Kapitel 1-Hej

Hej jag heter Kalle och är 10 år. Min mamma heter Catarina och min pappa heter Tom. Jag har två syskon,Johan som är 14 år och Billy som är 8 år. Jag har blont hår och är ganska lång för min ålder. Min favoriträtt är hemmagjorda hamburgare. Jag gillar mina Star Wars kläder. Jag gillar fotboll och tv-spel. Min bästa kompis heter Sixten och är lika gammal som jag. Han har inga syskon. Han gillar sina fotbollskläder. Han är mörk hårig och är kort och smal. Hans favoriträtt är pizza. Han gillar fotboll som jag.

Min skola som jag går på heter Vallenbergarskolan. Det är världens bästa skola. För att vi har jättegod mat och det finns bra lärare. I våran skola finns en vaktmästare som heter Harry. Han har grått hår och är 65 år. Han säger aldrig något och är oftast inte på skolan. Han stirrar på folk. En dag som jag aldrig glömmer var när han stirrade på mig med sina röda ögon. Han blinkade inte. Så därför är jag rädd för honom.

Iallafall så ska jag beskriva skolan. Skolan är stor och ser ut som ett slott. Vi har en läskig källare och vi har 4 våningsplan. Vår skola har en jättebra skolgård med både fotbollsplan och basketplan. Vi har också bra bollar och konstgräs. I vårt kök har vi knivar och köks redskap och en kock som heter Gustav. Vi har världens bästa lärare. Han heter Stephan. Han har brunt hår och glasögon och är alltid snäll. Han har alltid kavaj och skjorta och slips på sig. Han gillar fiske och han har en låda full med saker att fiska med.

En dag när jag går genom personalrummet ser jag en gömd dörr bakom en klädhängare. Jag undrar vad det är för dörr och jag känner på handtaget: låst tyvärr.

Kapitel 2 - Brevet

En dag när jag gick förbi dörren så såg jag ett brev sticka fram ur den mystiska dörren. Jag tog fram den och jag började läsa brevet.

Det stod: Hej! Jag heter Viktor och är 10 år. Jag är hälften fisk hälften människa. Jag är blond och min favoriträtt är snigelpaj. Jag bor i ett grönt hus. Jag behöver din hjälp. Hajen Vincent låste in mig igår i hans slott. Han är grå och väldigt stor. Vi får knappt mat.Kan du snälla hjälpa mig? Vattenstaden behöver dig! MVH Viktor.

Jag tänkte att jag måste rädda Viktor, men dörren var ju låst. Jag kunde inget göra så jag gick till lektionen och allt var som vanligt igen.

-Varför tog det så lång tid att komma till lektionen, Kalle? frågade Stephan. -Behövde gå på toa, ljög jag. -Okej då sa Stephan. Sätt dig på din plats och börja jobba med matte.

Jag kunde inte tänka på nåt annat än brevet. Jag måste berätta för mina föräldrar om brevet.

Kapitel - 3 nycklarna

Nästa dag på skolan så ser jag ett till brev hasat fram under dörren.

Det stod: Hitta nycklarna och kom och rädda mig. Tiden är knapp! Det är bara Harry som har nycklarna för att han är en vän till hajen Vincent.

Jag tänkte: Varför var det Harry som hade nycklarna? Av alla personer i världen skulle det vara Harry. Jag måste göra vad jag måste. Sedan gick jag mot Harrys kontor.

På vägen dit träffade jag Sixten. -Varför är du inte på lektionen med mig? frågade Sixten. -Jag har en sak att göra sa jag. Kommer snart sa jag. -Okej sa Sixten. Sedan fortsatte jag mot Harrys kontor.

Nu var jag framme vid Harrys kontor. Jag kände på dörren till kontoret: öppet. Innan jag gick in tittade jag om nycklarna var där och det var dem. Så jag öppnade dörren och gick in.

Det var lättare än jag trodde, men just då kom Harry mot sitt kontor och jag hann gömma mig precis i tid bakom en låda. Jag var så rädd så jag kunde inte röra mig. Han kom in och knappade på sin dator. Sedan väntade jag i tio minuter och då gick han ut för toa eller nåt.

Nu har jag min chans! tänkte jag. Jag tog nycklarna och sprang ut från kontoret mot den mystiska dörren och testade om den passade. Yes! Den passade. Jag låste upp dörren, men nyckeln var trög och den gnisslade, men efter ett tag öppnade dörren sig och jag såg..........

Kapitel - 4 En annan värld

Det var fullt med vatten innanför dörren där. Konstigt nog läckte inte det in vatten till skolan genom dörren. Jag gick in och jag kunde andas under vattnet. Det var jättekonstigt. Dörren slogs igen med en smäll. Sedan visste jag varför jag kunde andas. Någon mekanism hade satt på mig dykardräkt. Det är väl därför Harry kan vara här tänkte jag. Sedan såg jag en jättestor stad. Vattenstaden!tänkte jag. Det som Viktor sa. Sedan gick jag in i staden. Jag såg människor med gälar. Sedan hörde jag att de pratade svenska. Väldigt konstigt.

Jag kände en doft av någon sorts paj. Snigelpaj kanske tänkte jag. Viktors favorit om det var det. Sedan såg jag pajen. Jag smakade lite av pajen och jag spottade ut direkt. Det var snigelpaj, med levande sniglar.

Sedan såg jag ett slott. Hajen Vincents slott tänkte jag. Därefter gick jag mot hajen Vincents slott.

Kapitel 5 - en annorlunda vän

När jag var framme vid slottet hörde jag en röst. -Här borta, sa någon. Vem kan det vara, tänkte jag. Sedan gick jag åt det håll jag hört rösten. Därefter såg jag en underlig varelse i fängelsehålorna. Han var underlig för att han hade fiskhuvudet och gälar.

-Vad heter du? frågade jag. -Jag heter Viktor, svarade den underliga varelsen. -Du då? -Jag heter Kalle, svarade jag nervöst. -Jag hittade ditt brev. -Bra, sa Viktor. -Som du ser har jag blivit tillfångatagen av hajen Vincent sa Viktor. -Jag ser det ja, svarade jag.

Sedan tänkte jag lite på hur han såg ut. Han hade brunt hår och var kort och smal. Han var läskigt lik Sixten, tänkte jag. Fast det enda skillnaden var att han hade ett fiskhuvudet och hade gälar.

Sedan började jag prata med Viktor igen. -Hur kan jag komma in? -Genom dörren såklart, fast det vaktas av vakter. -Och så är det bara hajen Vincent som har nycklarna till fängelsehålorna. -Ok, sa jag Jag tänkte att jag kommer aldrig få ut Viktor härifrån för att det är omöjligt att komma förbi vakter.

Kapitel 6 - mitt uppdrag

Helt plötsligt kom jag på hur jag ska hjälpa Viktor! -Viktor! Jag vet hur jag kan rädda dig! Sedan berättade jag planen. Planen var: Jag ska gå igenom taket på slottet och sedan vänta tills det blir mörkt och sedan smyga till hajen Vincent medan han sover och därefter ta nyckeln och hjälpa Viktor ut ur fängelsehålorna och då kan han ha på sig min dräkt fylld med vatten när vi kommer ut ur dörren. Fast jag behövde några saker från skolan.

Det jag behöver är: • Ett jättelångt rep som finns i gympasalen • En krok som finns i lådan med fiskesaker som jag knyta fast snöret och då kan

kasta upp snörstumpen med kroken och gå upp på taket. • En kniv som finns i köket för att skära bort snöret eller vad han har nyckeln lindad

om. • Lite sniglar från skolgården som jag kan ge Viktor.

Efter jag berättat min plan och vad jag behövde sa Viktor: -Bra plan Kalle, men hur länge måste jag vänta? Jag svälter. -Jag kommer om minst 10 min och max 20 min. -Okej då. Jag sa

-Men iallafall så går jag tillbaka till skolan och kommer om 10-20 min. -Hejdå -Hejdå sa Viktor. Sedan sprang jag mot dörren.

Kapitel 7 - Tillbaka i skolan

Nu var jag tillbaka i skolan. Allt var lugnt och tyst. Sedan följde jag listan. Först så behövde jag det jättelånga repet som finns i gympasalen. Men det repet måste jag skära av så jag börjar med kniven som finns i köket. Sedan gick jag mot köket.

När jag var framme så lagade kocken mat och var upptagen med att skära kött på en skärbräda. Jag väntade tills han var färdig och när han var färdig vände han sig om och lämnade kniven på skärbrädan. Då tog jag kniven super tyst och snabbt och sprang därifrån.

Därefter så gick jag mot gympasalen för att skära av det jättelånga repet. Nu var jag framme och det var ingen där, så det var en lätt match att skära av det jättelånga repet och låna det.

Efter det så skulle jag hämta kroken i fiskelådan och då gick jag mot lådan. När jag nästan var framme kom Harry fram. Jag blev livrädd.

-Vad gör du här och ska inte du vara på lektion? frågade han argt. -Ehh..... Jag fick inte fram ett ord. Då helt plötsligt kom Sixten och sa -Vi gick fel. Förlåt Harry. Harry stirrade på oss och gick efter ett tag. Jag sa: -Tack Han sa: -Varsågod Därefter frågade han: -Vad ska du göra här? -Jag ska hämta en krok från fiskelådan. -Ok ses snart va? -Ja, hej då -Hej då Sixten är jättesnäll och hjälpsam varför kunde inte han följa med? Just det dörren stänger sig direkt efter man gått in. Sedan hämtade jag den silvriga kroken snabbt och gick ut.

Där ute hämtade jag sniglar till Viktor. De var kladdiga och äckliga, men vad som måste göras, måste göras. Då var jag färdig och nu så sprang jag mot dörren och gick sedan in igen.

Kapitel - 8 Sanningens ögonblick

Nu ska jag sätta min plan i verket. Först gav jag sniglarna till Viktor, som smaskade i sig de jättefort. Därefter väntade vi på att det blev natt och då så band jag fast kroken i det jättelånga repet och kastade upp det på taket och klättrade upp för det.

Nu var jag inne i slottet. Jag var väldigt spänd. Jag gick mot där det stod en skylt: Vincents sovrum. Stör ej! Då gick jag mot hans sovrum.

Nu var jag framme vid sovrummet. Man hörde hur Vincent sov djupt bakom dörren. Jag gick in så ljudlöst jag kunde. Jag gick närmare och såg en nyckel på en nyckelring av rep som var på Vincents hals. Det där måste vara nyckeln till fängelsehålor, tänkte jag. Han skyddar nyckeln väldigt bra må jag säga. Jag gick fram till honom och skar av repet och tog nyckeln. Yes!! Tänkte jag. Därefter så gick jag så tyst jag kunde. Precis vid dörren halkade jag med världens duns. Vincent satte sig upp och stirrade med sina röda ögon på mig. Sedan fick jag en obehaglig känsla att han var lik någon. Då kom jag på hur han såg ut som Harry! Stirrande ögon och blinkar aldrig. Allt är likadant!

Då började jag spring från Vincent. Han kom ifatt mig och höll mig fast i ett hörn. Hans tänder droppade av blod och ögonen lyste rött. Det här är slutet tänkte jag. Men då kom jag ihåg min kniv i fickan. Jag tog den och skar Vincent lite i sidan. Han skrek av smärta och då sprang jag till fängelsehålorna och befriade Viktor och sprang därifrån. Nu så var vi ute ur slottet och vi var fria! -Tack så mycket sa Viktor. -Ingen orsak sa jag. -Jag måste gå hem sa Viktor. -Det måste jag också sa jag -Hej då! Sa Viktor. -Hej då! Sa jag. Sedan så gick jag mot dörren och öppnade dörren och gick in i den verkliga världen.

Kapitel - 9 Tills någon annan öppnar dörren igen

Nu var jag tillbaka i skolan igen. Jag tittade på klockan. Det hade gått tio minuter i verkligheten! I vattenvärlden så hade det gått två timmar! Fem minuter är en timme i vattenvärlden. Sedan gick jag till lektionen.

Jag gick in i klassrummet och satt mig på min plats bredvid Sixten. -Var har du varit? Frågade Sixten. -På toa sa jag. -Ok sa Sixten Då tänkte jag på vad som hade hänt. Hade det varit en dröm? Jag nöp mig i armen. Aj! Det gjorde ont. Det var ingen dröm, det var riktiga verkligheten.

När lektionen var slut så var det rast. Då såg jag att Harry halkade på hal is. Jag hjälpte Harry upp. -Tack sa Harry. -Ingen orsak sa jag. -Men va i ?!! -Vad? -Jag hade en väldigt speciell nyckel på den här nyckelknippan! -Ok.... Hoppas du hittar den. -Hej då -Hej då Jag har nyckeln tänkte jag. Jag lämna den på marken. Nära Harry. Jag skrev en lapp bredvid nyckeln. Det stod: Det var jag, Kalle, som lånade din speciella nyckel. Förlåt så mycket. Kan vi hålla det som hemlighet. Ok? Sedan lämnade jag lappen. Därefter så letade jag upp Sixten och sa: -Jag tog en nyckel till en magisk värld. Men nu har jag lämnat tillbaka den. Ok? -Hemlis. Ok? Berätta inte för någon. Lova? -Jag lovar sa Sixten Sedan sa Harry att han var inte arg. Skönt. Sedan frågade jag Sixten om han ville gå på bio. Han sa absolut. Men då så såg jag i ögonvrån någon mystisk varelse som såg ut som en krokodil. Han gömde sig snabbt. Vem är