1
Universitetskanslersmbetets tematiska utvrdering av hllbar
utveckling
Sjlvvrdering
Lroste: Mittuniversitetet
Inledning
Den nuvarande skrivningen om hllbar utveckling infrdes i HL 1
kap 5 r 2006. Beskriv vergripande och reflektivt hur
lrostet arbetat med hllbar utveckling inom utbildning de senaste
ren,
inklusive:
- vilka utmaningar lrostet stllts infr i detta arbete.
- vilka lrdomar som dragits.
Mittuniversitetet ska i enlighet med HL 1 kap 5 i sin verksamhet
frmja en hllbar utveckling som
innebr att nuvarande och kommande generationer tillfrskras en
hlsosam och god milj, ekonomisk och social
vlfrd och rttvisa. I vid mening kan all verksamhet vid lrostet
sgas bidra till att uppfylla detta
uppdrag, eftersom framstllningen av kunskap utgr en
betydelsefull komponent av en sdan hllbar
utveckling.
Mittuniversitetet har sina rtter i Hgskolan i stersund (tidigare
Socialhgskolan) och Hgskolan i
Sundsvall/Hrnsand som bda grundades i under 70-talet, ven om
Hrnsands tradition som
lrostesstad gr mycket lngre tillbaka n s. 1993 bildades
Mitthgskolan och 1995 infrlivades ven
vrdhgskolorna p respektive orter. Ngra r senare verfrdes ven den
skogsteknikerutbildning
som SLU drivit i Bispgrden. Mnga olika utbildningstraditioner
samlades allts under relativt kort tid
i samma organisation och samtidigt p flera campusorter. Idag har
Mittuniversitetet tv campusorter,
stersund och Sundsvall.
r 2005 fick Mitthgskolan universitetsstatus och blev
Mittuniversitetet. Ett arbete med att ta fram en
universitetsvergripande grundutbildningsstrategi pbrjades. Tv r
senare faststlldes och
implementerades strategier fr bde utbildning och forskning, dr
mycket av tyngdpunkterna lg p
att internationalisering och arbetslivsanknytning. Samtidigt
pgick en intensiv process fr att anpassa
utbildningen p grund- och forskarniv till Bolognamodellen.
Dessutom faststlldes en strategi fr lika
villkor, vilken kommer att beskrivas nrmare under aspektomrdet
Styrning och organisation.
Nr det gller hllbar utveckling i utbildningen finns det inte
explicit uttryckt i ngon strategi, men det
innebr inte att hllbarhetsfrgor inte beaktas i utbildning.
Tvrtom har Mittuniversitetet mnga
utbildningar dr de olika dimensionerna av hllbarhet r mycket
viktiga: den sociala dimensionen
illustreras i socialt arbete, sociologi och statsvetenskap,
rehabiliteringsvetenskap fokuserar p ett
hllbart arbetsliv, historia behandlar hur sociala, ekonomiska
och miljmssiga faktorer pverkar
mnniskor och samhllen. Inom utbildningar i ekoteknik r den
ekologiska dimensionen central liksom
inom biologi och kemi. Sammantaget kan den utbildning och
forskning som bedrivs inom dessa mnen
sgas frmja en sdan hllbar utveckling som freskrivs av
hgskolelagen.
2
Inom Mittuniversitetet finns ocks flera forskningsprojekt som
berr hllbar utveckling och ven
bredare tvrvetenskapliga samarbeten pgr. Dock saknas en
vergripande bild, och drmed
uppfljning p aggregerad niv, av utbildningar, aktiviteter och
projekt som berr hllbar utveckling
inom lrostet. Det finns en medvetenhet om detta i organisationen
och tv olika inventeringar har
drfr pbrjats (se vidare under aspektomrde Styrning och
organisation samt Milj, resurser och
omrde ). Valet av exempel fr denna sjlvvrdering utgr frn de
resultat som hittills framkommit i
kartlggningen.
Aspektomrde: Styrning och organisation
Bedmningsgrunder:
A. Det finns lrostesvergripande ml faststllda fr hllbar
utveckling inom utbildning. Dessa ml omfattar samtliga
utbildningsniver (grundniv och i frekommande fall avancerad niv
och forskarniv) och r frankrade inom lrostet.
B. Lrostet fljer upp och utvecklar arbetet fr hllbar utveckling
inom utbildning p ett systematiskt stt.
Vgledning till lrosten:
Utg frn bedmningsgrunderna. Beskriv, analysera och motivera.
Lyft fram svl styrkor som angelgna utvecklingsomrden.
Lnka till relevanta dokument.
Hllbar utveckling r ett brett begrepp, och Mittuniversitetet har
inte en definition av begreppet och
inte heller ml som r kopplade till det direkta uttrycket
hllbarhet eller hllbar utveckling. Lrostets
intention r likvl att uppfylla lagtexten och arbetar p mnga stt
med frgor inom omrdet.
Policy fr milj
I Mittuniversitetets verksamhetsplan anges under rubriken
Mittuniversitetets vergripande uppdrag
att det i hgskolornas uppdrag ingr att frmja hllbar utveckling.
P en lrostesvergripande niv
framgr detta frmst genom Policy fr milj samt
handlggningsordning1. Hr integreras
hgskolelagens formulering i lrostets arbete som ett vergripande
miljml. I samma dokument r
en av punkterna att Mittuniversitetets utbildningar ger
studenterna en mjlighet att gra skillnad och
medverka till en hllbar samhllsutveckling. I dokumentet terfinns
ocks en handlingsplan dr det
framgr att dekanerna ansvarar fr att forskning och utbildning
lever upp till hgskolelagens krav p
att frmja en hllbar utveckling. Vidare finns ml som anknyter
till den fysiska utbildnings- och
arbetsmiljn som exempelvis att tjnsteresor i s stor utstrckning
som mjligt ska ersttas av mten
via bild-, telefon- och webbkonferenser.
I samband med internrevision och framtagande av rsredovisning
grs en genomgng av miljpolicyn
av rektors ledningsgrupp. Drutver ser arbetet med uppfljningen
olika ut p olika mnen och
avdelningar. Fr utbildningar dr ngon aspekt av hllbar utveckling
ingr som exempelvis
lrandeml, fljs detta upp inom ramen fr vriga processer fr
utveckling och frnyelse. Exempel p
detta kommer att ges i de exempel p utbildningar som vi valt att
redovisa i denna sjlvvrdering.
Nr det gller resfria mten anvnds den metodik som Trafikverket
tagit fram i projektet Resfria mten
i myndigheter, http://www.remm.se. En versiktlig genomgng visar
att Mittuniversitetet har tekniska
frutsttningar fr detta, samt ett etablerat arbetsstt med
distansmten. Under 2017 ska en frdjupad
genomgng gras av en tillsatt arbetsgrupp, och frslag p tgrder
och mtt tas fram.
vergngsfrekvens vergngsfrekvensen till hgre studier r lgre i
regionen dr Mittuniversitetet verkar n genomsnittet
fr riket, och studenterna kommer i strre utstrckning n andra frn
s kallade studieovana hem. Mot
bakgrund av detta r ngra aspekter p hllbar utveckling relevanta
att ta upp:
En stor del av utbildningarna r distansundervisning, allts
utbildningar som helt eller delvis
genomfrs utanfr campus, vilket mjliggr fr andra grupper av
studenter n de som traditionellt
1 Policy fr milj samt handlggningsordning dnr MIUN 2014/339
https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/policy-for-miljo.pdfhttp://www.remm.se/
3
lser en universitetsutbildning att gra just detta.
Distansutbildningar genomfrs antingen i form av
helt ntbaserad utbildning utan fysiska trffar eller med
sammankomster av olika omfattning. I vr
utbildningsstrategi2 (s.6) finns en uttalad ambition att
utveckla e-lrande inom utbildningarna. E-
lrande, som r en metod fr att frstrka inlrning med hjlp av
datorer och kommunikationsteknik,
utgr basen fr ntbaserad utbildning men anvnds ven p
campusutbildningar. Via s kallad blended
learning anvnds tekniken fr att campus- och distansstudenter
simultant ska kunna flja samma
utbildning.
Ovanstende r exempel p hur Mittuniversitetet arbetar fr att ka
vergngsfrekvensen till hgre
studier, vilket har bring p svl det sociala som ekonomiska och
miljmssiga perspektivet vad gller
hllbar utveckling. Utbildningsstrategin fljs upp rligen av
universitetsstyrelsen.
Lika villkor
Mittuniversitetet arbetar strategiskt med
diskrimineringsgrunderna (kn, knsidentitet eller
knsuttryck, sexuell lggning, etnisk tillhrighet, religion eller
annan trosuppfattning,
funktionsnedsttning, lder) som anges i diskrimineringslagen
vilket r av stor betydelse fr hllbar
utveckling ur framfrallt det sociala och det ekonomiska
perspektivet. Arbetet benmns inom
Mittuniversitet som Lika villkor och har vergripande ml som
anges i styrdokumentet Strategi fr
verksamhetens frutsttningar3 (s.4). Mlen r att Mittuniversitetet
ska prglas av alla mnniskors lika
vrde och ge alla lika villkor, vilket frtydligas genom svl
anstllda som studenter ska behandlas
och bemtas med respekt och vrdighet och hnsyn ska tas till
olikheter fr att frmja individens
mjligheter till arbete eller studier.
Strategin ligger till grund fr Handlingsplan fr lika villkor 4.
Planen omfattar bde anstllda och
studenter och beslutas av rektor. P central niv innehller den
aktiva tgrder enligt gllande
diskriminerings- och arbetsmiljlagstiftning, och ligger till
grund fr arbetet p lokal niv. Arbetet med
lika villkor r organiserat i en strategigrupp med en srskild
budget som ansvarar fr att ta fram frslag
till strategier samt central handlingsplan, samt att vara ett
std fr rektor i lika villkorsfrgor.
Ordfrande i gruppen har uppdraget frn rektor att driva arbetet.
P varje avdelning r avdelningschef
eller motsvarande ansvarig fr lika villkorsarbetet inom sitt
omrde. Till sitt std har cheferna tre lika
villkorsombud: ett p respektive fakultet och ett fr verksamheten
inom frvaltning, bibliotek och
fakultetskanslier. I de generella mlen (s.3) anges att varje
verksamhetsdel rligen ska upprtta ett lokalt
tgrdsprogram som ska utg ifrn resultaten i underskningen Njd
Studentindex, kursutvrderingar,
resultaten i den psykosociala arbetsmiljenkten och uppfljning av
fregende rs arbete med lika
villkor. tgrdsprogrammen faststlls i samband med
verksamhetsplanering och fljs upp i rliga
verksamhetsdialoger.
Bland de centrala mlen str ocks att hur studenterna upplever
sina studier utifrn lika
villkorsrelaterade omrden och perspektiv ska fljas upp
kontinuerligt vilket grs lpande i samband
med kursutvrderingar i verksamhetsdialoger. Uppfljningen fr 2016
visar att fr att ka
svarsfrekvens och kvalitet har vissa avdelningar provat att dela
ut kursutvrderingarna i pappersform,
och man har ven genomfrt fokusintervjuer med mindre grupper av
studenter. Vidare r ett ml att
ka kunskapen om normkritisk pedagogik hos undervisande personal
dr fokus kan vara till exempel
kurslitteratur, teoretiska perspektivval, kursplaner och
examination. I undervisningen kan man belysa
sprk, talutrymme, hierarkier och synliga eller dolda strukturer.
r 2015 genomfrdes en lika
villkorsdag dr normkritik och normkritisk pedagogik var temat,
med syfte att hja den generella
kunskapen om dessa omrden. Ett flertal avdelningar har ocks
arbetat med detta inom ramen fr
arbetsplatstrffar och mneskollegier. Forskningscentrumet Forum
fr genusvetenskap har ftt i
2 Mittuniversitetets utbildningsstrategi dnr MIUN 2009/1671 3
Strategi fr verksamhetens frutsttningar dnr MIUN 2012/612 4
Handlingsplan fr Lika villkor dnr 2014/879
https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/utbildningsstrategi.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/strategi-for-verksamhetens-forutsattningar.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/strategi-for-verksamhetens-forutsattningar.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/handlingsplan-for-lika-villkor.pdf
4
uppdrag att ta fram en generell breddutbildning inom genus och
lika villkor fr att ka de anstlldas
kunskap om innebrden av lika villkor i det dagliga arbetet.
Under 2016 genomfrdes den frsta
omgngen.
Nulge
Mittuniversitetet r medvetna om att uppfljningen av arbetet med
hllbar utveckling inom
utbildningen kan utvecklas och konkretiseras, och drfr inleddes
frra ret som ett frsta steg en
lrostesvergripande inventering av ml och innehll i genomfrda
kurstillfllen p grund- och
avancerad niv 2013-2016, kursplaner i forskarutbildning samt
publicerade verk.
Inventeringen av utbildningsverksamheten har gjorts genom en
kvantitativ innehllsanalys av
innehllet i kursplaner. Ett antal nyckelindikatorer har anvnts
fr att genomfra en skning i
kursplansdatabasen Atlas. Metoden gr inte ansprk p att ge en
fullstndig bild av i vilken
utstrckning hllbar utveckling behandlas p kurser, men kan ge
indikationer om spridningen av
arbetet mellan olika perspektiv och verksamheter.
Resultatet visar att nra tta procent av kursplanerna fr
genomfrda kurstillfllen under 2016 innehll
en explicit referens till hllbarhet eller hllbar utveckling.
Detta innebr en kning med ungefr tv
och en halv procentenhet under mtperioden. Antalet kurstillfllen
med sdana kursplaner har kat
under perioden, trots att det totala antalet kurstillfllen har
minskat.
Figur 1 Andel kurstillfllen med explicita omnmnanden i
kursplaner, Mittuniversitetet 2013-2016
Figur 2 Fakulteten fr naturvetenskap, teknik
och medier5
5 Frkortningar av avdelningsnamn vid naturvetenskapliga
fakulteten:
EHB: Ekoteknik och hllbart byggande, CHE: Kemiteknik, IND:
Industridesign, KMM: Kvalitetsteknik,
maskinteknik och matematik, NAT: Naturvetenskap, DSV: Data- och
systemvetenskap, EKS: Elektronik, MKV:
Medie- och kommunikationsvetenskap, DMA: mnesdidaktik och
matematik ADV: Arkiv- och datavetenskap,
IKS: Informationssystem- och teknologi
72%
60%
22%
15%
5% 5% 4% 4% 3% 3% 2%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
EHB CHE IND KMM NAT DSV EKS MKV DMA ADV IKS
Andel kurstillfllen med kursplaner innehllande referenser till
hllbar utveckling,
2016
Diagrammen till vnster visar
andelen kurstillfllen som r
2016 hade kursplaner med
referenser till hllbarhet eller
hllbar utveckling.
Det vre diagrammet visar
avdelningarna vid den
naturvetenskapliga fakulteten,
det undre avdelningarna vid
den humanvetenskapliga.
5
Figur 3 Fakulteten fr humanvetenskap6
Av de vriga kurstillfllena 2016 hade nstan 20 procent av
kursplanerna explicita referenser till ett
urval av 28 indikatorer fr aspekter som kan sgas ing i det
samlade begreppet hllbar utveckling,
exempelvis mngfald och klimatfrndringar. Urvalet av indikatorer
har hrletts ur en kombination av
hllbarhetskriterier frn Sustainability Tool for Auditing
UNiversities Curricula in Higher Education
(STAUNCH) och vgledning frn sakkunniga.
Begreppet hllbar utveckling r ett diversifierat flt och rymmer
mnga perspektiv p dess bredd och
inriktning. Urvalet av indikatorer gr drfr inga ansprk p att
vara komplett. En oknd ytterligare
andel av kursplanerna kan allts frutsttas behandla
hllbarhetsfrgor utifrn annan terminologi.
Figur 4 Fakulteten fr naturvetenskap, teknik
och medier
6 Frkortningar av avdelningsnamn vid humanvetenskapliga
fakulteten:
TUG: Turismvetenskap och geografi; UTV: Utbildningsvetenskap,
HLV: Hlsovetenskap, PSY: Psykologi, EVJ:
Ekonomivetenskap och juridik, HUM: Humaniora, OMV: Omvrdnad,
SHV: Samhllsvetenskap, SOA: Socialt
arbete.
19%
8%
4%4%
2% 1%0% 0% 0% 0%
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
16%
18%
20%
TUG UTV HLV PSY EVJ HUM KMM OMV SHV SOA
Andel kurstillfllen med kursplaner innehllande referenser till
hllbar utveckling,
2016
55%
20%
8% 8% 7%4% 3% 3% 3%
1% 0%0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
EHB CHE DSV KMM IND EKS DMA NAT ADV IKS MKV
Andel kurstillfllen med kursplaner innehllande referenser till
relaterade
begrepp, 2016
Diagrammen till vnster visar
andelen kurstillfllen som r
2016 hade kursplaner med
referenser till begrepp
relaterade till hllbar
utveckling.
Det vre diagrammet visar
avdelningarna vid den
naturvetenskapliga
fakulteten, det undre
avdelningarna vid den
humanvetenskapliga.
6
Figur 5 Fakulteten fr humanvetenskap Nr det gller kursplaner fr
forskarutbildningen har de tidigare dokumenterats lokalt, men hller
nu
p att integreras i utbildningsdatabasen Atlas. I nulget gr det
drfr inte att f en fullstndig versikt
av innehllet men en kvalitativ uppskattning r att bilden r
ungefr densamma som p grund- och
avancerad niv.
Resultatet av kartlggningen ska redovisas i en rapport, vilken
nnu inte r frdigstlld, men med
utgngspunkt i antalet trffar har ett urval att utbildningar att
redovisa nrmare i denna sjlvvrdering
gjorts i samrd med fakultetskanslier och rektors ledningsgrupp.
Den avdelning vid NMT som hade
flest andel kurstillfllen med kursplaner bde vad gller
referenser till hllbar utveckling och referenser
till relaterade begrepp, var avdelningen fr Ekoteknik och
hllbart byggande (EHB). Hr valdes
programmet Ekoteknik och hllbar utveckling. Vid HUV hade
Avdelningen fr Turismvetenskap och
Geografi (TUG) den hgsta andelen kurstillfllen med kursplaner
med referenser till hllbar utveckling,
medan avdelningen fr Socialt Arbete (SOA) hade hgst andel vad
gller relaterade begrepp. Vid dessa
tv avdelningar valdes drfr programmen Turism och
destinationsutveckling respektive
Socionomprogrammet.
Utbildningarna varierar i storlek vilket visas i nedanstende
tabell:
Registrerade 2014 Registrerade 2015 Registrerade 2016
Internationellt masterprogram i ekoteknik och hllbar
utveckling 120 hp
17 23 26
Socionomutbildning 2010 hp 512 493 488
Turism och destinationsutveckling 37* 70 89
Figur 6. Antal registrerade studenter p respektive program per
kalenderr (avser alla terminer)
*Nytt program 2014. P det gamla programmet fanns 68 registrerade
studenter.
Urvalet gr inte ansprk p att vara heltckande, men ger en bild av
hur man arbetar med hllbar
utveckling inom olika program och mnen. Intressant i
sammanhanget r att avdelningen fr Socialt
arbete har noll procent andel kurstillfllen med kursplaner som
innehller begreppet hllbar utveckling,
men vid skningen p andra begrepp som r relaterade till hllbar
utveckling r andelen kurstillfllen
54 % fr r 2016.
Aspektomrde: Milj, resurser och omrde7
Bedmningsgrunder:
A. Lrostet arbetar aktivt med att skerstlla den pedagogiska och
forskningsbaserade kompetensen hos berrd personal i
frgor som rr hllbar utveckling i utbildningen.
B. Lrostet samverkar med studenter i arbetet med hllbar
utveckling.
C. Lrostet samverkar med arbetsliv i arbetet med hllbar
utveckling.
D. Lrostet frmjar interdisciplinr samverkan i arbetet med hllbar
utveckling i utbildningen.
Vgledning till lrosten:
Utg frn bedmningsgrunderna. Beskriv, analysera och motivera.
Lyft med hjlp av exempel fram svl styrkor som
angelgna utvecklingsomrden. Lnka till relevanta dokument.
Pedagogisk och forskningsbaserad kompetens
Vid all rekrytering av personal fljs Mittuniversitetets
anstllningsordning8. Gllande mnesmssig
kompetens ska den som sker anstllning presentera sin
vetenskapliga verksamhet genom ett antal
kriterier som anges i anstllningsordningen, och den pedagogiska
kompetensen ska styrkas av den
skande genom exempel.
7 Inom den tematiska utvrderingen av hllbar utveckling r omrde
inte freml fr granskning. 8 Mittuniversitetets anstllningsordning
dnr 2013/1282
https://medarbetarportalen.miun.se/SysSiteAssets/forvaltning/styrdokument/2.-verksamhetsstod/personal/anstalla-personal/regel/miun-anstallningsordning-dnr-2013-1282.pdf
7
Infr varje rekrytering faststlls en anstllningsprofil av
respektive fakultetsnmnd. Dr framgr vilka
bedmningsgrunder som gller fr anstllningen. Fr tjnster inom
utbildningsomrden som rr
hllbar utveckling speglas det givetvis i anstllningsprofilen,
vilket visas nedan genom ett exempel p
utdrag ur platsannons (dnr MIUN 2016/770) fr en lektorstjnst
till avdelningen fr Ekoteknik och
Hllbart byggande, dr anstllningen r kopplad till forskningsmnet
Ekoteknik och Miljvetenskap:
Behrighet och bedmningsgrund:
Behrig till tjnsten r den som har:
doktorsgrad inom ekoteknik och miljvetenskap, samhllsbyggnad,
byggnadsteknik, eller motsvarande, och
uppvisar forskning med ett hllbarhetsperspektiv.
erfarenhet av energisystem- och livscykelanalysbaserade
forskningsstudier kopplade till byggteknik och byggd milj
hgskolepedagogisk utbildning eller motsvarande kunskaper, samt
visad pedagogisk skicklighet
erfarenhet av att undervisa p universitetsniv i interdisciplinr
milj, och via webbaserade verktyg
goda kunskaper, svl i tal som skrift, i svenska och engelska
Ytterligare meriter som beaktas r:
praktisk yrkeserfarenhet inom omrdet hllbart byggande/erfarenhet
frn arbete inom byggbranschen
All undervisande personal har i sin tjnsteplanering tid avsatt
fr kompetensutveckling, och drutver
kan undervisningen ske i form av projekt dr samhllsaktuella
hllbarhetsfrgor ligger i fokus, och
undervisningen i sig sjlv r drmed en form av vidareutbildning.
Lrare r ocks i mnga fall aktiva i
samarbeten med kommuner och landsting, myndigheter, fretag och
frivilligorganisationer vilket
bidrar till en kontinuerlig kompetensutveckling.
Vid universitetsbiblioteket finns avdelningen fr Utbildningsnra
tjnster (UNT), i vars uppdrag det
ingr att vidareutveckla e-lrande inom bde distans- och
campusutbildningar. Det finns ett frdigt
kursutbud, och det r ven mjligt att boka skrddarsydda workshops.
Ett antal aktiviteter specificeras
i handlingsplanen Miljer fr lrande, teknikstd och pedagogisk
utveckling9 (s.9-12). Bland annat
pgr arbetet med att ta fram en ny pedagogisk utvecklingsplan,
att ta fram ett pedagogiskt
meriteringssystem och att ta fram centrala riktlinjer fr
deltagande i hgskolepedagogisk kurs samt
avdelningsvis planering fr och dokumentation av pedagogisk
kompetensutveckling. Ytterligare ett
projekt r att utveckla den digitala utbildningsmiljn i
lrplattformen fr att gynna aktivt lrande i ett
mer studentcentrerat upplgg.
Som exempel bland de utbildningar som tas upp i nsta avsnitt av
sjlvvrderingen kan nmnas att
Avdelningen fr socialt arbete har tilldelats medel fr att strka
den pedagogiska kompetensen och fr
att se ver behovet av kad kompetens inom e-lrandet. Behovet av
att strka lrarnas professionalitet
inom e-lrande kar p grund av att vissa kurser i utbildningen ges
p distans och fr att vissa
frelsningar ibland behver spelas in, samt att
uppdragsutbildningar p distans krver webbaserade
frelsningar. Avdelningen har ocks tilldelats medel till
genomlysning av fr att kvalitetsutveckla
programmet med fokus p social utsatthet och social rttvisa dr
dess internationella och interkulturella
(glokala) profil belyses. Genomlysningen har lett till att strka
profilen vilket ven gjort att
forskningsmedel fr 2017 har fokuserat p detta.
Samverkan med studenter
Mittuniversitetet har tv campusorter och det finns en studentkr
vid varje ort. Lrostet och krerna
har ett avtal i vilket anges att krerna har till uppgift att
bevaka och medverka i utvecklingen av
utbildningen och frutsttningar fr studierna vid
Mittuniversitetet. Innebrden av detta r att
studentrepresentation ska finnas i Mittuniversitetets beslutande
och beredande organ:
universitetsstyrelse, disciplinnmnd, fakultetsnmnder,
anstllningsrd, rd fr utbildning p grund-
och avancerad niv samt rd fr utbildning p forskarniv.
9 Handlingsplan Miljer fr lrande, teknikstd och pedagogisk
utveckling
https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/handlingsplan-larmiljoer.pdf
8
Generellt kan sgas om studentrepresentationen vid
Mittuniversitetet att det r svrt att rekrytera
studentrepresentanter. Tnkbara anledningar till detta r den
stora andelen distansstudenter, och ven
krobligatoriets avskaffande. Ett identifierat problem r att
studentrepresentanter saknas i mnga
mneskollegier och programrd. Eftersom dessa har stor pverkan p
utbildningars inriktning och
kvalitet innebr det en risk fr kvalitetsbrister. I dialog med
studentkrerna har lrostet drfr
genomfrt en kartlggning av studentrepresentationen i de olika
beslutande och beredande organen.
Syftet r att skerstlla studentrepresentation verallt dr sdana
platser finns. Mittuniversitetets chefer
samlas regelbundet vid s kallade chefsforum, dr ven
studentrepresentanter deltar, fr att diskutera
aktuella frgor. Hsten 2016 genomfrdes en workshop dr krens
uppdrag, studentengagemang och
studentrepresentation diskuterades.
Efter varje avslutad kurs erbjuds studenterna att gra en
kursutvrdering och fr detta anvnds ett
elektroniskt system (EvaSys). Kursvrderingarna innehller en del
med centrala frgor och numera
ocks en del med kursspecifika frgor. I de lrostesvergripande
frgorna ingr en frga om lika
villkor: Om du tnker p hur kursen genomfrts (kursupplgg,
examination, bemtande, sprkbruk,
tillgnglighet), tycker du d att alla studenter kunnat delta p
lika villkor*? (*utifrn diskrimineringsgrunderna
kn, knsidentitet eller knsuttryck, etnisk tillhrighet, religion
eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsttning, sexuell lggning och lder). Resultaten
distribueras till kursansvariga och/eller lrare
som gr igenom svaren och tar upp frslag till frbttringar med
mneskollegiet.
Inom ramen fr lika villkorsarbetet vid Mittuniversitetet deltar
vid varje terminsstart lika
villkorsombud i krernas fadderutbildning fr att ka studenternas
kunskap inom omrdet. I samband
med terminsstarter genomfrs ocks aktiviteter, exempelvis trffar
man doktorandfreningen fr HUV-
fakulteten, fr att skerstlla att studenter och doktorander har
grundlggande information om var de
kan vnda sig vid behov av std eller ytterligare information.
Inom programmet Turism- och destinationsutveckling grs ven
muntliga kursvrderingar bde under
tiden kursen pgr och i slutet av kursen. Det sker som samtal
mellan lrare och mindre grupper av
studenter och drefter en sammanfattning dr alla studenter r med.
Under det tredje ret p
utbildningen har studenterna verksamhetsfrlagd utbildning, och
fr d besvara en enkt om
praktikplatsen. Resultaten ska anvndas som underlag i en
sammanfattande rapport om
praktikperioden.
Kvalitetsutveckling av socionomprogrammet sker regelbundet av de
organ som finns fr att driva
utbildningen framt. I detta arbete r studentrepresentanter
nrvarande frn socionomstudenternas
sektion inom kren, SOASEK. Exempel p detta r programrd som hlls
tre gnger per termin dr
lrare, yrkesverksam samt studenter r representerade. Frgor som
berr utvecklingen av programmet
och dess innehll bereds och behandlas under programrdet infr
mneskollegiet. Studenterna
medverkar ocks vid K som hlls minst tre gnger per termin dr
beslut tas.
Samverkan med arbetsliv
Arbetslivsanknytning r ett av mlen i Mittuniversitetets
utbildningsstrategi, och r ett stt att verka fr
hllbar utveckling i vr region. Detta sker genom att vi har nra
samarbeten med till exempel
organisationer och nringsliv i bde forskning och utbildning.
Som exempel inom utbildningen kan nmnas vrt mentorprogram, som
riktar sig till campusstudenter
frn termin tre och framt. Programmet har drivits sedan 2011 och
syftar till att ge studenter och
mentorer ett meningsfullt utbyte: studenterna knyter kontakter
med nringslivet och fr en ingng till
arbetslivet, och arbetsgivare fr mta framtida potentiella
medarbetare. Det r ett stt att pvisa att det
finns en arbetsmarknad i regionen. D antalet platser r begrnsat
fr studenten anska om att bli
antagen som adept. Programmet pgr under ett halvr och under den
tiden trffas adept och mentor
9
ungefr en gng per mnad, samt att tre gemensamma trffar fr alla
adepter och mentorer ger rum
under perioden.
En prioriterad satsning inom ramen fr Mittuniversitetets
utbildningsstrategi r kompetenskontraktet.
Arbetsgivare har mjlighet att teckna en enkel avsiktsfrklaring
med vra utbildningsprogram, och kan
d erbjuda samarbeten som till exempel praktikplatser,
examensarbeten/uppsatser, traineeplatser,
studiebesk med mera. Arbetet med kompetenskontrakt har pgtt
sedan 2013, d Mittuniversitetet
och Handelskammaren Mittsverige startade ett samarbete som
inledningsvis syftade till att strka
kompetensfrsrjningen i Vsternorrlands ln, samtidigt som
studenterna gavs mjlighet att f starkare
arbetslivsanknytning under sin studietid. Utvrderingen efter
pilotprojektet som pgick 2013-2014
visade att ett femtiotal kompetenskontrakt tecknats, och
Mittuniversitetet driver nu
Kompetenskontraktet vidare. ven Jmtlands ln ingr nu i
samarbetet.
Inom programmet Turism- och destinationsutveckling blir
arbetslivsanknytningen tydlig genom det
branschrd som r knutet till utbildningen. Rdet representerar
arbetsgivarperspektivet och kan bidra
med synpunkter p upplgg och innehll s att utbildningen utvecklas
i takt med arbetsmarknadens
behov. Rdet och mneskollegiet trffas tv gnger per r och
sammankallande r programansvarig.
Studenternas mjligheter till praktik och studiebesk kar och de
jobbar mycket i projektform med
riktiga uppdrag frn nringen vilket r till gagn fr bde student
och framtida arbetsgivare. I
programmet ingr en termin av verksamhetsfrlagd utbildning.
Kvalitetsutveckling av socionomprogrammet sker regelbundet av de
organ som finns fr att driva
utbildningen framt. I detta arbete r ocks representant frn
arbetslivet nrvarande p programrden
som hlls tre gnger per termin dr frgor som berr utvecklingen av
programmet och dess innehll
bereds och behandlas infr K. I dagslget r det en IFO-chef frn
Krokoms kommun som nrvarar.
Socionomprogrammet har ven tv handledda fltfrlagda utbildningar
dr studenter lgger 15
veckors praktik vardera inom det sociala arbetets flt.
Handledare p fltet/i arbetslivet medverkar ven
p handledardagar dr olika frgor tas upp angende kursen samt att
studenterna genom kursernas
uppgifter bde fr reflektera ver sin personliga och
professionella roll samt vilken social utsatthet och
sociala problem de mter p praktiken i frhllande till t.ex.
etiska riktlinjer. Kurser inom
socionomprogrammet har ven inslag av studiebesk i arbetslivet
(exempel kursplan: Social utsatthet
och sociala problem10).
ven p det internationella masterprogrammet i ekoteknik och
hllbar utveckling sker mycket av
projekten i samarbete med nringsliv och andra organisationer.
Som exempel kan nmnas Andreas
Willfors sjlvstndiga arbete Local Treatment of Water and Sludge
Containing Oil in Sweden11, som
gjordes i samverkan med ett oljesaneringsfretag och har varit
till nytta fr fretagets
kunskapsutveckling. Utgngspunkterna fr arbetet var att utveckla
teknik fr att ta hand om oljehaltigt
avfall lokalt och drmed minska transporter vilket gagnar bde
fretag, milj och samhlle.
Interdisciplinr samverkan
Nytt ntverk inom Mittuniversitetet
Det finns ett stort engagemang fr frgor som rr hllbar utveckling
p Mittuniversitetet. Under 2016
hlls flera mten i olika forum, och i november hlls ett gemensamt
dialogmte till vilket samtliga
anstllda vid Mittuniversitetet var inbjudna. Diskussionen visade
att behovet av en gemensam
plattform r tydligt, fr att ka kunskapen om det arbete som grs
inom hllbar utveckling och drmed
ka mjligheterna till samverkan bde inom lrostet och med externa
partners. Fr att tillvarata
engagemanget har rektor avsatt medel,( se rektorsbeslut
Mittuniversitetet fr hllbar utveckling12 dnr
10 Kursplan Social utsatthet och sociala problem 11 Willfors
(2015): Local Treatment of Water and Sludge Containing Oil in
Sweden 12 Beslut Mittuniversitetet fr hllbar utveckling dnr MIUN
2016/2376
https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-social-utsatthet-och-sociala-problem.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-social-utsatthet-och-sociala-problem.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/aw.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/beslut.pdf
10
2016/2376). Kommunikationsavdelningen har som en fljd av detta
genomfrt en inventering av
aktiviteter inom omrdet hllbar utveckling ssom
forskningsprojekt, samverkansinitiativ, utbildningar
med mera. Inventeringen r nyligen avslutad och ett fyrtiotal
olika aktiviteter rapporterades in.
Resultatet kommer att sammanstllas och anvndas i det fortsatta
arbetet. I ett frsta steg har
projektgruppen ordnat en workshop som resulterade i fljande
konkreta utvecklingsomrden och
arbetsgrupper:
Etablera ntverket fr hllbar utveckling inom
Mittuniversitetet
Hllbar utveckling som ledningsfrga
Hllbar arbetsmilj
Hllbar utveckling inom forskning och utbildning
Utveckling av miljledningssystem
I maj arrangeras universitetets lika villkorsdag. D kommer
arbetet med hllbar utveckling att
presenteras och ven externa partners att bjudas in.
Sustainable Future
Ett lyckat exempel p interdisciplinr samverkan som har pgtt
sedan fem r tillbaka, r Summer
University, som drivs av ett ntverk som utgrs av
Mittuniversitetet tillsammans med
partneruniversitet i Holland, Frankrike, Tyskland och Irland.
Ntverkets syfte r att
ka medvetenheten om hllbar utveckling inom utbildningen, genom
det grnsverskridande
samarbetet mellan lnder och utbildningsmnen.
Summer University, dr Mittuniversitet r koordinerande lroste,
erbjuder en internationell
projektkurs13 om 5 hp som ger frdigheter i projektarbete samt
presentation och dokumentation av
resultat. Temat fr kursen r Sustainable Future och inom ramen fr
kursen erbjuds ett antal projekt
som studenter fr anska om att delta i, se lista hr. Projekten
spnner ver ett brett flt av mnen som
miljvetenskap, biologi, ekonomi, elektronik, samhllsvetenskap
med mera. Projektspecifik
kurslitteratur distribueras under kursens gng. Ntverket trffas
varje r under kursen samt vid
ytterligare ett tillflle under ret. Kursen har hittills gt rum i
Sundsvall, men 2017 kommer den att ges
i Amsterdam, fljt av Irland, Tyskland och drefter ter hos
Mittuniversitetet. Under 2018 planeras
ocks en konferens under temat Sustainability in education.
Hllbart samhllsbyggande -HSa
Mittuniversitetet har beviljats std ur den Europeiska regionala
utvecklingsfonden fr
forskningsprojektet Hllbart Samhllsbyggande (HSa)14. Projektet r
ett samarbete mellan
Mittuniversitetets tv fakulteter och mellan fyra
forskningsenheter vid lrostet: Centrum fr forskning
om ekonomiska relationer (CER), Forum fr genusvetenskap (FGV),
Risk- och krisforskningscentrum
(RCR) samt avdelningen fr Ekoteknik och hllbart byggande (EHB),
och deltagare r bde seniora
forskare och doktorander. I projektet kommer samverkan att ske
med ett stort antal privata och
offentliga aktrer. Det vergripande projektmlet r att bidra till
frbttrad attraktivitet,
innovationskraft och konkurrenskraft fr fretag och
organisationer inom byggande- och
boendesektorn i mellersta Norrland genom att vidareutveckla
modellen fr hllbar byggproduktion
som inkluderar ekonomisk, ekologisk, social och kulturell
hllbarhet(s.4).
Inom bygg- och fastighetssektorn r sociala och kulturella
hllbarhetsaspekter relativt nya freteelser
jmfrt med de ekonomiska och ekologiska aspekterna. ven om
ambitionen finns hos byggfretagen
kan det vara svrt att frena alla hllbarhetsperspektiv, bland
annat p grund av kortsiktiga
13 Kursplan Internationell projektkurs 14 Beslut om std HSa
https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-internationell-projektkurs.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-internationell-projektkurs.pdfhttps://www.miun.se/en/education/summeruniversity/projects/https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/beslut-om-stod_hasa.docx
11
ekonomiska intressen och brist p kunskap. I vidareutvecklingen
av modellen fr hllbar
byggproduktion ska projektet integrera de horisontella
perspektiven mngfald, jmstlldhet, milj och
hlsa med hllbarhetsaspekterna, vilket bidrar till att byggande
och boende i mellersta Norrland blir
mer attraktivt, hllbart och jmlikt. De forskare som deltar har
hg kompetens inom samtliga
horisontella kriterier och arbetar med dessa inom sin ordinarie
verksamhet.
Inriktningen har specificerats i samverkan med privata och
offentliga aktrer inom frmst bygg- och
fastighetssektorn, och fretag inom denna sektor r den primra
mlgruppen fr projektet. Sekundr
mlgrupp r lokala underleverantrer, fretag och offentliga aktrer
som r medfinansirer av
projektet. En jmstlld representation vad gller kn och personer
med varierande bakgrund
efterstrvas i de nmnda mlgrupperna, d det r av stor vikt att n
kvinnor och personer med utlndsk
bakgrund fr att bidra till lsning av de ekonomiska och
demografiska problem som finns i mellersta
Norrland.
Ngra av de frvntade resultaten av projektet r (s.10-11) att ka
utvecklingen av innovativa
affrsmodeller inom bygg- och fastighetssektorn, ett utkat utbud
av produkter och tjnster hos
underleverantrer, kning av nystartade lokala fretag kopplade
till bygg- och fastighetssektorn och att
ka andelen kvinnor och personer med utlndsk bakgrund som
engagerar sig i fretag med koppling
till bygg- och fastighetssektorn. Vidare frvntas forskning och
innovation inom hllbart
samhllsbyggande bli ett prioriterat omrde vid Mittuniversitetet
och strka lrostets position bde i
Sverige och internationellt. Projektet frstrker ocks samarbetet
mellan de deltagande
forskningsenheterna liksom deras samarbete med privata och
offentliga aktrer i regionen. Detta
kommer ocks avspeglas inom Mittuniversitetets utbildningar.
Aspektomrde: Utformning, genomfrande och resultat
Bedmningsgrunder:
A. Lrostet har utbildningar som utformas och genomfrs s att
hllbar utveckling integrerats. Detta kan avse bde innehll
och arbetsstt.
B. Vid lrostet finns institutioner, programansvariga eller
motsvarande som arbetar systematiskt med att flja upp och
utveckla integreringen av frgor kring hllbar utveckling i
utbildningen.
C. Vid lrostet finns utbildningar dr forskning/konstnrlig
forskning fr hllbar utveckling anvnds i utbildningen.
Vgledning till lrosten:
Utg frn bedmningsgrunderna. Beskriv, analysera och motivera med
hjlp av exempel.
Exemplen br inkludera olika typer av utbildningar, till exempel
utbildningar av olika storlek, inom olika mnesomrden och
olika utbildningsniver (grundniv och i frekommande fall
avancerad niv och forskarniv).
Lnka till relevanta dokument, t.ex. utbildningsplaner och
kursplaner. Lyft fram svl goda exempel som angelgna
utvecklingsomrden.
Avdelningen fr ekoteknik och hllbart byggande
Internationellt masterprogram i ekoteknik och hllbar
utveckling
Redan 1983 startade dvarande Hgskolan i stersund en tvrig
tvrvetenskaplig utbildning inriktad p inhemska rvaruresurser. Fram
till ca 2000 var mnesbeteckningen Ekoteknik, vilket var en
lokal mnesbeteckning. Fr att anpassa sig till den nationella
indelningen gjordes en uppdelning i
huvudomrdena Miljteknik och Miljvetenskap. Miljteknik kan
beskrivas som tillmpad vetenskap
och ingenjrskonst som utvecklar system och metoder fr exempelvis
energibesparing, miljvnlig
produktion och kontroll av avfall frn mnniskor och djur. Man
studerar miljpverkan av byggprojekt
och annan miljpverkande verksamhet, lsningar inom folkhlsa som
till exempel kontroll av
vattenburen smitta, sanering av frorenad jord och implementering
av miljlagar. Miljvetenskap
12
behandlar frstelsen av mnniskans pverkan p och beroende av
naturen, och hur ekosystem och
tekniska system kan integreras mot samhllsfunktioner. Hllbar
utveckling frutstter identifiering av
strategier fr social och ekonomisk utveckling att frmja
mnniskors hlsa och att bekmpa fattigdom,
fr ett hllbart nyttjande av naturresurser.
Programmet Internationellt masterprogram i ekoteknik och hllbar
utveckling (120 hp) gavs fr frsta
gngen 2007 d Mittuniversitetet anslt sig till Bolognaprocessen.
Efter att systemet med avgifter
infrdes r studenterna huvudsakligen frn Europa men ett ftal
utomeuropeiska studenter betalar eller
har stipendier som bekostar utbildningen, och via utbytesavtal
med utlndska lrosten kommer
studenter bde frn Europa och vriga vrlden. Programmet r en
tvrvetenskaplig
pbyggnadsutbildning med huvudomrdena miljvetenskap och
miljteknik, vars syfte r att utveckla
studentens frmga att analysera och vrdera hur naturresurser kan
nyttjas i ett brett perspektiv fr en
hllbar samhllsutveckling utifrn flera vetenskapliga flt ssom
naturvetenskap, teknik och
samhllsvetenskap. Hllbar utveckling innehller en etisk dimension
och etiska frgor adresseras
terkommande under programmet.
De programspecifika mlen kan ses i utbildningsplanen15:
Studenten ska efter avslutad utbildning visa:
- goda kunskaper om naturens och samhllets frutsttningar fr en
hllbar utveckling,
- goda kunskaper om tekniska system (bland annat bebyggelse,
energi, industri, kommunikation) med relevans
fr en hllbar utveckling,
- kunskaper om teknik med relevans fr en hllbar utveckling,
- goda kunskaper om problem och frutsttningar fr att genomfra
miljpolitiska ml utifrn bland annat
juridiska och ekonomiska perspektiv,
- god frstelse om frutsttningar fr en hllbar utveckling i olika
delar av vrlden, samt
- mycket goda kunskaper om klimatfrndringarnas orsaker och
mjliga tgrdsstrategier fr att minska
utslppen av vxthusgaser
Studenter som lser den tvriga inriktningen ska dessutom efter
avslutad utbildning visa:
- mycket goda kunskaper kring aktuell forskningsmetodik.
Frdighet och frmga
Studenten ska efter avslutad utbildning visa:
- goda frdigheter i metodik fr att identifiera, beskriva och
analysera miljvetenskapliga problem i frhllande
till en hllbar utveckling, samt i att fresl och vrdera mjliga
lsningar p dessa problem,
- mycket goda frdigheter i metodik fr breda systemanalyser p
produkter, tjnster och tekniska system, frn
naturresurs till samhllsfunktion, med beaktande av hela
livscykeln,
- goda frdigheter i att anvnda metoder fr scenarioanalys,
- mycket god frmga att ska, syntetisera och anvnda resultat frn
forskning och utveckling inom omrdet, och
- god frmga att planera, genomfra och skriftligt samt muntligt
redogra fr ett sjlvstndigt vetenskapligt
arbete.
Studenter som lser den tvriga inriktningen ska dessutom efter
avslutad utbildning visa:
- mycket goda frdigheter i metodik fr att identifiera, beskriva
och analysera miljvetenskapliga problem i
frhllande till en hllbar utveckling, samt i att fresl och vrdera
mjliga lsningar p dessa problem, och
- god frmga att koppla miljvetenskapliga problem i ett
systemperspektiv till de frdjupade och/eller breddade
kunskaper som erhllits inom ramen fr programmets valbara
kurser.
Vrderingsfrmga och frhllningsstt
15 Utbildningsplan Internationellt masterprogram i ekoteknik och
hllbar utveckling
https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/utbildningsplan-internationell-master.pdf
13
Studenten ska efter avslutad utbildning:
- kunna sjlvstndigt diskutera och behandla aktuella definitioner
p en hllbar utveckling samt pgende
strategier fr en sdan utveckling i Sverige och
internationellt,
- visa insikt i hur olika system, innovationer och teknik kan
utvecklas och spridas fr att bidra till en hllbar
utveckling,
- kunna diskutera grundlggande funktioner inom samhlleliga
styrsystem p miljomrdet, och
- kunna diskutera hur miljproblem omformuleras till
miljpolitiska ml och hur dessa kan genomfras.
Studenterna har olika utbildningsbakgrunder hr finns till
exempel ekonomer, miljvetare, jurister
och ingenjrer. D programmet r internationellt skiljer sig ocks
utbildningstraditionerna t, dels
mellan mnen men ven mellan lnder. Detta ger en extra dimension
till undervisningen som ofta sker
i form av projektarbeten med muntliga redovisningar, vilket ger
mjlighet till kunskapsverfring och
erfarenhetsutbyte. I flera av kurserna tillmpas problembaserat
lrande och de mnga
seminarietillfllena ger tillflle till terkoppling och reflektion
ver det egna lrandet. Den
tvrvetenskapliga inriktningen visas genom att moment inom olika
kurser frdjupas, exempelvis ger
kursen Innovationssystem och teknikspridning frstelse fr hur
innovationer sprider sig i samhllet,
medan andra kurser ger inblick i klimatfrgan.
Alla kurser ges bde p campus och distans, och
undervisningsformen bygger p blended learning dr
campus- och distansstudenter samverkar. I brjan av frsta
terminen gr samtliga studenter p
programmet, tillsammans med studenter frn grundprogrammen, en
veckas fltarbete i fjllvrlden. P
plats planeras och genomfrs fltunderskningar och drefter
presenteras resultat och analyser i ett
gemensamt seminarium. Utbildningsmssigt r syftet att va
fltmetodik och systematiskt
analysarbete, men det finns ocks ett studiesocialt syfte att
studenter och lrare ska lra knna varandra
vilket har stor betydelse fr den fortsatta
undervisningsformen.
I stort sett varje torsdag anordnas seminarier dr studenter och
ven inbjudna gster deltar och ger
presentationer som anknyter till aktuella samhllsfrgor som berr
utbildningen. Mjlighet att delta via
adobe connect finns. Tekniken mjliggr ven att
undervisningsmoment kan ges av utlndska lrare
och experter.
Det frsta ret syftar till att ge studenterna en versikt av
omrdet med frdjupningar inom valda
moment. Programmet inleds med en versiktskurs p grundniv fr att
ge en versikt ver vad
systemsyn och systemanalys innebr, med inriktning p samhllets
tekniska system. En kurs som ges
det frsta ret r Klimatfrndringar, pverkan och klimatstrategier16
7,5 hp dr studenterna fr frdjupa
sig i hur det globala klimatsystemet reagerar p mnsklig pverkan,
hur samhllet kan anpassa sig till
klimatfrndringar och hur effekterna p klimatsystemet kan minskas
genom politiska tgrder. Ngra
exempel p tentamensfrgor r:
Give a brief description of the global climate system. For full
score your description should
include the main components of the climate system and you should
give examples of
significant external forcing factors (natural and/or
anthropogenic) which influences the
climate system.
Give your comment to the following statement: A mitigation
strategy can include efforts to
limit specific impacts of climate change upon human settlements.
Do you agree? Explain
your answer.
As you know a climate model gives you a forecast of the future
climate. But what is the main
advantage of a climate model in order to understand the enhanced
greenhouse effect and
climate change?
16 Kursplan Klimatfrndringar, pverkan och tgrdsstrategier
https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/klimatkursen.pdf
14
How would you like to improve todays climate models?
Kursen Ekoteknik omfattar 15 hp och ger studenterna orientering
i att utfra forskning genom att
genomfra ett projekt relaterat till pgende forskning inom EHB,
och presentera projektresultaten p
ett vetenskapligt stt genom att gra en poster som frsvaras i ett
offentligt seminarium vid kursslut.
Forskningslitteratur vljs ut i samrd med handledare beroende p
projektinriktning Exempel p
forskningsnra projekt som genomfrts r handlar om hllbar
bioremediering i Nicaragua17. De bsta
arbetena kan vljas ut fr deltagande i vetenskaplig konferens.
Vid konferensen Linneaus Eco-Tech16
som hlls i Kalmar presenterades studenternas Lesya Pronozas och
Mark Dyers projektarbete18.
Programmets tredje termin har valbara kurser dr studenten stter
sin egen profil p utbildningen och
har mjlighet att frdjupa sig i frgor som kan anvndas i det
avslutande sjlvstndiga arbetet 19 som
omfattar 30 hp och grs den sista terminen.
Forskningsanknytning
Exempel p forskningsomrden hos anstllda inom avdelningen r:
Flourishing Societies within Planetary Boundaries
How we can create flourishing human societies within the
boundaries of our planet, Earth.
This goal requires a broad, cross and transdisciplinary
research, and we work with the
complex sustainable development issues using Integrated
Environmental Assessment as
research approach. Our research group has a special focus on
sparsely populated regions, in
Sweden and globally
Integrated environmental assessment, with focus on the relation
between the building sector,
energy sector and the environment
Forskarutbildningsmnet Ekoteknik och Miljvetenskap
Forskarutbildningsmnet Ekoteknik och Miljvetenskap vid
Mittuniversitetet behandlar det
interdisciplinra studiet av mnskliga samhllen i samspel med
naturen, med srskild tonvikt lagd p
utvecklandet av nya system fr ett lngsiktigt hllbart bruk av
naturresurser och biosfrens regenerativa
kapacitet. Forskningsmetodiken r tvrvetenskapligt inriktad och
byggd p systemsyn. Lnk till
utb.plan
I forskarutbildningskursen Utvrderingsmetoder fr hllbar
utveckling inom forskarutbildningen20 (15 hp)
r mlet att den studerande ska utifrn ett hllbarhetsperspektiv f
en god verblick ver
metoder/modeller fr miljsystemanalys samt hur sdana kan lnkas
samman och samverka. Med detta
som bas ska studenten ges en kompetens i att utvrdera och
diskutera hur det egna avhandlingsarbetet
relaterar till hllbar utveckling samt vilken/vilka
metoder/modeller som r ndamlsenliga fr
studentens avhandlingsarbete.
Kursens lrandeml r att studenten ska kunna:
skilja mellan ekologisk, social och ekonomisk hllbar utveckling
och kunna analysera deras
inbrdes frhllande
beskriva och diskutera svl de vanligaste metoderna fr
miljsystemanalys som tillgngliga
metoder fr hllbarhetssystemanalys
frklara hur studentens forskningsuppgift frhller sig till hllbar
utveckling
17 Poster Hllbar bioremediering i Nicaragua 18 The use of an
integrated planning guide to steer phytoremediation projects
towards sustainability using the
example of Amaranth (Amaranthus) to remediate toxaphene polluted
soils in a tropical region 19 Course Guide Master Thesis VT17 20
Kursplan forskarutbildning
https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/poster-lesyamark.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/projektarbete_ehb.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/courseguidemasterthesisvt17.dochttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/foutb_kursplan.pdf
15
bedma vilken(a) utvrderingsmetod(er) fr hllbar utveckling som r
mest ndamlsenlig fr
den egna forskningsuppgiften och d ocks argumentera fr varfr en
annan metod r mindre
lmplig
Avdelningen fr turismvetenskap och geografi (TUG)
Turism- och destinationsutveckling
Utbildningarna vid Avdelningen fr turismvetenskap och geografi
har en stark forskningsanknytning
d Sveriges strsta turismforskningsmilj ETOUR finns vid
Mittuniversitetet, och vid avdelningen finns
ocks Nordens frsta forskarutbildning i turismvetenskap. All
forskning och utbildning knyter an till
utveckling p ngot stt. Hllbarhet r ett terkommande tema i
programmet Turism- och
destinationsutveckling21(180 hp), och i ngra kurser r hllbar
utveckling en uttalad utgngspunkt.
Nedan redovisas tv av dessa kurser.
Kursen Destinationsutveckling och hllbarhet22(7,5 hp) ingr i
programmets frsta r. Hr behandlas de
centrala utmaningar som turistdestinationer stlls infr nr det
gller ekonomisk, social och miljmssig
utveckling p kort och lng sikt och hur de genom att aktivt agera
och anpassa sig till sin omvrld kan
pverka utvecklingen mot i en hllbar riktning.
Kursens lrandeml r att studenten fr att bli godknd ska visa
frmga att:
Definiera och frklara grundlggande begrepp kopplade till teorier
och modeller fr
destinationsutveckling
Identifiera olika aktrers positioner i det turistiska systemet
och diskutera de utmaningar som
aktrerna mste hantera fr att trygga konkurrenskraften p en
destination samtidigt som
hnsyn tas till lokalbefolkningens intressen och vlfrd
Kritiskt analysera och kommunicera turismens roll som verktyg fr
hllbar lokal- och regional
utveckling.
Under programmets andra r ges kursen Turism ur ett kritiskt
samhllsperspektiv23 (15 hp) som ett
valbart alternativ. Hr analyseras turismens sociokulturella,
miljrelaterade och ekonomiska pverkan
p samhllet. Ngra exempel p perspektiv som kursens litteratur,
frelsningar, vningar och
examination berr r social och ekonomisk ojmlikhet, genusordning,
post-koloniala relationer,
resursutnyttjande och miljfrstring.
Frgorna frn kursens hemtentamen 2016 utgr ett tydligt exempel p
kursens hllbarhetsfokus:
Redogr fr begreppet etnifiering och ge exempel p hur olika
aktrer inom turismen kan
bidra till denna process.
Turismen anklagas ofta fr att bidra till fattigdom i tredje
vrlden, men ansatser till att
frndra detta finns. Beskriv innebrden av pro-poor tourism, dess
strategier och resonera
kring p vilket vis pro-poor tourism skiljer sig frn alternativa
turismformer.
Postkoloniala synstt anvnds ofta fr att frst och analysera
nutida turism. Redogr fr
grunderna i postkolonialism som teoretiskt perspektiv.
Argumentera fr att turism med
utgngspunkt i vst kan ses som en frlngning av kolonialismen och
ge exempel som stdjer
din argumentation.
Utg frn tv valda exempel p naturbaserad turism och diskutera med
hjlp av
kurslitteraturen hur natur anvnds i dina exempel. Hur kan
naturbegreppet frsts och
anvndas fr att analysera naturbaserad turism och dina tv
exempel? Redogr fr relationen
mellan natur och turism och varfr det kan vara viktigt att
koppla samman hur vi ser p natur
21 Utbildningsplan Turism och destinationsutveckling 22 Kursplan
destinationsutveckling och hllbarhet 23 Kursplan Turism ur ett
kritiskt samhllsperspektiv
https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/utbildningsplan-turism-och-destinationsutveckling.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/utbildningsplan-turism-och-destinationsutveckling.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-destinationsutveckling-och-hallbarhet.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan_turism-ur-kritiskt-samhallsperspektiv.pdf
16
med turismens konsekvenser. Till din hjlp finns fljande begrepp
och teoretiska perspektiv;
natur-kultur; natur-samhlle; vi-de; Vst-st; naturskydd;
vildmark; kommersialisering av
natur; natur som produkt; neoliberalism; social
konstruktion.
Resonera kring pstendet att turismen ena sidan r en produkt av
den rdande
vrldsordningen, och andra sidan bidrar till att denna
vrldsordning bevaras. Ge flera
exempel utifrn kurslitteraturen.
Utveckling av programmet
Programmet Turism och destinationsutveckling omfattar ett stort
antal kurser och engagerar mnga
olika lrare inom mnena turismvetenskap, kulturgeografi och
fretagsekonomi. Utvecklingen av
utbildningen sker dels p programniv och dels p kursniv. P
programniv kan det handla om att
frstrka utbildningens rda trd, eller att frskra sig om en tydlig
progression vad gller kunskaper
och kompetenser. Utveckling av respektive kurs sker
kontinuerligt med utgngspunkt i studenternas
utvrderingar, kollegiets erfarenheter och ny forskning.
Fr att frenkla kommunikation kring och uppfljning och planering
av utbildningen har avdelningen
nyligen utvecklat ett verktyg i form av en databas som succesivt
fylls p med information om de kurser
som ges. Databasen fljer rskullar av studenter och i takt med
att information lggs in dokumenteras
den utbildning dessa rskullar fr. Databasen rymmer ett flertal
rubriceringar varav hllbarhet r ett.
Dr fr ansvarig fr respektive kurs fylla i p vilket stt har ett
hllbarhetsperspektiv integrerats i
kursen. Med utgngspunkt i databasen blir det drfr enkelt att se
i vilken utstrckning och p vilket
stt hllbar utveckling belyses i utbildningen.
Forskningsanknytning
Utbildningarna vid avdelningen har en stark forskningsanknytning
tack vare kopplingen till ETOUR,
och vid avdelningen finns ocks Nordens frsta forskarutbildning i
turismvetenskap. Anstllda
uppmuntras att samarbeta mellan olika discipliner och
forskningsomrden fr att utbyta erfarenheter
och utveckla konkreta projekt. Principen r att den undervisande
personalen p avdelningen ocks ska
vara verksamma som forskare, och mnets utveckling diskuteras
internt inom ETOUR och externt p
konferenser. Det vetenskapliga synsttet har p detta stt
utvecklats och p olika stt frts in i
utbildningen. Bde nationella och internationella gstfrelsare tas
regelbundet in i undervisningen.
Ngra av de forskningsomrden som finns vid avdelningen r:
Naturturism och friluftsliv i kust- och fjllandskap
Intressemotsttningar gllande mark- och vattenanvndning
Beskares attityder
Planering och frvaltning
Tystnad, buller och ljudlandskap
Zonering som verktyg i planering och frvaltning
Destinationsutveckling
Klimat
Regional tillvxt
Turismens ekonomiska geografi
Turismarbetare (rttviseaspekten av hllbara omrden)
Hllbar utveckling i omrden som r utsatta fr pfrestningar
(Israel-Palestina, Balkan)
Landskap och skyddade omrden
Lokala och regionala livsmedelssystem
Evenemangsturism
17
Forskarutbildningen inom turism har getts sedan 2010 och har tre
teman som fokus; turismrelaterade
resurser (milj-, kulturella och socio-tekniska resurser inom
ramen fr turism), konsumentbeteende
(aspekter av turisters beteende och attityder i frga om
frbrukningen eller upplevelsen av produkter,
tjnster, bilder och knslor inom turism), och management inom
turism (samspelet mellan olika
aktiviteter och processer inom och mellan
turismorganisationerna). Tema beslutas gemensamt av
forskarstuderande och handledare.
Avdelningen fr Socialt arbete
Socionomprogrammet Vid avdelningen fr socialt arbete erbjuds
Socionomprogrammet24 om 210 hp som hos Mittuniversitetet
har en global profil. Begreppet hllbar utveckling kan drmed
innefatta mycket och det sociala arbetet
fokuserar framfrallt p mnniskors utsatthet och social rttvisa.
Den vetenskapliga grunden fr detta
r bred och omfattar bland annat kunskap om olika sorters
utsatthet (fattigdom, rasism och
diskriminering, krig och vld, klimatfrndringar, ojmlikhet,
ojmstlldhet, alkohol- och
drogproblem, kriminalitet, marginalisering, arbetslshet etc.)
liksom teorier som kan medverka till att
frklara och peka p frndringsmjligheter fr att skapa en bttre och
hllbar vrld fr alla oavsett
socioekonomisk, kulturell, religis, genus, lder och nationell
bakgrund. Vlfrdsstatens
tillbakadragande med minskade ekonomiska resurser som fljd och
sambandet mellan milj och social
vlfrd r tv exempel p vad som kan orsaka att mnniskor hamnar i
social utsatthet och sociala
problem.
Socionomprogrammet vid avdelningen fr socialt arbete fljer en
glokal profil vilket genomsyrar dess
verksamhet, arbetsstt och innehll. Den Glokala profilen
innefattar aspekter av hllbar utveckling
genom att lrare och studenter ska frst, diskutera, kritiskt
reflektera ver och anvnda begrepp som
globalisering, demokratiska rttigheter, social frndring, social
utveckling, social sammanhllning,
empowerment, frtryck eller privilegier pga. etnicitet, klass,
sprk, religion, kn, lder,
funktionsnedsttning, kultur och sexuell lggning, fattigdom,
strukturella frutsttningar, FNs hllbara
utvecklingsml, jmstlldhet, krig och naturkatastrofers pverkan,
migration etc. Detta med en
medvetenhet om att vad som sker i vrlden ven pverkar lokalt.
Eftersom sociala arbetets flt prglas av arbete fr social rttvisa
och mnniskors vlfrd som krver
nra relation mellan forskning och undervisning, organiseras
socionomprogrammet p
Mittuniversitetet p fljande stt:
lrare ingr i olika strk (mlgrupper, vlfrd/juridik,
vetenskapsteori och metod,
personlig och professionell utbildning samt teorier i socialt
arbete) som leds av
strkansvariga. Hr sker en versyn av kursernas progression och
hur kurserna
kunskapsmssigt frhller sig till varandra genom programmet.
strkansvarigmten hlls tre gnger per termin dr den glokala
profilen samt strken ses
ver i programmet.
programrd hlls tre gnger per termin dr lrare, yrkesverksam samt
studenter r
representerade. Frgor till K bereds och behandlas under
programrdet.
mneskollegiet (K) hlls minst tre gnger per termin dr centrala
pedagogiska och
substansiella utbildningsfrgor diskuteras och beslut tas.
24 Utbildningsplan Socionomprogrammet
https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/utbildningsplan_socionom.pdf
18
Under programmets frsta r ges kursen Socialt arbete som
profession och mne25 en introduktion, och
mnets forskningsflt presenteras. En introduktion till olika
maktrelationer som genus, etnicitet och
klass i socialt arbete ges som skapar frutsttningar fr att
reflektera kring konsekvenserna av sociala
kategoriseringar. Relationen mellan vlfrdspolitik och vlfrdens
organisering diskuteras, i ett
nationellt och internationellt jmfrande perspektiv. Srskilt vikt
lggs vid hur det svenska
vlfrdssystemet pverkar levnadsvillkoren fr olika individer och
grupper. Kunskaper om hur
vlfrdens organisering pverkar villkoren fr frivilligt socialt
arbete, familjelivets organisering och
frvntningar p det civila samhllet tas upp, och olika
diskrimineringspraktiker som kan pverka
mnniskors levnadsvillkor diskuteras.
Det andra ret ges kursen Socialt arbete i en frnderlig vrld26
som behandlar hur socioekonomiska och
kulturella mekanismer som genererar sociala problem relaterar
till marginalisering av samhllsgrupper,
och det sociala arbetets roll fr att motverka detta. Lrandemlen
p denna kurs r att studenten ska
kunna:
Kunna beskriva och frst de socioekonomiska och kulturella
transformationer som har pverkat
och frndrat det sociala arbetets villkor i Sverige
Kunna beskriva och frst innebrden av interkulturellt socialt
arbete
Kunna redogra fr globaliseringens konsekvenser fr det nationella
sociala arbetet och fr
sociala orttvisors etniska dimensioner
Kunna beskriva migrationens konsekvenser fr socialt arbete och
dess globala sammanhang
Kunna redogra fr det sociala arbetets institutionella sammanhang
och roll fr integration och i
att motverka diskriminering och rasism
Ha kad kunskap om diskrimineringens intersektionella sammanhang
med hnsyn till bland
annat klass, kn och etnicitet
Reflektera ver sin egen roll i en globaliserad vrld
Termin fyra innehller ocks kursen Juridik fr Socialt arbete27
som tar upp de mnskliga rttigheterna
ur internationell och nationell synvinkel och vilken betydelse
FN:s och Europardets konventioner har
fr socialt arbete. Genom att utg frn rttsfall och
fallbeskrivningar fr studenterna inblick i etiska
dilemman och diskriminerande kategoriseringar som de kan stllas
infr vid rttstillmpning i socialt
arbete.
Under termin tre och fem har studenterna handledd fltfrlagd
utbildning om 22,5 hp p respektive
termin. Den frsta praktiken fljs av kursen Forskningsversikt som
r kopplad till det sjlvstndiga
arbetet p termin sex. Praktiken p termin fem avslutas med en
kurs som fokuserar p insatser och
arbetsmetoder i socialt arbete.
Under termin sju ges tv kurser som explicit tar upp frgor om
hllbarhet, Klass, etnicitet, genus och
makt28 problematiserar maktrelationer i relation till social
rttvisa och socialt frndringsarbete.
Lrandemlen r att studenterna ska ha en frdjupad kunskap om
klass, etnicitet och genus som
maktdimensioner i olika sammanhang samt hur en intersektionell
analys ger frutsttningar fr en
komplex frstelse av maktrelationer; kunskap om poststrukturella,
feministiska och postkoloniala
kunskapsteoretiska traditioners betydelse fr frstelsen av olika
maktrelationers konsekvenser fr
diskriminering och frtryck; frdjupad kritisk reflekterande frmga
kring sprkets
ojmlikhetsskapande och diskriminerande praktiker; samt ha
tillgnat sig vetenskapliga frdigheter fr
att tillmpa anti-rasistiskt och emancipatoriskt arbetsstt i
socialt arbete. Kurslitteraturen, bland annat
25 Kursplan Socialt arbete som profession och mne en
introduktion 26 Kursplan Socialt arbete i en frnderlig vrld 27
Kursplan Juridik fr socialt arbete 28 Kursplan Klass, etnicitet,
genus och makt
https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-introduktion-till-socialt-arbete.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan_socialt-arbete-foranderlig-varld.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan_juridik-for-socialt-arbete.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-klass-etnicitet-genus-och-makt.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-klass-etnicitet-genus-och-makt.pdf
19
Masoud Kamalis bok War, violence and social justice: Theories
for social work, diskuterar relationen
mellan klimatfrndringar, krig, vld och migration.
Kursen Migration, social sammanhllning och socialt arbete29 tar
bland annat upp frgor som handlar om
urfolk, och behandlar socialt arbete i en tid av kad migration
och glokala, sociala, ekonomiska,
politiska och ekologiska problem, som drabbar individer, grupper
och samhllen. Kursen fokuserar p
social rttvisa och social sammanhllning.
Utveckling av programmet
Tidigare erbjds tv socionomprogram, ett klassiskt och ett
inriktat p interkulturellt och
internationellt socialt arbete, men sedan 2011 finns ett program
som ger den generella kompetensen
samtidigt som interkulturellt och internationellt socialt arbete
terkommer genom hela utbildningen.
Tidigare lg det sjlvstndiga arbetet om 15 hp p termin fem, men
utvrderingar pvisade negativa
effekter d studenterna inte var tillrckligt frberedda fr
uppsatsarbetet. Detta moment ligger nu sist
p termin sex vilket innebr att studenterna nu har ytterligare
ett moment med sjlvstndigt arbete som
frberedelse infr uppsatsen.
I samband med att programmet gjordes om frstrktes de s kallade
strken i programmet. Exempelvis
utkades kurserna inom strket Vetenskapsteori och metod till 33
hp mot tidigare 22,5, och andra kurser
har strre inslag fr att strka vetenskapligt kunnande och
frhllningsstt. Organisationen med
strkansvariga, programrd och lrarlag kopplade till strken har
strkt kunskapsbasen p kurserna
och ppnat nya kanaler fr att direkt kunna fra fram
frbttringsfrslag i utbildningen.
Alumnienkter visar att majoriteterna av respondenterna tycker
att utbildningen i hg eller mycket hg
grad frberett dem fr yrkeslivet.
Forskning som bedrivs vid avdelningen fr socialt arbete anvnds i
socionomprogrammets kurser
genom att lrarna undervisar p kurserna och kopplar sin forskning
till undervisningen. Vid
avdelningen finns tv professorer i socialt arbete, fyra doktorer
i socialt arbete och en doktor i medicinsk
vetenskap. Forskningsomrden r:
Socialt arbete och dess senmoderna och globala utmaningar
Sociala ntverksrelationer, socialt std, socialt kapital
Interkulturellt/internationellt socialt arbete
Internationellt socialt arbete
ldres srboenderelationer och ldrande, socialt medborgarskap och
lokala
omsorgskontexter
ldres srboenderelationer och ldrande, socialt medborgarskap och
lokala
omsorgskontexter
Internationella komparativa studier av lagar om tvngsvrd vid
missbruk: -omfattning,
trender och mnskliga rttigheter
Globalisering, nyliberalism och socialt arbete, Globala sociala
problem, Nyliberalism,
socialpolitik och vlfrdsutmaningar, Internationell migration,
flyktingmottagande och
socialt arbete, Sexualiserat vld och socialt arbete
29 Kursplan Migration, social sammanhllning och socialt
arbete
https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-migration-social-sammanhallning-och-socialt-arbete.pdf
20
Kllor
Policy fr milj samt handlggningsordning dnr MIUN 2014/339
Mittuniversitetets utbildningsstrategi dnr MIUN 2009/1671
Strategi fr verksamhetens frutsttningar dnr MIUN 2012/612
Handlingsplan fr Lika villkor dnr 2014/879
Mittuniversitetets anstllningsordning dnr 2013/1282
Handlingsplan Miljer fr lrande, teknikstd och pedagogisk
utveckling
Kursplan Social utsatthet och sociala problem
Willfors (2015): Local Treatment of Water and Sludge Containing
Oil in Sweden
Beslut Mittuniversitetet fr hllbar utveckling dnr MIUN
2016/2376
Kursplan Internationell projektkurs
Beslut om std HSa
Utbildningsplan Internationellt masterprogram i ekoteknik och
hllbar utveckling
Kursplan Klimatfrndringar, pverkan och tgrdsstrategier
Poster Hllbar bioremediering i Nicaragua
The use of an integrated planning guide to steer
phytoremediation projects towards sustainability
using the example of Amaranth (Amaranthus) to remediate
toxaphene polluted soils in a tropical
region
Course Guide Master Thesis VT17
Kursplan forskarutbildning
Utbildningsplan Turism och destinationsutveckling
Kursplan destinationsutveckling och hllbarhet
Kursplan Turism ur ett kritiskt samhllsperspektiv
Utbildningsplan Socionomprogrammet
Kursplan Socialt arbete som profession och mne en
introduktion
Kursplan Socialt arbete i en frnderlig vrld
Kursplan Juridik fr socialt arbete
Kursplan Klass, etnicitet, genus och makt
Kursplan Migration, social sammanhllning och socialt arbete
https://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/policy-for-miljo.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/utbildningsstrategi.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/strategi-for-verksamhetens-forutsattningar.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/handlingsplan-for-lika-villkor.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/SysSiteAssets/forvaltning/styrdokument/2.-verksamhetsstod/personal/anstalla-personal/regel/miun-anstallningsordning-dnr-2013-1282.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/handlingsplan-larmiljoer.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-social-utsatthet-och-sociala-problem.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/aw.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/beslut.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/beslut.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/beslut-om-stod_hasa.docxhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/utbildningsplan-internationell-master.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/klimatkursen.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/poster-lesyamark.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/projektarbete_ehb.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/projektarbete_ehb.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/projektarbete_ehb.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/courseguidemasterthesisvt17.dochttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/foutb_kursplan.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/utbildningsplan-turism-och-destinationsutveckling.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-destinationsutveckling-och-hallbarhet.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan_turism-ur-kritiskt-samhallsperspektiv.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/utbildningsplan_socionom.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-introduktion-till-socialt-arbete.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan_socialt-arbete-foranderlig-varld.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan_juridik-for-socialt-arbete.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-klass-etnicitet-genus-och-makt.pdfhttps://medarbetarportalen.miun.se/siteassets/forvaltning/universitetsledningenskansli/utvarderingar/hallbar-utveckling/kursplan-migration-social-sammanhallning-och-socialt-arbete.pdf
