Allmänna råd för fritidshem 2014

Fritidshem

SKOLVERKETS ALLMAumlNNA RAringD MED KOMMENTARER

Fritidshem

Bestaumlllningsadress Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon 08-690 95 76 Telefax 08-690 95 50 E-post skolverketfritzesse wwwskolverketse

Bestaumlllningsnr 141407 ISSN 1403-4549 ISBN 978-91-7559-115-5

Grafisk produktion Typisk Form designbyraring Tryck Elanders Sverige AB Upplaga 20 000 ex

Stockholm 2014

Foumlrord

De haumlr allmaumlnna raringden med kommentarer riktar sig i foumlrsta hand till huvudmaumln rektorer och andra med motsvarande ledshyningsansvar samt till personalen i fritidshemmet Det aumlr samshytidigt viktigt att personalen i de skolformer som samverkar med fritidshemmet har en god insikt i och foumlrstaringelse foumlr fritidsshyhemmets uppdrag och roll i utbildningsvaumlsendet Syftet med dessa allmaumlnna raringd aumlr att ge stoumld och vaumlgledning och att bidra till en oumlkad maringluppfyllelse foumlr eleverna i fritidshemmet

Skolverket har tagit fram nya allmaumlnna raringd foumlr fritidshemmet av flera skaumll Dels har lagstiftningen inom omraringdet aumlndrats dels har laumlroplanerna foumlr de obligatoriska skolformerna reviderats Med skollagen (2010800) har fritidshemmet faringtt ett tydligare uppdrag med inriktning paring att stimulera elevernas utveckling och laumlrande Fritidshemmet har daumlrigenom faringtt en naumlrmare koppling till foumlrskoleklassen och de obligatoriska skolformerna Mot den bakgrunden aumlr det av vikt att klargoumlra delar av inneharinglshylet i uppdraget samt ansvaret foumlr detta paring olika nivaringer

Texten inleds med de tvaring avsnitten Foumlrutsaumlttningar foumlr arbetet i fritidshemmet och Rektorns pedagogiska ledarskap som saumlrskilt riktar sig till huvudmaumln rektorer och andra med motsvarande ledningsansvar Daumlrefter foumlljer de tvaring avsnitten Laumlrande i fritidsshyhemmet och Samverkan med hemmet som saumlrskilt riktar sig till personalen i fritidshemmet

Dessa allmaumlnna raringd ersaumltter Skolverkets allmaumlnna raringd och kommentarer om kvalitet i fritidshem (SKOLFS 200735) De allmaumlnna raringden aumlr aumlven publicerade i Statens skolverks foumlrfattshyningssamling SKOLFS 201439

Anna Ekstroumlm Generaldirektoumlr

Bengt Thorngren Expert

Inneharingllsfoumlrteckning

Inledning 6

Kort om fritidshemmets uppdrag 10

1 Foumlrutsaumlttningar foumlr arbetet i fritidshemmet 16

2 Rektorns pedagogiska ledarskap 24

3 Laumlrande i fritidshemmet 32

4 Samverkan med hemmet 39

Referenser 42

Bilaga 1 De aktuella bestaumlmmelserna i sin helhet 44

Inledning

Vad de allmaumlnna raringden handlar om De haumlr allmaumlnna raringden handlar om hur delar av fritidshemmets uppdrag kan hanteras utifraringn bestaumlmmelser i skollagen och laumlroshyplanerna

Hur materialet aumlr strukturerat I materialet finns inledningsvis en kort beskrivning av fritidsshyhemmets uppdrag Texten aumlr daumlrefter indelad i foumlljande fyra avshysnitt

1 Foumlrutsaumlttningar foumlr arbetet i fritidshemmet

2 Rektorns pedagogiska ledarskap

3 Laumlrande i fritidshemmet

4 Samverkan med hemmet

Varje avsnitt aumlr i sin tur indelat i foumlljande delar

Aktuella bestaumlmmelser Skolverkets allmaumlnna raringd utgaringr alltid fraringn en eller flera bestaumlmshymelser De haumlr allmaumlnna raringden grundar sig paring bestaumlmmelser i skollagen och laumlroplanerna1 Varje avsnitt i materialet inleds med en haumlnvisning till vilka bestaumlmmelser som just det avsnittets allshymaumlnna raringd grundar sig paring En sammanstaumlllning av bestaumlmmelshyserna i sin helhet finns i bilaga 1

Allmaumlnna raringd Skolverkets allmaumlnna raringd foumlr fritidshemmet aumlr rekommendashytioner om hur huvudmaumln rektorer samt personalen i fritidsshyhemmet kan eller boumlr handla foumlr att uppfylla kraven i bestaumlmshymelserna Allmaumlnna raringd syftar till att paringverka utvecklingen i en viss riktning och till att fraumlmja en enhetlig raumlttstillaumlmpning Raringshy

1 Skollagen (SFS 2010800) foumlrordningen (SKOLFS 201037) om laumlroplan foumlr grundskolan foumlrskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 foumlrordningen (SKOLFS 2010250) om laumlroplan foumlr specialskolan Lspec 11 samt foumlrordshyningen (SKOLFS 2010251) om laumlroplan foumlr sameskolan Lsam 11 Elever i grundsaumlrskolan som vistas i fritidshem omfattas av Lgr 11

den boumlr alltsaring foumlljas om verksamheten inte handlar paring ett annat saumltt som goumlr att kraven i bestaumlmmelserna uppfylls

Kommentarer Efter de allmaumlnna raringden foumlljer kommentarer som syftar till att underlaumltta foumlrstaringelsen av de allmaumlnna raringden Kommentarerna ska ses som ett stoumld i laumlsningen av och i arbetet med raringden

De verksamheter och yrkeskategorier som beroumlrs De haumlr allmaumlnna raringden gaumlller foumlr fritidshemmet2 Raringden aumlr uppshystaumlllda saring att de riktar sig till olika mottagare Vissa av de allmaumlnshyna raringden riktar sig till huvudmannen Det aumlr huvudmannen antingen en statlig kommunal eller enskild som har det oumlvershygripande ansvaret foumlr att utbildningen genomfoumlrs i enlighet med de bestaumlmmelser som gaumlller foumlr verksamheten3 Huvudmannen ska ge rektorer och personal i fritidshemmet foumlrutsaumlttningar att foumllja de allmaumlnna raringd som de beroumlrs av

Andra raringd vaumlnder sig till rektorn4 Enligt skollagen faringr rektorn delegera enskilda ledningsuppgifter eller beslut till naringgon som aumlr anstaumllld eller uppdragstagare vid skolenheten5 Den som har faringtt uppgifter paring delegation fraringn rektorn omfattas ocksaring av de allmaumlnna raringd som riktar sig till rektorn Slutligen riktar sig vissa av de allmaumlnna raringden specifikt till personalen i fritidshemmet

Hur begrepp anvaumlnds i materialet I det haumlr materialet anvaumlnds nedanstaringende begrepp med foumlljande inneboumlrd

Fritidshem syftar paring fritidshem som drivs av antingen en statlig kommunal eller enskild huvudman

Fritidspedagoger syftar paring personal med examen avsedd foumlr arbete i fritidshemmet som faringr ansvara foumlr och bedriva undervisning i fritidshemmet6

2 Dessa allmaumlnna raringd gaumlller inte foumlr oumlppen fritidsverksamhet pedagogisk omshysorg eller omsorg under den tid paring dagen daring fritidshem inte erbjuds

3 2 kap 8 sect skollagen 4 Se ordet rdquorektorrdquo under rubriken Hur begrepp anvaumlnds i materialet nedan foumlr

en definition av hur detta ord anvaumlnds i materialet 5 2 kap 10 sect skollagen Detsamma gaumlller delegation till anstaumlllda och uppshy

dragstagare vid fritidshem som aumlr friliggande fraringn en foumlrskoleklass eller en skolenhet

6 2 kap 17 sect skollagen

Huvudman syftar paring saringvaumll statliga och kommunala som enskilda huvudmaumln

Laumlrare i fritidshem syftar paring den som faringr ansvara foumlr och bedriva undervisning i fritidshemmet i kraft av sin legitimation7

Laumlroplan avser i materialet (beroende paring vilken skolform eleverna tillhoumlr) Laumlroplan foumlr grundskolan foumlrskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) Laumlroplan foumlr specialskolan 2011 (Lspec 11) eller Laumlroplan foumlr sameskolan 2011 (Lsam 11) (Elever i grundsaumlrskolan som vistas i fritidshem omfattas av Lgr 11)

Personal i fritidshemmet syftar paring all personal som arbetar i frishytidshemmet med saringdan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och laumlrande fraumlmjas

Rektor syftar paring den som leder och samordnar verksamheten i ett fritidshem Det aumlr vanligtvis en rektor eller i vissa fall en foumlrshyskolechef I de fall daumlr fritidshemmet inte aumlr kopplat till en skolshyenhet eller en foumlrskoleenhet kan det handla om en person med en annan typ av chefsbefattning aumln rektor eller foumlrskolechef8

Skola avser i de allmaumlnna raringden alla obligatoriska skolformer9

Undervisning anvaumlnds i materialet paring samma saumltt som begrepshypet anvaumlnds i skollagen Daumlr definieras undervisning som saringshydana maringlstyrda processer som under ledning av laumlrare syftar till utveckling och laumlrande genom inhaumlmtande och utvecklande av kunskaper och vaumlrden Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning naumlr det gaumlller fritidshemmet10 daumlr omsorg utveckling och laumlrande bildar en helhet i undervisningen

Utbildning anvaumlnds i materialet paring samma saumltt som begreppet anvaumlnds i skollagen Utbildning aumlr ett vidare begrepp aumln undershy

7 2 kap 13 sect skollagen 8 Prop 200910165 Den nya skollagen ndash foumlr kunskap valfrihet och trygghet

sid 252 I de fall daumlr fritidshemmet inte aumlr kopplat till en skolshy eller en foumlrskoleenhet omfattas den som leder verksamheten inte av de skrivningar i skollagen som roumlr rektorn eller foumlrskolechefen Bestaumlmmelserna i dessa allshymaumlnna raringd kan emellertid aumlndaring vara vaumlgledande

9 Ordet skola anvaumlnds i materialet paring motsvarande saumltt som ordet anvaumlnds i laumlroplanerna

10 Prop 200910165 Den nya skollagen ndash foumlr kunskap valfrihet och trygghet sid 633

visning och det syftar enligt skollagen paring rdquoden verksamhet inom vilken undervisning sker utifraringn bestaumlmda maringlrdquo

Samband med andra allmaumlnna raringd Foumlrutom dessa allmaumlnna raringd gaumlller aumlven foumlljande av Skolverkets allmaumlnna raringd foumlr fritidshemmet

bull Allmaumlnna raringd om systematiskt kvalitetsarbete

bull Allmaumlnna raringd om arbete med extra anpassningar saumlrskilt stoumld och aringtgaumlrdsprogram

bull Allmaumlnna raringd om arbete mot diskriminering och kraumlnkande behandling

Fritidshemmet omfattas av skollagens bestaumlmmelser om systeshymatiskt kvalitetsarbete saumlrskilt stoumld och kraumlnkande behandling Verksamheten omfattas aumlven av diskrimineringslagens bestaumlmshymelser De allmaumlnna raringden ovan utgoumlr rekommendationer om hur fritidshemmet kan arbeta med dessa tre omraringden Detta innebaumlr att dessa omraringden endast beroumlrs kortfattat i det haumlr materialet

Kort om fritidshemmets uppdrag

En ny skollag och laumlroplan har traumltt i kraft sedan Skolverkets tishydigare allmaumlnna raringd Allmaumlnna raringd med kommentarer foumlr kvalitet i fritidshem faststaumllldes De haumlr allmaumlnna raringden har tagits fram foumlr att ge stoumld i tillaumlmpningen av bestaumlmmelser som roumlr utveckshylingsomraringden vilka identifierats vid utvaumlrderingar och granskshyningar av verksamheten i fritidshemmet Dessa allmaumlnna raringd aumlr daumlrmed inte heltaumlckande foumlr fritidshemmets uppdrag utan de ska ses som ett komplement till skollagen laumlroplanen och andra allmaumlnna raringd som gaumlller foumlr fritidshemmet

Fritidshemmet och skollagen Fritidshemmet aumlr en del av skolvaumlsendet och verksamheten regleras i skollagen Verksamheten omfattas av bestaumlmmelser i kapitel 1ndash6 i lagen och fritidshemmet regleras saumlrskilt i kapitel 1411 Fritidshemmets syfte aumlr att komplettera utbildningen i foumlrshyskoleklassen grundskolan grundsaumlrskolan specialskolan sameshyskolan och i de saumlrskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgoumlras i Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevshyernas utveckling och laumlrande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation Utbildningen ska utgaring fraringn en helhetssyn paring eleven och elevens behov Fritidshemmet ska vidare fraumlmja allsidiga kontakter och social gemenskap

Fritidshemmet och laumlroplanen Laumlroplanen aumlr vid sidan av skollagen det viktigaste styrshydokumentet foumlr verksamheten i fritidshemmet12 Enligt regeringshyens foumlrordningar om laumlroplaner ska laumlroplanen gaumllla rdquoi tillaumlmpshyliga delarrdquo foumlr fritidshemmet13 Fritidshem vid specialskolor och

11 I 5 kap skollagen omfattas fritidshemmet av bestaumlmmelserna i 1ndash6 och 22ndash24 sectsect

13 Foumlrordningen (SKOLFS 201037) om laumlroplan foumlr grundskolan foumlrshyskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 foumlrordningen (SKOLFS 2010250) om laumlroplan foumlr specialskolan Lspec 11 samt foumlrordningen (SKOLFS 2010251) om laumlroplan foumlr sameskolan Lsam 11 Haumldanefter aringsyftas samtshyliga dessa laumlroplaner naumlr ordet laumlroplan anvaumlnds i texten

sameskolor ska tillaumlmpa specialskolans respektive sameskolans laumlroplan Foumlr oumlvriga fritidshem gaumlller grundskolans laumlroplan14

Del 1 Laumlroplanens del 1 Vaumlrdegrund och uppdrag aumlr en utveckling av och komplettering till skollagens oumlvergripande maringl15 Dessa oumlvergripande maringl finns i kapitel 1 i skollagen och de gaumlller foumlr hela skolvaumlsendet och saringledes aumlven foumlr fritidshemmet I laumlroplashynens foumlrsta del behandlas Grundlaumlggande vaumlrden Foumlrstaringelse och medmaumlnsklighet Saklighet och allsidighet En likvaumlrdig utbildning Raumlttigheter och skyldigheter Skolans uppdrag och Varje skolas utshyveckling

I laumlroplanens foumlrsta del framharinglls bland annat att skapande arbete och lek aumlr vaumlsentliga delar i det aktiva laumlrandet Det finns goda moumljligheter att arbeta med dessa omraringden i fritidshemmet till exempel genom olika uttrycksformer saringsom drama musik dans bild och form Saumlrskilt under de tidiga skolaringren betonas det i laumlroplanen att leken har en stor betydelse foumlr att eleverna ska tillaumlgna sig kunskaper I verksamheten ska eleverna faring moumljligheter att proumlva utforska tillaumlgna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter I laumlroplanen lyfts aumlven fram att en viktig uppgift aumlr att ge oumlverblick och sammanhang Verksamheten ska vidare stishymulera elevernas kreativitet nyfikenhet och sjaumllvfoumlrtroende samt vilja till att proumlva egna ideacuteer och att loumlsa problem

Del 2 Laumlroplanens del 2 Oumlvergripande maringl och riktlinjer behandlar omraringden som i de flesta avseenden aumlr lika relevanta foumlr verkshysamheten i fritidshemmet som i foumlrskoleklassen och skolan De syften som skollagen anger foumlr fritidshemmet16 innebaumlr att avshysnitten Normer och vaumlrden Kunskaper Elevernas ansvar och inshyflytande Oumlvergaringng och samverkan samt Skolan och omvaumlrlden i laumlroplanens andra del i stor utstraumlckning ocksaring blir tillaumlmpliga foumlr fritidshemmet Texterna aumlr dock spraringkligt formulerade med

14 Foumlrordningen (SKOLFS 201037) om laumlroplan foumlr grundskolan foumlrskoshyleklassen och fritidshemmet Lgr 11 foumlrordningen (SKOLFS 2010250) om laumlroplan foumlr specialskolan Lspec 11 samt foumlrordningen (SKOLFS 2010251) om laumlroplan foumlr sameskolan Lsam 11

utgaringngspunkt i skolans verksamhet Det innebaumlr att personalen i fritidshemmet behoumlver tillaumlmpa skrivningarna i laumlroplanen inom ramen foumlr fritidshemmets verksamhet

Det finns aumlven avsnitt i laumlroplanens andra del som i foumlrsta hand vaumlnder sig till skolan Detta gaumlller fraumlmst delar av avsnittet 27 Bedoumlmning och betyg som direkt riktar sig till laumlrare som saumltshyter betyg i skolan Aumlven i avsnittet 28 Rektorns ansvar finns det delar till exempel om studieshy och yrkesvaumlgledning som vaumlnder sig till skolan

Del 3 Den tredje delen i laumlroplanen foumlr grundskolan foumlrskoleklassen och fritidshemmet inneharingller kursplaner foumlr grundskolans olika aumlmnen17 Kursplanerna bygger paring kunskapsmaringlen i laumlroplanens andra del (22) under rubriken Kunskaper Kursplanerna riktar sig direkt till grundskolan18 I och med att fritidshemmet ska stimulera elevernas laumlrande kan det dock vara vaumlrdefullt foumlr pershysonalen i fritidshemmet att ha en orientering om inneharingllet i kursplanerna

En maringlstyrd verksamhet Det aumlr viktigt att huvudmannen rektorn och personalen i fritidshemmet aumlr foumlrtrogna med fritidshemmets uppdrag foumlr att kunna arbeta maringlstyrt Naumlr personalen planerar verksamheten ska de utgaring fraringn uppdraget som det formuleras i skollagen och i laumlroplanen samt utifraringn en inventering av den aktuella elevshygruppens behov och intressen

Genom att arbeta paring ett saringdant saumltt finns foumlrutsaumlttningar att bedriva en verksamhet som bygger paring ett systematiskt kvalitetsshyarbete19 Detta arbete innebaumlr i korthet att systematiskt och kontinuerligt foumllja upp verksamheten analysera resultaten och utifraringn det planera och utveckla utbildningen Det blir samshytidigt ett saumltt att synliggoumlra hur verksamhetens resultat foumlrharingller sig till de oumlvergripande maringlen i laumlroplanens andra del

17 Kursplanerna foumlr oumlvriga skolformer ingaringr inte i laumlroplanerna utan finns i saumlrskilda foumlreskrifter

18 10 kap 8 sect skollagen 19 Se Skolverket 2012 Allmaumlnna raringd med kommentarer om systematiskt kvalitetsshy

arbete foumlr skolvaumlsendet

Fritidshemmets uppdrag i ett helhetsperspektiv Fritidshemmets uppdrag spaumlnner oumlver en stor del av elevernas utshyveckling och laumlrande och det aumlr betydelsefullt att ha ett helhetsshyperspektiv paring uppdraget Vid planeringen och genomfoumlrandet av verksamheten behoumlver personalen utgaring fraringn baringde individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet foumlrskoleklassen skolan och hemmet Uppdraget handlar om att stoumldja utvecklingen av saringvaumll normer och vaumlrden som kunskashyper ansvarstagande och inflytande I samverkan mellan fritidsshyhemmet foumlrskoleklassen skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv paring elevens utveckling laumlrande och utbildning daumlr elevens baumlsta aumlr i fokus foumlr verksamheten

En stor andel av alla elever i foumlrskoleklassen och aringrskurserna 1ndash3 aumlr idag inskrivna i fritidshemmet Det ger fritidshemmet goda moumljligheter att komplettera foumlrskoleklassen och skolan genom att erbjuda eleverna en meningsfull fritid samt att stimuleshyra deras utveckling och laumlrande En samstaumlmmig bild bland forsshykare aumlr att barn som tidigt vistas i stimulerande laumlrmiljoumler med moumljligheter till interaktion och lek med kamrater och med kunshyniga och intresserade vuxna har stoumlrre moumljligheter att utvecklas och laumlra sig aumln barn som inte haft tillgaringng till dessa miljoumler20

Paring maringnga haringll har det skett en laringngtgaringende integrering av verkshysamheterna i foumlrskoleklassen skolan och fritidshemmet bland annat genom lokalintegrering gemensam arbetsledning och genom att personalen i de olika verksamheterna i stor utstraumlckshyning arbetar tillsammans Samtidigt har fritidshemmet i skolshylagen faringtt ett tydligare uppdrag att stimulera elevernas utveckshyling och laumlrande Ett oumlmsesidigt moumlte mellan de pedagogiska synsaumltten i foumlrskoleklassen skolan och fritidshemmet kan bidra till ett helhetsperspektiv paring elevens utveckling och utbildning21

De olika uppdragen i fritidshemmet foumlrskoleklassen och skolan kan betraktas som en helhet vilka tillsammans kan bidra till baumlsta moumljliga foumlrutsaumlttningar foumlr elevernas utveckling och laumlrande Vid samverkan aumlr det viktigt att personalen i fritidsshyhemmet foumlrskoleklassen och skolan har kunskap om vilka uppshydrag de olika verksamheterna har En gemensam syn paring laumlrande

20 SOU 201067 I raumlttan tid Om aringlder och skolstart 21 Lgr 11 sid 10 (se motsvarande i Lsam 11 sid 10 samt Lspec 11 sid 12)

i de olika skolformerna utgoumlr dock inget hinder foumlr att beakta fritidshemmets egenart22

Naumlr fritidshemmet ska komplettera foumlrskoleklassens och skoshylans verksamhet kan personalen i fritidshemmet utforma inneshyharingllet utifraringn sin kompetens i fritidshemmets pedagogik Daring kan de bland annat bidra med sina kunskaper om och erfarenheter av en utforskande laborativ och praktisk metodik och daumlrigenom aumlven medverka till att skolans kunskapsmaringl uppnarings23 Elever tar till sig kunskaper paring olika saumltt och fritidshemmet kan bidra med att i andra sammanhang och i andra miljoumler och gruppkonstellashytioner aumln foumlrskoleklassen och skolan stimulera elevernas utveckshyling och laumlrande

Ett helhetsperspektiv paring barns utveckling bygger paring insikten att olika delar av barns utveckling och laumlrande houmlr ihop och paringshyverkar varandra Till exempel kan en elevs sjaumllvkaumlnsla staumlrkas om hon eller han kaumlnner trygghet i gruppen Sjaumllvkaumlnslan paringverkar i sin tur elevens foumlrmaringga att laumlra

Av tradition har omsorg en pedagogisk betydelse i fritidsshyhemmet och elevens utveckling ska ses som en helhet daumlr pedashygogik och omsorg integreras i utbildningen24

Uppdraget i praktiken Fritidshemmets pedagogik bygger paring ett grupporienterat arbetsshysaumltt daumlr relationerna mellan eleverna och mellan eleverna och personalen aumlr viktiga redskap i arbetet25 Betydelsefulla inslag i verksamheten aumlr lek roumlrelse och skapande arbete I fritidshemshymet finns det maringnga moumljligheter foumlr laumlrandet att ske baringde forshymellt informellt och situationsstyrt En utgaringngspunkt kan vara att laumlrande sker staumlndigt och inte enbart i arrangerade inlaumlrningsshysituationer Foumlr personalen handlar det om att uppmaumlrksamma och ta tillvara elevernas intresse och att skapa situationer i varshydagen daumlr eleverna kan utmanas i sitt laumlrande

Verksamheten formas av saringdant som elevernas engagemang leken som resurs ett tematiskt arbete fokus paring normer och

23 Ibid 24 Ibid 25 Skolverket 2011 Fritidshemmet ndash en samtalsguide om uppdrag kvalitet och

utveckling sid 7

vaumlrdegrund och ett upplevelsebaserat laumlrande26 Det finns maringnga tillfaumlllen i verksamheten att kommunicera omkring omraringden och foumlreteelser som aumlr aktuella foumlr elevgruppen Personalen kan daumlrigenom utifraringn ett medvetet foumlrharingllningssaumltt bidra till att staumlrka elevernas kunskapsshy och spraringkutveckling i vardagliga sammanhang daumlr eleverna aumlr motiverade att foumlrstaring och att bli foumlrstaringdda

Ett vaumll fungerande fritidshem kompletterar skolans ofta mer inrutade vardag och erbjuder eleverna moumljlighet att sjaumllvstaumlndigt upptaumlcka baringde omvaumlrlden och den egna foumlrmaringgan Foumlr att fritidshemmets pedagogiska visioner ska bli verklighet kraumlvs en aktiv personal som ser vaumlrdet i det egna uppdraget och vikten av att se och bekraumlfta varje elev27

I forskningsstudier beskriver sig personalen i fritidshemmet ha en foumlrmaringga att skapa trygghet foumlr elever och arbetsro i elevshygruppen att stoumldja elevers sjaumllvkaumlnsla och att avlaumlsa deras sinnesshystaumlmningar Personalen i fritidshemmet anger att de har som sitt expertomraringde att arbeta med grupprelationer med elevers oumlvershygripande sociala och allmaumlnna utveckling och elevers laumlrande i praktiska och konkreta sammanhang28 Personalens arbete med att stoumldja elever till sjaumllvstaumlndighet och trygghet att ta ansvar foumlr sina handlingar att vara en bra kompis att kunna klara av att loumlsa konflikter med kamrater verbalt att visa haumlnsyn och respekt foumlr andra och att foumllja gemensamma regler aumlr sociala aspekter som knyter an till personalens specifika yrkeskunnande29

26 Olsson C 2010 Tema fritidshem Forskningse den nationella forskshyningsportalen

27 Skolverket 2011 Fritidshemmet ndash en samtalsguide om uppdrag kvalitet och utveckling sid 7

28 Skolverket 2011 Fritidshemmet Laumlrande i samspel med skolan sid 18 29 Ibid sid 83

AKtUELLA BESt AumlMMELSER

De allmaumlnna raringden i denna del utgaringr fraringn bestaumlmmelser i skollagen och laumlroplanerna30

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen och rektorn boumlr

1 infoumlr beslut som paringverkar eleverna i fritidshemmet genomfoumlra barnkonsekvensanalyser

2 se till att eleverna har tillgaringng till saumlkra haumllsosamma och aumlndamaringlsenliga lokaler och utemiljoumler som moumljliggoumlr en varierad pedagogisk verksamhet samt stoumldjer elevernas laumlrande och utveckling saringvaumll enskilt som i grupp

3 utforma kompetensutvecklingsinsatser foumlr personalen i fritidsshyhemmet utifraringn en kontinuerlig kartlaumlggning och analys av verksamhetens behov i foumlrharingllande till fritidshemmets specifika uppdrag samt

4 se till att fritidshemmets utvecklingsomraringden identifieras och synliggoumlrs i det systematiska kvalitetsarbetet

Huvudmannen boumlr

5 ha en fungerande modell foumlr resursfoumlrdelning som tar haumlnsyn till dlokala foumlrutsaumlttningarna och behoven i olika fritidshem saringsom

bull upptagningsomraringdenas socioekonomiska karaktaumlr

bull elevernas aringlder

bull personalens kompetens

bull lokalernas och utemiljoumlns utformning

bull elever med annat modersmaringl aumln svenska

bull elever i behov av saumlrskilt stoumld

bull elevgruppens sammansaumlttning och storlek

30 1 kap 4 och 9ndash10 sectsect 2 kap 8ndash10 13ndash15 sectsect 17 sect och 34ndash35 sectsect 4 kap 3ndash8 sectsect 5 kap 3 sect och 14 kap 9 sect skollagen samt Lgr 11 avsnitt 1 och 28 (samma bestaumlmmelser finns i specialskolans och sameskolans laumlroplaner [Lspec 11 samt Lsam 11]) I fortsaumlttningen aringsyftas aumlven dessa laumlroplaner naumlr Lgr 11 anges

6 foumlra en dialog med rektorn om personaltaumlthet storlek och sammansaumlttning av elevgrupperna i fritidshemmet i foumlrharingllande till verksamhetens uppdrag och foumlrdelningen av resurser

7 se till att rektorn ges foumlrutsaumlttningar foumlr att ha inblick i och kunskap om det dagliga arbetet i fritidshemmet foumlr att kunna bedriva ett aktivt och naumlra ledarskap samt

8 ha en planering foumlr kompetensfoumlrsoumlrjning saring att elevernas raumltt till undervisning kan tillgodoses av laumlrare i fritidshem eller fritidsshypedagoger

shyshy

KoMMENtARER

Barnkonsekvensanalys (punkten 1) Enligt skollagen och barnkonventionen ska barnets baumlsta vara utgaringngspunkten foumlr all verksamhet31 Barnets instaumlllning ska saring laringngt det aumlr moumljligt klarlaumlggas och alla barn ska ha moumljlighet att fritt uttrycka sina aringsikter i fraringgor som roumlr honom eller henne Barnets baumlsta ska komma i fraumlmsta rummet Grundlaumlggande foumlr barns baumlsta aumlr att inhaumlmta och beakta barnens aringsikter32 En barnkonsekvensanalys innebaumlr att bedoumlma vilka konsekvenser ett visst beslut eller en aringtgaumlrd faringr foumlr det enskilda barnet eller foumlr en grupp av barn och utifraringn detta avgoumlra vad som aumlr baumlst foumlr barnet eller barnen Det handlar om att identifiera vilka beslutsshyprocesser som beroumlr barn och ta reda paring vilka tillaumlgg eller foumlraumlndshyringar som kan behoumlva goumlras i det ordinarie arbetet33

Foumlr att kunna bedoumlma en elevs baumlsta i fritidshemmet kraumlvs att ett barnperspektiv anlaumlggs infoumlr alla beslut eller aringtgaumlrder som roumlr eleverna34 Analysens omfattning och metod maringste givetvis anpasshysas Ibland kan det vara tillraumlckligt att med naringgra fraringgor faring klarshygjort konsekvenserna av ett beslut I andra fall kan det behoumlvas en mer laringngtgaringende och omfattande analys av konsekvenserna foumlr eleverna Innan stoumlrre beslut fattas som paringverkar eleverna exemshypelvis foumlraumlndringar som gaumlller personaltaumlthet och elevgruppens

31 FNs konvention om barnets raumlttigheter artikel 3 samt 1 kap 10 sect skolshylagen

33 Barnombudsmannen 2013 Uppnaring kvalitet i beslut som roumlr barn och unga Faktablad 2013

storlek aumlr det viktigt att huvudmannen och rektorn genomfoumlr en mer laringngtgaringende och omfattande barnkonsekvensanalys

Eftersom baringde huvudmannen och rektorn foumlrdelar resurser utifraringn sina respektive ansvarsomraringden innebaumlr det att huvudshymannen och rektorn boumlr goumlra barnkonsekvensanalyser utifraringn sina respektive ansvarsomraringden Resultatet av analysen kan ge ett underlag infoumlr beslut om foumlraumlndringar Vid huvudmannens analys aumlr det centralt att det foumlrs en dialog mellan huvudmannen och rektorn och vid rektorns analys att det foumlrs en dialog mellan rektorn och personalen i fritidshemmet

Lokaler och utemiljoumler (punkten 2) Skollagen anger att huvudmannen ska se till att eleverna erbjuds en god miljouml och att det ska finnas de lokaler och den utrustning som behoumlvs foumlr att syftet med utbildningen ska kunna uppfylshylas35 Av skollagen foumlljer ocksaring att utbildningen i fritidshemmet ska utformas paring ett saringdant saumltt att alla elever tillfoumlrsaumlkras en miljouml som praumlglas av trygghet och studiero36 Lokalernas storlek och utformning faktorer saringsom luft ljud och ljus samt valen av material behoumlver vara saringdana att personalen i fritidshemmet kan bedriva en god pedagogisk verksamhet i en saumlker och haumllsoshysam miljouml Miljoumlbalken staumlller krav paring inomhusmiljoumln i fritidsshyhemmet37 Det aumlr rektorn som ansvarar foumlr att inomhusmiljoumln i lokalerna daumlr verksamheten bedrivs aumlr saring bra att elevernas haumllsa inte paringverkas negativt naumlr de aumlr i lokalerna Enligt egenkontrollshyfoumlrordningen finns det aumlven krav paring att fritidshemmet genomfoumlr en dokumenterad egenkontroll i syfte att skapa en god miljouml38

Miljoumlns utformning har betydelse foumlr elevernas moumljligheter att utvecklas Huvudmannen och rektorn ansvarar foumlr att se till att fritidshemmets lokaler ger utrymme foumlr olika typer av verksamshyhet saringvaumll livliga aktiviteter som lugnare och mer rofyllda i baringde stoumlrre och mindre grupper Det aumlr viktigt att det finns naturliga avgraumlnsade platser i fritidshemmet daumlr eleverna kan vila sitta och prata eller laumlsa och daumlr ljudnivaringn kan haringllas laringg39 Rektorn behoumlver i samraringd med personalen i fritidshemmet goumlra en oumlvershy

35 14 kap 9 sect skollagen 36 5 kap 3 sect skollagen 37 Miljoumlbalk (SFS 1998808) 38 Foumlrordning (SFS 1998901) om verksamhetsutoumlvares egenkontroll 39 Skolinspektionen 2010 Kvalitet i fritidshem Kvalitetsgranskning sid 30

syn av hur lokalerna kan anvaumlndas foumlr en varierad verksamhet som inrymmer bland annat lek roumlrelse stillhet och reflektion samt skapande verksamhet saringsom drama musik dans bild och form Eleverna behoumlver ocksaring ha tillgaringng till en utemiljouml som ger utrymme foumlr olika aktiviteter lek och roumlrelse

En god pedagogisk miljouml vaumlcker elevernas nyfikenhet intresse och lust att laumlra Det aumlr vaumlrdefullt att lokalerna utformas paring ett saringdant saumltt att de goumlr det moumljligt foumlr eleverna att bryta med stereoshytypa foumlrestaumlllningar och normer till exempel invanda koumlnsmoumlnster Personalen behoumlver aumlven foumlra en dialog med eleverna om vilka behov de har i verksamheten och hur de vill anvaumlnda lokalerna

Det aumlr vanligt att fritidshemmen delar lokaler med foumlrskoleshyklassen eller skolan En foumlrutsaumlttning foumlr att kunna ha flera verksamheter i gemensamma lokaler aumlr att personalen i de olika verksamheterna under ledning av rektorn kommer fram till en oumlverenskommelse om hur och naumlr lokalerna kan utnyttjas under olika delar av dagen och under lov

Kompetensutveckling foumlr personalen (punkten 3) Enligt skollagen ska huvudmannen se till att personalen ges moumljlighet till kompetensutveckling I laumlroplanen anges att det aumlr rektorn som ansvarar foumlr att personalen faringr den kompetensshyutveckling som kraumlvs foumlr att de ska kunna utfoumlra sina uppgifter professionellt40

Det aumlr viktigt att rektorn ser till att personalen i fritidshemmet faringr en kompetensutveckling som utgaringr fraringn just fritidshemmets uppdrag och behov Maringnga arbetsuppgifter och verksamhetsshyomraringden aumlr desamma foumlr foumlrskoleklassen skolan och fritidsshyhemmet men personalen i fritidshemmet behoumlver aumlven faring moumljlighet att utveckla sina kunskaper om och reflektera oumlver det som aumlr specifikt foumlr fritidshemmet

Foumlr att kunna tillhandaharinglla laumlmplig kompetensutveckling i foumlrshyharingllande till fritidshemmets uppdrag och behov aumlr det noumldvaumlndigt att huvudmannen fortloumlpande kartlaumlgger och analyserar kompetensshyutvecklingsbehovet i naumlra samarbete med verksamheternas ledning och personal Det aumlr av vikt att kompetensutvecklingen utgaringr fraringn behoven i det enskilda fritidshemmet samt fraringn forskning och beshyproumlvad erfarenhet foumlr att paring saring saumltt kunna bidra till en laringngsiktig och haringllbar kvalitetsutveckling i verksamheten

40 Lgr 11 avsnitt 28

Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet (punkten 4) Enligt skollagen ska det bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete paring huvudmannashy och skolenhetsnivaring41 Arbetet innebaumlr att sysshytematiskt och kontinuerligt foumllja upp verksamheten analysera resultaten i foumlrharingllande till de nationella maringlen och utifraringn det planera och utveckla utbildningen Det systematiska kvalitetsshyarbetet ska dokumenteras42 Dokumentationen goumlr det moumljligt att regelbundet staumlmma av att kvalitetsarbetet leder till en utshyveckling mot maringlen43 Det aumlr rektorn vid en skolenhet som anshysvarar foumlr att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete Om fritidsshyhemmet inte anordnas vid en skolenhet aumlr det huvudmannen som avgoumlr vem som aumlr ansvarig foumlr kvalitetsarbetet44

Granskningar visar att det i maringnga fritidshem saknas ett systematiskt kvalitetsarbete paring baringde huvudmannashy och skolenshyhetsnivaring I de fall daumlr kvalitetsarbetet bedrivs i samverkan med skolan ligger fokus alltfoumlr ofta paring skolans verksamhet45 I dessa fall behoumlver rektorn saumlkerstaumllla att aumlven fritidshemmets perspekshytiv faringr genomslag Detta innebaumlr att foumllja upp och utvaumlrdera fritidshemmets maringluppfyllelse identifiera specifika utvecklingsshyomraringden samt synliggoumlra dessa i kvalitetsarbetet Daring blir det tydshyligt vad som kan prioriteras och utvecklas i fritidshemmet (Laumls mer om systematiskt kvalitetsarbetet i Skolverkets Allmaumlnna raringd om systematiskt kvalitetsarbete foumlr skolvaumlsendet Dessa allmaumlnna raringd gaumlller foumlr fritidshemmet)

En modell foumlr resursfoumlrdelning (punkten 5) Enligt skollagen ska kommunerna foumlrdela resurser till utbildshyning inom skolvaumlsendet efter elevernas olika foumlrutsaumlttningar och behov46 Fritidshemmet har liksom foumlrskoleklassen och skolan ett kompensatoriskt uppdrag Det innebaumlr en straumlvan efter att uppvaumlga skillnader i elevernas foumlrutsaumlttningar att tillgodogoumlra sig utbildningen47 Det haumlr faringr till foumlljd att verksamheten i olika

41 4 kap 3ndash8 sectsect skollagen 42 4 kap 6 sect skollagen 43 Skolverket 2012 Allmaumlnna raringd om systematiskt kvalitetsarbete foumlr skolshy

vaumlsendet sid 11 44 Prop 200910165 Den nya skollagen ndash foumlr kunskap valfrihet och trygghet

sid 309 45 Skolinspektionen 2010 Kvalitet i fritidshem Kvalitetsgranskning sid 32 46 2 kap 8 a sect skollagen 47 1 kap 4 sect skollagen

fritidshem inte kan utformas paring samma saumltt oumlverallt Huvudshymannen behoumlver daumlrfoumlr anvaumlnda en modell foumlr resursfoumlrdelning som tar haumlnsyn till att olika fritidshem kraumlver olika resurser foumlr att genomfoumlra sitt uppdrag En saringdan modell boumlr ta haumlnsyn till upptagningsomraringdets socioekonomiska karaktaumlr elevernas aringlder personalens kompetens lokalernas och utemiljoumlns utformshyning elever med annat modersmaringl aumln svenska elever i behov av saumlrskilt stoumld samt elevgruppernas sammansaumlttning och storlek

Skolverkets utvaumlrderingar av kommunernas resursfoumlrdelning till grundskolan har visat att den i maringnga fall sker schablonshymaumlssigt och inte utifraringn en analys av verksamheternas foumlrutshysaumlttningar och behov foumlr att uppnaring de nationella maringlen48 Om resurserna foumlrdelas paring detta schablonmaumlssiga saumltt paringverkar det fritidshemmets foumlrutsaumlttningar att utfoumlra sitt uppdrag Det kan aumlven faring negativa konsekvenser foumlr likvaumlrdigheten i utbildningen mellan olika fritidshem samt goumlra det svaringrt foumlr verksamheterna att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag

Foumlr att resurserna ska kunna foumlrdelas utifraringn verksamheternas foumlrutsaumlttningar och behov aumlr det noumldvaumlndigt att huvudmannen och rektorn goumlr regelbundna uppfoumlljningar och utvaumlrderingar av verksamhetens kvalitet i relation till maringlen Paring saring saumltt blir det moumljligt att foumlrdela resurserna i foumlrharingllande till de olika behov som eleverna i fritidshemmet har Detta aumlr moumljligt att goumlra inom ramen foumlr det systematiska kvalitetsarbetet49 Resultaten av dessa uppfoumlljningar och utvaumlrderingar blir daumlrefter vaumlgledande foumlr hur resurserna foumlrdelas

Dialog om personaltaumlthet samt elevgruppernas samman-saumlttning och storlek (punkten 6) Det aumlr huvudmannen som har det oumlvergripande ansvaret foumlr kvaliteten i fritidshemmet och foumlr att foumlrdela resurser i foumlrharingllanshyde till de olika behov som finns paring varje fritidshem50 I samband med resursfoumlrdelningen aumlr det viktigt att huvudmannen och rekshytorn foumlr en dialog om vad som aumlr en laumlmplig personaltaumlthet samt laumlmpliga gruppstorlekar och gruppsammansaumlttningar paring det enshyskilda fritidshemmet

Det ingaringr i det systematiska kvalitetsarbetet att kontinuerligt

48 Skolverket 2011 Kommunalt huvudmannaskap i praktiken samt Skolverket 2013 Kommunernas resursfoumlrdelning till grundskolor

49 4 kap 3ndash8 sectsect skollagen 50 2 kap 8 a sect skollagen

foumllja hur personaltaumltheten samt elevgruppernas sammansaumlttning och storlek paringverkar verksamhetens kvalitet51

Rektorns inblick i och kunskap om arbetet (punkten 7) Det aumlr rektorn foumlr fritidshemmet som ansvarar foumlr att leda och samordna det pedagogiska arbetet i fritidshemmet52 Foumlr att kunna vara pedagogisk ledare och chef och medverka till att det pedagogiska arbetet i fritidshemmet utvecklas i riktning mot de nationella maringlen som de uttrycks i skollagen och laumlroplanen aumlr det viktigt att rektorn har kunskap om fritidshemmets maringl och uppdrag

Huvudmannen ansvarar foumlr att rektorn har den pedagoshygiska insikt som kraumlvs foumlr att kunna utveckla utbildningen i fritidshemmet53 Det aumlr viktigt att huvudmannen foumlr en aringtershykommande dialog med rektorn om hans eller hennes verksamshyheter Vid dessa tillfaumlllen har huvudmannen en moumljlighet att foumllja upp och saumlkerstaumllla att fritidshemmet arbetar med utgaringngspunkt i skollagen och laumlroplanen samt att rektorn utifraringn resultatet av dialogen vidtar laumlmpliga aringtgaumlrder foumlr att utveckla verksamheten Huvudmannen behoumlver ocksaring skaffa sig kaumlnnedom om hur fritidshemmets foumlrutsaumlttningar paringverkar verksamhetens resultat och vilka aringtgaumlrder som kraumlvs foumlr att goumlra det moumljligt att arbeta i riktning mot de nationella maringlen54

I huvudmannens roll ligger ocksaring att se till att rektorn ges foumlrshyutsaumlttningar att skaffa sig en inblick i och kunskap om arbetet i fritidshemmet Rektorns kunskaper om arbetet aumlr viktiga foumlr att kunna kommunicera med medarbetarna om maringl och visioner foumlr verksamheten faringnga upp saringdant som behoumlver utvecklas samt foumlra en dialog om laumlrandemiljoumln Om rektorn bedriver ett aktivt och naumlra ledarskap skapar det goda foumlrutsaumlttningar foumlr att utshyveckla verksamheten i riktning mot de nationella maringlen

En planering foumlr kompetensfoumlrsoumlrjning (punkten 8) En stor del av fritidshemmets verksamhet bestaringr av saringdana maringlshystyrda processer som i skollagen definieras som undervisning55

51 2 kap 8 a sect skollagen 52 2 kap 9 sect skollagen 53 2 kap 11 sect skollagen 54 Skolverket 2012 Allmaumlnna raringd om systematiskt kvalitetsarbete foumlr skolshy

vaumlsendet sid 33 55 1 kap 3 sect skollagen

Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning naumlr det gaumlller fritidshemmet56 daumlr omsorg utveckling och laumlrande bildar en helhet Det aumlr huvudmannens ansvar att se till att det finns laumlrare i fritidshem eller fritidspedagoger i saringdan omfattning att de kan bedriva och ansvara foumlr undervisningen i fritidshemmet57

Personalens utbildning och kompetens aumlr avgoumlrande foumlr kvalishyteten i fritidshemmet En god kvalitet foumlrutsaumltter att det finns laumlrare i fritidshem och fritidspedagoger som kan leda och utveckshyla arbetet i enlighet med laumlroplanen samt omsaumltta kunskaper om aktuell forskning i den praktiska verksamheten Daring blir det moumljshyligt att planera och genomfoumlra en pedagogisk verksamhet som aumlr anpassad till baringde den enskilda elevens och gruppens behov samt kritiskt granska och vidareutveckla verksamheten Utbilshydad personal skapar goda foumlrutsaumlttningar att arbeta med samshyspelet och relationerna mellan eleverna i fritidshemmet samt att moumlta stoumldja och stimulera dem i deras utveckling och laumlrande

Foumlr att tillgodose behovet av laumlrare i fritidshem eller fritidsshypedagoger aumlr det viktigt att ha en planering foumlr kompetensshyfoumlrsoumlrjning som handlar om att beharinglla de laumlrare i fritidshem eller fritidspedagoger som redan har en anstaumlllning i fritidsshyhemmet ge oumlvrig personal moumljlighet till vidareutbildning och aumlven att prioritera laumlrare i fritidshem eller fritidspedagoger vid nyanstaumlllningar

57 Enligt 2 kap 13 sect skollagen ska huvudmannen anvaumlnda legitimerade laumlrare foumlr undervisningen Fritidspedagoger faringr paring motsvarande saumltt som laumlrare i fritidshem bedriva och ansvara foumlr undervisning i fritidshemmet 2 kap 15 och 17 sectsect skollagen

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

1 utifraringn foumlrdelade resurser fraringn huvudmannen anpassa gruppstorlek personaltaumlthet och gruppsammansaumlttning saring att fritidshemmet kan uppfylla sitt nationella uppdrag och daring vaumlga in faktorer saringsom

bull kontinuitet i elev- och personalgruppen

bull elevernas naumlrvarotider

2 organisera verksamheten saring att personalen i fritidshemmet ges utrymme att planera foumllja upp och utveckla utbildningen

3 foumlra en kontinuerlig dialog med personalen i fritidshemmet om det dagliga arbetet samt om hur verksamheten kan bidra till oumlkad maringluppfyllelse foumlr eleverna

4 organisera verksamheten saring att den stoumldjer samarbetsformer och erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet foumlrskole-klassen och skolan foumlr att paring saring saumltt kunna skapa ett helhets-perspektiv paring elevens utveckling laumlrande och utbildning samt

5 ta haumlnsyn till varingrdnadshavares olika moumljligheter att delta i och paringverka verksamheten genom att se till att det finns olika former foumlr information och inflytande

58 2 kap 9ndash10 sectsect 3 kap 4 sect 4 kap 12ndash14 sectsect och 14 kap 9 sect skollagen Lgr 11 avsnitt 1 24 25 och 28

KoMMENtARER

Gruppstorlek och personaltaumlthet (punkten 1) I fritidshemmets verksamhet bedrivs elevernas utbildning i grupp Detta innebaumlr att eleverna laumlr och utvecklas i samspel med saringvaumll andra elever som personalen i fritidshemmet

Statistik visar att gruppstorlekarna i fritidshemmet under en laringng tid fortloumlpande oumlkat59 I en grupp som aumlr foumlr stor foumlr att personalen ska kunna moumlta och uppfylla elevernas behov av naumlra relationer trygghet och saumlkerhet riskerar de positiva effekterna av att vistas i grupp att bytas till sin motsats Konsekvenserna av foumlr stora elevgrupper har bland annat visat sig vara att relashytionerna mellan personalen och eleverna tenderar att bli ytliga och flyktiga med stress och houmlg ljudvolym som en foumlljd60 Alltshyfoumlr stora grupper kan dessutom bidra till en kaumlnsla av anonyshymitet och otrygghet vilket i sin tur kan leda till ett aggressivt beteende eller andra yttringar saringsom troumltthet nedstaumlmdhet och haringgloumlshet61 I en elevgrupp med maringnga elever och lite persoshynal blir foumlrutsaumlttningarna ocksaring saumlmre foumlr dialog vilket kan leda till en envaumlgskommunikation som till stoumlrsta delen bestaringr av att personalen saumlger till eleverna vad de ska goumlra och inte goumlra62

Stora elevgrupper faringr aumlven negativa konsekvenser foumlr laumlrarna i fritidshem samt fritidspedagogerna och deras moumljlighet att bedriva en verksamhet som ligger i linje med deras utbildning pedagogiska ambitioner och yrkeskunnande63

Det aumlr saringledes viktigt att gruppens sammansaumlttning och storlek moumljliggoumlr ett gruppinriktat arbetssaumltt som tillgodoser baringde den enskilda elevens och gruppens behov samt fraumlmjar ett positivt samspel mellan eleven och gruppen Gruppstorleken behoumlver ocksaring vara saringdan att elevernas trygghet och saumlkerhet kan tillgodoses genom att personalen har moumljlighet att ha en god uppsikt oumlver gruppen

Det finns inte naringgon bestaumlmd gruppstorlek gruppsammanshy

59 Denna utveckling syns bland annat i Skolverkets laumlgesbedoumlmningar 2002 till och med 2013 samt i Skolverket 2013 Foumlraumlldrars val och instaumlllning till foumlrskola och fritidshem

60 Skolinspektionen 2010 Kvalitet i fritidshem Kvalitetsgranskning sid 32 61 Ellneby Y 1999 Om barn och stress ndash och vad vi kan goumlra aringt det

Stockholm Natur amp Kultur 62 Skolverket 2003 Gruppstorlekar och personaltaumlthet i foumlrskola foumlrskoleklass

och fritidshem sid 38 63 Skolverket 2011 Fritidshemmet Laumlrande i samspel med skolan sid 18

saumlttning eller personaltaumlthet som aumlr optimal i alla sammanhang Daumlremot finns det vissa generella faktorer som aumlr viktiga att rektorn beaktar vid sammansaumlttningen av grupper och avvaumlgshyningar kring personaltaumlthet Dit houmlr elevernas aringlder personalens kompetens lokalernas och utemiljoumlns utformning elever i behov av saumlrskilt stoumld elever med annat modersmaringl aumln svenska kontishynuiteten i elevshy och personalgruppen samt elevernas naumlrvarotider

Svensk och internationell forskning tyder paring att yngre elever elever i behov av saumlrskilt stoumld och socialt missgynnade elever gynnas mer aumln andra av att vara i mindre grupper64 Elever med annat modersmaringl aumln svenska gynnas ocksaring av att vistas i mindre grupper daumlr foumlrutsaumlttningarna aumlr stoumlrre att moumlta varje elev daumlr hon eller han befinner sig i sitt laumlrande Personalens kompetens och foumlrharingllningssaumltt har stor betydelse daumlr vaumllutbildad och erfashyren personal skapar foumlrutsaumlttningar foumlr goda samspel och relatioshyner i elevgruppen

Generellt aumlr gruppstorleken mer avgoumlrande foumlr den pedashygogiska kvaliteten aumln vad personaltaumltheten aumlr Det innebaumlr att mindre grupper aumlr att foumlredra framfoumlr stoumlrre grupper aumlven om personaltaumltheten per elev aumlr densamma65 Ju fler eleverna aumlr i en grupp desto svaringrare blir det foumlr dem att oumlverblicka och hantera maumlngden relationer i gruppen

De avvaumlgningar som rektorn goumlr kring elevgruppernas storlek och sammansaumlttning samt personaltaumltheten ska alltid ske med utgaringngspunkt i vad som aumlr laumlmpligt med haumlnsyn till elevernas behov

Utrymme att planera foumllja upp och utveckla utbildningen (punkten 2) Det aumlr rektorns ansvar att se till att personalen i fritidshemmet kan arbeta i riktning mot de nationella maringlen Rektorn behoumlver daumlrfoumlr skapa tid och utrymme foumlr personalen i fritidshemmet att enskilt och tillsammans med arbetslaget kontinuerligt plashynera foumllja upp och utveckla utbildningen Det aumlr ocksaring betydelshysefullt att rektorn ser till att planeringstiden foumlr fritidshemmets

64 Skolverket 2003 Gruppstorlekar och personaltaumlthet i foumlrskola foumlrskoleklass och fritidshem sid 47

65 Ibid

verksamhet inte paringverkas negativt paring grund av att personalen i fritidshemmet har uppdrag i foumlrskoleklassen eller skolan66

Kontinuerlig dialog med personalen i fritidshemmet (punkten 3) Forskning visar att vid sidan av laumlrarnas kompetens och foumlrshymaringga aumlr ett kvalificerat ledarskap bland det viktigaste foumlr att ge eleverna en bra utbildning67 Skolinspektionens granskningar har visat att rektorn behoumlver staumlrka sin roll som pedagogisk leshydare foumlr fritidshemmets verksamhet I en stor andel granskade fritidshem behoumlver rektorn bli mer foumlrtrogen med baringde fritidsshyhemmets uppdrag och den dagliga verksamheten foumlr att kunna bidra till det pedagogiska utvecklingsarbetet68

Ett naumlra ledarskap bygger paring att rektorn kontinuerligt foumlr en dialog med personalen i fritidshemmet om det dagliga arbetet och om hur verksamheten kan bidra till oumlkad maringluppfyllelse foumlr eleverna En kontinuerlig dialog ger rektorn insikt i verksamshyheten och underlaumlttar foumlr honom eller henne att ge personalen adekvat stoumld och aringterkoppling i deras arbete Det senare kan bland annat innebaumlra att kommunicera med medarbetarna om hur deras saumltt att arbeta och anvaumlnda laumlrandemiljoumlerna goumlr att eleverna kan utvecklas i riktning mot maringlen i laumlroplanen Rekshytorn kan vid dessa tillfaumlllen aumlven faringnga upp saringdant som behoumlver utvecklas i verksamheten

En organisation som stoumldjer ett helhetsperspektiv paring elevens utveckling laumlrande och utbildning (punkten 4) Enligt skollagen ska utbildningen utgaring fraringn barnets baumlsta och en helhetssyn paring eleven och elevens behov69 En helhetssyn innebaumlr bland annat att utgaring fraringn att laumlrandet sker i alla situationer under hela dagen70 Det foumlrutsaumltter en god kaumlnnedom hos personalen i fritidshemmet om i vilka olika sammanhang eleven och elevshygruppen befinner sig under en dag

66 Andersson B 2013 Nya fritidspedagoger I spaumlnningsfaumlltet mellan tradition och nya styrformer Umearing Umearing universitet sid 116 161 och 166

67 Skolinspektionen 2010 Framgaringng i undervisningen En sammanstaumlllning av forskningsresultat som stoumld foumlr granskning paring vetenskaplig grund i skolan sid 12

68 Skolinspektionen 2010 Kvalitet i fritidshem Kvalitetsgranskning sid 19 69 1 kap 10 sect och 14 kap 2 sect skollagen 70 Rohlin M (red) 2013 Meningsskapande fritidshem Lund Studentlitterashy

tur sid 24

Fritidshemmen har under senare aringr knutits allt naumlrmare foumlrskoleklassen och skolan Verksamheterna har hos maringnga huvudmaumln samordnats organisatoriskt genom lokalintegrering och gemensam arbetsledning71 Integration och samverkan melshylan fritidshemmet och skolan aumlr viktigt och det tydliggoumlrs i skolshylagen daumlr det framgaringr att utbildningen i fritidshemmet ska komshyplettera utbildningen i de olika skolformerna baringde tidsshy och inneharingllsmaumlssigt72

I laumlroplanen betonas att det ska utvecklas samarbetsformer mellan foumlrskoleklassen skolan och fritidshemmet foumlr att berika varje elevs maringngsidiga utveckling och laumlrande73 Sjaumllva syftet med att infoumlra foumlrskoleklassen var att stoumldja och stimulera en fortsatt integrering mellan de olika verksamheterna74

Det aumlr rektorns ansvar att skapa en organisation som goumlr det moumljligt foumlr fritidshemmet foumlrskoleklassen och skolan att samarshybeta och utbyta erfarenheter Daring kan personalen i fritidshemmet foumlrskoleklassen och skolan utveckla ett helhetsperspektiv paring elevens utveckling och utbildning Ett saringdant helhetsperspektiv ger goda foumlrutsaumlttningar foumlr fritidshemmet att skapa en trygg och god miljouml foumlr eleverna Fritidshemmet kan daring paring ett bra saumltt bidra till elevernas utveckling Daumlrmed kan foumlrutsaumlttningarna oumlka foumlr en houmlgre maringluppfyllelse i baringde fritidshemmet foumlrskoleshyklassen och skolan

I samverkan mellan fritidshemmet foumlrskoleklassen och skoshylan aumlr det av vikt att rektorn foumlr baumlsta resultat ser till att det finns en gemensam och strukturerad planeringstid foumlr fritidshemmets personal och beroumlrda laumlrare i skolan Under en saringdan gemensam tid finns det goda tillfaumlllen att utbyta erfarenheter och utveckla formerna foumlr samarbetet Personalen i fritidshemmet har daring en moumljlighet att faring insikt i foumlrskoleklassens och skolans verksamhet till exempel vilka omraringden som eleverna foumlr naumlrvarande arbeshytar med och hur elevens och elevgruppens aktuella situation ser ut Paring motsvarande saumltt kan laumlrarna i skolan faring en bild av hur eleverna fungerar paring fritidshemmet och vad som aumlr aktuellt i

72 Prop 200910165 Den nya skollagen ndash foumlr kunskap valfrihet och trygghet sid 402 samt 403

73 Lgr 11 avsnitt 25 74 Prop 19979894 Laumlroplan foumlr det obligatoriska skolvaumlsendet foumlrskoleklassen

och fritidshemmet mm sid 16

den verksamheten I detta samarbete aumlr det vaumlsentligt att rektorn skapar foumlrutsaumlttningar foumlr oumlmsesidighet och jaumlmboumlrdighet i samshyarbetet mellan olika personalkategorier daumlr eleven staringr i fokus foumlr samarbetet

Skollagens bestaumlmmelser om saumlrskilt stoumld gaumlller aumlven foumlr fritidshemmet Detta foumlrutsaumltter ett samarbete mellan fritidsshyhemmet och foumlrskoleklassen eller skolan naumlr behovet av saumlrskilt stoumld utreds i naringgon av verksamheterna saring att personalen beaktar samtliga omstaumlndigheter foumlr eleven Detta gaumlller aumlven om verkshysamheterna har olika huvudmaumln75 Naumlr aringtgaumlrder utarbetas foumlr tiden i fritidshemmet aumlr det noumldvaumlndigt att dessa aumlr anpassade till elevens specifika behov av saumlrskilt stoumld i den miljoumln (Laumls mer om arbetet med stoumldaringtgaumlrder i Skolverkets Allmaumlnna raringd om arbete med extra anpassningar saumlrskilt stoumld och aringtgaumlrdsprogram Dessa allmaumlnna raringd gaumlller foumlr fritidshemmet76) I de fall som pershysonalen i fritidshemmet misstaumlnker att ett barn far illa behoumlver de i likhet med all personal som arbetar i verksamheter med barn och ungdomar anmaumlla detta enligt socialtjaumlnstlagen77

Det aumlr vaumlrdefullt att personalen i fritidshemmet faringr relevant kaumlnnedom om elevernas skriftliga individuella utvecklingsplaner och de aringtgaumlrdsprogram som har uppraumlttats inom ramen foumlr foumlrshyskoleklassens eller skolans verksamhet Personalen i fritidshemshymet faringr daring en god insikt i elevernas utvecklingsbehov och kan ta tillvara situationer som uppstaringr i vardagen foumlr att paring ett positivt saumltt stoumldja elevernas maringluppfyllelse I maringnga fall aumlr det ocksaring betydelsefullt foumlr eleven att personalen i fritidshemmet faringr moumljshylighet att delta och bidra med sin kompetens och erfarenhet vid utformandet av dessa dokument Personalen i fritidshemmet kan daring bidra med kompletterande perspektiv och erfarenheter av eleven i en annan miljouml aumln foumlrskoleklassen eller skolan

Rektorn kan organisera arbetet saring att fritidshemmets personal aumlven arbetar i foumlrskoleklassen eller skolan Detta goumlr det moumljligt att integrera fritidspedagogisk verksamhet med undervisning under schemalagd tid inom skolans ram78 I de fall daumlr personashy

76 Skolverket 2013 Allmaumlnna raringd om arbete med extra anpassningar saumlrskilt stoumld och aringtgaumlrdsprogram

77 14 kap 1 sect socialtjaumlnstlagen samt 29 kap 13 sect skollagen 78 Prop 200910165 Den nya skollagen ndash foumlr kunskap valfrihet och trygghet

sid 403

len i fritidshemmet aumlven tjaumlnstgoumlr i foumlrskoleklassens eller skolans verksamhet aumlr det av vikt att rektorn aumlr tydlig med deras roller och uppdrag Om det raringder otydligheter omkring detta kan det uppstaring olika foumlrvaumlntningar hos respektive yrkeskategori paring vad personalen i fritidshemmet kan bidra med vilket kan leda till att kompetensen hos fritidshemmets personal inte tas tillvara fullt ut Det aumlr vaumlrdefullt att rektorn ser till att skapa utrymme foumlr gemensamma pedagogiska diskussioner mellan personalen i fritidshemmet och i skolan utoumlver planeringen av den dagliga verksamheten

Rektorn behoumlver aumlven skapa utrymme foumlr personalen i frishytidshemmet att i de fall daring de aumlven tjaumlnstgoumlr i foumlrskoleklassen eller skolan kunna staumllla om mellan de olika uppdragen Det aumlr noumldvaumlndigt att personalen faringr moumljlighet att ta emot eleverna paring ett vaumllkomnande saumltt naumlr verksamheten i fritidshemmet tar vid till exempel genom att foumlrbereda aktiviteter och material

Det aumlr ocksaring viktigt att rektorn skapar en organisation foumlr erfarenhetsutbyte i samband med elevernas oumlvergaringng fraringn foumlrshyskolan till foumlrskoleklassen eller skolan och fritidshemmet I samshyband med dessa oumlvergaringngar framgaringr det av laumlroplanen att skolan och fritidshemmet ska straumlva efter att naring ett foumlrtroendefullt samshyarbete med foumlrskolan samt att personalen ska utbyta kunskaper och erfarenheter med den personal som arbetar i foumlrskolan79

Olika former foumlr information och inflytande (punkten 5) Av skollagen foumlljer att elevernas varingrdnadshavare ska erbjudas moumljlighet till inflytande oumlver utbildningen i fritidshemmet Foumlr att ge alla elevers varingrdnadshavare tillfaumllle att ta del av informashytion och utoumlva sitt inflytande aumlr det viktigt att denna moumljlighet ges i olika former Det aumlr enligt laumlroplanen rektorn som har ett saumlrskilt ansvar foumlr att formerna foumlr samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att foumlraumlldrarna faringr information om skoshylans maringl och saumltt att arbeta80

Rektorn aumlr ansvarig foumlr att det inom varje skolenhet finns ett eller flera forum foumlr samraringd I de fall som fritidshemmet foumlrshyskoleklassen och skolan har ett gemensamt forum foumlr samraringd aumlr det av vikt att se till att den information och de fraringgor som tas upp i forumet kan handla om alla dessa tre verksamheter

79 Lgr 11 avsnitt 25 80 Lgr 11 avsnitt 28

Forum foumlr samraringd har tvaring huvuduppgifter Den ena aumlr att vara en arena foumlr att ge elevernas varingrdnadshavare moumljlighet att foumlra fram foumlrslag och synpunkter i olika fraringgor I ett saringdant forum ska inte fraringgor som beroumlr enskilda elever varingrdnadshavare och personal behandlas81 Den andra huvuduppgiften aumlr att ge inforshymation om kommande beslut i fraringgor som kan paringverka eleverna och aumlr av intresse foumlr varingrdnadshavarna Paring saring vis faringr varingrdnadsshyhavarna en moumljlighet att paringverka besluten i saring god tid och i saringdan ordning att det innebaumlr en reell moumljlighet till inflytande

ALLMAumlNNA RAringD

Personalen i fritidshemmet boumlr

1 inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elev gruppen har foumlr att kunna erbjuda dem en meningsfull och varierad verksamhet

2 vaumllja aktiviteter arbetssaumltt och arbetsformer som ger eleverna en moumljlighet att utvecklas i riktning mot de oumlvergripande maringlen i laumlroplanens andra del

3 ge eleverna moumljlighet till nya och foumlrdjupade kunskaper och erfaren-heter oumlver tid genom att skapa en progression i verksamheten samt

4 utgaring fraringn samspelet i gruppen foumlr att utveckla elevernas foumlrmaringga att kommunicera samt lyssna till tolka och foumlrstaring andras synpunkter och deras saumltt att uttrycka sig

KoMMENtARER

En meningsfull och varierad verksamhet (punkten 1) Fritidshemmet ska enligt skollagen erbjuda eleverna en meningsfull fritid och rekreation samt stimulera deras utveckshyling och laumlrande83 Eleverna har moumljlighet att uppleva fritiden som meningsfull naumlr verksamheten aumlr trygg och stimuleranshyde samt formas utifraringn deras aringlder mognad behov intressen och erfarenheter En foumlrutsaumlttning foumlr att eleverna ska uppleva meningsfullhet aumlr att de goumlrs delaktiga och faringr inflytande oumlver utformningen av verksamheten84

Genom att inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har kan personalen faring baumlttre foumlrutshy

82 1 kap 10 sect 3 kap 3 sect 4 kap 9 sect och 14 kap 2 sect skollagen samt Lgr 11 avsnitt 1 21 22 23 25 och 26

sid 404

saumlttningar att erbjuda eleverna en meningsfull och varierad frishytid Inventeringen av elevernas behov ger aumlven fritidshemmet en moumljlighet att arbeta med det saring kallade kompensatoriska uppshydraget i skollagen Detta innebaumlr att straumlva efter att uppvaumlga de skillnader som finns mellan elevernas foumlrutsaumlttningar att tillgoshydogoumlra sig utbildningen85

Elevernas behov kan skifta oumlver tid och daumlrfoumlr aumlr det vaumlrdeshyfullt foumlr personalen att kaumlnna till var eleverna befinner sig i sin utveckling och vad de aumlr intresserade av Den vetskapen utgoumlr tillsammans med maringlen och riktlinjerna i laumlroplanen ett undershylag foumlr personalens planering av verksamheten Personalen kan informera sig om elevernas behov och intressen paring flera saumltt till exempel genom informella och formella samtal med eleverna i samband med demokratiska forum och vid observationer av eleven och elevgruppen

Personalen i fritidshemmet kan anvaumlnda kunskaperna om elevernas behov och intressen paring flera saumltt Dels kan personalen laringta kunskapen ligga till grund foumlr planeringen av aktiviteterna i verksamheten dels kan vetskapen om elevernas behov och inshytressen utgoumlra ett underlag foumlr att erbjuda andra alternativ aumln de som eleverna normalt vaumlljer Aktiviteterna paring fritidshemmet behoumlver bidra till att utmana eleverna samt ge dem moumljlighet att foumlrdjupa och utvidga sina kunskaper och erfarenheter Eleverna kan paring saring saumltt faring moumljlighet att proumlva paring aktiviteter och anvaumlnda sig av foumlrmaringgor som de inte tidigare har erfarenhet av eller kaumlnshyner sig osaumlkra paring Daumlrigenom faringr eleverna en moumljlighet att skapa meningsfullhet i nya eller foumlr dem tidigare ovana situationer och aktiviteter

Foumlr att kunna moumlta och utmana varje elev i sin utveckling aumlr det noumldvaumlndigt att personalen faringr en bild av hur eleverna vaumlljer bland de aktiviteter som fritidshemmet erbjuder Det innebaumlr till exempel att observera vilka som vaumlljer vad om de vaumlljer samshyma eller olika aktiviteter fraringn garingng till garingng om de aumlr tillsamshymans med olika kamrater eller alltid med samma om de vaumlljer mot bakgrund av traditionella koumlnsroller eller om naringgon aldrig vaumlljer vissa aktiviteter Det aumlr viktigt att ge alla elever oavsett koumln koumlnsoumlverskridande identitet eller uttryck lika stort utrymshyme i verksamheten samt att tillaumlmpa ett normkritiskt arbetssaumltt naumlr det gaumlller alla diskrimineringsgrunder Det senare kan till

exempel innebaumlra att arbeta aktivt foumlr att motverka att eleverna goumlr traditionella koumlnsbundna val av aktiviteter I de fall som det finns elever med funktionsnedsaumlttningar i gruppen behoumlver personalen vaumlga in vilka behov som eleverna har i den dagliga verksamheten foumlr att saring laringngt som moumljligt kunna motverka konshysekvenserna av funktionsnedsaumlttningarna Daumlrigenom kan alla elever ges moumljlighet att delta paring samma villkor och utvecklas saring laringngt som moumljligt

Att eleverna har moumljlighet att paringverka och vaumllja vad de vill goumlra i fritidshemmet aumlr inte detsamma som att de alltid faringr beshystaumlmma vilka aktiviteter de vill aumlgna sig aringt Foumlr att eleverna ska uppleva att de har inflytande aumlr det dock viktigt att personalen i fritidshemmet lyssnar paring deras oumlnskemaringl och aringsikter tar staumlllshyning till dessa samt kommunicerar med eleverna saring att de foumlrstaringr personalens prioriteringar och staumlllningstaganden

Leken kan bidra till att skapa meningsfullhet foumlr eleverna och den har en central plats i fritidshemmets verksamhet I leken kan eleverna bland annat bearbeta intryck utveckla fantasi och kreativitetet och utveckla sin samarbetsshy och kommunikationsshyfoumlrmaringga Leken ger aumlven eleverna moumljlighet att oumlva sig i turshytagning samfoumlrstaringnd koncentration och utharingllighet Det haumlr aumlr erfarenheter och foumlrmaringgor som i foumlrlaumlngningen kan bidra till oumlkad maringluppfyllelse foumlr eleverna Det aumlr vaumlrdefullt att det finns utrymme foumlr baringde elevernas egna lekar och foumlr lekar som aumlr initierade av personalen Daring eleverna leker paring eget initiativ behoumlver personalen ha en tydlig roll vilket kan vara allt ifraringn att observera grupprocessen och minimera saringdant som stoumlr till att stoumldja elever att komma in i leken eller att tillfoumlra naringgot nytt i syfte att utveckla den

Planering i riktning mot oumlkad maringluppfyllelse (punkten 2) Det aumlr laumlrare i fritidshem och fritidspedagoger som ansvarar foumlr undervisningen i fritidshemmet och det aumlr deras uppdrag att se till att arbetet bedrivs med utgaringngspunkt i laumlroplanen Foumlr att faring till staringnd en maringlstyrd verksamhet behoumlver personalen i fritidshemmet utgaring fraringn laumlroplanens foumlrsta och andra del naumlr de planerar undervisningen Det aumlr inte tillraumlckligt att endast plashynera olika aktiviteter till exempel en skapande verksamhet eller en roumlrelseaktivitet och sedan utvaumlrdera aktiviteten Daring kommer planeringen och utvaumlrderingen att inriktas mer paring vad man goumlr det vill saumlga sjaumllva aktiviteteten aumln vilket syftet aumlr med verksamshy

heten och vilka maringl i laumlroplanen som eleverna ska ges moumljlighet att utvecklas i riktning mot

Maringlen i laumlroplanen handlar till exempel om att eleverna kan rdquoloumlsa problem och omsaumltta ideacuteer i handling paring ett kreativt saumlttrdquo rdquolaumlra utforska och arbeta baringde sjaumllvstaumlndigt och tillsammans med andrardquo eller att eleverna rdquohar kunskap om demokratins principer och utvecklar sin foumlrmaringga att arbeta i demokratiska formerrdquo86

Genom att synliggoumlra exempelvis dessa maringl blir det daumlrefter moumljligt att staumllla sig fraringgan Hur kan man se eller veta att frishytidshemmet bidrar till att eleverna kan loumlsa problem laumlra tillshysammans med andra eller utvecklar sin foumlrmaringga att arbeta i demokratiska former Svaret paring den fraringgan aumlr vad planeringen uppfoumlljningen och utvaumlrderingen sedan kan riktas mot87

Personalen i fritidshemmet ska aumlven arbeta utifraringn riktlinshyjerna i laumlroplanen foumlr att ge eleverna moumljlighet att utvecklas i riktning mot laumlroplanens maringl Det kan till exempel innebaumlra att rdquoverka foumlr att flickor och pojkar faringr ett lika stort inflytande oumlver och utrymme i undervisningenrdquo eller att rdquoverka foumlr att utveckla kontakter med kulturshy och arbetsliv foumlreningsliv samt andra verksamheter utanfoumlr skolan som kan berika den som en laumlrande miljoumlrdquo88

Verksamheten i fritidshemmet ska enligt skollagen komshyplettera foumlrskoleklassen skolan och vissa saumlrskilda utbildningsshyformer89 En gemensam syn paring laumlrande i de olika skolformerna utgoumlr dock inget hinder foumlr att beakta fritidshemmets egenshyart90 Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande laborativ och praktisk metodik bidra till elevernas maringluppfyllelshyse i baringde fritidshemmet och skolan Den forskning som maringnga garingnger har gjorts foumlr att finna former foumlr att optimera laumlrandet i skolan har visat sig staumlmma vaumll med hur man redan arbetar eller straumlvar mot att arbeta i fritidshemmen91

86 Lgr 11 avsnitt 22 87 Haringkansson J 2013 Systematiskt kvalitetsarbete i foumlrskola skola och fritidsshy

hem Lund Studentlitteratur sid 39 88 Lgr 11 avsnitt 23 och 26 89 14 kap 2 sect skollagen 90 Prop 200910165 Den nya skollagen ndash foumlr kunskap valfrihet och trygghet

sid 404 91 Pihlgren A S (red) 2013 Fritidshemmets didaktik Lund Studentlitteratur

sid 73

Genom att eleverna moumlter en variation av aktiviteter arbetsshysaumltt och arbetsformer i fritidshemmet kan deras laumlrande och utshyveckling stimuleras i en annan laumlrmiljouml och i andra situationer aumln de som foumlrskoleklassen och skolan erbjuder Fritidshemmet och foumlrskoleklassen respektive skolan kompletterar daumlrmed varshyandra vilket innebaumlr att verksamheterna kan bidra till att stishymulera elevernas utveckling av normer vaumlrden kunskaper samt ansvarstagande och inflytande

Nya och foumlrdjupade kunskaper och erfarenheter (punkten 3) Det aumlr viktigt att verksamheten i fritidshemmet anpassas till den aktuella elevgruppens behov med haumlnsyn tagen till att det kan vara stora aringldersskillnader i gruppen Det kan vara befogat att saumlrskilt uppmaumlrksamma de yngsta och de aumlldsta elevernas behov naumlr personalen planerar och utformar verksamheten Alla elever behoumlver stoumld och utmaningar utifraringn den nivaring som de befinner sig paring och det aumlr personalens uppgift att straumlva efter att verksamshyheten upplevs som stimulerande av alla elever92

Det aumlr noumldvaumlndigt att det finns en progression i verksamheten oumlver tid foumlr att eleverna ska faring moumljlighet till nya och foumlrdjupade kunskaper och erfarenheter samt ett successivt oumlkat ansvar Elevshyerna behoumlver uppleva att de utvecklas och utmanas i verksamshyheten genom aringren och inte aumlr haumlnvisade till liknande aktiviteter och utbud fraringn aringr till aringr Paring saring saumltt garingr det att bevara deras glaumldje och entusiasm infoumlr att laumlra sig och ta itu med nya utmaningar Det aumlr ocksaring viktigt att elevernas ansvar och inflytande oumlkar med stigande aringlder och mognad

I samband med att eleverna slutar i fritidshemmet aumlr det vaumlrdefullt att personalen foumlrbereder eleverna infoumlr detta Det kan bland annat innebaumlra att stoumldja elevernas kontakter med det omgivande foumlreningslivet samt i foumlrekommande fall foumlrbereda eleverna infoumlr en oumlvergaringng till oumlppen fritidsverksamhet93

92 Skolinspektionen 2010 Kvalitet i fritidshem Kvalitetsgranskning sid 31 93 Fraringn och med houmlstterminen det aringr daring eleven fyller tio aringr faringr oumlppen fritidsshy

verksamhet erbjudas i staumlllet foumlr fritidshem om eleven inte paring grund av fysiska psykiska eller andra skaumll aumlr i behov av saringdant saumlrskilt stoumld i sin utshyveckling som endast kan erbjudas i fritidshem Dessa bestaumlmmelser aringterfinns i 14 kap 7 sect skollagen

Att resonera lyssna till samt tolka och foumlrstaring vad andra uttrycker (punkten 4) Enligt skollagen ska fritidshemmet fraumlmja allsidiga kontakter och social gemenskap94 Elevernas utveckling och socialisation sker i grupp och det aumlr ocksaring inom gruppen som sociala normer och vaumlrden proumlvas och utvecklas I fritidshemmet ska stor vikt laumlggas vid att uppmuntra eleverna att i samspel med kamrater utveckla sin sociala kompetens95

Samtidigt som elevgruppen kan fungera som en arena foumlr soshycial gemenskap utveckling och laumlrande aumlr det emellertid ocksaring naturligt att det uppstaringr konflikter i alla grupper Dessa kan ha sitt ursprung i olika uppfattningar men det kan ocksaring handla om rena missfoumlrstaringnd eller hur naringgon har uttryckt sig Det avshygoumlrande foumlr hur konflikter utvecklas aumlr hur den enskilda indivishyden laumlr sig att kommunicera och hantera saringdana situationer Av riktlinjerna i laumlroplanen foumlljer att personalen i fritidshemmet ska rdquooumlppet redovisa och diskutera skiljaktiga vaumlrderingar uppfattshyningar och problemrdquo samt rdquoklargoumlra och med eleverna diskutera det svenska samhaumlllets vaumlrdegrund och dess konsekvenser foumlr det personliga handlandetrdquo96 I fritidshemmet har personalen maringnga moumljligheter att utgaring fraringn situationer och samtal som uppstaringr i gruppen foumlr att paring ett medvetet saumltt stoumldja elevernas foumlrmaringga att resonera och argumentera med andra utifraringn olika staringndpunkshyter Paring saring saumltt kan konflikter i gruppen anvaumlndas foumlr att utveckla elevernas foumlrmaringga att loumlsa meningsmotsaumlttningar paring ett respektshyfullt och konstruktivt saumltt istaumlllet foumlr genom olika former av maktutoumlvande eller varingld

Elevers kommunikation aumlr inte alltid verbal och eleverna i en grupp har olika foumlrutsaumlttningar att paring ett nyanserat saumltt kunna formulera vad de kaumlnner anser och behoumlver Daumlrfoumlr aumlr det av vikt att personalen i fritidshemmet lyssnar in och tolkar det som eleverna vill uttrycka och hjaumllper dem att saumltta ord paring sina kaumlnsshylor aringsikter och behov Det aumlr viktigt att vara uppmaumlrksam paring att aktiviteter i stora grupper kan foumlrsvaringra den haumlr moumljligheten att lyssna in och stoumldja elevernas foumlrmaringga att uttrycka sig Naumlr verksamheten bedrivs i stora grupper finns till exempel risken att

sid 404 96 Lgr 11 avsnitt 21

det aumlr de mest houmlgljudda eleverna som faringr moumljlighet att komma till tals medan de mer tystlaringtna eleverna foumlrbises

Spraringk och taumlnkande houmlr samman och det aumlr betydelsefullt att ha ett rikt och varierat spraringk foumlr att kunna foumlrstaring och verka i ett samhaumllle daumlr kulturer livsaringskaringdningar generationer och spraringk moumlts I sameskolan och specialskolan finns dessutom ett tvaringshyspraringkighetsuppdrag vilket innebaumlr att fritidshem kopplade till dessa verksamheter behoumlver arbeta saumlrskilt med fokus paring elevshyernas utveckling mot tvaringspraringkighet I arbetet med elever fraringn grundsaumlrskolan har personalen i fritidshemmet maringnga moumljligshyheter att stoumldja elevernas kommunikationsfoumlrmaringga paring baringde vershybala och paring andra saumltt

Arbetet med elevernas kommunikationsfoumlrmaringga kan bidra till att eleverna utvecklas mot flera av maringlen i laumlroplanens andra del bland annat att kunna rdquogoumlra och uttrycka medvetna etiska staumlllningstaganden grundade paring kunskaper om maumlnskliga raumlttigheter och grundlaumlggande demokratiska vaumlrderingar samt personliga erfarenheterrdquo eller att kunna rdquosamspela i moumlten med andra maumlnniskor utifraringn kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor kultur spraringk religion och historiardquo97 Det aumlr en viktig laumlrdom att foumlrstaring bakgrunden till att andra har en annan uppfattshyning aumln en sjaumllv Att laumlra sig att lyssna till en annan maumlnniskas erfarenheter kaumlnslor och behov staumlrker den empatiska foumlrmaringgan ger nya insikter och kan leda till baumlttre foumlrutsaumlttningar att hitta gemensamma loumlsningar98 I en miljouml daumlr olikheter i gruppen ses som naringgot naturligt och sjaumllvklart faringr eleverna i foumlrlaumlngningen en moumljlighet att utveckla foumlrstaringelse och respekt foumlr olika saumltt att taumlnka och vara

Personalen i fritidshemmet behoumlver vara uppmaumlrksamma paring om det foumlrekommer olika former av diskriminering trakasserier eller annan kraumlnkande behandling i verksamheten Detta gaumlller aumlven om personalen faringr kaumlnnedom om att detta foumlrekommer i digitala miljoumler daumlr eleverna vistas I dessa fall aumlr det noumldvaumlndigt att personalen vidtar aringtgaumlrder foumlr att foumlrebygga och motverka detta99 (Laumls mer om hur detta arbete kan bedrivas i Skolverkets Allmaumlnna raringd om arbetet mot diskriminering och kraumlnkande beshyhandling Dessa allmaumlnna raringd gaumlller foumlr fritidshemmet)

97 Lgr 11 avsnitt 22 98 Rosenberg B Marshall 2003 Nonviolent communication Friare Liv 99 Skolverket 2012 Allmaumlnna raringd om arbetet mot diskriminering och kraumlnkande

behandling

De allmaumlnna raringden utgaringr fraringn bestaumlmmelser i skollagen och laumlroshyplanerna100

ALLMAumlNNA RAringD

1 informera och foumlra en dialog med elevens varingrdnadshavare om hur aktiviteterna i fritidshemmet leder fram till syftet och maringlen med fritidshemmets verksamhet och

2 erbjuda eleven och elevens varingrdnadshavare samtal om elevens trivsel laumlrande och utveckling i fritidshemmet antingen tillsammans med personalen i foumlrskoleklassen eller skolan eller enskilt i fritidshemmet

KoMMENtARER

Informera om verksamheten (punkten 1) Enligt laumlroplanen ska de olika utbildningsverksamheterna klargoumlra foumlr eleverna och elevernas varingrdnadshavare vilka maringl utbildningen har samt vilka raumlttigheter och skyldigheter eleverna och deras varingrdnadshavare har Av laumlroplanen foumlljer ocksaring att det aumlr en foumlrutshysaumlttning att fritidshemmet aumlr tydligt i fraringga om maringl inneharingll och arbetsformer foumlr att eleverna och deras varingrdnadshavare ska ha moumljshylighet att paringverka och utoumlva inflytande101

Enligt skollagen ska elevernas varingrdnadshavare ges moumljlighet att delta i det systematiska kvalitetsarbetet samt medverka i foshyrum foumlr samraringd102 I dessa sammanhang har varingrdnadshavarna moumljlighet att foumlra fram foumlrslag och synpunkter paring verksamheshyten i fritidshemmet Maringnga garingnger faringr aumlven elevernas varingrdnadsshyhavare ocksaring moumljlighet att laumlmna sina synpunkter paring verksamshyheten i brukarundersoumlkningar som aumlr vanligt att huvudmaumlnnen anvaumlnder sig av

100 3 kap 4 sect 4 kap 9 sect och 12ndash14 sectsect skollagen samt Lgr 11 avsnitt 1 och 24

101 Lgr 11 avsnitt 1 102 4 kap 4 sect och 13 sect skollagen

Det aumlr viktigt att personalen i fritidshemmet informerar elevshyernas varingrdnadshavare om fritidshemmets syfte och maringl samt hur personalen i fritidshemmet konkretiserar maringlen i det pedashygogiska arbetet Naumlr elevernas varingrdnadshavare har faringtt den inforshymationen vet de vad som aumlr moumljligt att foumlrvaumlnta sig av fritidsshyhemmet Daring kan de laumlttare saumltta in det som sker i verksamheten i ett sammanhang till exempel urskilja det underliggande syftet bakom olika aktiviteter

Den haumlr typen av information kan foumlrmedlas i olika sammanshyhang och former I samband med att varingrdnadshavarna haumlmtar och laumlmnar eleverna finns det naturliga tillfaumlllen till informationsshyutbyte och dialog Information kan ocksaring laumlmnas till exempel vid foumlraumlldramoumlten eller i form av utstaumlllningar i verksamheten Andra former foumlr samverkan och dialog kan till exempel vara vid enskilda samtal gemensamt fika eller oumlppet hus i verksamheten

Samtal om elevens trivsel laumlrande och utveckling (punkten 2) Personalen i fritidshemmet ansvarar foumlr att ta initiativ till och vara drivande i arbetet med att faring till staringnd ett foumlrtroendefullt oumlppet och respektfullt samarbete med elevernas varingrdnadshavare Ett gott samarbete mellan hemmen och fritidshemmet ger elevshyerna en moumljlighet att uppleva kontinuitet i tillvaron

Om fritidshemmet arbetar tillsammans med foumlrskoleklassen eller skolan aumlr det en foumlrdel om personalen fraringn de baringda verkshysamheterna genomfoumlr samtal med elevens varingrdnadshavare gemensamt till exempel i samband med elevens utvecklingsshysamtal i foumlrskoleklassen eller skolan Detta goumlr det moumljligt foumlr eleven och elevens varingrdnadshavare att faring en samlad bild av elevens hela skolsituation vid ett och samma tillfaumllle Gemenshysamma samtal kan ocksaring bidra till att skapa ett helhetsperspektiv paring elevernas utveckling laumlrande och utbildning foumlr personalen i de olika verksamheterna Om fritidshemmet och foumlrskoleklassen eller skolan inte erbjuder gemensamma samtal med eleverna och deras varingrdnadshavare boumlr fritidshemmet erbjuda eleven och elevens varingrdnadshavare samtal om elevens trivsel utveckling och laumlrande enskilt i fritidshemmet

Samtalen med hemmet behoumlver bygga paring en bred och nyanshyserad bild av elevens trivsel utveckling och laumlrande och paring vilket saumltt verksamheten i fritidshemmet bidrar till detta Det aumlr vikshytigt att elevens utveckling saumltts i ett vitt pedagogiskt och socialt

sammanhang och att eleven vid dessa samtal inte jaumlmfoumlrs med naringgon annan aumln sig sjaumllv Det aumlr centralt att samtalen utformas paring ett saringdant saumltt att eleven aumlr delaktig och att kommunikationen sker i samverkan med eleven I dialogen med fritidshemmet har varingrdnadshavaren moumljlighet att bidra med sina kunskaper om och erfarenheter av sitt barn samt information om saringdant som kan paringverka elevens situation i fritidshemmet Dialogen mellan hemmet och fritidshemmet ger personalen en moumljlighet att utgaring fraringn elevens behov foumlrutsaumlttningar erfarenheter oumlnskemaringl och synpunkter vid planeringen av verksamheten

Referenser

Skollagen (SFS 2010800)

Miljoumlbalk (SFS 1998808)

Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)

Foumlrordningar Foumlrordningen (SFS 1998901) om verksamhetsutoumlvares egenshykontroll

Foumlrordningen (SKOLFS 201037) om laumlroplan foumlr grundskolan foumlrskoleklassen och fritidshemmet

Foumlrordningen (SKOLFS 2010250) om laumlroplan foumlr specialshyskolan samt foumlr foumlrskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Foumlrordningen (SKOLFS 2010251) om laumlroplan foumlr sameskolan samt foumlr foumlrskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Foumlrordningen (SFS 2011326) om behoumlrighet och legitimation foumlr laumlrare och foumlrskollaumlrare

Foumlrarbeten Regeringens proposition 200910165 Den nya skollagen ndash foumlr kunskap valfrihet och trygghet

Regeringens proposition 201314148 Vissa skollagsfraringgor

Skolverkets allmaumlnna raringd Skolverkets allmaumlnna raringd (SKOLFS 201210) Arbetet mot diskrishyminering och kraumlnkande behandling

Skolverkets allmaumlnna raringd (SKOLFS 201298) Systematiskt kvalishytetsarbete foumlr skolvaumlsendet

Skolverkets allmaumlnna raringd (SKOLFS 20138) Arbete med extra anpassningar saumlrskilt stoumld och aringtgaumlrdsprogram

Oumlvrigt Andersson B 2013 Nya fritidspedagoger I spaumlnningsfaumlltet mellan tradition och nya styrformer Umearing Umearing universitet

Barnombudsmannen 2013 Uppnaring kvalitet i beslut som roumlr barn och unga Faktablad 2013

Ellneby Y 1999 Om barn och stress ndash och vad vi kan goumlra aringt det Stockholm Natur amp Kultur

Haringkansson J 2013 Systematiskt kvalitetsarbete i foumlrskola skola och fritidshem Strategier och metoder Lund Studentlitteratur

Olsson C 2010 Tema fritidshem Forskningse den nationella forskningsportalen

Pihlgren A S (red) 2013 Fritidshemmets didaktik Lund Studentlitteratur

Rohlin M (red) 2013 Meningsskapande fritidshem Studio som arena foumlr multimodalt laumlrande Lund Studentlitteratur

Rosenberg M 2003 Nonviolent Communication Friare Liv

Skolinspektionen 2010 Kvalitet i fritidshem Kvalitetsgranskning rapport nr 20103

Skolinspektionen 2010 Framgaringng i undervisningen En sammanshystaumlllning av forskningsresultat som stoumld foumlr granskning paring vetenshyskaplig grund i skolan

Skolverket 2003 Gruppstorlekar och personaltaumlthet i foumlrskola foumlrskoleklass och fritidshem rapport nr 237

Skolverket 2011 Fritidshemmet En samtalsguide om uppdrag kvalitet och utveckling

Skolverket 2011 Fritidshemmet Laumlrande i samspel med skolan

Skolverket 2011 Kommunalt huvudmannaskap i praktiken rapport nr 362

Skolverket 2013 Foumlraumlldrars val och instaumlllning till foumlrskola och fritidshem rapport nr 392

Skolverket 2013 Kommunernas resursfoumlrdelning till grundskolor rapport nr 391

Bilaga 1 De aktuella bestaumlmmelserna i sin helhet

De allmaumlnna raringden utgaringr fraringn foumlljande bestaumlmmelser

SKoLLAgEN (2010800)

1 kap Inledande bestaumlmmelser

Syftet med utbildningen inom skolvaumlsendet

4 sect Utbildningen inom skolvaumlsendet syftar till att barn och elever ska inhaumlmta och utveckla kunskaper och vaumlrden Den ska fraumlmja alla barns och elevers utveckling och laumlrande samt en livsshylaringng lust att laumlra Utbildningen ska ocksaring foumlrmedla och foumlrankra respekt foumlr de maumlnskliga raumlttigheterna och de grundlaumlggande demokratiska vaumlrderingar som det svenska samhaumlllet vilar paring

I utbildningen ska haumlnsyn tas till barns och elevers olika behov Barn och elever ska ges stoumld och stimulans saring att de utvecklas saring laringngt som moumljligt En straumlvan ska vara att uppvaumlga skillnader i barshynens och elevernas foumlrutsaumlttningar att tillgodogoumlra sig utbildningen

Utbildningen syftar ocksaring till att i samarbete med hemmen fraumlmja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till akshytiva kreativa kompetenta och ansvarskaumlnnande individer och medborgare

Utformningen av utbildningen

5 sect Utbildningen ska utformas i oumlverensstaumlmmelse med grundshylaumlggande demokratiska vaumlrderingar och de maumlnskliga raumlttigshyheterna som maumlnniskolivets okraumlnkbarhet individens frihet och integritet alla maumlnniskors lika vaumlrde jaumlmstaumllldhet samt solidarishytet mellan maumlnniskor

Var och en som verkar inom utbildningen ska fraumlmja de maumlnskliga raumlttigheterna och aktivt motverka alla former av kraumlnshykande behandling

Utbildningen ska vila paring vetenskaplig grund och beproumlvad erfarenhet

Lika tillgaringng till utbildning

8 sect Alla ska oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska foumlrharingllanden ha lika tillgaringng till utbildning i skolshy

vaumlsendet om inte annat foumlljer av saumlrskilda bestaumlmmelser i denna lag

I diskrimineringslagen (2008567) finns bestaumlmmelser som har till aumlndamaringl att motverka diskriminering och paring andra saumltt fraumlmja lika raumlttigheter och moumljligheter inom utbildningsomraringdet oavsett koumln koumlnsoumlverskridande identitet eller uttryck etnisk tillshyhoumlrighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell laumlggning eller aringlder

Likvaumlrdig utbildning

9 sect Utbildningen inom skolvaumlsendet ska vara likvaumlrdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas

Saumlrskild haumlnsyn till barnets baumlsta

10 sect I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som roumlr barn ska barnets baumlsta vara utgaringngspunkt Med barn avses varje maumlnniska under 18 aringr

Barnets instaumlllning ska saring laringngt det aumlr moumljligt klarlaumlggas Barn ska ha moumljlighet att fritt uttrycka sina aringsikter i alla fraringgor som roumlr honom eller henne Barnets aringsikter ska tillmaumltas betydelse i foumlrharingllande till barnets aringlder och mognad

2 kap Huvudmaumln och ansvarsfoumlrdelning

Huvudmannens ansvar foumlr utbildningen

8 sect Huvudmannen ansvarar foumlr att utbildningen genomfoumlrs i enlighet med bestaumlmmelserna i denna lag foumlreskrifter som har meddelats med stoumld av lagen och de bestaumlmmelser foumlr utbildshyningen som kan finnas i andra foumlrfattningar

Rektor och foumlrskolechef

9 sect Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samshyordnas av en rektor Det pedagogiska arbetet vid en foumlrskoleshyenhet ska ledas och samordnas av en foumlrskolechef Dessa ska saumlrshyskilt verka foumlr att utbildningen utvecklas

Rektorn och foumlrskolechefen ska benaumlmnas paring detta saumltt Dessa benaumlmningar ska foumlrbeharingllas den som har en anstaumlllning som rektor eller foumlrskolechef

En staumlllfoumlretraumldare faringr utses foumlr en rektor eller en foumlrskolechef

10 sect Rektorn och foumlrskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i oumlvrigt de beslut och har det ansvar som framgaringr av saumlrskilda foumlreskrifter i denna lag eller andra foumlrfattshyningar

Rektorn och foumlrskolechefen faringr uppdra aringt en anstaumllld eller en uppdragstagare vid foumlrskoleshy eller skolenheten som har tillshyraumlcklig kompetens och erfarenhet att fullgoumlra enskilda ledningsshyuppgifter och besluta i fraringgor som avses i foumlrsta stycket om inte annat anges

Vilka som faringr undervisa i skolvaumlsendet

13 sect Endast den som har legitimation som laumlrare eller foumlrskolshylaumlrare och aumlr behoumlrig foumlr viss undervisning faringr bedriva undervisshyningen

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer faringr meddela foumlreskrifter om vad som kraumlvs foumlr att vara behoumlrig att bedriva viss undervisning i skolvaumlsendet

Regeringen faringr aumlven meddela foumlreskrifter om undantag fraringn kraven paring legitimation och behoumlrighet foumlr saringdana speciallaumlrare och specialpedagoger som aumlr anstaumlllda som laumlrare i grundsaumlrshyskolan specialskolan gymnasiesaumlrskolan eller saumlrskild utbildshyning foumlr vuxna

14 sect Utoumlver laumlrare eller foumlrskollaumlrare som avses i 13 sect faringr det i undervisningen i fritidshemmet och foumlrskolan finnas annan pershysonal med saringdan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och laumlrande fraumlmjas

15 sect En legitimerad laumlrare eller foumlrskollaumlrare har ansvar foumlr den undervisning som han eller hon bedriver

Detsamma gaumlller en laumlrare som aumlr undantagen fraringn krav paring legitimation enligt foumlreskrifter som meddelats med stoumld av 13 sect tredje stycket och den som bedriver undervisning i fall som avses i 17 sect och 18 sect andra stycket 1ndash3 Lag (2013823)

17 sect Laumlrare som inte uppfyller kraven i 13 sect faringr trots det bedriva

1 annan undervisning paring ett fraumlmmande spraringk aumln spraringkshyundervisning

2 undervisning i fristaringende skolor med saumlrskild pedagogisk inriktning och

3 undervisning i fritidshem

Laumlrare som avses i foumlrsta stycket 1 ska foumlr att faring undervisa ha en utlaumlndsk laumlrarutbildning som motsvarar en svensk laumlrarexamen och ha kompetens att undervisa paring det fraumlmmande spraringket

Laumlrare som avses i foumlrsta stycket 3 ska foumlr att faring undervisa ha en svensk eller utlaumlndsk houmlgskoleutbildning som aumlr avsedd foumlr arbete som fritidspedagog eller motsvarande

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer faringr meddela foumlreskrifter om vilka spraringk och saumlrskilda pedagogiska inriktningar som avses i foumlrsta stycket 1 och 2 Lag (2013823)

Kompetensutveckling

34 sect Huvudmannen ska se till att personalen vid foumlrskoleshy och skolenheterna ges moumljligheter till kompetensutveckling

Huvudmannen ska se till att foumlrskollaumlrare laumlrare och annan personal vid foumlrskoleshy och skolenheterna har noumldvaumlndiga insikshyter i de foumlreskrifter som gaumlller foumlr skolvaumlsendet

Lokaler och utrustning och tillgaringng till skolbibliotek

35 sect Foumlr utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behoumlvs foumlr att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas

3 kap Barns och elevers utveckling mot maringlen

Barnens och elevernas laumlrande och personliga utveckling

3 sect Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behoumlver i sitt laumlrande och sin personliga utveckling foumlr att de utifraringn sina egna foumlrutsaumlttningar ska kunna utvecklas saring laringngt som moumljligt enligt utbildningens maringl Elever som laumltt naringr de kunskapskrav som minst ska uppnarings ska ges ledning och stimushylans foumlr att kunna naring laumlngre i sin kunskapsutveckling

Information om barnets och elevens utveckling

4 sect Eleven och elevens varingrdnadshavare och varingrdnadshavare foumlr ett barn i foumlrskolan ska fortloumlpande informeras om elevens eller barnets utveckling

4 kap Kvalitet och inflytande

Huvudmannanivaring

3 sect Varje huvudman inom skolvaumlsendet ska paring huvudmannashynivaring systematiskt och kontinuerligt planera foumllja upp och utshyveckla utbildningen

Enhetsnivaring

4 sect Saringdan planering uppfoumlljning och utveckling av utbildshyningen som anges i 3 sect ska genomfoumlras aumlven paring foumlrskoleshy och skolenhetsnivaring

Kvalitetsarbetet paring enhetsnivaring ska genomfoumlras under medshyverkan av laumlrare foumlrskollaumlrare oumlvrig personal och elever Barn i foumlrskolan deras varingrdnadshavare och elevernas varingrdnadshavare ska ges moumljlighet att delta i arbetet

Rektorn och foumlrskolechefen ansvarar foumlr att kvalitetsarbete vid enheten genomfoumlrs enligt foumlrsta och andra styckena

Inriktningen paring det systematiska kvalitetsarbetet

5 sect Inriktningen paring det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 sectsect ska vara att de maringl som finns foumlr utbildningen i denna lag och i andra foumlreskrifter (nationella maringl) uppfylls

Dokumentation

6 sect Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 sectsect ska dokushymenteras

Allmaumlnt om barnens och elevernas inflytande

9 sect Barn och elever ska ges inflytande oumlver utbildningen De ska fortloumlpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareshyutveckla utbildningen och haringllas informerade i fraringgor som roumlr dem

Informationen och formerna foumlr barnens och elevernas inflyshytande ska anpassas efter deras aringlder och mognad Eleverna ska alltid ha moumljlighet att ta initiativ till fraringgor som ska behandlas inom ramen foumlr deras inflytande oumlver utbildningen Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefraringgor ska aumlven i oumlvrigt stoumldjas och underlaumlttas

I 6 kap 17 och 18 sectsect arbetsmiljoumllagen (19771160) finns bestaumlmmelser om elevskyddsombud

Allmaumlnt om varingrdnadshavares inflytande oumlver utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet

12 sect Varingrdnadshavare foumlr barn i foumlrskolan och foumlr elever i foumlrshyskoleklassen grundskolan grundsaumlrskolan specialskolan sameshyskolan och fritidshemmet ska erbjudas moumljlighet till inflytande oumlver utbildningen

Forum foumlr samraringd

13 sect Vid varje foumlrskoleshy och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum foumlr samraringd med barnen eleverna och de varingrdnadsshyhavare som avses i 12 sect Daumlr ska saringdana fraringgor behandlas som aumlr viktiga foumlr enhetens verksamhet och som kan ha betydelse foumlr barnen eleverna och varingrdnadshavarna

Inom ramen foumlr ett eller flera saringdana forum som avses i foumlrsta stycket ska barnen eleverna och varingrdnadshavarna inforshymeras om foumlrslag till beslut i saringdana fraringgor som ska behandlas daumlr och ges tillfaumllle att komma med synpunkter innan beslut fattas

Rektorn och foumlrskolechefen ansvarar foumlr att det finns forum foumlr samraringd enligt foumlrsta stycket och foumlr att informationsshy och samraringdsskyldigheten enligt andra stycket fullgoumlrs

Planering och information

14 sect Den naumlrmare utformningen av inflytandet ska anges i samshyband med den planering av verksamheten som foumlreskrivs i 4 sect

Barnen eleverna och varingrdnadshavarna ska informeras om vad som gaumlller i fraringga om inflytande och samraringd De ska ocksaring informeras om huvuddragen i de bestaumlmmelser som gaumlller foumlr utbildningen Rektorn eller foumlrskolechefen ansvarar foumlr att saringdan information laumlmnas

5 kap Trygghet och studiero

Arbetsmiljouml

3 sect Utbildningen ska utformas paring ett saringdant saumltt att alla elever tillfoumlrsaumlkras en skolmiljouml som praumlglas av trygghet och studiero

14 kap Fritidshemmet

Utbildningens syfte

2 sect Fritidshemmet kompletterar utbildningen i foumlrskoleklasshysen grundskolan grundsaumlrskolan specialskolan sameskolan och saumlrskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgoumlras i Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och laumlrande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation Utbildshyningen ska utgaring fraringn en helhetssyn paring eleven och elevens behov

Fritidshemmet ska fraumlmja allsidiga kontakter och social gemenskap

Elevgrupperna och miljoumln

9 sect Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en laumlmpshylig sammansaumlttning och storlek och att eleverna aumlven i oumlvrigt erbjuds en god miljouml

Foumlrordning (2011326) om behoumlrighet och legitimation foumlr laumlrare och foumlrskollaumlrare

2 kap Behoumlrighetsgrundande utbildning

Fritidshemmet

19 sect Behoumlrig att undervisa i fritidshemmet aumlr den som har avlagt

1 grundlaumlrarexamen enligt bilaga 2 till houmlgskolefoumlrordningen (1993100) med inriktning mot arbete i fritidshem

2 en aumlldre examen aumln som avses i 1 och som aumlr avsedd foumlr arbete i fritidshem och minst en skolform i skolvaumlsendet eller

3 en examen som ger behoumlrighet att bedriva undervisning enligt denna foumlrordning om han eller hon genom att ha kompletteshyrat sin utbildning har faringtt kunskaper och foumlrmaringgor som motshysvarar kraven foumlr en examen som avses i 1

I 35 sect finns bestaumlmmelser om att en fritidspedagog eller motshysvarande som har avlagt en examen som aumlr avsedd enbart foumlr arbete i fritidshem aumlr behoumlrig att som laumlrare eller foumlrskollaumlrare undervisa i skolvaumlsendet om han eller hon har kompletterat sin utbildning

20 sect Utoumlver legitimerade laumlrare eller foumlrskollaumlrare som avses i 19 sect foumlrsta stycket kan det foumlr undervisningen i fritidshemmet

finnas fritidspedagoger eller motsvarande Daumlrutoumlver faringr det finshynas annan personal med saringdan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och laumlrande fraumlmjas

FOumlRoRDNINg (SKoLFS 201037) oM LAumlR opLAN FOumlR gRUNDSKoLAN FOumlRSKoLEKLASSEN ocH FRItIDS- HEMMEt

FOumlRoRDNINgEN (SKoLFS 2010250) oM LAumlR opLAN FOumlR SpEcIALSK oLAN SAMt FOumlR FOumlRSK oLEKLASSEN ocH FRItIDSHEMMEt I VISSA F ALL

FOumlRoRDNINgEN (SKoLFS 2010251) oM LAumlR opLAN FOumlR SAMESK oLAN SAMt FOumlR FOumlRSK oLEKLASSEN ocH FRItIDSHEMMEt I VISSA F ALL

Nedan aringterfinns bestaumlmmelserna fraringn foumlrordning (SKOLFS 201037) om laumlroplan foumlr grundskolan foumlrskoleklassen och fritidshemmet

1 Skolans vaumlrdegrund och uppdrag

Grundlaumlggande vaumlrden

Skolvaumlsendet vilar paring demokratins grund Skollagen (2010800) slaringr fast att utbildningen inom skolvaumlsendet syftar till att elever ska inhaumlmta och utveckla kunskaper och vaumlrden Den ska fraumlmja alla elevers utveckling och laumlrande samt en livslaringng lust att laumlra Utbildningen ska foumlrmedla och foumlrankra respekt foumlr de maumlnsklishyga raumlttigheterna och de grundlaumlggande demokratiska vaumlrderingar som det svenska samhaumlllet vilar paring Var och en som verkar inom skolan ska ocksaring fraumlmja aktning foumlr varje maumlnniskas egenvaumlrde och respekt foumlr varingr gemensamma miljouml

Maumlnniskolivets okraumlnkbarhet individens frihet och integrishytet alla maumlnniskors lika vaumlrde jaumlmstaumllldhet mellan kvinnor och maumln samt solidaritet med svaga och utsatta aumlr de vaumlrden som skolan ska gestalta och foumlrmedla I oumlverensstaumlmmelse med den etik som foumlrvaltats av kristen tradition och vaumlsterlaumlndsk humashynism sker detta genom individens fostran till raumlttskaumlnsla geneshyrositet tolerans och ansvarstagande Undervisningen i skolan ska vara ickeshykonfessionell

Skolans uppgift aumlr att laringta varje enskild elev finna sin unika

egenart och daumlrigenom kunna delta i samhaumlllslivet genom att ge sitt baumlsta i ansvarig frihet

Foumlrstaringelse och medmaumlnsklighet

Skolan ska fraumlmja foumlrstaringelse foumlr andra maumlnniskor och foumlrmaringga till inlevelse Omsorg om den enskildes vaumllbefinnande och utshyveckling ska praumlgla verksamheten Ingen ska i skolan utsaumlttas foumlr diskriminering paring grund av koumln etnisk tillhoumlrighet religion eller annan trosuppfattning koumlnsoumlverskridande identitet eller uttryck sexuell laumlggning aringlder eller funktionsnedsaumlttning eller foumlr annan kraumlnkande behandling Saringdana tendenser ska aktivt motverkas Fraumlmlingsfientlighet och intolerans maringste bemoumltas med kunskap oumlppen diskussion och aktiva insatser

Det svenska samhaumlllets internationalisering och den vaumlxande roumlrligheten oumlver nationsgraumlnserna staumlller houmlga krav paring maumlnnisshykors foumlrmaringga att leva med och inse de vaumlrden som ligger i en kulturell maringngfald Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som aumlr viktig att utveckla tillsammans med foumlrmaringgan att foumlrstaring och leva sig in i andras villkor och vaumlrderingar Skolan aumlr en social och kultushyrell moumltesplats som baringde har en moumljlighet och ett ansvar foumlr att staumlrka denna foumlrmaringga hos alla som arbetar daumlr

Saklighet och allsidighet

Skolan ska vara oumlppen foumlr skilda uppfattningar och uppmuntra att de foumlrs fram Den ska framharinglla betydelsen av personliga staumlllningstaganden och ge moumljligheter till saringdana Undervisshyningen ska vara saklig och allsidig Alla foumlraumlldrar ska med samma foumlrtroende kunna skicka sina barn till skolan foumlrvissade om att barnen inte blir ensidigt paringverkade till foumlrmaringn foumlr den ena eller andra aringskaringdningen

Alla som verkar i skolan ska haumlvda de grundlaumlggande vaumlrden som anges i skollagen och i denna laumlroplan och klart ta avstaringnd fraringn det som strider mot dem

En likvaumlrdig utbildning

Undervisningen ska anpassas till varje elevs foumlrutsaumlttningar och behov Den ska fraumlmja elevernas fortsatta laumlrande och kunskapsshyutveckling med utgaringngspunkt i elevernas bakgrund tidigare erfarenheter spraringk och kunskaper

Skollagen foumlreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvaumlrdig oavsett var i landet den anordnas Normerna foumlr likvaumlrdigheten anges genom de nashytionella maringlen En likvaumlrdig utbildning innebaumlr inte att undershyvisningen ska utformas paring samma saumltt oumlverallt eller att skolans resurser ska foumlrdelas lika Haumlnsyn ska tas till elevernas olika foumlrshyutsaumlttningar och behov Det finns ocksaring olika vaumlgar att naring maringlet Skolan har ett saumlrskilt ansvar foumlr de elever som av olika anledshyningar har svaringrigheter att naring maringlen foumlr utbildningen Daumlrfoumlr kan undervisningen aldrig utformas lika foumlr alla

Skolan ska aktivt och medvetet fraumlmja kvinnors och maumlns lika raumltt och moumljligheter Det saumltt paring vilket flickor och pojkar bemoumlts och bedoumlms i skolan och de krav och foumlrvaumlntningar som staumllls paring dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som aumlr kvinnligt och manligt Skolan har ett ansvar foumlr att motverka traditionella koumlnsmoumlnster Den ska daumlrfoumlr ge utrymme foumlr elevshyerna att proumlva och utveckla sin foumlrmaringga och sina intressen obeshyroende av koumlnstillhoumlrighet

Raumlttigheter och skyldigheter

Skolan ska klargoumlra foumlr elever och foumlraumlldrar vilka maringl utbildshyningen har vilka krav skolan staumlller och vilka raumlttigheter och skyldigheter elever och deras varingrdnadshavare har Att den enshyskilda skolan aumlr tydlig i fraringga om maringl inneharingll och arbetsformer aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr elevers och varingrdnadshavares raumltt till inflyshytande och paringverkan Det aumlr inte minst viktigt som underlag foumlr den enskildes val i skolan

Det aumlr inte tillraumlckligt att i undervisningen foumlrmedla kunskap om grundlaumlggande demokratiska vaumlrderingar Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och foumlrbereda eleverna foumlr att aktivt delta i samhaumlllslivet Den ska utveckla deras foumlrshymaringga att ta ett personligt ansvar Genom att delta i planering och utvaumlrdering av den dagliga undervisningen och faring vaumllja kurshyser aumlmnen teman och aktiviteter kan eleverna utveckla sin foumlrshymaringga att utoumlva inflytande och ta ansvar

Skolans uppdrag

Skolans uppdrag aumlr att fraumlmja laumlrande daumlr individen stimuleras att inhaumlmta och utveckla kunskaper och vaumlrden Skolan ska i samarbete med hemmen fraumlmja elevers allsidiga personliga utshy

veckling till aktiva kreativa kompetenta och ansvarskaumlnnande individer och medborgare Skolan ska praumlglas av omsorg om individen omtanke och generositet Utbildning och fostran aumlr i djupare mening en fraringga om att oumlverfoumlra och utveckla ett kulturshyarv ndash vaumlrden traditioner spraringk kunskaper ndash fraringn en generation till naumlsta Skolan ska vara ett stoumld foumlr familjerna i deras ansvar foumlr barnens fostran och utveckling Arbetet maringste daumlrfoumlr ske i samarbete med hemmen

Skolan har i uppdrag att oumlverfoumlra grundlaumlggande vaumlrden och fraumlmja elevernas laumlrande foumlr att daumlrigenom foumlrbereda dem foumlr att leva och verka i samhaumlllet Skolan ska foumlrmedla de mer bestaumlnshydiga kunskaper som utgoumlr den gemensamma referensram alla i samhaumlllet behoumlver Eleverna ska kunna orientera sig i en komshyplex verklighet med ett stort informationsfloumlde och en snabb foumlraumlndringstakt Studiefaumlrdigheter och metoder att tillaumlgna sig och anvaumlnda ny kunskap blir daumlrfoumlr viktiga Det aumlr ocksaring noumldvaumlnshydigt att eleverna utvecklar sin foumlrmaringga att kritiskt granska fakta och foumlrharingllanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ

Spraringk laumlrande och identitetsutveckling aumlr naumlra foumlrknippade Genom rika moumljligheter att samtala laumlsa och skriva ska varje elev faring utveckla sina moumljligheter att kommunicera och daumlrmed faring tilltro till sin spraringkliga foumlrmaringga

Skapande arbete och lek aumlr vaumlsentliga delar i det aktiva laumlranshydet Saumlrskilt under de tidiga skolaringren har leken stor betydelse foumlr att eleverna ska tillaumlgna sig kunskaper Skolan ska straumlva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen foumlr hela skoldagen

En viktig uppgift foumlr skolan aumlr att ge oumlverblick och sammanshyhang Skolan ska stimulera elevernas kreativitet nyfikenhet och sjaumllvfoumlrtroende samt vilja till att proumlva egna ideacuteer och loumlsa proshyblem Eleverna ska faring moumljlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin foumlrmaringga att arbeta saringvaumll sjaumllvstaumlndigt som tillsamshymans med andra Skolan ska daumlrigenom bidra till att eleverna utvecklar ett foumlrharingllningssaumltt som fraumlmjar entreprenoumlrskap

I all undervisning aumlr det angelaumlget att anlaumlgga vissa oumlvergrishypande perspektiv Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en foumlrstaringelse foumlr samtiden och en beredskap infoumlr framshytiden samt utveckla sin foumlrmaringga till dynamiskt taumlnkande

Genom ett miljoumlperspektiv faringr de moumljligheter baringde att ta ansvar foumlr den miljouml de sjaumllva direkt kan paringverka och att skaffa sig ett pershysonligt foumlrharingllningssaumltt till oumlvergripande och globala miljoumlfraringgor

Undervisningen ska belysa hur samhaumlllets funktioner och varingrt saumltt att leva och arbeta kan anpassas foumlr att skapa haringllbar utveckling

Ett internationellt perspektiv aumlr viktigt foumlr att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och foumlr att skapa internationell solidaritet samt foumlrbereda foumlr ett samhaumllle med taumlta kontakter oumlver kulturshy och nationsgraumlnser Det internatioshynella perspektivet innebaumlr ocksaring att utveckla foumlrstaringelse foumlr den kulturella maringngfalden inom landet

Det etiska perspektivet aumlr av betydelse foumlr maringnga av de fraringgor som tas upp i skolan Perspektivet ska praumlgla skolans verksamshyhet foumlr att ge grund foumlr och fraumlmja elevernas foumlrmaringga att goumlra personliga staumlllningstaganden

Skolans uppdrag att fraumlmja laumlrande foumlrutsaumltter en aktiv disshykussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp om vad som aumlr viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsshyutveckling sker Olika aspekter paring kunskap och laumlrande aumlr nashyturliga utgaringngspunkter i en saringdan diskussion Kunskap aumlr inget entydigt begrepp Kunskap kommer till uttryck i olika former ndash saringsom fakta foumlrstaringelse faumlrdighet och foumlrtrogenhet ndash som foumlrutshysaumltter och samspelar med varandra Skolans arbete maringste inriktas paring att ge utrymme foumlr olika kunskapsformer och att skapa ett laumlrande daumlr dessa former balanseras och blir till en helhet

Skolan ska fraumlmja elevernas harmoniska utveckling Detta ska aringstadkommas genom en varierad och balanserad sammanshysaumlttning av inneharingll och arbetsformer Gemensamma erfarenshyheter och den sociala och kulturella vaumlrld som skolan utgoumlr skapar utrymme och foumlrutsaumlttningar foumlr ett laumlrande och en utveckling daumlr olika kunskapsformer aumlr delar av en helhet Ett oumlmsesidigt moumlte mellan de pedagogiska synsaumltten i foumlrskoleklass skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och laumlrande

Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och vaumlxa med sina uppgifter I skolarbetet ska de intellektuella saringvaumll som de prakshytiska sinnliga och estetiska aspekterna uppmaumlrksammas Aumlven haumllsoshy och livsstilsfraringgor ska uppmaumlrksammas

Eleverna ska faring uppleva olika uttryck foumlr kunskaper De ska faring proumlva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva kaumlnslor och staumlmningar Drama rytmik dans musicerande och skapande i bild text och form ska vara inslag i skolans verksamhet En harmoshynisk utveckling och bildningsgaringng omfattar moumljligheter att proumlva utforska tillaumlgna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter Foumlrmaringga till eget skapande houmlr till det som eleverna ska tillaumlgna sig

God miljouml foumlr utveckling och laumlrande

Eleven ska i skolan moumlta respekt foumlr sin person och sitt arbete Skolan ska straumlva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att laumlra Skolan verkar i en omshygivning med maringnga kunskapskaumlllor Straumlvan ska vara att skapa de baumlsta samlade betingelserna foumlr elevernas bildning taumlnkanshyde och kunskapsutveckling Personlig trygghet och sjaumllvkaumlnsla grundlaumlggs i hemmet men aumlven skolan har en viktig roll Varje elev har raumltt att i skolan faring utvecklas kaumlnna vaumlxandets glaumldje och faring erfara den tillfredsstaumlllelse som det ger att goumlra framsteg och oumlvervinna svaringrigheter

Varje skolas utveckling

Skolans verksamhet maringste utvecklas saring att den svarar mot de nationella maringlen Huvudmannen har ett givet ansvar foumlr att saring sker Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och laumlrarnas professionella ansvar aumlr foumlrutsaumlttningar foumlr att skolan utvecklas kvalitativt Detta kraumlver att verksamheten staumlndigt proumlvas resulshytaten foumlljs upp och utvaumlrderas och att nya metoder proumlvas och utvecklas Ett saringdant arbete maringste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i naumlra kontakt med saringvaumll hemshymen som med det omgivande samhaumlllet

2 Oumlvergripande maringl och riktlinjer I de oumlvergripande maringlen anges de normer och vaumlrden samt de kunskaper som alla elever boumlr ha utvecklat naumlr de laumlmnar grundshyskolan Maringlen anger inriktningen paring skolans arbete

21 Normer och vaumlrden Skolan ska aktivt och medvetet paringverka och stimulera eleverna att omfatta varingrt samhaumllles gemensamma vaumlrderingar och laringta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling

Maringl

Skolans maringl aumlr att varje elev

bull kan goumlra och uttrycka medvetna etiska staumlllningstagandengrundade paring kunskaper om maumlnskliga raumlttigheter och grundshylaumlggande demokratiska vaumlrderingar samt personliga erfarenshyheter

bull respekterar andra maumlnniskors egenvaumlrde

bull tar avstaringnd fraringn att maumlnniskor utsaumltts foumlr foumlrtryck och kraumlnkande behandling samt medv erkar till att hjaumllpa andra maumlnniskor

bull kan leva sig in i och foumlrstaring andra maumlnniskors situation och utshyvecklar en vilja att handla ocksaring med deras baumlsta foumlr oumlgonen och

bull visar respekt foumlr och omsorg om saringvaumll naumlrmiljoumln som miljoumln i ett vidare perspektiv

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan ska

bull medverka till att utveckla elevernas kaumlnsla foumlr samhoumlrigshyhet solidaritet och ansvar foumlr maumlnniskor ocksaring utanfoumlr den naumlrmaste gruppen

bull i sin verksamhet bidra till att skolan praumlglas av solidaritet mellan maumlnniskor

bull aktivt motverka diskriminering och kraumlnkande behandling av individer eller grupper och

bull visa respekt foumlr den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgaring fraringn ett demokratiskt foumlrharingllningssaumltt

Laumlraren ska

bull klargoumlra och med eleverna diskutera det svenska samhaumlllets vaumlrdegrund och dess konsekvenser foumlr det personliga handshylandet

bull oumlppet redovisa och diskutera skiljaktiga vaumlrderingar uppfattshyningar och problem

bull uppmaumlrksamma och i samraringd med oumlvrig skolpersonal vidta noumldvaumlndiga aringtgaumlrder foumlr att foumlrebygga och motverka alla forshymer av diskriminering och kraumlnkande behandling

bull tillsammans med eleverna utveckla regler foumlr arbetet och samshyvaron i den egna gruppen och

bull samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargoumlra skoshylans normer och regler som en grund foumlr arbetet och foumlr samshyarbete

22 Kunskaper Skolan ska ansvara foumlr att eleverna inhaumlmtar och utvecklar saringdashyna kunskaper som aumlr noumldvaumlndiga foumlr varje individ och samhaumlllsshymedlem Dessa ger ocksaring en grund foumlr fortsatt utbildning

Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling Utshyforskande nyfikenhet och lust att laumlra ska utgoumlra en grund foumlr skolans verksamhet Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under laumlrares ledning saringvaumll i helklass som enskilt Laumlrarna ska straumlva efter att i undervisningen balansera och inteshygrera kunskaper i sina olika former

Maringl

Skolan ska ansvara foumlr att varje elev efter genomgaringngen grundshyskola

bull kan anvaumlnda det svenska spraringket i tal och skrift paring ett rikt och nyanserat saumltt

bull kan kommunicera paring engelska i tal och skrift samt ges moumljligshyheter att kommunicera paring naringgot ytterligare fraumlmmande spraringk paring ett funktionellt saumltt

bull kan anvaumlnda sig av matematiskt taumlnkande foumlr vidare studier och i vardagslivet

bull kan anvaumlnda kunskaper fraringn de naturvetenskapliga tekniska samhaumlllsvetenskapliga humanistiska och estetiska kunskapsshyomraringdena foumlr vidare studier i samhaumlllsliv och vardagsliv

bull kan loumlsa problem och omsaumltta ideacuteer i handling paring ett kreativt saumltt

bull kan laumlra utforska och arbeta baringde sjaumllvstaumlndigt och tillsamshymans med andra och kaumlnna tillit till sin egen foumlrmaringga

bull kan anvaumlnda sig av ett kritiskt taumlnkande och sjaumllvstaumlndigt forshymulera staringndpunkter grundade paring kunskaper och etiska oumlvershyvaumlganden

bull har faringtt kunskaper om och insikt i det svenska nordiska och vaumlsterlaumlndska kulturarvet samt faringtt grundlaumlggande kunskaper om de nordiska spraringken

bull har faringtt kunskaper om de nationella minoriteternas (judar romer urfolket samerna sverigefinnar och tornedalingar) kultur spraringk religion och historia

bull kan samspela i moumlten med andra maumlnniskor utifraringn kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor kultur spraringk religion och historia

bull har faringtt kunskaper om samhaumlllets lagar och normer maumlnskshyliga raumlttigheter och demokratiska vaumlrderingar i skolan och i samhaumlllet

bull har faringtt kunskaper om foumlrutsaumlttningarna foumlr en god miljouml och en haringllbar utveckling

bull har faringtt kunskaper om och foumlrstaringelse foumlr den egna livsstilens betydelse foumlr haumllsan miljoumln och samhaumlllet

bull kan anvaumlnda och ta del av maringnga olika uttrycksformer saringsom spraringk bild musik drama och dans samt har utvecklat kaumlnneshydom om samhaumlllets kulturutbud

bull kan anvaumlnda modern teknik som ett verktyg foumlr kunskapsshysoumlkande kommunikation skapande och laumlrande och

bull kan goumlra vaumll underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesshyinriktning

Riktlinjer

bull uppmaumlrksamma och stoumldja elever i behov av saumlrskilt stoumld och

bull samverka foumlr att goumlra skolan till en god miljouml foumlr utveckling och laumlrande

Laumlraren ska

bull ta haumlnsyn till varje enskild individs behov foumlrutsaumlttningar erfarenheter och taumlnkande

bull staumlrka elevernas vilja att laumlra och elevens tillit till den egna foumlrmaringgan

bull ge utrymme foumlr elevens foumlrmaringga att sjaumllv skapa och anvaumlnda olika uttrycksmedel

bull stimulera handleda och ge saumlrskilt stoumld till elever som har svaringrigheter

bull samverka med andra laumlrare i arbetet foumlr att naring utbildningsshymaringlen och

bull organisera och genomfoumlra arbetet saring att eleven

ndash utvecklas efter sina foumlrutsaumlttningar och samtidigt stimushyleras att anvaumlnda och utveckla hela sin foumlrmaringga

ndash upplever att kunskap aumlr meningsfull och att den egna kunskapsutv ecklingen garingr framaringt

ndash faringr stoumld i sin spraringkshy och kommunikationsutveckling

ndash successivt faringr fler och stoumlrre sjaumllvstaumlndiga uppgifter och ett oumlkat eget ansvar

ndash faringr moumljligheter till aumlmnesfoumlrdjupning oumlverblick och sammanhang och

ndash faringr moumljlighet att arbeta aumlmnesoumlvergripande

23 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna paringverka ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever Elever ska ges inflytande oumlver utbildningen De ska fortloumlpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och haringllas inforshymerade i fraringgor som roumlr dem Informationen och formerna foumlr elevernas inflytande ska anpassas efter deras aringlder och mognad Eleverna ska alltid ha moumljlighet att ta initiativ till fraringgor som ska behandlas inom ramen foumlr deras inflytande oumlver utbildningen

Maringl

bull tar ett personligt ansvar foumlr sina studier och sin arbetsmiljouml

bull successivt utoumlvar ett allt stoumlrre inflytande oumlver sin utbildning och det inre arbetet i skolan och

bull har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin foumlrshymaringga att arbeta i demokratiska former

Riktlinjer

bull fraumlmja elevernas foumlrmaringga och vilja till ansvar och inflytande oumlver den sociala kulturella och fysiska skolmiljoumln

Laumlraren ska

bull utgaring fraringn att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar foumlr sin inlaumlrning och foumlr sitt arbete i skolan

bull svara foumlr att alla elever faringr ett reellt inflytande paring arbetssaumltt arbetsformer och undervisningens inneharingll samt se till att detta inflytande oumlkar med stigande aringlder och mognad

bull verka foumlr att flickor och pojkar faringr ett lika stort inflytande oumlver och utrymme i undervisningen

bull svara foumlr att eleverna faringr proumlva olika arbetssaumltt och arbetsshyformer

bull tillsammans med eleverna planera och utvaumlrdera undervisshyningen och foumlrbereda eleverna foumlr delaktighet och medansvar och foumlr de raumlttigheter och skyldigheter som praumlglar ett demoshykratiskt samhaumllle

24 Skola och hem Skolans och varingrdnadshavarnas gemensamma ansvar foumlr elevershynas skolgaringng ska skapa de baumlsta moumljliga foumlrutsaumlttningarna foumlr barns och ungdomars utveckling och laumlrande

Riktlinjer

bull samarbeta med elevernas varingrdnadshavare saring att man tillsamshymans kan utveckla skolans inneharingll och verksamhet

Laumlraren ska

bull samverka med och fortloumlpande informera foumlraumlldrarna om elevens skolsituation trivsel och kunskapsutveckling och

bull haringlla sig informerad om den enskilda elevens personliga situashytion och iaktta respekt foumlr elevens integritet

25 Oumlvergaringng och samverkan Samarbetsformer mellan foumlrskoleklass skola och fritidshem ska utvecklas foumlr att berika varje elevs maringngsidiga utveckling och laumlrande Foumlr att stoumldja elevernas utveckling och laumlrande i ett laringngsiktigt perspektiv ska skolan ocksaring straumlva efter att naring ett foumlrtroendefullt samarbete med foumlrskolan samt med de gymnasiala

utbildningar som eleverna fortsaumltter till Samarbetet ska utgaring fraringn de nationella maringl och riktlinjer som gaumlller foumlr respektive verkshysamhet

Riktlinjer

Laumlraren ska

bull utveckla samarbetet mellan foumlrskoleklass skola och fritidsshyhem

bull utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i foumlrskolan och i beroumlrda skolformer och

bull i samarbetet saumlrskilt uppmaumlrksamma elever i behov av saumlrskilt stoumld

26 Skolan och omvaumlrlden Eleverna ska faring en utbildning av houmlg kvalitet i skolan De ska ocksaring faring underlag foumlr att vaumllja fortsatt utbildning Detta foumlrutshysaumltter att den obligatoriska skolan naumlra samverkar med de gymshynasiala utbildningar som eleverna fortsaumltter till Det foumlrutsaumltter ocksaring en samverkan med arbetslivet och naumlrsamhaumlllet i oumlvrigt

Maringl

bull kan granska olika valmoumljligheter och ta staumlllning till fraringgor som roumlr den egna framtiden

bull har inblick i naumlrsamhaumlllet och dess arbetsshy foumlreningsshy och kulturliv och

bull har kaumlnnedom om moumljligheter till fortsatt utbildning i Sveshyrige och i andra laumlnder

Riktlinjer

bull verka foumlr att utveckla kontakter med kulturshy och arbetsliv foumlreningsliv samt andra verksamheter utanfoumlr skolan som kan berika den som en laumlrande miljouml och

bull bidra till att elevens studieshy och yrkesval inte begraumlnsas av koumln eller av social eller kulturell bakgrund

Laumlraren ska

bull bidra med underlag foumlr varje elevs val av fortsatt utbildning och

bull medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer foumlretag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och foumlrankra den i det omgishyvande samhaumlllet

Studieshy och yrkesvaumlgledaren eller den personal som fullgoumlr motshysvarande uppgifter ska

bull informera och vaumlgleda eleverna infoumlr den fortsatta utbildshyningen och yrkesinriktningen och saumlrskilt uppmaumlrksamma moumljligheterna foumlr elever med funktionsnedsaumlttning och

bull vara till stoumld foumlr den oumlvriga personalens studieshy och yrkesshyorienterande insatser

27 Bedoumlmning och betyg Betyget uttrycker i vad maringn den enskilda eleven har uppnaringtt de nationella kunskapskrav som finns foumlr respektive aumlmne Som stoumld foumlr betygssaumlttningen finns aumlmnesspecifika kunskapskrav foumlr olika betygssteg

Maringl

bull utvecklar ett allt stoumlrre ansvar foumlr sina studier och

bull utvecklar foumlrmaringgan att sjaumllv bedoumlma sina resultat och staumllla egen och andras bedoumlmning i relation till de egna arbetsshyprestationerna och foumlrutsaumlttningarna

Riktlinjer

Laumlraren ska

bull genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsshyplanen fraumlmja elevernas kunskapsmaumlssiga och sociala utveckshyling

bull utifraringn kursplanernas krav allsidigt utvaumlrdera varje elevs kunskapsutv eckling muntligt och skriftligt redovisa detta foumlr eleven och hemmen samt informera rektorn

bull med utgaringngspunkt i foumlraumlldrarnas oumlnskemaringl fortloumlpande inforshymera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och

bull vid betygssaumlttningen utnyttja all tillgaumlnglig information om elevens kunskaper i foumlrharingllande till de nationella kunskapsshykraven och goumlra en allsidig bedoumlmning av dessa kunskaper

28 Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef foumlr laumlrarna och oumlvrig personal i skolan har rektorn det oumlvergripande ansvaret foumlr att verksamshyheten som helhet inriktas mot de nationella maringlen Rektorn ansvarar foumlr att skolans resultat foumlljs upp och utvaumlrderas i foumlrshyharingllande till de nationella maringlen och kunskapskraven Rektorn har ansvaret foumlr skolans resultat och har inom givna ramar ett saumlrskilt ansvar foumlr att

bull skolans arbetsformer utvecklas saring att ett aktivt elevinflytande gynnas

bull skolans arbetsmiljouml utformas saring att eleverna faringr tillgaringng till handledning laumlromedel av god kvalitet och annat stoumld foumlr att sjaumllva kunna soumlka och utveckla kunskaper tex bibliotek datorer och andra hjaumllpmedel

bull undervisningen och elevhaumllsans verksamhet utformas saring att eleverna faringr det saumlrskilda stoumld och den hjaumllp de behoumlver

bull kontakt uppraumlttas mellan skola och hem om det uppstaringr problem och svaringrigheter foumlr eleven i skolan

bull resursfoumlrdelningen och stoumldaringtgaumlrderna anpassas till den vaumlrdering av elevernas utveckling som laumlrare goumlr

bull undervisningen i olika aumlmnesomraringden samordnas saring att eleverna faringr moumljlighet att uppfatta stoumlrre kunskapsomraringden som en helhet

bull i undervisningen i olika aumlmnen integrera aumlmnesoumlvergripande kunskapsomraringden exempelvis miljouml trafik jaumlmstaumllldhet konsumentfraringgor sex och samlevnad samt riskerna med tobak alkohol och andra droger

bull samarbetsformer utvecklas mellan foumlrskoleklassen skolan och fritidshemmet foumlr att stoumldja varje elevs maringngsidiga utveckling och laumlrande

bull samverkan kommer till staringnd med foumlrskolan foumlr att skapa foumlrutsaumlttningar foumlr en samsyn och ett foumlr troendefullt samarshybete

bull formerna foumlr samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att foumlraumlldrarna faringr information om skolans maringl och saumltt att arbeta och om olika valalternativ

bull samverkan med skolor och arbetslivet utanfoumlr skolan utveckshylas saring att eleverna faringr konkreta erfarenheter av betydelse foumlr deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

bull den studieshy och yrkesorienterande verksamheten organiseras saring att eleverna faringr vaumlgledning infoumlr de olika val som skolan erbjuder och infoumlr fortsatt utbildning

bull personalen faringr den kompetensutveckling som kraumlvs foumlr att de professionellt ska kunna utfoumlra sina uppgifter

bull skolans internationella kontakter utvecklas och

bull skolpersonalen faringr kaumlnnedom om de internationella oumlverensshykommelser som Sverige har foumlrbundit sig att beakta i utbildshyningen

De allmaumlnna raringden med kommentarer foumlr fritidshem riktar sig i foumlrsta hand till huvudmaumln rektorer och andra med motsvarande ledningsansvar samt till personalen i fritids-hemmet Andra maringlgrupper aumlr personalen i de skolformer som samverkar med fritidshemmet

Syftet med dessa allmaumlnna raringd aumlr att ge stoumld och vaumlg-ledning i arbetet med att planera en maringlstyrd fritidshems-verksamhet som utgaringr ifraringn styrdokumenten och att bidra till en oumlkad maringluppfyllelse foumlr eleverna i fritidshemmet Materialet behandlar foumlrutsaumlttningarna foumlr arbetet i fritids-hemmet rektorns pedagogiska ledarskap laumlrande i fritidshemmet och samverkan med hemmet

Foumlrord

Inledning

Referenser

Bilaga 1 De aktuella bestaumlmmelsernai sin helhet

Fritidshem

Stockholm 2014

Foumlrord

Inledning 6

Referenser 42

Inledning

utveckling sid 7

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Stockholm 2014

Foumlrord

Inledning 6

Referenser 42

Inledning

utveckling sid 7

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Foumlrord

Inledning 6

Referenser 42

Inledning

utveckling sid 7

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Inledning 6

Referenser 42

Inledning

utveckling sid 7

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Inledning

utveckling sid 7

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

utveckling sid 7

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

utveckling sid 7

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

utveckling sid 7

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

utveckling sid 7

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

utveckling sid 7

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

utveckling sid 7

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

utveckling sid 7

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

utveckling sid 7

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

shyshy

KoMMENtARER

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

ALLMAumlNNA RAringD

Rektorn boumlr

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

KoMMENtARER

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

65 Ibid

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

tur sid 24

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

sid 403

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

sid 404

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

sid 73

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

behandling

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

ALLMAumlNNA RAringD

KoMMENtARER

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

SKoLLAgEN (2010800)

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Kompetensutveckling

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Huvudmannanivaring

Enhetsnivaring

Dokumentation

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Arbetsmiljouml

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Utbildningens syfte

Fritidshemmet

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Skolans uppdrag

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Laumlraren ska

Maringl

Riktlinjer

Laumlraren ska

Foumlrord

Inledning

Referenser

Foumlrord

Inledning

Referenser

Foumlrord

Inledning

Referenser

Foumlrord

Inledning

Referenser

Documents

Allmänna råd för fritidshem 2014