Morgondagens ledare- Arbetsmiljö 2014Anette Ranefjärd & Gunnel Persson Avd. för arbetsmiljö

Arbetsmiljöarbete i vardagen

Varför ska vi arbeta med arbetsmiljön?- Lagar & Avtal

Hur kan vi arbeta med arbetsmiljön?- SAM-Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Vem gör vad?- Roller & ansvar

Var hittar jag information?- Externa länkar

Åtgärdaohälsa

Förebyggaohälsa

Främjahälsa

Indi

vid

Vad innefattar begreppet arbetsmiljö?

Rehabilitering

Insatser försjukskrivna

Rehabiliterings-process

Tidiga signaler på

ohälsa

RiskbedömningHälsofrämjande arbetsplats

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Friskvård

Hälsostrategi

Arb

etsp

lats

Org

anis

atio

n

Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöpolicy

Riktlinjer

Information och utbildning

Koncernnivå

Förvaltningsnivå

samverkansgrupp

Arbetsplatsnivå

Medarbetarnivå

(Chef – medarbetare)

Arbetsmiljöplan

Rutiner för arbetsmiljöarbetet – ledningssystem

Arbetsplatsträff

Skyddsrond – fysisk och psykosocial

Riskanalyser

Tillbud/ arbetsskador / sjukfrånvaro

Samverkansgrupp

Utvecklingssamtal

Lönesamtal

Vardagen

Varför en god arbetsmiljö?

Förebygger ohälsa och arbetsskador för individen

Bidrar till ökad produktivitet

och lönsamhet för företag

Minskar samhällets kostnader

och stärker folkhälsan

Inga förlorare – alla vinner på

en god arbetsmiljö

Arbetsmiljölagen

Är en tvingande lagstiftning som inte går att förhandla bort

Är en ”ramlag” innehåller grundläggande värderingar, helhetsprinciper

och riktlinjer, där lagstiftaren mer uppställer mål och i mindre utsträckning detaljreglerar vad som ska göras. Detta ger frihet och flexibilitet att anpassa sig efter skiftande omständigheter och ett överlåtande att ta beslut till experter på enskilda områden. Ett annat exempel på en ramlag är Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763).

Omfattar: Både fast och tillfälligt anställda

Elever under utbildning och totalförsvarspliktiga m.fl.

Arbetsmiljösystemet

Anställningsavtal Ag & At

Lokalt Ka

Centralt Ka

Föreskrift

Förordning

Lag

Direktiv

Ag & lokalt fack

Ag org & centralt fack

AMV

Regeringen

Riksdagen

Ministerrådet

Arbetsmiljöansvar

Delegerararbetsuppgifter

Alltid möjligtatt returnera

AN

SVAR

KOMPETENS

BEFOGENHET

Olika chefsnivåer

rutinerlagardokumentparagrafer

relationerattityderengagemangvärdegrund

Vad utmärker en bra arbetsmiljö?

Arbetsmiljöfrågor är komplexa

Medarbetare Skyddsombud

Chef

Roller och ansvar

Arbetsmiljöarbete 3 kap 2a §Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera

verksamheten genom att:

Göra riskbedömningar

Utreda ohälsa, olycksfall, allvarliga tillbud

Genomföra åtgärder

Kontrollera åtgärderna

Fördela arbetsmiljöuppgifter

Arbetstagarens ansvar 3 kap 4 §

Medverka i arbetsmiljöarbetet

Följa givna föreskrifter och instruktioner

Underrätta AG om det föreligger omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa

Delta i genomförandet av åtgärder

Använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning

Arbetsmiljöverket = Tillsynsmyndighet

Myndighet som ska se till att arbetsgivaren driver sin verksamhet så att arbetsmiljökraven uppfylls

Har tillträde till alla arbetsplatser för att kontrollera arbetsmiljön

Arbetsmiljöinspektioner

AV:s verktyg

Regler

Information

Inspektion

Systematiskt arbetsmiljöarbete

AFS 2001:1AFS 2001:1

AFS föreskrifter

Arbetsmiljöverket

1. Undersök arbetsförhållandena

2. Gör en riskbedömning Skriftligt

3. Bestäm vem som ska åtgärda och vem som ska följa upp Skriftligt

4. Åtgärda riskerna som kommit fram

5. Gör en handlingsplan för det som inte genast genomförs Skriftligt

6. Följ upp genomförda åtgärder Skriftligt

7. Gör en arbetsmiljöpolicy Skriftligt

8. Gör en uppgiftsfördelning Skriftligt

9. Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper

Årscykel arbetsmiljöarbete

Dec

Juni

Jan

Feb

Mars

April

Maj

Okt

Juli

Aug

Sep

Nov

Rutiner som ska finnas på arbetsplatsen

Riskbruk och beroendeAFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering

KrishanteringAFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd

Våld och hotAFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön

BrandrutinerBrandskyddspärm

Arbetsskada och tillbudAFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbeteAFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd

Rutiner som ska finnas på arbetsplatsenNyanställning/introduktionAFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete

Sjukfrånvaro/rehabiliteringAFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering

Riskbedömning/analysAFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete

Förändringar på arbetsplatsenAFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete

Kränkande särbehandlingAFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet

LikabehandlingDiskrimineringslagen

När arbetar vi med arbetsmiljöfrågor?

-Vilka arenor finns för att undersöka och jobba med arbetsmiljöfrågor?- Hur vet vi om vi har en bra arbetsmiljö?

Arbetsplatsträffen

Regelbundet Viktigt forum Gemensamt ansvar Gemensamma frågor som är betydelsefulla för

arbetsplatsen

Skyddsrond/Arbetsmiljörond

Skyddsrond/Arbetsmiljörond

Prevent

Viktigt att titta på alla perspektivenMänniska Teknik Organisation

Stress-psykosocial arbetsmiljöStress-psykosocial arbetsmiljö

Långvarig Stress kan leda till:

SymtomLättretlighetSömnproblemHjärtklappningMuskelsmärtor

Du får svårare med att Koncentrera dig Lära in Minnas Komma igång

Riskfaktorer i arbetet

Hur stressad individen upplever sig beror till stor del på:

Handlingsutrymme Socialt stöd Tidigare erfarenheter Kompetens

Hur ser du tecken på att Arbetsmiljön är

stressig?

Motverkar stressen

Återhämtning

Socialt stöd

Fysisk aktivitet

Rätt kost

Ha lagom mycket att göra

Ha roligt

Arbetet är en utmaning

Ostörd i arbetet

Individuella åtgärder får aldrigersätta förebyggande åtgärderi arbetsmiljön!

- Medarbetare- Chef- Skyddsombud- Företagshälsovård

Stress på arbetsplatsen är i grunden ett organisatoriskt problem!

Systematiskt Arbets-Miljöarbete

Undersök riskerna :Åtgärda! Följa upp! Ge kunskap och

handlingsutrymme!

Medarbetarenkäten- vad står vi idag?

Arbetsskada och tillbud

Arbetsgivaren är skyldig att: Registrera, utreda och följa upp arbetsskador och tillbud, så att risker

för ohälsa och olycksfall kan förebyggas

Varje år göra en skriftlig sammanställning av inträffade arbetsskador

och tillbud

Göra anmälan om arbetsskada till försäkringskassan om skadan medför sjukfrånvaro, läkarvård eller bestående besvär.

Vid tveksamhet ska anmälan till försäkringskassan alltid göras

 

Vad är vad? Risk Tillbud Arbetsskada

Tillbud Ett tillbud är en oönskad händelse som hade kunnat leda till ohälsa eller

olycksfall

Arbetsskada Kroppslig/fysisk skada Ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön Skada på grund av hot eller våld i arbetet Skada på väg till eller från arbetet

Inträffar en arbetsskada eller arbetssjukdom

Anmäls omedelbart till närmsta chef

Anmälas till Försäkringskassan

Inkomna uppgifter kommer också till Arbetsmiljöverket

Rehabilitering

Den som varit sjukskriven en längre tid behöver ofta rehabilitering

Så långt som möjligt träna upp de förmågor som fanns före sjukdomen eller skadan

I rehabiliteringen ingår att lära sig att använda olika hjälpmedel för att återfå förmågor som påverkats av sjukdomen eller skadan

Sjukfall och Rehabilitering

Hur jobbar vi med rehabilitering ? Hur kan vi jobba med friskfaktorer?

Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare blir det att komma tillbaka. Därför är det viktigt att rehabiliteringen påbörjas så fort som möjligt

Säkerställa tidig rehabilitering med god kvalité för att förebygga långtidssjukskrivningar och ge ökade förutsättningar för tidig återgång i arbete

 

Tidiga åtgärder

Uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa hos medarbetarna.

  Vid sjukfrånvaro tar chefen tidigt kontakt med medarbetaren i

syfte att klargöra orsak, prognos och eventuella behov av anpassning och /eller rehabiliteringsinsatser

  Övervägande ska alltid göras om anpassningar på

arbetsplatsen kan göras eller om möjlighet till tillfälligt förändrade arbetsuppgifter finns. Målsättningen är att underlätta för medarbetaren att återgå i arbete

Ansvar och roller

Chefen - för att den sjukskrivne medarbetaren erbjuds de rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna komma åter i arbete.

Medarbetaren - för att aktivt delta i rehabiliteringen och måste lämna de uppgifter till chefen som behövs för att denne ska kunna ta sitt rehabiliteringsansvar. Medarbetaren ska också delta aktivt i planering och genomförande och kan inte välja bort erbjudna rehabiliteringsåtgärder

Ansvar och roller forts.

Lokala fackliga representanten – skyddsombudet eller annan närstående person kan utgöra ett stöd till medarbetaren i den enskilda rehabiliteringsprocessen om medarbetaren så önskar.

 Lokala samverkansgruppen följer upp sjukfrånvaron samt rehabiliterings- och anpassningsåtgärder.

 Lokala HR-avdelningen utgör chefens stöd i arbetet med rehabilitering. HR-avdelningen kan vid behov initiera att externt stöd kopplas till rehabiliteringsprocessen.

  Centrala HR-funktionen har en samordnande funktion vid omplaceringar

inom och mellan förvaltningar

Dokumentation av rehabiliteringsprocessen

Samtliga genomförda aktiviteter i rehabiliteringsprocessen ska dokumenteras.

För medarbetare som inte deltar i en rehabiliteringsprocess men är i behov av förebyggande åtgärder som samtal, hjälpmedel mm ska också dokumenteras

Vad är missbruk?”Ett missbruk är felanvändning av exempelvis droger, förtroenden eller andra saker som anses skadligt eller sjukligt” källa; Wikipedia

Alkohol

Droger

Läkemedel

Blandmissbruk

Internet

Shopping

Mat

Sex

Spel

Makt

Alkoholsituationen i Sverige

8 miljoner svenskar har inga alkoholproblem

700.000 har ett riskbeteende vad gäller alkohol

250.000 är beroende av alkohol

50.000 är gravt beroende av alkohol (parkbänken)

Uppmärksamma tecken och signaler

Ofta sjukfrånvaro efter långhelg, lönehelg eller semester

Personen missar tider, mötenblir opålitlig

Ojämna arbetsinsatser, minskat intresse

Spritlukt, onormalt mycket parfym, halstabletter

Slarvar med kläder och hygien

Förändrat beteende, lättirriterad, nervös, darrhänt m m

Söker sjukvård för huvudvärk, ont i magen sömnproblem m m

Gör ofta bort sig på personalfester

Vad finns det för beroendeframkallande droger förutom alkohol?

Dämpande Stämningshöjande Smärtstillande Sinnesförvillande Dopingpreparat Sömnmedel

Hur agerar jag vid misstanke om beroende, missbruk hos personal

Närmaste chef informeras om någon medarbetare är påverkad av alkohol och/eller droger. Chefen samtalar med den anställde för ställningstagande till vidare åtgärder

Ta kontakt med Företagshälsovården för samtal kring provtagning och handläggning

Om personalen är påverkad sänds vederbörande hem på ett säkert sätt

Löneavdrag kan bli aktuellt för ej fullgjord arbetstid

AFS 1994:1

Behandling erbjuds

Arbetsgivaren (oftast representant från personalavdelning) skriver ett behandlingskontrakt som undertecknas av chef, anställd och ev. facklig företrädare

Information om kontrakt lämnas till lokal facklig representant

Företagshälsovården kallar den anställde för provtagningarenligt kontraktet

Regelbundna avstämningsmöten hålls mellan chef, anställd och representant från FHV

Riskbedömning(Dokumenterad)

Vid förändringar i organisationen

I särskilt riskfyllda miljöer

Vid utredningar av olyckor och tillbud

Regelbundet – tex skyddsrond

Vilka riskkällor finns på din arbetsplats?

Exempel på riskkällor

bullerfarliga ämnenblöta/skräpiga golvensidigt, upprepat arbetetunga lyftolämpliga arbetsställningartrasig arbetsutrustningluftföroreningar

tidspressständiga förändringarnattarbeteoklara förväntningar på arbetsinsatsför stor/för liten arbetsmängdvåldsbenägna personerensamarbete

Tänk även på…

Ny teknik Inhyrd personal Ekonomiska krav Komplexa organisationer Transporter Distansarbete

Relaterade frågeställningarHur gör vi riskanalysen?

Vilka scenarier är troliga, konsekvens?Vad har hänt tidigare?

Hur stor är sannolikheten?

Har det hänt tidigare, hur ofta?

Accepterar vi risken?

Vad kan förebyggas?

Hur kan en konsekvens mildras?

Vem ansvarar för åtgärderna?

När ska åtgärderna vara klara?

Hot och våld i arbetslivet

Vissa arbeten är mer riskfyllda än andra

Personal som hanterar pengar, varor eller andra värdeföremål

Personal som ofta har en makt- eller myndighetsfunktion Personal som riskerar att möta provocerande och

aggressiva personer

Hot eller Våld- definitioner

Hot- uttryckt avsikt att skada person eller egendom

Våld- aggressiv handling som medför psykisk eller fysisk ohälsa

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Riskinventering

Förebyggande åtgärder

Hjälp och stöd efteråt

Anpassa arbetstider efter riskerna

Kvälls- och nattarbete innebär en ökad risk för våld och hot

Att arbeta ensam under kväll och natt kan ytterligare öka risken för våld eller hot

Inget ensamjobb vid påtaglig risk

Innebär en arbetsuppgift en påtaglig risk för våld eller hot får den inte utföras som ensamarbete

Arbetsgivaren ska i sin kartläggning av riskerna bedöma om arbetsuppgiften innebär påtaglig risk för våld eller hot

Ansvaret ska vara tydligt!

Chefen som ska fördela ansvaret tydligt för de olika arbetsmiljöuppgifterna

Befogenheter, resurser och kunskaper

Utbildning eller träning

Det är viktigt att samtliga medarbetare vet vem som har ansvar för arbetsmiljöfrågorna och till vem medarbetarna ska vända sig med frågor

Om något händer…Hjälpen ska komma snabbt!

Kunna kalla på hjälp Elektroniskt larm

Efter en våld- eller hotsituation tillgång till krisstöd Återkom med erbjudande en tid efter händelsen Företagshälsovården kan vara till hjälp

Vilken är den största utmaningen inom

Vilken är den största utmaningen inom

Arbetsmiljöområdet i din verksamhet?

Arbetsmiljöområdet i din verksamhet?

Stöd till chefen

SAM- naturlig del av verksamheten

Skyddsombud

Samverkanssystem

HR-funktion

Företagshälsovård

www.av.se - Arbetsmiljöverketwww.prevent.se + (Nyhetsbrev)www.suntliv.nu + (Nyhetsbrev)www.arbetsmiljoupplysningen.se + (Nyhetsbrev)www.afaforsakring.se + (Nyhetsbrev)www.duochjobbet.se + (Nyhetsbrev)www.skl.sewww.arbetarskydd.sewww.hotpajobbet.sewww.musarm.orgwww.do.se - Diskrimineringsombudsmannen

Externa länkar för den som vill veta mer