Den magiska åldern Leif Denti

Lisa Olsson

2011

Den magiska åldern Leif Denti, Lisa Olsson

Sammanfattning Finns en viss ålder där vi är mer benägna att suga i oss kultur och minnas tillbaka med ett speciellt

skimmer? För att undersöka frågan samlade vi in 88 enkätsvar från forskare på Gothenburg Research

Institute, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet, samt via Facebook. Stöd för hypotesen

om den magiska åldern kunde återfinnas i samplet i sin helhet men framförallt för personer födda

1970 och framåt. För denna grupp var korrelationen 0,82 mellan A. deltagarnas födelseålder och B.

variabeln programindex, som var medelvärdet av sändningsåret för den »bästa« julkalendern

respektive det »bästa« sommarlovsprogrammet. Fortsatta analyser visade att födelseår ensamt

förklarade 67 % av variansen i programindex och att den magiska åldern var 9 år. Slutsatsen är att

runt denna ålder är vi som mest benägna att tycka att kultur vi matas med är bra. Om du pratar med

en person född efter 1970 är chansen som störst att du prickar rätt på vilken

julkalender/sommarlovsprogram denne finner vara det bästa, om du tar personens födelseår och

adderar 9. Fortsatta analyser kan besvara frågan om exakt hur stor denna chans är.

Bakgrund och teori Efter oräkneliga diskussioner och vilda debatter med spridda glåpord och ibland rena

personangrepp, om vilken som är den bästa julkalendern respektive det bästa

sommarlovsprogrammet, hade en tanke formats i Denti’s huvud. Han tyckte sig se ett mönster i att

det verkar som att benägenheten att tycka om en viss julkalender korrelerade starkt med ålder, och

att om man räknar ut hur gammal personen är när den ”bästa” julkalendern sändes verkar den

hamna runt 9 till 11 år. Denti är själv född 1983, tycker att ’Klasses’ julkalender är den bästa (1992,

även om ’Sunes Jul’, 1991, kommer på en hedersvärd andraplats), har alltid haft McGuyver som

förebild, samt får mer eller mindre euforiska spratt i fötter och ben när det spelas eurotechno på

dansgolven. Olsson är född 1982 och värdesätter ’Sunes jul’ framför alla andra julkalendrar. Hon har

också döpt en hamster efter Ellinor Geete (en av programledarna för SVTs eftermiddagssatsning

’Kosmopol’ under åren 1990-1992).

Det handlar alltså inte alltid om julkalendrar. Det verkar som att det mesta som visades på teve och

spelades på radio under en viss tidsperiod har ett speciellt rum i våra hjärtan. Ett annat exempel

hämtat från de grå plastboxarnas (tevespelens) härliga värld är de tidiga åttiotalisternas benägenhet

Sunes Jul var den populäraste julkalendern i

studien...

… fast Klasses är den

bästa.

att tycka att Nintendo’s Entertainment System (NES eller i folkmun ’Nintendo åtta-bitars’) var den

»bästa« tevespelskonsolen medan senare åttiotalister lyfter fram den efterföljande generationen

(’Nintendo 16-bitars’), och sena sjuttiotalister tenderar att lyfta fram Commondore 64:an.

Den magiska åldern är magisk därför att vi minns vad som hände då med

en fjärran blick och ett ljummet sentimentalt leende på läpparna. Det är

denna studies syfte att beräkna den magiska åldern.

Man kan tänka sig ett antal skäl till att vi blir mer benägna att ta till oss olika former av kultur inom

ett visst åldersspann. Dels är det i åldern 8-12 lätt att ta till sig kultur eftersom vi är skyddade från

olika typer av ansvarsförpliktelser och kan ägna mycket tid åt att suga in information från

omgivningen. Vi har heller inte under detta åldersspann installerat prioriteringen att springa efter

tjejer/killar eftersom vi inte har kommit i puberteten.

Vår kognitiva utveckling i detta åldersspann medför också ökade möjligheter att tillgodogöra oss

kultur. Det främsta skälet är förmodligen att vi i åldrarna 7-12 gradvis utvecklar vårt kognitiva

tänkande till att i större utsträckning kunna bolla med abstrakta regler och symboler för hur världen

är beskaffad, vilket väcker en stark törst för information. Vi blir även i detta spann allt bättre på att

behärska modersmålet, samt att vi har blivit bättre på rolltagningsförmågan, vilket lägger grunden

för vår empati och förståelse för andras beteenden, tankar och känslor, och som behöver tränas. Det

är vidare troligt att vi i denna ålder inte har utvecklat en kritisk urvalsmekanism för vad som är bra

respektive dåligt, helt enkelt eftersom vi inte har samlat nog med erfarenheter - vilket gör oss

benägna att svälja det mesta1.

Ett närliggande begrepp till den magiska åldern är bokslukaråldern som sägs inträffa mellan 9-12 år.

Bokslukaråldern som begrepp stammar från barnets benägenhet att totalt hängivet ägna sig åt

läsning, och kan göra detta flera timmar i sträck utan avbrott. Den magiska åldern skiljer sig dock från

bokslukaråldern i det att fler informationskällor än böcker innefattas, varav vissa nämndes ovan;

teve, radio och tv-spel.

1 Det finns till exempel de som fortfarande tycker att ’Ika i rutan’ var bra.

Det bästa spelet, alla kategorier, alla

konsoler, alltid.

Studiens frågeställningar Studien hade två frågeställningar. Eftersom den magiska åldern är en teoretisk konstruktion är det

nödvändigt att visa om den överhuvudtaget finns, således:

1. Kan man säga att det finns en magisk ålder?

Vidare, om det kan påvisas att det existerar en magisk ålder, är det lämpligt att fråga:

2. När är den?

Metod

Design För att ta reda på om det finns en magisk ålder utformades en enkät där deltagarna ombeddes ange

vilken julkalender samt vilket sommarlovsprogram som man ansåg var det bästa. Just och framförallt

julkalendern är en svensk tradition och institution och något som de flesta har tittat på, vilket gör den

till en optimal parameter. Även sommarlovskalendern kan numera anses vara en tradition/instutition

men i mindre utsträckning. Vidare gav deltagarna information om födelseår och kön.

Analysmetod för frågeställning 1

Två kriterier måste dock vara uppfyllda för att man ska kunna anse att det överhuvudtaget finns en

magisk ålder:

1. Differensen mellan årtalet för sommarlovsprogrammet och årtalet för julkalendern måste vara

liten för de flesta deltagarna, det vill säga konvergera. Om den är liten betyder det att det kan finnas

en underliggande faktor (magiska åldern) som påverkar våra val av program. Och enligt samma

resonemang, om de två årtalen är helt spridda och oberoende av varandra finns knappast något stöd

för tanken om den magiska åldern.

2. Det måste finnas en linjär trend mellan födelseår och programval. Olika program är olika populära,

och ett bias kan infinna sig om det råkar vara så att de flesta som är födda inom ett visst åldersspann

anger en viss julkalender eftersom den är den mest populära. Om det existerar en linjär trend tyder

detta på att det är åldern i sig som påverkar valet av program snarare än popularitet.

Om båda kriterier kan tillfredställas kan vi således svara jakande på frågeställning 1. Figur 1

Analysmetod för frågeställning 2

För att besvara frågeställning 2 jämfördes deltagarnas födelseår med »den bästa« julkalendern samt

sommarlovsprogrammet och på så sätt räknade vi ut medelvärdet för den ålder deltagarna var då

»det bästa« programmet sändes.

Tillvägagångssätt och stickprov Vi skickade e-post med en länk med en enkät till samtliga inom Gothenburg Research Institute (GRI,

Handelshögskolan, Göteborgs Universitet) samt Psykologiska Institutionens (Göteborgs Universitet)

doktorandlista. Denti och Olsson postade även länken på Facebook med en påminnelse efter ungefär

en vecka.

88 svar inkom. 48 % av de svarande var män och 52 % kvinnor. I medeltal var de svarande födda 1976

och mediansvararen var född 1980. Det mest typiska födelseåret var 1983 med 12 svarande.2

Frågeformuläret Deltagarna ombads uppge vilken julkalender samt vilket sommarlovsprogram som man ansåg var

det bästa. Dessa var rangordnade efter årtal och man fick endast välja ett alternativ per programtyp.

Vidare samlades födelseår och kön in.

Analys 1 – hela stickprovet

F1: Finns det en magisk ålder? För att analysera kriterie 1 räknade vi ut differensen mellan årtalet för sommarlovsprogrammet och

årtalet för julkalendern för att se om årtalen konvergerar. Differensen sträckte sig från -13 till 29 år

med medelvärdet 2,8 och standardavvikelsen 6,8. Medianen samt den mest typiska differensen var 2

år, vilket pekar på konvergens. Se fig 1.

Vi tog sedan medelvärdet på de två årtalen för programmen och använde detta i de fortsatta

analyserna. Denna variabel kallade vi programindex.

2 Outliers: En svarande hade angett minsta årtalet för julkalendern (1960) och högsta för

sommarlovsprogrammet (2010, differensen var 50 år, personen var själv född 1978) och uteslöts från vidare analyser. Två andra uteslöts för liknande skäl.

Figur 2

Figur 3

För att analysera kriterie 2 tog vi fram en scatterplot med födelseår på x-axeln och medelvärdet för

programmen på y-axeln (fig 2). En enkel linjär regression visade på ett signifikant samband mellan de

två variablerna (B = 0,25; t = 4,1; p < 0,001). Korrelationen var 0,41.

F2: När är den? För att räkna ut värdet på den magiska åldern beräknade vi differensen mellan programindex

(medelvärdet för programmen), och personens födelseår. Medelvärdet för denna differens var 12,9

år, medianen 10 år och det vanligaste värdet var 9 år (se figur 3).

Analys 2 – personer födda efter 1970 Det finns anledning att titta närmare på de personer som var födda 1970 och framåt eftersom det

första sommarlovsprogrammet sändes 1978. Deltagarna har således inte haft möjlighet att välja

sommarlovsprogram före 1978, vilket innebär att deltagare födda på 50-60 talen tvingats välja

sommarlovsprogram efter 1978 även om de valde julkalender före 1978, vilket kan ha tvingat fram

orimligt stora differenser för denna grupp och skevhet i datan3.

Det är också mer sannolikt att personer födda 1970 eller senare hade tv i hemmet, att tittandet på

julkalender och sommarlovsprogram var institutionaliserat i större utsträckning, och att dessa

personer minns vad de tittade på för julkalendrar/sommarlovsprogram i större utsträckning.

I den fortsatta analysen används således endast personer födda 1970 och senare. Totalt rörde det sig

om 69 personer, där 47 % var män och 53 % kvinnor. Medelvärdet och medianen för födelseåret var

1981 och det vanligaste värdet var 1983.

F1: Finns det en magisk ålder? Kriterie 1. Differensen mellan programmen sträckte sig från -13 till 19 år med ett medelvärde på 1,8

år. Medianen var 2 år och det vanligaste värdet 0 år. Således kunde en starkare konvergens finnas i

denna del av stickprovet jämfört med stickprovet i sin helhet. Se figur 4.

3 Ett t-test för oberoende mätningar visade även signifikant skillnad gällande differens i år mellan julkalendern

och sommarlovsprogrammet, mellan de som var födda före 1970 (n = 16; m = 6,94) och de som var födda efter 1970 (n = 69; m = 1,84) (t = 2,80; df = 83, p < 0.01) vilket stödjer påståendet.

Figur 4

Kriterie 2. En enkel linjär regression visade ett starkt och signifikant samband mellan födelseår och

medelvärde för de två programmen (B = 0,80; t = 11,74; p < 0,001). R2 var 0,67. Korrelationen var

mycket hög; 0,82. En scatterplot visas i figur 5.

F2: När är den magiska åldern? Slutligen för att kalkylera den magiska åldern räknade vi fram differensen mellan programindex och

deltagarens födelseår, och tog medelvärdet för alla deltagare. Medelvärdet var 9,7 år och både

medianen och typvärdet var 9 år. Standardavvikelsen var 2,8 år. Se figur 6.

Den magiska åldern är 9 år!

Figur 5 Figur 6

Diskussion och implikationer Studien har kastat ljus på den tid där vi minns våra teveprogram, våra böcker och plattor med ett

särskilt skimmer. Denna tid vill vi kalla den magiska åldern. Vi har i denna studie försökt att räkna

fram den ålder då de flesta verkar tycka att den »bästa« julkalendern och sommarlovsprogrammet

sändes. Denna ålder är 9 år. Vidare har vi visat att det är födelseåret som påverkar valet av

julkalender/sommarlovsprogram mest, då det är en tydlig trend mellan födelseåret och

programindex, och den förklarade variansen i programindex var stor för deltagare födda 1970 eller

senare. Deltagarnas val av julkalender och sommarlovsprogram var också hyfsat konvergent, det vill

säga, »de bästa« programmen var valda i nära anslutning till varandra. Dessa resultat kan tyda på en

underliggande faktor, åldern, som påverkar valet av program.

Studiens svagheter är att vi endast använt två indikatorer för kultur, det vill säga julkalendern och

sommarlovsprogrammet, och skulle ha behövt flera. Exempelvis skulle man kunna ha frågat om den

»bästa« såpan, humorserien, programledaren för bingolotto, lördagsunderhållningsprogrammet, etc.

Men en nackdel med dessa uppräknade indikatorer är att de ofta körs över flera säsonger medan

julkalendern/sommarlovsprogrammet förhåller sig till ett år per programserie, vilket gör den bättre

lämpad att ha som indikator. Man skulle kunna ha olika tv/dataspel som indikator för att komma runt

problemet med flera säsonger, men denna skulle förmodligen inte vara representativ för den

generella populationen eftersom de enda som spelade dator under 70-90 talen var unga gängliga

män med taskig hy (nördar, och det var inte coolt att vara nörd på den tiden som det är nu

………..right?).

En annan nackdel är den relativt höga standardavvikelsen för den magiska åldern; 2,8 år. Det innebär

att den bästa julkalendern/sommarlovsprogrammet sändes när man var mellan ungefär 7 och 12 år

för 68 % av deltagarna i studien. Detta faktum, tillsammans med den sunkiga teoretiska

underbyggnaden (eller snarare frånvaron, och vad menas egentligen med ordet magiskt i den

magiska åldern, vad är det som är magiskt?) kan underminera hela konceptet av den magiska åldern

eftersom spannet lika gärna kan gälla hela barndomen (det ska medges att Olsson har döpt fler

husdjur efter tv-personligheter. Annelie i ’Goda grannar’ (1987-1989) gav redan under sent åttiotal

namn åt hennes första katt).

Emellertid och till den magiska ålderns räddning kunde vi glädjas åt att födelseåret ensamt

förklarade hela 67 % av variationen i programpreferensen för sjuttiotalister och framåt, vilket skall

tilläggas är väldigt mycket i psykologisk forskning. Det innebär att endast 33 % av deltagarnas val av

Kanske inte den bästa indikatorn trots allt.

Monkey Island 2 (1991).

Oomkullrunkeligen det bästa

äventyrsspelet som gjorts.

julkalender/sommarlovsprogram förklaras av andra saker, till exempel personlig smak eller

egenskaper hos programmet, såsom om det faktiskt var bra eller inte. Sjuttiotalisterna och

åttiotalisterna har ju haft många år att titta på och utvärdera julkalendrar, och man kan ju till

exempel förvänta sig att tillgänglighetsheuristiken (availability bias, att vi tenderar att lyfta fram

information som vi har färskt i minnet framför gammal information) kan påverka deltagarna att välja

en julkalender som man sett nyligen. Men deltagarna valde alltså ändå den julkalender som man

tittade på i medeltal 9 år efter födelseåret – den magiska åldern!

Förmodligen skulle studien dragit fördel av ett större stickprov samt några fler indikatorer, vilket

skulle kunna ha gett bättre underlag för beräkningen av medelvärdet och standardavvikelsen (den

minskar) för den magiska åldern och bättre precision i exakt vilket spann i livet den infinner sig.

Implikationer för vardagslivet

En väldigt praktisk implikation av denna studies resultat att om man pratar eller vilt debatterar med

en sjuttiotalist eller en person född senare så är den bästa gissningen att gissa på

julkalendern/sommarlovsprogrammet som sändes nio år efter personens födelseår. Testa själv nästa

gång det vankas festligheter och det är kärvt med samtalsämnen! Vidare analyser med hjälp av

logistisk regression kan ge oss svaret på exakt hur stor chans det är att gissa rätt på den rätta

julkalendern om man skulle dra till med en gissning på nio år.

LEIF DENTI

LISA OLSSON

2011