TEMA: Kosttillskott - Dietistaktuellt · för att bättre kunna tillvarata medlemmarnas yrkes- ... kost och näringslära, och mikrobiologi. Projektet inkluderar även representanter

Kosttillskott

ORGAN föR sveRiGes kliNiskA dietisteR VOLYM XXIII • NUMMER 3 • JUNI • 2014

4 vol. XXIII maj 2014 DietistAktuelltNo 3

14

24 32 36Tidskriften DietistAktuelltDietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietis-ternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition.

DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informa-tionsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll.

Tidskriften förmedlar kunskap och information genom veten-skapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och

kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska.

En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.

RedaktionAnsvarig utgivare

Elisabet Rothenberg

Redaktör

Magnus Forslin

[email protected]

Postadress

Box 48

261 21 Bjuv

telefon

042-702 50

telefax

042-702 50

e-mail

[email protected]

WWW

www.dietistaktuellt.com

Annonser

ADVISER ABLinda Larsson-Levin

telefon: 08-551 785 85

Mobil: 0733-22 88 35

[email protected]

layout & MaterialSTODAB

[email protected]

tryckeri

Lenanders Tryckeri AB

Organ för Sver igeS Kli n iSKa Di etiSter

kommande nummer

Nr. Manusstopp Utgivning4/14 22 aug 12 sept5/14 3 okt 24 okt6/14 3 nov 21 nov

PREnuMERATIOnER 295 kr/år

För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbe-ta insänt material. För signerade artiklar sva-rar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej.

TS-kontrollerad upplaga 2013: 5.900

Medlem av:

8 10

Ledare: Hur har du det på jobbet? 6

Omega 3 som kosttillskott 10

Antioxidanter på burk försämrar prestationen 14

En idrottares proteinbehov 18

Komplett kongress om idrottsnutrition 22

Kost och IBS – specialistföreläsning 24

Kosttillägg på läkemedelslistan 27

Rapport från de 12:e Nordiska dietistdagarna 28

Bra mat vid typ 2-diabetes 30

DRF:s Årsmöte 2014 32

Årets Dietist: Ewa-Marie Johannesson 35

TEMA: Kosttillskott

ledare

Hur har du det på jobbet?

Till årsmötet 2013 skrev två av våra medlem-mar en motion med en önskan om en enkät som beskriver dietisters upplevda arbetsmiljö. Motionen uttryckte den frustration som ett stort antal kolleger

upplever då högen av remisser bara växer och man får förfrågningar från alla håll och kanter. Många av oss svarar regelbundet på arbetsmiljöen-käter från vår arbetsgivare och åtgärder sker inom den egna organisationen. Naturvetarna har som uppdrag att stödja den enskilde medlemmen som upplever problem på sin arbetsplats. Årsmöte biföll enhälligt motionen. Förbundet har valt att samverka med Naturvetarna, som besitter kompetens inom området arbetsmiljö, och kan utforma och bearbeta enkäten, som syftar till att ge kännedom om dietisters vardag och utgör underlag för att bättre kunna tillvarata medlemmarnas yrkes-mässiga intressen.

Enkäten kommer att skickas ut elektroniskt i början av september 2014. Vi hoppas att du känner ett stort engagemang och besvarar enkäten. Ta tillfället i akt att påverka!

Syftet med enkäten är vidare att kartlägga och få mer kännedom om dietisters arbetssituation, uppdrag och organiseringen av dietisttjänster, framför allt inom landsting och kommun, men även i viss mån inom den privata sektorn. Arbetssituationen för ett antal dietister omfattar

flera arbetsgivare och/eller flera arbetsplatser. Många undrar hur stort patientunderlag som är lagom per dietisttjänst och hur mycket tid man bör avsätta för ett nybesök alternativt återbesök ,och dokumentation. En arbetsbeskrivning kan tydliggöra den anställdes upp-drag och underlätta att begränsa arbetsuppgifter och därmed minska stress och övertid. Men hur många av oss har en tydlig och rättvisande arbetsbeskrivning? I dietisternas etiska kod uppmuntras vi att ligga i framkant när det gäller forskning, utveckling och fortbildning inom nutritionsområdet för att kunna utveckla yrkesrollen och de krav som ställs på den. Därför kommer enkäten även att innehålla frågor om den enskilda dietistens möjligheter att fortbilda sig under arbetstid och på vilket sätt man intar ny kunskap. DRF har länge verkat för att sprida kunskap om di-etisters specifika yrkeskompetens och dess roll inom hälso- och sjukvården. Att som enskild dietist eller dietistenhet få möjlighet att presentera resultat av sitt arbete för ledningen och styrning kan vara strategiskt viktigt. Men har vi förutsättningar för att mäta, sam-manställa och presentera det vi gör under arbetstid? Det är många omständigheter som påverkar hur vi mår på arbetet och framtiden för vår yrkeskår. Dessa faktorer kommer enkäten att kunna ge oss större insikt om. Styrelsen kommer att analysera svaren tillsammans med Naturvetarna. Redovisning av resultatet från en-käten kommer presenteras här i Dietistaktuellt samt på Årsmötet 2015. Väl mött då!

Elisabeth StrömbladFolkhälsocentrum

Jämtlands läns [email protected]

Ny evid

ens -

ESPEN 2013

2 5 6 20Kcal Protein

g

3Arginin

g 0Kostfiber

g

PER

200 ml

Cubitan – bevisad effekt för snabbare läkning av trycksår

Nutricia Tel: 08-24 15 30E-post: [email protected] • www.nutricia.se

Cubitan – det enda specialanpassade kosttillägget för behandling av trycksår

Läs mer på www.nutricia.se

Ny evidens om nutrition & trycksår

• OEST-studien, presenterad på ESPEN 2013.

• Studien jämförde Cubitan med ett kosttillägg med identisk nivå av protein och energi.

Resultat1

• 8 veckors nutritionsbehandling med Cubitan gav en bättre läkning och större minskning av sårytan jämfört med kontrollgruppen.

• Sårytan minskade mer i gruppen som fick Cubitan också efter 4 veckor.

• Cubitan visade sig vara mer kostnadseffektiv, då en mindre mängd förbandsmaterial behövde användas.

Referens:1. Cereda, E et. al, 2013, ”Disease-specific nutritional support in malnourished pressure ulcer patients: A double-blind randomized-controlled trial”, Abstract, ESPEN 2013


Noterat

Tema: Kosttilskott

Ny Uppsalaledd studie kartlägger D-vitaminbrist vid barncancer

Stärkande dryck ska minska näringsbrist

D-vitaminbrist är vanligt hos barn som behandlas för och som överlevt en cancersjukdom. Detta kan både

leda till benskörhet och ökad infektions-känslighet. Men det saknas kunskap om hur vanlig vitaminbristen är, vilka konsekvenser detta får samt behovet av extra tillskott. I en ny studie ska forskare vid bland annat Akade-miska sjukhuset räta ut frågetecknen,.

– Vi vet för lite om hur cancersjuka barn bör behandlas för D-vitaminbrist och vilka doser som krävs för att återställa normala värden. Förhoppningsvis kan våra resul-tat utmynna i nya rekommendationer för vitamintillskott, säger Britt-Marie Frost, överläkare och sektionschef vid barnonkolo-giska kliniken på Akademiska barnsjukhuset, som tillsammans med docent Outi Mäkitie, Karolinska Institutet, ansvarar för studien finansierad av Barncancerfonden.

I Sverige insjuknar ungefär 300 barn och ungdomar i cancer varje år. De vanligaste cancerformerna är leukemier och hjärntumö-

rer, cancertyper som tillsammans står för mer än hälften av alla diagnoser.

De senaste årens forskning har visat att D-vitamin spelar större roll för hälsan än man tidigare trott. Vitaminet påverkar skelet-tets funktion och förebygger sannolikt även infektioner, hjärt-/kärlsjukdom, metabola sjukdomar och cancer.

D-vitaminbrist är vanligt både hos friska barn och barn med kroniska sjukdomar eller cancer. För dem krävs högre vitamindoser än

Tanken med projektet är att undersöka och skapa förutsättningar för produktion av frukt- och bärdrycker av god kvalitet från lokala råvaror och att de ska nå kunder inom den offentliga sektorn, menar projektets initiativ-tagare. Initiativet till projektet togs av Gun Hagström på Lyssna AB, som är knuten till SLU Balsgårds projekt Innovativa drycker, Ulla Nils-son från Virgo Grön Konsult, Madeleine Uggla från SLU Balsgård och Karin Wendin. Hög-skolan bidrar med kompetens inom sensorik, alltså hur de framtagna produkterna upplevs smaka. Övriga personer involverade i projek-tet har kompetens inom trädgårdsproduktion, dryckesutveckling, paketering, upphandling, kost och näringslära, och mikrobiologi. Projektet inkluderar även representanter för offentlig verksamhet och trädgårdsnäringen. Tillsammans ska man i projektet utveckla goda närings- och energirika drycker för äldre inom äldreomsorgen i skånska kommuner.

– Tanken är att samma koncept ska kunna

de gängse för att uppnå rätt nivåer i blodet.– Preliminära resultat av finska studier

indikerar att cancersjuka barn ofta drabbas av benskörhet och har D-vitaminbrist. Inte minst med tanke på att cancersjuka barn löper risk för benskörhet och andra sena biverkningar av sin behandling, är det extra viktigt att und-vika brist, framhåller Britt-Marie Frost.

De äldres hälsa skulle gynnas av att den offentliga sektorn öppnar upp för lokalt producerade drycker och i

förlängningen andra livsmedelsprodukter i Skåne. Det menar initiativtagarna till projek-tet ”Styrketår för seniorer – en pilotstudie”.

Många äldre har av olika anledningar svårt att få i sig tillräcklig näring och energi vilket ökar risken för försämrad hälsa. Detta kan bero på sämre aptit och smaksinne och/eller sjukdom.

– Projektets mål är att utveckla attraktiva drycker med högt innehåll av näring och energi med förhoppningen att drycken ska bidra till att tillgodose de äldres behov och minska närings- och energibrist, säger Karin Wendin, professor i mat och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad.

Mycket beroende på hur de offentliga upp-handlingsreglerna ser ut är det idag svårt för mindre lokala producenter att kunna sälja sina frukt- och bärprodukter till offentlig sektor.

användas i hela Sverige framöver, säger Karin Wendin.

Dryckerna kommer under utvecklingsfasen att provsmakas av seniorer boende i Kristian-stad med omnejd.Dryckesutvecklingen sker på SLU Balsgård utanför Kristianstad och olika aktörer i kedjan ska involveras, från bärprodu-centorganisationen LRF-GRO till personal och äldre på boenden.

– Projektet siktar på att skapa nya möjlig-heter för frukt- och bärodling samt föräd-lingsanläggningar av frukt- och bärprodukter i regionen. Genom bättre formulerade och mätbara kravkriterier blir det möjligt för of-fentlig verksamhet att lyfta fram kvalitet hos lokalt producerade drycker som bidrar till en hållbar måltidssituation för äldre, säger Ulla Nilsson.

Projektet finansieras av EU-medel via Läns-styrelsen i Skåne genom satsningen Skånsk dryckesstrategi. Projektet slutförs under året. Källa: Högskolan Kristianstad

FAKTA: Studie om D-vitaminbrist vid barncancer* Vilka D-vitaminnivåer har cancersjuka barn och hur förändras dessa under cancerbehand-lingens gång?* Vilka blir konsekvenserna av vitaminbrist: infektionsepisoder och andra orsaker till sjuk-husvistelse mellan cellgiftsbehandlingarna?* Vilken dos vitamintillskott krävs för att uppnå normala D-vitaminnivåer hos cancer-sjuka barn?* Kan D-vitamintillskott skydda mot negativa konsekvenser av vitaminbrist såsom benskör-het och ökad infektionsrisk?


Åsa Romé, fysioterapeut och doktorand vid Lunds universitet, har analyserat de samhällsekonomiska konsekvenserna av aktivitetsprogrammet Fysisk aktivitet på recept (FaR). Hon

har identifierat de grupper bland inaktiva som bäst drar nytta av programmet och som programmet är mest kostnadseffektivt för. Men fysisk aktivitet på recept passar bara en del.

Av befolkningen i Sverige motionerar många för lite – 40 procent har en fysisk aktivitetsnivå som är riskabelt låg för hälsan. Detta trots att många känner till att om vi motionerar så mår vi bättre och kan förebygga ohälsa. Fysisk aktivitet på recept, FaR, har blivit en etablerad metod för behandling av inaktivitet bland befolkningen.

- Resurserna i sjukvården är starkt begränsade och vi måste vara noga med hur vi fördelar dem. Jag har utvärderat kostnader och konsekvenser av FaR och identifierat de målgrupper som drar bäst nytta av denna typ av behandling av inaktivitet, säger Åsa Romé, som presenterade forskningsresultaten vid sin disputation den 22 maj.

I studien ingick totalt 528 personer som delades in i två grupper: en högdosgrupp som tränade två gånger per vecka och som också fick motiverande samtal och undervisning om fysisk aktivitet samt en lågdosgrupp, som endast fick skriftlig information om att de kunde träna en gång i veckan.

Sammanfattningsvis kan sägas att FaR-programmet är kostnads-effektivt och ökade den fysiska aktivitetsnivån för båda grupperna efter ett år och livskvaliteten ökade. Men de som fick mindre tillgång till träning uppnådde samma förbättringar som de som fick mer tillgång till träning och mer motiverande stöd. Den ökade aktiviteten medförde minskade samhällskostnader med 22 procent genom minskade kostnader för hälso- och sjukvård samt produk-tionsbortfall.

– Om vi hittar rätt individer och ger dem rätt dos av motion kommer den här typen av behandlingsprogram för inaktivitet att bli kostnadseffektiva. Våra analyser visar att det är viktigt att öka tillgängligheten på träning för att göra det enklare och billigare för de inaktiva att träna.

En av delstudierna visar att de socioekonomiskt svagare grupper-na inte värderar motionens hälsoeffekter lika högt som i de lite star-kare. De två tredjedelar som inte klarade av att fullfölja programmet behöver mer hjälp och troligtvis mer stöd från t ex sjukvården med riktade insatser.

– Vi måste helt enkelt bli bättre på att välja ut rätt målgrupp för motion på recept och hitta alternativa metoder för de dem som faktiskt inte passar för den här metoden, säger Åsa Romé.

Åsa Romé disputerar i ämnet hälsovetenskap med inriktning sjukgymnastik. Avhandlingens titel: Prescribed physical activity. A health economic analysis.

Källa: Lunds universitet

Motion på recept – fram-gångsrikt men bara för vissa

No 3 vol.XXIIImaj 2014DietistAktuellt 9

En sundare frukost– bättre för kropp och hälsa!

Råg Fras är extremt hälsosam! Innehåller hög mängd fullkorn och låg mängd socker som ger lång mättnadskänsla, jämnare blodsockernivå

och en nöjdare mage och tarm – bättre kan det inte bli.

Rågen är näringsrik och har goda egenskaper med lösliga och olösliga fibrer. De lösliga gör att maten stannar längre

i magsäcken och förlänger mättnadskänslan. De olösliga hindrar förstoppning och påskyndar passage genom tarmen. Rågen har dessutom lågt GI värde, som ger lågt insulinsvar, ett bättre alternativ till de som har

problem med för högt blodsocker.

Valora Trade AB, 08-725 14 70

13%Fibrer

4%Socker

93%Fullkorn

Tema: Kosttilskott

Magnus Forslin

[email protected]


I media och på bloggar har det under senare tid varit en hel del diskussion om huruvida omega-3 har någon effekt då det tas i form

av kosttillskott, och man har då hänvisat till nya forskningsrön. Professor Lars Rydén presente-rade för en tid sedan en uppmärksammad men också kritiserad internationell studie, Origin, som omfattade 12.600 deltagare, bl a ville man utröna huruvida 1 gram omega-3 per dag kunde påverka mortaliteten hos personer med utveck-lad, eller med förstadier till typ 2-diabetes. En grupp som alltså löper en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom.

I en kommentar till studieresultaten säger Lars Rydén att ”omega 3-fettsyrorna hade ingen som helst effekt på dödligheten i hjärt-/kärlsjuk-domar hos patienterna och inte heller på insjuk-nande i slaganfall och hjärtinfarkt jämfört med placebo”. [2]

Vidare, tidigare i år gick professor Anders Jacobsson, Institutionen för Molekylära veten-skaper vid Stockholms universitet, ut i media i samband med att en ny studie presenterades och menade att kroppens egen produktion av ome-ga-3 räcker mer än väl.[3]

Omega-3 som kosttillskottForskare från Karolinska institutet har visat att omega-3 kosttillskott kan passera blodhjärnbarriären (BHB) hos patienter med mild till måttlig Alzheimers sjukdom. Fettsyrorna har effekt på markörer för både sjukdomen i sig och för inflammation.[1] Ett mycket intressant resultat som tidigare bara kunnat påvisas på möss. Men de fleromättade fettsyrornas förträfflighet har också ifrågasatts. I synnerhet i form av just kosttillskott. Dietistaktuellt gör ett litet svep över aktuell forskning inom området omega-3 som tillskott.

– Jag hävdar att kosttillskott av omega-3 är överflödigt för de flesta av oss. Vi producerar tillräckligt med DHA själva, så länge vi får i oss den kortare alfa-linolensyra, säger Anders Ja-cobsson vidare i sitt uttalande.

Den studie han refererar till är gjord på möss och visar att 90 % kroppens omega-3-fettsyra DHA (dokosahexaensyra) produceras i de egna cellerna – övriga tio kommer från kosten.

I studien framkommer det också enligt för-fattarna att en eventuell brist på omega-3 kan bero på otillräcklig produktion av fleromättat fett i levern.

– Att äta en alltför ensidig kost, eller få i sig för mycket av till exempel kolhydrater kan leda till störningar i kroppens fettproduktion. Även leverproblem och olika typer av hormonstör-ningar kan påverka fettproduktionen, fortsät-ter Anders Jacobsson. Resultaten visar att om DHA-brist uppstår så kan man, till viss del, till-godose behovet genom att ändra på kosten.

I sammanhanget bör vi kanske dock erinra oss om att mänskliga analogislut med djurstudi-er tidigare har stött på patrull.

”Omättat fett kan orsaka allergier”, är en an-

Aktuellt på forskningsfronten

Tema: Kosttilskott


nan katastrofrubrik från dagspressen under 2013 med sikte på omega-3-fettsyrorna. I en studie som genomförts gemensamt av Göteborgs uni-versitet, Chalmers och Umeå universitet, under-söktes blod från 129 nyfödda barn som sedan följts upp till 13 års ålder. De som hade en hög andel fleromättade fettsyror i blodet vid föd-seln drabbades i högre utsträckning av både luft-vägsallergier och eksem, än de barn som i stället hade mer mättat eller enkelomättat fett i blodet.[4]

– På samma sätt som immunsystemets mog-nad förhindras om vi lever för rent, kan den nog försvåras om immunsystemet dämpas av höga halter omättat fett, menade Agnes Wold, immu-nolog vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien och även tillskyndare av hygienhypotesen. Det är känt sedan tidigare att omättade fettsyror häm-mar immunsystemets aktivering. Det kan säkert vara nyttigt om man är gammal och inflamme-rad. Men spädbarnets immunsystem behöver få en kick-start, annars mognar det inte på rätt sätt.

Resultaten, eller åtminstone slutsatserna är onekligen något anmärkningsvärda, inte minst mot bakgrund av att SLV anser det särskilt vik-tigt att gravida kvinnor äter fet fisk eftersom fostret behöver DHA och EPA (eikosapentaen-syra) för neurogenesen [se faktaruta intill]. Vi-dare är det vanligt att barnmat i dag berikas med just omega-3-fettsyror.

Överföring av Omega 3 via blod-hjärnbarriärenDen i ingressen nämnda BHB-studien, som pu-blicerades i april 2014 i Journal of Internal Medi-cin, kan emellertid bidra till att debattpendylen svingar över till kosttillskottens fördel. Åtmins-tone vad gäller intag hos personer som redan in-sjuknat i Alzheimers sjukdom.

– Tidigare befolkningsstudier talar för att omega-3 kan skydda mot utveckling av Alzhei-mers sjukdom, vilket gör det intressant att stu-dera effekterna av kosttillskott med denna grupp fettsyror hos patienter som redan insjuknat, sä-ger dr Yvonne Freund-Levi, studiens förste-författare och specialist i psykiatri och geriatrik, samt överläkare vid Geriatriska kliniken, Karo-linska universitetssjukhuset i Huddinge.

Det kanske mest anmärkningsvärda med re-sultaten är att omega-3-fettsyror som tillförts genom kosttillskott kan passera blod-hjärnbar-riären hos patienter med Alzheimers sjukdom, och påverka diagnosens sjukdomsmarkörer.

Blod-hjärnbarriären utgörs av tätt samman-

fogade kapillärväggar i hjärnans blodkärl med syfte att skydda hjärnvävnaden. Kapillärerna har en betydlig lägre permeabilitet än kapillärer i andra organ, vilket ger upphov till en hög selek-tivitet avsedd att hindra hjärnans exponering av skadliga kemikalier som finns naturligt i blodet, men blockerar även olika droger och läkemedel.

I en postmortal studie, dvs en analys utförd

Människan har två typer av essentiella fettsyror: Omega-3-fettsyror och omega-6-fett-

syror. Att de är essentiella innebär att vi inte kan tillverka modersubstanserna av dessa typer utan måste tillföra dem via kost eller kosttillskott. Modersubstansen i omega-3-serien heter alfa-linolensyra (ALA). Den förkortas som 18:3 omega-3. 18 är antalet kolatomer i fettsyran och efter kolontecknet står antalet omättnader följt av numret på omega-serien. Modersub-stansen i omega-6-serien är linolsyra (LA; 18:2 omega-6).

Från de båda modersubstanserna kan i kroppen bildas längre och mer omättade fettsyror. De första av dessa är eikosapen-taensyra (EPA; 20;5 omega-3) och gamma-linolensyra (GLA; 18;3 omega-6). Män-niskans förmåga att själv bilda dessa två sistnämnda är dock begränsad.

VIKTIGA ÄMNENI omega-3-serien bildas senare den för hjärna och ögon så viktiga fettsyran doko-sahexaensyra (DHA; 22:6 OMEGA-3). Den begränsade omvandlingen av ALA till EPA har medfört tveksamheter hur vegeta-rianer och veganer som inte äter fisk och skaldjur kan klara av behovet av särskilt stora mängder av DHA för hjärncellernas uppbyggnad och funktion. Denna tveksam-het gäller särskilt när en vegetarian/vegan under graviditeten skall bygga upp en ny fosterhjärna.

I moderns blod transporteras de viktiga fettsyrorna i blodfettspartiklarna (lipopro-teinerna). Med hjälp av särskilt två enzy-mer (LPL och TG-lipas) i gränsen mellan moderns blod och livmoderkakan spjälkas fettsyrorna loss och kommer in i livmo-derkakan. Där kan de bindas till särskilda

fettsyrabindande och fettsyratranspor-terande äggviteämnen (FABPs och FATPs) som transporterar över dem till fostrets blod. En förutsättning för att fostret skall få tillräckligt av de viktiga fettsyrorna är självklart först att moderns blod innehål-ler höga nivåer av dessa. Regleringen av de nämnda enzymer som frisätter fettsyrorna kan också påverka tillgången för fostret.

Forskare har visat att den gravida kvin-nans hjärna minskar med cirka 5 procent fram till förlossningen. En motsvarande ökning av volymen av hjärnans hålrum sker samtidigt. Det dröjer sedan 6 månader inn-an kvinnans hjärna återhämtat sig i storlek och fettsyrainnehåll. Forskarnas ledande hypotes är att mamman frigör viktiga fleromättade fettsyror från sina hjärnceller så att dessa kan överföras till fostret med dess stora behov av dessa fettsyror

FÖR MYCKET OMEGA-6Under den tidiga stenåldern för 40.000 år sedan tillförde man ungefär lika mycket omega-6-fettsyror som omega-3-fettsyror. Kvoten mellan dessa var 1:1. Idag intar vi 10-20 gånger så mycket av omega-6-fett-syror som omega-3-fettsyror. Detta är ett stort hälsoproblem. Vi behöver visserligen också omega-6-fettsyror om inte ett så stort överskott. Kvoten mellan de båda fettsyraserierna bör vara cirka 2-4:1. Enligt somliga forskare kan ett för stort intag av omega-6-fettsyrorna leda till ökad bildning av inflammatoriska ämnen något som ökar risken för inflammatoriska sjukdomar. Ef-tersom de båda fettsyraserierna använder samma enzymer för sin omsättning, kan ett högt intag av omega-6-fettsyror ytterli-gare försvåra omvandlingen av ALA till EPA och DHA. Av Med Dr Olle Haglund [9]

FAKTA: Fleromättade essentiella fettsyror

Tema: Kosttilskott


efter döden av hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom, har det visats att nivåerna av DHA är lägre i en jämförelse med friska personer. I den nu aktuella studien deltog ett begränsat antal patienter med mild Alzheimer. 18 gavs omega-3 (2.3 g n-3 essentiella fettsyror ≈ 0,25 kg fisk) medan övriga fick placebo dag-ligen under 6 månader. De som ha-de intagit tillskott hade också fått förhöjda nivåer i ryggmärgsvätskan och i blodet, inte bara av DHA, utan även av EPA som också tillhör fa-miljen Omega-3-fettsyror. I resultat-delen skriver forskarna att: ”Ökade DHA-nivåer i ryggmärgsvät-skan hade en inverterad korrelation till mängden fosforylerat tau [P-tau], och en direkt korrelation med löslig interleukin-1 receptor typ II. Sålunda, desto mer DHA ökade i ryggmärgsvätskan, desto större förändring avseende AD/inflammatoriska biomarkörer”.[1]

Forskarna har också länge intresserat sig för relationen mel-lan just inflammation och Alzheimers sjukdom – inflammatio-nen i hjärnan är ett kännetecknande patologiskt drag vid diag-nos. Huruvida inflammationen är primär, dvs direkt sjukdoms-framkallande, eller sekundär, ett sätt för organismen att bryta ned B-amyloidproteiner som inlagrats i form av plack, är ännu inte helt klarlagt. I en annan aktuell KI-producerad studie som publicerades i februari beskrivs hur den normala inflamma-tionsprocessen kan vara störd hos patienter med Alzheimers sjukdom; nivåerna i hjärna och ryggmärgsvätska av de moleky-ler, lipoxin A4 och resolvin, som behövs för att vävnad ska kun-na rensas från skadliga inflammatoriska ämnen och återhämta sig är lägre vid Alzheimers sjukdom än normalt. De lägre ni-våerna av dessa molekyler kunde också korreleras till en sämre minnesfunktion.[5]

– Vår hypotes är att ökad resolution vid inflammationspro-cessen i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom mins-kar nervcellsdöden, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på sjuk-domsutveckling och kognition. Det här är en helt ny infallsvin-kel och ger möjlighet att utveckla nya behandlingsprinciper för Alzheimers sjukdom, säger professor Marianne Schultzberg, som lett studien vid Institutionen för Neurobiologi, vårdveten-skap och samhälle, Karo-linska institutet.

Det kan i samman-hanget vara intressant att notera att forskare i dag studerar hur de molekyler som bidrar till resolution (dvs upplösning eller av-slutning av en inflamma-tionsprocess), påverkar nervcellsdöd i cellodling och om man i djurexpe-

riment kan förhindra neurodegenera-tion och förbättra minnesfunktionen genom behandling med dessa sub-stanser.

– De hittills kända molekyler som fungerar upplösande vid inflamma-tion är derivat från omega-3-fettsy-ror, menar Marianne Schultzberg, dvs kosttillskott som tillskrivits flera häl-sofrämjande effekter och även visats kunna ha effekt på faktorer av bety-delse för sjukdomsprocessen vid Alz-heimers sjukdom.”

Medical foodsBlod-hjärnbarriärsstudien är en del i ett större forskningspro-jekt som går under namnet OmegAD. Projeket har under flera år renderat ett antal intressanta forskningsresultat, bl a kunde Yvonne Freund-Levi 2008 presentera sin avhandling Omega-3 fatty acid treatment in mild to moderate Alzheimer’s disease: Re-sults from the OmegAD study.

– Vi inkluderade då 204 patienter med manifest mild till måttlig Alzheimers, sjukdombaserat på minnessymptom med ett MMT högre än 15 poäng (MiniMental Testet som ofta an-vänds vid skattning av närminnet). Det är från denna grupp som BHB-studien fick sina deltagare. Hälften erhöll omega-3, hälften placebo under sex månader. Vi kunde dock inte se nå-gon positiv effekt på minnesfunktionerna.

Emellertid, vid en fortsatt analys av data, så upptäckte Yvonne Freund-Levi och hennes kolleger en signifikant posi-tiv effekt på det episodiska närminnet och en tydlig uppbroms-ningseffekt, hos de friskaste patienterna som hade en minnes-funktion på > 27 av 30 poäng på MMT. En effekt man också såg hos de mest friska i placebogruppen efter att även de be-handlats med omega-3.

Yvonne Freund-Levi har även inom ramen för EURICE (European Research and Project Office GMBH) deltagit i Lipi-DiDiet (Therapeutic and preventive impact of nutritional lipids on neuronal and cognitive performance in aging, Alzheimer’s di-sease and vascular dementia). Ett projekt som sträcker sig under 72 månader med avrundning sista juli i år, och som involverar

forskare från Finland, Isra-el, Tyskland och Sverige.

– Vi har i två randomi-serade, dubbelblinda kon-trollerade studier med nu-tritionsterapi – preparaten Souvenir I och II – kun-nat fastställa en minnes-

– Tidigare studier talar för att omega-3 kan skydda Alzheimers sjukdom, vilket gör det intressant att studera effekterna av kosttill-skott med denna grupp fettsyror hos patien-ter som redan insjuknat Yvonne Freund-Levi, specialist i Psykiatri och Geriatrik, samt överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Astrocyter typ 1 omger kapillärerna i hjärnan och ligger bakom den inflammatoriska reaktionen.

förbättrande effekt hos patienter i ett tidigt stadium av Alzhei-mers sjukdom, förklarar Yvonne Freund-Levi [7,8].

Den nutritionscocktail man använt i studierna heter Souve-naid, och består av en rad näringsämnen som man bedömer ha en gynnsam effekt på kognition och minne som t ex vitamin B12, B6, selen, kolin, folsyra, aminosyror, och givetvis omega-3. Tanken är att dessa näringsämnen skall stimulera nervcells-membran och synapsformation.

– Projektet är mycket spännande, och jag är ganska överty-gad om att den här typen av s k medical foods är något som vi kommer att få se mer av, avslutar Yvonne Freund-Levi.

Refererade studier[1] Freund Levi Y, Vedin I, Cederholm T, Basun H, Faxén Ir-ving G, Eriksdotter M, Hjorth E, Schultzberg M, Vessby B, Wahlund L-O, Salem Jr N, Palmblad J. Transfer of omega-3 fatty acids across the blood–brain barrier after dietary supp-lementation with a docosahexaenoic acid-rich omega-3 fat-ty acid preparation in patients with Alzheimer’s disease: the OmegAD study. J Intern Med 2014; 275:428–436.[2] Mårtenson Mary. ”Omega 3 har ingen effekt”. Aftonbladet 2012 12 jul. Hälsa. (www.svd.se/mat-och-vin/omega-3-har-ingen-effekt_7274375.svd) [Retrieved 2014-05-02][3] Pauter AM, Olsson P, Asadi A, Herslöf B, Csikasz RI, Zadravec D, Jacobsson A. Elovl2 ablation demonstrates that systemic DHA is endogenously produced and is essential for lipid homeostasis in mice. J Lipid Res. 2014 Apr;55(4):718-28. doi: 10.1194/jlr.M046151. Epub 2014 Jan 31.[4] Barman Malin, Johansson Sara, Hesselmar Bill, Wold Ag-nes, Sandberg Ann-Sofie, Sandin Anna. High Levels of Both n-3 and n-6 Long-chain Polyunsaturated Fatty Acids in Cord Serum Phospholipids Predict Allergy Development. PLoS ONE;Jul2013, Vol. 8 Issue 7, p1[5] Wang X, Zhu M, Hjorth E, Cortés-Toro V, Eyjolfsdot-tir H, Graff C, Nennesmo I, Palmblad J, Eriksdotter M, Sam-bamurti K, Fitzgerald J M, Serhan C N, Granholm A-C, Schultzberg M. Resolution of inflammation is altered in Alzheimer’s disease. Alzheimer’s & dementia: the journal of the Alzheimer’s Association 14 February 2014. DOI: 10.1016/j.jalz.2013.12.024)[7] Scheltens P, Kamphuis PJ, Verhey FR, Olde Rikkert MG, Wurtman RJ, Wilkinson D, Twisk JW, Kurz A. Efficacy of a medical food in mild Alzheimer’s disease: A randomized, con-trolled trial. Alzheimers Dement. 2010 Jan;6(1):1-10.e1. doi: 10.1016/j.jalz.2009.10.003.[8] Scheltens P, Twisk JW, Blesa R, Scarpini E, von Arnim CA, Bongers A, Harrison J, Swinkels SH, Stam CJ, de Waal H,Wurtman RJ, Wieggers RL, Vellas B, Kamphuis PJ. Efficacy of Souvenaid in mild Alzheimer’s disease: results from a ran-domized, controlled trial. J Alzheimers Dis. 2012;31(1):225-36. doi: 10.3233/JAD-2012-121189.[9] Haglund O. Varför fl eromättade fettsyror är livsnödvän-diga. Dietistaktuellt Sept 2007; 18 (4):23-25.

Nya Fresubin 2 kcal Crème

- har ett högre energiinnehåll, 2 kcal/g- är fiberfri

- har uppdaterad kolhydratskälla

Perfekt för patienter med dysfagi, men även som variation till vanlig näringsdryck.

Mer information, produktblad, receptförslag och ordinations-guide hittar du påfresenius-kabi.se/Fresubin2kcalCreme

Dessutom ännu godare och

krämigare smak!

Nya Fresubin 2 kcal Crème ersätter

NYHET!

F2creme.indd 1 2014-05-09 09:36:23

Tema: Kosttilskott


Kroppen har en enastående förmåga att omvandla energi i maten vi äter till ATP (Adenosintrifosfat), som är

musklernas absolut främsta energikälla. Vid maximalt arbete kan muskulaturens ATP-förbrukning vara flera hundra gånger högre än i vila. För att kunna möta så vitt skilda energikrav har kroppen utvecklat flera olika energisystem som skiljer sig åt i hur snabbt ATP kan framställas, men också hur länge energireserverna räcker.

Det energisystem som är det absolut vik-tigaste för alla idrotter där arbetstiden över-stiger ett par minuter, är det aeroba eller oxi-

Antioxidanter på burkförsämrar prestationenDet är vanligt att idrottare tar tillskott av antioxidanter för att prestera bättre. Men som kosttillskott verkar antioxidanter i bästa fall vara helt värdelösa. I många fall kan de vara direkt negativa för prestationsför-mågan. Detta visar en sammanställning av aktuell forskning.

Filip Larsen

Forskare Karolinska InstitutetInstitutionen för fysiologi och

[email protected]

Tomas Schiffer

DoktorandKarolinska Institutet

Institutionen för fysiologi ochFarmakologi

dativa energisystemet. I detta energisystem används fett eller kolhydrater som energi-källa, substrat, i förbränningen. I mitokon-drierna som brukar kallas för cellens kraft-verk finns ett nätverk av olika enzymer som har till uppgift att oxidera dessa substrat. I denna process frigörs elektroner som vandrar genom elektrontransportkedjan och slutligen tas om hand av syre som reduceras till vatten. Syre är därmed en så kallad elektronacceptor.

Anledningen till att konditionsidrottare testar sin maximala syreupptagningsförmåga är för att de vill mäta hur snabbt det aeroba energisystemet kan oxidera substrat till ener-

Tema: Kosttilskott


gi – ju högre syreupptagningsförmåga desto snabbare energiomvandling och desto bättre arbetsförmåga.

Kedjan av enzymer i elektrontransport-kedjan är inte helt perfekt. Det händer att elektroner lämnar detta enzymsystem innan de reducerar syre till vatten. Resultatet är att syremolekylen blir till en superoxidradikal vilken är väldigt reaktiv.

Kan inte cellerna snabbt neutralisera denna fria radikal kan det leda till cellskador och till och med att cellen dör. Mycket rik-tigt har flera degenerativa sjukdomsförlopp kopplats till okontrollerad produktion av fria radikaler och höga nivåer av oxiderade fet-ter och proteiner inne i cellen. Alzheimers, Parkinsons sjukdom och till och med nor-malt åldrande anses ibland vara orsakad av en okontrollerad produktion av fria radika-ler. Man uppskattar att 1-3 procent av allt syre som tas upp av kroppen blir till superox-id. Med tanke på den stora omsättningen av syre under fysisk träning har det funnits far-hågor att hård träning skulle kunna leda till cellskador eller förtida åldrande.

Vad är en antioxidant?Rent kemiskt är en antioxidant en molekyl som kan förhindra att ett annat ämne oxi-deras av en fri radikal. Detta sker oftast ge-nom att antioxidanten går in i reaktionen och själv donerar en elektron till den fria radikalen och förhindrar därmed att ett vik-tigt protein eller fettsyra i cellen blir oxide-rad och skadad. I kroppens alla celler finns kroppsegna eller endogena antioxidanter som har till uppgift att neutralisera fria radi-kaler som bildas i cellandningen.

Dessa antioxidantsystem är känsliga för snabba förändringar i cellens inre miljö.

Vid träning känner kroppen av den ökade mängden fria radikaler och reglerar snabbt upp både mängden kroppsegna antiox-idanter och deras aktivitet. Vid extrema an-strängningar som efter ett maraton, en mul-tisporttävling eller ett långdistanstriathlon

kan man se att både fetter och proteiner bli-vit oxiderade/skadade av den stora mängden fria radikaler. Ett exempel ur djurvärlden är flyttfåglar som efter sina årliga långflygning-ar har utmattat sitt system av kroppsegna antioxidanter och är extra känsliga för stress innan de har återhämtat sig.

Förutom de kroppsegna antioxidanterna finns även ett brett spektrum av kemikalier i vanlig mat som har antioxidativ verkan. Vi-taminerna A, C samt E är inte bara livsnöd-vändiga vitaminer utan även kraftfulla anti-oxidanter. Även andra ämnen i framför allt frukt, grönsaker och bär har starka antiox-idanter i form av olika fytokemikalier, såsom polyfenoler, katechiner och flavonoler. Man brukar säga att livsmedel med starka färger, helst i det blåröda spektrat, innehåller myck-et antioxidanter.

Tung marknadsföringDe senaste två decennierna har det pågått en tung marknadsföringskampanj för olika

”Det generella rådet till tränande, friska individer vara att undvika antioxidanter i form av tillskott. Rekommendationen att äta mycket frukt, bär och grönt kvarstår eftersom de bland annat innehåller ämnen som bidrar till att hålla nivåerna av de egna antioxidativa systemen på en balanserad nivå.”

Tema: Kosttilskott


former av antioxidanter i tillskottsform. Kampanjen har varit riktad mot både vanliga friska människor och idrottare. Många idrottare, på individnivå såväl som i föreningar och landslag, får ekonomisk sponsring för att marknadsföra antioxidanttillskott.

Tesen lyder ofta att ”produktionen av fria radikaler ökar vid fysisk träning. Dessa radikaler kan skada kroppens celler och antioxidanter skyddar mot fria radikaler”.

Egentligen är detta ett korrekt påstående, så man kan inte säga att företagen som kommersialiserar antioxidanter går ut med falsk marknadsföring. Men finns det ett ökat behov av an-tioxidanter hos idrottare, eller är det marknadsintressen som ut-gör drivkraften bakom lanseringen? Vilka effekter har ett ökat intag av antioxidanter i kroppen?

Studier varnar för pillerRiksidrottsförbundet och andra idrottsliga organ har under lång tid varit väldigt försiktiga med sina rekommendationer kring kosttillskott för idrottare. De har länge menat att ”vanlig” mat räcker eftersom idrottare äter mer än andra. Men vad finns det för vetenskapliga belägg kring extra tillskott av antioxidan-ter i samband med träning?

• En av de allra första studierna på människor kom från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) år 1997. Försöks-personer fick antingen ett tillskott av antioxidanten Q10 eller placebo i 22 dagar. Under supplementeringsperioden genomfördes ett femdagars block med hög intensiv inter-vallträning två gånger per dag. Gruppen som fick Q10 pre-sterade signifikant sämre under träningspassen och även i det avslutande anaeroba testet. Denna första studie indi-kerade att det fanns negativa aspekter av att tillföra antiox-idanter i samband med träning (1).

• År 2002 visade en studie att kapplöp-ningshundar som fick 1 gram C-vita-min innan ett täv-lingslopp över 500 meter (tävlingstid cirka 32 sekunder) försämrade sig sig-nifikant jämfört med när de inte fick C-vi-tamin (2).

• En brittisk forskar-grupp undersökte om 1 gram C-vita-min per dag möj-ligtvis kunde mildra träningsvärk efter excentriskt arbete.

Man såg ingen skillnad mellan grupperna vad det gällde träningsvärk men muskelns återhämtningsförmåga var sig-nifikant nedsatt i C-vitamingruppen (3).

• År 2008 kom en studie där unga friska män fick träna i åtta veckor, tre gånger per vecka, 40 minuter per gång. Trä-ningen bestod av relativt intensiv cykelträning. Några fick placebo, några fick 1 gram C-vitamin (en brustablett) per dag. Den maximala syreupptagningsförmågan ökade med 22 procent i placebogruppen medan C-vitamingruppen endast förbättrades 10 procent. I en substudie där man an-vände råttor med liknande träningsprotokoll förbättrades uthålligheten hos placebogruppen med 186 procent medan gruppen som tränade och samtidigt fick C-vitamin endast förbättrade sig 27 procent! Samtidigt visade man att grup-pen som fått C-vitamin inte fått fler mitokondrier medan placebogruppen nära fördubblat sitt mitokondrieantal (4).

• År 2009 kom en häpnadsväckande studie på 39 unga män som fick träna fem gånger i veckan, 85 minuter per gång i fyra veckor. Hälften fick ett dagligt tillskott av vitamin C och E medan den andra hälften fick placebo. Efter trä-ningsperioden hade placebogruppen som förväntat för-bättrat en lång rad av muskulära parametrar likväl som flera hälsoparametrar. Antioxidantgruppen hade i stort sett inte förbättrat sig alls!(5)

• År 2011 publicerades en studie på råttor som tränade 90 mi-nuter om dagen fyra dagar per vecka i 14 veckor. En grupp var kontrollgrupp och den andra gruppen fick vitamin E och en antioxidativ fettsyra. Gruppen som fått antioxidan-ter hade klart mindre mitokondriell nybildning och signa-lering än kontrollgruppen. Nivåerna av mitokondriella pro-

teiner hos de tränade råttorna som fått anti-oxidanttillskott var till och med lägre än oträ-nade råttor som slapp tillskott! (6)• Det bör nämnas att det även finns flera studier där man in-te ser någon skillnad mellan placebo och antioxidanttillskott i samband med träning (7-9).

Sammanfattningsvis verkar det som om anti-oxidanter i pillerform i bästa fall är helt värde-

Ett exempel på en svag prooxidant är sulforafan som finns i höga nivåer i broccoli

Tema: Kosttilskott


lösa, men i många fall verkar de vara direkt negativa för an-passning till träning och pre-stationsförmågan. Med denna kunskap i ryggen är det förvå-nande att antioxidanter fortfa-rande är något av en storsäljare på kosttillskottsmarknaden. Över 60 procent av elitaktiva idrottare rapporterar att de äter tillskott som innehåller antiox-idanter (10).

Fria radikaler är nödvändigaVad är då förklaringen på att man ser försämrade tränings-effekter av något så harmlöst som en antioxidant, som normalt skyddar celler mot fria radikalers negativa inverkan? Förkla-ringen är att man tidigare var av den åsikten att fria radikaler enbart var av ondo. Senare visade det sig att dessa radikaler deltog i viktiga signaleringsvägar. Cellerna försöker alltså ba-lansera produktionen av fria radikaler och antioxidanter för att bibehålla korrekt signalering.

Vid träning innebär den ökade produktionen av fria radika-ler en stress för kroppen vilket startar en rad signaleringsvägar i cellerna. Detta är signalen till kroppen att den behöver öka sitt motstånd mot stressen som träningen innebär och en rad anpassningar sker för att klara detta. Det som händer om man tillför en stor mängd dietära antioxidanter är att så kallade re-doxstatus förändras i cellen och de molekylära signaleringsvä-garna försämras eller kan till och med utebli helt.

Skillnad på tillskott och matMan skulle då kunna spekulera i om detta även innebär att man som idrottare bör undvika frukt och grönt, då dessa livsmedel ofta innehåller höga nivåer av antioxidanter? Det finns inte några som helst bevis för negativa effekter av ett intag av frukt och grönt i samband med prestation. Tvärtom finns det ett fler-tal studier som påvisar positiva effekter på både återhämtning och hälsa vid ett högt intag av frukt och grönt (11,12).

Ett helt nytt forskningsfält visar att många antioxidantrika grönsaker innehåller svaga prooxidanter som skydd mot an-grepp av bland annat skadeinsekter. När vi äter grönsaker som innehåller prooxidanter kan det leda till aktiveringen av ett protein (Nrf2) som uppreglerar de kroppsegna antioxidativa systemen. På så sätt kan de negativa effekterna av dietära anti-oxidanter motverkas (13). Ett exempel på en sådan svag proox-idant är sulforafan som finns i höga nivåer i broccoli.

Även om det fortfarande råder vissa kontroverser i detta forskningsfält så bör det generella rådet till tränande, friska in-divider vara att undvika antioxidanter i form av tillskott, efter-som de potentiellt kan störa signaleringsvägar som är viktiga för kroppens anpassning till träning. Rekommendationen att

äta mycket frukt, bär och grönt kvarstår eftersom de bland annat innehåller ämnen som bidrar till att hålla nivåerna av de egna antioxidativa systemen på en balanserad nivå.

Det faktum att många idrottare fortfarande spen-derar pengar på antiox-idanttillskott är förbluf-fande eftersom de bevisli-gen har en negativ påver-kan på kroppens anpass-ning till träning. Det visar också att kommunikatio-nen mellan idrottsforskare

och idrottsaktiva fungerar sämre än den kommersiella marknadsföringen av antioxidanter i tillskottsform.

Artikeln har tidigare varit publicerad i Svensk Idrottsforskning nr 1.04. Redaktör Johan Pihlblad.

Referenser1. Malm, C. m fl. Acta physiologica Scandinavica. 1997;161(3):379-84. doi: 10.1046/j.1365-201X.1997.00198.x.2. Marshall, RJ. m fl. The Journal of nutrition. 2002;132(6 Suppl 2):1616S-21S.3. Close, GL. m fl. The British journal of nutrition. 2006;95(5):976-81.4. Gomez-Cabrera, MC. m fl. The American journal of clinical nutrition. 2008;87(1):142-9.5. Ristow, M. m fl. Proceedings of the National Academy of Scienc-es of the United States of America.2009;106(21):8665-70. doi:10.1073/pnas.0903485106.6. Strobel, NA. m fl. Medicine and science in sports and exercise. 2011;43(6):1017-24. doi: 10.1249/MSS.0b013e318203afa3.7. Higashida, K. m fl. American journal of physiology Endocrino-logy and metabolism. 2011;301(5):E779-84. doi:10.1152/ajpen-do.00655.2010.8. Wadley, GD. m fl. J Appl Physiol.(1985) 2010;108(6):1719-26. doi: 10.1152/japplphysiol.00127.2010.9. Yfanti, C. m fl. Medicine and science in sports and exercise. 2010;42(7):1388-95. doi:10.1249/MSS.0b013e3181cd76be.10. Huang, SH. m fl. Clinical journal of sport medicine. 2006;16(1):27-33.11. Macready, AL. m fl. The American journal of clinical nutri-tion. 2014. doi: 10.3945/ajcn.113.074237.12. McLeay, Y. m fl. Journal of the International Society of Sports Nutrition. 2012;9(1):19. doi:10.1186/1550-2783-9-19.13. Wagner, AE. mfl. Oxidative medicine and cellular longevi-ty.2013;2013:964539. doi:10.1155/2013/964539.

Tema: Kosttilskott


Att bedöma en idrottares prote-inbehov är en utmaning där man bland annat måste ha kännedom

om kroppsvikt, energiintag, målsättning och träningsbelastning. När man vill optimera förutsättningarna för att bygga upp muskel-massa finns det många aspekter att ta hänsyn till när det gäller råd och rekommendationer kring protein.

Intag av protein i samband med träning har rönt mycket uppmärksamhet under flera år. Vi vet att en ökning av aminosyror i blo-det kan öka syntetiseringen av kontraktila, sarkoplasmatiska och mitokondriella pro-teiner.

Muscle-full hypotesenMuscle-full eller bag-full hypotesen av Mill-ward (1994) pekar på att fysiska begräns-ningar i omfånget på den endomysiala bind-väven som omger muskelfibrer hindrar ytter-ligare inlagring av proteinpoolen i muskeln. Empiriska data från mätningar av kropps-sammansättning talar för att skelettmassan också är av betydelse för hur stor muskel-massa en individ kan utveckla. Det verkar logiskt att det skulle finnas såväl fysiska som metabola begränsningar beträffande synteti-

En idrottares proteinbehovsering av muskelprotein som svar på prote-inintag, annars vore det helt enkelt så att mer muskelprotein bildas ju högre proteinintag man har och ju mer man styrketränar.

Moore et al (2009) visade att ca 20 gram äggprotein stimulerade proteinsyntesen maximalt. Att tillföra mer protein för att öka tillgången på aminosyror förefaller alltså inte öka proteinsyntesen.

Bohé et al (2001) demonstrerade hur pro-teinsyntesen avstannade trots kontinuerlig infusion av aminosyror. Trots att tillgäng-ligheten på aminosyror var konstant under 6 timmar, kunde man alltså inte upprätthål-la proteinsyntesen i mer än 2,5 timmar. När behovet av aminosyror är mättat verkar det alltså som att denna process inte kan påver-kas mer än under en begränsad tid.

Deutz och Wolfe (2013) menar att man inte bara ska se till proteinsyntesen utan också studera proteinnedbrytningen som minskar med hög tillgänglighet av aminosy-ror, även då tillgängligheten på aminosyror överstiger behovet för proteinsyntes, vilket då borde bidra till en ökad nettoproduktion av protein över tid genom minskad protein-nedbrytning.

Peter Stenberg

Leg. [email protected]

Tema: Kosttilskott


Andra aspekter: timing, mängd, energiintag, styrketräningAreta et al (2013) undersökte hur intag av protein i olika mängd och olika tidsintervall (8x10 gram med 1,5 h intervall, 4x20 gram var 3:e h, 2x40 gram var 6:e h) påverkade proteinsyntesen och fann att 4x20 gram/3 h var den bästa strategin för att maximera pro-teinsyntesen under 12 timmars återhämt-ning. Att äta adekvata mängder protein med 2-3 timmars mellanrum verkar således vara en god strategi. Deltagarna var dock fas-tande under hela tiden vilket troligtvis inte idrottare är så många timmar efter avslutad träning. Hur det totala proteinintaget dist-ribueras under dagen förefaller också vara av betydelse.

Mamerow et al (2014) jämförde ett ojämnt fördelat proteinintag (frukost: 10 gram, lunch: 16 gram, middag 63 gram) med ett jämnt fördelat proteinintag (frukost: 31 gram, lunch: 29 gram, middag: 32 gram) och fann att det jämna intaget gav en högre pro-teinsyntes över 24 timmar.

En review av Schoenfeld, Aragon och Krieger (2013) beträffande huruvida timing av intaget av protein efter avslutad träning påverkade hypertrofi eller inte visade att det är det totala intaget av protein som har störst betydelse. Att äta direkt efter avslutad trä-ning är så klart en god idé men inte helt av-görande för uppbyggnaden av muskelpro-teiner. Hos äldre sjuka har det däremot visat sig att om patienten fick ca 80 % av det to-tala dagsbehovet av protein vid ett tillfälle under dagen gav det en bättre anabol effekt än om det totala proteinintaget spreds ut på fler måltider (Bouillanne et al 2013). Denna anabola effekt av att äta stora mängder pro-tein vid ett och samma tillfälle har emeller-tid inte påvisats hos yngre individer (Arnal et al 2000).

Energiintaget har en överordnad betydel-se för omsättningen av protein. Under pe-rioder av reducerat energiintag är ett högre proteinintag att föredra. Om proteinintaget är tillräckligt kan styrketräning öka det ana-bola svaret på proteinintag även när energi-intaget är reducerat (Areta et al 2014).

SlutsatsAtt bestämma vilket det totala proteininta-get bör vara vid olika måltider sett över da-gar, veckor och månader i förhållande till olika träningsbelastningar, energiintag och varierande kroppsvikt är en utmaning för alla idrottsnutritionister. Det är också vä-sentligt att man någorlunda träffsäkert kan uppskatta en individs utvecklingspotential och begränsningar beträffande muskelmassa med hjälp av att mäta kroppssammansätt-ningen för en så realistisk målsättning som möjligt vad gäller viktuppgång i form av fett-fri massa.

Referenser1. Mamerow MM1, Mettler JA, English KL, Casperson SL, Arentson-Lantz E, Sheffield-Moore M, Layman DK, Paddon-Jones D. Dietary Protein Distribution Positively In-fluences 24-h Muscle Protein Synthesis in

Tema: Kosttilskott

De flesta känner till att antioxidanter är bra för hälsan. Men forskningsresultaten på området har varit motsägelsefulla. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Rikard Ås-

gård att antioxidanten betakaroten ger positiva effekter för de flesta medan den vid höga nivåer av oxidativ stress slår om och bidrar till ökad oxidativ stress och DNA-skada.

Oxidativ stress spelar en viktig roll i sjukdomsutvecklingen av livs-stilsrelaterade sjukdomar som fetma, metabola syndromet och typ 2-diabetes. Intag av antioxidanter från kosten, eller från kosttillskott, har tidigare visat sig kunna sänka oxidativ stress. Resultat från kli-niska och epidemiologiska studier på människor har upprepade gånger visat att kosten kan ha en positiv verkan på hälsa och sjukdom. Detta gäller för friska människor, men i ännu högre grad personer med livsstilsrelaterade sjukdomar. Dessa har höga nivåer av oxidativ stress vilket ökar risken för fortsatt sjukdomsutveckling. Forskningsresultat gällande effekter på hälsa och sjukdom från kosten eller kostrelaterade antioxidanter, är dock motsägelsefulla.

I två stora kliniska studier på 90-talet fick rökare ta tillskott av betakaroten under flera år. Syftet var att prova om tillskott av denna antioxidant kunde förebygga cancer och/eller kardio-vaskulär död. Båda studier fick dock avbrytas i förtid då man upptäckte ökad frekvens av cancer och kardiovaskulär död bland dem som tog tillskott jämfört med kontrollgruppen.

Studierna var viktiga eftersom forskare då började inse att antioxidanter också kunde ha risker. Det gick många år innan man började studera orsakerna till resultaten. Av etiska skäl kan de inte studeras på människa igen.

Rikard Åsgård har i sin avhandling studerat kostrelaterade antiox-idanter i cellsystem (muslymfomaceller). Studierna har visat att beta-karoten och alfatokoferol, har en antioxidanteffekt, vilket indikerar en möjlig skyddande effekt från dessa vitaminer.

Men Rikard Åsgård och hans kollegor såg också att betakaroten vid en tillräckligt hög oxidativ belastning växlar från att ha en antioxida-tiv verkan till att bli en pro-oxidant. Forskarna exponerade cellerna i studien för kemikalien katekol, som även är en komponent i ciga-rettrök, vilket skapade en oxidativ stress. I denna miljö såg man att betakaroten ökade den oxidativa stressen ytterligare. Därmed ökade också DNA-skadorna på cellerna. Detta skulle kunna förklara varför rökarna, med höga nivåer av oxidativ stress, påverkades negativt och

inte positivt av betakaroten i de två äldre studierna.– Man har inte funnit några bevis för att personer som inte

är rökare skulle skadas av betakaroten. Hos friska människor har betakaroten som kommer från kosten visat sig ha positiva

hälsoeffekter. Samma ämne i form av kosttillskott har dock inte någon entydig effekt på oxidativ stress, säger Rikard Åsgård.I en annan av avhandlingens studier visar Rikard Åsgård nämli-

gen att speciellt typ 2-diabetiker kan skyddas mot oxidativ stress genom intag av frukt och grönsaker. Extra tillskott av samma an-tioxidanter som finns i frukt och grönsaker, men i form av piller eller kapslar, har dock inte visat sig skydda mot oxidativ stress.

Avhandlingen Effects of Antioxidants and Pro-oxidants on Oxi-dative Stress and DNA Damage using the Comet Assay: Studies on

Blood Cells from Type 2 Diabetes Subjects and Mouse Lymphoma Cells försvarades den 28 mars 2014 på Uppsala universitet.

Betakaroten – nyttigt för de flesta men skadligt för en del


Healthy Adults. J Nutr. 2014 Jan 29. [Epub ahead of print]2. Bouillanne O1, Curis E, Hamon-Vilcot B, Nicolis I, Chré-tien P, Schauer N, Vincent JP, Cynober L, Aussel C. Impact of protein pulse feeding on lean mass in malnourished and at-risk hospitalized elderly patients: a randomized control-led trial. Clin Nutr. 2013 Apr;32(2):186-92. doi: 10.1016/j.clnu.2012.08.015. Epub 2012 Aug 30.3. Arnal MA, Mosoni L, Boirie Y, Houlier ML, Morin L, Ver-dier E, Ritz P, Antoine JM, Prugnaud J, Beaufrère B, Mirand PP. Protein feeding pattern does not affect protein retention in young women. J Nutr. 2000 Jul;130(7):1700-4.4. Areta JL, Burke LM, Ross ML, Camera DM, West DW, Broad EM, Jeacocke NA, Moore DR, Stellingwerff T, Phillips SM, Hawley JA, Coffey VG. Timing and distribution of pro-tein ingestion during prolonged recovery from resistance ex-ercise alters myofibrillar protein synthesis. J Physiol. 2013 May 1;591(Pt 9):2319-31. doi: 10.1113/jphysiol.2012.244897. Epub 2013 Mar 4.5. Millward DJ, Bowtell JL, Pacy P & Rennie MJ (1994). Phy-

sical activity, protein metabolism and protein requirements. Pr-oc Nutr Soc 53, 223–240.6. Bohé J, Low JF, Wolfe RR, Rennie MJ. Latency and du-ration of stimulation of human muscle protein synthesis during continuous infusion of amino acids. J Physiol. 2001 Apr 15;532(Pt 2):575-9.7. Schoenfeld BJ1, Aragon AA, Krieger JW. The effect of protein timing on muscle strength and hypertrophy: a me-ta-analysis. J Int Soc Sports Nutr. 2013 Dec 3;10(1):53. doi: 10.1186/1550-2783-10-53.8. Areta JL1, Burke LM, Camera DM, West DW, Crawshay S, Moore DR, Stellingwerff T, Phillips SM, Hawley JA, Coffey VG. Reduced resting skeletal muscle protein synthesis is rescu-ed by resistance exercise and protein ingestion following short-term energy deficit. Am J Physiol Endocrinol Metab. 2014 Mar 4. [Epub ahead of print]

Artikeln är även publicerad på Svensk Förening för Idrottsnutri-tions hemsida. http://svenskidrottsnutrition.se/

Av Kajsa Asp

Leg dietist,journalistMersmak

[email protected]

I det mycket omfattande programmet medverkade många av världens främsta forskare. I denna sammanfattning ligger

fokus på kolhydraternas roll vid fysisk pre-station.

Louise Burke inledde med ett föredrag om kolhydraternas roll vid träning. Ron Maughan tog vid för en fortsättning med fördjupning kring kolhydrater och presta-tion. Romain Meeusen gav oss en inblick i hur man med kosten kan öka mental presta-tion och uthållighet. Ofta är det hjärnan och tankens kraft som sätter ribban för den fysis-ka prestationen, bland annat genom att kol-hydraterna tar slut och man tappar orken och lusten att fortsätta.

Stuart Phillips redogjorde för protei-nets roll vid uthållighetsidrotter och Luc van Loon för protein och återhämtning.

Susan Shirreff’s presentation handlade om vätska vid fysisk aktivitet. Graeme Close föreläste om betydelsen av vitamin D i sam-band med prestation och Glen Davison om antioxidanter, immunologi och prestation. Louise Burke talade om prestationshöjande kosttillskott och Andrew Jones om nitratets roll vid uthållighetsidrotter.

Ron Maughan föreläste om biverkning-ar av kosttillskott. Dessa kan orsakas såväl av ämnen som finns i produkten enligt inne-

hållsdeklarationen som av andra ämnen som finns där på grund av kontamination – eller otillåtna ämnen som tillsatts för att förstärka eller addera en önskad effekt.

Anna Melin gav en grundlig och engage-rande genomgång av mekanismer och kon-sekvenser av långvarig energibrist och Ina Garthe om olika viktminskningsmetoder för idrottare.

Kevin Tipton fördjupade våra kunska-per om nutrition i samband med idrottsska-dor. Slutligen redogjorde den norske lands-lagsläkaren Ola Ronsen hur man med hjälp av riktlinjer och strikta hygienregler lyckats minska sjukdomsfrekvensen och höja presta-tionen i norska landslag, framför allt i stora mästerskap.

Kolhydrater för idrottare– Vi överöses med starka budskap kring att minska kolhydratsintaget. Tråkigt nog tar även idrottare som behöver äta mycket kol-hydrater till sig budskapen, inledde Louise Burke.

En tillbakablick visar att riktlinjerna vad gäller kolhydrater har förändrats. På 1990-talet rekommenderades 60-70 energi% kolhydrater, ofta uppemot 600 gram kolhy-drater per dag. 2003 kom nya riktlinjer som syftade till att få optimal tillgång till bränsle

Komplett kongress om idrottsnutrition

International Sports Nutrition ConferenceBosön, Stockholm den 19-20 mars 2014


behövs. Tillgång till kolhydrater vid fysisk prestation bidrar till lägre laktatnivåer.

Behövs återhämtningsmål?Om tiden mellan träningstillfällena är kort är återhämtningsmålet i direkt an-slutning till passet extremt viktigt för att optimera träningseffekten. 20-25 gram protein förbättrar glykogeninlagringen och kolhydraterna ökar proteinets effekt i musklerna i och med att insulin förstär-ker anabol respons. Praktiska utmaningar kan vara dålig ap-tit och bristande tillgång till lämplig mat. Den som inte tränar igen inom 24 tim-mar har inte lika stort behov av återhämt-ningsmål, då har man god tid på sig att fylla på energiförråden.

Konsekvenser av lågt energiintagAnna Melin, nutritionist som forskar inom idrott och ätstörningar vid Köpen-hamns universitet, föreläste om mekanis-mer och konsekvenser vid för lågt ener-giintag.I en nyligen publicerad artikel konstaterar hon att 63 procent av idrottande kvinnor hade för lågt energiintag och 60 procent hade menstruationsrubbningar – trots att de var normalviktiga.

Att äta för lite ger många negativa ef-fekter, bland annat fysiologiska och gast-

rointestinala. För lågt energiintag försäm-rar immunförsvar och tillväxt, och ökar risken för skador, järnbrist, dyslipidemi, endokrinrubbningar och sänkt meta-bolism. Energisparande funktioner sker på olika plan: Menstruationsrubbning-ar är ett sätt att spara energi då de nor-mala förändringarna i hormoncykeln hö-jer ämnesomsättningen. Kvinnorna hade dessutom lägre östrogennivåer över hela menscykeln.

Många samverkande mekanismer le-der till lägre energiintag och mer mättnad trots ett något lägre energiintag. Kosten hos de som hade menstruationsrubbning-ar kännetecknades av lägre energitäthet och lägre fettinnehåll, samt högre inne-håll av fiber och protein.

För högt fiberintag kan göra att åter-upptaget av östrogen (kolesterol) störs då dessa binds till fibrerna. Detta kan vara en bidragande orsak till menstruations-rubbningarna. Man ska som idrottare inte överdriva intaget av produkter med högt fiberinnehåll. Bulkeffekten gör det svårt att få i sig tillräckligt mycket energi och kan vara kontraproduktiv. I studien kon-staterades också att hela 38 procent hade gastrointestinala besvär.

Referens: Melin A et al BJ sports med 2014:48:540-45

vid rätt tidpunkt. Rekommendationerna blev mer individanpassade, framför allt efter kroppsvikt, men även efter tränings-mängd och intensitet; mellan 5 och 12 gram kolhydrater per kg kroppsvikt och dag.

Sedan 2010 rekommenderas 3-5 gram per kilo kroppsvikt vid hög kroppsvikt el-ler vid energirestriktion i syfte att gå ner i vikt, och upp till gram 8-12 kg/dag vid extremt hård träning. Rekommendatio-ner om högt kolhydratsintag för idrotta-re har ersatts av individualiserad rådgiv-ning och periodisering vad gäller kolhy-drater och energi; mängden justeras efter träningens intensitet och duration. Hur kroppen reagerar på fett respektive kolhy-drater är genetiskt individuellt.

– Typen av kolhydrater har underord-nad betydelse, menar Louise Burke. Välj mat som du och din mage gillar, som är lätt att få i sig. Mängden tillgängliga kol-hydrater är viktigast.

Även övriga föredragshållare återkom i sina respektive föredrag till kolhydrater-nas betydelse.

– Kolhydraterna påverkar funktio-nen och kraften i musklerna, men det är i hjärnan de har allra viktigast funktion. Hjärnan behöver 130 g glukos per dag, berättade Romain Meeusen i sin föreläs-ning om kostens påverkan på mental ut-hållighet och fysisk prestation.

– Ofta är det hjärnan och tankens kraft som sätter ribban för den fysiska prestationen. Hjärnans bränsletillgång är viktig för prestationen; låga nivåer av glu-kos försämrar prestationen i både musku-lärt och mentalt. När hjärnan har god till-gång på bränsle ökar styrkan och uthål-ligheten. Låga nivåer av serotonin gör att man känner olust. Därför kan låg tillgång på energi (glukos) leda till att träningen känns psykiskt jobbig. När kolhydraterna tar slut tappar man den mentala styrkan och motivationen.

Ron Maughan pekade på ytterligare orsaker till kolhydraternas betydelse för prestationen och varför träningen blir mindre ansträngande när man har ätit kolhydrater: Ett högt fettinnehåll i kos-ten leder till ökad syreförbrukning, högre andel kolhydrater ger mer tillgänglig en-ergi i förhållande till hur mycket syre som

Hamnbassäng, Bosön


Specialiserad dietist

IBS är, tillsammans med funktionell dys-pepsi (magkatarr), de vanligaste funktio-nella mag-tarmsjukdomerna. De känne-

tecknas av återkommande eller kroniska sym-tom från olika delar av mag-tarmkanalen, som inte kan förklaras av påvisbara avvikelser vid ru-tinmässiga, kliniska undersökningar. IBS kän-netecknas av symtom som buksmärta, kramper i buken, uppblåsthet, diarré och förstoppning. IBS är ingen ny sjukdom. Den finns beskriven I medicinsk litteratur sedan mer än 180 år till-baka, dock under andra namn som nervös eller spastisk tjocktarm, jäsningsdyspepsi eller colon ir-ritabile. Irrita-ble bowel syn-drome antyder att patientens besvär inte bara härrör från co-lon, utan även från tunntarmen.

Eftersom diagnosen IBS inte går att ställa med hjälp av fynd vid undersökningar är man i behov av någon annan form av diagnostik, så kalla-de diagnoskriterier. De nu gällande kallas Rom III-kriterierna från 2006. Tidigare kriterier har varit Rome II-kriterierna från -99 och Man-ning-kriterierna från -78.

Stine Størsrud

leg. dietist, med dr. specialistkompetens

inom gastroenterologi.Sahlgrenska Universitetssjuk-

huset, Göteborg

Kost och IBS

Vid sidan av de obligatoriska symtomen finns det också ett antal symtom som anses stödja di-agnosen och som kan användas för att dela in patienterna i diarré- respektive förstoppningsdo-minerad IBS och de som har alternerande avfö-ringsfrekvens och –konsistens.

Symtom från mag-tarmkanalen är mycket vanligt i befolkningen. I en svensk undersökning svarade mer än 50 % av de tillfrågade att de hade minst ett besvärande symtom från mag-tarmka-nalen under den föregående 3-månadersperio-den, mer hos kvinnor än hos män och oftare hos yngre än hos äldre.

IBS anses vara en mycket vanlig sjukdom i västvärlden men rapporterats

också från Asien, Afrika och Sydamerika.

I litteraturen finns varieran-de uppgifter om hur vanligt IBS är, beroende på vilken population som under-sökts och med vilka kri-

terier man valt att använda. Uppskattningsvis har ca 15 % av människorna i västvärlden symtom som uppfyller kriterierna för IBS. I en svensk undersökning hade 12,5 % av befolkningen IBS.

Specialistprovföreläsning Göteborg 29 november 2013

Allt fler dietister skaffar specialistkompetens. Den här gången säger vi grattis till Stine Størsrud som här presenterar sin provföreläsning.



Man har under den senaste 20-årsperio-den inte sett någon klar ökande eller minskande trend. Den högsta förekomsten av IBS ses i ål-dersgruppen 20-50 år och IBS är vanligare hos kvinnor än hos män.

Varför vissa människor drabbas av IBS vet man inte med säkerhet. De faktorer som varit och är mest aktuella för uppkomsten av IBS är inflammation/infektion, genetik, psykosociala faktorer och känslighet för födoämnen.

Över 2/3 av IBS-patienterna upplever en försämring i samband med kostintag. Detta är vanligare hos kvinnor än hos män och det finns också samband med symtombörda, dvs ju fler/kraftigare symtom, desto fler livsmedel reage-rar man på. Det kan vara måltiden i sig eller det kan vara enstaka livsmedel. Reaktionen kan vara olika från gång till gång, vilket gör det svårt för många att veta vad man skall äta och hur man skall förhålla sig? Föreslagna mekanismer bak-om denna upplevda känslighet för mat inklude-rar bland annat onormal fermentering i kolon, onormal, ofta förlångsammad, transport av gas i mag-tarmkanalen, intolerans mot specifika livs-medel, överdriven tarmmotorik samt psykolo-giska faktorer.

Personer med IBS verkar kompensera för den mat och de livsmedel de undviker då energi- och näringsintag kan jämföras med den generella be-folkningen.

Hög placebofaktorPlaceboeffekten är hög bland IBS-patienter, upptill 84 % i vissa studier, vilket är större än de flesta behandlingsstudier. Detta gör det till en utmaning att genomföra kliniska studier på just IBS-patienter. Koststudier är dessutom svåra att kontrollera och att blinda. Många av de kostråd som finns, baseras dels på beprövad erfarenhet men också på studier av matens och näringens effekt i mag-tarmkanalen.

Många patienter, såväl som friska, kan upp-leva att de mitt i en måltid är tvungna att springa på toaletten, vilket kan tolkas som att ”maten rinner rakt igenom”. Detta kan förklaras av den gastrokoliska reflexen, dvs. när man börjar äta börjar tarmarna arbeta. Flera studier har visat att hos IBS-patienter är denna reflex mycket starka-re än hos friska och den håller också i sig längre efter en måltid. Ju större måltid, dvs volym och energihalt, desto kraftigare reflex.

IBS-patienter har även en ökad känslighet i tarmen. Man kan säga att de är ”ömtarmade” och känner mer obehag och smärta jämfört med fris-ka. Fett ökar denna känslighet ytterligare.

Det är inte bara motoriken, den gastrokoliska reflexen och viscerala känsligheten i tarmen som är påtaglig hos IBS-patienter. Även transporten

av gas kan vara annorlunda. IBS-patienter har också svårare att göra sig av med luft man sväl-jer ner den gas som bildas i tjocktarmen, vilket ju kan förklara känslan av bloating, uppspändhet och buksvullnad. Även här förstärker fett i ma-ten symtomen.

FODMAP – en möjlig behandlingsvägFODMAP är det nyaste inom kostbehand-lingen av IBS. Konceptet kommer från Austra-lien och handlar om Fermenterbara kolhydrater, närmare bestämt Oligosaccarider, som frukta-ner och galaktaner. Dessa hittar man i vete, vissa grönsaker och baljväxter. Disaccarider som lak-tos, Monosaccarider som fruktos samt (And) Polyoler, alltså sockeralkoholer som man hit-tar naturligt i en del frukt och bär eller tillsatt i lightprodukter och diabetesprodukter. Detta är kolhydrater som många äter dagligen, där vi alla har en individuell kapacitet för att ta hand om dessa kolhydrater. Om intaget överskriver ka-paciteten kan detta leda till symtom i känsliga personer.

Gastrointestinal tract från Balthazar Santos e Mattoso Santos, Atlas de Zoologia, 1907


FODMAP-konceptet kan beskrivas på följande sätt: Upp-taget och omhändertagandet av FODMAP i tunntarmen beror på olika faktorer som mängd, enzymer, hur snabbt maten pas-serar tunntarmen och sammansättningen av den mat man äter. Beroende på vad man har för tarmflora och vilken dos och sorts FODMAP man äter så bildas det mer eller mindre gas och vätska i tjocktarmen. Hur mag-tarmkanalen reagerar på dessa gaser och vätska beror på faktorer som känslighet i tarmen, eventuell inflammation eller immunaktivitet i tarmen, en möj-lig defekt i barriären, alltså en ökad permeabilitet samt psykiska faktorer som stress, ångest och depression.

På senare år har det publicerats ett antal kontrollerade stu-dier där man undersökt effekten av FODMAP och där resul-taten visar på lindrigare mag-tarmsymtom om man äter en låg-FODMAP-kost. Kostrådgivningen vid IBS bör därför även inkludera råd om livsmedel med låg halt av fermenterbara kol-hydrater.

IBS och probiotikaMag-tarmkanalen är bostad för ett antal miljarder bakterier. Koloniseringen börjar vid födseln och utvecklas och förändras genom hela livet beroende på vad man äter och vart och hur man lever. Evidens för tarmflorans roll vid IBS kommer bl a från epidemiologiska studier som visar att prevalensen av IBS ökar kraftigt efter akut gastroenterit. Ett annat bevis på mik-roflorans effekt är kliniska studier som visar att antibiotika kan lindra IBS-symtom, alternativt sättas i samband med debut av IBS-besvär.

Sammansättningen av olika bakteriestammar och –arter är något man studerat en hel del på senare år och här hittar man skillnader mellan IBS-patienter och mag-tarmfriska personer. Detta har troligen betydelse för symtombilden vid IBS. Om skillnaderna är ett resultat av eller en orsak till IBS vet man inte riktigt men troligt är det att maten spelar roll. Och det är här probiotika kommer in i bilden. Probiotika är bakterier som överlever transporten genom mag-tarmkanalen och som visar sig ha en hälsoeffekt. Det har gjorts ett antal kliniska studier på

IBS-patienter där man har testat probiotika. Resultaten är va-rierande men flera metaanalyser visar på att probiotika är över-vägande mera effektivt än placebo. En generell rekommenda-tion till IBS-patienter är att de skall välja produkter där man visat effekt på mag-tarmsymtomen. Probiotikan skall tas regel-bundet och under en period på 6-8 veckor innan man kan ut-värdera effekten.

Studier av matens och näringens effekt i mag-tarmkanalen, tillsammans med studier av fibertillskott, fruktos och en hel del beprövad erfarenhet, låg till grund för de kostråd som 2008 pu-blicerades av The National Institute for Health and Clinical Ex-cellence. Här rekommenderas regelbunden måltidsordning där man ej skall hoppa över måltider. Man bör vid IBS minska mängden fett, kaffe och te, alkohol, kolsyrad dryck och resistent stärkelse. Fiberintaget anpassas efter IBS subgrupp och man bör undvika olösliga fiber. Man bör äta max tre frukter per dag och undvika sorbitol om man har diarré.

2012 publicerade den Brittiska dietistföreningen evidens-baserade kostråd vid IBS. De gick då metodiskt genom rele-vanta studier från 1985 till 2009, där det i slutändan bara var 30 artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna. Resultatet av ge-nomgången var att man delar upp kostrådgivningen i 3 nivåer:

Nivå 1: undersökning av kosten, hälsosamt ätande och livsstil med några generella råd om laktos och fiber.

Nivå 2: mera avancerat kostintervention för att förbättra symtombilden, baserat på fiber, fermenterbara kolhydrater och probiotika.

Nivå 3: eliminationsdiet, dock endast i enstaka fall där man har misstanke om att multipel födoämnesintolerans före-ligger.

Dietisterna har en viktig roll i omhändertagande och behand-lingen av IBS-patienterna genom att ge relevanta och evidens-baserade kostråd för att försöka minska symtombördan men också se till att patienten har ett adekvat energi- och närings-intag.


Hälsosam probiotika: Lactobaciller


Sedan många år har vi dietister inom Landstinget Kronoberg arbetat med att öka patientsäkerheten gällande nutrition

och att få rutiner och struktur för att säkra att patienterna får den nutritionsbehandling de or-dinerats. Då patientens nutrition är så viktigt har vi fått gehör för att i väntan på den nya läkeme-delsmodulen IX3 i Cambio Cosmic, som är vårt journalsystem, fått införa rutinen att ordinera kosttillägg på läkemedelslistan till patienter som vårdas inom slutenvården på Centrallarettet i Växjö och Ljungby lasarett.

Rutinen att ordinera Calogen på läkemedels-listan för inneliggande patienter har länge fung-erat inom Landstinget Kronoberg. Vi ville även införa kosttillägg på läkemedelslistan men var osäkra på om detta var tillåtet så vi tog kontakt med Socialstyrelsen som tyckte att det var en mycket god idé men att det i så fall skulle införas i hela Landstinget.

Med hjälp av Läkemedelskommittén starta-des således i april/maj 2013 rutinen att för inne-liggande patienter kunna ordinera kosttillägg på läkemedelslistan vilket medför att det synliggörs vilka patienter som ska ha kosttillägg samt att det signeras när patienten får det. Rent praktiskt fungerar det så att läkaren ordinerar enligt fär-diga mallar där man kan välja antal tillfällen per dag, tidpunkt och volym. Om man så önskar kan

Kosttillägg på läkemedels-listan i Cambio Cosmic

man fylla i smak och sort men det används inte i praktiken. Sjuksköterskan kan även göra en tele-fonordination som ansvarig läkare signerar i ef-terhand. När patienten skrivs ut från sjukhuset tas kosttilläggen bort från läkemedelslistan.

På vissa avdelningar fungerar rutinen bra medan andra har valt att inte införa det. Sjuk-sköterskorna på de avdelningar som har börjat använda rutinen är mycket nöjda. Patienterna får också i större utsträckning sina kosttillägg. För oss dietister är det också en ny, viktigt informa-tion då vi redan via läkemedelslistan kan se hur ofta och hur mycket kosttillägg patienten erbju-dits. Det känns patientsäkert och som en kraftig kvalitetshöjning.

Lotta Fredricson

leg dietist i Växjölotta.fredricson@ltkrono-

berg.se

Camilla Svensson

leg dietist i Växjöcamilla.svensson@ltkrono-

berg.se


Rapport från de 12:eNordiska dietistdagarna i Bergen

Den 19-21 mars träffades 261 nord-iska dietister i Bergen, Norge. Detta var nytt deltagarrekord för de Nord-

iska dietistdagarna. Kongressen anordnades av Nordiska Dietistföreningen, där alla DRF:s medlemmar per automatik är medlemmar. Den första dagen ägnades helt och hållet åt att få djupare insikt i all den nutritionsforsk-ning som pågår i Ber-gen, under parollen ”nutritionsforskning där havet möter ber-gen”. Vi fick bland annat en fördjup-ning i den historiska utvecklingen av till-växtkurvor för barn i Norge, där forskare i Bergen varit dri-vande.

En ny övervikts-klinik för barn star-tades i Bergen 2012. Arbetet bedrivs mul-tidisciplinärt och de arbetar enligt family-based behavioural social facilitation treatment. Prelimi-nära resultat av verksamheten är positiva, också vid behandling av tonåringar, vilket tidigare va-rit en grupp som haft svårt att uppnå resultat. Dagen innehöll förstås också en hel del om vi-tamin D och fisk. Slutsatsen är att fisk fortfa-rande ur många aspekter är bra för hälsan.

Andra dagen ägnades helt och hållet åt NCP och IDNT. Från USA kom Ester F Meyers och Kay Howarter. Dietisterna i Norge har precis börjat med NCP/IDNT och engagemanget var stort både under föreläsningarna och under de workshops som hölls efter lunch. Tyvärr var det

få svenska dietister som deltog på de Nordis-ka dietistdagarna, men Elin Lövestam (t.v), som är doktorand vid Uppsala universitet, och Ylva Orrevall vid Karolinska universi-tetssjukhuset presente-rade erfarenheter från Sverige; det land i Nor-den som kommit längst i implementeringen av NCP/IDNT.

På kvällen avhölls Nordiska Dietistfören-ingen generalförsam-ling. Här valdes Fro-de Slinde från DRF till ordförande för den

nästa verksamhetsperioden. Kvällen avslutades med konferensmiddag på Galleri Nygaten där också den norska föreningens 30-årsjubileum uppmärksammades med tal och tårta.

Tredje dagen inleddes med föredrag från die-tister som skickat in sina abstract från pågåen-de studier. Inga svenska dietister hade skickat in abstract. Priset för bästa muntliga föredrag gick

Frode Slinde

DRF:s representant i styrelsen för Nordiska

Dietistfö[email protected]

Elin Lövestam, dietist och doktorand vid Uppsala univeristet delgav sina nordiska dietistkollegor erfa-renheter från svenska dietisters journalan-teckningar


till Helen Engelstad Kvalem (t.h) från Norge. Hon hade en engagerad presentation baserad på den stora norska Mor-Barn-studien där 44 543 mor/barn-par har studerats. Föredraget hand-lade om exponering av dioxin och PCB under graviditet samt hur detta påverkar språkutveck-lingen hos barn. Det livsmedel med högst halter av dessa skadliga ämnen är ägg från fiskmåsar, som ju är längst upp i den marina näringskedjan.

Efter morgonpasset fick vi en inblick i den forskning som finns kring vegankost och häl-sa. Professor Anna-Liisa Kosonen (nedan) från universitetet i Östra Finland presenterade data som tyder på att veganer uppvisar brister på vi-tamin B12, vitamin D och järn och är i behov av kvalificerad nutritionsrådgivning.

Därefter presenterade docent Hilde Brekke från Göteborg LEVA-studien. I den har fors-karna visat att nutritionsbehandling av dietist leder till en bestående viktnedgång hos amman-de överviktiga eller feta kvinnor. Forskarna hål-ler nu på med en studie i ”verkligheten”, det vill säga i primärvården. Förhoppningen är att resul-taten ska kunna bli lika bra här. Ingrid Larsson från Sahlgrenska universitetssjukhuset presente-rade sedan resultaten från SBU-rapporten ”Mat vid fetma”. Våra nordiska kollegor uttryckte sin tacksamhet för att denna rapport kommit till och det är en rapport som används även i våra nordiska grannländer.

Sista eftermiddagen ägnades helt åt under-näring. Mette Holst (sjuksköterska från Danmark) och Ran-di Tangvik (dietist från Norge) delgav sina erfarenheter av screening för under-näring och av att im-plementera strategier för att förebygga un-dernäring på sjuk-hus. Detta ämne är lika aktuellt som det varit under de se-naste decennierna och är ett arbete som

måste fortsätta. Här är dietisten den naturligt drivande kraften. Lene Thoresen (dietist från Norge) delgav oss sina erfarenheter med att ar-beta i multidisciplinära team. Frode Slinde av-slutade dagarna genom att försöka stimulera fler dietister att ägna sig åt forskning. Ingen andra yrkesgrupp kommer att bygga upp evidens för att dietistens interventioner har effekt, det måste vi göra själva!

Nästa Nordiska dietistdagar kommer att ar-rangeras i Göteborg 20-22 juni 2016. Dietist-dagarna kommer att bli ett samarrangemang med den 11 Nordiska nutritionskongressen. Vi hoppas således att fler nordiska kollegor väljer att komma på de nordiska dietistdagarna. Lägg

gärna http://www.nnc2016.se/ som bokmärke på din da-tor och håll utkik ef-ter information i Die-tistaktuellt. Har du redan nu förslag på teman eller föreläsare som du vill se i Göte-borg? Hör av dig till undertecknad!

Helen Engelstad Kvalem fick pris för bästa muntliga presentation med titeln: ”Pre- and postnatal exposure to dioxin and poly-chlorinated biphenyls (PCBs) and language development in 3 year old children”

Anna-Liisa Kosonen, professor vid Universitetet i Östra Finland, har stude-rat veganer i Finland och deras nutritionsstatus


Magnus Forslin

[email protected]

Bokanmälan


Idén till den här skriften har Carina Trädgårdh Tornhill och Hannah Hel-gegren burit på under lång tid, och var

en naturlig uppföljning på deras två tidigare skrifter Bra Mat vid Typ 1-diabetes – en kun-skapsguide för vuxna (Gothia, 2011) och Må Bra med Diabetes – Tips för föräldrar, barn och ungdomar (Profakta förlag, 2008).

– En anledning till att det dröjt är att vi ville avvakta resultaten från Socialstyrelsens rapport Kost vid Diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården, berättar Carina Träd-gårdh Tornhill. Det var en självklarhet för oss att som utgångspunkt använda de resul-tat som kommit fram i de senaste evidensge-nomgångarna vad gäller kost vid diabetes.

Socialstyrelsens vägledning som till stor del vilar på SBU:s uppmärksammade och mycket omfattande litteraturöversikt Mat vid Diabetes (SBU, 2010), presenterar fyra olika koster som bedöms utgöra goda alter-nativ vid diabetes: traditionell diabeteskost, måttlig lågkolhydratkost, medelhavskost och traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt in-dex. Dessa koster återfinns även i den nu ak-tuella skriften Bra mat vid typ 2-diabetes.– De senaste åren har det pratats och skrivits mycket om extrem lågkolhydratskost berät-

Bra mat vid typ 2-diabetesNytt patientmaterial på evidensbaserad grund av dietister

Gothia förlag har i dagarna utkommit med en ny skrift som riktar sig till patienter med typ 2-diabetes. Patientmaterialet är omfattande och täcker det mesta från sjukdomsbeskrivning till hantering av prak-tiska vardagsproblem i samband med diagnosen, men tonvikten ligger på måltider och kostvanor. Det är dietisterna Carina Trädgårdh Tornhill och Hannah Helgegren som författat häftet, granskat av DRF:s referensgrupp i Diabetes.

tar Hannah Helgegren. Men vi inkluderar inte råd om detta i materialet, utan håller oss till socialstyrelsens linje om att mer forsk-ning behövs, idag känner man inte till lång-tidseffekterna av de extrema koster och die-ter som saluförs i kvällspress och på nätet.

Ett levande dokumentAtt skriften också blivit granskad och god-känd av DRF:s referensgrupp bidrog till att produktionen drog ut något på tiden, men gruppens bidrag är samtidigt något förfat-tarna är mycket glada över och inte skulle vilja vara utan.

– Ja, de har en ansenligt samlad kompe-tens och erfarenhet, påpekar Carina Träd-gårdh Tornhill. De har lagt ned mycket ar-bete på faktagranskning och därmed bidragit med ovärderlig input, vilket gör att vi känner oss trygga inför utgivningen och den infor-mation som ges. Vi känner stor tacksamhet för detta.

Men författarna är ändå ödmjuka inför det faktum att det inte är förrän materialet har testats i ett skarpt läge som användbar-heten och ”hållbarhet” ger sig till känna, och de hoppas också att synpunkter och kom-mentarer kan bli till användbart stöd vid re-

Fresubin 2 kcal Drink

i 125 ml

www.fresenius-kabi.se/mini

Utmärkt som

mellanmål!

mini-halvsida2.indd 1 2014-05-09 09:38:14

vision inför kommande upplagor.– Häftet bör ses som ett levande dokument, fyller Hannah

Helgegren i, som både skall anpassas efter patienternas behov och spegla rådande vetenskaplig evidens – och det är inte osan-nolikt att den kommer att justeras framöver.

Olika målgrupperÄven om författarna främst haft diabetespatienterna i åtanke under arbetet, ser de också diabetessjuksköterskor, men även andra kolleger inom vårdkollektivet, som viktiga målgrupper för skriften – dels att använda i kommunikationen med pa-tienterna, dels som ett sammanfattande referensmaterial där sjuksköterskan t ex kan få en snabb överblick över skillnaderna mellan de olika kosterna.

– Vi var lite oroliga för att informationsmängden skulle vara alltför omfattande för att vara ett lättillgängligt patientmate-rial, menar Carina Trädgårdh Tornhill, så vi har redigerat text hårt. Samtidigt behöver man inte gå igenom allt som står, utan det går bra att välja rubrik och ta del av det som sjuksköterskan och/eller patienten ser som relevant.

Det 44 -sidiga häftet omfattar bl.a. beskrivningar hur sam-spelet mellan mat och typ 2-diabetes fungerar, recept på fisk, sallad och baljväxter, hur göra livsstilsförändringar och prak-tiska matråd för olika koster som är bra för personer med dia-betes.

Sammantaget har Carina Trägårdh Tornhill och Hannah Helgegren tagit fram en lättillgänglig och informativ skrift, som bör kunna utgöra ett effektivt pedagogiskt verktyg för sjuksköterska eller dietist när man kommunicerar kost och lev-nadsvanor till sina patienter. Bra mat vid typ 2-diabetes finns för beställning på www.gothi-afortbildning.se

Om författarna: Carina Trädgårdh Tornhill är dietist vid Avdelningen för Klinisk nutrition (AKN), Skånes universitetssjukhus i Lund. Hannah Helgegren är dietist vid Barnöverviktsenheten, Skånes universitets-sjukhus i Malmö

Vid DRF:s årsmöte som hölls den 23 mars deltog 28 personer. Ordförande för mötet var Åsa Ottosson. Ta gärna

del av protokollet samt övriga möteshandlingar som finns på hemsidan www.drf.nu.

Styrelse med bred kompetensValberedningens arbete har under verksam-hetsåret varit mycket ambitiöst, strukturerat och grundligt, och i tät dialog med styrelsen. Valberedningen har bestått av Martina Jans-son (ordf.), Lena Ljungkrona-Falk, Pia Nevala Westman, Ulrica Sundin-Wennergren och Eva Riise.

Styrelsen består av Elisabet Rothenberg som omvaldes till ordförande t o m 2016, Mag-gie Page Rodebjer, Jessica Samuelsson, Milene Svanå, Jonna Nyman, Veronica Eriksson, Karin Runesson samt studeranderepresentanten Lin-nea Skytt. Styrelseledamöterna har en spridning i ålder och erfarenheter från dietistverksamhet inom landsting, kommun och privata företag av olika storlek.

KommunikationsstrategiDRF har stora ambitioner när det gäller extern kommunikation och arbetar därför med en kom-munikationsbyrå. Efter beslut på förra årsmö-tet valdes kommunikationsbyrån Grayling som samarbetspartner och årets lobbyarbete bedöms vara mycket lyckat. Målet för samarbetet är att höja dietistens status och öka medvetenheten om dietistens unika kompetens. Målgrupper är media, lokalt såväl som rikstäckande, politiker på nationell nivå och kommunpolitiker, Socialde-partementet och Socialutskottet. Med anledning av årets riksdagsval är ett något högre belopp budgeterat jämfört med föregående år.

När man tar plats i offentligheten är det lätt-are att få politikers och beslutsfattares uppmärk-samhet. Syftet med samarbetet är ökad synlig-het i rätt sammanhang med fokus på dietistens betydelse inom äldreomsorgen samt kostens roll i levnadsvanor för bättre hälsa, och att öka med-vetenheten om att nutritionsbehandling är eko-nomiskt lönsamt. Genom att stärka profilen och öka efterfrågan på dietistkompetens skapas fler

Den som tror att årsmöten utgör en trist genomgång av paragrafer bör ta sig tid att närvara vid ett DRF-årsmöte för att själv uppleva motsatsen. Årsmötet 2014 var en trevlig sammankomst med värdefullt nätverkande och en anda av gemenskap och framåtanda.

Av Kajsa Asp

Leg dietist,journalistMersmak

[email protected]


DRF:s Årsmöten – intressanta, informativa och idéskapandeÅrsmötet 2014 avhölls 23 mars på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg (Foto: Marie Ullnert)

jobb. Prioriterade kärnfrågor är Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Nutritionsbehand-lingsprocessen samt att skapa fler möjligheter för dietister i kommunal verksamhet. Lag om NAD i varje kommun är ett led i arbetet med att skapa fler tjänster.

Pressmeddelande om bristen på kommundie-tister publicerades i december 2013 och resulte-rade i 98 artiklar, varav 39 artiklar i tryckta me-dier och 59 artiklar på webben.

Hemsidan Karin Runesson redogjorde för DRF:s arbete med ny hemsida. Syftet är att skapa en aktuell och mer lättarbetad site som även inkluderar ka-lenderfunktion; en intressant och relevant webb-plats för medlemmar, media och övriga besökare. Hemsidan byggs i Wordpress och kan enkelt ad-ministreras och uppdateras enligt den kommu-nikationspolicy som kommer att utformas.

Referensgrupper och andra som vill dela med sig av information kommer att få inloggnings-uppgifter (gästbehörighet). Endast inloggade medlemmar kommer att kunna lägga in kom-mentarer till blogginlägg och liknande. Med-lemmar i DRF kommer att kunna uppdatera si-na kontaktuppgifter.

EkonomiFörbundets kassör Veronica Eriksson redogjorde för det ekonomiska läget. Resultat från 2013 är positivt, vilket bland annat bygger på inkomster från DRF-kongressen som arrangerades i Gö-teborg. Arvode till Grayling utgör en relativt stor post, så även DRF:s deltagande i Almedals-veckan.

Detta händer 2014!Centralt för årets planerade verksamhet är att arbeta för att skapa fler dietisttjänster, främst i kommunerna och i primärvården. Samverkan med andra organisationer och yrkesföreningar prioriteras för att få inflytande och profilera die-tistens roll. Det interna arbetet inkluderar bland annat arbete med arbetsmiljöenkät och att ut-veckla hemsidan.

Höstmötet arrangeras i vanlig ordning för att lyfta arbetet i referensgrupper och lokalfören-ingar. Nytt för i år är att styrelsen har budgeterat för arvode till alla som deltar i mötet i förhopp-ning att bidra till ett ökat antal deltagare. Refe-rensgrupper som vill ombilda till sektion kan få hjälp från DRF.

Implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder fortsätter. Kva-

litetssäkringsarbete inom äldreomsorgen via Stan-dardiseringsinstitutet fortlöper.

Styrelsen ska åka till Storbritannien för att studera hur engelska kollegor med stor fram-gång arbetar med kommunikation, i syfte att lyfta dietistens roll och kompetens och att öka allmänhetens medvetenhet om vikten av nutri-tionsarbete och om kostens betydelse.

De motioner som inkommit till årsmötet handlade om nätverk för arbetslösa dietister och mentorprogram med syfte att låta erfarna die-tister dela med sig av sina erfarenheter till nyut-examinerade yngre kollegor. Styrelsen kommer att tillsätta en arbetsgrupp där initiativtagarna Lena Ljungkrona-Falk och Pia Nevala West-man ingår.

Projekt levnadsvanorKarin Kauppi och Maria Franzén redogjorde för projektet Dietisters samtal om levnadsvanor. Projektgruppen består av Satu Kettunen, Ceci-lia Hellberg, Maria Franzén, Christin Ander-hov Eriksson och Karin Kauppi (projektkoordi-nator). Elisabet Rothenberg, Margareta Nydahl och Sophie Cairns utgör styrgruppen.

Projektmålet är att samtliga dietister inom hälso- och sjukvården ska ha kännedom om So-cialstyrelsens nationella riktlinjer om sjukdoms-förebyggande metoder och känna sig trygga med att använda dem i sitt arbete. Ytterligare ett projektmål är att utveckla samarbeten med an-dra yrkesgrupper.

”Dietisten har en viktig roll i arbetet med hälsosamma livsvanor”


Trots att arbetet pågått under rela-tivt kort tid har man hunnit med väldigt mycket, bland annat har man tagit fram en broschyr i samarbete med företagshäl-sovården, varit utställare och föredrags-hållare på Medicinska riksstämman, varit utställare på Dagens Medicins semina-rium ”Livsstil och hälsa”, skrivit artiklar och startat upp nätverk för dietister som arbetar med dessa frågor. Inte minst har projektgruppen träffat en stor del av Sve-riges dietister samt representanter för flera yrkesgrupper inom hälso- och sjuk-vården samt ett flertal politiker, tjänste-män och folkhälsostrateger etc. Under hösten har man samarbetat med Livs-medelsverket (SLV), övriga levnadsvane-projekt, Nätverket Hälsofrämjande Sjuk-vård (HFS), samt deltar tillsammans med SLV och Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) i Socialstyrelsens projektgrupp för webbutbildning om matvanor.

Dietister utgör en resurs för att öka kunskapsnivån inom matvaneområdet hos övriga yrkesprofessioner. Att betona patientsäkerhetsperspektivet i nutritions-frågorna öppnar ögonen hos beslutsfatta-re och skapar möjligheter.

Dietisten har en viktig roll i arbetet med ohälsosamma vanor. Som dietist kan

man:

• tillämpa ett hälsofrämjande förhåll-ningssätt,

• identifiera individer med ohälsosam-ma vanor,

• uppmärksamma ohälsosamma lev-nadsvanor,

• erbjuda åtgärd, ge enkla råd och råd-givande samtal kring tobak, alkohol och fysisk aktivitet,

• erbjuda kvalificerat rådgivande sam-tal kring matvanor och, med kom-pletterande utbildning, kvalificerat rådgivande samtal om tobak.

Många dietister inom primärvården är positivt inställda till samtal om levnads-vanor men känner att man behöver mer kunskap om områdena tobak och alko-hol. Många känner sig trygga i att samtala om fysisk aktivitet, många skriver FAR (Fysisk aktivitet på recept). Hinder finns i form av kunskap, tid och resurser, samt att man inte har behörighet att skriva in KVÅ-koder mm.

Rådgivning om levnadsvanor är en viktig del av arbetet även hos dietister som arbetar inom slutenvården. Dessa patienter har ofta sjukdomar som krä-

ver upprepade vårdkontakter och de har ofta en förändringsbenägenhet som man gör klokt i att ta tillvara. Rådgivning om levnadsvanor borde här vara en självklar-het. Referensgrupper, lokalföreningar och DRF:s styrelse behöver alla se över på vil-ket sätt man själv kan medverka och bidra till att implementera riktlinjerna.

Årets dietist – en riktig jobbskapare!Som kronan på verket offentliggjordes Årets dietist: Ewa-Marie Johannesson som är verksamhetschef i Region Skåne. Nomineringen hade skickats in av en grupp kollegor bestående av ca 25 perso-ner.

Ewa-Marie Johannesson har starkt medverkat till att modernisera och öppna upp dietistverksamheten samt höja dietis-ternas status – ett arbete som påbörjades redan för trettio år sedan. Dietistverksam-heten i Region Skåne är sedan 2002 en egen enhet där Ewa-Marie Johannesson är chef. Sju nya dietisttjänster har skapats sedan 2012. Det arbete som gjorts ligger helt i linje med DRF:s visioner och mål.

Missa inte nästa årsmöte som hålls mars/april 2015. Håll utkik efter datum och plats för mötet!

Läs mer på: www.nutramigen.se

Nutramigen* LGG®:

Studier har visat att ca 80 % av alla spädbarn med komjölksallergi utvecklade tolerans för komjölk inom 12 månader1,2

Vanligtvis har 85-90 % utvecklat tolerans först vid tre års ålder3

VIKTIGT: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist.

Mat

eria

l avs

ett

för

sju

kvår

dsp

erso

nal

.

*Varumärke tillhörande Mead Johnson & Company, LLC. © 2014 Mead Johnson & Company, LLC. Alla rättigheter förbehållna. LGG® och LGG® logotyp är registrerade varumärken tillhörande Valio Ltd, Finland.

Referenser: 1. Canani RB et al. J Pediatr 2013;163:771-777. 2. Berni Canani R et al. J Allergy Clin Immunol. 2012;129:580-582. 3. Høst et al. Ann Allergy Asthma Immunology 2002;89:33-7.

Den som väntar på någonting gott......behöver inte alltid vänta länge

Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500Box 10302, 434 24 Kungsbacka

Nytt utseende, samma innehåll

Vi säger grattis till

1989 instiftade DRF efter amerikansk förebild utmärkelsen Årets Dietist – kanske den mest hedrande honnörsbetygelsen en dietist kan få eftersom det är kolleger och den egna kåren som står bakom valet. I samband med att DRF:s Årsmöte avhölls den 23 mars, utdelades titel nummer 25 i ordningen och kom då att gå till chefsdietist Ewa-Marie Johannesson i skånska Eslöv.

Årets Dietist

Ewa-Marie Johannesson

Magnus Forslin

[email protected]

Ewa-Marie Johannesson är natur-ligtvis mycket glad och stolt över utmärkelsen som hon fick helt oför-

väntat.– Känns överväldigande, säger hon till

Dietistaktuellt, både att bli nominerad och sedan också vald.

Det är Ewa-Maries kolleger i den skån-ska primärvården som nominerat henne och skrivit den fina motiveringen [se ruta intill]. Det är bl a hennes mångåriga insats som verksamhetschef för dietistverksamheten i Skåne som nu givit henne titeln – inte minst för hennes utvecklings- och samordnings-insatser, och för att hon har starkt bidragit till att öka antalet dietister i primärvården.

En sektor där dietister runt om i Sverige of-ta tvingas föra en hård och ojämn kamp för sina tjänster.

Ewa-Maries karriärEwa-Maries yrkesgärning präglas till stora delar av pionjäranda. Hon tillhörde den för-sta årskullen studenter som började den för-sta reguljära dietistutbildningen i Göteborg 1978. Efter examen gick hon även påbygg-nadsutbildningen. När den var klar fick hon ganska omgående en tjänst på Helsingborgs lasarett. Samtidigt pågick det inom primär-vården i Malmöhus läns landsting en fram-synt satsning på dietister som innebar en rad nya tjänster.


– Jag tyckte jobberbjudandet verka-de spännande, sökte och fann mig snart i Orups sjukvårdsdistrikt som då omfat-tade fem vårdcentraler.

Det blev en start från scratch, och Ewa-Marie började bokstavligt talat

med ett tomt kontor, så-när som på en telefon och ett skrivbord. Gradvis fick hon mejsla fram den nya

tjänstens struktur och inne-håll.

– Vi nyinrättade pri-märvårdsdietister hade ingenting att luta oss mot, förklarar hon, inga rutiner, inget gemensamt material. Naturligtvis heller inga da-taprogram för näringsbe-räkning; det var miniräk-nare och tabeller som då gällde.

Arbetet som ensam, iso-lerad dietist ledde ganska snart till att Ewa-Marie och hennes väl utspridda kolleger inrättade ett nät-verk, vilket sammanstrå-lade ett par gånger per ter-min för erfarenhetsutbyte och stöd.

– Nätverket var av stor betydelse, fortsätter hon. Vi var kanske inte fler

än sju, åtta stycken, så vi lärde snabbt känna varan-

dra och gruppen utgjorde ett viktigt stöd. Ett naturligt steg blev sedan att engage-ra mig i att DRF:s referensgrupp för Pri-märvård bildades i slutet av 80-talet. För att få ett begrepp om hur och vilka diag-noser vi arbetade med ute i primärvår-den skickades en enkät ut. Om vi jämför med i dag arbetade vi mer förebyggande då. Mängden sjuka patienter har ökat be-tydligt under åren, vilket också inneburit en stadigt ökande arbetsbelastning.

I slutet av 90-talet gjordes dessutom en stor organisationsförändring där fle-

ra sjukvårdsdistrikt slogs samman, och Ewa-Maries fem vårdcentraler blev åtta. Dessa båda faktum innebar att de skånska primärvårdsdietisterna helt enkelt blev tvungna att begränsa de antal diagnoser man kunde ta sig an.

– När det gällde stora patientgrupper, t ex de med metabola sjukdomar, som hade kontinuerlig kontakt med diabetessjuk-sköterskor och distriktssköterskor, satsade vi på utbildning i stället för på enskild be-handling, förklarar Ewa-Marie. Det var inte någon ideal lösning, men det fanns inga alternativ.Under den här tiden utvecklade och spred också Ewa-Marie och hennes kolleger ”Kostpärmen” som starkt bidrog till att normera behandlingsråden och förbätt-ra kommunikationen rörande måltider, kost- och näring.

Mot en oberoende dietistverksamhetMot bakgrund av rådande arbetssituation och olika lokala organisatoriska lösningar med varierande funktionalitet, uppvakta-de Ewa-Marie och hennes dietistkolleger primärvårdsledningen i avsikt att argu-mentera för en övergripande och själv-ständig Dietistverksamhet för hela Skåne med en gemensam chef. Ett förslag man lyckades få igenom: 2002 utlyste Region Skåne en tjänst som verksamhetschef för den nya Dietistverksamheten, som om-fattade ca tio primärvårdsdietister. En tjänst som gick till Ewa Marie.

– Jag tycker detta är ett gott exempel på att man inte behöver byta arbetsplats för att det skall bli fråga om förändringar, menar Ewa-Marie. Man kan mycket väl vara kvar på sitt arbete och förändra det inifrån.

En radikal förändring blev det också, både till struktur och innehåll.

– Vi har under dessa år lagt ned myck-et energi på att vidareutveckla våra ru-tiner; såväl avseende behandlingsplaner, som administrativt. Och det är en process vi är väldigt nöjda med, konstaterar Ewa-Marie.

Motivering:Med entusiasm och engagemang bevakar Ewa-Marie primärvårdsdietisternas intressen och driver utvecklingen framåt. Bara för några år sedan gick det en dietist på 100 000 skåningar. När vi under våren går in i hälsovalet kom-mer vi bli en dietist på ca 35000, en utveckling som många trott att det bara går att drömma om. Vilka vindar som än blåser står Ewa-Marie fast vid att förbättra villkoren både för dietister och patienter, alltid med samma positiva synsätt.

Ewa-Marie arbetar dessutom för att modernisera och öpp-na upp verksamhetens kontaktvägar, både mot primärvår-dens personal och mot allmänheten, t ex i form av hemsida med uppdaterat material som vårdpersonal kan använda i sitt möte med patienter, mailtjänsten Dietist Direkt där primärvårdens personal får snabba svar på nutritionsfrågor samt en facebooksida där allmänheten får tips och råd och även kan ställa frågor.


Man har bl a arbetat med samhörig-het och sammanhang, vilket är viktigt när dietisterna är så geografiskt utsprid-da. Utvecklingen av gemensamma rikt-linjer är av stor betydelse. Man har också löpande arbetsplatsträffar, liksom intern fortbildning.

– Vi har också haft tur, fortsätter Ewa-Marie. Man kan säga att vår utveckling har skett parallellt med den digitalt tek-niska, vilken varit oss behjälpliga på flera olika sätt. Bara en sådan sak som e-post innebar en mindre revolution för kom-munikationen oss emellan när den intro-ducerades.

Idag är den nya tekniken väl integre-rad med Ewa Maries och hennes kol-legers dagliga arbete. Man använder sig bl.a av Lync, en plattform som gör att flera dietister kan visuellt kommunicera via skärmen, och som även möjliggör al-las simultana åtkomst och bearbetning av dokument.

Ewa-Marie har också initierat Dietist Direkt som är ett serviceinstrument med mailfunktion för övrig vårdpersonal i pri-märvården.

– Avsikten har varit att vi skall nå så många vårdcentraler som möjligt, för-klarar Ewa-Marie. Det gäller framför allt de som inte har en stationerad die-tist eller om befintlig dietist är frånva-rande. Dietist Direkt ger en möjlighet att snabbt kunna ställa frågor och få tag på dietistkompetens. Det är alltid någon av oss som står stand by under öppettiderna 9-15, måndag till fredag.

Projektet startade för 1,5 år sedan och har visat sig mycket framgångsrikt och uppskattat. Ärendena kan handla om allt från remissförfaranden till råd knutna till särskilda diagnoser.

Naturligtvis har också primärvårdsdie-tisterna i Skåne en egen facebooksida och hemsida (www.skane.se/dietistpv)

Ny organisation2012 beslöt regionen att man skulle utöka antalet dietister. Idag är det 29 dietis-ter på 25 fasta heltidstjänster. Året därpå genomfördes en stor organisatorisk för-ändring som kom att kallas Skånevård 2.0. Dietistverksamheten inordnades den nyskapande sjukvårdsförvaltningen Kryh

(Kristanstad, Ystad och Hässleholm)men fortsätter att ha hela Skåne som upptag-ningsområde.

– Den effekt som jag ser att Skånevård 2.0 mest kommer att ha på oss primär-vårdsdietister, är att man avser minska be-lastningen på sjukhusen och istället öka behandlingsinsatserna ute på vårdcentra-lerna. För oss kommer det att innebära ett större krav på specialistkompetens. Bred-den har ju tidigare varit vårt egentliga kompetensområde.

Ewa-Marie ser emellertid möjlighe-terna i denna nya ordning – en ökad ef-terfrågan på specialiserad dietistkomptens är också skäl till nya tjänster och fler an-ställda dietister.

[hälsovalet]En annan dramatisk förändring som i högsta grad påverkar primärvårdsdietis-terna är att de skall omfattas av Hälsova-let. Tidigare hade man undantagits detta eftersom de var så få – dietisterna utgör mindre än 1 % av all vårdpersonal – och var då en producentneutral verksamhet, som bistod såväl offentliga som privat vårdcentraler.

– Från och med den 1 april 2014 kom-mer vi enbart att arbeta inom den offent-liga vården. Vår verksamhet blir plötsligt konkurrensutsatt, vilket innebär ett helt nytt sätt för oss att tänka.

Ewa-Marie ser att omställningen kan skapa vissa svårigheter, som dietisttill-gängligheten på mindre orter, men ser än-då denna nya situation som en spännande utmaning, och en möjlighet för en positiv utveckling för hela kåren.

– Vi har på kort tid blivit betydlig fler dietister i primärvården. Hälsovalet inne-bär nu att även de privata vårdcentralerna måste anställa. Vi blir alltså ännu fler, och vi får en ännu större möjlighet att visa vil-ken skillnad vi kan göra. Och det tyck-er jag ser mycket lovande ut, säger Årets Dietist Ewa-Marie Johannesson avslut-ningsvis.

Vackra Skåne: Ewa-Maries arbetsplats


När: Onsdag 17 – torsdag 18 september 2014Var: Sigtunahöjdens Hotell och Konferens, Hertigvägen 7, Sigtuna. Telefon: 08-59257700. www.sigtunahojden.seHur: Se bifogat program

Kursavgift: 3.500 kr (medlemmar i DRF) 4.000 kr (icke medlem i DRF) I kursavgiften ingår helpension, enkel-rum, föreläsningar samt dokumentation. Resa betalas av kursdeltagaren själv.

Anmälan är bindande och skickas senast 13 juni till Karola Lindström e-postadress: [email protected] OBS! Begränsat antal platser. Först till kvarn gäller!OBS! skicka uppgifterna nedan via e-post. Ange ”Anmälan” som ärende. Du får bekräftelse via e-postNamn, Arbetsplats, Adress, Telefon, Specialkost, Medlem i DRF? Ev Fakturaadress.

Referensgruppen i Pediatrik inbjuder till fortbildningsdagar 2014Dietisternas Riksförbund (DRF)

Program Fortbildningsdagar barndietister 17-18/9 2014


DRF informerar

OrdförandeElisabet Rothenberg

Gö[email protected]

Vice ordförande/KassörVeronica Eriksson

[email protected]

SekreterareJessica Samuelsson

[email protected]

LedamotKarin [email protected]

LedamotMaggie Page Rodebjer

[email protected]

LedamotMilene Svanå

[email protected]

LedamotJonna [email protected]

StuderanderepresentantLinnéa Skytt

[email protected]

Ring 020-90 20 90 och lämna ditt bidrag.

Pg 90 20 90-0www.barncancerfonden.se

Onsdag 17 september9.00-9.45 Registrering och kaffe9.45-10.00 Referensgruppen i pediatrik informerar10.00-12.30 Födoämnesallergi hos barn och ungdomar – ett teamarbete Dr Caroline Nilsson, Södersjukhuset, Stockholm Dietist Agneta Jansson Roth, Södersjukhuset12.30-13.30 Lunch och utställarbesök 13.30-14.15 Workshop/utställare 1. Smaskarna - Logoped Marie Börjesson, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 2. Berikning för små barn – hur, vad, när? Dietist Ingalill Detlofsson, Universitetssjukhuset Örebro Dietist Helen Vall, Västmanlands sjukhus, Västerås 3. Födoämnesprovokationer och andra praktiska aspekter. Dietist Agneta Jansson Roth, Södersjuk- huset, Stockholm 4. Utställare14.15-15.00 Workshop/utställare 15.00-15.30 Kaffe 15.30-16.15 Workshop/utställare

16.15-17.00 Workshop/utställare

Tid för rekreation innan middagen, ta gärna med badkläder!19.00 Gemensam middag

Torsdag 18 september8.30-9.00 Information från referensgruppen9.00-10.15 Motiverande samtal för barn, ungdomar och familj Sofia Trygg Lycke, barnsjuksköterska, lärare i motiverande samtal10.15-10.45 Kaffe och utställarbesök 10.45-12.00 Barn med hjärtfel. Dr Katarina Hansén, Skånes universitetssjukhus, Lund12.0.13.15 Lunch och utställarbesök 13.15-14.15 Barn med hjärtfel och nutrition Dietist Anna Hansson, Skånes universitetssjukhus, Lund14.15-15.0 Forskning – Komjölksöverkänslighet hos barn – påverkan på familjer Dietist Andrea Mikkelsen, Närhälsan Västra Götaland

Kaffe för dem som önskar

Documents

TEMA: Kosttillskott - Dietistaktuellt · för att bättre kunna tillvarata medlemmarnas yrkes- ... kost och näringslära, och mikrobiologi. Projektet inkluderar även representanter