Webben, EU och förankringen

  • View
    223

  • Download
    6

Embed Size (px)

Transcript

  • Klarsprk.BULLETIN FRN SPRKRDET NUMMER 2008|1

    Bild: Robert Nyberg

    Webben, EU och frankringen

    Tnk om vi r bst i vrlden? I in-ternationella sammanhang brukar svenska sprkvrdare inte ha svrt att sl sig fr brstet. Vid den stora klarsprkskonferensen i Mexiko fr ett par r sedan ppningstalade Mexi-kos vicepresident och en klarsprksex-pert frn det svenska Justitiedeparte-mentet.

    I hstas var det ny internationell klarsprkskonferens i Amsterdam. Under buller och bng presenterade hollndarna ett textgranskningspro-gram fr klarsprk. Kan man tnka sig, det rknade lnga meningar och svra ord! De svenska deltagarna knde sig frflyttade till 1973 och an-tydde ngot i pausen om Klarsprks-testet. En ny svensk exportprodukt var fdd. (Prva den nya rapportdelen p spakradet.se/testet.)

    Nja, skryt lagom. Det gr att hitta mnga exempel p att svenskt myn-dighetssprk inte nr upp till det tredje av riksdagens sprkpolitiska ml: Den offentliga svenskan ska vara vrdad, enkel och begriplig.

    Tre omrden r avgrande fr fort-satta framsteg fr klarsprkarbetet.

    Det tror vi i alla fall p Sprkrdet, sedan vi tillsammans med vra kontakter p myndig-heterna summerat 2007. De tre heter webben, EU och frankringen.

    Webben r numera den vanligaste mtes-platsen fr myndighe-ter och medborgare. Svenska myndigheter har ocks hga webb-ambitioner. Men inte sllan gller de frmst grafiska lsningar, navigationsstruk-turer och teknisk tillgnglighet. Klar-sprkskraven hamnar i bakgrunden, ven om kunskapen finns. Webbplat-serna fylls av texter som r skrivna fr helt andra sammanhang.

    EU r i klarsprksperspektiv ett tv-faldigt versttningsproblem. Fr det frsta verstts det fr lite numera. Tidigare versattes till exempel alltid lagfrslagens konsekvensbedmning-ar, nu endast en kort sammanfatt-ning.

    Fr det andra krver goda verstt-ningar till svenskt klarsprk att ori-ginalsprket r klart. Det r det inte, mnga gnger. Sverige har allts en politisk uppgift att verka fr enklare sprk inom EU-byrkratin, till exem-pel krva att originaltextfrfattarna fr rimlig klarsprksutbildning. Men ef-tersom det praktiska gensvaret fr den politiken r svagt, har svenska myn-digheter en mycket besvrlig uppgift i

    sitt dagliga arbete med EU-texter.Men allra viktigast r frankringen.

    Klarsprksarbetet har fr svag insti-tutionell bas i svenska myndigheter. Ungefr hlften av alla svenska myn-digheter bedriver ngon form av klar-sprksarbete, men mycket r punktin-satser: nya malltexter utarbetas, hand-bcker kps in, frelsningar ordnas. Hur mnga bedriver klarsprksarbete med samma sjlvklarhet som perso-nalvrd, ekonomisk uppfljning eller jmstlldhetsarbete?

    Webben, EU och frankringen. Det mesta terstr. nd tar mnga myn-digheter nstan dagligen viktiga steg framt. Vi rapporterar och ger rd i det hr numret av Klarsprk.

    Olle Josephson

    Hur mnga bedriver klarsprksarbete med samma sjlvklarhet som personalvrd eller jmstlldhetsarbete?

  • 2

    Vill du veta mer om klarsprk p webben?

    Verva stder myndigheternas webbarbete genom Vgled-ningen 24-timmarswebben. Den innehller riktlinjer fr utveckling av webb- och e-tjnster i offentlig sektor. Ls mer p verva.se.

    I dag har alla myndigheter en webb-plats, och kunskaperna om hur man skriver en bra webbtext r relativt goda. Numera behver man inte orda s mycket om att punkt-listor kar lsbarheten och ger sidan liv och struktur. P samma stt vet de flesta att man mste vara kortfattad och snabbt komma till saken. Det r visserligen en svr konst och mnga webbtexter brister p just den hr punkten. Men det gller andra sidan ven fr mnga andra typer av texter.

    Varje sida mste vara sjlvstndig

    En avgrande faktor fr att lyckas med sin webbtext r att se till att sidan r sjlvfrklarande och sjlvstndig. Det hr knner de flesta till, men det frbises nd ofta av bde erfarna och ovana webbskribenter. Det r ltt hnt att man som skribent knner sig tjatig nr man t.ex. pminner beskarna om vikten av att uppdatera sina person-liga uppgifter p flera sidor. Men det r sannolikt att de flesta beskare bara ser en av dessa sidor. Generell statis-tik visar att bara hlften av beskarna kommer via startsidan, vriga kom-mer via lnkar, skmotorer, bokmr-ken etc.

    Dubblera inte lnka!

    nd rekommenderar jag inte att du dubblerar information (om den inte r vldigt kortfattad). Ta i stllet vara pinformation som redan r publicerad genom att lnka dit. Det hjlper ocks

    dig som r redaktr att hlla reda p informationen nr den ska uppdate-ras.

    Rubrikerna ledsagar lsaren

    En annan vsentlig skillnad mellan en papperstext och en webbsida r att webbsidan alltid mste ha element som talar om var beskaren befinner sig. Ett sdant element r rubrikerna p sidan. De ska dels visa beskaren vad den rubri-cerade texten handlar om, dels fungera som vg-visare eftersom de ofta hamnar som lnk p en annan sida eller en annan webb-plats.

    Ibland glim-mar vra stora dagst idningar till och frs-ker anpassa sina artiklar till me-diet. ven om texten i sig ofta r densamma i bde pappers- och webbupp-lagan ser man att redigeraren har frskt hitta mer sjlvfrkla-rande rubriker till webbartiklarna. Titta p dessa tv exempel:

    Papperstidningen: Brittiska forskare fick hjrnslpp

    Webbtidningen: Ingen galna ko-sjukan hos brittiska fr

    Papperstidningen: Finstilt gitarr har tystnat

    Webbtidningen: Ex-beatlen Georg Harrison dd

    I bda fallen har redigeraren valt rub-riker som r sjlvstndigare och mer

    sjlvfrklarande till webbmediet. M-hnda p bekostnad av konstnrlighet och poesi, men vldigt f webbplatser finns till fr att skribenterna ska f ut-trycka sig konstnrligt, utan de fyller en bruksfunktion som stller krav p tydlighet i frsta hand.

    Hll klarsprksfanan hgt

    I detta och allt vrigt r det allts de gngse greppen fr klarsprk som

    gller fr framgngsrika webbtexter: formulera ett tydligt syfte, anpassa texten efter mottagaren, red ut dina dunkla tankar innan du brjar skriva och anvnd ett ledigt och okomplice-rat sprk.

    Helena Englund

    Helena Englund r sprkkonsult och medfrfattare till bckerna Klarsprk p ntet (tredje upplagan 2004) och Tillgngliga webbplatser i praktiken (2004).

    KLARSPRK P NTET RD OCH TIPS

    Kronofogden frklarar inte konstiga ord p varje sida utan lnkar till en ordlista. Det gr det lttare att hlla informationen aktuell.

  • Sprkfrgan

    3

    Socialstyrelsen rekommenderar ordning i klarsprksarbetet

    CALL FOR PROPOSALS ELLER BRYSSELKL?

    En av grundprinciperna fr EU-samarbetet r att alla officiella sprk har sam-ma stllning. Alla facktermer inom EU heter allts ngot p svenska. nd r svenska texter om EU ofta fulla av engelska ord och uttryck.

    Vad kan man till exempel anvnda fr ord i stllet fr call i texter som handlar om att ska EU-medel? Call f-rekommer bde i uttryck som call for proposals och i me-ningar som konkurrensen r tuff i den frsta callen i FP7.

    Ingemar Strandvik, sprklig samordnare vid EU kom-missionens svenska verstt-ningsavdelning, sger att det naturligtvis r rent nys att tala om call p svenska.

    Uttrycket call for tenders vid upphandlingar br verst-tas anbudsinfordran. Call for proposals br versttas an-skningsomgng eller inbjudan att lmna frslag. Vinnova och Vetenskapsrdet brukar tala om utlysning.

    Svrbegripliga frkortning-ar r ett annat problem i EU-jargongen. Frkortningen FP7 str fr Seventh Frame-work Programme p engelska. Om denna frkortning an-vnds p svenska kan det ge intryck av att det saknas ett svenskt ord. P svenska heter det helt enkelt sjunde rampro-grammet.

    Fler EU-sprkliga rekom-mendationer hittar man i Stadsrdsberedningens skrift Redaktionella och sprkliga fr-gor i EU-arbetet (PM 2005:3). Sk under Publikationer p regeringen.se.

    Emilia Emtell Sprkrdet

    Klarsprksarbetet mste vara vlfrankrat och vlorgani-serat fr att f genomslag. Det har man insett p Soci-alstyrelsen. Avtal, kurser och en sprkvrdsgrupp r hrn-stenar. Hr berttar Lise Sj-stedt, kommunikationsstrateg p Socialstyrelsen.

    Alla texter som ska publice-ras gr via mig och jag avgr om de ska sprkgranskas. Vi har avtal med sprkkonsulter, och eftersom vi har hga krav p sprket, brukar vi lta en sprkkonsult granska texterna, sger Lise Sjstedt.

    Sprkkonsulterna hller ocks kur-ser fr medarbetarna. Kurserna skrd-darsys fr deltagarna, och utvrde-ringarna visar att de r mycket njda. Det kan vara allmnna klarsprkskur-ser, kurser i att skriva fr webben eller i att skriva sammanfattningar.

    Socialstyrelsen har tydliga ml fr sitt sprkvrdsarbete. I r r mlen att

    alla medarbetare ska knna till att det finns skrivhjlp p intrantet

    alla medarbetare ska knna till att de kan f hjlp av sprkvrdsgrup-pen i sprkfrgor.

    I sprkvrdsgruppen diskuterar vi bland annat vilka rekommendationer

    vi ska ge. P intrantet finns frgor och svar och lathundar om hur man hanterar ndringarna i sitt sprk-granskade dokument m.m.

    Nr Lise Sjstedt brjade p Soci-alstyrelsen var det redaktrerna som gick igenom texterna.

    Vi var rtt duktiga, men vi jobbade olika och ingen av oss var sprkkon-sult. Nu nr vi lgger ut granskningen fr vi en jmnare standard. Dessutom har vi en s stor produktion att vi ald-rig skulle hinna med att granska alla texter sjlva.

    Det kan vara svrt att samarbeta med ngon som inte knner till kul-turen. Sjlva upphandlingen r ocks jobbig, och konsulterna kostar en hel del. Men nr relationen vl r upp-arbetad tycker Lise Sjstedt att det fungerar oerhrt bra.

    Det finns alltid handlggare som blir arga nr de ser alla ndringsfr-slag, men de allra flesta r mycket njda.

    Br fler myndigheter gra som ni? Det kan jag varken svara ja eller

    nej p. Vi publicerar ju s mnga tex-ter s fr oss r det hr idealiskt. Om man har en mindre produktion kan det nog fungera lika bra att ha en an-stlld sprkkonsult.

    Sofia Malmgrd, Sprkrdet