Moment 6 Del 2 - Omvårdnad vid Livets slut

8/10/2019 Moment 6 Del 2 - Omvrdnad vid Livets slut

1/21

Moment 6 Vrd och

omsorg vid livets slut

Del 2 Omvrdnad vid

livets slut


2/21

livets slut Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6

Del 2Norrkping

Lrare: Andreas Omvrdnad vid livets slut

Moment 6 Vrd och omsorg vid livets slut

#$%te: Att lra sig om hur man utfr vrd kring patienter med letalasjukdomar.

Ml: Att f de kunskaper som krvs fr ett gott arbete med patienter somvrdas infr livets slutskede.

&lanering Moment 6' Vec(a 2 - )

Vec(a Momentdel Omrde#idor i bo(en

Vecka 2 3 el ! "alliativ Vrd # Vrdplan!$! % !$$


3/21

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2Norrkping


Moment 6 Del 2 'mvrdnad vid livets slut

*a(grund

Vid vrd i livets slutskede frekommermnga olika s)mptom och besvr*e+empelvis trtthet, smrta och

andningsbesvr.

et -nns ofta mnga olika medicinskatgrder och behandlingar som kan bliaktuella.

'mvrdnadstgrder har ofta storeekt och bet)delse fr patienten.

/mpati, kunskap och sjlvknnedomhos den medicinska ochomvrdnadspersonalen pverkar

resultatet av olika insatser.


4/21



Vrdmil+,n

Att skapa en estetisk, tr)gg och behaglig milj fr den dende ochde nrstende tillhr omvrdnaden i livets slut. et gller bde ihemmet och p sjukhus eller srskilt boende. 0iljn pverkarmnniskors vlbe-nnande och r ngot som -nns med i de minnensom de anhriga har efter att ngon har dtt.

et -nns frsts olika frutsttningar att pverka miljn, beroendep om en patient vrdas i hemmet eller p ett sjukhus men det-nns nstan alltid ngot som kan gras. 0an kan e+empelvis se tillatt sjukvrdsmateriel och disk r bortplockat och att papperskorgarr tmda.

0an kan ocks se till att ljud, ljus och doft upplevs behagligt. etkan e+empelvis handla om ifall radion eller 1Vn ska st p ellerinte, om drren ska vara stngd eller fnster ska vara ppet. etkan -nnas ngot vackert att vila gonen p och patienten kanskevill anvnda sin favoritparf)m. 0an kan ocks se till att det r rentoch bekvmt i sngen och att de anhriga kan sitta eller ligga


5/21



&alliativ vrdsal


6/21



llamende och a!titl,shet

llamende och krkningar r vanligt hos svrtsjuka patienter med cancersjukdomar. llamender ofta m)cket plgsamt fr patienten. 'rsakenkan vara pverkan av tumrer men ven sombiverkning av olika lkemedel och behandlingar.4ven frstoppning kan bidra till problem med

illamende och aptitlshet.

et -nns lkemedel att anvnda mot illamendessom "rimperan. 5rutom det kan olikaomvrdnadstgrder ha bra eekt. et kane+empelvis rra sig om att servera sm men

tilltalande matportioner som patienten fr vljasjlv. vissa fall kan det hjlpa att undvika stekteller fet mat samt mejeriprodukter som oftaassocieras till att inducera illamende. bland kansalt mat, kalla dr)cker eller att suga p en isbitlindra illamende. 0an kan uppmana patienten

att ta och dricka sakta. et kan ocks lindra attvdra i rummet fre mltiderna.


7/21



Munvrd

Att vara frsch i munnen rviktigt fr livskvalitet ochvlbe-nnande. 'm patientenluktar illa ur munnen kan det

vara svrt fr de anhriga attvara nra.

vissa fall vill de anhrigavara med och hjlpa till med

munvrden. et kan vara enmjlighet fr dem att grangot praktiskt fr den somr sjuk. et r viktigt att visahur det gr till och att alltidfrga frst om de anhriga

vill skta munvrden.


8/21



#mrta

Att ha ont och att inte f tillrcklig smrtlindring vid livets slut r det s)mptomsom mnga mnniskor r mest rdda fr. smrta vid svr sjukdom ochpalliativ vrd r bde f)sisk, ps)kisk och e+istentiell. Att lindra smrtan rm)cket viktigt fr att patienten ska kunna kommunicera med sina anhrigaoch fr att kunna delta i vardagliga aktiviteter. 5r att kunna ge rttbehandling behver man frst ta reda p vad smrtan beror p. "atienten kan

bland annat skatta sin smrta med VA6%skalan.

7r en patients medvetande r snkt kan det vara svrt att bedma hur ontpatienten har. fr man observera andra tecken p smrta, som e+empelvisoro, kallsvett, kad puls och en r)nkad panna. 6vr smrta kan t)das genomatt -ngrar kontraheras 8knips ihop9 och skakningar samt kad

andningsfrekvens.


9/21



#mrta' f)siska frndringar

7r man ska vlja behandling mot smrta r det viktigt att ta hns)n till defrndringar som sker i kroppen i livets slutskede. Alla processer i kroppengr lngsammare. 7edbr)tningen av olika mnen minskar och i vissa fallupphr den helt.

slutfasen av livet koncentreras blodcirkulationen till livsviktiga organ. et

kan e+empelvis gra att administrering av lkemedel, ssom suppositorieroch depplster, slutar fungera.

6mrtbehandling kan ocks innebra annat n lkemedel. Akupunktur, taktilmassage och 1/76 kan ha bra eekt.


10/21



Andn,d

Andnd kan uppkomma i livetsslutskede som en fljd av olikasjukdomar. et r vanligt vide+empelvis lungcancer, :'; ochhjrtsvikt. Andnd kan ocks orsakas

av smrta, ngest och oro.

:nslan av att inte f luft, och rdslafr att kvvas, tar p krafterna ochframkallar ngest hos patienten. etr viktigt att personalen r lugn och

tr)gg och lgger mrke till ompatienten r orolig. "atienten behverkunna sova bra p natten fr att fkrafter.


11/21


12/21



Omvrdnad vid Andn,d

.ostte(ni(: 5r patienter som hostar m)cket rdet viktigt att hitta en hostteknik som inte trttarut patienten mer n ndvndigt. et kanunderltta om man kan tr)cka mot brstet ellermagen nr man hostar. 'm det gr kan patienten

sjlv tr)cka sina hnder eller en kudde motmagen. 0an kan ven instruera patienten attstta ut luft, s kallad hufng. et r inte likaanstrngande som att hosta.

Motstndsandning: "/"%andning 8positive

e+pirator) pressure9, kan gras p =era olika stt.Att andas ut mot motstnd kan minskaandningsfrekvensen, gra den djupare och gradet lttare att f upp slem. 0an kan uppmanapatienten att andas med ihopknipna lppar vidutandningen. 0an kan ocks anvnda ett srskilt

andningsmotstnd eller en vatten=aska med slangi som h l medel.


13/21



osslingar

7r krafterna avtar alltmer, och nr patienten intelngre kan vnda sig, svlja eller hosta upp slem,kan det uppst rosslande andning. et rosslandeljudet beror p att slem och partiklar rr sig uppoch ner i luftvgarna utan att patienten sjlv kan

hosta upp. 'fta r patienten inte vid medvetandenr den rosslande andningen kommer. et r dockett s)mptom som kan vara m)cket plgsamt frde anhriga.

en rosslande andningen i livets slutskede kan

behandlas med lkemedel 8e+. acet)lc)stein9 ochmed omvrdnadstgrder. et kan e+empelvis attndra lge i sngen. et kan ocks hjlpa att grafrsiktig munvrd och torka rent munhlan frnslem och att fukta slemhinnan i munnen. 6ugningav luftvgarna kan reta andningsvgarna och leda

till att mer slem bildas. rfr r det oftast intelm li t vid alliativ vrd.


14/21



/ngest och oro

@ngest r ett knslomssigt tillstnd som knnetecknas av starkrdsla. 5r svrt sjuka personer i livets slutskede kan ngesten handlaom separation, dd och sorgen ver att behva skiljas frn personersom r viktiga. Vid behandling av ngest och oro anvnds lkemedelmen det r ocks viktigt att ge ett ps)kologiskt std till patienten. et

ps)kologiska stdet kan vara i form av samtal. bland kan patientennska kontakt med en kurator eller prstimamrabbin.

@ngest och oro kan ibland orsakas av att vrdtagaren har smrtor ellerandra s)mptom. et r viktigt att lindra andra s)mptom p ett s brastt som mjligt. bland blir patienter i livets slutskede frvirrade,

aggressiva eller fr hallucinationer. et kan vara skrmmande bde frde anhriga och fr personalen. et r ocks ltt att det uppstrmissuppfattningar som gr situationen nnu svrare. 5rvirring kanbero p mnga olika faktorer som pverkan frn tumrer ellerbiverkningar av lkemedel. "ersonalen behver kunna frklara frpatienten och de anhriga vad frvirringen kan bero p. Att ge

kroppskontakt kan gra patienten lugnare. et r ocks viktigt attmil n r l us och lu n och att man undviker att = tta atienten mer n


15/21



0 .L 8B ngen hjrt% och lungrddning9

Vid ett hjrtstopp krvs akuta insatser med hjrt% och lungrddning 8>;C9 inormala fall, fr att personen som drabbas ska verleva. Vid palliativ vrd rinte mlet med vrden lngre att bota eller frlnga livet. rfr blir tgrdersom r direkt livsuppehllande oftast inte aktuella. et r viktigt att allpersonal knner till vad som gller fr den aktuella patienten och att dettadokumenteras p ett korrekt stt.

Att besluta om att inte genomfra terupplivningsfrsk kan endast lkaregra och i dokumentationen ska det -nnas en redogrelse om varfr beslutettas. 'ftast tas detta beslut tillsammans med patienten sjlv eller anhrigaom patienten inte r vid medvetandet. 'fta kallas detta fr att man nollarpatienten. et ska klart och t)dligt framg i bde journalen och nr

vrdpersonalen tar rapport frn varandra att patienten blivit nollad. 'ftabeslutar man ven att sluta med eventuella droppbehandlingar ochs)rgasbehandlingar samt vljer att inte intubera patienten och gerespiratorvrd nr man nollar en patient.

en frmsta anledningen till att man vljer att gra s hr r fr att man vetatt eventuella terupplivningar ofta bara leder till att patienten lever i hgst


16/21



Den sista %asen

?nder den sista fasen kan man ofta upptckafrndringar hos en mnniska som r dende.en hr fasen kan vara olika lng, ofta frnngra timmar upp till ett d)gn. "atientensover eller dsar alltmer, ngra kan varamedvetslsa. et kan frekomma att den

dende r motoriskt orolig, rr sig av och an isngen, blir plockig och n)per, -ngrar psngklderna eller vill kl av sig.

et uppkommer ocks f)siska tecken p attdden nrmar sig. "ersonen blir kall och

c)anotisk perifert, p hnder och ftter.0unnen blir torr och patienten fr svrt attsvlja. Ansiktet frndras, huden blir kall ochblek kring nsa och mun. :inder och gon blirinfallna. ?rinproduktionen avtar. Andningenfrndras och fr ett ndrat mnster, ofta meroregelbunden andning med lngre eller


17/21



Omvrdnad vid Den sista %asen

Att prata lugnt och frsiktigt, spela lugn musikeller ge frsiktig berring r ofta det bsta fr attdmpa oron. 'm personalen har utbildning i taktilmassage r det ett bra alternativ. 6innenafrsvagas och det kan verka som om den dende

inte reagerar p tal eller berring.

ock vet man att hrseln ofta -nns kvar trots attpatienten inte verkar reagera p vad man sger.et r viktigt att bertta fr de anhriga att dendende fortfarande kan hra vad de sger.

essutom r det ocks bra att frklara franhriga om just de sista f)siska reaktionernasom patienten genomgr och att det r heltnormalt. Anhriga som inte varit med om ngonsom avlider tidigare kan annars ltt hamna i

chock nr -ngrarna blir bl, kinderna sjunker ihopoch andnin en frndras.


18/21



Omvrdnad vid Den sista %asen' ropp

Att sluta ta r en naturlig del i dendetoch det r ofta inte meningsfullt att gedropp. Vtskan kan inte tillgodoses ikroppen p samma stt som hos en friskperson. /tt dropp kan i stllet innebra

risker och till e+empel orsaka vtska ilungorna hos en dende patient.

5r mnga anhriga kan det vara svrt attfrst att man inte ger nring och vtska

via dropp nr en patient r dende.

rfr r det viktigt att frklara varfrman inte stter in dropp och att droppunder den sista fasen bara leder till kad

smrta och gr det nnu svrare fratienten att andas.


19/21



Omhndertagande e%ter d,den

7r en patient har dtt vill de =esta anhriga vara i fred en stund hos dendda. 'm patienten haft dropp, s)rgas eller annat som kan stra, tas det bortinnan man lmnar rummet. /n del vill att ngon i personalen ska stanna kvari rummet hos dem. det behvs inte s mnga ord stra+ efter att ngon hardtt men nrheten r viktig. et kan rcka med en hand p en a+el fr att

frmedla std och omtanke.

et r viktigt att rdgra med de anhriga om nr man ska gra iordning denavlidne och att respektera deras nskan s lngt det r mjligt. 'm patientenhar en annan tro n den kristna behver personalen veta vilka ritualer somska fljas. Anhriga kan ha nskeml om vilka klder den avlidne ska ha p

sig eller hur hnderna ska ligga. 7gra vill att hnderna ska ligga knpptaeller eller p varandra p brstet. Andra vill att armarna ska ligga utmedsidorna. /n del anhriga vill att en avlidne ska ha blommor eller en psalmboki hnderna. det kan -nnas nskeml om att tnda ett ljus eller be en bn.Vissa anhriga vill sjlva ta hand om och gra iordning den dda. Andra kanvilja vara med och hjlpa till nr personalen tar hand om kroppen. et -nns

ocks de som inte vill vara med vid omhndertagandet. 0an ska alltid frgade anhri a hur de vill nr man r iordnin den avlidne atienten.


20/21



#teg %,r steg i att g,ra iordning en avliden !atient 1a bort kuddar frn sngen och fll den i planlge 6lut gonen p den avlidne. 'm det r svrt kan man lgga fuktiga kompresser p gonlocken frst.

1vtta eventuellt ansikte och kropp. 0an behver inte gra en tvttning av hela kroppen utan bara dr det behvs.

'm patienten har haft sond, kateter, "/D eller annat ska de oftast tas bort. 1a reda p hur det ska vara i det hr fallet. 6e till att eventuella frband r rena.

1orka ur munhlan och nsborrarna. 5ukta lpparna med lite vaselin eller cerat.

;gg ett rent lakan och ett rent underlgg i sngen.

6tt p de klder som patienten nskade eller de anhriga nskar.

:amma hret p det stt som personen ha ft tidigare. Caka bort skggstubb om det behvs.

'm personen har haft tandprotes ska den sttas in i munnen om den fortfarande passar. 6tng munnen genom att lgga en vikt handduk eller liten kudde under hakan.

;gg en kudde under huvudet s att hakan frs ned mot brstet.

;gg ett lakan ver kroppen och vik ner det till brstet


21/21



utiner om (onstaterande och #vens(a&alliativregistret

7r en patient avlider p sjukhus ska en lkare konstatera ddsfallet. srskilda boenden och inom hemsjukvrden kan sjukskterska konstateraddsfallet och meddela patientens lkare.

Vid ddsfallet ska man dokumentera datum och klockslag i journalen. et ska-nnas rutiner fr hur kroppen ska mrkas infr transport till brhus. "sjukhus ska den avlidne ha ett identitetsband runt hand% eller fotled. srskiltboende kan mrkningen gras med e+empelvis ett namnkort.

6venska palliativregistret r ett register dr alla vrdenheter som vrdarobotligt sjuka personer i livets slutskede, kan registrera ddsfall. 6)ftet medregistret r att man ska kunna frbttra och utveckla kvaliteten i denpalliativa vrden. Cegistret ska ocks medverka till att jmna ut skillnadersom -nns inom svensk palliativ vrd.

Documents

Moment 6 Del 2 - Omvårdnad vid Livets slut