Q16/27.2/90/1 GEOLOGIAN TUTKIMUSKESKUS

R i s t o Puranen G e o f y s i i k a n o s a s t o

V I I P U R 3 N FaAPAKIVIPLUTONIN S I S - W JA YMP~RI<L&

E S l INTYUIEN MGNEETTIS~"EN FABRZJX&-I,gPJ ARVIOINTI

T I IVISTELMSS

J O H W O

MENETELMI EN KUVAUS

N ä y t t e e t j a mi t t a u k s e t

T u l o s t e n k ä s i t t e l y

M a l l i t a r k a s t e l u j a

T e n s o r e i d e n o s i t u s

Geo log i s e t t u l k i n n a t

FABR 1 1 KK 1 EN KUVAUS

Geolog i nen t a u s t a

U i i p u r i n r a p a k i v i p l u t o n i

Ruoho1 ammen d i a b a a s i t

L o v a s j a r u e n m a f i n e n i n t r u u s i o

Koskenky län g a b r o i n t r u u s i o

LOPPUP##TELMnT

K I ITOSMCIININWT

K I RJALLISUUWI ITTEET

L I I T T E E T :

I . SUSKEPTIBILliEEiTITENSORIN ESTIHOINTI '

1 1 . TENSORIN KOMPONPITTI EN SUWCIKORJCIUK$€T

T I I V I STELMiS

Ty6ssä kuvataan Geo log ian tu tk imuskeskuksessa k a y t e t t y j a magnee t t i sen f a b r i i k i n ( s u s k e p t i b i l i t e e t i n a n i s o t r o p i a n ) m i t t a u s - j a e s t i m o i n t i m e n e t e l m i ä sekä a r v i o i d a a n f a b r i i k i n g e o l o g i s i a t u l k i n t a m a h d o l 1 i s u u k s i a magmakivien tapauksessa. E s t i m o i n t i m e n e t e l m ä t kuvataan n i i n y k s i t y i s k o h t a i s e s t i , e t - t a sys teemin t i e t o k o n e t o t e u t u k s e n p i t a i s i o n n i s t u a 1 i i t t e i s - sä e s i t e t y i l l a k a a v o i l l a . M a l l i l a s k e l m i l l a h a v a i n n o l l i s t e - taan magnee t t i sen f a b r i i k i n voimakkuuden ( a n i s o t r o p i a - a s - teen) c.e1 vää r i i p p u v u u t t a t a v a l 1 i s t e n magmak i v i e n rrtineraa- 1 i koos t l~mukses ta , j o t e n suskept i b i 1 i t e e t i n a n i s o t r o p i a 50-

u e l t uu kuant i t a t i i v i s e e n s t r a i n - a n a l y y s i i n a inoas taan mine- r a l o g i a l ta.an po ikkeukse l 1 i sen y k s i n k e r t a i s i s s a j a muuttumat- tornissa k i v i s s ä . M a g n e e t t i s t e n f a b r i i k k i e n suuntaukset r i i p - puva t vähemmän m i n e r a l o g i s e s t a koostumuksesta, minkä vuoksi suunnat j a n i i d e n v a i h t e l u v o i v a t s o v e l t u a k v a l i t a t i i v i s e e n s t r a i n - a n a l y y s i n j o p a paremmin k u i n a n i s o t r o p i a - a s t e . En- rten f a b r i i k k i e n t u l k i n t a a n ä y t e a i n e i s t o k a n n a t t a a j a o t e l l a ( m a g n e e t t i s e l t a ) m i n e r a l o g i a l t a a n samantyypp is i i n o s i i n .

Menete lmien s o v e l t a m i s t a h a v a i n n o l l i s t e t a a n V i i p u r i n rapa- k i v i p l u t o n i s s a j a sen n a a p u r i k i v i 1 a j e i s s a , j o i s t a k ä s i t e l - l a ä n p l u t o n i n k ó i l l i s o s a a n v a j o n n e i t a Ruoholammen diabaase- j a , p l u t o n i n p o h j o i s reuna l t a l ä y t y v ä ä Lovas jä rven maf i s t a i n t r u u s i o t a sekä p l u t o n i n l ouna is reunaan s i j o i t t u v a a Kosken- k y l ä n g a b r o i n t r u u s i o t a . Lovas jä rven j a Ruoholammen k i v i e n m a g n e e t t i s i a f a b r i i k k e j a v a l l i t s e e f e r r i m a g n e e t t i n e n magne- t i i t t i . U i i p u r i n r a p a k i v i s s a k i n on magnet i i t t i a l ä h e s j o k a n a y t t e e s s ä , m u t t a f e r r i m a g n e t i s m i v a l l i t s e e f a b r i i k k i a v a i n puo lessa r a p a k i v i n a y t t e i s t ä j a a inoas taan kolmasosassa Kos- kenky län g a b r o i n t r u u s i o n n ä ~ t t e i s t ä . Lapu issa n ä y t t e i s s ä on p a r a m a g n e e t t i s i 1 l a tummi 1 l a s i 1 i k a a t e i 1 l a merk i t t ä v ä va iku - t u s magneet t i seen f a b r i i k k i i n j a kolmasosassa Koskenkylän n ä y t t e i s t ä paramagneett i s e t m ine raa l i t u a l 1 i t s e v a t f a b r i i k- k i a . Koskenkylän k i v i s s ä para- j a f e r r i m a g n e e t t i s i 1 l a mine- r a a l e i l l a on l i k i m a i n sama suuntaus, Kun t a a s V i i p u r i n r a - pak i v i ssä mol emmat mi n e r a a l i t yyp i t ova t he i k o s t i suuntautu- n e i t a , j o t e n para- j a f e r r i m a g n e e t t i s e t m i n e r a a l i t ova t r e - k i s t e r ä i n e e t suuntaavat p r o s e s s i t s a m a l l a t a v o i n .

Rapak i v i p l u t o n i n o l e t e t a a n syntyneen use iden magmapurkaus- ten r a u h a l 1 i sen k i t ey tym isen tu loksena , m i k ä on sopusoinnus- sa r a p a k i v i e n magnee t t i sen f a b r i i k i n a l h a i s e n a n i s o t r o p i a - as teen ( k e s k i a r v o 1.85) seka v a i h t e l e v a n suuntauksen kanssa. R a p a k i v i p l u t o n i n s i sään vajonneen Ruoholammen kattomuodos- tuman d i a b a a s e i s s a on korkeampi a n i s o t r o p i a - a s t e ( k e s k i a r v o 1.11) j a t iukempi suuntautune isuus. Suuntaus s e u r a i l e e k a t - tomuodostuman r a j a p i n t o j a , j o t e n rapakiuimagma on i l m e i s e s t i h i e r t ä n y t d i a b a a s e j a s i v u i l t a j a a l t a p ä i n . Lovas ja rven seka Koskenkylän i n t r u u s i o i d e n m a g n e e t t i s i s s a f a b r i i k e i s s a hava i - taan r a p a k i v e n v a i k u t u s t a v a i n k o n t a k t i e n l ähe isyydessä . Lo- v a s j a r u e n k i v i e n h e i k o s t i suun tau tunu t f a b r i i k k i j a a l h a i n e n an i s o t r o p i a-aste ( kesk i a r v o 1.87) on todennäkä i s e s t i keh i t - t y n y t magmapesäkkeen r a u h a l 1 i sessa k i t e y t y m i sessa. Koskenky- I ä n i n t r u u s i o n k e s k i o s a s t a tava taan my6s h e i k o s t i k e h i t t y - n y t t ä k i t e y t y m i s f a b r i i k k i a , m u t t a g a b r o i n t r u u s i o n l ä n s i o s i a 1 uonneht i i an i s o t r o p i a -as tee l taan ko rkea ( y l i 1.3) j a uah- u a s t i suun tau tunu t d e f o r m a a t i o f a b r i i k k i , j o k a on v o i n u t syn- t y ä gabro jen kanssa komagmaatt i s t e n granod i o r i i t t i en tunkeu- tuessa pa i k a l 1 een .

J O H D A N T O

Magneettisen s u s k e p t i b i 1 i t e e t i n a n i s o t r o p i a. (kPlS1 k u v a s t a a

m a g n e e t t i s t e n m i n e r a a l i e n j ä r j e s t y n e i s r y t t ä j a s u u n t a u t u n e i -

s u u t t a k i v i - j a s e d i m e n t t i a i n e k s e s s a , m i t ä u s e i n n i m i t e t a a n

a i n e k s e n m a g n e e t t i s e k s i f a b r i i k i k s i . A i rieksen j a r j e s t y n e i - s:)>:yCden ohe l 1 % u a i k u t t a v a t m a g n e e t t i s e e n f a b r i i k k i i n m ine raa -

1 i eri r a e - j a k i demuodot, rrii k ä r h t ä ä l t a 1 isää. AMS-menete1mi.n

h e r k k y y t t ä de fo rmaa t i o v a i k u t u k s i 1 l e j a t o i saa1 t a v a i k e u t t a a

t u l o s t e n t u l k i n t a a . Menete lmä on ehkä parha immi 1 l a a n t u t k i t -

taes5.a s e d i m e n t t i e n ( I s i r i g , 1742) sekä ma.gmakil.)ien h e i k k o j a

f a b r i i k k e j a , j o i d e n u i suaa l i nen maär i t ta rn i nen on u s e i n t y u -

l a s t a . AMS-sovel l u t u s t e n k e h i t t e l y a l k o i g e o l o g i s t e n j a mag-

n e e t t i s t e n f a b r i i k k i e n s u u n t a u e r t a i l u i 1 l a . S i t t e m m i n on t u t -

k i t t u e r i t y i s e s t i s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i - j a s t r a i n - t e n s o r e i d e n

p & ä k o m p o n e n t t i s u h t e i t a seka e r i l a i s t e n m i n e r a a l i e n v a i k u t u s -

t a suskeptibiliteettitensoriin. P a l j o n on myös t u t k i t t u mag-

r ~ e e t t i sen a n i s o t r o p i a n h ä i r i t s e v ä ä v a i k u t u s t a pa leomagneet-

t i s i i n t u l o k s i i n . AMS-metodi ikan k e h i t y k s e s t ä saa hyvän kä-

s i t y k s e n k a t s a u s a r t i k k e l e i s t a , j o i d e n p a i n o t u s on m u u t t u n u t

a j a n mukana f y s i k a a l i s e s t a ( B h a t h a l , 1771 1 g e o f y s i k a a l i sen

k a u t t a (Hrouda, 19821 g e o l o g i s e k s i ( B o r r a d a i l e , 17881.

Tässä t y 6 s s a r a p o r t o i d a a n ne mene te lmä t , j o i t a on k ä y t e t t y

Geo log ian t u t k imuskeskuksen (GTK1 p e t r o f y s i i k a n l a b o r a t o r i -

o i s s a rnoreenien (Puranen, 17771 j a magmakiv ien AMS-tutk imuk-

s i ssa . N ä y t t e e n o t t o sekä s o v e l l e t u t mi t t a u s j ä r j e s t e l y t kuva-

t aan l y h y e s t i , m i n k ä j ä l k e e n k ä s i t e 1 l ä ä n y k s i t y i s k o h t a i s e m -

m i n t u l o s t e n k ä s i t t e l r m e n e t e l m i ä j a e r i t y i s e s t i s u s k e p t i b i 1 i -

t e e t t i t e n s o r i n t i l a s t o l 1 i s t a e s t i m o i n t i a menetelmän t i e t o k o -

n e o h j e l m o i nn i n he1 p o t t a m i s e k s i . M i n e r a a l i koostumuksen v a i ku-

t u s t a s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n s o r i i n a r v i o i d a a n m a l l i l a s k e l m i 1 -

l a , j o i d e n p o h j a 1 t a myös ta . rkas te1 l a a n p a r a - j a f e r r i m a g -

n e e t t i s t e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r e i d e n e r o t t e l u a . M e t o d i -

sen osan l o p u k s i k ä s i t e1 1 S3.n ( m a g n e e t t i s e n ) f a .b r i i k i n muo-

d o s t u m i s t a j a t u l k i n t a m a h d o l 1 i s u u k s i a m a g m a a t t i s t e n k i v i e n

t apauksessa . Mene te lm ien s o v e l t a m i s t a h a v a i n n o l l i s t e t a a n

e s i r n e r k k i a i n e i s t o l l a , j o n k a n ä y t t e e t e d u s t a v a t (Ji i p u r i n r a -

pak iu imuodos tumaa seka sen p ä ä l l ä , s i v u i l l a j a l ä h e l l ä s i -

j a i t s e v i a m a f i s i a magma.kiviä.

MENETELMI EN KUVAUS

NiSYTTEET JA MITTAUKSET

AMS-mit tauksia on t e h t y GTK:ssa s ~ l i n t e r i n m u o t o i s i s t a k i -

v i n ä y t t e i s t ä , j o i s t a p i e n i osa on p e r ä i s i n s ~ v ä k a i r a u k s i s t a .

(Ja1 taosa n ä y t t e i s t ä on o t e t t u kannet tava1 1 a k a i r a u s k a l u s t o l -

1 a suoraan pa l j as tumien p i nnoi 1 t a . N ä y t t e i t a on myös i r r o i -

t e t t c i p a l j a s t u m i s t a vasara1 l a l o h k a r e i n a , j o i s t a on p o r a t t u

s y l i n t e r e i t a v a s t a l a b o r a t o r i o s s a . K i u i s y l i n t e r e i d e n ha l k a i -

s i j a t o v a t o l l e e t n o i n 25, 32 t a i 36 mm, j o i s t a t a v a l 1 i s i n

0 1 i a l u k s i 32 j a n y k y i s i n 25 mm. S u u r i n mahdol l inen ha l k a i -

s i j a GTK:n A M S - l a i t t e i s t o s s a on 40 mm. N ä y t t e i d e n h a l k a i s i -

j a d määr i t t a ä myss n i iden p i t u u d e n h , s i 1 l ä n ä y t t e e t on

p r e p a r o i t u s i t e n , e t t ä n i iden dimensiosuhde q= h/d on 1 i k i -

main 0.85. T ä l l ö i n n ä y t t e e n muodosta r i i p p u v a t demagnetoi-

m isken tän s u u n t a v a i h t e l u t e i v ä t a i h e u t a AMS-mi t tauks i in v i r -

h e t t ä ( P o r a t h e t a l . , 1966), j o k a d imens iosuhteen m u i l l a a r -

v o i l l a v o i kasvaa suureks i v a h v a s t i m a g n e e t t i s i s s a n ä r t t e i s -

sä ( k s . Puranen & Puranen, 1977). Syl i n t e r i n ä y t t e i d e n t i 1a-

vuudet v a i h t e l e v a t vZ l i 1 l ä 10-30 cm3 j a p a i n o t v ä l i l 1 % 25-

100 g.

N ä y t t e e n y l ä p i n t a a n m e r k i t ä ä n maastossa h o r i s o n t a a l i nuo-

l i , j o n k a k u l k u s u u n t a ( d e k l i n a a t i o ) m a a n t i e t e e l l i s e e n poh-

j o i s e e n nähden määr i t e t ä ä n . L i s a k s i mi t a t a a n n ä y t t e e n p i -

tuusakse l i n j a vaakatason v ä l i nen kaadekulma ( i n k l i naat i o) , j o k a useimmiten on 90 a s t e t t a ( p y s t y n ä y t t e e t ) . Suunnat on

m a ä r i t e t t y a u r i n k o k o m p a s s i l l a , m a g n e e t t i s e l l a k o m p a s s i l l a

t a i t eodo l i i t i l l a . Magnee t t i sessa suuntauksessa huomioidaan

k o r j a u k s e n a geomagneett i s e n kentän a l u e e l 1 inen dek l i n a a t i o

( S u c k s d o r f f e t a l . , 1986) maant i e t e e l 1 i seen p o h j o i s e e n näh-

den. E r i m e n e t e l m i l l ä saadut s u u n t a u s t u l o k s e t on t o d e t t u

h y v i n y h t ä p i t ä v i k s i m a g n e e t t i s e s t i rauha11 i s i l l a a l u e i l l a .

N ä y t t e i d e n s u u n t a k o r j a u k s i a j a k o o r d i n a a t i s t o n k i e r r o n v a i -

k u t u k s i a a n i s o t r o p i a t u l o k s i i n on k ä s i te1 t y y k s i t y i s k o h t a i -

t a i s e s t i l i i t t e e s s ä II.

M i t t a u s t u l okset e s i t e t ä ä n tässä t yössä S I - y k s i k k ö j a k ä y t -

täen . ja m a g n e e t t i s e t omina isuudet i l m o i t e t a a n t i l a v u u d e l l a 3 normeerat t u i n a . T i heydet i lmai s taan y k s i k ö i s s ä kg/m , sus-

kep t i b i 1 i t e e t i t l a a d u t t o m i n a l u k u i n a j a remanenssin i n t e n s i -

t e e t i t y k s i k ö i s s ä A/m. G'TK:n p e t r o f y s i i k a n l a b o r a t o r i o i s s a

t i h e y s m ä ä r i t e t ä ä n i l m a - v e s i p u n n i t u k s i l l a , s u s k e p t i b i l i t e e t -

t i A C - s i l t o j a k ä y t t ä e n j a remanenssi m i t a t a a n m a g n e e t t i s e s t i

s u o j a t u s s a t i l a s s a f luxgate-magnetometr i 11ä ( k s . Puranen &

Sul kanen, 1985). AMS-tutk imuks issa k a n n a t t a a m i t a t a suskep-

t i b i 1 i t e e t i n 1 i s ä k s i n ä y t t e i d e n t i h e y s j a r e m a n e n t t i magne-

t o i tuminen, s i l l ä s u s k e p t i b i l iteetti-tiheysdiagrammien a v u l -

1 a vciida.an e r o t e l l a ua l 1 i t s e v a s t i pa ramagnee t t i se t n ä y t t e e t

f e r r i m a g n e e t t i s i s t a n ä y t t e i s t ä . ja r e m a n e n s s i - s u s k e p t i b i l i -

t e e t t i s u h t e e t ( Q - s u h t e e t ) sove l t u v a t puo les taan f e r r i m a g -

n e e t t i s t e n mi r ie raa l i e n raekoon j a t y y p i n a r v i o i n t i i n (Pura-

nen, 1389) , m ikä u s e i n h e l p o t t a a suskeptibiliteettitensorei-

den t u l k i n t a a .

S u s k e p t i b i l i t e e t t i m i t t a u k s i s s a on k ä y t e t t y m a t a l a t a a j u i s t a

(1025 H z ) A C - s i l t a a K-ZA, j onka t e o r i a a on k u v a t t u y k s i t y i s -

k o h t a i s e s t i t o i s a a l l a {Puranen & Puranen, 1977). Si 1 t a koos-

tuu kahdesta k e l a s t a j a kahdesta v a s t u k s e s t a . N ä y t t e e n v i e -

minen mi t t a u s k e l a a n muu t taa k e l a n i n d u k t a n s s i a , j o 1 l o i n s i l-

1 an u l o s t u l o jänn i t e kasvaa v e r r a n n o l 1 i s e s t i n ä y t teen suskep-

t i b i l i t e e t t i i n . M i t t a u s k e n t t ä on k e l a n a k s e l i n suun ta inen

j a maan magneet t i kentan suuruus1 uokkaa. Kentän homogeen i suus

on r i i t t ä v ä AMS-mi t tauks i in , s i l l ä ken tan v a i h t e l u t ova t a l -

l e 1 % k e s k i k o k o i s e n n ä y t t e e n (20 cm3) m i t t a u s t i l a s s a . S i l -

1 a.n t a r k k u u s ( t o i s t o m i t t a u s t e n k e s k i v i r h e ) on n o i n 3 * 1 0 - ~

k e s k i m ä ä r ä i s i 1 l e n ä y t t e i 1 l e , j o t e n arvoa 100*10-6 suuremmis-

sa s u s k e p t i b i l i t e e t e i s s a m i t t a u s v i r h e on a l l e 3 %. N ä i n o l -

l e n AMS-mi t t a u k s e t s i l l a l l a K-2A o n n i s t u v a t k i v i s t ä , j o i d e n

s u s k e p t i b i l i t e e t t i on suurempi k u i n 1000*10-6 a n i s o t r o p i a -

asteen 01 1 essa t y y p i 1 1 i s t ä 10 % k e r ta1 uokkaa (Janak, 19731,

m u t t a parhaimmi 1 l a a n s i 1 t a K-2A on m i t a t t a e s s a va l 1 i t s e v a s t i

f e r r i m a g n e e t t i s i a k i v i ä s u s k e p t i b i l i t e e t i n y l i t t ä e s s ä arvon

18000*10-Q.

S u s k e p t i b i 1 i t e e t t i s i 1 t a K-2A on k a l i b r o i t u suoraan lasken-

no1 1 i s e s t i , paramagneet t i s t e n s u o l o j e n mi t t a u k s i 1 l a , k a l i b-

r o i m i s k e l a a k ä y t t ä e n sekä f e r r i i t t i p a l l o j e n a v u l l a (Puranen

& Puranen, 1977) . Näiden ne1 j ä n k a l i b r o i m i s t a v a n t u l o k s e t

p o i k k e a v a t k e s k i a r v o s t a a n a l l e 3 %. L i s ä k s i on m i t t a r i n K-2A

j a t s e k k i l ä i s e n A C - s i l l a n KLY-2 ( J e l i n e k , 1973) k a l i b r o i n n i t

t c ~ d e t t u y h t ä p i t a v i k s i mi t taamal l a j oukko s t a n d a r d i n ä y t t e i t a

m o l e m m i l l a l a i t t e i l l a ( t a u l u k k o 1 ) . Suskeptibiliteettitenso-

r i n m ä a r i t y k s e e n k ä y t e t t i i n GTK:ssa a l u k s i G i r d l e r i n (1961 )

e s i t tämää 12 mi t t a u s s u u n r ~ a n j ä r j e s t e l y ä , j o k a s i s ä l t ä a k o l -

me t o i s t o m i t t a u s t a . Myöhemmin s i i r r y t t i i n Hex t i n ( 1963 ) eh-

dot tamaan 12 suunnan j ä r j e s t e l y y n A j a 1 i s ä k s i on k o k e i 1 t u

J e l i nek i n (1373 ) kuvaamaa 15 suurIrian j ä r . j e s t e l : v a . Hex t i n j a

J e l i n e k i n j ä r j e s t e l y t o v a t r o t a t i o n a a l i s i a ( r o t a t a b l e ) , m i k ä

y k s i n k e r t a i s t a a t e n s o r i n e s t i m o i n t i a ( k s . H e x t , 1963) . J ä r -

j e s t e l y j e n v e r t a i l u m i t t a u k s i s s a on s a a t u y h t a p i t a v i a t u l o k -

s i a , j o 1 l o i n r u t i i n i k ä y t t ö ö n p ä a t e t t i i n v a l i t a mi t t ausnopeu -

den p e r u s t e e l l a H e x t i n j ä r j e s t e l y A.

TAlILlIKKO 1. Suskeptibiliteettisiltojen KLY-2 (Je l inek, 1973) j a K-2A (Puranen & Puranen, 1977) ka l i b ro in t i en ve r ta i l u , jo- ka perustuu ne l jän standardinäytteen mi t tauks i in Brnossa (Je- l i nek , pers. com., 1986) sekä GTK:ssa. Näytteiden t i lavuudet ovat noin 10 cm3 j a suskept ib i l i t e e t i t on est imoi tu tensorei- den pääkomponenttien keskiarvoina.

B r i dge SUSCEPTIBILITY ESTIMATES

KLY-2 177 2059 36730 82960

K-2A 170 20 30 36670 80820

Samp 1 e DA4-3 HLT2 MB2-3 JC10-1A

AMS-mi t t a u k s i s s a k ä y t e t ä ä n e r i t y i s t ä n ä y t t e i d e n p y ö r i tys-

1 a . i t e t t a ( k s . Puranen & Su lkanen, 19851, j o n k a a v u l l a n ä y t e

vo idaan p y ö r i t t ä ä yhden a k s e l i n ympär i e r i m i t t a u s a s e n t o i h i n

p o i s t a m a t t a n ä y t e t t ä k e l a s t a . Tämä n o p e u t t a a mi t t a u k s i a , kun

AC-si 1 l a s s a e i j a t k u v a s t i s i i r r y t a e d e s t a k a i s i n no1 l a j ä n n i t -

t e e n j a n ä y t e j ä n n i t t e e n v ä l i l l ä . K u l l e k i n m i t t a u s j a r j e s t e -

l y l l e on t y ö s t e t t y p y ö r i t y s l a i t t e e s e e n oma o h j a u s l e u y n s ä ,

j o t e n m i t t a u s s u u n n a t a s e t t u v a t k a i k i s s a j a r j e s t e l y i s s ä y h t ä

t a r k a s t i . N ä i n s u u n t a u s v i r h e e t j ä ä v ä t p i e n i k s i ( a l l e p a r i

a s t e t t a ) j a s y n t y v ä t v a i n n ä y t t e e n k i i n n i t y s v a i h e e s s a . E n i -

t e n k ä y t e t y n mi t t a u s j ä r j e s t e l y n A ( H e x t , 1963) m u k a i s e t mi t -

t aussuunna t n a y t e k o o r d i n a a t i s t o s s a on e s i t e t t y 1 i i t t e e s s a 1.

M i t t a u s s u u n t i i n 1 i i t t y v ä t s i l l a n no1 l a j ä n n i t t e e t i n t e r p o l o i -

daan mi t t a u s s a r j a n a l u s s a j a l o p u s s a o t e t u i s t a n o l l a l u k e m i s -

t a . Tämäkin k ä y t ä n t ö n o p e u t t a a m i t t a u k s i a j a on myös s i 1 l a n

he rkkyyden p u i t t e i s s a r i i t t ä v ä n t a r k k a , k o s k a s i 1 l a s s a K-2A

no1 l a j ä n n i t t e e n k ä y n t i on rauha1 1 i n e n j a 1 i n e a a r i n e n s i I l a r i

a l h a i sen v i r i t y s a s t e e n sekä t e r m i sen suo jauksen a n s i o s t a .

TULOSTEN W S I T T E L Y

M a g n e e t t i s e s t i l i n e a a r i s e n v a l i a i n e e n a n i s o t r o o p p i s t a sus-

k e p t i b i 1 i t e e t t i a vo idaan k u v a t a symmetr ise l l a t o i s e n asteen

t e n s o r i l l a , j o k a vo idaan i l m a i s t a kuuden r i ippumattoman kom-

p o n e n t i n (Kl l , K229 K33, K12, K Z 3 i K31 ) a v u l l a . N ä i n o l l e n

t e n s o r i t u l e e y l imäar i t e t y k s i edel l ä k u v a t u i 1 l a mi t t a u s j ä r -

j e s t e l y i l l ä , j o i s s a s u s k e p t i b i l i t e e t t i m ä ä r i t e t t i i n uah in -

taän 9 suuntaan. Ta1 l ö i n mi t t a u s t u l o k s i i n vo idaan s o v i t t a a

t e n s o r i pienimmän neliösumman k e i n o l l a (Nye, 1957) j a s o v i -

tuksen r e s i duaal i en p e r u s t e e l 1 a saadaan edel 1 een 1 a s k e t u k s i

l u o t e t t a v u u s a r v i o i t a ( H e x t , 19631, kun m i t t a u s v i r h e e t o l e -

t e t a a n p i e n i k s i , r i ippumattomi k s i j a normaal i j a k a u t u n e i k s i . T e n s o r i n e s t i m o i n n i s s a päästään o p t i m a a l i s e e n j a suunnasta

r i i ppumattomaan vak i o t a r k k u u t e e n ( y k s i kköpa l 1 0 1 1 a) kun käy-

t e t ä ä n ns . r o t a t i o n a a l i s i a ( r o t a t a b l e ) m i t t a u s j a r j e s t e l y i -

t a , j o t k a myös j o h t a v a t y k s i k e r t a i s i m p i i n e s t i m o i n t i k a a v o i -

h i n . Tensore iden e s t i m o i n t i p e r i a a t t e e t y l e i s e s s ä j a t i i -

u i i s s a muodossa on e s i t t a n y t Hext (1963) .

Y k s i t y i s k o h t a i s e n kuvauksen t e n s o r e i d e n t i l a s t o l l i s e s t a es-

t i m o i n n i s t a on e s i t t ä n y t J e l i n e k (1977) , j o k a kuvaa e r i t y i -

sen t a r k a s t i oman m i t t a u s j a r j e s t e l y n s a . H e x t i n (1963) m i t -

t a u s j a r j e s t e l yyn A 1 i i t t y v a t e s t i m o ~ n t i kaauat on puo les taan

k o o t t u 1 i i t t eeseen 1 s e l l a i s e s s a muodossa, e t t ä ne o v a t ha-

l u k k a i d e n h e l p o s t i o h j e l m o i t a u i s s a . GTK:ssa e s t i m o i n t i k a a v a t

on s i s ä l l y t e t t y m i t t a u s t i e t o k o n e i d e n BASIC-kiel i s i i n o h j e l -

m i i n . O h j e l m i a k ä y t t ä e n l a s k e t a a n t e n s o r i n komponent i t m i t a -

t u i s t a suskep t i b i 1 i t e e t e i s t a , t e s t a t a a n t i 1 a s t o l 1 i s e s t i sus-

k e p t i b i 1 i t e e t i n i s o t r o o p p i s u u s seka maar i t e t a a n omina isa rvo -

a n a l y y s i 1 l a tenso r i n paakomponentt i e n p i t u u d e t j a suuntauk-

s e t 1 u o t e t t a v u u s r a j o i neen. Cih je lmissa on myös huomioi t u

k o o r d i n a a t i s t o n k i e r t o i n a n ä y t t e i d e n s u u n t a k o r j a u s t e n va iku -

t u s t e n s o r i i n 1 i i t t e e n II m u k a i s e s t i . L i s ä k s i o h j e l m i 11a

vo idaan v e r t a i 1 l a j a y h d i s t e 1 l a m a g n e e t t i s i a f a b r i i k k e j a j o -

k o t e n s o r i - s t a t i s t i i kkaa k a y t t a e n (Hex t , 1963) t a i a k s i a a l i -

s u u n t i i n 1 i i t t y v i l l a t i l a s t o 1 1 i s i l l a m e n e t e l m i l l ä (Mard ia ,

1972) .

Suskeptibiliteettitensori t i e t y s s ä k o o r d i r ~ a a t i s t o s s a v o i -

daan e s i t t ä ä k ä y t t ä e n kuuden komponent in s i j a s t a kolmea pää-

komponentt i a seka n i iden suun taus ta . Päakorriponentt i e n (K1=

s u u r i n , K2=keskimmainen, K3=p ien in1 a v u l l a vo idaan m a ä r i t -

t a a sekä s u s k e p t i b i l i t e e t t i - e t t ä m a g n i t u d i e l l i p s o i d i t (Nye,

19571, j o t k a molemmat kuvaavat g e o m e t r i s e s t i s u s k e p t i b i l i -

t e e t i n a n i s o t r o p i a a . Nä iden e l l i p s o i d i e n luonneh t im iseen on

vuos ien v a r r e l l a keh i t e t t y s u u r i j oukko p a r a m e t r e j a , j o t k a

p e r u s t u v a t paakomponent t ien s u h t e i s i i n j a / t a i e r o t u k s i i n

( k s . Hrouda, 1982). Pe lkäs tään k o m p o n e n t t i s u h t e i s i i n perus-

t u v a t p a r a m e t r i t o v a t t a r k i m p i a j a s i i s suosi te1 t a v i m p i a

s i l l o i n , kun pääkomponent t ien p i t u u d e t saadaan suoraan m i t -

t a u k s i s t a k u t e n A C - s i l l a n ta.pauksessa ( E l l w o o d e t a l . , l9881.

E l 1 i p s o i d i e n koko, y l e i s m u o t o j a muodon voimakkuus voidaan

p e r i a a t t e e s s a k u v a t a kolme1 l a p a r a m e t r i 1 l a ( v r t . J e l i nek ,

19811, m u t t a kuvaus saadaan kohdennetuksi tarkemmin magneet-

t i s e e n l i n e a a t i o o n seka f o l i a a t i o o n kahden l i s a p a r a m e t r i n

avu l l a .

Tässä t ~ a s s a k ä y t e t ä ä n h e l p o s t i l a s k e t t a v a a a n i s o t r o p i a -

p a r a m e t r i e n joukkoa (K,E,P,L,F>, j o n k a o v a t kokona isuutena

ehkä ens immäis inä e s i te1 l e e t Dvorak & Hrouda (1972) . Sus-

k e p t i b i 1 i t e e t t i e1 1 i p s o i d i n kokoa kuvataan päakomponentt i e n

a r i tmee t t i s e l 1a k e s k i a r v o 1 l a K=(Kl +K2+K31/3. E l 1 i p s o i d i e n

y l e ismuoto i lmenee parametr i s t ä E=K2*K2/(K1*K31, j o t a seu-

raavassa k u t s u t a a n m u o t o f a k t o r i k s i . P i t känoma is ten e l l i p s o i -

d i e n tapauksessa m u o t o f a k t o r i on pienempi k u i n 1 ( k s . Hrouda

e t a l . , 19711. E l l i p s o i d i n muodon ( l i t i s t y n e i s y y d e n , veny-

ne isyyden) vo imakkuu t ta l u o n n e h t i i parametr i P=Kl/K3, j o t a

n i m i t e t ä ä n a n i s o t r o p i a - a s t e e k s i (Nagata, 19611. V i i v a s u u n -

tauksen vo imakkuu t ta kuvataan p a r a m e t r i l l ä L=K1/K2, j o t a

k u t s u t a a n m a g n e e t t i s e k s i 1 i n e a a t i o k s i ( B a l s l e y & Budd ington,

19601. Tasosuuntauksen vo imakkuu t ta i l m e n t ä ä p u o l e s t a a n pa-

r a m e t r i F=K2/K3, j o t a n i m i t e t ä a n m a g n e e t t i s e k s i f o l i a a t i o k -

s i (S tacey e t a l . , 19601. Paramet r i L p y s t y a k s e l i l l a j a F

v a a k a - a k s e l i l l a muodostavat FL-diagrammin e l i magnee t t i sen

a n i s o t r o p i a - p i i r r o k s e n (Hrouda & Janak, 19761, j o k a sove l t u u

e r i t y i s e s t i k i v i en deformaat i okeh i t yksen t u t k i m i s e e n .

FL-di agrammi ssa voidaan v e r t a i 1 1 a e r i n ä y t t e i d e n suskept i - b i 1 i t e e t t i t e n s o r e i d e n pääkomponent t isuhte i t a , j o i d e n t i l a s -

t o l 1 iseen k ä s i t t e l Y Y ~ sovel t u v a t t aua l 1 i s e t normaal i j akau tu -

man menetelmät . Pääkomponentt i en s u u n t a v e r t a i l uun r i i t t ä v ä t

m in im i - j a maksimikomponent t ien suunnat , j o t k a suos i tuksen

muka i ses t i (E l lwood e t a l . , 1988) e s i t e t ä ä n a l a p a l l o n p u o l i s -

kon sama-a lap ro jek t iossa . Suunt ien t i 1 a s t o l 1 i s e s s a k ä s i t t e -

l y s s ä s o v e l l e t a a n Eingham-jakautumaan l i i t t y v i ä menetelmiä

( k s . Mard ia , 1972>, j o i d e n avu l l a voidaan t e s t a t a a k s i a a l i -

sen suun t a j akau tuman tyypp i j a 1 askea suun t i en kesk i a r v i o t . Suskep t i b i 1 i t e e t t i t enso re i t a voidaan myös v e r t a i 1 l a sekä yh-

d i s t e l l a kokonaisuudessaan tensor i s t a t i s t i i kan menetelmi 11ä

(Hex t , 1963). Keskimääräinen t e n s o r i saadaan m a ä r i t e t y k s i ,

kun 1 aske taan a r i tmee t t i nen kesk i a r v o k u l 1 ek i n komponen t i 1 - l e e r i k seen . T e n s o r i v e r t a i l u i s s a käy te tään n ä y t e k e s k i a r v o i l -

l a no rmee ra t t u j a komponent te ja ( k s . J e l i n e k , 19781, j o l l o i n

k i v e n koostumusva ih te1ut v a i k u t t a v a t vähemmän tu lokseen.

V e r t a i l u k a t t a a samana ika ises t i komponen t t i suh tee t j a suun-

n a t , j o t e n tensore i den t i 1 a s t o l 1 i nen yhtäp i t ävyys on kovem-

p i vaat imus k u i n s u u n t i e n y h t ä p i t ä v y y s .

Va ikka e r i n ä y t t e i d e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i t 01 i s i v a t

y h t ä p i t ä u i ä , s a a t t a a y k s i t t ä i s e n näy t t een t e n s o r i muodostua

summana se1 l a i s i s t a para- j a f e r r i m a g n e e t t i s t e n m ineraa l i en

o s a t e n s o r e i s t a , j o t k a e i v ä t o l e t i l a s t o l l i s e s t i y h t ä p i t ä v i ä .

Täs tä h u o l i m a t t a n ä y t t e e l l e vo i m ä ä r i t t y a AC-s i l t am i t t auk -

s i s s a s e l v ä k e s k i a r v o t e n s o r i , j o k a s a a t t a a p o i k e t a s u u r e s t i

mi ne raa l i e n osatensore i s t a . Tensore i den t a r k k a t i 1 a s t o l 1 i nen

v e r t a i l u n ä y t e t a s o l l a e i s i i s p o i s t a m ineraa l i tason epävar-

varmuusteki j o i t a , j o i t a pohdi taan tarkemmin seuraav issa 1u-

vu issa . M i n e r a a l i s u h t e i d e n v a i h t e l u k i v e s s ä v o i v a i k u t t a a

h y v i n k i n vahvas t i suskept i b i 1 i t e e t t i tensor i n paakomponent-

t i e n s u h t e i s i i n . S i i t a huo l i m a t t a pääkomponentt i en suuntauk-

sen symmetr ia v o i sa i 1 yä l ähes muuttumattomana, j o t e n e r i l-

1 i s e t s u u n t a t a r k a s t e l u t ova t pe rus te1 t u j a myos tensore i den

pu i t t e i ssa. Ennen k u i n s u u n t a - a i n e i s t o t i i v i s t e t a ä n t i l a s -

t o l l i s i k s i pa rame t re i ks i kanna t t aa t u l o k s i a t a r k a s t e l l a v i -

suaal i s e s t i , s i 1 1 ä suun t i en jakautumiskuv i o k e r t o o y leensä

enemmän k u i n p e l k ä t p a r a m e t r i a r v o t .

MALLITARKASTELU JA

Suskept i b i 1 i t e e t i n an i s o t r o p i a kuvastaa. mi n e r a a l i r a k e i den

. j a k i t e i d e n muotoa seka j a r j e s t y n e i s y y t t ä k i u e s s i , j o k a on

s r n t y n y t k i ven de fo rmaat i o k e h i t y k s e n t u l o k s e n a . De fo rmaat i o-

t a l u o n n e h t i v a n s t r a i n - t e n s o r i n a r v i o i n t i on useimmi t e n t y ~ -

l .S.stä, kuri t a a s s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n s o r i v o i d a a n m s ä r i t t ä ä

n o p e a s t i . N i i npä on l u o n n o l 1 i s t a , e t t ä s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i - j a s t r a i n - t e n s o r e i den v ä l i 1 1 e on p y r i t t y löy tämään r h t e y k s i i t

de fo rmaa t i o-anal y y s i n he1 p o t tami s e k s i . Tenso re i den paäkompo-

n e n t t i s u h t e i d e n v ä l i l l e on e s i t e t t y a l u e k o h t a i s i a k v a . r i t i t a -

t i i v i s i a y h t e y k s i ä ( e . g . R a t h o r e , 1?#8>, j o t k a v a h v i s t a v a t

varhaiserrtmat k v a l i t a t i i v i s e t a r v i o t [H rouda & Janak , 1776>

s u s k e p t i b i 1 i t e e t i n a n i s o t r o p i a - a s t e e n k a s v a m i s e s t a k i v e n de-

f o r m a a t i o a s t e e n mukana. Suskept i b i l i t e e t t i t e n s o r i n pääkompo-

n e n t t i s u h t e i s i i n v a i k u t t a a k u i t e n k i n myös k i v e n m i n e r a a l i -

koostumuksen v a i h t e l u t ä y s i n d e f o r m a a t i o a s t e e s t a r i i p p u m a t -

t a , m i k ä v a i k e u t t a a s u s k e p t i b i 1 i t e e t i n a n i s o t r o p i a t u l o s t e n

t u l k i n t a a (Owens, 1774; B o r r a d a i l e , 1?88> . M i n e r a a l i k o o s t u -

muksen v a i k u t u s t a suskeptibiliteettitensoriin h a v a i n n o l l i s -

t e t a a n seu raavassa Suomen m a g m a a t t i s i i n k i v i i n l i i t t r v i l l a

mal 1 i 1 a s k e l m i 1 1 a.

K i v e n k o k o n a i s s u s k e p t i b i 1 i teetti määr i t t y y sen d i a-, p a r a -

j a f e r r imagnee t t i s t e n m i n e r a a l i komponent t i en s u s k e p t i b i 1 i - tee t t i summana . Y l e i s i m p i e n m i n e r a a l i e n a n i s o t r o o p p i s t a SIJS-

' k e p t i b i l i t e e t t i a on l u o n n e h d i t t u t a u l u k o s s a 2 , j o s t a s e l u i i -

v ä t myös l ä h d e v i i t t e e t . T a v a l l i s i m m a t d i a m a g n e e t t i s e t m ine-

r a a l i t o v a t k v a r t s i seka m a a s ä l v ä t , j o i d e n n e g a t i i v i s e t sus-

k e p t i b i 1 i t e e t i t o v a t suuruus1 uokkaa - 1 * 1 0 - ~ . T ä r k e i m p i e n pa-

r a m a g n e e t t i s t e n m i n e r a a l i e n ( k i i l t e e t , a m f i b o l i t , p y r o k s e -

n i t > s u s k e p t i b i 1 i t e e t i t v a i h t e l e v a t v ä l i 1 l ä ~ 3 6 - 1 # 6 > * 1 8 - ~

m i n e r a a l i n r a u t a p i t o i s u u d e s t a r i ippuen. S e l v ä s t i y l e i s i r i j a

vahuimmin m a g n e e t t i n e n f e r r i m a g n e e t t i n e n m i n e r a a l i on ( t i t a -

n o > m a g n e t i i t t i , j o n k a s u s k e p t i b i l i t e e t t i on use immi ten v.5-

1 i 1 1 ä ( 100000-1000000>*10-5. Mu iden f e r r imagneet t i s t e n mi ne-

r a a l i en s u s k e p t i b i 1 i t e e t i t o v a t a l h a i s e m p i a, s i 1 l ä magneet-

t i k i i s u l l e uo idaar i e s i t t ä ä k e r t a l u o k k a - a r v i o l 6 8 8 8 * l 0 - ~ j a

hemat i i t i 11 e 5 8 8 a 1 8 - ~ . T a u l ukossa 2 nähdään 1 i s ä k s i Kesk i - m ä ä r ä i s e t a r v i o t m i n e r a a l i e n t i h e y k s i 1 l e .

TAULUKKO 2. M a l l i a r u i u t r l e i s i m p i e n m i n e r a a l i e n s u s k e p t i b i - l i t e e t t i t e n s o r e i d e n p a a k o m p o n e n t e i l l e j a k u m p o n e n t t i s u h t e i l - 1 e ( V e r n o n , 1 9 6 1 ; U r e d a e t a l . , 1 9 6 3 ; H r m u d a , 1 9 8 2 ; R c ~ c h e t - t e , 1 9 8 7 ; B o r r a d a i l e , 1 3 5 8 ) s e k a t i h e r k s i l l e ( R o b e r t s e t a l . , 1 3 7 4 ) . M i n e r a a l i 1 r h e n t e e t : CiCiAR=kvar t s i , FELD=maas21 v ä t , P l I C A = k i i l t e e t , A M P H = a . m f i h o l i t , P Y R O = p y r o k s e e n i t , MAG=mag- r ~ e t i i t t i , H E M A = h e m a t i i t t i , P Y R R = m a g n e e t t i k i i s u . T e n s o r i m e r - k i r l n ä t : K1= m a k s i m i - , K2= k e s k i m m ä i n e n , K3= m i n i m i - j a K= I.K1+KZ+K )/3= k e s k i m a a r ä i n e r i s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i , P=Kl./Kg=

3: a n i s m t r o p I a - a s t e s e k a E = K 2 * K i ( K 1 * K 3 1 = m u u t o f a k t m r i . m i n e r a

QUAR FELD PII CA AMPH PY RO MAG 1 MAG2 HEMA PY RR

1 s u s c e p t i b i l i t i e s ( 1 0 - ~ 1

K 1 K 2 K 3 K - 1 . 4 - 1 . 4 - 1 . 4 - 1 . 4 - 0 . 3 - 0 . 3 - 0 . 3 - 0 . 3

1 5 0 1 5 0 1 2 5 1 4 2 1 5 0 1 2 5 1 2 5 1 3 3 1 5 0 1 2 5 1 2 5 1 3 3

1 8 2 0 0 0 1 7 8 0 0 0 1 6 7 0 0 0 1 7 6 0 0 0 6 1 7 0 0 0 5 7 4 6 6 0 5 5 2 8 0 0 5 8 1 0 0 0

1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 6 7 0 1 0 9 0 0 1 0 0 0 0 1 0 0 6 7 0 0

p a r a m e t e r s d e n s i t y P E I. k g/,'mJ >

1 . 0 0 1 . 0 0 2 6 5 0 1 . 0 0 1 . 8 0 2 6 8 8 1 . 2 8 1 . 2 0 2 3 0 0 1 . 2 0 0 . 8 3 3 1 0 0 1 . 2 0 0 . 8 3 3 3 0 0 1 . 0 9 1 . 0 4 5 2 0 0 1 . 1 2 8 . 9 7 5 2 0 0

1 0 0 1 0 0 5 3 0 0 1 0 0 1 0 0 4 7 0 0

D i a m a g n e e t t i s e t m i n e r a a l i t o v a t m a l l i t a r k a s t e l u j e n k a n n a l -

t a r i i t t ä v ä l l ä t a r k k u u d e l l a i s o t r o o p p i s i a . P a r a m a g n e e t t i s i s -

s a m i n e r a a l e i s s a s u s k e p t i b i 1 i t e e t i n a n i s o t r o o p p i s u u s a i h e u -

t u u t u m m i e n s i 1 i k a a t t i e n k i d e a n i s o t r o p i a s t a . L e v r m ä i s e n b i o -

t i i t t i k i t e e n suskeptibiliteettitensoria v o i d a a n v i s u a l i s o i d a

1 i t i s t y n e e l l ä p y i j r ä h d y s e l 1 i p s o i d i 1 l a , j o n k a m i n i m i a k s e l i y h -

t y y b i u t i i t t i l e v y n n o r m a a l i i n . M u i d e n t u m m i e n s i1 i k a a t t i k i -

t e i d e n (a.mf i b o l i e n , p y r o k s e e n i e n ) m u o t o on 1 .5h i n n a p r i sma-

m a i n e n J a n i i d e n k i d e a n i s o t r u p i a a v o i d a a n k u v a t a v e n r t e t r l -

1s p r ö r ä h d y s e l l i p s o i d i 1 l a , . j o n k a m a k s i m i a k s e l i o n 1 i k i m a i n

k i t e e n p i t u u s a k s e l i n s u c i n n a s s a . P a r a m a g n e e t t i s t e n m i n e r a a -

1 i e n a n i s o t r o p i a - a s t e v a i h t e l e e v a l i l l . 5 1 . 1 - 1 . 4 . F e r r i m a g -

n e e t t i s e s s a h e m a t i i t i s s a j a m a g n e e t t i k i i s u s s a s u s k e p t i b i l i -

t e e t t i i n 1 i i t t y y v o i m a k a s ( P = 1 0 0 ) k i d e - a n i s o t r o p i a s i t e n ,

e t t ä m i n i m i s u s k e p t i b i l i t e e t t i h a v a i t a a n l e v y m a i s t e n k i t e i d e n

n o r m a a l i n s u u n n a s s a . M a g n e t i i t t i r a k e i d e n s u s k e p t i b i 1 i t e e -

t e i s s a h a v a i t a a n p u o l e s t a a n m u o t o a n i s o t r o p i a a , j o n k a rnäära.5-

v ä t r a k e i d e n s i s ä i n e n s ~ ~ s k e p t i b i 1 i t e e t t i j a u ' l k o m u o t o . Ma.g-

n e t i i t t i p i t o i s t e n r i a y t t e i d e n a n i s o t r o p i a - a s t e o n u s e i n a l 1 e

1 . 2 j a a n i s o t r o p i a - e l l i p s o i d i n m u o t o v o i o l l a v a i h t e l e v a .

T a u l u k o s t a 3 nähdään a ika isemmin j u l k a i s t u n a i n e i s t o n pe-

r u s t e e l l a ( k s . Puranen, 19891, mi ten Suomen magmaatt i s t e n k i -

v i l a j i e n m ine raa l i koos tumus muut tuu k i v e n t i h e y d e n (tummien

m i n e r a a l i en määrän) kasvaessa. Amf i b o l i t j a pyroksen i t ( sekä

pa ramagnee t t i se t a k s e s s o r i t ) on t a u l u k o s s a y h d i s t e t t y r y h -

mäksi OTHE, koska n a i den mi n e r a a l i en kesk imäärä i se t suskep-

t i b i l i t e e t t i t e n s o r i t o v a t samantyypp ise t ( v r t . t a u l u k k o 2).

Tummien m i n e r a a l i e n osuus m a g m a k i v i l a j e i s s a v a i h t e l e e v ä l i l -

l ä 5-70 %. Happamissa g r a n i t o i d e i s s a b i o t i i t t i on s e l v ä s t i

v a l l i t s e v a tumma s i 1 i k a a t t i , m u t t a k i v e n emäksisyyden kas-

vaessa b i o t i i t i n r i nnal 1 e j a sen oh i tsek i n nousevat amf i bo-

1 i t ( s a r v i v ä l k e ) , kunnes gabro i ssa j a d i abaase i ssa myös py-

r o k s e n i e n osuus kasvaa m e r k i t t ä v ä k s i . K o o s t u m u s a r v i o i t a j a

m i n e r a a l i e n s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n s o r e i t a ( t a u l u k k o 2 ) k ä y t -

täen 1 asketaan e n s i n d i a- j a paramagneett i s t e n m i ne raa l i en

v a i k u t u s k i v e n s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n s o r i i n . T a r k a s t e l l a a n

h y p o t e e t t i s t a t i l a n n e t t a , j o s s a d e f o r m a a t i o on o l l u t r i i t t ä -

vän vahva saattamaan m i n e r a a l i a i n e k s e n t ä y d e l 1 i seen j ä r j e s -

tykseen s i t e n , e t t ä e r i m i n e r a a l i e n s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n s o -

r e i d e n pääkomponent i t o v a t samansuunta iset ( v r t . B o r r a d a i l e ,

1987).

E r i k o o s t u m u k s i i n l i i t t y v ä t s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n s o r i t v o i -

daan l a s k e a suoraan m i n e r a a l i e n t i l a v u u s o s u u k s i l l a p a i n o t e t -

t u i n a summina m i n e r a a l i e n k o a k s i a a l i s i s t a t e n s o r e i s t a . Tau-

l ukon 3 t u l o k s e t h a v a i n n o l l i s t a v a t v a i n p e r i a a t t e e l l i s e s t i

m ine raa l i koos tumuksen v a i k u t u s t a s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n s o -

r i i n . Todel 1 i suudessa v a i k u t u s t a pehmentää m i n e r a a l i en epä-

t ä y d e l l i n c n j a r j e s t y n e i s y y s , m u t t a t o i s a a l t a v a i k u t u s t a v o i

uahv i s t a a mi n c r a a l i en suurempi an i s o t r o p i a-as te . Tau l ukon 3

happamissa k i v i s s a todetaan a n i s o t r o p i a - a s t e e n (P) p ienene-

vän tummien m i n e r a a l i e n l i s ä ä n t y e s s ä , m ikä a i h e u t u u diamag-

n e e t t i s t e n m i n e r a a l i e n t a u s t a v a i ku tuksen s u h t e e l l i s e s t a vä-

henemisestä ( k s . Hrouda, 1986) . Kun l e v y m ä i s t e n k i i l t e i d e n

( b i o t i i t i n ) osuus tummista m i n e r a a l e i s t a a lenee j a amf ibo-

l i e n ( s a r u i v ä l k k e e n ) osuus kasvaa, m u u t t u v a t a n i s o t r o p i a e l -

1 i p s o i d i t muodol taan p i tkänomaisemmiksi ( v r t . Pearce & Fue-

ten , 1989) . Päämineraa l i koos tumuksen v a i h t e l u v o i s i i s a i -

h e u t t a a m e r k i t t ä v i ä muu toks ia k i v e n s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n -

s o r i i n , v a i k k a m i n e r a a l i a i n e k s e n suun tau tune isuus ( k i v e n de-

f o r m a a t i o a s t e ) s ä i l y i s i e n n a l l a a n .

TAULUKKO 3. . M i n e r a a l i k o o s t u m u k s e n v a i k u t u s Suomen m a g m a a t t i s t e n k i u i - l a j i e n s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n s o r e i h i n , j o t k a on l a s k e t t u o l e t t a e n mine- r a a l i e n t e n s o r i t ( t a u l u k k o 21 k o a k s i a a l i s i k s i . K u n k i n k i v i l a j i n m ine raa - l i k o o s t u m u s a i n e i s t o I N n ä y t e t t ä ) on j ä r j e s t e t t y m a l l i t i h e y d e n Dca l no- j a l l a nousevaan j ä r j e s t y k s e e n ( k s . Puranen, 19891. Tämän j ä l k e e n a i n e i s - t o on j a e t t u v i i t e e n yh täsuu reen osaan, j o i l l e on l a s k e t t u k e s k i t i h e r d e t tks/m3:), k e s k i koosturnukset t t i l a v u u s % j j a suskep t i b i 1 i t e e t i t ( 1 0 - ~ S I 1 ) . L y h e n t e i d e n s e l i t y k s e t l ö y t y v ä t t a u l u k o s t a 2 .

Ra ak i u i (N=60) gcal QUAR FELD MICA OTHE '(1 K2 '(3 P E 2630 35.5 60.9 2.8 0 . 8 4.7 4.5 3 .8 1.24 1 .13 2640 37.7 58.0 2.4 1.9 5.8 5.3 4.7 1.23 1.04 2660 34.0 59.9 2.2 3.9 8.5 7.5 7.0 1.22 0.96 2680 27.5 63.7 1.7 7.0 12.5 10.7 10.3 1.21 0.90 2710 32.2 57.4 1.0 9.3 14.8 12.5 12.2 1.21 0.86

Gran i t e (W119) Dca l QUAR FELD MICA OTHE KI K2 K3 P E 2630 33.1 63.3 3.3 0.3 4.8 4.7 3.8 1.23 1.20 2640 35.7 60.0 3.9 0.3 5.6 5.6 4.6 1.23 1,20 2650 32.5 61.7 4.7 1.1 8.1 7.8 6.6 1.22 1.14 2660 31.1 60.9 6.4 1.7 11.5 11.1 7 .5 1.21 1.13 2700 30.9 56.6 6.9 5.6 18.2 16.8 15.0 1.21 1.03

G r a n o d i o r i t e (N=18?1 Dca l QUAR FELD MICA OTHE KI K2 K3 P E 2660 30.1 62.9 6.2 0.8 9.9 9.7 8.1 1.21 1.17 2680 28.3 61.5 8.1 0.2 14.6 14.1 12.0 1.21 1.13 2700 25.8 59.3 10.8 0.4 21.7 20.7 18.0 1.21 1.10 2720 23.7 57.0 12.2 7.1 28.4 26.7 23.6 1.20 1.06 2760 20.1 53.9 13.9 12.1 38.6 35.5 32.1 1.20 1.02

Q u a r t z d i o r i t e (N=1781 Dca l QUAR FELD MICA OTHE KI K2 K3 P E 2700 27.7 57.7 11.7 2.8 21.2 20.5 17.6 1.21 1.13 2730 22.8 56.3 13.2 7.7 30.9 28.9 25.6 1.20 1.06 2760 18.6 55.7 15.5 10.2 38.1 35.6 31.7 1.20 1.05 2780 18.4 50.4 16.5 14.7 46.4 42.7 38.6 1.20 1.02 2820 14.0 48.2 16.5 21.3 56.4 51.0 46.9 1.20 0.99

D i o r i t e ( W 5 8 1 Dc a 1 QUAR FELD MICA OTHE K1 K2 K3 P E 2770 7.8 63.9 13.0 15.3 42.2 38.3 35.1 1.20 0.99 2820 6.5 55.4 12.1 26.0 56.9 50.4 47.4 1.20 0.94 2840 3.1 53.3 13.6 30.1 65.4 57.8 54.4 1.20 0.94 2870 4.5 48.3 13.5 33.7 70.6 62.2 58.8 1.20 0.93 2900 3.2 47.4 7.1 42.3 73.9 63.3 61.6 1.20 0 - 8 8

Gabbro ( W 8 4 ) "ca1 QUAR FELD MICA OTHE K1 K2 Kg P E 2860 1.9 58.3 7.3 32.5 59.5 51.4 49.6 1.20 0.90 2900 2.1 49.2 7.0 41.8 73.0 62.6 60.8 1.20 0.88 2930 0.9 46.4 3.3 49.4 78.9 66.6 65.7 1.20 0.85 2980 0.5 39.6 3.2 56.6 89.6 75.4 74.6 1.20 0.85 3070 0.6 25.1 2.3 72.0 111.4 93.4 92.8 1.20 0.84

D i abase ( W 2 6 1 DC a 1 QUAR FELD MICA OTHE KI K2 K3 P E 2870 4.1 46.9 15.8 33.3 73.4 65.1 61.2 1.20 0.94 2950 1.8 40.0 5.8 52.5 87.3 74.2 72.7 1.20 0.87 2990 1.1 36.7 2.1 60.0 93.0 78.0 77.5 1.20 0.84 3020 2.3 22.0 2.8 72.9 113.4 95.2 94.5 1.20 0.85 3050 0.1 30.5 2.3 67.1 104.0 87.2 86.7 1.20 0.84

E d e l 1 i s e n m u k a i s e s t i i . a a t t a a c . c i ~ . k e p t i tai 1 i t e e t t i t e r1so r . i iri

p e r u s t u v a s t r a i n - a n a l r y s i 0 1 1 a e p a o a r m a a . jo p u h t n a s t i d i a-

p a r a m a g n e e t t i s i s s a k i v i s s ä K i r 1 . T o i s a a l t a o n p a r a m a g n e e t t i -

s i 1 l e 1 i u s k e i 1 l e u o i t u j o h t a a m a t e m a a t t i n e n m a l 1 i i h t e r s s u s -

k e p t i b i 1 i 1 i t e e t i n a r i i s o t r o p i a - a s t e e r i j a s t r a i n i n v ä l i 1 l e

( H r o u d a , 1?537?. M a l 1 i s s a t a r k a s t e l 1as.r1 1 e u r m l i . i i t e n k i i 1 l e -

m i n e r a a l i e n s u u n t a u k s e n m u u t t u m i s t a a k s i a a l i s e s s a p u r i s t u k -

s e s s a j a u a k i u t i 1 a u u u d e s s a . M a l 1 i a n t a a . k e r t a 1 u o k k a - a r v i o i -

t a s t r a i n i 1 l e , k u n k i i 1 l e r a k e i d e n a n i s o t r o p i a pysy:>, 1 i k i m a i r i

v a k i o n a t u t k i t u s s a k i u e s s S . . S t r a i n - a r u i ut K u i t e n k i n u a i k e u -

t u v a t , j o s k i i l l e l i u s k e e s e e r ~ l i s a t ä ä n e s i m e r l c i k s i f e r r i m a g -

n e e t t i s t a m a g n e e t t i k i i s u a , j o k a o n v a h v e m m i n a n i s o t r o o p p i s -

t a . K i i l t e i d e n j a m a g n e e t t i k i i s u n m ä a r & n v a i k u t i ~ s t a l i u s k e i -

d e n s u s K e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i i n o n h a o a i n n o l 1 i s t e t t u t a u l u -

k o s s a 4 , j o k a o n l a s k e t t u Suomen k i i 1 l e l i u s k e i d e n m i n e r a a . -

1 i k o o s t i - i m i - i k s i s t a ( k s . P u r a n e n , 1 9 8 9 ) v a s t a a v a s t i K u i n t a u -

1 u k k o 3. K i i s u m ä a r ä n 1 i s ä ä n t y e s s ä 1 i u s k e i d e n k e s k i m ä ä r ä i n e n

s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i k o h o a a j a a n i s o t r o p i a - a s t e k a s v a a ( v r t . H r o u d a , 1 9 3 7 ; R o c h e t t e , 1 9 8 7 1 , v a i k k a m i n e r a a l i a i n e k s e n . j a r -

j e s t y n e i syys p y s y y e n n a l 1 a a n .

TALILUKKO 4. Päämine raa l i koos tumuksen j a m a g r i e e t t i k i i s u n m ä ä r i n I t i l a - uuus %) v a i k u t u s Suomen k i i l l e l i u s k e i d e n s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n s o r e i h i n . T e n s o r i t on l a s k e t t u j a k o o s t u m u s a i n e i s t o (70 n ä y t e t t ä ) o s i t e t t u samoin k u i n t a u l u k o s s a 3 . L y h e n t e e t j a y k s i k ö t s e l i t e t t y t a u l u k o i s s a 2 j a 3 .

FELD 46.6 33.9 31 .9 31.5 20.3 28.3 20.3 28.3 20 .3 20 .3

M H E PYRR K 1 . 3 0 . 0 2 8 1.6 0 . 0 3 8 2 . 8 0 .8 5 0 4.0 8 . 0 5 8 8 . 3 0 . 0 6 1 8 . 3 0 .1 6 8 8 . 3 0 . 2 7 4 8 . 3 0 . 3 8 1 8 . 3 0 . 4 88 8 . 3 8 . 5 95

Kun p a r a m a g n e e t t i s i i n su.=.kept i tai 1 i t e e t t i t e n s o r e i h i n i. t a u -

l u k o t 3 & 4 1 y h d i s t e t a a r i Koaksia.al i s e s t i e r i p a i n o t u k s i 1 1 a

f e r r i m a . q n e e t t i s i a t e n s o r e i t a ( t a u l u k k o 21 v o i t u l o k s e r i a o l -

l a h y v i n e r i l a i s i a sumrnatcr~sore i ta. v a i k k a m i n e r a a l i e n . j ä r -

j e s t y n e i s y y s e i muutu. N ä i n o l l e n s a a t t a a mros p a r a - f e r r i - m a q r i e e t t i s i s s a k i l v i s s ä kclost i~rnuksen u a i h t e l u u a . i k u t t a a k i -

uen s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i i n enemmän k u i n de fo rmaa t i o

iLowa.rd & Whal l e y , 1777; Henry -5 D a l y , 17831. F e r r imagneet-

t i s t e n m i n e r a a l i en an i s o t r o p i a a l k a a k ä y t ä n n ö s s a u a l 1 i t a k i - ven s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e r i s l x i a , kun oh i t e t a a n k i v i k0hta. i neri

l i r n n r s a r o o Kt=lBO*(K1 -K3) , m i s s ä K1 j a Kg o l ~ a t pa ramagr~ee t -

t i s e n t e n s o r i n paakomponent i t ( k s . t a u l u k k o 3 ) . E r i t i y p p i s -

t e n f e r r imagr iee t t i s t e r ~ m i n e r a a l i e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i tenso-

r i t p o i kkea1~a.t p a l j o n t o i s i s t a a n ( t a u l u k k o 21, j o t e n myös

n a i den mi n e r a a l i en p a l j o u s s u h t e i d e n u a i h t e l u v a i k u t t a a suu-

r e s t i k i u e n s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n s o r i i n . Koska k i v e n k o o s t u -

m u s u a i h t e l u t n i i n p ä ä m i n e r a a l i e n k u i n f e r r i m a q n e e t t i s t e n ak-

sesso r i enk i n osa1 t a h ä m ä r t ä v ä t s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i te r i so r i n

s t r a i n - t u l k i n t a . a , on a i n e i s t o p y r i t t ä v ä jakamaan ennen t u l -

k i n t a a m a g n e e t t i s e l t a k o o s t u m u k s e l t a a n h o m o g e e n i s i i n o s i i n .

F e r r imagnee t t i s t e n k i v i e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i n k e h i -

t y s t ä d e f o r m a a t i o n a i k a n a on p y r i t t u a r v i o i m a a n e r i l a i s i l l a .

m a t e m a a t t i s i l l a m a l l e i l l a (Owens,1974; Hrouda & Lanza , l78?1 .

K a i k i s s a . n ä i s s ä m a l l e i s s a k e h i t t y y t e n s o r i n p a a a k s e l e i d e n

l c ippusuuntaus s a m a n l a i s e k s i . M a k s i m i s u s k e p t i b i l i t e e t t i ha-

v a i t a a n m a k s i m i v e n y t y k s e n j a m i n i m i s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i maks i -

m i p u r i s t u k s e n suunnassa, m i k ä on sopuso innussa k i v i s t a t a -

u a l 1 i s i m m i n m i t a t u n a n i s o t r o p i a n kanssa . S u s k e p t i b i 1 i t e e t -

t i t e n s o r i n paakornpcinentt i s u h t e e t o v a t p u o l e s t a a n s u u r e s t i

r i i p p u v a i s i a d e f o r m a a t iomekanismi s t a ima l 1 i s t a 1 , de fo r r i ~aa -

t i on a l k u t i 1 a s t a Cmal 1 i n a l k u a r v o i s t a 1 seka de fo rmaa t i 0-01 o-

s ~ ~ h t e i s t a (rnal 1 i n p a r a m e t r e i s t a ) , j o i s t a e r i t y i s e n t ä r k e ä

on v i s k o s i t e e t t i k o n t r a s t i f e r r i m a g n e e t t i s e n a i n e k s e n j a mat-

r i i s i m i n c r a a l i e n v a . l i l l ä (Hrouda & Lanza , 17871. N a i n o l l e n

s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n s o r i n l u o t e t t a v a s t r a i n - k a l i b r o i n t i

ede l 1 y t t a a k i v e n ua.k i okoostumuksen 1 i s a k s i a i n e i s t o n ..iak:a-

m i s t a deforma.atio-olosuhteiltaan homogeenis i i n o s i i n .

Edel 1 i s e n p e r u s t e e l l a on i l m e i s t S , e t t ä s u s k e p t i b i 1 i t e e t -

t i t e n s o r i ri' pääkomponeri t t i suh t e i deri k:vtkemi rieri k . 5 t r a i ri-

t i l a a n on m i e l e k ä s t ä . u a i n s e l l a i s i s s a g e o l o g i s i s s a y k s i k ö i s -

sä , j o i s s a k i v e n koostumus sekä d e f o r m a a t i ~ ~ l - m e k a r i i s m i o v a t

pysynee t l i k i m a i n vakiona. . ja k i v e n s u s k e p t i b i l i t e e t t i a . tval-

1 i t s e e s e l k e ä s t i y k s i m i n e r a a l i . Namä ede l l r t y k s e t uc t iua t

t o t e u t u a puhta.ast i paramagneet t i s i s s a t a i u a l 1 i t s e v a s t i f e r -

r i m a g n e e t t i s i s s a k i u i l a j i r k s i k ö i s s ä , m u t t a h y v i n u s e i n k i f ~ e n

suskep t i b i 1 i t e e t t i te r i so r i 5 5 a n a k r y monen m i n e r a a l i n u a i k u -

t u s . (Saikka. summatensor in p ä S . k o m p o n e n t t i s u h t e i d e r ~ t u l k i n t a

u r ~ k i n epävarmaa, u o i u a t p&i.komponent t i en suunnat k u v a s t a a

suo raan k i v e n de fo rma.a t ion s r m m e t r i a a sekä s u u n t i a , s i 1 1 2

e s i m e r k i k s i p u r i s t u k s e s s a an i s o t r o p i a l t aan h y v i n k i n e r i t y y p -

p i s e t m i n e r a a l i t a s e t t u v a t s a m a r ~ s u u n t a i s i i r ~ t a . s o i h i n . T o i -

saa1 t a m o n i v a i h e i nen de fo rmaa t i o j a e r i - i k a i s e t m i n e r a a l i t

l , ioiuat t u o t t a a summatensor i n , j o n k a l u o t e t t a v a t u l k i n t a

ede l 1 y t t ä a t e n s o r i n jaKami s t a y k s i t t ä i s i i n m i n e r a a l e i h i n t a i

m i n e r a a l i r y h m i i n 1 i i t t y v i i n o s i i n . Tämän j a k o t e h t ä v ä n t o t e u -

tusmahdol 1 i s u u k s i a t a r k a s t e l 1 aan s e u r a a v a k s i p a r a - j a f e r r i - m a g n e e t t i s t e n m i n e r a a l i r r h m i en osa1 t a .

TENSOREI DEN O S I T U S

K i v e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i c.s.a y h d i s t y v ä t a n i s o t r o p i a -

v a i k u t u k s e t e r i m i n e r a a l e i s t a , j o i s t a t ä r ke immät Suomen mag-

m a a t t i s i s s a k i v i s s ä o v a t p a r a m a g n e e t t i s e t s i l i k a a t i t j a f e r -

r i m a g n e e t t i n e n m a g n e t i i t t i ( k s . Puranen, 1 9 8 9 ) . NS.mS. mine-

r a a l i t v o i d a a n t u n n i s t a a t u t k i m a 1 l a k i v e r i m a g n e e t t i s t a kä:vt-

t a y t y m i s t ä e r i l a i s i s s a l ä m p 6 t i l o i s s a sekä m a g r ~ e c t t i k e n t i s s a

( k s . R o c h e t t e & F i 1 1 i o n , 1785 ) . Pa ra - .ia f e r r imagnee t t i s t e n

mi n e r a a l i en an i s o t r o p i a l 1 e saadaan a r v i o t tekemä1 1 ä mi t t a u k -

s i a h e i k o i s s a j a v a h v o i s s a m a g n e e t t i k e n t i s s ä (Hrouda & J e l i -

nek , 1985 ) . E r a i s s a t a p a u k s i s s a n a i den mi n e r a a l i en s u s k e p t i - b i 1 i t e e t t i t e n s o r i t v o i d a a n my6s m a a r i t t ä a e p a s u o r a s t i .iaKa-

mal 1 a k i u i en kokona i s t e n s o r i t 1 askenno l 1 i s e s t i k a h t e e n osaan

(Hen ry & U a l y , 1 9 8 3 ) . Laskenno l 1 i s e e n e r o t t e l uun t a r v i t aán

j o u k k o n ä y t t e i t ä , j o i s s a pa ra - j a f e r r i m a g n e e t t i s t e n mine-

r a a l i e n a n i s o t r o p i a P Y S Y Y v a k i o n a m u t t a p a l j o u s s u h t e e t v a i h-

t e l e v a t , j o 1 l o i n n ä y t t e i d e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e r ~ s o r e i s t a

vo idaan e r o t t a a m i n e r a a l i en t e n s o r i t 1 i n e a a r i s e n r e g r e s s i on

a v u l l a .

Olkoon k i v e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i (K i 1 , dia-paramag-

n e e t t i s e n m a t r i i s i n t e n s o r i ( M i j ) j a f e r r i m a g n e e t t i s e n mag-

ne t i i t i n t e n s o r i ( F 1 , j o i d e n kesk i a r v o t o l ~ a t u a s t a a u a s t i

K, M, j a Fo. T a r k a s t e l l a a n n ä y t t e i t ä , j o t k a k o o s t u v a t v a i n

magne t i i t i s t a ( t i l a v u u s o s u u s f ) j a m a t r i i s i s t a ( o s u u s 1 - f ) .

T ä l l ö i n p ä t e v ä t Henryn & D a l y n (1983) mukaan y h t e y d e t

Mi k ä l i mi n e r a a l i en t e n s o r i t k e s k i a r v o i neen p y s y v ä t vak i ona

n ä y t t e i s s ä j a v a i n osuudet ( f ) v a i h t e l e v a t , saadaan n ä y t t e i -

den s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r e i d e n j a s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i k e s -

k i a r v o j e n v ä l i l l e l i n e a a r i s e t r i i p p u v u u d e t

K e r r o i n t e n s o r i t ( A i j ) j a ( B i j ) v o i d a a n m a a r i t t a a kokee1 1 i -

s e s t i s o v i t t a m a l l a r e g r e s s i o s u o r a h a v a i n t o p i s t e i s i i n , j o t k a

saadaan e s i t t ä m ä l l ä n a y t t e i s t a m i t a t u t s u s k e p t i b i l i t e e t t i -

t e n s o r e i den komponent i t s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i k e s k i a r v o j e n f u n k -

t oria. K e r r o i r i t en alJUl 1 a ~ , > c ~ i daa.ri 1111lpuksi r a t k a i s t a m a t r i i .g,i ri

sekä magne t i i t i n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i t k.3. .31~oi- ta

rrii k Z l i kesk imSärS i s c t s u s k e p t i b i 1 i t e e t i t M, . ja F, t u r~ r i e taa . r~ .

T a r k a s t e l 1 aan 1 askenno l 1 i s t a e r o t t e l urnenetelrnSa Suumen mag-

m a a t t i s i i n k i u i l a j e i h i n 1 i i t t y u a r l p e t r n f y s i k a a l i s e n a i n e i s -

tor i v a l o s s a . A i n e i s t o l,>c~i daari Jakaa ko lmeen m a g n c e t t i s e s t i

e r i 1 a i seen ryhrnä2.n t i h e y s - , s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i - j a remanens-

s i m i t t a u s t e n avu1 l a ( k s . Puranen, 1Y89:). Suurimman ryhmar~

(66-80 % a i n e i s t o s t a ! muodostalvat u a l 1 i t s e v a s t i paramagneet-

t i s e t n ä y t t e e t . ja t o i s e k s i s u u r i n ryhmä k o ~ i i s t u u f e r r i m a g -

n e e t t i s i s t a n ä y t t e i s t a . r4Ziden r y h m i e n uS l imai 11e s i j o i t t u u

v i e i ä ko lmas suppeamp i seclsryhma, j o n k a r14.yt t e e t tunn i s t e -

t a a n p a r h a i t e n k o r k e i d e n Q-suhte i d e n a v u l 1 a . K o r k e a t Q-suh-

t e e t l i i t t y v ä t h i e n o j a k o i s e e n f e r r i m a g n e e t t i s e e n a inekseen ,

. j o t a u s e i n s y r ~ t y y p i e n i ä m ä ä r i ä sekundäar i s i s s ä muut~ i i sp ro -

s e s s e i s s a . P a r a m a g n e e t t i s e n ryhmän h a v a i n t o p i s t e e t muodosta-

v a t s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i / t i i - ~eys -d i agramme i s s a s e l v ä n 1 i neaar i - sen osan, j o k a e r o t t u l i t e r ä u ä s t i f e r r imagnee t t i s t e n h a o a i n -

t c ~ p i s t e i d e n muodostamasta k a a r e s t a . Para- j a f e r r i m a g n e e t -

t i s t e n r y h m i e n v a l i s e t k e s k i m ä ä r ä i s e t r a j a s u s k e p t i b i l i t e e t i t

Kb Suomen m a g m a a t t i s i s s a k i v i s s ä (Puranen, 198P) on k o c ~ t t u

t a u l ukkoon 5.

Val 1 i t s e v a s t i f e r r i m a g n e r t t i s e t n ä y t t e e t on h e l p p o tur in i s -

t a a s u u r t e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i a r v o j e n a v u l 1a. Kun nS.:vtteen

s u s k e p t i b i l i t e e t t i y l i t t ä ä kynnysa rvon Kt ( k s . e d e l l i n e n l u -

k u , on p a r a m a g n e e t t i s t e n m i n e r a a l i e n v a i k u t u s k i u e n a r l i so -

t r o p i a a n a l l e p r o s e n t i n . Tau lukon 3 a r v o i s t a l a s k e t u t k:yn-

n r s s u s k e p t i b i 1 i t e e t i n K t m a k s i m i a r v i o t on e s i t e t t y t a u l u k o s -

s a 5 r n a g m a a t t i s i l l e k i u i l a j e i l l e . T a u l u k o s s a nähdään m y ~ s

kynnysa . r vo ja v a s t a a v a t magnet i i t i r ~ t i 1 avuusosuudet f , jotk.3.

on l a s k e t t u k ä y t t ä e n e m p i i r i s t a kaavaa f= K t / 3 . 5 ( k s . Pura-

nen, 1789) . K y n n y s a r v o j e n y l äpuo l e1 1 a Suomen magmak i c) i en

s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i teriscir i t k u u a s t a v a t suoraan magnet i i t t i - r a k e i den muotoan i s o t r o p i s.a, . j o t a k o r k e i n t a a n p a i k a l 1 i s e s t i

s a a t t a a h ä i r i t a muiden f e r r i m a g n e e t t i s t e n m i n e r a a l i e n K i Je-

a n i s o t r o p i a . Kun m a g n e e t t i k i i s u n ( h e m a t i i t i n j mZärä on a l l e

TACILILKKO 5 . r. a u o r r ~ e n rr iagmaat t i c. i i ri k i . i 1 a . e i I i r 1 i i t t::~~~.,! i 3. s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i a r u i o i t a ( u r t . P1_ir.3rien7 1 ? 8 9 > . K = par.3.-

P r r i a g n e e t t i s e r i s u s k e p t i b i 1 i t r e t i n . j a k i o e n t i h e r t i e r i Ci fko..../rn'3> v ä l i s e t y h t e y d e t , Kb= p a r a - j a f e r r i m a g n e e t t i s t r n r i S : y . t t e i - d e n v ä l i n e n r a j a - s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i , K t = 1 8 8 * i K 1 - K 3 ) = v a l - 1 i t s e v a s t i f e r r i m a g n e e t t i s t e r i riS.)*t t e i d e n k : i , r ~ n y s s u r k e p t i b i - 1 i t e e t t i ( v r t . t a u l u k k o 3) s e k a v a s t a a u a m a g r i e t i i t t i p i t o i - s u u s f= 1 9 9 * K t . 1 3 . 5 < t i 1 a u u u s % ) .

R u c k t : i p p e s

R A P A K I V I GRAP.11 T E GRANODI O R I T E QUARTZ [II O R I T E D I O R I T E GABBRO D I A B A S E

S u s c e p t i b i l i t i e s 1 1 8 - 5 ) K Kb K t f < .< :)

1 . 2 2 0 * 8 - 3 1 6 7 7 4 2 6 9 0 . 1 8 .4?8*D- 1 8 1 0 7 8 3 2 0 8 . 1 0 . 3 7 1 * D - 9 6 9 65 6 5 8 8 . 2 0 . 4 3 7 * 0 - 1 1 5 5 76 9 5 0 9 . 3 0 . 3 5 1 * D - 9 3 7 56 1 2 3 0 8 . 4 8 . 5 7 1 * D - 1 5 9 4 1 3 3 1 8 6 0 0 . 5 8 . 4 6 5 * D - 1 3 0 7 1 3 2 1 7 3 0 0 . 5

8 . 1 % , v a l l i t s e e m a g n e t i i t t i f e r r i m a g n e e t t i s t a s u s k e p t i b i l i -

t e e t t i t e n s o r i a k y n n y s a . r u o n 1 0 0 8 * 1 8 - 5 c 1 ~ 0 * 1 0 - ~ ) y l ä p u o l e l l a

t a u l u k o n 2 m a l 1 i a r v i o i d e n n o j a l l a .

M a t a l a m p i e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i a r v o j e n a l u e e l l a Kb. . .K t on

s e k ä m a . g n e t i i t i l l a e t t ä p a r á m a g n e e t t i s i 1 l a m a t r i i s i m i n e r a a -

l e i 1 l a h i ~ o m a t t a v a v a i k u t u s k i v e n s u c . k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o -

r i i n ! u r t . R o c h e t t e , 1 9 8 7 ) . T ä l l ä a . r v u a l u e e l l a r r i a q n e t i i t i n

t i l a v u u s o s u u s Suomen m a g m a a t t i s i s s a k i v i s s ä o n a l l e 0 . 0 0 5

( k s . t a u l u k k o 3 ) . Y h t ä l 6 i s s ä ( 1 ) j a (21 v o i d a a n k e r r o i n

1 - s i t e n k o r v a t a a r v o 1 1s. 1 , j o 1 l o i r i y h t ä l i j ( 3 ) s u p i s t u ' ~

: y k s i n k e r t a i s e m p a a n m u u t u o n ( F j ) / F o = ( A i 1 . R e g r e s s i o s u o r i er i

k u l m a k e r t o i m i s t a ( A i j > s a a d a a n s i i s s u o r a a n m a g n e t i i t i n n o r -

m a l i su i t u s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i C p ä ä k o m p o n e n t t i e n sluh-

t e e t j a s u u n n a t ) , m i k ä r i i t t ä ä m o n i i n s o v e l l u t u k s i i n . P a r a -

m a g n e e t t i s e n m a t r i i s i n s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n s u r i n l a s k e m i -

n e n y h t ä l ~ s t ä (4) e d e l l y t t ä ä 1 i s ä k s i , e t t ä t u n n e t a a n m a t r i i -

s i m i n e r a a l i e n k e s k i m ä ä r ä i n e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i , j o t a v o i -

d a a n a r v i o i d a u s e i l l a e r i m e n e t e l m i l l a .

M a t r i i s i n p a r a . m a g n e e t t i s e 1 l e s u s k e p t i b i 1 i t e e t i 1 l e s a a d a a n

1 i k i m ä ä r ä i n e n a r v i o n ä y t t e i d e n t i h e y k s i s t ä ( P u r a n e n , 1 9 8 9 )

k ä y t t ä e n s o p i v i a y h t e y k s i ä , jo1 l a i s e t o n e s i t e t t y t a u l u k o s -

s a 5 Suomen m a g m a a t t i s i l l e k i v i l l e . P a r a m a g n e e t t i n e n sus-

k e p t i b i 1 i t e e t t i Kp h u o n e e n 1 ä m p ö t i 1 a s s a v o i d a a n m:yös 1 askea .

C i ~ r i en 1 ak i i ri p e r u s t i ~ e n 1 i K i a.r1.>ok3.aval 1 a I.: = 2.8&*[!+Fe+li3-3, P

kun k iver i t i h e y s [z ~:CIg..,'rn~> j a raut.3.pi t o i suus Fe ( p a i r ~ o %:i ori

a n a l r s o i t u ( k s . Puranen, 1P83?. T o i saa1 t a m a t r i i s ia inek :sen

k e s k i m 3 a r ä i n e n s u s . k e p t i b i 1 i t e e t t i u c ~ i d a a n suoraan m i t a t a kun

j a u h e t u i s t a n a r t t e i s t ä e n s i n e r o t e t a a n paramagneet t i nen a i -

rie.5 ms.grieett i se1 1 a c . r p a r o i n n i 1 1 a ( k s . Henry & C la l :~ , 1783) .

T u t k i t t a l v i e r i k i v i n Z y t t e i d e n j o u k o s s a v o i m : v ö ~ 131 1.3. r i i i n p i ~ h -

t a a s t i p a r a r n a g n e e t t i s i a n.3.:jZttei t a , e t t a m a t r i i s i n 5.uskept i -

b i l i t e e t t i t e n s u r i r n i . i . r i t t y y suc~ raan m i t t a u k s i l l a .

Oal 1 i tseva.s t i pa.ramagneett i s t e n n ä y t t e i deri s u s k e p t i t ~ i 1 i - t e e t i t o v a t Suomien m a g m a k i v i l a j e i s s a t y y p i l l i s e s t i ra . ja -a r -

vori Kb a l a p u o l e l l a ( t a u l u k k o 5 > , m u t t n zi j . :vttecn paramag-

n e a t t i i . uus on 1 i s a k s i v a r m i s t e t t a v a e s i m e r k i k s i magne tu i -

m i s k o k e i 11a (Chernsuk , 13711, j o t k a p a l j a s t a v a t p i e n e t k i n

f e r r i m a g n e e t t i s e t epäpuh taude t . P u h t a a s t i pa r .3 .magneet t i s i s -

t a n . 3 . r t t e i s t ä m i t a t t u a m a t r i i s i n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i a

k a n n a t t a a v e r t a i 11a l aske r i no l 1 i s e s t i ar l , i io i t uun t e n s o r i i n

t u l o s t e n ~ ~ a r m i s t a r n i s e k s i . D iamagneet t i n e n a i n e s a l k a a rn;b,S~s

v a i k u t t a a m e r k i t t a v ä s t i m a t r i i s i n sus l rept i b i 1 i t e e t t i tenso-

r i i n , kun n ä y t t e e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i a l i t t a a a rvor i 16 i *10 -~

( k s . t a u l u k k o 3 ) . T ä l l ö i n m a t r i i s i t e n s o r i n p a r a m a g n e e t t i s -

ta. osaa i i o i daan a r v i o i d a 1 askenno l 1 i s e s t i y h t e y k s i e r i I: 1) . j+

( 2 : ) m u k a i s e l l a m a l l i l l a , j o k a n y t muodostuu p a r a m a g n e e t t i s e n

tenc.crr in j a d i a m a g n e e t t i s e n s k a l a a r i n p a i n o t e t t u n a summana.

Suskep t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r e i den 1 askenno l 1 i nen j akam inen mi - n e r a a l i r y h m i i n 1 i i t t y v i i n o s i i n e d e l l y t t ä ä , e t t ä o s i e n an-

i s o t r o p i a t p y s y v ä t 1 i k i m a i n u a k i o i n n . M i n e r a a l i e n v a i h t e l e v a

a n i s o t r o p i a a i h e u t t a a e p ä v a r m u u t t a 1 askenno l 1 i s i i n a r u i o i h i n

j a v i r h e t u l k i n t o j e n v a a r a on e r i t;di sen s u u r i , kun h a v a i n t o -

joukkoon s i s ä l t y y u s e i t a u a h v a s t i f e r r i m a g n e e t t i s i a p i s t e i -

t ä . F e r r i m a g n e e t t i s e n s u s k é p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i n p i e n i k i r i

s a t u n n a i n e n u a i h t e l u v o i p e i t t ä a a l l e e n m a t r i i s i n t e n s o r i ri

v a i k u t u k s e n . T ä l 1 ö i n m a t r i i s i 1 1 e 1 aske t t u a r v i o s a a t t a a pe-

r u s t u a p ä ä a s i a s s a koh inaan j a s i i t ä huo l i m a t t a h a v a i n t o p i s -

t e i d e n r e g r e s s i osuoraa.n v o i 1 i i t t y ä k o r k e a k o r r é l a a t i u k e r -

r o i n f e r r imagnee t t i s t e n p i s t e i d e n a n s i o s t a . N ä i n o l 1 en ha-

~..!a i n t o a i rie i s t o r i 1 i r ~ e a a r i suus .i a r e g r e s s i osov i tuki .er i hyv::,..::...c=.

e i v ä t r i i t a t od i s tamaan s i t a , e t t ä m a t r i i s i m i n e r a a l i e n j a

magnet i i t i n a n i s o t r o p i a t prsyu5.t r i i t t . iuS.n u a k i o n a t u t k i t u s -

s a n ä y t e j o u k o s s a , vaari 1ar.ker i r io l l i s e t a r v i o t on v a r m i s t e t t a -

v a e r i 1 1 i s i l l a m i t t a u K s i l l . 3 . .

., .. t h t e e r ~ u e t o n a v o i d a a n t o d e t a , e t t ä k i u i e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t -

t i t e n s o r e i den t c i l k i n t a he1 p o t t u l ~ , kun k i v i s t ä mi t a t a a n myös.

t i h e : ~ ~ j a r e m a n e r ~ t t i magne to i t um inen (Q-suhde:). Na;r.t teideri

s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i / t i heys-d i agrammi sta. saadaan kesK im.g.är.5.i - nen a r u i o r a j a - s u s k e p t i b i 1 i t e e t i 1 l e K b , j o k a j a k a a a i n e i s t o n

a l u s t a v a s t i p a r a - J a f e r r i m a g n e e t t i s i i n o s i i n ( u r t . t a u l ukko e . . . F e r r imagnee t t i s t e n n ä y t t e i d e n ( K > . K t :) . j a ~ a . 1 1 i t5.eua.c.t i

paramagneet t i s t e n n a y t t e i d e n (K<Kb> v a l i s t ä 1 8 y t y y v i e l ä se-

o s n ä y t t e i d e n j o u k k o , j o t a u s e i n l u o n n e h t i u a t k o r k e a t Q-suh-

t e e t . F e r r i m a g n e e t t i s i a n ä y t t e i t a v a l 1 i t s e e Suomen magmaki-

v i s s ä use immi ten magnet i i t i n m u o t o a n i s o t r o p i a . Paramagneet-

t i s i s t a n ä y t t e i s t ä saadaan a r v i o m a t r i i s i m i n e r a a l i e n k i d e a n -

i s o t r o p i a l l e , j o t a p i e n t e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i e n ( < 1 ~ * 1 9 - ~ )

y h t e y d e s s ä v o i h a i r i t a d i amagneett i s t e n mi neraa.1 i en tauc i ta-

v a i k u t u s . Nä iden mi t a t t u j e n a r v i o i d e n t u l i s i o l l a yht.5.pi t a - u i ä n i i den a r v i o i den karis,sa, j o t k a saadaan jakama1 1 a seos-

n ä y t t e i d e n t u l okse t 1 asKennol 1 i s e s t i p a r a - j a f e r r irnagneet-

t i s i i n o s i i n .

G E O L O G I S E T T U L K I N N N A T

K i v e n s u s k ~ p t i b i 1 i t e e t t i tenc.ctr i ri .jakarrii r ~e r i par.3- . j a f e r r i -

r n a g n e e t t i s i i n o s i i n e i uarmi s t a o s i e n y k s i i e l i t t e i st: qe1=11o- -

g i s t a t u l k i n t a a , m u t t a o s i e n s u u n t a u k s e t s a a t t a v a t p a l j a s t a a

r i de fo rmaa t i o v a i he i t a . Paramagr icet t i r ~ e n t e r~so r . i v o i o s i t -

tamisen . j % l k e e r ~ k i r i k u v a s t a a e s i m e r k i k s i leu:frrl:$.i.~.ter~ t i i ~ t i i t -

t i k i t e i den sekg sauvarnai s t e n s a r u i kek i t e i den y h t e i sua i ~ I J -

t u s t a , .iul 1 o i ri tenc.or i rr p&&komponent t i s u h t e i deri v a i h t e l IJ

s a a t t a a a iheu tu .3 enemrnan rni n e r a a l i s u h t e i den muu toks i st.3. k u i n

ki l .>en d e f o r m a . a t i n s t a . \Sastaacia.sti v o i v a t f e r r i m a g n ~ . e t t i ~ . e r I

t e r ~ s o r i n u a i h t e l u t j o h t u a de fo rmaa t i o r ~ s i j a s t a e s i m e r k i k s i

1 ev:),rnäi sen hemat i i t i n ja sauvamai sen magnet i i t i rl p.3.1 . j o u s s ~ ~ h -

t e i d e n m u u t o k s i s t a . V a i k k a suskeptibilitecttitensori a i h e u -

t c i i s i p e l k a s t a a n magr ie t i i t i s t a , cioi p:~.öreahKö. jer i magnet i i t -

t i r a k e i d e n t i u k k a suun tau tumi r ~ e n t u o t t a a saman1 a i sen f e r r i - magneet t i s e n t e r i so r i n k u i n p i t kanoma is ten r a k e i d e n he ikompi

j Z r . j e s t r m i n e n ( k s . K i n g , 19661. N ä i n o l l e n s u s k e p t i l i l i t e e t -

t i t e n s o r i n t u l k i n t a a n samo inku in g e o f y s i k a a l i seen mal 1 i t u l -

k i n t a a n y l e i s e m m i n k i n 1 i i ttrr rnonikas i t t e i s y r t t a j a epSoar-

m u u t t a , j o n k a r a j o i t t a m i s e k s i t a r v i t a a n r i i p p u m a t o n t a l i s Z -

t i e t o a .

Suskep t i b i 1 i t e e t t i ter15c1r.e i den paakomponent t i en s u u n t a j a -

kau tumat l u o n n e h t i v a t ( f e r r imagnee t t i s t e n 1 m i n e r a a l i r a k e i den

suun tauksen symmet r i aa (Hrouda, 19731, j o k a hc~rnogeenisen de-

f o r m a a t i on tapauksessa myös k u v a s t a a s t r a i n - t e n s o r i n symmet-

r i a a ( T u r n e r & Weiss , 1963 ) . L a b o r a t o r i o k o k e i s s a CBor rada i -

1e & A l f o r d , 1987) s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i - j a s t r a i n - t e n s o r e i -

den paakomponén t t i suun tauksen on t o d e t t u k i e r t r u a n samaksi

j o h e i k o n k i n d e f o r m a a t i o r i t u l o k s e n a . M a k s i m i s u s k e p t i b i l i -

t e e t t i k e h i t t y y m a k s i m i v e r i r t r k s e n j a m i n i m i s u s k e p t i b i t e e t t i

maks im ipu r i s t u k s é n suuntaar i sekä mal 1 i l a s k e l m i e n (Owens,

1974; Hrouda & Lar iza, 19891 e t t ä l a b o r a t t 2 r i okoke i den (M ing-

F a t t & S t a c e r , 1966; B o r r a d a i l e & A l f o r d , 17871 n o j a l l a .

Suuntaja.kautc imien syrrimetri aa on s o v e l l e t t u de fo rmaa t io t :vyp-

p i e n l u o k i t t e l u u n (K1 i g f i e l d e t d l . , 1977) j a s u u n t i e n %luu-

r i h a j o n t a on t u l K i t t u m e r k i k s i h e i k o s t a d e + o r m a a t i c ~ s t a i k s .

Hrouda, 19821. Maks imi s u s k e p t i b i 1 i t e e t i n s u u n t a a n i m i tet&.i;lri

u s e i n m a g n e e t t i s e k s i 1 i n e a a t i o k s i j a m i n i m i s u s k e p t i b i 1 i t e e t -

t i on p u o l e s t a a n m a g n e e t t i sen f o l i a a t i o t a s n n normaal i .

Plagrieett i c . t a 1 i r i e a a t i u t a j a f o l i a a t i ~ = ~ t a ??oidaa.r~ p i ta.%, 10-

d e l 1 i s i n a , kuri 1 i neaa t i o k:uvastaa p i tkSric7m.s.i s t e r i r a k e i den

kec.k imäärä i s t ä suuntaus.ta. j a f o l i a a t i o 1 evymäi 5 te r1 mi r ~ e r a a -

l i e n a s e t t u m i s t a s o a . T o i s a a l t a + o l i a a t i u ori paremmirik: ir~

r i a e n n ä i s t ä , kun se a i h e u t u u magneet t ic.eri 1 i r i e a a t i o r i ldai h t e -

1 ust .3 t i e t y n t a ~ . o r ~ ~ I J i ' t e i 5.53. vas taav .3 - t i v o i r~:%.erlri:S. i rlen

1 i r i e a a t i o k e h i tty.5. u n i h t e l e v i e n f o 1 iaat io tac.o . . ien r h t e i s c l 1e

1 e i k k a u s u o r a l 1 e . Hyvän es imerk i n riSenri.:i .sasta 1 i r ieaat i o s t a

o v a t e s i t t ä n e e t P lac i lo r~a ld & E l l w o o d ( 1 P 8 8 > , j o i d e r i b::uuaams.

magr iee t t i r i en l i r i e a a t i o p e r i d o t i i t i s s a h a v a i t t i i n l,lar~hempien

m : . , l o n i i t t i s t e r i tai.o..ieri ~ e k & nuorempien i . e r p e n t i i r i i . j u o r i i e n

1 e i kkaus-suunnassa. Todel 1 i nen . j a näennai nen 1 i r ieaat i o t a i

fm l i a...atio l . j c~ i va t m r s s o l l a : ~ ,hd i s t y r re i r i& e r i s u h t e i s s a { k s .

K i n g , 19661, j o 1 1 o i n r i i i den e r o t t e 1 u on +..!aib:eaa. T o i saa1 t a

k i v e r i 1 i r i eaa t i o t a j a f o l i a a t i o t a p i t ä a k i n t a r k a s t e l l a yhdes-

.5 ä s i 1 l a i n , kun ne eiu.5t o l e t o i s i s t a a n r i ippurnat torn ia

( F l i r i n , 1965 ) . Mä.~.r.Z.al.>inä t - 1 ' r . i . .~o ln& ' " ' 1 i n e a a t i o n j a f o l i a a t i o r i

k:eh i t y k s e s s ä o v a t de fo rmaa t i on 1 uonne seka mi neraa.1 i a i neksen

a l k u f a b r i i k k i , u i s k o s i t e e t t i j a u u o r o v a i k u t u k s e t , j o i t a seu-

raauassa 1 y h y e s t i k u v a t a a n .

T a r k a s t e l l a a n e n s i n J e f f e r y n (1922 ) t e o r i a n t i e t o k o n e s i m u -

l a a t i o n (Reed Sr T r y g g u a i u r i , 1974) n o j a l l a d e f o r m a a t i o n u a i -

k u t u s t a u i s k o o s i s s a m a t r i i s i a i n e k s e s s a o l eu i i n ( m i r i e raa l i 1-

r a k e i s i i n , j o t k a o l e t e t a a n k i i n t e i k s i p y ö r ä h d y s e l 1 i p s o i d e i k -

s i , v u o r o v a i k u t u k s e t t c ~ m i k5.i j a a l uKs i sa . t unna i ses t i suun tau -

t u n e i k s i . I r r o t a t i onaal i sessa de fo rmaa t i o s s a ( p u r e s h e a r )

r a k e i d e n p i t u u s a K s e l e i den suun taus k i e r t y y k o h t i maks im iue-

n y t r k s e n s u u n t a a j a r o t a t iona.al i s e s s a d e f o r m a a t i o s s a ( s i m p l e

s h e a r ) s u u n t a u s l ä h e s t y y h i e r t o s u u n t a a . Molemmissa tapauk-

s i s s a s u u n t a u t u m i s a s t e kasv3.a r a k e i d e n e k s e n t r i syyden j a de-

fo r rnaa t iovo imakkuuden muKana. T o i s a a l t a s u u r ~ t a u t u r n i s r ~ o p e u s

p i enenee e k s e n t r i syyden kasvaessa ( W i 1 1 i s , 1777) . i'4ärnS teci-

r e e t t i s e t e n n u s t e e t cluat 5opuso innussa 1 a b c ~ r a t o r i o k o k e i den

t u l o s t e n Kanssa ( T u l l i s , 1976: Ferna.ndez e t a l . , 19831. Ko-

k e e l 1 i s e s t i on myös o s o i t e t t u , e t t ä raiteiden v u o r o v a i k u t u s

p y r k i i he i kentämään n i i den suun t a u tune i s u u t t a sekä i r r o t a -

t i o n a a l i s e s s a ( T u l 1 i s , 19761 e t t ä r o t a t i u n a a l i s e s s a d e f o r -

m a a t i o s s a ( I l d e f o n s e & Fernandez , 1788) .

Pii n e r a a l i r a k e i den suuri t 3 1 ~ t i ~ m i c .prc~sess i r. i i ~ ~ I J I J rrl::.;os s i i ta,

t a p a h t u u k o . deform.aati13ss.a r a k e i d e n k i e r t : ~ . m i s e n 1 ic..%k.si r r~ i r ie-

r a a l i en muodonrnuutoksi a, j o t k a r i i ppuu.3.t r a k e i den ,ja ms.tr i i - s i a i n e k s e n v i s k o s i t e e t t i s u h t e e s t a . oiskoo.se.js. ( 2 -d imens io -

n a a l i s i a > e l 1 i p s i - r ake i t a 1%) i skoc~c.i s sa m a t r i i s i a i riek-.essa ori

t u t k i t t u seka kokee1 1 i s e s t i (Gay, 1968:) e t t a t p o r e e t t i s e s t i

(Gay, 1968; i3i 1 b y & Kol b u s z e w ~ . k i , 15'77). I r r o t a t i ona.3.1 i ses5.a

c i e f o r m a a t i r ~ s s a pehmeahköt ra .keet ! p i e n i l,!i sklosi t e e t t i 51~hde: j

muut t a v a t muotoaan .ja k i ert::.*u&t u e n r t y s ~ . u u n taan nope.3.mm i n

k u i n k i i r i t e ä t r a . kee t . L i sS.ksi a l kumuodol t a a n p:yöre&hköt r s -

kee t s u u r i t a u t u v a t nupeammi n k u i n p i tkäriorria.i s e t . j a suun t a u -

t u m i s a s t e kasvaa d e f o r m a a t i o n v o i m i s t u e s s a . Myös r o t a t i u n a a -

1 is .essa d e f o r m a a t i o s s a pehmeät r a k e e t m u u t t a v a t muotoaan no-

peammin m u t t a k i e r t y v ä t h i taammin h i e r t o s u u r i t a a n k u i n k i i n -

t e a t r a k e e t . P i t k ä n o m a i s t e n r a k e i d e n s u u n t a u t u m i s a s t e k e h i t -

t r y uahvemmaksi , s i 1 1 ä h i e r t osuunnan s a a v u t e t t u a a n ne s ä i - l y t t ä v . % t s u u n t a u k ~ e n ~ a p i tempään k u i n pyareamrnät r a k e e t .

Raernaär.5n 1 i säär i tymi sen v a i k u t u k s i a v o i daa.n k u v a t a p i e n e n -

t&mS.l lä t e h o l l i s t a u i s k n s i t e e t t i s u h d e t t a (Gay, 17cSS>.

T i i v i s t a e n uo idaar i t o d e t a , e t t ä m i n e r a a l i r a k e i d e n si-ii-ir~tau-

t c im isas te r i i p p i ~ u d e f o r m a a t i o n l u o n t e e s t a j a v o i m a k k ~ ~ u d e s t a ,

r a k e i den Ja. m a t r i i s i n u i s k o s i t e e t t i s u h t e e s t a , r a k e i den muo-

d o s t a j a u u o r o v a i k u t u k s e s t a seka 1 uonno l 1 i s e s t i mytis r a k e i - . .

den a l k u f a b r i i k i s t a . Saman1 a i nen r a e s u u n t a u s v o i si i s mun-

doc.tua l u k u i s i 1 1 a e r i t a v o i 1 1 a, j o t e n r a k e i den .suur~ta..iakau-

turrian n o j a l 1a on v a i k e a t ehdä l u o t e t t a v i a s t r a i n - a r v i o i t a

i l m a n 1 i s a t i e t o j a t a i o l e t u k s i a . D e f o r m a a t i o s u u n t i e n a r u i o i -

rninen r a e s u u n t a u k s e s t a on k u i t enk i n varmemmal l a p o h j a 1 1 a,

s i l l ä 1 i k i r n a i n i r r o t a t i o r i a a l i s o s s a d e f o r m a w t i o s s a e r i m u o t o i -

s i 1 l e k i n m i n e r a a l i r a k e i 1 1 e k e h i t t y y sama-aksel i s e t su?ints.-

j a k a u t u m a t , j o i d e n a k s e l i t y h t y v ä t s t r a i n - t e n s o r i n pääakse-

l e i h i n ( k s . Fernandez , 1P3S>. R o t a t i o n a a l i s e s s a deforrnaa-

t i o s s a e r i m u o t o i s e t m i n e r a a l i t s e n s i j a a n muodos tava t mon i -

h u i p p u i sen suunta. jakautuman (Fernar tdez, 1788> , j o k a v i e1 a

m u u t t u u de fo rmaat i o n e d e t e s s ä , j o t e n suun tauksen t u l k i t s e -

rni r ~ e n on u a i keaa. Edel 1 i s e t r a e s u u n t a u k s i i n 1 i i t t r u ä t t u -

1 okse t p ä t e v ä t mytis k i deakse l i en suun t a u k s i i n , j o s k i de-

j a raemi-iodon s y m m e t r i a t o o a t y h t ä p i t ä v ä t k u t e n b i o t i i t i l l a ,

s a r l . ~ i v ä l k k e e l l ä , h e m a t i i t i l l a j a m a g n e e t t i k i i s u l l a , j o t k a

o v a t p a r a - j a f e r r i m a g n e e t t i s e s t i rnerk i t s e v i a mineraa1e.-1.3.

I_. - I < r k : % mi r1 r ra3 . l i r a k e i tien r r~uo to e t t a ri i i deri suuri t a u t ~ ~ r ~ e i ~ I J I J ~ .

k1~?!.3,st.3!>at k i v e n d e t : o r r r i a a t i ~ ~ h i s t o r i a a . Defgrma.3ti1=1e1 1 ip-,:~i-

d i n muutos p i t kä r i oma ic .es ta k o l m i a k s e l i s e r i k a u t t a l i t i , s . t : , ~ . -

r ipeks i 1,~o i rlak:,*& oa.:.taavana keh i t;...kser~ä r.s.ke i derl muodo i .:.sa.

Sama1 l a 1 i n e a a t i o i d e n suun ta jakau tuma ~ o i m u u t t u a s u u n t a t i -

kierityrnS.stä a s t e e t t a i n k o h t i tasoja.kautumaa j.3. f~:t l i a a t i o i d e r ~

normaal i eri .j akau t i ~ m a puo l e s t aa.ri t a s o j akau tumas t a Icoh t i scicin-

t a t i hentrm.5.ä. T.31 12 t a v o i n k i u e n f a b r i i k i n s:~,mrr~etri a. k i ~ l...l 3.5.-

t a a d e f o r m a a t i o l i i k k e i d e n syrnmetr iaa ( F l i n n , 1365:) .ja m i r ~ e -

r.3.31 i en ;hdi s te t ; v t muoto- j a suun t .~ . .~ i akau t~~ rna t 111uatK i n p e r u s -

t a n a s t ra in-anal : : .>ys iss .$ (Ramsay & Huberg, 1383,. M a g n e e t t i -

- > r s i . a - f a b r i i k i i s a ( s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i s c . a ~ summautuci

sek& raKe i den m u ~ d o r i e t t a r ~ i i den suun tauksen v a i ku t u s , rni k g

t ekee m a g n e e t t i s e s t a menete lmäs tä y h t ä a l t.3 herk2.n j a t o i - saa1 t a mc*r i isel i t t e i s e n . N i i n p ä menete lmä o n k i n parha immi 1 -

l aa r i t i l a n t e i s s a , . j o i s s a h a l u t a a n mS.ä r i t t ää h e i k o s t i d e f o r -

moi t u n e i s t a k i u i s t z . n o p e a s t i k v a l i t a t i i v i s i a s t r a i n - a r v i o i - t a . De fo rmaat i on 1 u ~ ~ n n e h t im i seen s o v e l t u v a t sekä suskep t i b i -

1 i t e e t t i e l l i p s o i d i e n muodot e t t ä s u u n t a j a K a ~ ~ t u m a t ( k s . K l i g -

f i e l d e t a l . , 1377 ) , j o i d e n u ä l i l l ä on r i i p p u v u u t t a samoin-

k u i n rni n e r a a l i r a k e i den tapauksessa .

Magmakiui i n v o i k e h i t t y s . ( m a g n e e t t i s t a ) f a . b r i i k k i a j n n i i -

den a s e t t u e s s a p a i k a l l e e n , j o l l o i n f a b r i i k k i m a ä r i t t y r k i v i -

a i n e k s e n 1 i i k k e i d e n j a muodostuman r e u n o j e n a s e t t a m i s s a ke-

h y k s i ssä . Fabr i i k k i u o i myös m u u t t u a o s a k s i t a i kokonaank i n

myohemmissä d e f o r m a a t i o i s s a , j o l l o i n f a b r i i k k i k u v a s t a a de-

f o r m a a t i o v o i m i e n symmet r iaa . Gran i i t t i d i a p i i r i e n kohoamises-

s a k e h i t t y y f a b r i i k k i s y s t e e m e j ä , j o i t a on mal 1 i n n e t t c i seka

k o k e e l l i s e s t i e t t ä t e o r e e t t i s e s t i ( e . g . Schme l i ng e t a l . ,

1Y33). D i a p i i r i e n y l ä p u o l e l l a j a s i v u i l l a s t r a i n - e l l i p s o i d i t

o v a t 1 i t t e i t a j a f o l i a a t i o t a s o t o u a t u l o s p ä i n k a l l e l l a a n .

S t r a i n k.3sl~aa suur immi 1 l e e n d i a p i i r i e n k o n t a k t i e n :,..rnpäri 11.3.

j a f o l i a a t i o on e d e l l e e n v a l 1 i t sevana d i a p i i r i n r e u n a o s i s s a .

F o l i a a t i o k a a t u u d i ap i i r i n y l ä p u o l i s k o n r e u n o i 11a c i l ospa in

j a a l a p u o l i s k o n r e u n o i 1 l a s i s ä ä n p a i n , j o t e n d i a p i i r i n e roo -

s i n t a s o u o i d a a n p ä ä t e l l a sen s i s ä l t a mi t a t u . s t a f a b r i i k i s t a .

Kuua.tut d i a p i i r i en mal 1 i f a b r i i k i t o v a t sopuso innussa g r a -

n i i t t i e n s i s ä l t ä ( D u f f , 1975; Cogne & Pe r roud , 19881 j a ym-

p a r i 1 t a ( R a t h o r e , 1338; K a f a f y & T a r l i n g , 1385:) mää r i t e t t : ~ -

j e n m a g n e e t t i s t e n f a b r i i k k i e n kanssa .

. . P 1 IJ t 111 rl 1 5 1 5. g r a rl i t o i d e i 5.5 3. f .3. t~ r. i i k: i rl k e tl i 1 :,.. .s. b:: ..... .. t . 1 . e - .. ... .. t - .. :* ., . 7 ..

m:yös v a h v a s t i k i l . .~en k i t e : i 2 t : ~ , r r ~ i s l . i a i h e i g i i n 1:k.s. H u t t o r ~ , 14'53::l.

K i t e y t y m i sen a l kcivai he i ssa :vKsi t t a i s e t rni r i e raa l i t s u u r ~ t a u t u -

v a t s u l a n magma-aineksen v i r t a u k s i s s a , m u t t a t:i.mEi alku.z.uur~-

ts.us v o i h e l p o s t i p e i tt;*>% m:~<öhernmin k i ter t : : . ;v ier~ r r i ineraa l ie r i

rur~.:.a.sl uku i c.een .j clukkoori . N i i np& k i v i I,JI=~ i i a r h a i c.#.i.s. i he i den

suuri t a u k s e s t a h l ~ l ~ l l imat t a v a i kcut taa suun tau tumat tomal t a , rrii - k i k c i l ~ a s t a a g r a n i t o i d i en huorioa s t r a i n - ~ I J i s t i a. Gr.3r1 i t o i - de i 55a t ~ d e t t u . i e n he i kko.-ieri ..ja ~ a i h t e l eu i eri magr ieet t i s t e r ~

f a b r i i k k i e r i CHrciuda & C h l 1 ~ p a c o ~ . , ~ . s . , l ' 7 8 G i ; Hrnuda S( L a r ~ z a , l ' ? E ? i

r ~ r i k i r i t u l k i t t u s:~*nt;>~neer~ p l u t o r ~ i r ~ a l k u u a i h e i d e n magmauir-

t a .uks i ssa . P r i m á a r i n e n magnet i i t t i muudostuu ens immais ter i

j a t l i o t i i t t i ovi i m e i s t e n tummier~ m i n e r a a l i e n j o u k o s s a , j o t e n

n i i d e r ~ f a b r i i k i t v o i ?1.3t v~:=.taa.vast i k u v a s t a a k i te;vtymi seri

a l k u - j a 1oppuua.i h e i t a . K i t e y t y m i s e n l u p p u u a i h e i s s a 1 i s&&n-

t r u 8 k i demäarä l o p u l t a l u k i t s e e f a b r i i k i r ~ , . j oka c.en j g l k e e n

urt i m u u t t u a v a i n p l a s t i s e s t i defc~rrr io i tumal 1a. P l u t ~ ~ n i n s i -

s.S.1 1 & p l a s t i s t a d e f o r m a a t i c t t a t a p a h t u u u a s t a k i t s y t y m i s e n

1 c ippuvaiheessa, kun t a a s n a a p u r i k i v i en defor r r iaat i o on p l ac.-

t i s t a k o k n a j a n . P l u t o r i i c.ta n a a p u r i k ic.leen s i i r r : ~ . t t ä e . s s S r ~ r ~

s i i s o d o t e t t a u i s s a s e l u a p l a s t i s e n s t r a i n i n kasuu.

Gran i t o i d i n i n t r u u s i nu3.i heessa srnt :vn:vt magneet t i nen f a b -

r i i k K i v o i m u u t t u a m:*2öhemmässä d e f o r m a a t i o s s a j o k o u a h a i s e s -

s ä m ä ä r i n ( G u i l l e t e t d l . , 19S3; Hrouda,1355) t a i 1 S p i k o t a i -

sernmin ( E l l w o o d & Idhi t r ~ e y , 1938; N i r o n e r i , l P S P > , j o l l o i n g r a -

r ~ i t o i d i s s a j a sen n a a p u r i k i u i s s ä on o d o t e t t a v i s s a y h t ä p i t a -

u a t f a b r i i k i t samana i ka i sen p l a s t i s e n ( d u c t i l e : ) d e f o r m a a t i o n

sak s I t u l o k s e n a (Hrouda e t a l . , 1 ? 8 8 > . F a b r i i k i n muutoksen 1 i - " *

m y l o n i i t t i u t u m i n e n s a a t t a a a1enta.a g r a n i t o i d i n magne t i i t t i -

p i t o i s u u t t a (Hrouda, 1971) . T o i s a a l t a v o i i n t r c i u s i o n j.51 k e i -

s i ssä p r o s e s s e i s s a myös muodostua sekundäär i c.tä magrie t i i t -

a j o k a k i t e y t y e s s Z . ä n .aiKaisemman m a t r i i s i a i n e k s e n p u i t -

t e i s i i n .iäl.ii t t e l e e j a . l ~ a h v i s t a a p a r a m a g n e e t t i s t a f a b r i i k k i a

(Hrouda e t a l . , 1371; H e l l e r , 1973; B i r c h , 1979 ) . T ä l l u i r ~

p a r a - j a f e r r i m a g n e e t t i s e t f a b r i i k i t a.ntauat y h t a p i t % v a &

s u u n t a t i e t o a , . j o t e n f a b r i i k k i e r ~ e r o t t a m i n e n e i o l e u a l t t smä-

t ö n t & (Hrouda e t a l . , 1988 ) . M a t r i i s i n pararnagneet t i n e n f a h -

r i i k k i v o i myijs p o i k e t a s u u n t a u k s e l t aan f e r r imagnee t t i s e n

a ineksen f a b r i i k i s , t a I : H e r ~ r r , 1388> , .iol l o i n a i n e i s to r i l u o -

t e t t a v a t u l k i n t a ede1 1 y t t ä ä r e s u l t . a n t t i f a b r i i k i n o s i t t a m i s -

t a .

Emaks i s t e n magmnk i u i en magnee t t i nen f ab r i i k;k i c~n uah~emm i n

k e h i t t y n y t t ä i n t r u c . i i v i s i s s a k u i n e k ; c . t p ~ ~ i i ia..iisi;c.a k i l .> i t~ : : . : -

p e i s s ä { E l l w o o d , 1475 ) . P i n t a a r i p u r k a c i t u r ~ e i s s a l a a v o i s s a . ja

j u o n i k i v i s s ä on a n i s o t r o p i a - a s t e a l h a i n e n ( K o l o f i k o v a , 1976;

Hal v o r s e n , 1974) sekä c.ciur~tauturie i suus h e i k k o a (Khan, 1962;

E l lwood, 1 3 7 8 ) . J o s s u u n t a u s p o i kkeaa s a t u n n a i s e s t a , y h t y : ~

m a g r ~ e e t t i r i e n f o l i a a t i o y l e e n s ä u i r t a u s t a s o o n ( K h a r ~ , 1362;

H a l u o r s e n , 1974; E l lwood, 1778 ) . M a g n e e t t i n e n 1 i n e a a t i o v o i

k e h i t t y S k o h t i s u o r a s t i u i r t a u k s e e n nähderi {Khan, 1362) t a i

ehka y l e i s e m m i n v i r t a u k s e n suun taan (Ha luo rse r i , 1974; K o l o -

f i k o v a , 1976; T h o r n i n g & Abrahamsen, 1980 ) . E r i t y i s e s t i i n t -

r u s i i v e i s s a v o i h e i k k o v i r t a u s f a b r i i k k i rr~:>,ös s a t u n n a i s t u a

k i teyt:yZmi sen v a i k u t u k s e s t a v i r t a u k s e n p ä ä t y t t y ä ( E l lwood,

1978 ) . Magmav i r t aus on me1 k o t e h o t o n suun tausmekan ismi , s i 1 -

1 ä v i r t a u k c . e n t u o t t a m i s s a magnet i i t i n f a b r i i k e i s s a p y s y t t e -

l e u a t s e k a 1 i n e a a t i o a s t e L e t t ä f o l i a a t i o a s t e F t a v a l 1 i s e s t i

a r v o n 1 .85 a l a p u o l e l l a (Hrouda & Chl upacovn, 1980 ) . Korkeam-

mat a n i s o t r o p i a - a s t e e t v o i d a a n t u l k i t a m e r k i k s i myijhemmista

d e f o r m a a t i o i s t a , j o l l o i n f a b r i i k k i k u v a s t a a d e f o r m a a t i u l i i k -

k e i t a .

S u s k e p t i b i 1 i t e e t t i - j a s t r a i n - t e n s o r e i d e n v ä l i 1 l e e 5 i t e t : f t

k u a n t i t a t i i v i s e t y h t e y d e t o v a t mää r i t y s t a v n s t a j o h t u e n a i n a -

k i n o s a k s i n ä e n n ä i s i ä ( B o r r a d a i l e & M o t h e r s i l l , 1914 ) . Pa r -

h a i m m i l l a a n k i n y h t e y k s i e n k ä y t t ö r a j o i t t u u n i i d e n mäSri t y s -

ympär i s t ö n m u k a i s i i n m i n e r a l o g i s i i n j a de fo rmaa t i o -o losuh -

t e i s i i n . Useimmi t e n on t y y d y t t ä v ä a r v i o i m a a n d e f o r m a a t i o n b

v a i h t e l u a k v a l i t a t i i v i s e s t i t u t k i m a l l a s u s k e p t i b i l i t e e t t i -

t e n s o r i n p a a k o m p o n e n t t i s u h t e i t a seka suun ta jakau tu r r i i a . An-

i s o t r o p i a m i t t a u s t e n t ä r k e i n t u l o s o n k i n ehka s u s k e p t i b i 1 i -

t e e t t i en suun ta jakau tuma , j o k a v o i a n t a a nopeas t i kuvan de-

f o r m a a t i o l i i k k e i s t ä . Magmak i v i ssä m a g n e e t t i n e n f o l i a a t i o ku -

v a s t a a magman v i r t a u s - t a i p u r i s t u s t a s o j a j a 1 i n e a a t i u on

use immi te r i k e h i t t y n y t a i n e k s e n l i i k e - t a i u e n y t y s s u u n t a a n

(Hrouda, 1982) . M a g n e e t t i s e n f a b r i i k i n s u u n t a u k s i s t a v o i d a a n

a r v i o i d a e s i m e r k i k s i g r a n i t o i d i e n d e f o r m a a t i o n s u h d e t t a ym-

p ä r ö i v i i n k i v i i n (Ch lupacova e t d l . , 19751, d i a p i i r i e n e roo -

s i o t a s o a (Cogne & P e r r o u d , 19S8), d o l e r i i t t i m u o d o s t u m i e n

s y n t y t a p a a ( H a l v o r s e n , 13741, b a s a l t t i e n k i t e y t y m i s s y u y y t t ä

( E l l w o o d , 1978) sekä v u l k a n i i t t i e n s y ö t t ö k a n a v a n s i j a i r i t i a

( L a c k i e , 1988) .

F A B R I I K K I EN KUVAUS

GEOLOGINEN TAUSTA

V i i p u r i n rapak i v i p l u t i l n i n o v a t muodostaneet u s e a t pe rak -

k ä i s e t magmapurkaukset (Vcirma, 1371 1 , . j o t k a o v a t t u n k e u t u -

n e e t k u o r e n ).1 $osaan o r t o g o r ~ a a l i s i a mur rosve rko~ , to . i a p i t k i r i

( P a r k k i nen & Huomo, 1378) . E r i pu rkaus l~ .a i he i ssa s y n t y n e i d e n

rapak i u imuunr iosten u a l i 1 1 e e i use i rikaan keh i t t y r ~ y t tera1.1 i S

k n n t a k t e j a ( k s . Simonen, 19871, s i 1 l ä p.iiosa p u r k a u k s i s t a

tapa.htu i l y h y e l l ä a i k a v ä l i l l ä 1658-1638 Ma ( V a a s j o k i e t a l . ,

1787) . Rapak i uen j a sen n.aapur i k i v i en v a l i 1 1 e muodostu i sen

s i j a a n t e r ä v ä t k o n t a k t i t , j o i d e n s u u n t a i s i k s i r a p a k i v i m a s s a t

u s e i n a s e t t u i u a t k u t e n magman v i r t a u s k e r r o k s e t (Simonen,

15'87). I n t r u u s i o r i k a t t o on myös t u i m i r i u t suuntaa.vana p i n t a -

na , kun rapak i v imaqma r a i v a s i t i e t a i t s e l l e e n l o h k a i s e m a l l a

pä$ l t ään j a s i vu i 1 taa.n naapur i k i u e n kappa l e i t a , j o i t a 1 ö y t y y

s u l k e u m i n a p l u t o n i n r e u n a o s i s t a . . Etäämpänä k o n t a k t e i s t a r a -

pak i ven s u l keumi en sekä mi r i e raa l i r a k e i den p i t u u s a k s e l e i den

s u u n t a u t u n e i s u u s on h e i k k u a j a se v a i h t e l e e rapak i v i p l u t o -

n i r ~ e r i o s i s s a (Simonen, 13871, mi k ä k u l ~ a s t a a s u u n t a a v i en

u o i m i e n v a i h t e l u a j a / t a i t e h o t t o m u u t t a .

Rapak i v e n s i sään ua jo r i nee t ka t tomuodos tumat j a s u l keumat

o s o i t t a v a t , e t t ä n y k y i n e n e r o o s i o t a s o e d u s t a a r a p a k i u i - i n t -

r u u s i o n y l ä o s a a , j o n k a t u n k e u t u m i s s y v y y d e k s i on a r v i o i t u n .

3 km (Vorma, 1771) . Kat tomuodostumat l u o n n e h t i v a t r a p a k i v i -

i n t r u u s i o n y l ä p u o l e l t a p o i s k u l u n u t t a k a l 1 i o p e r ä a , j o l t a on

k o o s t u n u t p ä ä o s i n s u e k o k a r e l i d i s i s t a k i v i s t a m u t t a p a i k o i -

t e1 l e n myös s u b j o t u n i s i s t a d i abaase i s t a (S imonen, 1 3 8 7 ) . D i a -

b a a s i t o v a t r a d i o m e t r i s e l t ä i ä l t ä ä n 1665-1645 Ma ( V a a s j o k i &

Sakko, 1989) v a i n hieman rapak i v e a vanhempi a , k l ~ n t a a s sve-

k o k a r e l i d i n e n o r o g e n i a (1900-1800 Ma) on se1 v ä s t i vanhempi

(Simonen, 1980 ) . R a p a k i v i - i r i t r u u s i o on m e t a m o r f o i n u t t e r m i -

s e s t i ka t t omuodos tum i en k i v i $ j a i n t r u u s i o n p u r i s t u k s e s s a

k i v i i n on s y n t y n y t u u t t a 1 i u s k e i s u u t t a kat tomuodostumari poh-

j a n suun t a i s e s t i ((Jorma, 1975) . K a t tomuodostumi en d i abaas i t

o v a t a l u n p e r i n t u n k e u t u n e e t 1 ahemmäs maan p i n t a a k u i n r a p a -

k i v i p l u t o n i n p o h j o i s p u o l i s e t Hämeen d i a b a a s i j u o n e t , mi k.S

i lmenee e r o i na n a i den d i abaas i en mi r i e raa l i koos tumuks i s s a

(Vorma, 1375 ) .

Hiemari r a p a k i v e a varihemrr~at Hameeri d i a t l aac . i t muodclstavat

1 ä n s i l u o t e e s e e n k u l kevari . j uon i pa.rven ( L a i t a k a r i , 176Y>, . joka

1 e i k kaa t e r ä v ä s t i c.l.iekoka.r.el i d i s t a k a l 1 i oper3.2. Juclriet o v a t

me tamor fo i t u m a t t o m i a j a useimmi t e n me lko p r s t y j ä . P a r v i j a t -

kuu r h d e n s u u n t a i sena : ~ l i 280 k i 1 ometr i n pa3.hat-1 rapak i u i p l IJ-

t o n i s t a , rni k.3 k u v a s t a a e k s t e n s i o n a a l i s t a g e o t e k t o n i s t a ym-

p ä r i s t ö ä ( k s . Haapa la , 1P891. Rapakivimagman kohoaminen t a - h2.n rmpar i s t ö ~ n on u o i n u t a v a t a t a i l e u i t t ä ä n i i t a sr1.~.%mur-

r o k s i a , . j o t k a k o n t r o l l o i v a t d i a t l a a s i j u o n ier i i r ~ t r u u s i o t a

( L a i t a k a r i , 17691. Rapak iven j a d i a b a . a s i j u n n i e n g e n e e t t i s e e n

y h t e y t e e n u i i t t a a j u o n i e n l eveyden kasvu r a p a k i u e ä l ä h e s t y t -

t i e s s a ( L a i t a k a r i , 15'371. Leve imp i i n j u o n i i n 1 i i t t y v ä t mur-

r o k s e t o l i i a t mahdol 1 i s e s t i a v o i m i a maan p i n t a a n a s t i ( L a i -

t a k a r i & L e i n o , 1939) , mik.5 s a a t t o i h e l p o t t a a b a s a l t t i s e n

magrnan hape t tumi s t a . Di abaas i en magnee t t i suus j a magnet i i t -

t i p i t o i s u u s ( L a i t a k a r i , 19691 k u v a s t a a ko rkeahkoa raudan ha-

p e t u s a s t e t t a ( k s . Puranen, 19S91, v a i k k a d i a b a a s i a i n e s o n k i n

u a l t a o s a l t aan m a n t t e l i p e r ä i s t ä (Rämö e t a l . , 19891. Avo imi i n

r a k o i h i n v i r r a n n u t b a s a l t t i n e n magma s a i k i t e y t y ä ( j a d i f f e -

r e n t i o i t u a ) r auhassa , m i n k ä t u l o k s e n a d i a b a a s i e n m i n e r a a l i -

a i n e s un p. iäos i n h e i k o s t i ~ u u n t a u t u n u t t a CLai t a k a r i , 1987 ) .

Rapak iven i n t r u d o i tuessa. sen n a a p u r i k i v i l a j i t e i v ä t s u l a -

n e e t e i v ä t k ä m o b i l n i t u n e e t , vaan a i n o a s t a a n l i i k k u i v a t l i e -

v ä s t i j a r a k o i 1 i v a t (L1orma, 19721. Rapaki veen r a j a u t c i v i s s a

d i a b a a s e i s s a k a a n e i näy m e r k k e j ä p l a s t i s e s t a d e f o r m a a t i o s t a ,

vaan j u o n i e n 1 ä n s i l u o t e i n e n k u l k u s u u n t a p y s y y muut tumat toma-

na . N ä i n o l l e n n a a p u r i k i v i e n p l a s t i n e n d e f o r m a a t i o on v a l t a -

~ s a l t a a n t a p a h t u n u t r a p a k i v i - i n t r u u s i o t a a i k a i s e m m i n . Rapa-

k iv imagman kuumuus ( y l i 388 C1 on k u i t e n k i n a i h e u t t a n u t naa-

p u r i k i v i s s a k o n t a k t i m e t a m o r f i s i a r e a k t i o i t a (Vorma, 19721,

j o i s s a k a l imaasa lpa on m u u t t u n u t m i k r o k l i i n i s t a o r t o k l a a s i k -

s i . K o n t a k t i m e t a m o r f i s i a m u u t o k s i a e s i i n t y y r a p a k i u i p l u t o -

n i n yrnpar i 1 1 ä a u r e o l i vyöhykkeessä , j o n k a 1 eveys on kesk imää-

r i n 5 km. A u r e o l i u y ö h y k k e i s s ä v o i myös t a p a h t u a m u u t o k s i a

m a g n e e t t i s t e n m i n e r a a l i e n p a l j o u s s u h t e i s s a , miKä s a a t t a a

ede l 1 een v a i k u t t a a k i uen rnagneett i seen f a b r i i k k i i n . Speer i n

(19311 kuvaamassa a u r e o l i s s a m a g n e t i i t t i p i t o i s u u s m u u t t u u

j a t k u v a s t i o l 1 en p i enimmi 1 1 ään k o n t a k t i n 1 ähe l 1 ä seka suu-

r i m m i l l a a n a u r e o l i n k e s k i - j a u l k o - o s i s s a .

Ede1 1 .2. K i ~ v a t u n geo l n g i sen keh i tyc.h i c , tor i arl i .3.l c1.z.s.3 t.3.rk:a.s-

te l1a.an s e u r a a v i s s a l u v u i s s a rnagnee t t i c . i a f a t t r i ikk:e. ja rap.3,-

k i v i p l u t o n i n s i s a - j a u l k c l p u o l e l l a . P l u t o n i r i r e u r i o i l t . 3 ja.

k e s k i o s i s t a k e r ä t t y j e n r a p a k i v i r i . ä y t t e i den f a b r i i k i t k u u a s t a -

u a t magmatekton i i k k a a l a a j a n r a p a k i v i - i n t r u u s i o n p u i t t e i s s a .

H a p a K i v i p l u t o r i i r i k o i l l i s o s a r i p i i l t a taua.tasr1 Ruuhrllamrner~

kat tomuodoc.tuma, . j o t a r a p a k i u i - i n t r u u s i o on p:$.Zsc.rt d e f o r -

moimaan a l t a p a i n . U e f o r m a a t i o v a i k u t u k s i a t u t k i t a a n ka t t omuu-

c lostumasta k a i r a t t u j e r i d i abaas i n ä y t t e i den a l iu l 1 a . Rapak i v i -

p l u t o n i n p o h j o i s k o n t a k t i n u l k o p u o l e l l e s i j o i t t u u Lov.as..i&r-

uen maf i nen i n t r u u s i o , j o k a on t u n k e u t u n u t maankuoreen avau-

turleec.eeri h a l keamaari h i eman ra.pak i veä a i k a i semmi r ~ . Lc i vas jä r -

uen k i u i s s ä v o i s i t e n näkyä. i n t r u u s i o f a b r i i k i r i 1 i s a k s i rnerk-

e i r a p a k i ven d e f o r m o i u a s t a v a i k u t u k s e s t a . Louna i sku lmas-

saari r a p a k i v i p l u t o n i l e i k k a a t e r ä v ä s t i K o s k e n k r l ä r ~ gabro-

i r i t r u u s i o t a , j o k a on s e l v ä s t i r a p a k i v i ä vanhempi . Kitskeriky-

l ä n k i v i e n m a g n e e t t i s i i n f a b r i i k k e i h i n on s i t e n e h t i n y t r e -

k i s t e r u i t r a k a i k k e i n m o n i v a i h e i s i n d e f o r m a a t i o h i s t o r i a . E s i -

merkk imuodos tumien s i j a i n t i nähdään kuvan 1 i n d e k s i k a r t a l t a .

U S S R 1

Koskenkyla gabbro

> /

GULF OF FINLAND / LO km

/ P

2 7.

KUVA 1 . Es imerkk irnuodc~sturnien ( s u o r a k a i t e e t ) j a t u t k i t t u j e n r a p a k i u i p a l j a s t u m i e n (A -S ) s i j a i n t i .

V I I P U R I N RAPCSKIVIPLUTONI

S u u r i n o s a r a p a k i v i r i i . ; f t t e i s t & k e r w t t i i n a l I J ~ I ~ ~ V i rl p a l e n -

m a g n e e t t i s i i n koe rn i t t a u k s i i n , j o 1 1 o i n n ä y t t e i d e n r e m a n e n . s s i t

m a a r i t e t t i i n a s t a a t t i s e l l a m a g n e t o m e t r i l l a ( k s . K a t a j a r i n n e ,

1 9 7 6 1 . T u t k i t t u j e n p a l j a s t u m i e n ( A - S : ) j a K a u t u m i n e n r a p a k i u i - p l u t o n i r i a l u e e l l e s e l u i S 2 . k u v a s t a 1 . K u l t a k i n p a l . j a s t u m a 1 t a

m i t a t t u n . 3 r t e m & a r S . seK.5. y h t e e n v e t o m i t t a u s t u l o k s i s t a o n e s i -

t e t t y t a u l u k o s s a 6 . P . l S r t e a i r t e i s t c , o n . j a . e t t u s ~ ~ c . k e p t i b i l i -

t e ~ t t i e n a u l i l 1 a K o l m e e n m a g n e e t t i s e s t i e r i 1 a i .z .een o s a a n

k S r t t S . c n t a u l u k o n 5 r a j a - a r v o j a Kh . ja K t , j o t k a r a p a k i v i l l e

Q 1%) .a ~ ~ = 7 4 * 1 8 - ' , j a K t = 2 6 8 * 1 6 - ~ . R s j 3 . n Kh a l i p u c t l e l t a t a u a -

t a a n p a r a m a g n e t i s m i r ~ v a 1 1 i t s e m a t r ~ ä y t e t y y p i t i:PA1, r a . j o j e t - I

u . 5 . l i s t ä s e k ä p a r a - e t t a f e r r i m a g n e t i s m i n l u c ~ n n e h t i m a t t : p 3 y -

p i t ( F P j j a r a j a n K t r l i p u o l e l t a v a l 1 i t s e u a s t i f e r r i m a g n e e t -

t i s e t t y y p i t ( F E I . R a p a K i . i i n ä y t t e i d e r ~ s u s k ; e p t i b i l i t e e t t i e n

j a k a u t u m i s h i s t c i g r a m m i s t a ( K u v a 2 ) l d y t y y r a j a n Kb a l a p u o l e l -

t a ! ~ . a i n m u u t a . m i a r i ä y t t e i t a , . j o i s t a v a l t a c i s a o n p e r ä i s i n p a l -

j a s t u m a l t a K . TämSn p a l j a s t u m a n u a l l i t s e u a i t i p a r a m a g n e e t -

t i s t a l u o n n e t t a t u k e e m y o s s e , e t t ä r e m a n e n s s i a l i t t a a m i t -

t a u s k y n n y k s e n p a l j a s t u m a n n ä y t t e i s s ä i k s . t a u l u k k o 6).

KUVA 2. V i i p u r i n r a p a k ' i u i r ~ a y t t e i d e n s u s k e p t i b i l i t e e t t i e n j a - k a u t u m i s h i s t o g r a m m i . Kb = p n r a m a . g n e e t t i s t e n n ä r t t e i - d e n r a j a - s u s k e p t i b i l i t e e t t i ( v r t . t a u l u k k o 5 ) j a N= n Z y t e m ä a r ä .

TAULUKKO 6 . Yhteenve to rapnki?i ipal . jasturr i ier i iC;ITE= 14-5) p e t r o f y s i k a . a - 1 i s i s t a o m i n a i s u u k s i s t a . MIN= m i n i m i - , MAX= maks imi - j a K= k e s k i a r v o s u s k e p t i b i l i t e e t e i l l e 1 1 0 - ~ > , j o i t a myös l u o n n e h t i v a t t a u l u k o s s a 2 mää- r i t e 1 t y P= a n i s o t r o p i a - a s t e seka E= m u o t o f a k t o r i . D= t i h e y s I k g / m 3 > , J= remanenssin i n t e n s i t e e t t i (10-2 A/m> j a Q= J,/(K*H>, m i s s ä m a g n e e t t i - ken tän voimakkuus H= 41 A/m. N= naytemaarä j a ALL= k a i k k i . TYPE= mag- n e e t t i s u u s t y y p p i , j o k a v o i 01 1 a PA= v a l l i t s e v a s t i paramagneett inen, FP= p a r a - sekä f e r r i m a g n e e t t i n e n t a i FE= v a l l i t s e u a s t i f e r r i m a g n e e t t i n e n .

SITE A E R B rJ J C D S 1 G P Q 0 F r1 L H K

ALL

SUSCEPTI 01 LITY N TYPE MIN MAX K

10 FE 2468 3288 2895 8 FE 1057 1548 1342 5 FE 995 1931 1375 8 FE 364 1351 970 3 FE 343 692 468 5 FE 315 961 723 4 FE 275 330 294 4 FE 269 323 296 5 FE 244 439 363

10 FP 174 749 329 6 FP 155 311 224 7 FP 124 320 212 9 FP 122 330 247 6 FP 115 306 213 8 FP 102 611 274 5 FP 98 161 134 9 FP 71 367 169 7 FP 47 155 96

10 PA 27 43 33 129 - 27 3288 561

R a p a k i ~ ~ i e n s u s k e p t i b i l i t e e t t i h i s t o g r a m m i s s a or i s . e l u . 3 s t i

u a l 1 i t s e v a h u i p p u a r v o n 3 5 0 * 1 0 - ~ y m p ä r i 1 1 ä j a h e i knmp i m a k -

s i m i a r v o n l 8 8 8 * 1 8 - ~ s e u t u v i l l a ( k s . k u v a 2 ) . N ä i t ä a r v o j a

v a s t a a v a t 1 i k i m a i n m a g n e t i i t t i p i t o i s u u d e t 0 . 1 j a 0 . 3 % l a s -

k e t t u n a t a u l u k o n 5 k a a v a l l a . N ä i n o l l e n m a g n e t i i t t i p i t 1 : i i s u u s

o n r a p a k i v i s s a a l h a i n e n , v a i k k a m a g n e t i i t t i a t a v a t a a n u s e im-

m i s t a n a y t t e i s t ä . M a g n e t i i t t i a e s i i n t y y s e k ä h i e n o r a k e i s e n a

( k o r k e a t Q - s u h t e e t ) e t t ä s u u r e m p i n a r a . k e i n a ( k s . t a u l u k k o

6). H i e n o r a k e i s t a m a g n e t i i t t i a v o i s y n t y a s e k u n d ä ä r i s e s t i

b i o t i i t i n u u d e l l e e n t a s a p a i n o t t u m i s e s s a r n p a k i v i a i n e k s e n k o -

h o t e s s a k o h t i m a a n p i n t a a , k u n taas s u u r e m m a t m a g n e t i i t t i r a -

k e e t o v a t u s e i n p r i m a a r i s i a ( v r t . P u r a n e n , 1989) . R a p a k i v i e n

p i e n e t m a g n e t i i t t i p i t o i s u u d e t e i v ä t v a i k u t a k i v e n t i h e y k s i i n

j u u r i l a i n k a a n , v a a n t a u l u k o n 6 t i h e y s v a i h t e l u a i h e u t u u muu-

t c ~ k s i s t a r a p a k i v e r i t ummi e n c p a r a m a g n e e t t i s t e r i ) m i n e r a a l i e n

m ä ä r i s s ä . R a p a k i v i e n y l e i s i m m ä t t u m m a t m i n e r a a l i t o v a t t l i c r -

t i i t t i j a s a r v i v ä l k e ( S i m o n e n , 1987) .

T u t k i t u i s t a r a p a k i u i p a l j a s t u m i s t a on rk2. i l u o k i t e1 t u PA-

t y y p p i s e k s i , yhdeksän FP- tyypp i s e k s i j a yhdeksan FE- tyypp i - s e k s i ( t a u l u k k o 6). T a r k a s t e l 1 aan 1 ahemmi n FP- tyypp i s t a näy-

t e a i n e i s t o a , j o n k a s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i t p y r i t äan o s i t -

tamaan p a l j a s t u m i t t a i n p a r a - j a f e r r i m a g n e e t t i s i k s i tenso-

r e i k s i Henryn j a Dal yn (1983) menetelmä1 1 ä. Menete lmassä

o l e t e t a a n , e t t ä homogeen i s e n s t r a i n i n y h t e y d e s s ä pa ra - . j a

f e r r imagnee t t i s t e n mi n e r a a l i e n a n i s o t r o p i a t p y s y v ä t v a k i o n a

p a l j a s t u m a l 1 a . Mi n e r a a l i e n p a l . j o u s s u h t e i d e n u a i h d e l 1 essa on

t a1 l ö i n o d o t e t t a v i s s a 1 i n e a a r i s e t r i i p p u v u u d e t n a y t t e i den

suskeptibiliteettitensoreiden j a suskeptibiliteettikeskiar-

u o j e n v ä l i l l e . Käy tännussä r i i p p u v u u d e t a r v i o i d a a n p a l j a s t u -

man mi t t a u s t u l o k s i s t a t a r k a s t e l e m a l l a y h t a t e n s o r i n kompo-

nen t t i a k e r r a l 1 aan k e s k i a r v o j e n f u n k t i ona. Tensore i den u a l -

1 i t s e v i e n d i a g o n a a l i komponent t i e n ( K 1 1, K22, K33) j a suskep-

t i b i l i t e e t t i k e s k i a r v o . ~ e n K v ä l i s e t r i i p p u v u u d e t o v a t k i i s -

t a t t o m a n 1 i n e a a r i s i a ( k o r r e l a a t i o k e r r o i n >0 .99 ) K a i k i 1 l a FP-

t y y p p i s i 1 l ä r a p a k i v i p a l j a s t u m i l l a . Tämä o n k i n l u o n n o l l i s t a ,

s i l l ä j o mää r i t e lmän K=!Kll+K22+K33)/3 n o j a l l a kesk ia r i ,o on

1 ä h e i s e s t i r i i p p u v a i n e n t e n s o r i n d i a g o n a a l i k o m p o n e n t e i s t a .

Tensor i n p i enemp i en e i - d i agonaal i s t e n komponen t t i en (K23,

Kgl, K12) J a k e s k i a r v o j e n K v ä l i s i ä r i i p p u v u u k s i a e i sen s i -

j a a n use immissa t a p a u k s i s s a v o i p i t ä ä k o v i n 1 i n e a a r i s i n a Ku-

t e n kuvan 3 e s i m e r k k i t a p a u s h a v a i n n o l 1 i s t a a . E s i m e r k k i p a l -

j as tuman Q n ä y t t e i s t ä saadaan r i i p p u v u u k s i e n l u o n n e t t a ku-

v a a v i k s i k o r r e l a a t i o k e r t o i m i k s i -0 .6 k o m p o n e n t i l l e K23, 0 . 4

k o m p o n e n t i l l e K31 j a -0 .8 k o m p o n e n t i l l e KI2. Lähes k a i k i l l a

F P - t y y p p i s i 1 l a p a l j a s t u m i 1 l a on k o r r e l a a t i o k e r t o i m e n i t s e i s -

a r v o p ienempi k u i n 0 . 6 a i n a k i n kahden e i - d i a g o n a a l i s e n kom-

ponen t i n tapauksessa , j o t e n v a s t a a v i e n t e n s o r e i den j akam inen

p a r a - j a f e r r i m a g n e e t t i s i i n o s i i n o l i s i epävarmaa. A l h a i n e n

k o r r e l a a t i o v o i h e i k o i m m i n m a g n e e t t i s i l l a p a l j a s t u m i l l a ( H ,

K , L ) a i n a k i n o s a k s i j o h t u a k ä y t e t y n s u s k e p t i b i l i t e e t t i m i t -

t a r i n e p ä h e r k k y y d e s t ä , m u t t a mui 1 l a p a l j a s t u m i 1 l a h a v a i n t o -

p i s t e i d e n h a j o n t a on t o d e l 1 i s t a . N ä i n o l l e n pa ra - j a f e r r i -

m a g n e e t t i s t e n m i n e r a a l i e n a n i s o t r o o p p i s u u s v a i h t e l e e n ä y t -

t e e s t a t o i s e e n samankin p a l j as tuman p u i t t e i s s a , m i k ä v o i a i -

h e u t u a h e i k o s t a t a i v a i h t e l e v a s t a d e f o r m a a t i o s t a k i t e y t y m i -

sen a i k a n a sekä m o n i v a i h e i s e s t a k i t e y t y m i s e s t ä .

KUVA 3. S u s k e p t i b i l i t e e t t i t e n s o r i n komponent t ien K23 (ympY- r a ) , KS1 ( r i s t i ) j a K12 ( p i s t e ) r i i p p u v u u s tenso- r i n k e s k i a r v o s t a K pa l j as tuman 12 n ä y t t e i s s a .

Suskept i b i 1 i t e e t t i t e n s o r e i d e n o s i tusmenetelmäa koke i 1 t i i n

myös v a l 1 i t s e u a s t i f e r r i m a g n e e t t i s e e n FE- tyyp in a i n e i s t o o n ,

j o 1 l a i n pyrk imyksenä o l i e r o t t a a p r imaar isen j a sekundaar i -

sen magnet i i t i n a n i s o t r o p i a t t o i s i s t a a n . N ä i s t ä koke i l u i s t a

saadut t u l o k s e t o l i u a t h y v i n saman la i se t k u i n FP- tyypp is ten

n a y t t e i den tapauksessa. Diagonaal i s t e n tensor i komponentt i e n

r i ippuvuus suskept i b i 1 i t e e t t i k e s k i a r v o i s t a on p o i k k e u k s e t t a

t i u k a n 1 i n e a a r i s t a ( k o r r e l a a t i o k e r r o i n >0.99) , kun taas e i -

d i a g o n a a l i s i i n komponen t te ih in l i i t t y v ä t k e r t o i m e t o v a t t a -

v a l l i s immin a l l e 0 .6 . Tämä a i h e u t u u magnet i i t i n a n i s o t r o o p -

p isuuden (raemuodon) v a i h t e l u s t a samankin p a l jasturrian pu i t -

t e i s s a , m i k ä i l m e n t ä ä f a b r i i k i n muodostusprosessin epahomo-

geen i s u u t t a . Fabr i i k k i e n h e i k k o a keh i t y s t a s o a kuvas taa myös

rapak i v i e n a l h a i n e n an i s o t r o p i a - a s t e ( k e s k i a r v o 1 . 0 5 ) seka

m u o t o f a k t o r i n v a i h t e l u arvon 1 y m p ä r i l l ä ( k s . t a u l u k k o 6).

Magnee t t i sen f a b r i i k i n sekä m i n e r a a l i e n m u o t o v a i h t e l u i s t a

huo l i m a t t a v o i f a b r i i k i n suuntaus s a i l y a 1 i k i m a i n vak iona

p a l jastuman n a y t t e e s t ä t o i seen k u t e n e s i m e r k i k s i p a l j a s t u -

m i l l a A j a B ( v r t . kuva 4).

Koska f ab r i i k k i en o s i t t a m i se1 1 e e i n ä y t a 0 1 e t ~ a n p e r u s t e i - t a , t a r k a s t e l l a a n seu raavassa mi t a t t u j a f a b r i i k k e j a c.el 1 a i - senaan kuvan 4 a v u l l a . Kuvassa on e s i t e t t y p a l j a s t u m i t t a i n

f a b r i i k i t (maks im i - j a m in im isuunna . t> k a i k i s t a n a r t t e i s t ä ,

s i l l ä s u u n t i e n h a j o n t a on m o n i l l a p a l j a s t u m i l l a n i i n s u u r i ,

e t t e i t u l o k s i a o l e h a l u t t u t i i v i s t ä ä k e s k i a r v o i k s i . Suunta-

j a k a u t u m i e n p e r u s t e e l l a p a l j a s t u m a t v o i d a a n l u o k i t e1 l a k o l -

meen ryhmään. Ens i mä i sessä 8 p a l j astuman ryhmässä (A-H) on

m a g n e e t t i n e n f o l i a a t i o 1 i k i m a i n h o r i s o n t a a l i n e n (m in i rn i akse -

1 i v e r t i k a a l i ) j a maks im isuunna t r yhm i t t y v ä t k o h t u u l 1 i s e s t i

useimmi 11a p a l j a s t u m i 11a. P a l j a s t u m a l t a t o i s e l l e maks im i -

suunna t k u i t e n k i n v a i h t e l e v a t s u u r e s t i e i k ä k o k o p l u t o n i n

p u i t t e i s s a h a v a i t a s e l v ä s t i v a l l i t s e v a a m a g n e e t t i s t a 1 i r ie -

a a t i o t a . T o i s e n p ienehkön ryhmän (1 -L ) muodos tava t n ä y t t e e t ,

j o i d e n m a g n e e t t i s e t f o l i a a t i o t k a a t u v a t me1 k o j y r k ä s t i . Myös

n ä i s s ä n ä y t t e i s s ä on m a g n e e t t i s e n l i n e a a t i o n v a i h t e l u huo-

m a t t a v a a . Kolmannen ryhmän p a l j a s t u m i l l a (M-S) v a i h t e l e v a t

sekä m i n i m i - e t t ä m a k s i m i s u s k e p t i b i l i teeti t n i i n p a l j o n , e t -

t ä p a l j a s t u m a k o h t a i s i a k e s k i s u u n t a u k s i a on v a i k e a i i i a a r i t t ä ä .

Fabr i i k k i e n s u u n t a j a k a u t u m a t o v a t sopuso innussa ra .paK iv i -

p l u t o n i n g e o l o g i s e n k e h i t y k s e n kanssa . Kun p l u t o n i on i l -

m e i s e s t i muodos tunu t u s e i d e n magmapurkausten r a u h a l l i s e n k i -

t e r t r m i s e n t u l o k s e n a , on f a b r i i k i n h e i k o h k o suun tau tum inen

l u o n n o l l i s t a . He iko immin s u u n t a u t u n e e t f a b r i i k i t ( p a l j a s t u -

mat M-S) s i j o i t t u u a t k a i k k i p l u t o n i n k e s k i o s i i n . K e s k i o s i s -

t a t a v a t a a n myös h o r i s o n t a a l i s t a m a g n e e t t i s t a f o l i a a t i o t a ,

mi k ä u o i d a a n t u l k i t a m e r k i k s i p l u t o n i n p o i s k u l u n e e n k a t o n

p a i k o i t t a i s e s t a l ä h e i s y y d e s t ä j a r a j o i t t a v a s t a u a i k u t u k s e s -

t a . P y s t y h k ö ä m a g n e e t t i s t a f o l i a a t i o t a t a v a t a a n p l u t o n i n

r e u n o i 1 t a p a l j a s t u m i 1 t a J-L mahdol 1 i s e n k o n t a k t i h i e r t y m i s e n

t u l o k s e n a . S u u n t a j a k a u t u m i e n o h e l l a t o d i s t a v a t s u s k e p t i b i 1 i -

t e e t t i t e n s o r e i d e n o s i t u s k o k e i l u j e n t u l o k s e t r a p a k i u i f a b r i i -

k i n mon i v a i he i sen keh i t y k s e n p u o l e s t a . Rapak i v i en a l h a i nen

a n i s o t r o p i a - a s t e ( 1 . 0 5 ) on t y y p i 1 1 i n e n p l u t o n i s t e n k i v i e n

k i t e y t y m i s f a b r i i k e i l l e (Hrouda & Ch lupacova , 1980) . T i i v i s -

t äen v o i d a a n t o d e t a , e t t ä r a p a k i v i s s ä on use immi ten magne-

t i i t i n dominoima j a h e i k o s t i k e h i t t y n y t m a g n e e t t i n e n f a b -

r i i k k i , j o k a a i n o a s t a a n p a i k o i t e1 l e n p l u t o n i n k a t o n j a kon-

t a k t i e n l ä h e i s y y d e s s ä on t iukemmin s u u n t a u t u n u t .

K U I A 4 . M i n i m i - ( p i s t e e t ) s e k ä m a k s i m i s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i e n ( n e 1 i ä t ) n ä y t e s u u n n a t p a l j a s t u m i 1 1 a A-S e s i t e t t r n ä sama-al a p r o j e k t i on a l a p a l 1 o n p u o l i s k o l 1 a.

RUOHOLAMMEN D I A B M S I T

( l i i p u r i n rapak i v i p l u t o n i n k o i 1 1 i sosari p ä a l t ä 1 b>*t;dvS. FIJII-

h o l ammen k a t tomuodostuma ( k u v a 1 1 s i s ä l t ä ä uanhemp i a sueko-

K a r e l i d i s i a k i v i ä sekä e r i t r i s e s t i e t e l ä o s a s s a a n s u t l j o t u n i -

s i a d i a b a a s e j a ( k u v a 61 , j o t k a o v a t v a j ~ ~ n n e e t rapa.k iuen s i -

F =aan. - H e i k o s t i p a l j a . s tunu t m u t t a uahvas t i m a g n e e t t i n e n Ka t -

tomuodclstuma e r o t t u u GTK:n t u o t t a m i 11a aerumaqneet t i s i 1 1 a

k a r t o i l l a ( l e h d e t 3133 j a 31341, j o i d e n a u u l l a muodostuma

clnk i r~ r a j a t t u ((Jorma, 13751. Ruoho1 a.rrimen d i abaas i pa1 . iastu-

mi 1 t a k a i r a t t i i n s u u n n a t t u j a n ä y t t e i t a a l u n p e r i n ps.1~oma.g-

r l e e t t i s i a k o e t u t k i m u k s i a v a r t e n . Muodostuman e t e l ä r e u n a l t a

11tett i i n n ä r t t e i t a myös k a h d e s t a g r a n i i t t i s e s t a j u o n e s t a ,

j o t k a l e i k k a a v a t d i a b a a s i p a l j a s t u m i a . N ä y t t e i d e n f y s i k a a l i s -

t e n o m i n a i s u u k s i e n :vh teenve to on e s i t e t t y t a u l u k o s s a 7 , j o s -

s a g r a n i i t t i s e t n ä y t t e e t ( k a i r a u k s e t 71 j a 531 e r o t t u v a t

a l imp ien t i h e y k s i e n s ä p e r u s t e e l l a . N ä y t e k a i r a u s t e n a l u e e l 1 i -

nen j a k a u t u m i n e n s e l v i ä ä k u v a s t a 6 j a n ä y t t e i d e n s u s k e p t i b i -

1 i t e e t t i h i s t o g r a m m i nähdään kuvassa 5 .

S u s k e p t i b i 1 i t e e t t i h i s t o g r a m m i s s a on y k s i v a l 1 i t s e v a h u i p p u

a r v o n 1 7 ~ 0 0 * 1 0 - ~ t i e n o i i i a , j o t a v a s t a a v a magnet i i t t i p i t o i -

suus on n o i n 5 % 1 a s k e t t u n a t a u l u k o n 5 kaava1 l a . Ruoholammen

diaba.asi t samo inku in g r a n i i t t i s e t j u o n e t k i n o v a t s i i s u a l -

l i t s e v a s t i f e r r i m a g n e e t t i s i a , s i l l ä n i i d e n s u s k e p t i b i l i t e e -

t i t ( t a u l u k k o 71 y l i t t ä u ä t s e l v ä s t i t a u l u k o n 5 k y n n y s a r v o t

( K t l . D i a b a a s i e n t ä r k e i n f e r r i m a g n e e t t i n e n m i n e r a a l i on t i -

tanomagnet i i t t i (Vorma, 19751, j o k a s i t e n määr i t t ä ä d i abaa-

s i e n m a g n e e t t i s e n f a b r i i k i n . Magne t i i t t i on t a v a l 1 i s immi r i

me1 k o k a r k e a r a k e i s t a ( Q - s u h t e e t a l l e 0 .51, m i k ä s a a t t a a Ku-

v a s t a a p i t k ä a i k a i s t a k i t e y t y m i s t ä . Useimmi 1 l a p a l j a s t u m i 1 l a

m a g n e e t t i n e n f o l i a a t i o on hieman vahvemmin k e h i t t r n r t k u i n

l i n e a a t i o , s i l l ä f a b r i i k k i e n m u o t o f a k t o r i ( E l on kesk imää-

r i n 1.03. Kun f o l i a a t i o on v a l 1 i t sevana k a i k i s s a p a l j a s t u -

man n ä y t t e i s s ä , kuu1 uu p a l j as tuma a l a l uokkaan c m a g n e e t t i s -

t e n f a b r i i k k i e n l u o k i t u k s e s s a ( K l i g f i e l d e t a l . , 15'771. L i -

n e a a t i on v a s t a a v a s t i u a l 1 i tsemat p a l j a s t u m a t e d u s t a v a t a l a -

1 uokkaa a j a f a b r i i k i 1 t a a n v a i h t e l e v a t p a l j a s t u m a t s i j o i t -

t u u a t a l a l uokkaan b ( k s . t a u l ukko 71 .

TAULUKKO 7 . Yhteenveto Ruoholammen diabaasipaljastumien petrof;fsikaa- lisista ominaisuuksista kairauksittain 1:CORE: 1A-84:). CLASS= magneet- tisen fabriikin luokitus {ks. teksti seka Kligfield et al., 1977:) ja muut selitykset kuten taulukossa 6.

SUSCEPTI BI L I T Y PARAMETERS CORE N CLASS MIN M X K P E

1A 4 IIa 17824 20304 18877 1.12 0 .93 18 4 IIa 21287 23395 22636 1.17 6.95 2A 4 I I c 16186 24543 20289 1.13 1 .09 2B 4 I I c 16620 18011 17548 1.12 1.05

3 4 I I c 18810 19732 19123 1.12 1.07 4 4 Ila 6596 10839 9008 1.07 0.95

5A 4 I I b 9 4 0 8 1 3 7 7 3 1 1 6 4 4 1.10 0.98 5B 4 I I c 12207 14123 12943 1.12 1.04

6 3 I l b 12574 17609 14262 1.05 1.01 7A 4 I I c 21236 25879 23692 1.14 1.05 78 4 I I b 14934 18308 16629 1.06 1.01 7C 4 I I c 17113 25042 19916 1.07 1 ,05 61 4 Ic 17873 20057 18994 1.13 1.12 62 4 I I I b 3642 10953 7849 1 - 1 0 0.96 71 4 I I c 8528 9256 8946 1 - 1 0 1.05 72 4 IIa 20716 23334 21961 1.11 0.98 73 4 I I c 16600 17577 17031 1.12 1.04 81 4 I I c 9736 10523 10122 1 .08 1 . U I 82 4 I I c 10767 15833 12211 1.09 1.03 83 4 Ic 1806 2293 2158 1.13 1.10 84 4 IIc 32460 4135634969 1.14 1.08

ALL 83 1806 41350 16229 1.11 1.03

KUVA 5. Suskept i bi l i teetti en jaKautumishistogrammi Ruoho- 1 ammen näyteai ne i stol 1 e. N= näytemäärä.

Plagr iee t t i sen f a b r i i k i r i a r i i s c ~ t r o p i a - a s t e (P:) un mor~ii:z.a Ruo-

h o l ammen n ä y t t e i si..% me1 k o k o r k e a ( kesk im.S&r i n 1 . 1 1 5 , . jo ter i

f a b r i i k i n k e h i t t y m i r i e n p e l k ä s t ä ä n magmau i r tauksen t i~ lokc.er1.3

on e p ä t o d e n n ä k ö i s t ä ( k s . Hrouda Ch lupacova , 1P89). Rapak i -

u i - i n t r u u s i o n a i h e u t t a m a sekundäa r i nen d e f c ~ r r n a a t i u un i l m e i -

s e s t i m u u t t a n u t t a i u a h u i s t a n u t d i a b a a s i e n p r i m . S ä r i s t S f a b -

r i i kk i a . Tehukkaas ta f a b r i i k i n muc~dos tukses ta k e r t o a rnrc~s

m a g n e e t t i s t e n f a b r i i k k i e n yhdenmukainen suun taus . Useimmissa

k a i r a u s n ä y t t e i s s ä s i ~ s k e p t i b i l i t e e t t i t e r ~ s o r i n k a i k k i a k s e l i t

rnaar i t t y u g t : v k s i s e l i t t k i s e s t i j a t o i s t u u a t l ä h e s ~ ~ a r n a r ~ l a i s i -

na o s a n ä y t t e e s t ä t o i seen. Ta1 1 a i nen f a b r i i kk i e d u s t a a 1 uok-

P;aa I I m a g n e e t t i s t e n f a b r i i k k i e n l u o k i tukses5.a (K1 i g f i e l d

e t a l . , 19771. Kahdessa k a i r a u s n ä y t t e e s s ä p y s y y v a i n f o l i aa-

t i o ( 1 uokka 1 > sekä yhdessä 1 i neaa t i o ( 1 uokka I I I ? v a k i o n a

o s a n ä y t t e e s t ä t o i s e e n muiden a k s e l e i d e n m ä ä r i t t y e s s ä heikclm-

m i n . K a i k k i e n pa1 j a s t u m i e n m a g n e e t t i s i 11e 1 i n e a a t i o i 11e j a

f o l i a a t i o i 1 l e saadaan ~ I J i tenk i n e d u s t a u a t ar l .J iot ( k s . k u v a

6 ) no rmeera t t u j e n suskep t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r e i den kesk i a ruo -

j e n a v u l 1 a.

D i a b a a s i e n m a g n e e t t i s e t f o l i a a t i o t m y ö t ä i l e u ä t Ruoholammen

muodostuman r a j a p i n t o j a sekä p o h j o i s e s s a e t t a e r i t o t e n muo-

dostuman e t e l ä r e u n a l l a , j o t a myös m a g n e e t t i s t e n 1 i r ~ e a a t i o i - den k u l k u l i k i m a i n n o u d a t t e l e e . Muodostuman p o h j o i s c ~ s i s s a

f o l i a a t i o i d e n k a a t e e t o u a t j y r k k i ä , kun t a a s e t e l ä r e u n a l 1a

f u 1 i a a t i o t o u a t enimmäkseen h o r i s o n t a a l i s i a t a i k a a t u u a t

l o i u a s t i muodostuman a l l e y h t ä p i t ä u ä s t i g e o l o g i s t e n haua i n-

t o j e n kanssa (Varma, 1975). M a g n e e t t i s e t f o l i a a t i o t n ä y t t ä i -

s i v ä t s y n t y n e e n r a j a p i n t o j e n h i e r t y m i sessä sekä rapak i uen

p u r i s t a e s s a v a i n hieman a i ka i semmin p u r k a u t u n e i t a d iahaase-

j a a l t a p ä i n . Rapak i uen 1 ämmön a n s i o s t a osa d i abaas i a i nekses-

t a on v o i n u t p y s y ä p i t k ä a n k i n p l a s t i s e s s a t i l a s s a , j o 1 l o i n

d i a b a a s i n m a g n e t i i t t i r a k e e t o v a t v o i n e e t s u u n t a u t u a r a p a k i -

uirnagman h i e r t o - j a p u r i s t u s u a i k u t u s t e n m u k a i s e s t i . Muodos-

tuman e t e l ä r e u n a n g r a n i i t t i s i s s a j u o n i s s a ( k a i r a u k s e t 71 J a

83) on magnee t t i nen f o l i a a t i o se1 v ä s t i pystymp i k u i n ympä-

r ö i u ä s s ä d i a b a a s i s s a . J u o n i e n f a b r i i k k i on i l m e i s e s t i k e h i t -

t r n r t mröhemmin g r a n i i t t i s e n a i n e k s e n t : ~ . f~n t :~ .ess : i .- i : ihmrtty-

neen d i abaas i n t e n s i o r a k u i h i n , j o i t a s y n t y i r apak i (>en Kohoa-

m isen v a i k u t u k s e s t a (Varma, 1775) .

+ EQUAL AREA PROJECTION ON LOWER HEHISPHERE

+ I + - + I +

5 A

1 km

+ + + + + + + + , + + + + r-

= rapakivi ;- = roof pendant = diabase o- = core mean - = pprfile of cores

K M 6. M a g n e e t t i s e n 1 i n e a a t i o n j a f o l i a a t i n n s u u n t a u k s e t Ruoho1 ammen d i a.baasi p a l j a s t u m i 1 1 a 1 a s k e t t u n a n o r - mal i s o i t u j e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r e i d e n k e s k i - a r v o j e n a v u l l a . Geo log inen p o h j a k a r t t a on y k s i n - k e r t a i s t e t t u Vorman (1975) j u l k a i s u s t a .

LOVASJkSRUEN MAFINEN INTRUUSI O

L o v a s j a r u e n emaksinen i n t r u u s i o s i j o i t t u u V i i p u r i n ra.pa.ki - u i p l u t o n i n p o h j o i s r e u n a l l e ( k s . kuva 1 ) . Tämin s u b . j o t u n i s e n

i n t r u u s i on k u l k u t 135 a s t e t t a > n o u d a t t e l e e Hämeen d i abaas i - jucaniparuen r l e i s s u u n t a a ( L a i t a k a r i , 1P67>, m u t t a muodo l t aan

i n t r u u s i o m u i s t u t t a a enemmän pahkuma is ta magmapesaket ta k u i n

j u o n t a C ~ U I J ~ 7 ) . L o v a s j ä r u e n d i f f e r e n t i o i t u n u t i n t r u u s i o on

p u r k a u t u n u t p a i k a l 1 een use i s s a v a i h e i s s a j o i d e n i k a e r o t 1 i e -

n e u i t u a h i i s e t , s i l l ä p u r k a u k s i i n l i i t t y u a t emaks i se t k i v e t

m u u t t u v a t a s t e i t t a i n t o i s i k s e e n t A l v i o l a , l 7 8 1 > . Ensimmäises-

sä v a i h e e s s a p u r k a u t u i i n t r u u s i on 1 u o t e i späahän p l a g i o k l aa-

s i - o l i v i i n i k i v e a . , j o t a seu raavassa kc i t su taan lyhyemmin 01 i -

i i r k i v e k s i 01 icri i n i k i v i p a h k u n ympär i 1 l e muodos tu i h ieman

nuorempi 01 i u i i n i d i a b a a s i j a sen j a 1 keen p u r k a u t u i pääosa

e m ä k s i s e s t a magmasta k i t e r t r e n k a r k e a h k o k s i d i a b a a s i k s i , j o -

Ka muodostaa i n t r u u s i o n k e s k i o s a n seka k a a k k o i s p ä ä n . I t ä - j a

l ä n s i k o n t a k t e i s s a a n L o v a s j a r v e n i n t r u u s i o l e i k k a a s e l v a s t i

vanhempia s v e k o k a r e l i d i s i a g n e i s s e j ä seka g r a n i t o i d e j a ( k u -

ua. 7 > , m u t t a p o h j o i s - j a e t e l a p a i s s a i n t r u u s i o t a p u o l e s t a a n

1 e i k k a a v a t seka b r e k s i o i v a t s i t a hieman nuoremmat U i i p u r i n

j a Suomenniemen r a p a k i v i p l u t o n i t ( S i i v o l a , 1787 ) .

L o u a s j a r v e n i n t r u u s i o on o l l u t p r o s p e k t a u s k o h t e e n a k o r k e a n

01 i v i i n i - sekä t i tanomagnet i i t t i p i t o i s u u t e n s a u u o k s i . Nä iden

m i n e r a a l i en a n s i o s t a i n t r u u s i o p o i k k e a a ympar i s t ö s t ä a n n i i n

t i heyden k u i n m a g n e e t t i s t e n j a s a h k ö i s t e n k i n o m i n a i s u u k s i e n

o s a l t a . I n t r u u s i o r a j a u t u u s e l v a s t i GTK:n a e r o m a g n e e t t i s e l l a

k a r t a l l a ( l e h t i 3132) j a se e r o t t u u myös m a a s t o m i t t a u k s i i n

p e r u s t u u i l l a g r a v i m e t r i s i l l ä , m a g n e e t t i s i l l a sekä s ä h k ö i s i l -

l ä k a r t o i l l a ( k s . A l v i o l a , 1781) . L i s ä k s i muodostuman l u o -

t e i s o s a on l a u i s t e t t y kuude l l a s ~ v a k a i r a u k s e l l a 01 i v i i n i t u t -

k imus ten y h t e y d e s s ä . Syuakai r a u s t e n , g e o f y s i k a a l i s t e n mi t -

t a u s t e n j a p a l j a s t u m a h a u a i n t o j e n n o j a l l a i n t r u u s i o n k y l k i e n

k o n t a k t i t o v a t m e l k o p y s t y t a i n a k i n 150 m e t r i n s y v y y t e e n as -

t i ( A l v i o l a , 1781> . SyvS .ka i rauks i s ta s a a t i i n p e t r o f y s i k a a l i -

s i i n m i t t a u k s i i n suun taama t tom ia n ä y t t e i t ä kymmenen m e t r i n

v ä l e i n . I n t r u u s i o s t a on myös o t e t t u s u u n n a t t u j a p a l j a s t u m a -

n a y t t e i t ä p a l e o m a g n e e t t i s i i n k o e t u t k i m u k s i i n . Kuvassa 7 on

e s i t e t t y n ä y t t e i d e n a l u e e l 1 i nen j a k a u t u m i n e n j a t a u l u k o s s a 8

nahdaan y h t e e n v e t o n a y t t e i den f y s i k a a l i s i s t a omi n a i suuksi s-

t a , j o i t a on k u v a t t u t i h e y k s i e n osa1 t a j o a i k a i s e m m i n #:Pura-

nen e t a l . , 19781.

0 = mica gneiss Y\'I = granite O = short core , no. ( ~ o r t a b l e drill ) - 1 1 = coarse diabase (vFI = granodiorite 9 = long core , no. 1 = olivine stone (* = rapakivi 30 1 3 (deep drilling)

K M 7. b l a y t e k a i r a u s t e n s i j a i n t i L o v a s j a r u e n a l u e e l l a , j o n k a k a l 1 i o p e r a on hahmotel t u A l v i o l a n (1981 > k a r t o i tus - t u l o s t e n p e r u s t e e l l a .

TAULUKKO 8. seka o l i v i i n naisuuksista

Yhteenveto Louasjarven diabaasien ( p intakairaukset 1-1 1:) i k i u i en !syuakairaukset 301-3661 pe t ro f ys i kaa l i s i s t a o m i - . Merkintöjen se l i t y kse t kuten taulukossa 6.

CORE 1

2A 2B 3A 36

4 5 6

74 7B 8A 8 B 9A 9 B

10A 106

11 30 1 30 2 303 304 305 306

1-11 301-

SUSCEPTI B I L I M PARAMETERS M I N MAX K P E

2263 4495 3073 1.06 1.03 2758 3337 2914 1.06 0 - 9 8 2571 6204 3842 1.06 1.01 1382 2284 1860 1.11 1.03

618 2004 1185 l . @ 7 1.00 3160 10952 6771 1,09 1.02 2914 7094 4487 1.06 1.02 2776 3305 3078 1.08 1.06 3409 4288 3747 1.13 1.06 1293 2505 2047 1.06 0.99 2692 6518 5122 1.07 1,03 1275 3212 2209 1.07 1.00 5346 9382 7814 1.08 1.02 2854 6349 4832 1.10 0.99 1452 2577 1894 1.07 1.04 5903 8618 6782 1.08 1,01

947 3015 1601 1.07 1.02 936 20615 7379 1.83 1.05 950 20636 7708 1.09 1.05 122 37939 9679 1.06 1.02 410 19660 6660 1.06 1.02

4074 22942 10472 1.06 1.01 1681 20467 8111 1.04 1.01 618 10952 3721 1.08 1.02 122 37939 8335 1.07 1.03

L o u a s j ä r v e n d i a b a a s i t e r o t t u u a t s e l v ä s t i p i enemp ien t i h e r k -

s i e n s ä p e r u s t e e l l a 0 1 i v i i r t i k i v i s t ä ( t a u l u k k o 8 ) , j o s k i n o l i -

v i i n i k i u e n t i h e y s l a s k e e s y s t e m a a t t i s e s t i i n t r u u s i o n k r l k i ä

kohden ( k u v a 8 ) . T i h e y d e n s ä ä n n ö l l i n e n p ieneneminen s e l i t t y y

keuyen p l a g i o k l a a . s i n määrän k a s u u l l a raskaamman o l i v i i n i n

k u s t a n n u k s e l l a C u r t . Puranen e t a l . , 1 9 7 8 ; A l u i o l a , 1 9 8 1 1 ) .

A n i s o t r o p i a p a r a m e t r i e n muu tokse t o u a t s e n s i j a a n p i e n e h k o j ä

j a epasaännöl 1 i s i ä o l i v i i n i k i v e ä l ä v i s t ä u i 1 l ä s y u ä k a i r a u s -

p r o f i i l e i l l a ( k u u a 8). M u o t o f a k t o r i E un k e s k i m ä ä r i n 1 . 8 3

( t a u l u k k o 8 ) , j o t e n m a g n e e t t i n e n f o l i a a t i o on hieman uahvem-

m i n k e h i t t y n y t k u i n 1 i n e a a t i o . An i s o t r o p i a - a s t e P v a i h t e l e e

paäas i assa u ä l i 1 1 ä 1 . 0 5 - 1 . 1 0 k e s k i a ruon o l 1 essa 1 . 0 7 . Tämä

k u v a s t a a m a g n e e t t i s e n f a b r i i k i n h e i k k o a K e h i t y s t a s o a , m i k a

on t y y p i l l i s t ä p l u t o n i s t e n k i u i e n k i t e y t y m i s f a b r i i k e i l l e

(Hrouda & Chlupacoua., 1 9 3 0 ) . O l i u i i n i k i u i e n j a d i a b a a s i e n

a n i s o t r o p i a p a r a m e t r i t e i u a t j u u r i k a a n p o i k k e a t o i s i s t a a n ,

m u t t a k i u i e n s u s k e p t i b i l i t e e t e i s s a on s e l v ä e r o .

CORE 304: STRIKE = 225' , DIP = 35 *

V

- 1.1 .

- -

200 150 100 50 0

LENGTH ( m )

CORE 3 0 2 : STRIKE = 225' , DIP = 40'

3600 E s3400. Y V

Q 3200-

n

i3 25 N l 15 z V

Y

CORE 301 : STRIKE = 45' , DIP = 45'

Q 3200-

=: 25 -

0 50 100 ISO 200

LENGTH ( m )

-

- .

CORE 3 0 6 : STRIKE = 2 2 5 ' . DIP = 35'

- 1.15. I M

1.1 .

200 150 100 5 0 0

L E N G T H ( m )

R3600. E - 03400 Y V

p 3200 CI

iÄ 25 N ' 15 0 V

Y 5 - 1.15 I

V

a 1.05- - 1.1 I

CORE 303 : STRIKE = 4 5 ' , DIP = 35'

1

- - . v

- A

- -

KUVA 8. T i h e y d e n D , s u s k e p t i b i l i t e e t i n K , a n i s o t r o p i a - a s - t e e n P s e k ä m u o t o f a . k t o r i n E v a i h t e l u s y v a k a i r a u s - n ä y t t e i s s ä 381-386.

ô3600 E '&400 Y

ö3200

S 25- V) N 1 15 0 V

Y 5 . - 1.15 I V

a 1.05. - 1.1 I

V

w 1.0

CORE 305 : STRIKE = 4 5 . , D I P i 3 5 '

200 150 100 50 0

LENGTH (m l

- - -

-

.

.

.* - - - - - - - - - --- - 0 50 100 150 200

LENG'TH ( m l

ô3600 E - oi3400. Y V

Q 3200

CI

N T 0 V

X 5 . - 1.15

.

-

:::- t

a 1.05 - - 1.1 - -----

0 50 100 150 200

LENGTH ( m l

Suskept i b i 1 i t e e t t i h i % t c t q r . a ~ ~ ~ r ~ e i 55a ( kuua 7:) ori .E.sK& i t l i IJ i i - n i k i v i l l ä e t t ä d i a b a a s e i l l a v a i n y k s i h u i p p u , . jolta ol i l v i i r i i -

k i v i 1 l ä s i j o i t t u u s e l u a s t i Cior.keammi 11e a r v o i 11e. Ci1 i l . l i i n i -

k i v i e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t i t p i e n e n e v a t h i ernari i r i t r .uusiur1 r e u -

rioCi a Kohden ( k u v a 8) j 0c.k i r~ epäsaS.rinc~ 1 1 i semm i n ku i n t i he:,,-

d e t . Suotu is immat o l o t rnagnet i i t i n m l ~ r ~ d c l s t ~ k s e l 1e r i & y t t a v a t

s i i s v a l 1 inneen 0 1 i v i i n i k i v i p a h K u n K e s K i a l u e i 1 1 a . C l l i v i i n i -

K i v i e n t i tanums.gneti i t t i s i s ä l t a ä y l e e n s a i lrrieni i t t i l a m e l l e -

.-ia .ja. u l v 6 s p i n e l 1 i s u l k e u m i a ( i l l u i o l a , 1?31>. Magnet i i t t i on

tarvt.31 1 i s e s t i k i t e r t r n r t 0 1 i u i i n i r a k e i den v & l i i n omamuutoi s i - na K i t e i na, j o i t a u s e i n r e u n u s t a a sekund3.5.r i nen b i o t i i t t i Ko-

r o n a . T i tanomagnet i i t i n t y y p i 1 1 i r ien r a e k o k o on 0 . 2 mm, j o t e n

m a g n e t i i t t i on m e l k o k a r k e a r a k e i s t a . I l m e n i i t t i ? s . m e l l i t k u i -

tenk i n p i ene r i t ava t magnet i i t i n teho1 1 i s t a rae l tokoa j a 1 i sak-

s i magne t i i t t i a t a v a t a a n p i e n i n ä su l keumina CI? i v i i n i n s i s a l -

t a ( A l v i o l a , 1931). Tamä se1 i t t a n e e L o v a s j ä r v e n k i v i e n Kor -

keahl to t Q-suhteet < tau lcrkko 8 > , j o t k a o v a t t y y p i 1 1 i s i ä h i e -

n o r a k e i s e l l e magnet i i t i l l e .

KUVA 9. Suskept i b i 1 i t e e t t i e n j akau tum ish i s tog rammi t Lovas- j ä r v e n A ) d i a b a a s i - j a B ) 01 i u i i n i k i v i n a y t t e i l l e . N= n&ytemäär&.

Lovas ja ruen i n t r u u s i ori magnet i i t t i p i t o i suus ~ . , ~ a i h te1 ee I,J&-

1 i 1 1 ä 9.1-18 % 1 a.sket t una t a u l u k o n 5 kaava1 1 a t a u l u k o n 3

s u s k e p t i b i 1 i t e e t e i s t a . Diabaaseis5.a on magnet i i t t i a k e s k i -

mä2.rin 1 % j a 0 1 i v i i n i k i v i s s ä 2.5 % , j o t e n n ä y t t e i d e n mag-

n e e t t i s . t a f a b r i i k k i a u a l 1 i t see t a v a l 1 i s immin f e r r i m a g n e e t t i -

nen t i tanomagnet i i t t i . I l se imp ien d i a b a a s i n a y t t e i deri suskep-

t i t t i l i t e e t i t y l i t t a l ~ ä t taulukctn 5 f e r r i m a g n e e t t i s e kyr~n;>,s-

a rvon ( ~ ~ = 1 7 3 8 * 1 8 - ~ ) , rnu t t a muutamien s u u n n a t t u j e n n ä r t t e i - t e i d e n ( k a i r a u k s e t 3, 7B, 8 B , 19k j a 11) f a b r i i k e i s s a pa ra -

m~agneet t i s t e n mi n e r a a l i e n v a i k u t u s v o i s i p e r i a a t t e e s s a e r o t -

t u a . T ä t ä v a i k u t u s t a p y r i t t i i n a r v i o i m a a r ~ edel 1 2 k u v a t l ~ l l a

s u s k e p t i t ~ i 1 i t e e t t i t e n s o r e i d e n o s i tusmenete lmal 1a. Cisi tusko-

k e i l u i s s a t o d e t t i i n k u i t e n k i n h a v a i n t o p i s t e i d e n h a j o n t a j ä l -

l e e n n i i n s u u r e k s i , e t t a e r c l t t e l u l l e e i l ö y t y n y t p e r u s t e i t a .

H a v a i n t o p i s t e i d e n h a j o n t a a i h e u t u u pa ra - j a f e r r i m a g n e e t t i s -

t e n m i n e r a a l i en an i s o t r o o p p i suuden v a i h te1 u s t a u i e r e i s t e n k i n

n ä y t t e i d e n uä.1 i 1 l a , m i k ä sa .a t taa k u v a s t a a h e i kkoa t a i epäho-

mogeen is ta s t r a i n i ä i n t r u u s i o n k i t e r t y m i s e n a i k a n a .

M i n e r a a l i f a b r i i k i 1 taan Lovas jä ruen o l i v i i n i K i v e t o v a t Ku-

m u l a a t t i m a i s i a j a 0 1 i v i i n i d i a b a a s i e n p l a g i o k l a a s i 1 i i s t a K k e e t

o v a t suun tau tumat tom ia ( A l v i o l a , 1981) . T ä l l a i s e t f a b r i i k i t

1 i i t t y v ä t t y y p i 1 1 i s e s t i magman rauha1 1 i seen k i t e r t y m i seen.

I n t r u u s i o n k e s k i - j a k a a k k o i s o s i e n d i a b a a s e i s s a m i n e r a a l i -

f a b r i i k i t k u v a s t a v a t p a i k o i te1 l e n magman 1 i i k e s u u n t i a , j o t -

k a k e s k i o s i s s a n ä y t t ä i s i v ä t o l l e e n 1 i k i m a i n h o r i s o n t a a l i s i a

( A l v i o l a , 1981) . Myös osa m a g n e e t t i s i s t a f a b r i i k e i s t a d i a -

b a a s i n k e s k i a l u e i 1 l a ( k a i r . 3 1 ~ k s e t 3A, 6, 7A j a PB> on v o i n u t

muodostua v a a k a t a s o i s i s s a magmav i r t auks i ssa , s i l l ä n a r t t e i -

den m a g n e e t t i s e t f o l i a a t i o t a s o t o v a t suunn i 1 l e e n h o r i son taa-

1 i s e t ( k u v a 10) v a i k k a k i n 1 i n e a a t i o s u u n n a t o v a t v a i h te le1 ,~ ia .

I n t r u u s i o n l u o t e i srecinassa ( k a i r a u s 1 ) magnee t t i nen f o 1 ia.a-

t i o on p u o l e s t a a n 1 i k i m a i n p y s t y j a y h t y y i n t r u u s i o n k u l k u -

suuntaan kuvas taen m a h d o l l i s e s t i k o n t a k t i h i e r t o a . Useimmis-

5.a t a p a u k s i s s a (12/17) magneet t i nen f a b r i i k k i on k u i t e n k i n

v a h v a s t i v a i h t e l e v a j o p a y k s i t t ä i s e n k a i r a u k s e n pu i t t c i s s a

( k u v a 181, m i k ä on sopuso innussa i n t r u u s i on k u v a t u n geol o-

g i sen keh i t yksen kanssa.

K M 18. M i n i m i - ( p i s t e e t ) seka m a k s i m i s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i e n (ne1 i ö t ) n ä y t e s u u n n a t L o v a s j a r v e n d i abaasi p a l j a s t u - mi l l a ( p i n t a k a i r a u k s e t 1 -11) e s i t e t t y n a sama-ala- p r o j e k t i o n a l apa l 1 onpuol i s k o l 1 a .

L o v a s j a r v e n i n t r uu5 . i on he i k o s t i keh i t t y n y t j a suunri i 1 t.aarl

v a i h t e l e v a magnee t t i n e n f a b r i i k k i ori hyv i n vo i r ic i t muodclstua

i n t r u u s i mn pu rkau tciessa maankuoren h a l keamaan moriec.sa v a i - heessa. LShes samanai k a i sen rapak il.> i a i r ieksen kohoamisen an-

s i o s t a tamä l e u e a ( j o p a 860 m j ha lkeama on ehkä u l c l t t u n u t

avoimena maan p i n t a a n a s t i ( L a i t a . k a r i & L e i n o , 15'85'). TS1-

I ö i n m a n t t e l i p e r a i n e n emäks iner~ magma on p ä a s s y t hape t tumaan

Crnagnet i i t i n muodostus) seka k i tey tymään rauha.1 1 i s e s t i p u r -

Kauster i j a l k e e n . N a i n i n t r u u s i o m n e i o l e . j u u r i kaari keh i t t y -

n y t p u r i s t l i s r a l t e n t e i t a e i v ä t k ä r e u n o j e r i h i e r t o v a i k u t c i k s e t

u l o t u 1 eveän i n t r u u s i o n (rnagmapes&kkeen> kesk i o s i i n . Rapak i - *..!eri tc inkeut i iminer i i n t r u u s i on e t e l a- j a p u h j o i s k o n t a k t e i h i n

e i sekaari o l e 1 aa.iemms.1 t i v a i k u t t a n u t i n t r u u s i o n m a g n e e t t i - s i i n f a b r i i k k e i h i n . T o i s i n K u i n Ruoholammen d i a b a a s i e n t a -

pauksessa rapak i v i e i n ä y t ä kuumentaneen j a p u r i sta.neen Lo-

u a s j ä r v e n i n t r u u s i o t a a1 t a p ä i n , j o t e n i n t r u u s i o n j a r a p a k i -

v i e n ~ . , a l i s e t k o n t a . k t i t l i e n e u ä t m e l k o p y s t y t . Rapak iven a i -

heutta.ma deforma,at i o on t o d e n n ä k ö i s e s t i kohd i s tunc i t k i iri-

t eahköö r~ d i a b a a s i i n ( S i i u o l a , 19871, j o 1 l o i n L o v a s j a r u e n k i -

v i en p r imäar i n e n k i t e r t y m i s f a b r i i k R i on enimmäkseen s3.i l y n y t

muut tumat tomana.

K O S K E N K Y L i N G A B R O I N T R U U S I 0

V i i p u r i n r a p a k i v i p l u t o n i l e i k k a a 1ounaiskulmassa.an ter .3-

u a s t i Koskenky l an s l ~ e k o k a r e l i d i s t a gab roa ( k u v a 1 :). Gabro

on s e l v ä s t i vanhempi (1900 Maj k u i n r a p a k i ~ v i (1558 Pia), j o -

k a b r e k s i o i g a b r o i n t r u u s i on i t a r e u n a a ( L a i t a k a r i & Simonen,

1963) . Gabron l ä n s i r e u n a r a j o i t t u u e t e l ä s s ä a m f i b o l i i t t e i h i n

. j a poh jo isempana g r a n o d i o r i i t t e i h i n ( k u v a 1 1 > , j o t k a o v a t

n i i n i k ä a n s v e k o k a r e l i d i s i a (19B0-1800 Ma). Amf i b o l i i t i t o v a t

enimmäkseen metamor f i s i a v u l k a n i i t t e j a , j o t k a o v a t s y n t y r i e e t

g a b r o j en kanssa samassa magmat i sm i ssa v a r h a i semp i n a p i ririal - 1 i s i n a p u r k a u k s i n a (Harme, 1980) . Magmat ismin myöhempää d i f -

f e r e n t i a a t i o u a i h e t t a e d u s t a n e v a t p u o l e s t a a n g r a n o d i o r i i t i t ,

j o t k a y l e e n s ä l e i kkaaua t j y r k a s t i gab roa j a p a i k o i n b r e k -

s i u i v a t k i n s i t a ( L a i t a k a r i & Simonen, 1963 ) . L i s ä k s i g rano-

d i o r i i t t i a sekä g r a n i i t t i a t a v a t a a n j u o n i n a g a b r o i n t r u u s i o s -

t a , j o n k a k i v i l a j i koostumus v a i h e t t u u e m ä k s i s e s t a s a r v i v ä l -

K M 11. Koskenky län t u t k i m u s 1 i n j a n s i j a i n t i sekä a l u e e n yk - s i n k e r t a i s t e t t u g e o l o g i n e n k a r t t a p e r u s t u e n L a i t a - k a r i n j a Simosen (1963) k a r t o i t u s t u l o k s i i n .

- 4 I

N

I \I L

L v

1

t

l

C D E ,ood---B--- -- @

gabbro and dior i tes

0.5 bn LO

- 1 A / , 2 5O5 5'

LO t- = dip and strike of lineation --- - - investigation line

70/ = dip and strike of foliation B site number . - M ' core profile = intrusive breccia

TALILUKKO 9. 'i'hteenueto Koskenkylän intruusion paljastumien A-F (SITES) pe t ro f ys i kaa l i s i s t a ominaisuuksista ka i rauks i t t a i n !CORES 6-31), K iu i l a - j i t (ROCK) ovat rapakiui=rk, g r a n i i t t i = g r , k v a r t s i d i o r i i t t i = q d r , dio- r i i t t i z d r , gabro=gb j a metagabro=mgb. Muut se l i t ykse t taulukossa 6.

SITE GORE N A 31 4 A 30 3 A 29 3 A 28 4 A 27 4 B 26 4 B 25 5 B 24 4 B 23 3 C 22 4 C 21 4 D 20 3 D 18 2 D 17 2 D 15 4 D 14 4 El 13 6 El 12 4 E2 11 3 E2 10 3 E2 9 7 F 8 2 F 6 3

ALL 85

SUSCEPTI BI L ITY PAMETERS MIN M X K P E

1403 1748 1551 1.27 1.04 4380 6083 5048 1.35 0.99 3916 4119 4034 1.30 1.09 2892 3412 3236 1,27 0.99 3066 3298 31 77 1 - 2 2 0 - 9 5

244 323 289 1.18 1.11 2309 3086 2594 1 - 4 2 1.36

135 175 157 1.17 1.05 832 944 879 1.21 1.10

1855 2256 2130 1.16 0.99 110 185 135 1.12 1.04

58 61 59 1.03 1.00 77 83 74 1.04 1.01 58 59 59 1.03 1.00 62 102 78 1.04 1.01 80 2006 574 1.15 1.05

814 1427 1004 1.13 0.98 394 711 488 1.09 0.97

70 1457 855 1.22 0.91 58 63 60 1.06 1.00 85 94 89 1.11 0.99 18 21 19 1.04 0.99 19 27 23 1.05 0.99 18 6083 1157 1.16 1.03

D ROCK 2766 qdr 2814 dr 2719 qdr 2799 dr 2668 gr 2613 gr 2800 dr 2840 dr 2809 dr 2646 gr 2863 gb 2944 gb 2947 gb 2913 gb 2886 gb 2945 gb 2705 mgb 2753 mgb 2747 mgb 2773 mgb 2849 mgb 2618 r k 2614 r k 2783

k e g a b r o s t a d i o r i i t i k s i j a p a i k o i n j o p a k u a r t s i d i o r i i t i k s i . Koskenky l än gab roa o v a t s i t e n de fo rmo i n e e t e n s i n g r a n o d i o-

r i i t i t l ä n n e s t ä j a myöhemmin r a p a k i v i i d ä s t ä .

R a p a k i v i p l u t o n i n t e r m i n e n v a i k u t u s u l o t t u i l a a j a 1 t i naa-

p u r i k i v i i n , j o i s s a t a p a h t u i m i n e r a l o g i s i a m u u t o k s i a . F l u t o -

n i s i s s a n a a p u r i k i u i s s ä on haua i t t u v i i s i k i l o m e t r i ä l e v e ä

termometamorf i n e n a u r e o l i , j o s s a k a l i m a a s ä l p i e n mi k r o k l i i n i

on m u u t t u n u t o r t o k l a a s i k 5 i (Uorma, 1 9 7 2 1 . Koskenky l än g a b r o

on s i i s kokona isuudessaan k o k e n u t nämä t e r m i s e t v a i k u t u k s e t ,

j o t k a v a h u i s t u u a t r a p a k i v i k o n t a k t i a kohden. K o n t a k t i n 1 ä h e i -

s ~ r d e s s ä ( p a l j a s t u r n a E) r apak i v imagma on v o i n u t o s i t t a i n su-

l a t t a a gab roa , j o k a on l o p u 1 t a k i t e y t y n y t h y b r i d i m ä i s e k s i

me t a g a b r o k s i ( t a u l u k k o 9 ) . Koskenky län g a b r o s t a k a i r a t u i 1 1 a

n ä y t t e i l l ä p y r i t t i i n a l u n p e r i n t u t k i m a a n t e r m i s e n metamor-

f c ~ o s i n u a i k u t u s t a gab ron p a l e o m a g n e e t t i s i i n o m i n a i s u u k s i i n .

G a b r o i n t r u u s i o n p o i k k i k u l k e v a t u t k i m u s 1 i n j a ( k u v a 1 1 1 j a t -

kuu r a p a k i u i p l u t o n i n s i s ä ä n p a l j a s t u m a l l e K , j o h o n l i i t t y -

u ä t t l ~ l o k s e t e s i t e t t i i n j o e d e l l . 5 ( k u v a 4, t a u l u k k o 63. K u l -

t a k i n p a l j as tuma l t a K a i r a t t i i n n ä y t e p r o f i i 1 i , j o n k a p i t u u s

o l i a i n a a l l e 30 m. K a i r a u s n a r t t e i d e n f y s i k a a l i s t e n om ina i -

suuks i en y h t e e n v e t o nähdäart t a u l u k o s s a 7 .

Koskenky län k i v i l a j e j a n i m e t t ä e s s a huomio i t i i n k i v i e n t i -

Fteydet ( t a u l u k k o 9 ) . T i h e y d e t o v a t suu r immi 1 l a a n i n t r u u s i o n

k e s k i o s a n p a l j a s t u m a l l a D, m i s s ä e s i i n t y y s a r v i v ä l kegabroa..

I n t r u u s i o n molempia r e u n o j a l ä h e s t y t t ä e s s ä t i heydet s e l v a s t i

p i enenevät , m i k ä todennäkö i s e s t i j o h t u u i t ä r e u n a l l a. rapak i - ven v a i k u t u k s e s t a seka 1 ans i reuna1 1 a g ran i i t t i sen a ineksen

t u n k e u t u m i s e s t a gabroon. N ä y t t e i d e n suskeptibiliteettihisto-

grammi ( k u v a 12) on s e l v ä s t i k a k s i h u i p p u i n e n , j o t e n a i n e i s t o

j a k a u t u u heikommin j a vahvemmin magnee t t i seen osaan 1 i k i m a i n

suskep t i b i 1 i t e e t t i a r v o n 4 0 0 * 1 0 - ~ kohda l l a . Moi emmat o s a t s i -

s ä l t ä v ä t f e r r i m a g n e e t t i s i a n ä y t t e i t ä , s i l l ä p a r a m a g n e e t t i -

suuden r a j a ori d i o r i i t e i 1 l a j a g a b r o i 1 l a a rvon Kb= 10@*10'5

t i e n o i 1 l a ( k s . t a u l u k k o 5 ) . Val 1 i t s e v a s t i p a r a m a g n e e t t i s i a

n ä y t t e i t ä 1 6 y t y y k u i t e n k i n p a l j a s t u m i l t a D-F j a v a l l i t s e -

u a s t i f e r r i r n a g n e e t t i s i a n a y t t e i t ä < ~ ~ > 1 5 0 0 * 1 0 - ~ > p u o l e s t a a n

p a l j a s t u m i 1 t a A-C ( t a u l u k k o 9). Y l e i s i n f e r r i m a g n e e t t i n e n

m i r ie raa l i 1 i enee ka rkeahko rake i nen magne t i i t t i , Koska 1 ähes

k a i k k i e n n ä y t t e i d e n Q-suhteet o v a t a l l e 0 .5 .

KUVA 12. Suskept i b i 1 i t e e t t i e n j akau tum ish i s tog rammi Kosken- k y l ä n n ä y t e a i n e i s t o l l e . N=naytemäarä.

Koskerikyl a r ~ ki l .zien suskep t i b i 1 i t e e t i t a l e n e v a t c.);stemaatt i - s e s t i , ku-n t u t k imusl i n j a l 1 a 1 ä h e s t y t ä a n rapak i u e a 1 Znrtesta

p ä i n ( kuua 1 3 ) . Aleneminen hava i taari sekä r ~ i i y t e j o u k o r i h e i -

kommin e t t ä vahvemmin m a g n e e t t i s i s s a o s i s s a , j o t k a on e ro -

t e t t u t o i s i s t a a n k a t k o v i i v a l l a kuvassa 13. Plolemmissa t a -

p a u k s i s s a a leneminen kuva5ta.a magnet i i t i n määrän sys temaat -

t i s t a v3.henemistä r a p a k i v e n termometamorf i sessa a u r e o l i ssa ,

j o s k i n heikommin magrieett i s e s s a n ä y t e j o u k o s s a rriyuc. muiden

f e r r i m a g n e e t t i s t e n m i n e r a a l i e n ( h e m a . t i i t t i , m a g n e e t t i k i i s u ?

v a i k u t u s v o i o l l a merk i t t ä v ä . Magnet i i t i n k a y t t ä y t r m i s t ä

k o r i t a k t i m e t a m o r f i s e s s a a u r e o l i s s a on t u t k i t t u a ika isemmin

L i b e r t y H i l l i n g r a n i t o i d i p l u t o n i a y m p ä r ö i v i s s ä f y l l i i t e i s s ä

(Speer , 1951) . Tu tk imuksessa t o d e t t i i n m a g n e t i i t i n häv iävän

k o n t a k t i n l ä t i e l t ä , vähenevän a u r e o l i n s i s ä o s i s s a (0 -2 km)

sekä l i s ä ä n t y v ä n a u r e o l i n u l k o - o s i s s a (2 -4 km). Tämä on so-

K M 13. S u s k e p t i b i l i t e e t t i e n K ( p i s t e e t ) sekä a n i s o t r o p i a - as teen P ( r i s t i t ) v a i h t e l u Koskenky län t u t k i m u s - 1 i n j a l 1 a p e r u s t u e n t a u l u k o n 9 k a i r a u s k e s k i a r u o i - h i n . Kai rausp i s t e i den (CORES) u ä l i m a t k a t p a l j a s t u - m i 1 l a (SITES) e i v ä t o l e m i t t akaavassa .

- I

I

I I I

I I * I

I * 11 n

n k " * " I *

. '

- - - - - - - - - - - - - * - - - - 40&10': . . . .

. . A B C D E F

I l l l i - I I 1 1 1 1 I l I l i 1 I

e m w m w r JO--+ C > N r O a m e ZgZZK N N ~ N N N ~ r r - r rrrr

5 0 0 m east

-

h

I - a

h ln

I 0 F - 4L

I I

1.4

1.2-

1.0

103-

102-

10

S I T E

CORE

w e s t

puso i r i nussa Kosker iky lan t u l o s t e n kanssa , m u t t a tarkempaa

v e r t a i 1ua v a i k e u t t a v a t e r o t o l o s u h t e i s s a . ja k i u ie r i k o c ~ s t u -

muks i ssa.

Sciskep t i b i 1 i t e e t i n an i s 0 t I - o ~ i a -as te p i erienee mrt is s r s t e -

i r iaat t i s e s t i i t ä ä n p ä i n Koskenky l an i n t r u u s i ossa ( k u v a 13:),

j n t e r i s u s k e p t i b i 1 i t e e t i t . ja a n i s o t r o p i a - a s t e k o r r e 1 o i v a . t

p o s i t i i v i s e s t i . Ma .gnee t t i k i i s u a s i s ä l t ä v i s s ä k i v i s s ä p o s i -

t i i v i n e n k o r r e l a a t i o v o i s i 1 i i t t y ä k i i s u p i t o i s u u d e n muutnk-

s i i n i v r t . t a u l u k k o 4 > , j o 1 l o i n a . n i s o t r n p i a - a s t e e n muutos

j o h t u i s i m i n e r a l o g i a s t a e i k ä d e f o r m a a t i o s t a . Koskenky län k i -

u i s s ä s u s k e p t i b i l i t e e t t e j a v a l l i t s e e k u i t e n k i n m a g n e t i i t t i ,

j o 1 l o i n k o r r e l a a t i o 1 l e e i l ö y d y m i r i e r a l o g i s t a se1 i t r s t a vaari

an i s n t r o p i a -as teen kohoami nen k u v a s t a a k i veri v o i m i s t u v a a de-

f o r m a a t i o t a . G a b r o - i n t r u u s i o n l ä n s i p u o l i s k o n d e f o r m o i t u m i n e n

1 i i t t r n e e g r a n o d i o r i i t t i en t unkeu tum iseen , kun t a a s rapak i - v i e n d e f o r m a a t i o v a i k u t u s n ä y t t ä i s i r a j o i t t u v a n i n t r u u s i o n

i t ä i s i m m ä l l e p a l j a s t u m a l l e E, j o n k a n ä y t t e i s s ä a n i s o t r o p i a -

a s t e on m y i i s h ieman k o h o l l a a n . P i e n i m m i l l ä ä n a n i s o t r o p i a - a s -

t e on Koskenky l an i n t r u u s i on k e s k i a l u e e l 1 a i p a l j a s t u m a Dl

sekä r a p a k i v e s s ä ( p a l j a s t u m a F > . S i e l l ä pa rame t r i n P a r v o t

o v a t a l l e 1.05, mi k ä on l u o n t e e n o m a i s t a m a g m a a t t i s i 1 l e v i r -

t a u s - j a k i t e y t y m i s f a b r i i k e i l l e (Hrouda & Ch lupacova , 1 i S 0 > .

P l u t o n i e n m a g m a a t t i s i l l e f a b r i i k e i l l e on myös t y y p i l l i s t a

s e , e t t ä m a g n e e t t i n e n 1 i n e a a t i o j a f o l i a a t i o o v a t 1 i k i m á i n

y h t ä h e i k o s t i k e h i t t y n e e t (Hrouda & Ch lupacova , 1980 ) . T ä l -

l ö i n m u o t o f a k t o r i E v a i h t e l e e a r v o n 1 t i e n o i l l a , m i k ä o n k i n

t i l a n n e g a b r o p a l j a s t u m i l l a D-E j a r a p a k i v i p a l j a s t u m a l l a F

i k s . t a u l u k k o 9 ) . G a b r o i n t r u u s i o n l ä n s i o s i e n vahvemmin ke-

h i t t y n e i s s ä d e f o r m a a t i o f a b r i i k e i s s a on m a g n e e t t i n e n f o l i a a -

t i o v a l 1 i t s e v a n a < E > 1 > , m i k ä se1 i t t y n e e h i e r t o l i i k k e e n t u -

1 oksena. Hi e r t o l i i kkeen s u u n t a u s k u v a s t u u p a l jas tc imi en A , B

j a C v a l l i t s e v a s t i f e r r i m a g n e e t t i s i s s a f a b r i i k e i s s a ( t a u -

l u k k o 9), j o i d e n m a g n e e t t i n e n f o l i a a t i o ( h i e r t o t a s o ) k a a t u u

j y r k ä s t i k o h t i l u o d e t t a ( k u v a 1 4 > , kun t a a s 1 i n e a a t i o n suun-

t a u s on v a i h t e l euampi sekä p a l j a s t u m i e n p u i t t e i s s a e t t ä n i i -

den v ä l i 1 l ä . Paramagneet t i s t e n m i n e r a a l i e n i s a r v i v a l k e > v a i -

k u t u s m a g n e e t t i s i i n f a b r i i k k e i h i n kasvaa m e r k i t t ä v ä k s i gab-

ropal. iac.turnal1a D , ..iunka. h e i k o c . t i k e h i t t y r ~ e e t rn i~ t t .3 k o h t a -

1 a i s e s t i r yhmi t t y n e e t 1 i ne.3.ji.t i i l t v o i v a t k u v a s t a a emSkc.isen

magman a l k u p e r ä i s t a tunkeuturni ssuun taa .

Jos p a l jas tuman D m a g n e e t t i n e n f a.br i i kk i t 1 ~ 1 K i %aan magma-

u i r t a u k s e n a i h e u t t a m a k s i , on g a b r o a i n e s t u n k e u t u n u t p a i K a l -

1 een me1 Ko p y s t y s t i 1uclte i se1 t a c-ucirinal t a . Deformui t ~ ~ n e i 1 1 a

p a l j a s t u m i 1 l a A-C on m a g n e e t t i n e n 1 i n e a a t i u k i e r t y n y t tun-

k e u t u m i s ~ ~ u u n n a s t a k o h t i ua.akatasua, j o t e n i n t r u u s i on 1 Zns i - reunan h i e r t o l i i kke i s i i n r~n::.*t t:%i s i s i s & l t y r ~ e e n ho r i s o r ~ t a a l i - nen k o m p o n e n t t i . I t ä i s i m m ä l l a ( rne ta>gabropa l . j as tuma l la E ha-

v a i taan m a g n e e t t i s e n 1 i n e a a t i on sekä f o l i a a t i o t a s o n jyrK3.h-

Kön kaa teen k i e r t y u a n l u o t e e s t a (E l :) k o h t i kaakkc~a ( E 3 ) . - Tä-

ma j o h t u u t o d e n n ä k ä i s e s t i r a p a k i v i p l u t o n i r ~ v a i k u t l i k s e s t a ,

s i 1 1 % ta1 13 kohda l l a rapak iv imagma n & r t t & & t u n k e u t u r ~ c e n me1 - k o p y s t y s t i k?.;kosta p a i n p a l ja.stuman F p a r a m a g n e e t t i s e n

f a b r i i k i n n o j a 1 1 a. Sekä gabro- e t t ä r a p a k i u i a i n e k s e n p a i k a l -

l e e n a s e t t u m i s e e n 1 i i t t : v u i s s ä p a r a r n a g n e e t t i s i s s a f a b r i i k e i s -

s a cpal j a s t u m a t D J a F > haua i t aan s u u n t i e n p i e n t a h a j o n -

t a a , . joka u o i o s a k s i a i h e u t u a m i t t a u s l a i t te istc imme epaherk-

k y y d e s t a , m u t t a kuvas tanee mräs magmav i r t a u k s e n seka. k i te;.*-

t r m i sen t e h o t t o m u u t t a a ineksen ;uuntaajana.

KUVA 14. M i n i m i - ( p i s t e e t : ) j a maks im isuskep t i b i 1 i t e e t t i e n (ne1 i ä t ) nay tesuunna t Koskenky län t u t k i m u s 1 i n j a n p a l j a s t u m i 1 1 a A-F e s i t e t t y n ä sama-alapro.iek;t i o n a l apa l 1 onpuol i s k o l 1 a.

Koskenkylän n ä y t t e i d e n magrieett i s i ssa f a b r i i ke i ssa clri f e r -

r i m a g n e t i s m i v a l l i t s e v a n a sei tsemässä j a paramagneti,smi kah-

deksassa k a i r a u k s e s s a ( v r t . t a u l u k o t 5 . ja 7 ) . Lopu i ssa kah-

deksassa k a i r a u k s e s s a sekä para- e t t ä f e r r imagneet t i s t e n mi - r ieraal i en osuus on merk i t t ä v ä . Näiden osuuks ien sucirestak i n

v a i h t e l u s t a huol i m a t t a f a b r i i k i n suuntaus prs;vr samana kun-

k i n k a i r a u k s e n e r i n ä y t t e i s s ä , j o t e n s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i ten-

s o r e i d e n o s i t t a m i n e n e i t ässä tapauksessa anna u u t t a suun-

t a t i e t o a . Osi tusmenetelmää k u i t e n k i n kuke i 1 t i i n r i e l j a a n a i -

r i e i s toon ( k a i r a u k s e t 12, 14, 21 j a 241, j o l l o i n s u s k e p t i b i -

1 i t e e t t i t enso re i den kumpunen t t i en sekä kesk i a r v o j e n vSl i 1 1 e

s a a t i i n melko l i n e a a r i s e t r i i p p u v u u d e t . Tämä kuvas taa para-

sekä f e r r i m a g n e e t t i s t e n osa tensore iden j a ehka myös s t r a i n i n

k u h t u u l 1 i s t a v a k i o i s u u t t a k a i r a u s n ä y t t e i d e n mi tassa (20 cm).

Pa l jas tuman m i t t a k a a v a s s a (20 m l e s i i n t y y k a i k e n t y r p p i s i s s ä

m a g n e e t t i s i s s a f a b r i i k e i s s a ( j a s t r a i n i s s ä ) hieman enemmän

v a i h t e l u a ( k u v a 14).

Koskenkylän gabro on p i a n p a i k a l l e e n aset tumisensa j ä l k e e n

kokenut g ra r iod io r i i t t i e n deformaat i o n l ä n n e s t ä sekä p a l j o n

myöhemmin r a p a k i v i e n v a i k u t u k s e n i d ä s t ä . Tämä defor rnaat ioke-

h i t y s näkyy Koskenkylän k i v i e n f y s i k a a l i s i s s a omina isuuks is -

sa muni 1 1 a t a v o i n . T i heyde t 1 askevat g a b r o i n t r u u s i on r e u n o j a

k o h t i j o h t u e n sekä i d ä s t ä e t t ä 1 ännestä tunkeu tunees ta g ra -

n i i t t i s e s t a a i n e k s e s t a . I n t r u u s i o n s u s k e p t i b i l i t e e t i t p iene -

nevä t i t äänpä in kuvastaen magnet i i t i n vähenemi s t ä r a p a k i u i - p l u t o n i n termometamorf isen a u r e o l i n p u i t t e i s s a . G a b r o i n t -

r u u s i o on todennäköi s e s t i t u l 1 u t pa i k a l 1 een me1 ko p y s t y s t i

l u o t e i s e l t a suunnal t a , m i k ä suun ta on r e k i s t e r ö i t y n y t gabron

kesk iosan h e i k o s t i k e h i t t y n e e s e e n f a b r i i k k i i n . S u u n n i l l e e n

sama1 t a suunnal t a on myös tunkeu tunu t g r a n o d i o r i i t t e j a , j o t -

k a h i e r t ä e s s ä ä n ehkä rr i e l ä lämmintä j a no tkeaa g a b r o a i n e s t a

o v a t muodostaneet vahvan deformaat i o f a b r i i k i n 1 a a j a l t i gab-

r o i n t r u u s i o n l ä n s i o s i i n . Rapak iv ien v a i k u t u s j o jähmettyneen

gabron f a b r i i k k i i n on o l l u t vähäisempi j a r a j o i t t u u Kosken-

k y l ä n i n t r u u s i on i täreunaan, j o s s a rapak i v i en magnee t t i sen

f a b r i i k i n suuntaus n ä y t t ä ä k o p i o i tuneen gabron f a b r i i k k i i n .

Kun a n i s o t r o o p p i s e n m a g n e e t t i s e n s u s k e p t i b i l i t e e t i n i A M S )

m i t t a u s s y s t e e m i ä t o t e u t e t t i i n GTK:ssa, p a i n o t e t t i i n m i t t a u s -

t e n n o p e u t t a j a j o u s t a v u u t t a o s i n j o p a l a i t t e i s t u n herkk:,,r-

den k u s t a n n u k s e l 1 a . Nopeuden p a i n o t u k s e l 1 a ha.1 u t t i i n he1 p o t -

t a a s u u r t e n k i n nä: f temää.r ien mi t t a u k s i a , s i 11s om i r l a i suuks i 1 -

'aan v a i h t e l e u a s t a g e o l o g i s e s t a koh tees ta . saadaan edustauam-

p i I tesk ia . ruo tc i los rni tta.ama1 l a e s i m e r k i k s i k a k s i n.'.. d . ~ t e t t . ä 16

Z u i r h e e l l ä k u i n y k s i n ä y t e 1 % u i r h e e l 1 a. M i t t .3usnopeuden

n o j a l l a v a l i t t i i n p ien impään hava in tomäärään p e r u s t u v a Hex t -

i n (15'63) mi t t a u s j ä r j e s t e l r A , kun e n s i n 0 1 i t o d e t t i i e r i

j ä r j e s t e l y j e n a n t a v a n y h t g p i t a v i a tu1ob;si.a p i e n i & t a r k k u u s -

e ro ja . 1 ukuunot tamat ta . . J o u s t a v u u t e e n p y r i t t i i n s u u r t e n ( h a l -

K a i s i j a >. 75 mm? m i t t a u s k e l o j e r i a v u l l a . , j o 1 l o i r i mi t t a u s t e n

p i i r i i n s a a t i i n e r i k o k o i s e t m a a p e r ä n ä y t t e e t sekä (pa leomag-

n e e t t i s e t > k a i r a u s n ä y t t e e t . Mi t t a u s k e n t t a h a l u t t i i n 1 i s a k s i

p i t ä ä 1 i k i m a i n maan m a g n e e t t i k e n t a n s u u r u i s e n a , j o l l o i n sus-

k e p t i b i 1 i t e e t t im i t t a u s t e n t u l o k s e t 5ove l t c i va t myt;s magneet-

t i s t e n k a r t t o j e n t u l k i n t a a n . P i e n i m p i e n n ä y t t e i d e n h e i k k o

k y t k e n t ä suureen mi t t a u s k e l a a n j a h e i k k o m i t t a u s k e n t t ä a l e n -

t a v a t m i t t a r e i d e n h e r k k y y t t ä v e r r a t t u n a e r ä i s i i n K a u p a l l i -

s i i n l a i t t e i s i i n , j o i t a myus k ä y t e t ä ä n GTK:ssa h e i k o s t i mag-

n e e t t i s t e n sed i rnen t t i en mi t t a u k s e s s a . K u v a t t u sys teem i on

parhaimmi 1 l a a n , kun h a l u t a a n t u t k i a nopéas t i e r i k c ~ K o i s i a

f e r r imagnee t t i s i a n ä y t t e i t a , j o i t a on r u n s a a s t i l,)almi i na

GTK:n v a r a s t o i s s a .

Suomen magmaat t i s t e n k i v i en magnee t t i sen f a b r i i k i n kanna1 - t a o v a t t ä r ke immät m i n e r a a l i t f e r r imagnee t t i nen m a g r ~ e t i i t t i

sekä paramagneet t i n e n b i o t i i t t i j a s a r v i l ~ ä l k e . Muut tummat

m i n e r a a l i t v a i k u t t a v a t y l eensa he ikommin t a u s t a 1 1 a . ja k v a r t -

s i n sekä m a a s ä l p i e n d iamagne t i sm i kohoaa h a r v o i n m e r k i t t ä -

v ä k s i . Magnet i i t i n j a tummien mi n e r a a l i en p a l j o u s s u h t e i s t a

r i ippuen f a b r i i k k i v o i 0 1 l a v a l l i t s e v a s t i f e r r i m a g n e e t t i n e n ,

f e r r i -parama.gneett i n e n t a i p u h t a a s t i pa ramagneet t i nen. Sekä.

p a r a - e t t ä f e r r i m a g n e e t t i s t e n m i n e r a a l i e n f a b r i i k i t v o i v a t

r h t ä ä l t a k u v a s t a a magma in t ruus ion p r i m ä ä r i s t ä v i r t a u s t a j a

t o i saa1 t a myöhemp i e n deforma.at i o i den v a i k u t u k s i a . Pr imäär i -

s e t v i r t a u k s e t j a sekunda .ä r i se t d e f o r m a a t i o t k o h d i s t u n e v a t

useimmi t e n sama1 l a t a v o i n sekä p a r a - e t t ä f e r r i m a g n e e t t i s i i n

mi n r r a a l e i h i ri n i i den t a r k a s t a k i t e y t y m i s . j a r . j r s t y k s e c . t ä r i i p-

puma t ta . SeKundäSr i s e s t i k i t r y t : y u & t mi r ,e raa l i t j c t u t1~19a t

l e s t a a n kasvamaan j a suuntautumaan aikaisemman m i n e r a a l i a i -

r ieksen p u i t t e i s s a , .jo1 1 o i n seku r~daa r i r ien fat1r.i i k k i kcopioi

j a v a h v i s t a a p r i m a S r i s t a f a b r i i k k i a . S i t e n on l u o n n o l 1 i s t a ,

e t t ä . k u v a t u i s sa e s i m e r k k i t a p a u k s i ssa t o d e t t i i n p a r a - j a + e r -

r imagriee t t i seri a i ne l tser~ s u u n t a u s ( t a i suun t a u tumat tomuus>

F =am.a.ksi - seka p r imää.r i s i i-sä e t t ä seklindä.är i s i s sä f at l r i i ke i s-

5.3.

F-uohcfil ammen ja. Lovas..i ä r v e n d i abaase i s s a on huornat t auas t i

runsaammin magnet i i t t i a k u i n Koskenky lä r i ga t l rossa .ja r apa -

k i v i s 5 . a . F e r r i m a g n e t i s m i c ~ r ~ k i r i v a l l i t sevana l a h e s k a i k i s s a

d i a h a . a s i n s . y t t e i s s a , j o i s s a e s i i n t y y k a r k e a r a l t e i s t a j a Lo-

u a s j . Z r v r 1 1 ä myös h i eno ra l t e i s t a ( k o r k e a t 0-suhtee t ? magne-

t i i t t i a . Par.amagnet ismin v a i k u t u s on m e r k i t t a v a n o i n puo-

1 essa ra.pak i v i n ä y t t e i s t ä j a kahdessa ko lmasosassa Koskerlky-

1ar1 r ~ a y t t e i s t i ~ j o i i t a n ä y t t ä ä häv inneen magnet i i t t i a r a -

pa.kiuen t r rmometamor f i s e s s a a u r e o l i s s a . R a p a k i v i p l u t o n i on

synny t tS .ny t vanhempi i n ( k y l m i i n ) Koskenky län k i v i i r i t e r m i -

sen g r s . d i e r ~ t i n , kun t a a s 1 i k i m a i n p l u t o n i n i k ä i s i ä Louas-

j a r v e n j a Ruoholammen d i a b a a s e j a r a p a k i v i y m p ä r i tasa isem-

mi n 1 ämmöl 1 aan. Rapak i ve t s i s ä l t a v a t u s e i n h i enorake i s t a

magnet i i t t i a ( k o r k e a t 0 - s u h t e e t ) , j o k a 1 i enee o s a k s i muo-

d o s t u n u t s e k u r i d a a r i s e s t i r a p a k i v i p l u t o r i i n k o h o t e s s a j a b i o -

t i i t i n uude l 1 een t a s a p a i no t t c i essa . Rapak i u i on koho tessaan

myus avannu t maan kuo reen h a l keami a, j o i h i n mant t e1 i p e r a i - nen diabaasimagma on p ä ä s s y t v i r t a a m a a n . L o v a s j S r v e n j a Ruo-

holammen d i a b a a s e i 1 l a on s i t e n v o i n u t o l l a s u o r a hape tusyh -

t e y s maan p i n n a l l e , m i k ä s a a t t a a se1 i t t a ä d i a b a a s i e n runsaan

magne t i i t t i p i t o i suuder~ v e r r a t t u n a r a p a k i v i i rl j a Kmsker~ky l an

gabroon . M a g n e e t t i s t e n f a b r i i k k i e r ~ a n i s o t r o p i a - a s t e r i i ppuu k i v i e n

de fo rmaa t i okeh i t y k s e n 1 i s a k s i n i i den mi n e r a a l i koostumukses-

t a , j o t e n a n i s o t r o p i a - a s t e e n n o j a l l a ori v a i kea t e h d ä k l . ~ a n t i -

t a t i i v i s i a s t r a i n - a r v i o i t a a i n a k a a n ennen k u i n n ä r t e a i n e i s -

t o n m i n e r a l o g i n e n homogeen i s u u s on v a r m i s t e t t u . Fabr i i k k ier i

an i s o t r o p i a -as te j a suun t a u tune i suus o v a t k u i tenk i n k v a l i - t a t i i v i s e s t i r i i p p u v a i s i a k i v i e n de fo rmaa t i o n suun tauksec . ta

j a vo imakkuudes ta . T ä l l ä i n e n k v a l i t a t i i v i n e n r i i ppuvuus nä-

k ? : ~ e ~ . i m e r k k i t ,apauster i kesk i a r v o t u l o k s i c.t.3. k o u t ~ ~ s s a FL-,j i .3.-

grammissa (k i iua 1 5 > , j l ~ h n n ori l i s a t t y L n u n a i s - I s l a n n i n t1.3.-

s a l t t i s i s t a l a a v o i s t a m i t a t t u t u l os . . Nair t di.xgra.rrtrr~iiri .z.aa-

t i i n r e f e r e n s s i p i s t e , j n k a k u v a s t a a p u h t a a s t i magmav i r tauk-

sesoa s y n t y n y t t ä f a b r i i k k i a , s i 1 l a t u t k i t u t 36 I s l a n r ~ i r ~ r lzy-

t e t t a e d u s t a v a t ncioreri l a a u a l ~ l i r r a n p i n t a c ~ s i a C I . L a i t a k a r i , p e r % . com.). n e f ~ r m a a t i o n ] , ~ ~ i r n i s tumi nen i lmenee FL-d i agr.3.m-

ml i - . .- - h a v a i n t o p i s t e i d e n e t i a n t y m i s e n a o r i g n s t a , kun 5.i i r r y -

taan p i r ina l 1 i s e s t a 1 aa1,~au i r t a u k s e s t a ( 15.1 a n t i i ri t r .u i . i i v i - s i i n magmapurkauksi i n < r . a p a k i ~ e t , L c ~ l l a s j S r u i i seka r ~ i i s t a

ede l 1 een sekundäar i s r s t i de fu rmo i t u n e i s i i n k i u i i n cRuohn1a.m-

p i , k ' o s k e n k r l ä ) . H a v a i r ~ t o p i s t e i d e r ~ m l i o d ~ ~ s t a m a de fo rmaat i o -

p o l k u p y s y t t e l e e diagrammir i h a l k a i s i j a n L=F a l a p u o l e l l a , j o -

t e n k a i k i s s a f a b r i i k e i s s a on m a g n e e t t i n e n f o l i a a t i o k e s k i -

masr i r t u a l 1 i t seuana.

KUVA 15. M a g n e e t t i sen 1 i neaa t i on L=K1/K2 r i i ppuvuus magneet- t i s e s t a f o l i a a t i o s t a F=K2/K3 es.imerkk i a l ue i den kes- k i a r v o t u l o s t e n p e r u s t e e l l a . A l u e e t o v a t 4 = I s l a.nn i n b a s a l t t i n e n l a a u a v i r t a ( k s . t e k s t i ) , l= iJ i i p u r i n r a - p a k i v i p l u t o n i , Z=Lovasjäruen maf i n e n i n t r u u s i o , 3= Ruoho1 ammen d i abaasi t , 4=Koskenkyl an g a b r o i n t r u u s i 0.

D e f o r m a a t i (on v o i m i c . t u e s s n f a b r i i k k i e n s i ~ u r ~ t a u t c i r i e ~.SUIJ~Z. K P -

t i i t t y :~ . m a g m o j e n u a i h t e l s u . : i c . t a v i r t a u s - j a k i t e ; . , t : i . ~m i .= . fab r i i - . .. k e i c . t a ( r a p a . k i v e t , L a r . i r i e -Fo r r r~o i t u r i e i dl-n k i v i eri t i IJ-

kemmi n s u u n t a u t u n e i k s i f abr i i k e i k s i ( R u o h o 1 arrip i , Ko.skenk:v-

1 i) . D e f o r m o i t u n e i s s a k i u i ssä 5 u ~ r 1 t a l U k s e n u a i h t e l u ctn v & h i i - n e n k a i r a u s n ä y t t e e n p u i t t ~ i s s a s e n t t i m e t r i e n m a t k a 1 l a , m u t -

t a n.5.i s5.ak.i i n k i v i c.sZ s u u r i t a u s l va i h t e 1 e e p a l . j ac . tuman rrii tac .c .a

m e t r i e n m a t k a 1 1 a ! k u v a 141 ? m i k g sama1 1 a k ~ ~ v a s t a n e e s t r a i n -

u . % . i h t e l u i d e r ~ m i t t a k a a u a a . R a p a k i u i s s i j a L o l . ~ a s j i r u e r ~ i n t r 1 ~ 1 ~ -

s i o s s a f a b r i i k k i s u u n t i e n v a i h t e 1 u 1 i e n e e p e r a i s i n magman k i - t e y t y r r i i c ; u a i h e e s t a . , . j o1 l o i n a i k a i s e m p i e n magma l i i k k e i d e n v a i -

k u t u k s e t p e i t t : y i v a t k i t e y t y m i = f a b r i i k i n a l 1 e 1 u k u u n o t t a m a . t ta .

va.hv i m p i a s u u n t a u k s i a muc ido r . tum i e n r e u n o j e n . j a k a t o n 1 i h e i - - ..,..,de sss = ,. ..* . R u o h o 1 ammen d i a b a a s i e n d e f o r m a a t i o f a b r . i i k i t s e u -

r a i 1 e v a t s u u n t a . u k s e 1 t a a n l s h e i s e s t i k a t t c ~ m u o d o c , t u m a n r a j a -

p i n t o j a , j o i t a r a . p a k i u i m a g m a o n i l m e i s e s t i h i e r t ä n y t j a p u -

r i s t a n u t a l t a p ä i n . K o s k e n k y l ä n g a b r o i n t r u c i s i o n i t a r e u n a l l a

r a p a k i u i e n a.i h e u t t a m a d e f o r m a . a t i o r a j o i t t u u me'l k o 1,~ähai s e k -

s i , m u t t a . g a b r o i n t r u u s i o n 1 ä n s i o s i e n v a h v a d e f o r m a a t i o f a b -

r i i k k i o n i l m e i s e s t i s : j 8 n t y n : y t g a b r o j e n k a n 5 c . a k o m a g m a a t t i s -

t e n g r a n o d i o r i i t t i e n t u n k e u t u e s s a p a i k a l 1 e e n .

T a i . s a ty i jssä o n k u v a t t u s e k ä h a v a i n n o l 1 i s t e t t u e s i m e r k e i 1 - 1& m a g n e e t t i s e n f a b r i i k i n e s t i m o i n t i a j a g e o l o g i s t a t u l k i n -

t a a e r i t y i s e s t i m a g m a a t t i s t e n k i v i e n t a p a u k s e s s a . K o s k a mag-

n e e t t i n e n f a b r i i k k i o n r i i p p u v a i n e n s e k ä k i l v e n k o o s t u m u k s e s -

t a e t t ä d e f o r m a a t i o h i s t o r i a s t a , o n a i n e i s t o j a e t t a v a m i n e r a -

l o g i s e s t i ( m a g n e e t t i s e s t i ) h o m o g e e n i s e m p i i n o s i i n e n n e n t u l -

k i n t o j a . N ä y t e a i n e i s t o n j a o t t e l u h e l p o t t u u , k u n k i v i s t a maa-

r i t e t ä ä n s u s k e p t i b i l i t e e t i n l i s ä k s i t i h e y d e t j a Gi- s u h t e e t ,

j o t k a k u v a s t a v a t k i v e n k o o s t u m u s t a j a m a g n e e t t i s e n a i r i e k s e n

r a e k o k o a . P a r a - j a f e r r i m a g n e e t t i s t e n m i n e r a a l i e n v a i k u t u s t a

n a r t t e i d e n f a b r i i k k i i n v o i d a a n a r v i o i d a j a k a m a 1 l a rni t . 3 t u t

s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i t va.c , taav i i n o s i i n 1 a s k e n n o l 1 i s e s -

t i . T e n s o r e i d e n o s i t u s k o k e i l u i s s a t o d e t t i i n pa. ra- j a f e r r i -

m a g n e e t t i s t e n m i n e r a a . 1 i e n c . u u n t a u k s e t y h t a p i t a f ~ i k s i , j o t e n

( m e l k o t y ö l . % a t ) o s i t u s l a s k e l m a t e i u a t t u t k i t u i s s a t a p a u k s i s - - 3d - o l e n n a i s e s t i h e l p o t t a n e e t f a b r i i k k i e n t u 1 k i n t a . a . L i k i m a i n

s a m a a n t u l o k s e e n o l i s i p a ä s t y k ä . y t t ä e n p e l k ä s t ä ä n f e r r i m a g -

n e e t t i s i a n ä y t t e i t a , j o i t a v o i t i i n p a i k a n t a a u s e i m m i 1 t a p a l -

j a s t u m i 1 t a s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i m i t t a u l t s i 1 1 a . A M S - m e t o d i i k a l 1 a

F >dadaan - n o p e a s t i . ja o t ~ j e k t i i v i .zest i riumeer i rteri k:t~l;,au.s he i - k a s t i k i n k e h i t t y n e i l l e f a t ~ r i i k e i l l e , j o t e n m e t ~ d i i k k a s u u e l -

t u u e r i r~omai s e s t i rakenr tegeol o g i an t r a d i t i onaa l i 5.t-n rnene-

t e l m i en t ä y d e n n y k s e k s i .

Ma.unu Purasen panos 0 1 i r a t k a i s e u a keh i t e 1 t ä e s s ä AMS-mi t -

t a u k s i irt z.apiva.a l a i t t e i s t o a j a hän ja.k'soi myös k e s k u s t e 1 l a

AMS-tu1 o s t e n t u l k i r~r ia.sta. Kar i K i rtnunen k u v a s i ~ a 1 a i s e v a s t i

ma.gnet i i t i n mi k roskoopp i s t a o l e m u s t a t u t k i m u s a l u e i d e n k i v i s -

t a . ??e l i Suominen k c m s u l t c i ua iuo ja .an s ä ä s t a r r ~ ä t t ä Koskenky-

1Sn i r t t r u c i s i a n m i n e r a a l i f a b r i i k e i s t a j a k i v i l a j e i s t a . A t s o

Vorman h y v a t n e u v o t a u t t o i v a t löy tämään Rciohal ammer, p a r h a a t

d i a . b a a s i p a l j a s t u m a t . R e i j o A l u i o l a l a i n a s i a u l i i s t i Lovas-

j a r v e r i s y l . ~ ~ k a i r a . u s n ä z . t t e i t a . Tapani K a t a j a r i n t e e n a n s i o s t a

U i i p c i r i n r a p a k i v i n ä y t t e e t 01 i v a t e r i n o m a i s e s s a m i t tac iskun-

rtossa. 11 k k a L a i tak3.r i t o i m i t t i n u o r i a l a a v a n ä y t t e i t a mi t -

t a c i k s i i n 1s la .nn is ta . saakka . K a r i Kuusa j a G i o i t t o He iskanen

ol i v a t i sana apuna n3.y teka i r a u k s i ssa . M i k k o L a i t a k a r i p r e -

p a r o i n ä y t t e e t h u o l e l 1 i seen tapaansa , H i 1 k k a Kumpunen kan-

t o i osan m i t t a u s t e n t a a k a s t a j a K i r s t i B l o m s t e r p i i r s i r a -

p o r t i n k u v a t t u n n e t u l l a t a i d o l l a a n . K a i k i 1 l e n a i 1 1 e h e r i k i -

l e i l l e h a l u a n e s i t t s ä k i i t o k s e n i .

KI RJALL I SUUSVI I T T E E T

A l v i o l a , R. , 1981 . C e l o c . t u = M 2 r 1 t y h a r j u r 1 Lovas . j .& rven I ~ I ~ ~ I J I J -

% i o t a k o s k e v i s t a t e o l 1 i suu-.rrii r i e r a a l i t u t k i m u k s i s t a UI.). l.?'?",

-1975. G e o l o g i c n l Sc i rue r o f F i r i l ar id, Iri t e r irri Repor t Ml?,,'

3132.,*'-31/88: '71 p .

B a l s l e y , # J . R . & E u d d i n g t o r i , A . F . , 15'68. Magr iet i c c .uscept i b i - 1 i t:v a.n isotrop:pS 2 n d f a t r i c o f some A d i r o n d a c k g r a n i t e s a n d

o r thog r ie i c . sec , . A m e r i c a n Jcllirria.1 o f S c i e r i c e 258-A: á-28.

B h a t h a l , R . S . , 1'771. P l a g n e t i c a r i i s o t r u p r i r ~ r o c K 5 . E a r t h

S c i e n c e R e u i e w s 7 : 227-253.

B i l b r , B.A. & K o l l u s z e w c - k i , M.L. , 1777 . The f i r i i t e d e f l ~ r m a -

t i on o f an i r ihomogene i tr i ri two -d imer i s i o n a l 5.1 ow v i scocis

i r i compress i b l e f 1 uw. P r o c e e d i n g s uf t h e R o y a l Coc i e t y o f

Lclndon 35%: 335 -353 .

B i r c h , F . S . , 1379 . Ma .gne t i c f a t r i c o f t h e E x e t e r p l u t o n ,

New Ha.mpsh i r e . J o u r r i a l o f Geophys i c a l Resea.rch 34!B3) :

1129-1 137 .

B o r r a d a i l e , G . , 1 7 8 7 . A n i s o t r o p r o f m a g n e t i c s u s c e p t i b i l i t r :

r o c k compos i t i o n v e r s u s s t r a i n . T e c t o n o p h y s i c s 138: 327-

329.

B o r r a d a i l e , G.J . , 1988. M a g n e t i c s u 5 c e p t i b i l i t y , p e t r o f a b -

r i c s a n d s t r a i n . T e c t o n u p h y s i c s 156 : 1-28.

B o r r a d a i l e , G. & A l f o r d , C . , 1987 . R e l a t i o n s h i p b e t w e e n mag-

n e t i c s u s c e p t i b i 1 i tr a.nd s t r a i n i n l a b o r a t o r y e x p e r i m e n t s .

T e c t o n o p h y s i c s 1 3 3 : 121- 135 .

B o r r a d a i l e , G . J . & M o t h e r s i l l , J . S . , 1984 . C o a x i a l d e f o r m e d

a n d m a g n e t i c f a b r i c s w i t h o u t s i m p l y c o r r e l a t e d m a g n i t u d e s

o f p r i n c i p a l u a l u e s . P h r s i c s o f t h e E a r t h a n d P l a n e t a r y

I n t e r i o r s 35 : 274-388.

C h e r n y u k , M.tJ., 1 9 7 1 . D i s t r i b u t i o n o f t h e m a g n e t i c s u s c e p t i -

b i l i t y u a l u e s o f i n t r u s i v e r o c k s . P h y s i c s o f t h e Solid

E a r t h 3: 225 -229 .

~ h l u p & ? o u i , M. , H r o u d a , F . , J a n á k , F . & R e j l , L . , 1975 . The

f a b r i c , g e n e s i s a n d r e l a t i u e - a g e r e l a t i o n s o f t h e g r a n i t i c

r o c k s o f t h e E i s t a - ~ e s e n i c e m a s s i f ( C z e c h o s l ouak i al , a s

s t u d i e d by m a g n e t i c a . n i s o t r o p y . G e r l a n d s B e i t r ä g e z u r Geo-

p h y s i K 84( 6 ) : 487-580.

Co~grié, J . P . ,4 Fe r roud , H . , 15'38. An is . c~ t ropy 111f rnagnet ic s1~5.-

cep t i b i 1 .i t r .as a s t r a i n gauge i n the F l amanv i 1 1 e grari i t e ,

NW France. Ph:~.c.ics of the E a r t h and P l a r i e t a r y I n t e r i o r s

51 : 264-270.

Cuward, M.P. & Whal l e y , J . S . , 1779. T e x t u r e and f a b r i c s t u -

d i e ï a c r o s s the K i s h o r n Nappe, near K y l e o f Locha lsh ,

Western S c o t l and. Jou rna l a f S t r u c t u r a l Geology 1 ( 4 ) :

2.53-273.

D u f f , B.A., 1375. The magnet ic f a b r i c o f t he Morura g r a n i t e ,

New South Wales. Jou rna l c ~ f the G e o l o g i c a l S o c i e t r o f kus -

t r a l i a 2 2 ( 2 > : 159-165.

~uoF. ik~ J . & Hrouda, F . , 1972. The o r i g i n o t t e c t o n i c s t r u c -

t u r o s i n weak ly metamorphosed sedirnents, as s t u d i e d by

magnet ic a r i i s o t r o p y . Neues Jahrbuch fijr Geo log ie u r ~ d Pa la -

o n t o l o g i e , Mona tshe f te 12: 703-712.

E l l w c ~ a d , B.B., 1975. A n a l y s i s of emplacement made i n b a s a l t

f r o m Deep-Sea D r i 1 1 i n g P r o j e c t h o l e s 317A and 321 u s i n g

a n i s o t r o p y o f magnet ic s u s c e p t i b i l i t y . Jou rna l o f Geophr-

s ic.31 Research 80<35) : 4805-4808.

E l lwood, B.B., 1778. F l ow and empl acement d i r e c t i on de termi - ned f o r se1 e c t e d basa l t i c b o d i e s u s i n g magnet i c s u s c e p t i -

b i l i t y a n i s o t r o p y measurements. E a r t h and P l a n e t a r y Sc ien-

ce L e t t e r s 41: 254-264.

E l lwood , B.B., Hrouda, F. & Wagner, J.-J., 1983. Cymposia

on magnet ic f a b r i c s : i n t r o d u c t o r y comments. P h ~ s i c s o f

the E a r t h and P l a n e t a r y I n t e r i o r s 51: 247-252.

E l lwood , 8.8. & Whi tney , J.A., 1980. Magnet ic f a b r i c o f the

El b e r t o n g r a n i t e , N o r t h e a s t Georg ia . Jou rna l a f Geophysi - c a l Research 8 5 < 0 3 > : 1481-1486.

Fernandez, A., 1758. S t r a i n anal y s i s f rom shape p r e f e r r e d

o r i e n t a t i o n i n magmatic r o c k s . Bul l e t i n o f the G e o l o g i c a l

I n s t i t u t i o n s o f the U n i u e r s i t r o f Uppsala, New S e r i e s 14:

61-67.

Fernandez, A. , Feybesse, 3.-L. & Mezure, J.-F., 1333. Theo-

r e t i c a l and esper imen ta l s t u d y o f f a b r i c s deve loped b ~

d i f f e r e n t shaped marke rs i n two-d imensional s imp le shear .

B u l l e t i n de l a S o c i é t é g6010gique de France 25(3>:313-325.

r r , 1 3 6 Cin t h e s:i'rrirnetr;b8 p r i r i c i p l e s r i d t h e d e f o r r r i a -

m a t i o ~ eli i p s o i d . G e o l o q i c a l M a g a z i n e l O f ( l i : 36- 4.5.

G a y , N . C . , 1 3 6 3 . P u r e s h e a r a n d s i m p l e s h e a r d e f o r m a t i o n o f

i n h o m o g e n e o u s u i s c o u s f 1 u i d 5 . 1 . T h e o r : ~ * . T e c t o n o p h ~ s i 11s

5 ( 3 i : 2 1 1 - 2 3 4 .

G i r d l e r , R . W . , 15'61. T h e m e a s u r e m e n t a n d c c l m p u t a t i o n o f a n -

i s o t r o p y o f m a g n e t i c s u s c e p t i b i 1 i t y o f r o c k s . T h e Geoph:~, -

s i c a l J o c i r n a l o f t h e R o y a l A s t r o n c ~ m i cs.1 Societ;,. 3 ( 1 : 1 :

3 4 - 4 4 .

Gu i 1 1 e t , P . , E o u c h e z , J . -L. SL W a g n e r , J. -J. , 1 9 Z 3 . Ari i s u t r o -

p r o f m a g n e t i c s u s c e p t i b i 1 i t y a n d rnagmat i i s t r u c t u r e s i n

% h e G u é r a n d e g r a n i t e r n a s s i f ( F r a n c e > . T e c t c ~ n i c s 2 ( 5 1 : 4 1 9 -

4 2 9 .

H a a p a l a , I., 1 9 8 9 . Suomen r a p a k i ~ . ~ i g r a r ~ i i t e i s t i r . . S u o m a l a i n e n

T i r d e a k a t ~ m i a , i S u o s i k i r . j a 1 9 8 8 - 1 9 8 9 : 1 3 5 - 1 4 8 .

H a l v o r s e n , E . , 1 9 7 4 . T h e m a g n e t i c f a b r i c o f some d o l e r i t e

i n t r u s i o n s , N o r t h e a s t S p i t s b e r g e n : i m p l i c a t i o n s f o r t h e i r

mclde o f e m p l a c e m e n t . E a r t h a n d P l a n e t a r y S c i e n c e L e t t e r s

2 1 : 127-1 33.

H e l l e r , F . , 1 9 7 3 . M a g n ~ t i c a n i s o t r o p r o f g r a n i t i c r o c k s o f

t h e B e r g e l 1 m a s s i f ( S w i t z e r l a n d > . E a r t h a n d P l a n e t a r y

S c i e n c e L e t t e r s 2 0 : 1 3 0 - 1 8 8 .

H e n r y , B . , 1 9 8 8 . T h e m a g n e t i c f a b r i c s o f t h e E g l e t o n s g r a n i -

t e ( F r a n c e ) : s e p a r a t i o n a n d s t r u c t u r a l i m p l i c a t i ons . P h y -

s i c s o f t h e E a r t h a n d P l a n e t a r y I n t e r i o r s 5 1 : 2 5 3 - 2 6 3 .

H e n r y , B. & D a l ~ , L . , 1 3 8 3 . F r o m q u a l i t a t i v e t o q u a n t i t a -

t i v e m a g n e t i c a n i s o t r o p y a n a l y s i s: t h e p r o s p e c t o f f i -

n i t e s t r a i n c a l i b r a t i o n . T e c t o n o p h y s i c s 33: 3 2 7 - 3 3 6 .

H e x t , G .R. ,1963 . T h e e s t i m a t i o n o f s e c o n d - o r d e r t e n s o r s w i t h

r e l a t e d t e s t s a n d d e s i g n s . E i o m e t r i k a 5 0 ( 3 / 4 > : 3 5 3 - 3 7 3 .

H r o u d a , F . , 1 9 7 1 . T h e m a g n e t i t e f a b r i c o f some m a s s i v e a n d

m y l o n i t i z e d g r a n o d i o r i t e s o f t h e m o s t n o r t h e r n p a r t o f t h e v

B r n o m a s s i f . C a s o p i s p r o m i n e r a l o g i i a g e o l o g i i 1 6 : 3 7 - 4 5 .

H r o u d a , F . , 1 9 7 3 . A d e t e r m i n a t i o n o f t h e s y m m e t r r of t h e

f e r r o m a g n e t i c m i ' n e r a l f a b r i c i n r o c k s u n t h e b a s i s af

t h e m a g n e t i c % u s c e p t i b i 1 i tr a n i s o t r o p y m e a s u r e m e n t s .

G e r l a n d s B e i t r a g e z u r G e ~ ~ p h y s i k 8 2 ( 5 1 : 3 9 0 - 3 9 6 .

Hrouda, F . , 1T':3L. Magriet i c ariisotrop::", if rock.:. .i.r,d i t;

a p p l i c a t . i o n i n geoll3g:y arid geophys ics . Ge~xph:isical r aurueys 5: 37-82.

Hruuda, F . , 1785. The rnagnet i c f a b r i c o f t he Brno rnassi f .

I-Tourr~al o f Geol og i c a l Sc i e r~ces , Cippl i ed Geophysi c s 19:

87-112,

Hrouda, F . , 13Sd. The e f f e c t of q u a r t z on t t le magrlet ic

an i s o t r u p y a f q u a r t z i t e . S tud i a geophysi ca e t geodae-

t i ca 3 3 : 39-45.

Hrouda., F . , 1787. Mathem3.t i c a l model re1 a t i onc.hip between

the paramagnet ic a r ~ i s o t r o p y and s t r a i n i n s l a t e s . Tec to-

nophys ics 142: 323-327.

Hrouda, F. & Chlup;?ouá, M. , 1980. The magnet ic f a b r i c i n V

the Nasaurky m a s s i f . Casopis p r o m i n e r a l o g i i a g e o l o g i i

25: 17-27.

Hrouda, F . , Chlup$~?ouá, M. & R e j l , L . , 1371. The m imet i c

fa .b r i c a f m a g n e t i t e i n some f o l i a t e d g r a n o d i o r i t e s , as

i n d i c a t e d by magnet i c a n i s o t r o p y . E a r t h and P l a n e t a r r

Science L e t t e r s 11: 381-384.

Hrouda, F. , Jacko, S. & Hansk, J., 1788. Para l l e l magnet i c

f a b r i c s i n metamurphic, g r a n i t o i d and sed imentary r o c k s a f

the B r a n i s k o and t i e r n a ho ra Mounta ins (E S louaK ia> and

the i r tectonometamorphic c o n t r o l . P h y s i c s o f the E a r t h and

P l a n e t a r y I n t e r i o r s 51: 271-289.

Hrouda, F. & ~ a n á ~ , F . , 1776. The changes i n shape o f the

magnet ic s u s c e p t i b i l i t r e l l i p s o i d d u r i n g p r o g r e s s i u e me-

tamorphism and d e f o r m a t i on. Tec tonophys ics 34: 135-148.

Hrouda, F. & J e l i n e k , V . , 1785. R e s o l u t i o n a f f e r r o m a g n e t i c

and paramagnet ic a n i s o t r o p y components, u s i n g l o w - f i e l d

and h i g h - f i e l d measurements. 5 t h IAGA assembly i n Prague,

Abs t ra .c t s 1: 206.

Hrouda, F. & Lanza, R . , 1789. Magnet ic f a b r i c i n the B i e l l a

and T r a u e r s e l l a s t o c k s ( P e r i a d r i a t i c L i n e ) : impl i c a t i o n s

f o r the made o f emplacement. P h y s i c s a f the E a r t h and P l a -

n e t a r y I n t e r i o r s 56: 337-348.

H u t t o n , D.H.W., 1788. G r a r i i t e e m p l a r e m e r i t m e c h a n i ~ . m s a n d

t e c t o n i c c o n t r o l s : i n f e r e n c e . ~ . f r u m deforrr i .3. t i ctn s t u d i 45.

T r a n s a c t ' i o n s o f t h e R o r a l S o c i e t y o f E d i n b u r g h , E a r t h

S c i e n c e s 77: 2 4 5 - 2 5 5 .

H a r m e , M . , 1 7 8 0 . T h e g e n e r a l g e o l n g i c a l rnap I Z I ~ F i n l a n d

1 : 4 0 0 0 0 0 . S h e e t C1-Dl H e l s i n k i . G e o l o g i c a l Surue:., o f

F i n l a n d , E x p l a n a t i o n t o t h e map o f r n c K s : 9 5 p .

I l d e f c m s e , B. 8~ F e r n a n d e z , A . , 1 9 8 8 . I n f l u e n c e u f t h e c o n -

c e n t r a t i o n o f r i y i d m a r k e r s i n a v i s c o u s m e d i u m u n t h e

p r o d u c t i o n uf p r e f e r r e d o r i e n t a t i o n s . A n e x p e r i m e n t a l c o n -

t r i b u t i c ~ n , 1 . N o r i - c o a x i a l s t r s i n . E u l l e t i n c l f t h e G e c i l o g i -

c a l I n r t i t u t i n r ~ s o f t h e Un i u e r s i t y o f Uppsa.1 a , New S e r i e 5

1 4 : 5 5 - 6 0 .

I s i n g , G., 1 9 4 2 . On t h e m a g n e t i c p r o p e r t i e s o f v a r u e d c l a r .

A r k i u f o r m a t e m a t i k , a s t r o n o m i o c h f y s i k 2 9 A ( 5 ) : 1 - 3 7 .

~ a n á k , F . , 1 9 7 3 . A b r i e f o u t l i n e o f t h e m a g n e t i c s u s c e p t i b i -

1 i t y a n i s o t r o p y o f v a r i o u s r o c K t y p e s . S t u d i a g e o p h r s i c a

e t g e o d a e t i c a 1 7 : 1 2 3 - 1 3 0 .

J e f f e r y , G.B. , 1 9 2 2 . T h e m o t i o n o f e l l i p s o i d a l p a r t i c l e s im-

m e r s e d i n a v i s c o u s f l u i d . P r o c e e d i n g s o f t h e R o y a l S o c i e -

t y o f L o n d o n 1 0 2 A : 1 6 1 - 1 7 9 .

J e l i n e k , V . , 1 9 7 3 . P r e c i s i c ~ n A.C. b r i d g e s e t f o r m e a s u r i n g

m a g n e t i c s u s c e p t i b i 1 i t y a f r o c k s a n d i t s a n i s 0 t r o p . y . S t u -

d i a g e o p h y s i c a e t g e o d a e t i c a 1 7 : 3 6 - 4 8 .

J e l i n e k , V. , 1 9 7 7 . T h e s t a t i s t i c a l t h e o r y o f m e a s u r i n g a n -

i s o t r o p y o f m a g n e t i c s u s c e p t i b i 1 i t y o f r o c k s a n d i t s a p -

p l i c a t i o n . G e o f y z i k a B r n o , B r n o : 88 p .

J e l i n e k , V . , 1 9 7 8 . S t a t i s t i c a l p r o c e s s i n g o f a n i s o t r o p y o f

m a g n e t i c s u s c e p t i b i l i t y m e a s u r e d o n g r o u p s o f s p e c i m e n s .

S t u d i a g e o p h r s i c a e t g ~ o d a e t i c a 22: 5 0 - 6 2 .

J e l i n e k , V . , 1 7 8 1 . C h a r a c t e r i z a t i o n o f t h e m a g n e t i c f a b r i c

o f r o c k s . T e c t o n o p h y s i c s 79: T 6 3 - T 6 7 .

K a f a f y , A.M. & T a r 1 i n g , D.H. , 1 9 8 5 . M a g n e t i c f a b r i c i n some

g r a n i t i c a u r e o l e s , S o u t h e r n U p l a n d s , S c o t l a n d . J o u r n a l o f

t h e g e o l o g i c a l S o c i e t y o f L o n d o n 1 4 2 : 1 0 0 7 - 1 0 1 4 .

K a t a j a r i n n e , T . , 15'78. A s t a a t t i r i e n rnagnetorr~etr i . ja rernarirri-

t i n rnagnetoi tumisen mi tta.3mis.esta. H e l s i n k i U n i v e r s i t~ o f

~ e c h n o l ogy. Unpubl i shed manuscr i p t : 33 p .

Khan, M.A., 1762. The a n i s o t r o p y o f rnagnet ic s u , ~ c e p t i b i 1 i t y

o f some i gneous and metarriorph i c r o c k s . Jrrurnal o f Geophy-

s i c a l Research 67( 7) : 2873-288s.

K ing , R.F., 1766. The rriagrietic f a b r i c a f some I r i s h grar i i t e s

Geologic.31 Journa l 5(1!: 43-66.

K l i g f i e l d , R . , Lowr ie , W . & D a l z i e l , I . W . D . , 1777. Magnet ic

s u s c e p t i b i 1 i tr a n i s o t r o p y n s a s t r a i n i n d i c a t o r i n the

Sudbury Bas in , O n t a r i o . T e c t o n o p h r s i c s 46: 237-388.

~ o l o f ; k o v ~ , O . , 1776. Geo log ica l i m p l i c a t i o n s o f magnet ic

p roper t i es o f basa l t s , exempl i f i ed b:,, the ~ h ; i bsk; 1 es

1 aua f l o w o f the ~Jelk; Roudri; vo l cano (P.~izk$ ~ e s e n f k V

M t s . ) . Casopis p r o rninera. logi i a geo log i i 21: 376.

L a c k i e , M . A . , 1788. The magnet ic f a b r i c o f the L a t e Permian

Dundee I g n i m b r i t e , Dundee, N.S.W. E x p l o r a t i o n Geophrs ics

17: 481-488.

L a i t a K a r i , I., 1969. On the s e t o f o l i v i n e d iabase d i k e s i n

Hame, F i n l a n d . B u l l e t i n de l a Commission ~ é o l o ~ i q u e de

F i n l a n d e 241: 65 p.

L a i t a K a r i , I., 1757. Hameen s u b j o t u n i n e n d i a b a a s i j u o n i p a r u i . A b s t r a c t : The S u b j o t n i a n d iabase dyke swarm o f Hame. I n K .

Aro & 1 . L a i t a k a r i ( e d s . ) : Suomen d i a b a a s i t ja muut m a f i -

s e t j u o n i k i v i l ~ ~ j i t . Diabases and o t h e r m a f i c dyke r o c k s i n

F i n l a n d . Geo log ica l Survey o f F i n l a n d , Report o f I n v e s t i -

g a t i o n s 76: 79-116.

L a i t a k a r i , 1 . & Le ino , H . , 1939. A new model f o r the empla-

cement o f the Hame diabase dyke swarm, C e n t r a l F i n l a n d .

I n S. A u t i o (ed .1 : C u r r e n t Research 1938. Geo log ica l Sur-

vey o f F i n l a n d , Spec ia l Paper 10: 7-3.

L a i t a k a r i , 1 . & Simonen, A . , 1763. Geo log ica l map o f F i n l a n d

1 :100000, Sheet 3022 L a p i n j ä r v i . Geo log ica l Suruey c ~ f F i n -

l and , Exp lana t i o n t o the map o f r o c k s : 43 p .

PlacEor ia ld, !d.E. #% E l l w o c l d , B.B., 1988 . M a g r ~ e t i c + a b r . i c o+

p e r i d o t i t e w i t h i n t e r s e c t i n g p e t r o f a t ~ r i c s u r f a c e ~ , T i n a -

qu i 1 1 o , V e n e z u e l a. P h r s i c s o f t h e E a r t h a n d P l arle t a r r

I n t e r i o r s 5 1 : 361-312.

M a r d i a , K.U. , 1 7 7 2 . S t a t i s t i c s o f d i r e c t i o n a l d a t a . Academic

P r e s s , L o n d o r ~ : 357 p .

N a g a t a , T . , 1761 . Ruck m a g n e t i s m . M a r u z e n Company, T o k r o :

359 p .

N i r o n e n , M. ,19S?. Emplacement a n d s t r u c t u r a l s e t t i n g l3f g r a -

n i t o i d s i n t h e e a r l r P r o t e r o z o i c Tampere a n d Yauo :3ch i s t

B e l t s , F i n l a n d - imp? i c a t i o n s f o r c o n t r a s t i n g c r u s t a l e v o -

l u t i o n . G e c ~ ? c l g i c a l S u r v e y o f F i n l a n d , B u l l e t i n 3 4 6 : 47-48.

N y e , J . F . , 1 9 5 7 . P h y s i c a l p r o p e r t i e s o f c r y s t a l s. O x f o r d

U n i u e r s i tr P r e s s , L o n d o n : 322 p .

Owens, W.H., 1974 . M a t h e m a t i c a l made1 s t u d i e s on f a c t o r s a f -

f e c t i n g t h e m a g n e t i c a n i s o t r o p y a f d e f o r m e d r u c k s . T e c t o -

n o p h y s i c s 2 4 : 115-131.

P a r k k i n e n , J. & Huomo, P. , 1978 . V i i p u r i n m s s s i i u i , r a k e n n e -

t u l K i n t a . G e o l o g i 30 ( 7 ) : 57-62.

P e a r c e , G.W. & F u e t e n , F . , 1789. An i n t e n s i v e s t u d y o f mag-.

n e t i c s u s c e p t i b i 1 i t y a n i s o t r o p y o f amphi b o l i t e 1 a y e r s ilf

t h e Thclmpson B e l t , N o r t h M a n i t o b a . T e c t o n o p h r s i c s 162 :

3 1 5-329.

P o r a t h , H., S t a c e y , F.D. & Cheam, A.S., 1 9 6 6 . The c h o i c e o f

s p e c i m e n shape f o r m a g n e t i c s n i s o t r o p y m e a s u r e m e n t s on

r o c k s . E a r t h a n d P l a n e t s r r S c i e n c e L e t t e r s l ( 2 ) : 9 2 .

P u r a n e n , M. & P u r a n e n , R., 1977. A p p a r a t u s f o r t h e m e a s u r e -

men t a f m a g n e t i c s u s c e p t i b i l i t y a n d i t s a n i s o t r o p y . Feo-

l o g i c a l S u r v e r a f F i n l a n d , R e p o r t o f I n u e s t i g a t i o n 23:

4 6 p .

P u r a n e n , R., 1977 . M a g n e t i c s u s c e p t i b i l i t y a n d i t s a n i s o t r o -

p : ~ i n t h e s t u d y o f g l a c i a l t r a n s p o r t i n n o r t h e r n F i n l a n d .

P r o s p e c t i n g i n A r e a s o f G l a c i a t e d T e r r a i n 1977 . IMM, Lon -

don: 111-119.

P u r a n e n , R., 1987 . S u s c e p t i b i l i t i e s , i r o n a n d m a g n e t i t e con -

t e n t o f P r e c a m b r i a n r o c k s i n F i n l a n d . G e o l o g i c a l S u r v e r o f

F i n l a n d , R e p o r t o f I n v e s t i g a t i o n 9 0 : 45 p .

Puranen, R . , E l o , S . & i 1 - L . 1778. 13eo lng ica l a.rld

a rea l v a r i a t i o n o f rocK densi t i e s , and t h e i r r e l a t i n n to

some g r a u i t y a r ~ o m a l i e s i n F i n l a n d . G e o s k r i f t e r 10: 123-

164.

Puranen, R . & Sulkanen, K . , 1385. Techn ica l d e s c r i p t i o n o f

mi c rocompute r -con t ro l 1 ed pe t r o p h : ~ . s i c a l 1 n b o r a t o r : ~ . . Geol o-

g i c a l Suruey o f F i n l a n d , I r i t e r im Report Q15/27.,/85/1 :252 p .

Ramsay, J . G . 15 Huber, M.1.: 1383. The techn iques o f rnodern

s t r u c t u r a l geol og).. (Soi ume 1 : S t r a i n a r ~ a l r s i s . Academi c

Press , London: 307 p .

Rathore , J.S., 1386. A s t u d r of secondary f a i i r i c s i n r o c k s

from the L i z a r d Pen insu l a and a.djacent area.5 irt c.outhwest

Cornwal 1 , Engl and. Tectc lnophysics 63: 147-160.

Rathore , J.S., 1938. S t r a i n t o a n i s o t r o p y c o r r e l a t i ons

c o r r e c t e d f o r the D i g i c o c a l i i i r a t i o n e r r o r . P h y s i c s o f

the E a r t h and P l a n e t a r y I n t e r i ~ r s 51: 355-360.

Reed, L . J . & Tryggvason, E . , 15'74. P r e f e r r e d o r i e n t a t i o n s o f

r i g i d p a r t i c l e s i n a v i s c o u s m a t r i x deformed by pure shear

and s i m p l e shear . Tec tonophys ics 24: 85-38.

Rober ts , W. L . , Rapp, G . R . J r . & Weber, J., 1374. Encyc lo-

p e d i a o f M i n e r a l s . Van N o s t r a n d Re inho l d Cctmpany, New

York: 693 p .

Rochet te , P . , 1987. Magnet ic s u s c e p t i b i 1 i tr o f the r o c k

m a t r i x r e l a t e d t o magnet ic f a b r i c s t u d i e s . Jou rna l o f

S t r u c t u r a l Geol ogy 3 ( 8 > : 1015-1026.

Rochet te , P. & F i l l i o n , G . , 1988. I d e n t i f i c a t i o n o f m u l t i -

component a n i s o t r o p i e s i n r o c k s u s i n g va r i o u s f i e l d and

tempera ture v a l ues i n a cryogen i c magne tome t e r . Physi c s

o f the E a r t h and P l a n e t a r r I n t e r i o r s 51: 379-386.

Rämö, O.T., Vaas jok i , M. & Huhma, H . , 1389. Sm-Nd and Pb-Pb

i s o t o p i c c o n s t r a i n t s on the u r i g i n o f the r a p a k i v i g r a n i -

t e s and assoc i a t e d t h o l e i i t i c dyke r o c k s i n sou the rn F i n-

l a n d . I n 1. H a a p a l a & Y . KähKönen ( e d s . ) : Symposium Pre-

cambrian g r a n i t o i d s / k b s t r a c t s . Geol o g i c a l Survey o f F i n -

l and , Spec ia l Paper 8: 107.

Cchme l i r~g , H . , Izruderi, A.F.. 8~ I - la rquar t , 13.. 1788. F i r ~ i t e de-

f o r m a t i o n i n and arl=lurld a f l u i d sphere rnoving th rough 3.

u i s c o u s medium: impl i c a t i o n . 5 f o r d i . 3 .p i r i c a.:.cent. Tec ton~=~-

p h y s i c s 149: 17-34.

S i i u o l a , J . , 1937. LolVlac..i2rlven rnafir ien i n t r u u s i o . Abc . t rac t :

The maf i r i n t r u s i n n o f Lova.s j3 . ru i . I n K . A r o & 1. La i taka-

r i ~ :edc. .>: Suomen d iaba .as i t j a muut m a f i s e t . iuor i ik i l . , i la-

j i t . Diab.ases and o t h e r rna f ic d r k e r o c k s i n Finl.3.nd. Geo-

l o g i c a l Surve:p3 o f F i r ~ l a n d , Repor t o f I n u e s t i g a t i o n 76:

121-128.

Simciner~, A . , 1780. The Frecar r~br ian i n F i r i l arid. Geu log i ca l

S u r u e : ~ o f F i n l a n d , Bul l e t i r ~ 304: 53 p .

Simonen, A . , 1337. Kaakkois-Suomen r a p a k i u i m a s s i i u i n k a r t t a -

a l ue i den k a l 1 i oper.S. Surnmary: P r e - Q u a t e r n a r r r o c k s n f the

map-sheet a reas o f the r a p a k i u i m a s s i f i n SE F i n l a n d . Geo-

l o g i c a l Suruey o f F i n l a n d , E x p l a n a t i o n t o the maps o f Pre-

Quaternary r o c k s : 49 p .

F a i n n e r , G. ( ed .1 , 1941. " H ~ T T E " des i n g e n i e u r s Taschenbuch.

W i lhe lm E r n s t % Son, B e r l i n : 77-78.

Speer, J.A., l 7S1 . The n a t u r e and magnet i c e x p r e s s i on a f i so-

g rads i n the c o n t a c t a u r e o l e o f t he L i b e r t y H i l 1 p l u t o n ,

South C a r o l i n a : Surnmary. G e o l o g i c a l S o c i e t y a f America

b u l l e t i n 9 2 ( 1 ) : 603-600.

S tacey , F. D . , Jop l i n , G . & L i ndsay, J., 1368. Magne t i c an i so-

t r o p y and f a b r i c o f some fu l i a t e d r o c k s f r o m S. E. Au.ztr.3.-

1 i a . Geof i s i c a Pura e Appl i c a t a 47: 38-48.

S u c k s d o r f f , C . , E e r o l a , K . & S a l l inen , T., 1936. I-1a.grietic

c h a r t s o f F i n l a n d f o r 1785.0. F i n n i s h M e t e o r o l o g i c a l I n s -

t i t u t e , Geophysica l pub l i c a t i o n s 1: 58 p .

Tho rn ing , L & Abrahamsen, N.,1388. Paleornagnetism o f Fermian

mul t i p l e i n t r u s i o n dykes i n Bohuslan, CW Sweden. Geophysi-

c a l J o u r n a l o f t h e Royal as t ronorn ica l S o c i e t y 60: 163-185.

T u l l i s , T.E., 1976. Exper imen ts on the o r i g i n o f s l a t y c l e a -

uage and s c h i s t o s i t y . G e o l o g i c a l S o c i e t y o f Amer ica 61~11e-

t i n 37: 745-753.

T u r n e r , F . J . & W e i s s , L . E . , 1963 . S t r c i c t u r a l arial:),si 5. o f

me t amorph i c t ec t u n i t r s . McGraw-H i 1 1 Bocllt lI:~rnpan:~.. I..iew

Y o r k : 5 4 5 p .

U r e d a , S. , F u l l e r , M.D., Belsh;, J .C. #?L G i r d l e r , R . W . ,

1963 . A n i s o t r o p r o f m a g n e t i c s u s c e p t i t i l i t r o f ro i k : s

a n d m i n e r a l s . Journa.1 uf G e o p h r s i c a l R e s e a r c h 68C 1 > : 279-291 .

V a a s j o k i , M. & Sakko , M., 1739 . The r a d i u r n e t r i c age a f t h e

V i r m a i l a d i a b a s e d y k e : e ~ v i d e n r - e fu r 20 Ma uf c o r i t i r ~ e r l t a l

r i f t i n g i n P a d a s j o k i , s u u t h e r n F i n l a n d . I n S. A u t i u C e d . > :

C u r r e n t R e s e a r c h 1753 . Geo l o g i i a l S u r u e y r-af F i n l a n d , Spe-

c i a l P a p e r 1 0 : 43-44.

V a a s j o k i , M., S a k k o , M . & Ramö, T . , 1?89. N e w z i r c o n age de-

t e r m i n a t i o n s f r o m t h e W i b o r g r a p a k i u i b a t h c ~ l i t h , s o u t h -

e a s t e r n F i n l a n d . I n S. A u t i o ( e d . ) : C u r r e n t R e s e a r c h 1785.

Geol o g i c a l S u r v e y o f F i n l and , S p e c i a l P a p e r 1 0 : 41-42.

V e r n o n , R.H., 1961 . Magnet i c s u s c e p t i b i 1 i tr a s a rneasure

o f t o t a l i r o n p l u s manganese i n some f e r r c ~ m a . g n e s i a n

s i 1 i c a t e m i n e r a l s . The A m e r i c a n M i n e r a l o g i s t 46 : 1141-

1153 .

Vorma, A . , 1971 . A l K a l i f e l d s p a r s a f t h e W i b u r g r a p a k i u i

m d s s i f i n s o u t h e a s t e r n F i n l a n d . B u l l e t i r ~ de 1 % c1 lmmiss i12n

~ 6 o l o g i ~ u e de F i n l a n d e 246: 7 2 p .

Vorma, A., 1972. On t h e c o n t a c t a u r e o l e o f t h e W i t o r g r a p a -

K i v i g r a n i t e m a s s i f i n s o u t h e a s t e r n F i n l a n d . Geo l o g i c a l

S u r v e y o f F i n l a n d , B u l l e t i n 255: 2 8 p .

Vorma, A., 1975 . On t w o r o u f p e n d a n t s i n t h e W i t c ~ r g r a p a -

K i v i m a s s i f , s o u t h e a s t e r n F i n l a n d . G e o l o g i c a l S u r v e y o f

F i n l a n d , B u l l e t i n 272 : 3 6 p .

W i l l i s , D.G., 1977 . A k i n e m a t i c mode l o f p r e f e r r e d n r i e n t a -

t i o n . G e o l o g i c a l S o c i e t y o f A m e r i c a B u l l e t i n 5 3 : 883-574.

W i n g - F a t t , L . & S t a c e y , F.D. , 1966 . M a g n e t i c a n i s o t r o p y o f

l a b o r a t o r y m a t e r i a l s i n w h i c h magma f l u w i s s i m u l a t e d .

P u r e a n d A p p l i e d G e o p h y s i c s 6 4 : 78-80.

L i i t e 1 .

SUSKEPTI B I L I TEETTITENSORIN ESTIMOINTI

H e x t i n (1963) j ä r j e s t e l r n A m u k a i s e t m i t t a u s s u u n n a t n a r t e - k o o r d i n a a t i s t o s s a X123 on e s i t e t t y kuvassa 1. Suunt i en 1 uku- mgärä on 12, j o t e n s e u r a a v i s s a summakaavoissa i n d e k s i u ä l i on m= 1. .12. N ä i h i n s u c i n t i i r ~ m i t a t u i s t a s u s k e p t i b i l i t e e t e i s t a (H1 ..HI2> saadaan pienimman ne1 iösumman s o v i t u k s e l l a 5usKep- t i b i 1 i t e e t t i t e n s o r i n komponent i t (K11,K22,tc,33,K23,K31 ?K12) Kaavoi 1 l a :

m i ssa A=(3+C)/2 , B=(3-C>/2 j a C= 6 . Edel 1 i s e t t e n s o r i n komponent i t on r a t k a i s t u n a y t t e e s e e n s i - d o t tuun k o o r d i n a a t i s t o o n nähden. Mi k ä l i n ä y t t een suun tauk - seen 1 i i t t y y k o r j a u k s i a , on ne huomio i t a v a k o o r d i r ~ a a t i s t o n k i e r t o j e n a v u l l a ( k s . 1 i i t e II).

K u v a 1 . H e x t i n (1363) j ä r j e s t e l y n A m u k a i s e t m i t t a u s s u u n - n a t m n a y t e k o o r d i n a a t i s t o s s a X123 määr i te1 t y n a s u u n t i e n dek- 1 i n a a t i o n Dm seka i n k l i n a a t i o n 1, a v u l l a . Dek l i n a a t i o ( 0 . . 36Q0? on p o s i t i i v i n e n myötäpä ivään j a i n k l i n a a t i o (-90..30°) t ason X1X2 a l apuo l e l 1 a.

L i i t e 1 . ( j a t k u u )

Tensor i s o u i t u k s e n p e s i duaa l i u i r h e e t saadaan 1 ausekke i s t a :

m i ssä A1=(5+C>/10 , B1=(5-C>/l0 j a C1=2/C . M e r k i t aan s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i h a u a i n t o j e n summaksi Zl= z(H,,,j, ne1 i ösummaksi Z2= z(H,,,2> j a k e s k i a r u o k s i K=ZI/12 seka r e - s i d u a a l i e n ne1 iösummaksi Y= 2 < y m 2 1 . M ä ä r i t e l l ä ä n u a r i a n s s i - e s t imaat i t

I s o t r o o p p i sen s u s k e p t i b i 1 i t e e t i n t apauksessa t e s t i s u u r e F1= rn a1/S2 n o u d a t t a a F- jakau tumaa u a p a u s a s t e i n 5 j a 6. N ä i l l ä ua-

p a u s a s t e i l l a i s o t r o o p p i s u u s h y p o t e e s i on h y l a t t a u ä 95 % t o - denriäkö i s r y d e l 1 ä, j o s F1 >4 .39 .

M ika1 i s u s k e p t i b i 1 i t e e t t i t o d e t a a n a n i s o t r o o p p i s e k s i , l a s - ke t aan t e n s o r i n paakomponen t e i 1 1 e p i tuude t s e k a suuntaukset . . Pääkomponent t ien ( i =1 ,2 ,3> p i t u u d e t ( K i j saadaan r a t k a i s u i n a kolmannen a s t e e n y h t ä 1 o s t a

K i 3 + ~ 2 * ~ i 2 + ~ 2 * ~ i +C2=0 , mi s s ä

Y h t a l a n r a t k a i s e m i s e s s a ( k s . S i n n e r , 19411 k ä y t e t ä ä n apumer- k i n t o j a

j o1 l o i n kolmannen a s t e e n yhtä1 Ci muun tuu muotoon

T ä l l ä r h t ä l C i l l ä on r e a a l i s e t r a t k a i s u t , kun k g > O , B3>0 j a A~~ > B ~ ~ . R a t k a i s u t saadaan a p u s u u r e e n U auu l l a l a u s e k k e i s t a

rn i ssä U= arccos<B#(A3* fi3> >

i k ä l i k a a v a s t a < 1-21 saadaan nega t i i IJ i nen B 3 - a r v o , m e r k i - aan B r - B 3 j a k ä y t e t ä ä n a l i m m a i s t a e t u m e r k k i ä y h t ä l ä i s s ä 1-41.. ( 1-71, PZäkomponen t t i en p i tuude t K saadaan yh ta1 on

(1-31 m u k a i s e s t i v á h e n t ä m ä l l ä R - a r v o i s t a A2/3. P i t u u k s i e n 9 5 % l u o t e t t a v u u s v ä l i d K i saadaan u a r i a n s s i n ( 1 - 1 1 a v u l l a k a a v a s t a

j o k a on sama k a i k i l l e k o m p o n e n t e i l l e r o t a t i o n a a l i s e n m i t - t a u s j ä r j e s t e l yn a n s i o s t a .

P ä ä k o m p o n e n t t i e n suunnat i l m a i s t a a n d e k l i n a a t i o i d e n ( D i 1 j a i n k l i naa t i o i d e n ( 1 i 1 a v u l l a ( k s . k u v a 11, . jo tKa saadaan l a u - s e k k e i s t a

D i = a r c t a n ( M i 2 / M i l ) j a I i = a r c s i n ( M i 3 / M i ) , m i s s ä

PaaKomponent t ien < i , j=1 ,2 ,31 l i k i m ä ä r ä i s e t 95 % l u o t e t t a - v u u s K u l m a t ( E i j ) taso issa ( i j ) vo idaan l a s k e a kaava1 l a

m i s s ä i # j j a S on v a r i a n s s i 1 - K u l m a E i j p i e n e n e e e l i 1 u o t e t t a v u u s 1 i s ä ä n t y r k o m p o n e n t t i e n p i tuuseron kasvaessa . L i i t t e e n 1 e s t i m o i n t i k a a v o j e n t i e t o k o n e t o t e u t u k s e s s a on käy- t e t t ä v ä väh in tään 9 m e r k i t s e v ä n numeron l a s k e n t a t a r k k u u t t a . .

L i i t e II.

TENSORIN KQMPONENTTI EN SUMAKORJAUKSET

AMS-mi t t a u k s i s t a saadaan s u s k e p t i b i l i t e e t t i t e r i so r i s i d o t - tuna näy t teen koo rd i naat i s toon i X 1 2 3 1 , j o k a u s e i n po ikkeaa m 3 . a i t e l 1 i e t koo rd i naa t i s t u s t a (131231. P4artteer1 y l ä- p i n taan merk i tään maastossa hor i sontaa1 i nen nuo1 i (Xl-akse- 1 i ) , jonka Ciulkusuunta ( dek l i n a a t i o k o r j a u s D c > m a a n t i e t e e l - 1 iseen poh jo i seen (El) nähden määri t e taän . L i s ä k s i m i t a t a a n näy t t een X2-aksel i n j a sen vaakapro jek t i on vä l inen Ciaadekul- ma ( i n k l i n a a t i o k o r j a u s Ic>, joKa on 0 t a u a l l i s i m m i l l a pys- t y n a y t t e i 11ä. Nay tekoord inaa t i s t o o n s i d o t u t mi t t a u s t u l o k s e t saadaan s i i s muunnetu iks i m a a n t i e t e e l l i s e e n k o o r d i n a a t i s - toon, kun tehdään ens in i n k l i n a a t i o k o r j a u s k i e r t a m a l l ä nay- t e t t ä X 1 - a k s e l i n ympäri j a s i t t e n d e k l i n a a t i o k o r j a u s k i e r t ä - mä1 l ä n ä y t e t t ä X3-akscl i n ympäri Cks. kuva II>. I n k l i n a a t i o - ko r j auksen v a i k u t u s tensor i n komponenttei h i n voidaan laskea kaavoi 1 1 a

j a dekl i n a a t i o ko r j auksen v a i k u t u s kaavo i 1 l a

Kun t a r u i taan molempia k o r j a u k s i a , s u o r i t e t a a n e n s i n i n k l i - n a a t i o k o r j a u s j a n ä i n saadui 1 l e t e n s o r i n komponentei 1 l e teh- dään dek l i n a a t i o k o r j a u s .

Kuun II. Nay teKoo rd i naa t i s t on (X123) k i e r t o maant i e t e e l l i - seen k o o r d i n a a t i s t o o n C G 1 2 3 > i n k l i naa t i o ko r j auksen (Ic> j a / t a i dek l i n a a t i okor jauksen (Dc> a u u l l a. Kor jausku lma on p o s i t i i v i n e n vas tapä ivään k i e r r e t t ä e s s ä .