Program & kurser 2013–2014 · odontologi 95 Vetenskapsteori och forskningsmetodik inom odontologi omvårDnaD 95 Examensarbete för magisterexamen i omvårdnad ... referat, eller

E T T M E D I C I N S K T U N I V E R S I T E T

2013–2014Program & kurser

KI:s världsberömde fotograf Omslagsbilden till denna katalog är tagen av prisbelönte fotografen Lennart Nilsson, känd för sin banbrytande titthåls-fotografering inom medicin. Lennart Nilsson har varit verksam vid Karolinska Institutet sedan 1970-talet och blev medicine hedersdoktor vid KI 1976. Hans mest kända alster är film-projekten Sagan om livet och Livets mirakel samt boken Ett barn blir till.

Lennart Nilssons böcker ges ut på fler än trettio språk och tv-serien Livets Mirakel är en av de mest visade svenska tv-produktionerna.

Lennart Nilsson har varit reportagefotograf och fotojournalist för de flesta namnkunniga internationella bildtidningar som Life, Paris Match, National Geographic samt svenska tidskriften Se. Han var den förste som lyckades fotografera ett levande foster inuti livmodern och har sedan dess fortsatt att tänja på gränserna för vad som är möjligt inom medicinskt foto.

Du kan förbättra människors hälsa.

2

Innehåll 4 Rektor: Varmt välkommen till Karolinska Institutet! 5 Campuskarta: Här finns Karolinska Institutet 6 Bra att veta 8 Studentservice

RepoRtage

10 Kåren gör ditt studentliv rikare11 Från teori till praktik12 ”KI har gett mig några av mitt livs roligaste upplevelser”14 Fancy a fika?16 ”Jag ska bli läkare trots dyslexin!”17 En internationell utbildning

NyböRjaRpRogRam

20 Arbetsterapeutprogrammet22 Audionomprogrammet24 Biomedicinprogrammet26 Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning klinisk fysiologi28 Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning laboratoriemedicin30 Logopedprogrammet32 Läkarprogrammet34 Optikerprogrammet36 Psykologprogrammet38 Röntgensjuksköterskeprogrammet40 Sjukgymnastprogrammet42 Sjuksköterskeprogrammet44 Tandhygienistprogrammet46 Tandläkarprogrammet48 Alternativt urval till logopedprogrammet (PILOG)49 Alternativt urval till läkarprogrammet (PIL)50 Alternativt urval till tandläkarprogrammet (TAPIL)

Kompletterande utbildningar51 Kompletterande utbildningar för sjuk- sköterskor, läkare och tandläkare från länder utanför EU, EES och Schweiz

FoRtsättNiNgspRogRam

56 Barnmorskeprogrammet57 Påbyggnadsutbildning i odontologisk profylaktik 58 Psykoterapeutprogrammet specialistsjuksköterskeprogram 60 Ambulanssjukvård 61 Anestesisjukvård 62 Barn och ungdom63 Distriktssköterska64 Intensivvård65 Kirurgisk vård66 Medicinsk vård67 Onkologisk vård68 Operationssjukvård69 Psykiatrisk vård70 Vård av äldre

magister- och masterprogram72 Magisterprogrammet i arbete och hälsa inriktning beteendevetenskap73 Magisterprogrammet i arbete och hälsa inriktning ergonomi74 Magisterprogrammet i arbete och hälsa inriktning företagssköterska75 Magisterprogrammet i diagnostisk cytologi 76 Magisterprogrammet i global hälsa 77 Magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap78 Magisterprogrammet i klinisk optometri 79 Magisterprogrammet i medicinsk pedagogik 80 Masterprogrammet i bioentreprenörskap81 Masterprogrammet i biomedicin

82 Masterprogrammet i folkhälsovetenskap inriktning folkhälsoepidemiologi83 Masterprogrammet i folkhälsovetenskap inriktning hälsoekonomi, policy och management 84 Masterprogrammet i hälsoinformatik

NyböRjaRKuRseR

86 Farmakologi86 Människans fysiologi 86 Statistiska metoder med R

FoRtsättNiNgsKuRseR

Kurser för komplettering till kandidatexamen88 Examensarbete för kandidatexamen i arbetsterapi88 Vetenskaplig teori och metod i arbetsterapi88 Examensarbete för kandidatexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap89 Vetenskaplig teori och metod i biomedicinsk laboratorievetenskap89 Examensarbete för kandidatexamen i omvårdnad89 Vetenskaplig teori och metod i omvårdnad90 Vetenskaplig teori och metod i optometri90 Examensarbete för kandidatexamen i sjukgymnastik90 Vetenskaplig teori och metod i sjukgymnastik


Kurser för magister- och masterexamen

BIomeDIcInsk laBoratorIevetenskap92 Biosäkerhet och hållbar utveckling på laboratoriet

3

92 Examensarbete för magisterexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap92 Laboratoriemedicin

logopeDI93 Examensarbete för masterexamen i logopedi93 Tidig tal- och kommunikationsutveckling relaterad till hörselnedsättning eller andra ogynnsamma faktorer

meDIcal management93 Ledarskap och organisationsutveckling 194 Ledarskap och organisationsutveckling 2 – magisterexamen i medical management oDontologI94 Examensarbete för magisterexamen i odontologisk profylaktik94 Examensarbete för magisterexamen i tandteknik 95 Examensarbete för masterexamen i odontologi 95 Vetenskapsteori och forskningsmetodik inom odontologi

omvårDnaD95 Examensarbete för magisterexamen i omvårdnad96 Omvårdnad vid allergi och annan överkänslighet 1

raDIografI 96 Vetenskapsteori och forskningsmetodik inom radiografi96 Visualisering av bildgivande diagnostiska metoder – ett kliniskt perspektiv

ÖvrIga kUrser97 Aktivitetsvetenskap 197 Att möta och arbeta med sorg 97 Avancerad kurs i immunologi, infektions- och tumörbiologi

98 Avancerad kurs i neurovetenskap 98 Avancerad kurs i stamcellsbiologi och regenerativ medicin 98 Bedömning av gångfunktion hos barn och vuxna med funktionsnedsättning 99 Diabetes – ett helhetsperspektiv 99 Effektivt påverkansarbete i styrelser och kommittéer 99 Evidens och implementering i hälso- och sjukvård 100 Folkhälsonutrition i EU 100 Från forskning till företagande – koncept inom bioteknologi 100 Från idé till tjänsteföretagande – hälso- och sjukvård i förvandling 101 Förbättringskunskap – utveckling, nytänkande och innovationer 101 Grundläggande näringsfysiologi 101 Hälsa och ohälsa ur ett genusperspektiv 102 Högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning 102 Idrottsmedicin och idrottsvetenskaplig metodik 102 Kardiovaskulär diagnostik med klinisk tillämpning 103 Kroppssammansättning och sjukdomstillstånd 103 Kvalitet och kvalitetsutveckling 103 Medicinsk akupunktur 104 Naturläkemedel 104 Podiatrisk undersökning och behandling av skador och dysfunktion i fot och fotled 104 Projektledning och projekt som

arbetsform 105 Sjukgymnastik med inriktning mot neurologisk sjukdom/skada105 Sjukvårds- och näringslivsmanagement för blivande läkare, del 2 105 Äldres hälsa

aNmäLNiNgsiNFoRmatioN

108 Behörighet111 Urval114 Anmälan118 Vad händer efter anmälan?120 Anteckningar122 Viktiga datum

131

Utbildningen ges på engelska

Sommarkurs

20

56

86

88

92

108

4

Karolinska Institutet (KI) är en fantastisk plats för utbildning och forskning. Hit kommer studenter, lärare och forskare från hela världen för att tillsammans bidra till alla människors utveckling och hälsa i en anda av kreativitet, framtidstro och arbets-glädje. Genom kunskapsöverföring och vetenskap förändrar vi världen.

KI har en central position i det svenska samhället och är ett av världens främsta medicinska universitet. Här bedrivs utbildning och forskning inom hela det medicinska fältet, från cell till samhälle. När du väl bestämt dig för vad du vill studera har KI det bästa urvalet av utbildningar inom det medicinska området. Ett nära samband mellan utbildning och forskning bidrar till en kontinuerlig utveckling av våra utbildningsprogram.

Excellens kännetecknar alla delar av vår verksamhet. Varje år utser Nobelförsam-lingen vid KI Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin, något som har enorm betydelse för vår starka ställning och visibilitet, såväl internationellt som nationellt. Samtidigt värnar vi om gott ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald.

Jag hoppas att just du nu tar chansen att bli en av oss. Arbetsmarknaden är god för de utbildningar som finns på KI och en examen från KI öppnar dörrar över hela världen. Att på olika sätt få vara med och förbättra människors hälsa är ett fantastiskt uppdrag som kommer att berika både ditt eget och många andra människors liv.

anders Hamstenrektor

varmt välkommen till karolinska Institutet!

5

Här finns Karolinska institutetUtbildningen och forskningen vid Karolinska Institutet bedrivs i huvudsak på två campus-områden: KI Campus Solna och KI Campus Huddinge. Precis som det låter på namnen så ligger de i Solna och Huddinge som är grannkommuner till Stockholm. I anslutning till campusområdena ligger också Karolinska Universitetssjukhuset som spelar en viktig roll i många utbildningar.

Karolinska Institutet samarbetar även med andra sjukhus i närområdet. När du ska leta bostad så kan det alltså vara bra att tänka på var du kommer att bedriva största delen av dina studier. Du kanske inte behöver bo mitt i Stockholm. Storstadspulsen och Sveriges största arbetsmarknad är ju ändå inom räckhåll.

6

innan du söker

stuDieVägLeDNiNg Karolinska Institutet erbjuder allmän studievägledning för dig som

är intresserad av våra utbildningar och programstudievägledning för

studenter som redan läser en utbildning hos oss. Allmänna studie-

vägledningen svarar på frågor om Karolinska Institutets utbildningar,

högskolestudier, yrken och arbetsmarknad inom det medicinska

området. För att boka ett besök och för att få vägledning och infor-

mation, ring 08-524 863 50 (mån–tor kl 9.30–11.00). Programstudie-

vägledaren, som du under studietiden kan vända dig till, är knuten

till varje enskilt program. Läs mer på ki.se/studievagledning.

aNtagNiNgsstatistiK Information om vilket meritvärde som tidigare krävts för att bli

antagen till den utbildning du vill söka finns på antagning.se eller

ki.se/antagning.

sKugga eN stuDeNt Vill du veta mer om en utbildning kan du ”skugga” en student under

en halv dag för att få se vad det innebär att studera vid Karolinska

Institutet. Du får följa med på föreläsningar, laborationer eller

seminarier, beroende på vad som står på dagens schema. Läs mer på

ki.se/utbildning/skugga.

aRbetsmaRKNaD Arbetsmarknadsprognoser för de utbildningar du är intresserad av

finner du på studera.nu och ams.se.

stuDiemeDeL – DiN eKoNomi uNDeR stuDietiDeN Sök studiemedel i god tid. På Centrala studiestödsnämndens (CSN)

webbsida kan du söka studiemedel direkt. Besök gärna csn.se för mer

information.

Bra att veta

7

bostaD Undersök bostadsläget i god tid, kanske redan en termin eller ett år

innan du planerar att börja studera. Ett alternativ till studentrum

eller studentlägenhet kan vara att dela lägenhet med en eller flera

andra studenter. Karolinska Institutet har inga egna studentbostäder.

På studeraistockholm.se finner du bra bostadsinformation.

sÅ aNsöKeR Du – antagning.sePå antagning.se anmäler du dig till kurser och program genom

en webbanmälan. På studera.nu kan du också få mer information

om högskolestudier, högskoleprovet, livet som student eller

studier utomlands.

Dina studier

HögsKoLepoäNg – stuDietiD Den tid du studerar på högskola eller universitet mäts i högskole-

poäng (hp). En veckas heltidsstudier räknas som 1,5 hp. En termins

heltidsstudier motsvarar 30 hp.

RegistReRiNg ViD teRmiNsstaRt

Har du blivit antagen till ett program eller en kurs ska du registrera

dig. Om du är antagen och har kallats till upprop/registrering men

uteblir utan att ha anmält förhinder i förväg förlorar du din plats.

Uppgifter om tid och plats för registreringen meddelas av ansvarig

institution på kurs- alternativt programwebb, eller genom brev. För

att du som ansökt om och beviljats studiemedel ska kunna få dessa ut-

betalda, krävs det att du registrerar dig på den utbildning som du har

antagits till. Uppgiften om registrering överförs automatiskt till CSN.

DeN FöRsta tiDeN pÅ KaRoLiNsKa iNstitutet – iNtRoDuKtioNsaKtiViteteR

På flera av Karolinska Institutets nybörjarprogram inleds studierna

med en eller några dagars lägerverksamhet, allmänt kallat ”kollo”.

Du får då, tillsammans med studenter i högre årskurser, lärare och

personer verksamma inom yrket, en introduktion till de kommande

studierna och till ditt framtida yrke. Lägret är gratis, men du får be-

tala en mindre summa för mat. Alla nya studenter vid KI bjuds också

in till en välkomstdag med inspirationsföreläsningar och presenta-

tion av olika verksamheter på universitetet.

LiKabeHaNDLiNg aV stuDeNteR

Jämställdhet och likabehandling av studenter är viktiga begrepp på Karo-

linska Institutet. En god studiemiljö är en förutsättning för hög kvalitet och

framgång i studierna. Mer information finns på ki.se/likabehandling.

NiVÅeRAll högskoleutbildning är indelad i tre nivåer: grundnivå, avancerad

nivå och forskarnivå. De olika nivåerna bygger på varandra.

uNDeRVisNiNgsspRÅK

Om utbildningens undervisningsspråk är ett annat än svenska fram-

går detta vid beskrivningen av utbildningen. Även om undervis-

ningsspråket är svenska kan delar av utbildningen vara på engelska.

Kurslitteratur är ofta på engelska.

stuDeRa pÅ DistaNsVissa utbildningar genomförs som distansutbildning. Datorn är då

en självklar del i dina studier. Detta innebär att du till stor del stude-

rar hemma med internetuppkoppling. I de flesta kurser anordnas ett

visst antal möten på studieorten. Antalet träffar varierar beroende

på utbildning. Varje kurs har en egen webbplats där du hämtar dina

arbetsuppgifter, skickar in dina svar och kommunicerar med kurs-

kamrater och lärare.

VeRKsamHetsFöRLagD utbiLDNiNgSjukvården är till för alla och alla har rätt till samma goda och

professionella bemötande. I den verksamhetsförlagda utbildningen,

som består av klinisk praktik och utbildning på plats i vården, ska du

bland annat lära dig hur ett bra patientmöte går till. Det får du göra

genom att träffa olika patientgrupper.

utbytesstuDieRSom student vid Karolinska Institutet har du stora möjligheter att

läsa en del av din utbildning utomlands. KI har avtal gällande stu-

dentutbyte med utländska universitet över hela världen. Läs mer på

ki.se/studerautomlands.

8

uNiVeRsitetsbibLioteKet

Under hela din studietid får du stöd från universitetsbiblioteket,

med allt ifrån hjälp att hitta kurslitteratur till att skriva vetenskapliga

texter. På biblioteket får du lära dig att söka information på egen

hand, men personalen svarar gärna på dina frågor. De kan hjälpa dig

att hitta information på rätt nivå, att skriva olika typer av texter och

referat, eller guida till andra hjälpmedel. Har du mer omfattande

frågor kan du titta in i bibliotekets labb och få individuell handled-

ning, eller boka en tid i Språkverkstaden för stöd med en skrivupp-

gift. På biblioteket kan du också få hjälp med praktiska frågor, som

e-postkonto och passerkort. Det finns även plats att sitta och plugga

i läsesalar, grupprum eller ute i biblioteket. Mer information hittar

du på kib.ki.se.

peDagogisKt stöD ViD FuNKtioNsHiNDeR

Har du en funktionsnedsättning, till exempel dyslexi, och behöver

pedagogiska stödåtgärder i studiesituationen? Kontakta samordnaren

för studenter med funktionshinder i god tid på telefon 08-524 860 04.

Mer information hittar du på ki.se/funktionshinder.

stuDeNtHäLsaNSom student har du tillgång till Studenthälsan och deras läkare, sjuksköterskor och kuratorer. Studenthälsan erbjuder dessutom, i samarbete med studievägledningen, kurser i att våga tala inför grupp, seminarier om att hantera studentlivets stress med mera. Läs mer på ki.se/studenthalsan.

Studentservice

9

FRisKVÅRDPå KI Campus Huddinge finns en avgiftsfri träningsanläggning för Karolinska Institutets studenter. Ett stenkast från KI Campus Solna på Gävlegatan 22 finns Friskis & Svettis som är öppet både för studenter och för allmänhet. För information om öppettider och studentrabatter se friskisochsvettis.se. Kåren och Stockholms studenters idrottsförening (SSIF) anordnar också många olika idrottsaktiviteter. Läs mer på SSIFs webbplats ssif.su.se.

böNe- oCH meDitatioNsRumVid Karolinska Institutet finns böne- och meditationsrum för

andakt, bön, eftertanke eller enskilt samtal, utan anknytning till

någon särskild religion. Det finns även studentpräster. De arrangerar

gudstjänster, meditationsövningar, retreats och andra gemensamma

aktiviteter.

stuDeNtpaLatsetStudentpalatset på Norrtullsgatan 2, Odenplan, är en träffpunkt för alla

Stockholms studenter. Här finns läsplatser, grupprum, hörsal och café.

10

Kårernas huvuduppgift är att bevaka utbildningarnas kvalitet, och

de verkar ständigt för att utbildningarna ska vara så bra som möjligt.

Samtidigt har kåren också en viktig social funktion och fungerar som

ett stöd för dig under din utbildning.

På Karolinska Institutet finns två kårer, Odontologiska fören-

ingen som jobbar för studenterna på tandläkar-, tandhygienist- och

tandteknikerprogrammen, och Medicinska föreningen som är den

största kåren och Stockholms äldsta studentkår.

Som medlem i kåren har du alla möjligheter att lära känna nya

människor och delta i en uppsjö av spännande aktiviteter. I början

av terminen arrangerar kåren introduktionsaktiviteter för nyantagna

studenter och ser till att du känner dig väl omhändertagen. Under

terminerna erbjuder de allt ifrån idrottsaktiviteter, kulturarrange-

mang, körer, baler, sittningar och orkestrar till spex och kontakter

med näringslivet och framgångsrika forskargrupper. Dessutom utser

kåren studentrepresentanter till ceremonier vid akademiska högtider

och Nobelfesten. Kanske blir det du som bär fanan nedför trappan i

Blå hallen nästa gång?

• Studiebevakning• Arbetsmarknadsdag• Kårtidning• Studentbostäder• Studentombudsman• Doktorandombudsman• Studenthandbok• Lägerdagar• Introduktionsaktiviteter• Fester året runt• Bal med Nobelpristagare

• Workshops och föreläsningar

• Fredagspubar• Religiösa föreningar• Nyhetsbrev• Lokalbokning• Hyra skärgårdsstugan Solvik• Fikastund med kåren• Idrottsdag• Spex, kör och orkester• Dansgrupper

Medlemsförmåner

Kåren gör ditt studentliv rikare

mer information hittar du på medicinskaforeningen.se och ofsthlm.se.

11

Från teori till praktikPå KTC, Kliniskt Träningscentrum vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Solna, får studenterna möjlighet att förbereda sig inför framtida patientmöten.

KTC är utrustat med attrapper, simulatorer och andra

tekniska hjälpmedel. Efter att studenterna har läst om olika

medicintekniska moment visar en lärare hur man praktiskt

utför momenten på attrapper som föreställer patienter. När

studenterna fått genomgång i de olika momenten av lärare

kan de komma till KTC och träna på egen hand.

Några exempel på praktiska övningar är bland annat

att sätta sond, intuberings-, injektions-, punktions- och

venprovstagningsteknik, EKG, blodtryck samt hjärt- och

lungräddning.

På KTC finns möjlighet att spela in övningarna så att

roller och samspel kan analyseras i efterhand.

KTC anordnar även forsknings-, utbildnings- och nät-

verksmöjligheter i olika former där studenter, vårdpersonal

och handledare kan träffas för att diskutera och samarbeta

kring patientsäkerhet.

iKtC, Kliniskt träningscentrum, är en specialut-rustad avdelning för praktisk träning av kliniska och kommunikativa färdigheter. KTC erbjuder träningsmöjligheter för alla studentkategorier inom vårdsektorn och all personal på Karolinska universitetssjukhuset. Läs mer på karolinska.se/ktc.

12

När Farid var liten ville han bli jultomte, medan Lourdes drömde om ett liv som flygvärdinna. Nu pluggar de båda på Karolinska Institutet, där de träffade Jan-Olov Höög, dekanus för utbildning, över en fika på campus i Solna.

Farid studerar på Tandläkarprogrammet och Lourdes på det Bio-

medicinska analytikerprogrammet på Karolinska Institutet. Båda

yrkena har mycket goda framtidsutsikter, men det var inte det

främsta skälet till deras val.

– Jag sökte utifrån intresse, säger Farid, så för mig var beslutet

solklart. Men jag tror det är viktigt att man känner att man vill hjälpa

andra människor om man ska arbeta inom hälso- och sjukvården. För

egen del blir jag glad av att kunna bidra till att patienter får en bättre

munhälsa och friskare tänder. Sedan gillar jag att yrket innebär både

vetenskap och att jobba praktiskt med händerna. Att arbetsmarknaden

är god är förstås bra, men det viktigaste är att jag brinner för jobbet.

KI:s utbildningar ger jobbLourdes hade arbetat som undersköterska i sex år innan hon sökte till

KI. Den senaste arbetsplatsen var på laboratoriet på en vårdcentral

där hon även fick möta patienter.

– Jag upptäckte att det var lite som ”gott och blandat”. För mig

blev det naturligt att vidareutbilda mig till biomedicinsk analytiker

eftersom yrket verkade så roligt. Man möter alla slags människor, i

alla åldrar och ingen dag är den andra lik, säger hon.

Jan-Olov tycker att det finns flera skäl att välja en medicinsk utbildning:

– Det är spännande att vara verksam inom ett område där man

arbetar med hela människan och hela tiden lär sig nya saker. Vi kan

ju inte allt, utan rör oss ständigt i gränstrakterna till nya kunskaper.

Sedan är det förstås en stor fördel att utbildningarna här ger jobb.

De flesta vill väl vara säkra på att ha ett arbete efter en lång utbild-

ning – och helst flera att välja på.

Han tillägger att många tror att det krävs naturvetenskaplig bakgrund

för att bli antagen till KI, men det gäller långt ifrån alla utbildningar.

– Det är faktiskt bara Biomedicin-, Biomedicinsk analytiker-,

Läkar- och Tandläkarprogrammet som kräver det, säger han.

Farid går fjärde året av fem och tycker att tiden på KI hittills har över-

träffat alla hans förväntningar.

– Det handlar inte bara om studierna utan även om det sociala.

Här på KI har jag träffat oerhört trevliga människor och faktiskt haft

några av mitt livs roligaste upplevelser, säger han.

Hans uppfattning om själva yrkesrollen har ändrats något från det

att han började studera.

– Jag hade en viss kunskap om vad tandläkarrollen innebär, men

visste inte att det krävdes så mycket detaljkunskaper. Nu har jag fått

en helhetsbild av vad yrket innebär.

jaN-oLoV Höög, 57, dekanus för utbildning

Ville bli som liten: Lokförareoanade talanger: Klättring och utförsåkning. Jag har åkt skidor från den nästnästhögsta toppen av Kebnekaise.stockholmsfavorit: Campusområdet i Solna.bästa budgettips: Köp begagnad kurslitteratur.Ki med tre ord: Ledande, internationellt, utmanande.

”KI har gett mig några av mitt livs roligaste upplevelser”

13

Lourdes studerar det sista året av tre och tycker att studierna blev

ungefär som hon hade tänkt sig.

– Jag visste redan från start att jag måste ha fokus på studierna

och att vissa kurser skulle bli krävande. Man måste hitta balansen

mellan studier och fritid, men det gjorde jag ganska snabbt. När det

gäller yrkesrollen har jag i dag ännu tydligare insett hur viktiga vi

biomedicinska analytiker är för att patienten ska kunna få sin diag-

nos. Det är en stor känsla av ansvar som gör mig mycket stolt.

På plats i verklighetenAlla program på KI har verksamhetsförlagd utbildning, där studen-

terna förbereds inför yrkeslivet. Lourdes har praktiserat på labo-

ratorium på en vårdcentral i två veckor och en kortare period på

sjukhus. Hon kommer också att få vara ute på labb under de kliniska

kurserna det sista studieåret. På tandläkarprogrammet får studen-

terna den första patientkontakten under termin fyra.

– Man börjar med preklinisk praktik på attrapper och plasttän-

der, senare blir det mer och mer avancerad klinisk verksamhet. Men

vi får bra förberedelser och lärarstöd, så det har bara varit positivt,

berättar Farid.

Att Farid och Lourdes valde just KI av alla universitet i Sverige

berodde främst på KI:s renommé.

– En examen härifrån är en öppen dörr till hela världen, säger

Lourdes.

Jan-Olov håller med.

– Här i Sverige spelar det kanske inte så stor roll att man gått på

just KI när man söker jobb, men utomlands är det betydelsefullt.

Att KI är så välkänt kan vara avgörande för möjligheterna att både

forska och arbeta i andra länder, säger han.

Som student på KI behöver man dock inte vänta tills man är klar

med utbildningen innan drömmen om utlandsvistelsen kan för-

verkligas. Universitetet har nämligen studentutbyten med en mängd

länder i världen.

– Alla studenter som vill åka utomlands kan i princip göra det,

säger Jan-Olov. Vilka länder man kan åka till varierar från program

till program. Sedan får vi också en internationell atmosfär här på KI

genom alla utländska studenter som kommer hit.

FaRiD KHoDabaNDeHLou, 24, student tandläkarprogrammet

Ville bli som liten: Jultomteoanade talanger: Kan dansa svensk folkdans. DJ-ar på kårfester och skapar egen musik (dock ej folkmusik utan pop, house och hip-hop).stockholmsfavorit: Ett säkert kort är Gamla stan på sommaren, med alla uteserve-ringar och ett härligt folkliv.bästa budgettips: Ta med kaffetermos till KI och utnyttja alla kampanjer och kuponger.Ki med tre ord: Spännande, livligt, intelligent.

LouRDes amaya, 37, student biomedicinska analytikerprogrammet

Ville bli som liten: Flygvärdinnaoanade talanger: En hejare på att göra smörgåstårta! Gillar att åka långfärdsskidor.stockholmsfavorit: Humlegården. Lätt att ta sig dit, ofta mycket folk men ändå lugnt och stilla.bästa budgettips: Våga fråga efter studentrabatter även på udda, lokala ställen. Skaffa en spargris. Har en burk hemma med mynt och sedlar som jag plockar ur när det är kris.Ki med tre ord: Kamratanda, roligt, lockande.

Text: Catharina BergstenFoto: Andreas Beronius

14

En av de företeelser som många internationella studenter snabbt läg-

ger märke till i Sverige är den djupt rotade vanan att fika. Att alla på

en arbetsplats eller avdelning samlas varje för- och eftermiddag för

en stunds avkoppling och småprat, kaffe, te och kanske något tilltugg

– ja, det är lite exotiskt i mångas ögon.

– Den positiva upplevelsen av det typiska svenska fikat var något

vi tog fasta på när universitetet skulle ordna en social aktivitet för

både internationella och svenska studenter. Fikapausen är ju ett ut-

märkt tillfälle att lära känna nya människor, berättar Louise Ängeby

som är internationell informatör på KI och en av initiativtagarna till

Coffee Hour.

Hon påpekar att det oftast är enklast att lära känna dem som går

samma utbildning som man själv. Coffee Hour är därför en bra

Vägen till nya vänner kan gå via en kopp kaffe på Karolinska Institutets Coffee Hour. Här möts studenter från alla utbildningar och årskurser för att prata, mingla och knyta kontakter.

fancy a fika?

knutpunkt för den som vill bygga nätverk med studenter från hela KI – något som kanske kan bli värdefullt i det framtida yrkeslivet.Coffee Hour äger rum varje torsdagseftermiddag i lokalerna utanför

biblioteket på campus i Solna. Tanken är att skapa känslan av ett

”home away from home” där samtalen sker på engelska. Mötena är

informella men organiseras av tolv studentambassadörer, som ofta

har något tema eller någon aktivitet på programmet.

– Vi har haft mexikanskt tema, mustaschtema och Harry

Potter-tema, tv-spelsturnering, dokumentärfilmsvisning, quiz och

mycket annat. Många idéer till programmet får vi av besökarna

själva. Men det viktigaste är att man kan komma hit och bara umgås

en stund, säger Abhinit Ambastha, studentambassadör från Indien

som läser masterprogrammet i Hälsoinformatik.


15

Michael Plattén är svensk-amerikan och har just flyttat till Sverige

efter många år i USA för att läsa magisterprogrammet i Global hälsa.

Han dyker upp på terminens första Coffee Hour, glad och förvän-

tansfull.

– Stockholm är nytt för mig, men jag har redan upptäckt att

det är en kanonstad. Jag älskar att det finns massor att göra och bra

kommunikationer. För mig är det viktigt att lära känna andra

människor tidigt. Det får inte gå för långt in på terminen om man

ska få en bra sammanhållning bland studenterna. Därför är det kul

med Coffee Hour. Jag ska också passa på och prata lite med student-

ambassadörerna och se vad de tycker om sitt uppdrag. Jag kan

mycket väl tänka mig att själv bli ambassadör, berättar han.

Ines Smit från Holland läser masterprogrammet i Toxikologi. Hon fick vetskap om Coffee Hour under introduktionsmötet för internationella studenter.

– Jag kom hit för att prata lite och se vad som händer. Jag har

redan fått en del vänner på mitt program. Förhoppningsvis lär jag

känna några nya människor här, säger hon. iCoffee Hour har startats som ett komplement till de många sociala aktiviteter som ordnas av studentkåren. Information om Coffee Hour finns i KI:s nyhetsbrev, på Facebook, KI:s webbplats, på anslagstavlor och informationsblad.

”Vi har haft mexikanskt tema, mustaschtema och Harry Potter-tema, tv-spelsturnering, dokumentärfilmsvisning, quiz och mycket annat.”

16

– Genom att gå runt och lyssna och titta på vad de andra barnen hade

ritat och antecknat fick jag en större och bättre bild av ämnet jag skulle

lära mig. Själv hade jag stora problem med att läsa och skriva, men det

var inget man talade högt om. Diagnosen som visade att jag har solklar

dyslexi fick jag inte förrän sista året på gymnasiet, berättar hon.

I dag går Maria den nionde terminen på läkarprogrammet och hon har hittills klarat alla tentor. Tricket är att plugga mycket, men på ett eget, anpassat sätt.

– Jag lyssnar noga på före-

läsningarna och ritar bilder

eller kartor över det jag hör.

Väl hemma gör jag teckningar

som är flera meter stora och

som jag sätter upp på väggen.

Sedan står jag och föreläser för mig själv och talar till bilderna. Jag

har också utvecklat ett närmast fotografiskt minne i form av bilder.

Jag kan bläddra tillbaka bilderna i huvudet och se dem framför mig

och jag lär mig också mycket detaljer, förklarar hon.

När Maria Wennberg var liten hade hon mycket spring i benen på lektionerna i skolan. Men för hennes del handlade det inte om koncentrationsproblem – utan om grav dyslexi. Maria hittade då en egen metod för effektiv inlärning.

”Dyslektiker blir ofta grymt bra på att hitta egna, smarta sätt att klara saker och ting.”

Ålder: 27 årFrån: Kungälvstuderar: LäkarprogrammetFramtid: ”Jag vill specialisera mig, men har inte bestämt inriktning eftersom allt jag provat på känns så roligt.”

Maria Wennberg

”Jag ska bli läkare trots dyslexin!”


17

Visste du att?• Dyslexi, eller specifika läs- och skrivsvårigheter, är en osynlig/dold funktionsnedsättning som innebär svårig- heter med att läsa och/eller skriva.

• Dyslexi är inte relaterat till intelligensnivå, men än idag finns det okunskap och fördomar kvar vilket ofta leder till att studenter hamnar i ett undvikande beteende för att skydda sig själva.

• Det finns högskoleprov anpassade för dig som har dyslexi.

• När du blivit antagen kan du kontakta KI:s samordnare för studenter med funktionshinder för att diskutera ditt individuella stödbehov och få nödvändig information. Läs- och skrivsvårigheter yttrar sig på olika sätt och därför kan stödformerna ser olika ut.

• Med rätt stöd så lyckas de flesta i sina studier!

en internationell utbildningSom student vid Karolinska Institutet har du stora möjligheter att förlägga en period av utbildningen utomlands.

Att studera utomlands som utbytesstudent är utvecklande såväl akademiskt som socialt. Förutom möjligheten till intressanta studier och språkträning får du tillfälle att lära känna nya kul-turer och kan träffa nya vänner. Det är också en värdefull merit. Karolinska Institutet har avtal om student- och lärarutbyte med ett hundratal universitet runt om i världen. Tiden för utbytet kan variera mellan fem veckor och ett år. Vanligtvis ingår ett stipen-dium eller resebidrag som finansierar en del av kostnaderna. Vid hemkomst tillgodoräknar du dig utbytesstudierna och de blir därmed en del av din utbildning på Karolinska Institutet. Även på hemmaplan har du stora möjligheter att få internationella erfaren-heter och kan möta utländska studenter och lärare, såväl inkom-mande utbytesstudenter och gästlärare som de internationella studenter och den personal som redan finns vid KI.

Maria är glad att hon fick sin diagnos så sent:– Även om det kan tyckas märkligt, så var det bra för mig. Om jag

fått det negativa bemötande tidigt som jag sedan fick från en del i om-

givningen, ja, då hade jag aldrig trott att jag skulle kunna bli läkare. På

gymnasiet var det faktiskt flera lärare som sa att jag aldrig skulle kunna

klara en sådan avancerad utbildning, säger hon.

Det stöd som Maria får på KI består av anteckningshjälp under

föreläsningar, tjugo procents längre tentatid samt möjlighet att sitta

ensam när hon har tenta. Sedan har hon också en god muntlig kom-

munikation med många lärare och studiekamrater.

– Mitt tips till andra med dyslexi är att stå på sig så att man får det

stöd man har rätt till. Man ska inte vara rädd för att fråga – och fråga

om. Studierna kräver mycket tid och motivation men man får försöka

att inte låta sig stressas av andra. Och så måste man vara lite snäll mot

sig själv om man någon gång inte hinner göra det man planerat.

Även om kunskapen om dyslexi har ökat de senaste åren tycker

Maria att det fortfarande finns alltför många människor som tror

att man är ”dum i huvudet” om man har problem med att läsa

eller skriva.

– Jag skulle gärna åka runt och föreläsa och bidra till att män-

niskor med dyslexi får känslan av att de kan göra vad de vill i sina liv.

Dyslektiker blir ofta grymt bra på att hitta egna, smarta sätt att klara

saker och ting. Det är en positiv sak att lyfta fram.

iPå ki.se/studerautomlands hittar du mer information om utlandsstudier och kan ta del av de bloggar som våra studenter på utbyte skriver just nu.

18

Hej student! Hur får man ut det mesta av studietiden?

”Träffa folk – häng med på introduktionskollo, gå på studentpubar och fester. Kolla kårernas alla aktiviteter, till exempel Medicinska föreningens idrottsdag varje termin. Du kan pröva skidåkning, volleyboll, klättring, zumba och en massa annat.

Genom att vara med i olika Facebook-grupper får man tips om aktiviteter och vad som är på gång både på campus och inom kåren.”

milli, psykologprogrammet

19

NyböRjaRpRogRam

Här hittar du program som inte kräver några tidigare högskolestudier.

Alla utbildningar leder till examen.

20

”Om du tycker att det är kul att möta människor och samtidigt använda din kreativitet för att öka en persons aktivitet och del-aktighet är arbetsterapeutprogrammet ett bra val. Vi förbereds att möta människor på ett professionellt sätt genom att till exempel bekanta oss med olika intervjutekniker som vi får öva på varan-dra i klassen, men även ute i kliniska verksamheten med verkliga patienter. Under vår utbildning har vi både praktik och teori för att på bästa sätt förberedas inför arbetslivet. Jag upplever att man uppskattas av patienterna och det är roligt att man med olika

hjälpmedel och metoder kan öka livskvalitén hos en person. Praktiken ger oss också chans att skapa egna kontakter inom yrket och att upptäcka vilka områden som man själv tycker verkar vara mest intressanta inom arbetsterapin. Det bästa med arbetstera-peutprogrammet är att du får en bred kunskap som ger möjlighet att arbeta inom många olika områden i yrket.”

anna-maja jonsson, arbetsterapeutprogrammet

Tränar, motiverar och inspirerar patienter att klara av vardagen.

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

21

aRbetsteRapeutpRogRammet180 Hp • 3 år • startar HÖst ocH vår

stuDieFaKta

examen Arbetsterapeutexamen och Medicine kandidatexamen

studieort Huddinge

särskild behörighet Matematik 2a / 2b / 2c,

Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2

(områdesbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhälls-

kunskap A (områdesbehörighet 16).

urval Betygsurval 66 %, högskoleprovsurval 34 %

Ht 2013studiestart v. 36

studieform 100 %, dagtid

antal platser 36

anmälningskod KI-41000

sista anmälningsdag 15 april

Vt 2014studiestart v. 4


antal platser 36


sista anmälningsdag 15 oktober

målet med arbetsterapi är att människor som drabbas av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning ska kunna leva det liv de önskar. arbetsterapeuten tränar, motiverar och inspirerar patienter att klara av vardagen och se möjligheter i livet.

När det dagliga livet blir problemfyllt för en patient på grund

av sjukdom kan du som arbetsterapeut bidra med nya kreativa

lösningar. Inom arbetsterapin används olika aktiviteter för att

öka möjligheterna för en person att kunna arbeta och studera,

ha ett bra boende och en aktiv fritid. Arbetsterapeutens insatser

förebygger, förbättrar och kompenserar patientens nedsatta akti-

vitetsförmåga. Det kan handla om allt ifrån att träna fysiska och

psykiska förmågor till att förändra arbetsmetoder och göra nöd-

vändiga anpassningar i miljön. En viktig del av arbetet är också

att förskriva och anpassa tekniska hjälpmedel, som specialdesig-

nade tangentbord eller IT-baserade hjälpprogram för personer

med minnesstörningar, eller att specialdesigna köksredskap. Det

är också vanligt att arbetsterapeuter blir konsulterade när det gäl-

ler frågor om tillgänglighet i den fysiska miljön, något som ytterst

handlar om människors delaktighet i samhället.

Utbildningen bygger på ett problemorienterat lärande och

innefattar föreläsningar, seminarier, enskilda arbeten, fallstudier

och grupparbeten. Förutom ämnet arbetsterapi läser du medicin,

pedagogik, psykologi samt samhälls- och beteendevetenskap.

Sista terminen innehåller ett examensarbete och en valbar kurs

där du har möjlighet att profilera dig inom arbetsterapi. Du kan

till exempel fördjupa dig inom rehabilitering av barn eller stroke-

patienter, eller få veta mer om hur man kan förebygga ohälsa och

stödja återgång till arbetet hos personer med psykiska eller fysiska

funktionshinder. Du kan också fokusera på en viss terapiform

som trädgårdsterapi, arbetsplatsutredningar eller anpassningar av

vardagens teknologi och miljöer i olika boendeformer. Det finns

många spännande möjligheter.

efter utbildningenArbetsterapeuter arbetar inom hälso- och sjukvården, på sjukhus,

vårdcentraler och inom kommunens äldre- och handikappom-

sorg. Arbetsterapeuter arbetar också på arbetsmarknadsinstitut,

Försäkringskassan, kriminalvårdsanstalter, hjälpmedelsföretag,

inom skol- och företagshälsovården och som egna företagare.

anmälan

Anmäl dig på antagning.se. Handlingar som du vill åberopa

för behörighet och urval ska du skicka in i samband med din

anmälan. Mer information om anmälan hittar du på s. 107.

Tränar, motiverar och inspirerar patienter att klara av vardagen.

22

”När man väl kommer ut på praktiken och får använda sig av all teori man har lärt sig så vill man aldrig lämna sjukhuset utan bara fortsätta att ta emot patienter. Att få träffa patienter och kun-na hjälpa dem, det är en helt obeskrivlig känsla. Jag kommer ihåg när jag en gång tog emot en patient som inte behärskade språket. Hon var ganska nedstämd när hon kom till undersökningen, men jag såg till att använda mig av kroppsspråk och att hela tiden ha ögonkontakt för att få henne att känna att språket inte

utgjorde några problem. Efter undersökningen så gick hon ut med stort leende på läpparna som bara förgyllde min dag … Praktiken har lärt mig att vara professionell genom att visa respekt, värme, tolerans och att vara nyfiken och kreativ, öppen och ansvarsfull. Man försöker göra sitt bästa för att kunna ta hand om och ge patienterna hjälp i världsklass varje gång. ”

shaima tayib, audionomprogrammet

Bättre hörande genom teknik, medicin och pedagogik.

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

23

auDioNompRogRammet180 Hp • 3 år • startar HÖst

stuDieFaKta

examen Audionomexamen och Medicine kandidatexamen

studieort Huddinge

särskild behörighet Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskun-

skap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkun-

skap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16).




antal platser 16



audionomen arbetar för ett bättre hörande hos människor i alla åldrar. audiologi är ämnet för dig som är tekniskt, medicinskt och pedagogiskt intresserad och vill jobba med hörselutredningar samt med rehabilitering av hörselskador.

Audiologi betyder läran om hörseln. Ämnesområdet involverar

både människa och teknik och din uppgift som audionom är att

hitta tekniska och pedagogiska lösningar för ett bättre hörande

hos patienterna. I arbetet ingår bland annat att göra hörselut-

redningar, prova ut hjälpmedel samt att undersöka hur man kan

förebygga hörselskador på till exempel arbetsplatser och i offent-

liga miljöer. Som audionom har du också en viktig pedagogisk

roll och undervisar patienter både individuellt och i grupp.

Audionomprogrammet är tvärvetenskapligt och innehål-

ler tekniska, medicinska och beteendevetenskapliga ämnen.

Utbildningen fokuserar på den hörselskadades individuella

behov vad gäller hörsel, hörselhandikapp, hörselrehabilitering,

hörselteknik och utprovning av hörapparat.

Ett centralt område i utbildningen är kommunikationen

med patienterna vid utredning och rehabilitering. I utbild-

ningen betonas också vikten av ett vetenskapligt synsätt som

integreras med de senaste rönen från aktuella forskningsområ-

den i form av vetenskapliga artiklar och projekt. Sista terminen

innehåller ett självständigt projektarbete.

efter utbildningenSom audionom arbetar man på hörselkliniker och hörcentra-

ler, inom privat hörselvård, på hörapparatföretag och inom

företags-, barn- och skolhälsovården. Allt fler audionomer blir

egenföretagare.

anmälanAnmäl dig på antagning.se. Handlingar som du vill åberopa



Bättre hörande genom teknik, medicin och pedagogik.

24

”Det är viktigt att du verkligen tycker om det du ska plugga/jobba med. Du ska välja att läsa Biomedicinprogrammet om du är nyfiken och kanske lite envis också. Hela utbildningen är som att läsa en detaljerad instruktionsbok om dig själv. Det absolutbästa är att du får en sådan bred kunskap, från molekyl- till helkroppsnivå, vilket gör att du kan arbeta inom många olika fält efter utbildningen: vetenskaplig journalistik, inom läkemedels-företag eller med forskning. Förutom alla ’smålabbar’ under de teoretiska kurserna så gör vi ett praktiskt examensarbete på labb

den sista terminen. KI erbjuder även sommarforskarkurser där du får chansen att vara på ett labb och göra ett projekt över sommaren. Själv har jag sommarforskat två somrar i rad nu och jag har mött en mängd genuint intresserade och kunniga forskare som har hjälpt och guidat mig mot superspännande forskningsområden.”

Carolina bengtsson gonzales, biomedicinprogrammet

Expert på människo-kroppens biologi vid hälsa och sjukdom.

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

25

biomeDiCiNpRogRammet180 Hp • 3 år • startar HÖst

stuDieFaKta

examen Medicine kandidatexamen

studieort Solna

särskild behörighet Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehö-

righet A13). Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehö-

righet 13).




antal platser 50



Biomedicin är ett spännande fält inom naturvetenskapen där du analyserar och löser medicinska problem med hjälp av den senaste kunskapen inom kemi och molekylärbiologi. som biomedicinare kan du till exempel arbeta med akademisk forskning, inom läkemedelsindustrin eller den biotekniska industrin.

Biomedicinaren är expert på människokroppens biologi vid

hälsa och sjukdom. Fokus ligger på mekanismerna bakom de

stora folksjukdomarna som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar,

autoimmunitet samt neurodegenererande sjukdomar (såsom

Parkinson och ALS). Som biomedicinare kan du genom din

forskning bidra till ny kunskap på molekylär nivå i syfte att

utveckla framtida diagnos- och behandlingsmetoder, eller

använda din expertis inom läkemedelsindustrin. Du för också

vidare kunskapen till andra forskare, vårdpersonal och till

allmänheten.

Biomedicinprogrammet har en naturvetenskaplig kun-

skapsbas med tonvikt på de biologiska processerna hos män-

niskan. Programmet börjar med studier inom kemi, biokemi

och cellbiologi, vilka är grundstenarna för ditt biomedicinska

kunnande, för att sedan fortsätta med hur organ och system

fungerar normalt och vid sjukdom. Både basvetenskapliga och

medicinskt inriktade ämnen ingår. Utbildningen varvar teori

med laborationer och du får träning i vetenskapligt arbete, där

statistik och analys av resultaten ges stort utrymme. Utbild-

ningen lägger speciell vikt vid hur läkemedel utvecklas samt

verkar och omsätts i kroppen. Biomedicin är ett internationellt

ämnesområde och under de två sista åren på programmet ges

undervisningen på engelska. Karolinska Institutet är ett av värl-

dens främsta universitet inom biomedicinsk forskning och det

är i de aktiva forskningsmiljöerna som utbildningen bedrivs.

Undervisningen i kliniskt inriktad forskning och diagnostik är

förlagd till undervisningssjukhusens forskningslaboratorier.

Den sista terminen gör du ett experimentellt examensarbete

hos en forskargrupp inom akademin, alternativt på ett läke-

medels- eller forskningsföretag. Det finns goda möjligheter till

utbytesstudier under utbildningen.

efter utbildningenUtbildningen ger en god grund för fortsatta studier inom bio-

medicin samt andra utbildningar där en god naturvetenskap-

lig grund är nödvändig, både nationellt och internationellt.

Möjliga framtida arbeten finns bland annat inom akademin

som forskare, i läkemedelsindustrin som exempelvis produkt-

utvecklare, klinisk prövningsledare, marknadsförare, samt

inom ekonomi eller information som rör det biomedicinska/

biotekniska området.

anmälan




Expert på människo-kroppens biologi vid hälsa och sjukdom.

26

”En biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk fysiologi utför själv undersökning av patienten men samarbetar mycket med läkare då de fastställer diagnosen. Du arbetar framför allt på sjukhus men kan även jobba inom primärvården (till exempel vårdcentraler). Under utbildningens gång, från termin 3, har vi praktik på olika kliniker på sjukhus runt om i Stockholm. Vi får bland annat lära oss att ta blodtryck och undersöka hjärtat med EKG (elektrokardiografi).

Att lära sig tolka EKG är spännande! Man lär sig hur hjärtat slår, när varje del är aktiv och varför ett EKG ser ut som det gör. Min utbild-ning motsvarar mina förväntningar och mer därtill. I klassen finns en bra gemenskap och jag gillar den personliga kontakten mellan elever och lärare/handledare.”

Walli Hanna, biomedicinska analytikerprogrammet inriktning klinisk fysiologi

Har en nyckelroll inom den moderna sjukvården.

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

27

biomeDiCiNsKa aNaLytiKeRpRogRammetinriktning klinisk fysiologi 180 Hp • 3 år • startar HÖst

stuDieFaKta

examen Biomedicinsk analytikerexamen och Medicine kandidatexamen

studieort Huddinge

särskild behörighet Biologi 2, Fysik 1a / Fysik 1b1 + 1b2, Kemi 2, Mate-

matik 3b / 3c (områdesbehörighet A12). Eller: Biologi B, Fysik A, Kemi B,

Matematik C (områdesbehörighet 12).




antal platser 20



vill du lära dig de metoder som används för att identifiera sjukdomar som cancer, diabetes eller hjärt- och kärlsjukdom? Den biomedicinska analytikerns yrke kan be-skrivas som ett detektivarbete där avancerade analysmetoder bidrar till att lösa olika medicinska frågeställningar. Detta gör att biomedicinska analytiker har en nyckelroll inom den moderna sjukvården.

Biomedicinsk laboratorievetenskap är den biomedicinska

analytikerns expertområde. Det grundar sig i både medicin

och teknik och beskriver läran om de metoder som används för

att analysera olika kroppsliga funktioner. Den snabba tekniska

och medicinska utvecklingen gör att arbetssättet för den bio-

medicinska analytikern hela tiden utvecklas, vilket gör området

dynamiskt och spännande.

inriktning klinisk fysiologiSom biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk fysiologi

blir du expert på olika typer av fysiologiska undersökningar.

Dessa undersökningar utförs direkt på patienten med hjälp av

avancerad teknik. Exempel på fysiologiska undersökningsme-

toder är EKG, ultraljud, spirometri, EEG och isotopundersök-

ningar som används för att undersöka funktionen hos hjärta,

kärl, lungor, hjärna, nervsystem och njurar. I utbildningen

kombineras olika undervisningsformer för att skapa en bra

lärandemiljö och fokus är att sammanlänka teori med praktik

i form av kliniska laborationer och verksamhetsförlagd utbild-

ning. Utbildningen har en tydlig forskningsanknytning och ger

stora möjligheter till internationellt utbyte.

efter utbildningenDu kan välja mellan olika fysiologiska specialiteter såsom

klinisk fysiologi, neurofysiologi eller nuklearmedicin. Andra

arbetsområden är inom friskvård och idrottsmedicin eller på

medicintekniska företag. Du kan dessutom välja att läsa vidare

på magister-/masternivå för att senare ha möjlighet att söka

forskarutbildning.

anmälan




Har en nyckelroll inom den moderna sjukvården.

28

”Redan i början av utbildningen på Biomedicinska analytiker-programmet, inriktning laboratoriemedicin, får man arbeta med problembaserat lärande (PBL). Vi använder oss av kunskaper från kurserna vi läser för att kunna lösa olika problem. Lösningarna presenterar vi sedan inför andra i klassen. Vi är också ute på labb ganska mycket och tränar på att läsa metodbeskrivningar, att arbeta självständigt och att kunna tolka resultat på egen hand. För att få inblick i hur vardagen kan se ut för en biomedicinsk analy-tiker gör vi även studiebesök på olika labb. Under utbildningen

har jag praktiserat på vårdcentral och efter det känt att jag skulle vilja ha kontakt med patienter i samband med att jag utför den laborativa delen. Det som är bra med yrket är att du själv kan välja om du endast vill arbeta på labb – eller om du vill arbeta både på labb och med patienter.”

Daniela ambrosio, biomedicinska analytikerprogrammet inriktning laboratoriemedicin

Ett detektivarbete med avancerade laboratoriemetoder.

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

29

biomeDiCiNsKa aNaLytiKeRpRogRammetinriktning laboratoriemedicin 180 Hp • 3 år • startar HÖst

stuDieFaKta

examen Biomedicinsk analytikerexamen och Medicine kandidatexamen

studieort Huddinge

särskild behörighet Biologi 2, Fysik 1a / Fysik 1b1 + 1b2, Kemi 2, Mate-

matik 3b / 3c (områdesbehörighet A12). Eller: Biologi B, Fysik A, Kemi B,

Matematik C (områdesbehörighet 12).




antal platser 40



vill du lära dig de metoder som används för att identifiera sjukdomar som cancer, diabetes eller hjärt- och kärlsjukdom? Den biomedicinska analytikerns yrke kan beskrivas som ett detektivarbete där avancerade analysmetoder bidrar till att lösa olika medicinska frågeställningar. Detta gör att biomedicinska analytiker har en nyckelroll inom den moderna sjukvården.

Biomedicinsk laboratorievetenskap är den biomedicinska

analytikerns expertområde. Det grundar sig i både medicin och

teknik och beskriver läran om de metoder som användas för

att analysera olika kroppsliga funktioner. Den snabba tekniska

och medicinska utvecklingen gör att arbetssättet för den bio-

medicinska analytikern hela tiden utvecklas, vilket gör området

dynamiskt och spännande.

inriktning laboratoriemedicinSom biomedicinsk analytiker med inriktning laboratoriemedicin

blir du expert på olika typer av laboratorieanalyser. Dessa analyser

utförs på biologiska prover såsom blod eller vävnad med hjälp av

olika avancerade laboratoriemetoder. Exempel på laboratorieme-

dicinska analyser är immunologiska, biokemiska och genetiska

analyser. Analyserna ger möjlighet att identifiera sjukdomar som

infektioner, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, cancer och genetiska

defekter. I utbildningen kombineras olika undervisningsformer

för att skapa en bra lärandemiljö och fokus är att kombinera

teori med praktik i form av laborationer och verksamhetsförlagd

utbildning. Utbildningen har en tydlig forskningsanknytning och

ger stora möjligheter till internationellt utbyte.

efter utbildningen

Du kan välja mellan olika laboratoriemedicinska specialiteter,

bland annat mikrobiologi, transfusionsmedicin, immunologi,

kemi, patologi och genetik. Andra alternativ är kriminaltekniskt

laboratorium, veterinärmedicin, läkemedels- och bioteknikföre-

tag. Du kan dessutom välja att läsa vidare på magister-/master-

nivå för att senare ha möjlighet att söka forskarutbildning.

anmälan




Ett detektivarbete med avancerade laboratoriemetoder.

30

En kombination av humaniora,

naturvetenskap och medicin.

”Under en period hade min lillasyster svår stamning som gjorde att hon nästan slutade prata för att slippa bli utskrattad och missförstådd. Det fick mig att inse hur viktig kommunikationen och framför allt talförmågan är för människan. Kommunikatio-nen spelar en central roll för vårt samspel med andra människor och därför är det så oerhört viktigt att hjälpa människor som inte har denna förmåga tillgänglig. Under utbildningens gång på Logopedprogrammet kommer man i kontakt med arbetslivet ett

flertal gånger, du får bland annat gå på studiebesök i samband med de olika kurserna. Under de fyra sista terminerna har man klinisk-praktisk patientbehandling tillsammans med en handledare Du kommer även i kontakt med erfarna logopeder och tidigare studenter då dessa ofta är gästföreläsare.”

sara jawad, Logopedprogrammet

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

31

LogopeDpRogRammet240 Hp • 4 år • startar HÖst

stuDieFaKta

examen Logopedexamen

studieort Huddinge




urval KI använder alternativt urval till 32 % av platserna läsåret 2013/2014.

34 % av platserna tillsätts genom betygsurval och 34 % av platserna tillsätts

genom högskoleprovsurval.

Anmälan till alternativt urval ska ha inkommit till KI senast 2 april för höstterminen 2013. Du måste också göra en anmälan till Logopedprogrammet på antagning.se. Mer information om det alternativa urvalet PILOG hittar du på ki.se/alternativturval.



antal platser 28



logopeden arbetar med människans kommunikationsförmåga: rösten, talet och språket. genom skada och sjukdom kan en människa drabbas på ett sådant sätt att det blir svårt eller omöjligt att meddela sig med andra. som logoped arbetar du för att åstadkomma en så bra kommunikationsförmåga som möjligt hos den drabbade.

Inom logopedi studerar du störningar i det mänskliga språket,

talet, rösten samt i ät- och sväljningsförmågan. Du studerar

också hur problemen uppstår, vad de beror på och hur de kan

avhjälpas eller lindras. Ämnet logopedi är flervetenskapligt – en

kombination av humaniora, naturvetenskap och medicin.

Under logopedutbildningen lär du dig hur man undersöker

och bedömer olika röst-, språk-, tal- och sväljningsstörningar,

samt behandlar patienter i alla åldrar. Utbildningen har en nära

koppling mellan teori och praktik. Under de tre första termi-

nerna läser du psykologi, lingvistik och fonetik vid Stockholms

universitet, samt grundkurser i kroppens byggnad och funktion.

Samtidigt får du regelbunden träning av din egen röst och ditt

eget tal. Terminerna fyra till sju innehåller teoretiska kurser i

logopedi och medicin samt verksamhetsförlagd utbildning vid

Karolinska Universitetssjukhuset och andra sjukhus, logoped-

mottagningar och centra för habilitering och hälsa i Stockholms-

regionen. Ett vetenskapligt synsätt tränas i olika kurser under

programmet som avslutas med ett examensarbete.

efter utbildningenLogopeder arbetar på logopedmottagningar vid de större sjuk-

husen och inom primärvården, på barnkliniker och öron-, näs-

och halskliniker samt på habiliterings- och rehabiliteringsklini-

ker. Andra arbetsplatser är förskolor, skolor, vårdhem och privata

mottagningar. Logopeder kan också arbeta som lärare i röst- och

talvård vid lärarhögskolor och teaterhögskolor. Efter logoped-

programmet är du behörig att söka till forskarutbildning.

anmälan




En kombination av humaniora,

naturvetenskap och medicin.

32

”Vid varje patientmöte har jag blivit varse om att det bakom alla tillstånd av sjukdom, smärta, obehag eller funktionsnedsättning finns en människa som inte liknar någon annan. Patienten kan ha drabbats av något som du väl känner till men eftersom varje per-son har en helt egen historia, attityd och livssituation måste du lyssna till och beakta det när du går vidare med din utredning. Det är inte alltid så svart på vitt som det står i läroböckerna. Det bästa med patientmötena har varit att få tillfälle att lära genom att göra,

och ofta har det varit otroligt trevliga patienter som har uppskattat den extra uppmärksamhet och tid det innebär att bli omhänder-tagen av en student. Det svåraste med patientmötena var nog att från början uppbringa mod nog att ta rollen som den drivande parten i mötet. Men det blir lättare och lättare för varje gång som tur är.”

Nicolina söderlind, Läkarprogrammet

Ett varierande yrke med krav på brett medicinskt kunnande.

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

33

LäKaRpRogRammet330 Hp • 5,5 år • startar HÖst ocH vår

stuDieFaKta

examen Läkarexamen

studieort Solna

särskild behörighet Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4

(områdesbehörighet A13). Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D

(områdesbehörighet 13).




Anmälan till alternativt urval ska ha inkommit till KI senast 2 april för höstterminen 2013 respek-tive 1 oktober för vårterminen 2014. Du måste även göra en anmälan till läkarprogrammet på antagning.se. Mer information om det alternativa urvalet PIL hittar du på ki.se/alternativturval.



antal platser 156





antal platser 156



läkarprogrammet vid karolinska Institutet ger dig grunden till ett framtida läkaryrke och ett livslångt lärande, där det ställs höga krav på medicinskt kunnande, praktiska färdigheter, vetenskaplighet och professionell kompetens.

Programmet omfattar elva terminers studier och i det ingår ett

examensarbete om 30 högskolepoäng. Du har möjlighet att själv

forma din utbildning genom de valbara fördjupningskurser som

erbjuds på fem av programmets terminer. För dig som är intres-

serad av forskning finns en fristående parallell forskningsintro-

ducerande kurs att söka.

På läkarprogrammet tar du ett stort ansvar för ditt eget

lärande. Det finns en tydlig integrering mellan teoretiska kun-

skaper och praktisk färdighet, och som utgångspunkt i under-

visningen används därför ofta patientfall. Undervisningen sker

genom grupparbeten, seminarier, föreläsningar och egna pro-

jektarbeten. Merparten av utbildningen sker på undervisnings-

sjukhus och i primärvården, där du deltar i det dagliga praktiska

patientarbetet under handledning av specialistutbildade läkare.

Förutom patientkontakter innebär läkaryrket ofta undervis-

ning, kvalitetsutveckling, arbetsledning och administration.

Läkare kan bland annat arbeta på sjukhus, inom primärvård och

företagshälsovård, vid forskningslaboratorier och inom indu-

strin. Många arbetar också helt eller delvis med forskning som

syftar till att förbättra och utveckla sjukvården. Som läkare kan

du även arbeta utomlands eller inom olika hjälporganisationer.

efter utbildningen

Fem och ett halvt års studier på programmet leder fram till

läkarexamen, som är en yrkesexamen. För att bli legitimerad

läkare krävs också minst 18 månaders allmäntjänstgöring (AT).

Därefter har du möjlighet att specialisera dig genom att söka och

genomföra specialisttjänstgöring (ST) under minst fem år. Det

finns ett femtiotal olika specialiteter att välja mellan.

anmälan




Ett varierande yrke med krav på brett medicinskt kunnande.

34

”Under praktiktiderna lär man sig som mest, tycker jag. Vi för-bereds för arbetslivet genom att vi på Optikerprogrammet har en patientmottagning där vi börjar ta emot patienter under andra året. Det är när folk i alla åldrar kommer in utifrån och vi gör undersökningar som man verkligen lär sig och allt faller på plats. Vi har också två perioder med praktik ute hos en optiker. Där får du vara med på allt, från mottagande av kund, undersökning, bågval, glasval, utprovning av kontaktlinser m.m. Du får ett helhetsintryck

helt enkelt. Vi har även genomgångar där vi diskuterar riktiga fall och själva får fundera ut hur de kan lösas på bästa sätt. Som optiker är det viktigt att avgöra vad varje person vill ha hjälp med och lista ut hur problemen kan lösas. Man får arbeta lite som en detektiv. Det gillar jag, när någon känner att man lyssnat på deras problem och tagit hand om dem på allra bästa sätt.”

martina ekstedt, optikerprogrammet

Ett meningsfullt arbete där du underlättar människors vardag.

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

35

optiKeRpRogRammet180 Hp • 3 år • startar HÖst

stuDieFaKta

examen Optikerexamen och Medicine kandidatexamen

studieort Stockholm

särskild behörighet Biologi 1, Fysik 1a/Fysik 1b1 + 1b2, Kemi 1 (kan styrkas med Naturkunskap 2), Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A13 med undantag). Eller Biologi A, Fysik A, Kemi A (kan styrkas med Natur-kunskap B), Matematik B (områdesbehörighet 13 med undantag).urval Betygsurval 66 %, högskoleprovsurval 34 %



antal platser 45



en optiker är specialist på människans syn. som optiker hjälper du människor till ett bekvämare seende och en bättre tillvaro. till din hjälp har du den absolut senaste teknologin och produkter som kan anpassas för varje individ. om du söker ett meningsfullt arbete där du underlättar människors vardag, är optiker något för dig.

Optikeryrket är under konstant utveckling. Under de senaste

tjugo åren har det gått från att vara ett hantverksyrke till att

bli ett kliniskt yrke inom hälso- och sjukvården med egen

legitimation. Fler och fler människor vänder sig till optikern

för ögonhälsovård. På samma sätt som man går till läkaren för

hälsokontroll väljer många att regelbundet besöka sin optiker

för att kontrollera att ögonen mår bra. Det gör att optikern

behöver en bred medicinsk kunskap.

Som optiker gäller det att hålla sig uppdaterad om den se-

naste tekniken, hur den används och hur man tolkar resultaten

av undersökningarna. Produktutvecklingen av individuellt

anpassade synhjälpmedel går också hela tiden framåt. Efter

utbildningen finns det även möjlighet till vidareutbildning

inom området.

Utbildningen är uppbyggd utifrån begreppen syn, seende

och optisk korrektion. Du lär dig förstå ögats sjukliga föränd-

ringar. De tongivande ämnena är medicin, optik, fysiologisk

optik och kontaktlinsteknik. Studierna bedrivs såväl indivi-

duellt som i grupp och består av föreläsningar, kliniskt arbete,

praktiska övningar, projektarbeten, samt seminarier och

fältstudier. Undervisningen är ett samarbete mellan Karolinska

Institutet och Kungliga Tekniska högskolan.

efter utbildningenOptiker arbetar ofta i optikerbutiker, men de kan även arbeta

på ögonavdelningar inom sjukhusvården. Arbetsmöjligheter

finns även inom optisk industri och på syncentraler, där opti-

ker hjälper personer med reducerad synförmåga.

anmälan




Ett meningsfullt arbete där du underlättar människors vardag.

36

”På Psykologprogrammet förbereds vi väl inför arbetslivet. Under de första åren får man besöka en rad olika arbetsplatser. Du får då tillfälle att träffa yrkesverksamma psykologer, sitta med på besök och vara med på andra aktiviteter som sker på arbetsplatsen. På min längre praktik som pågick i tre månader under termin 8 fick jag möjlighet att ansvara för egna patienter och deras behand-lingar. Jag fick också hålla i gruppterapier tillsammans med andra psykologer samt genomföra en neuropsykiatrisk utredning.

Utbildningen hade gjort att jag var väl förberedd, men det är först i mötet med klienter som de sista pusselbitarna faller på plats och man förstår att varje liten del från utbildningen faktiskt är otroligt viktig i yrkeslivet som psykolog. Teori och praktik smälter samman i mötet med klienter och viljan att läsa mer, för att på så sätt få ännu fler verktyg att kunna använda, växer sig bara starkare.”

Cecilia junflo-serra, psykologprogrammet

Stor kunskap om människans beteende och mentala processer.

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

37

psyKoLogpRogRammet300 Hp • 5 år • startar HÖst

stuDieFaKta

examen Psykologexamen

studieort Solna

särskild behörighet Matematik 2a / 2b / 2c, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2

(områdesbehörighet A5). Eller: Matematik B, Samhällskunskap A (områdes-

behörighet 5).




antal platser 70



en psykolog har stor kunskap om människans beteende och mentala proces-ser. som psykolog har du möjlighet att självständigt arbeta med utredning och behandling av människors psykologiska problem. andra arbetsuppgifter kan vara utbildning, rådgivning och förebyggande hälsoarbete.

Psykologi är vetenskapen om människans beteende, upplevel-

ser, tankar och känslor. Många av de frågor som psykologin

vill besvara har följt människan under lång tid: Hur skapar vi,

genom våra sinnen, en bild av världen? Hur ska vi leva för att

må bra? Hur påverkas beteendet av arv och miljö? Hur kan

man minska våld och aggression? Psykologins vetenskapliga

metoder har utvecklats mycket snabbt, speciellt i gränsområdet

till biologi och medicin. Ökad kunskap om hjärnan har skapat

nya förutsättningar för att vi ska förstå oss själva och vår plats

i världen.

Psykologprogrammet är fem år och leder till psykologexa-

men, som är en yrkesexamen på avancerad nivå. Utbildningens

första tre år ger grunderna i psykologi, förankrat i biomedicin

och neurovetenskap. Du får möta psykologer med vitt skilda

arbetsuppgifter, bland annat inom arbetslivs- och organisa-

tionspsykologi. Under den senare delen av utbildningen ligger

fokus på de kliniska tillämpningarna av psykologi, vilket även

inkluderar en längre praktikperiod. En psykoterapikurs och ett

examensarbete avslutar utbildningen. Genom att utbildningen

ges på ett medicinskt universitet kommer du att kunna knyta

kontakter med andra yrkesgrupper inom vården.

efter utbildningen

Efter examen och ett års praktisk tjänstgöring har du den kom-

petens som krävs för att bli legitimerad psykolog. Psykologer

arbetar inom en rad olika samhällssektorer och möter män-

niskor i utbildning, i arbetslivet och inom vård och omsorg.

Många psykologer arbetar med förebyggande, utredande,

stödjande och behandlande insatser för barn, ungdomar och

vuxna inom psykiatri och social omsorg. Andra gör insatser för

enskilda eller för arbetsgrupper i organisationer som behöver

stöd för utveckling av verksamheten. Målet för psykologutbild-

ningen vid Karolinska Institutet är att utbilda psykologer med

bred kompetens i det psykologiska arbetsfältet och en speciell

beredskap för att medverka i och bidra till att utveckla samhäl-

lets hälso- och sjukvårdsarbete.

anmälan




Stor kunskap om människans beteende och mentala processer.

38

”På Röntgensjuksköterskeprogrammet fick vi redan första terminen komma ut i praktik och se hur yrket fungerade, och sedan dess har vi varit ute på praktik samtliga terminer. Vid första terminens praktik får du observera och gå med in i undersökningsrummet för att lära dig olika projektioner (rikt-ning på röntgenbild) och hur man skall bemöta patienter och anhöriga. För att ytterligare bli säker på projektionerna har man genomgångar en halvdag i veckan om hur man under- söker olika organ. Allteftersom får man göra mer och mer, lära

sig sätta nål, ta blodprov, blodtryck, utföra HLR (hjärtlungrädd-ning) och mycket mer. Efter två år på utbildningen har jag haft mycket praktik och träffat många patienter. Som röntgensjuk-sköterska har du relativt kort tid på dig att lära känna patienten och bygga upp ett förtroende vilket inte alltid är så lätt, därför är det en bra egenskap i det här yrket att vara social och våga ta kontakt med människor.”

Christian Fredriksson Lind, Röntgensjuksköterskeprogrammet

Omväxlande yrke med nära patient-kontakt och avancerad teknik.

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

39

RöNtgeNsjuKsKöteRsKepRogRammet180 Hp • 3 år • startar HÖst

stuDieFaKta

examen Röntgensjuksköterskexamen och Medicine kandidatexamen

studieort Huddinge







antal platser 40



Den radiologiska verksamheten intar en central roll i modern sjukvård. att arbeta som röntgensjuksköterska innebär ett mycket omväxlande yrke med nära patientkontakt och avancerad teknik. arbetet kräver stor flexibilitet och samarbetsförmåga.

Utbildningen ger dig kunskaper om hur man med olika meto-

der vid en radiologisk klinik undersöker patienten och tolkar

resultaten. Du får lära mycket om kroppens uppbyggnad och

funktion. Du får också fördjupade kunskaper om strålning

och hur de apparater du arbetar med är konstruerade, samt

lär dig identifiera olika sjukdomar. Återkommande moment

är föreläsningar, seminarier och laborationer. Du får tidigt en

inblick i din kommande yrkesfunktion. Den verksamhetsför-

lagda utbildningen startar redan första terminen och fortsätter

därefter med en femveckorsperiod varje termin. Du får även ta

del av arbetet på en vårdavdelning och se hur akutverksamhe-

ten fungerar.

Vid en radiologisk klinik utförs såväl diagnostik som be-

handlingar av olika sjukdomstillstånd. Undersökningarna görs

med allt mer avancerade metoder som kan kännas främmande

för patienter i alla åldrar. Här har du som röntgensjuksköter-

ska en viktig roll. Samtidigt som du snabbt ska kunna fatta de

beslut som leder fram till en optimal undersökning, ska du ha

förmågan att få patienten att känna sig trygg i situationen. Det

är en spännande blandning av avancerad teknik och patient-

kontakt.

efter utbildningenRöntgensjuksköterskor arbetar på röntgenkliniker inom lands-

tinget eller hos privata vårdgivare.




40

”Under de första två terminerna får vi sjukgymnaststudenter göra några studiebesök och följa med en sjukgymnast under en heldag för att bekanta oss med miljön och se hur en sjukgymnast arbetar. Termin 3 har vi längre praktiker, en inom primärvården och sedan en på sjukhus. Termin 4 har vi en praktikperiod inom geriatriken (äldre människor) och en inom pediatriken (barn). Under utbild-ningens gång arbetar vi även väldigt mycket med patientfall, där vi ofta jobbar i grupper och diskuterar undersökningsfynd, val av behandling, mätinstrument, mål och uppföljning.

Jag tycker att det bästa med patientmötena är att det är så spännande att ta reda på hur man ska behandla just den här individen på bästa sätt. Samtidigt är det också det som är det svåraste. Vi alla är olika och det finns inte någon behandling som passar alla. Man måste vara väldigt fokuserad och lyssna på patienten för att komma fram till vad som skulle kunna passa bäst.”

Nathalie Frisendahl, sjukgymnastprogrammet

Påverkar hälsan genom rörelse och fysisk aktivitet.

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

41

sjuKgymNastpRogRammet180 Hp • 3 år • startar HÖst ocH vår

stuDieFaKta

examen Sjukgymnastexamen och Medicine kandidatexamen

studieort Huddinge

särskild behörighet Idrott och hälsa 1, Matematik 2a / 2b / 2c, Samhälls-

kunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet A15). Eller: Idrott och hälsa A,

Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 17)




antal platser 60





antal platser 60



sjukgymnastik syftar till att påverka hälsan genom rörelse och fysisk aktivitet. Det handlar om människans förmåga att uppfatta, ta vara på, kontrollera och använda sin kropp på ett optimalt sätt. som sjukgymnast arbetar du med människor i olika åldrar inom många olika verksamheter.

Sjukgymnastik är ett kunskapsområde som utgår från ett

medicinskt såväl som ett hälsorelaterat perspektiv. Som

sjukgymnast arbetar du både praktiskt och pedagogiskt med

förebyggande, behandlande och rehabiliterande åtgärder.

Sjukgymnaster arbetar med patienter i alla åldrar som har eller

riskerar att få funktionsnedsättningar till följd av sjukdomar

och skador i olika organsystem, till exempel andningsorga-

nen, cirkulationssystemet, nervsystemet eller rörelseorganen.

Sjukgymnaster behandlar även patienter som lider av psykisk

ohälsa. I uppgifterna ingår dessutom hälsofrämjande arbete på

individ- och gruppnivå och på samhällsnivå. Som sjukgymnast

har du ett självständigt ansvar för bedömning, val av åtgärder,

genomförande av behandling och utvärdering av enskilda

patienter/klienter inom vården och inom andra verksamheter.

Under utbildningen studerar du sjukgymnastik, anatomi,

fysiologi, psykologi, hälsopromotion och många medicinska

ämnen. Du lär dig om kroppens struktur, funktion, möjlighe-

ter och begränsningar. Genom fältstudier kommer du tidigt i

kontakt med patienter och deras behandlande sjukgymnast.

Den kliniska utbildningen är till stor del förlagd till olika delar

av vården inom Stockholms läns landsting. Under den sista ter-

minen skriver du ett examensarbete samt fördjupar dig inom

något som intresserar dig genom de valbara kurserna.

efter utbildningenSjukgymnaster arbetar bland annat på sjukhus och vårdcen-

traler, inom hemsjukvård, omsorgsvård och företagshälsovård,

på idrottskliniker, friskvårdsanläggningar och privata mot-

tagningar. Utbildningen ger en god grund för fortsatta studier

inom något av sjukgymnastikens specialistområden eller inom

forskning.




Id A/1 kan ersättas med intyg på deltagande i gymnastik- och idrottsverksamhet omfattande minst en gång per vecka under minst ett år. Namn och personnummer på den sökande, samt antal gånger per vecka under det antal år som den sökande utövat idrott ska framgå av inty-get. Intygsgivarens namn, adress, telefonnummer, klubb- eller företagsnamn med t ex logotyp måste klart framgå på intyget.

Påverkar hälsan genom rörelse och fysisk aktivitet.

42

”På Sjuksköterskeprogrammet har man praktik varje termin – alltid på nya avdelningar. Det är spännande att få ta del av viktig erfarenhet inom vårdyrket, och det ger också bra lärdom om hur organisationen fungerar. Hittills har jag haft praktik inom äldrevården och den här terminen ska jag göra praktik på sjuk-hus. Alla dessa möten med patienter har gjort att jag tränat upp viktiga egenskaper, som aktivt lyssnande och att kunna ’läsa av’

en patient. Det har känts särskilt viktigt när jag har träffat patien-ter med funktionsnedsättningar, som haft svårt att kommuni-cera. Det gäller att ha tålamod, respekt för individen och att vara uppmuntrande. Patienten är alltid i centrum och varje person är unik. Det är det som gör det här yrket så intressant!”

max altez, sjuksköterskeprogrammet

Ger god omvårdnad i livets alla skeden.

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

43

sjuKsKöteRsKepRogRammet180 Hp • 3 år • startar HÖst ocH vår • går Även som DIstans

stuDieFaKta

examen Sjuksköterskeexamen och Medi-

cine kandidatexamen

särskild behörighet Matematik 2a / 2b /

2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b /

1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Eller:

Matematik B, Naturkunskap B, Samhälls-

kunskap A (områdesbehörighet 16).

urval Betygsurval 66 %, högskoleprovsurval

34 %

studiestart (samtliga) HT 2013 v. 36 resp.

VT 2014 v. 4

Ht 2013 — Campusutbildning Huddingestudieform 100 %, dagtid

antal platser 120



Ht 2013 — Distansutbildning Huddingestudieform 100 %, dagtid, distans

antal platser 15



Ht 2013 — Distansutbildning Visbystudieform 100 %, dagtid, distans

antal platser 15



Vt 2014 — Campusutbildning Huddingestudieform 100 %, dagtid

antal platser 120



Vt 2014 — Distansutbildning Huddingestudieform 100 %, dagtid, distans

antal platser 15



Vt 2014 — Distansutbildning VisbySöks via Uppsala universitet www.uu.se

sjuksköterskan har en stor och viktig roll när det gäller att ge god omvårdnad i livets alla skeden. arbetsuppgifterna skiftar men sjuksköterskorna är alltid nära de människor som behöver vård och hjälp.

Som sjuksköterska är det viktigt att du kan få patienterna att

känna sig trygga och väl omhändertagna i samband med under-

sökningar, vård och behandling. Utifrån ett humanistiskt och

etiskt förhållningssätt ska dagens sjuksköterskor kunna integrera

medicinska kunskaper med kunskaper från omvårdnads-, sam-

hälls- och beteendevetenskap i det viktiga omvårdnadsarbetet.

Arbetsuppgifterna är komplexa och skiftande beroende på var

man arbetar och vilken patient man behandlar. Sjuksköterskor

har omvårdnadsansvar, leder och planerar arbetet på avdelningen

och deltar också i undervisning av blivande vårdpersonal. Det är

ett spännande och ansvarsfullt jobb med goda framtidsutsikter.

Sjuksköterskeprogrammets teoretiska och verksamhetsför-

lagda utbildning är tätt sammankopplade. Redan första terminen

får du komma ut och träffa patienter och tillämpa dina teore-

tiska kunskaper i praktiken. Föreläsningar, seminariegrupper

och arbete med verkliga patientfall, så kallade case, förekommer

liksom praktisk examination på klinikerna. En stor del av utbild-

ningstiden är förlagd till sjukhus, vårdcentraler och sjukhem. Det

tredje året avslutas med ett examensarbete där du har möjlighet

att fördjupa dig ytterligare inom omvårdnad. Förutom campus-utbildningen ges programmet också som distansutbildning på heltid med studieort Visby eller Huddinge. Observera att delar av distansutbildningen kräver närvaro på studieorten. För mer information om distansstudier, se ki.se/utbildningskatalog.

efter utbildningenSjuksköterskor arbetar på sjukhus, vårdcentraler, sjukhem,

privata kliniker och företag. För avancerad sjukvård krävs

specialistutbildning och behovet av sjuksköterskor som specia-

liserar sig är stort. Du kan välja att studera vidare inom någon

av specialistsjuksköterskeutbildningarna eller på ett master-

program, för att i framtiden kunna söka forskarutbildning.

anmälan




44

”Jag har valt Tandhygienistprogrammet därför att tandhygienist är ett yrke som bygger på stort ansvar och respekt för individen. Som tandhygienist är det viktigt att du kan prata med patienter på ett motiverande och förtroendeskapande sätt för att kunna hjälpa dem med deras orala hälsa (munhälsa). Den är jätteviktig eftersom den faktiskt också påverkar resten av kroppen! Tand-hygienisten arbetar inte bara med patienter utan du är en länk i en kedja där du ofta samarbetar med annan tandvårdspersonal, såsom tandläkare och tandtekniker.

På Tandhygienistprogrammet har vi patientkontakter från termin två och vi träffar även tidigare studenter, vilket ger oss erfaren-heter som är till stor hjälp inför arbetslivet. Vi gör också studie-besök och auskulterar (går vid sidan om personal) på olika klini-ker varje termin, och redan där har du chans att skapa kontakter som kan leda till arbete efter utbildningen.”

alaa gssairat-asuitani-ahmad, tandhygienistprogrammet

Motiverar och hjälper patienter till en god munhälsa.

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

45

taNDHygieNistpRogRammet120 Hp • 2 år • startar HÖst

stuDieFaKta

examen Tandhygienistexamen

studieort Huddinge




urval 66 %, högskoleprovsurval 34 %



antal platser 40



tandhygienisten arbetar för att människor ska ha en god munhälsa. I yrket ingår att förebygga och behandla sjukdomar i munhålan, speciellt karies och tandlossning liksom att motivera patienten till att behålla friska tänder och ett friskt tandkött.

Som tandhygienist undersöker du patienternas munstatus,

ställer diagnos och behandlar sjukdomar som karies och

tandlossning. Andra uppgifter är att analysera, utreda och do-

kumentera patienternas behov av munhälsovårdande insatser.

Tandhygienisten tar till exempel saliv- och bakterieprov, tar

bort tandsten och beläggningar, putsar och polerar tänder och

tar röntgenbilder. I samband med behandling ges ibland även

smärtlindring i form av lokalanestesi. För att få en bra dialog

med patienterna om hur de själva ska vårda sina tänder läggs

också mycket tid på samtalsteknik. Genom samtal motiverar

du patienten att förändra sina munhygienvanor och få en god

munhälsa.

Utbildningen innehåller, förutom odontologiska ämnen,

även samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Du studerar

den orala hälsans betydelse och dess inverkan på den allmänna

hälsan. Under utbildningen övar du också kommunikation

med övriga yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, samt

arbetar med utåtriktad information. Tandhygienistprogram-

met ger dig även kunskaper inom områdena tobaksprevention

samt barn- och äldretandvård.

efter utbildningenTandhygienister arbetar inom offentlig vård (Folktandvården)

eller privat vård, som anställda eller som egna företagare. Efter

tandhygienistprogrammet finns möjlighet till vidareutbildning,

bland annat genom påbyggnadsutbildningen i odontologisk

profylaktik som leder till en kandidatexamen.




Motiverar och hjälper patienter till en god munhälsa.

46

”På Tandläkarprogrammet kommer man i kontakt med patienter redan termin fyra. Den teoretiska grunden inför alla moment går hand i hand med praktiska övningar under hela utbildningen. På så vis knyter vi samman våra kunskaper för att sedan kunna tillämpa dem på egna patienter på studentkliniken. Det är ett högt tempo under utbildningens gång vilket kan kännas lite väl påtagligt ibland, men samtidigt är det otroligt roligt att se sig själv utvecklas så snabbt. Nu är jag inne på min sjunde termin och träffar patienter cirka tre gånger per vecka. Vi lär oss att

bemöta våra patienter efter deras behov och förbereds på så vis inför arbetslivet. Tandläkarprogrammet erbjuder en kombination av avancerad teori och praktiskt arbete vilket passar mig utmärkt. Kort sagt är utbildningen något som jag varmt kan rekommen-dera. Det är ett spännande och utmanande yrke men framför allt är det roligt. Jag hoppas och tror att det kommer att vara ett livslångt lärande!”

soraya Hosseini, tandläkarprogrammet

Kombinerar kunskap, hant-verk, omhänder-tagande och sinne för estetik.

Nybö

rja

rprog

ram

NY

BÖ

RJA

RP

RO

GR

AM

47

taNDLäKaRpRogRammet300 Hp • 5 år • startar HÖst

stuDieFaKta

examen Tandläkarexamen

studieort Huddinge

särskild behörighet Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehö-

righet A13). Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehö-

righet 13).




Anmälan till alternativt urval ska ha inkommit till KI senast 2 april för höstterminen 2013. Du måste också göra en anmälan till Tandläkarprogrammet på antagning.se. Mer information om det alternativa urvalet TAPIL hittar du på ki.se/alternativturval.



antal platser 85



som tandläkare arbetar du med att diagnostisera, behandla och förebygga mun- och tand-sjukdomar samt tandskador i samband med olycksfall. Inom tandläkaryrket kombineras avancerad teoretisk kunskap med finmotoriskt hantverk, mänskligt omhändertagande samt ett sinne för estetik. Yrket är inspirerande och innebär förutom daglig patientkontakt även arbetsledning för ett tandvårdsteam.

Redan under första året som tandläkarstudent får du inblick

i det verkliga tandläkaryrket, dels genom praktiska övningar i

tandläkarkliniken och genom besök på Folktandvården, dels

via kontakten med äldre kursare i deras kliniska vardag. Under

andra året träffar du dina första egna patienter. I början gör du

undersökningar med röntgenbildtagning, diagnostik och in-

struktion i munhygien. Därefter blir behandlingarna successivt

mer avancerade. Under tredje året gör du fyllningar och kronor

och under de sista åren av utbildningen även broar, proteser

och implantatbehandlingar.

Den teoretiska grunden i utbildningen innefattar biologiska

ämnen som kemi, cell- och molekylärbiologi, mikrobiologi

samt kroppens anatomi och organfunktion. Den allmänmedi-

cinska grunden inkluderar i sin tur patologi (sjukdomslära),

medicin och farmakologi (läran om mediciner och deras

verkningssätt). Som stöd för patientomhändertagandet ingår

även utbildning i etik, humanistisk medicin, kommunika-

tion, lagarbete och omhändertagande av patienter. Du väljer

ett odontologiskt ämne för examensarbetet i slutet av tredje

läsåret, och avslutar ditt arbete under det femte läsåret med en

skriftlig och muntlig presentation.

efter utbildningenEn tandläkare kan vara verksam inom offentlig vård (Folktand-

vården) eller privat vård. Som tandläkare kan du efter minst

två års allmänpraktik vidareutbilda dig till specialist.

anmälan




Kombinerar kunskap, hant-verk, omhänder-tagande och sinne för estetik.

48

karolinska Institutet har beslutat att tillsätta en tredjedel av platserna på logopedprogrammet genom alternativt urval läsåret 2013–2014. kI ser inför varje läsår över om alternativt urval ska användas till logoped-programmet samt om urvalsmodellerna i något avseende ska justeras. för genomförandet av det alternativa urvalet ansvarar en urvalskom-mitté. Det alternativa urvalet pIlog är en parallell urvalsgrupp till de övriga urvalsgrupperna för gymnasiebetyg och högskoleprov. Det alternativa urvalet bygger på den sökandes motivation och lämplighet, och urvalet sker i två steg.

aLteRNatiVt uRVaL tiLL LogopeDpRogRammet

(pIlog)

steg 1 – uppsats, levnadsbeskrivning och personlig motivering Till det första steget kallas alla som anmält

sig till PILOG i tid. Steg 1 omfattar två

delmoment; en uppsats inom ett av tre

givna ämnen samt en levnadsbeskrivning

med en motivering till varför den sökande

vill bli logoped. Uppsatsen bedöms utifrån

förmåga att behandla ämnet och disponera

texten, analytisk förmåga samt språklig

förmåga. Därefter rangordnas samtliga

sökande och cirka 40 kallas till intervjuer.

I levnadsbeskrivningen ska den sökande

beskriva sig själv och centrala händelser i

sitt liv från barndom till nutid. Den per-

sonliga motiveringen skrivs utifrån frågor

som ”varför vill du bli logoped?” och ”vilka

egenskaper tycker du att en bra logoped

bör ha?”. Levnadsbeskrivning med motive-

ring bedöms ej utan används som underlag

inför intervjuerna.

steg 2 – intervjuer Varje sökande som gått vidare till steg 2

genomgår två intervjuer, dels med en lärare

i logopedi och dels med en psykolog, om

vardera 45 minuter. Under intervjuerna

bedöms den sökande utifrån följande fyra

huvudkriterier och specifika egenskaper:

• Bakgrund(motivationtillstudieroch

arbete som logoped, värdet av tidigare

yrkeserfarenhet och intressebredd)

• Kapacitet(intellektuellrörlighet,

omdöme, psykisk drivkraft)

• Personlighetsegenskaper(personlig

mognad, självkännedom, tålamod/

uthållighet, frustrationstolerans,

självförtroende, personlig integritet)

• Socialaegenskaper(människointresse,

social lyhördhet, empati, social flexibilitet)

Inför det avslutande mötet i urvalskom-

mittén har intervjuarna sammanställt

sina bedömningar. Efter gemensamma

diskussioner ges ett sammanfattande merit-

värde för samtliga sökande. Den sökande

meddelas sitt meritvärde och urvalsresultat

i antagningsbeskedet efter urval 1.

anmälan till alternativt urval Du anmäler dig på en särskild blankett.

Blanketten ska ha inkommit till KI senast

den 2 april 2013. För att kunna delta i det

alternativa urvalet PILOG måste du även

anmäla dig till logopedprogrammet på

antagning.se. Observera att du senast sista

kompletteringsdag måste styrka grundläg-

gande och särskild behörighet för utbild-

ningen. Tidplan för urvalsprocessen samt

anmälningsblankett för PILOG finner du

på ki.se/alternativturval.

Ny

bö

Rja

Rp

Ro

gR

am

alter

na

tIvt U

rv

al

49

karolinska Institutet har beslutat att tillsätta en tredjedel av platserna på läkarprogrammet genom alternativt urval läsåret 2013–2014. kI ser inför varje läsår över om alternativt urval ska användas till läkarpro-grammet samt om urvalsmodellen i något avseende ska justeras. för genomförandet av det alternativa urvalet ansvarar en urvalskommitté. Det alternativa urvalet pIl är en parallell urvalsgrupp till de övriga urvalsgrupperna för gymnasiebetyg och högskoleprov. Det alternativa urvalet bygger på en bedömning av den sökandes motivation och lämplighet och sker i tre steg.

aLteRNatiVt uRVaL tiLL LäKaRpRogRammet

(pIl)

steg 1 – rangordning genom högskoleprov I steg 1 beslutas vilka sökande som ska

gå vidare till det skriftliga provet i steg 2.

Rangordningen sker utifrån den sökan-

des bästa giltiga högskoleprovsresultat.

Observera att du inte kan konkurrera med

ett högskoleprovsresultat som du har fått

under samma termin som du deltar i PIL.

Det beror på att vi inte hinner få inne-

varande termins högskoleprovsresultat

innan kallelsen till testet skickas. Cirka 400

sökande går vidare till begåvningstest och

levnadsbeskrivning.

steg 2 – begåvningstest och levnadsbeskrivning Steg 2 omfattar dels ett begåvningstest som

mäter generell begåvning (ej kunskapstest),

dels en levnadsbeskrivning med en motive-

ring till varför den sökande vill bli läkare.

Levnadsbeskrivningen utgör endast under-

lag för intervju och påverkar inte urvalet till

steg 3. Urvalskommittén gör ett urval efter

resultatet på begåvningstestet och cirka 160

sökande går vidare till intervju.

steg 3 – intervjuer Varje sökande som gått vidare till steg

3 genomgår två intervjuer om vardera

cirka 45 minuter. Intervjuerna sker med

utgångspunkt från levnadsbeskrivningen.

Under intervjuerna bedöms den sökandes

motivation för att genomgå utbildningen

(intresse, realism), informations- och

kunskapshantering (vetgirighet, rörlighet,

intressebredd), stresstolerans (energiresur-

ser, uthållighet, koncentrationsförmåga,

frustrationstolerans), personliga mognad i

relation till ålder (självkännedom, ansvars-

tagande, självständighet, social tolerans),

sociala och kommunikativa färdigheter

(kontaktförmåga, lyhördhet, samarbetsför-

måga, ledarförmåga) samt vetenskapliga in-

tresse (engagemang, potential). Intervjun är

till för att ge en helhetsbild av den sökandes

förutsättningar för att utbilda sig till läkare.

Inför det avslutande mötet i urvalskom-

mittén har intervjuarna sammanställt sina

bedömningar. Vid mötet tilldelas samtliga

sökande som deltagit i urvalsprocessen ett

meritvärde. Den sökande meddelas sitt

meritvärde och urvalsresultat i antagnings-

beskedet efter urval 1.

anmälan till alternativt urval Du anmäler dig på en särskild blankett.

Blanketten ska ha inkommit till KI senast

den 2 april 2013 respektive den 1 oktober

2013. För att delta i det alternativa urvalet

PIL måste du även anmäla dig till läkarpro-

grammet på antagning.se. Observera att du

senast sista kompletteringsdag måste styrka

grundläggande och särskild behörighet för

utbildningen. Tidplan för urvalsprocessen

samt anmälningsblankett för PIL finner du

på ki.se/alternativturval.

50

karolinska Institutet har av Högskoleverket fått tillstånd att använda alternativt urval till 50 procent av platserna på tandläkarprogrammet för läsåret 2013–2014. för att tillsätta fler än en tredjedel av platserna krävs tillstånd från Högskoleverket. kI ser inför varje läsår över om alternativt urval ska användas till tandläkarprogrammet samt om urvalsmodellen i något avseende ska justeras. för genomförandet av det alternativa urva-let till tandläkarprogrammet ansvarar en urvalskommitté. Det alternativa urvalet tapIl är en parallell urvalsgrupp till urvalsgrupperna för gymna-siebetyg och högskoleprov. Det alternativa urvalet bygger på den sökan-des motivation och lämplighet, och urvalet sker i två steg.

aLteRNatiVt uRVaL tiLL taNDLäKaRpRogRammet

( tapIl)

steg 1 – levnadsbeskrivning och uppsats Samtliga sökande till TAPIL kallas för att

skriva en levnadsbeskrivning (30 minuter)

och en uppsats (60 minuter). I levnads-

beskrivningen ska sökande redogöra för

centrala händelser i livet, från barndom

till nutid, kortfattat berätta om sig själv,

vilka studieval man gjort, mål man har haft

och hur man hanterat och/eller uppnått

dessa. Bedömningen av levnadsbeskriv-

ningen görs för att uppskatta den sökandes

mognad, studieförmåga, målmedvetenhet

samt om man har realistiska förväntningar

på utbildningen. Uppsatsen ska behandla

ett av tre givna ämnen som den sökande får

reda på vid skrivningstillfället, inom föl-

jande teman: aktuella händelser i samhället,

aktuella medicinska ämnen och aktuella

odontologiska företeelser. Uppsatserna be-

döms utifrån: förmåga att behandla ämnet

och disponera texten, analytisk förmåga

samt språklig förmåga.

Samtliga levnadsbeskrivningar och upp-satser läses av två ledamöter i urvalskom-mittén som därefter enas om en gemensam bedömning. Denna ligger till grund för den rangordning som beslutas av urvalskom-mittén och som är underlag för kallelse till steg 2. Cirka 110–130 sökande går vidare till steg 2.

steg 2 – intervjuer Varje sökande intervjuas av två ledamöter i

urvalskommittén. Intervjuerna genomförs

enskilt mellan en intervjuare och sökan-

den, under cirka 30 minuter. Levnadsbe-

skrivningen ligger till grund för intervjun.

Under intervjuerna bedöms den sökande

utifrån följande fyra huvudområden och

underliggande bedömningskriterier: moti-

vation för utbildningen (intresse, känne-

dom om utbildningen och yrket), kapacitet

(drivkraft, tålamod, intellektuell rörlighet),

social och kommunikativ förmåga (lyhörd-

het, kontaktförmåga, samarbetsförmåga)

och relevanta personliga egenskaper

(självkännedom, självständighet, ansvars-

tagande, social tolerans, empati). Inför det

avslutande mötet i urvalskommittén har

intervjuarna sammanställt sina bedöm-

ningar. Efter gemensamma diskussioner

ges ett sammanfattande meritvärde för

samtliga sökande. Den sökande meddelas

sitt meritvärde och urvalsresultat i antag-

ningsbeskedet efter urval 1.

anmälan till alternativt urval Du anmäler dig på särskild blankett. Blan-

ketten ska ha inkommit till KI senast den

2 april 2013. För att delta i det alternativa

urvalet måste du även anmäla dig till tand-

läkarprogrammet på antagning.se. Obser-

vera att du senast sista kompletteringsdag

måste styrka grundläggande och särskild

behörighet för utbildningen. Tidplan för

urvalsprocessen och anmälningsblankett

för TAPIL finner du på

ki.se/alternativturval.

Ko

mp

LetteR

aN

De u

tb

iLDN

iNg

aR

51

karolinska Institutet har tillsammans med göteborgs universitet, linköpings universitet och lunds universitet fått i uppdrag att anordna kompletterande utbildning för läkare, tandläkare och sjuksköterskor med examen från tredje land (utanför eU/ees). Utbildningarna syftar till att förkorta vägen till svensk legitimation.

Kompletterande utbildningarför sjuksköterskor, läkare och tandläkare från länder utanför eU, ees och schweiz

Kompletterande utbildningför sjuksköterskor från land utanför eU/ees och schweiz

60 Hp • 1 år

Utbildningen är öppen för dig som har

beslut om att delta i Socialstyrelsens

kompletteringsprogram för sjuksköterskor

med examen från tredje land. Utbildningen

omfattar ett års heltidsstudier (60 hp).

Den omfattar såväl teoretiska som verk-

samhetsförlagda studier (klinisk utbild-

ning). Syftet med utbildningen är att den

ska ge dig de kunskaper och färdigheter

som krävs för sjuksköterskeyrket i Sverige.

Anmäl dig på antagning.se. Handlingar

som du vill åberopa för behörighet och

urval ska du skicka in i samband med din

anmälan.

Till din anmälan ska du bifoga blanket-

ten ”Meritförteckning”. Blanketten samt

mer information om utbildningen och

anmälan hittar du under ki.se/legitimation.

stuDieFaKta

studieort Huddinge

särskild behörighet Treårig eftergymnasial

sjuksköterskeutbildning från land utanför EU/

EES samt Schweiz, av Socialstyrelsen utfärdat

beslut om utredning i form av kunskapsprov

för sjuksköterskor. Dessutom krävs kunska-

per i svenska motsvarande Svenska B med

godkänt betyg.

urval Urval till utbildningen sker i två steg.

1. Samlad kvalitativ bedömning av tidigare

utbildning samt arbetslivserfarenhet

2. Intervju Ht 2013 studiestart v. 36




52

Kompletterande utbildningför läkare med utländsk examen från land utanför eU/ees och schweiz

60 Hp • 1 år

Utbildningen är öppen för dig som har

beslut om att delta i Socialstyrelsens kom-

pletteringsprogram för läkare med examen

från tredje land. Utbildningen omfattar ett

års heltidsstudier (60 hp). Den omfattar

såväl teoretiska som verksamhetsförlagda

studier (klinisk utbildning). Målet är att

du efter slutförd utbildning ska visa sådan

kunskap och förmåga som krävs för läkar-

yrket i Sverige och för att efter prövning

av Socialstyrelsen kunna söka tillträde till

allmäntjänstgöring (AT).

Tidigt i utbildningen görs en individuell

studieplanering. Syftet är att utbildningen

ska bygga på dina tidigare kunskaper

samtidigt som dina kompletteringsbehov

tillgodoses. Utbildningen utgörs till hälften

av teoretiska studier och till hälften av verk-

samhetsförlagd utbildning, där du tränas i

praktiskt läkararbete.




anmälan.





stuDieFaKta

studieort Huddinge

särskild behörighet Läkarexamen från land

utanför EU/EES-området samt Schweiz, av

Socialstyrelsen utfärdat beslut om utredning

i form av kunskapsprov för läkare (TULE).

Dessutom krävs kunskaper i svenska motsva-

rande Svenska B med godkänt betyg.








Ko

mp

LetteR

aN

De u

tb

iLDN

iNg

aR

53

Kompletterande utbildningför tandläkare med utländsk examen från land utanför eU/ees och schweiz

60 Hp • 1 år

Programmet vänder sig till dig som har

tandläkarexamen från tredje land och som

behöver komplettera din utbildning för att

kunna söka svensk tandläkarlegitimation.

Utbildningen omfattar ett års heltidsstudier

(60 hp). Under utbildningen varvas teore-

tiska studier med klinisk praktik/verksam-

hetsförlagd utbildning. Målet är att du efter

slutförd utbildning ska ha de kunskaper

och färdigheter som krävs för tandläkar-

yrket i Sverige och för att du ska kunna

ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen.

Utbildningen innehåller en stor del

klinisk färdighetsträning inom både vuxen-

tandvård och barn- och ungdomstandvård

kompletterad med teoretisk undervisning

i ämnesspecifika odontologiska och medi-

cinska moment.




anmälan.





stuDieFaKta

studieort Huddinge

särskild behörighet Tandläkarexamen från

land utanför EU/EES-området samt Schweiz,

av Socialstyrelsen utfärdat beslut om utred-

ning i form av kunskapsprov eller minst

en avslutad fyraårig utbildning samt ett års

dokumenterad klinisk verksamhet. Dessutom

krävs kunskaper i svenska motsvarande

Svenska B med godkänt betyg.








54

Hej student! Vad har du i lunchlådan?

”Det här är hemlagade köttbullar med blomkålsmos och gräddsås!

Du behöver ett blomkålshuvud som du kokar i grädde. Mixa sedan och smaksätt med salt och smör. Gräddsåsen kokar du på grädde och smaksätter med grönpeppar, köttbuljong och lite vinbärsgelé.

Till köttbullarna använder jag 600 gram köttfärs, 2 ägg, 2 dl grädde, salt, peppar och kryddpeppar. Mitt tips är att rulla köttbullarna med blöta händer. Det är viktigt att det blir fina och runda bullar!”

alexander, Läkarprogrammet

55

FoRtsättNiNgspRogRam

Dessa program kräver tidigare högskolestudier.


56

baRNmoRsKepRogRammet

90 Hp • 1,5 år • startar HÖst ocH vår

stuDieFaKta

examen Barnmorskeexamen

studieort Solna

särskild behörighet Av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska. Sjuksköter-

skeexamen om 180 hp (varav/samt 15 hp examensarbete) eller kandidatexamen i omvårdnad.

Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande Svenska B och Engelska A med

godkänt betyg. För mer information se sid 110.

urval Antal verksamma år som sjuksköterska. Bifoga tjänstgöringsintyg (anställningsbevis och

matrikelkort godtas inte). I avsnittet Anmälningsinformation i denna katalog kan du läsa mer

om hur urvalet går till och vad du behöver skicka in.

Barnmorskans yrke är självständigt och omväxlande. Inriktningen på arbetet är hälsofrämjande och förebyggande. som barnmorska bistår och stödjer du kvinnor och deras partner i samband med barnafödande och familjebildning samt medverkar i gynekologisk hälso- och sjukvård.

Barnmorskeprogrammet omfattar tre termi-

ner och integrerar teoretisk och klinisk kun-

skap. Cirka hälften av studietiden är klinisk

utbildning inom kvinnosjukvård, preventiv-

medelsrådgivning, mödra- och förlossnings-

vård samt inom vård efter barnafödande.

Den verksamhetsförlagda utbildningen sker

delvis under kvällar och nätter.

Studierna innefattar samhälls- och

beteendevetenskap, vårdvetenskap samt

medicinsk vetenskap. Studentaktiverande

pedagogik används och kompletteras

med föreläsningar och färdighetsträning.

Utbildningen belyser kvinnors och barns

hälsa ur ett internationellt perspektiv och

möjlighet till utbytesstudier finns. Barnmor-

skors forskningsområde är relativt nytt och

omfattar studier om tonårssexualitet,

graviditet, förlossning, amning och efter-

vård, sexuell hälsa, aborter och preventiv-

medel.

efter utbildningen Barnmorskor kan arbeta på förlossnings-

avdelning och eftervård (BB), inom

gynekologisk hälso- och sjukvård och dess

specialmottagningar och med preventiv-

medelsrådgivning. De medverkar även

genom sin speciella kunskap om kvinnors

livsvillkor, hälsa och ohälsa i flera andra

verksamheter, exempelvis på ungdomsmot-

tagningar, barnlöshetsmottagningar samt

klimakteriemottagningar.

Barnmorskor är mycket efterfrågade i

internationellt arbete där de kan verka för

hälsa hos kvinnor och barn. Barnmorskor

arbetar även som egna företagare.

anmälan Anmäl dig på antagning.se. Handlingar



anmälan. Mer information om anmälan

hittar du på s. 107.

Ht 2013 studiestart v. 35

studieform 100 %, dagtid,

antal platser 32



Vt 2014 studiestart v. 4


antal platser 32



FoR

tsätt

NiN

gsp

Ro

gR

am

57

pÅbyggNaDsutbiLDNiNg i oDoNtoLogisK pRoFyLaKtiK

60 Hp • 1 år • startar HÖst

stuDieFaKta

examen Medicine kandidatexamen

studieort Huddinge

särskild behörighet Tandhygienistexamen om 120 hp. Dessutom krävs kunskaper i svenska

och engelska motsvarande Svenska B och Engelska A med godkänt betyg. För mer information

se sid 110.

urval En samlad kvalitativ bedömning av den sökandes tidigare utbildning, relevanta yrkes-

och/eller forskningserfarenheter samt motivering för att genomgå utbildningen (bifoga

motiveringsbrev). Samtliga meriter inklusive motiveringsbrev skickas till Antagningen, 833 82

Strömsund, och ska ha inkommit senast 20 maj. Kontakta Antagningsgruppen vid KI om du

har frågor. Tel: 08-524 862 50 (mån–fre 9.30–11.30).

Under påbyggnadsutbildningen i odontologisk profylaktik får du både en praktisk och en ämnesmässig fördjupning inom ämnesområdet. Du fördjupar dig framför allt inom barn- och ungdomstandvård, tobaksavvänjning och äldres tandhälsa (gerodonti).

Utbildningen har utgångspunkt i begreppet

oral hälsa och ger fördjupade kunskaper

om den orala miljön och den orala hälsan,

med särskild inriktning mot cariologi,

parodontologi och gerodonti. Studierna

bedrivs individuellt eller i grupp och består

av föreläsningar, kliniskt arbete, projektar-

beten och seminarier.

Påbyggnadsutbildningen ger möjlighet

till utvidgade kliniska studier med behand-

ling av komplicerade patientfall. Utbild-

ningen ger också fördjupade kunskaper i

kommunikation och klinisk träning när det

gäller barn- och ungdomstandvård, liksom

tillfällen till interprofessionell samverkan

med andra yrkesgrupper. Det sistnämnda

är en viktig del av tandhygienistens fram-

tida roll i folkhälsoarbetet. Kunskaper i

gerodonti och uppsökande verksamhet på

sjukhus ingår i utbildningen.

Utbildningen ger även kunskaper i to-

baksprevention och tobaksavvänjning samt

i organisation och ledarskap inom hälso-

och tandvården. Ett examensarbete ingår

också i påbyggnadsutbildningen.

efter utbildningen Tandhygienister arbetar inom offentlig vård

(Folktandvården) eller privat vård, som

anställda eller som egna företagare. Några

arbetar även med utbildning samt forsk-

nings- och utvecklingsarbete. Efter avslutad

utbildning finns det möjlighet att söka till

magisterutbildning inom odontologisk

profylaktik.








antal platser 25



58

psyKoteRapeutpRogRammet inriktning kognitiv beteendeterapi 90 Hp • 3 år (Halvfart) • startar HÖst

stuDieFaKta

examen Psykoterapeutexamen och Medicine magisterexamen

studieort Stockholm

särskild behörighet – Avlagd psykologexamen (enligt 1982 års studieordning eller senare bestämmelser), eller

– läkarexamen med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, eller

– socionomexamen, eller

– annan motsvarande examen (kandidatexamen/ yrkesexamen) om minst 180 hp.

För sökande med annan motsvarande examen om 180 hp eller socionomexamen krävs

dessutom grundläggande psykoterapeututbildning eller motsvarande. Den sökande ska ha varit

yrkesverksam under minst två år efter den grundläggande psykoterapeututbildningen och under

dessa två år arbetat med psykoterapi under handledning av legitimerad psykoterapeut. Detta krav

ska dock anses vara uppfyllt för den som genomgått specialistutbildning för läkare i psykiatri eller

barn- och ungdomspsykiatri. Den sökande ska inom ramen för den grundläggande psykotera-

peututbildningen eller på annat sätt ha genomgått egenterapi eller motsvarande omfattande minst

20 timmar hos legitimerad psykoterapeut. Den sökande ska ha intyg från arbetsgivaren som visar

att den sökande under studietiden kommer att ha deltidstjänstgöring med psykoterapeutiska

arbetsuppgifter inom psykiatrisk vård eller motsvarande. Dessutom krävs kunskaper i svenska


se sid 110.

urval En samlad bedömning av den sökandes meriter. En särskild meritportföljsblankett ska

bifogas. Samtliga meriter inklusive meritportfölj skickas till Antagningen, 833 82 Strömsund,

och ska ha inkommit senast 20 maj. Kontakta Antagningsgruppen vid KI om du har frågor.

Tel: 08-524 86250 (mån–fre 9.30–11.30).

psykiska problem kan ha olika orsaker, uttryck, konsekvenser och förlopp. när problemen allvarligt försämrar livskvalitet, hälsa, relationer och funktion är psykoterapi ett behandlingsalternativ.

Psykoterapeuten utreder psykologiska pro-

blem samt planerar, genomför och utvärderar

behandling av dessa. Exempel på problem-

områden är depression, ångest, missbruk och

relationssvårigheter. Behandlingen kan ske

enskilt, i par, familj och i grupp.

I utbildningen ingår både teoretiska

och kliniska moment. Den schemalagda

undervisningen uppgår till två dagar per

vecka. De teoretiska momenten sker i form

av föreläsningar, problembaserat lärande och

fallseminarier. Patientarbetet sker på anvisade

psykiatriska enheter och under handledning.

Inom ramen för programmet genomförs ett

examensarbete omfattande 15 hp.

efter utbildningen Studenten ska efter utbildningen självständigt

kunna arbeta med individualpsykoterapi.

Karolinska Institutets psykoterapeutprogram

syftar speciellt till att ge kompetens för att

verka inom offentligt finansierad vård, fram-

för allt den psykiatriska vården.








antal platser 16



59

speCiaListsjuKsKöteRsKe-pRogRam



60

specialistsjuksköterskeprogrammet

ambuLaNssjuKVÅRD 60 Hp • 1,5 år • DIstansUtBIlDnIng

stuDieFaKta

examen Specialistsjuksköterskeexamen och Medicine magisterexamen

studieort Stockholm

särskild behörighet Av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska. Sjuksköterske-

examen om 180 hp (varav/samt 15 hp examensarbete) eller kandidatexamen i omvårdnad.






programmet förbereder för arbete inom ambulanssjukvård. studierna ger dig specialistkompetens för att planera, leda och genomföra omvårdnads- och medicinska åtgärder med hänsyn till patientens behov i den prehospitala miljön.

Arbetet som ambulanssjuksköterska sker i

skiftande miljöer utanför sjukhuset, vilket

ställer stora krav på flexibilitet och självstän-

dighet. Arbetsplatser finns exempelvis inom

landsting och privata ambulansföretag.

Studierna i huvudområdet omvårdnad bygger på vetenskap och erfarenhetsbase-rad kunskap som karaktäriseras av själv-ständig praktisk och teoretisk kunskapsut-veckling.

Utbildningen sker med en studentak-tiverande pedagogik baserad på aktuell forskning om lärande. Grunden för kunskapsutvecklingen utgörs av aktivt

kunskapssökande med utgångspunkt från verklighetsanknutna situationer.

Programmet är en distansutbildning i varierande studietakt. De kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (30 hp) bedrivs som heltidsstudier och de teoretiska kurserna genomförs på halvfart. Det krävs att du har goda grundläggande datorkunskaper samt tillgång till dator med internetuppkoppling via bredband eller motsvarande. Antalet fysiska träffar på kursorten är cirka två dagar per 7,5 hp. Mellan studiedagarna arbetar du med skriftliga uppgifter, webbdiskussioner,

förberedelser inför seminarier och med att läsa kurslitteratur.

Verksamhetsförlagd utbildning sker under två av utbildningens kurser. Den kan

genomföras utanför Stockholms län efter

överenskommelse mellan berörda parter.







studieform 75 %, dagtid, distans

antal platser 25





antal platser 25



FoR

tsätt

NiN

gsp

Ro

gR

am

specIa

lIstsJUk

skÖter

skepr

og

ra

m

61


aNestesisjuKVÅRD 60 Hp • 1 år

stuDieFaKta


studieort Huddinge








som anestesisjuksköterska ingår du i teamet runt patienten där du bland annat ansvarar för att, i samråd med ansvarig anestesiolog, planera och genomföra anestesi i samband med kirurgiska procedurer och undersökningar.

Studierna i perioperativ anestesiologisk

omvårdnad betonar teknologisk, person-

centrerad, evidensbaserad och säker vård

med patientens välbefinnande i fokus.

Anestesisjuksköterskans arbetsområde

omfattar olika verksamheter som anes-

tesiavdelningar, pre- och postoperativa

avdelningar, smärtbehandlingsavdelningar,

akutmottagningar och prehospital vård.

Programmet är en campusutbildning på heltid. I varje delkurs om 7,5 hp ingår cirka

3–4 obligatoriska träffar på KI Campus Huddinge. I största möjliga mån förläggs dagarna sammanhängande. Studierna bedrivs till stor del via en digital lärplatt-form med aktiviteter som diskussioner, inlämningsuppgifter och examinationer. Det krävs därför att du har grundläggande datorkunskap samt tillgång till dator med internetuppkoppling.

Verksamhetsförlagd utbildning sker under flera av utbildningens kurser.








antal platser 25





antal platser 25



62


baRN oCH uNgDom stuDieFaKta


studieort Solna






matrikelkort godtas inte). I avsnittet Anmälningsinformation i denna katalog kan du läsa mer om

hur urvalet går till och vad du behöver skicka in.

Ht 2013, Campusutbildning studiestart v. 36


antal platser 35



Ht 2013, Distansutbildning studiestart v. 36


antal platser 35



Vt 2014, Distansutbildning studiestart v. 4


antal platser 35



programmet förbereder för arbete inom barnsjukvård, barn- och skolhälsovård, barnhabilitering samt barn- och ungdomspsykiatrisk vård. som specialistsjuksköterska med inriktning barn och ungdom har du bland annat ansvar för att alla beslut som rör barnet tas utifrån barnets bästa. Det är också viktigt att du kan få barnet att känna sig trygg i vårdsituationen.

I dina arbetsuppgifter kan det bland annat ingå att verka för att provtagningar, under-sökningar och behandlingar ska anpassas till det enskilda barnets behov. Studierna fokuserar på hur man bäst genomför pro-fessionell omvårdnad av barn och ungdom i samarbete med deras familjer, samt hur man utvecklar och bedriver folkhälsoarbe-te. Specialistsjuksköterskor inom barn och ungdom arbetar till exempel inom barnhäl-sovård, skolhälsovård och barnsjukvård.

60 Hp, 1 ÅR CAMPUSUTBILDNING Undervisningen bedrivs enligt ett pro-

blemorienterat arbetssätt och innehåller

grupparbeten, föreläsningar, seminarier,

färdighetsträning och verksamhetsförlagd

utbildning. Två till tre dagar per vecka

består av schemalagd undervisning, där-

utöver arbetar du enskilt eller i grupp.

Verksamhetsförlagd utbildning inom barnhälsovård och skolhälsovård sker under termin 1 och inom barnsjukvård under termin 2. Den kan genomföras utan-för Stockholms län efter överenskommelse mellan inblandade parter.

60 Hp, 2 ÅR HaLVFaRt DISTANSUTBILDNING Programmet är en distansutbildning på

deltid. Antalet fysiska träffar som förekom-mer på kursorten är i de teoretiska delarna av utbildningen begränsade till max två

dagar per 7,5 hp. Mellan studiedagarna arbetar du bland annat med skriftliga uppgifter, webbdiskussioner, förberedelser inför seminarier och läser kurslitteratur.

Verksamhetsförlagd utbildning inom barn-

hälsovård och skolhälsovård sker under utbild-

ningens andra kurs (termin 2) och inom barn-

sjukvård i utbildningens tredje kurs (termin 3).

Den kan genomföras utanför Stockholms län

efter överenskommelse mellan inblandade parter. anmälan Anmäl dig på antagning.se. Handlingar





FoR

tsätt

NiN

gsp

Ro

gR

am

specIa

lIstsJUk

skÖter

skepr

og

ra

m

63


DistRiKtssKöteRsKa stuDieFaKta

examen Specialistsjuksköterskeexamen och

Medicine magisterexamen

studieort Huddinge

särskild behörighet Av Socialstyrelsen

utfärdad legitimation som sjuksköterska.

Sjuksköterskeexamen om 180 hp (varav/samt

15 hp examensarbete) eller kandidatexamen

i omvårdnad. Dessutom krävs kunskaper i

svenska och engelska motsvarande Svenska B

och Engelska A med godkänt betyg. För mer

information se sid 110.

urval Antal verksamma år som sjuksköterska.

Bifoga tjänstgöringsintyg (anställningsbevis och

matrikelkort godtas inte). I avsnittet Anmälnings-

information i denna katalog kan du läsa mer om

hur urvalet går till och vad du behöver skicka in.

Ht 2013, Campusutbildning studiestart v. 36


antal platser 35



Vt 2014, Campusutbildning studiestart v. 4


antal platser 35



Ht 2013, Distansutbildning studiestart v. 36


antal platser 35



Vt 2014, Distansutbildning studiestart v. 4


antal platser 35



programmet ger kompetens inom omvårdnad och folkhälsoarbete gällande barn, ungdomar, vuxna och äldre på hälso- och sjukvårdens första vårdnivå. omvårdnaden inom distriktsvård innebär att möta individer och familjer i deras sociala miljö. Distriktssköterskor arbetar självständigt och kan ofta behöva göra komplexa bedömningar av patienters hälso- och sjukdomstillstånd samt vårdbehov.

I arbetsuppgifterna ingår att främja hälsa

i alla åldrar, förebygga sjukdomar samt att

uppmärksamma och förebygga hälsorisker i

närmiljö och i samhället. Distriktssköterskor

arbetar till exempel inom barnhälsovård,

skolhälsovård, mottagningsverksamhet och

inom hemsjukvården, och har kompetens

att självständigt förskriva vissa läkemedel,

förbrukningsartiklar och hjälpmedel.

Den verksamhetsförlagda utbildningen

sker inom distriktssköterskans verksam-

hetsområden och kan genomföras utanför

Stockholms län efter överenskommelse mel-

lan inblandade parter.

75 Hp, 1,25 ÅR campUsUtBIlDnIngUndervisningen bedrivs enligt ett problem-

orienterat arbetssätt och innehåller grupp-

arbeten, föreläsningar, seminarier, färdighets-

träning och verksamhetsförlagd utbildning.

Två till tre dagar per vecka består av schema-

lagd undervisning, därutöver arbetar du

enskilt eller i grupp.

75 Hp, 2,5 ÅR HaLVFaRt DIstansUtBIlDnIngProgrammet är en distansutbildning på

deltid. Det krävs att du har grundläggande

datorkunskap samt tillgång till dator med

internetuppkoppling.

Antalet fysiska träffar som förekommer

på kursorten är i de teoretiska delarna av

utbildningen begränsade till max två dagar

per 7,5 hp. Mellan studiedagarna arbetar

du bland annat med skriftliga uppgifter,

webbdiskussioner, förberedelser inför semi-

narier och läser kurslitteratur. Studiebesök

under dagtid kan förekomma.






64


iNteNsiVVÅRD 60 Hp • 1 år

stuDieFaKta


studieort Huddinge








som intensivvårdssjuksköterska vårdar du, i nära samarbete med patientens närstående, patienter med svåra sjukdomstillstånd. vården kännetecknas av hög teknologi och personcentrerad, evidensbaserad och säker vård.

Starka kunskaps- och färdighetssamband

finns med såväl anestesisjukvård som med

kirurgiska och medicinska specialiteter.

Intensivvårdssjuksköterskor arbetar till

exempel på intensivvårdsavdelningar,

intensivvårdsmottagningar, postoperativa

avdelningar och akutmottagningar.

Programmet är en campusutbildning på

heltid. I varje delkurs om 7,5 hp ingår cirka

3–4 obligatoriska träffar på KI Campus

Huddinge. I största möjliga mån förläggs

dagarna sammanhängande. Studier bedrivs

till stor del via en digital lärplattform med

aktiviteter som diskussioner, inlämnings-

uppgifter och examinationer. Det krävs

därför att du har grundläggande datorkun-

skap samt tillgång till dator med internet-

uppkoppling.

Verksamhetsförlagd utbildning sker

under flera av utbildningens kurser.








antal platser 25





antal platser 25



FoR

tsätt

NiN

gsp

Ro

gR

am

specIa

lIstsJUk

skÖter

skepr

og

ra

m

65


KiRuRgisK VÅRD 60 Hp • 2 år (Halvfart) • DIstansUtBIlDnIng

stuDieFaKta


studieort Huddinge








programmet förbereder för arbete inom kirurgisk vård. specialistsjuk-sköterskan leder arbetet och ansvarar för utveckling av omvårdnaden inom specialistområdet.

Arbetsplatser finns främst på sjukhus,

exempelvis inom landsting och hos privata

vårdgivare med högspecialiserad vård.

Studierna betonar humanistisk, personcen-

trerad och teknologisk omvårdnad och ger

specialistkompetens för att planera, leda

och genomföra omvårdnad samt medicin-

ska åtgärder vid hotande svikt och svikt i

vitala organ.

Programmet är en distansutbildning på deltid. Det krävs att du har grundläggande datorkunskap samt tillgång till dator med internetuppkoppling. Antalet fysiska träffar som förekommer på kursorten är i de

teoretiska delarna av utbildningen begrän-sade till cirka 3–4 obligatoriska träffar per 7,5 hp. Mellan studiedagarna arbetar du bland annat med skriftliga uppgifter, webb-diskussioner, förberedelser inför seminarier och med att läsa kurslitteratur.

Under flera av utbildningens kurser

ingår verksamhetsintegrerat lärande där

verksamhetsförlagd utbildning, studiebesök

och fältstudier ingår. Den verksamhetsför-

lagda utbildningen kan genomföras utanför

Stockholms län efter överenskommelse

mellan inblandade parter.








antal platser 25



66


meDiCiNsK VÅRD 60 Hp • 2 år (Halvfart) • DIstansUtBIlDnIng

stuDieFaKta


studieort Huddinge








programmet förbereder för arbete inom medicinsk vård. specialistsjuk-sköterskan leder arbetet och ansvarar för utveckling av omvårdnaden inom specialistområdet.

Arbetsplatser finns främst på sjukhus,

exempelvis inom landsting och hos privata

vårdgivare med högspecialiserad vård.

Studierna betonar humanistisk, personcen-

trerad och teknologisk omvårdnad och ger

specialistkompetens för att planera, leda

och genomföra omvårdnad samt medicin-

ska åtgärder vid hotande svikt och svikt i

vitala organ.

Programmet är en distansutbildning på deltid. Det krävs att du har grundläggande datorkunskap samt tillgång till dator med internetuppkoppling. Antalet fysiska träffar som förekommer på kursorten är i de

teoretiska delarna av utbildningen begrän-sade till cirka 3–4 obligatoriska träffar per 7,5 hp. Mellan studiedagarna arbetar du bland annat med skriftliga uppgifter, webb-diskussioner, förberedelser inför seminarier och med att läsa kurslitteratur.

Under flera av utbildningens kurser

ingår verksamhetsintegrerat lärande där

verksamhetsförlagd utbildning, studiebesök

och fältstudier ingår. Den verksamhetsför-

lagda utbildningen kan genomföras utanför

Stockholms län efter överenskommelse

mellan inblandade parter.








antal platser 25



FoR

tsätt

NiN

gsp

Ro

gR

am

specIa

lIstsJUk

skÖter

skepr

og

ra

m

67


oNKoLogisK VÅRD inriktning avancerad cancervård / inriktning strålbehandling

60 Hp • 2 år (Halvfart) • DIstansUtBIlDnIng

stuDieFaKta


studieort Huddinge








Vt 2014, avancerad cancervård studiestart v. 4


antal platser 30



Vt 2014, strålbehandling studiestart v. 4


antal platser 10



programmet förbereder för arbete inom cancervård. som specialist-sjuksköterska inom onkologi ska du självständigt kunna utöva din profession i samband med vård och behandling av människor med cancersjukdom.

Programmet har två inriktningar:

avancerad cancervård respektive strål-

behandling. Som specialistsjuksköterska

med inriktning avancerad cancervård arbe-

tar du till exempel inom verksamheter där

patienter med cancersjukdom vårdas, som

onkologiska mottagningar och behand-

lingsavdelningar för cytostatikabehandling,

akutonkologiska vårdavdelningar, inom

hemsjukvård och på hospice-avdelningar.

Som specialistsjuksköterska med inriktning

strålbehandling arbetar du på strålbehand-

lingsavdelningar.

Programmet är en distansutbildning på

deltid som kräver att du har grundläggande


internetuppkoppling. Studiedagar före-

kommer på kursorten.

Målsättningen är att studiedagarna i

de teoretiska delarna av utbildningen inte

ska överstiga två dagar per 7,5 hp. Mellan

studiedagarna arbetar du bland annat med

skriftliga uppgifter, datorbaserade diskus-

sioner, förberedelser inför seminarier och

med att läsa kurslitteratur.

Verksamhetsförlagd utbildning sker under

flera av utbildningens kurser. Den kan


överenskommelse mellan inblandade

parter.






68


opeRatioNssjuKVÅRD 60 Hp • 1 år

stuDieFaKta


studieort Huddinge








programmet förbereder för arbete som specialistsjuksköterska inom operationssjukvård och perioperativ omvårdnad. som operationssjuk-sköterska ingår du i det kirurgiska teamet kring patienten där du bedriver personcentrerad och evidensbaserad perioperativ omvårdnad inom en medicinskt högteknologisk och mångfacetterad verksamhet.

I dina arbetsuppgifter som operationssjuk-

sköterska ingår bland annat att samordna

och leda arbetet i operationssalen, ansvara

för hygien och aseptik, arbeta preventivt

och hälsomedvetet samt att tillgodose pa-

tientens välbefinnande och säkerhet genom

operationen. Vidare ingår information och

undervisning samt vårdutveckling inom

operationssjuksköterskans kompetensom-

råde.

Operationssjuksköterskors arbets-

område omfattar verksamhet inom olika

kirurgiska specialiteter med perioperativ

omvårdnad för barn och vuxna vid planerad

och akut kirurgi, samt vid traumakirurgi.

Programmet är en campusutbildning på

heltid. I varje delkurs om 7,5 hp ingår cirka

3–4 obligatoriska träffar på KI Campus

Huddinge. I största möjliga mån förläggs

dagarna sammanhängande. Studierna

bedrivs till stor del via en digital lärplatt-

form med aktiviteter som diskussioner,

inlämningsuppgifter och examinationer.

Det krävs därför att du har grundläggande


internetuppkoppling.


under flera av utbildningens kurser.

anmälanAnmäl dig på antagning.se. Handlingar







antal platser 22





antal platser 22



FoR

tsätt

NiN

gsp

Ro

gR

am

specIa

lIstsJUk

skÖter

skepr

og

ra

m

69


psyKiatRisK VÅRD 60 Hp • 2 år (Halvfart) • DIstansUtBIlDnIng

stuDieFaKta


studieort Huddinge










antal platser 20



programmet förbereder för arbete inom psykiatrisk vård och ger dig kunskap om förhållanden i samhället som påverkar människors psykiska hälsa. som specialistsjuksköterska inom psykiatri tar du bland annat fram strategier för stöd och bemötande av människor med psykisk ohälsa, samt initierar och deltar i hälsofrämjande åtgärder.

Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk

vård arbetar till exempel inom specialistvård,

primärvård, företagshälsovård, beroende-

vård eller inom kommunal vård och omsorg.

Utbildningen bedrivs som distansut-

bildning på deltid. Det krävs att du har

grundläggande datorkunskap samt tillgång

till dator med internetuppkoppling. Antalet

fysiska träffar som förekommer på kursor-

ten är i de teoretiska delarna av utbildning-

en begränsade till max två dagar per 7,5

hp. Mellan studiedagarna arbetar du bland

annat med skriftliga uppgifter, nätdiskus-

sioner, förberedelser inför seminarier och

med att läsa kurslitteratur.

Verksamhetsförlagd utbildning sker under

en av utbildningens terminer. Den kan


överenskommelse mellan inblandade

parter.






70


VÅRD aV äLDRe 60 Hp • 2 år (Halvfart) • DIstansUtBIlDnIng

stuDieFaKta


studieort Huddinge










antal platser 20



programmet förbereder för arbete inom geriatrisk vård och lär dig göra självständiga bedömningar genom att analysera och värdera patienters vårdbehov. Bedömningarna görs utifrån evidensbaserad och säker vård med den äldre människans välbefinnande i fokus.

Som specialistsjuksköterska med inrikt-

ning vård av äldre bedriver du professionell

omvårdnad och behandling av den äldre

människan i samarbete med anhöriga, samt

utvecklar och bedriver hälsofrämjande och

rehabiliterande arbete. Arbetsplatser är till

exempel akutgeriatriska vårdavdelningar,

i olika former av äldreboenden eller inom

hemsjukvård för äldre.

Utbildningen är en distansutbildning på

deltid. Det krävs att du har grundläggande


internetuppkoppling. Mellan studiedagarna

arbetar du bland annat med skriftliga

uppgifter, webbdiskussioner, förberedelser

inför seminarier och med att läsa kurslit-

teratur.


under flera av utbildningens kurser. Den

kan genomföras utanför Stockholms län

efter överenskommelse mellan inblandade

parter.






71

magisteR- oCHmasteRpRogRam



72

magisterprogrammet i

aRbete oCH HäLsa inriktning beteendevetenskap 60 Hp • 2 år (Halvfart) • DIstansUtBIlDnIng

stuDieFaKta

examen Medicine magisterexamen

studieort Solna

särskild behörighet Yrkes- eller kandidatexamen om minst 180 hp varav minst 120 hp inom

beteendevetenskapliga ämnen. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande

Svenska B och Engelska A med godkänt betyg. För mer information se sid 110.








antal platser 20



ett arbetsliv med goda arbetsvillkor minskar arbetsrelaterad ohälsa samt bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa. goda arbetsvillkor är även en förutsättning för hållbar tillväxt i företag och organisationer.

Utbildningen ger dig kunskaper och

färdigheter så att du, på ett vetenskapligt

förankrat sätt, kan arbeta inom företags-

hälsovård eller inom en annan organisation

eller myndighet med verksamhet som är

inriktad på att förebygga ohälsa, och främja

hälsa i arbetslivet.

inriktning beteendevetenskapUtbildningen ger fördjupade kunskaper om

teorier, modeller och arbetssätt avseende

arbetsorganisation, ledarskap, mental be-

lastning och arbetsrelaterad stress, samt

arbetslivsinriktad rehabilitering. Du lär dig

att kartlägga och bedöma hälsorisker och

friskfaktorer på både individ- och orga-

nisationsnivå, samt att implementera och

utvärdera åtgärder.

efter utbildningen Efter utbildningen kan du arbeta inom

företagshälsovård, i privat och offentlig

verksamhet, på myndigheter och i organi-

sationer med ansvar för arbetsmiljö- och

hälsofrågor, samt inom forskning och

undervisning.






FoR

tsätt

NiN

gsp

Ro

gR

am

ma

gIster

- oc

H m

aster

pro

gr

am

73


aRbete oCH HäLsa inriktning ergonomi 60 Hp • 2 år (Halvfart) • DIstansUtBIlDnIng

stuDieFaKta


studieort Solna

särskild behörighet Arbetsterapeut- eller sjukgymnastexamen om 180 hp eller kandidat-

examen i arbetsterapi eller sjukgymnastik. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska

motsvarande Svenska B och Engelska A med godkänt betyg. För mer information se sid 110.








antal platser 30











inriktning ergonomiUtbildningen ger fördjupade kunskaper om

skademekanismer och riskfaktorer gällande

arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen.

Du lär dig att mäta och bedöma risker på

individ- och organisationsnivå samt att

planera och implementera ergonomiska

åtgärder. Du får kunskaper om arbetslivs-

inriktad rehabilitering och metoder för

bedömning av arbetsförmåga vid besvär i

rörelseorganen.






undervisning.






74


aRbete oCH HäLsa inriktning företagssköterska

60 Hp • 2 år (Halvfart) • DIstansUtBIlDnIng

stuDieFaKta


studieort Solna

undervisningsspråk Svenska

särskild behörighet Sjuksköterskeexamen om 180 hp eller kandidatexamen i omvårdnad.





motiveringsbrev). Samtliga meriter inklusive motiveringsbrev skickas till Antagningen,

833 82 Strömsund, och ska ha inkommit senast 20 maj. Kontakta Antagningsgruppen vid

KI om du har frågor. Tel: 08-524 862 50 (mån–fre 9.30–11.30).



antal platser 30











inriktning företagssköterskaUtbildningen ger ämnesmässig och

vetenskaplig fördjupning inom omvårdnad

som är kopplad till företagshälsovård. Här

ingår hälsofrämjande arbete, hälsopedago-

gik, arbetslivsinriktad rehabilitering samt

arbetsledning och organisation relaterat

till hälsa. Du lär dig att bedöma frisk- och

riskfaktorer på både individ- och organisa-

tionsnivå, samt att genomföra och utvär-

dera hälsofrämjande åtgärder.






undervisning.






FoR

tsätt

NiN

gsp

Ro

gR

am

ma

gIster

- oc

H m

aster

pro

gr

am

75


DiagNostisK CytoLogi 60 Hp • 1 år

stuDieFaKta


studieort Huddinge

särskild behörighet Biomedicinsk analytikerexamen om 180 hp eller kandidatexamen i bio-

medicinsk laboratorievetenskap. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande

Svenska B och Engelska A med godkänt betyg. För mer information se sid 110.




833 82 Strömsund, och ska ha inkommit senast 20 maj. Kontakta Antagningsgruppen vid

KI om du har frågor. Tel: 08-524 862 50 (mån–fre 9.30–11.30).



antal platser 15



Diagnostisk cytologi är ämnet för dig som är biomedicinsk analytiker, är tekniskt och medicinskt intresserad och som vill arbeta med utredningar av sjukdomar där ändringar i cellernas utseende kan ge information om sjukdomens natur.

Magisterprogrammet i diagnostisk cyto-

logi ger vidgad kunskap, förståelse och

färdigheter för det praktiska arbetet vid

bedömning av cellpreparat och histologiska

preparat från biopsier inför en yrkesverk-

samhet som cytodiagnostiker.

Mikroskopet är ditt viktigaste arbetsred-

skap. Du granskar cellprover från patienter

för att upptäcka sjukliga förändringar.

Genom detta arbete bidrar du till att en

cancersjukdom snabbt kan konstateras och

att rätt behandling kan sättas in. Bedöm-

ningar av prover från den allmänna gyne-

kologiska cellprovskontrollen förhindrar

årligen många fall av livmoderhalscancer

hos kvinnor. Studierna omfattar såväl

sjukdomsprocessen som specialkunskaper

inom cytologisk utredning av organ och

organsystem. Diagnostiska kriterier som

är centrala för sådana undersökningar

betonas. Utbildningen tar även upp cyto-

diagnostikers yrkesansvar och roll inom

hälso- och sjukvårdssystemet och i samhäl-

let. Teori och tillämpning av de laboratorie-

metoder som används inom ovanstående

områden studeras. Magisterprogrammet

i diagnostisk cytologi är tvärvetenskapligt

och innehåller både tekniska och medicin-

ska ämnen.

efter utbildningen Cytodiagnostiker arbetar främst vid sjuk-

husens cytologiska laboratorier och vid

privata cytologiska laboratorier. Du kan

även gå vidare till studier på forskarnivå.






76


gLobaL HäLsa 60 Hp • 1 år • master’s programme In gloBal HealtH

stuDieFaKta


studieort Solna

undervisningsspråk Engelska

särskild behörighet Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp. Dessutom krävs kunska-

per i engelska motsvarande Engelska B/Engelska 6 med godkänt betyg.

urval En samlad kvalitativ bedömning av den sökandes tidigare utbildning, relevanta

yrkes- och/eller forskningserfarenheter samt motivering för att genomgå utbildningen.



antal platser 30

anmälningskod KI-D1000

sista anmälningsdag 15 januari

magisterprogrammet i global hälsa fokuserar på de globala utmaningarna inom folkhälsoområdet med fokus på resurssvaga miljöer. Det övergripande målet är att bidra till en minskning av den globala sjukdomsbördan.

Global hälsa integrerar kunskap och

erfarenheter från olika discipliner såsom

folkhälsa, medicin, epidemiologi, hälsoeko-

nomi, miljömedicin, beteendevetenskap

och antropologi. Global hälsa erbjuder en

plattform för forskning, utbildning och

information kring de hälsoutmaningar som

världens befolkning står inför.

Programmets kurser behandlar olika delar inom global hälsa såsom human resources, reproduktiv hälsa och katastrof-beredskap. Programmet avslutas med ett forskningsprojekt som redovisas i uppsats-form. Forskningsprojektet kan baseras i ett låg- eller medelinkomstland där Karolinska Institutet har samarbete.

efter utbildningen Efter utbildningen kan du arbeta världen

över, i nationella eller internationella orga-

nisationer som arbetar med globala frågor i

allmänhet och med den fattigdomsrelaterade

hälsan i synnerhet. Du har även möjlighet att

gå vidare till forskarutbildning.

sista anmälningsdag

15 januari. För information om anmälan HT 2014 se

ki.se/ masterstudies

FoR

tsätt

NiN

gsp

Ro

gR

am

ma

gIster

- oc

H m

aster

pro

gr

am

77


KLiNisK meDiCiNsK VeteNsKap 60 Hp • 2 år (Halvfart)

stuDieFaKta


studieort Huddinge

särskild behörighet Kandidatexamen inom hälso- och sjukvård eller socionomexamen. Yr-

kesexamen om minst 180 hp inom hälso- och sjukvård eller idrottslärarexamen om minst 180

hp varav/samt minst 15 hp i vetenskaplig teori och metod och/eller examensarbete. Dessutom

krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande Svenska B och Engelska A med godkänt

betyg. För mer information se sid 110.

urval En samlad kvalitativ bedömning av den sökandes tidigare utbildning, relevanta yr-

kes- och/eller forskningserfarenheter samt motivering för att genomgå utbildningen (bifoga






antal platser 80



programmet vänder sig till dig som är verksam inom hälso- och sjuk-vård. Utbildningen är interprofessionell och ger en vetenskaplig och ämnesmässig fördjupning inom såväl ditt egna som andra professio-ners kunskapsområde.

Magisterprogrammet i klinisk medicinsk

vetenskap är interprofessionellt och inne-

håller en vetenskaplig metodkurs, en gene-

rell och en specifik kurs och avslutas med

ett examensarbete. Programmet knyter an

till WHO:s internationella klassifikation,

International Classification of Functioning,

Disability and Health (ICF).

Den gemensamma allmänvetenskap-

liga kursen syftar till att ge fördjupade

kunskaper i såväl kvalitativ som kvantitativ

forskningsmetod och forskningsetik, samt

kunskap om hur dessa metoder tillämpas i

forskning. Den generella valbara kursen är

interprofessionell och är tänkt att ge en

gemensam bas oavsett utbildningsbak-grund utifrån ett hälsoperspektiv, ett pedagogiskt/lärande perspektiv och/eller ett organisations-/ledarskapsperspektiv. Den specifika valbara kursen syftar till fördjupning inom det egna området inom hälsovetenskap. Vilka kurser som erbjuds kan variera. Examensarbetet ska göras enskilt och vara en fördjupning relaterat till valt fördjupningsområde inom klinisk medicinsk vetenskap. Utbildningen utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande i en interprofessionell miljö.

efter utbildningen Programmet ger dig möjlighet att arbeta

såväl nationellt som internationellt med

undervisning, vårdutveckling och kvalitets-

arbete. Du kan även gå vidare till studier på

forskarnivå.






78


KLiNisK optometRi 60 Hp • 1 år

stuDieFaKta


studieort Stockholm

särskild behörighet Optikerexamen om 180 hp samt legitimation som optiker med

kontaktlinsbehörighet. Alternativt sjuksköterskeexamen om minst 180 hp, legitimation som

sjuksköterska samt 60 hp påbyggnad inom ögonsjukvård. Dessutom krävs kunskaper i svenska


se sid 110.




833 82 Strömsund, och ska ha inkommit senast 20 maj. Kontakta Antagningsgruppen vid KI

om du har frågor. Tel: 08-524 862 50 (mån–fre 9.30–11.30).



antal platser 30



magisterprogrammet i klinisk optometri vänder sig till dig som är legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet eller legitimerad sjuksköterska med påbyggnad inom ögon-sjukvård. efter utbildningen kan du arbeta med diagnostik av ögonsjukdomar, avancerade optometriska och oftalmologiska undersökningsmetoder, undersökningar av barn och behandling av samsynsproblem.

Utbildningen har en stark förankring i den

kliniska verksamheten som syftar till att ge

utökade kliniska färdigheter. Samtidigt ger

den en fördjupning i områdena neurooftal-

mologi, okulär farmakologi, ögats sjuk-

domar, binokulärseende och barnoptome-

tri. Kurserna inom dessa områden bygger

på, och är en utökning av, kunskaper

inhämtade under tidigare studier.

Tillsammans med de utökade kliniska

färdigheterna och den teoretiska kunska-

pen kan du efter utbildningen självständigt

undersöka och diagnostisera ögats vävna-

der, ögats tryck och refraktiva status samt

binokulära funktion med samma metoder

som används inom specialistögonvården.

Du blir med andra ord primärvårdens

praktiker för hälsa inom ögat och syn-

systemet och kan erbjuda en mångsidig

ögonvård.

efter utbildningen Efter utbildningen kan du, förutom att

arbeta i privat optometrisk klinik, också

arbeta vid såväl privata som offentliga

ögonmottagningar och ögonkliniker.

Utbildningen gör det också möjligt för dig

att arbeta i andra europeiska länder där det

ställs krav på formell utbildning och klinisk

kompetens inom diagnostiska läkemedel

och undersökningsmetoder (exempelvis

i Storbritannien och Nederländerna). Du

kan även gå vidare till studier på forskar-

nivå.






FoR

tsätt

NiN

gsp

Ro

gR

am

ma

gIster

- oc

H m

aster

pro

gr

am

79


meDiCiNsK peDagogiK 60 Hp • 2 ÅR (HALVFART) • DISTANSUTBILDNINGmaster’s programme In meDIcal eDUcatIon

stuDieFaKta


studieort Solna


särskild behörighet Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng samt minst

två års yrkeserfarenhet inom medicin, vård eller beteendevetenskap och/eller minst två års

undervisningserfarenhet (på lägst gymnasienivå). Dessutomkrävs kunskaper i engelska mot-

svarande Engelska B/Engelska 6 med godkänt betyg.




833 82 Strömsund, och ska ha inkommit senast 20 maj. Kontakta Antagningsgruppen vid KI

om du har frågor. Tel: 08-524 862 50 (mån–fre 9.30–11.30).



antal platser 20



magisterprogrammet i medicinsk pedagogik riktar sig till dig som vill utveckla ett vetenskapligt för-hållningssätt till undervisning, handledning och pedagogiskt ledarskap. Din bakgrund kan vara att du har en profession inom, eller är lärare inom, det medicinska området och vårdområdet. Du kan också arbeta med universitetspedagogisk utbildning eller ha en position som pedagogisk ledare inom en medicinsk fakultet eller inom vården.

Medicinsk pedagogik är ett tvärvetenskapligt

kunskapsområde som baseras på förklarings-

grunder och perspektiv från både vård- och

beteendevetenskaper, främst pedagogik men

också psykologi, sociologi och socialantropologi.

I utbildningen skapas möjligheter att utveckla

kunskap om hur lärprocesser för studenter,

akademiker, professionella yrkesutövare och

patienter kan stimuleras och drivas. Du studerar

vad undervisning och lärande betyder i de sam-

manhang som särskilt utmärker det medicinska

området och vårdområdet. I programmet

studeras lärande och ledarskap knutet till uni-

versitetsstudier respektive hälso- och sjukvård.

I examensarbetet väljer du ett fördjupningsom-

råde med syfte att utveckla din egen praktik med

någon av inriktningarna akademiskt ledarskap,

pedagogiskt utvecklingsarbete, professionell

utveckling eller ämnesdidaktik. Du lär dig att på

basis av pedagogiska teorier och bästa tillgängliga

evidens designa, bedöma, leda och stimulera

ändamålsenliga lärandeprocesser och utveckla

medicinska utbildningsprogram. Din egen peda-

gogiska praktik är central i utbildningen och du

gör empiriska studier utifrån denna, där design,

process och resultat delas med andra kursdel-

tagare och lärare/handledare via nätet på en

lärplattform. Några dagar per termin genomförs

obligatoriska pedagogiska temadagar på plats vid

KI Campus Solna.

efter utbildningen Med kompetens i medicinsk pedagogik kan

du exempelvis arbeta som akademisk eller

pedagogisk ledare, eller arbeta med pedagogisk

utveckling och kompetensutveckling inom

universitetet eller hälso- och sjukvården. Möj-

ligheter finns också att gå vidare med forskning

inom medicinsk pedagogik.

anmälan Anmäl dig på antagning.se. Handlingar som

du vill åberopa för behörighet och urval ska

du skicka in i samband med din anmälan. Mer

information om anmälan hittar du på s. 107.

80

masterprogrammet i

bioeNtRepReNöRsKap 120 Hp • 2 år • master’s programme In BIoentrepreneUrsHIp

stuDieFaKta

examen Medicine masterexamen

studieort Solna


särskild behörighet Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp inom hälso- och

sjukvård, biomedicin, biologi, cell- och molekylärmedicin, farmaci, kemi, medicin, bio-tekno-

logi eller motsvarande examen. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska

B/Engelska 6 med godkänt betyg.





antal platser 25



masterprogrammet i bioentreprenörskap riktar sig till dig som vill arbeta med utveckling och ledning av projekt och företag inom livsvetenskaperna. Du har din bakgrund inom hälso- och sjukvård, medicin, naturvetenskap eller teknologi.

Ämnet bioentreprenörskap är ett relativt

nytt kunskapsområde. Det kopplar sam-

man de biomedicinska, naturvetenskapliga

och tekniska områdena med processer

inom innovation och företagsekonomi.

Programmet är tvärvetenskapligt och

ger dig en teori- och praktikbaserad

grundkompetens inom företagsekonomi,

entreprenörskap, affärsstrategier, marknad,

immateriella rättigheter och patent, pro-

duktutveckling och affärsutveckling. De fö-

retagsekonomiska kurserna ges i samarbete

med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

Programmet fokuserar på strategiska

och operativa frågor inom life science- in-

dustrin. Du får en djup inblick i de proces-

ser som är viktiga för att leda ett projekt

eller ett företag framåt inom en mycket

kunskapsintensiv bransch. En central del i

utbildningen är praktikperioderna som är

förlagda till företag, myndigheter, patent-

byråer, universitetsbaserade techtransfer-

enheter eller riskkapitalbolag i Sverige eller

i utlandet. Ett självständigt masterprojekt

avslutar programmet.

efter utbildningen Som bioentreprenör kan du arbeta inom

bioteknik-, läkemedels- eller medicintek-

nikföretag, i konsultbolag inom affärsut-

veckling, patent eller andra specialområ-

den, inom riskkapital, inom myndigheter

som sköter tidig finansiering eller inom

biomedicinska industriorganisationer.




FoR

tsätt

NiN

gsp

Ro

gR

am

ma

gIster

- oc

H m

aster

pro

gr

am

81

masterprogrammet i

biomeDiCiN 120 Hp • 2 år • master’s programme In BIomeDIcIne

stuDieFaKta


studieort Solna


särskild behörighet Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp inom biomedicin, biotek-

nik, cell- och molekylärbiologi, medicin eller motsvarande examen. Dessutom krävs kunska-






antal platser 40



Det biomedicinska forskningsfältet är brett och expanderar ständigt. masterprogrammet i biomedicin vänder sig till dig som vill arbeta med att ta fram ny avancerad kunskap för att förbättra människors hälsa.

Masterprogrammet i biomedicin ger en

grund för självständigt arbete med att

forska fram och använda ny kunskap

inom det molekylärmedicinska området.

Programmet är inriktat på förståelse av

sjukdomsmekanismer med fokus på de

stora folksjukdomarna, vilket kan leda

till utveckling av framtida diagnos- och

behandlingsmetoder.

Karolinska Institutet är ett av världens

ledande universitet inom det biomedicin-

ska fältet. Som student på det forsknings-

inriktade masterprogrammet i biomedicin

har du stor nytta av detta, då utbildningen

bedrivs i nära samverkan med Karolinska

Institutets framstående forskningsmiljöer.

Utbildningen fokuserar på basalbiologisk

kunskap och hur den används för att driva

den medicinska utvecklingen framåt. Den

första delen av programmet erbjuder en

gemensam avancerad biomedicinsk bas.

Därefter kan du med valbara kurser och

självständiga projektarbeten fördjupa och

profilera dig inom något av Karolinska

Institutets programområden för forskning.

efter utbildningen Utbildningen ger en bra grund för den som

vill söka vidare till utbildning på forskar-

nivå. Den ger också möjligheter till en

karriär som forskare, eller till arbete i forsk-

ningsanknuten verksamhet, både inom

akademin och på life science-företag.




82

masterprogrammet i

FoLKHäLsoVeteNsKap inriktning folkhälsoepidemiologi / public Health epidemiology

120 Hp • 2 år • master’s programme In pUBlIc HealtH scIences

stuDieFaKta


studieort Solna


särskild behörighet Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp inom folkhälsovetenskap,

hälso- och sjukvård eller relevant samhällsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs kunska-






antal platser 20



folkhälsovetenskap handlar om att främja hälsa och livskvalitet, förebygga sjukdom samt att förbättra hälsosystem.

Masterprogrammet i folkhälsovetenskap

är multidisciplinärt och har ett globalt

perspektiv. Utbildningen ger dig möjlighet

att utveckla ett vetenskapligt förhållnings-

sätt och en god teoretisk förståelse för

såväl folkhälsovetenskap som den valda

inriktningen.

inriktning folkhälsoepidemiologiUtbildningen ger kunskaper i epidemiolo-

giska och biostatistiska metoder, i insam-

ling och hantering av data samt i metoder

för utvärdering av folkhälsoinsatser. Ton-

vikten ligger på tillämpad epidemiologi, för

att utveckla dina färdigheter i att beskriva,

analysera och reflektera över olika typer av

folkhälsoproblem samt i att kritiskt granska

epidemiologiska studier.

efter utbildningen Efter examen är du väl förberedd att arbeta

inom en rad olika områden inom privat

eller offentlig verksamhet, nationellt eller

internationellt. Programmet ger även en

bra grund för att för att gå vidare till

studier på forskarnivå.




83

FoR

tsätt

NiN

gsp

Ro

gR

am

ma

gIster

- oc

H m

aster

pro

gr

am

masterprogrammet i

FoLKHäLsoVeteNsKap inriktning hälsoekonomi, policy och management / Health economics, policy and management

120 Hp • 2 år • master’s programme In pUBlIc HealtH scIences

stuDieFaKta


studieort Solna


särskild behörighet Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp inom folkhälsovetenskap,

hälso- och sjukvård eller relevant samhällsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs kunska-




Ht 2013

studiestart v. 36


antal platser 20



folkhälsovetenskap handlar om att främja hälsa och livskvalitet, förebygga sjukdom samt att förbättra hälsosystem.

Masterprogrammet i folkhälsovetenskap

är multidisciplinärt och har ett globalt

perspektiv. Utbildningen ger dig möjlighet

att utveckla ett vetenskapligt förhållnings-

sätt och en god teoretisk förståelse för

såväl folkhälsovetenskap som den valda

inriktningen.

inriktning hälsoekonomi, policy och managementUtbildningen ger teoretiska och prak-

tiska färdigheter för analys av hälso- och

sjukvårdsfrågor utifrån ett organisations-,

lednings- respektive beslutsfattarperspektiv.

Du får fördjupade kunskaper inom hälso-

ekonomi-, management- och policyområ-

det och en bättre teoretisk och begrepps-

mässig förståelse för hälso- och sjukvårdens

funktion.

efter utbildningen Efter examen är du väl förberedd att arbeta

inom en rad olika områden inom privat

eller offentlig verksamhet, nationellt eller

internationellt. Programmet ger även en

bra grund för att för att gå vidare till stu-

dier på forskarnivå.




84

masterprogrammet i

HäLsoiNFoRmatiK

120 Hp • 2 år • master’s programme In HealtH InformatIcs

stuDieFaKta

examen Masterexamen ufärdas gemensamt av Stockholms universitet och Karolinska Institutet

studieort Solna


särskild behörighet Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp inom hälso- och sjukvård,

biomedicin, medicinsk teknik, data- och systemvetenskap, informatik eller motsvarande examen.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska B/Engelska 6 med godkänt betyg.


och/eller forskningserfarenheter samt motivering för att genomgå utbildningen.

Ht 2013

studiestart v. 36


antal platser 40



masterprogrammet i hälsoinformatik vänder sig till dig som är intresserad av It och teknik och som vill kunna tillämpa dina kunskaper och färdigheter inom medicin, vård och omsorg. Du får lära dig metoder som är nödvändiga för att utveckla vården genom datorbaserad informations- och kunskapshantering. Detta är avgörande för en säker vård av hög kvalitet och för företag som utvecklar It-stöd för vården.

Hälsoinformatiker kan ha sin grundutbild-

ning inom antingen vård, medicin eller

teknik. Under den första terminen läser

studenter med teknisk bakgrund kurser

i grundläggande medicinsk vetenskap

och i vårdens organisation och ledning,

medan studenter med vårdbakgrund läser

grundläggande data- och systemvetenskap.

Terminen avslutas med en kurs om hälso-

och sjukvårdens informationssystem.

Den andra terminen studeras hälsoin-

formatiska metoder för verksamhetsanalys

och kravhantering, standardisering inom

hälsoinformatik, utvärdering och kliniskt

beslutstöd. Hälsoinformatiska case av-

handlas i en seminarieserie och terminen

avslutas med ett projektarbete. Den tredje

terminen erbjuder kurser inom modelle-

ring och simulering samt en möjlighet

till fördjupning genom valbara kurser.

Dessa kan studeras vid antingen Karolinska

Institutet, Stockholms universitet eller vid

något av de utländska universitet som pro-

grammet samarbetar med. Den fjärde och

sista terminen utgörs av ett examensarbete.

Programmet ges gemensamt av Karolinska

Institutet och Stockholms universitet.

efter utbildningen IT-projekt inom vård och omsorg kräver

personer med förståelse för vårdens

behov och teknikens möjligheter och

begränsningar. Hälsoinformatikerns unika

tvärvetenskapliga kompetens gör dem

lämpade att axla en samordnande och

överbryggande roll mellan dessa områden.

Många hälsoinformatiker verkar som pro-

jektledare. Andra yrkesroller är IT-ledare,

klinisk informatiker, applikationsexpert,

kravanalytiker, systemspecialist, systemut-

vecklare, interaktionsdesigner, utvärderare

och forskare.




85

NyböRjaRKuRseR

Här hittar du fristående kurser som inte kräver tidigare högskolestudier.

Kurser som tillkommit efter december 2012 finns på ki.se/utbildningskatalog.

86

FaRmaKoLogi 15 Hp

Kursen förmedlar kunskaper om läkemedel och deras inverkan på organismen. Kursen vänder sig till dig som inte är medicinare men som kan förväntas få stor nytta av dessa kunskaper inom övrig sjukvård, inom läkemedelsindustrin eller inom forsk-ningen.

NiVÅ Grundnivå

HuVuDomRÅDe Medicin

stuDieoRt Solna

säRsKiLD beHöRigHet Biologi 2, Fysik

2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörig-

het A13). Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B,

Matematik D (områdesbehörighet 13). Al-

ternativt kursen Människans fysiologi, 30 hp.

uRVaL Betyg (34 % av platserna), högsko-

leprov (34 % av platserna), högskolepoäng

(1-165 hp; 32 % av platserna).

Vt 2014Studieperiod: v. 14 2014–v. 23 2014

Studieform: 100 %, dagtid

Anmälningskod: KI-32000

Sista anmälningsdag: 15 oktober

mäNNisKaNs FysioLogi 30 Hp

Kursen syftar till att ge dig en god förståelse för hur kroppens vävnader och organ nor-malt fungerar och samverkar. Kunskaperna kan användas inom exempelvis vidareut-bildning, forskning, sjukvård och näringsliv. Kursen är även mycket lämplig för dig som studerar molekylärbiologi, kemi, ska bli civilingenjör eller som läser annan utbild-ning där kunskaper om kroppens biologi är användbara, men också för dig som går forskarutbildning inom biomedicin men saknar medicinsk bakgrund.

NiVÅ Grundnivå

HuVuDomRÅDe Medicin

stuDieoRt Solna

säRsKiLD beHöRigHet Matematik 2a /

2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap

1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet A14).

Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Sam-

hällskunskap A (områdesbehörighet 16).




Ht 2013Studieperiod: v. 36 2013–v. 03 2014



Sista anmälningsdag: 15 april

statistisKa metoDeR meD R 7,5 Hp

Behöver du kunna utföra och tolka statis-tiska analyser? Den här distanskursen ger dig praktiska färdigheter och en teoretisk bakgrund inom området. Vi går igenom sta-tistikens grunder, och all teori kopplas till praktiska övningar med statistikverktyget R. Eftersom R är ett s.k. open source-verktyg så kan du använda dina kunskaper på vilken arbetsplats som helst. Ledande forskare inom fält som livsvetenskaper, ekonometri och teknologi bidrar med paket till R, vilket gör att R ofta ligger före dyra kommersiella alternativ.Upplägg för distanskursen – läs mer på ki.se/utbildningskatalog.

NiVÅ Grundnivå

HuVuDomRÅDe Ej inom huvudområde

stuDieoRt Ortsoberoende

säRsKiLD beHöRigHet Endast grundläg-

gande behörighet.





Studieform: 50 %, undervisning på olika

tider, distans



8787


Kurser för komplettering till kandidatexamen

Dessa kurser vänder sig till dig som har en äldre yrkesutbildning och vill komplettera till en kandidatexamen.

Kurser som tillkommit efter december 2012 finns på ki.se/utbildningskatalog.

88

exameNsaRbete FöR KaNDiDatexameN i aRbetsteRapi 15 HpKursen syftar till att ge dig som är arbets-

terapeut med en äldre arbetsterapeutut-

bildning en möjlighet att komplettera din

utbildning till en kandidatexamen. Under

denna kurs planeras och genomförs ett

självständigt examensarbete i huvudom-

rådet arbetsterapi under handledning.

Upplägg för distanskursen – läs mer på

ki.se/utbildningskatalog.

NiVÅ Grundnivå

HuVuDomRÅDe Arbetsterapi

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet 165 hp i av-

slutade kurser inom vilka det ska ingå en

avslutad arbetsterapeututbildning. Minst 75

hp ska vara inom huvudområdet arbetstera-

pi varav 15 hp teori och metod på progres-

sionsnivå G2. Dessutom krävs kunskaper i




uRVaL Förtur ges för sökande som VT

2013 genomgått/genomgår kursen Veten-

skaplig teori och metod i arbetsterapi. Reste-

rande sökande meritvärderas genom antal

verksamma år i yrket i intervaller om

2 år. Bifoga tjänstgöringsintyg (anställnings-

bevis och matrikelkort godtas inte).

Ht 2013 Studieperiod: v. 36 2013–v. 03 2014

Studieform: 50 %, dagtid, distans



VeteNsKapLig teoRi oCH metoD i aRbetsteRapi 15 Hp

Kursen syftar till att ge dig som är arbetste-

rapeut med en äldre utbildning möjlighet

att komplettera din utbildning. Kursen är en

förberedelse inför det examensarbete som

ingår i en kandidatexamen. Under kursen

ska du tillägna dig grundläggande kunska-

per om vetenskaplig metodik och utveckla

ett vetenskapligt och kritiskt förhållnings-

sätt. Dessutom ska du kunna ta eget ansvar

för att följa kunskapsutvecklingen inom

ämnesområdet och delta i utvecklings- och

förbättringsarbete. Examensarbete för kan-

didatexamen kommer att utannonseras

HT 2014. Upplägg för distanskursen – läs mer på ki.se/utbildningskatalog.

NiVÅ Grundnivå


stuDieoRt Huddinge



avslutad arbetsterapeututbildning. Dess-

utom krävs kunskaper i svenska och engelska

motsvarande Svenska B och Engelska A med

godkänt betyg. För mer information se sid

110.

uRVaL Antal verksamma år i yrket i in-

tervaller om 2 år. Bifoga tjänstgöringsintyg

(anställningsbevis och matrikelkort godtas

inte).





exameNsaRbete FöR KaNDiDatexameN i bio-meDiCiNsK LaboRatoRieVe-teNsKap 15 Hp Kursen syftar till att ge dig som är biome-dicinsk analytiker med en äldre utbildning en möjlighet att komplettera din utbildning till en kandidatexamen. Under denna kurs planeras och genomförs ett självständigt examensarbete i huvudområdet biomedi-cinsk laboratorievetenskap, under handled-ning.

NiVÅ Grundnivå

HuVuDomRÅDe Biomedicinsk laborato-

rievetenskap

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet 165 hp i avslutade

kurser inom vilka det ska ingå en avslutad

biomedicinsk analytikerutbildning. Minst 75

hp ska vara inom huvudområdet biomedi-

cinsk laboratorievetenskap varav 15 hp teori

och metod på progressionsnivå G2. Dess-




110.

uRVaL Förtur för sökande som under

HT 2013 genomgått/genomgår kursen

Vetenskaplig teori och metod i biomedicinsk

laboratorievetenskap. Resterande sökande

meritvärderas genom antal verksamma år i

yrket i intervaller om 2 år. Bifoga tjänst-

göringsintyg (anställningsbevis och matri-

kelkort godtas inte).





FoR

tsätt

NiN

gsK

uR

seR ko

mpletter

Ing

tIll ka

nD

IDa

teXa

men

89

VeteNsKapLig teoRi oCH metoD i biomeDiCiNsK LaboRatoRieVeteNsKap 15 HpKursen syftar till att ge dig som är biome-

dicinsk analytiker med en äldre utbildning

möjlighet att komplettera din utbild-

ning. Kursen är en förberedelse inför det

examensarbete som ingår i en kandidat-

examen. Under kursen ska du tillägna dig

grundläggande kunskaper om vetenskaplig

metodik och utveckla ett vetenskapligt och

kritiskt förhållningssätt. Dessutom ska du

kunna ta eget ansvar för att följa kunskaps-

utvecklingen inom ämnesområdet och

delta i utvecklings- och förbättringsarbete.



NiVÅ Grundnivå

HuVuDomRÅDe Biomedicinsk laborato-

rievetenskap

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet 150 hp i

avslutade kurser inom vilka det ska ingå

en avslutad biomedicinsk analytikerutbild-

ning. Dessutom krävs kunskaper i svenska

och engelska motsvarande Svenska B och

Engelska A med godkänt betyg. För mer





inte).





exameNsaRbete FöR KaNDiDatexameN i omVÅRDNaD 15 HpKursen syftar till att ge dig som är sjuk-

sköterska med en äldre sjuksköterskeut-

bildning en möjlighet att komplettera din

utbildning till en kandidatexamen. Under

denna kurs planeras och genomförs ett

självständigt examensarbete i huvudområ-

det omvårdnad under handledning.



NiVÅ Grundnivå

HuVuDomRÅDe Omvårdnad

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet 165 hp i avsluta-

de kurser inom vilka det ska ingå en avslu-

tad sjuksköterskeutbildning. Minst 75 hp

ska vara inom huvudområdet omvårdnad

varav 15 hp teori och metod på progres-


svenska och engelska motsvarande Svenska

B och Engelska A med godkänt betyg. För

mer information se sid 110.

uRVaL Förtur för sökande som under

VT 2013 genomgått/genomgår kursen

Vetenskaplig teori och metod i omvårdnad.

Resterande sökande meritvärderas genom

antal verksamma år som legitimerad

sjuksköterska i intervaller om 2 år. Bifoga

tjänstgöringsintyg (anställningsbevis och

matrikelkort godtas inte).

Ht 2013

Studieperiod: v. 36 2013–v. 03 2014




VeteNsKapLig teoRi oCH metoD i omVÅRDNaD 15 Hp

Kursen syftar till att ge dig som är sjukskö-

terska med en äldre utbildning möjlighet

att komplettera din utbildning. Kursen är

en förberedelse inför det examensarbete

som ingår i en kandidatexamen. Under

kursen ska du tillägna dig grundläggande

kunskaper om vetenskaplig metodik och

utveckla ett vetenskapligt och kritiskt

förhållningssätt. Dessutom ska du kunna

ta eget ansvar för att följa kunskapsutveck-

lingen inom ämnesområdet och delta i

utvecklings- och förbättringsarbete. Exa-

mensarbete för kandidatexamen kommer

att utannonseras HT 2014.



NiVÅ Grundnivå


stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet 150 hp i avslu-

tade kurser inom vilka det ska ingå en av-

slutad sjuksköterskeutbildning. Dessutom

krävs kunskaper i svenska och engelska

motsvarande Svenska B och Engelska A

med godkänt betyg. För mer information

se sid 110.




inte).





90

VeteNsKapLig teoRi oCH metoD i optometRi 15 Hp

Kursen syftar till att ge dig som är optiker

med en äldre utbildning möjlighet att

komplettera din utbildning. Kursen är en









förbättringsarbete. Examensarbete för

kandidatexamen kommer att utannonseras

HT2014.



NiVÅ Grundnivå

HuVuDomRÅDe Optometri

stuDieoRt Stockholm

säRsKiLD beHöRigHet 150 hp i avslutade

kurser inom vilka det ska ingå en avslutad

optikerutbildning. Dessutom krävs kun-

skaper i svenska och engelska motsvarande

Svenska B och Engelska A med godkänt





inte).





exameNsaRbete FöR KaNDiDatexameN i sjuKgymNastiK 15 HpKursen syftar till att ge dig som är sjukgym-nast med en äldre sjukgymnastexamen en möjlighet att komplettera din utbildning till en kandidatexamen. Under denna kurs genomförs ett självständigt examensarbete i huvudområdet sjukgymnastik under handledning.Upplägg för distanskursen – läs mer på


NiVÅ Grundnivå

HuVuDomRÅDe Sjukgymnastik

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet 165 hp i avsluta-

de kurser inom vilka det ska ingå en avslu-

tad sjukgymnastutbildning. Minst 75 hp ska

vara inom huvudområdet sjukgymnastik

varav 15 hp teori och metod på progres-





uRVaL Förtur för sökande som under VT

2013 genomgått/genomgår kursen Veten-

skaplig teori och metod i sjukgymnastik. Res-

terande sökande meritvärderas genom antal

verksamma år i yrket i intervaller om 2 år.

Bifoga tjänstgöringsintyg (anställningsbevis

och matrikelkort godtas inte).





VeteNsKapLig teoRi oCH metoD i sjuKgymNastiK 15 Hp

Kursen syftar till att ge dig som är sjukgym-

nast med en äldre utbildning möjlighet att

komplettera din utbildning. Kursen är en









förbättringsarbete. Examensarbete för

kandidatexamen kommer att utannonseras

HT2014.



NiVÅ Grundnivå


stuDieoRt Huddinge



avslutad sjukgymnastutbildning. Dessutom




110.




inte).

Vt 2014 Studieperiod: v. 04 2014–v. 23 2014




91


Kurser för magister- och masterexamen

övriga kurser

Dessa kurser kräver tidigare högskolestudier. Kurser som tillkommit efter december 2012 finns på ki.se/utbildningskatalog.

92

BIOMEDICINSK LABORATORIEVETENSKAP

biosäKeRHet oCH HÅLLbaR utVeCKLiNg pÅ LaboRatoRiet 7,5 HpDenna kurs är för dig som vill fördjupa dig i biosäkerhet och hållbar utveckling. Under kursen får du utveckla dina kunskaper om säker hantering av mikroorganismer och toxiner (biosäkerhet) och hur laborato-rieverksamhet generellt kan bedrivas ur ett långsiktigt hållbart perspektiv, främst avseende att värna om klimat och miljö (hållbar utveckling). Kursen kan vara en del i din magisterutbildning i biomedicinsk laboratorievetenskap.

NiVÅ Avancerad nivå

HuVuDomRÅDe Biomedicinsk

laboratorievetenskap

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet Biomedicinsk

analytikerexamen om 180 hp eller kandi-

datexamen i biomedicinsk laboratorieve-

tenskap, biomedicin, cell- och molekylär-

biologi, kemi eller motsvarande. Dessutom




110.

uRVaL Högskolepoäng (30–285 hp)





exameNsaRbete FöR magisteRexameN i biomeDiCiNsK LaboRa-toRieVeteNsKap 30 HpDenna kurs är för dig som vill göra ett

examensarbete på avancerad nivå som ger

dig möjlighet att ta en magisterexamen i

biomedicinsk laboratorievetenskap.

Under kursen utvecklar du din för-

måga att självständigt planera, genomföra

och redovisa en vetenskaplig studie inom

biomedicinsk laboratorievetenskap. Du

kommer även att utveckla din förmåga att

kritiskt granska, analysera och diskutera

vetenskapliga arbeten.




stuDieoRt Huddinge


analytikerexamen om 180 hp eller kandi-

datexamen i biomedicinsk laboratorieveten-

skap, biomedicin, cell- och molekylärbio-

logi, kemi eller motsvarande. Utöver detta

krävs avslutade kurser omfattande 30 hp

varav minst 15 hp på avancerad nivå.

Dessutom krävs kunskaper i svenska och

engelska motsvarande Svenska B och Engel-

ska A med godkänt betyg. För mer informa-

tion se sid 110.

uRVaL En samlad kvalitativ bedömning av

den sökandes tidigare utbildning, relevanta

yrkes- och/eller forskningserfarenheter samt

motivering för att genomgå utbildningen

(bifoga motiveringsbrev).





LaboRatoRiemeDiCiN 7,5 Hp

Denna kurs är för dig som vill fördjupa dig

inom laboratoriemedicin. Under kursen

får du kunskaper om det laboratorieme-

dicinska områdets funktion i dagens och

morgondagens hälso- och sjukvård. Du

får fördjupa dina kunskaper inom några

moderna laboratoriemetodiker och dess

tillämpningar samt får en koppling till aktu-

ell forskning och utveckling inom området.

Kursen kan vara en del i din magisterutbild-

ning i biomedicinsk laboratorievetenskap.




stuDieoRt Huddinge

Inom följande huvudområden kan magister- eller masterexamen utfärdas efter uppfyllda kursfordringar. Se respektive examensarbete för de krav som gäller för just den examen.

FoR

tsätt

NiN

gsK

uR

seR fÖ

r m

ag

Ister- o

cH

ma

stereX

am

en

93


analytikerexamen om 180 hp eller kandidat-

examen i biomedicinsk laboratorievetenskap,

biomedicin, cell- och molekylärbiologi, kemi

eller motsvarande. Dessutom krävs kun-









LOGOPEDI

exameNsaRbete FöR masteRexameN i Logo-peDi 30 Hp

Under kursens gång ska du, med konsulta-

tiv handledning, genomföra en deskriptiv

eller experimentell studie inkluderande alla

steg i forskningsprocessen. Den genomför-

da studien ska leda till ett manus som skrivs

på engelska. Manuset ska i omfattning och

kvalitet motsvara en publicerbar artikel av-

sedd för en vetenskaplig tidskrift inom det

logopediska verksamhetsfältet. Dessutom

ska du författa en projektplan med den egna

studiens resultat som utgångspunkt.


HuVuDomRÅDe Logopedi

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet Logopedexa-

men om minst 180 hp. Därtill krävs 30 hp

i avslutade kurser inom huvudområdet

logopedi på avancerad nivå samt 60 hp i

avslutade kurser varav 30 hp på avance-

rad nivå inklusive vetenskaplig teori och

metod 7,5 hp. Dessutom krävs kunskaper i






yrkes- och/eller forskningserfarenheter

samt motivering för att genomgå utbild-

ningen (bifoga motiveringsbrev).





tiDig taL- oCH KommuNiKatioNs-utVeCKLiNg ReLateRaD tiLL HöRseLNeDsättNiNg eLLeR aNDRa ogyNNsamma FaKtoReR 7,5 Hp

Denna kurs vänder sig till audionomer, logopeder samt logopedstuderande. Kursen ger dig en teoretisk bakgrund till

typisk tidig tal- och kommunikationsut-

veckling och en genomgång av riskfaktorer

för försenad eller avvikande utveckling,

särskilt hörselnedsättning. Under kursen

kommer metoder för bedömning av tidig

tal- och kommunikationsutveckling gås

igenom och granskas kritiskt. Möjliga

prediktorer för sen eller avvikande tal- och

kommunikationsutveckling kommer också

att behandlas, liksom intervention. Delar

av kursen kommer att ges på engelska.


HuVuDomRÅDe Logopedi

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet Totalt minst 180

hp inom vilka det ska ingå en audionom-

examen. Alternativt 180 hp från logoped-

programmet. Dessutom krävs kunskaper i









MEDICAL MANAGEMENT

LeDaRsKap oCH oRgaNisa-tioNsutVeCKLiNg 1 30 Hp

Den här kursen är till för dig som vill för-stå din egen och andras roller i organisa-tionssammanhang. Du lär dig utveckla din kompetens och identitet som chef/ledare. Kursen belyser och granskar organisatio-ners uppbyggnad och deras förhållande till omvärlden utifrån teorier inom ämnesom-rådet. Ledarskap och organisation inom vård och omsorg behandlas ur ett utveck-lings- och förändringsperspektiv. Kursen vänder sig till dig som har eller planerar att ha chefs- och/eller arbetsledarfunktion inom hälso- och sjukvård, tandvård eller social omsorg.

94


HuVuDomRÅDe Medical management

stuDieoRt Solna

säRsKiLD beHöRigHet Minst 120 hp

inom vilka det ska ingå en kandidat- eller

yrkesexamen inom hälso- och sjukvård,

tandvård eller social omsorg. Därutöver

krävs minst 2 års yrkeserfarenhet inom

nämnda verksamhetsområden (styrks med

tjänstgöringsintyg). Alternativt examen om

minst 180 hp samt minst 2 års yrkeserfa-

renhet med arbetsledande uppgifter inom

hälso- och sjukvård, tandvård eller social

omsorg (styrks med tjänstgöringsintyg).




tion se sid 110.






LeDaRsKap oCH oRgaNisa-tioNsutVeCKLiNg 2 – magisteRexameN i meDi-CaL maNagemeNt 30 Hp Kursen vänder sig till dig som har gått kur-sen Ledarskap och organisationsutveckling 1 och som vill fördjupa dig ytterligare inom medical management. Utöver ett examens-arbete för magisterexamen ger kursen dig en ämnesfördjupning genom ökad tyngd-punkt på teorianknytning.

Kursen ger dig också ökad kunskap om

organisationers dynamiska processer och

personlig ledarutveckling.


HuVuDomRÅDe Medical management

stuDieoRt Solna

säRsKiLD beHöRigHet Yrkes- eller

kandidatexamen om minst 180 hp. Därtill

krävs kursen Ledarskap och organisations-

utveckling 1 (30 hp) på avancerad nivå, eller

motsvarande. Utöver detta krävs minst 2 års

yrkeserfarenhet inom hälso- och sjukvård,

tandvård eller social omsorg (styrks med

tjänstgöringsintyg). Dessutom krävs kun-













ODONTOLOGI

exameNsaRbete FöR magisteRexameN i oDoNtoLogisK pRoFyLaKtiK 30 HpDenna kurs bygger på de kunskaper du har

från kursen Vetenskapsteori och forsknings-

metodik inom odontologi och syftar till att

du ska genomföra ett examensarbete på

avancerad nivå. Du kommer att ta fram en

forskningsplan inom ett begränsat område

och utifrån denna genomföra en vetenskaplig

studie med alla dess delar. Resultatet av stu-

dien presenteras som en vetenskaplig artikel.


HuVuDomRÅDe Odontologisk profylaktik

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet Kandidatexamen

i odontologisk profylaktik samt kursen

Vetenskapsteori och forskningsmetodik inom

odontologi, 15 hp eller motsvarande. Därtill

krävs ytterligare 15 hp i avslutade kurser.




tion se sid 110.



yrkes- och/eller forskningserfarenheter.





exameNsaRbete FöR magisteRexameN i taNDteKNiK 30 Hp

Denna kurs bygger på de kunskaper du har från kursen Vetenskapsteori och forsknings-metodik inom odontologi och syftar till att du ska genomföra ett examensarbete på avancerad nivå. Du kommer att ta fram en forskningsplan inom ett begränsat område och utifrån denna genomföra en vetenskap-lig studie med alla dess delar. Resultatet av studien presenteras som en vetenskaplig artikel.

FoR

tsätt

NiN

gsK

uR

seR fÖ

r m

ag

Ister- o

cH

ma

stereX

am

en

95


HuVuDomRÅDe Tandteknik

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet Tandtekniker-

examen om 180 hp samt kursen Vetenskaps-

teori och forskningsmetodik inom odontologi,

15 hp eller motsvarande. Därtill krävs ytterli-

gare 15 hp i avslutade kurser. Dessutom krävs

kunskaper i svenska och engelska motsvaran-

de Svenska B och Engelska A med godkänt









exameNsaRbete FöR masteRexameN i oDoNtoLogi 30 HpDenna kurs bygger på de kunskaper du har

från kursen Vetenskapsteori och forsknings-

metodik inom odontologi och syftar till att

du ska genomföra ett examensarbete på

avancerad nivå. Du kommer att ta fram

en forskningsplan inom ett begränsat

område och utifrån denna genomföra en

vetenskaplig studie med alla dess delar.

Resultatet av studien presenteras som en

vetenskaplig artikel.


HuVuDomRÅDe Odontologi

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet Tandläkarexamen

om minst 180 hp. Därtill krävs 30 hp i avslu-

tade kurser inom huvudområdet odontologi

på avancerad nivå inklusive kursen Veten-

skapsteori och forskningsmetodik inom odon-

tologi, 15 hp eller motsvarande. Utöver detta

krävs 60 hp i avslutade kurser varav 30 hp på

avancerad nivå. Dessutom krävs kunskaper i











VeteNsKapsteoRi oCH FoRsKNiNgsmetoDiK iNom oDoNtoLogi 15 HpDenna kurs är första delen för dig som

tänkt läsa till en magisterexamen i tandtek-

nik eller odontologisk profylaktik, eller vill

ta en masterexamen i odontologi. Kursen

ger dig möjlighet att ytterligare utveckla din

förmåga att analysera och kritiskt granska

odontologisk forskning. Du kommer att

få de kunskaper du behöver i vetenskaps-

teori och forskningsmetodik för att kunna

genomföra ett examensarbete inom ditt

huvudområde på avancerad nivå. Kursen

tar även upp forskningsetiska frågeställ-

ningar och då den riktar sig till alla tre

yrkeskategorierna syftar den också till att

öka din kunskap om aktuell forskning

inom odontologins olika delar. Beroende

på din utbildningsbakgrund kan du behöva

komplettera med ytterligare kurser innan

du påbörjar examensarbetet (se respektive

kurs).


HuVuDomRÅDe Odontologi

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet Yrkes- eller kan-

didatexamen om minst 180 högskolepoäng

inom odontologi, odontologisk profylaktik

eller tandteknik. Dessutom krävs kunska-

per i svenska och engelska motsvarande




den sökandes tidigare utbildning, relevant

yrkes- och/eller forskningserfarenhet samt

motivering för att genomgå utbildningen.





OMVåRDNAD

exameNsaRbete FöR magisteRexameN i omVÅRDNaD 15 HpKursen syftar till att ge dig som specialist-

sjuksköterska en möjlighet att komplettera

din utbildning till en magisterexamen. Du

ska genomföra och redovisa ett självstän-

digt vetenskapligt arbete i omvårdnad.





stuDieoRt Huddinge

96

säRsKiLD beHöRigHet Sjuksköterske-

examen om minst 180 hp eller kandidat-

examen med huvudområdet omvårdnad.

Därtill krävs 15 hp i avslutade kurser inom

huvudområdet omvårdnad på avancerad

nivå samt 30 hp i avslutade kurser varav 7,5

hp i vetenskaplig teori och metod på avan-

cerad nivå samt ytterligare minst 7,5 hp på

avancerad nivå. Dessutom krävs kunskaper i













omVÅRDNaD ViD aLLeRgi oCH aNNaN öVeRKäNsLigHet 1 15 Hp

Kursen har fokus på diagnostik, omvårdnad och behandling av astma och allergisjuk-domar hos barn och vuxna. Målet är att du efter avslutad kurs ska ha goda teoretiska och praktiska kunskaper inom astma och allergisjukdomars förekomst och möjlighe-ter till prevention, spirometriundersökning-ar, pricktest, dokumentation, behandling av astma och allergisjukdom, patientut-bildning och rökavvänjning. Praktiska övningar, föreläsningar och falldiskussioner utgör viktiga moment i kursen.



stuDieoRt Stockholm


inom vilka det ska ingå en sjuksköterske-

examen. Dessutom krävs kunskaper i svenska









RADIOGRAFI

VeteNsKapsteoRi oCH FoRsKNiNgsmetoDiK iNom RaDiogRaFi 7,5 Hp

Denna kurs riktar sig till dig som avser

att senare ansöka om magisterexamen i

radiografi. Kursen ger dig möjlighet att yt-

terligare utveckla din förmåga att analysera

och kritiskt granska radiografisk forsk-

ning. Kursens syfte är att du ska fördjupa

dina kunskaper inom vetenskapsteori och

forskningsmetodik för att kunna genomföra

ett examensarbete inom ditt huvudområde

på avancerad nivå. Kursen tar även upp

forskningsetiska frågeställningar och syftar

också till att öka dina kunskaper om aktuell

forskning inom radiografins olika delar.

Examensarbete för magisterexamen kom-

mer att utannonseras HT 2014.




HuVuDomRÅDe Radiografi

stuDieoRt Huddinge


didatexamen om minst 180 högskolepoäng

inom radiografi. Dessutom krävs kunskaper

i svenska och engelska motsvarande Svenska



uRVaL Förtur för sökande som genomgått

någon av kurserna Bild och funktion, Da-

tortomografi, Magnetisk resonanstomografi,

Nuklearmedicin eller Pediatrisk radiologi

(30 hp). Resterande sökande meritvärderas

genom antal högskolepoäng (30–285 hp).



tider, distans



VisuaLiseRiNg aV biLD-giVaNDe DiagNostisKa metoDeR – ett KLiNisKt peRspeKtiV 7,5 HpMänniskan har en fantastisk förmåga att

avläsa bilder. Inom medicinen är bilden

central och undersökningsmetoder som

tidigare producerade enskilda bilder kan

idag producera tusentals eller fler. Idag

inkluderas inte bara morfologi utan också

fysiologiska processer. Under kursen kom-

mer du att lära dig om nya sätt att visuali-

sera och presentera undersökningsresultat.

Du kommer också att få lära dig mer om

perception, möjligheter, hinder och risker

vid dessa nya sätt att illustrera undersök-

ningsmaterial.



FoR

tsätt

NiN

gsK

uR

seR fÖ

r m

ag

Ister- o

cH

ma

stereX

am

en ö

VR

iga

Ku

RseR

97


HuVuDomRÅDe Radiografi

stuDieoRt Huddinge


inom vilka det ska ingå en röntgensjuk-

sköterskeexamen eller en biomedicinsk

analytikerexamen från utbildning med

inriktning klinisk fysiologi. Alternativt an-

nan yrkes- eller kandidatexamen samt 1 års

yrkeslivserfarenhet från röntgenavdelning

(styrks med tjänstgöringsintyg). Dessutom

krävs kunskaper i svenska och engelska mot-

svarande Svenska B och Engelska A med god-

känt betyg. För mer information se sid 110.

uRVaL Förtur för sökande som genomgått

någon av kurserna Bild och funktion, Da-

tortomografi, Magnetisk resonanstomografi,

Nuklearmedicin eller Pediatrisk radiologi

(30 hp). Resterande sökande meritvärderas

genom antal högskolepoäng (30–285 hp).





öVRIGA KURSER

aKtiVitetsVeteNsKap 1 15 HpKursen riktar sig till dig som arbetar som

arbetsterapeut, och ger dig fördjupad

kunskap och förståelse inom området

aktivitetsvetenskap. Kursen behandlar

ursprunget till disciplinen, dess relation

till arbetsterapi och aktivitetsinriktad

intervention samt viktiga koncept inom

aktivitetsvetenskap. Kursen syftar till att

utveckla din förmåga att göra en teoretisk

analys inom ett specifikt område av aktivi-

tetsvetenskap.





stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet Kandidatexamen i

arbetsterapi. Alternativt arbetsterapeutexamen

om minst 180 hp varav/samt minst 15 hp i

vetenskaplig teori och metod och/eller examens-

arbete. Dessutom krävs kunskaper i svenska









att möta oCH aRbeta meD soRg 7,5 Hp

Kursens mål är att ge dig ökad förståelse för sorg ur ett psykologiskt, kulturellt och teologiskt perspektiv. I kursen studerar vi olika teorier om sorgeprocessen som kan ge den kunskap som behövs för att bättre kunna bemöta sörjande samt för att kunna bedöma när man bör rekommendera behandling. Du ges möjlighet att reflektera över hur egna och andras attityder, normer och värderingar som påverkar mötet med människor i sorg.



stuDieoRt Stockholm


inom vilka det ska ingå en yrkes- eller

kandidatexamen inom hälso- och sjukvård

eller en socionomexamen. Alternativt slut-

förd utbildning till präst. Utöver detta krävs

att den sökande arbetar i verksamhet där den

sökande möter människor i sorg. Dessutom

krävs kunskaper i svenska och engelska mot-








aVaNCeRaD KuRs i immuNoLogi, iNFeKtioNs- oCH tumöRbioLogi 30 Hp

aDvanceD coUrse In ImmUne, InfectIon anD tUmoUr BIologY

Kursen är för dig med intresse av im-munologi, infektions- eller tumörbio-logi. Kursen tillåter dig att använda dina teoretiska kunskaper i en forskningsmiljö och innebär experimentella studier i en etablerad forskningsgrupp. Kursen består av seminarier och praktiska moment på ett laboratorium vilket examineras genom skriftlig och muntlig presentation.


HuVuDomRÅDe Biomedicin

stuDieoRt Solna


huvudsakligen inom naturvetenskap/

medicin, varav 90 högskolepoäng inom ett

av följande ämnen biomedicin, biokemi,

98

medicin eller molekylärbiologi. Dessutom

krävs kunskaper i engelska motsvarande

Engelska B/Engelska 6 med godkänt betyg.










aVaNCeRaD KuRs i NeuRo-VeteNsKap 30 Hp

aDvanceD coUrse In neUroscIence

Denna avancerade kurs i neurovetenskap

ger en god kunskapsbas inom viktiga

discipliner inom neuroområdet: human

neuroanatomi, kognitiv neurovetenskap,

neuronala kretsar, neurogenetik, neurod-

egenerativa, neuroinflammatoriska, och

neuroutvecklingssjukdomar. Kursen består

av sex stycken veckolånga teorimoment följt

av ett 14 veckors projektarbete på laborato-

rium. Kursen organiseras av The Faculty for

Neuroscience Education vid KI, som inte

har möjlighet att inrätta stipendier.



stuDieoRt Solna


i medicin, biomedicin, odontologi, eller

naturvetenskap (biologi, kemi, biokemi),

eller tekniska utbildningar (bioteknik eller

biomedicinsk teknik). Av dessa 210 hp krävs

minst 7,5 högskolepoäng i neuroveten-

skap. Dessutom krävs kunskaper i engelska

motsvarande Engelska B/Engelska 6 med

godkänt betyg.










aVaNCeRaD KuRs i stam-CeLLsbioLogi oCH RegeNe-RatiV meDiCiN 30 Hp

aDvanceD coUrse In stem cell BIologY anD regeneratIve meDIcIne

Kursen ger baskunskaper om stamceller, medicinsk användning av cellterapi och kun-skaper i praktiska metoder. Kursen tar upp translationell forskning från laboratoriet till klinisk verksamhet. Kursen består av föreläs-ningar, seminarier, diskussioner och övningar samt ett forskningsprojekt eller en uppsats.Kursen organiseras av forskarskolan DBRM Research School (www.dbrm.se). Forskar- skolan har inte möjlighet att inrätta stipendier.



stuDieoRt Solna


i medicin, biomedicin, odontologi, eller

naturvetenskap (biologi, kemi, biokemi),

eller medicinskt profilerade tekniska utbild-

ningar (bioteknik eller biomedicinsk tek-

nik). Dessutom krävs kunskaper i engelska


godkänt betyg.










beDömNiNg aV gÅNgFuNK-tioN Hos baRN oCH VuxNa meD FuNKtioNsNeDsätt-NiNg 7,5 HpSyftet med kursen är att öka kunskapen

rörande bedömning av gångfunktion hos

barn, ungdomar och vuxna med funktions-

nedsättning. Du ges möjlighet att utveckla

din förmåga att analysera funktionsnedsätt-

ningens påverkan på gången samt att kunna

motivera behandlingsförslag avseende

gångfunktionen. Efter avslutad kurs ska du

kunna göra en bedömning av gångförmå-

gan med hjälp av relevanta metoder och be-

dömningsinstrument samt kunna analysera

faktorer som påverkar gångförmågan.



stuDieoRt Solna


inom vilka det ska ingå en sjukgymnast-,

läkar-, ortopedingenjörs- eller idrottslä-

rarexamen. Alternativt en kandidatexamen

FoR

tsätt

NiN

gsK

uR

seR Ö

vr

Iga

99

i podiatri. Dessutom krävs kunskaper i




uRVaL Högskolepoäng (30-285 hp)





Diabetes – ett HeLHets-peRspeKtiV 15 Hp

Kursen riktar sig till vårdpersonal och medicinsk personal som i sitt arbete kom-mer i kontakt med patienter med diabetes. Kursen ger inblick i sjukdomens historik och epidemiologi, samt behandlar områ-den som etiologi, patogenes, betacellsdys-funktion, mekanismer för insulinresistens, terapeutiska och diagnostiska möjligheter, framtidsutsikter beträffande prevalens och incidens av diabetes regionalt, samt dess komplikationer och nya behandlingsfor-mer.



stuDieoRt Stockholm


inom vilka det ska ingå en sjuksköterskeexa-

men, apotekarexamen, receptarieexamen

eller dietistexamen. Alternativt 150 hp från

sjuksköterske- eller läkarprogrammet. Dess

utom krävs kunskaper i svenska och engel-

ska motsvarande Svenska B och Engelska A


se sid 110.






eFFeKtiVt pÅVeRKaNs- aRbete i styReLseR oCH KommittéeR 7,5 Hp

Vill du få verktyg för att kunna påverka? Vill du öka din kunskap och förståelse om påverkansarbete och lobbying inom före-tag, organisationer och samhället i stort? I så fall är detta en kurs för dig! Kursen tar upp både universitetsorienterad och externt fokuserad lobbying för att försöka påverka beslut. Du kommer att lära dig metoder för argumentation och opini-onsbildning samt hur åsikter formas och uttrycks. Efter kursen kommer du att effek-tivt kunna påverka just din fråga.


HuVuDomRÅDe Bioentreprenörskap

stuDieoRt Solna


inom hälso- och sjukvård. Dessutom krävs

kunskaper i svenska och engelska motsva-

rande Svenska B och Engelska A med god-




Studieform: 25 %, kvällstid



eViDeNs oCH impLemeN-teRiNg i HäLso- oCH sjuKVÅRD 15 Hp

Kursen kommer att ge dig fördjupad kun-

skap om evidens, granskning av evidens

och metoder för att kunna planera och

implementera åtgärder, samt kunskaper i

hur man utvärderar resultatet. Betydelsen

av vårdkultur, ledarskap och utvärderings-

system kommer att behandlas. Denna

kunskap underlättar för dig som vill sä-

kerställa en evidensbaserad praktik på din

arbetsplats. Du arbetar självständigt och i

interprofessionellt sammansatta grupper.


HuVuDomRÅDe Klinisk medicinsk

vetenskap

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet Kandidatexa-

men inom hälso- och sjukvård alternativt

socionomexamen. Alternativt yrkesexamen

om minst 180 högskolepoäng inom hälso-

och sjukvård eller idrottslärarexamen om

minst 180 högskolepoäng. Utöver detta

krävs minst 15 högskolepoäng i vetenskap-

lig teori och metod. Dessutom krävs kun-









100

FoLKHäLsoNutRitioN i eu 7,5 Hp

eU BasIcs In pUBlIc HealtH nUtrItIon

Kursen vänder sig till dig som arbetar eller

har som ambition att arbeta med hälso-

främjande arbete inom området kost och

fysisk aktivitet. Kursen är utformad för

att ge kunskap om EU och hur du söker

EU-medel för projekt. Den behandlar EU:s

struktur, dess organ för folkhälsoarbete

och utformning av folkhälsopolitik. Under

intensivdelen (10 obligatoriska dagar vid

Lithuanian University of Health Sciences,

LUHS, i Litauen) träffar du lärare från flera

universitet inom EU och tjänstemän från

WHO och Europeiska kommissionen.




HuVuDomRÅDe Folkhälsovetenskap

stuDieoRt Ortsoberoende

säRsKiLD beHöRigHet Totalt minst

120 hp inom hälso- och sjukvård, nutri-

tion, idrott, medicin eller naturvetenskap.

Dessutom krävs kunskaper i engelska


godkänt betyg.


sommaR 2013Studieperiod: v. 30 2013–v. 34 2013

Studieform: 100 %, distans


Sista anmälningsdag: 15 mars

FRÅN FoRsKNiNg tiLL FöRe-tagaNDe – KoNCept iNom bioteKNoLogi 7,5 Hp

from scIence to BUsIness – concepts In BIotecHnologY

Är du intresserad av entreprenörskap och innovation? Vill du lära dig mer? Denna kurs ger en översikt över utvecklingen och ledningen av företag inom life science sektorn med fokus på kommersialisering av idéer och forskningsbaserade upptäckter. Du möter föreläsare med teoretiska och praktiska erfarenheter av att starta, driva och utveckla forskningsbaserade företag. Kompetens är nyckeln till framtiden för svensk life science. Vill du vara med och förändra?



stuDieoRt Solna

säRsKiLD beHöRigHet Minst 120 hp.



godkänt betyg.






FRÅN iDé tiLL tjäNste- FöRetagaNDe – HäLso- oCH sjuKVÅRD i FöRVaNDLiNg 7,5 Hp

from IDea to servIce BUsIness – transformIng HealtH care

Visste du att tjänstesektorn är den snabbast växande branschen i Sverige? Idéer uppstår inom alla vetenskapsområden och att en idé inte kan patenteras betyder inte att den inte kan kommersialiseras. Tjänsteföretag förbättrar vården och stödjer utvecklingen av nya läkemedel och medicintekniska produkter. I den här kursen träffar och in-teragerar du med riktiga entreprenörer, lär dig om finansiering, affärsplaner och får en översikt över tjänsteutvecklingsprocessen.



stuDieoRt Solna

säRsKiLD beHöRigHet Minst 120 hp.



godkänt betyg.






FoR

tsätt

NiN

gsK

uR

seR Ö

vr

Iga

101

FöRbättRiNgsKuNsKap – utVeCKLiNg, NytäNKaNDe oCH iNNoVatioNeR 7,5 HpHälso- och sjukvården är i behov av ett strukturerat förändringsarbete i syfte att åstadkomma förnyelse och anpassa verksamheten efter ständigt förändrade förutsättningar. Det kunskapsområde som beskriver förmågan att förändra kallas för-bättringskunskap (profound knowledge). Kursen kommer att fokusera vid fem olika teman: perspektiv på förbättringskunskap och förändringsarbete; modeller, meto-der och verktyg för förbättringskunskap; kreativa arbets- och mötesformer och strategier för omvärldsanalys; förändrings-psykologi, samt ledar- och handledarrollen för lärande i förändring.

NiVÅ Avancerad


stuDieoRt Huddinge


inom hälso- och sjukvård. Dessutom krävs









gRuNDLäggaNDe NäRiNgsFysioLogi 7,5 Hp

Detta är en kurs för dig som vill öka din kunskap om kost och näringsämnen för att kunna ge råd om kosthållning på veten-skaplig grund, motivera dessa ur närings-synpunkt samt ge lämpliga alternativ. Energigivande näringsämnen, vitaminer, mineraler och antioxidanter tas upp i fö-reläsningar med efterföljande diskussioner om riskgrupper, bristsymptom, kostkällor, tillskott och miljöpåverkan. Upplägg för distanskursen – läs mer på ki.se/utbildningskatalog. NiVÅ Grundnivå


stuDieoRt Huddinge


inom hälso- och sjukvård, medicin,

folkhälsovetenskap eller idrott. Dessutom


motsvarande Svenska B och Engelska A


se sid 110.




tider, distans



HäLsa oCH oHäLsa uR ett geNuspeRspeKtiV 7,5 Hp

Genusmedicin är en relativt ny vetenskap om biologiska och sociokulturella skillna-der mellan kvinnor och män vid hälsa och ohälsa. Vid många sjukdomar och skador föreligger skillnader mellan könen vad gäller uppkomstmekanismer, förekomst, behandling och prognos. Konsekvenser för hälsa, sjukdom, vård och rehabilitering kommer att diskuteras. Generella såväl som professionsspecifika ämnen kommer att illustreras för att öka förståelsen mellan olika aktörer inom hälso- och sjukvården. Upplägg för distanskursen – läs mer på ki.se/utbildningskatalog.



stuDieoRt Solna


inom hälso- och sjukvård eller omsorg. Dess-

utom krävs kunskaper i svenska och engel-

ska motsvarande Svenska B och Engelska A


se sid 110.



Studieform: 25 %, kvällstid, distans



102

HögsKoLepeDagogiK FöR LäRaRe oCH HaNDLeDaRe i VeRKsamHetsFöRLagD utbiLDNiNg 7,5 HpKursen anordnas av Centrum för klinisk utbildning (CKU) och har som mål att ge pedagogisk kompetens samt att stimu-lera till ett reflekterande och akademiskt förhållningssätt till högskolestudenters lärande i verksamhetsförlagd utbildning. Kursen fokuserar på studenters lärande, den professionella läraren och handledaren samt på förutsättningar för målstyrd undervis-ning, bedömning och examination. Delar av kursen genomförs via lärplattform varför tillgång till dator med internetuppkoppling krävs. Kursen vänder sig till dig som har ett pågående utbildningsuppdrag.


HuVuDomRÅDe Medicinsk pedagogik

stuDieoRt Huddinge


didatexamen om minst 180 hp inom hälso-

och sjukvård. Dessutom krävs kunskaper i













iDRottsmeDiCiN oCH iDRottsVeteNsKapLig metoDiK 30 HpSyftet med kursen är att ge dig fördjupade

kunskaper i idrottsmedicin baserade på

traumatologi, rehabilitering, fysiologi,

psykologi och allmän idrottsmedicin, samt

kunskaper om prevention av idrottsskador.

Kursen ger också en inblick i aktuell forsk-

ning samt lägger grunden för, och stimule-

rar till, idrottsmedicinsk forskning.





stuDieoRt Stockholm



kandidatexamen inom hälso- och sjukvård,

idrott och träning eller en idrottslärarexa-

men. Alternativt minst 240 hp från läkar-










KaRDioVasKuLäR DiagNos-tiK meD KLiNisK tiLLämpNiNg 7,5 Hp

Kursen ger såväl en grundläggande som en fördjupande kunskap inom kardiovas-kulär diagnostik och omfattar diagnostik med EKG, arbetsprov, Myocardscint och ultraljud av såväl hjärta som kärl. Undervis-ningen bedrivs i form av föreläsningar, var-vat med praktiska övningar och seminarier kring fall och svarsskrivning. Kursen riktar sig till biomedicinska analytiker men även till dig som är sjuksköterska eller läkare. För dig med en bakgrund som biomedicinsk analytiker är kursen lämplig att använda som en del i din magisterutbildning i bio-medicinsk laboratorievetenskap.



stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet Minst 120 poäng

inom vilka det ska ingå en biomedicinsk

analytikerexamen från utbildning med

inriktning klinisk fysiologi eller en sjukskö-

terskeexamen. Alternativt 120 hp från läkar-










FoR

tsätt

NiN

gsK

uR

seR Ö

vr

Iga

103

KRoppssammaNsättNiNg oCH sjuKDomstiLLstÅND 7,5 Hp

Kursen ger dig teoretiska och praktiska färdigheter kring hur kroppens samman-sättning påverkas av olika sjukdomstill-stånd och hur detta kan utvärderas. Kursen tar upp hur kroppens sammansättning av muskler, vatten och fettväv påverkas av inaktivitet, fysisk aktivitet, träning, viktuppgång och viktförlust, samt hur den förändras ur ett livsperspektiv. Kursen omfattar också metoder för att bedöma och utvärdera kroppssammansättning hos olika patientgrupper. Du får även kunskaper om sarkopeni (ålders- och sjukdomsrelaterad förlust av muskelstyrka och muskelmassa). Upplägg för distanskursen – läs mer på ki.se/utbildningskatalog.



vetenskap

stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet Minst 120

hp inom vilka det ska ingå en yrkes- el-

ler kandidatexamen inom hälso- och

sjukvård, nutrition eller idrottslärarexa-

men. Dessutom krävs kunskaper i svenska









KVaLitet oCH KVaLitets-utVeCKLiNg 7,5 Hp

Denna kurs är för dig som vill fördjupa dig i ämnet kvalitet, kvalitetsutveckling och le-darskap samt tillämpa denna kunskap inom det egna kompetensområdet. Under kursen får du fördjupa dina kunskaper i ämnet kvalitet och kvalitetsarbete samt ledar-skapets vikt och roll i detta arbete. Du får kunskaper om olika verktyg för att kunna arbeta kvalitetsutveckling och du får även tillämpa något/några av dessa verktyg för att göra en kvalitetsanalys av en för dig relevant verksamhet inom hälso- och sjukvården. Detta ger dig förmågan att strukturerat kunna arbeta med kvalitetsutvecklande åt-gärder i syfte att höja kvaliteten och minska kostnader. För dig med en bakgrund som biomedicinsk analytiker är kursen lämplig att använda som en del i din magisterutbild-ning i biomedicinsk laboratorievetenskap.



stuDieoRt Huddinge


analytikerexamen eller annan yrkesexamen

med inriktning mot hälso- och sjukvård

om minst 180 hp eller kandidatexamen

inom medicin, biomedicin, biomedicinsk

laboratorievetenskap, cell- och molekylärbio-

logi, kemi, eller motsvarande. Dessutom krävs

kunskaper i svenska och engelska mot-








meDiCiNsK aKupuNKtuR 15 Hp

Kursen ger dig som legitimerad yrkesut-övare inom hälso- och sjukvården grundläg-gande kunskaper i medicinsk akupunktur för behandling vid akuta och långvariga smärttillstånd. Utbildning sker i överensstäm-melse med rådande evidens och beprövad erfarenhet. Behandling sker utifrån fysiologis-ka principer varför utbildningens tyngdpunkt ligger på förståelse av smärt- och akupunktur-fysiologi. En stor del av undervisningen utgörs av praktisk tillämpning i form av stickpraktik. Ett skriftligt fördjupningsarbete ingår i kursen.



vetenskap

stuDieoRt Huddinge


och en av Socialstyrelsen utfärdad legiti-

mation som sjukgymnast, sjuksköterska,

arbetsterapeut, läkare eller tandläkare.

Alternativt en av Socialstyrelsen utfärdad

legitimation som naprapat eller kiroprak-

tor. Dessutom krävs kunskaper i svenska













104

NatuRLäKemeDeL 7,5 Hp

Två av fem svenskar använder växtpreparat

av något slag, bland annat naturläkemedel.

Trots terapeutiska effekter och risker med

denna användning saknar majoriteten av

vårdpersonal utbildning inom detta om-

råde. Denna kurs ger dig kliniskt relevant

kunskap om de vanligast förekommande

växtpreparaten ur ett farmakologiskt per-

spektiv gällande säkerhet, effektivitet och

kvalitet, samt från ett konsumentperspektiv

med fokus på hur dessa preparat används i

olika sammanhang och kulturer.



NiVÅ Grundnivå


stuDieoRt Solna

säRsKiLD beHöRigHet 90 hp inom hälso-

och sjukvård, medicin eller farmaci. Dess-




110.






poDiatRisK uNDeRsöKNiNg oCH beHaNDLiNg aV sKaDoR oCH DysFuNKtioN i Fot oCH FotLeD 7,5 HpKursen syftar till att ge dig fördjupade

kunskaper och praktiska färdigheter för

undersökning och behandling av muskulo-

skelettala skador och dysfunktion i foten

och fotleden. Du får en ökad kunskap om

fotens biomekanik vilket kan användas i

den kliniska vardagen. Behandlingsmetoder

som ingår i kursen är bland annat fotorto-

ser och mobiliseringstekniker. På kursens

träffar övas de praktiska momenten under

handledning.



NiVÅ Grundnivå


stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet Yrkesexamen

inom hälso- och sjukvård eller 60 hp i

huvudområdet podiatri. Alternativt slutförd

utbildning som naprapat, kiropraktor eller

ortopedingenjör. Även fotterapeuter med

utbildning om minst 1,5 år från YH eller

KY är behöriga. Dessutom krävs kunskaper i







tider, distans



pRojeKtLeDNiNg oCH pRojeKt som aRbetsFoRm 7,5 Hp

Denna kurs är för dig som vill fördjupa dig i projektet som arbetsform och projektled-ning för att kunna delta i och leda olika typer av utvecklings- och förändringspro-jekt inom det egna kompetensområdet. Under kursen får du kunskaper om under vilka förutsättningar projektet är en lämplig arbetsform, hur man arbetar i projekt och kring projektledning. Du utvecklar din förmåga att kritiskt analysera genomförda projekt och får även tillämpa dina kunska-per som projektledare i ett projekt inom med inriktning mot hälso- och sjukvården. För dig med en bakgrund som biomedi-cinsk analytiker är kursen lämplig att an-vända som en del i din magisterutbildning i biomedicinsk laboratorievetenskap.



stuDieoRt Huddinge


analytikerexamen om eller annan yrkesexa-

men med inriktning mot hälso- och sjuk-

vård om minst 180 hp eller kandidatexamen

inom medicin, biomedicin, biomedicinsk

laboratorievetenskap, cell- och molekylär-

biologi, kemi, eller motsvarande. Dessutom




110.






FoR

tsätt

NiN

gsK

uR

seR Ö

vr

Iga

105

sjuKgymNastiK meD iNRiKtNiNg mot NeuRo- LogisK sjuKDom/sKaDa 15 HpKursen syftar till att ge dig fördjupade kun-skaper och färdigheter gällande sjukgym-nastiska bedömnings-, behandlings- och utvärderingsmetoder för patienter med neurologisk sjukdom eller skada. Kursen tar upp nervsystemets funktion, sjukgym-nastik vid stroke och andra hjärnskador, multipel skleros, Parkinsons sjukdom, perifera pareser, muskelsjukdomar och ryggmärgsskador. Upplägg för distanskursen – läs mer på ki.se/utbildningskatalog.



stuDieoRt Huddinge

säRsKiLD beHöRigHet Sjukgymnast-

examen om 180 hp eller kandidatexamen i

sjukgymnastik. Dessutom krävs kunskaper

i svenska och engelska motsvarande Svenska








sjuKVÅRDs- oCH NäRiNgs-LiVsmaNagemeNt FöR bLiVaNDe LäKaRe, DeL 2 15 HpSjukvården och den biomedicinska

industrin verkar under alltmer komplexa

förhållanden varför ökad kunskap och för-

måga inom management och ledarskap för

blivande läkare blir allt mer betydelsefullt.

Del 2 på detta tema är en projektfokuserad

kurs där du kommer att få tillgång till en

projektplats och kontinuerlig handledning

inom ämnesrelaterad forskning, offentlig

och privat hälso- och sjukvård, biome-

dicinsk industri samt statliga verk och

myndigheter. Ett antal av dessa projektpla-

ceringar är utanför Sverige för att bredda

studentens internationella verksamhet och

nätverksbyggande.

NiVÅ Avancerad nivå HuVuDomRÅDe Ej inom huvudområde

stuDieoRt Solna

säRsKiLD beHöRigHet 120 hp från

läkarprogrammet samt kursen Sjukvårds-

och näringslivsmanagement för blivande

läkare, del 1. Dessutom krävs kunskaper i





sommaR 2013Studieperiod: v. 26 2013–v. 35 2013



Sista anmälningsdag: 15 mars

äLDRes HäLsa 15 Hp

Andelen äldre ökar i befolkningen och gedigna kunskaper krävs av vård- och rehabiliteringspersonal för att åstadkomma optimal funktion och livskvalitet hos äldre människor. Syftet med kursen är att ge dig ett tvärvetenskapligt perspektiv på preven-tiva och rehabiliterande insatser för äldre. Kursen fokuserar på normalt åldrande, på vanligt förekommande sjukdomar och därav följande funktionshinder, och på den komplexitet som kan uppstå då en individ drabbas av flera hälsoproblem.Upplägg för distanskursen – läs mer på




vetenskap

stuDieoRt Huddinge



kandidatexamen inom hälso- och sjukvård

eller en socionomexamen. Dessutom krävs









106

Hej student! Vad har du för pluggtips?

”Repetera mycket, det nöter in kunskapen. När jag pluggar brukar jag skriva stödord och göra om strukturer ibland. Det här är min favorithörna på campus när jag pluggar. Man sitter bekvämt och kan ta 5–10 minuters mikropauser och bara sitta och kolla på människor som går förbi. Och sen jazz i lurarna! Louis Armstrong funkar bra att plugga till.”

alexander, biomedicinprogrammet

107

aNmäLNiNgsiNFoRmatioN

Här hittar du viktig information och regler som gäller din anmälan.

Se även ki.se/antagning.

Kontakt:Har du frågor om anmälan och antagning i allmänhet kan du ta del av informationen på antagning.se och ki.se. Du kan också ringa Antagningsservice på telefon 0771-55 07 20 eller använda e-postformuläret på antagning.se. Har du mer specifika frågor om antagning, urval samt alternativt urval till Karolinska Institutets utbildningar, ring Antagningsgruppen på KI, telefon 08-524 862 50 (mån–fre kl. 9.30–11.30).

108

Behörighet

Grundläggande behörighet – för utbildningar på grundnivåGrundläggande behörighet, för utbildningar som påbörjas på

grundnivå, har du som uppfyller något av villkoren nedan:

svensk förutbildningGymnasieskola och gymnasial vuxenutbildningFör att uppfylla kraven för grundläggande behörighet krävs att du har:

• ettslutbetygfrånettfullständigtnationelltellerspecialutformat

program i gymnasieskolan eller ett slutbetyg från gymnasial

vuxenutbildning med

• lägstbetygetGodkäntiminst2250gymnasiepoängochlägst

betyget Godkänt i kärnämneskurserna Svenska/Svenska som

andraspråk kurs A och B, Engelska kurs A och Matematik kurs A.

Övergångsregler för sökande med betyg utfärdade före 1 januari 2010 Övergångsreglerna innebär att om du uppfyllde reglerna för grund-

läggande behörighet före den 1 januari 2010, så uppfyller du kraven

även i fortsättningen. För den så kallade 25:4-regeln gäller andra

övergångsbestämmelser.

Folkhögskola• Folkhögskoleutbildningmedintygomgrundläggande

behörighet för högskolestudier samt styrkt behörighet i

samtliga kärnämnen eller

• folkhögskoleutbildningsomavslutatsföre1juli1998

och som styrks med intyg om allmän behörighet.

utländsk förutbildningDu uppfyller den grundläggande behörigheten för utbildningar som påbörjas på grundnivå om du har en avslutad utländsk gymnasie-utbildning som ger behörighet till högskolestudier i det land där gymnasieutbildningen är avslutad och har Godkänt i kärnämnes-kurserna Svenska B eller Svenska som andraspråk B, Engelska A och Matematik A (betyg utfärdade efter 2010, gäller ej betyg från de nordiska länderna)*. Om du har danska, norska, isländska eller färöiska som modersmål och har en avslutad nordisk gymnasieut-bildning måste du ha modersmålet dokumenterat i ditt avgångs-

All högskoleutbildning kräver att du har vissa förkunskaper för att klara av utbildningen. Förkunskapskraven är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Högskoleutbildning är indelad i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå (forskarnivån ingår inte i denna katalog). Behörighetsreglerna för utbildningar på grundnivå respektive avancerad nivå skiljer sig åt både gällande grundläggande behörighet och särskild behörighet.

*Gäller utländska betyg utfärdade efter 2010 men ej sökande med gymnasiebetyg från de nordiska länderna.

aN

mä

LNiN

gsiN

FoR

ma

tio

N

109

betyg för att det ska ersätta förkunskapskravet i svenska. Du som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under minst tre år, anses ha de kunskaper som behövs.

Från och med 1 januari 2013 gäller nya krav för dig som

kompletterar med GY11/VUX12-kurser. För mer information om

gällande övergångsregler samt nya antagningsregler, översättnings-

tabeller för nya och äldre kurs-/ämnesplaner samt meritvärdering

av dessa, se antagning.se.

Nya gymnasieskolan GY2011/VUX2012Från och med 1 januari 2013 finns nya bestämmelser för grund-läggande behörighet för dig med examen från gymnasieskolan (GY11) och för dig som läser på vuxenutbildning (VUX12).

Du har grundläggande behörighet om du har en

• högskoleförberedandeexamenpågymnasialnivåfrån

gymnasiet eller från vuxenutbildning eller

• yrkesexamenpågymnasialnivåfrångymnasietellerfrån

vuxenutbildning. Du måste även ha lägst betyget E i de kurser

i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som

krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan.

särskild behörighet/områdesbehörigheter – till utbildningar på grundnivå som vänder sig till nybörjare Särskild behörighet avser de förkunskaper som är nödvändiga

för en viss utbildning och som krävs utöver den grundläggande

behörigheten. De särskilda behörighetskraven anges vid respektive

utbildning under rubriken Särskild behörighet. Varje områdes-

behörighet består av behörighetskurser – kurser som krävs för

särskild behörighet för en viss utbildning. Områdesbehörighe-

terna består även av områdeskurser som är särskilt värdefulla för

den utbildning du vill läsa och som kan ge meritpoäng i urvalet

(läs mer på s. 112 och antagning.se). För att uppfylla den särskilda

behörigheten formulerad som en områdesbehörighet krävs lägst

betyget Godkänd/3/E i de aktuella behörighetskurserna.

Nya områdesbehörigheter GY11/VUX12

Områdesbehörigheterna för läsåret 2013/2014 anges redan nu vid respektive utbildning då de nya ämnesplanerna i kommunal vux-enutbildning på gymnasienivå infördes juli 2012. Lägsta betygs-krav är godkänt (E).

För mer information om nya antagningsregler, översättnings-tabeller för nya och äldre kurs-/ ämnesplaner samt meritvärdering av dessa, se antagning.se.

Grundläggande behörighet – för utbildningar på avancerad nivå Hur du kan uppfylla grundläggande behörighet för utbildningar

på avancerad nivå beror på vilken typ av utbildning det gäller samt

vilken typ av examen utbildningen leder till.

• Grundläggandebehörighettillettutbildningsprogramsom

leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå

har du som har en examen på grundnivå som omfattar minst

180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Detta

gäller magister- och masterprogrammen i denna katalog.

• Grundläggandebehörighettillettutbildningsprogramsom

leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt

examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss

tidigare avlagd examen har du som fått angiven legitimation

utfärdad av Socialstyrelsen eller avlagt angiven examen enligt

vad som anges i examensordningen i Högskoleförordningen.

Detta gäller barnmorskeprogrammet samt alla specialistsjuk-

sköterskeprogram och psykoterapeutprogrammet i denna

katalog.

• Grundläggandebehörighettillannanutbildningpåavancerad

nivå har du som genomgått utbildning på grundnivå omfat

tande minst 120 hp. Detta gäller alla fristående kurser på

avancerad nivå i denna katalog.

110

Särskild behörighet till utbildningar på avancerad nivå Särskild behörighet avser de förkunskaper som är nödvändiga för en viss utbildning och som krävs utöver den grundläggande behörigheten. De särskilda behörighetskraven anges vid respektive utbildning under rubriken Särskild behörighet.

Särskild behörighet: språkkunskaperKI:s krav på förkunskaper i språk för särskild behörighet till utbild-ningar på svenska utgår från språkkravet som gäller för grundläg-gande behörighet. Från och med 1 januari 2013 gäller nya regler för grundläggande behörighet som ställer högre krav på kunskap i svenska och engelska. För sökande med GY11/VUX12-kurser krävs därför även Svenska 3, respektive Engelska 6 (med lägst betyget E), för särskild behörighet till de utbildningar som ges på svenska. För utförlig information om grundläggande behörighet som gäller från och med 1 januari 2013 och övergångsregler för sökande med äldre betyg eller folkhögskoleintyg som kompletterar med GY11/VUX12-kurser, se antagning.se.

Reell kompetens – behörig på annat sättOm du saknar formell behörighet kan KI pröva om du ändå har förutsättningar att tillgodogöra dig sökt utbildning. Prövningen är en helhetsbedömning som väger in åberopade kunskaper och färdig-heter som du tillägnat dig vad gäller exempelvis tidigare utbildning

och praktisk erfarenhet. Om du saknar formell behörighet, men anser att du har förutsättningar att tillgodogöra dig utbildningen, ska du åberopa reell kompetens i samband med anmälan. Du ska beskriva dina faktiska kunskaper samt så långt som möjligt styrka dem med intyg.

Att bli behörig är oftast bara det första steget för att bli antagen till en utbildning. Som regel måste du dessutom konkurrera om en utbildningsplats. Därför rekommenderar vi dig som söker en utbildning med betygs- och högskoleprovsurval, och som saknar ett avgångs- eller slutbetyg, att göra högskoleprovet. Läs mer om hur du ansöker om reell kompetens på s.115.

Villkorlig behörighetMed villkorlig behörighet menas att en sökande som genomgår behörighetsgivande högskoleutbildning (gäller inte gymnasiestudier eller motsvarande) kan ges möjlighet att antas eller reservplaceras. Detta gäller under förutsättning att den sökande kan styrka behö-righeten till utbildningen vid en i antagningsbeskedet specificerad tidpunkt innan kursstart. Den sökande som inte styrkt behörigheten vid angiven tidpunkt kommer att få sitt antagningsbesked återkallat och får därmed inte heller kvarstå som antagen/reservplacerad.

För att kunna beviljas villkorlig behörighet krävs det att den sökande till sin anmälan bifogar intyg som styrker pågående behö-righetsgivande studier. Till utbildningar som startar på sommarter-minen beviljas ingen villkorlig behörighet.

aN

mä

LNiN

gsiN

FoR

ma

tio

N

111

Urval

Urval till utbildningar på grundnivå som vänder sig till nybörjareFör utbildningar på grundnivå som vänder sig till nybörjare vid högskolan görs urvalet genom gymnasiebetyg och högskoleprov. Hur platsfördelningen sker mellan betygsurval och högskole-provsurval anges vid respektive utbildning. Parallellt kan någon ytterligare urvalsgrund användas.

betygsurval – urvalsgrupper Sökande i betygsurvalet delas in i följande tre urvalsgrupper.

Betygsgrupp I – utan kompletteringar Här placeras sökande med icke-kompletterade betyg från gym-

nasieskolan samt sökande med betyg från gymnasial vuxenut-

bildning, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser

gymnasial vuxenutbildning.

Betygsgrupp II – med kompletteringarHär placeras sökande med betyg från gymnasieskolan och som har

kompletterat med gymnasial vuxenutbildning för att få behörighet

eller högre betyg. Till kompletteringsgruppen hör även de som har

behörighetskompletterat på folkhögskola och de som har gått ett

basår (basår = behörighetsgivande förutbildning vid högskolor och

universitet).

FolkhögskolegruppenHär placeras sökande med studieomdöme från folkhögskola.

så här fördelas platserna Platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i en

betygsgrupp som indelas i grupperna I och II respektive en folk-

högskolegrupp. Betygsgrupp I och II utgör en mängd och folkhög-

skolegruppen utgör en mängd. Platserna fördelas i förhållande till

antalet behöriga sökande i varje mängd och där en sökande endast

räknas en gång per mängd. Sedan platserna fördelats i respektive

grupp ska platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga

sökande i grupp I respektive II. Därefter reduceras antalet platser i

betygsgrupp II med en tredjedel. Denna tredjedel går till betygs-

grupp I. Vilken grupp du prövas i beror på vilken utbildning du

gått, men också om du kompletterat. Läs mer på antagning.se.

Ofta finns det fler behöriga sökande till en utbildning än vad det finns platser och då måste ett urval göras. Det är viktigt att du läser beskrivningen av hur urvalet sker till de utbildningar du söker, så att du kan skicka in rätt och tillräcklig dokumentation. Detta för att du ska rangordnas korrekt i förhållande till dina meriter. Läs mer under rubriken Anmälan på s. 114. All högskoleutbildning är indelad i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå (forskarnivån ingår inte i denna katalog). Urvalsreglerna skiljer sig delvis åt för utbildningar på grundnivå respektive avancerad nivå. Vilka urvalsregler som gäller för respektive utbildning anges under rubriken Urval vid presentationen av utbildningen.

112

meritkurser och meritpoäng Man kan få meritpoäng om man har lägst betyget G i ämnena

moderna språk, engelska, matematik samt områdeskurser. Områ-

deskurserna är särskilt värdefulla för en viss utbildning, då olika

områdeskurser är knutna till de olika områdesbehörigheterna. Man

får inte högre meritpoäng om man har betygen VG eller MVG och

man kan tillgodoräkna sig maximalt 2,5 meritpoäng. Sökande med

följande betyg kan tillgodoräkna sig meritpoäng:

• Slutbetygfrångymnasieskolan/gymnasialvuxenutbildning

utfärdat från och med den 1 januari 2010.

• Slutbetygfrångymnasieskolan/gymnasialvuxenutbildning

utfärdat före den 1 januari 2010 med endast bokstavsbetyg.

• Samlatbetygsdokumentfrångymnasialvuxenutbildningsom

före den 1 januari 2010 uppfyller villkoren för grundläggande

behörighet med enbart bokstavsbetyg.

För meritpoäng vad gäller kurser enligt GY11/VUX12,

se antagning.se.

Högskoleprovsurval För att kunna delta i högskoleprovsurvalet måste du ha ett giltigt

högskoleprovsresultat. Högskoleprovsresultatet är giltigt till ut-

gången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället. I

gruppen HP konkurrerar du med ditt bästa giltiga högskoleprovsre-

sultat, max 2,0 poäng.

Högskolepoängsurval för kurser på grundnivå (HpgR) Till vissa kurser på grundnivå görs urvalet genom antalet avklarade

högskolepoäng (även från andra högskolor än KI) som är avklarade

fram till och med sista anmälningsdag. Meritvärderingen sker i

intervallet 1–165 hp.

alternativt urval Karolinska Institutet använder alternativt urval till logoped-, läkar-

och tandläkarprogrammet under läsåret 2013–2014. Universitet

och högskolor får själva besluta om hur man ska tillsätta upp till

en tredjedel av platserna på utbildningar på grundnivå som vänder

sig till nybörjare. För att tillsätta fler platser genom de av högskolan

beslutade urvalsgrunderna krävs tillstånd från Högskoleverket.

Urval till utbildningar på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare samt utbildningar på avancerad nivå

Utbildningar vid KI som bygger på tidigare högskoleutbildning kan ha urval genom någon av nedanstående urvalsgrunder. Under rubri-ken Urval vid respektive utbildning anges på vilket sätt de behöriga sökande rangordnas.

tidigare utbildning – högskolepoäng (HpaV)Till vissa utbildningar görs urval genom antal högskolepoäng (även

från andra högskolor än KI) som är avklarade fram till och med sista

anmälningsdag. Meritvärdering sker i intervallet 30–285 hp.

antal verksamma år inom yrketTill vissa utbildningar görs urval genom antal verksamma år inom

yrket. Yrkeslivserfarenheten ska då vara inom den profession som

den särskilda behörigheten anger. För utbildningar där urval baseras

på antal verksamma år inom yrket är det viktigt att du skickar in

aktuella tjänstgöringsintyg. Den dokumentation som behövs för att

styrka yrkeslivserfarenhet är ett tjänstgöringsintyg (anställningsbe-

vis och matrikelkort godtas inte). Av tjänstgöringsintyget ska det

framgå omfattning (exempelvis heltid eller halvtid) och datum när

anställningen började och slutade (vid pågående anställning anges

”fortfarande”) samt datum för utfärdandet. För att en anställnings-

period ska räknas måste den ha en omfattning på minst halvtid (50

%). På intyget måste tjänstgöringsgraden framgå. Arbete i eget före-

tag styrker du genom intyg från företagarförening, revisor eller intyg

från två personer som har god insyn i verksamheten. Yrkeslivserfa-

renhet räknas fram till och med sista anmälningsdag för pågående

anställning. För att detta ska göras krävs att tjänstgöringsintyget för

pågående anställning är daterat senast tre månader före sista anmäl-

ningsdag. Antal verksamma år inom yrket meritvärderas i intervaller

om två år. Meritvärderingen av yrkeslivserfarenhet i intervaller om

två år ger följande rangordning:

• Merän8verksammaårinomyrket

• Merän6årupptillochmed8år



• Upptillochmed2år

• Ingenstyrktyrkeslivserfarenhet

aN

mä

LNiN

gsiN

FoR

ma

tio

N

113

Alla sökande inom ett intervall tilldelas samma meritvärde. När

det finns behov att särskilja sökande inom ett intervall sker lott-

ning. Platserna på en utbildning fördelas först till intervallet med

flest antal år inom yrket. Finns det platser kvar går dessa till nästa

intervall under och så vidare. När platserna till en utbildning

är fyllda reservplaceras de kvarvarande behöriga sökande enligt

samma modell.

samlad bedömningVissa utbildningar vid KI har en samlad bedömning som urvals-

metod. En kvalitativ bedömning görs av den sökandes samlade

meriter som exempelvis den sökandes tidigare utbildning, relevan-

ta yrkes- och/eller forskningserfarenheter samt motivering för att

genomgå utbildningen. Bedömningarna görs av ansvarigt program

eller ansvarig institution.

utbildningsspecifik förtur Till vissa utbildningar ges förtur till sökande som genomgått en

utbildning som den sökta utbildningen bygger vidare på.

Särskiljande vid lika meritvärde

Sökande med lika meritvärde i betygsurvalsgrupperna (betygs-grupp I, II, och folkhögskolegruppen) särskiljs i första hand efter giltigt resultat på högskoleprovet, därefter genom lottning. I övriga urvalsgrupper särskiljs sökande med lika meritvärde genom lott-ning.

Individuell urvalsplaceringKI får i enstaka fall göra avsteg från de urvalsgrunder som är före-

skrivna för utbildningarna. Detta får endast ske om den sökandes

meriter inte kan bedömas på ett lämpligt sätt enligt de övriga

urvalsgrunder som finns och om den sökande genom tidigare

utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet,

har särskilda kunskaper eller förutsättningar för utbildningen.

Bifall för ansökan om prövning av individuell urvalsplacering sker

endast i undantagsfall. Under rubriken Anmälan på s. 114 kan

du läsa mer om hur du ansöker om att bli prövad för individuell

urvalsplacering.

114

anmälan

Anmäl dig i tid

Det är viktigt att du anmäler dig i tid (se sista anmälningsdag under respektive utbildning).

sen anmälanSena anmälningar inkomna efter sista anmälningsdag meritvär-

deras inte, utan behörighetsprövas och rangordnas inbördes efter

ankomstdatum förutsatt att anmälan är komplett, det vill säga att

den sökande är behörig. Sena anmälningar handläggs i mån av tid

och plats på aktuell utbildning. Efter sista urval kan efterantagning

ske om lediga platser finns på utbildningen.

Anmälan till sommarkurser 2013Anmälan till sommarkurser 2013 gör du senast sista anmälningsdag, 15 mars 2013 på antagning.se. Observera att du måste skicka in de handlingar du vill åberopa med post till Antagningsservice, 833 82 Strömsund. Handlingarna ska ha inkommit sista anmälningsdag.

Anmälan till globala magister- och masterprogram med undervisningsspråk engelska HT 2013Anmälan till globala masterprogram vid Karolinska Institutet sker i en gemensam antagningsomgång för nationella och internationella sökanden. Sista anmälningsdatum var därför 15 januari 2013 för samtliga sökande. Detaljerade anvisningar för anmälan, sista kom-pletteringsdatum och urval inför höstterminen 2014 finner du i juni månad på ki.se/anmälan och ki.se/application.

Anmälan till program och fristående kurser HT 2013 och VT 2014Anmälan till program och fristående kurser gör du senast sista anmälningsdag som är 15 april inför höstterminen och 15 oktober inför vårterminen. Observera att du måste skicka in de handlingar du vill åberopa med post till Antagningsservice, 833 82 Strömsund. Handlingarna ska ha inkommit sista anmälningsdag.

Anmälan till högskoleutbildning ska göras på anvisade tidpunkter på ki.se/utbildning. På antagning.se presenteras alla utbildningar och du kan göra din anmälan direkt på webben. Du kan också följa din anmälan, kontrollera dina uppgifter och meriter samt svara på antagningsbesked. Även du som gjort en pappersanmälan kan få tillgång till dessa funktioner genom att skapa ett användarkonto på antagning.se. Därefter får du en aktiveringskod (skickas till din folkbokföringsadress) som gör att du kan följa hela din anmälan och utnyttja webbens alla funktioner.

aN

mä

LNiN

gsiN

FoR

ma

tio

N

115

skicka in handlingar i tidObservera att när du gör anmälan via antagning.se måste du även

skicka in de handlingar du vill åberopa med post till Antagnings-

service, 833 82 Strömsund. Handlingarna ska ha inkommit senast

sista anmälningsdag. Under rubriken Vilka handlingar ska jag

skicka in? på s. 116 kan du läsa mer om vad du bör skicka in.

prioritering av anmälningsalternativ Du anmäler dig till alla program och kurser i samma anmälan. Du kan anmäla dig till högst 20 utbildningsalternativ i en nationell an-tagningsomgång och du måste rangordna dina utbildningsalterna-tiv. Det du helst vill komma in på rangordnar du först. Om du inte kommer in på ditt förstahandsalternativ prövas ditt andrahands-alternativ och så vidare. Du kan bli antagen till högst 45 hp per termin. En helfartsutbildning, som går över en hel termin, räknas som 30 hp och en halvfartsutbildning, som går över en hel termin, räknas som 15 hp. Läs mer om prioritering på antagning.se.

Komplettering – program och fristående kurser Ht 2013 och Vt 2014Du kan komplettera din ansökan med betyg från pågående studier vid gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning eller folkhögskola. Inför HT 2013 ska kompletteringen ha inkommit senast den 20 juni 2013 avseende slutbetyg från svensk gymnasieskola och betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och avgångs-betyg från EU/EES-länder med terminsslut till och med 20 juni. Avgångsbetyg och diplom från gymnasieutbildning i EU/EES-länder och examen från IB och EB som avslutas efter 20 juni ska ha inkommit senast 5 juli. Inför VT 2014 ska kompletteringen ha inkommit senast den 2 december 2013.

skyddade personuppgifterOm du har skyddade personuppgifter ska du inte anmäla dig via

antagning.se, utan genom att skicka in en pappersanmälan. Mer

information om anmälningsförfarandet för dig som har skyddade

personuppgifter finner du på antagning.se.

Anmälan till alternativt urval HT 2013 och VT 2014

Om du vill anmäla dig till något av de alternativa urvalen till logopedprogrammet (PILOG), läkarprogrammet (PIL) eller tandläkarprogrammet (TAPIL) måste du dels göra en anmälan till utbildningen på antagning.se, dels en separat anmälan till urvalet på en särskild anmälningsblankett. Denna blankett finner du vid informationen om respektive alternativa urval på ki.se/alternativturval. Alternativt urval används för att bedöma olika personliga egenskaper som är viktiga för den utbildning till vilken urvalet görs. Vidare information om de alternativa urvalsprocesserna hittar du på s. 48–50. Anmälningsblanketten skickas direkt till KI och ska ha inkommit senast sista anmälnings-dag som är:• 2 april inför höstterminen 2013 • 1 oktober inför vårterminen 2014.

Internationella studenterDe utbildningar, med aktuella anmälningskoder, som är möjliga att söka för internationella studenter finns listade på ki.se/education. Sista anmälningsdag för internationella studenter är 15 januari för utbildningar som startar HT 2013. För sommarkurser är sista anmälningsdag 15 mars. Internationella studenter anmäler sig via universityadmissions.se.

Ansökan om prövning för reell kompetens (behörig på annat sätt)Läs mer om behörighet och reell kompetens på s. 110. Önskar du en bedömning av behörigheten utifrån din reella kompetens fyller du i den särskilda blankett som du hittar på antagning.se. Du ska beskriva dina faktiska kunskaper samt så långt som möjligt styrka dem med intyg. Den särskilda blanketten samt alla handlingar som styrker din motivering ska senast sista anmälningsdag ha inkom-mit till Antagningsservice, 833 82 Strömsund. Om du har frågor om hur du ansöker om reell kompetens kan du ringa Antagnings-gruppen på Karolinska Institutet, telefon 08-524 862 50 (mån–fre 9.30–11.30).

116

Ansökan om prövning för individuell urvalsplacering

Läs mer om urval och individuell urvalsplacering på s. 113. Om du vill ansöka om prövning för individuell urvalsplacering ska du göra det tillsammans med din anmälan till utbildningen. De grunder du vill föra fram för din ansökan anger du i ett personligt brev och du styrker dem med relevanta intyg. När KI prövar en sådan ansökan görs en helhetsbedömning av den sökandes meriter och de andra omständigheter som åberopas. Det personliga brevet, samt alla handlingar som du åberopar, skickar du till Antagningsservice, 833 82 Strömsund. De ska ha inkommit senast sista anmälningsdag.

Vilka handlingar ska jag skicka in?Du ska bifoga dokument som styrker den grundläggande och sär-skilda behörigheten och meriter som du vill åberopa för meritvärde-ring/urval. Original av de handlingar som du vill åberopa behöver du normalt inte skicka in. De inskickade kopiorna ska vara vidime-rade av en myndig person. Du ska emellertid vara beredd att visa upp originalhandlingarna. Oriktiga uppgifter kan leda till åtal, och eventuellt beslut om antagning kan återkallas.

På antagning.se kan du logga in på dina sidor med det lösenord som du valde när du skapade kontot. När du angett din PIN-kod blir du bekräftad användare och får då möjlighet att se vilka av dina meri-ter som finns registrerade i antagningssystemet. Det är bara handling-ar som inte finns med som behöver skickas in när du anmäler dig. De meriter som du kan se är följande typer av registrerbara meriter: betyg från gymnasium och gymnasial vuxenutbildning, högskoleprovsresul-tat, högskolemeriter och arbetslivserfarenhet. Observera att det kan ta några dagar från det att du skickat in dina meriter per post innan de är registrerade och därmed syns på antagning.se. Handlingar ska skickas till Antagningsservice, 833 82 Strömsund.

meriter som inte registreras eller visas på ditt kontoDet finns behörighetsgivande meriter som inte visas på ditt konto på antagning.se. Det är exempelvis sjuksköterskelegitimation, äldre akademiska meriter och tjänstgöringsintyg. Observera att alla meri-ter du skickar in skannas tillsammans med din anmälan. Meriterna är synliga för handläggare som granskar din anmälan, även om meriterna inte visas när du loggar in på ditt konto. Det gäller både meriter som påverkar din behörighet och meriter som inte påverkar din behörighet eller ditt meritvärde.

Handlingarna ska vara vidimeradeAlla handlingar du åberopar ska vara vidimerade kopior av origi-nalen (ej avskrifter). Vidimering innebär att minst en person har granskat kopian och intygar dess överensstämmelse med original-handlingen genom att underteckna kopian med sin namnteckning, namnförtydligande och telefonnummer.

betyg från gymnasieskola och vuxenutbildningsenheterSlutbetyg från de flesta gymnasieskolor och vissa vuxenutbildnings-enheter överförs automatiskt från den nationella betygsdatabasen. Vilka skolor som är anslutna till databasen kan du se på antagning.se. Om ditt gymnasiebetyg eller vuxbetyg inte finns med i den natio-nella betygsdatabasen måste du skicka in en kopia på det.

utländska gymnasiebetygDu som har utländskt gymnasiebetyg, avgångsbetyg eller examens-bevis ska skicka in vidimerade kopior av både originaldokument och översättning. Alla betyg ska vara utfärdade av landets officiella ut-bildningsmyndighet eller annan utsedd instans. Samtliga handlingar måste vara översatta av en auktoriserad översättare. Se antagning.se för aktuella språk som inte behöver översättas.

översättning av övriga intygAkademiska meriter och intyg utfärdade på annat språk än måste vanligtvis vara officiellt vidimerade och översatta av auktoriserad översättare. Skicka in vidimerade kopior av både originaldokument och översättning. Se antagning.se för språk som inte behöver över-sättas.

HögskoleprovsresultatResultatet av högskoleprovet överförs automatiskt och du behöver inte skicka in det. Om du har resultat från flera provtillfällen räknas det bästa giltiga resultatet. Om du inte hade svenskt personnum-mer vid provtillfället måste du skicka in en vidimerad kopia av ditt högskoleprovsresultat.

HögskolemeriterVanligtvis överförs dina akademiska meriter automatiskt efter att du gjort en anmälan. Du kan själv kontrollera detta på ditt konto på antagning.se. Om du vill åberopa högskolemeriter som inte finns dokumenterade i studiedokumentationssystemet Ladok måste du skicka in handlingar (exempelvis kursbevis, examensbevis eller ten-tamensbok) som styrker dessa högskolemeriter. För att KI ska kunna

aN

mä

LNiN

gsiN

FoR

ma

tio

N

117

göra en korrekt bedömning av dina högskolemeriter från annan högskola bör du även bifoga kurs- och utbildningsplaner.

Högskolemeriter före 1995 vid Karolinska InstitutetStudieresultat från KI efter 1995 finns införda i KI:s Ladok och behöver inte bifogas anmälan. Intyg om studieresultat före 1995 måste du däremot bifoga anmälan.

tjänstgöringsintyg för behörighet/urvalSe s. 112 för information om hur du styrker yrkesverksamhet. I

följande fall ska du skicka in tjänstgöringsintyg:

• Omdetidensärskildabehörighetenkrävsettvisstantalårs

arbetslivserfarenhet eller yrkeslivserfarenhet.

• Omurvaletgörsgenomyrkeslivserfarenhet.

• Omurvalettillutbildningengörsgenomsamladbedömning,

och du anser dig ha relevant arbetslivserfarenhet som kan ge

dig bra konkurrenskraft i den samlade bedömningen.

motiveringsbrev eller meritportfölj till utbildningar med urval genom samlad bedömningOm du anmält dig till en utbildning där urvalet görs genom en

samlad bedömning ska du skicka in ett motiveringsbrev som anger

varför du vill läsa utbildningen. Till vissa utbildningar skall en

meritportfölj (eller CV-blankett) bifogas. Läs mer om vilket urval

som gäller för den utbildning du sökt på ki.se/utbildning.

personbevis eller vidimerad kopia av pass/svenskt körkortPersonbevis eller vidimerad kopia av pass/svenskt körkort behöver

du bara skicka med när du har ändrat namn/personnummer.

anståndsbeslutDu som tidigare har beviljats anstånd (fått skjuta upp studiestar-

ten) och nu vill börja studera ska anmäla dig på nytt inför den ter-

min som anges i anståndsbeslutet. Skicka in en vidimerad kopia av

anståndsbeslutet till Antagningsservice, 833 82 Strömsund. Skicka

in beslutet omedelbart efter du anmält dig.

inställd utbildningEn utbildning kan ställas in på grund av för få behöriga sökande

eller ändrade förutsättningar att anordna utbildningen. Det är

därför viktigt att söka flera utbildningar.

118

vad händer efter anmälan?Urval 1 – antagningsbesked 1När alla anmälningar har behörighetsbedömts sker urval 1, i vilket utbildningsplatserna fördelas mellan de sökande enligt den urvalsmodell som är fastställd för respektive utbildning. Besked om resultatet av urval 1 meddelas de sökande i antagningsbesked 1. Där anges om du är antagen, reservplacerad eller struken.

Anmälde du dig via antagning.se kommer du att få ett e-post-meddelande om att ditt antagningsbesked finns att läsa och skriva ut på antagning.se. Om du anmälde dig via pappersblankett kommer du att få ett antagningsbesked via vanlig post.

svara ja för att behålla din platsKom ihåg att du i tid måste meddela om du vill stå kvar som antagen eller reserv, annars förlorar du platsen som då erbjuds till annan behörig sökande i urval 2. På antagning.se kan du logga in för att läsa ditt antagningsbesked, samt svara ja för att behålla din plats. Du kan ändra ditt svar fram till sista svarsdag. Du kan även svara per post. Grundregeln är att du får stå kvar som antagen till högst 45 hp, därutöver får du stå kvar som reserv till högst 165 hp. Om du inte är antagen till någon utbildning kan du stå kvar som reserv till högst 210 hp. Högst 210 hp behandlas i det andra urvalet. Om du tackat ja till mer än 210 hp stryks alternativen nerifrån och upp enligt den prioritetsordning du gjort på anmälan, tills 210 hp kvarstår.

Urval 2 – antagningsbesked 2I det andra urvalet prövas du i enlighet med hur du svarat på antagningsbesked 1. Urval 2 är den process i vilken lediga platser (på grund av att antagna tackat nej) vid utbildningen fylls på med reserver. Resultatet av urval 2 meddelas i antagningsbesked 2. Om du, i urval 2, blir antagen till ett i din anmälan högre prioriterat utbildningsalternativ stryks du från det lägre prioriterade, även om du var antagen till detta i urval 1. Efter urval 2 behöver du inte tacka ja till din utbildningsplats. Men lämna gärna återbud direkt till ut-bildningsgivande institution om du antagits och tackat ja, men inte gör anspråk på platsen. På så sätt kan platsen snabbt erbjudas till en reserv. Efter urval 2 sker eventuell reservantagning av utbildnings-ansvarig.

ReservantagningEfter urval 2 sker eventuell reservantagning av ansvarig institution/ansvarigt program. Vid Karolinska Institutet sker reservantagningen genom att reserver kallas per angivet telefonnummer eller angiven e-postadress. Alternativt genom att ett antal reserver kallas till ett reservupprop. Kom därför ihåg att ange telefonnummer och en e-postadress när du anmäler dig. Flertalet utbildningar använder sig av det som kallas överintag, det vill säga det antas fler sökande än det finns utbildningsplatser. Detta görs för att de sökande ska få besked så tidigt som möjligt, och för att minimera reservantagning-en. Det innebär att det inte är säkert att en reserv kallas när någon lämnat återbud till sin plats.

Information om utbildningenOm du blir antagen till en utbildning vid KI finner du information

om kursstart, schema med mera på utbildningens egen webbplats

som du hittar på courses.ki.se.

LadokKI använder ett datorbaserat studiedokumentationssystem som kallas Ladok. Registret är lokalt och innehåller uppgifter om de studerande vid KI. Registret är knutet till antagningssystemet. De uppgifter du lämnar vid din ansökan och dina senare studieresultat kommer att föras in i registret. Vissa uppgifter lämnas vidare till Statistiska Centralbyrån, Högskoleverket, Utbildningsdepartementet och Centrala Studiestödsnämnden.

Bestämmelser om hur registret ska användas finns i Förordning om redovisning av studier med mera vid universitet och högskolor (SFS 1993:1153). Rätten att erhålla registerutdrag regleras i Person-uppgiftslagen (SFS 1998:204). Uppgifterna i Ladok är offentliga en-ligt samma regler som gäller för allmänna handlingar hos myndigheter.

I Ladok finns det plats för två adresser, dels folkbokföringsadress och dels tidsbegränsad adress. Folkbokföringsadressen uppdateras en gång per termin för studenter med aktiva studier. Om du vill ha din post till någon annan adress än till den där du är folkbokförd, eller om du inte är skriven i Sverige, kan du själv uppdatera din adress på

aN

mä

LNiN

gsiN

FoR

ma

tio

N

119

vad händer efter anmälan? Ladok på webb. Ange då alltid hur länge adressen beräknas gälla. Alla meddelanden om adressändring som görs där betraktas som tidsbegränsade adresser.

Om du själv inte uppgivit någon giltighetsperiod, upphör den att gälla nästa gång folkbokföringsadressen uppdateras. Du måste alltid själv meddela uppgifter om telefonnummer. Om du har skyddade adressuppgifter måste du själv ta kontakt med Ladok-ansvarig på KI, telefon 08-524 800 00, för att komma överens om hur post till dig ska hanteras under din studietid.

E-postadress på Karolinska InstitutetI samband med att du antas till KI får du ett eget studentkonto med e-postadress. KI har valt att all elektronisk information som skickas till studenterna ska gå till denna e-postadress. Uppgifterna om ditt studentkonto skickas till dig innan utbildningen startar.

Obligatorisk registreringOm du blivit antagen till en utbildning måste du registrera dig på utbildningen. Uppgifter om tid och plats för registrering meddelas av utbildningsgivande institution. Om du är antagen och kallats till registrering men uteblir utan att ha anmält förhinder i förväg kom-mer du att förlora din plats. Registrerar du dig på en utbildning innebär det en avsikt att läsa utbildningen den terminen. För att du som ansökt om, och beviljats, studiemedel ska kunna få dessa utbetalade krävs det att du registrerar dig på den utbildning som du antagits till. Uppgiften om registrering överförs automatiskt till Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Anstånd med studiestartenDu som är antagen till en utbildning ska påbörja studierna den ter-min som avses i beslutet om antagning. Du som inte kan påbörja studierna vid föreskriven tidpunkt kan få anstånd med att påbörja studierna om det finns särskilda skäl. För mer information om anståndsansökan se ki.se/antagning.

överklagandeDu kan överklaga beslut om att du inte uppfyller grundläggande eller särskild behörighet, att du fått avslag på din ansökan om undantag eller reell kompetens, eller att du fått avslag på ansökan om anstånd.

Överklagandet ska ha inkommit senast tre veckor efter att du har fått ditt antagningsbesked. Det ska i skrivelsen framgå vad i beslutet du vill få ändrat, de skäl du åberopar och vilken högskola överklagandet av-ser. Till skrivelsen ska du bifoga det överklagade beslutet, det vill säga antagningsbeskedet. KI granskar då ärendet på nytt. Om KI beslutar att ompröva ärendet ändras beslutet och du får ett nytt antagningsbe-sked. Om beslutet inte ändras sänds samtliga handlingar, tillsammans med KI:s yttrande, till Överklagandenämnden för högskolan för slutlig prövning. Beslut som fattats av Överklagandenämnden kan inte överklagas. Observera att du inte kan överklaga:• Beräkningavjämförelsetal/betygspoängellermeritvärdering

som gjorts i samband med samlad bedömning.

• Beslutomanmälan,meriterellersvarskortsominteinkommit

eller som inkommit för sent.

• Beslutattintemedgeändringaravinsändanmälan.

Överklagandeskrivelsen ska du ställa till Överklagandenämnden för högskolan, men skicka till Antagningsservice, 833 82 Strömsund.

Anmälnings- och studieavgifterDu som inte är medborgare i EU, EES-länderna eller Schweiz är

skyldig att betala anmälnings- och studieavgifter. Om du är folk-

bokförd i Sverige och har svenskt personnummer behöver du inte

styrka att du är avgiftsbefriad. Sökande från övriga EU/EES-länder

måste däremot bifoga handlingar som styrker medborgarskap. För

mer information om avgiftsskyldighet se antagning.se.

Karolinska Institutets antagningsordningI KI:s antagningsordning hittar du de regler om utbildning på grundnivå och avancerad nivå som KI tillämpar, dels i fråga om ansökan, behörighet och urval, dels i fråga om hur beslut om antagning fattas och hur beslut överklagas. KI:s antagningsordning hittar du på ki.se/antagning.

KontaktHar du frågor om anmälan och antagning i allmänhet ring Antag-ningsservice på telefon 0771-550 720 eller använd e-postformuläret på antagning.se. För specifika frågor om antagning och urval till KI:s utbildningar samt frågor kring de alternativa urvalen ring Antag-ningsgruppen på KI, telefon 08-524 862 50 (mån–fre kl. 9.30–11.30).

120

anteckningar

Utbildningskatalogen är framtagen av: Karolinska Institutets studentavdelning, utbildningsavdelning och kommunikationsavdelningFoto omslag: Lennart Nilsson, SCANPIXFoto: Andreas Beronius, Olle Nordell, Camilla Svensk, Markus TomekISBN: 978-91-85681-50-1Tryck: TMG Tabergs

Reservation för ändringar:Informationen i katalogen avser uppgifter aktuella i december 2012. För ändringar uppkomna efter katalogens tryckning hänvisas till ”Tillägg till utbildningskatalog 2013–2014” på ki.se/utbildning. Karolinska Institutet reserverar sig för eventuella ändringar i utbildningsutbudet som behöver vidtas med hänsyn till antalet sökande eller på grund av förändrade villkor som inte kan förutses.

Karolinska Institutet171 77 Stockholmki.se

Växel: 08-524 800 00

15 januari Sista anmälningsdag till KI:s globala magister- och masterprogram höstterminen 2013. 15 februariSista anmälningsdag för Högskoleprovet.

21 februariWebbanmälan öppnar för sommarkurser 2013.

15 marsSista anmälningsdag för sommarkurser 2013.

Mitten av marsWebbanmälan öppnar för anmälan till kurser och program med start höstterminen 2013.

Slutet av marsAntagningsbesked 1 för KI:s globala magister- och masterprogram höstterminen 2013.

2 aprilSista anmälningsdag till alternativt urval. Anmälan ska vara Karolinska Institutet tillhanda. Gäller alternativt urval för logoped-programmet (PILOG), läkarprogrammet (PIL) och tandläkarprogrammet (TAPIL) med start höstterminen 2013.

6 aprilHögskoleprovets provtillfälle.

8 aprilSista svarsdag för KI:s globala magister- och masterprogram höstterminen 2013.

15 aprilSista anmälningsdag till kurser och program med start höstterminen 2013. Mitten av aprilAntagningsbesked 2 för KI:s globala magister- och masterprogram höstterminen 2013.

Slutet av april Antagningsbesked för sommarkurser 2013

Maj–juniKontrolluppgifter för anmälan till höstterminen 2013.

20 juniSista kompletteringsdag inför höstterminen 2013 – slutbetyg från svensk gymnasieskola och betyg från komvux. Avgångsbetyg från EU/EES-länder med terminslut till och med 20 juni.

5 juliSista kompletteringsdag inför höstterminen 2013 – avgångsbetyg och diplom från gymnasieutbildning i EU/EES-länder och examen från IB och EB som avslutas efter 20 juni.

Mitten av juliAntagningsbesked 1 för höstterminen 2013.

31 juli Sista svarsdag inför höstterminen 2013.

Början på augustiAntagningsbesked 2 för höstterminen 2013.

15 septemberSista anmälningsdag för Högskoleprovet.

Mitten av septemberWebbanmälan öppnar för kurser och program med start vårterminen 2014.

1 oktoberSista anmälningsdag till alternativt urval. Anmälan ska vara Karolinska Institutet tillhanda. Gäller alternativt urval till läkarprogrammet (PIL) med start vårterminen 2014.

15 oktoberSista anmälningsdag för kurser och program med start vårterminen 2014.

26 oktoberHögskoleprovets provtillfälle.

NovemberKontrolluppgifter för anmälan till vårterminen 2014.

2 decemberSista kompletteringsdag för vårterminen 2014.

Mitten av decemberAntagningsbesked 1 för vårterminen 2014.

20 december Sista svarsdag inför vårterminen 2014.

Början av januariAntagningsbesked 2 för vårterminen 2014.

Viktiga datum inför 2013–2014För mer detaljerad information, se ki.se/antagning och antagning.se för aktuell antagningsomgång.

Antagningsgruppen: 08-524 862 50 Telefontid mån–fre: kl. 9.30–11.30 Allmän studievägledning: 08-524 863 50 Telefontid mån–tor: kl. 9.30–11.00 [email protected]

Documents

Program & kurser 2013–2014 · odontologi 95 Vetenskapsteori och forskningsmetodik inom odontologi omvårDnaD 95 Examensarbete för magisterexamen i omvårdnad ... referat, eller