Moment 11 - Arbetsmiljö inom Vård

Moment 11

Arbetsmiljö inom vården

Vård-‐ och omsorgsarbete 2 – Moment 11 Norrköping

Lärare: Andreas Roupé Arbetsmiljö inom vården

Moment 11 – Arbetsmiljö inom vården

SyEe: Lära oss om lagar och regler kring arbetsmiljön inom vården så a9 ni vet vad som krävs, vad som gäller och vad ni ska göra om det sker en olycka i arbetet. Mål: A9 få de kunskaper som krävs för a9 kunna arbeta inom vård-‐ och omsorg på e9 säkert sä9 samt känna er säkra på hur ni ska agera om en olycka uppstår.

Planering Moment 11, Vecka 21

Dag AkJvitet

Måndag Betygssamtal & Förberedelse Onsdag GruppexaminaHon 3 grupper Torsdag GruppexaminaHon 3 grupper



Moment 11 – Arbetsmiljö

Bakgrund Arbetsmiljö kan handla om allHng på jobbet, hur arbetet är organiserat, ljud och ljus, arbetsredskap, stress och hur man trivs. Det finns flera saker som är vikHga a9 känna Hll om arbetsmiljö – exempelvis vilka lagar och regler som gäller. Inom vården är man som omvårdnads-‐personal särskilt utsa9a för risker. Man arbetar med tunga lyP, tar prover med risk för sHck-‐ och skärskada, arbetar nära paHenter och brukare med risk för smi9a samt hanterar läkemedel. Det är vikHgt a9 veta vilka regler som gäller och vad man ska göra om olyckan är framme.



Lagar och regler Den lag som reglerar miljön på arbetsplatsen är arbetsmiljölagen (AML). AML, som bestäms av riksdagen, ger de y9re ramarna för vad som gäller på en arbetsplats. Andra lagar som reglerar verksamheter inom vård och omsorg är socialtjänstlagen (SoL), hälso-‐ och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd och service Jll vissa funkJonshindrade (LSS). Alla dessa lagar gäller med samma styrka och inge lag tar över någon annan. Det betyder a9 man exempelvis inte kan låta bli a9 ge hjälp eller bistånd enligt SoL på grund av a9 arbetsmiljön är dålig. Arbetsmiljöverket är den myndighet som ansvarar för lagen och ser Hll a9 den följs. Arbetsmiljöverket ger ut mer detaljerade regler och krav på vad som gäller för arbetsmiljön på olika arbetsplatser. Dessa regler kallas för föreskriPer och allmänna råd. De finns i Arbetsmiljöverkets förfaMningssamling (AFS). FöreskriPerna utarbetas i samarbete med arbetsmarknaden. De kan exempelvis gälla risker, psykiska och fysiska belastningar, farliga ämnen eller maskiner.



Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns bestämmelser om a9 det är arbetsgivarens skyldighet a9 förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. I lagen står också a9 arbetsmiljön ska anpassas Hll människors olika fysiska och psykiska förutsä9ningar. Arbetet ska ge anställda möjlighet Hll variaHon, samarbete, sociala kontakter, personlig och yrkesmässig u tveck l ing , s jä lvbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för a9 uppnå en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön har dock allHd arbetsgivaren. I lagen finns även regler om hur skyddsombuden ska fungera och där finns särskilda regler för hur personer som är under 18 får arbeta.



ArbetsJdslagen

ArbetsHdslagen handlar om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Lagen anger också vilka raster och pauser man har rä9 Hll och vad som gäller för na9vila. Den tar även upp vad som gäller kring jourHd och beredskap. Många arbetsplatser har kollekJvavtal som sä9er upp egna regler för arbetsHder, na9vila och ras ter . Då ä r det som s tå r i kollekHvavtalet som gäller. Om arbetsplatsen inte har kollekHvavtal är det arbetsHdslagens gränser som gäller.



FöreskriEer om omvårdnadsarbete i enskilt hem Arbetsmiljölagen gäller inte när den som får hjälp själv är arbetsgivare Hll den som uWör arbetet i e9 enskilt hem. Det gäller exempelvis för personliga assistenter som är anställda av sin vårdtagare. I de här fallen gäller i stället bland annat Arbetarskyddsstyrelsens föreskriPer om omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18). Anledningen är Hll stor del a9 det skulle vara omöjligt för de flesta arbetsgivare i eget hem a9 uppfylla arbetsmiljölagen. Egna lägenheter gör det inte möjligt a9 exempelvis skapa platser för sociala kontakter och hålla sig inom gränserna för arbetsHd. FöreskriPen innehåller exempelvis regler om a9 arbetsgivaren ansvarar för a9 arbetstagaren får Hllräckligt med utbildning och instrukHoner för a9 kunna uWöra si9 arbete men också hur många Hmmar en arbetare får arbeta i e9 sträck. Det är vanligt med sovande jour/na9arbete inom personlig assistans och föreskriPerna anger här därför vad som ska gälla.



Skyddsombud och skyddskommiMéer

På arbetsplatser med mer än 5 anställda ska det finnas skyddsombud. Skyddsombudet ska vara en person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor. Skyddsombuden ska vara med när man planerar arbetet. De ska också vara med när man undersöker arbetsförhållandena och göra uppföljningar av olika åtgärder. Skyddsombudet väljs av arbetstagarna på arbetsplatsen. På alla arbetsplatser ska säkerheten regelbundet gås igenom på skyddsronder. Skyddsronder ska genomföras med jämna mellanrum och är e9 sä9 a9 undersöka arbetsmiljön på en arbetsplats. Vid skyddsronden deltar bland annat representanter från arbetsgivare, skyddsombud och arbetstagare. På arbetsplatser med mer än 50 anställda ska det även finnas en skyddskommi9é. De ska bland annat arbeta med frågor om företagshälsovård samt handlingsplaner och utbildning kring arbetsmiljö. Företagshälsovården kan anlitas som en resurs vid undersökningar och riskbedömningar. Den kan också föreslå olika åtgärder och utbilda personalen.



Arbete i vårdtagares hem

A9 arbeta i hemmet hos en vårdtagare innebär speciella förutsä9ningar, vilket i sin tur kan innebära särskilda problem för personalen. Det kan handla om trånga utrymmen eller otydliga förväntningar på hur e9 arbete ska uWöras. Arbete i vårdtagares hem har förändrats mycket under senare år. Allt fler äldre och psykiskt eller fysiskt sjuka människor vårdas i sina egna hem. ArbetsuppgiPerna blir därför fler och mer krävande. Personförfly9ningar, tunga lyP och felakHga arbetsställningar är en vanlig orsak Hll skador i arbete i enskilda hem. Det är vikHgt a9 det görs en riskbedömning av arbetsmiljön i varje enskilt hem. Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och är skyldig a9 se Hll a9 arbetstagarna har en säker arbetsmiljö.



Arbete i vårdtagares hem – forts.

Innan man påbörjar arbetet hos en ny vårdtagare ska en undersökning och riskbedömning av hemmet göras. Arbetsmiljön ska följas upp med regelbundna intervaller och när det inträffar några förändringar. Uppföljning ska Hll exempel ske om en vårdtagare blir försämrad eller i de fall som han eller hon kommer Hllbaka Hll hemmet ePer en sjukhusvistelse. Ibland stämmer inte kraven överens. Vårdtagaren eller de anhöriga har en annan syn på vad som ska göras, jämfört med den vård och omsorg som personalen ska ge. Det är dock vikHgt a9 alla känner Hll och är överens om vilka insatser som ska göras och i vilken omfa9ning.



Arbete i vårdtagares hem – forts..

Den fysiska arbetsmiljön är annorlunda när man arbetar i e9 enskilt hem jämfört med miljön på e9 särskilt boende. På en vårdinrä9ning är arbetsmiljön anpassad för a9 vara lämplig vid exempelvis förfly9ningar. Även i det enskilda hemmet måste man ta hänsyn Hll a9 det behövs Hllräckligt med arbetsutrymme för vård och förfly9ningar. När man ska arbeta med tyngdöverföring framåt och bakåt, behövs e9 utrymme på minst 80 cm. Behovet av utrymme beror på vårdtyngden, vilken diagnos och vilket hjälpbehov som vårdtagaren har. Storleken på utrymmet behöver även anpassas Hll de hjälpmedel som finns och Hll hur många arbetstagare det är som hjälper Hll vid exempelvis förfly9ningar. När man använder hjälpmedel behöver det finnas fri9 utrymme runtom, så a9 personalen kan röra sig runt hjälpmedlet och vårdtagaren.



Arbete i vårdtagares hem – forts...

Dörröppningar måste vara Hllräckligt breda, så a9 personalen inte riskerar a9 klämma sig när vårdtagaren behöver stöd, eller när man kör e9 hjälpmedel mellan rummen (exempelvis rullstol). OPa behövs en dörröppning som är minst 90 cm bred för a9 man ska kunna gå bredvid och stödja en vårdtagare. All personal ska ha utbildning i förfly9nings-‐teknik och om hur olika hjälpmedel används. Det ska finnas klara ruHner för skötsel och underhåll av hjälpmedlen. Personalen ska även ha kunskap om risker i arbetsmiljön och om Hdiga tecken på överbelastningsskador. Utbildningen ska följas upp med jämna mellanrum.



Arbete i vårdtagares hem – forts....

Ensamarbete kan vara riskfyllt. Man kan utsä9as för komplicerade och stressande händelser, som kräver a9 man tar e9 snabbt beslut. Därför är det vikHgt a9 personalen vet vem de ska kontakta för a9 få hjälp och instrukHoner om hur de ska göra. Hot och våld har blivit allt vanligare, även vid arbete i vårdtagarens eget hem. Personalen ska kunna få hjälp snabbt vid en våldsam eller hoWull situaHon. Vårdtagare i hemmet kan vara bärare av blodsmi9a eller andra infekHoner. Personalen behöver därför ha kunskap om smi9risker. Hygienregler gäller även vid arbete i vårdtagarens eget hem.



Risker i arbetsmiljön inom vård och omsorg

Bakgrund Inom vård och omsorg finns många olika verksamheter. Därför skiljer sig också riskerna i arbetsmiljön åt, be roende på va r man arbetar. På en vårdcentra l kan arbetsmiljön innebära risk för smi9a och hot. Vid vård i hemmet, där arbetsplatsen är en annan människas hem, kan det finnas andra risker.



Hot och våld

Hot och våld på arbetsplatser är e9 stort och allvarligt arbetsmiljö-‐problem som har ökat under senare år. Den som drabbas kan bli utsa9 på flera sä9. OPa uppstår någon form av fysisk skada men det är också vanligt a9 hot och våld leder Hll långvariga psykiska besvär. A9 bli utsa9 för hot och våld på arbetet kan leda Hll långa sjukskrivningar och få ekonomiska konsekvenser. A9 på si9 arbete hela Hden vara orolig för a9 bli utsa9 innebär en stor psykisk påfrestning. Hot och våld är bland de vanligaste orsakerna Hll arbetsskador. Vissa arbeten är mer riskfyllda än andra. Exempel är arbeten där det förekommer en makt-‐ eller myndighetsfunkHon, och där man riskerar a9 möta aggressiva personer. Personal inom vård och omsorg löper en särskild stor risk a9 utsä9as för hot och våld i si9 arbete. I en undersökning gjord av staHsHska centralbyrån (SCB) rapporterade mer än var tredje kvinna inom vård-‐ och omsorgssektorn a9 hon utsa9s för hot eller våld under arbetet det senaste året.



Hot och våld – forts.

Särskilt drabbade personalgrupper är ambulanspersonal, personal på akutmo9agningar samt inom psykiatrin och äldreomsorgen, liksom personal som arbetar med utvecklings-‐störda. Vissa situaHoner är mer riskabla när det gäller hot och våld. Det gäller exempel situaHoner som kan uppfa9as som kränkande för en vårdtagare; av-‐ och påklädning, duschning eller toale9besök. Våldet kan bestå i a9 man bli klöst, nypt, biten eller riven. Även sparkar och knytnävsslag förekommer. Kvälls-‐ och na9arbete innebär en ökad risk. Na9personal inom äldreomsorgen kan bli utsa9a för våld i situaHoner som Hll exempel när man ska byta inkonHnensskydd på en vårdtagare som är halvvakna och kanske påverkade av mediciner. Äldre personer, som ser eller hör dåligt eller är dementa, kan känna sig hotade eller skrämda om någon kommer in Hll dem på na9en.



Hot och våld – forts..

Tidsbrist är en annan faktor som spelar stor roll. Om personalen är stressad och har brå9om, kan vårdtagarna uppleva a9 den personliga integriteten kränks och a9 de blir missförstådda eller orä9vist behandlade. Inom psykiatrin kan våldet vara allvarligare, ePersom vårdtagarna oPare är yngre och fysiskt starkare. Vårdpersonal vid akutmo9agningar eller vårdcentraler kan utsä9as för hot och våld när de försöker lugna aggressiva personer eller personer som är påverkade av alkohol eller droger. Alla anställda som kommer i kontakt med situaHoner som kan vara riskfyllda ska ha ordentlig utbildning kring våld och hot. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket är det främst unga, oerfarna och outbildade kvinnor som drabbas av hot och våld i si9 arbete. Arbetsgivaren ska granska riskerna Hllsammans med personalen. Arbetsgivaren ska också informera personalen om faktorer i vårdtagarens hälsoHllstånd, som kan medföra risker för hot och våld. En annan vikHg åtgärd är a9 kontrollera hur lokalerna är uWormade. Personal som blir hotad eller utsa9 för våld måste kunna ta sig från platsen.



Hot och våld – forts...

På utsa9a arbetsplatser ska det finnas Hllgång Hll larm. Personalen ska ha instrukHoner om hur larmen fungerar och någon ska utses för a9 regelbundet kontrollera a9 larmen fungerar och underhålls. På utsa9a arbetsplatser, som exempelvis akutmo9agningar, kan man se Hll a9 möbler och andra föremål är fastsa9a och a9 det inte finns vassa föremål framme. Om det finns risk för hot och våld ska personal inte arbeta ensam. Alla Hllbud ska dokumenteras och utredas. Arbetstagare som ar blivit utsa9a för hot eller våld ska få stöd och hjälp.



Risk för smiMa Vid vårdarbete finns det en ökad risk för smi9a, när personalen kommer i kontakt med andra människor. Det kan vara vid arbeten där man hanterar smi9ämnen eller smi9at material , som vid omläggningar och provtagningar. Även vid hantering av använda sprutor och kanyler och ibland vid städning, ökar risken för smi9a. Under de senaste åren har smi9a inom vården blivit e9 allt större problem. De9a beror Hll stor del på a9 resistenta bakterier oPare förekommer. Den som i si9 arbete kan komma i kontakt med kroppsvätskor, som kan innehålla smi9ämnen, måste ha kunskaper om grundläggande ruHner för a9 inte riskera a9 bli smi9ad. Det innebär bland annat a9 man ska följa de hygienruHner som finns.



SJck-‐ och skärskador

Den största risken för överföring av blodburen smi9a uppstår om man sHcker eller skär sig på exempelvis en kanyl när man arbetar. Vid kontakt med blod ska man allHd använda skyddsutrustning. Exempel på de9a är handskar och plasWörkläde. Vid risk för stänk mot ansiktet används visir eller munskydd och skyddsglasögon. Man ska planera si9 arbete så a9 sHck-‐ och skärskador undviks. Det kan betyda a9 man plockar fram all den utrustning man behöver, och a9 man ser Hll a9 arbetsställningen är bekväm. Det är vikHgt a9 man vet hur utrustningen ska användas. Till exempel hur olika säkerhetsmekanismer på kanyler fungerar. Behållare för sHckande och skärande avfall ska finnas i närheten och man lägger använda kanyler direkt i burken. En behållare för sHckande och skärande avfall ska bara fyllas Hll max 2 tredjedelar (2/3). När den är fylld sä9er man på e9 lock, som inte ska gå a9 öppna igen.



SJck-‐ och skärskador – forts.

Om man skulle råka spilla blod på bänkar eller golv, ska man genast desinfektera ytan med det desinfekHonsmedel som de lokala ruHnerna anger. Om man får blod på sin egen hud, ska man tvä9a och desinfektera hudområdet. Vid stänk av blod i ögonen ska man omedelbart skölja ögonen med rikligt med kranva9en eller, om det finns, med ögondusch.

Gör så här vid sHck-‐ eller skärskada: •  Skölj genast området med rikligt med va9en •  Tvä9a med tvål och desinfektera med handsprit. •  Rapportera Hll närmaste arbetsledare eller chef,

som ska ta ställning Hll vilka åtgärder som ska göras.



SJck-‐ och skärskador – forts..

En bedömning av smi9risken ska göras av ansvarig arbetsledare eller läkare. Åtgärder som kan bli aktuella är a9 det tas blodprov, både på paHenten och på personalen. Det görs för a9 kunna kontrollera om någon smi9sam sjukdom har överförts via skadan. Vid risk för hiv-‐smi9a ska smi9skyddsläkare allJd kontaktas. I vissa fall kan man ge så kallad postexponeringsprofylax. Det innebär a9 man vaccinerar mot Hll exempel hepaHt, om man vet a9 paHenten bär på smi9a av viruset. Den som stuckit eller skurit sig på en kanyl, och som blivit utsa9 för smi9risk, ska allHd göra en anmälan om arbetsskada.

Symbolen för Risk för smi9a

Documents

Moment 11 - Arbetsmiljö inom Vård