www.gu.se

Föredrag AER-dagen, Stockholm 2014-05-14

Linda Berg, fil dr, föreståndareCentrum för Europaforskning (CERGU) /Statsvetenskapliga institutionenGöteborgs universitetLinda.Berg@pol.gu.sewww.cergu.gu.se www.pol.gu.se/personal/lindaberg

EU och flernivåstyrning

www.cergu.gu.se

www.gu.se

2014 – supervalår?

25 maj Val till: Europaparlamentet(20 svenska ledamöter ska utses)

14 septemberVal till: Sveriges riksdag

Landsting/regionKommun(folkomröstning Gbg)

www.gu.se

14 november är det 20 år sedan folkomröstningen om medlemskap i EU!

Från en krisperiod till en annan

EU har förändrats under dessa två decennier…-Från 15 till 28 medlemsstater-Europaparlamentet har mer makt (ordinarie lagstiftningsförfarandet)-Fler politikområden som beslutas gemensamt inom EU (ökat med varje nytt fördrag)-Mer flernivåstyre

… och även svenska folkets inställning till EU har förändrats

Tillbakablick sedan 1990-talet

www.gu.se

Åsikt om svenskt medlemskap i EU, 1991–2013

Folkomröstning 1994

Sveriges första ordförandeskap 2001

Krisens effekter mer påtagliga

www.gu.se

Vilka är i huvudsak för medlemskapet i EU?

• Män mer än kvinnor • Högutbildade• Högt förtroende • Politiskt intresserade• Mer till höger politiskt• Storstadsbor Elitgrupper antas ha mest

att vinna

Men även geografiska skillnader: Sydsverige (Skåne & Blekinge) mer än Norrland

Syd

Norr

www.gu.se

Flernivåidentifikation och åsikt om det svenska EU-medlemskapet  För Mot Ingen åsikt summa

Icke-identifierare 58 27 15 100

Främst subnationella 54 21 25 100

Alla inhemska 57 27 16 100

Främst nationella 60 22 18 100

Främst Europa 79 8 13 100

Alla nivåer lika 76 12 12 100

Totalt 65 18 16 100

Källa: Svenska Europaparlamentsvalsundersökningen 2009, Valforskningsinstitutet

Men inte bara egenintresse spelar roll – även kulturella förklaringar: identitet

www.gu.se

Opinionsläget inför Europaparlamentsvalet?

Stora opinionssvängar, Många bestämmer sig sent, Färre som röstar=> Svårare gissa valutgången

www.gu.se

Partigrupper i Europaparlamentet 2009-2014

EPP = Europeiska folkpartiet S&D = Progressiva förbundet av socialdemokraterALDE = Alliansen liberaler och demokrater för Europa G/EFA = De gröna/Europeiska fria alliansen

GUE/NGL = Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänsterECR = Europeiska konservativa och reformisterEFD = Frihet och demokrati i Europa

http://www.electio2014.eu/sv/pollsandscenarios/polls

www.gu.se

Två kedjor för representation och legitimitetKommissionen

• Ministerrådet• Regering• Riksdag• Partiorganisation (länk)

• Folket (röstar, 4e år)

Mellanstatlig kedja

• Europaparlamentet• EP-delegation – EP-gruppen(svenska partier – politiska grupper i EP)

• Partiorganisation (länk)• Folket (röstar vart 5e år )

Överstatlig kedja

MEN – regioner finns inte med i det formella samspelet!

www.gu.se

Multi-level governance

Fler politiska nivåer & mer samarbete med olika aktörer

Staters makt antas ha förskjutits åt tre olika håll:– Uppåt – till överstatliga organ (EU)– Nedåt – till regionala (och ibland lokala) politiska

nivåer– Utåt – till marknadskrafter och civila samhället

Eller: förändrat sätt att styra? Delegera svårlösta problem

Fokus på subnationella nivåer, särskilt regioner => EU

www.gu.se

Två varianter av Multi-level governance (Hooghe & Marks 2003)

Typ 1 - vertikal• Universella enheter (många

politikområden)• Icke överlappande medlemskap• Få nivåer• Ingår i ett sammanhängande

politiskt system

Idealtyp: Federal stat

Typ 2 - horisontell• Uppgiftsspecifika enheter

(indelning efter sakfråga)• Överlappande medlemskap• Obegränsat antal nivåer• Flexibel design för styrning

Idealtyp: Funktionella nätverk

www.gu.se

Tre huvudsakliga motiv till varför kommuner och regioner vill vara europeiskt aktiva:

Ekonomiska motiv

Kulturella motiv

Politiska motiv

Ca 60% av verksamheten är direkt eller indirekt beroende av beslut som fattas i EU

www.gu.se

Vilka kanaler har kommuner och regioner till EU?

1. Eget regionalt representationskontor i Bryssel

2. Nationellt organ för lokala/regionala intressen (SKL)

3. Regeringen – Ministerrådet!

4. Regionkommittén

5. Internationell intresseorganisation för lokala/regionala

frågor

Källa: Berg & Lindahl (2007) Svenska kommuners och regioners kanaler till Bryssel.

Stockholm: Sieps

www.gu.se

1. Svenska regionkontor i Bryssel

www.gu.se

2. SKL:s Brysselkontor

Representerar alla kommuner och landsting:

Fördel: Större tyngd om man representerar alla, särskilt vid förhandlingar i Bryssel

Nackdel: kan inte agera i frågor där det finns olika uppfattningar

www.gu.se

3. Staterna (regeringen) som kanal till EU

Pga Ministerrådet!

Funkar som kanal:• Om regioner och regeringen samma mål/uppfattning,• Om regionala påtryckningar lyckas

4. Regionkommittén• Användbar kanal om ”egen” representant

www.gu.se

5. Medlemskap i internationella organisationer (ex. på org.)

• AER – Assembly of European regions• AEBR – Association of European Border regions

• CEMR – Council of European Municipalities and Regions

• CPMR – Conference of Peripheral and Maritime Regions of Europe

• Eurocities (för städer)• UBC – Union of Baltic Cities

www.gu.se

Figur över kontaktmönster subnationella nivåer och EU

EU:s olika organ Kommissionen Parlamentet Rådet Regionkommittén

Statlig nivå Regeringen Departementen Statliga myndigheter

Sveriges representation i Bryssel

Brysselkontor

SKL

Nätverk/samarbete olika regioner etc.

Europeiska intresse-organisationer, t.ex. CPMR, UBC, AER…

Subnationella enheter Kommuner Landsting/regioner Samverkansorgan Länsstyrelser

www.gu.se

Hur EU-aktiva är svenska kommuner? • Aktiviteten har ökat sedan 1999

• Aktiviteten har ändrat karaktär innehållsligt

• Aktiviteten har ändrat form

• Samtidigt ökade skillnader mellan centrum och periferi (storstäder!)

www.gu.se

Hur kan skillnad i aktivitetsgrad mellan svenska kommuner/regioner förstås?

Resurser

– resource pull (nytta)– resource push (förutsättningar)

Institutionella ramar

– Konstitutionella skillnader mellan länder– Institutionella skillnader mellan olika regioner

i samma land

www.gu.se

Slutsats: ingen brist på kanaler- men brister i hur de utnyttjasVill - hemmaplan?•Brister i utformning, otydlighet i mål/uppdrag•Brister i förankring i verksamheten

Kan - resurser?•Som nytta: kunskap, inte bara ekonomi•Som förutsättningar: större enheter/samarbete underlättar

Får - institutionella ramar?•Undvika asymmetri i institutionell utformning i Sverige!

www.gu.se

Trender i multi-level governance forskningFler aspekter och perspektiv, t.ex.:•Val och väljarbeteende•Tjänstemän i flernivåstyret•Mer djupdykningar inom olika policyområden

Sammantaget dominerar inte längre frågan om hur regioner påverkar EU, utan mer fokus på samspelet mellan olika aktörer och nivåer, och konsekvenser.

www.gu.se

I krisens spår – en fallstudie av multi-level governance i migrationsfrågor

www.gu.se

Medborgarnas bedömningar av sitt lands ekonomi 2012

Dålig

Bra

www.gu.se

En konsekvens: ökad (inom-EU) migration• Fattiga EU-medborgare söker sig till rikare länder - men har inte rätt till försörjningsstöd

• Samtidigt: ökning även av andra kategorier av migranter (asylsökande, familjeåterförening, arbetskraft)

• Förändringar i Sverige under 2000-talet rörande migration:

2004 & 2007 (inga övergångsregler) 2008 (ny lag arbetskraftsmigration) 2010 (etableringsreform - AF)

Stor utmaning för svenska kommuner (& regioner)!

www.gu.se

Hur förstå och analysera?

Multi-level governanceFlernivåstyre, utmaningar, förändrade sätt att styra:1.Vertikalt (upp och ned, olika politiska nivåer)2.Horisontellt (ut till icke-offentliga aktörer)

MigrationsforskningViktigt skilja mellan olika kategorier av migranter 1.”Traditionella” (i Sverige = asyl- och familjemigration)2.”Nyare” (främst EU-migranter”)

www.gu.se

Preliminära resultat

www.cergu.gu.se

‘Traditional’ categories of migration ‘Newer’ categories of migration 

  

www.gu.se

Samspel mellan olika aktörer & nivåer..?25 maj Val till: Europaparlamentet(20 svenska ledamöter ska utses)

14 septemberVal till: Sveriges riksdag

Landsting/regionKommun(folkomröstning Gbg)

www.gu.se

Tack för uppmärksamheten!

Fil dr Linda Berg, föreståndareCentrum för Europaforskning (CERGU)

Göteborgs universitet

Linda.Berg@pol.gu.se

www.cergu.gu.se

Följ oss på Facebook! CERGU1