Strategi och handlingsplan...22. Implementera P-strategi internt och externt som ett aktivt dokument (exploatering, inventering av beläggning och öka kunskapen om strukturella förändringar

Växjö parkering – Strategi och handlingsplan

Växjö parkering

2015-2019

Strategi och handlingsplan


2

Förord Med tanke på de förestående förändringar som Växjö centrum står inför avseende bl. a. omdaningen av järnvägsområdet och med tanke på den befolkningsökning staden räknar med har Växjö kommun sett behovet av en parkeringsstrategi och därmed låtit genomföra ett arbete om Växjö parkering – strategi och handlingsplan 2015-2019. Arbetet har genomförts av SWECO Transport System AB på uppdrag av Växjö kommun och föreliggande rapport är resultatet av detta arbete.

Rapporten har koppling till övriga trafikstudier som pågår inom kommunen. Växjö står inför stora utmaningar med en växande befolkning, flera pågående utbyggnadsområden och stora ombyggnadsprojekt. Av denna anledning finns ett behov av att se över allt från parkering till det övergripande trafiksystemet med Riksvägarna i och runt staden. I denna process har Parkeringsstrategin – Växjö parkering 2015-2019 sin självklara roll med koppling både till det pågående arbetet med att ta fram en Trafikplan Centrum, studien kring det kommunala trafiksystemet ”Trafikplan Växjö 2030” samt den övergripande studien som kommunen genomför tillsammans

med Trafikverket avseende det övergripande trafiksystemet i och runt Växjö stad.

Tillgången till parkeringsplatser är en faktor som spelar in i hur attraktiv en stadskärna är för besökare. Tillgången och tillgängligheten till parkeringsplatser kan i många fall överväga i betydelse för besökaren jämfört med priset. Av denna anledning är det av stor betydelse att effektivisera användandet och hänvisningen till de tillgängliga parkeringsplatserna.

Målet med föreliggande utredning är att ange vilka vägar Växjö kommun skall gå för att ge Växjö den tillgänglighet med bil som Växjö behöver och tål med hänsyn till hållbarhetsmålen. Hållbarhetsmål som uttrycks i egenskaper som tillgänglighet, finansiering och markanvändning.

Växjös parkeringsstrategi skall ge en stabil bild av hur parkeringen är ordnad, hur den används och att efterfrågan förändras. Med utgångspunkt från detta anger parkeringsstrategin en inriktning där en balans mellan tillgänglighet, finansiering och markanvändning är grunden. En bruttolista med åtgärder ligger till grund för ett urval av åtgärder som bildar ett första steg i riktning mot ett långsiktigt mål.

Växjö i maj 2015

Per-Olof Löfberg, Trafikplaneringschef


3

Sammanfattning

Utbud av parkering

Parkering inom det avgiftsbelagda området inom stadkärnan har inventerats. Totalt finns det 3690 platser,

varav 2532 allmänt tillgängliga, 1105 reserverade och 53 handikapplatser. Det finns ytterligare ett antal

parkeringsplatser i området, främst en avsevärd mängd reserverade platser. De platser som inventerats är dels

platser som kommunen har rådighet över och dels platser som har annat huvudmannaskap men som är viktiga

att lyfta fram då de medverkar till en del av Växjös stadskärnas tillgänglighet.

Efterfrågan på parkering

Beläggningsgraden på dessa platser varierar. Som högst är beläggningen samtidigt 55 % eller 2001 parkerade

bilar på 3637 allmänna och reserverade platser. Vid skilda tillfällen är beläggningen som högst 62 % på de

allmänt tillgängliga platserna eller 1578 parkerade bilar på 2532 allmänna platserna. För de reserverade

platserna är beläggningen vid ett enskilt tillfälle som högst 57 % eller 626 parkerade bilar på 1105 platser.

Potentialen i ökad verkningsgrad är således uppenbar.

Utbyggnadsordning

Parkeringsplatsbehovet påverkas förutom av utbyggnadsplaneringen som nämnts ovan också av hur lätt det är

att hitta platsen och hur platsen regleras. Två exempel på ökad verkningsgrad redovisas i rapporten, vägvisning

till allmänt tillgängliga platser och reservation av yta istället för reservation av plats. Effekten av dessa åtgärder

kan bli att upp till 1433 platser kan frigöras för annat ändamål. Rimligtvis sker detta stegvis med mellanliggande

utvärderingar. Marginal bör också finnas för oplanerade händelser.

Ekonomi

Kostnaden för att bygga en ny parkeringsplats i stadskärnan är hög. Ingen ny markparkering är trolig i stadsnära

lägen. All ny parkering kommer att finnas i konstruktioner av skilda slag. Kostnaden för att göra 500 nya

parkeringsplatser i konstruktion kan uppskattas till 88 mnkr i p-hus, 150 mnkr en våning ned under hus, 250

mnkr 3 vån ned under hus. Starkt incitament till andra lösningar än de traditionella föreligger rimligen.

Dimensionerade parkeringsbehov

Förslagsvis dimensioneras bilparkeringen till det behov som svarar mot en längre tids behov eller en ofta

förekommande evenemangssituation. Att ta höjd för totalt 1800 till 2000 allmänt tillgängliga bilplatser kan vara

ett rimligt antagande med stöd av de data som tagits fram i denna utredning.

Strategisk inriktning

Strategisk inriktning avser att ge stöd för val av åtgärder och för att vara vägledande för att

nå de uppsatta målen. Följande fem strategiska inriktningar föreslås i rapporten:

STADENS KARAKTÄR STÄRKS,

TILLGÄNGLIGHETEN PRIORITERAS,

MARKANVÄNDNING EFFEKTIVISERAS,

FINANSIERINGEN SKER INOM RAMEN FÖR PARKERINGSVERKSAMHETEN

CYKELPARKERING UTÖKAS.


4

Önskat tillstånd - Målbild

Den strategiska inriktningen kan tydliggöras genom att ange önskade tillstånd som strategin ska leda till.

Följande tillstånd är lämpliga att sträva mot.

Förankring - Växjös tillgänglighet med bil har utvecklats så att medborgare, fastighetsägare och

näringsidkare accepterar och gillar utvecklingen.

Stadsbyggnad - Parkering är infogad som en naturlig del i stadsbyggandet. Växjö är en genuin

stadbyggnadsmiljö, denna miljö har utvecklats och förstärkts.

Markanvändning har avvägts så att en fortsatt förtätning och exploatering stöds av hur bilparkeringen har

lösts.

Färdmedelsfördelning - Parkeringen stödjer en stegvis förändring mot ett hållbart resande. Detta innebär

att fler kommer att gå, cykla eller åka kollektiv mellan sina målpunkter.

Finansiering är löst så att den kommunala ekonomin inte belastas.

Tillgänglighet - Tillgången till bilparkering ska tillgodose olika behov:

o Angöring - Fordonsförare som vill angöra upplever att det är tillräckligt lätt att få en angöringsplats i

anslutning till sin målpunkt.

o Ärende - Besökare till boende och verksamma upplever att det är tillräckligt lätt att få en

parkeringsplats i anslutning till sin målpunkt.

o Boende - Boende har tillgång till en väl avvägd mängd parkeringsplatser.

o Verksamma - Verksamma har tillgänglighet till sin arbetsplats genom en väl avvägd transportlösning.

Antalet parkeringsplatser vid arbetsplatsen justeras med avseende på hur hela transportlösningen ser

ut.

o Parkeringstillstånd - Tillstånd att använda mer tillgänglighet än andra ges enbart till dem som har

behov av detta.


5

Behov

I nedanstående tabell anges de behov som ligger i linje med den föreslagna strategiska inriktningen.

För att nå uppsatta mål föreslås behov i tabellen att utredas, inom ramen för de angivna strategierna.

Önskat tillstånd - Målbild Behov Tillgänglighet Lätt att hitta den allmänna parkering

1. Utveckla information på hemsidan

2. Utveckla skyltning och information i p-zonerna

3. Bygg ut dynamisk p-infosystem

4. Bygg ut statiskt p-infosystem

Markanvändning Hög effektivitet i reserverad parkering

5. Skapa en P-samverkansgrupp i Växjö mellan p-husägare och kommunen

6. Inför tillståndsparkering på reserverad yta

7. Samnyttja parkeringen mellan allmän och reserverad parkering

8. Utveckla parkeringsköpet för ny och ombyggnader

Finansiering Anpassad prisnivå till betalningsvilja

9. Justera parkeringszoner vid nya WTC samt närområde till Lasarett

10. succesivt för boende och verksamma

11. succesivt för besök & evenemang

Tillgänglighet Bra parkeringslösning vid evenemang

12. Klarlägg dimensionerande behov vid evenemang

13. Pröva alternativa lösningar av tillgänglighet

14. Ta fram den del av lösningen som ligger inom parkering

Tillgänglighet Anpassat antal parkeringsplatser i stadskärnan

15. Ta höjd för en total tillgång på 2500 till 2800 bilplatser, varav 1800 till 2200 allmänt tillgängliga.

16. Sätt av mark i planeringen för framtida utbyggnad av p-anläggningar

Tillgänglighet Tillräckligt omfattande, väl placerad och väl utformad cykelparkering

17. Gör en cykelparkeringsplan

Tillgänglighet God parkeringsadministration

18. Utveckla SMS-betalning

19. Utbyggnad av P-Appar

20. Utbyggnad av digitala tillstånd.

Förankring - God kunskap om parkeringens roll i stadsbyggandet hos berörda

21. Årsrapport UTBUD, EFTERFRÅGAN, UTBYGGNADSPLANERING och GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER så att åtgärder på lång och kort sikt kan planeras

22. Implementera P-strategi internt och externt som ett aktivt dokument (exploatering, inventering av beläggning och öka kunskapen om strukturella förändringar och dess effekter).

chrhom

Maskinskriven text

chrhom

Maskinskriven text


6

Innehåll

1 Växjö vill utveckla ett hållbart transportsystem ................................................................. 7

2 Mål för bilparkering i Växjö år 2050, ett framtida önskat tillstånd ................................... 9

3 Nulägesanalys ................................................................................................................... 10

Utredningsområde ..................................................................................................... 10 3.1

Antal tillgängliga parkeringsplatser i stadskärnan ..................................................... 11 3.2

Summa parkeringsplatser inom utredningsområdet ................................................ 12 3.3

Beläggningsgrad ......................................................................................................... 13 3.4

Utbyggnadsplaner och dess effekt på parkering ....................................................... 16 3.5

Parkeringsplatsbehov – beroende av reglering ......................................................... 18 3.6

Kostnad, för att anlägga parkering i olika slags konstruktioner/P-hus ..................... 19 3.7

Parkeringsavgift ......................................................................................................... 19 3.8

4 Dimensionerande tillgänglighet med bil ........................................................................... 20

Kommunens ansvar ................................................................................................... 20 4.1

Plan- och bygglagen ................................................................................................... 20 4.2

Vad ska bilparkeringen dimensioneras för? .............................................................. 21 4.3

5 Parkeringsinformationssystem ......................................................................................... 22

6 Markreservation för nya parkeringsanläggningar ............................................................ 23

7 Strategisk inriktning .......................................................................................................... 24

8 Förslag på åtgärder och prioriteringsordning......................................................................... 25

Bilaga 1 - Inventering av alla platser, allmänt tillgängliga och reserverade ............................ 32

Bilaga 2 - Inventering av allmänt tillgängliga platser ............................................................... 33

Bilaga 3 - Inventering av reserverade platser .......................................................................... 34


7

1 Växjö vill utveckla ett hållbart transportsystem Växjös inriktningsdokument ger stöd för att utveckla staden, nedan följer ett urval av innehållet i dessa

dokument. Texter som stödjer arbetet mot ett hållbart transporssystem.

Ur Stadsmiljöprogrammet

Kommunen arbetar med att driva centrumfrågor för en attraktiv stadskärna. En levande stadskärna är en

förutsättning för en livskraftig stad. Staden är kommunens inre och yttre smycke. Växjö strävar mot ständig

förnyelse. Stadskärnan utsätts för konkurrens, dels från andra närliggande städer och dels från externa

köpcentrum. År 2010 fick Växjö utmärkelsen "Årets Stadskärna". För att fortsätta på den vägen behövs en

återkommande förnyelse. Stadskärnans omvandling startade 1986 med utbyggnaden av gågatusystemet.

Samverkan mellan olika aktörer är viktig för stadskärnans utveckling. I detta arbete är Växjö Citysamverkan en

viktig kraft.

Ur Budget 2015

Övergripande mål - Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion,

ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt

och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen.

Utgångspunkter - För att komma längre i arbetet med att minska koldioxidutsläppen behöver vi ta oss an

trafikfrågan på ett effektivare sätt.

Miljö, energi och trafik - Vi bygger tillgänglighet och närhet i Växjö genom att skapa ett mer effektivt och

hållbart transportsystem. Vi kommer göra det allt mer attraktivt att välja gång, cykel och kollektivtrafik istället

för resor med bil. 2014 antog kommunen en transportplan och nu kommer vi realisera planens intentioner.

Bilen behövs för många kommuninvånare, men biltrafiken behöver anpassas till staden och inte tvärtom. Vi

arbetar för att placera bostäder och verksamheter så att resbehovet minskar och det blir lättare att nå dessa

med gång, cykel och kollektivtrafik.

Ur Översiktsplanen

Teknisk infrastruktur, Trafiken påverkar människors möjlighet att bo och verka i en region. Ett hållbart

transportsystem ska kunna ge alla trafikanter god tillgänglighet, god trafiksäkerhet och miljö ur ett ekonomiskt,

estetiskt och hälsomässigt perspektiv.

Tillgänglighet, Transportsystemen ska vara tillgängliga för alla i samhället. Dagens infrastruktursystem innebär

begränsade valmöjligheter för en del grupper Regionens glesa bebyggelsestruktur innebär problem för

kollektivtrafiken.

Miljöanpassning, Dagens miljöproblem orsakas i mångt och mycket av bilburna person- och godstransporter. I

förslaget till Transportstrategi för ett Hållbart Växjö beskrivs ett antal reformer med syfte att möjliggöra

hållbara alternativ till dagens bilburna person- och godstransporter. God planering av bostäder, arbetsplatser

och olika typer av serviceområden möjliggör en reducering av antalet trafikrörelser.

Trafik - Ett säkert och smidigt trafiksystem är en förutsättning för en väl fungerande stadsmiljö. Invånarnas

trygghet och framkomlighet är viktiga faktorer för ett fungerande vardagsliv. Biltrafiken är den enskilt största

bidragande faktorn till miljöproblem såsom partiklar, buller, trängsel, utsläpp av växthusgaser. Kommunal

planering måste inriktas på att minska biltrafikens skadliga effekter och stödja alternativa transportmedel.

Parkering, Tillgängligheten för besökare i centrum måste förbättras. Gratis parkering på platser i direkt

anslutning till stadskärnan kombinerat med en högre parkeringsavgift i centrum ger en bättre rörlighet. På så

sätt undviks en blockering av de för centrumhandeln så viktiga centrala parkeringsplatserna. Exempel på

parkeringsplatser i direkt anslutning till centrum är Norrtullskolans parkering och parkeringen bakom Oxtorget

vid järnvägen.


8

Ur Transportplan Växjö kommun

Strategi och åtgärder för gator och parkeringar - Stora delar av staden är byggda under årtiondena 1960–80

och karakteriseras av trafikseparering, bilfria bostadsmiljöer och stora parkeringsytor. Cirka åtta procent av

tätortens ytor utgörs av storskaliga parkeringar och bullerpåverkade områden längs stadens infarts- och

huvudgator. Den höga andelen av bilar för persontransporter i staden visar på en låg transporteffektivitet. I

Växjö tas stora ytor i anspråk i form av vägar och parkeringsplatser i förhållandet till antal människor som

förflyttar sig.

I centrum finns cirka 5 000 parkeringsplatser, varav 2 400 är kommunala betalparkeringar, uppdelade i två

zoner. Merparten av de privata parkeringarna är inte tillgängliga för allmänheten. Genom en minskad biltrafikoch en styrning av parkeringen med avgifter och tidsreglering kan tillgängligheten till parkeringsplatser

fortsätta att vara god för de som verkligen behöver använda bil.

Ta fram en parkeringsstrategi som tar ett helhetsgrepp om parkeringsfrågan för bil-, cykel och

pendelparkeringar samt belyser tillgången på handikapparkering. De konkreta åtgärderna i parkeringsstrategin

utformas så att hållbara färdsätt gynnas.

chrhom

Maskinskriven text


9

2 Mål för bilparkering i Växjö år 2050, ett framtida önskat tillstånd

Bilparkering ger Växjö en del av dess tillgänglighet. Denna tillgänglighet ska avvägas mot andra viktiga

egenskaper. Målbilderna nedan avser att ge stöd för en sådan avvägning.

Parkeringsstrategi ska peka ut inriktningen för att nå målen. Genom att beskriva nuläget, det önskade

tillståndet och inriktningen kan lämpliga åtgärder anges.

Bild 1 Växjö, målpunkt för många besökare. foto: Roger Johansson, SWECO

Målbild

Förankring - Växjös tillgänglighet med bil har utvecklats så att medborgare, fastighetsägare och

näringsidkare accepterar och gillar utvecklingen.

Stadsbyggnad - Parkering är infogad som en naturlig del i stadsbyggandet. Växjö är en genuin

stadbyggnadsmiljö, denna miljö har utvecklats och förstärkts.

Markanvändning har avvägts så att en fortsatt förtätning och exploatering stöds av hur bilparkeringen har

lösts.

Färdmedelsfördelning - Parkeringen stödjer en stegvis förändring mot ett hållbart resande. Detta innebär

att fler kommer att gå, cykla eller åka kollektiv mellan sina målpunkter.

Finansiering är löst så att den kommunala ekonomin inte belastas.

Tillgänglighet - Tillgången till bilparkering ska tillgodose olika behov:

o Angöring - Fordonsförare som vill angöra upplever att det är tillräckligt lätt att få en angöringsplats i

anslutning till sin målpunkt.

o Ärende - Besökare till boende och verksamma upplever att det är tillräckligt lätt att få en

parkeringsplats i anslutning till sin målpunkt.

o Boende - Boende har tillgång till en väl avvägd mängd parkeringsplatser.

o Verksamma - Verksamma har tillgänglighet till sin arbetsplats genom en väl avvägd transportlösning.

Antalet parkeringsplatser vid arbetsplatsen justeras med avseende på hur hela transportlösningen ser

ut.

o Parkeringstillstånd - Tillstånd att använda mer tillgänglighet än andra ges enbart till dem som har

behov av detta.


10

3 Nulägesanalys Nulägesanalysen innehåller en beskrivning av utredningsområdets avgränsning, antalet parkeringsplatser i

området, beläggningsgraden på dessa parkeringsplatser samt den förändring som sker i utbud och efterfrågan

på parkering i området.

Utredningsområde 3.1

Figur 1 Geografisk avgränsning av utredningsområdet. Källa: Växjö kommun 2015

Utredningsområdet omfattar det geografiska område som utgörs av P-zon 1 och P-zon 2. Detta område

omfattar de parkeringsplatser som är mest efterfrågade. Området ligger inom bekvämt gångavstånd till

stadskärnan. Beroende av ärendets art accepteras kortare eller längre gångavstånd.


11

Antal tillgängliga parkeringsplatser i stadskärnan 3.2

Alla parkeringsplatser inom området är intressanta att sammanställa då de medverkar till tillgängligheten till

stadskärnan på olika sätt. Efterhand som Växjö utvecklas kommer användningen av dessa att förändras. Därför

är en samlad bild av all parkering viktig för att utveckla Växjös tillgänglighet.

Parkering vid Södra Järnvägsgatan är inte med i inventeringen. Orsaken till detta är att arbeten igångsatts där och

att huvuddelen av platserna tagits i anspråk som arbetsområde.

Parkering i stadskärnan redovisas under rubrikerna:

Allmänt tillgänglig parkering på allmän plats

Allmänt tillgänglig parkering på tomtmark

Reserverad parkering på tomtmark Namn Totalt antal Allmänt tillgängliga Reserverade Handikapp

Biblioteket 10 10

Bäckgatan 20 20

Försvarsgården 28 26 2

Garage - Kv. Ansgarius 129 129

Garage -Kv. Fries (Skandiahuset) 180 180

Garage - Länsstyrelsen 99 99

GVG 35 35

Hovsgatan 20 20

Järnvägsparkeringen 96 90 4 2

Klostergatan 17 16 1

Krokiusgatan 9 9

Kronobergsgatan 51 49 2

Krukmakargatan 7 7

Kungsgatan 50 46 4

Kv. Ansgarius 77 72 5

KV Fabriken 293 293

KV Fabriken NY 61 48 13

Kv. Lugnet/Båtsmanstorget 47 45 2

Liedbergsgatan, Oxtorget 12 12

Liedbergsgatan, Tegnérkyrkogården 12 12

Lineborgsplan 38 25 13

Lärkgatan 96 96

Lärkgatan, mot Liedbergsgatan 12 12

Norra Esplanaden 53 51 2

Norra Järnvägsgatan 17 16 1

Norra Järnvägsgatan - "De Luxe" 68 28 40

Norrgatan 32 29 3

Norrtull Norra 230 184 46

Norrtull Södra 98 90 8

Norrtullskolans gård 74 74

Nygatan 38 37 1

Nygatan (Biblioteket/Dockan) 22 21 1

Oxtorget 74 69 2 3

P-hus - Dockan 193 20 173

P-hus - Lasarettet 405 186 214 5

P-hus - Tegnér 182 80 102

Sandgärdsgatan 25 24 1

Skolgatan 28 28

Stortorget norra 87 87

Stortorget södra 113 111 2

Strandvägen/Museiparken 23 21 2

Södra Esplanaden 35 35

Teatertorget 98 92 6

Teatergränd (Kv. Tullen) 130 130

Trädgårdsgatan 29 28 1

Vallgatan 25 25

Värendsgatan 65 65

Västergatan 26 24 2

Västra Esplanaden 49 44 5

Västra Esplanaden 72 72

Totalt antal Allmänt tillgängliga Reserverade Handikapp

Totalt antal: 3690 2532 1105 53


12

Summa parkeringsplatser inom utredningsområdet 3.3

Parkeringsplatser i Växjö stadskärna

Totalt antal Allmänt tillgängliga

platser

Reserverade

platser

Handikapp platser

Antal platser 3690 2532 1105 53

Tabell 1 Antal parkeringsplatser inom utredningsområdet

Figur 2 Karta över aktuella parkeringsanläggningar inom utredningsområdet


13

Beläggningsgrad 3.4

Beläggningsgraden anger hur många av parkeringsplatserna som används samtidigt. Parkeringsplatserna har

inventerats vid flera olika tillfällen och tidpunkter för att kunna kartlägga de olika parkeringsplatsernas

maximala beläggning. Ärendetid avser en lördag vid middagstid då många väljer att besöka Växjö. Arbetstid

avser en måndag mellan kl. 9-11 då de flesta arbetande har parkerat. Boendetid avser en måndag kväll mellan

kl. 21-23 då de flesta har kommit hem från arbete och fritidsaktiviteter och parkerat för natten. Evenemang

avser ett evenemang som är stort och som har en stor tillströmning av besökare. Evenemangstid har ej

inventerats vid denna utredning.

Beläggning samtliga inventerade parkeringsplatser, exkl. handikapplatser

Ärendetid Arbetstid Boendetid Evenemangstid

Parkeringsplatser 3637 3637 3637

Parkerade bilar 2001 928 1851 Ej inventerad

Beläggningsgrad 55 % 26 % 51 % -

Lediga platser 1636 2709 1786 -

Tabell 2 Beläggning samtliga inventerade parkeringsplatser, Gul färg markerar den tid då beläggningen är som högst.

Beläggning allmänt tillgängliga parkeringsplatser


Allmänt tillgängliga platser 2532 2532 2532



Lediga allmänt tillgängliga platser 1157 1785 954 -

Tabell 3 Beläggning allmänt tillgängliga parkeringsplatser, Gul färg markerar den tid då beläggningen är som högst

Beläggning reserverade parkeringsplatser


Reserverade parkeringsplatser 1105 1105 1105



Lediga reserverade parkeringsplatser 479 924 832 -

Tabell 4 Beläggning reserverade parkeringsplatser, Gul färg markerar den tid då beläggningen är som högst


14

Figur 3 Beläggningsgrad på alla parkeringsplatser under ärendetid.

Figur 4 Beläggningsgrad på allmänt tillgängliga parkeringsplatser under boendetid.


15

Figur 5 Beläggningsgrad på reserverade parkeringsplatser under ärendetid.


16

Utbyggnadsplaner och dess effekt på parkering 3.5

Under de kommande åren planeras utbyggnad av bostäder och verksamheter i Växjö som kommer att påverka

den nuvarande tillgången på parkeringsplatser. För att svara mot ökande efterfrågan planeras en utbyggnad av

P-hus. Nedan redovisas i en tabell de projekt som är kända och den information om planerade utbyggnadsår

och påverkan på antal platser som är känd. En del av uppgifterna är preliminära och kan komma att förändras

under kommande år. Tabellen är inte komplett utan behöver uppdateras i kommande ”Parkering i Växjö 2016-

2020”, som är en rullande planering som sammanställs varje år för att följa och stödja utvecklingen.

3.5.1 Påverkan på allmänt tillgänglig parkering på gatumark år 2015-2019

Projekt År Parkering som tillkommer/försvinner

Drottninggatan 2016 +80

4. Stortorget, norra delen 2016 (– 115)

Summa -35

Tabell 5 Påverkan på allmänt tillgänglig parkering på allmän plats, parentes anger osäker uppgift.

3.5.2 Påverkan på allmänt tillgänglig parkering år 2015-2019

Projekt År Parkering som tillkommer/försvinner

Öster om gamla stationsbyggnaden 2015 (– 45)

Söder om järnvägen 2015 (– 200)

P-hus WTC 2016 +72

Norr om järnvägen 2016 (+200)

Norrtull 2017-2020 +600-284=+316

Stationsområdet 2017 (+70)

Kv. Fabriken 2017-2020 +400-155=+245

Kv. Lugnet 2018 (-20)

Norrtull 2018-2020 +400

Summa 1038

Tabell 6 Påverkan på allmänt tillgänglig parkering på tomtmark, parentes anger osäker uppgift.

3.5.3 Påverkan på reserverad parkering år 2015-2019

Projekt År Reserverad parkering som tillkommer/ försvinner

P-hus WTC 2016 +100

Bangårdsområdet Södra (HSB, PEAB, Växjöbostäder) 2016-2017 +200

Bangårdsområde Norra

(Jernhusen m.fl.).

2017-2018 +300

Norrtull Norra 2017-2020 +85-46=+39

Gamla Motorgården 2016-2017 +110

P-garage - Lasarettet. Under markparkering vid

Infektion.

2017-2018 +100

Summa 849

Tabell 7 Påverkan på reserverad parkering, parentes anger osäker uppgift.


17

3.5.4 Påverkan på all parkering år 2015-2019

Diagram 1 Diagrammets staplar visar utbudet av parkeringsplatser. Färgen på stapeln är olika för reserverade resp. allmänt tillgängliga platser. Under åren 2015-2019 förändras utbudet av parkeringsplatser, denna förändring illustreras med en skillnad i stapelns höjd. Den röda linjen anger efterfrågan på parkering i form av maximalt samtidigt parkerad bilar. Skillnaden mellan utbudet, stapelns höjd, och efterfrågan, linjen, utgör en potential där samnyttjande och information kan

ge utrymme att minska glappet mellan stapelnǎ topp och linjen. Utrymmet är en potential och kan inte tecknas in utan att åtgärder vidtages för att hantera glappet. Den subjektiva uppfattningen är att det är ont om lediga parkeringsplatser Växjö.

-1000

0

1000

2000

3000

4000

5000

Nuläge 2015 2016 2017 2018 2019

UTBUD - Reserverad plats somförsvinner/tillkommer

UTBUD - Reserverad plats

UTBUD - Allmänt tillgänglig platssom försvinner/tillkommer

UTBUD - Allmänt tillgänglig plats

EFTERFRÅGAN - Maximalt antalparkerade bilar


18

Parkeringsplatsbehov – beroende av reglering 3.6

Nedan följer tre tabeller som avser att belysa potentialen i att använda de reserverade platserna på ett mer

effektivt sätt. Den första tabellen illustrerar nuvarande tillstånd. Skillnaden mellan utbudet av parkering och

efterfrågan genom antal parkerade bilar är stor. Dels ger det stora antalet reserverade platser en låg

effektivitet, dels ger den dåliga informationen om var de lediga allmänt tillgängliga platserna finns ett behov av

att kraftigt överdimensionera utbudet av platser. I de följande två tabellerna rättas dessa två missförhållanden

till, stegvis. I steg ett halveras problemet och i den sista tabellen löses problemet helt. Den 100 % lösningen ska

ses som ett räkneexempel, vägen dit är inte enkel.

Parkeringsplatsbehov vid nuvarande reglering och vägvisning

Maximal

beläggning

Antal tillgängliga

platser

P-plats behov vid nuvarande

reglering/vägvisning

"Överskott av p-

platser"

Reserverade

platser

626 1105 1105 0

Allmänt

tillgängliga platser

1578 2532 2532 0

Totalt antal 2204 3637 3637 0

Tabell 8 Visar att det med nuvarande regelring och vägvisning fordras 1105 reserverade platser för att ge 626

bilar en reserverad plats och 2532 allmänt tillgänglig parkeringsplatser för att ge 1578 bilar en p-plats. Totalt behövs 3637 platser för att ge 2204 bilister en parkering med nuvarande regelring och vägvisning.

P-plats behov vid 50 % justering till reserverad yta och ny statisk vägvisning till allmänna platser

Maximal beläggning

Antal tillgängliga platser

P-plats behov vid 50 % justering till reserverad yta och ny statisk vägvisning till allmänna platser

"Överskott av p-platser"

50 % Reserverade platser 313 552 552 0

50 % Reserverad yta och parkeringstillstånd

313 553 313 240

Allmänt tillgängliga platser 1578 2532 2055 477

Totalt antal 2204 3637 2920 717

Tabell 9 Visar hur en delvis förändrad reglering till reserverad yta och en statisk vägvisning till de allmänt tillgängliga platserna stegvis ökar effektiviteten. De 2204 bilisterna kan tillgodoses med 2920 parkeringsplatser, ett överskott på 717 platser uppstår.

P-plats behov vid 100 % justering till reserverad yta och ny dynamisk vägvisning till allmänna platser

Maximal beläggning

Antal tillgängliga platser

P-plats behov vid 100 % justering till

reserverad yta och ny dynamisk vägvisning till allmänna platser

"Överskott av p-platser"

Reserverad yta och parkeringstillstånd

626 1105 626 479

Allmänt tillgängliga platser 1578 2532 1578 954

Totalt antal 2204 3637 2204 1433

Tabell 10 Visar hur en helt förändrad reglering till reserverad yta och en dynamisk vägvisning till de allmänt tillgängliga platserna ytterligare ökar effektiviteten. De 2204 bilisterna kan tillgodoses med 2204 parkeringsplatser, ett överskott på 1413 platser uppstår.


19

Kostnad, för att anlägga parkering i olika slags 3.7konstruktioner/P-hus

Parkering har fram till nu kunnat erbjudas till en låg kostnad. Vid förtätning av Växjö kommer kostnaden för

parkering att öka med minst faktor 10. Markparkering kostar ca 20 tkr per plats, i konstruktion/P-hus kommer

kostnaden att hamna mellan 200 tkr och 500 tkr/plats. I tabellen nedan anges kostnaden för att producera 500

nya parkeringsplatser i olika lösningar. Tabellen avser att ge stöd för att prioritera och söka lösningar som

tillgodoser tillgängligheten till Växjö på ett väl balanserat sätt. Om all bilparkering i Växjö läggs i

konstruktion/P-hus kommer kostnaden för det att bli hög och finansieringen svår att lösa.

Tabellen nedan anger schablonmässiga kostnader. I enskilda projekt kan kostnaderna pressas något eller stiga

avsevärt. Faktorer som får kostnader att stiga är högt grundvatten, svag undergrund, ovanpåliggande

konstruktioners påverkan på yteffektivitet i de underligande parkeringsplanen etc.

Ett exempel på avvikande kostnad för parkering i Växjö är i det nya World Trade Center. Två parkeringsplan i

suterrängvåningar kostar 87 mnkr att bygga, 172 parkeringsplatser ryms i anläggningen, detta ger en kostnad

på ungefär 500 tkr/parkeringsplats. En hög kostnad som drivits av en kombination av ovanstående faktorer.

Kostnad,

för att anlägga parkering vid olika slags konstruktion

á-pris, tkr Antal platser Kostnad, mnkr

Markparkering 20 500 10

Parkeringshus 175 500 88

Under mark 1 vån 300 500 150

Under mark 2 vån 500 500 250

Tabell 11 Tabellen visar hur stora skillnader i kostnad det är att anlägga parkering i olika slags konstruktioner

Parkeringsavgift 3.8

Parkering i Växjö går att ta betalt för. Mervärdet av det medborgarna kan nå när de parkerat nära stadskärnan

är större än vad alternativen i närliggande städer kan erbjuda.

Relationen till externetableringarna kring Växjö är värd att notera. Betalningsviljan hänger samman med

mervärdet. Så länge stadskärnan har ett rikare utbud av varor och tjänster än vad de alternativa platserna har

finns det en betalningsvilja.

Nivån på avgiften kan stegvis prövas. Vid en viss nivå viker betalningsviljan, då mervärdet är mindre än avgiften.

I många tätorter ligger den nivån avsevärt högre än den nivå som avgifterna ligger på just nu i Växjö.


20

4 Dimensionerande tillgänglighet med bil

Kommunens ansvar 4.1

Kommunen har ett övergripande ansvar för parkeringens planering. Kommunen ska i planer ange var parkering

ska anordnas och vilket parkeringsbehov som ska tillgodoses. Kommunen har dock ingen skyldighet att ordna

parkering. Denna skyldighet ligger på fastighetsägaren. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid

detaljplaneläggning och som krav vid bygglovsgivning. I den gamla stadskärnan är många av byggnaderna

uppförda då bilen var ovanlig och kraven i p-normen var låga. Efterhand som bilen blev vanlig skärptes kraven i

p-normen. I den nu gällande p-normen eftersträvas ett helhetsperspektiv på tillgänglighet där bilparkering

svara för en del av tillgängligheten.

Plan- och bygglagen 4.2

I plan- och bygglagen 3 kap, 15§ föreskrivs följande om parkering: ”Tomter som tas i anspråk för bebyggelse

skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och

kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av

fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Om tomter tas i anspråk för

bebyggelse som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig

verksamhet, skall det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller på

utrymmen i närheten av denna. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både parkering och

friyta, skall i första hand friyta anordnas.” I plan- och bygglagen 3 kap, 16§ anges att motsvarande ska tillämpas

i skälig utsträckning även vid om- eller tillbyggnad men även för bebyggda tomter utan samband med

byggverksamhet.


21

Vad ska bilparkeringen dimensioneras för? 4.3

Tillgänglighet nås med bl.a. bil. Förändrad färdmedelsfördelning och ett mer hållbart resande ger stöd för gång-

, cykel- och kollektivtrafik samt andra sätt att nå tillgängligheten. Två restriktioner för bilparkering är

uppenbara, marktillgång för parkering och miljöpåverkan av bilism. Det finns en begränsad mängd mark som

kan bebyggas, den marken ska användas för fler ändamål än parkering. I en stad som förtätas finns ett starkt

önskemål om att reducera markåtgången för bilparkering.

Parkering är uppdelad på allmänt tillgänglig och reserverad parkering. De mätningar som redovisas i rapporten

ger en maximal beläggning på 1575 bilar på de allmänt tillgängliga platserna. Detta tal kan användas som

dimensioneringsgrund och räknas upp då dimensionerande evenemang t.ex. Karl-Oskar har uppmätts.

För de reserverade platserna fordras en total inventering för att ange dimensionerande antal. Dock kan en

ansats tas i nuvarande beläggningsgrad på ca 57 %. Vid övergång från enskilt reserverade platser till en

gemensam reserverad yta med P-tillstånd bör antalet platser kunna minskas betydligt.

Maximal beläggning

Reserverade platser 626

Allmänt tillgängliga platser 1578

Totalt antal 2204

Tabell 12 Visar den samlade maximala beläggningen för reserverad och allmän parkering i Växjö.

Beläggning vid evenemang har inte inventerats. Detta bör göras för att öka precisionen i det dimensionerande

p-talet.

Förslagsvis dimensioneras bilparkeringen till det behov som svarar mot en längre tids behov eller en ofta

förekommande evenemangssituation. Att ta höjd för totalt 1800 till 2000 allmänt tillgängliga bilplatser kan vara

ett rimligt antagande med stöd av de data som tagits fram i denna utredning. Att ha ett fixerat antal är dock

inte optimalt. En årlig rapportering av UTBUD och EFTRFRÅGAN samt en uppföljning av de åtgärder som

vidtagits ger ett bra underlag för att ange en mer precis siffra som förändringen och utvecklingen av

markanvändningen i Växjö stadskärna kan närma sig.

Den P-norm som Växjö kommun använder ger stöd för att beräkna de antal parkerande bilar som varje enskilt

projekt ger upphov till. En viktig siffra att utgå ifrån. När byggandet sker i ett större sammanhang kan

samnyttjande ge en lägre samlad efterfrågan. Då är flexibla p-tal en möjlighet. P-talen avpassas till ett större

utbud av parkering och annan tillgänglighet. En årsrapport av den karaktär som denna ” Växjö parkering –

Strategi och handlingsplan” ger stöd för Optimering av parkering. På en samlad nivå, inom ett acceptabelt

gångavstånd till stadskärnan kan utbud och efterfrågan på parkering optimeras.

Pendelparkering kan tas in som en viktig del av rapporteringen. Att succesivt bygga ut denna i efterfrågade

lägen, avrapportera utbud och efterfrågan årligen ger stöd för en hushållning med de gemensamma resurserna

även i detta avseende.


22

5 Parkeringsinformationssystem Ett parkeringsinformationssystem medverkar till ökad tillgänglighet för de som har ärende till stadens kärna, en

grupp som prioriteras i de flesta sammanhang. Parkeringsinformationssystemet ska ge brukarna en bra

vägledning. Vägledningen ska medverka till mindre omfattande söktrafik och högre beläggning i

p-anläggningarna.

Figur 6 Förslag till Parkeringsinformationssystem i Växjö

Figur 7 Tre exempel, välkomst-, val- och anläggningsskylt

P-infosystem kommer på sikt att finnas tillgängliga i fordon, i smartphones och i datorer. Utvecklingen går

snabbt, men systemen är till stor del överlappande och ersätter inte varandra fullt ut. Besökare har ett behov

av att få information på det sätt de söker den. Vägvisning med fysiska tavlor kommer därför inom överskådlig

tid att ha sin plats i systemet.


23

6 Markreservation för nya parkeringsanläggningar Det samlade parkeringsbehovet i Växjö stadskärna behöver säkerställas över tid. Mark behöver avsättas för

framtida parkeringsbehov då mycket av den nuvarande parkeringen kommer att tas i anspråk för byggnader av

skilda slag.

Två förstudier har prövat parkering på två olika ytor, en vid Norrtull och en på kv. Fabriken. Bägge ytorna är

lämpliga att använda för parkering och bör sättas av till framtida behov.

En förstudie har genomförts vid Stortorget. Frågan kring ett parkeringsgarage under Stortorget har utretts i

omgångar. Då det under torget finns en mängd kulturhistoriskt intressanta arkeologiska lämningar är

bedömningen att en garagelösning inte är möjlig att genomföra.

Olika förstudier har genomförts för att pröva genomförbarhet för nya parkeringsanläggningar inom

stadskärnan i Växjö.

Parkeringshus vid Norrtull

Planer finns att bebygga Norrtulls markparkeringsplats med bostäder. I detta sammanhang bör även

möjligheten att etablera ett parkeringshus tas med i planeringen.

Ett parkeringshus vid Norrtullsrondellen skulle få ett centralt och attraktivt läge.

Parkeringshus vid Kv. Fabriken

Parkeringsytorna vid Kv. Fabriken kan på ett enkelt sätt effektiviseras genom att konsekvent införa

snedparkering. Genom detta skulle ytterligare fler parkeringsplatser kunna anordnas inom befintlig yta.

På tomten finns det också möjlighet att i framtiden bygga ett parkeringshus upp till fyra våningars höjd.

Placeringen av parkeringshuset sker lämpligen utmed järnvägen.


24

7 Strategisk inriktning Med underlag av de tidigare utredningar som gjort inom parkeringsområdet i Växjö föreslås följande

strategiska inriktning:

STADENS KARAKTÄR STÄRKS

Torg, gröna platser, förgårdar, gator m.m. kan behöva frigöras från parkering för att de som lever, arbetar

och vistas i staden ska ges möjligheter till sunda förhållanden och för att Växjö ska kunna utvecklas till en

mer attraktiv stad. De parkeringsanläggningar som byggs behöver fogas in med varsamhet så att de blir en

naturlig del av stadsbilden.

TILLGÄNGLIGHETEN PRIORITERAS

Genom att justera utbud, placering och reglering kan olika grupper prioriteras. Angöring och ärende bör få

ökad tillgänglighet. Verksamhetsparkeringen bör flyttas eller reduceras där den totala tillgängligheten med

alla transportslag ger utrymme för det. Boendeparkering som idag sker på oönskade ytor som gatumark

och tomtmark, där andra behov får stå tillbaka, kan samlas i gemensamma anläggningar. Anläggningarna

kan placeras inom acceptabla gångavstånd, inte nödvändigtvis närmare. Parkering bör utökas i alla lägen

där den stödjer ett multimodalt resande, det vill säga där alla trafikslagens fördelar kan tas tillvara i en och

samma reskedja. Pendelparkering är ett exempel på en sådan åtgärd.

MARKANVÄNDNING EFFEKTIVISERAS

Samnyttjande av parkering bör öka så att platserna och marken kan utnyttjas så effektivt som möjligt.

Boende och verksamma kan använda samma parkeringsplats under olika tider på dygnet.

FINANSIERINGEN SKER INOM RAMEN FÖR PARKERINGSVERKSAMHETEN

Den samlade parkeringen i Växjö stadskärna bör ge en intäkt som väl finansierar dess kostnader. Varje

enskild anläggning kan inte ses i det perspektivet, den samlade parkeringslösningen bör lösa den samlade

finansieringen.

CYKELPARKERING UTÖKAS

Cykelparkeringen bör utvecklas genom att öka antalet cykelparkeringsplatser till full

behovstillfredsställelse, höja kvalitén på parkeringen och genom att placera platserna inom acceptabelt

gångavstånd från målpunkten. Cykelinventering genomförd som stöd för denna inriktning.


25

8 Förslag på åtgärder och prioriteringsordning

Målen för biltillgängligheten till Växjö kan uppnås på olika sätt. Balans mellan utbud och efterfrågan kan uppnås genom en utbyggnad av antalet platser så att en ökad efterfrågan tillgodoses, eller med en höjning av priset eller justera placering av platser så att efterfrågan dämpas, eller med en utbyggnad av alternativa transportlösningar så att tillgängligheten uppnås på annat sätt.

Tillgänglighet, markanvändning och finansiering är de egenskaper som ger stöd för att förstå hur en balanserad lösning kan se ut. En balans mellan de tre hållbarhetsmålen och dess tre aktuella egenskaper.

Åtgärder för att utveckla tillgängligheten med hänsyn till det framtida önskade tillståndet har tagits fram och grupperats under några huvudrubriker. Rubrikerna anger vilket enskilt syfte varje åtgärd har.

1. Zonindelning och taxor 1.1 Översyn zon 1-taxa Med Tanke på de pågående arbeten med WTC och de två parkeringsplanen som kommer att drivas och förvaltas av Växjö kommun och kopplingen till den nya Drottninggatan kräver en översyn av zon 1-taxan i området. Översynen är nödvändig med tanke på att zon 1-taxan idag endast regleras fram till klockan 18:00 på vardagar och 12:00 på lördagar. Behov finns att reglera tider och taxor över hela dygnet. Detta för att kunna säkra en tillgänglighet på de allmänna platserna. Taxor kommer att delas in i kvälls- och nattaxa, samt möjlighet till flerdygns- och veckotaxa etc.

1.2 Översyn zon 2-taxa Närhet till centrum och inte minst Lasarettsområdet kräver även en översyn av reglering av zon 2. Tillgängligheten till Lasarett mm är begränsad, då man kan stå upp till 48 h med sin biljett eller månadskort på kommunala parkeringar. Grundtanken är att tidsreglera till 3-4 h i närområde till Lasarett. Detta för att höja omsättning av p-platserna och öka möjligheten till en nära parkeringsplats för besökare med Lasarettet som målpunkt. Regleringen är också en medveten styrning av de som parkerar längre tider, till exempelvis kv. Fabriken som har god kapacitet, men ändå ligger på ett rimligt avstånd till centrum, WTC, Lasarettsområdet mm.

I samband med dessa arbeten görs även en total översyn av parkeringskartan beträffande gränser utbredning etc. Behov finns att justera gränser och då framför allt på Väster, Söder och Öster. Tidplan: Hösten 2015, våren 2016.

2. Utveckla SMS-betalning och parkerings-appar (P-appar), samt information på hemsida Sedan många år finns avtal med tre SMS-operatörer via avtal i Växjö (EasyPark, Mobill och TeleP). Lokalt och nationellt har betalningsandelen procentuellt sett varit låg genom åren, jämfört med mynt- och kortbetalning. Detta pga avtalens uppbyggnad, då operatörens administrativa kostnader läggs på parkören. Det innebär i praktiken att en timme i zon 1 kan kosta några kronor extra utöver zontaxa. Tanken är att säga upp dessa avtal, göra en ny upphandling och göra det kostnadsneutralt. Det innebär att kostnaden inte blir mer än den zontaxa som gäller, oavsett vilket betalsätt man väljer.


26

Tekniska förvaltningen står idag för kostnader i samband med kontanthantering och kortköp. Förfrågningsunderlag kommer att ställa krav på hög prestanda, men även en god kundsupport etc. I avtal kommer då även den ekonomiska delen lösas mellan tekniska förvaltningen och operatör.

Utvecklingen går mot användning av P-appar, där en indirekt hjälp ges med p-ledning i sin smartphone, via den digitala parkeringskartan. SMS används numera som en övergång (äldre mobiltelefoner som inte kan hantera digitalt material) från andra betalmedel till smartphones och P-appar. Då nya digitala kartunderlag ska levereras till nya operatörer som använder P-appar, innebär det att kartmaterial och underlag måste uppdateras och förbättras. Detta kan göras när de nya zonerna och taxorna är klara och antagna. Tidplan: Hösten 2015 och våren 2016.

3. Digitala tillstånd

Behovet av att förbättra och effektivisera hantering och administration av olika tillstånd och dispenser är stort. Allt fler kunder väljer att köpa zon 2-kort, som idag skrivs ut i form av fysiska kort. Därefter ska detta administreras och faktureras. Utöver detta hanteras en stor mängd ”Myndighetstillstånd” som innebär att bland annat teknisk personal, vårdgivande personal med flera, har parkeringstillstånd som underlättar för att utföra arbete, exempelvis på gång- och cykelbanor, gågata, eller tidsbegränsad fri parkering på kommunala parkeringar etc. Tillstånd finns även för kommunanställda på kv. Ansgarius. I nuläget används Sharepoint (som är en gemensam digital plattform) för dispenser på gågata, gästparkering på gården kv. Ansgarius.

Befintliga p-automater hanteras/övervakas idag via ett web-program som ett komplement till den allmänna driften och underhållet. Ett liknande program kommer att köpas in och läggas till för att hantera alla former av tillstånd och dispenser digitalt. Detta kommer att innebära att hanteringen och administrationen av dessa parkeringstillstånd kommer att förbättras och effektiviseras. Tidplan: Hösten 2015 och våren 2016.

4. Utveckling och förbättring av befintliga p-automater. Under de senaste två åren har en stor och övergripande uppdatering av befintliga p-automater skett. Numera har kunden möjlighet att på alla p-automater(drygt 60 p-automater) betala med kort. Det innebär att alla p-automater är uppkopplade och kan följas via webben. Kompletteringar med torgautomat (betalning för tillfälliga torgplatser med kort), samt en p-automat utanför Kontaktcenter för köp av månadskort zon 2 har gjorts. Denna automat fungerar i nuläget som en resurs då Kontaktcenter är stängt och är ett komplement till den digitala hanteringen.

En praktisk och kostnadskrävande åtgärd som kommer under 2016, är konsekvensen av ett byte av våra mynt. Det innebär att mekanik och utrustning för myntbetalning i varje enskild p-automat måste bytas ut.

Det är inte självklart att alla p-automater ska förberedas för myntbetalning i kommande uppdatering. Hantering av mynt är kostsam och tar mycket tid och resurser. En process pågår i kommuner runt om i landet, där man är på gång att ta ställning till hur kontanthantering ska ske. Vissa kommuner har redan tagit beslut om att inte ta emot mynt i p-automater. Samtidigt kan lagen tolkas så att större offentliga inrättningar med hög besöksfrekvens, så som lasarett mm, ska kunna erbjuda alla olika betalningsmöjligheter.

För Växjös del kommer det i ett första skede förmodligen innebära att vissa p-automater byggs om, i andra p-automater slopas möjligeten till myntbetalning. Detta förutsätter dock att den planerade förbättringen med SMS-betalning och P-appar genomförs. För vissa parkeringsytor kan även en p-automat på sikt försvinna, då betalning endast sker via digitala tillstånd, SMS och P-app. Tidplan: 2016 (Mynthantering).


27

5. Laddstolpar. Parkeringssystemet och de tjänster som erbjuds och finns att tillgå, utvecklas hela tiden. Det mest aktuella utöver betalmöjligheter och administrativa förbättringar, är tjänsten med att kunna erbjuda laddmöjligheter för elbilar. 12 st laddstolpar kommer i slutet av september 2015 att driftsättas och kunder kommer att kunna erbjudas både snabb- eller långsamladdning. Stolpar är placerade och fördelade på strategiska platser, 5 st på kv. Fabriken, 5 st på Norrtull (båda zon 2) och 2 st på Järnvägsparkeringen (zon 1). Fullt utnyttjat kan laddstolparna erbjuda laddning för 24 st fordon. Men för att platser inte ska stå outnyttjade kommer inte alla elplatser att skyltas upp till en början. När behovet och efterfrågan ökar, utökas antalet elplatser via skyltning. Till en början kommer elavgift ej att tas ut, utan zontaxa ska gälla även för dessa platser. Reglering i hur länge man kan stå på plats kommer att redovisas och skyltas. Aktivering av laddenhet kommer att ske med ett kort som initialt kommer att förankras vid laddenhet på plats. Betalningsfrågan beträffande el pågår nationellt och ambitionen är att landa i en gemensam hantering. Att aktivera laddare och betala för elen kommer framöver förmodligen att kopplas till SMS och P-appar.

Framtida utökning av laddstolpar är knutet till behov och efterfrågan. I kommande parkeringsgarage i WTC kommer 5 laddstolpar (väggplacerade) att installeras. Placering och utformning görs så att utbyggnad kan ske. I eventuella parkeringshus framöver finns anslutning av laddstolpar med som en naturlig och ingående del. Tidplan: Hösten 2015 för de 12 laddstolparna. Övrigt 2016-2019.

6. Utveckla skyltning och information i p-zonerna, bygg ut statiskt och dynamiskt p-infosystem. Behovet är stort av en förbättrad skyltning, både på enskilda parkeringsytor men även som ett statiskt p- ledningssystem i gatunät och från de stora infarterna till Växjö centrum. Detta för att minska söktrafiken, på ett i förhållande till investeringskostnaden, enkelt och också ett effektivt sätt. Tydlig och enhetlig skyltning beträffande zoner, taxor och betalningsmöjligheter ska klart framgå. Framför allt ska utformning och placering vara lika, oavsett vilken parkeringsyta det gäller. P-automater kommer att rensas från små klistermärken och dekaler, vilka är svårlästa och otydliga. Information ska placeras ovan p- automat på del av skylt (SMS/P-apps-operatörer). I vissa fall kommer det framöver endast finnas skyltning för betalning via SMS och P-app.

Beträffande dynamiskt p-infosystem följs utvecklingen och metoder kontinuerligt. Det finns ingen självklar och enkel väg att gå, då ett p-infosystem med digital redovisning kräver ”stängda” parkeringsytor. Växjö har många öppna gatuparkeringar och stora parkeringar med många angöringar. Det innebär att endast en del av parkeringsytorna skulle kunna ingå i ett dynamiskt p-ledningssystem. Närmast ligger ett lokalt p-ledningssystem för parkeringsplanen i WTC, men detta kommer inte att installeras när parkeringsplanen öppnar hösten 2016, utan vid behov. Kommande P-appar kommer på ett naturligt sätt via sin digitala karta, vara en tillgång som en del av ett utvecklat och förbättrat p-ledningssystem. Det troliga är att denna typ av p-ledningssystem på sikt helt kommer att ersätta digitala och dynamiska p-ledningssystem. Prioriteringen är därför att satsa på ett statiskt p-ledningssystem, kompletterat med karta i P-app. Tidplan: 2016-2019.


28

7. Cykelparkeringsplan

Arbetet med cykelparkeringsplan pågår parallellet i Trafikplan centrum och kommer framöver att vara en viktig del och ett komplement till "Växjö parkering - Strategi och handlingsplan" och parkeringskartan. Om cykel- och fordonsparkeringar ska integreras i samma karta eller redovisas var för sig återstår att se. Det man redan nu kan göra är att komplettera kommande inventeringar (två gånger om året i slutet av maj och november), med att räkna cyklar och lägga med detta i årsrapporteringen. Tidplan: 2015-2019.

8. Beläggningsgrad, parkeringsnorm, parkeringsköp och p-hus.

8.1 Ökad beläggningsgrad I processen med framtagandet av ”Växjö parkering - Strategi och handlingsplan”, har inventeringar och beläggningskontroller gjorts på både kommunala och större privata parkeringsytor i de centrala delarna. Som nämnts tidigare finns behovet av p-ledning, så att man minimerar söktrafiken och förbättrar tillgängligheten. Den andra tydliga bilden är att om man tar ett generellt snitt av beläggningskontrollerna så ligger beläggningen på strax under 60 % i parkeringssystemet. Givetvis har vi parkeringar som nästan är fullbelagda (Norrtull) vissa tider och andra som har mycket ledig kapacitet (kv. Fabriken). Det man även kan konstatera både på kommunal och privat parkering, är att reserverad plats/yta har en betydligt lägre beläggning. Målet i det strategiska arbetet är att omvandla dessa förhyrda och låsta platser, till att med tillstånd vara anvisad till en hel yta istället för en specifik plats för ett unikt fordon. Vi strävar efter att få ett betydligt bättre samytnyttjande. Detta leder till en kapacitetsökning och ett bättre utnyttjande av befintliga parkeringsplatser. Två viktiga slutsatser har dragits av denna inventering:

• Bilister har idag svårt att hitta till de parkeringsplatser som redan finns. Ett förbättrat p-ledningssystem skulle därmed minimera söktrafiken och förbättra tillgängligheten (se punkt 4).

• För att erhålla en högre beläggningsgrad på stadens befintliga parkeringsplatser krävs ett ökat samarbete med fastighetsägare som äger såväl markparkeringsplatser som p-hus och garage. Det finns förhyrda platser på kommunala parkeringar som är på gång att omvandlas, men den stora delen av dessa platser ligger på privat mark.

8.2 Parkeringsnorm och parkeringsköp Men även om befintliga anläggningar kan effektiviseras, kommer behovet framöver ändå att finnas att bygga nya p-anläggningar och då på betydligt mindre yta. Det innebär att alternativet kan vara p-hus, när staden växer och förtätas. För att hantera och reglera en ökad exploatering i centrumnära delar, finns ett antal styrmedel som samverkar och är en förutsättning för en positiv stadsutveckling. Att reglera och styra bilinnehav kopplat till nya bostäder i centrum, görs med en parkeringsnorm. För Växjös del ligger gällande parkeringsnorm på 0,5 per lägenhet i de centrala delarna. Detta för att man i större utsträckning kan ta del av kollektivtrafiken och har en närhet till utbudet i centrum. För att bygga 100 lägenheter, krävs 50 parkeringsplatser inom fastighet. I många fall är den enda möjliga lösningen i den täta kvartersstaden ett p-garage under markytan. Av erfarenhet kostar dessa platser upp mot 300-500 tkr/plats, vilket ofta leder till att exploatör istället väljer att göra ett parkeringsköp och ”köper sig fri” med ett antal platser. Den möjligheten finns i Växjö kommun och i dagsläget ligger denna summa på 125 tkr/plats. Inkomster för parkeringsköp ska förvaltas och användas för kommande p-utrustning, p-anläggningar etc. Om kommunen går med på ett parkeringsköp, innebär det också att exploatören ”garanteras en plats på en yta inom rimligt avstånd”. Hitintills har denna typ av parkeringsköp varit mycket ovanliga men i takt med att staden förtätas kommer de att bli vanligare. Inom en snar framtid kommer ett behov av ett uppstå ett p-hus för att kunna erhålla många parkeringsplatser på liten yta. Planerad exploatering följs noga och är en viktig del i diagrammet ”Utbud av parkeringsplatser”.


29

För att ha planberedskap för kommande p-hus bör det på Norrtull och på kv. Fabriken reserveras platser, så att inte all mark exploateras enbart för bostäder och övrig verksamhet. Exploatering av bangårdsområdet och väster ut och med vetskap om kommande behov av reglering av parkeringszoner, gör att en förstudie av ett p-hus på kv. Fabriken bör påbörjas under 2016.

Behov finns framöver att se över summan för parkeringsköp. Att köpa sig helt fri med parkeringsköp är inte tanken, men en allt för stor differens mellan kalkylerad kostnad och möjligheten att köpa sig fri, gör att kreativa och goda lösningar, samutnyttjande av platser, bilpooler etc kommer i andra hand. Att ordna ett Parkeringsköp ska inte ses som det första alternativet, utan ska vara ett komplement till i en helhetslösning.

Förutom parkeringsköp är även parkeringsnormen en regleringsform och ett styrmedel som i sina befintliga former påverkar bostadsbyggandet. Parkeringsnormen har flera år på nacken och behöver bearbetas och ses över, P-talet är statiskt och kan vara svårhanterat i ett planarbete. Nationellt pratas mer om Flexibla P-tal, där närområde, typ av exploatering och lokala förtutsättningar påverkar behov och bedömningar. Hjälpfaktorer som bil- och cykelpool etc påverkar och gör p-talet mer dynamiskt. I detta arbete kommer dagens parkeringsnorm att naturligt gå mot begreppet ”Balanserade parkeringstal”, som ger bättre

förutsättningar för hållbara helhetslösningar. Tidplan: 2015-2019.

9. Uppdatering och kommunikation

Att ”Växjö parkering - Strategi och handlingsplan” är transparent och att dialogen förs internt och externt, är en förutsättning för att få ett så effektivt och bra instrument som möjligt. Samråd förs kontinuerligt med aktörer och ägare av kommunal- och privat parkering och övriga berörda, som till exempel fastighetsägare, Växjö Citysamverkan med flera. Framtagandet av detta dokument har gjorts på bred bas med dessa förutsättningar och så ska arbetet fortsätta. ”Parkering” är en viktig del i stadens utveckling och dokumentet ska finnas med i utredningar och planarbeten.

En mycket viktig del är uppföljning och uppdatering av materialet. Fakta och en aktiv uppföljning, gör redovisade siffror aktuella och trovärdiga. Med de årliga inventeringarna av beläggningen på p-platser i slutet av maj och slutet av oktober fås signaler om strukturella förändringar och beläggningar. Inventering av beläggning görs en vecka med optimal lönehelg (dvs löneutbetalning 25/27 innan lördagen). Inventeringen ska också anpassas till ett evenemang/händelse som drar mycket besökare, men där centrums parkeringsytor inte är avstängda. För maj är detta Vårstad och i slutet av november 1:a advent.


30

Begrepp

Vanligt förekommande begrepp i arbetet med parkering.

Begrepp Förklaring

Biltäthet Antal till ett område hörande bilar per tusen invånare – ibland kan också biltätheten uttryckas som antal invånare per bil.

Byggnorm Det antal bilplatser som fastighetsägaren har skyldighet att anordna. Byggnormen anger hur stor del av byggnadens eller anläggningens totala parkeringsbehov som i nuläget bör tillgodoses.

Gemensamhetsanläggning Anläggning för parkering som är gemensamt ordnad för en grupp av fastigheter eller gemensamt nyttjad av två eller flera fastighets- ägare eller intressenter.

Markutnyttjande Parkeringsplatser tar mycket mark i anspråk, cirka 25 m² per bil inkl. manövreringsytor. På köpcentra, arbetsplatser mm, dit de flesta åker i egen bil, tar parkeringsplatserna lika mycket eller mer markyta än som behövs för köpcentret, arbetsplatsen mm.

Parkering Parkering definieras av trafikförordningen som att stanna ett fordon av varje annan orsak än att lasta eller lossa gods, att ta upp eller lämna av passagerare, eller för att trafiksituationen kräver det. Ett sådant stopp räknas som parkering oavsett tidsrymd, även om motorn är på, och även om föraren stannar på förarplatsen.

Parkeringsköp Benämning på ett sätt att ordna parkeringsfrågan genom s.k. avlösning eller friköp. Annan part (annan fastighetsägare vid avlösning, kommunen vid friköp) åtar sig (mot ersättning) att fullgöra den i PBL föreskrivna skyldigheten att anordna bilplatser.

Parkeringsnorm En parkeringsnorm är en kommuns regelverk för hur bilparkering ska ordnas vid ny- eller ombyggnation. Den anges vanligen som antal bilplatser per lägenhet, per anställd, eller per kvadratmeter byggnadsyta. Detta ger det antal parkeringsplatser som krävs för bygglov.

PBL och parkeringsnorm Kommunerna har det övergripande ansvaret för parkeringens planering, enligt plan- och bygglagen 1 kapitlet 2 § samt 4 kapitlet 13 §. Kommunen anger i plan var parkering skall ordnas. Kommunen har dock ingen skyldighet att ordna parkering. Denna skyldighet åvilar fastighetsägaren. Kommunen anger det parkeringsbehov som fastighetsägaren har att tillgodose. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglov.

Samnyttjande. Gemensam användning av bilplatser för flera byggnader, verksamheter, lokaler eller användarkategorier. Motsatsen utgörs av fasta, reserverade platser, i sin extrem avsedda, knutna till en bestämd lägenhet eller verksamhetslokal.


31

Källor

Budget för Växjö kommun med verksamhetsplan för 2016 – 2017

Förslag Parkeringsstrategi och åtgärder för Växjö centrum, ver. 2014-08-19 Växjö kommun

Parkeringsgarage under Stortorget i Växjö - förstudie ver. 2010-09-10 med bilagor SWECO

Revision Parkering på kv. Fabriken och Norrtull ver. 096 2010 05 07 SWECO

Stadsmiljöprogram för Växjö,

Transportplan för Växjö kommun

Växjö Parkering, inriktningsdokument ver. 0.8 2007-06-20 SWECO

Växjö Parkering, nuläge och analys ver. 1.0 2007-05-24 SWECO

Växjö Parkeringsregleringar ver. 2010-03-06 SWECO

Växjö P-infosystem ver. 2010-08-10 SWECO

Översiktsplan för Växjö kommun


32

Bilaga 1 - Inventering av alla platser, allmänt tillgängliga och reserverade

Namn Totalt antal Allmänt tillgängliga Reserverade kl 9-11 kl 21-23 kl 11-13

Biblioteket 10 0 10 0 0 4

Bäckgatan 20 20 0 12 16 9

Försvarsgården 26 26 0 12 1 22

Garage - Kv Ansgarius 129 0 129 77 41 45

Garage -Kv Fries (Skandiahuset) 180 0 180 83 29 47

Garage - Länsstyrelsen 99 0 99 58 19 19

GVG 35 35 0 3 3 9

Hovsgatan 20 19 0 15 22 25

1 0 1 0 0

Järnvägsparkeringen 94 90 0 34 13 90

0 4 2 3 2

Klostergatan 16 16 0 13 14 12

Krokiusgatan 9 9 0 5 5 8

Kronobergsgatan 49 49 0 37 7 41

Krukmakargatan 7 7 0 6 2 4

Kungsgatan 46 42 0 30 11 43

4 0 1 0 3

Kv Ansgarius 72 0 50 53 0 1

0 16 8 4 6

0 6 4 0 0

KV Fabriken 293 293 0 53 26 110

KV Fabriken NY 61 48 0 8 4 6

0 13 6 5 12

Kv Lugnet/Båtsmanstorget 45 44 0 20 38 43

1 0 1 1 1

Liedbergsgatan, Oxtorget 12 12 0 0 3 3

Liedbergsgatan, Tegnérkyrkogården 12 12 0 10 5 9

Lineborgsplan 38 25 0 18 7 11

0 13 1 0 5

Lärkgatan 96 96 0 46 22 61

Lärkgatan, mot Liedbergsg. 12 12 0 5 4 11

Norra Esplanaden 51 47 0 12 20 20

4 0 0 0 0

Norra Järnvägsgatan 16 10 0 6 3 8

5 0 0 0 0

1 0 0 0 0

Norra Järnvägsgatan - "De Luxe" 68 28 0 14 2 21

0 40 19 8 12

Norrgatan 29 20 0 16 16 11

7 0 0 0 5

2 0 1 1 1

Nortull Norra 230 184 0 155 15 181

0 46 29 19 28

Nortull Södra 98 90 0 56 8 69

0 8 4 2 4

Nortullskolans gård 74 37 0 36 0 36

37 0 36 20 36

Nygatan 37 24 0 12 22 18

10 0 4 5 5

3 0 0 0 0

Nygatan (Biblioteket/Dockan) 21 16 0 8 9 11

5 0 0 0 0

Oxtorget 71 57 0 23 41 45

12 0 0 0 0

0 2 0 0 0

P-hus - Dockan 193 20 0 17 2 2

0 173 56 23 35

P-hus - Lasarettet 400 186 0 156 69 69

0 214 202 19 41

P-hus - Tegnér 182 80 0 69 17 38

0 102 24 9 12

Sandgärdsgatan 24 22 0 12 2 10

2 0 0 0 0

Skolgatan 28 28 0 24 17 22

Stortorget norra 87 87 0 16 10 0

Stortorget södra 111 111 0 47 50 111

Strandvägen/Museiparken 21 21 0 21 9 20

Södra Esplanaden 35 35 0 30 15 24

Teatertorget 92 92 0 42 49 58

Teatergränd (Kv Tullen) 130 130 0 32 8 43

Trädgårdsgatan 28 28 0 27 9 17

Vallgatan 25 25 0 24 24 24

Värendsgatan 65 65 0 51 24 42

Västergatan 24 24 0 8 19 13

Västra Esplanaden 44 31 0 24 19 28

13 0 3 2 7

Västra Esplanaden 72 72 0 63 36 62

Totalt antal Allmänt tillgängliga Reserverade kl 9-11 kl 21-23 kl 11-13

Totalt antal: 3637 2532 1105 2001 928 1851

Antal lediga platser 1680 2760 1822

Beläggningsgrad 54% 25% 51%


33

Bilaga 2 - Inventering av allmänt tillgängliga platser

Namn Totalt antal Allmänt tillgängliga kl 9-11 kl 21-23 kl 11-13

Bäckgatan 20 20 12 16 9

Försvarsgården 26 26 12 1 22

GVG 35 35 3 3 9

Hovsgatan 20 19 15 22 25

1 1 0 0

Järnvägsparkeringen 90 90 34 13 90

Klostergatan 16 16 13 14 12

Krokiusgatan 9 9 5 5 8

Kronobergsgatan 49 49 37 7 41

Krukmakargatan 7 7 6 2 4

Kungsgatan 46 42 30 11 43

4 1 0 3

KV Fabriken 293 293 53 26 110

KV Fabriken NY 48 48 8 4 6

Kv Lugnet/Båtsmanstorget 45 44 20 38 43

1 1 1 1

Liedbergsgatan, Oxtorget 12 12 0 3 3

Liedbergsgatan, Tegnérkyrkogården 12 12 10 5 9

Lineborgsplan 25 25 18 7 11

Lärkgatan 96 96 46 22 61

Lärkgatan, mot Liedbergsg. 12 12 5 4 11

Norra Esplanaden 51 47 12 20 20

4 0 0 0

Norra Järnvägsgatan 16 10 6 3 8

5 0 0 0

1 0 0 0

Norra Järnvägsgatan - "De Luxe" 28 28 14 2 21

Norrgatan 29 20 16 16 11

7 0 0 5

2 1 1 1

Nortull Norra 184 184 155 15 181

Nortull Södra 90 90 56 8 69

Nortullskolans gård 74 37 36 0 36

37 36 20 36

Nygatan 37 24 12 22 18

10 4 5 5

3 0 0 0

Nygatan (Biblioteket/Dockan) 21 16 8 9 11

5 0 0 0

Oxtorget 69 57 23 41 45

12 0 0 0

P-hus - Dockan 20 20 17 2 2

P-hus - Lasarettet 186 186 156 69 69

P-hus - Tegnér 80 80 69 17 38

Sandgärdsgatan 24 22 12 2 10

2 0 0 0

Skolgatan 28 28 24 17 22

Stortorget norra 87 87 16 10 0

Stortorget södra 111 111 47 50 111

Strandvägen/Museiparken 21 21 21 9 20

Södra Esplanaden 35 35 30 15 24

Teatertorget 92 92 42 49 58

Teatergränd (Kv Tullen) 130 130 32 8 43

Trädgårdsgatan 28 28 27 9 17

Vallgatan 25 25 24 24 24

Värendsgatan 65 65 51 24 42

Västergatan 24 24 8 19 13

Västra Esplanaden 44 31 24 19 28

13 3 2 7

Västra Esplanaden 72 72 63 36 62

0 Totalt antal Allmänt tillgängliga kl 9-11 kl 21-23 kl 11-13

Totalt antal: 2532 2532 1375 747 1578




34

Bilaga 3 - Inventering av reserverade platser

Namn Totalt antal Reserverade kl 9-11 kl 21-23 kl 11-13

Biblioteket 10 10 0 0 4

Garage - Kv Ansgarius 129 129 77 41 45

Garage -Kv Fries (Skandiahuset) 180 180 83 29 47

Garage - Länsstyrelsen 99 99 58 19 19

Järnvägsparkeringen 4 4 2 3 2

Kv Ansgarius 72 50 53 0 1

16 8 4 6

6 4 0 0

KV Fabriken NY 13 13 6 5 12

Lineborgsplan 13 13 1 0 5

Norra Järnvägsgatan - "De Luxe" 40 40 19 8 12

Nortull Norra 46 46 29 19 28

Nortull Södra 8 8 4 2 4

Oxtorget 2 2 0 0 0

P-hus - Dockan 173 173 56 23 35

P-hus - Lasarettet 214 214 202 19 41

P-hus - Tegnér 102 102 24 9 12

Totalt antal Reserverade kl 9-11 kl 21-23 kl 11-13

Totalt antal: 1105 1105 626 181 273



Documents

Strategi och handlingsplan...22. Implementera P-strategi internt och externt som ett aktivt dokument (exploatering, inventering av beläggning och öka kunskapen om strukturella förändringar