32

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 4 - 2 0 0 8

År 2001 genomförde drygt 1700 elever NyTidstestet inom ramen för projektet Skola idrott hälsa. Drygt 500 av de testade eleverna var födda 1991 och gick tredje året i grundskolan. Gymnastik och idrottshögskolan gjorde en uppföljningsstudie med samma elever sex år senare då de gick i årskurs nio. Drygt 250 av eleverna deltog i en ny testomgång. I denna artikel kommer vi kortfattat att presentera resultaten från uppföljningsstudien samt ta upp några exempel kring NyTidstestets använd-barhet.

Allsidig rörelsekompetensNyTidstestet utgår från begreppet allsidig rörelsekompetens som är ett samlingsbegrepp för grundformer, kom-binationsmotorik och idrottsspecifika grundformer. Allsidig rörelsekompetens, ett kroppsligt ABC, har betydelse för hur lek och idrott upplevs och uppskat-tas. Att känna sig trygg och rörelsekom-petent är många gånger en förutsättning för att vilja och våga delta i ett spek-trum av rörelseaktiviteter. Tankegången återfinns även i gällande styrdokument för idrott och hälsa på grundskolan, där begrepp som allsidiga rörelseaktivite-ter och allsidig rörelserepertoar anger ämnets uppbyggnad och karaktär

Motorikstudien 2001 i relation till 2007 Vårt huvudsakliga intresse var att studera hur elevernas allsidiga rörelse-kompetens hade utvecklats från 2001

Vad har hänt med ”skärm-generationens” motorik?

Marie Nyberg

GymNaSTIK- Och IDROTTS-höGSKOlaN, STOcKhOlm

aNNa TidéN

År 2001 genomfördes NyTidstestet för första gången och då identifierades elever med svag

motorik som yngre, lågaktiva, svaga och överviktiga. Är dessa barn en generation som skulle

kunna gå under benämningen ”skärmgenerationen” och som därmed varit mindre fysiskt

aktiva? Sex år senare kan vi konstatera att motoriken är något bättre men fortfarande långt

ifrån tillfredställande!

till 2007. Tillhör 2001:s årskurs 3 en ny generation ungdomar, en ”skärm-generation” som inte varit tillräck-ligt fysiskt aktiva för att utveckla en rörelsekompetens motsvarande 2001:s årskurs 9?

Resultat från de femton stationer som samtliga elever genomförde både 2001 och 2007 har summerats och den maximala poängen är 60 och den lägsta är 15. Endast de elever som deltog i båda studierna och genom-förde samtliga stationer ingår i resul-tatredovisningen. Den sammanlagda motorikpoängen för flickor och pojkar i olika åldrar vid de två skilda testtill-fällena redovisas i figur 1.

Om vi jämför resultatet hos flick-orna som gick i årskurs tre 2001 med deras resultat 2007 ser vi att motorik-poängens medelvärde har ökat från 36 till 42,5 p. dvs. en ökning med 6,5 poäng. Pojkarnas samlade motorik-poäng från 2001 till 2007 ökade från 36,9 till 43,7 poäng dvs. en ökning med 6,8 poäng. Flickorna i årskurs nio 2007 uppvisar ett bättre resultat i jämförelse med flickorna som deltog i studien 2001, en ökning av den sam-lade motorikpoängens medelvärde från 39 till 42,5 p. Pojkarnas samlade moto-rikpoäng ökade från 42,3 till 43,7 p.

Att 2001 års elever har ökat sin motorikpoäng är inte särskilt anmärk-ningsvärt eftersom de har blivit sex år äldre och därmed hunnit utveckla sin motorik. Även 2001 var eleverna i årskurs 9 bättre än eleverna i årskurs

33

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 4 - 2 0 0 8

3. En intressantare jämförelse är när vi jämför samma åldersgrupp vid de olika testtillfällena. Det visar sig att främst flickorna har bättre resultat 2007. Å ena sidan kan vi välja att tolka resultaten som en förbättring p.g.a. att eleverna tränat allsidigt eller för att de kände igen rörelserna och eventuellt även tränat specifikt på dem. Men å andra sidan kan resultaten bero på ett positivt urval, då drygt hälften av 2001:s tio-åringar deltog i studien 2007. Vissa elever valde att inte delta, elever som vi har sett tillhörde grup-pen motoriskt och fysiskt svaga och överviktiga vid studien 2001.

Tillfredsställande allsidig rörelsekom-petensFör att kunna jämföra andelen elever med bristande motorik har motorikpo-ängen polariserats i ej tillfredsställande respektive tillfredsställande motorik. I gruppen med svag motorik har eleverna en poängsumma mellan 15-37 poäng. Den poängsumman motsvarar tillfredsställande på maximalt hälf-ten av stationerna. I figur 2 redovisas eleverna som 2001 gick i trean och när samma elever gick i nian samt de elever som 2001 gick i nian.

Det finns fortfarande stora brister i den allsidiga rörelsekompetensen trots att andelen elever med ej tillfreds-ställande motorik har minskat. Det är cirka femton procent av eleverna i årskurs 9 som 2007 har bristande motorik. Med tanke på möjligheten för eleverna att avstå studien 2007 så kan man misstänka att det är minst två av tio som har en bristande motorik. Det är anmärkningsvärt med tanke på att testet består av grundläggande rörelser.

Stabilitet NyTidstestetElevernas individuella resultat redovi-sas i figur 3 där varje individ motsvaras av en punkt i diagrammet. Noterbart är att pojkarnas resultat är mer stabila än flickornas dvs. pojkarnas moto-rikpoäng har i hälften av fallen inte förändrats med särskilt många poäng. Flickornas resultat påvisar en större variation på så sätt att fler flickor har presterat bättre och några har presterat sämre. Som tidigare redovisats i figur 1 och 2 så har flickornas medelvärde i den samlade motorikpoängen ökat mer än pojkarnas.

Resultaten stöder påståenden som att det är viktigt att utveckla en god motorik som ung och gärna före puber-teten. I den undersökta gruppen så är risken att gå från god till svag motorik endast 10 procent. Det betyder att om

Figur 1. Diagrammet visar medelvärdet av den sammanlagda motorikpoängen 2001 respektive 2007 för flickor och pojkar i olika åldrar.

Figur 2. Diagrammet visar andelen elever med tillfredsställande respektive ej tillfreds-ställande motorik i olika åldrar vid två testtillfällen.

Figur 3. Denna figur visar varje individ som deltog i motorikstudien 2001 och 2007. Flickorna visas i den vänstra figuren och pojkarna i den högra. Varje punkt motsvarar en individs resultat vid båda testtillfällena.

34

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 4 - 2 0 0 8

en tioårings motorik studeras så kan individens motoriska kompetens i fem-tonårsåldern till stor del förutsägas.

Predestinerande faktorerSom vi kunde notera när resultaten studerades på individnivå så hade motorikpoängen från 2001 stor bety-delse för resultatet 2007. Det var den enskilt mest betydande faktorn. Andra avgörande faktorer var vikt, aktivi-tetsnivå samt styrkeindex från 2001. Styrkeindex är baserat på resultat i armhang, situps och Sargents jump dvs. styrka i armar, bål och ben. Faktorer av mindre betydelse var bl.a. medlemskap i idrottsförening samt socioekonomisk standard. Överviktiga, svaga, lågak-tiva, unga och företrädesvis flickor var överrepresenterade i gruppen som 2001 identifierades som motoriskt svaga.

En tydlig markör är som vi kon-staterat individens relativa styrka. Den uppvisar ett linjärt samband med motorikpoängen då varje ökning av styrkeindex resulterar i en högre moto-rikpoäng. Det lönar sig att vara aktiv, normalviktig, relativt stark för att utveckla en god motorik och om man är överviktig eller fet som tio-åring är det bara 20 % chans att utveckla en god motorik i femtonårsåldern.

Utmaningar, konsekvenser och användbarhet

Vid en analys av uppföljningsstu-diens resultat tydliggörs vikten av att erbjuda barn och ungdomar fysisk akti-vitet ofta, regelbundet och med fokus på kvalitativ rörelseträning. Variation är ett nyckelbegrepp för att utveckla motorik, relativ styrka, kondition och koordination. Idrottslärare och idrotts-ledare bör uppmärksamma vikten av ett varierat utbud vid planering och genomförande av idrottsaktiviteter. Föräldrar kan bidra på flera sätt, dels genom att ställa frågor kring innehåll på skolans idrottsundervisning och på föreningars idrottsaktiviteter samt inspirera till omväxlade fysiska aktivi-teter tillsammans.

NyTidstestet har funnits i sju år och har använts som metod för att mäta allsidig rörelsekompetens i olika studier och sammanhang. Det har även med vissa modifieringar använts som ett av flera urvalsinstrument för antagning till idrottsklasser. Sjukgym-naster, skolsköterskor och läkare har intresserat sig för barn och ungdomars fysiska hälsa, och i det sammanhanget noterat bristande rörelsekompetens. Det pågår för närvarande några projekt där intentionerna med NyTidstestet

används i kombination med kvalitativ rörelseträning och diskussion kring kost och måltider. Dessa projekt där bl.a. GIH-studenter är involverade blir intressanta att följa framöver.

Ytterligare ett användningsområde är när testets bedömningskriterier används som underlag vid utvecklings-samtal i ämnet idrott och hälsa då allsidig rörelsekompetens utvärderas. Uppnåendemål i kursplan för år 5 är bl.a. att behärska de grovmotoriska grundformerna och då kan NyTidstes-tet vara ett lämpligt stöd.

Att utveckla allsidig rörelsekom-petens hos de yngre eleverna är enligt vår mening ett av de viktigaste målen i ämnet idrott och hälsa. Denna uppfölj-ningsstudie stöder påståendet eftersom resultaten visar att de elever som hade en god motorik i årskurs 3 bibehöll den i hög grad efter puberteten. Studien visar även vikten av att vara fysiskt aktiv och att utveckla relativt styrka samt försöka undvika övervikt och fetma i unga år då det tydligt samver-kar med allsidig rörelsekompetens.

NyTidstestets konstruktion och bedömningskriterier återfinns i Rap-port nr 5 i serien Skola, idrott, hälsa, Allsidig rörelsekompetens hos barn och ungdomar, (Stockholm: GIH 2005).

ReferenslistaEngström, Lars Magnus, ”En kortfattad beskrivning av bakgrund, syfte och upplägg-ning”, Svensk Idrottsforskning, (2002:3).

Larsson, Håkan & Redelius, Karin, (red.), Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa. (Stockholm: Idrottshögskolan rap-port nr 2 i serien Skola - Idrott - Hälsa, 2004).

Nyberg, Marie & Tiden, Anna, ”Flå katt” – är det något att kunna”? (s. 189-204).

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane, (red), Idrottsdidaktiska utmaningar. (Stockholm: Liber, 2007). Nyberg, Marie & Tiden, Anna, ”Allsidig rörelsekompetens – ett kroppsligt abc” (s. 70-86). Nyberg, Marie, Sterner, Tage, ”Gymnastik som redskap” (s. 87-102).

Nyberg, Marie & Tidén, Anna, Allsidig rörel-sekompetens hos barn och ungdomar. (Stock-holm: GIH rapport nr 5 i serien Skola – Idrott – Hälsa, 2005)

Skolverket; Styrdokument; kursplaner och betygskriterier; grundskola; kursplaner och betygskriterier; Idrott och hälsa/ http://www.skolverker.se (acc.2004-05-24)

Prenumerationsavgift för 2009D U G L Ö M M E R V Ä L I N T E :

Enklast är att sätta in 100 kr på CIFs plusgirokonto 95 78 49 -3. Glöm inte avsändare och att ange CIF som betalningsmottagare.

Du kan också mejla till Marie Broholmer: marie. broholmer@gih.seAlternativt ring på telefon 08-402 22 91

Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 1 • 2008 • Årgång 17

SV

EN

SK

Temanummer: Återhämtning i träning och tävling

Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 • 2008 • Årgång 17

SV

EN

SK

Björn Ekblom hyllad för värdefulla insatser inom idrott /idrottsforskning

Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 3 • 2008 • Årgång 17

SV

EN

SK

Tema: Bättre sent än aldrig Blir man smart av att jogga?

Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 4 • 2008 • Årgång 17

SV

EN

SK

Tema: SIH projektet Skola-idrott-hälsa – en sexårsuppföljning