Vad i sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar den patientsäkra vården?

- En litteraturstudie

What in the work environment of the nurse influences the safety in

patient care?

– A literature study

Emilia Lindeblad

Linnéa Söderlund

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap

Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå: 15hp

Handledare: Mia Eriksson och Veronica Pavedahl

Examinerande lärare: Anders Sidenblad

Datum inlämningsdatum: 17-11-03

Sammanfattning

Titel: Vad i sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar den patientsäkra

vården? – en litteraturstudie

Engelsk titel. What in the work environment of the nurse influences the safety in

patient care? – A literature study

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå

Författare: Emilia Lindeblad och Linnéa Söderlund

Handledare: Veronica Pavedahl och Mia Eriksson

Sidor: 29 sidor exklusive bilaga

Nyckelord: Arbetsmiljö, patientsäkerhet, sjuksköterska, omvårdnad

Introduktion: Sjuksköterskan har en skyldighet att skydda patienten från skada, trots detta

rapporteras cirka 100 000 fall av vårdskador varje år. Det är konstaterat att arbetsmiljön kan ha

inverkan på den patientsäkra vården.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar

patientsäker vård.

Metod: Studien är utformad som en litteraturstudie och utförd enligt Polit och Becks (2012)

flödesschema i nio steg. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. 10

vetenskapliga artiklar identifierades vara relevanta mot studiens syfte, de genomgick en kritisk

granskning och utformar studiens resultat.

Resultat: I databearbetningen identifierades två kategorier: Arbetsbelastning och tidsbrist och

Kommunikation. Dessa framkom vara påverkande för sjuksköterskans utförande av

patientsäker vård.

Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att påverkande faktorer i sjuksköterskans

arbetsmiljö kan medföra konsekvenser för patienterna. Omvårdnad som är nödvändig

prioriteras bort eller utförs inte på grund av brist på tid. Kommunikation, samarbete och

personalbrist upplevde sjuksköterskorna vad negativt associerade med patientsäkerheten.

Innehållsförteckning

Introduktion ......................................................................................................................... 4

Sjuksköterskans profession ............................................................................................... 4

Sjuksköterskans kärnkompetenser ................................................................................. 4

Patientsäkerhet .................................................................................................................. 5

Vårdskador ..................................................................................................................... 5

Sjuksköterskans arbetsmiljö ............................................................................................... 6

Problemformulering ............................................................................................................ 7

Syfte ..................................................................................................................................... 7

Metod ................................................................................................................................... 8

Figur 1: ........................................................................................................................... 8

Litteratursökning ................................................................................................................ 8

Inklusions- och exklusionskriterier .................................................................................. 9

Tabell 1. ......................................................................................................................... 9

Tabell 2 .......................................................................................................................... 9

Urval ................................................................................................................................ 10

Urval 1 .......................................................................................................................... 10

Urval 2 .......................................................................................................................... 10

Urval 3 .......................................................................................................................... 10

Databearbetning ................................................................................................................ 10

Forskningsetiska ställningstaganden .............................................................................. 10

Resultat .............................................................................................................................. 12

Figur 2: ......................................................................................................................... 12

Arbetsbelastning och tidsbrist .......................................................................................... 12

Patientantal och bemanning ......................................................................................... 13

Logistik ......................................................................................................................... 13

Kommunikation ................................................................................................................ 13

Samarbete .................................................................................................................... 14

Diskussion ......................................................................................................................... 15

Resultatdiskussion ........................................................................................................... 15

Metoddiskussion .............................................................................................................. 16

Klinisk betydelse .............................................................................................................. 17

Förslag till fortsatt forskning ............................................................................................. 17

Slutsats ............................................................................................................................ 18

Referenslista ...................................................................................................................... 19

Bilaga 1: Artikelmatris

4

Introduktion Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) definierar en arbetsmiljö som olika förhållanden i ett arbete,

dessa olika förhållanden kan vara tekniska, fysiska, sociala och arbetsuppgifter, lagens syfte är

att förebygga ohälsa och olycksfall samt uppnå en god arbetsmiljö i arbetet. En god

arbetskvalité och god omvårdnad till patienterna kräver en fungerande arbetsmiljö (Hallin &

Danielsson 2007; Aiken et al. 2008).

Sverige upprätthåller en hög kvalité på vården (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] 2011b), trots detta skadas människor varje dag. Det beräknas vara ungefär 110 000 patienter

årligen i Sverige som drabbas av en vårdskada av varierande grad. De mest förekomna

vårdskadorna är vårdrelaterade infektioner, kirurgiska skador, medicineringsfel, trycksår och

fallskador (SKL 2017).

Sjuksköterskans profession Sjuksköterskeprofessionen innebär att sjuksköterskan innehar vetenskaplig kunskap utifrån en

humanistisk människosyn, som innefattar bland annat hälsa och välbefinnande. För

sjuksköterskan räcker inte enbart den vetenskapliga kunskapen, den behöver även kombineras

med det patientnära arbetet (Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] 2009), ämneskunskaper,

personliga färdigheter, värderingar samt etik (SSF 2014b). Sjuksköterskor ansvarar för att

främja god omvårdnad och bidra till att hälsofrämjande metoder används för att människors

hälsa gynnas och bevaras (SSF 2010).

SSF (2014a) beskriver ICN:s etiska kod (International Council of Nurses). Att främja hälsa,

förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande är de fyra ansvarsområden som

sjuksköterskan skall arbeta efter. I vårdarbetet skall sjuksköterskan visa respekt, lyhördhet,

medkänsla, trovärdighet och integritet emot den enskilda individens värderingar,

självbestämmande, vanor och tro, som deras nationalitet, sexuell läggning, ålder, kön, religion

samt funktionsnedsättning eller sjukdom för att ge varje individ lika vård oavsett deras

förutsättningar.

Det är av betydelse att varje sjuksköterska utvecklar ett personligt förhållningssätt till den etiska koden

eftersom all omvårdnad har en etisk dimension och varje sjuksköterska har ett moraliskt ansvar för sitt

bemötande, sina bedömningar och beslut (SSF 2009, s 3).

I Hendersons (1969) omvårdnadsteori är tyngdpunkten att sjuksköterskan skall hjälpa individen

med grundläggande mänskliga behov, för att återvinna individens oberoende. Om oberoende

inte är möjligt att uppnå, är det sjuksköterskans uppgift att tillgodose patientens behov så att

optimal hälsa kan uppnås. Omvårdnaden är bland annat beroende av sjuksköterskans

kompetens och självkännedom och för att omvårdnadens mål skall uppnås behöver

sjuksköterskan skapa en relation till patienten. Sjuksköterskan skall hjälpa individen med

följande mänskliga behov; att upprätthålla en normal andning, äta och dricka, elimination,

upprätthålla en lämplig kroppsställning, vila och sömn, på- och avklädning, upprätthålla

normal kroppstemperatur, kroppshygien, skydda patienten mot våld och infektioner,

kommunicera behov och känslor, utöva sin religion, meningsfull sysselsättning som arbete eller

skapande, finna förströelse och fritidsaktiviteter samt att lära och utbilda patienten.

Sjuksköterskans kärnkompetenser Cronenwett et al. (2007) beskriver de sex kärnkompetenserna som sjuksköterskan och andra

professioner inom vård och omsorg skall arbeta utifrån för att kunna ge en god och säker vård.

De sex kärnkompetenserna består av: Personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad

5

vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård samt informatik. SSF (2017)

uppdaterade sjuksköterskans kärnkompetenser år 2017 med två nya kompetensområden som

ingår i sjuksköterskans yrkesutövning, dessa innefattar ledarskap och pedagogik. Genom

utbildning och kunskap om dessa kärnkompetenser utvecklas en förståelse för den enskilda

individen. Vikten av att arbeta professionellt i bemötandet med patienter, anhöriga och andra

professioner bidrar till att vården utvecklas och att patientsäkerheten stärks (Cronenwett et al.

2007).

Patientsäkerhet Patientsäkerhet innebär att ingen patient skall under några omständigheter komma till skada

under vårdtiden, paragraf 6 innefattar; ”6§ Med patientsäkerhet avses i denna lag skydd mot

vårdskada” (SFS 2010:659).

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) infördes 1 januari 2011 i Sverige, med syfte att leda både

arbetsgivare och arbetstagare till att utföra en säkrare vård. Patientsäkerhetslagen (SFS

2010:659) och Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) är två av de lagar som styr vården.

Regeringen och riksdagen är ansvariga för lagstiftningen och Socialstyrelsen ansvarar för

styrdokument som berör vården (Socialstyrelsen 2017). Vårdpersonal inom alla organisationer

är skyldiga att följa dessa samt att arbeta patientsäkert (SKL 2011a).

Sjukvården skall enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) utövas på det sätt att den

uppfyller kravet på god vård. Arbetet skall utföras i överensstämmelse med vetenskap och

beprövad erfarenhet då personalen är skyldig till att bidra till att hög patientsäkerhet

upprätthålls. Detta innebär att; vården skall upprätthålla en hygienisk standard. Socialstyrelsen

(SOSFS 2015:10) menar att en hygienisk standard skall utföras vid fysisk kontakt med patienter

för att minska risken för smittspridning, exempelvis använda skyddskläder, desinfektera

händerna före och efter kontakt och använda rena arbetskläder. Kraven på god vård innefattar

även; tillgänglighet, respekt för patientens självbestämmande och integritet, skapa en kontakt

mellan patient och sjukvårdspersonal samt att patientens vård tillgodoses med säkerhet (SFS

1982:763).

Vårdskador En vårdskada innebär att sjukvården medfört en skada som orsakat lidande hos individen, som

kunnat förebyggas om adekvata åtgärder vidtagits. Detta avser både psykisk och kroppsligt

lidande, sjukdom samt dödsfall. Om patienten fått en bestående skada, ökat vårdbehov eller

avlidit avses detta som allvarlig vårdskada (SFS 2010:659). Vanliga vårdskador är exempelvis

felaktig behandling för patienten på grund av missade eller sena diagnostiseringar, svåra

infektioner på grund av bristande hygien eller bristande preoperativa förberedelser och trycksår

som orsakas av immobilisering och bristande rutiner (SKL 2011b).

Vårdgivaren ansvarar för att vidta de åtgärder som behövs och förebygga att patienter inte

drabbas av vårdskador (Henderson 1969; SFS 2010:659). Olika händelser som medfört eller

hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada skall omedelbart utredas i verksamheten samt

anmälas till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO), via blanketten Lex Maria. Den

innefattar: vad som inträffat, vilka åtgärder som vidtagits och hur händelsen inträffat (SFS

2010:659).

Socialstyrelsen (2009) belyser att om fler anmälningar rapporteras, medför det att vårdgivarna

blir mer uppmärksammade på patientsäker vård. Vårdgivaren är skyldig till att informera

patienten om den inträffade händelsen samt om vilka åtgärder som vårdgivaren är skyldig att

6

vidta för att det inte skall inträffa igen. Patienten bör även få information om rätten till att begära

ersättning (SFS 2010:659).

Patientsäkerheten fick stort genombrott efter att Kohn et al. (2000) genomförde rapporten To

err is human. I rapporten identifierades upp till 98 000 dödsfall årligen inom slutenvården i

USA på grund av vårdrelaterade skador. Det fick ett stort inflytande i media och belyste att

sjukvården måste bli bättre på att förbättra säkerheten och minska vårdskador.

Markörbaserad journalgranskning (MJG) är ett hjälpmedel för att granska de vårdskador som

uppstått på sjukhus i Sverige. Den innebär att analysera, vidta åtgärder och följa upp för att

stärka patientsäkerheten. Det beräknas vara ungefär 110 000 patienter årligen i Sverige som

drabbas av en vårdskada av varierande grad. Vid ett vårdtillfälle utan skada är patientens

medelvårdtid 6,2 dagar. För varje vårdrelaterad skada blir vård längden på sjukhuset förlängt

med ungefär 8 dagar, vilket genererar till en kostnad på närmare 9 miljarder kronor per år (SKL

2017).

År 2016 rapporterades 16 000 fall till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag [LÖF]

(2017), vilket resulterade i att 607 miljoner kronor betalades ut i skadestånd. Det var en ökning

med 2 % sedan 2015. Enligt Patientskadelagen (SFS 1996:799) har personer som drabbats av

en vårdskada i samband med hälso- och sjukvård rätt till att begära patientskadeersättning.

Antalet inrapporteringar av vårdskada från patienter kommer att öka på grund av att

befolkningen blir äldre och att patientsäkerhetslagen blir mer aktuell (LÖF 2017).

Sjuksköterskans arbetsmiljö Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) definierar en arbetsmiljö som olika förhållanden i ett arbete,

dessa olika förhållanden kan vara tekniska, fysiska, sociala och arbetsuppgifter. Teknik,

arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall inte utsätta arbetstagarna för fysisk eller psykisk

belastning. Variation, social kontakt och samarbete ger ett sammanhang i arbetet, arbetsplatsen

skall uppfylla en sund och säker miljö. Lagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall, samt

uppnå en god arbetsmiljö i arbetet.

Vårdmiljön är utformad efter de behov och arbetssätt som varje vårdavdelning kräver. Patienten

i centrum är ett begrepp som vården skall anpassa miljön efter (Wijk 2010). Sjuksköterskans

nutida omvårdnadsarbete är baserat på Florence principer. Syftet med omvårdnad är att

upprätthålla den bästa möjliga miljön för att främja patientens hälsa (Selanders 2010). Florence

belyste redan på 1800-talet att arbetsmiljön påverkar vårdandet och patientsäkerheten trots detta

är vårdmiljön fortfarande ett relativt nytt forskningsområde (Selanders 2010; Wijk 2010).

Hallin och Danielsson (2007) menar att sjuksköterskans arbetsmiljö är kaotisk och påverkas av

många omgivande faktorer. Florence belyste att faktorer i den fysiska miljön i form av luft,

värme, ljus och den sociala miljön i form av möte med patienter var viktiga (Selanders 2010;

Wijk 2010).

Arbetstagarna på arbetsplatsen ska ha möjlighet att medverka i förändringar och utvecklingar i

sitt arbete, det genererar bland annat ett samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare (SFS

1977:1160). Arbetsgivare är skyldiga att vidta åtgärder på arbetsplatsen för att förebygga

olycksfall och ohälsa exempelvis skall arbetsgivaren planera, leda och kontrollera arbetsmiljön

för att upprätthålla en god arbetsmiljö. Om arbetsskador uppkommer, är arbetsgivaren pliktad

till att utreda och vidta åtgärder för att det inte skall upprepas (SFS 1977:1160).

Arbetsmiljöverket [AFS] (2015:4) har sedan april 2016 givit ut en ny föreskrift som skall främja

en god arbetsmiljö.

7

Problemformulering Sjuksköterskan har idag många olika ansvarsområden och arbetsuppgifter i omvårdnadsarbetet,

där patientsäkerheten är ett viktigt område. Trots att lagar och författningar styr hur vården skall

utformas, rapporteras mer än 100 000 fall av vårdskador i Sverige varje år. Vilket resulterar i

längre vårdtid för patienterna på sjukhus som därmed medför ökade kostnader för vården.

Sjuksköterskans arbetsmiljö kan utgöra ett hinder i den patientsäkra vården. Vilket Florence

belyste redan på 1800-talet att sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar vårdandet och

patientsäkerheten.

Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar

patientsäker vård.

8

Metod Studien utformades som en litteraturstudie. Det innebar att data samlades in med hjälp av

existerande forskning i form av vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod.

Studien utgick ifrån en tydligt formulerad fråga som besvarades genom att identifiera, välja,

värdera och analysera forskning som var relevant för ämnet (Forsberg & Wengström 2013).

Studien använde sig av Polit och Becks (2012) flödesschema i nio steg. Flödesschemat är fritt

översatt till svenska, se figur 1.

Figur 1: Polit och Beck (2012) flödesschema; fritt modifierad.

Litteratursökning Litteratursökningen inleddes med steg 1 enligt Polit och Becks (2012) flödesschema, vilket

innebar att ett syfte formulerades. I steg 2 genomfördes sökningarna i de valda databaserna

CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och PubMed (Public

Medline). Dessa databaser var enligt Polit och Beck (2012) relevanta för att söka

evidensbaserad forskning inom området omvårdnad. Sökord valdes ut samt en sökstrategi

utformades utifrån litteraturstudiens syfte. De sökord som användes var ”Patient Safety”,

”Work environment” och Nurs*.

Data samlades in från databaserna med hjälp av de valda sökorden som enligt Polit och Beck

(2012) genomfördes i steg 3. I PubMed användes sökordet; ”Patient safety” i form av Medical

Subject Headings (MeSH). ”Work environment” och ”Nurs*” söktes i fritext då PubMed inte

hade ämnesord för dessa sökord. I CINAHL valdes sökorden ”Patient safety” och ”Work

environment” i form av Major Heading (MH). ”Nurs*” söktes i fritext. I båda databaserna

användes funktionen Explode (*) till ämnesordet Nurs för att få underliggande ämnesord.

Resultatet av sökningarna presenteras i tabell 1 och 2. Sökningen visar både resultat av enkla

sökningar och i kombination med varandra. I kombinationssökningen användes boolesk

operatör, AND. Booleska operatörer används enligt Polit och Beck (2012) i de flesta databaser

för att minska bredden av en sökning. Externa dubbletter presenteras i tabellerna i form av ((x)),

inga interna dubbletter identifierades.

9

Inklusions- och exklusionskriterier Litteraturstudien inkluderade vetenskapliga artiklar som var peer-review. Vilket enligt Polit och

Beck (2012) innebar att de var vetenskapligt granskade och godkända för att säkerställa att

insamlad data var av hög kvalité. Datainsamlingen baserades på allmänsjuksköterskor.

Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och publicerade mellan år 2013 - 2017. Review

artiklar exkluderades.

Tabell 1. Sökning i CINAHL 17-09-08

Tabell 2. Sökning i PubMed 17-09-08

10

Urval

Urval 1

Enligt Polit och Becks (2012) flödesschema utfördes urval 1 i steg 4. Titel och abstrakt

granskades utifrån det valda syftet för att finna lämplig och relevant forskning till

litteraturstudien. Totalt granskades 307 artiklar. De artiklar som exkluderades var antingen

dubbletter, review artiklar eller saknade relevans mot studiens syfte. Externa dubbletter

exkluderades, interna dubbletter identifierades ej. Externa dubbletter resulterade i 3 artiklar,

detta redovisas i tabell 2. De artiklar som återstod efter exkluderingen var totalt 37 stycken. 22

artiklar från CINAHL och 15 artiklar från PubMed.

Urval 2 De 37 artiklar från urval 1 lästes grundligt igenom. Syftet, metoden och resultatdelen i artiklarna

jämfördes med studiens valda syfte och inklusion- och exklusionskriterier. De artiklar som inte

uppfyllde inklusionskriterierna exkluderades på grund av att syftet inte var relevant eller

inkluderade specialistsjuksköterskor. En manuell sökning genomfördes efter läsning av tidigare

studier och referenslistor som inkluderades till i urval 2, se tabell 2.

Totalt exkluderades 25 artiklar, vilket resulterade i 13 artiklar i urval 2, fyra från PubMed, åtta

från CINAHL och en från manuell sökning. Urval 2 tillämpas i Polit och Becks (2012)

flödesschema enligt steg 5 och 6.

Urval 3

De utvalda artiklarna var av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Kvaliteten hos de valda

artiklarna från urval 2 granskades som enligt Polit och Beck (2012) sker i steg 7, med hjälp av

granskningsprotokollen för kvalitativa artiklar, “Guide to an Overall Critique of a Qualitative

Research Report” och för kvantitativa artiklar “Guide to an Overall Critique of a Quantitative

Research Report”. Efter kvalitetsgranskningen kvarstod 10 artiklar. Tre artiklar exkluderades

på grund av att forskningsetiken inte var redovisad i respektive studie.

Databearbetning Databearbetningen genomfördes enligt Polit och Becks (2012) flödesschema i steg 8.

Artiklarna granskades och bearbetades utifrån studiens syfte för identifiering av relevanta

kategorier till resultatet.

Databearbetningen inleddes med att enskilt läsa varje artikel ett flertal gånger för att få en

förståelse av varje artikels innehåll. Därefter diskuterades artiklarna tillsammans för att

säkerhetsställa att all relevant data identifierats utifrån studiens syfte. Varje artikel märktes med

siffror och för att inte missa relevant data markerades texten med färgpennor. Utifrån den

markerade texten formulerades primärkategorier på post- it- lappar, totalt 105 stycken. Varje

post- it- lapp innehöll information om resultat från varje artikel och primärkategorier som

uppstod relaterat till studiens syfte. Därefter tolkades och sorterades kategorierna som enligt

Forsberg och Wengström (2012) var en bra metod för att hitta gemensamma kategorier. Detta

resulterade i två kategorier och tre underkategorier som redovisas i figur 2. Resultatet

sammanställdes och bearbetades systematiskt till studiens resultat, detta följde steg 9 enligt

Polit och Becks (2012) flödesschema.

Forskningsetiska ställningstaganden Detta arbete har använt sig av peer review artiklar, lagar, författningar och facklitteratur. Enligt

Forsberg & Wengström (2012) skall peer review artiklarna vara granskade av en etisk

11

kommitté. Inget innehåll har plagierats, förvrängts eller förfalskas, till detta användes ordböcker

och lexikon för att undvika misstolkningar. Citat som används i resultatet har skrivits på det

ursprungliga språket för att öka trovärdigheten. Primärkällor användes för att undvika

feltolkningar, korrekt källhänvisning samt att all bearbetad fakta redovisas i referenslistan

(Vetenskapsrådet 2016).

12

Resultat Litteraturstudiens syfte var att belysa hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäker

vård. Resultatet i denna litteraturstudie har baserats på 10 vetenskapliga artiklar, fem

kvantitativa, tre kvalitativa och två av mixad metod. Artiklarnas sammanfattade innehåll

presenteras i artikelmatriser, se bilaga 1. Kategorier som identifierades under bearbetningen

resulterade i två kategorier och tre underkategorier som presenteras i figur 2. Kategorier som

identifierades var Arbetsbelastning och tidsbrist med underkategorier Patientantal och

bemanning och Logistik. Kommunikation med underkategori Samarbete.

Figur 2: Kategorier med tillhörande underkategorier.

Arbetsbelastning och tidsbrist Sjuksköterskans dagliga arbetsbelastning var starkt förknippat med bristande patientsäkerhet

på sjukhus (Van Bogaert et al. 2014; Camargo Tobias et al. 2016; Van Bogaert et al. 2017).

Arbetet upplevdes som påfrestande och tungt (Atefi et al. 2014). Stresstålighet var en viktig

egenskap hos sjuksköterskan för att kunna hantera påfrestande situationer (Atefi et al. 2014;

Van Bogaert et al. 2017). För en nyexaminerad sjuksköterska kan arbetsbelastningen vara

överväldigande (Van Bogaert et al. 2017). Sjuksköterskor behövde hantera flera arbetsuppgifter

under tidspress, bland annat dokumentation och telefonsamtal, det ansågs inte vara patientsäkert

(Atefi et al. 2014; Van Bogaert et al. 2017), dock menar erfarna sjuksköterskor att man måste

lära sig hantera hög arbetsbelastning för att klara av arbetet (Van Bogaert et al. 2017). Kvalitén

på omvårdnadsarbetet påverkades negativt på grund av hög arbetsbelastning (Van Bogaert et

al. 2014). Sjuksköterskorna belyste att de ofta missade försämringar i symtom och tecken hos

sina patienter på grund av bristande tid (Camargo Tobias et al. 2016; Van Bogaert et al. 2017).

Dokumentation utgör en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter (Steege & Dykstra 2016;

Van Bogaert et al. 2017). Det upplevdes vara tidskrävande på grund av att sjuksköterskorna

oftast måste dokumentera på flera platser i journalsystemet (Steege & Dykstra 2016).

Dokumentation förekommer både i pappersjournal och elektronisk journal. Det medförde en

ökad arbetsbelastning och en sämre patientsäkerhet (Van Bogaert et al. 2017). Patienterna blev

lidande på grund av att tiden sjuksköterskor spenderade på dokumentation resulterade i mindre

tid för omvårdnad (Atefi et al. 2014). Sjuksköterskorna upplevde även att journalsystemen ofta

ändras, vilket medförde mer arbete för sjuksköterskorna (Van Bogaert et al. 2017). Brist på

13

datorer (Steege & Dykstra 2016; Van Bogaert et al. 2017) medförde att arbetet blev förskjutet

och ökade arbetsbelastningen (Steege & Dykstra 2016).

Arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskor psykiskt och var kopplat med patientsäker vård

(Kirwan et al. 2013; Van Bogaert et al. 2014; Louch et al. 2016; Steege & Dykstra 2016). En

hög och långvarig arbetsbelastning orsakade trötthet, huvudvärk, frustration och negativitet hos

sjuksköterskorna (Van Bogaert et al. 2017). I Van Bogaert et al. (2014) studie var syftet bland

annat att undersöka hur sjuksköterskans arbetsmiljö, arbetsegenskaper och utbrändhet

påverkade sjuksköterskans arbete. Det visade sig att 10% (n=1108) av studie deltagarna var

missnöjda med sin nuvarande arbetsplats och arbetsresultat.

Patientantal och bemanning

Antalet sjuksköterskor per arbetspass var signifikant förknippat med patientsäker vård (Ball et

al. 2014; Smeds Alenius et al. 2014; Toode et al. 2015; Louch et al. 2016; Camargo Tobias et

al. 2016). Sjuksköterskorna upplevde att ökad bemanning minskade arbetsbelastningen på

grund av att antalet patienter per sjuksköterska minskade (Toode et al. 2015; Louch et al. 2016).

Vid hög patientomsättning, i genomsnitt 11,67 patienter per sjuksköterska var det vanligt att

omvårdnad till patienterna gick förlorad (Ball et al. 2014.) Ökat antal arbetsuppgifter

resulterade i mindre tid tillsammans med patienterna (Steege & Dykstra 2016; Atefi et al. 2014;

Van Bogaert et al. 2017). Både sjuksköterskor och patienter upplevde den begränsade kontakten

mellan sjuksköterskan och patienten som negativt (Van Bogaert et al. 2017).

Hög patientomsättning medförde mer arbete som sjuksköterskan skall utföra under tidspress

(Van Bogaert et al. 2017). Majoriteten av respondenterna (86%) rapporterade att minst 1 av 13

omvårdnadsåtgärder inte utfördes på grund av tidsbrist (Ball et al. 2014). Information och

utbildning, uppdatering av patientens vårdplan och uppföljning efter medicinsk behandling var

omvårdnadsåtgärder som gick förlorade (Ball et al. 2014; Van Bogaert et al. 2017). Det ansåg

sjuksköterskorna var ett misslyckande i deras omvårdnadsarbete (Van Bogaert et al. 2017). När

sjuksköterskorna ansvarade för många patienter, upplevde de att en god omvårdnad inte kunde

utföras, vilket medförde att patienterna blev lidande (Atefi et al. 2014; Louch et al. 2016). En

sjuksköterska förstärkte känslan av den bristande tiden relaterat till det stora antalet patienter

”You have to set priorities and the first thing you loose are the opportunities for social

interaction with patients” (Van Bogaert et al. 2017, s. 11).

Logistik

Sjuksköterskor uppfattade att patientrummen inte var tillräckligt stora för att rymma nödvändig

utrustning (Steege & Dykstra 2016). De upplevde även att medicinsk utrustning inte alltid

fungerade, var tillräcklig till det stora antalet patienter (Atefi et al. 2014; Van Bogaert et al.

2017) och var placerade långt bort från vårdmiljön (Steege & Dykstra 2016), det ökade

arbetsbelastningen och den patientsäkra vården (Atefi et al. 2014; Van Bogaert et al. 2017).

Kommunikation Kommunikationen mellan sjuksköterskorna på avdelningen påverkade patientsäkerheten, på

grund av att sjuksköterskorna ofta diskuterade öppet om patienterna (Camargo Tobias et al.

2016). Då sjuksköterskorna arbetade under stressiga förhållanden upplevde de frustration och

kommunicerade med en kort och irriterad ton emot varandra, det orsakade dålig stämning på

avdelningen (Van Bogaert et al. 2017).

Sometimes workload is so overwhelming that you have to express

your opinion so badly, but meanwhile it is a loss of your energy too

14

(Van Bogaert et al. 2017, s. 9).

Det finns en risk för att leverera en lägre patientsäkerhet när patienter flyttas mellan avdelningar

och vid skiftbyte, sjuksköterskor menade att viktig information missades i överrapporteringar

(Smeds Alenius et al. 2013). Generellt upplevdes kommunikationen på avdelningen vara bättre,

jämförelse med kommunikationen mellan andra avdelningar (Toode et al. 2015). Förändring av

kommunikation upplevdes vara nödvändig på grund av att rutiner saknades för hantering av

situationer då patientsäkerheten brister (Camargo Tobias et al. 2016).

Samarbete Sjuksköterskor upplevde att deras chefer inte var stödjande och samarbetsvilliga (Atefi et al.

2014; Van Bogaert et al. 2017). Sjuksköterskor upplevde att för tunga scheman förhindrar

möjligheten till att gå på föreläsningar och klinisk träning för att uppdatera sin kunskap (Atefi

et al. 2014). Sjuksköterskorna ansåg att cheferna borde bli bättre på att utbilda personalen för

att förbättra den patientsäkra vården (Camargo Tobias et al. 2016). En bra utbildning och en

positiv arbetsmiljö ökade patientsäkerheten (Kirwan et al. 2013).

Sjuksköterskorna upplevde att cheferna inte lyssnade på personalens problem, till exempel när

konflikter uppstod mellan sjuksköterska och patient/anhörig, det medförde stress och

missnöjdhet i arbetet (Atefi et al. 2014). Frustration uppstod då sjuksköterskorna försökte

uppfylla patienternas förväntningar och organisationens krav, på grund av att beslut fattades

utan att rådfråga med deras personal (Steege & Dykstra 2016; Van Bogaert et al. 2017). 15%

(n=9236) av studiedeltagarna upplevde att sjukhusledningen inte visade prioriteringar angående

patientsäkerheten (Smeds Alenius et al. 2014).

Psykisk påfrestning medförde att de inte vågade rapportera om något gått fel i arbetet (Kirwan

et al. 2013; Toode et al. 2015; Van Bogaert et al. 2017). Sjuksköterskor upplevde rädsla

(Kirwan et al. 2013; Camargo Tobias et al. 2016; Van Bogaert et al. 2017), ångest och

skuldkänslor (Toode et al. 2014) på grund av konsekvenserna (Kirwan et al. 2013; Toode et al.

2015; Van Bogaert et al. 2017). Om sjuksköterskor rapporterade missade omvårdnadsåtgärder

upplevde de att deras misstag hålls emot dem (Smeds Alenius et al. 2014; Camargo Tobias et

al. 2016). Vanliga åtgärder sjuksköterskorna inte utförde var säkerhetsrutiner exempelvis

patientidentifikation och fallförebyggande åtgärder (Van Bogaert et al. 2017).

Sjuksköterskor tillfrågades hur ofta de rapporterat in en vårdskada det senaste året. En tredjedel

svarade att de inte rapporterat något, en fjärdedel rapporterade in minst fem händelser (Kirwan

et al. 2013). Ökad inrapportering av vårdskador stärker sjuksköterskans motivation till att arbeta

patientsäkert (Kirwan et al. 2013). Sjuksköterskorna ansåg att motivationen på arbetsplatsen

var viktig. De sjuksköterskor som upplevde att de hade inflytande på arbetsplatsen genererade

i fler rapporterade vårdbrister och upplevde att de kunde utföra en patientsäker vård (Toode et

al. 2015).

Patienterna blev lidande på grund av att sjuksköterskor är beroende av ordinationer från läkare

exempelvis vid smärtstillande behandling (Atefi et al. 2014). Relationen mellan sjuksköterskor

och läkare hade en stark koppling till ökad patientsäkerhet (Smeds Alenius et al. 2014). Dock

upplevdes brist i samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare, vilket var frustrerande för

sjuksköterskorna på grund av att de ansåg sig inte ha tillräcklig kontroll över arbetet (Atefi et

al. 2014; Van Bogaert et al. 2017). Sjuksköterskor upplevde att läkare inte lyssnade, trots att

sjuksköterskor spenderade mer tid med patienterna (Atefi et al. 2014).

15

Diskussion Litteraturstudiens syfte var att belysa hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäker

vård. Resultatet visade att sjuksköterskans arbetsmiljö påverkade den patientsäkra vården

genom olika förhållanden, framförallt mellan antalet patienter per sjuksköterska, bristande

bemanning och dålig kommunikation. Detta orsakade att viktiga omvårdnadsinterventioner

med patienterna missades och patienterna blev lidande.

Resultatdiskussion

Litteraturstudiens resultat visar att förhållandet mellan bemanning och antalet patienter per

sjuksköterska har stor påverkan på patientsäkerheten. Detta beror på att sjuksköterskor missar

omvårdnadsåtgärder relaterat till den höga arbetsbelastningen och den bristande tiden, som ofta

orsakas av antalet arbetsuppgifter. Annan forskning bekräftar även detta då det visat sig att

sjuksköterskans arbetsbelastning leder till tidsbrist för att utföra omvårdnadsåtgärder (Roch et

al. 2014).

Det framkommer att information och utbildning till patienter inte prioriteras vid hög

arbetsbelastning. Detta identifieras även i andra studier då tidsbrist leder till att sjuksköterskor

tvingas omprioritera omvårdnadsåtgärder och göra bortprioriteringar, vilket är en direkt

patientsäkerhetsrisk (Hinno et al. 2012; Roch et al. 2014). Henderson (1969) menade att

sjuksköterskan behöver ha en relation med patienten för att kunna bedöma individens behov av

omvårdnad, för att på så sätt hjälpa patienten att uppnå oberoende.

Personalbrist har ett negativt inflytande på den patientsäkra vården. Sjuksköterskor upplever att

ökad bemanning vid hög arbetsbelastning ger möjligheten att leverera bättre patientsäkerhet.

Vårdpersonalen hinner exempelvis med att mobilisera patienterna efter operation för ett

snabbare tillfrisknande. Nedskärning av personal försämrar patientsäkerheten. Bemanningen

bör utformas efter behov och inte utifrån förra årets budget (Nordin 2015). Det framkom att i

Sverige beräknas det vara ungefär 110 000 patienter om året som drabbas av en vårdskada som

resulterar i en högre kostnad för sjukhus (SKL 2017).

Patienter som dör inom 30 dagar efter en vårdskada minskar med cirka 14% om en god

arbetsmiljö upprätthålls (Aiken et al. 2008). Ytterligare forskning visar att sambandet mellan

antal patienter per sjuksköterska ökar dödligheten med 7% (Aiken et al. 2008, 2014). På sjukhus

där sjuksköterskor ansvarar för 8 patienter ökar dödligheten med 1,26% i jämförelse med

sjukhus där sjuksköterskor ansvarar för 4 patienter (Aiken et al. 2008). Detta bekräftar även

annan forskning där sjuksköterskor som ansvarar för mer än 10 patienter (i jämförelse med 5

patienter per sjuksköterska) ökar risken för vårdskador (Hinno et al. 2012). Detta går emot

patientsäkerhetslagen som innebär att ingen patient skall under några omständigheter komma

till skada under vårdtiden (SFS 2010:659).

Det framgår att sjuksköterskor känner sig rädda för att rapportera fel som uppstått på grund av

konsekvenser. Annan forskning visar att sjuksköterskor är oroliga att misstag de gjort kommer

att medföra konsekvenser, dessutom kände de sig osäkra på vilken typ av händelse som skall

rapporteras på grund av bristande information (Joengeun et al. 2007). Att lära sig från misstag

som uppstått, medför att patientsäkerheten ökar. Därför är det viktigt att rapportera fel för att

misstaget inte skall uppstå igen, vilket minimerar rädslan för skuldbeläggning (Nordin 2015).

Socialstyrelsen (2009) belyser att det är viktigt att rapportera fel som uppstår i vården för att på

så sätt ta lärdom och se till att de inte sker igen. Vårdpersonal har en skyldighet till att direkt

anmäla en vårdskada som uppstått eller hade kunnat uppstått till IVO (SFS 2010:659).

16

Sjuksköterskor upplever att viktig information missas i överrapporteringar. Annan forskning

förtydligar svårigheten för sjuksköterskor att rapportera vid arbetsdagens slut. Det finns många

distraktioner som leder till ouppmärksamhet både för förmedlare och mottagare. Förbereda

mediciner, inskrivning av nya patienter, slutföra daganteckningar, svara i telefonen och föra

dialog med patient/anhörig är några distraktioner sjuksköterskan utsätts för.

Överrapporteringarna sker oftast under tidspress (Sabet Sarvestain et al. 2014).

Resultatet visar att chefer många gånger inte var samarbetsvilliga, de genomförde bland annat

förändringar utan samtycke från personalen. Nordin (2015) beskriver att samarbetet mellan

arbetstagare och chefer har stor inverkan på sjuksköterskans uppfattning och attityd till arbetet.

Positiv attityd genererar till ett bättre förhållningsätt till patientsäker vård. Ytterligare forskning

visar att chefernas närvaro, respekt och öppenhet har stort inflytande på omvårdnadsarbetet.

Dock är många informanter skeptiska över att chefer har ett stort inflytande på organisationen

och resursfördelningen (Roch et al. 2014). Sjuksköterskorna föreslår att cheferna skall vara mer

involverade i patientsäkerheten, exempelvis genom möten där fall av vårdskador kan

diskuteras. Det krävs mod och support till personalen när incidenter inträffar och se till att

arbetsmiljön upplevs säker (Nordin 2015). Sjuksköterskor upplever att avdelningscheferna bryr

sig mer om att spara pengar än att förbättra patientsäkerheten (Jeongeun et al. 2007).

Sjuksköterskorna upplever att medicinsk utrustning inte alltid fungerar, finns tillgänglig eller

är tillräcklig till det stora antalet patienter. Även patienternas rum uppleves vara för små. Enligt

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska det finnas den utrustning samt lokaler som

behövs för personalen skall kunna ge god vård.

Metoddiskussion Litteratursökningen i denna studie genomfördes enligt Polit och Becks (2012) flödesschema i

nio steg. Fördelar var att arbetet blev utfört på ett strukturerat sätt. Dock anses det var en nackdel

med att modellen är skriven på engelska på grund av att feltolkningar kunde ske. Databaserna

som användes i litteratursökningen var PubMed och CINAHL, som enligt Forsberg och

Wengström (2012) var lämpliga för att finna forskning inom området omvårdnad.

De ämnessökord som valdes till studien grundade sig på studiens syfte. I CINAHL användes

”Patient Safety” och ”Work environment”. Dessa sökord var väsentliga för att identifiera

relevant forskning till studies syfte. I PubMed användes även ämnessökordet “Patient Safety”.

“Work environment” var inte möjligt att söka som ämnesord utan fick sökas i fritext.

Ämnesorden job description och environment testades för att komma närmare arbetsmiljö.

Ämnesorden togs bort från söktabellen på grund av att det gav mindre resultat och exkluderade

relevanta artiklar. Detta anses inte ha någon påverkan på studiens resultat, eftersom Work

environment som fritext gav fler artiklar som stämde överens med studiens syfte. Statens

beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2017) beskriver att man använder

fritextord till att identifiera liknande ord som förekommer i artiklarnas referenser och abstrakt.

Litteraturstudien hade ett stort forskningsområde, därför användes boolesk operator “AND” i

sökningarna tillsammans med kombinerade sökord. Polit och Beck (2012) beskriver att boolesk

operatör ”AND” hjälper till att specificera och begränsa sökresultatet. Detta medförde att det

blev lättare att finna artiklar som hade relevans till litteraturstudiens syfte. Nackdelen med att

använda “AND” i sökningarna var att artiklar som kunde vara relevant till studiens syfte föll

bort på grund av att det inte använt de ämnesord som författarna använde i sökningarna.

17

I båda databaserna söktes Nurs* i fritext med explode (*). Fördelen med denna typen av sökning

var att majoriteten av träffarna innefattade sjuksköterskor. Dock upptäcktes det i urval 2 att det

var en nackdel med denna typen av sökning. Detta var på grund av att Nurs* inte bara innefattar

allmänsjuksköterskor, utan sökningen gav många träffar på exempelvis barnmorskor och

intensivvårdssjuksköterskor.

De artiklar som inkluderades i studien skulle vara peer-review granskade, baserade på

allmänsjuksköterskor, skrivna på engelska och vara publicerade mellan år 2013 - 2017. Review

artiklar exkluderades. Under bearbetningen av artiklarna noterades det att begränsningen av

publiceringsåret var under en kort tidsperiod, på grund av att det identifierades ytterligare

relevant forskning till studiens resultat vid närmare granskning av artiklarnas referenser. En ny

sökning av de kombinerade sökorden testades i CINAHL med publicerings år mellan 2007 –

2017, det resulterade 335 artiklar. Detta ansågs vara för omfattande för att hinna primärgranska

artiklarna. Studiens resultat anses inte blivit annorlunda om fler artiklar identifierats, dock hade

ytterligare relevant forskning kunna stärka studiens resultat.

I urval 1 skulle artiklar vars sammanfattning som inte svarade på studiens syfte exkluderas

(Polit & Beck 2012). Detta var en effektiv metod för att finna de artiklar som innehöll relevant

data. En nackdel med denna typ av metod kan ha betytt att relevant data sorterades bort på

grund av att sammanfattningen av artiklarna kunde ha antytt något annat än vad som kunde

återfinnas i artikeln. Detta betyder att resultatartiklar kan ha missats. Dock är sannolikheten låg

för att resultatet skall ha blivit påverkat.

Artiklarna som används i resultatet är baserat på forskning från olika länder: Iran (n=1), Irland

(n=1), USA (n=1), Belgien (n=2), Brasilien (n=1), Storbritannien (n=2), Sverige (n=1) och

Estland (n=1). Att forskningen kommer ifrån olika delar av världen kan öka trovärdigheten

(Forsberg & Wengström 2012) och skulle kunna betyda att resultatet kan vara överförbart

globalt. Dock kan arbetssituationen se olika ut i olika världsdelar på grund av att lagar och

ekonomiska förutsättningar, det kunde ha påverkat deltagarna och resultatet.

Klinisk betydelse Resultatet visar att sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar omvårdnadsarbetet och därmed

patientsäkerheten. Genom att tydliggöra dessa faktorer vill författarna öka medvetenheten om

vilka patientsäkerhetsrisker som sjuksköterskan både omedvetet och medvetet utsätter sina

patienter för, relaterat till den höga arbetsbelastningen.

Genom att öka medvetenheten hos sjuksköterskorna gällande patientsäkerheten, leder det

förhoppningsvis till att sjuksköterskor tänker en gång extra när de tvingas bortprioritera

omvårdnadsåtgärder. Organisationen behöver bli bättre på att involvera personalen för att

främja ett patientsäkert klimat. Detta kan ske genom kontinuerliga möten och utbildningar i

patientsäkerhet och kan i sin tur leda till att patientsäkerheten stärks.

Förslag till fortsatt forskning Sjuksköterskor har idag har för många patienter och för lite tid till att utföra en god patientvård.

Förslag till nya studier kan vara att undersöka hur omvårdnaden och patientsäkerheten skulle

se ut om förutsättningarna för sjuksköterskor vore annorlunda. Exempelvis om färre patienter

per sjuksköterska skulle leda till mer tid till omvårdnadsarbete och skulle då sjuksköterskorna

uppleva sjukvården mer säker?

18

Slutsats Sammanfattningsvis påvisar resultatet att bristande bemanning, tidsbrist, kommunikation och

samarbete påverkar sjuksköterskan att utföra en patientsäker vård. Dessa delar i resultatet har

förödande konsekvenser för patienten och sjukvården. Patienter har inte alltid möjlighet till att

påverka förutsättningarna i vårdmiljön. Sjuksköterskan är skyldig till att följa lagar och

författningar för att inte orsaka skada hos sina patienter. Dock påvisar resultatet att

sjuksköterskans arbetsmiljö kan medföra att patienterna drabbas av vårdskada.

Organisationen har en bestämmande roll i arbetsmiljön som många gånger gör mer skada än

nytta. Nedskärningar av personal, ökat patientantal och bristande resurser orsakar tidsbrist och

leder till att sjuksköterskan upplever trötthet och utmattning, detta i sin tur kan medföra att fel

uppstår i vården. Osäkerhet och rädsla för konsekvenser leder till att sjuksköterskorna inte vågar

rapportera när de uppstår något fel. Konsekvensen av detta medför att avdelningen ej kan ta

lärdom av den bristande patientsäkerheten och på så sätt främja en patientsäker vård.

19

Referenslista (referenser med * ingår i resultatet)

Aiken, L.H., Clarke, S.P., Sloane, D.M., Lake, E.T. & Cheney, T. (2008). Effects of Hospital

Care Environment on Patient Mortality and Nurse Outcomes. The journal of nursing

administration, 38(5), 223-229.

Aiken, L.H., Sloane, D.M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., Griffihs, P., Busse, R. & Mchugh,

M.D. (2014). Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries:

a retrospective observational study. The Lancet, 383(9931), 1824–1830. doi:

https://doi.org/10.1016/S0140-6736(13)62631-8

Arbetsmiljöverket [AFS] (2015:4). Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm:

Arbetsmiljöverket.

*Atefi, N., Abdullah, K.L., Wong, L.P. & Mazlom, R. (2014). Factors influencing registered

nurses perception of their overall job satisfaction. International Nursing Review, 61(3), 352-

360. doi: 10.1111/inr.12112

*Ball, J.E., Murrells, T., Rafferty, A.M., Morrow, E. & Griffiths, P. (2014). ´Care left undone´

during nursing shifts: associations with workload and perceived quality of care. BMJ Quality

& Safety, 23(2), 116-126. doi: 10.1136/bmjqs-2012-001767

*Camargo Tobias, G., Queiroz Bezerra, A.L., Alves Moreira, I., Tanferri de Brito Paranaguá,

T. & Bauer de Camargo Silvia, A.E. (2016). Knowledge of nurses on the culture of patient

safety in university hospital. Journal of Nursing, 10(3), 1071-1079. doi: 10.5205/reuol.8702-

76273-4-SM.1003201617

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sullivan. D.

& Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122-131.

doi: 10.1016/j.outlook.2007.02.006

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2012). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

Hallin, K. & Danielson, E. (2007). Registered nurses’ experiences of daily work, a balance

between strain and stimulation: A qualitative study. International journal of nursing studies,

44(7), 1221-1230. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2006.05.011

Henderson, V. (1969). Basic Principles of Nursing care. 5. uppl. Geneva: International Council

of Nurses.

Hinno, S., Partanen, P. & Vehviläinen-Julkunen, K. (2012). Nursing activities, nurse staffing

and adverse patient outcomes as perceived by hospital nurses. Journal of Clinical Nursing,

21(11-12), 1584–1593. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03956.x

Jeongeun, K., Kyungeh, A., Minah, K.K. & Sook, H.Y. (2007). Nurses’ Perception of Error

Reporting and Patient Safety Culture in Korea. Western Journal of Nursing Research, 29(7),

827-844. doi: 10.1177/0193945906297370

20

*Kirwan, M., Matthews, A. & Scott, A. (2013). The impact of the work environment of nurses

on patient safety outcomes: A multi-level modelling approach. International Journal of Nursing

Studies, 50(2), 253-263. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2012.08.020

Kohn, L.T., Corrigan, J.M. & Donaldson, M.S. (2000). To err is human: Building a Safer

Health System [Elektronisk]. Washington D C: National Academies press.

*Louch, G., O´Hara, J., Gardner, P. & O´Connor, D-B. (2016). The daily relationships between

staffing, safety perceptions and personality in hospital nursing: A longitudinal on-line diary

study. International Journal of Nursing Studies, (59), 27–37. doi:

10.1016/j.ijnurstu.2016.02.010

LÖF (2017). Anmälningar till LÖF 2016 - för hela Sverige. http://lof.se/wp-

content/uploads/Statistik-2016-Hela-Sverige.pdf [2017-10-02]

Nordin, A. (2015). Patient safety culture in hospital settings: measurements, health care staff

perceptions and suggestions for improvement. Diss. Karlstad: Karlstads universitet.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health | Lippincott Williams & Wilkins.

Roch, G., Dubois, C. A. & Clarke, S. P. (2014). Organizational Climate and Hospital Nurse’s

Caring Practices: A Mixed- Methods Study. Research in nursing & health, 37(3), 229-240. doi:

10.1002/nur.21596

Sabet Sarvestain, R., Moattari, M., Nikbakht Nasrabadi, A., Momennasab, M. & Yektatalab, S.

(2014). Challenges of nursing handover: A qualitative study. Clinical Nursing Research, 24(3),

234-252. doi: 10.1177/1054773813508134

Selanders, L.C. (2010). The power of environmental adaptation: Florence Nightingale´s

original theory for nursing practice. Journal of Holistic Nursing, 28(1), 81–88. doi:

10.1177/0898010109360257

SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 1996:799. Patientskadelag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.

*Smeds Alenius, L., Tishelman, C., Runesdotter, S. & Lindqvist, R. (2014). Staffing and

resource adequacy strongly related to RN´s assessment of patient safety: a national study of

RNs working in acute-care hospitals in Sweden. BMJ Quality & Safety, 23(3), 242–249. doi:

10.1136/bmjqs-2012-001734

Socialstyrelsen (2009). Nationella indikationer för god vård – Hälso- och

sjukvårdsövergripande indikatorer – Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17797/2009-11-5.pdf [2017-

09-25]

21

Socialstyrelsen (2017). Centrala lagar och föreskrifter.

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/centrala-lagar-och-foreskrifter.

[2017-05-18]

SOSFS 2015:10. Basal hygien i vård och omsorg.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19819/2015-5-10.pdf [2017-

10-27]

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2017). Vår metod. Stockholm:

Statens beredning för medicinsk utvärdering.

*Steege, L.M. & Dykstra, J.G. (2016). A macroergonomic perspective on fatigue and coping

in the hospital nurse work system. Applied ergonomics, (54), ss. 19-26. doi:

10.1016/j.apergo.2015.11.006

Sverige Kommuner och Landsting [SKL] (2011a). Säkrare vård och omsorg: Handbok i

grundläggande patientsäkerhetsarbete. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-640-

8.pdf [2017-09-20]

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] (2011b). Minska vårdskadorna.

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/5238.pdf [2017-10-27]

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] (2017). Skador i vården, 2013 - 2016 på nationell

samt region- och landstingsnivå. http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/skador-i-varden-2013-

2016.html [2017-09-25]

Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2009). Sjuksköterskans profession. Stockholm: svensk

sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-

publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf [2017-05-16]

Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2010). Svensk sjuksköterskeförenings strategi för

utbildningsfrågor. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/utbildning-publikationer/strategi.for.utbildnfragor.pdf [2017-09-25]

Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2014a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor

[Elektronisk]. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod 2014.pdf [2017-05-16]

Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2014b). Strategi för kvalitetsutveckling inom omvårdnad.

Stockholm: svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-

publikationer/strategi-for-kvalitetsutveckling-inom-omvardnad.pdf [2017-05-16]

Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

22

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-

legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2017-11-01]

*Toode, K., Routasalo, P., Helminen, M. & Suominen, T. (2015). Hospital nurses’ working

conditions in relation to motivation and patient safety. Nursing Management, 21(10), 31-41.

doi: 10.7748/nm.21.10.31.e1293

*Van Bogaert, P., Timmermans, O., Weeks, S.M., Van Heusden, D., Wouters, K. & Franck, E.

(2014). Nursing unit teams matter: Impact of unit level nurse practice environment, nurse work

characteristics, and burnout on nurse reported job outcomes, and quality of care, and patient

adverse events- A cross sectional surgery. International Journal of Nursing Studies, 51(8),

1123-1134. doi: https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2013.12.009

*Van Bogaert, P., Peremans, L., Van Heusden, D., Verspuy, M., Kureckova, V., Van de

Cruys,Z. & Franck, E. (2017). Predictors of burnout, work engagement and nurse reported job

outcomes and quality of care: a mixed method study. BMC Nursing, 16(5). doi:

10.1186/s12912-0160200-4

Vetenskapsrådet (2016). Oredlighet i forskningen.

https://www.vr.se/etik/oredlighetiforskningen.4.9232df81081e742f7e800049.html [2017-05-

22]

Wijk, H. (2010). Personcentrerad miljö. I Edvardsson, D. (red.) personcentrerad omvårdnad i

teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 75–87.

Seminarieversion

Bilaga 1: Artikelmatris

Författare, årtal, land Titel Syfte Metod Huvudresultat

Atefi N

Abdullah K. L

Wong L. P

Mazlom R.

2014

Iran

Factors influencing

registered nurses

perception of their overall

job satisfaction:

a qualitative study

Syftet med denna studie var att

belysa faktorer som var relaterade

till sjuksköterskans arbetsnöjdhet

så väl som missnöje av arbetslivet

vid kritiskvård på ett stort sjukhus

Metod: Kvalitativ beskrivande studie.

Datainsamling: Tio fokusgrupper,

Semistrukturerad intervjuguide, ljudinspelning

och anteckningar.

Mars – juni 2012.

Urval/ Bortfall: Bekvämlighetsurval. Frivilligt

deltagande.

85 sjuksköterskor deltog och hade minst 2 års

erfarenhet.

Icke-vårdpersonal (tex barnmorskor) och

administrativ personal (huvudsjuksköterskor och

handledare) exkluderades.

Bortfallet var inte redovisat.

Studien visade att hög arbetsbelastning och

brist på sjuksköterskor var viktiga faktorer

som orsakade jobbmissnöje bland

sjuksköterskor.

Ball J. E

Murrells T

Rafferty A-K

Morrow E

Griffiths P

2014

Storbritannien

Care left undone´ during

nursing shifts:

associations with

workload and perceived

quality of care

Syftet med studien var att beskriva

förekomsten av utebliven vård

(som rapporterats av

sjuksköterskor) och utforska

sambandet mellan

sjuksköterskebemanningen,

vårdkvalitén och patientsäkerhets

miljön.

Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie

Datainsamling: Frågeformulär (RN4 CAST)

Januari - september 2010

Urval/ Bortfall:

Stratifierat slumpmässigt urval.

2917 registrerade sjuksköterskor som arbetar

inom 401 generella medicinsk / kirurgiska

avdelningar i 46 akut sjukhus i England

inkluderades. Bortfallet var inte redovisat.

Specialistsjuksköterskor exkluderades

Sjuksköterskor rapporterade att vård som

oftast behövdes, inte utfördes på grund av

otillräcklig tid. Det finns ett starkt

förhållande mellan sjuksköterskornas

bemanningsnivåer och förekomsten av vård

som lämnas ogjord.

Författare, årtal, land Titel Syfte Metod Huvudresultat

Camargo Tobias G

Queiroz Bezerra A. L

Alves Moreira I

Tanferri de Brito Paranaguá. T

Bauer de Camargo Silva A. E

2016

Brasilien

Knowledge of nurses on

the culture of patient

safety in university

hospital

Studien syfte var att:

● Analysera storleken på

patientsäkerhets

kulturen i organisationsramen och

arbetsenheter.

● Beskriv sjuksköterskors kunskap

om patientsäkerhet.

Metod: Kvalitativ beskrivande studie

Datainsamling: Semi strukturerat frågeformulär.

Oktober till december 2011.

Urval/ Bortfall: Bekvämlighetsurval. Studien

omfattade 117 sjuksköterskor;18 uteslutes efter

fem på varandra följande frånvarodagar under

data insamlingsperioden och tre vägrade att

delta.

Otillräcklig personal, brist på samarbete och

kommunikation äventyrar patientsäkerheten

och kvalitén av vården.

Kirwan M

Matthews A

Scott A

2013

Irland

The impact of the work

environment of nurses on

patient safety outcomes:

A multi-level modelling

approach

Syftet med denna studie var att

identifiera miljöfaktorer på

Irländska sjukhus som påverkar

sjuksköterskans utförande av

patientsäker vård

Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie

Datainsamling: Frågeformulär (RN4 CAST)

September 2009 - maj 2010.

Urval/Bortfall: Bekvämlighetsurval. 32 sjukhus

tillfrågades, 31 tackade ja till att delta. Två

sjukhus räknades i studien som ett sjukhus.

1397 sjuksköterskor deltog från 108 avdelningar

på 30 olika sjukhus på Irland.

Studien ger bevis för att en optimal

arbetsmiljö i en avdelning kan öka

patientsäkerheten inom sjukhus avdelningar.

Författare, årtal, land Titel Syfte Metod Huvudresultat

Louch G

O´Hara J

Gardner P

O´Connor D. B

2016

Storbritannien

The daily relationships

between staffing, safety

perceptions and

personality in hospital

nursing: A longitudinal

on-line diary study

Sambandet mellan dåliga villkor

och dåligt patientsäkerhetsklimat är

konsekvenser som är väl etablerade

inom sjukhusvård.

Därför var syftet att öka ytterligare

förståelse för dessa föreningar

genom att undersöka

sjuksköterskans dagliga

uppfattningar om bemanning och

patientsäkerhet.

Metod: Mixad metod

Datainsamling: Frågeformulär och online

dagbok.

Mars och juli 2013.

Urval/ Bortfall: Bekvämlighetsurval.

83 sjuksköterskor rekryterades från tre sjukhus.

Totalt 324 rapporter samlades in.

hierarkisk linjär modellering.

Bortfallet var inte redovisat.

Sjuksköterskorna rapporterade att de hade

större möjlighet att utföra patientsäker vård

på dagar då bemanningen var mer

tillfredsställande.

Smeds Alenius L

Tishelman C

Runesdotter S

Lindqvist R

2014

Sverige

Staffing and resource

adequacy strongly related

to RNs’ assessment of

patient safety: a national

study of RNs working in

acute-care hospitals in

Sweden

Att undersöka hur sjuksköterskors

bedömningar av:

(a) Patientsäkerhet på deras

arbetsplats.

b) Vårdmiljö

c) Patientens säkerhetskultur

d) Deras engagemang i direkt

patientvård

(e) arbetslivserfarenhet som

sjuksköterskor relaterar till och

interagerar med sjuksköterskors

bedömning av patientsäkerhet på

sjukhus i Sverige.

Metod: Kvantitativ studie

Datainsamling: Frågeformulär (RN4 CAST)

Januari - mars 2010

Urval/ Bortfall: Bekvämlighetsurval. 9236

sjuksköterskor inkluderades. 13 851

sjuksköterskor exkluderades på grund av att de

inte uppfyllde studiens inklusionskriterier eller

hade otillräckliga svar.

Sjuksköterskors arbetsmiljöfaktorer var

relaterade till sjuksköterskans bedömningar

av patitentsäkethet. Till exempel

sjuksköterskors uppfattning om att ha

tillräckligt med personal och resurser

förbättrade sin bedömning av

patientsäkerhet.

Författare, årtal, land Titel Syfte Metod Huvudresultat

Steege L. M

Dykstra J. G

2016

USA

A macroergonomic

perspective on fatigue and

coping in the hospital

nurse work system

Syftet med studien var att

undersöka hinder

och tillvägagångssätt för

sjuksköterskan att hantera trötthet.

Specifikt tog denna studie två

primärforskning frågor:

-Vad identifierar sjuksköterskans

faktorer från arbetet som bidrar till

eller förhindrar utvecklingen av

yrkesmässiga trötthet?

-Vad upplever sjuksköterskor som

hinder och hjälpmedel till

att hantera trötthet i sitt arbete.

Metod: Kvalitativ studie

Datainsamling: Semistrukturerad intervju,

videoinspelning.

Urval/ Bortfall: Bekvämlighetsurval. 22

sjuksköterskor från olika avdelningar på ett

sjukhus i USA deltog.

Sjuksköterskorna skulle ha max 2 års erfarenhet

eller mer än 5 års erfarenhet.

Bortfallet var inte redovisat.

En av de vanligast diskuterade

trötthetskällorna var brist på tillräcklig

bemanning.

Yrkesutmattning hos sjuksköterskor är

förknippad med ökad

sjuksköterskeomsättning och minskad

hälsa och patientsäkerhet.

Toode K

Poutasalo P

Helminen M

Suominen T

2015

Estland

Hospital nurses´ working

conditions in relation to

motivation and patient

safety.

Syftet med studien var att belysa

sjuksköterskors uppfattning av

arbetsplatsens egenskaper,

arbetsförhållanden,

arbetsmotivation och

patientsäkerhet och att undersöka

förhållandet mellan dessa.

Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie

Datainsamling: Online frågeformulär

Urval/ Bortfall: Bekvämlighetsurval. 6235

sjuksköterskor på estländska sjukhus fick

formulär. 201 sjuksköterskor svarade på

formuläret och inkluderades.

Bortfall 6034 sjuksköterskor

Sjuksköterskors uppfattning av arbetsmiljön,

samarbete, makt. Det framkom att

sjuksköterskans kontroll över sitt arbete kan

på verka deras motivation och att

missnöjdheten på arbetet kan leda till lägre

patientsäkerhet.

Författare, årtal, land Titel Syfte Metod Huvudresultat

Van Bogaert P

Timmermans O

Mace Weeks S

Van Heusden D

Wouters K

Franck E

2014

Belgien

(Wallonia och Flanders)

Nursing unit teams

matter: Impact of unit-

level nurse practice

environment, nurse work

characteristics, and

burnout on nurse

reported job outcomes,

and quality of care, and

patient adverse events—A

cross-sectional survey

Att undersöka effekterna av

sjuksköterskans arbetsmiljö,

arbetsegenskaper och utbrändhet

som påverkar sjuksköterskans

arbetsresultat, vårdkvalitet och

patientsäkerhet.

Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie

Datainsamling:

Strukturerade frågeformulär.

juni 2011 och juni 2012.

Urval/Bortfall: Bekvämlighetsurval. 1108

sjuksköterskor från 96 olika avdelningar på 2

sjukhus inkluderades. 20 avdelningar

exkluderades på grund av låg svarsfrekvens.

Många faktorer var associerade med

sjuksköterskans arbetsmiljö,

arbetsegenskaper, utbrändhet och

rapportering av fel. Exempelvis

arbetsnöjdhet, vårdkvalité, klagomål från

patienter och anhöriga, psykiskvälbefinnande

och socialkompetens.

Van Bogaert P

Peremans L

Van Heusden D

Verspuy M

Kureckova V

Van de Cruys Z

Franck E

2017

Belgien

Predictors of burnout,

work engagement and

nurse reported job

outcomes and quality of

care: a mixed method

study

Syftet med studien var att

undersöka sjuksköterskor och

sjuksköterskechefers uppfattningar

och erfarenheter

av sjuksköterskors

arbetsbelastning. Sambandet

mellan arbetsmiljö och

arbetsegenskaper som kan utveckla

utbrändhet och hur dessa faktorer

påverkar patientsäkerheten.

Metod: Mixad metod, beskrivande design

Datainsamling/ Urval/ Bortfall:

Kvantitativ undersökning - frågeformulär.

Bekvämlighetsurval. Två sjukhus inkluderades,

en i nederländsktalande delen av Belgien och en

i den fransktalande delen av Belgien.

1201 formulär skickades ut till Sjuksköterskor,

751 av dem svarade och inkluderades.

September 2014 - maj 2015.

kvalitativ studie - intervjuer.

Ljudinspelning och anteckningar.

Bekvämlighetsurval. 19 Sjuksköterskor från det

nederländsktalande sjukhuset deltog.

januari 2015 – mars 2015.

Arbetsbelastningen beror på och leder till

flera dimensioner. Exempelvis utbrändhet,

försämrad vårdkvalité, samarbete och

kommunikation.