi måste fortsätta arbetet”Hålla i och hålla ut”
