Rapport 2002:8

Strategi för inventering av kulturväxter i Sverige

Strategi för inventering av kulturväxter i Sverige

Miljöenheten 2002-01-15 Referens Agneta Börjeson

Förord Denna rapport är ett led i Sveriges nationella program för växtgenetiska resurser och har tillkommit på initiativ av programmets programråd där Jordbruksverket innehar ordförandeposten.

Regeringen beslutade 2000-12-07 att etablera ett nationellt program för växtge-netiska resurser enligt Jordbruksverkets förslag (SJV rapport 1998:19). Jord-bruksverket är ytterst ansvarig för programmet vilket innebär att leda ett pro-gramråd och att ha ansvar för uppföljning och utvärdering. Centrum för Biolo-gisk mångfald (CBM) har fått i uppgift att samordna programmets verksamheter mm.

Ett av åtgärdsmålen i programmet är att en strategi för en heltäckande inventer-ing ska upprättas av programrådet. Samordnarna har under 2001 tillsammans med en arbetsgrupp sammanställt detta förslag som programrådet godkänt.

1

Innehåll 1 Inledning ........................................................................................................................... 3

1.1 Strategins bakgrund och syfte .................................................................................... 3

1.2 Arbetsorganisation ..................................................................................................... 3

1.3 Genomförande............................................................................................................ 3

1.4 Förberedande arbete ................................................................................................... 3

1.4.1 Pilotinventeringar ............................................................................................... 4

1.4.2 Workshop ........................................................................................................... 4

1.5 Tidigare inventeringar ................................................................................................ 4

1.6 Befintliga samlingar ................................................................................................... 5

2 Prioriteringar.................................................................................................................... 7 2.1 Grund för prioriteringar av växmaterialet .................................................................. 7

2.2 Jordbruksväxter .......................................................................................................... 8

2.3 Trädgårdsväxter.......................................................................................................... 9

2.3.1 Grönsaker ........................................................................................................... 9

2.3.2 Frukt, bär och nötter ........................................................................................... 9

2.3.3 Prydnadsväxter ................................................................................................. 10

2.4 Krydd-, medicinal- och färgväxter samt humle ....................................................... 11

2.5 Landskapsväxter....................................................................................................... 11

2.6 Vilda kulturväxtsläktingar........................................................................................ 11

2.7 Prioriteringsöversikt ................................................................................................. 13

3 Inventeringsmetoder ...................................................................................................... 15

3.1 Uppropsmetoden ...................................................................................................... 15

3.2 Metoder som bygger på tidigare inventeringar ........................................................ 15

3.2.1 Florainventeringsmetoden................................................................................ 15

3.3 Nätverksmetoden...................................................................................................... 16

3.4 Utnyttjande av fastighetsregistret............................................................................. 16

3.5 Häradskartemetoden................................................................................................. 16

3.6 Bedömning av metoderna......................................................................................... 16

3.7 Utvärdering av pilotinventeringarna och andra inventeringar ................................. 17

3.8 Insamling av fröförökade växter .............................................................................. 18

3.9 Slutsatser .................................................................................................................. 18

4 Hur tas materialet tillvara?........................................................................................... 21 4.1 Ex situ....................................................................................................................... 21

2

4.2 In situ........................................................................................................................ 21

4.3 Sovring av insamlat material.................................................................................... 22

4.4 Rättigheten till materialet ......................................................................................... 22

5 Dokumentation ............................................................................................................... 23 5.1 Typ av dokumentation.............................................................................................. 23

5.1.1 Insamlingsdata.................................................................................................. 23

5.1.2 Accessionsdata ................................................................................................. 23

5.1.3 Kulturhistoriska data ........................................................................................ 24

5.1.4 Belägg............................................................................................................... 24

5.2 Arbetssätt.................................................................................................................. 24

5.3 Bearbetning .............................................................................................................. 24

6 Information ..................................................................................................................... 27

7 Inventerare – behov och kompetens ............................................................................. 29 7.1 Inventerare idag........................................................................................................ 29

7.2 Utbildningsbehov ..................................................................................................... 29

7.3 Utbildningens genomförande ................................................................................... 29

7.3.1 Initieringsmöte ................................................................................................. 29

7.3.2 Manual och studieplan ..................................................................................... 29

7.3.3 Regionalt genomförande .................................................................................. 30

7.3.4 Specialhandledningar ....................................................................................... 30

8 Tidsplan........................................................................................................................... 31

9 Bilagor ............................................................................................................................. 33

3

1 Inledning 1.1 Strategins bakgrund och syfte En systematisk och heltäckande inventering av våra kulturväxter är ett av de åtgärdsmål som ingår i genomförandet av det Nationella programmet för växtgenetiska resurser (SJV rapport 1998:19, avsnitt 10.3). Målet med inventeringen är att dokumentera, och belägga genom insamlingar där så erfordras, den genetiska variationen i arter eller grödor som inte tidigare varit föremål för sådana undersökningar.

Detta innebär att i första hand utröna vad som fortfarande finns kvar av äldre sortmaterial, lantsorter och gamla introduktioner, men också att finna för landet odlingsvärda typer/kloner som inte tidigare registrerats. För ett stort antal växtslag är den svenska genpoolen mer eller mindre okänd. Särskilt intressant är det att finna material med påfallande bra växtsätt, sundhet, bördighet och härdighet. Arter eller släkten som riskerar att drabbas av genetisk utarmning bör särskilt uppmärksammas. Det är i sammanhanget viktigt att understryka att fokus inte enbart ska läggas på kulturväxternas betydelse för svensk livsmedelssäkerhet och lantbrukets uthållighet, utan också för den biologiska mångfalden och svensk kulturhistoria.

Strategin ska även anvisa regler för hur insamlat material ska bevaras, ansvarsfördelningen mellan deltagande aktörer vad gäller bevarandet, samt utformningen av den information som ska meddelas under arbetets gång. Problemen identifieras i strategin och förslag på lösningar och tillvägagångssätt sammanfattas så att ett gott resultat av inventeringen sedan kan uppnås. Strategin innehåller också prioriteringar och en tidsplan.

1.2 Arbetsorganisation Programrådet gav samordnarna i uppdrag att tillsammans med en särskilt utsedd arbetsgrupp att komma med förslag till strategin. Arbetsgruppen bestod av de aktörer som arbetar praktiskt med insamlings- och bevarandefrågor och de representeras av personer med personlig erfarenhet av sådant arbete. Arbetet med inventeringsstrategin har redovisats vid programrådsmöten 24 april och 22 oktober 2001 och programrådet har godkänt förslaget.

1.3 Genomförande Det nationella programmet föreslår att Nordiska genbanken (NGB) och Centrum för biologisk mångfald (CBM) få det övergripande och operativa samordningsansvaret för all inventering och insamling i landet. Den som administrerar aktiviteterna inom NGBs verksamhetsplan jämte POMs samordnare bör därför göra gemensamma prioriteringar samt utarbetar förslag till hur olika inventerings- och insamlingsprojekt ska genomföras. Ett inventeringssekretariat representerat av NGB och CBM bör etableras för detta. Före start bör varje projekt vara väl specificerat beträffande inventeringsmål (växtmaterial, geografiskt område och metodik) samt hur inventeringen genomförs och hur inventerat material tas om hand, värderas, beskrivs och bevaras. Som stöd för sitt arbete bör sekretariatet inrätta en rådgivande referensgrupp för inventeringen. Denna bör bestå av personer från POMs nätverk med god växtkompetens och/eller inventeringserfarenhet. Sekretariatet rapporterar tillbaka till Programrådet.

1.4 Förberedande arbete Innan en landsomfattande inventering av kulturväxter kan genomföras krävs ett ordentligt förberedelsearbete. Frågor som rör inventeringarnas inriktning och utförande måste klargöras.

4

Likaså är det viktigt att fastställa vilka växtslag som är mest angelägna att börja med, och vilka som kan komma i ett senare skede. Mot bakgrund av detta beslöt samordnarna att genomföra två olika aktiviteter: sonderande pilotinventeringar samt en workshop.

1.4.1 Pilotinventeringar En grundläggande förutsättning inför arbetet med strategin är att erfarenheter från tidigare inventeringar – även utanför landet – blir väl belysta och att kompletterande undersökningar görs i förekommande fall. Därför har tre pilotstudier genomförts för att pröva olika inventeringsmodeller. Valen föll på bekanta och folkkära arter eller släkten och de geografiska områdena var väl avgränsade enligt följande:

• Narcisser (påsk- och pingstliljor Narcissus pseudonarcissus resp. N. poeticus) i södra och västra Götaland

• Rosor (framför allt pimpinellrosor Rosa pimpinellifolia och fyllda kanelrosor R. majalis ’Foecundissima’) på Gotland, Östergötland och Roslagen. Dessutom inventerades äldre kulturrosor på Gotland.

• Rovor Brassica rapa ssp. rapa i västligaste Värmland och Dalarna

Inventeringen av narcisser inleddes med ett upprop i TV-programmet Gröna rum. Där ombads allmänheten skicka in såväl lökar som dokumentation i de fall man trodde sig ha äldre sortmaterial i sin trädgård. Arbetet koordinerades av de botaniska trädgårdarna i Lund och Göteborg. Bortemot 500 skilda kollekter erhölls som ett resultat av uppropet.

Arbetet med rosor genomfördes i samarbete med Gotlands länsmuseum, de Badande Vännernas Trädgård i Visby, Bergianska trädgården i Stockholm och Fredriksdals friluftsmuseum i Helsingborg. Ett antal tidigare okända och mycket odlingsvärda kloner/typer identifierades såväl i det fria som hos privatpersoner.

Inventeringen av rovor inleddes med att telefonintervjuer gjordes med relevanta personer inom Länsstyrelsen, olika rådgivningsorgan, odlarföreningar, hembygdsföreningar mm. Dessa kontakter hänvisade till nya personer vilka kontaktades allt eftersom. Sammanlagt 185 personer kontaktades på detta sätt. Ett försök gjordes också att utnyttja fastighetsregistret för att utifrån kunskap om fastighetsägarens ålder göra ett urval av gårdar där odling av rovor kunde tänkas fortleva. Sammanfattningsvis blev gensvaret mycket stort men utbytet magert.

Resultaten från de gjorda pilotinventeringarna kommer att sammanställas för att senare ligga till grund inför valet av inventeringsmetod (avsnitt 6 Information).

1.4.2 Workshop I syfte att få bättre underlag inför arbetet med prioritering av växtmaterial och var inventeringsinsatserna ska sättas in anordnades en workshop under senhösten 2000 inom ramen för det nationella programmet. Inbjudna deltagare omfattade representanter för olika aktörer inom programmet. Deltagarna hade innan konferensen fått i uppgift att svara på frågor om vilken typ av prioritering som initialt bör göras. Resultatet från denna enkät, liksom den efterföljande redovisningen och diskussionen, gav en lång rad förslag på hur arbetet skulle kunna läggas upp och bedrivas. Se vidare i avsnitt 2.

1.5 Tidigare inventeringar Innan det landsomfattande arbetet sätter igång är det viktigt att tidigare inventeringar och resultaten från dessa blir ordentligt genomgångna och värderade. Därigenom kan särskilda

5

svagheter kartläggas för arter/grupper, geografiska områden, mm. Arbetsgruppen för inventeringen bör här ta ett särskilt ansvar för att en fullständig sammanställning blir gjord. Hittills kända inventeringar finns redovisade i bilaga 1. En blankett som använts för utvärdering av tidigare gjorda inventeringar återfinns i bilaga 2.

1.6 Befintliga samlingar En översikt över NGBs samlingar av svenskt frömaterial bevarat ex situ (mars 2001) finns i bilaga 3. Därutöver bevaras även frukt- och bärmaterial ex situ i klonarkiv (bilaga 4). I ett separat projekt finansierat av Nordiska Ministerrådet genomförde NGB under 1998-2000 en översikt av nordiska institutioner (botaniska trädgårdar, arboreta, museisamlingar, allmänna och privata parker) som håller fleråriga arter i kultur. De undersökta växtkategorierna omfattade både landskaps- och prydnadsväxter, liksom grönsaker och grönyteväxter. En sammanställning av informationen finns på http://www.ngb.se/Databases/HCN/ (även bilaga 5). Inga uppgifter finns dock redovisade som beskriver antal kollekter (accessioner) av varje enskilt taxa. Arbetet måste därför fortsätta och uppgifterna kompletteras. Uppgifter om samlingar saknas idag för flertalet av de stora aktörerna, t.ex. Göteborgs, Lunds och Uppsala botaniska trädgårdar, Fredriksdals friluftsmuseum, Skansen och Julita Gård. Detta är ett viktigt, och mycket omfattande, arbete som kommer att ha stor betydelse för tillgängligheten och användningen av det bevarade växtmaterialet.

Övriga samlingar av viktigt växtgenetiskt material omfattar t.ex.:

• Äldre sorter som hålls inom ramen för Sesams verksamhet

• Sveplants E-grupp samlingar

• Magnus Jonssons clematissamling som förvaltas av Balsgård.

Det finns ett antal större äldre frösamlingar vilka har etablerats i syfte att tjäna som referens eller demonstration. Mer än 100-åriga museala samlingar från Vänersborg (ca 1200 kollekter), Julita lantbruksmuseum (ca 1000 kollekter) och andra institutioner undersöks i ett projekt finansierat av forna SJFR. Syftet är att utforska nyttan av äldre frömaterial för dagens växtforskning. Inventeringsstrategin kommer inte att ytterligare beröra dessa frösamlingar.

Sammandrag

Inventeringsstrategin utgör ett viktigt åtgärdsmål för att realisera Sveriges nationella program för odlad mångfald.

För att koordinera det omfattande arbetet bör NGB och CBM upprätta ett gemensamt inventeringssekretariat. Sekretariatet ska ha en rådgivande referensgrupp till sitt förfogande.

Inventeringen avser levande kulturväxtmaterial och omfattar inte museala frösamlingar.

7

2 Prioriteringar För att kunna genomföra inventeringen bör vissa verksamheter inom det nationella programmet prioriteras. En landsomfattande inventering av odlade växter kräver tillgång på expertis inom en lång rad områden. Dessa innefattar taxonomi, växtförädling, jordbruks- och trädgårdshistoria, kulturgeografi, m.fl. Det är av största vikt att denna expertis, både inom och utanför Sveriges gränser, också blir inventerad. Arbetet bör därför inledas med att för programmet relevanta personer kontaktas angående deras möjligheter till medverkan. En databas över kontaktpersonerna bör också upprättas.

Genom NGBs och andra institutioners arbete har de vanligaste metoderna för bevarande ex situ utvecklats till internationell standard. Väl dokumenterade rutiner för behandling av frö för långtidsbevarande har tagits fram, liksom metoder för in vitro- förvaring av meristem och andra vävnader. Förökning och bevarande av vegetativt material i fältgenbanker sker också på rutinbasis. Ett par andra metoder för långtidsbevarande har emellertid inte utnyttjats i någon utsträckning, däribland så kallat kryobevarande (bevarande i flytande kväve, -196°C). I inventeringens inledande fas bör därför NGB få i uppdrag att genomföra en översyn över de metoder för ex situ-bevarande som kan komma att bli aktuella för programmets genomförande.

Inom växtmaterialet måste också prioriteringar göras. Mandatet för Sveriges nationella program är omfattande och inkluderar jordbruksväxter, trädgårdsväxter, krydd- och medicinalväxter, landskapsväxter samt de vilda kulturväxtsläktingarna. Ett centralt tema inför arbetet med den landsomfattande inventeringen är frågan vilka prioriteringar som bör göras med avseende på:

• Växtslag (släkte, art, underart, varietet)

• Växtkategorier (nyttoväxter, prydnadsväxter, landskapsväxter, mm.)

• Grupper inom växtkategorin (spånadsväxter, oljeväxter, krukväxter, perenner, annueller, mm.)

• Geografisk utbredning av arten/grödan (t.ex. med tanke på härdighet)

• Geografisk indelning av landet

• Förväntade ”krisområden” för odlad mångfald (framför allt med avseende på framtida jordbruksnedläggningar) eller områden som historiskt varit platser för art- och sortintroduktioner (t.ex. äldre koloniträdgårdar).

2.1 Grund för prioriteringar av växmaterialet Den workshop som hölls hösten 2000 lade särskild fokus på prioriteringen av växtmaterialet. Resultatet som redovisas nedan har sedan utgjort grunden för prioriteringarna av de olika växtkategorierna.

Arbetet bör främst riktas in på kulturväxter med högt odlings- och förädlingsvärde. Det är också viktigt att beakta de kulturhistoriska aspekterna. Fokus bör läggas på växter som riskerar att försvinna eller som befinner sig i en riskzon. En viktig målsättning för arbetet är att inventeringen/insamlingarna bör bilda bas för nationella referenssamlingar.

I ett första steg bör arbetet inriktas på ett- eller tvååriga fröförökade arter med kortlivade frön, alt. där befintligt frö håller på eller riskerar att dö. Hit räknas framför allt olika köksväxtgrödor men även många prydnadsväxter. Det är förhållandevis lätt att komma igång,

8

man kan snabbt nå stora delar av landet och insatserna är relativt sett mycket billiga. Därnäst bör arbetet med frukt- och bärväxter och de vegetativt förökade prydnadsväxterna följa, liksom en kartläggning av förekomsten av vissa hotade vildarter. Slutligen bör arbetet också omfatta härdiga landskapsväxter och vissa udda växtslag (t.ex. murgröna, pepparrot, humle) som inte insamlats i någon större utsträckning tidigare.

En viktig uppgift är att söka identifiera avfolkningsområden där äldre eller försvinnande växtmaterial ännu kan finnas. Lokaler som ligger i extrema lägen eller i odlingsområdets periferi kan visa sig särskilt intressanta i syfte att finna så vid genetisk variation inom växtslaget som möjligt. Samtidigt ska man ha klart för sig att många äldre stadsmiljöer – särskilt äldre koloniträdgårdsområden – kan utgöra reservoarer för intressant material av trädgårdsväxter.

2.2 Jordbruksväxter Jordbruksväxter omfattar spannmål, oljeväxter, trindsäd, potatis, foderväxter, industri- och energigrödor. Nordiska genbanken har under sin hittills 20-åriga existens haft jordbruksväxterna som en av de stora mandatartgrupperna. Material har inkommit både genom aktiva insamlingar och genom donationer från framför allt växtförädlingsföretagen. Det har resulterat i att svenskt material – särskilt sorter, men även en del förädlingsmaterial – finns väl representerat i NGBs ex situ-samlingar. För lant- och lokalsorternas del är situationen annorlunda och varierar mellan de olika grödorna. Vid genbankens tillkomst hade dessa till stor del redan försvunnit i praktisk odling. Det är därför främst genom växtförädlarnas, och vissa privatpersoners, förtjänst som svenskt lokal- och lantsortmaterial har blivit bevarat.

Under 1990-talet gjordes en del upprop i lantbruksmedia och andra tidningar från NGBs och SLUs sida. Syftet var att få privatpersoner att skicka in framför allt frö, jämte dokumentation, av äldre sortmaterial. Uppropen resulterade i ett större antal kollekter där fröet dock var av så blandad kvalitet att flertalet kollekter aldrig grodde. Det material som uppvisade livsduglighet finns idag deponerat på NGB.

Andra insamlingsinitiativ har gjorts av enskilda personer (t.ex. genom tidningen Land) eller av Föreningen Sesam. Dessa insatser har i vissa fall givit positiva resultat i form av nyfynd, inte minst i utländska samlingar. Repatriering, eller återföring, av svenskt växtgenetiskt material utifrån är en stående angelägenhet för NGB, men behandlas inte vidare i strategin.

Det finns anledning att misstänka att nytillskottet av okänt sortmaterial av de större grödorna framgent kommer att vara begränsat och inskränka sig till enskilda kollekter. Inventering och insamling av vallgräs och vallbaljväxter bör begränsas till de områden där NGBs aktivitet hittills har varit låg. Inventeringen bör vidare utföras i huvudsakligt syfte att kartlägga den geografiska fördelningen av inomartsvariationen för ett framtida in situ-bevarande, och inte primärt för att samla material för ex situ-bevarande.

Trindsäd, hampa och lin är samtliga gamla odlingsväxter i vårt land. Av trindsäd bör särskilt ännu existerande sorter eller lantsorter av gråärt (Pisum sativum var. arvense) samlas in. Svensk fiberhampa har möjligen helt försvunnit i landet och bör därför eftersökas utomlands, medan ännu okänt linmaterial sannolikt kan finnas kvar.

Inventering av arter som används för energiändamål (Phalaris, vissa Salix-arter) bör kunna ske inom ramen för den kommersiella växtförädlingen. Udda växtslag som inte varit föremål för inventeringar och insamlingar tidigare bör också undersökas (t.ex. pepparrot). Inga särskilda inventeringsinsatser förordas för de stora jordbruksgrödorna (framför allt stråsäd, oljeväxter, potatis).

9

2.3 Trädgårdsväxter 2.3.1 Grönsaker Av trädgårdsväxterna har Nordiska genbankens mandat endast omfattat grönsakerna samt frukt och bär. Som framgår av bilaga 3 är antalet bevarade grönsakssorter väsentligt mycket färre än de kända, vilket betyder att ett stort antal sorter/lokalsorter redan hade hunnit försvinna vid genbankens tillkomst. Senare upprop har mestadels givit exempel på trädgårdsbönor och -ärter, dvs. arter med s.k. hårda frön som kan ligga länge utan att vitaliteten går förlorad.

Mot bakgrund av det tidigare arbetet med grönsaker förefaller det inte troligt att några större mängder av oupptäckta sorter/kloner finns kvar i landet. En sista insats bör dock göras för att slutgiltigt försöka få tag i det frömaterial som trots allt kan finnas kvar. Denna insats ska omfatta samtliga arter grönsaker. Hänsyn bör dock i första hand ägnas arter med gammal odlings- och/ eller förädlingstradition i landet såsom ärt, böna, rova, kålrot, huvudkål och gurka. Först därefter bör det betraktas som uteslutet att okänt material ska kunna finnas kvar i Sverige, och återstående insatser bör riktas mot utländska genbanker.

2.3.2 Frukt, bär och nötter Inventeringen av svenska sorter av framför allt frukt har en längre tradition i landet, inte minst kanske tack vare det stora intresset bland allmänheten. De klonarkiv (fältgenbanker) som NGB administrerar omfattar ett mycket stort antal sorter, framför allt av äpplen, både sådana som varit vitt spridda och de med mer lokal utbredning. Den stora rikedomen av sorter är dock förvirrande och många identifikations- och synonymproblem återstår att klara ut. För närvarande pågår ett intensivt samarbete mellan NGB och Balsgård att söka definiera sådana sorter/kloner som är att betrakta som svenskt ansvarsområde (bilaga 5) och som därmed bör ges hög prioritet. Det finns dock anledning att tro att de vanligare och mer spridda sorterna är väl kartlagda och insamlade. Därför bör insatser främst göras för att identifiera lokalsorter med begränsad spridning. Här kan lokalföreningar, odlarorganisationer och tidigare verksamma odlingskonsulenter med kännedom om den lokala floran, spela en viktig roll.

Gamla och dåligt skötta träd och buskar av kända sorter kan många gånger vara svåra att sortbestämma och bevarandevärdet kan därför vara svårt att bedöma. Detta gäller också spontana frö- och kärnsådder. Av denna anledning är det angeläget att okända kollekter provodlas under ett antal år och beskrivs genom s.k. finger printing innan beslut om långtidsbevarande kan tas.

Som framgår av bilaga 5 finns det stora luckor när det gäller vissa bärarter, särskilt krusbär. Andra bär, som t.ex. röda vinbär, har del av sitt ursprungscentrum i Skandinavien. Utöver de sorter som under årens lopp har förädlats, och som finns bevarade, finns sannolikt ett stort antal halvdomesticerade genotyper vildväxande runtom i landet. Det är av stor vikt att dessa blir inventerade och insamlade för att vidga basen för sortframställning.

En särskild undergrupp till frukt och bär utgörs av nötterna och det är viktigt att framhålla att dessa blir väl kartlagda och insamlade. Valnöt har varit föremål för specifika projektinsatser inom NGB och i synnerhet i de södra delarna av landet. Det är emellertid önskvärt att arten blir undersökt i hela utbredningsområdet. Likaså bör riktade inventeringar göras i hasselns utbredningsperiferi i syfte att finna särskilt härdigt material. De landskapsvisa florainventeringarna kan här tjäna som bakgrundsmaterial.

10

Ansvaret för genomförandet av den nationella inventeringen av frukt och bär bör ligga hos det nybildade Sveriges Pomologiska Sällskap (http://www.svepom.com/), i nära samarbete med det tidigare nämnda inventeringssekretariatet (s 3).

2.3.3 Prydnadsväxter Prydnadsväxterna är en stor och heterogen grupp som kan indelas efter livsformer på följande sätt:

Livsform Exempel Kommentar Ettåriga örter Aster, ringblomma Annueller, fröförökade Tvååriga örter Kungsljus, Mariaklocka Bienner, fröförökade Fleråriga örter Höstflox, pion Perenner, inkl. halvbuskar Lökväxter Tulpan Perenner Knölväxter Krokus, vintergäck Perenner Buskar Forsythia, snöbär Träd Lind, ek Vattenväxter Näckros Krukväxter Pelargon Grönytegräs

Inventeringen av prydnadsväxterna prioriteras så att växtmaterialet ska vara anpassat till svenska odlingsförhållanden, vara långlivat och härdigt samt ha estetiska kvaliteter enligt gängse bedömningsregler. Dessutom bör speciell hänsyn tas till kulturhistoriskt intressant växtmaterial.

Fröförökade ett- och tvååriga arter bör ingå i samma insatser som görs för grönsaker och jordbruksväxter. Arbetet med perenner bör främst inrikta sig på äldre odlingsvärda rabattperenner. Exempel på angelägna släkten eller arter i den senare gruppen omfattar höstflox (Phlox paniculata), stormhatt (Aconitum), riddarsporre (Delphinium), rudbeckia (Rudbeckia), prästkrage (Leucanthemum), rosenkrage (Tanacetum coccineum), höstaster (Aster novi-belgii) och pion (Paeonia).

Beträffande lök- och knölväxterna finns det förmodligen stora regionala skillnader. Detta innebär att olika växter kommer att inventeras beroende på i vilken region man befinner sig. Särskilt viktiga grupper är tulpaner (Tulipa) och narcisser (Narcissus). Andra grupper/arter som bör bli föremål för senare inventeringar omfattar hyacinter (Hyacinthus), snödroppar (Galanthus), snöklockor (Leucojum), gamla pärlhyacinter (Muscari botryoides) och morgon/aftonstjärna (Ornithogalum).

Almen är ett angeläget träd att inventera eftersom allt almmaterial annars sannolikt kommer att försvinna genom fortsatta angrepp av almsjukan. På vissa platser i Skåne finns det fortfarande intressanta kloner av hybridalm (Ulmus x hollandica) och kulturalmar som sannolikt planterades med början under 1700-talet. Övriga träd och buskar av värde, och med lång odlingshistoria, inkluderar parklind (Tilia x europea), deutzia (Deutzia), schersmin (Philadelphus), forsythia (Forsythia), rosor (Rosa), spireor (Spirea; ej rotskottsbildande) och oxbär (Cotoneaster).

Vad gäller krukväxterna kan man förvänta sig att, förutom pelargoner, finna äldre material av flera arter med lång odlingstradition i landet. Framför allt gäller detta gamla sorter/kloner av bland annat ”bladkaktusar” (Epiphyllum), begonia, femöring (Achimenes), kornettblomma (Streptocarpus), hibiskus, aspidistra (Aspidistra) och krinum (Crinum). Eftersom

11

krukväxterna bedöms ha lägre angelägenhetsgrad än övriga växtslag förordas att frågan om arternas inbördes prioritering hänskjuts till referensgruppen för vidare utredning.

2.4 Krydd-, medicinal- och färgväxter samt humle Kryddorna ingår i mandatet för NGBs arbetsgrupp för grönsaker. Nuvarande samlingar finns redovisade i bilaga 3. Vad medicinalväxterna beträffar utredde en arbetsgrupp inom NGB under åren 1985-1993 förutsättningarna för ett mer aktivt bevarande av dessa arter. Av de 95 arter som beskrivs i rapporten ”Nordiska medicinalväxter” (NGB 1994) uppgavs 34 (bilaga 4) vara i behov av bevarandeåtgärder (i huvudsak in situ).

Medicinal- och färgväxter ingår inte som mandatarter för NGB. Inga medicinalväxter finns heller bevarade ex situ på NGB. Nordiska Ministerrådets nya strategi för genresurser föreslår emellertid att mandatet, i den mån framtida resurser medger det, bör utsträckas till att omfatta bland annat dessa grupper. Den dag detta blir aktuellt bör i första hand de akut hotade arterna bli föremål för inventering och säkerhetsinsamling, primärt för ex situ-bevarande. I övrigt bör bevarandeinsatserna följa de rekommendationer som ArtDatabanken regelbundet lämnar i beträffande de rödlistade arterna.

Humle har varit föremål för insamlingar under 1993 och 2001 och bevarandevärt material odlas för närvarande ex situ vid Julita lantbruksmuseum i Södermanland. Även om samlingarna skulle kunna kompletteras med nytt material förefaller inte nya insamlingar vara nödvändiga.

2.5 Landskapsväxter Landskapsväxter är företrädesvis vedartade, inhemska vilda växter som används för det öppna landskapet, exempelvis i samband med återplantering av avslutad täktverksamhet, plantering längs vägar i landskapet och viltplantering. Frågan om att inventera eller eventuellt samla in landskapsväxter bör utredas vidare av POMs programråd tillsammans med Skogsstyrelsen och/eller Naturvårdsverket.

2.6 Vilda kulturväxtsläktingar Den växtgeografiska region som innefattar Sverige betraktas allmänt som ursprungscentrum för närbesläktade arter till våra vallgräs och vallbaljväxter. Historiskt har också material av dessa grupper blivit insamlade av NGB (bilaga 3). Det är viktigt att erinra sig att landet även hyser ett stort antal andra arter som har eller kan tänkas ha betydelse som genresurser. Särskilt gäller detta de vilda bären, vissa krydd- och medicinalväxter, ärtväxter och en del grönsakssläktingar. Ett nyligen initierat EU-projekt har som målsättning att skapa förutsättningar för aktivt in situ-bevarande av vilda släktingar. För Sverige framgår målarterna av bilaga 7.

En första utgångspunkt för bevarandet av de vilda släktingarna bör vara deras livsstatus. Hotade arter vars utbredning är känd genom landskapsinventeringarna ska inom ramen för NGBs verksamhetsplan för det nationella programmet samlas in för kompletterande bevarande ex situ. Ansvaret för bevarande in situ bör även framgent ligga på Naturvårdsverket. Exempel på arter som snarast bör bli föremål för kompletterande insamlingar inom ramen för NGBs verksamhetsplan är strandbeta (Beta maritima), strandkål (Crambe maritima), (vild)selleri (Apium graveolens) och ängskorn (Hordeum secalinum).

En andra utgångspunkt är den rent (förväntat) kommersiella där i första hand släktingar till kända grödor bör inventeras, samlas in och beskrivas med avseende på den genetiska

12

variationen. Exempel på detta kan vara Ribes-arter, vildmorot (Daucus carota), taggsallat (Lactuca serriola), vresros (Rosa rugosa), kummin (Carum carvi), backtimjan (Thymus serpyllum) m.fl. Inventering och insamling av sådana arter bör kunna ske inom ramen för enskilda externt finansierade projekt som bedrivs i växtförädlingssyfte. Ingen artprioritering görs inom denna grupp.

Sammandrag

• Inventeringen omfattar jordbruksväxter, trädgårdsväxter, krydd-, medicinal- och färgväxter samt vilda kulturväxtsläktingar.

• Arbetet ska ägnas kulturväxter med högt odlings- och förädlingsvärde.

• Särskild vikt kommer initialt att läggas på fröförökade arter för vilka det finns en risk att frömaterial kan gå förlorat.

• Andra viktiga grupper omfattar frukt- och bärväxter, fleråriga rabattperenner samt hotade vilda kulturväxtsläktingar.

13

2.7 Prioriteringsöversikt I tabellen nedan presenteras en sammanfattning av de gjorda prioriteringarna (högst prioritet, medelprioritet, lägst prioritet): Växtgrupp Gröda Prioriterad(e) art(er) Förökningsorgan Geografiskt område Kommentar

Jordbruksväxter Stråsäd Frö Hela landet Omfattas av fröuppropet, i övrigt bevakning

Trindsäd Ärt, Bondböna Gråärt Frö Hela landetBohuslän/ Dalsland

Potatis Knölar Hela landet Bevakning

Foderväxter Vallgräs, vallbaljväxter Frö, vegetativa delar

Foderväxter Beta Frö Hela landet Omfattas av fröuppropet, i övrigt bevakning

Olje-/Fiberväxter

Hampa, lin Frö Hela landet Omfattas av fröuppropet, i övrigt bevakning

Energiväxter

Trädgårdsväxter Grönsaker Ärt, böna, rova, kålrot, huvudkål, gurka

Frö Hela landet Omfattas av fröuppropet, i övrigt bevakning

Frukt Sticklingar

Bär Krusbär, björnbär Sticklingar, plantor

Nötter Hassel, valnöt Nötter, sticklingar Resp. arts utbredningsområde

Prydnadsväxter Riddarsporre, rosenkrage, prästkrage, aster

Frö Omfattas av fröuppropet, i övrigt bevakning

Prydnadsväxter Tulpan, narciss Lökar, knölar, rötter

Prydnadsväxter Höstflox, stormhatt, pion, rudbeckia

Sticklingar

Krydd-, medicinal- & färgväxter

Annueller, bienner

Frö Omfattas av fröuppropet, i övrigt bevakning

Perenner Frö, vegetativa delar

Bör säkerhetsinsamlas

Landskapsväxter Alm Frö Hotad art - bör säkerhetsinsamlas

Övriga arter Hela plantor, sticklingar

Vilda kulturväxtsläktingar

Strandbeta, selleri, ängskorn, strandkål, färgginst

Frö Hotade arter - bör säkerhetsinsamlas

Ädelmynta, ängssalvia, Frö, vegetativa delar

Hotade arter - bör säkerhetsinsamlas

Vildmorot, backtimjan, kummin, taggsallat, Ribes- och Rosaarter

15

3 Inventeringsmetoder 3.1 Uppropsmetoden Metoden grundar sig på upprop i olika typer av media, från TV och radio till dagstidningar och lokala publikationer. Här kan efterlysningar av växtgrupper eller enskilda arter eller sorter göras i form av programinslag eller tidningsartiklar. Enligt tidigare erfarenheter når man en stor publik och får i bästa fall in både växter och tips om exempelvis gamla trädgårdar och personer med kunskap om gamla växter. Växtmaterial på lokaler som odlas eller har odlats tämligen intensivt av människan, på torpar- och bondgårdar och trädgårdar, kolonier, kyrkogårdar och prästgårdar, kommer i fokus i denna typ av inventering. Materialet kan skickas in direkt av allmänheten.

En nackdel kan vara att man inte når personer som lever ett mer eller mindre isolerat liv, och inte nås via massmedia. Därmed riskerar man också att missa värdefullt växtmaterial. Ett annat problem kan vara att man får in för mycket växter med perifert värde. Därför är det viktigt att noga avgränsa frågeställningen och att vara mycket tydlig i sina formuleringar. Metoden är lätt att avgränsa geografiskt och bör fungera bra på ett välkänt material, men har en begränsad kontinuitet.

3.2 Metoder som bygger på tidigare inventeringar Tidigare inventeringar kan också vara till god hjälp. De viktigaste i det här sammanhanget är florainventeringarna som ligger till grund för de svenska landskapsflororna.

Till de tidigare gjorda inventeringarna hör också dem som utförts inom ramen för NGBs verksamhet. Dessa har särskilt omfattat vallväxterna, men också frukt- och bärarter (bilaga 1). Inventeringarna har huvudsakligen genomförts i geografiskt väl definierade områden.

Ytterligare en metod kan vara att studera relevant litteratur (t.ex. om slottsparker, herrgårdsmiljöer, trädgårdshistoria m.m.) i syfte att ge ett bra underlag för inventering av särskilda arter, t.ex. parkträd.

3.2.1 Florainventeringsmetoden Det finns aktiva floraprojekt i de flesta svenska landskap. De allra flesta av dessa har fört dataregister över rapporterade arter/sorter. Även om floraprojekten i första hand behandlar den vilda floran har kvarstående eller förvildade kulturväxter i allmänhet också registrerats. Bland de landskap som har relativt nyligen publicerade floror finns Ångermanland, Härjedalen, Västmanland och Dalsland, Östergötland, Öland och Halland. För landskapen Småland, Gotland och Västergötland är inventeringarna i stort sett avslutade. Långt gångna inventeringar finns även för Bohuslän och Skåne. I registerna kan man finna detaljerade uppgifter om var en viss växt har påträffats. Med hjälp av de geografiska angivelserna kan sedan en kompletterande inventering göras med stor precision. Förutom angiven lokal är det sannolikt av vikt att även undersöka och inventera ren kulturmark i respektive lokals närhet. Material insamlas och analyseras av en expert. Eventuellt tas även material för vidare odling.

Landskapsflorametoden kan tillämpas på växtgrupper som både är vildväxande i Sverige och som rubriceras som kvarstående eller trädgårdsflyktingar. Goda exempel är Spiraea, Rosa och Narcissus. Kontaktpersoner för aktuella projekt kan nås genom Sveriges Botaniska Förening och ArtDatabanken.

16

3.3 Nätverksmetoden Den tredje metoden bygger på arbete i lokala eller regionala nätverk. Här är det olika organi-sationers förmåga att bidra som kommer att prövas. Modellen kan exempelvis byggas upp som följer. Det lokala eller regionala centrat (t.ex. Fredriksdals friluftsmuseum, Julita lant-bruksmuseum, Göteborgs botaniska trädgård) bjuder in sitt nätverk till information om före-stående inventering. Nätverket kan bestå av länsstyrelser, konsulenter, botaniska föreningar, lokala trädgårdsföreningar, stadsträdgårdsmästare och äldre trädgårdsmästare, hembygdsföre-ningar, koloniträdgårdsföreningar, hushållningssällskap, etc. Intresserade och kompetenta personer väljs som representanter för föreningar, myndigheter och institutioner i detta nät-verk. Tillsammans med dessa läggs sedan en inventeringsplan upp där särskilt viktiga eller geografiska områden med förmodad potential prioriteras. En gemensam sammanfattning av läget och metoder sker. Eventuellt genomförs också en kortare utbildning varefter nätverket får arbeta. Med detta system kan man förmodligen täcka alla sorters växter och nå alla sorters lokaler från trädgårdar till ren natur. Arbetet enligt denna metod får automatiskt en större kon-tinuitet och är direkt lämplig även för det mer långsiktiga arbetet med bevarande av genresur-ser i landet.

3.4 Utnyttjande av fastighetsregistret För att nå personer som inte eller svårligen kan nås via massmedia, kan studier av fastighets-registret användas. Målet är då att lokalisera gårdar med kontinuerligt ägande och boende inom en släkt. Fastighetsregistret erbjuder också möjligheter att söka fastighetsägare inom en viss ålderskategori, t.ex. äldre brukare. Sådana personer håller oftare fast vid äldre sortmateri-al, och kan vara rika källor till kunskaper om brukningsmetoder och traditionellt nyttjande. Metoden utnyttjades delvis inom pilotinventeringen av rova under 2000.

3.5 Häradskartemetoden Metoden tar sin utgångspunkt i äldre häradskartor (företrädesvis från 1800-talet). Inventering-en genomförs huvudsakligen i områden med äldre gårds- eller byggnadsmiljöer. Själva inven-teringsarbetet kan göras från bil eller till fots. Metoden utnyttjades för att inventera rosor i Roslagen och Stockholms skärgård.

3.6 Bedömning av metoderna Uppropsmetoden och florainventeringsmetoden är viktiga i de initiala skedena av bevarande-arbetet om vissa arter/artgrupper ska samlas in, eller om man avser att inventera bestämda områden eller regioner. Uppropsmetoden kan också fungera bra i syfte att ”fånga in” kvarlig-gande frömaterial. Den långsiktiga effekten är däremot sannolikt mer begränsad.

En investering i kunskapsuppbyggnad och igångsättning av en utvecklingsprocess hos en stör-re grupp inom det nationella programmets nätverk bör däremot ha större uthållighet.

Metoden att utnyttja fastighetsregistret metod 4 bedöms kunna utgöra ett bra komplement till de föreningskontakter som kan knytas i nätverksmetoden metod 3. Ett problem i samman-hanget är dock att fastighetsregistrets information är kostnadsbelagd för externa användare. Större urvalsarbeten i syfte att finna fastigheter av viss ålder eller ägandestruktur, eller bruka-re i en viss ålderskategori, kan bli kostsamma.

17

3.7 Utvärdering av pilotinventeringarna och andra inven-teringar

De provinventeringar som har utnyttjat uppropsmetoden har i allmänhet gjort detta i fack-press, populärtidskrifter och veckopress. Någon enstaka har nyttjat TV-mediet med dess möj-lighet till stort genomslag (t.ex. narcissprojektet). Ett flertal olika växtslag har omfattats av denna metod: lantbruks- och köksväxter, pelargoner, humle och rosor. Generellt kan resulta-ten betecknas som goda och mycket material har kommit in till projekten. Ett problem med uppropsmetoden har dels varit att det i vissa fall har kommit alltför mycket material. En del inkommande material har dessutom saknat fullgod dokumentation vilket gör att de insamlade växtproverna blir nästintill värdelösa. Det är således mycket viktigt att uppropens målgrupper (allmänheten, odlare, konsulenter, m.fl.) görs uppmärksamma på det faktum att materialet måste åtföljas av så fullödig dokumentation som möjligt.

NGB gjorde insamlingar i Finland under tidigt 80-tal och nyttjade då flera olika informations-kanaler: lantbrukets informationscentraler, lokal- och länstidningar samt lokalradio. Följande citat från Matti Erkamo är säkert också relevant för svenskt vidkommande:

Det var meningen att så många gamla sorter som möjligt skulle insamlas. Ingen av ovan nämnda metoder kan enbart ge ett önskat resultat utan man måste använda en kombination av olika system. Mest betjänades man av lantbrukscentraler, agrolo-ger och länstidningar. Några av lantbrukssekreterarna samt 4H-konsulenterna var av ovärderlig hjälp för insamlingsarbetet. Påverkan genom lokala tidningar var en besvikelse, men tydligen påverkade de indirekt, för jordbrukarna kom ihåg artikeln i den lokala tidningen när de läste länstidningsartikeln. De kontaktade konsulenter eller diskuterade insamlingen med sina grannar. Lokalradion gav bra ytterligare information i de fall där tidningsartikeln hade publicerats strax före radioprogram-met.

Av erfarenhet kan jag säga att frågeformulär och informationsbrev borde skickas redan före våren, gärna i mars. På så sätt kunde insamlaren få adresser till odlare av lantsorter redan när arbetet påbörjas. Därigenom blir det lättare att göra någon form av tidtabell för insamlingsresan. Det skulle vara önskvärt om en tidning kunde följa med under resans gång och berätta för läsarna om påträffat material och sällsynta fynd.

Något projekt noterar att den stora tillströmningen av växtmaterial (främst sticklingar) gjorde det hela mycket arbetskrävande. Man bör således ha en beredskap för att ta hand om stora mängder vegetativt växtmaterial.

Ett par projekt har utnyttjat nätverksmetoden och då både föreningsnätverken för särskilda växtslag (Rosensällskapet) och sådana av mer bred karaktär (Namsa m.fl.). Erfarenheterna har varit blandade och både positiva och negativa resultat rapporteras. En generell slutsats är att metoden hittills har prövats för lite och att den bör kunna ge bättre resultat om de enskilda medlemmarna kontaktas och bibringas fullödig information. Många av dem som tillhör olika specialföreningar har ofta ett varmt intresse för växtslaget ifråga och vill gärna hjälpa till. Ett exempel på detta är NGBs inventering av humle som via hembygdsföreningarna fick ett stort gensvar. Inventeringen av rova i västra Värmland gjordes också till stor del genom telefon-kontakter med personer i lokala nätverk och detta föll mycket väl ut. Beredvilligheten att hjälpa till var stor och den lokala kunskapen är många gånger unik och omfattande. Många lokalföreningar har också medlemsblad som kan sprida budskapet.

Ännu mer effektiva kan inventeringarna bli om de också koncentreras till särskilda mål. Ex-empel på sådana utgör gamla torp, prästboställen, äldre handelsträdgårdar, institutionsträdgår-dar och andra typer av trädgårdar som tidigare har lokaliserats i samband med flera olika pro-jekt. Här är chanserna stora att finna äldre frukträd och bärbuskar, liksom kvarstående peren-ner av prydnadsväxter och krydd- och medicinalväxter. Inventeringen av rumsväxter skulle också kunna bedrivas på detta sätt.

Möjligheten att använda fastighetsregistret utnyttjades i begränsad omfattning i samband med rovinventeringen i Värmland. Den slutgiltiga bedömningen var att fastighetsregistret i kombi-

18

nation med ”blå kartan” där odlad och öppen mark framgår skulle kunna vara ett fullt möjligt arbetssätt. Det återstår ännu att pröva metoden på ett större område.

Ett projekt har försökt att använda de gamla häradskartorna för att utifrån äldre fastighetsbe-skrivningar återfinna ödetorp och andra lämpliga växtlokaler. Metoden visade sig dock alltför ineffektiv uttryckt som fynd/avsatt tid och rekommenderas därför inte i det fortsatta arbetet.

Äldre florainventeringar (t.ex. Smålands- och Gotlandsinventeringen) har bland annat utnytt-jats vid eftersök av rosor. Metoden visade mycket tydligt att effektivitet i termer av fynd per arbetsinsats kräver lokala floraguider med god kännedom om förhållandena och växtplatser-na.

3.8 Insamling av fröförökade växter Inventeringen bör utformas på två sätt för att nå så stor publik som möjligt:

1. Upprop till allmänheten. Uppropet bör utformas som en intresseväckande annons eller liknande och släpps i olika media under en längre tid för att hålla intresset uppe. Detta bidrar också till att sprida ut omhändertagandet av eventuellt inkommande frö. Lämpliga media omfattar: – Radio och TV (Natur- och trädgårdsprogram, lokalradiostationer) – Tidningar (Av många olika slag: dags- och veckotidningar, lokala dagstidningar, populär- och specialtidskrifter) – Organisationer (FOR, hembygdsföreningarna, hushållningssällskapen, SNF) – POMs hemsida

2. Riktade förfrågningar. Dessa vänder till institutioner av specialkaraktär och görs per brev eller telefon till: – Universitet/högskolor/museer – Fröföretag – Frökontrollanstalter – Lantbruksskolor/naturbruksgymnasier – Äldre plantskolor/handelsträdgårdar

3.9 Slutsatser Nedanstående tabell sammanfattar förslagen på inventeringsmetoder för de aktuella växtsla-gen. Metod Växtgrupp Typ Upprop Florainventeringar Nätverk Fastighetsregistret Jordbruksväxter X Fröförökade nyttoväxter X X (X) Krukväxter X X Trädgårdsväxter Perenner X X# Lök- & knölväxter X X X Träd X X Buskar X X (Vattenväxter)* (Grönytegräs)* X Krydd- & medicinalväxter X X Fruktträd/nötter Bärbuskar # T.ex. Koloniträdgårdsförbundet, Trädgårdsamatörerna, m.fl. * Lågprioriterad grupp

19

Sammandrag

Inventeringsarbetet kommer huvudsakligen att bedrivas i form av upprop samt genom lokala och regionala nätverk.

Uppropen ska dels spridas till allmänheten genom olika media (press, radio, TV) och dels i form av riktade förfrågningar till verksamheter som kan tänkas härbärgera växtmaterial (t.ex. fröföretag, äldre plantskolor).

För vissa utvalda växtgrupper (lök- och knölväxter, krydd- och medicinalväxter, fruktträd/nötter) kommer landskapsflorainventeringarna att utnyttjas.

21

4 Hur tas materialet tillvara? 4.1 Ex situ För fröförökat material ska gälla att där grobarheten, och därmed levnadsdugligheten, inte är känd ska allt insamlat utsäde skickas in till NGB för omedelbar torkning och infrysning. Därmed avbryts den degenererande processen. Fröproverna kan senare i lugn takt undersökas för grobarhet. Långtidsbevarande av fröinsamlade kollekter (accessioner) ska ske vid NGB.

Vegetativt förökat material kommer att genomgå tre huvudsteg: dokumentation och eventuell insamling, utvärdering samt slutförvaring. Under dokumentationsfasen noteras så mycket som möjligt om växten enligt det förslag till utvidgat protokoll som lämnats i bilaga 8. Vilka insamlingsprinciper som ska gälla för växtslaget i fråga tas under förberedelsefasen. Utgångspunkten bör vara att så lite material som möjligt samlas in i samband med dokumentationen. Beslut om insamling ska grundas på de uppgjorda insamlingsprinciperna, inventerarens utbildning och kompetens samt de specialgjorda insamlingshandledningar som måste tas fram för växtslagen eller växtgrupperna.

Insamlat material bör föras till en plats (friluftsmuseum, botanisk trädgård, forsknings- eller förädlingsinstitution) för åtminstone tillfälligt bevarande. Exakt var är beroende på vem som gör insamlingen och bör följa de(t) mandat som gäller för organisationen eller institutionen i fråga. Det är t.ex. rimligt att Balsgård, eller andra trädgårdar som håller fruktträd och bärbuskar, omhändertar denna typ av material. Prydnadsväxter bör kunna föras till botaniska trädgårdar eller andra mottagare med specialkompetens. Först därefter kan en grovindelning eller sovring av kollekterna göras (se nedan).

Insamlingen ska samordnas av det föreslagna sekretariatet, bestående av NGB och CBM, som därmed får det operativa ansvaret för att arbetet blir gjort. Eventuella avtal med donatorer om insamlat material får göras med sekretariatet.

Villkoren för långtidsbevarande bör avgöras med för arten/gruppen lämplig aktör inom POM. Säkerhetsbevarande av dubbletter bör garanteras.

4.2 In situ På samma sätt som moderträden av vissa äppelsorter sköts och hålls vid liv av enskilda personer/organisationer bör även annat växtmaterial kunna bevaras på motsvarande sätt och med liknande avtal. Detta omfattar även frömaterial som används i ett bevarande ”på gården”. Dessa bör vara skriftliga. För många växtarter, där inget uttalat hot mot överlevnaden kan skönjas, är säkert detta en metod att föredra. Det är viktigt att i avtalet slå fast behovet av rätt hävd och skötsel. Det bör finnas lokala kontaktpersoner som med viss regelbundenhet besöker dessa in situ-platser och kontrollerar deras status. I händelse av försämringar i bevarandet (ändrade skötselmetoder, dödsfall, mm) ska kontaktpersonen agera så att (växt)arten/populationen/klonen/individen inte löper risk att utplånas.

Ekonomisk ersättning bör inte vara en förutsättning för ett aktivt in situ-bevarande. POM bör sträva efter att få de ansvarstagande ”ägarna” att se det som en nationell angelägenhet som man ska känna stolthet inför. Av den händelse ekonomisk ersättning ändå utkrävs ska andra bevarandesätt utredas.

22

4.3 Sovring av insamlat material Utsortering av dött eller onödigt frömaterial görs senast inom tre år efter insamling. För vegetativt förökat material bör detta ske tre-fyra år efter det att insamlingen gjordes (jfr. insamlingen av narcisserna). Därefter ska den eller de som är ansvariga för insamlingen, jämte expertis inom taxonomi eller odling, gemensamt gå igenom materialet för att gallra bort det minst värdefulla. Detta arbete kommer att kräva jämförande studier av befintligt (känt) material, vid behov utarbetande av deskriptorlistor, samt möjligen analyser av olika markörsystem. Dubbletter, utländska sorter som inte omfattas av något svenskt bevarandemandat samt okänt material utan fullgod dokumentation bör rensas ut.

Rensning av virussmittade kollekter kan bli aktuell i synnerhet hos vissa ofta drabbade perenner (lök- och liljeväxter, vallbaljväxter, m.fl.). En mindre andel kan förväntas ingå i en framtida s.k. nationalsamling. Resterande material bör erbjudas deltagande organisationer, lokala klonarkiv och andra intressenter. Bevarandet av detta får ske efter mottagarens förutsättningar.

4.4 Rättigheten till materialet Vid insamlingar i inventeringssammanhang måste aktörerna i programmet ha ett gemensamt tillvägagångssätt så att rättigheter till material inte blir något problem. Det är av största vikt att informera väl innan insamlingen. Denna information måste vara tydlig och positiv. Begreppen bevara (kulturhistoriskt värde och för framtida bruk inom växtförädling) och nyttja (sorten kan vara av intresse redan nu) måste beskrivas extra tydligt. Det måste framgå att all inlämning av material är frivillig. Den slutliga utformningen av eventuella tillträdes- och utbytesavtal bör avvakta en översyn som för närvarande genomförs på uppdrag av Nordiska Rådet.

Utgångspunkten ska vara att det bästa av det insamlade materialet ska förökas upp, marknadsföras och komma ut i odling. Detta är den mest uthålliga bevarandeformen. Det är därför rimligt att inventeringssekretariatet på sikt får teckna överenskommelser med lämpliga organisationer/förädlare/plantskolor som är beredda att ge högst ersättning för materialet.

Sammandrag

Insamlat frömaterial ska omhändertas av Nordiska genbanken för infrysning och vidare bearbetning för bevarande ex situ.

Vegetativt förökat växtmaterial, som efter noggrann prövning samlats in, ska tillfälligt tas om hand av den som ansvarar för insamlingen. Efter ingående beskrivningsarbete ska beslut tas om materialets vidare användning.

Vissa växtmaterial bör bevaras på den naturliga växtplatsen, dvs. in situ. Villkoren för detta bevarandesätt ska regleras i avtal.

Villkoren för tillträde och nyttjande av insamlat material är ännu oklara. Den slutgiltiga utformningen av dessa bör avvakta en översyn som genomförs på uppdrag av Nordiska Rådet.

23

5 Dokumentation Någon har sagt att samlingar utan fullgod dokumentation är som pillerburkar utan etiketter. Arbete med växter kräver information om många olika saker:

• geografisk information

• växtplatsens beskaffenhet

• den historiska bakgrunden

• art- eller sortspecifika egenskaper

• information om frökvalitet, mm.

• referensinformation (t.ex. publikationer om arten)

Endast fullständig dokumentation kan rätt och effektivt nyttjas i undervisning, forskning och förädling. Rätt insamlad och bearbetad blir dokumentationen ett kraftfullt verktyg som vägledning i det fortsatta arbetet med kulturväxterna. Å andra sidan kan felaktig dokumentation bli ett svårutrotat ”ogräs” som kan stjälpa många goda föresatser.

Flera aktörer i POM har sedan länge erfarenhet av att samla in och bearbeta olika former av dokumentation. Det kan röra sig om geografiska uppgifter eller växtinformation (NGB), ståndorts- och ägaruppgifter (Naturvårdsverket, länsstyrelserna, Lantmäterimyndigheten), uppgifter om utbredning och förekomst (ArtDatabanken) och folklivsinformation eller andra historiska uppgifter (kulturvårdande institutioner och myndigheter). Det är viktigt att ta tillvara på den expertis och breda kunskap som finns i landet inom dokumentationsområdet.

Inventeringen och insamlingarna kommer att generera en stor mängd information och dokumentation. Behovet av rationell samordning och hantering av data kommer därför att bli mycket stort. Det är viktigt att programmet då är väl förberett för att ta emot denna informationsmängd och att rutiner finns framtagna för att lagra den (se avsnitt 5.3). I den mån copyrightbestämmelserna för ”Svenskt kulturväxtlexikon” tillåter det ska koppling göras till SKUD (Svensk KUlturväxtDatabas) för korrekt taxonomisk bestämning av registrerat och/eller insamlat material.

5.1 Typ av dokumentation 5.1.1 Insamlingsdata Exempel på nödvändiga insamlingsuppgifter utgörs av dem som NGB använder i sitt informationssystem (bilaga 8). De databasfält som används där baseras på internationell standard framtagen inom ramen för det europeiska samarbetet om växtgenetiska resurser (ECP/GR). Geografiska uppgifter bör i möjligaste mån tas fram genom att använda en mottagare för s.k. GPS (globalt positionssystem). Den som ansvarar för inventeringen och/eller insamlingen ska också svara för att informationen förs vidare (se avsnitt 4.5).

5.1.2 Accessionsdata Till accessionsdata räknas de uppgifter som hör till just det fröprovet eller växtprovet (trädet, busken, plantan), t.ex. ett unikt identifikationsnummer. Dessa data omfattar även sådant som beskriver botaniska och agronomiska eller hortikulturella egenskaper, frökvalitetsegenskaper samt förökningshistorik. ”Enkla” och ”billiga” karaktärer som yttre morfologiska och somliga egenskaper med hög arvbarhet (heritabilitet; t.ex. härdighet och tidighet) är tämligen lätta att

24

registrera. Andra tar väsentligt längre tid (t.ex. kvalitetsegenskaper och sensoriska egenskaper), kräver särskilda analyser och är dyra att kartlägga. För en majoritet av arterna/grödorna finns inte ens deskriptorer, dvs. beskrivande egenskaper, framtagna. Information om de egenskaper som är viktiga ur agronomisk eller hortikulturell synvinkel bör tas fram av varje enskild aktör och utgå ifrån det egna behovet.

5.1.3 Kulturhistoriska data Detta är bland annat den typ av information som Nordiska museet utnyttjar i sina frågelistor (http://www.nordm.se/nm/ku/listor/index.html) eller som andra projekt med kulturhistorisk inriktning efterfrågar (jfr. Länsstyrelsens i Hallands län projekt ”Hallands trädgårdshistoria”). Det kan dock inte bli tal om samma detaljinformation som dessa innehåller, men inriktningen är viktig. Inte minst uppgifter om införsel, plantering (av träd och buskar), spridning och nyttjande är värdefullt att dokumentera. Övriga uppgifter inkluderar sätt att odla och nyttja, samt annan etnobiologisk information.

5.1.4 Belägg Det finns ett flertal släkten eller artkomplex som ännu är taxonomiskt outredda, t.ex. bland prydnadsväxterna. För fullständig dokumentation, och som underlag för framtida undersökningar, ska beläggexemplar samlas in och pressas enligt gängse metoder.

5.2 Arbetssätt All initial registrering i fält ska ske i på förhand framtagna inventeringsprotokoll (exempel ges bilaga 8). Registrering på papper är att föredra, men bör också kunna göras elektroniskt under förutsättning att nödvändig reservkraft (strömtillförsel, minne) finns. Det insamlade informationen registreras därefter i ett elektroniskt protokoll. Via protokollet lagras sedan informationen i ett centralt placerat system av databaser. Systemet bör administreras av en särskilt ansvarig person.

En lösning på detta kan vara att bygga upp en accessionsdatabas som är tillgänglig via Internet. Denna ska omfatta allt inventerat material liksom samtliga insamlade växtprover. Dessa kan vara frö eller vegetativa delar. Modellen för en sådan accessionsdatabas kan tas från NGB. Accessionsdatabasen bör länkas till SKUD (kulturväxtdatabasen) för korrekt taxonomisk information. Endast personer som ansvarar för insamlingarna ska kunna registrera information i databasen. Övriga externa personer ska kunna söka, men inte ändra, i databasen. Formerna för detta bör utredas inom ramen för den kursplan som kommer att utarbetas för inventerarna. Det är lämpligt att den tekniska utformningen för denna Internetbaserade accessionsdatabas löses av en person med goda kunskaper i taxonomi och informationshantering.

Behörighetskraven måste vara strikta. Externa personer som vill lägga in information om inventerat eller insamlat material ska kunna avkrävas särskild behörighet (exv. lösenord). Sökning i informationssystemet ska däremot vara fri för andra externa användare.

5.3 Bearbetning Utgångspunkten bör vara att NGB samlar all dokumentation om de accessioner som inventeras, och i förekommande fall samlas in, inom ramen för POM. Genbanken har redan rutiner för att lagra och bearbeta inventeringsdokumentation. Ett exempel utgör valnötsprojektet där statistik om träden och deras nötter finns redovisade som ett kraftfullt hjälpmedel för fortsatta urval och förädling. Ett annat utgör sammanställningen över i

25

huvudsak vallväxter som enkelt ”avslöjar” vilka områden i landet som ännu är dåligt undersökta. Användningen av GIS kommer att få stor betydelse för POMs arbete och här finns framtida möjligheter att också koppla till andra databaser, t.ex. dem ArtDatabanken administrerar.

Sökningar måste kunna göras på flera olika grundvalar, som t.ex. växtart eller -grupp, geografiskt område, typ av insamlingsplats, omgivning, odlingshistorik mm.

Sammandrag

Under inventeringen kommer man att samla in flera olika typer av dokumentation: insamlingsdata (platsbunden information), accessionsdata (materialbunden information), kulturhistoriska data (t.ex. om odling och nyttjande) och beläggexemplar.

All dokumentation kommer under strikta behörighetsregler att registreras i ett användarvänligt informationssystem tillgängligt över Internet.

Allmänheten kommer fritt att kunna söka i informationssystemet.

27

6 Information Den information som kommer att spridas inom ramen för inventeringsarbetet kommer att ha olika funktion beroende på när under inventeringen den levereras.

Steg 1: Initialt behövs information i syfte att väcka en intresserad allmänhet och de framtida medverkande. Inventeringsarbetet kommer att kräva insatser från ett stort antal ideellt arbetande personer och deras intresse och entusiasm måste uppmuntras. Därför är det viktigt att programmets aktörer bidrar med artiklar i respektive medlemstidningar, broschyrer och annan lättare information för att ”sälja in” POM. Trädgårdsmässor är en bra mötesplats som bör utnyttjas så långt det är möjligt. Radio och TV har mycket stor genomslagskraft och når många människor. Information om pilotinventeringen av narcisser (avsnitt 1.4.1) lämnades enbart via TV-programmet ”Gröna rum”.

Steg 2: I ett senare läge kommer det att bli aktuellt med information om de olika insamlingsprojekten. Denna typ av information kommer att rikta sig mer specifikt till dem som avser att deltaga aktivt i inventeringarna. Innehållet kommer också att bli mer inriktat mot växtspecifik information. Lämpligt material utgör specialhandledningar motsvarande dem som ofta utvecklats inom de landskapsvisa florainventeringarna.

Steg 3: En mycket viktig uppgift för programmet omfattar förmedlingen av information om uppnådda insamlingsresultat och hur det insamlade materialet tas om hand (dvs. återkoppling till inlämnare). Detta är avgörande betydelse för att vidmakthålla intresset för fortsatta insamlingar. Fortlöpande information kan lämnas på en rad olika sätt:

• som uppföljningar i TV och radio

• korta rapporter med bildmaterial på hemsidan

• populära artiklar i lämpliga tidningar och tidskrifter

• utställningsmaterial på trädgårdsmässor, t.ex. Älvsjömässan

• små ”vad har hänt”-utställningar som turnerar i landet

• seminarier som kopplas till visningar av insamlat material

Resultatförmedling och återkoppling till dem som på något sätt har medverkat i arbetet är en angelägenhet, och ett åtagande, för alla som deltar i programmet. Betydelsen av ett enkelt men informativt tackbrev får heller inte underskattas.

Steg 4: Var och en som är ansvarig för ett inventeringsprojekt är också ansvarig för att projektet redovisas såväl under dess start, dess genomförande och när det har avslutats. Återkoppling till samordnarna ska ske regelbundet. Sammanfattande rapporter publiceras i lämpliga tidningar och tidskrifter och/eller läggs ut på programmets hemsida. Om projektet har varit externfinansierat gäller självklart finansiärens rapporteringsregler. I den mån resultaten lämpar sig för vetenskaplig publicering ska detta självklart uppmuntras. Eventuella kostnader i samband med publicering får bäras av den ansvariga aktören.

Det är mycket viktigt att all information om insamlat material finns tillgängligt såväl för dem som är aktiva i programmet och för dem som bidrar med material, dvs. allmänheten. Detta är en fråga om såväl service som förtroende. Bidragande privatpersoner ska kunna veta var, rent fysiskt, ”deras” material befinner sig och vad som görs med det.

28

Sammandrag

Förmedling av information om inventeringen och dess resultat, i olika stadier av genomförandet, är en central del i hela arbetet.

Vikten av återkoppling till dem som aktivt deltar i arbetet eller bidrar med växtmaterial (dvs. allmänheten) ska särskilt understrykas.

29

7 Inventerare – behov och kompetens 7.1 Inventerare idag Referensgruppen för inventering inom POM utgör kärnan för utbildningssatsningen. Där ingår representanter för de botaniska trädgårdarna, friluftsmuseerna, SLU, NGB, FOR och Sesam. I arbetet utnyttjas vidare de befintliga lokala nätverk som redan identifierats. Dessa är bland annat:

• Botaniska föreningar

• Trädgårdsföreningar

• Trädgårdsskolor

• Länsstyrelser

• Hushållningssällskap

• Hembygdsföreningar

• Odlingskonsulenter

• Parkchefer och stadsträdgårdsmästare

• Kyrkogårdsförvaltningar

• Naturskyddsföreningen

7.2 Utbildningsbehov Det omfattande inventeringsarbetet som planeras kommer att kräva särskilda insatser för att garantera att verksamheten bedrivs på ett kompetent sätt och med likartad inriktning över landet. Många av dem som kommer att deltaga har inga specialkunskaper när det gäller odlade växter och särskilt inte när det gäller att kunna identifiera äldre eller unikt odlingsmaterial. För att nå så stor spridning och folklig förankring som möjligt bör strategin vara att utbilda personer från varje deltagande organisation, vilka i sin tur kan verka som ”inventeringsapostlar”. Det kan förväntas att utbildningsinsatserna måste pågå i minst tre år för att kunna utbilda så många inventerare som möjligt.

7.3 Utbildningens genomförande 7.3.1 Initieringsmöte I slutet av 2001 hölls ett referensgruppen för hela inventeringsarbetet. Tillsammans diskuterades detaljerna i upplägget, ansvarsfördelning och om hur utbildningen ska se ut. Förutsättningen måste vara att utbildningen blir enhetlig över hela landet, med hänsyn tagen till möjliga speciella växtgrupper i respektive region. Mötet drog upp riktlinjerna för en manual rörande inventering, insamling och dokumentation av växtmaterial, en studieplan samt en detaljerad tidsplan.

7.3.2 Manual och studieplan Det ankommer på samordnarna att i samarbete med relevanta personer utveckla den manual och studieplan som inventerarna kommer att använda sig av i sitt arbete. Manualen ska ge

30

tydliga anvisningar om hur arbetet bör läggas upp, hur växtfynd ska registreras och dokumenteras samt vilka rutiner som ska gälla för materialets insamling och hantering. Studieplanen ska vara till hjälp vid inläsningen av manualen och kan med fördel användas av dem i nätverken som väljer att planera arbetet tillsammans.

7.3.3 Regionalt genomförande Utbildningsmöten kommer att hållas på ett antal utvalda platser. Dessa väljs utifrån ett regionalt perspektiv. Den exakta uppdelningen bör avgöras redan vid referensgruppens initieringsmöte (avsnitt 7.3.1) men som exempel kan nämnas de åtta lantbruksstatistiska produktionsområdena. En annan regional indelning utgörs av de åtta regioner med kraftcentra som föreslogs av Namsas så kallade BIODOM-utredning. För vilken modell som än kommer att väljas är det viktigt att utbildningsmötena får så jämn spridning som möjligt över landet. Varje utbildningstillfälle beräknas ta två dagar i anspråk. Om sex möten hålls med ett tjugotal deltagare i varje innebär detta att 120 personer årligen går igenom inventeringsutbildningen.

De regionala utbildningsmötena bör följas av lokala möten som organiseras av de enskilda organisationerna eller nätverken. Vid behov ska inventeringssekretariatet lämna bistånd också till de lokala nätverken.

7.3.4 Specialhandledningar Liksom flera av de landskapsvisa florainventeringarna har producerat särskild bestämningslitteratur för taxonomiskt besvärliga släkten och artgrupper kan det bli aktuellt att utarbeta specialhandledningar för vissa växtslag eller grupper. Exempel på sådana är Spiraea (torpspireor) och Paeonia. Skrifterna tas lämpligen fram av personer med specialkompetens på uppdrag av inventeringssekretariatet.

Sammandrag

Referensgruppen för inventeringen utgör själva kärnan för utbildningssatsningen och representerar länken till de deltagande lokala och regionala nätverken.

Omfattningen av arbetet kommer att kräva utbildning i inventeringsmetodik inom kulturväxtområdet.

Inför utbildningen, som är tänkt att bedrivas regionalt, kommer en inventeringsmanual och en studiehandbok att tas fram.

För taxonomiskt besvärliga släkten och artgrupper kan det bli aktuellt att utarbeta specialhandledningar för vissa växtslag eller grupper.

31

8 Tidsplan Det är viktigt att ha klart för sig att en lång rad faktorer sätter begränsningar för den hastighet med vilken arbetet kan bedrivas. Till detta hör tillgång på personer med kunskap om inventeringsmetodik (såväl inom som utanför Sverige), utbildning av nya inventerare, möjligheter att ta hand om och identifiera insamlat material samt, inte minst, ekonomiska resurser. Därför är det viktigt att lägga upp arbetet efter en tidsplan där det mest angelägna får högsta prioritet och det minst akuta planeras på lite längre sikt.

Förslag till tidsplan 2002-2010 Aktivitet Grupp 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Jordbruksväxter

Fröförökade nyttoväxter

Krukväxter

Prydnadsväxter Perenner

Träd

Buskar

(Vatten)

(Grönyte)

Landskapsväxter

Krydd-/medicinalväxter

Fruktträd, nötter

Bär

Kursplan/-material

Utbildning

Databasutveckling/web

Databasadministration

Bevarande

Beskrivning

Information

Hög prioritet

Lägre prioritet

Lägst prioritet

Strategi omfattar idag perioden fram till och med 2010, vilket är den tid som regeringen bedömer vara nödvändig för en full utbyggnad av det nationella växtgenetiska programmet. Även efter 2010 kommer bevarandeinsatserna att vara en nödvändig aktivitet och även vissa bevakande inventeringsinsatser kommer att fortgå. Detta gäller också fortsatt förökning och nyttjande av materialet.

33

9 Bilagor Bilaga 1. Sammanställning över tidigare kända inventeringar Ansvarig(a) Område Växtslag Tidpunkt Finansiering

Kjellqvist ”Norra Sverige” Vallväxter, (stråsäd) Aug/sep 1979 NGB

Weibull, Borg Västerbotten Vallväxter Sep 1980 NGB

Borg Dalarna/Jämtland Vallväxter 1981 NGB

Borg Dalsland Vallväxter Aug 1982 NGB

Weibull Skåne Vallväxter 1983

NGB

Lindell? Gotland Vallväxter 1985 NGB

Weibull Skåne Vallväxter 1987 NGB

Hjalmarsson Södra Sverige Valnöt 1998-99 NGB

Bengtsson Skåne, Mälardalen Lind 1996-2000 SJFR

Gustavsson Rosor 2000-2001 Pilotinventering

Martinsson Hela landet Pelargoner 1994-19972000-2001

Pilotinventering

Jansson Södra och västra Sverige

Narcisser 2000-2001 Pilotinventering

Jansson et al. Södra Sverige Perenner och lökväxter

1991-1994 WWF

Jansson et al. Upp till Österund Buxbom 1991-1994 WWF

Weibull Västra Värmland och Dalarna

Rovor 2000 Pilotinventering

GBG Bot trädgård Torpspireor

Trajkovski Norrland Svarta vinbär NGB

Trajkovski Slån NGB

Strese Hela landet Humle 2001 NGB

Sesam Unika köks- & lantbruksväxter

1983- Ideellt arbete

Uppsala Bot trädgård

Mälardalen Perenner, lökväxter WWF

34

Bilaga 2. Exempel på utvärderingsblankett för inventeringar Enkät för utvärdering av inventeringsmetoder och underlag till strategi för rikstäckande inventering med början 2002

Växtgrupp(er): …………………………………………………………………………………………………….

Område: ……………………………………………………………………………………………………………

Vem utförde inventeringen:……………………………………………………………………………………….

Beskriv kort projektet: ……………………………………………………………………………………………

…………….……………………………………………………………………………………………………….

…………….……………………………………………………………………………………………………….

Metod (stryk det som inte passar): Upprop/Tidningar/Radio/TV/”Landskapsflorametoden”

Annan metod: ……………………………………………………………………………………………………...

Varför valdes denna metod?

…………….………………………………………………………………………………………………………..

…………….………………………………………………………………………………………………………..

Resultat: …………….………………………………………………………………………………………………………..

…………….………………………………………………………………………………………………………..

Bedömer du metoden som lämplig/mindre lämplig? ……………………………………………………………..

Hur kan man förbättra metoden?

…………….………………………………………………………………………………………………………..

…………….………………………………………………………………………………………………………..

Kostnader:

Vilka andra växter skulle denna metod lämpa sig för?

…………….………………………………………………………………………………………………………..

…………….………………………………………………………………………………………………………..

Utvärderingen gjord den av …………….…………………………………………………………………..

Löner

Resor

Övrigt

SUMMA

35

Bilaga 3 NGBs samlingar av svenskt frömaterial bevarat ex situ (mars 2001) Sorter Accessioner Kända Bevarade CUL BRE LAN WIL TOT Papaveraceae 5 4 4 1 5 Papaver somniferum L., opiumvallmo Cannabaceae Cannabis sativa L., hampa 2 3 3 Caryophyllaceae Agrostemma githago L., klätt 2 2 Lychnis viscaria L., tjärblomster 1 1 Silene noctiflora L., nattglim 1 1 Spergula arvensis ssp. arvensis L., åkerspärgel 22 Amaranthaceae Amaranthus caudatus L., rävsvans 1 1 Chenopodiaceae Atriplex hortensis L., trädgårdsmålla 3 1 4 Beta vulgaris var. alba DC., foderbeta 50 8 8 8 Beta vulgaris var. altissima Doll, sockerbeta 28 Beta vulgaris var. conditiva Alef., rödbeta 22 8 14 6 21 Chenopodium album L., svinmålla 1 1 Chenopodium quinoa Willd., mjölmålla 1 1 Spinacia oleracea L., spenat 22 7 10 12 Plumbaginaceae Armeria maritima Willd., strandtrift 1 1 Cucurbitaceae Cucumis melo L., melon 2 2 3 3 Cucumis sativus L., gurka 51 9 11 11 Brassicaceae Brassica napus var. napus L., foderraps 5 5 5 5 Brassica napus ssp. oleifera DC., raps 119 61 66 67 Brassica napus var. napobrassica (L.) Rchb., kålrot 31 8 15 5 22 Brassica nigra (L.) W. D. J. Koch, svartsenap 1 Brassica oleracea var. botrytis L., blomkål 28 12 15 15 Brassica oleracea var. capitata f. alba DC., vitkål 24 6 11 11 Brassica oleracea var. italica Plenck, broccoli 1 1 2 2 Brassica oleracea var. gemmifera Zenker, brysselkål 6 Brassica oleracea var. medullosa Thell., fodermärgkål 4 3 3 3 Brassica oleracea var. sabellica L., grönkål 1 2 Brassica rapa ssp. pekinensis (Lour.) Hanelt, kinakål 5 Brassica rapa L., rybs, rova, turnips 1 1 Brassica rapa ssp. oleifera (DC.) Metzg., rybs 50 32 31 3 35 Brassica rapa ssp. rapa L., rova, majrova 32 3 3 3 6 Bunias orientalis L., ryssgubbe 1 1 Camelina sativa ssp. sativa (DC.) Fritsch, oljedådra 2 1 1 1 Crambe abyssinica Hochst. ex R. E. Fr., crambe 1 1 1 18 21 Crambe maritima L., strandkål 7 7 Raphanus sativus L., rättikor, rädisor 34 2 4 4 Sinapis alba L., vitsenap 5 5 5 5 Begoniaceae Begonia L., 1 Grossulariaceae Ribes nigrum L., svarta vinbär 4 Rosaceae Malus domestica Borkh., apel 3 Prunus cerasus L., surkörsbär 2 Prunus domestica L., plommon, krikon 2 Pyrus communis L., päron 1 Rosa Gren., rosor 1 Rubus plicatus Weihe & Nees, sötbjörnbär 1

36

Fabaceae Glycine max (L.) Merr., sojaböna 3 3 3 152 155 Lathyrus tuberosus L., knölvial 1 Lens culinaris Medik., lins 3 Lupinus angustifolius L., blålupin 1 1 1 1 Medicago lupulina L., humlelusern 1 1 Medicago sativa L., blålusern 13 11 14 14 Phaseolus vulgaris var. vulgaris L., trädgårdsbönor 26 7 8 10 23 Pisum sativum L., ärter 7 Pisum sativum var. arvense (L.) Poir., åkerärt 59 24 26 7 36 Pisum sativum ssp. sativum L., trädgårdsärt 21 4 5 7 17 Trifolium campestre Schreb., jordklöver 1 1 Trifolium hybridum L., alsikeklöver 10 6 8 11 19 Trifolium medium L., skogsklöver 3 3 Trifolium pratense ssp. pratense L., rödklöver 90 29 36 55 42 133 Trifolium repens var. repens L., vitklöver 16 7 11 2 47 60 Trifolium spadiceum L., brunklöver 2 2 Vicia cracca L., kråkvicker 1 1 Vicia faba L., bondböna, åkerböna 7 7 7 3 11 Vicia faba var. equina Pers., åkerböna 1 1 2 2 Vicia sativa ssp. sativa L., fodervicker 7 4 4 1 5 Rutaceae Ruta graveolens L., vinruta 1 Linaceae Linum usitatissimum L., lin 14 11 11 149 1 162 Apiaceae Anethum graveolens L., dill 6 3 4 6 Angelica archangelica ssp. archangelica L., kvanne 1 1 Anthriscus cerefolium (L.) Hoffm., dansk körvel 1 1 Apium graveolens var. dulce (Mill.) Pers., blekselleri 3 Conium maculatum L., odört 1 1 Daucus carota ssp. sativus (Hoffm.) Arcangeli., morot 34 9 13 14 Levisticum officinale W. D. J. Koch, libbsticka 1 1 Petroselinum crispum var. crispum (Miller) A.W. Hill, kruspersilja

7 1 1 2

Cuscutaceae Cuscuta europaea ssp. europaea L., nässelsnärja 1 1 Boraginaceae Cynoglossum officinale L., hundtunga 1 1 Lithospermum arvense L., 1 1 Solanaceae Capsicum annuum L., paprika 1 Datura stramonium L., spikklubba 2 2 Hyoscyamus niger L., bolmört 1 1 Lycopersicon esculentum Mill., nom. cons., tomat 23 9 12 13 Nicotiana tabacum L., virginiatobak 1 1 Solanum nigrum L., nattskatta 1 1 Solanum tuberosum L., potatis 29 Asteraceae Calendula officinalis L., ringblomma 2 2 Centaurea cyanus L., blåklint 1 1 Chrysanthemum segetum L., gullkrage 1 1 Helianthus annuus L., solros 1 1 1 1 Cichoriaceae Lactuca sativa L., sallat 12 4 7 7 Lactuca sativa var. capitata L., huvud-, isbergssallat 1 Lactuca sativa var. sativa L., trädgårdssallat 1 Sonchus palustris L., strandmolke 1 1 Tragopogon porrifolius L., haverrot

1 1

37

Asparagaceae Asparagus officinalis L., sparris 3 3 Alliaceae Allium cepa var. cepa L., kepalök 13 4 9 10 Allium porrum L., purjolök 18 7 17 18 Poaceae Agrostis canina L., brunven 1 1 Agrostis capillaris L., rödven 3 3 3 1 40 44 Agrostis gigantea Roth, storven 1 1 1 1 Agrostis stolonifera L., krypven 3 2 2 12 14 Alopecurus pratensis L., ängskavle 11 11 Anthoxanthum odoratum ssp. odoratum L., vårbrodd 2 2 Avena sativa L., havre 135 91 135 49 21 207 Avena sterilis L., 1 1 Avena strigosa Schreb., purrhavre 1 1 Bromus arvensis L., renlosta 4 2 2 2 Bromus commutatus Schrad., brinklosta 1 1 Bromus inermis Leyss., foderlosta 3 1 1 5 6 Bromus secalinus L., råglosta 2 2 Dactylis aschersoniana Graebn., ljusgrön hundäxing 1 1 Dactylis glomerata L., hundäxing 19 8 8 24 32 Danthonia decumbens (L.) DC., knägräs 11 Deschampsia flexuosa (L.) Trin., kruståtel 5 5 Elymus caninus (L.) L., lundelm 1 1 Festuca arundinacea Schreb., rörsvingel 1 1 1 6 7 Festuca ovina L., fårsvingel 13 13 Festuca pratensis Huds., ängssvingel 13 8 8 9 17 Festuca rubra L., rödsvingel 19 11 11 72 83 Festuca brevipila R. Tracey, hårdsvingel 1 1 2 HierochloÎ odorata (L.) P. Beauv., myskgräs 2 2 Holcus mollis L., lentåtel 1 1 Hordeum vulgare ssp. vulgare L., korn 178 120 147 165 11 323 Lolium multiflorum Lam., italienskt rajgräs 6 3 3 3 Lolium multiflorum var. westerwoldicum Wittm., westerwoldrajgräs

1

Lolium perenne L., engelskt rajgräs 18 13 13 1 9 23 Lolium temulentum L., dårrepe 1 1 Lolium x hybridum Hausskn., hybridrajgräs 2 1 1 1 Phalaris arundinacea L., rörflen 8 8 Phleum alpinum L., fjälltimotej 15 15 Phleum pratense ssp. bertolonii (DC.) Bornm., vildtimotej

2 2 2 2 4

Phleum pratense ssp. pratense L., timotej 28 12 15 2 56 73 Poa alpina L., fjällgröe 1 1 Poa chaixii Vill., parkgröe 1 1 Poa palustris L., sengröe 4 1 1 1 2 Poa pratensis L., ängsgröe 21 18 19 64 83 Poa supina Schrad., trampgröe 1 1 Secale cereale L., råg 25 10 12 15 13 40 Triticum aestivum ssp. aestivum L., brödvete 176 133 144 345 12 503 Triticum aestivum ssp. spelta (L.) Thell., speltvete 4 4 Triticum monococcum ssp. monococcum L., enkornsvete 1 2 3 Triticum turgidum ssp. dicoccon (Schrank) Thell., emmervete

2 2

Triticum turgidum ssp. turgidum L., 2 2 x Triticosecale Wittm., nom. inval., rågvete 3

38

Bilaga 4. Förteckning över de arter i ”Nordiska medicinalväxter” (Nordiska genbanken, 1994) som bedömdes vara i behov av bevarandeåtgärder. Föreslaget bevarandesätt: Art Svenskt namn In situ Ex situ Bot trädgård Frö finns! Aconitum napellus Stormhatt 3 Acorus calamus Kaveldun 3 Adonis vernalis Våradonis 3 Althaea officinalis Läkemalva 3 3 3 Angelica archangelica Kvanne 3 Aquilegia vulgaris Akleja 3 3 Arctium lappa Stor kardborre 3 Arnica montana Slåttergubbe 3 3 Artemisia absinthum Malört 3 Arum maculatum Munkhätta 3 3 Asarum europaeum Hasselört 3 3 Atropa belladonna Belladonna 3 3 Bryonia alba Hundrova 3 Carum carvi Kummin 3 (3)1 Centaurium erythraea Flockarun 3 3 Datura stramonium Spikklubba 3 3 32 Digitalis purpurea Fingerborgsblomma 3 3 Eryngium maritimum Martorn 3 Euphrasia rostkoviana Stor ögontröst 3 3 Helichrysum arenarium Hedblomster 3 Hyssopus officinalis Isop 3 3 Inula helenium Ålandsrot 3 3 Leonurus cardiaca Hjärtstilla 3 3 Levisticum officinale Libbsticka 3 3 Linum usitatissimum Lin 3 3 Marrubium vulgare Kransborre 3 3 Mentha spicata Grönmynta 3 3 Peucedanum ostruthium Mästerrot 3 3 3 Primula elatior Lundviva 3 3 3 Sanicula europaea Sårläka 3 Saponaria officinalis Såpnejlika 3 3 Stachys officinalis Läkebetonika 3 3 Verbascum densiflorum Ölandskungsljus 3 3 Visum album Mistel 3 (3)3 1 Endast danskt och norskt material 2 Två accessioner (kollekter) 3 Gäller om arten skall införlivas i trädgårdarnas sortiment

39

Bilaga 5. Frukt- och bärmaterial samt nötter bevarat ex situ inom ramen för NGBs klonarkiv och Balsgård samlingar (per 2001-09-26)

Gröda Antal kändasorter1 Antal bevarade sorter

Äpple 198 (32) 198

Päron 46 (22) 46

Plommon 24 (12) 24

Körsbärsplommon 1 1

Sötkörsbär 9 (12) 9

Surkörsbär 8 8

Jordgubbar 20 15

Smulgubbar (Fragaria x vescana) 3 3

Smultron 4 3

Havtorn 2 2

Svarta vinbär 39 (403) 30

Röda och vita vinbär 17 17

Gröna vinbär 2 2

Krusvinbär (Ribes x culverwellii) 1 1

Krusbär 32 17

Hallon 22 (44) 22

Björnbär 3 1

Allåkerbär (Rubus arcticus nothossp. stellarcticus) 5 5

Blåbär 3 2

Lingon 4 4

Hassel 4 3

Valnöt 505

1 Omfattar s.k. mandatartsorter 2 Anger utländska referenssorter 3 Avser 40 ännu inte evaluerade genotyper från Övre Norrland (2001-09-26) 4 Avser hösthallon 5 Genotyper insamlade inom ramen för NGBs projekt ”Selektion av äkta valnöt, Juglans regia, i Danmark, Norge och Sverige”.

40

Bilaga 6. Sammanställning över svenska institutioner som deltager i NGBs hortikulturella nätverk samt – i förekommande fall – uppgifter om sammanlagt antal accessioner. Institution Antal accessioner Alphems Arboretum, c/o Agne Arnesson 875 Alvastra Kloster Apladalen Värnamo Arboretum Drafle, Eva och Anders Kempe Avans Örtagård Bastedalens Herrgård och Kinapark Bergianska Trädgården Blomstergården Eringsboda Bondebacka Hembygsgård Borås museum, Ramnaparken Bosjökloster Brunstorps Gård Huskvarna, Hembygdsgård Bungemuseet Bäckaskogs Slott Capellagårdens trädgård 919 Dals-Rostock Örtagård 321 De Badande Vännernas Trädgård, Parkförvaltningen Dingleskolan Ekeberga Blomstergård Enaforsholms försöksträdgård 257 Fredriksdals friluftsmuseum, Helsingborgs museum Friluftsmuseet Gamla Linköping 108 Geologiska Trädgården Strömsund Glimmingehus örtagård 128 Gotlands läns Hushållningssällskap, Lövsta Naturresurscenter Gråbrödraklostrets Örtagård Grånäs Försöksgård, Dala-Järna, Nordplant AB 719 Gustavssons Plantskola Göteborgs Botaniska Trädgård Himmelsberga Museum, Hembygdsmuseum Hvilan, Naturbruksgymnasiet 1103 Hågelbyparken 534 Julita Gård och Museer Kiviks-Esperöd Arboretet, Föreningen 191 Krapperup Park Krusenstiernska Trädgården, Kalmar museum Kulturens Östarp, Kontoret i Lund Kulturens Östarp, Möllegården Kurrebo Försöksgård Kvinnerstaskolan Kågegården, Skellefteå Museum Landeryds Hembygdsförening, Roshyddan Linnés Hammarby, Uppsala Universitet Linnés Råshult Lunds Universitet, Botaniska Trädgården Läckö Slottsträdgård Länsmuseet Gotlands Fornsal, Kapitelhusgården Länsmuseet Murberget, Västernorrland Museum Munkagårdsgymnasiet Munkklostret 1329 Mårbackastiftelsen NaturResursCentrum Dalarna Naturbruksgymnasiet, Himmelstalund Naturbruksgymnasiet, Valstad Naturbruksgymnasiet Önnestad

41

Nordlig Trädgårdskultur Nordviksskolan Norrbottens Museum, Friluftsmuséet Gammelstad Norrvikens Trädgårdar Rosendals Trädgård Rottneros Park 81 SLU, Inst för norrländsk jordbruksvetenskap, Avd. för trädgårdsodling 758 SLU, Institutionen för landskapsplanering SLU, Kiviks försöksstation SLU, Röbäcksdalen SLU, Alnarp, Institutionen för trädgårdsvetenskap SLU, Alnarps Park, Förvaltningsavdelningen SLU, Arboretum Norr, Röbäcksdalen SLU, Balsgård, Institutionen för hortikulturell, växtförädling SLU, Rånna Försöksstation 396 SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, Torslunda försöksstation SLU, Trädgårdsförsöksstationen, Ultuna SLU, Ultuna, Genetiska Trädgården 78 Siggebohyttan Slottsträdgården Sofiero, Parkkontoret 314 Solmarka Örtagård 233 Stenegård, Övre Trädgården Stiftelsen Hallands länsmuseer, Museet i Halmstad, Hallandsgården Stiftelsen Skansen Stora Hyttnäs Svalöf Weibull AB, Köksväxtavdelingen Säbyholms Naturbruksgymnasium Sörmlandsgården, Eskilstuna Museer Tirups Örtagård 800 Tivoliparken Kristianstad, C4 Teknik 704 Torekällbergets Museum Träslottet, Willy Maria Lundbergs Kvalitetshus Tycho Brahes, Renässansträdgård på Ven 72 Umeå Naturbruksgymnasium 47 Upplandsmuséet, Disagården Uppsala Universitet, Linnéträdgården Uppsala universitet, Botaniska trädgården Vassbo Trädgård 2171 Villa Fraxinus Visingsborgs Örtagård Västerås stad, Park- och idrottförvaltningen, Botaniska Trädgården Wadköping von Echstedtska gården 37 Ås Arboretum, Evert Nilsson 836 Åsbygdens Naturbruksgymnasium, Torsta Öknaskolans Park och Sortiment Örtagården Mon

SUMMA 13011

42

Bilaga 7. Sammanställning över målarter som kan bli föremål för in situ-bevarande i Europa. Taxon DK SE NO FI IS Taxon DK SE NO FI IS Humulus lupulus + + + + - Daucus carota + + + + - Beta vulgaris ssp. maritimum

+ + - - - Calluna vulgaris + + + + +

Brassica rapa + + + + - Vaccinium myrtillus + + + + + Sinapis arvensis + + + + - Vaccinium vitis-idaea + + + + + Crambe maritima + + + + - Oxycoccus quadripetalus + + + + - Raphanus raphanistrum + + + + - Origanum vulgare + + + + - Ribes rubrum coll. + + + + - Thymus serpyllum + + + + - Ribes spicatum + + + + - Mentha spicata (+) (+) (+) - - Ribes nigrum + + + + - Chamaerr. recutita + + + + - Ribes uva-crispa + + + + - Lactuca serriola + + + + - Ribes alpinum + + + + - Allium schoenoprasum + + + + - Rubus chamaemorus + + + + - Allium ursinum + + + + - Rubus arcticus - + + + - Allium oleraceum + + + + - Rubus idaeus + + + + - Allium scorodoprasum + + + + - Rubus plicatus + + + - - Allium vineale + + + + - Rosa rugosa (+) (+) (+) (+) - Convallaria majalis + + + + - Vicia villosa + + + + - Asparagus officinalis + + (+) (+) - Vicia sativa/angustifolia + + + + - Festuca pratensis + + + + + Medicago sativa (+) (+) (+) (+) - Festuca ovina + + + + - Medicago lupulina + + + + - Festuca rubra + + + + + Trifolium repens + + + + + Poa trivialis + + + + + Trifolium hybridum + + + + + Poa pratensis + + + + + Trifolium incarnatum (+) (+) (+) (+) - Lolium multiflorum + + + + - Trifolium pratense + + + + + Lolium perenne + + + + + Lotus corniculatus + + + + - Dactylis glomerata + + + + + Lotus pedunculatus + + (+) (+) - Bromus inermis + + + + + Onobrychis viciifolia (+) (+) - (+) - Hordeum murinum (+) (+) (+) (+) - Anthriscus sylvestris + + + + + Avena strigosa (+) - - - - Anthriscus cerefolium (+) (+) (+) ? - Avena fatua + + + + - Pimpinella saxifraga + + + + - Agrostis canina + + + + - Apium graveolens + (+) (+) - - Agrostis capillaris + + + + + Carum carvi + + + + + Agrostis stolonifera + + + + + Angelica archangelica + + + + + Phleum pratense + + + + + Pastinaca sativa + + + + - Phalaris arundinacea + + + + + Number of species 67 68 66 64 20

+ present - absent

(+) more or less casual aliens, introduced species or species escaped from cultivation ? uncertain distribution

43

Bilaga 8. Inventeringsprotkoll som används inom NGB

Initials Year Month Day Site Sample

LOCATION ADMINISTRATIVE LOCATION

Country:

Longitude:

Farm name:

County/Region/District:

Latitude: Farmer/Owner:

Commune:

Altitude: Postal address:

Village:

Area:

Landscape:

Flat

Undulating

Hilly

Mountainous

Phone:

Mobile phone:

Fax:

Email:

Home page:

Locality remarks:

Location of farm (main building)

Longitude:

Latitude:

Altitude:

SAMPLE IDENTITY

Taxon names Local name Cultivar name Culton type

Main component:

Additional components (seed samples)

Modern variety

Traditional variety

Local variety (’landrace’)

Semi-wild

Wild

Weedy

Breeding/research material

Verification or further identification needed Genetic origin

Subtype (spring, winter, oil, fibre…):

Collector’s remarks:

Escaped from cultivation

From wild population

Modified variety

From local types

Cultivated for ____ years

44

SAMPLING

Sample types Sample source

Seeds

Vegetative

whole plant bulbs

tubers shoots ____________

Pollen, spores

Herbarium sample id number ____________

Photograph id number ____________

Cultivated field

Natural habitat

Semi-natural habitat

Garden

Green-house

Farm store Harvest year: ______

Threshing, cleansing place Harvest year: ______

Market Harvest year: ______

Sample from other institute Harvest year: ______

Donor institute name: _________________ Donor’s accession number: ________________

Sampling procedure

Size of area sampled: __________m2

Number of indivuduals in sample: ____

Number of spikes/panicles/fruits in sample: ____

Abundance of taxon in sampled area:

Individual

Scarce

Common

HABITAT GRASSLAND DESCRIPTION

Vegetation type General habitat Land use Grazing animals

Alpine

Forest

Mooreland

Seashore

Cultivated land

Lake

Hot springs

-----

Parkland

Wasteland

Evergreen forest

Mixed forest

Decidious forest

Heath

Pasture

Scrubland

Grassland

Salt-marsh

Meadow

Garden!

Clearing

During last five years

No harvest

Silage

Hay

Grazing

Mowing

Abandoned

since _____ years

During last five years

Cattle

Sheep

Goat

Horse

Pig

45

Special habitat

Natural grassland

Sown grassland Seeding year: ______

Seeding species Cultivars

Path on beside

Gravel ground! on beside

Flower bed! on beside

Garden plot! on beside

Road on beside

Water in beside

Field in beside

Building on beside

Cliff on beside

Ditch in beside

Lawn in beside

Sports field in beside

Site remarks:

AGRICULTURAL DESCRIPTION (last 5 years)

Irrigation Organic fertilizer Chemical fertilizer Cultivation intensity

None

Flooding

Mechanical

None

Low

Moderate

High

None

Low

Moderate

High

Low

Moderate

High

GEOPHYSIC SITE DESCRIPTION

Aspect Slope Landform Organic soil Inorganic soil Drainage

Poor in mould

Mould

Rich in mould

Peat

Clay

Loam

Silt

Sand

Gravel

Stone

N

NE

E

SE

S

SW

W

NW

1-6 %

7-12 %

13-18 %

19-25 %

26-33 %

> 33%

Plain

Valley bottom

Valley slope

Slope

Crest

Plateau

Terrace

Soil pH: _____ Soil sample:

id _______

Poor

Moderate

Good

FLORISTIC SITE DESCRIPTION

Taxon Dominant Characteristic Associated

46

DISTURBANCE FAKTORS & PROTECTION

Erosion Flooding Threats Protection

Wind

Water

Animal

Man

Never

Seldom

Occasional

Often

Road construction

Building construction

Industry

Air Pollution

Water Pollution

Overfertilization

Neglect/change of management!

Suggested

Planned

Partial

Full

Ytterligare tillägg för kulturhistoriska aspekter:

SAMPLING

Typ av miljö Platsens karaktär Specifik växtplats

Herrgård

Prästgård

Lantgård/torp

Institution (t.ex. skola, sjukhus)

Flerfamiljshus

Villa/radhus/(ev. borgargård)

Offentlig park

Landskapspark

Köksträdgård/övriga nyttoodlingar

Fruktträdgård/fruktlund

Prydnadsträdgård/promenadpark

Gårdsplan

Allé

Rabatt/odlingsland

Stenparti

Häck/buskage

Gräsmatta (klippt)

Högt gräs (slåtter)

Grusplan

Plattgång

Mur

Annat

Jordbruksverkets rapporter 2001

1. Djurtransporter – Nationellt tillsynsprojekt om tillsyn av djurtransporter.

2. Biodlingsnäringens förutsättningar.

3. Halvtidsutvärdering av rådets förordning (EG) 950/97 om förbättring av jordbruksstrukturens effektivitet.

4. Utvärdering av etableringsstödet till unga jordbrukare som en del i utvärderingen av förordning (EG) 950/97. Bilaga A (Bilaga 1 av 2 till Rapport 2001:3).

5. Utvärdering av kompensationsbidrag som en del i utvärderingen av förordning EG 950/97. Bilaga B (Bilaga 2 av 2 till Rapport 2001:3).

6. Jordbruksverkets foderkontroll, Kontroller 1997-1999, Tillverkning, import och tillsyn 1999.

7A. Trädgårdsnäringens växtskyddsförhållanden.

7B. Trädgårdsnäringens växtskyddsförhållanden. Tabeller.

8. Utvecklingen av arrende-, mark- och fastighetspriser i jordbruket.

9. A Study of the Milk Sector in Poland, Hungary, the Czech Republic and Estonia.

10. Inkomstmått och inkomstjämförelser inom jordbrukssektorn.

11. Ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel – Aktionsplan 2005.

12. Tulleskalering för jordbruks- och fiskeriprodukter.

13. Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar.

14. Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet – KULM, verksamhetsåret 2000.

15. Prisindex på jordbruks- och livsmedelsområdet 1966/67 – 2000.

16. Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000.

17. Riktlinjer för gödsling och kalkning 2002.

18. Jordbruksverkets foderkontroll 2000.

19. Översyn av Miljö- och Landsbygdsprogrammet för Sverige år 2000–2006.

20. Marknadsöversikt – Vegetabilier.

21. Marknadsöversikt – Animalier

Jordbruksverkets rapporter 2002

1. Fri handel med mjölkkvoter, –en utvärdering av införandet

2. Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik

3. Kväveprovtagning i höstvete

4. Marknadsöversikt – Trädgårdsprodukter

5. Tullsänkningar – Tänkbara metoder i WTO-förhandlingarna

6. Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet – KULM

7. Förslag till handlingsprogram för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år 2006 – Rapport från Statens Jordbruksverk och Kemikalieinspektionen

6

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) ISSN 1102-3007 Fax 036 34 04 14 ISRN SJV-R-02/8-SE E-post: jordbruksverket@sjv.se SJV offset, Jönköping, 2002 Internet: www.sjv.se RA02:8