Embed Size (px)
Citation preview
Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar
Självvärdering
Lärosäte: [Lunds universitet] Utvärderingsärende: reg.nr 411-340-13
Huvudområde: Omvårdnad/vårdvetenskap Examen: Kandidatexamen
Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och
mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I
självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i
förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de
sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskrivningarna.
Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att
redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte processer och
förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen.
Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen
(prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i
Universitetskanslersämbetets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i självvärderingarna.
Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 60 000 tecken inklusive mellanslag (cirka 20 A4-sidor),
exklusive ämbetets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information om
självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för
kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2011:4 R samt ämbetets beslut om mål och kriterier för respektive
utvärdering.
Allmänt om programmen som är involverade i kandidatexamen i Omvårdnad, Lunds universitet
Det har länge funnits ett behov av att synliggöra ämne och kärnkompetenser på ett bättre sätt i såväl
Sjuksköterskeprogrammet som Röntgensjuksköterskeprogrammet. Målet är att utbildningarna ska
resultera i fortsatt hög anställningsbarhet, men också förbereda för en framtida, delvis okänd, hälso- och
sjukvård. Det har också varit en önskan från studenter och lärare att röntgensjuksköterskeprogrammet
skulle byta huvudområde från omvårdnad till radiografi och då samtidigt frigöras från samläsning av
vissa kurser med sjuksköterskeprogrammet inom samma fakultet. Huvudområdet inom
röntgensjuksköterskeprogrammet ändrades från Omvårdnad till Radiografi med beslut i
Fakultetsstyrelsen den 2011-09-20. Således har röntgensjuksköterskestudenterna, enligt den äldre
utbildningsplanen, tagit kandidatexamen inriktning Omvårdnad och finns därför med i denna utvärdering.
Vid en tidigare intern granskning för att säkra utbildningarnas kvalitet framkom behovet av en
genomgång av samtliga lärandemål gentemot examensmålen. Genomgången ledde till att nya
utbildningsplaner arbetades fram, vilken infördes hösten 2012 (fastställd 2012-03-06).
Beskrivningarna av programmen görs utifrån år 2012 (termin 2 våren 2013) då två utbildningsplaner är i
bruk. Det innebär att redovisningen av måluppfyllelse i självvärderingen är från det första året i
programmen från utbildningsplanerna som fastställdes 2012. Övriga terminer är beskrivna från
utbildningsplanen som håller på att fasas ut (utbildningsplan 2007 rev.2011). Det kan innebära en viss
obalans i redovisningen, men bedömningen är att det är enda sättet att få tydlighet i föreliggande
självvärdering. Implicit finns därmed sedan tidigare ett konstaterat behov av utbildningsrevidering, vilket
åtgärdats i utbildningsplan fastställd 2012.
Röntgensjuksköterske-, sjuksköterskeprogrammet och friståendekurser som leder till
kandidatexamen i Omvårdnad, Lunds universitet
Sjuksköterskeprogrammet i Lund har som specifik profil att utbilda sjuksköterskor i processorienterad
omvårdnad, vilket innebär att självständigt tillämpa omvårdnadsprocessen genom observation,
bedömning, omvårdnadsdiagnostik, omvårdnadsordination, planering, genomförande och utvärdering av
patientens vård. Processen fungerar som en problemlösningsmodell för studenten och ett ramverk för
kritiskt tänkande.
Röntgensjuksköterskeprogrammet i Lund utbildar röntgensjuksköterskor i den periradiografiska
processen vilken omfattar röntgensjuksköterskans genomförande av och medverkan vid undersökningar
och behandlingar. Den periradiografiska processen och de etiska grunderna för planering, genomförande
och utvärdering av omvårdnaden har en tydlig progression genom hela utbildningen.
Programmen utgår från sjuksköterskans och röntgensjuksköterskans sex identifierade kärnkompetenser
(Institute of medicin, Quality and Safety Education for Nurses) såsom Personcentrerad vård, Teamarbete,
Evidensbaserad vård, Förbättringsarbete och kvalitetsutveckling, Säker vård och Informatik.
Det finns en tydlig progression avseende professionell utveckling som säkerställs genom uppföljning
varje termin. Utöver de generella målen har programmen lokala mål. Dessa mål syftar till att studenten
efter avslutad utbildning, självständigt och systematiskt ska kunna diagnostisera omvårdnad och
självständigt organisera och tillämpa processorienterad omvårdnad. Syftet är att utifrån vetenskaplig
kunskap främja hälsa både på individ och gruppnivå samt självständigt tillämpa teorier och metoder för
handledning av studenter på grundnivå.
Tabell 1 Huvudområdet Omvårdnad och dess progression (utbildningsplan fastställd 2012-03-06)
Tabell 1 Teoretisk och praktisk omvårdnadsvetenskap/vårdvetenskap inom sjuksköterskeprogrammet
Beskrivning av huvudområdets olika delar och dess progression. Framtaget av ämnesansvarig professor Anna Forsberg i samråd med
ledningsgrupp inom Nämnden för omvårdnadsutbildningar vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet,
Delar i
huvudområdet
År 1 År 2 År 3
Historia, nutid
och framtid
Sjuksköterskeyrkets historia
Profession
Konstruktion av yrkesidentitet
Yrkets utveckling i olika kontext såsom
somatisk sjukhusvård och psykiatrisk
vård
Yrkets utveckling i ett
karriärperspektiv och
framtidsvisioner genom
organisation, ledarskap och VFU
med möjlighet till fortsatt utbildning.
Handledarkompetens.
Centrala
begrepp
Konsensusbegreppen
Person och Personcentrerad vård
Patient och Sjuksköterska
Transition
Omvårdnadsprocess
Vårdrelation, bemötande,
integritet och värdighet
(introduktion)
Symtom som kommunikation och
meningsskapande
Miljö och Vila
Rum och rumslighet
Vårdande kommunikation
Vårdrelation, bemötande, integritet och
värdighet (fördjupning till kontext)
Personcentrerad vård i kontext
Återhämtning (jmf. eng. recovery)
Lidande
Välbefinnande
Hopp, Tröst
Makt och ansvar
Ömsesidighet och gemenskap
Vaka
Vårdetik Introduktion till vårdetik
Centrala vårdetiska begrepp
Etik i basal omvårdnad
Det etiska kravet
Ansvarets etik
Makt och paternalism
Etiska bedömningar och
ställningstaganden i relation till
yrket och värdegrunden.
Omvårdnadsrela
tionen/vårdrelati
onen
Patientens berättelse
Bemötande
Kommunikation och dess teori
Vårdrelation
Interaktion
Det vårdande samtalet som bas
Relationen patient och sjuksköterska i
förhållande till diskrimineringsgrunder
såsom genus, etnicitet, ålder, sexuell
läggning samt kontext
Omvårdnadsrelationen på ett
strukturellt plan som ett medel för
patientsäkerhet och vårdkvalitet t.ex.
OAS
Ontologi,
epistemologi,
termer och
modeller
Omvårdnadens ontologiska och
epistemologiska utgångspunkter
Omvårdnadsteorier
Vårdandets evidens
Utvecklande av egna antaganden om
ontologi, epistemologi, begrepp och teori
via examensarbetets projektplan
Använda och argumentera för
perspektiv, teori och begrepp bland
annat genom examensarbetet
Omvårdnadens
handlingar och
aktiviteter
Meningen med olika handlingar
och deras syfte (främja hälsa)
Riskbedömning samt
hälsofrämjande och preventiva
handlingar
Omvårdnadens handlingar och aktiviteter
i olika vårdkontext
Innebörd i och konsekvens av olika
omvårdnadshandlingar och
aktiviteter
Omvårdnadens
teknik och
metodik
Grundläggande omvårdnad och
teknik
Omvårdnadsprocess: observation,
bedömning, motiverande samtal
Säker kommunikation
(t.ex.SBAR)
Omvårdnadsprocess: bedömning,
diagnostik, mål, prioritering, planering,
genomförande
Journalföring
Pedagogiska samtal
Hälsolitteracitet (jmf. eng health literacy)
Omvårdnadsprocess: Utvärdering
Implementering och evidens
Ledarskap
Informatik
Kvalitetsarbete
Säker vård Introduktion till patientsäkerhet
Basala hygienrutiner och kläder
Fakta om smittvägar
Vårdhygienisk standard
Hygiensjuksköterskor och
vårdhygienisk kompetens
Fall, trycksår och undernäring
Vårdskador - vad det är och hur det
uppstår
Antibiotikaanvändning och
multiresistenta bakterier
Läkemedel och säkerhet
Suicid och suicidprevention
Styrning och utveckling av
vårdkvalitet och säker vård
Riskhantering och utredning av
vårdskador
Kultur och ledning
Den aktiva patienten (jmf. eng.
empowerment)
Genus och
jämställd vård
Konstruktion av yrkesidentitet
Makt i vårdrelationen
Anatomiska och fysiologiska
skillnader utifrån biologiskt kön
Hälsans determinanter och
betydelse för jämställd vård
Hur ohälsa och symtom manifesteras och
kommuniceras utifrån kön.
Hur omvårdnadshandlingar planeras och
genomförs utifrån olika
diskrimineringsgrunder
Transkulturell omvårdnad
Hur vård planeras och verkställs ur
ett genusperspektiv särskilt jämställd
vård.
Makt genom ledarskap och
organisation
Genusblindhet
Ålderism (jmf. eng. ageism)
Transkulturell omvårdnad
Den pedagogiska grundsynen på programmen, som på övriga Medicinska fakulteten i Lund, vilar på att
studenten tar ett aktivt ansvar för att målinriktat driva sitt lärande och sin kunskapsutveckling.
Arbetsformerna strävar till att stärka studentens kompetens och möjlighet att klara sin lärandeprocess så
att det egna värdet och självrespekten bevaras och stärks. För att främja vetenskapligt förhållningssätt till
kunskap inom både teorisk och verksamhetsförlagd utbildning (VfU) tillämpas ett problemorienterat
arbetssätt med tillfälle till reflektion. Utbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter skapa
förutsättningar för studenten att utveckla förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att
självständigt identifiera och lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom
omvårdnadsområdet. Följande pedagogiska arbetsformer tillämpas:
självstudier individuellt och i grupp såväl som föreläsningar och litteraturstudier,
fallstudier,
handledning och
seminarier
I de omarbetade programmen har särskild vikt lagts på tydlighet för studenterna avseende länkningen
mellan mål, innehåll och examination (constructive alignment). Till varje kurs finns en utförlig
beskrivning av lärandemål, innehåll, läraktiviteter och litteratur till varje avsnitt, beskrivning av
pedagogisk form, examinationer och bedömningskriterier, allt samlat i en så kallad kursbok (se exempel i
kurserna SJSD10, delkurs I, våren 2013: Kursbok; RSJD 10 Sjuksköterskans profession och vetenskap).
Alla studenter på programmen har möjlighet att ta ut dubbelexamen. De som saknar kandidatexamen i sin
tidigare grundutbildning till sjuksköterska eller röntgensjuksköterska kan genomgå den fristående kursen
VMFK 01 Vårdvetenskap/omvårdnad: kandidatkurs omfattande 30 hp. Eftersom det stora flertalet
studenter tillhör sjuksköterskeprogrammet och inte röntgensjuksköterskeprogrammet samt att samläsning
skedde mellan de två programmen, framförallt i de kurser som rör vetenskapsteori och forskningsmetodik
och de kurserna överensstämmer med de fristående kurserna, hämtas exemplen företrädesvis från
sjuksköterskeprogrammet.
Del 1
Redovisningen av måluppfyllelsen är upplagd så att vi ger beskrivningar av och exempel från
lärandemål, examinationer och studentsvar. De olika delarna i examensmålet (1:1, 1:2 …) är mer
eller mindre tydligt markerat då de flesta delarna i examensmålen enklast kan beskrivas med ett och
samma exempel. Texten under varje examensmål avslutas med en analys och värdering. Inom ramen
för Lunds universitets kvalitetsarbete genomförs ”barometerundersökningar” bland studenter och
alumner. Den senaste undersökningen är från 2011(rapport 2012:267)
(http://www5.lu.se/upload/Planering_och_utvardering/Rapporter/UtvRapp267MedBaro2011.pdf)
Efter varje examensmål relateras i tillämpliga fall dessa resultat.
Examensmål 1
För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen,
inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området,
fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se
delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut
Genom hela utbildningen tränas och examineras detta examensmål på olika sätt, genom skriftliga
inlämningsuppgifter i de olika läraktiviteterna, i muntliga examinationsseminarier och genom
skriftliga tentamen.
Termin 1
Exempel på hur kursboken är upplagd och en beskrivning (från ssk programmet) hur vi hanterar
innehållet i detta examensmål
1:1 Ur kursbok. Information till studenterna
”Omvårdnadens teori och huvudsakliga områden
Lärandemål I: Kunna identifiera de fyra huvudsakliga områdena för omvårdnad och relatera dessa till
omvårdnadens historiska och filosofiska grunder.
Läraktiviteter
Litteraturstudier
– Berman, A., & Snyder, S. (senaste upplagan). Kozier & Erb´s Fundamentals of nursing: Concepts, Process
and Practice. Upper Saddle River: Pearson. (sid 3‐8; sid 13‐15; sid. 16‐23; sid 39‐51).
– Birkler, J. (senaste upplagan). Filosofi och omvårdnad. Etik och människosyn. Stockholm: Liber. sid 11‐25.
- Gustafsson, B. (2006). The Philosophy of Science from a Nursing‐Scientific Perspective. Theoria, Journal of
Nursing Theory, 15, (4), 31‐41.
Föreläsning
Sjuksköterskeprofessionens historia och utveckling med Ania Willman‐ sjuksköterska och professor i
vårdvetenskap. Ges på www.youtube.com/user/SweSocietyOfNurses.
A) Läraktivitet skriftlig rapport
- Du indelas i en seminariegrupp och ni arbetar parvis i seminariegruppen (ni delar själva in er i
paren).
– Välj ut en omvårdnadsteori var, d.v.s. två/par och motivera valet av dessa. Sträva efter att välja olika teorier i er
seminariegrupp.
– Er fördjupning utgår från kapitel 3 samt kapitel 25 i ”Kozier & Erb’s Fundamentals of Nursing” samt www.nursing-
theory.org och/eller www.nursingtheories.info
– Jämför era två teorier utifrån de huvudsakliga domänerna människa, hälsa, miljö och omvårdnad och beskriv
skillnader och likheter skriftligt och strukturerat (totalt 2 teorier).
– Identifiera och beskriv en positiv och en negativ effekt av att använda era valda teorier för att förstå kliniskt
omvårdnadsarbete.
– Utgå också från Gustafssons artikel och förklara för varandra hur ni har förstått den i relation till era teorier.
– Redovisa era jämförelser, effekter av att använda valda teorier samt er förståelse av Gustafssons artikel skriftligt
med max 2000 ord. Formalia för rapport: följ formaterad mall för skriftlig rapport/pm, ändra rubriker vid behov.
Ladda upp rapporten i det forum som är angivet för er seminariegrupp.
B) Seminarium
- Läs samtliga rapporter från de övriga paren i din seminariegrupp.
Förbered en (1) grundad i litteraturen fråga till varje rapport/par. Frågorna ska beröra de teorier som redovisas och hur
de fyra huvudsakliga metabegreppen presenteras.
- Under seminariet diskuteras förutom ovan frågor även följande frågeställningar:
o Vilka skillnader och likheter finns i teoriernas beskrivning av de huvudsakliga domänerna inom omvårdnad?
o Vilken människosyn är teoretikerna bärare av och hur står den synen i relation till det som beskrivs i Gustafssons
artikel?
o Vilka positiva respektive negativa effekter ser ni av att använda de teorier ni har fördjupat er i?
Examination
Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Omvårdnadens huvudområden, begrepp,
profession och process 4,5 hp. Examinationen genomförs i grupp såväl skriftligt som muntligt. Bedöms individuellt
Bedömningskriterier:
- För godkänt av skriftlig rapport gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig rapport.
http://portal.omv.lu.se/Portal/student/info_praktisk/uppsats_anvis
- För godkänt avseende innehåll krävs att en strukturerad jämförelse ska vara gjord avseende
likheter/skillnader i teorierna avseende huvudområdena människa, hälsa, miljö och omvårdnad
samt en beskrivning hur ni förstår dessa likheter/skillnader.
- Slutligen ska en beskrivning av hur ni förstår Gustafssons artikel i relation till era teorier finnas.
Exempel: Students avslutande kommentar i examinationsuppgiften.
”Genom denna jämförelse har vi lärt oss att det finns många olika teorier och synsätt på vad omvårdnad, hälsa och
människosyn bör uppfattas som. Gustavsson gav ytterligare perspektiv på hur dessa synsätt kan delas i olika genrer. I
litteraturen har vi innan dess läst om de olika metabegreppen som vi sedan använt i jämförelsen mellan M.E. Rogers
och Jean Watsons omvårdnadsteorier.”
Ett annat lärandemål i samma kurs termin 1
Lärandemål II:
Kunna relatera begreppen: människa, hälsa och ohälsa, transition, interaktion,
omvårdnadsprocess, personcentrerad vård samt miljö till ett omvårdnadsvetenskapligt perspektiv
Jämföra hur omvårdnadsprocessen kommer till uttryck i sjuksköterskans omvårdnad mellan teori
och praktik.
Studenternas hemtentamen innebär att de ska fördjupa sig i två valfria begrepp som anges i lärandemålet
ovan. De ska också argumentera för hur dessa valda begrepp är relaterade till varandra samt
avslutningsvis hur omvårdnadsprocessen kommer till uttryck i deras fältstudier under de första fem
veckorna. De ska grunda sina reflektioner och argument i kurslitteratur och omvårdnadsforskning.
Exempel från en students svar från en tentamen för ovan stående lärandemål.
”Det existerar idag ett metaparadigm inom vårdvetenskaplig forskning, som medvetet eller
omedvetet, kommer att påverka tankemönster och grundläggande antaganden när det kommer till
aktuell forskning och praktisk verksamhet. Detta metaparadigm omfattar många olika begrepp, och
det är viktigt att reflektera över vad man laddar dessa begrepp med för innehåll. Personligen har jag
valt att fokusera på begreppen människa och interaktion, då jag anser att dessa begrepp är centrala
inom den samtida omvårdnaden. Både när det kommer till teori och praktik, är det dominerande
synsättet att den verksamhet som bedrivs inom området bör vara personcentrerad. Detta gör att
sättet att betrakta den unika individ som behöver omvårdnad, samt den interaktion som sker mellan
sjuksköterska och patient, blir central i omvårdnadsprocessen. Därmed blir det viktigt att reflektera
över vad vilka värden och tankesätt som egentligen ryms inom begreppen människa och
interaktion.”
”Som alltid när det handlar om svårfångade sociala processer uppstår det ett visst glapp mellan de
teoretiska modeller av omvårdnadsprocessen som forskare presenterar, och det praktiska utförandet
av omvårdnad ute i verkligheten. Då omvårdnadsprocessen är komplex, och påverkas av en mängd
inter- och intrapersonella faktorer, måste den kanske förenklas för att överhuvudtaget kunna
beskrivas i ord. Beckwith et al. menar att genom att fokusera på patienten och dess upplevelse av
sjukdom, istället för att utgå från vårdarens medicinska uppfattning, kan man övervinna gapet
mellan omvårdnadsprocessen i teori och praktik (Beckwith et al., 2010).”
Bedömningskriterier:
För godkänt av skriftlig rapport gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig rapport.
http://portal.omv.lu.se/Portal/student/info_praktisk/uppsats_anvis
• Två begrepp ska vara valda och det ska finnas en tydlig, strukturerad och i litteraturen grundad
motivering för deras relation.
• Tydlig och detaljerad beskrivning av begreppens innebörd ska finnas.
• Argument ska vara underbyggda med obligatorisk kurslitteratur samt där det är lämpligt med vald
referenslitteratur.
• Du ska visa en bredd av relevanta aspekter på dina begrepp, som stöds av relevant kurs‐ och
referenslitteratur.
• Dina argument är organiserade på ett sätt som ger en sammansatt och heltäckande bild av dina
valda begrepp.
I termin 2 kommer detta examensmål upp med annat fokus. Presentationen här omfattar endast delar ur
kursboken
Exempel från students examination. Detta exempel kan illustrera hur studenterna tidigt lär sig att ta del
av aktuell forskning och utvecklingsarbete
Här presenteras vissa delar av hela rapporten för att ge en uppfattning av hur studenterna fördjupar sig i
området.
”Syfte
Vårt syfte är att kritiskt granska och validera användbarheten av BPI som instrument inom den
kliniska omvårdnaden.
Metod
Vi har sökt och läst vetenskapliga artiklar relaterade till BPI, för att komma fram till
validiteten och reliabiliteten av detta instrument.
Sökstrategi
Vi har sökt efter ‘Brief Pain Inventory’ på PubMed, Cinahl och Cochrane Library.
Sökschema
Efter att ha sökt på ”Brief Pain Inventory” under kategorin ”Record Titel” i Cochrane Library
fick vi 5 resultat, varav två artiklar hade ”validation” och ”reliability” i titeln. Efter att ha tittat
genom abstrakten för dessa två artiklar valde vi att fördjupa oss i Reliability and validity of a
modified Brief Pain Inventory short form in patients with osteoarthritis.
På CINAHL med fulltext sökte vi på ”Brief Pain Inventory” under kategorin ”TI Title” och
fick vi 30 resultat, där vi valde Utilization of Brief Pain Inventory as an Assessment Tool for
Pain in Patients with Cancer: A Focused Review.
Slutsats
Vi har kommit fram till att BPI är ett validerat och reliabelt instrument för att mäta smärta inom vården.
För att få så god specificitet som möjligt krävs det dock att instrumentet är modifierat och återigen
validerat för just det området där det ska användas. Även när instrumentet ska användas i nya länder krävs
det att det valideras igen utifrån skillnader i kultur.”
Examination - seminarium:
Skriftligt fördjupningsarbete med en muntlig examination.
• I seminariet ingår 3 grupper och ni ger varandra feedback (1 till 2, 2 till 3, 3 till 1) enligt riktlinjer för
feedback samt lyfter 2 diskussionsfrågor för fördjupning. Diskussionsfrågorna ska publiceras i avsett
forum innan seminariet.
• Varje grupp får avsatt 45 minuter till: muntlig presentation av ert instrument, den kritiska värderingen
samt er slutsats. Diskussionsfrågor och feedback ska ingå i de 45 minuterna.
• Inför seminariet ska varje student ta del av seminariegruppernas rapporter för att kunna vara med i
diskussionen.
Bedömningskriterier:
• Enligt generella kriterier för skriftlig och muntlig rapport.
• Slutsatsen ska vara grundad i den kritiska värderingen och i relevant litteratur.
Sista delen av examensmålet nås genom nedanstående exempel där studenterna ges möjlighet att öva
systematiska jämförelser samt att kondensera kunskap och skriftligt uttrycka det viktigaste budskapet
utifrån epistemologi och kunskapsformer. Att redan här börja uttrycka epistemologiska perspektiv menar
vi ger en utmärkt plattform för det självständiga arbetet liksom för kontinuerliga reflektioner kring det
egna lärandet.
Kunskapsformer och evidens
Lärandemål
Jämföra erfarenhets- och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet.
Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt presentera resultatet
muntligt
Individuell läraktivitet:
– Läs in dig på litteraturen som presenteras under litteraturstudier
– Reflektera över skillnaden mellan de olika kunskapsformerna: erfarenhets- och evidensbaserad
kunskap och beprövad erfarenhet. Skriv ned din reflektion i ett paper om max 2 sidor. Du har då en
disposition över de tre viktigaste kunskapsformerna som du har att förhålla dig till som sjuksköterska
– Publicera ditt paper i avsett forum för din grupp. Ditt paper kommer att ligga till grund i grupparbetet
inför seminariet (se nedan)
Exempel
Detta är från en students läraktivitet, ett paper som har lämnats in som grund för kommande
examinationsseminarium
”Vad är egentligen skillnaderna mellan erfarenhetsbaserad respektive evidensbaserad kunskap och beprövad
erfarenhet?
Erfarenhetsbaserad kunskap är en personlig och subjektiv kunskap som både personal och patient kan besitta i en
omvårdnadssituation. För att kunskap ska kunna växa ur en situation och sedan bli erfarenhetsbaserad kunskap krävs
det en medveten reflektion kring situationen. Erfarenhet av en situation leder till ny kunskap som i sin tur
förhoppningsvis blir användbar vid mötandet av kommande liknande situationer. Den erfarenhetsbaserade kunskapen
är inte granskad eller på något vis analyserad och förblir därför personlig. Genom att metodiskt och systematiskt
analysera berättelser kan människors erfarenhet bli till vetenskaplig kunskap.
Att vårdpersonal har en evidensbaserad kunskap är en förutsättning för att patienter idag ska få en så trygg och säker
vård som möjligt. För att detta ska ske krävs det alltså att vårdgivare har kunskap baserad på bästa tillgängliga och
aktuella bevis som underlag för ett vårdbeslut. De bevis som ska nyttjas och läggas till grund för vårdarbetet är den
fakta som redovisats genom de sammanställningar av undersökningar som gjorts inom det aktuella området.
Ordet beprövad erfarenhet kan tolkas och ha olika betydelse för olika individer då vi alla är präglade av våra egna
personliga erfarenheter. Den beprövande erfarenheten ska vila mot att den framtagits av kliniska blickar och sedan
visat sig fungera som tänkt. Ett omdiskuterat problem med just detta begrepp är att det kan komma till att hotas av
den evidensbaserade kunskapen då det krävs att personal och vårdmiljö är adaptiva mot, och villiga att lära sig ”det
nya”.
Skillnader
Alla dessa begrepp är nödvändiga att sättas i praktiken vid utövandet av evidensbaserad omvårdnad då det ena eller
det andra begreppet inte kan stå ensamt för utförandet av bästa möjliga omvårdnad. Evidens är en grund för
beslutstagande och därmed är den evidensbaserade kunskapen en sorts plattform eller bas för att uppnå kvalitet i
omvårdnaden.
Den erfarenhetsbaserade kunskapen är inte evidens utan bygger på personlig erfarenhet genom den kliniska blicken.
Denna kunskap stöttar upp delar i omvårdnadsprocessen såsom till exempel bedömning då denna kräver vissa
rutinmässiga undersökningar.
Den beprövade erfarenheten kan till exempel ligga till grund för en sådan sak som behandlingstraditioner. Den största
skillnaden här gentemot de andra två begreppen är att den kan olika betydelse för olika individer då erfarenhet växer
fram ur en personlig upplevelse.”
Examination - seminarium: Examinationen genomförs som ett skriftligt fördjupningsarbete med en muntlig examination.
I seminariet ingår 3 grupper och ni ger varandra feedback (1 till 2, 2 till 3, 3 till 1) enligt riktlinjer
för feedback samt lyfter 2 diskussionsfrågor för fördjupning. Diskussionsfrågorna ska publiceras i
avsett forum innan seminariet.
Varje grupp får avsatt 45 minuter till: muntlig presentation av ert instrument, den kritiska
värderingen samt er slutsats. Diskussionsfrågor och feedback ska ingå i de 45 minuterna.
Inför seminariet ska varje student ta del av seminariegruppernas rapporter för att kunna vara med i
diskussionen.
Bedömningskriterier: • Enligt generella kriterier för skriftlig och muntlig rapport.
• Slutsatsen ska vara grundad i den kritiska värderingen och i relevant litteratur.
Examensmålet byggs ytterligare upp och avslutas med en skriftlig tentamen utifrån den
litteratur som ingår i delkursen ”vetenskaplig metod och statistik.” som är en del i
”Sjuksköterskans profession och vetenskap II.
Här belyser frågorna vad som tas upp och som kan kopplas till detta examensmål. Endast en del av
tentamen presenteras.
Tentamen i vetenskaplig metod och statistik samt centrala begrepp i vårdforskningen 4,5 hp.
1. Det finns sju nyckelfaktorer att beakta när man planerar en kvantitativ forskningsdesign. Ange fem av dessa
nyckelfaktorer samt ge exempel på en studiedesign för respektive nyckelfaktor. (10 p)
3. Ange och förklara tre kännetecken på en Randomiserad Kontrollerad Studie (RCT) (6 p).
7. Nedan anges ett antal olika kvalitativa forskningsmetoder. Ange för dess vilken domän dessa metoder avser att
studera och vilket forskningsområde. Första raden är ett exempel på vad som avses. (6 p)
Metod Domän Forskningsområde
Etnografi Kultur Holistisk bild av en kultur
Fenomenologi
Hermeneutik
Grundad teori
(Grounded theory)
8. Vilken kvalitativ forskningsmetod använder sig av begreppen emic, etic och tacit knowledge? Vad står dessa
begrepp för? (6 p)
9. En datamängd bestående av siffervariabler kan beskrivas statistiskt på tre olika sätt. Vilka? (3 p)
10. Inom beskrivande statistik redovisas ofta hur data är fördelad. Ange två olika möjliga fördelningar av data och
förklara vilken betydelse respektive fördelning har. (4 p)
11. Vilka är de två vanligaste måtten på spridning i beskrivande statistik? Förklara innebörden i dessa mått. (4 p)
13. Vad beskriver ett korrelationsvärde? (1p)
15. Ge tre exempel på data från kvalitativa undersökningar (3 p).
16. Förklara vad som menas med induktiv ansats respektive deduktiv ansats. (4 p)
17. Förklara följande vetenskapliga termer (10 p):
Abstrakt:
Bekvämlighetsurval:
Epistemologi:
Generalisering:
Kontext:
Kvotskala:
Ontologi:
Reliabilitet:
Signifikanstest:
Teoretisk mättnad:
Bedömningskriterier: Denna tentamen krävde 70 % rätt och det var ca 20% som klarade tentamen
första gången.
Termin 4 och 5
I övrigt bedöms detta mål i sin helhet i projektplanerna och i det självständiga arbetet. I
bedömningskriterierna för att bli godkänd på projektplanen respektive uppsats står bl.a.(finns i
sin helhet längre fram i dokumentet)
Problemområdet är introducerat och faller inom huvudområdet omvårdnad. Betydelsen är
motiverad
För problemområdet är relevant litteratur refererad (t.ex. state of the art, position paper,
betydande forskning inom fältet).
Centrala begrepp är valda och sakligt beskrivna för att fördjupa förståelsen för
problemområdet.
Förankring i begrepp och teori är tydlig och anknyter till såväl huvudområdet som
problemområdet.
I andra kurser ska studenten muntligt presentera och diskutera ett omvårdnadsvetenskapligt
kunskapsunderlag utifrån granskning av vetenskaplig litteratur eller empiri.
Enligt ”barometerundersökningen” är sjuksköterskestudenter och alumner (medelvärde på
skala 1-5) nöjda med hur deras generella färdigheter har utvecklats under utbildningen
Följa kunskapsutvecklingen inom omvårdnad
studenter 3,4
alumner 4,0
Analys och värdering av examensmål 1
Huvudområdet Omvårdnad grundläggs i den första kursen där detta examensmål har stort
utrymme. Utdrag ur det vi kallar kursbok (tydlig beskrivning av vad som sker i kursen och vad
som tränas och examineras) visar hur vi hanterar innehållet i detta examensmål redan första
terminen. Examensmål 1 är väl representerat i de självständiga arbetena. Tillsammans med
innehållet i de olika kurserna genom hela programmet visar studenterna att de har hög kunskap
om områdets vetenskapliga grund och tillämpliga metoder inom området. Studenternas
studieresultat visar att progression skett inom såväl området som inom aktuella forskningsfrågor. I
de nya programmen med start hösten 2012 är forskningsanknytningen starkt betonad och
förtydligad med ett krav på att läsa minst två omvårdnadsvetenskapliga artiklar i veckan i form av
obligatorisk kurslitteratur. Vidare problematiseras ”evidence based practice” mer systematiskt och
detta bidrar tillsammans till en ökad tydlighet och måluppfyllelse. Barometerundersökningen
antyder att alumner skattar ”följa kunskapsutvecklingen” högre efter utbildningen.
Del 1 (forts.)
Examensmål 2
För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka
relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser,
frågeställningar och situationer.
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se
delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier bilaga till beslut.
Genom hela utbildningen innebär bearbetning av material, skriftlig sammanställning och muntlig
presentation en fortlöpande utveckling av yrkesrollen inom omvårdnad, där pedagogik och
didaktik är viktiga komponenter. Ser man ur ett yrkesperspektiv så uppfylls examensmålet till sin
helhet i all färdighetsträning och VfU där omvårdnadsprocessen bygger på att undersöka, bedöma,
behandla och utvärdera i olika patientsituationer dvs. söka, samla, värdera och kritiskt tolka
information.
All färdighetsträning examineras individuellt muntligt/praktiskt enligt givna kriterier, där mycket
fokus läggs på omvårdnaden, men också på förståelse och förmåga att tolka fynd och information.
VfU:n bedöms efter givna kriterier – vilket är mer utförligt beskrivet i självvärdering av
yrkesexamen.
Vidare är detta examensmål direkt relaterat till det självständiga arbetet och opponering av
kurskamraters projektplaner och självständiga arbeten samt den egna redovisningen med
diskussion som där följer. Därtill används flera av dessa punkter, söka, samla, värdera och kritiskt
tolka samt kritiskt diskutera. i samband med olika redovisningar och seminarier genom hela
utbildningen.
Termin 2
Andra terminen i kursen ”Sjuksköterskans profession och vetenskap II” finns ett lärandemål att
”Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt presentera
resultatet muntligt”. Detta lärandemål finns beskrivet i tidigare presenterade exempel. Detta finns
även utförligt beskrivet i yrkesexamen.
I andra terminer har studenterna uppgifter som att i en hemtentamen knyta an till relevant
omvårdnadsforskning och kunna argumentera för sina förslag till omvårdnadsåtgärder. Studenten
ska också kortfattat beskriva innehållet i de studier de valt och diskutera kritiskt vilken evidens
studien presenterar samt dess styrkor och svagheter. Bedömningskriterierna är att detta är uppfyllt.
Exempel som studenten svarat (utdrag):
” Complementary and alternative medicine use among veterans with chronic noncancer pain är en
randomiserad kontroll studie…. . få studier är gjorda inom ämnet, vilket skulle kräva ytterligare evidens för
att med säkerhet införa det i vården. Jag menar dock att det är viktigt att beakta att ändå majoriteten var
intresserade av denna typ av behandling…..I och med den autonomi princip som vi inom vården bör följa ska
ev varje individ med kronisk smärta upplysas om dessa metoder för att själva få välja det som passar dem. Vi
vill ju uppnå individanpassad vård. Detta stärks av Werner och leden (2010) genom grindteorin….”
I samma kurs finns även ett seminarium där det ingår en vetenskaplig artikel som är kopplat till
varje patientfall som tas upp. Studenterna söker, kritiskt granskar, presenterar och argumenterar
för och emot studien.
I fjärde terminen skriver studenterna också projektplanen till kommande uppsats och där är
bedömningskriterierna för godkänt betyg följande. Här bedöms de delar som efterfrågas i
examensmålet.
Problemområde och syfte
Problemområdet är introducerat och faller inom huvudområdet omvårdnad. Betydelsen är motiverad.
Problemet är motiverat och problematiserat.
Problemvalet kan bidra till förståelse för praxis inom huvudområdet (d.v.s. kliniskt nyttigt)
Studiens betydelse och relevans för patienter, profession eller verksamhet är beskrivet och motiverat.
Syfte och eventuella frågeställningar är relevanta, klart formulerade och avgränsade i relation till problemet.
Bakgrund
För problemområdet är relevant litteratur refererad (t.ex. state of the art, position paper, betydande forskning inom
fältet).
Centrala begrepp är valda och sakligt beskrivna för att fördjupa förståelsen för problemområdet.
Förankring i begrepp och teori är tydlig och anknyter till såväl huvudområdet som problemområdet.
Anknyter till relevanta styrdokument (lagar, författningar, nationella riktlinjer etc) med relevans för problemområdet.
Metod
Projektplanens bedömningskriterier ligger till grund för bedömningskriterierna för det
självständiga arbetet i Termin 5
I samband med examination av det självständiga arbetet bedöms alla de delar som efterfrågas i
examensmål 2.
Bedömningskriterier för examensarbete på kandidatnivå för: Betyg godkänd Problemområde och syfte
Problemområdet är introducerat och faller inom huvudområdet omvårdnad. Betydelsen är motiverad.
Problemet är motiverat och problematiserat.
Problemvalet kan bidra till förståelse för praxis inom huvudområdet (d.v.s. kliniskt nyttigt)
Syfte och frågeställningar är relevanta, klart formulerade och avgränsade i relation till problemet.
Bakgrund
För problemområdet är relevant litteratur refererad (t.ex. state of the art, position paper, betydande forskning
inom fältet).
Centrala begrepp är valda och sakligt beskrivna för att fördjupa förståelsen för problemområdet.
Förankring i begrepp och teori är tydlig och anknyter till såväl huvudområdet som problemområdet.
Anknyter till relevanta styrdokument (lagar, författningar, nationella riktlinjer etc) med relevans för
problemområdet.
Metod
Metodvalet är relevant i förhållande till syfte och frågeställningar.
Valet av metod är förankrad i metodlitteratur.
Undersökningsgruppen och bortfallet är klart beskrivet.
Genomförandet är tydligt beskrivet och motiverat(gäller såväl litteraturstudie som empirisk studie)
Analysen av data är systematiskt genomförd och beskriven enligt de steg som metoden föreskriver.
Forskningsetiska aspekter är beskrivna och motiverade i relation till undersökningsgruppen. Aspekterna är
förankrade i forskningsetisk litteratur.
Resultat
Resultatredovisningen är strukturerad samt relaterad till syftet och frågeställningar.
Figurer och tabeller förtydligar resultatredovisningen och går att läsa för sig själva utan stöd av texten d.v.s.
figurtext och tabelltext bidrar tillsammans med figuren till en tydligare förståelse av resultatet.
Diskussion
Styrkor och svagheter i metoden redovisas och diskuteras. Referenser till metodlitteratur skall ingå.
Resultatet diskuteras i relation till annan forskning, begrepp och teorier i bakgrunden.
Diskussionen är logisk, konsekvent i argumentationen och trovärdig.
Relevanta slutsatser av studien är dragna. Eventuella implikationer för praxis anges.
Läsbarhet och helhet
Röd tråd och logisk struktur framgår i arbetet som helhet. Rubriker och text stämmer överens.
Källor och källhänvisningar är korrekt redovisade enligt valt referenshanteringssystem. Adekvat användning av
citat.
Metodvalet är relevant i förhållande till syfte och frågeställningar.
Valet av metod är förankrad i metodlitteratur.
Planerad analysmetod av data är beskriven och förankrad i metodlitteratur.
Forskningsetiska aspekter är beskrivna utifrån litteraturen och motiverade i relation till undersökningsgruppen. Gäller
även litteraturstudier.
Realistisk tidsplan för examensarbetets tio veckor är gjord.
Källor och källhänvisningar är korrekt redovisade enligt anvisat referenshanteringssystem. Adekvat användning av
citat.
Språket är klart och texten lättläst. Använder för området adekvat terminologi. Stavning, grammatik, interpunktion är
korrekt.
Abstraktet är skrivet på ett klart och lättläst språk och sammanfattar uppsatsens alla delar.
Titeln är relevant för uppsatsens innehåll.
Det finns en röd tråd genom uppsatsen som binder ihop bakgrund, syfte, metod, resultat och diskussion.
Språket är klart och texten lättläst. Använder för området adekvat terminologi. Stavning, grammatik,
interpunktion är korrekt.
För att bli godkänd på det självständiga arbetet ska studenterna även ha genomfört opponent- och
respondentskap
Bedömningskriterier av opponeringen Genomgången av den/de andras uppsats är noggrann, där både förtjänster och brister diskuteras.
Prioriterar centrala problem och förtjänster på ett relevant sätt.
Tydlig vetenskaplig argumentation. Knyter an till referenser och inte enbart till egna åsikter.
Formalia är kontrollerade
Bedömningskriterier av responeringen Redogör klart för viktiga moment och vägval under arbetets gång.
Bemöter opponenternas argument med argumentation avseende viktiga moment och vägval under
arbetets gång. Diskussionen kännetecknas av saklighet.
Enligt ”barometerundersökningen” är sjuksköterskestudenter och alumner (medelvärde på
skala 1-5) nöjda med hur deras generella färdigheter har utvecklats under utbildningen
Kritiskt värdera information
studenter 4,0
alumner 4,0
Analys och värdering av examensmål 2
Examensmål 2 uppfylls väl i de olika kurser och examinationsformer som studenten genomgår
och det är en tydlig progression genom hela utbildningen. Detta är också ett av de examensmål
som vi har prioriterat att göra särskilt tydligt genom programmet eftersom problemlösning och
kritiskt vetenskapligt förhållningssätt utgör en central grund för den akademiska delen av
sjuksköterskans yrke. I en mängd läraktiviteter och bedömningar såväl individuella som i grupp är
syftet att lösa olika problemställningar med hjälp av angiven eller valfri litteratur och till hela
denna problemlösningsprocess förhålla sig kritisk avseende de förslag som läggs fram och till den
litteratur som argumenten grundas i. Även detta mål finns väl representerat i det självständiga
arbetet och finns också väl beskrivet i kursplanen för det självständiga arbetet.
Del 1 (forts.)
Examensmål 3
För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och
lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar.
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se
delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.
Redan tidigt i utbildningen tränas delar av detta examensmål i de teoretiska kurserna genom olika
uppgifter och redovisningar. Examensmålet är väl uppfyllt i uppsatserna men pekar även på en
stor del av sjuksköterskans arbete. Att ”visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och
lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar” gör sjuksköterskan hela tiden.
Detta tränas således medvetet och omedvetet i hela utbildningen. Redan under första
fältstudieveckan vilken infaller de första fem veckorna i programmet sker första läraktiviteten i
syfte att möta examensmål 3. Här ska studenterna identifiera en vårdetisk situation vilken de
sedan problematiserar i relation till kurslitteraturen och föreslår lösningar på i ett seminarium med
feedback av lärare. En läraktivitet som utvärderas mycket positivt av studenterna som en särskild
meningsfull aktivitet. Vidare påvisas i samma kurs hur forskningsprocessen och
omvårdnadsprocessen går hand i hand. I tabell 1 framgår progression i lärandet. Självständigheten
avseende att genomföra uppgifter är mer i fokus i slutet av utbildningen.
I VfU blir studenten bedömd på nedanstående under ”färdighet och förmåga”. Under år tre
bedöms det som efterfrågas i detta examensmål och bedömning görs av handledare och
huvudhandledare/ klinisk lärare i samtal tillsammans med studenten. Studenterna ska vara
godkända på alla delar för att bli godkänd på VfU, ett par studenter varje termin får gå om
praktiken (<5%).
År 1 Kan utföra grundläggande personlig omvårdnad och ta hänsyn till patientens önskemål och behov. Har
förmåga att förebygga smitta och smittspridning. Kan tillämpa tystnadsplikten
År 2 Har förmåga att uppmärksamma, planera, åtgärda och dokumentera patientens grundläggande och
specifika omvårdnadsbehov i samverkan med patient och närstående.
Visar förmåga att utföra omvårdnad utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter.
Har förmåga att uppmärksamma och motverka komplikationer i samband med vård och behandling.
Kan informera och tillgodose patientens trygghet och välbefinnande vid undersökningar och
behandlingar.
Kan utifrån gällande föreskrifter hantera medicinteknisk utrustning och medverka vid undersökningar och
behandlingar.
Kan hantera läkemedel på ett adekvat sätt.
Kan ge förslag på kvalitetsförbättrande åtgärder.
Kan planera och genomföra arbetet på ett strukturerat sätt.
År 3
Kan självständigt och i samverkan med patient och närstående bedöma, planera, genomföra och
utvärdera omvårdnaden av patienten.
Kan självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande åtgärder i vården av patienten.
Uppmärksammar risker och har förmåga att förutse konsekvenser och åtgärda med förebyggande
insatser.
Visa förmåga att bedöma behovet av och initiera metodförbättring och kvalitetssäkring.
Har förmåga att ta emot information och förmedla information till andra.
Kan formulera och lösa problem samt genomföra uppgifter inom givna tidsramar.
Kan använda sin förmåga i nya situationer.
Enligt ”barometerundersökningen” är sjuksköterskestudenter och alumner (medelvärde på
skala 1-5) nöjda med hur deras generella färdigheter har utvecklats under utbildningen
Självständigt lösa problem
studenter 3,9
alumner 3,7
Medverka i utvecklingsarbete inom vården
studenter 3,1
alumner 3,3
Bedöma omvårdnadsbehov
studenter 4,1
alumner 4,2
Analys och värdering av examensmål 3
I de självständiga arbetena visar studenterna på hög måluppfyllelse genom att identifiera ett
problemområde, formulera det, belysa det och i diskussionen kan olika lösningar diskuteras. Att
genomföra uppgifter inom givna tidsramar visar studenterna genom att hålla satta deadlines och
att endast ett fåtal av författarna till 105 uppsatser klarade inte tidsgränsen. I projektplanen
presenterar studenterna en tidsplan för hur de skall planera det självständiga arbetets tio veckor.
Detta följs upp av handledare och examinator.
Tidsramar är till för att hållas och vid hemtentamen, seminarier eller andra uppgifter som har
deadlines så är studenterna underkända på momentet om de inte kommer in i tid. Detsamma gäller
det självständiga arbetet.
Sammantaget visar de självständiga arbetena och färdighetsträningen i VfU på hög
måluppfyllelse.
Del 1 (forts.)
Examensmål 8
För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att utveckla sin kompetens.
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se
delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.
Detta examensmål följer studenterna genom hela utbildningen och återkommer på olika sätt.
Termin 1
I den nya utbildningsplanen finns en kurs som heter ”Profession etik och lärande/handledning” 10
hp. Den kursen finns poängsatt varje termin och ska ge studenten ett verktyg att utvecklas i sitt
lärande och lära sig reflektera över det. I kursen ingår två teman varje termin (se kursplan SJSD
13). Samtliga teman utgår från kursplanens lärandemål.
Exempel på teman:
Vägen genom sjuksköterskeutbildningen till min kommande profession
Att vara patient
Att lära i VfU
Att möta patienter i olika vårdmiljöer
Studenten ska skriva en reflektion över sitt lärande varje vecka och får feedback på reflektionen
av den lärare som, om det är möjligt, följer gruppen genom utbildningen. Terminen avslutas med
en så kallad "metareflektion", där studenten går igenom terminens reflektioner och sammanfattar
dessa utifrån kursen teman: profession, etik och lärande. Studenterna ska fundera över om de har
nått sina egna personliga lärandemål? ”Ja, vad beror det på, Om nej, vad skulle gjorts annorlunda?
”Dessa metareflektioner ska studenterna spara och användas senare i utbildningen. Innehållet ska
vara och det grundar sig bedömningen på att det finns med, studenten ska sammanfatta sina
veckoreflektioner utifrån kursen teman: profession, etik och lärande.
Exempel på reflektioner som kan komma upp redan 1:a terminen.
”Anatomi och fysiologi är en av de givna grunderna i vår profession och det har varit väldigt
intressant att fördjupa sig inom detta. Fast ibland har det blivit lite ytinlärning och hade gärna haft
mer tid till att läsa och inte bara läst inför en tenta som man ska klara för att gå vidare i
utbildningen. Har pratat med en del i klassen och även de anser att vissa saker blir ytinlärning. Eller
så kanske man helt enkelt bara får ta sig i kragen och offra nån vecka nu på sommarlovet och läsa
anatomi och fysiologi för egen vinnings skull.”
”Allt vi har läst har varit så oerhört intressant men det är alltid väldigt mycket som ska läras in så
det har främst blivit att trycka in kunskapen i huvudet och i efterhand tänka på vad man verkligen
lärt sig. Trots detta är det fortfarande väldigt intressant och jag vill verkligen kunna allt som man
kan lära sig för att det är så väldigt viktigt ämne som ligger som en grund för vår kunskap om
kroppen och i vårt yrkesliv. Jag känner verkligen att jag har lärt mig väldigt mycket och även lärt
mig saker om mig själv.”
”När det kommer till praktiskt lärande har jag nu mer kunskaper än vad jag trodde att jag skulle ha
efter bara en termin. Vi har ju inte ens haft någon ”riktig” praktik än, men det känns som om man
ändå har lärt sig en hel del. Att känna till vitala parametrar är ju faktiskt livsviktig kunskap.”
I termin 3 och 4 ska studenterna enligt lärandemålen reflektera över sitt eget och andras
omvårdnads- och behandlingsarbete som en början av att självständigt kunna utföra omvårdnad
och se behov av mer kunskap. Studenterna ska vända blicken mer på sig själv och identifiera den
kunskap som är betydelsefull för den professionella kompetensen och värdera sitt behov av
ytterligare kunskap. Studenterna ska värdera sitt eget omvårdnads- och behandlingsarbete och
identifiera och reflektera över sina inlärningsbehov. Detta sker framför allt i VfU och bedöms
utifrån AssCe (beskrivet under nästa punkt).
Termin 5
I slutsatsen i det självständiga arbetet ska studenterna diskutera och argumentera för fortsatt behov
av utveckling och fler studier inom det undersökta ämnesområdet.
Ett lärandemål som ingår i det självständiga arbetet speglar tydligt detta
• utforska och kritiskt förhålla sig till nya fakta, företeelser och frågeställningar och på så sätt
kunna bidra till utvecklingen av yrket och verksamheten genom sitt fördjupade kunnande
Studenterna ska också i sina självständiga arbeten presentera hur deras resultat/slutledningar kan
överföras och komma patienter och/eller verksamhet till del.
Måluppfyllelsen bedöms i VfU genom olika frågor från AssCe på en skala enligt nedan
(AssCe* - Assessment of Clinical Education Version II Aug 2009). Studenten ska ha alla omdömen mellan
god och mycket god för att bli godkänd på sin VfU placering. Detta följes upp av handledare,
huvudhandledare, klinisk lärare och studenten, där studenten får göra en självskattning.
I VfU får studenten reflektera över sitt eget lärande med dessa frågor
Självkännedom
Ha förmåga till självkritik.
Inse egen styrka och begränsning.
Visa ansvar för eget lärande och utveckling.
Visa förmåga att se sig själv med distans och att arbeta med egen styrka och begränsningar
relevanta för yrkesutövningen.
Visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap.
Självständighet
Visa insikt och ta initiativ inom det egna ansvarsområdet och ta egna initiativ.
Argumentera och motivera sitt handlande.
Visa mod att stå för och arbeta i enlighet med aktuell kunskap och egna värderingar.
Visa förmåga att vilja bidra till utveckling av yrket och verksamheten och att ta initiativ till
samarbete med andra yrkesgrupper.
Enligt ”barometerundersökningen” är sjuksköterskestudenter och alumner (skala 1-5) bedömning
av hur deras generella färdigheter har utvecklats under utbildningen
• Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet
studenter 3,7
alumner 4,0
Analys och värdering av examensmål 8
Examensmål 8 tränas, fördjupas och examineras genom hela utbildningen. I några av de
självständiga arbetena är detta examensmål mycket tydligt framträdande. Studenterna försöker
även finna och föreslå vidare forskningsmöjligheter/områden i sina studier. Bedömningskriterier
och lärandemål i kursen för det självständiga arbetet har inte formulerat ett tydligt krav på
värdering avseende den egna kunskapsutvecklingen men däremot ska det redovisas var och en
insats i skrivandet av det självständiga arbetet, då det är två som skriver tillsammans. Värderingen
av den egna kunskapsutvecklingen har legat implicit i form av reflektion vid olika seminarier och
i kursutvärderingar.
Värderingsförmåga och förhållningssätt är faktorer som tränas, bedöms och examineras i VfU.
Studenterna visar god förmåga att identifiera sina behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande
utveckla sin kompetens. Studenterna visar på stor medvetenhet om att lärandet ständigt pågår och
genom sina reflektioner startar denna process redan i termin1. I sina metaanalyser över sitt
lärande, i slutet på varje termin, enligt den nya utbildningsplanen, tränas studenterna att identifiera
och uttrycka sitt behov av mer kunskap
Del 2
Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en
påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som
används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa
uppgifter om lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal
studenter och de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att
redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för
hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.
Lärarkompetens och lärarkapacitet
Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att:
"Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig
betydelse för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock
viktigt att poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för
respektive examen. Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas
kompetens och tillgången på lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten."
Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen.
Här bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen.
Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform.
Tabellen ligger sist i självvärderingen.
Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) ansvarar för sjuksköterskeprogrammet och
röntgensjuksköterskeprogrammet under Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Nämnden är en
ekonomisk enhet med resultatansvar och ansvarar för utveckling, planering och ledning av kurser
och utbildningsprogram och att utbildningen bedrivs med hög kvalitet och i enlighet med gällande
regelverk.
Inom ramen för tilldelat utbildningsanslag fastställs budget varje år. De flesta lärare som
undervisar inom programmet är anställda vid Institutionen för Hälsa, vård och samhälle och
undervisar på uppdrag av NOU. Till programmen anlitas lärare även från andra institutioner inom
framför allt Medicinska fakulteten, från Region Skåne men även från andra aktörer. Forskning
inom området är nära knutet till programmen då de flesta som undervisar tillhör någon av
institutionernas forskargrupper. Det finns ett nära samarbete med Region Skåne, både vad gäller
sluten vård och primärvård, samt med kommunerna i regionen. Representanter för Region Skåne,
Skånes Universitetssjukhus (SUS Lund/Malmö) och Skånes Kommunförbund finns
representerade i utbildningsnämnden NOU och är viktiga samarbetspartners i utbildningsfrågor.
I varje kurs finns kursansvarig och examinator (disputerad) vilka är anställda på institutionen.
Utöver dessa tillkommer de resurser i form av docenter, lektorer, adjunkter (även disputerade)
inom vårdvetenskap/omvårdnad som redovisas i tabellen.
Flera lärare har genom externa medel en fortsatt pågående forskning och även en hög andel
doktorander undervisar vilket bidrar till hög nivå på kunskapen om områdets vetenskapliga grund
och stor kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsarbeten. Ett antal lärare har sin
grundanställning i Region Skåne men är genom sin forskning knutna till universitetet och detta
bidrar också till en god koppling mellan vetenskap och praxis. De flesta lärare har
högskolepedagogisk utbildning omfattande minst 5 veckor. Denna utbildning arrangeras av
Medicinska fakultetens Centrum för Undervisning och Lärande MedCUL.
http://www.med.lu.se/utbildning/hoegskolepedagogisk_utbildning/omfattning_och_maal .
Flera lärare har den äldre vårdlärarutbildningen för universitet. MedCUL erbjuder
kompetensutveckling inom undervisning och lärande och verkar för att utformning av, beslut om
och genomförande av utbildning ska vila på aktuellt internationellt kunskapsläge inom
utbildningsområdet.
Tidigt i utbildningen möter studenterna lärare med hög akademisk kompetens. De vetenskapliga
kurserna leds av en professor med stark förankring i omvårdnadsämnet och dess forskning.
Ämnesansvarig professor undervisar också mellan 10-40 timmar per termin och är tillsammans
med disputerade lärare och docenter examinator för en av sjuksköterskeprogrammets elva kurser.
Den största andelen lärare är legitimerade sjuksköterskor vilket gör att det finns en stor stab av
lärare som kan undervisa utifrån sin egen kompetens och har också kunskap inom omvårdnad och
omvårdnadens grunder på en vetenskaplig hög nivå. Lärarförutsättningarna bidrar till den hög
genomströmning och gott resultat.
Antal helårsstudenter
Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska
överensstämma med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och
lärarkapacitet.
Antal helårsstudenter i aktuell utbildning.
Eftersom det är studenter som tar ut dubbelexamen och som går antingen
sjuksköterskeprogrammet eller röntgensjuksköterskeprogrammet räknas inte HST på
kandidatexamen.
Antalet studenter som skrev självständiga arbeten för att bli behöriga för kandidatexamen 2012
var 210 studenter.
2012 Antal
Helårsstudenter Sjuksköterskeprogrammet 418 HST
Röntgensjuksköterskeprogrammet 63 HST
Friståendekurs 15 HST
Del 2
Studenternas förutsättningar
Här ges möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar
och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.
Studenternas kursvärderingar och programutvärdering ligger som en viktig grund för det
kontinuerliga kvalitetsarbetet för att utveckla och förbättra program och kurser. Kurserna
utvärderas webbaserat. Studenterna ska utvärdera efter varje kurs och får därefter ta del av ett
kursbokslut. Resultatet redovisas för efterföljande kurs med särskild hänsyn till planerade
och/eller genomförda åtgärder. Utvärderingen är uppbyggd i enlighet med ”constructive
alignment”, att länka mål, innehåll och examination. Studenterna värderar om de uppnått
målen, sina egna insatser, genomförbarhet och tydlighet i utbildningen.
Få studenter svarar på utvärderingarna och en större satsning på utvärderingar har startat där
vi har samtal i fokusgrupper i vissa terminer och varje verksamhetsförlagd utbildningsdel har
egna utvärderingar. Dessutom har vi ett utvidgat frågeformulär och avslutningsvis en muntlig
programutvärdering i sista terminen. Utvärderingar har tillsammans med studentföreningens
önskemål uttryckt att studenterna önskar större utmaningar och ökade krav i utbildningen.
Detta har tagits ad notam när den nya utbildningsplanen planerades.
Genomströmningen är totalt sett hög (92 %) på båda programmen. Det kan ha föregåtts av
avbrott men studenten kommer tillbaka och fullföljer utbildningen. I vissa kurser är det fler
som blir underkända vid första examinationstillfället, det gäller framför allt
”Människokroppen; biologi och hälsa”, ”Biomedicin II”. Med ett genomsnitt på 65-70 % med
omtentamen som följd. De enskilda tentamina i övrigt visar att i genomsnitt klarar 80-100%
ordinarie tentamen.
Vi har ett antal studenter som inte fullföljer kurserna i början av utbildningen. Vid
avbrottsenkäter framgår att studenterna gör uppehåll eller byter till annan utbildning.
Sjuksköterskeprogrammet har höga antagningspoäng och det ökar möjligheten för studenterna
att välja och bli antagna på andra program vid nästa söktillfälle.
Studentföreningen har ett nära samarbete med NOU och deltar i olika möten och kommittéer
med representanter för studenterna.
Internationella avdelningen på medicinska fakulteten samverkar med studenterna i samband
med utlandsstudier.
Del 3
Andra förhållanden
Här kan lärosätet redovisa fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning, till
exempel:
1. Hur många högskolepoäng det självständiga arbetet omfattar.
2. Under vilken termin det självständiga arbetet vanligen genomförs.
3. Om studenterna vanligen arbetar ensamma eller i grupp och i så fall hur många studenter
som vanligtvis ingår i gruppen.
4. Om slumpade självständiga arbeten av någon anledning inte är representativa.
Här ges möjlighet att redovisa andra förhållanden som kan vara särskilt betydelsefulla för att
bedöma den aktuella utbildningen och som inte har redovisats tidigare i självvärderingen. Det kan
till exempel vara lokala mål, utbildningens profil eller hur stor andel studenter som läser kurser i
huvudområdet i program respektive som fristående kurs.
Totalt antal självständiga arbeten för kandidatexamen i omvårdnad år 2012 var 105 (2stud/arbete).
I stort sett alla fick göra korrigeringar efter examinationen. Ca fem självständiga arbeten blev inte
klara under år 2012 varav två examineras nu i maj 2013. Det höga antalet uppsatser beror på att
under år 2012 flyttades kandidatuppsatskursen från termin 6 till termin 5 vilket resulterade i
att dubbla kurser fick ges under vårterminen.
Det självständiga arbetet i omvårdnad vid Lunds universitet skrivs, sedan våren 2012, i termin 5
och omfattar 15 hp och påbörjas efter godkänd kurs i ”Vetenskapsteori och forskningsmetodik”
7,5 hp (termin 4) i vilken en projektplan skrivs och examineras. I kursen i termin 4, tilldelas
studenterna handledare och tränas i att såväl handledas som att respondera och opponera på egna
och andras projektplaner. Under denna kurs ges också teoretisk undervisning i vetenskapsteori,
vetenskapliga metoder, forskningsetik och litteratursökning. Två studenter skriver uppsats
tillsammans och ska, i uppsatsen, tydligt precisera vad var och en bidragit med. Endast i
undantagsfall får en student skriva enskilt. Orsak till att skriva på egen hand kan vara kommande
utlandsstudier, graviditet eller sjukdom. Anledningen till att utbildningen föredrar parvisa arbeten
är främst resursrelaterade.
Det självständiga arbetet skrivs företrädesvis på svenska men möjlighet finns att skriva på
engelska. Det är också möjligt göra det självständiga arbetet utomlands. Oftast skriver studenterna
litteraturstudier men även empiriska, kvalitativa såväl som kvantitativa arbeten förekommer.
Enligt fakultetens rekommendationer har studenterna rätt till 15 timmar handledning. Efter ca fem
av kursens 10 veckor erbjuds studenterna ett arbetsseminarium där de får träffa sin blivande
examinator. Studenterna får då möjlighet att träna respondent - och opponentskap med en annan
grupp och examinatorn ger synpunkter på de delar av arbetet som är klara. Examinator får enligt
samma rekommendationer åtta timmar per arbete för arbetsseminarium och examination.
Tydliga bedömningskriterier både för projektplan och för det självständiga arbetet finns
utarbetade för programmen. Fjorton dagar efter examinationsseminariet skall studenterna ha
korrigerat de påpekande som gjorts och därefter sätts betyg. För godkänt betyg på kursen krävs
även opponering på annat arbete, respondering på eget och deltagande vid två extra
examinationsseminarier. Det finns också utarbetat riktlinjer avseende kvantitiv databearbetning
som stöd för studenterna och handledarna.
För handledning av självständigt arbete krävs minst magister/masterexamen. Examinator ska vara
disputerad.
Riktlinjer för det självständiga arbetet finns också från medicinska fakulteten.
Enligt dokumentet ”Riktlinjer för relationer mellan universitet och studenter vid Lunds
universitet” (Dnr STU 2008/581) ska fakulteterna fastställa riktlinjer för självständiga arbeten.
Kommunikationen med kursledning är i huvudsak webbaserad. På aktuell kurssida ligger all
information om kursen liksom gällande kriterier, mallar och dokument avseende planering och
genomförande av det självständiga arbetet. Se länken Skriftliga uppgifter och examensarbeten
Textmatchningsverktyget URKUND används på samtliga studenters självständiga fördjupnings-
och examensarbete som ett stöd för studenterna i syfte att förebygga och upptäcka fall av fusk och
plagiering. Länk till det vi kallar läranderesurser finns för studenterna
http://www.lub.lu.se/laeranderesurser/laeranderesurser-a-oe.html
Studenterna publicerar sina projektplaner i därför avsedd bokningslista, åtkomliga för handledare
och examinatorer. De korrigerade och godkända självständiga arbetena
publiceras i Lunds universitets uppsatsdatabas (LUP).
Fristående kurs
Den fristående kandidatuppsatskursen (VMFK 01 Vårdvetenskap/omvårdnad: kandidatkurs) är
baserad på 30 hp och ges som halvtidsstudier. Den består av tre delkurser, evidensbaserad
omvårdnad, vetenskaplig metod, som avslutas med projektplan, och uppsatsskrivning. Även i
denna kurs erbjuds studenterna ett arbetsseminarium tillsammans med examinator.
Vi anser att de slumpade arbetena är representativa avseende de självständiga arbetena för
kandidatexamen i omvårdnad dvs. alla har nått upp till de fastställda målen. Flera självständiga
arbeten har mycket god måluppfyllelse och några har god mål uppfyllelse.
Lärarkompetens och lärarkapacitet
Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen syftar till att få en uppfattning om den
huvudsakliga lärarkompetensen och lärarkapaciteten för respektive utbildning. Det är därmed inte nödvändigt att redovisa samtliga lärare som
undervisar i en utbildning. Redovisningen görs per huvudområde (generella examina) eller per yrkesexamen. Utgå från aktuella förhållanden.
Fyll i en och samma tabell för både grundnivå (kandidat) och/eller avancerad nivå (magister och/eller master). Tabellen kopierar ni sedan in i
respektive självvärdering för kandidat, magister och/eller master.
Observera att alla procentsatser avser heltid. Etta James anställning om 100 % är fördelad över undervisning och forskning om sammanlagt 30 %.
Resterande del, dvs. 70 %, av anställningen är hon studierektor. Johnny Watsons anställning om 75 % är fördelad över undervisning på grundnivå
(kandidat) 25 %, avancerad nivå (magister och/eller master) 12,5 % och forskning 37,5 %. Richard Penniman är anställd 50 % och undervisar hela
denna anställning på grundnivå. För honom anges därför 50 % i kolumnen ”Undervisning på grundnivå…”. Sonny Boy Williamsson är timanställd
cirka 5 % och undervisar hela denna anställning på grundnivå.
LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET
De gråa fälten är lärare med specialist kompetens för undervisning på röntgensjuksköterskeprogrammet. Alla lärare kan undervisa på sjuksköterskeprogrammet grundnivå om
kompetensen för kursen stämmer. I handledning av självständigt arbete kan alla lärarna tas till vara även de som i huvudsak undervisar på avancerad nivå. 10 % administrativ
tid/heltid är inte redovisat. Doktor i medicinsk vetenskap, omvårdnad/vårdvetenskap eller pedagogik om inget annat står.
Akademisk titel/
akademisk examen
(professor, docent,
doktor, licentiat,
master, magister)
Anställninge
ns inriktning
Professions-
kompetens
Anställ-
ningens
omfattning
vid
lärosätet
(% av
heltid)
Undervis-
ning
grundnivå
(kandidat)
inom
huvudom-
rådet (%
av heltid)
Undervisning
avancerad
nivå (magister
och/eller
master) inom
huvud-
området
(% av heltid)
Tid för
forskning
vid
lärosätet
(% av
heltid)
Namn Kommentar
Doktor i medicinsk vetenskap Omvårdnad
Lektor, Vårdlärar, legssk 100 20 Ahlner Elmqvist Marianne Programdirektör 70 %
doktor Omvårdnad Leg ssk Diagn Radiologi 100 25 5 10 Andersson Bodil Biträd.prefekt 50 %
magister Omvårdnad Leg ssk 100 77 3 10 Andersson Gunilla Visstidsanställning
magister Omvårdnad Biomedicinsk analytiker 100 80 10 Augustinsson Annelie Visstidsanställning
doktor Omvårdnad Leg ssk, lektor 100 3 7 20 Berggren Vanja
magister Omvårdnad Leg ssk/doktorand 100 80 10 Björkman Eva Visstidsanställning
magister Omvårdnad Leg ssk/doktorand 100 60 10 Bökberg Christina
doktor Omvårdnad Leg ssk, lektor 100 60 20 Cedereke Marie
docent Omvårdnad Leg.barnmorska/lektor 100 15 35 20 Crang-Svalenius Elizabeth
magister Omvårdnad Leg ssk 100 25 35 10 Dahlman Gull-Britt
magister Omvårdnad Leg ssk 50 10 10 Danielsson Maria Adjungerad 50 %
doktor Omvårdnad Leg ssk/lektor 3 x 33 3 30 33 Eva Drevenhorn Kombinationstjänst
professor Omvårdnad Leg barnmorska professor 100 10 13 20 Dykes Anna-Karin Pension 1 april
doktor Omvårdnad Leg ssk 50 25 5 10 Edwinson Månsson Marie Adjungerad 50 %
doktor Omvårdnad Leg ssk 62,5 5 40 10 Ekelin Maria Adjungerad 50 %
doktor Omvårdnad Leg ssk 50 22 2 10 Enekvist Bruno Visstidsanställning
Doktor/Professor Omvårdnad Leg ssk lektor 100 60 20 Forsberg Anna
Doktor i farmakologi Omvårdnad
Leg ssk100 5 10 20 Gagnemo Rebecca Visstidsanställning
doktor Omvårdnad Leg ssk 100 5 65 20 Glasdam Stinne
magister Omvårdnad Leg ssk 90 30/10 10 Grönlund Eva Visstidsanställning
magister Omvårdnad Leg ssk inom Diagn Radiologi 100 49 /10 10 Gårdling Jenny doktorand
Doktor i psykologi Omvårdnad Beteendevetare 75 45 5 20 Hansson Jan-Åke
magister Omvårdnad Leg ssk 100 4 76 10 Hellmuth Lisbeth
magister Omvårdnad Leg ssk 100 80 10 Hermansson Karin Visstidsanställning
docent Omvårdnad Leg ssk/lektor 25 15 20 Hommel Ami Adjungerad 25 %
licentiat Omvårdnad Leg ssk 100 20 20 10 Hovde Boel
doktor Omvårdnad Leg ssk/lektor 100 65 3 20 Hübel Marie
docent Omvårdnad Leg ssk/docent 100 2.5 70 20 Johansson Anders
licentiat Omvårdnad Statistiker 75 15 40 10 Johansson Ing-Marie Visstidsanställning
magister Omvårdnad Leg ssk 100 80 10 Johansson Maria Visstidsanställning
doktor Omvårdnad Leg ssk/lektor 100 30 0.3 57 Ann Jönsson
magister Omvårdnad Leg 50 40 10 Jönsson Anneli Adjungerad 50 %
ssk/doktorand
licentiat Omvårdnad Leg ssk 100 0.0 45 10 Jönsson Lisbeth
kandidat Omvårdnad Leg ssk 100 40 10 Kennedy-Olsson Birgitta
docent Omvårdnad Leg ssk/docent 100 40 5 20 Kristensson Ekwall Anna
doktor Omvårdnad Leg ssk/lektor 100 10 20 Kristensson Jimmie FoAss 80 %
docent Omvårdnad
Leg Barnmorska
docent 35 5 20 20 Kvist Linda Adjungerad 35
magister Omvårdnad Leg ssk 100 5/15 25 10 Kärfve Berit 5 rad 15 om
doktor Omvårdnad Leg ssk/ lektor 100 20 25 20 Landgren Kajsa
doktor Omvårdnad Leg ssk/lektor 100 15 20 Lilja Andersson Petra Nämndsordför. 60%
magister Omvårdnad Leg ssk 100 5 20 10 Ljunggren Cecilia Visstidsanställning
doktor Omvårdnad Leg ssk/lektor 100 15 40 44 Lundberg Bertil
doktor Omvårdnad Leg ssk 100 2.5 27 20 Lundqvist Anita
magister Omvårdnad Leg ssk 100 80 10 Lundwall Anne
doktor Omvårdnad Leg barnmorska
lektor 100 2.5 70 20 Persson Eva Kristina
doktor Omvårdnad Leg ssk Lektor 100 60 5 20 Persson I Eva
magister Omvårdnad Leg ssk Diag Rad 100 70 10 Persson Inga
magister Omvårdnad Leg 87,5 30 15 10 Rantala Andreas Doktorand 50 %
ssk/doktorand
doktor Omvårdnad Leg ssk Lektor 100 40 10 20 Sjöström Strand Annika
doktor Omvårdnad Leg ssk Biträd.Lektorat 100 5 20 75 Stjernswärd Sigrid
magister Omvårdnad Leg ssk 50 10 10 Strand Thomas doktorand
kandidat Omvårdnad Leg ssk 100 80 10 Sundberg Anneli
magister Omvårdnad Leg ssk 50 80 10 Terp Karina Visstidsanställning
doktor Omvårdnad Leg ssk lektor 100 2.5 22 20 Thome Birgit
doktor Omvårdnad Leg ssk Diag Rad /lektor 100 55 5 36 Törnqvist Erna
doktor Omvårdnad Leg ssk/lektor 100 80 20 Werntoft Elisabet
magister Omvårdnad Leg ssk
100 18 10 Wictorin-Nilsson Siv Gruppchef 25 %, Annat 45 %
magister Omvårdnad Leg ssk/doktorand 100 10 20 10 Wihlborg Jonas Doktorand 50 %.
docent Omvårdnad Leg ssk/docent 100 10 20 Wihlborg Monne Monica
doktor Omvårdnad Etnolog 100 30 20 20 Wollinger Susanne Visstidsanställning
magister Omvårdnad Leg ssk 100 10 60 10 Åkesson Kerstin
magister Omvårdnad Leg ssk 50 15 25 10 Ängeby Karin Adjungerad 50 %
doktor Omvårdnad Leg ssk 100 10 Övre Sörensen Nelli Slutade i början av -12
