Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar ... · Pediatrisk omvårdnad Vetenskaplig metod: Specifik omvårdnad och operationssjukvård II (VFU) Patientsäkerhet Vetenskapligmetod

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar

Självvärdering

Lärosäte: Lunds universitet

Utvärderingsärende: reg.nr 411-439-13

Huvudområde: Omvårdnad/vårdvetenskap

Examen: Magisterexamen

Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Universitetskanslersämbetets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i självvärderingarna.

Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 60 000 tecken inklusive mellanslag (cirka 20 A4- sidor), exklusive ämbetets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2011:4 R samt ämbetets beslut om mål och kriterier för respektive utvärdering.

1

Introduktion Som en central utgångspunkt för den fortsatta läsningen presenteras översikter på de program som ingår i UKÄs självvärdering 2012/2013. De exempel som ges för varje examensmål är hämtade ur flera kurser i de olika Specialistsjuksköterskeprogrammen (Spec.prgr.) (Tabell 1 – 8) samt ur uppsatskursens kursplan och studieanvisningar.

Tabell 1. Programöversikt, examinationer 1, Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård, A, 60 hp vid Lunds universitet (halvfart) Termin 1 Termin 2 Akutsjukvård med inriktning ambulanssjukvård (AMSN10, 15 hp) 2

Specifik omvårdnad, inriktning ambulanssjukvård I (AMSN11, 15 hp) 3

1 Biomedicin 2 Akutsjukvård med inriktning ambulanssjukvård I 3 Akutsjukvård med inriktning ambulanssjukvård II 4 Akutsjukvård med inriktning ambulanssjukvård III 5 Akutsjukvård med inriktning ambulanssjukvård IV 6 Vetenskaplig metod

1. Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård I (VFU) 2. Ambulanssjuksköterskans yrkesroll 3. Ambulansteknik 4. Specifik omvårdnad, ambulanssjukvård I 5. Förlossning, omhändertagande av nyfödd, Barn A-HLR 6. Pediatrisk omvårdnad inom ambulanssjukvård 7. Omvårdnad inom anestesisjukvård I (VFU) 8. Omvårdnad inom anestesisjukvård II (VFU) 9. Vetenskaplig metod

Termin 3 Termin 4 Specifik omvårdnad, inriktning ambulanssjukvård II (AMSN12, 15 hp) 4

Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård (examensarbete) (AMSM50, 15 hp) 5

1. Specifik omvårdnad, ambulanssjukvård I 2. Katastrofmedicin 3. Medicinsk teknik 4. Mikrobiologi och hygien 5. Specifik omvårdnad, ambulanssjukvård I (VFU) 6. Specifik omvårdnad, ambulanssjukvård II (VFU) 7. Specifik omvårdnad, ambulanssjukvård III (VFU) 8. Vetenskaplig metod (Idéseminarium)

Magisteruppsats Projektplan Uppsatsmanus Seminarier Respondentskap Opposition

1 Examination anges i kursiv text 2 viss samläsning med Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktn Intensivvård 3 verksamhetsförlagd utbildning 9 hp (ambulanssjukvård 4,5 hp, anestesiologisk omvårdnad 4,5 hp) 4 verksamhetsförlagd utbildning 10,5 hp inom ambulanssjukvård 5gemensam kurs med andra inriktningar inom Specialistsjuksköterskeprogrammen (inom VMFM01Fristående)

Tabell 2. Programöversikt, provmoment 1, Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning anestesisjukvård, A, 60 hp vid Lunds universitet (helfart) Termin 1 Perioperativ omvårdnad med inriktning anestesisjukvård (ANSO10, 15 hp) 2

Perioperativ omvårdnad med inriktning anestesisjukvård (ANSN11, 7,5 hp) 3

Specifik omvårdnad med inriktning anestesisjukvård (ANSO12, 7,5 hp ) 2

Biomedicin, Perioperativ omvårdnad och anestesiologi, Respirationsfysiologi, Mikrobiologi och hygien, Grundläggande anestesisjukvård, Vuxenanestesisimulering, Vetenskaplig metod, Katastrofmedicin, Medicintekniska moment, (Idéseminarium)

Perioperativ omvårdnad och anestesisjukvård (VfU) Perioperativ omvårdnad Vetenskaplig metod

Specifik omvårdnad och anestesiologisk metod Vetenskaplig metod Kommunikation och ledarskap Läkemedelsberäkning Specifik anestesiologi

Termin 2 Alternativ 1 (möjligt val tom 2011-2012) Alternativ 1 (möjligt val tom 2011-2012) Specifik omvårdnad med inriktning anestesisjukvård I

(ANSO13, 7,5 hp) 3

Specifik omvårdnad med inriktning anestesisjukvård av barn (ANSN30, 7,5 hp) 2

Specifik omvårdnad med inriktning anestesisjukvård II (ANSO14, 7,5 hp) 3

Självständigt fördjupnings- arbete inom omvårdnad med inriktning anestesisjukvård (examensarbete), (ANSN50, 7,5 hp) 2

Anestesiologisk omvårdnad Vetenskaplig metod Specifik omvårdnad och anestesiologi I (VfU)

Specifik omvårdnad, anestesi- sjukvård av barn Barns utveckling Barnanestesi-/kommunikations- simulering, Barn A-HLR Vetenskaplig metod Pediatrisk anestesiologisk omvårdnad

Anestesiologisk omvårdnad Vetenskaplig metod Specifik omvårdnad och anestesiologi II (VfU)

Vetenskapligt fördjupningsarbete Arbetsseminarier Respondentskap Opposition

2

Termin 1 Barns livsvillkor, hälsa och ohälsa (SBUN16, 7,5 hp) 2

Skolbarns och ungdomars livsvillkor, hälsa och ohälsa (SBUN17, 7,5 hp) 2

Medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn och ungdomar I (SBUR12, 7,5 hp)

Medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn och ungdomar II (SBUN13, 7,5 hp) 3

Barns livsvillkor Vetenskaplig metod Barnhälsovård 1, Barnhälsovård 2 Allmänpediatrik (Idéseminarium)

Skolbarns och ungdomars livsvillkor Skolhälsovården Handlingsplaner Skolhälsovårdsfall

Case inom medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn Undervisningsmoment Ledarskap och teamarbete Medicinsk och kirurgisk vård, Barn-HLR

Förberedelser inför vårdhandling Yrkesmässig handledning Barnmedicin och barnkirurgi (VFU)

Termin 2 Alternativ 1 (möjligt val tom 2012) Alternativ 1 (möjligt val tom 2012) Akut- och intensivvård för barn och ungdomar samt neonatal vård I (SBUP14, 7,5 hp)

Akut- och intensivvård för barn och ungdomar samt neonatal vård II SBUN15, 7,5 hp ) 3

Specifik omvårdnad, inriktning neonatalvård I, SBUN31, 7,5 hp

Självständigt fördjupnings-arbete inom omvårdnad, inriktning barnsjukvård, (examensarbete), SBUN50, 7,5 hp

Case inom akut- intensiv- eller neonatalvård Vetenskaplig metod Akut- intensiv- och neonatalvård Barn A-HLR

Smärtbedömning Akut omhändertagande Akut-, intensiv- eller neonatalvård (VFU) (Patientsäkerhet Personcentrerad information)

Neonatal fysiologi Omvårdnad Vetenskaplig metod Neonatologi


Termin 2 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Vt-2013) Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Vt-2013) Samma som ovan Samma som ovan Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning barnsjukvård

(examensarbete) (SBUM50, 15 hp) 4


Termin 2 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Ht-2012) Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Ht-2012) Samma som ovan Magisteruppsats inom

omvårdnad med inriktning anestesisjukvård (examensarbete) (ANSM50, (15 hp)) 4

Samma som ovan Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning anestesisjukvård (examensarbete) (ANSM50, 15 hp) 4

Magisteruppsats Projektplan Uppsatsmanus Seminarier

Magisteruppsats Uppsatsmanus Seminarier Respondentskap Opposition

1 Examination anges i kursiv text 2 viss samläsning med Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktn Operationssjukvård 3 verksamhetsförlagd utbildning 7,5hp 4 gemensam kurs med andra inriktningar inom Specialistsjuksköterskeprogrammen (inom VMFM01Fristående)

Tabell 3. Programöversikt, examinationer 1, Specialistsjuksköterskeprogram inriktning barnsjukvård, A, 60 hp vid Lunds universitet (helfart)

1 Examinationer anges i kursiv text 2 samläsning med Spec.ssk.prgr inriktn Distriktssköterska 3 VFU7,5hp 4 gemensam kurs med andra inriktningar inom Spec.ssk.prgr (inom VMFM01Fristående)

3

Termin 1 Folkhälsa, pedagogik och ledarskap (DSKP10, 7,5 hp) 2

Farmakologi och sjukdomslära med förskrivningsrätt av vissa läkemedel (DSKN13, 7,5 hp) 2

Vuxnas och äldres hälsa och ohälsa I (DSKP12, 7,5 hp) 3

Vetenskapliga metoder inom folkhälsoområdet Pedagogiskt förhållningssätt i hälsofrämjande arbete Distr.ssk.s profession och ledarskap

Farmakologi och farmakologisk behandling I - II Patientsäkerhet och läkemedel I - II Vetenskaplig metod I - II Läkemedelsförskrivning Sjukdomslära, vård- och behandlingsprinciper

Omvårdnad vid vuxnas och äldres ohälsa Förskrivning av förbrukningsartiklar

Termin 2 Barns livsvillkor, hälsa och ohälsa (DSKN16, 7,5 hp) 2

Skolbarns och ungdomars livsvillkor, hälsa och ohälsa (DSKN17, 7,5 hp) 2

Barn- och skolhälsovård (DSKN14, 7,5 hp) 3

Primärvård (DSKN157,5 hp) 3

Barns livsvillkor Vetenskaplig metod Barnhälsovårdsfall Barnhälsovård Allmänpediatrik (Idéseminarium)

Skolbarns och ungdomars livsvillkor Skolhälsovården Handlingsplaner Skolhälsovårdsfall

Skolhälsovård (VFU) Barnhälsovård(VFU)

Vårdcentral (VFU) Hemsjukvård (VFU)

Termin 3 Alternativ 1 (möjligt val tom intag 2011) Termin 3 Alternativ 2 Distriktssköterskeledd mottagning, organisation och ledarskap (DSKN30, 7,5 hp)

Självständigt fördjupnings- arbete inom omvårdnad, inriktning distriktssköterska (examensarbete) (DSKN50, 7,5 hp)

Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning distriktssköterska (examensarbete) (DSKM50, 15 hp) 4

Ledarskap och teamarbete Plan för distriktssköterskeledd mottagning



Termin 1 Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård I (SINN10, 15 hp) Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård II 2

(SINP11, 15 hp) Allmän intensivvård I Allmän intensivvård II Allmän intensivvård III Biomedicin och intensivvård I Biomedicin och intensivvård II Vetenskaplig metod (Idéseminarium)

Omvårdnad inom intensivvård inklusive perioperativ vård I (VFU) Omvårdnad inom intensivvård II (VFU) Smärtbedömning och smärtbehandling Svikt av vitala funktioner Vetenskaplig metod

Termin 2 Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård III, (SINP12, 7.5 hp)

Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård IV 3

(SINP13, 7.5 hp) Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning intensivvård (examensarbete) (gemensam inom Spec.program), (SINM50, 15 hp) 4

Katastrofmedicin Barnintensivvård Neuro- och thoraxintensivvård Etik Vetenskaplig metod Akut omhändertagande, ledarskap och kommunikation Specifik intensivvård

Omvårdnad inom intensivvård (VFU) Patientsäkerhet Vetenskaplig metod Intensivvård inom kirurgi och medicin


Tabell 4. Programöversikt, examinationer 1, Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning distriktssköterska, A, 75 hp vid Lunds universitet (helfart)

1 Examinationer anges i kursiv text 2 samläsning med Spec.ssk.prgrm inriktn Barn och Ungdom 3 VFU7,5hp 4 gemensam kurs med andra inriktningar inom Spec.ssk.prgrm (inom VMFM01Fristående)

Tabell 5. Programöversikt, examinationer 1, Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård, A, 60 hp vid Lunds universitet (helfart)

1 Examinationer anges i kursiv text 2 (teori 3hp + verksamhetsförlagd utbildning 12hp varav 6 hp intensivvård inklusive perioperativ vård och 6 hp intensivvård) 3 (teori 1.5hp + verksamhetsförlagd utbildning, allmän och speciell intensivvård 6hp) 4 gemensam kurs med andra inriktningar inom Spec.ssk.prgr

4

Termin 1 Termin 2 Specifik omvårdnad med inriktning allmän onkologi och symtomkontroll, (ONKP10, 15 hp)

Specifik omvårdnad med inriktning psykosocial omvårdnad och rehabilitering vid cancersjukdom, (ONKN11, 7,5 hp)

Specifik omvårdnad med inriktning palliativ vård I, (ONKN12, 7,5 hp)

Onkologisk vård Egenvård och rehabilitering Medicinsk onkologisk behandling och strålbehandling Vetenskaplig metod

Teorier och modeller Prevalens och bedömning av psykosociala problem Resurser för vård, stöd och behandling

Specialistsjuksköterskans roll i palliativ vård Avgörande händelse i palliativ vård

Termin 3 Termin 4 Alternativ 1 (möjligt val tom intag 2010) Specifik omvårdnad med inriktning onkologisk och palliativ vård, (ONKN13, 7,5 hp) 2 (from 2012 ligger ONKN14 före ONKN13)

Specifik omvårdnad med inriktning palliativ vård II, (ONKN14, 7,5 hp )

(from 2012 ligger ONKN13 efter ONKN14)

Specifik omvårdnad med inriktning egenvård vid cancersjukdom, (ONKN30, 7,5 hp)

Självständigt fördjupnings- arbete inom omvårdnad, inriktning onkologisk och palliativ vård, (examensarbete), (ONKN50, 7,5 hp)

Individuell fördjupningsuppgift Seminarium utifrån VFU- uppgift Palliativ vård (VFU) (Idéseminarium)

Sorgereaktioner hos barn och ungdomar Etik i livets slut Omvårdnad i livets slut

Teorier och modeller Bedömning och åtgärder vid egenvård och följsamhetsproblematik Information och kommunikation vid medicinsk behandling


Termin 3 Termin 4 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Vt-2012) Samma som ovan Samma som ovan Magisteruppsats inom omvårdnad (examensarbete),

(VMFM01, 15 hp) (nu ONKM50, 15 hp) 3 Magisteruppsats

Projektplan Uppsatsmanus Seminarier Respondentskap Opposition

Tabell 6. Programöversikt, examinationer 1, Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning onkologisk vård-palliativ vård, A, 60 hp vid Lunds universitet (halvfart)

1 Examinationer anges i kursiv text 2 verksamhetsförlagd utbildning 3 gemensam kurs med andra inriktningar inom Spec.ssk.prgr. (inom VMFM01Fristående)

Tabell 7. Programöversikt, provmoment 1, Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning operationssjukvård, A, 60 hp vid Lunds universitet (helfart) Termin 1 Perioperativ omvårdnad med inriktning operationssjukvård

(OPSN10, 15 hp) 2

Perioperativ omvårdnad med inriktning operationssjukvård (OPSN11, 7,5 hp) 3

Specifik omvårdnad med inriktning operationssjukvård

(OPSN12, 7,5 hp)

Biomedicin Perioperativ omvårdnad och operationssjukvård Operationssjukvård I, Mikrobiologi och hygien Vetenskaplig metod, Förberedelse inför operation I + II Medicintekniska moment (Idéseminarium)

Perioperativ omvårdnad och operationssjukvård VFU) Medicinsk teknik Vetenskaplig metod

Specifik operationssjukvård Operationssjukvård II Vetenskaplig metod Kommunikation/Ledarskap

Termin 2 Alternativ 1 (möjligt val tom 2011-2012) Alternativ 1 (möjligt val tom 2011-2012) Specifik omvårdnad med inriktning operationssjukvård I

(OPSN13, 7,5 hp) 3

Specifik omvårdnad med inriktning operationssjukvård av barn (OPSN30, 7,5 hp) 2

Specifik omvårdnad med inriktning operationssjukvård II

(OPSN14, 7,5 hp) 3

Självständigt fördjupnings- arbete inom omvårdnad, inriktning operationssjukvård (examensarbete), (OPSN50, 7,5 hp) 2

Specifik omvårdnad och operationssjukvård I (VFU) Perioperativt samtal Vetenskaplig metod

Pediatrisk operationssjukvård Barns utveckling Perioperativ vård Pediatrisk omvårdnad Vetenskaplig metod:

Specifik omvårdnad och operationssjukvård II (VFU) Patientsäkerhet Vetenskaplig metod


Termin 2 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Ht-2012) Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Ht-2012) Samma som ovan Magisteruppsats inom Samma som ovan Magisteruppsats inom

5

Termin 1 Termin 2 Psykiatrisk omvårdnad I, psykiatriska sjukdomstillstånd, (SPSN10, 15 hp)

Psykiatrisk omvårdnad II, psykiatriska sjukdomstillstånd, (SPSN11, 7,5 hp)

Psykiatrisk omvårdnad III, socialpsykiatriska arbetssätt, (SPSN12, 7,5 hp)

Psykossjukdomar, personlighetsstörningar och deras vård och behandling Personlighetsstörningar Psykossjukdomar Lagar och författningar Behandlingsprinciper

Barnpsykiatri, ångestsyndrom, missbruk - vård och behandling Barnpsykiatri Ångesttillstånd Missbruk

Kommunal socialpsykiatri, Evidensbaserade psykosociala insatser,

Termin 3 Alternativ 1 (möjligt val tom 2011-2013) Termin 4 Alternativ 1 (möjligt val tom 2011-2013) Psykiatrisk omvårdnad IV, (SPSN13 , 7,5 hp) 2

Psykiatrisk omvårdnad V, (SPSN14, 7,5 hp ) 2

Psykiatrisk omvårdnad, funktions- och livskvalitetsbedömning hos personer med psykiskt funktionshinder, (SPSN30, 7,5 hp)

Självständigt fördjupningsarbete inom omvårdnad, inriktning psykiatrisk vård, (examensarbete) (SPSN50, 7,5 hp)

Psykiatrisk omvårdnad (VfU) Patientfall (Idéseminarium)

Psykiatrisk omvårdnad (VfU) Patientfall

Livskvalitet Vårdbehov Psykosocial funktion Bedömning av livskvalitet, vårdbehov och psykosocial funktion


Termin 3 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Vt-2013) Termin 4 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Vt-2013) Samma som ovan Samma som ovan Magisteruppsats inom omvårdnad (examensarbete),

(VMFM01, 15 hp) (nu SPSM50, 15 hp) 3 Magisteruppsats

Projektplan Uppsatsmanus Seminarier Respondentskap Opposition

omvårdnad med inriktning operationssjukvård (examensarbete) (OPSM50, (15 hp)) 4

omvårdnad med inriktning operationssjukvård (examensarbete) (OPSM50, 15 hp) 4

Magisteruppsats Projektplan Uppsatsmanus Seminarier

Magisteruppsats Uppsatsmanus Seminarier Respondentskap Opposition

1 Examination anges i kursiv text 2viss samläsning med Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktn Anestesisjukvård 3 verksamhetsförlagd utbildning 7,5hp 4 gemensam kurs med andra inriktningar inom Specialistsjuksköterskeprogrammen (inom VMFM01Fristående)

Tabell 8. Programöversikt, provmoment 1, Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning Psykiatrisk vård, A, 60 hp vid Lunds universitet (halvfart)

1 Examinationer anges i kursiv text 2 verksamhetsförlagd utbildning 3 delvis gemensam med andra inriktningar inom Specialistsjuksköterskeprogrammen (inom VMFM01Fristående)

6

Inledning

Magisteruppsatskurs är from intaget höstterminen 2012 obligatoriskt i alla inriktningar inom Spec.prgr. och gemensam för samtliga inriktningar utom för Psykiatrisk vård då dessa läser på halvfart/distans men enligt motsvarande undervisning. Begränsat antal (2-5) studenter har tidigare antagits till fristående platser men p.g.a. det höga antalet studenter inom Spec.prgr. annonseras inte kursen längre. Dessa studenter har sedan tidigare motsvarande kompetens som specialistsjuksköterska samt någon vetenskaplig metodkurs på avancerad nivå. På senare år har antalet studenter inom Spec.prgr. med önskemål att skriva ett mer omfattande fördjupningsarbete (15 hp) istället för ett mindre (7.5 hp) ökat markant. Dessutom har ett uttalat önskemål från vårdverksamheten att öka antalet sjuksköterskor med magisterexamen lett till att NOU godkände förslaget att magisteruppsatskurs skulle göras obligatorisk för samtliga inriktningar (from ht- 2012).

Studenter inom respektive inriktning börjar direkt i första kursen att arbeta med mål som syftar till att ge en bild av den kommande professionen, både utifrån den praktiska delen av yrket som utifrån ett vetenskapligt synsätt och evidensbaserad vård och omvårdnad. Examensarbetet startas därför i första kursen (vid helfart) med ett idéseminarium i syfte att utifrån den nya professionsinriktningen ge studenterna en tydlig progression från idé, till projektplan för sin studie, till färdigt examensarbete. Den pedagogiska grundsynen och modellen för Spec.prgr-n, liksom för övriga utbildningar vid Medicinska fakulteten, utgår från att studenten tar ett aktivt ansvar för att målinriktat driva sitt eget lärande och kunskapsutveckling. Detta sker i form av studentstyrt lärande där undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. En progression från det basala och allmänna till det mer avancerade och specifika finns inom programmet där krav och fördjupning successivt ökar i förhållande till att studenten utvecklar sitt lärande inom det nya ämnesområdet. Progressionen i programmet framgår av respektive kursplan. Här används SOLO-taxonomin enligt Biggs and Collins (1982) och Blooms taxonomi (1965).

UTBILDNINGSPLAN/KURSPLANER för respektive inriktningar vg se http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/spec Magisteruppsatskurs: http://moodle.med.lu.se/course/view.php?id=112 http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/frist_mag/vmfm01/uppsatskurs/Kurswebbplats/vmf m01/ (t.o.m. 2012/13)

Examensmål 1 (Ex-mål 1)

Del 1

7

http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/spec

http://moodle.med.lu.se/course/view.php?id=112

http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/frist_mag/vmfm01/uppsatskurs/Kurswebbplats/vmf

För magisterexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.

Inom respektive Specialistsjuksköterskeprogram sker under programmets gång en successiv fördjupning i ämnesområdet parallellt och integrerat med huvudområdets vetenskapliga grund. Härmed bedöms och fördjupas examensmålets tre komponenter fortlöpande under programmens samtliga kurser.

Exempel ur kurserna

1:1 Betydande överblick över området

A. Examination Vetenskaplig metod omfattar ett återkommande moment som en strimma i samtliga inriktningar med mindre variationer anpassade för respektive inriktning. Följande exempel är hämtat från Spec.-inriktning Ambulanssjukvård där vetenskaplig metod i anslutning till huvudområdet belyses vid samtliga 16 seminarier i de tre första kurserna. Uppgifterna omfattar kritisk granskning av aktuella vetenskapliga artiklar som kan utgå ifrån ett specifikt ämne enligt modell Journal Club (JC). Syftet är att studenterna analyserar, reflekterar och aktivt diskuterar aktuella forskningsresultat och vetenskapliga metoder inom verksamhetsområdet. Diskussionen sträcker sig ifrån ämnesspecifikt till forskningsmetodik och validitet och reliabilitet blir därför centrala frågor (Deenadayalan, Y.,Grimmer-Somers, K., Prior, M., Kumar, S., (2008).

Genom programmet föreligger en tydlig progression utifrån lärandemålen …”kunna beskriva och jämföra forskningsresultat relaterat till omvårdnad och medicinsk vård inom ambulanssjukvård” (AMSN10), …” kunna jämföra och beskriva forskningsresultat inom prehospital omvårdnad och medicinsk vård” (AMSN11) samt …” kunna tillämpa och reflektera över aktuella forskningsresultat inom området” (AMSO12). (motsvarande lärandemål ingår för övriga inriktningar)

Att specifikt integrera artikelgranskning tex i form av JC innebär en kontinuerlig uppdatering av aktuell forskning inom såväl huvud- som ämnesområdet samt utvecklad kunskap om olika forskningsmetoder. Genom att medvetandegöra och utveckla det egna kritiska förhållningssättet skapas även tro på den egna förmågan att fortlöpande aktivt söka och granska vetenskapliga artiklar. Studenterna (basgruppen), distribuerar relevant vetenskaplig artikel och ansvarar för presentation och diskussion i helklass enligt nedan. Aktuell artikel väljs utifrån pågående kurs/kursmål. Frånvaro innebär att studenten måste lämna in en skriftlig rapport. Basgruppen inleder med motiv till vald artikel samt leder därefter seminariet och diskuterar med hjälp av audiotoriet följande innehåll av analys och reflektion:

1. Beskrivning av logisk grund för studien utifrån tidigare relevant forskning samt redovisning av forskningsfråga som utformats (syfte). 2. Beskrivning av vald metod (case-control study, innehållsanalys, randomiserad studie, etc.) samt undersökningsgrupp och relevans för inklusions- och exklusionskriterier samt kortfattat vilket tillvägagångssätt som använts (metod). 3. Beskrivning av etiska överväganden. 4. Beskrivning av resultat/-en samt relevans av analys- och/eller statistiska metoder (resultat).

8

5. Analys samt reflektion av avsnittet ”Diskussion” samt studiens eventuella angivna begränsningar (diskussion). 6. Reflektion över valda referenser. 7. Avslutning med besvarande av: - Är implikation av slutsats möjlig?

Examinator för JC-seminarier är ansvarig lektor i huvudområdet.

Exempel på vetenskapliga artiklar som presenterats under JC (nedan anges även för andra inriktningar): Gillespie, B.M., Chaboyer, W., Longbottom, P. & Wallis, M. (2010). The impact of organisational and individual factors on team communication in surgery: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 47 732-741.

Lindwall, L & von Post, I. Habits in Perioperative Nursing culture. Nursing Ethics 2008 15 (5). B. Wennström, C Törnhage, S. Nasic, H Hedelin, & I. Bergh. (2011). The perioperative dialoque reduces postoperative stress in children undergoing day surgery as confirmed by salivary cortisol. Pediatric Anaesthesia 21, 1058-1065.

Kwaan, MR, Studdert, DM, Zinner, MJ , Gawande, A A .Incidence, Patterns, and Prevention of Wrong-Site Surgery. Arch Surg. 2006;141:353-358.

B. Ett andra exempel, hämtat ur Distriktssköterskeprogrammet första kurs, DSKP10, fokuserar framför allt på vetenskaplig metod inom folkhälsoområdet och distriktssköterskans profession. Ett flertal lärandemål är relaterade till Ex-mål 1, ” kunna redogöra för områdets vetenskapliga grund och vetenskapliga metoder”, ”kunna söka och redogöra för aktuell forskning inom området samt förutse vikten av samverkan mellan forskning, utbildning och tillämpning samt dess betydelse för Distriktssköterskans yrkesutövning” och ”kunna redogöra för folkhälsans utveckling och folksjukdomars utbredning samt kritiskt diskutera hälsans bestämningsfaktorer”.

Examination ”Vetenskapliga metoder inom folkhälsoområdet” är en skriftlig inlämningsuppgift utifrån en vetenskaplig artikel som genomförs som basgruppsarbete i 4 steg. Redovisning och examination sker i samband med Seminarium.

Steg 1: Generell bearbetning av vetenskaplig artikel Aktivitet: Respektive grupp läser, bearbetar, granskar kritiskt, analyserar och diskuterar samtliga delar i artikeln, utifrån ”Mall för granskning av vetenskapliga artiklar” (Röda korset, 2005) för att skapa en helhetsuppfattning om vad artikeln handlar om och artikelns struktur. En skriftlig sammanställning av den övergripande bearbetningen av den tilldelade artikeln görs enligt anvisning.

Steg 2: Specifik (fördjupad) bearbetning av vetenskaplig artikel i syfte att skapa fördjupad förståelse av artiklarnas datainsamlings – och analysmetod. En grupp fördjupar sig i datainsamlingsmetod/er och den andra gruppen fördjupar sig i dataanalysmetod/er. Aktivitet: Läs in litteratur kring den datainsamlingsmetod respektive dataanalysmetod som beskrivs i artikeln. Granska kritiskt. En skriftlig sammanställning av den fördjupade bearbetningen av datainsamlingsmetod respektive dataanalysmetod, görs enligt anvisning och bifogas som bilaga.

Steg 3: Skriftlig redovisning av artikelbearbetning (två delar) a) Skriftlig redovisning av generell bearbetning av tilldelad vetenskaplig artikel- Omfattning: max 2 A-4 sidor. Här ingår Beskrivning av artikelgranskning/Beskrivning av artikelstudie, artikelsammanfattning (dess syfte och sammanhang, urval, syfte, metod, resultat, konklusion etc.). Utgå från de åtta rubriker, som finns i granskningsmallen och presentera i form av sammanfattningar under respektive rubrik.

9

b) Skriftlig redovisning av specifik (fördjupad) bearbetning av vetenskaplig artikel. Omfattning: 1 sida och max 1,5 A4 sidor. Här redovisas den specifika bearbetningen av den datainsamlingsmetod respektive dataanalysmetod som förekommer i studien med hjälp av följande: -Skapa först en helhetsbild av metoden genom att skapa en förståelse av hur datainsamlingsmetoden/er respektive dataanalysmetoden/er beskrivs i litteraturen, dvs; - Diskutera metodens generella fördelar och eventuellt risker. Fördelar, risker, vad bör man tänka på

som forskare när man ’samlar in data’ respektive ’analyserar data’? Diskutera och problematisera kring hur den datainsamlingsmetod/er respektive den dataanalysmetod/er använts i studien (som er grupp granskar) och fundera över hur den använts av forskarna som utfört studien. Referenser skrivs enligt skrivanvisningar ”Mall för hantering av referenser enligt APA.”

Steg 4: Publicering av dokument Artikelgranskningen redovisas/presenteras skriftligt (enligt anvisning) och publiceras i FORUM senast datum. Samtliga studenter tar del av alla studiegruppernas publicerade uppgifter.

Exempel på artiklar som ingår: Bonander,K., & Snellman, I. (2007). Telefonmötets vårdrelation. Vård i Norden 27(86), 4-8. (kval)

Karlsson,S., & Brydolf,M. (2006). Ungdomars kost- och motionsvanor. En undersökning i årskurs 9 på två svenska skolor. Vård i Norden, 26(82), 4-9. (kvant)

C. Inom inriktning Onkologisk vård, palliativ vård (halvfart/ webbaserad lärandemiljö), i kursen ”Onkologisk vård” ingår lärandemål som …” kunna visa kunskap om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom onkologisk vård och omvårdnad”, ” kunna visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och reflektera över sambandets betydelse för onkologisjuksköterskans yrkesutövning” och ”kunna granska och värdera forskningsresultat inom onkologisk omvårdnad”. Studenterna examineras bl. a. genom en skriftlig, grupptentamen i form av paper och muntligt i grupp. Uppgiften omfattar att planera information till specifik målgrupp om cancerpreventiva åtgärder som UV-strålning, screening och/eller vaccinering, kost, övervikt, fysisk aktivitet, rökning och alkohol. Exempel på målgrupper: ungdomar, föräldrar, äldre. Valt område skall kopplas till cancerdiagnos/diagnoser. Uppgiften skall omfatta 4 – 6 sidor och skall innehålla:

- en kort inledning med uppgifter kring prevalens, incidens, mortalitet, ålders- och könsaspekter, riskfaktorer och primär och sekundär prevention

- motivering varför just vald målgrupp är speciellt angelägen i relation till valt område

- ett förslag om vad en information bör innehålla i relation till målgruppen med syfte att öka följsamheten.

Bedömning (G, U alt Ej relevant samt avslutande skriftlig kommentar) av skriftlig inlämningsuppgift (och seminarium med opponentskap och respondentskap) enligt bedömningskriterier nedan:

1. Uppgift publicerad senast deadline 2. Uppgiften innehåller alla efterfrågade delar 3. Adekvat innehåll (belyser efterfrågad uppgift) 4. Vetenskapliga artiklar använda 5. Kort sammanfattning och motivering av valda artiklar 5. Struktur och läsbarhet 6. Specialistsjuksköterskans roll är tydligt belyst 7. Kurslitteratur använd 8. Referenser i text och referenslista enligt anvisad kurslitteratur

10

Nedan redovisas utdrag ur en grupps redovisning som belyser

1:2 ”visa kunskap … inbegripet såväl överblick som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området”

…”Enligt ovanstående SBU-rapport (2007), är de bakomliggande mekanismerna komplexa då det gäller den fysiska aktivitetens betydelse för att minska riskerna att drabbas av cancer. Sannolikt är att fysisk aktivitet påverkar halterna av flera metabola aktiva hormoner och tillväxtstimulerande faktorer samt att regelbunden motion/fysisk aktivitet förbättrar immunförsvaret. Rapporten visar även att fysisk aktivitet skyddar DNA genom att påverka reparativa system i positiv riktning. Då det gäller koloncancer, har det visat sig att fysiskt aktiva individer har en snabbare tarmpassage vilket kan bidra till minskad risk att drabbas.

Världshälsoorganisationen (2008) uppmärksammar fysisk aktivitet som ett effektivt medel för att förebygga bröst- och koloncancer. Risken för koloncancer är 40 % lägre för personer som är fysiskt aktiva. Risken för bröstcancer är 15-20 % mindre hos kvinnor som motionerar (FYSS, 2008; Berg & Emdin, 2008). Detta beskrivs även i en rapport som The International Agency for research on cancer (2006), IARC, gjort. IARC är och är en arbetsgrupp i Världshälsoorganisationen.”

D. I Magisteruppsatskursen följs målet upp via kursplanen med följande lärandemål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna …”visa kunskap om det valda forskningsområdet inom karaktärsämnet inbegripet såväl överblick som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området”.

1:1 Betydande överblick över området

Studenternas kunskaper följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen vid:

• Seminarium/examination av projektplan samt examination av magisteruppsats där bedömningskriterierna avseende bakgrund anger …”Förankring i teori och centrala begrepp är tydlig och anknyter på ett adekvat sätt till problemområdet”

1:2 Väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området:

Kunskapen följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen vid:

• Seminarium/examination av projektplan där bedömningskriterierna avseende bakgrund anger:

…”Studiens betydelse utifrån aktuellt forskningsläge och relevans för patienter, profession eller verksamhet är beskrivet och motiverat”

• Seminarium/examination av projektplan samt examination av magisteruppsats där bedömningskriterierna avseende bakgrund anger:

”… Det valda forskningsproblemet är problematiserat, motiverat och avgränsat utifrån aktuellt forskningsläge, samt har relevans för den aktuella utbildningsinriktningen (för fristående magisterutbildning accepteras en mera allmän förankring i professionsfältet)”,

11

…”Förankringen i tidigare kunskap/forskning/styrdokument i bakgrunden är tydlig och anknyter till problemområdet samt är balanserad till omfattning och djup. Referenslitteraturen är relevant samt innefattar bredd och djup”

…”Syfte och frågeställningar är relevanta för vetenskapsområdet, klart formulerade och avgränsade i relation till forskningsproblemet”

• Opposition av magisteruppsats där bedömningskriterierna avseende förmåga att granska/diskutera innehållet i arbetet där bedömningskriterierna anger:

”Problemet/Introduktionen är relevant, avgränsad och genomtänkt problemformulering”

”Bakgrunden - relevans i genomgång av befintlig forskning inom problemområdet, inkl definitioner av nyckelord/-begrepp”

1:3 Betydande insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Studenternas kunskap följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen vid:

• Seminarium/examination av projektplan där bedömningskriterierna anger:

”Studiens betydelse utifrån aktuellt forskningsläge och relevans för patienter, profession eller verksamhet är beskrivet och motiverat”

”Problemområdet är introducerat. Det valda forskningsproblemet är problematiserat, motiverat och avgränsat utifrån aktuellt forskningsläge, samt har relevans för den aktuella utbildningsinriktningen (för fristående magisterutbildning accepteras en mera allmän förankring i professionsfältet)”

”Förankringen i tidigare kunskap/forskning/styrdokument i bakgrunden är tydlig och anknyter till problemområdet samt är balanserad till omfattning och djup. Referenslitteraturen är relevant samt innefattar bredd och djup”

”Syfte och frågeställningar är relevanta för vetenskapsområdet, klart formulerade och avgränsade i relation till forskningsproblemet”

”Huvudfynd från resultatet diskuteras med ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt i relation till aktuellt forskningsläge och i relation till begrepp, teori och modell (om relevant)”

• Opposition av magisteruppsats där bedömningskriterierna avseende förmåga att granska/diskutera innehållet i arbetet där bedömningskriterierna anger:

”Problemet/Introduktionen är relevant, avgränsad och genomtänkt problemformulering”

”Bakgrunden - relevans i genomgång av befintlig forskning inom problemområdet, inkl definitioner av nyckelord/-begrepp”

12

Analys och värdering av måluppfyllelse

Genom typen av examinationsformer som omfattar uppgifter som för sitt genomförande kräver fördjupning inom respektive ämnesområde och där analys och reflektion ingår, framgår det klart att examensmålet tydligt bearbetas och fördjupas genom programmens olika kurser. Vi menar att studenterna efter genomgången utbildning mycket väl uppfyller målet att visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Del 1 (forts.)


För magisterexamen ska studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier bilaga till beslut

Inom ramen för specialistprogrammens kurser (utöver magisteruppsatskursen) sker måluppfyllelse av Ex-mål 2 genom att metodkunskap integreras i de teoretiska momenten, ibland även under VFU. Nedan redovisas exempel, se även under Ex-mål 1.

2. Väsentligt fördjupad metodkunskap inom huvudområdet

A. ”Vetenskaplig metod” omfattande det återkommande momentet som en strimma i samtliga inriktningar med mindre variationer anpassade för respektive inriktning (vg se under Ex-mål 1, A: 2. Beskrivning av vald metod).

B. ”Vetenskapliga metoder inom folkhälsoområdet”(DSKN10) med lärandemål som …”kunna testa och argumentera för vetenskapliga metoders tillämpning i barnhälsovården” (vg se under Ex-mål 1, B: Steg 2 ff).

C. I Examination ”Barnhälsovård 1” i den gemensamma kursen för inriktningarna Barn och ungdom och Distriktssköterska (SBUN16/DSKN16,) ingår lärandemål som …”kunna testa och argumentera för vetenskapliga metoders tillämpning i barnhälsovården” samt ”kunna föreslå och kritiskt värdera modeller och metoder för hälsofrämjande och förebyggande arbete inom barnhälsovård.”. Här redovisar studenterna i pargrupp en skriftlig examinationsuppgift utifrån BVC-fall där uppgiften består i att studenten som en fältstudie genomför observation enligt ett fastställt observationsschema av amningssituation alternativt ett spädbarn. Observationen sker via kontakt med barnhälsovårdssjuksköterska inom BHV alternativt med någon i egen vänkrets eller liknande. Bearbetning och sammanställning av rapport sker enligt riktlinjer i studieanvisningen. Respons och bedömning ges för varje pargrupp.

13

Exempel på observationen med efterföljande reflektion och analys: ”Syftet med en observation är att studera hur människan uppför sig i de miljöer där de naturligt rör sig (Repstad, 2007). Observationen kombineras ofta med samtal för att få klarhet i personens uppfattning om det som observeras. Fördelar med observation är att den ger ett direkt tillträde till socialt samspel och sociala processer vilket enbart intervju inte kan ge. Eftersom personerna som undersöks påverkas av den som observerar är det viktigt att hitta en balans i samspelet mellan den som observerar och den som observeras. Detta görs genom att samtala om vardagliga ting och klart uttrycka intresse för det personen vill berätta (a.a).” (Citat från grupp).

D. Individuell skriftlig examination i inriktningen Intensivvård (SINP11) indikerar till exempel resultatet utifrån lärandemålet …”utifrån skalor eller andra kvalitetssäkringsmetoder bedöma tillstånd såsom smärta, medvetande och agitation samt utvärdera kvaliteten på given behandling” där studenterna följer ett förlopp avseende smärta under VFU perioden.

…”När gossen kom till BIVA hade han kontinuerlig smärtbehandling. …Jag använde mig av den smärtskattningsskala som de normalt sett använder på BIVA, FLACC, vid mina observationer av patienten. FLACC - Denna skala är validitets- och reliabilitetstestad på barn med olika typer av smärta, barn i olika åldrar och även på barn med nedsatt kognitiv förmåga, (red:flera vetenskapliga ref angivna). Samtliga dessa studier framhåller vikten av att använda smärtskattningsskalor på barn för att förbättra smärtbehandlingen. Smärtskattning/instrument är ett hjälpmedel som hjälper sjuksköterskan att utvärdera en given behandling. Voepel-Lewis mfl (2010) menar, efter en genomförd studie, att FLACC är ett instrument som även lämpar sig för smärtskattning på intensivvårdsavdelningar på såväl vuxna som barn.”

…”De läkemedel patienten i fallet fick är ”standard” efter operation på BIVA och stämmer väl överens med de riktlinjer jag hittat i litteraturen (red:flera vet. ref angivna). Behandlingen utvärderades och ändrades till viss del när effekten var otillräcklig. Någon dokumentation utifrån smärtskalan gjordes dock ej i löpande dokumentation.” (citat från student)

E. I Magisteruppsatskursen följs Ex-mål 2 upp via kursplanen med följande lärandemål:

Efter avslutad kurs skall studenten kunna …”självständigt och systematiskt diskutera och förklara vetenskapliga teorier, modeller och metoder och deras tillämpning”, …”tillämpa relevanta vetenskapliga metoder och relatera till adekvata teorier, visa förmåga att självständigt systematiskt söka, kritiskt granska och tolka information” och …”samla in och analysera data med relevans för teori och frågeställning”

2:1 Väsentligt fördjupad metodkunskap inom huvudområdet I syfte att öka studenternas kunskap om vetenskapliga metoder innefattar magisteruppsatskursen:

• Obligatoriska temadagar för studenterna med forskningsetik, kvalitativ samt kvantitativ metod. Studenterna arbetar under temadagarna med att finna lämplig metod i relation till problem och syfte inför magisteruppsatsen. Det finns ett omfattande arbetsmaterial med förberedelser inför respektive temadag (se hemsidan, http://moodle.med.lu.se/course/view.php?id=112 moment 3, Temadagar).

• Idéseminarium angående uppsatsämne inom respektive specialistprogram. Ett inledande idéseminarium vid kursstart där uppsatsämnen presenteras och diskuteras samt ytterligare ett idéseminarium efter temadagarna då studenterna har arbetat med att finna lämplig metod i relation till problem och syfte. Idéseminarierna leds av ämnesansvarig lektor inom respektive program. Idéer hämtas i första hand från verksamheten som ”beställningsarbete” men också från lärarnas eget

14


forskningsområde. Efter att studenterna bestämt metod tilldelas en handledare samt en examinator för varje arbete.

• Handledning av magisteruppsats där antingen handledare eller examinator (eller båda) är väl insatt i vald metod.

• Opposition av magisteruppsats där studenterna i möjligaste mån får opponera på uppsats med kvalitativ metod om de själv använt kvantitativ metod och vice versa.

Studenternas kunskapsnivå följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen vid:

• Seminarium/examination av projektplan där bedömningskriterierna anger:

”Metodvalet är motiverat och relevant i förhållande till syfte och frågeställningar och förankrat i metodlitteratur” ” Det planerade urvalet är beskrivet och motiverat” ”Den planerade datainsamlingen är beskriven” ”Planerad analysmetod för data är beskriven och förankrad i metodlitteratur, samt kopplad till teori eller modell (om relevant)”

• Examination magisteruppsats där bedömningskriterierna anger:

”Metodvalet är motiverat och relevant i förhållande till syfte och frågeställningar och förankrat i metodlitteratur” ”Urvalet är beskrivet och motiverat. Eventuellt bortfall/bortfallsanalys (om relevant) är beskrivet” ”Datainsamlingen är klart beskriven så att man tydligt kan följa tillvägagångssättet” ”Analysen av data är stringent och transparant beskriven (en röd tråd finns både i struktur och innehåll och analysen kan följas steg för steg)” ”Analysen är förankrad i metodlitteratur och kopplad till teori eller modell (om relevant)” ”Analysen är korrekt och systematiskt genomförd enligt vald metod”

• Opposition av magisteruppsats där studenterna i möjligaste mån får opponera på uppsats med kvalitativ metod om de själv använt kvantitativ metod och vice versa. I riktlinjerna för opposition anges avseende förmåga att granska/diskutera innehållet i metodavsnittet avseende:

- ”Urval av undersökningsgrupp/databaser, teorianknytning” -”Forskningstradition och valt instrument/databaser i relation till problem/frågeställning” -”Genomförande av datainsamling” -”Genomförande av databearbetning/-analys”

• Kritisk granskning i form av ett Paper samt aktiv närvaro vid totalt åtta tillfällen med seminarium/examination förutom de tillfällen då det egna arbetet diskuteras vilket avser:

1. fullgjord aktiv närvaro vid minst fyra projektplans-seminarier. Lämnat in ett paper med skriftlig reflektion över respektive projektplan avseende problemformulering, bakgrund och metod i relation till syftet. Speciell vikt läggs vid metodavsnittet vilket granskas i relation till syftet och med hjälp av kurslitteraturen. Referens och sidhänvisning anges i texten.

15

2. fullgjord aktiv närvaro vid minst tre arbets-seminarium med skriftlig reflektion över arbeten avseende problemformulering, bakgrund, metod, resultat och diskussion i relation till syftet för det aktuella arbetet. Beskrivningen av metod och resultat granskas i relation till syftet med hänvisning till kurslitteraturen enligt ovan. Studenten ska även ge förslag till viktiga delar av resultatet som kan lyftas fram och diskuteras.

3. förutom seminarium för egen examination och opposition, fullgjord aktiv närvaro vid minst ett examinations-seminarium och i samband med seminariet lämna in skriftlig reflektion över arbetet avseende problemformulering, bakgrund, metod, resultat och diskussion i relation till syftet för det aktuella arbetet. Granskningen fokuseras på diskussionen och den röda tråden genom hela arbetet.

Den skriftliga reflektionen enligt ovan granskas efter varje seminarium dels översiktligt (samtliga) dels mer noggrant (stickprovskontroller). Exempel från students granskning:

Arbetets titel: Intubation med eller utan muskelrelaxantia

Problemformulering: Finns det någon studie som har undersökt intubation utan relax som är relevant att ta upp i problemformuleringen? Eller kanske ta upp en artikel som styrker att muskelrelaxantia i samband med intubation leder till flera postoperativa besvär hos patienten? Annars väl formulerad problembeskrivning och får en (blivande narkossköterska) att vilja läsa mer om detta och ta del av ert resultat.

Bakgrund: Kanske lyfta upp en artikel till problemformuleringen för att göra den än starkare. Ger en bra grund för läsaren med utförlig förklaring av hur en intubation går till och olika biverkningar av intubation. Utförlig beskrivning av muskelrelaxantia.

Syfte: Bra syfte och tydligt syfte. Kanske kan göra frågeställningar som en punktlista.

Metod: Bra inklusions- och exklusionskriterier. Tydliga, ger ingen tveksamheter. Angående urvalet hur vet ni att ni har tillräckligt med patienter för att kunna göra jämförelser. Ni skulle kunna göra en powerberäkning. Med en powerberäkning kan man räkna ut hur stort stickprov man behöver beroende på antalet variabler som man har vid en jämförelse för att kunna få en statistisk signifikans. Detta görs enkelt genom att fylla i ett formulär på http://www.infovoice.se/fou/. Ni kan ta upp exkluderade patienter i resultatet. Bra beskrivet av de 4 kraven under etikdelen.

Resultat: På medelvärdena hade det varit intressant med SD, vilket ni sammanställer bra på slutet av resultatet. I tabellerna är det svårt att jämföra resultatet då patientgrupperna är så pass olika stora. Men sen tydliggör ni det mycket bra med boxploten. Bra om ni skriver p värdet i boxplotet också, t ex efter figur.

Skriv gärna ut p värdena även under tubstorlek, kufftryck och comrach lehane.

Diskussion: (vid examinationsseminarium) Förslag till diskussion.

Hur påverkas patienter av vilken anestesimetod. Fentanyl jämfört med remifentanil t ex mycket av den postoperativa smärta bestäms ju efter hur pass smärtlindrande de är. Har skillnaden jämnat ut sig 20-24 timmar senare… Intressant./ (Namn/personnr på Anestesistudent).

• Utöver ovanstående ingår också att uppsatsen når upp till de fastställda kriterier för vald metod som t ex anges i ”Kriterier för val av statistiska analyser”. (Kriterierna anger minimikrav): (se hemsidan http://moodle.med.lu.se/course/view.php?id=112 (moment 2))

• För magisternivå nivå krävs att deskriptiv statistik samt någon typ av hypotestestande analys ingår i uppsatsen.

Kommentar: För ytterligare exempel hänvisas granskaren till de som presenterats för redovisade under Examensmål 1 ovan. Motsvarande kriterier för val av kvalitativ ansats är under utveckling och kommer att innefatta direktiv för Intervjustudier, fallstudier, fältstudier (Field studies).

16

http://www.infovoice.se/fou/

http://www.infovoice.se/fou/



Inom ramen för specialistprogrammens kurser sker måluppfyllelse av studenternas förmåga till fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen då metodkunskap integreras och följs upp genom olika examinationsformer i de teoretiska momenten och även i VFU. Examensmålet examineras slutligen i studenternas examensarbeten Det framgår tydligt av exemplen ovan att studenterna genomgående under utbildningen ges möjlighet att fördjupa sina kunskaper i metodkunskap inom huvudområdet. Det samlade resultatet är att examensmålet uppnås på ett mycket varierat och tillfredsställande sätt för magisterexamen i huvudområdet omvårdnad.

Del 1 (forts.)


För magisterexamen ska studenten visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut

Inom ramen för specialistprogrammens kurser (utöver magisteruppsatskursen) sker studenternas måluppfyllelse av Ex-mål 3 fortlöpande i samtliga kurser.

3:1 -betydande förmåga att integrera kunskap

A. SPSN 12 Psykiatrisk omvårdnad III, Socialpsykiatriska arbetssätt, inlämningsuppgift ”Evidensbaserade psykosociala insatser” omfattar lärandemål som tydligt visar studenternas förmåga att integrera kunskap: …”självständigt kunna bedöma och planera övergripande omvårdnadsinsatser inom det socialpsykiatriska området”, ”kunna analysera och kritisk reflektera kring de teorier och metoder som används inom psykiatrisk vård” samt ”utifrån ett evidensbaserat kunskapsperspektiv verka för att i samarbete med olika vård- och servicegivare skapa adekvat vårdplanering för patienter i behov av omfattande vård- och stödinsatser”.

Studenterna examineras utifrån följande uppgift: • Identifiera psykosocialt orienterade interventioner och stödmodeller riktade till allvarligt psykiskt funktionshindrade som har ett gott vetenskapligt stöd! • Ge en översikt i vilken utsträckning dessa insatser används i den lokala psykiatri där du arbetar! • Fundera över och argumentera för vilka psykosociala interventioner och stödmodeller/insatser du tycker är viktigast att införa för att förbättra de psykiskt funktionshindrades/funktionsnedsattas situation i samhället!

17

Uppgiften genomförs individuellt och publiceras på avsedd plats i forum senast datum/tid. Disposition omfattande alla tre frågeställningarna: max 3-4 sidor. Stud. skall också kommentera en medstuderandes besvarande av uppgiften senast 13 januari samma vecka. Nedan citat från student: …”Eget boende och åtgärder i form av anpassat stöd: Hemlöshet har en rad negativa konsekvenser för personer med t ex schizofreni och förhindrar delaktighet i ett flertal livsområden. Hemlösa personer har en ökad risk för inläggning på psykiatrisk vårdavdelning och svårare att fullfölja behandlingsprogram, vilket även påverkar den fysiska hälsan. Eget boende avser tillgång till en ordinarie fullvärdig bostad. Jag är fullständigt övertygad om att ett eget boende är av grundläggande betydelse för de flesta människor. Det innebär möjlighet att leva ett självständigt och värdigt liv. Fördelar som framgår med eget boende är att ett långsiktigt boende av olika utformning till tidigare hemlösa personer i målgruppen innebär minskat behov av sjukhusvård (Socialstyrelsen, 2011). Samordnade åtgärder för att tillgodose kontinuitet i vård och omsorg: ACT- modellen (Assertive Community Treatment) innebär en samordning av vård- och stödåtgärder i ett multiprofessionellt team där både psykiatrisk behandling och psykosociala åtgärder finns tillgängliga och i stor utsträckning genomförs av teamet i personens vardagsmiljöer. Arbetsteamet ska vara högspecialiserat och anpassat till patientgruppens behov. Den närmaste behandlaren ansvarar för att samordna den vård och behandling som svarar mot personens behov, vilket krävs för att uppnå bästa möjliga funktionsnivå. I ACT- modellen ingår bland annat fokus på rehabiliterande åtgärder, att undvika hemlöshet och slutenvård, att ha en beredskap för återfall i sjukdom eller missbruk och möjligheter för patienten att nå teamet dygnet runt. Uppsökande verksamhet är ett centralt inslag, vilket jag tror är ett ökande arbetssätt i framtiden. Jag tror på att det är ett mycket bra sätt att vidmakthålla och hjälpa de svårast sjuka inom området (Socialstyrelsen, 2011). Syftet med modellen är därmed kortfattat: behålla en regelbunden och tät kontakt för att övervaka patientens kliniska tillstånd för att kunna ge effektiv behandling och rehabilitering (Burns & Firn, 2005). Fördelar som beskrivs med åtgärden är att Intensiv Case management enligt ACT- modellen ger en minskning av antalet psykiatriska vårdtillfällen på sjukhus och antalet dagar på sjukhus, en större stabilitet i självständigt boende och lägre risk för hemlöshet och arbetslöshet jämfört med sedvanlig behandling. Intensiv Case management enligt ACT- modellen bedöms vara kostnadseffektiv i jämförelse med sedvanlig behandling (Socialstyrelsen, 2011).”

3:2 -betydande förmåga att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information.

B. Ett exempel på måluppfyllelse avseende Ex-mål 3 utifrån lärandemålet …”kunna självständigt förklara problemområden av betydelse för perioperativ omvårdnad och operationstekniskt handläggande” speglas tydligt i nedanstående exempel från examinationsuppgift Operationssjukvård II (OPSN12). I uppgiften ingår att basgrupperna skriftligt bearbetar ett antal patientfall. Ett avsnitt i Del I i redovisningen gäller -Analys av möjliga risker och komplikationer i samband med operationerna. I Del II ingår redovisning av en relevant vetenskaplig artikel till fallet. Nedanstående grupps fallredovisning gäller en 77-årig kvinna med en pertrokantär femurfraktur: …”Patientens positionering bör om möjligt genomföras i samarbete med patienten. Operationen är planerad

att genomföras under lokalanestesi, vilket innebär att patienten kommer vara vaken, och kan därmed medverka till detta. Då denna patient är gammal, medicinerar med Kortison och har en rad bakomliggande sjukdomar, så som reumatism och artros i både höfter och axlar, är risken för trycksår större och därmed blir uppgiften med en säker och noggrann positionering extra viktig (a.a). Kortison medför en hudförtunning och risk för en försämrad sårläkning (Sjukvårdsupplysningen, 2010). Patienten placeras i sidoläge (Dåvøy et al, 2012). Patienten skall då ha en kudde under huvudet och huvudet skall ligga i en rak linje med ryggen eftersom detta minskar sträckningen av plexus brachialis... …”En kudde under armhålan kan underlätta andningen (a.a).”

…”Möjliga risker och komplikationer i samband med operationen: Monopolär diatermi skall helst inte användas under operationen då patienten har en pacemaker. Pacemakern kan ta skada av den elektricitet som skickas ut genom kroppen av diatermin (Dåvøy et al, 2012). Vissa nyare modeller av diatermiapparater skall

18

kunna användas fast att patienten har ett implantat, så som pacemaker och det är operationssjuksköterskan som måste försäkra sig om att pacemakern är av nyare datum.”

C. Ytterligare exempel på Ex-mål 3 är hämtat från kursen DSKN13 där studenten bl.a. skall uppnå följande lärandemål som i hög grad relaterar till Ex-mål 3: …”kunna analysera medicinska frågeställningar som är relaterade till de sjukdomstillstånd och de läkemedel som sjuksköterskan har rätt att förskriva enligt Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets föreskrifter”, ”kunna bedöma läkemedelsinteraktioner och vidta adekvata åtgärder” och ”kunna analysera riskområden, bedöma och rapportera avvikelser samt göra anmälan enligt Lex Maria”.

I examination ”Sjukdomslära, vård- och behandlingsprinciper” ingår att genomföra ett fördjupningsarbete utifrån ett komplicerat patientfall. Varje grupp tilldelas ett fördjupningsområde, som utgår från något av de indikationsområden som anges i läkemedelslistan för sjuksköterskor med förskrivningsrätt SOSFS 2009:21. Fördjupningsuppgiften består av 3 skriftliga delar:

1) Beskriv och diskutera prevalens, etiologi, symtom, differentialdiagnoser, generella och specifika vård- och behandlingsprinciper, ev läkemedelsbehandling, uppföljning och prevention, för det aktuella indikationsområdet. Etiska övervägande samt kulturella och genus-aspekter skall beröras i arbetet. Gruppuppgiften fokuserar på handläggningsförfarande, tvärprofessionellt samarbete, patientsäkerhet samt dokumentation i samband med sjuksköterskans/ Distr.ssk.s patientkonsultationer och ställningstagande till eventuell förskrivning av läkemedel. 2) Varje grupp skriver också ett förslag till patientdokumentation enligt Prim-VIPS 3) Powerpoint - för presentation i samband med seminarium.

…”Då beläggningar ses i gommen, insidan av kinderna och på tungan bedömer Distr.ssk. att det rör sig om en svampinfektion.”… …”Munstatus kontrolleras fortlöpande men efter tio dagar ses ingen förbättring och preparatet byts till Itrakonazol. Enligt Johannessen (i Hovelius, 2007) rekommenderas systematisk behandling med Flukonazol vid svåra fall av candidiasis. Enligt Ball, Sweeney, Baxter & Bagg (1998) kan Itrakonazol ha en bättre effekt hos palliativa patienter då det har ett bredare spektrum än Flukonazol.”… …”Munhygien är viktigt vid muntorrhet (Friedrichsen & Petersson i Beck-Friis & Strang, 2005) men i Sivs fall är mekanisk rengöring omöjligt på grund av låga trombocyter.”… …”Vad gäller Sivs muntorrhet kan det ändå vara lämpligt att fortsätta med Proxident med solrosolja trots att hon inte upplever att det förbättrar hennes muntorrhet, eftersom det ändå smörjer slemhinnorna då det innehåller olja. Vi ser det troligt att hon kommer uppleva bättre effekt av Proxident när hennes svampbeläggningar försvunnit, vilket det också visar sig göra.”…(Utdrag från basgrupp).

D. Examensmålet följs upp via magisteruppsatskursens kursplan med följande lärandemål;

Efter avslutad kurs skall studenten kunna …”självständigt författa, presentera, tolka och diskutera en vetenskaplig uppsats på ett logiskt och strukturerat sätt, muntligt och skriftlig” …”utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt aktivt bidra med kvalificerade synpunkter i seminariediskussioner” …”presentera och argumentera för möjligheter och begränsningar i den egna studiens resultat” …”genomföra en opposition”

19

3:1 betydande förmåga att integrera kunskap

Studenternas kunskaper följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen vid:

• Examination av magisteruppsats där bedömningskriterierna anger:

…”Analysen av data är stringent och transparant beskriven (en röd tråd finns både i struktur och innehåll och analysen kan följas steg för steg). Analysen är förankrad i metodlitteratur och kopplad till teori eller modell (om relevant)”

…”Styrkor och svagheter i metoden i relation till resultatet diskuteras med ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt. Studiens validitet/trovärdighet diskuteras”.

…”Huvudfynd från resultatet diskuteras med ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt i relation till aktuellt forskningsläge och i relation till begrepp, teori och modell (om relevant)”.

…”Arbetet är skrivet på korrekt vetenskapligt språk med kommunikativ tydlighet och röd tråd igenom hela arbetet, inklusive relevant titel”.

• Opposition av magisteruppsats där riktlinjerna för opposition anges avseende förmåga att granska/diskutera innehållet i diskussionsdelen:

…” Framtaget resultatet relaterat till frågeställningen, vald metod, teorianknytning”

…”Framtaget resultat relaterat till slutsats och dess trovärdighet, stöd för tolkningen i data och i relevant litteratur (mål 2)

• Paper samt aktiv närvaro vid totalt åtta tillfällen (se ovan mål 2) [vg se under Examensmål 1, Deltagande i seminarium, sid 9]

3:2 betydande förmåga att analysera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information

Kunskapen följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen i samband med:

• Paper samt aktiv närvaro vid totalt åtta tillfällen se ovan mål 2) [Examensmål 1, Deltagande i seminarium, sid 9]

• Opposition bedömd av examinator enligt befintliga kriterier (se hemsidan http://moodle.med.lu.se/course/view.php?id=112 (moment 7)


Examensmålet uppnås genom skriftliga uppgifter, diskussioner och reflektioner fortlöpande i samtliga kurser under hela utbildningen. Studenterna uppnår härmed en tydlig breddning och fördjupning av sin förmåga att integrera kunskap, analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med viss begränsad information. Det samlade

20


resultatet som vi uppfattar det är att studenterna tydligt uppnår examensmålet för magisterexamen i omvårdnad.

Del 1 (forts.)


För magisterexamen ska studenten visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.


För specialistprogrammen (utöver magisteruppsatskursen) sker studenternas måluppfyllelse fortlöpande inom ramen för programmens kurser.

Exempel ur kurserna

4 -i hög grad visar sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet

A. ”Vetenskaplig metod” enligt redovisning under Ex-mål 1, omfattar för respektive inriktning hur vetenskaplig metod i anslutning till huvudområdet belyses i kurserna. Studenterna analyserar, reflekterar och diskuterar aktivt aktuella forskningsresultat och vetenskapliga metoder inom verksamhetsområdet.

B. I ”Vetenskapliga metoder inom folkhälsoområdet” redovisas under Ex-mål 1 den specifika bearbetningen av den datainsamlingsmetod respektive dataanalysmetod som förekommer i studierna inom distriktssköterskans område med fokus på att skapa en förståelse av hur respektive metoder beskrivs i litteraturen. Reflektion över hur metoderna används av forskarna som utfört studien.

C. Examensmålet följs upp magisteruppsatskursen utifrån följande lärandemål;

Efter avslutad kurs skall studenten kunna …”visa förmåga att självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar med relevans för problemområdet” …”visa förmåga att självständigt inom givna tidsramar planera, genomföra och presentera en studie med relevans för det vetenskapliga området” …”tillämpa relevanta vetenskapliga metoder och relatera till adekvata teorier”, …”visa förmåga att självständigt systematiskt söka, kritiskt granska och tolka information” …”samla in och analysera data med relevans för teori och frågeställning” …”självständigt författa, presentera, tolka och diskutera en vetenskaplig uppsats på ett logiskt och strukturerat sätt, muntligt och skriftligt”

21

…”utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt aktivt bidra med kvalificerade synpunkter i seminariediskussioner” …”presentera och argumentera för möjligheter och begränsningar i den egna studiens resultat” …”visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete” …”genomföra en opposition”

4 - i hög grad visar sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet”

Inom ramen för magisteruppsatskursen ingår att

• Magisteruppsatsen har kravet att vara en empirisk studie och bygger främst på beställningsarbete från den kliniska verksamheten, delar av lärares forskningsprojekt eller väl underbyggda projektidéer från studenterna. Övervägande del av examensarbetena har hög klinisk förankring.

Studenternas kunskap följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen vid:

• Examination av magisteruppsatsen enligt befintliga bedömningskriterier (se hemsidan http://moodle.med.lu.se/course/view.php?id=112 (moment 7)


Examensmålet uppnås genom de olika examinationsuppgifterna i respektive program där studenterna aktivt analyserar, reflekterar och diskuterar aktuella forskningsresultat och vetenskapliga metoder inom verksamhetsområdet. Läraktiviteter och examinationsformer enligt redovisade exempel ger studenterna ett flertal möjligheter att träna och fördjupa sin kunskap för att vara väl förberedda för att kunna genomföra förändringsarbeten i vården samt kunna delta i forsknings- och utvecklingsprojekt. Magisteruppsatsen har kravet att vara en empirisk studie och övervägande del av examensarbetena har hög klinisk förankring. Det samlade resultatet är att examensmålet uppnås på ett mycket tillfredsställande sätt för magisterexamen i huvudområdet omvårdnad.

Del 1 (forts.)


För magisterexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete.


22


Inom ramen för specialistprogrammens kurser (utöver magisteruppsatskursen) sker studenternas måluppfyllelse av Ex-mål 5 fortlöpande i stort sett under programmens samtliga kurser.

Exempel ur kurserna

A. ur ”Vetenskaplig metod/JC”(se under Ex-mål 1) ingår i samtliga redovisningar: ”Beskrivning av etiska överväganden”. Här skall ingå både ur forskningsetisk synvinkel och allmänna yrkesetiska överväganden.

B. I t.ex. DSKN16 ska studenten …”kunna föreslå och argumentera för yrkesetiska ställningstaganden och professionella förhållningssätt” samt ”kunna självständigt göra bedömningar i barnhälsovården utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska teorier avseende en humanistisk människosyn med särskilt beaktande av FN’s barnkonvention”.

5:1 betydande förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter

--utdrag ur studenters exempel: …”I en RCT studie av Kemp et al. (2011) var interventionen regelbundna hembesök av en distriktssköterska under en två års period. Vid besöken observerades b.la hemmiljö och interaktionen mellan moder och barn. I interventionsgruppen sågs vid utvärderingen en ökad verbal och emotionell mottaglighet och att barnen ammades längre däremot sågs ingen skillnad avseende den mentala, psykomotoriska och beteendemässiga utvecklingen.

Vår observation: Vi observerade en 9,5 månaders flicka tillsammans med hennes mamma och storasyster som är 3,5 år, i deras hem. Vi förklarade före observationen, vad syftet var, berättade även att inga namn kommer att nämnas i vårt arbete. Efter observationen samtalade vi med mamma runt frågor som hon hade. Instrumentet vi använde var lätt att följa. Dock togs vissa av kategorierna bort då vi ansåg de mer avsedda för nyföddhetsperioden. ”

5:2 betydande förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga aspekter

-utdrag ur studenters exempel: …”All samhällsverksamhet där barn och unga berörs ska genomsyras av barnkonventionens tre huvudprinciper, som innebär att alla barn har samma rättigheter, barnets bästa ska komma främst och att barnet har rätt till information och medinflytande (Förenta Nationerna, 1989). … Sjuksköterskan inom barnhälsovården (BVH) arbetar i familjens direkta närmiljö och arbetet skiljer sig från traditionellt sjukvårdsarbete då detta bedrivs i gränslandet mellan vardagsliv och sjukvård (Jansson & Drevenhorn, 2009). … Enligt Innocentideklarationen ska all personal som arbetar med mödravård, eftervård, neonatalvård och barnhälsovård (vårdkedjan) känna till WHO/UNICEF:s utarbetade handlingsplan ”10 steg till lyckad amning” (Kylberg, Westlund & Swedberg, 2009).”

…” Sjuksköterskan kan, enligt Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin (2009) stödja föräldrarna känslomässigt med små medel som t.ex. prata med barnet, visa vad barnet kan och framhålla vilket fint barn de fått. Föräldrarna ska få vara stolta över sitt barn och känna att de klarar föräldraskapet bra (a.a). Under samtalet noterar Distr.ssk. att samspelet mellan Alice och pappan fungerar bra.”

5:3 betydande förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter

C. I inriktning Anestesisjukvård bearbetar studenterna en skriftlig examinationsuppgift relaterat till Perioperativ omvårdnad och anestesiologisk vård där studenten vid minst 3 tillfällen (i samband med att patienten överlämnas till post.op.avd., postoperativt besök, genom besök på hemavdelning eller telefonsamtal) skall samla in information avseende om patienten har erhållit information preoperativt. Vid redovisning ingår att föra ett etiskt resonemang kring respektive fall där studenterna examineras utifrån lärandemål som…”kunna tillämpa en etisk medvetenhet och ett förhållningssätt som värnar om patientens trygghet, delaktighet och integritet” samt ”kunna

23

identifiera patientens perioperativa omvårdnadsbehov och utifrån dessa planera, genomföra, dokumentera och utvärdera vården”.

…” Lindwall och von Post (2008) lyfter fram den etiska aspekten kring utsatthet: ”I ett operationsrum kan etiskt laddade situationer uppstå eftersom kroppen görs naken och möjlig att blotta” (s.38). Vid gynekologisk kirurgi kan patienter uppleva obehag av tanken att personalen kan se en del av hennes kropp som är så privat. Det är viktigt att ha förståelse för dessa känslor och att försöka att vinna patientens förtroende så att hon kan känna sig trygg.”(utdrag från students redovisning)

Även i examination ”Specifik omvårdnad och anestesiologisk metod” där studenterna i den tredje kursen bearbetar och redovisar olika verklighetsanknutna fall speglas tydligt bedömningar utifrån relevanta samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna i följande lärandemål…”kunna reflektera kring olika etiska och psykiskt påfrestande problemsituationer samt kulturella aspekter”. I ett av fallen ska en 57-årig kvinna opereras för metastaser i ryggraden nivå Th 2-3. Kvinnan är mycket ängslig och orolig inför operationen och frågar hela tiden vid de preoperativa förberedelserna vad sjuksköterskan gör och varför. Hon undrar också om man kan garantera att hon kommer att vakna efteråt.

…”Åtgärd för att lindra patientens oro är att ge henne svar på hennes frågor, berätta vad som sker på salen och om vad som kan förväntas ske. Målet är att få henne känna sig delaktig i att lösa hennes problem. Detta kan leda till kunskap som i sin tur leder till att patienten känner sig mindre stressad (Valeberg, 2005).”(citat, student)

D. Examensmålet följs upp i magisteruppsatskursens utifrån följande lärandemål;

Efter avslutad kurs skall studenten kunna …”tillämpa forskningsetiska principer och riktlinjer”

…”visa medvetenhet om och diskutera etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbeten” …”identifiera, tillämpa och diskutera kring hur mångfald (kön och etnicitet, sexuell läggning, funktionshinder och ålder) och internationella förhållanden kan påverka forskning inom hälso- och sjukvård” …”visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används” … ”visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom forskningsområdet”

5:1 - betydande förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter

Igenom hela uppsatsarbetet utvecklas studenternas insikt om forskningsprocessen där bedömningar och avvägningar görs med hänsyn till vetenskapliga aspekter och avspeglas tydligt i uppsatsen diskussionsavsnitt. Inom ramen för inskickade examensarbeten framkommer även den forskningsetiska avvägning som studenterna måste göra utifrån relevanta vetenskapliga begrepp och teorier.

5:2 - betydande förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga aspekter

Kunskapen följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen genom:

24

• En obligatorisk temadag om forskningsetik som bl.a. belyser frågan om hur vissa grupper i samhället (exempelvis barn, demenssjuka, psykisk sjuka, etc.) riskerar att bli underbeforskade och därmed kanske behandlas orättvist, när ett individskyddsorienterat regelverk begränsar möjligheterna att i studier inkludera personer som tillhör sårbara grupper.

5:3 - betydande förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter


• Examination av magisteruppsats där bedömningskriterierna anger ”Forskningsetiska överväganden är beskrivna i relation till undersökningsgruppen”.

• Opposition av uppsats där bedömningskriterierna anger ”Förmåga att granska/diskutera magisteruppsatsens etiska aspekter”

5:4 –medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete

Under temadagen om forskningsetik diskuteras:

• olika etiska frågeställningar som aktualiseras av forskning, utvecklingsarbete och studier som bedrivs av studenter inom ramen för deras utbildning.

• forskningens nytta samt hur hänsyn och respekt visas de människor som deltar i olika slag av undersökningar

• vad det kan innebära om forskningsdeltagare kommer till skada och lider obehag och hur minimera risken för att deltagare far illa av forskning

• varför människors integritet behöver skyddas, och hur detta skydd kan säkerställas vid personuppgiftsbehandling, observationer, och intervjuer om personliga förhållanden och attityder

• innebörden i kravet på informerat samtycke och vad man behöver tänka på för inhämtat samtycke blir just informerat och helt frivilligt för individen

• centrala forskningsetiska teman enligt ovan är oftast kodifierade i lagar och forskningsetiska riktlinjer och under temadagen diskuteras hur dessa regelverk tillämpas på forskning av olika slag

• skyddet av individen måste vägas mot värdet av ny vetenskaplig kunskap och att denna avvägning av olika intressen blir en diskussion om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.


• Examination av magisteruppsats där bedömningskriterierna anger ”Forskningsetiska överväganden är beskrivna i relation till undersökningsgruppen”.

25

• Opposition av uppsats där bedömningskriterierna anger ”Förmåga att granska/diskutera magisteruppsatsens etiska aspekter”


Studenternas förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter examineras genom skriftliga uppgifter, diskussioner och reflektioner fortlöpande under hela utbildningen. Detta sker genom olika verklighetsanknutna fall och egna fallsituationer som studenterna bedömer och analyserar, skriftligt och muntligt. Forskningsetisk analys genomförs och examineras i projektplanen samt i uppsatsen och muntligt vid olika seminarier vilket visar att studenterna uppnår examensmålet om medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Det samlade resultatet är att examensmålet tydligt uppnås, såväl till bredd och djup på ett mycket varierat och tillfredsställande sätt för magisterexamen i huvudområdet omvårdnad.

Samlad analys och värdering av måluppfyllelse i relation till samtliga examensmål

Kraven för godkänt betyg är för samtliga kurser inom programmen höga. För programkurser inklusive magisteruppsatskurs ligger kraven på SOLO-taxonomins högre nivåer. Kraven på att kunna formulera forskningsfrågor och bearbeta dessa med hjälp av vetenskaplig litteratur är höga. I enlighet med de exempel som presenterats under varje examensmål bearbetas examensmålen i flera av kurserna inom respektive program vilket stödjer studentens lärandeprocess. Den samlade värderingen är att studenterna inom ramen för magisterexamen i medicinsk vetenskap, huvudområde omvårdnad, uppnår examensmålen på en hög nivå och på ett mycket tillfredsställande sätt.

Studenternas värdering samt åtgärder som har vidtagits och skall genomföras 2013

Sammantaget utvärderar de flesta studenter uppsatsskrivandet positivt, efter att de är färdiga med uppsatsen och anser uppfyllt kursmålen i hög grad (Tabell 9 och 10, nedan). De är oftast väldigt nöjda och stolta över sitt arbete. Under utbildningens gång utvärderar de dock att projektplanearbete och uppsatsen inkräktar på vissa andra delar i utbildningen. Vi försöker fortlöpande att omstrukturera logistiken i magisteruppsatskursen för att inte examinationer skall kollidera med andra större moment i programmen. Många studenter har sin sjuksköterskeutbildning och därmed metodskolning några år bakom sig och vi upplever att studenterna när de kommer till utbildningen har en ojämn kunskapsnivå när det gäller vetenskapsteori och metod.

I syfte att säkra kvaliteten inom ramen för magisteruppsatskursen har därför ett antal åtgärder vidtagits:

• Vetenskaplig metod ingår i samtliga inriktningars kurser integrerat eller som en strimma.

26

• För att undvika omfattande förändringar efter examination tilldelas varje arbete en examinator i början av uppsatsarbetet och väljs med strategin att arbeten med icke ämneskunnig handledare får så långt som möjligt en ämneskunnig examinator. Samma strategi tillämpas avseende vald metod. Avsikten är att handledaren vid behov kan rådgöra med examinatorn under arbetets gång i enlighet med ”Rättsäker examination”.

• För att optimera samstämmighet mellan examinatorer i magisteruppsatskursen träffas examinatorerna under en timme, på morgonen före första seminariet/examinationen, för att diskutera frågeställningar och kravnivåer avseende såväl metodologiska frågor som teoretiska perspektiv och utgångspunkter.

Avseende magisteruppsatserna har det framkommit behov av ökade kunskaper om huvudområdet. Mot denna bakgrund inleddes ett arbete under 2012 i syfte att öka fokus på huvudområdet. En del av detta är repetition och fördjupning av omvårdnadsteori och omvårdnadsteoretiska begrepp genom

• Vid föreläsning och gruppdiskussioner skall olika omvårdnadsteoretiska perspektiv ytterligare lyftas fram dels utifrån specialistprogrammets inriktning och dels utifrån allmänna omvårdnadsteoretiska perspektiv. Momentet avser vara en hjälp till studenter att finna lämplig omvårdnadsteoretisk förankring för det aktuella forskningsproblemet

• I mall för projektplan finns rubriken ”Perspektiv och utgångspunkter” där studenten ska välja aktuella perspektiv och utgångspunkter utifrån arbetets problem och syfte”

• För att motsvara kunskapskravet inför magisteruppsatskursen får studenter, med kursstart 2013, information redan i introduktionsbrevet om hur de kan förbereda sig genom att repetera/inhämta kunskap om omvårdnadsteoretiska perspektiv och utgångspunkter, vilka ligger till grund för studierna inför magisterexamen. Informationen innefattar en tydlig kravnivå, vad som bör repeteras/läsas in samt förslag till litteratur.

Tabell 9. Studenters (n=15) självskattning av måluppfyllelse av de kursmål som anspelar på respektive examensmål, presenterat i medelvärde (skala 1-4, från ej alls till i mycket hög grad uppnått kursmålet)

Antal kursmål Ex1 Ex2 Ex3 Ex4 Ex5

Ett kursmål 3.2

Fyra kursmål 3.2

Fyra kursmål 3.6

Tio kursmål 3.4

Fem kursmål 3.2

27

Tabell 10. Studenternas utvärdering av magisteruppsatskursen (VMFM01 och motsvarande inom specialistsjuksköterskeprogrammen) över tid (presenterat i Antal svarande/ Medelvärde [1 – 4] /Antal frågor)

Kurs Utvärdering jan 2012

Utvärdering jun 2012

Utvärdering jan 2013

VMFM01 motsv. 19/3.5 /12

VMFM01 motsv. 11/2.4 /12

VMFM01 motsv. 9/ 2.5 /12

Alumn-uppföljning

Alumn-undersökning genom uppföljande enkät genomförd vid Medicinska fakulteten våren 2011 visade att specialistsjuksköterskorna var nöjda med hur generella kunskaper och färdigheter som att självständigt lösa problem, att göra etiska bedömningar, att kritiskt värdera information samt att följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet. De var även nöjda med hur dessa färdigheter hade utvecklats under studietiden (Rapport nr 2012:267/ http://www5.lu.se/o.o.i.s/4269 ). En senare alumn-undersökning (2011/12) där även chefer svarade på enkäten, visade att specialistsjuksköterskorna var överlag nöjda med träningen i utbildningen av - färdighet att integrera och använda kunskaper, -färdighet att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer och - förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings – och utvecklingsarbete. Cheferna skattning av hur väl nyutexaminerade specialistsjuksköterskor motsvarade behovet att kunna bedriva yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings - och utvecklingsarbete var högre än alumnernas (MedCUL Rapport nr 24/ http://www.med.lu.se/medarbetare/medcul_pedagogisk_utveckling_och_utbildning/rapportserie

28

http://www5.lu.se/o.o.i.s/4269

http://www.med.lu.se/medarbetare/medcul_pedagogisk_utveckling_och_utbildning/rapportserie

Del 2

Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal studenter och de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.

Lärarkompetens och lärarkapacitet Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att:

"Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock viktigt att poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för respektive examen. Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten."

Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen. Här bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen.

Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen ligger sist i självvärderingen.

I relation till de för magisterexamen gällande målen i examensordningen på avancerad nivå är lärarstabens akademiska, kliniska och pedagogiska kompetensnivå mycket god. Endast fast anställda lärare är examinatorer avseende hela kurser. I varje kurs finns kursansvarig och examinator (disputerad) vilka är anställda på institutionen. Utöver dessa tillkommer de resurser i form av docenter, lektorer, adjunkter (även disputerade) även några lärare med licentiat och masterexamen samt några doktorander inom vårdvetenskap/omvårdnad som redovisas i tabellen.

Den fasta lärarstaben Specialistsjuksköterskeprogrammen (avancerad nivå) omfattar drygt 8,1 av en heltid (för samtligt angivet är forskn.tid/admin.tid ej inkluderat). Fast lärarstab i för magisteruppsatskurs motsvarar 2.75 av en heltid. I magisteruppsatskursen gemensam för sju inriktningar med start varje termin ingår en kursansvarig univ.adjunkt i samarbete med en docent samt en (huvud-) examinator med docentkompetens motsv. 0.4 av en heltid. Utöver dessa ingår enligt lärartabellen lektorer, adjunkter (disputerade) som handleder, examinerar och leder projekt-, arbets- och examinationsseminarium, av vilka sex lärare ingår i ”Magisteruppsats-teamet” (grupp för metodfrågor och dylikt). I inriktning psykiatrisk vård ingår en professor, en univ.lekt. docent, spec.sjuksköt. i psykiatrisk samt 2-3 lektorer inom området. I forskningsetik undervisar en lektor i medicinsk etik.

29

I förhållande till det antal uppsatser som producerats under 2012 (75) är den fasta lärarstaben tillfyllest. Timmar för undervisning, administration och möten samt för kompetensutveckling /tredje uppgiften följer gällande arbetstidsavtal.

Utöver den fasta lärarstaben, motsvarande ca 0,1 av en heltid ingår lärare (f.d. lärare vid Institutionen för Hälsa, vård och samhälle, från andra lärosäten eller Univ.sjukhus) med docent/lektorskompetens som handleder och/eller som seminarieledare.

För handledning av magisteruppsats krävs minst masterexamen alt. doktorand som passerat halvtidskontrollen. Handledning kan ges av såväl fast som extern lärare. För examination av magisteruppsats krävs att examinator är disputerad - examination får endast göras av, vid universitetet, anställd lärare. Tid för handledning följer och utgår enligt Medicinska fakultetens riktlinjer med 20 tim per uppsats. För examination utgår 5 tim/uppsats. Extratid utgöres av tid i samband med projekt- och arbetsseminarium motsvarande 6 tim. Samtliga lärare engagerade i vetenskaplig metodik och magisteruppsatskursen är disputerade med några få undantag.

De flesta lärare som undervisar inom Specialistsjuksköterskeprogrammen programmet är anställda vid HVS och undervisar på uppdrag av Nämnden för omvårdnadsutbildning. Till programmen anlitas även en mängd lärare från andra institutioner inom framför allt från Medicinska fakulteten, från Region Skåne men även från andra aktörer. Forskning inom området är nära knutet till programmen då de flesta som undervisar tillhör någon av institutionernas forskargrupper. Flera lärare har genom externa medel en fortsatt pågående forskning. Detta bidrar till en hög vetenskaplig kompetens i lärargruppen vilket bidrar till hög nivå på kunskapen om områdets vetenskapliga grund och stor kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsarbeten. Några har sin grundanställning i vården men är genom sin forskning knutna till universitetet. Det bidrar till en god koppling mellan vetenskap och praxis. Samtliga lärare har högskolepedagogisk utbildning. Denna utbildning arrangeras av Medicinska fakultetens Centrum för Undervisning och Lärande MedCUL. Flera har den äldre lärarutbildningen vid universitet. http://www.med.lu.se/utbildning/hoegskolepedagogisk_utbildning/omfattning_och_maal

Det är ett stort antal studenter totalt i de olika inriktningarna i Specialistsjuksköterske- programmen. Den största andelen lärare har en legitimation som sjuksköterska i botten plus en specialistutbildning motsv. vilket gör att det finns en stor stab av lärare som kan undervisa utifrån sin kompetens och som har stor kunskap inom vårdvetenskap/omvårdnad samt vetenskap inom respektive ämnesområde/inriktning på hög nivå. Lärarförutsättningarna bidrar till den höga genomströmningen och goda resultaten.

Pga. en avsevärd ökning av magisteruppsatser under de senaste 5 åren har behovet av lärare ökat. Med hjälp av externa resurser har detta gått att lösa samtidigt som fler disputerade lärare har anställts. Fler lärarresurser kommer att behöva anställas då antalet magisteruppsatser komma att öka ytterligare något.

30

http://www.med.lu.se/utbildning/hoegskolepedagogisk_utbildning/omfattning_och_maal

Antal helårsstudenter Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska överensstämma med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet.

Antal helårsstudenter i aktuella utbildningar/program inkl magisteruppsatskurs

Antal 2012 totalt*)

2012 endast

magister**)

2012 tom 2013-03-01

endast magister

Helårs- Ambulans (1/2-fart) 13,25 12 12 studenter

Anestesi 24,95

13

13

Barn o ungdom 21,83 4 15

Distrikt 60,80 23 34

Intensivvård 16,40 15 34

Onkologi/palliativ (1/2-fart) 5,95 4 4

Operation (10 stud 1/2-fart) 21,29 9 9

Psykiatri (1/2-fart) 6,34 0 4,5

Fristående stud. i Magisterkurs (1/4- 1,5 1,5 1,5 fart)

Totalt 172,31 81,5 127

*) Här ingår även studenter som genomför det mindre fördjupningsarbetet (7,5 hp) **) Endast på årsbasis (ej inräknat för 2013)

31

Del 2

Studenternas förutsättningar

Här ges möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.

Medicine magisterexamen inom huvudområdet omvårdnad (Master of Medical Science (60 credits) with a Major in Nursing) kan uppnås inom ramen för varje Specialistsjuksköterskeprogram vid Lunds universitet. Särskild behörighet för antagning till specialistsjuksköterskeprogram är Legitimerad sjuksköterska med 180 hp inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande vilket innebär att samtliga studenter innehar grunderna för att genomföra ett vetenskapligt fördjupningsarbete på avancerad nivå. Som urvalsgrunder gäller akademiska poäng. De flesta inriktningar har ett högt söktryck.

Våra erfarenheter är att ett relativt begränsat antal studenter varje år har svårare för att uppnå målen, t ex studenter med annan bakgrund än svensk eller studenter med dyslexi motsv. förekommer och som har vissa begränsningar i svenska språket. Möjlighet att skriva på engelska ges. Studenterna ges möjlighet till hjälp från Studieverkstan (LU) alt. extra handledningstid.

Genomströmningen i programmen är förhållandevis hög. För samtliga inriktningar under motsv. 2012 är genomströmningen 90% eller över utom för barn/ungdom (84%) och psykiatri (65%). Övervägande delen av ”restande” studenter återkommer och fullgör sin utbildning.

Del 3

Andra förhållanden

Här kan lärosätet redovisa fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning, till exempel:

1. Hur många högskolepoäng det självständiga arbetet omfattar. 2. Under vilken termin det självständiga arbetet vanligen genomförs. 3. Om studenterna vanligen arbetar ensamma eller i grupp och i så fall hur många studenter

som vanligtvis ingår i gruppen. 4. Om slumpade självständiga arbeten av någon anledning inte är representativa.

32

Här ges möjlighet att redovisa andra förhållanden som kan vara särskilt betydelsefulla för att bedöma den aktuella utbildningen och som inte har redovisats tidigare i självvärderingen. Det kan till exempel vara lokala mål, utbildningens profil eller hur stor andel studenter som läser kurser i huvudområdet i program respektive som fristående kurs.

1. Magisteruppsats inom omvårdnad (examensarbete), A, 15 hp

2. Termin 2 vid helfart, termin 4 vid halvfart. Examensarbetet startas redan i första kursen (halvfart: omkr. början av 3:e terminen) med ett idéseminarium i syfte att utifrån den nya professionsinriktningen ge studenterna en tydlig progression från idé, till projektplan för sin studie, till färdigt examensarbete. Projektplan examineras i slutet av termin 1 alt. början av termin 2 (halvfart: 3:e terminen).

3. Fördjupningsarbetet skrivs i regel av två kursdeltagare tillsammans där studenterna förväntas kunna redovisa egen och gemensam del. Vi ser som en fördel för studenternas kunskapsinhämtning och fördjupning inom metod och huvud-/ämnesområde att de samarbetar två/två. Endast i undantagsfall får en student med redan pågående projekt alt. utlandsstudier skriva själv, tre studenter när någon blivit ensam pga annan student uppehåll eller avhopp.

Vid examination måste varje student skriftligt kunna visa vilka delar som är deras egna respektive vilka som de har skrivit gemensamt.

4. De självständiga arbetena som är slumpade av UKÄ bedöms vara mer eller mindre representativa och uppfyller målen både vad gäller bredd och djup samt vetenskaplig och teoretisk förankring, en del med god måluppfyllelse och andra med hög måluppfyllelse.

33

Lärarkompetens och lärarkapacitet Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen syftar till att få en uppfattning om den huvudsakliga lärarkompetensen och lärarkapaciteten för respektive utbildning. Det är därmed inte nödvändigt att redovisa samtliga lärare som undervisar i en utbildning. Redovisningen görs per huvudområde (generella examina) eller per yrkesexamen. Utgå från aktuella förhållanden.

Fyll i en och samma tabell för både grundnivå (kandidat) och/eller avancerad nivå (magister och/eller master). Tabellen kopierar ni sedan in i respektive självvärdering för kandidat, magister och/eller master.

Observera att alla procentsatser avser heltid. Etta James anställning om 100 % är fördelad över undervisning och forskning om sammanlagt 30 %. Resterande del, dvs. 70 %, av anställningen är hon studierektor. Johnny Watsons anställning om 75 % är fördelad över undervisning på grundnivå (kandidat) 25 %, avancerad nivå (magister och/eller master) 12,5 % och forskning 37,5 %. Richard Penniman är anställd 50 % och undervisar hela denna anställning på grundnivå. För honom anges därför 50 % i kolumnen ”Undervisning på grundnivå…”. Sonny Boy Williamsson är timanställd cirka 5 % och undervisar hela denna anställning på grundnivå.

LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET

Eventuella generella kommentarer

Akademisk titel/ akademisk examen (professor, docent, doktor, licentiat, master, magister)

Anställningens inriktning

Professions-kompetens Anställ- ningens omfattning vid lärosätet (% av heltid)

Undervisning grundnivå (kandidat) inom huvudområdet (% av heltid)

Undervisning avancerad nivå (magister och/eller master) inom huvud- området (% av heltid)

Tid för forskning vid lärosätet (% av heltid)

Namn Kommentar

Doktor i medicinsk vetenskap

Omvårdnad Lektor, Vårdlärar, legssk

100 0.5 20 Björkman Björkelund Karin

Programdirektör 60 %

34

doktor Omvårdnad Leg ssk Diagn Radiologi/lektor

100 25 5 10 Andersson Bodil

Biträd.prefekt 50 %

Mag.upps.kurs

magister Omvårdnad Leg ssk 100 77 3 10 Andersson Gunilla

Spec Distrikt

Visstidsanst.

magister Omvårdnad Leg ssk, 50 80 10 Behm Lina Spe. Distrikt magisteruppsatskurs

Visstidsanst.

doktor Omvårdnad Leg ssk, lektor 100 3 7 20 Berggren Vanja

Magisteruppsatskurs

BM-progr.

doktor Etiker Filosofi, univ. lektor (100 Medicinsk Etik, IKVL)

15 20 Broström Linus

(Med.fak.anställd IKVL) medicinsk etik, VEN/

magisteruppsatskurs

35

doktor Omvårdnad Leg ssk, lektor 100 60 1 20 Cedereke Marie

Psykiatri

magisteruppsatskurs

docent Omvårdnad Leg.barnmorska/lektor 100 15 35 20 Crang- Svalenius Elizabeth

Examinator magisteruppsatskurs/ Team-magister

BM-progr

magister Omvårdnad Leg ssk 100 25 35 10 Dahlman Gull-Britt

Kursansvarig magisteruppsatskurs/ Team-magister

doktor Omvårdnad Leg ssk/lektor

Distriktssk

3 x 33 3 30 33 Drevenhorn Eva

Kombinationstjänst Examinator Spec.Distrikt

magisteruppsatskurs


Barnmorska

100 80 20 Danerek Margaretha

BM_progr Examinator Spec.Distrikt

36

professor Omvårdnad Leg barnmorska professor

100 10 13 20 Dykes Anna-Karin

20% anställn.efter 13- 04-01

magisteruppsatskurs

doktor Omvårdnad Leg ssk Spec ssk. Barn 50 25 5 10 Edwinson Månsson Marie

Adjungerad 50 %

magisteruppsatskurs

doktor Omvårdnad Leg ssk Barnmorska 62,5 5 40 10 Ekelin Maria Adjungerad 50 %

magisteruppsatskurs

doktor Omvårdnad Leg ssk

Spec ssk Anestesi

50 22 2 10 Enekvist Bruno

Visstidsanst. Spec anestesi

magisteruppsatskurs

Doktor/Professor Omvårdnad Leg ssk lektor 100 60 1 20 Forsberg Anna

Magisteruppsatskurs (Spec Äldre)

Andra uppdrag

37

Doktor i farmakologi

Omvårdnad Leg ssk univ.adj 100 5 10 20 Gagnemo Rebecca

Visstidsanställning

Spec Distrikt/

farmakologikurs

Dr.Fil.MScN Omvårdnad Leg ssk, Lektor Onkol/palliativ

100 5 65 20 Glasdam Stinne

Examinator Spec Onk/Onk pall (Spec Äldre) Magisteruppsatskurs / Team-magister

Professor Omvårdnad Leg.ssk

Spec Barn o Ung

100 5 36 Hallström Inger

Prefekt 50%, annnat uppdrag magisteruppsatskurs

Doktor i psykologi

Omvårdnad Beteendevetare 75 45 5 20 Hansson Jan-Åke

Magisteruppsatskurs

Spec Barn o Ung

Professor Omvårdnad Psykiatri, mentalsköt/ Socionom

100 2 95 Hansson Lars

Spec.progr Psykiatri

CEPI

38

magister Omvårdnad Leg ssk Spec sssk Anestesi

univ.adj

100 4 76 10 Hellmuth Lisbeth

Inriktn.ansvarig

Spec anestesi

docent Omvårdnad Leg ssk/lektor 25 15 2 20 Hommel Ami

Adjungerad 25 %

magisteruppsatskurs

Lic med vet Omvårdnad Leg ssk univ.adj 100 20 20 10 Hovde Boel Inriktn.ansvarig

Spec ldre

doktor Omvårdnad Leg ssk/lektor 100 65 3 20 Hübel Marie magisteruppsatskurs

docent Omvårdnad Leg ssk/docent 3 x 33 33 33 Jakobsson Ulf

IKVL Med fak Examinator Spec Distrikt

magisteruppsatskurs

39

docent Omvårdnad Leg ssk/docent 100 2.5 70 20 Johansson Anders

Examinator An, Op, Amb

Magisteruppsatskurs / Team-magister

Magister Arb.terapi Univ.adj. 100 1 20 Johannisson Arne

Statistikundvisn, Spec Distrikt, BM

magisteruppsatskurs

licentiat Omvårdnad Statistiker 75 15 40 10 Johansson Ing-Marie

Visstidsanställning

magisteruppsatskurs

doktor Omvårdnad Leg ssk/lektor 100 30 0.5 57 Ann Jönsson Examinator Spec Äldre/magister

magisteruppsatskurs

Licentiat, doktorand

Omvårdnad Leg ssk 100 0.0 45 10 Jönsson Lisbeth

Inrikt.ansvarig Spec Barn o ungdom

magisteruppsatskurs

40

doktor Omvårdnad Leg ssk/ 100 5 20 Karlsson Staffan

Examinator

Spec Aldre

magisteruppsatskurs

docent Omvårdnad Leg ssk/docent 100 40 5 20 Kristensson Ekwall Anna

Akutområdet

magisteruppsatskurs

docent Omvårdnad Leg Barnmorska

docent

35 5 20 20 Kvist Linda Adjungerad 35% Magisteruppsatskurs / Team-magister BM-progr.

magister Omvårdnad Leg ssk

Spec. An

100 5/15 25 10 Kärfve Berit Spec. iva

doktor Omvårdnad Leg ssk/ lektor 100 20 25 20 Landgren Kajsa

SPec psykiatri, Barn magisteruppsatskurs

41

doktor Omvårdnad Leg ssk/lektor 100 15 20 Lilja Andersson Petra

Nämndsordför. 60%

magister Omvårdnad Leg ssk 100 5 20 10 Ljunggren Cecilia

Visstidsanställning Spec distrikt/

Skolhälsovård


Spec.ssk Psykiatri

100 15 40 44 Lundberg Bertil

Inriktn.ansvarig Spec Psykiatri

magisteruppsatskurs

doktor Omvårdnad Leg ssk

Spec ssk Barn/distrikt

100 2.5 27 20 Lundqvist Anita

Spec Barn/Distrikt VEN/Etik

magisteruppsatskurs

doktor Omvårdnad Leg ssk Spec ssk Barn och ungdom

100 2.5 47 20 Lundqvist Pia

Spec Barn o ung magisteruppsatskurs

42

doktor Omvårdnad Leg barnmorska

lektor

100 2.5 70 20 Persson Eva Kristina

Inriktn.ansvarig BM- progr.

magisteruppsatskurs

Master Omvårdnad/ Onkologisk vård

Leg.sjuksköt Specialistssk Onkologi Univ.Adjunkt

35 35 10 Else-Marie Rasmusson

Adjungerad 40 % Inriktningsansvarig Spec ONK-palliativ vård

Magister, doktorand

Omvårdnad Leg ssk/doktorand

Spec ssk Amb.

87,5 30 15 10 Rantala Andreas

Doktorand 50 %

Spec Ambulans

Docent, doktor Farmakolog/ Leg ssk/ .

30 Reis Margareta

Adjungerad 30% Spec Distrikt, farmakologikursen

magisteruppsatskurs

doktor Omvårdnad Leg ssk/univ.adj. fil.dr.

Spec ssk Iva

100 28 20 Rosén Helena

Inriktn ansvarig

Spec Distrikt

magisteruppsatskurs

43

Docent Omvårdnad Leg ssk univLektor

Spec ssk iva/an

100 70 20 Samuelson Karin

Inritkn.ansvarig Spec Iva magisteruppsatskurs / Team-magister

Professor Vårdvetenskap Etik 100 2 53 Sivberg Bengt

Magisteruppsatskurs, andra uppdrag

doktor Omvårdnad Leg ssk Lektor

Spec ssk iva

100 40 10 20 Sjöström Strand Annika

magisteruppsatskurs

doktor Omvårdnad Leg ssk Biträd. Lektorat

100 5 20 75 Stjernswärd Sigrid

Psykiatri

magisteruppsatskurs

docennt Omvårdnad Leg ssk lektor

Spec ssk Psykiatri

100 20 75 Svensson Bengt

Examinator Spec Psykiatri, Ordf i VEN/Etisk komitte magisteruppsatskurs

44

doktor Omvårdnad Leg ssk lektor 100 2.5 22 20 Thome Birgit

FAS Masterprogrammet

magisteruppsatskurs

doktor Omvårdnad Leg ssk Diagnostisk Radiologi /lektor

100 55 5 36 Törnqvist Erna

magisteruppsatskurs

Magister, doktorand

Omvårdnad Leg ssk/doktorand

Spec ssk Amb/AN

100 10 20 10 Wihlborg Jonas

Doktorand 50 %. Inriktn.ansvarig

Spec Ambulans

docent Omvårdnad Leg ssk/docent 100 100 0.5 20 Wihlborg Monne Monica

magisteruppsatskurs

doktor Omvårdnad Etnolog 100 30 20 20 Wollinger Susanne

Visstidsanställning Magisteruppsatskurs / Team-magister

45


Spec ssk An

100 10 60 10 Åkesson Kerstin

Inriktn ansvarig

Spec Operation


Spec ssk Iva

50 15 25 10 Ängeby Karin

Adjungerad 50 %

Nedan redovisade Extraresurser på timarvode, markerade med * tidigare lektorstjänst och anställning LU, nu pension.

Docent* Etik Lektor MAH Ingrid Ågren Bolmsjö

Magisteruppsatskurs Handledning 40 tim /Timarvode (MAH)

Docent* Omvårdnad Leg ssk Kerstin Petersson

Magisteruppsatskurs Handledning /seminarium / 25 tim /Timarvode

46

Doktor* Omvårdnad Leg ssk Op Åsa Månsson

Magisteruppsatskurs Handledning /seminarium / 30 tim /timarvode

Doktor* Omvårdnad Leg ssk Ing-Marie Chekol,

Magisteruppsatskurs Handledning 65 tim / timarvode

Doktor Omvårdnad Leg ssk Lektor Liselotte Jakobsson

Magisteruppsatskurs Handledning 20 tim /Timarvode (HKR)

Doktor* Statistik Statistiker Per Nyberg Magisteruppsatskurs Handledning 20 tim / timarvode

Doktor* Omvårdnad Leg ssk Rosemarie Klevsgård

Magisteruppsatskurs Handledning 20 tim /Timarvode (SUS, RS)

47

Doktor* Omvårdnad Leg ssk Christina Karlsson

Magisteruppsatskurs Handledning 20 tim /Timarvode (MAH)

Inkludera fler rader i tabellen, om det behövs.

48

Documents

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar ... · Pediatrisk omvårdnad Vetenskaplig metod: Specifik omvårdnad och operationssjukvård II (VFU) Patientsäkerhet Vetenskapligmetod