KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI...KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI . Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med Utskottet för stöd och strategi,

KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI

Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med Utskottet för stöd och strategi, tisdag den 10 april 2018, kl 09:00. Leja, kommunhuset

OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten!

Bengt Storbacka Erika Johansson

Ordförande Sekreterare

Ledamöter

Bengt Storbacka, ordförande (S) Margareta Ahlm (S) Anniette Lindvall (M) Bengt Evertsson (MP) Susanne Karlsson (C) Mats Seijboldt (SD) John Omoomian (S)

Ersättare

Linda Andersson (S) Daniel Andersson (S) Lillemor Bodman (M) Irja Gustavsson (S) Christina Pettersson (C) Göran Gustavsson ((-)) Virosa Viberg (SD)

Föredragningslista

Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid

Val av justerare Förslag: John Omoomian (S) med Susanne Karlsson (C) som ersättare.

Justering sker tisdagen 17 april kl. 13.00 på sekreterarens rum.

Beslutsärenden

1. Riktlinje för Demokratidag för ungdomar KS 2018/94 Peter 09.00 Björklund

2. Lägesrapport om barnkonventionen i AKK2016/287 Peter 09.20 beslutsfattande Björklund

3. Verksamhetsrapport samverkan för lokalt KS 2018/143 Peter 09.40 folkhälsoarbete 2017 Björklund

4. Införande av kostpolitiskt program AKK2016/288 Carolin 10.15 Vallgren

5. Informationsärende

Lägesrapport gällande hot och våld mot förtroendevalda

Ida Frödén 11.15

Beslutsärenden

6. Verksamhetsrapport för finskt KS 2018/133 Airie 11.30 förvaltningsområde 2017 Tervaniemi

Ida Frödén

7. Förmånscyklar KS 2018/142 Carina Fyrpihl 11.45 Magnus Nordkvist

8. Mål och budget 2019-2021 för KS 2018/148 Gunilla 13.00 kommunledningskontoret Sandgren

9. Informationsärenden

Information om IT-säkerhet Andreas Ericsson

13.30

Beslutsärenden

10. Information om integrationsstrateg och uppdrag

11. Meddelanden

Christer Lenke Nanette Danielsson

14.00

Sida 2 av 12

1. Riktlinje för demokratidag för ungdomar

Föredragande folkhälsostrateg Peter Björklund kl. 09.00.

1.1. Handlingar

KS 2018-94-1 Tjänsteskrivelse Riktlinje för Demokratidag för ungdomar.pdf (inkluderadnedan)

KS 2018-94-2 Riktlinje för demokratidag.pdf (inkluderad nedan)

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2)

2018-02-21 Dnr KS 2018/94

Kommunledningskontoret

Christer Lenke

0581-810 34

[email protected]

Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/webbplats Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl [email protected] Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg Lindesberg 0581-131 29 fax www.lindesberg.se

Kommunstyrelsen

Riktlinje för Demokratidag för ungdomar

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår nämnden besluta

• Riktlinje för Demokratidag för ungdomar antas.

Ärendebeskrivning

Demokratidagen inrättades utifrån en motion som antogs av

kommunfullmäktige 2016 där det föreslogs att en årlig demokratidag

införs. Vid dagen ska politiker och representanter för kommunens

förvaltningar träffar unga i kommunen för diskussion om gemensamma

frågeställningar.

Det övergripande målet för den nationella ungdomspolitiken unga 13-25

år, ”Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv

och inflytande över samhällsutvecklingen” (prop. 2013/14:191)..

Ärendets beredning

Folkhälsostrateg har tillsammans med kommundirektör skrivit

dokumentet. Det är skrivit utifrån de tidigare års kunskaper och

erfarenheter. Dokumentet är presenterat för kommundirektörens

ledningsgrupp.

Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet

För att ge en långsiktighet och struktur i kommunens arbete gällande unga

möjlighet till till delaktighet och inflytande behövs ett dokument som

pekar ut en riktning. Delaktighet och inflytande i samhället, att man kan

påverka, är en av de viktigare förutsättningarna för folkhälsan och

välfärden och kan vara extra viktigt för våra unga medborgare.

Ungdomar ska därför ges möjlighet till delaktighet och inflytande över sin

vardag och livssituation samt att deras kunskap, erfarenheter och

egenskaper, aktivt tas tillvara i den politiska beslutsprocessen och i

samhällsutvecklingen.

2 (2)

Unga ska delta på samma villkor som vuxna men det finns skillnader;

brist på kunskap om hur man kan delta och vilka kanaler som finns, brist

på erfarenheter av att delta som skapar en tröskel för att delta samt brist på

resurser både i form av ekonomi och frihet i förhållande till föräldrar och

skola etc (Medborgardialog för unga, SKL 2012). Därför behöver unga

kompenseras med en del andra insatser i kommunen.

Christer Lenke Peter Björklund

Kommundirektör Handläggare

Meddelas för åtgärd:

Folkhälsostrateg Peter Björklund

Bilagor:

Riktlinje för Demokratidag för ungdomar.

KS 2018/94-2

Demokratidag för

ungdomar

Strategi

Plan/program

›› Riktlinje

Regler och instruktioner

Fastställt av:

Datum:

För revidering ansvarar:

För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommundirektören

Dokumentet gäller för:

Dokumentet gäller till och med:

Innehåll

1. Bakgrund ........................................................................................................................... 4

1.1. Syfte och målsättning ............................................................................................... 4

1.2. Målgrupp ..................................................................................................................... 4

2. Organisation ...................................................................................................................... 4

2.1. Arbetsgrupp ............................................................................................................... 4

2.2. Finansiering ............................................................................................................... 4

2.3. Årshjul ......................................................................................................................... 5

2.4. Förankring .................................................................................................................. 6

3. Dagens genomförande .................................................................................................... 6

3.1. Politisk representation .............................................................................................. 6

3.2. Kommunal representation ....................................................................................... 6

3.3. Återkoppling ............................................................................................................... 6

1. Bakgrund

Demokratidagen inrättades utifrån en motion som antogs av kommunfullmäktige 2016 där det

föreslogs att en årlig demokratidag införs. Vid dagen ska politiker och representanter för

kommunens förvaltningar träffar unga i kommunen för diskussion om gemensamma

frågeställningar. Det stöds även av kommunens tidigare Ungdomspolitiska strategi gällande

till och med 2016, där följande stod Politiker och representanter för kommunens förvaltningar träffar årligen unga i kommunen för

diskussion om gemensamma frågeställningar.

Målen för Sveriges ungdomspolitik är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha verklig

tillgång till inflytande och verklig tillgång till välfärd.

1.1. Syfte och målsättning

Syftet med demokratidagen är att samla in ungas synpunkter och öka deras kunskaper av hur

de kan föra fram sina åsikter.

Att vara en del av underlagen till de kommunala besluten och möjliggöra för kommunen att

på ett (av flera) systematiska sätt få in ungas tankar och åsikter.

1.2. Målgrupp

Målgruppen för demokratidagen är unga 13-25 år som är boende eller studerande i

Lindesbergs kommun, samt förtroendevalda och representanter från kommunens

verksamheter.

2. Organisation

2.1. Arbetsgrupp

Arbetet ska samordnas av folkhälsostrateg och ska tillsammans med kommunens strateger

utgöra arbetsgruppen. Som styrgrupp ska presidiet för kommunfullmäktige vara.

Kanslienheten ska vara behjälpliga för utskick till berörda politiker samt för stöd vid

framtagande av kommunikativt material med koppling till dagen.

2.2. Finansiering

Finansieringen för den årliga demokratidagen kommer från kommunfullmäktiges budget.

Kostnaderna ska godkännas av kommunfullmäktiges ordförande i samråd med kanslichef.

80.000 kr avsätts årligen från kommunfullmäktiges budget till genomförandet av

demokratidagen.

2.3. Årshjul

Redovisning resultat

USS, KS och

nämnder

Sammanställning

och återkoppling till

kommunstyrelsen

Demokratidag V

42/43

Skolstart

Förberedelser,

rekrytering av

ungdomar, politiker

mm

Budgetarbetet

inleds

Budgetarbetet

fortsätter

2.4. Förankring

Arbetsgruppen ansvarar för förankring på olika sätt gentemot kommunens verksamheter och

chefer.

Denna dag kan ses som en del av skolans demokratiarbete. Med fördel kan verksamheten

planeras så att det specifikt kan arbetas med vissa demokratifrågor innan denna dag.

I detta arbete är elevråden på skolorna en viktig aktör.

För att Demokratidagen på bästa sätt ska förankras så ska arbetsgruppen bjudas in till

kommunens berörda ledningsgrupper.

Information om och förankring av demokratidagen sker i kommunstyrelsen.

3. Dagens genomförande

Det är ungdomarna som ska stå i centrum under dagen och antalet politikerrepresentanter eller

representanter från kommunens förvaltningar och bolag bör inte överstiga 1/3 av antalet

ungdomar.

3.1. Politisk representation

Två representanter från varje parti i kommunfullmäktige ska delta på demokratidagen samt

ordföranden för nämnder/utskott. Politikernas roll under dagen är att lyssna aktivt och ta med

ungdomarnas tankar, synpunkter och åsikter tillbaka i till sina organisationer och politiska

organ för att kunna användas som underlag i deras fortsatta politiska arbete.

3.2. Kommunal representation

Alla kommunens förvaltningar samt berörda kommunala bolag ska representeras under dagen.

Förvaltningschef/VD utser vem/vilka som ska delta.

3.3. Återkoppling

För varje år ska frågan om hur återkopplingen ska ske vara en del av den ordinarie

planeringen där arbetsgruppen och kommundirektörens ledningsgrupp tillsammans ser hur det

ska gå till och hur det kan göras på bästa sätt utifrån dagens upplägg. Det är viktigt att

återkoppling dels sker inom den politiska strukturen för att nå verkan och dels att återkoppling

sker till ungdomarna i form av information eller liknande.

Sida 3 av 12

2. Lägesrapport barnkonventionen i beslutsfattande

Föredragande folkhälsostrateg Peter Björklund ca kl. 09.20

2.1. Handlingar

AKK2016.2905 Projektdirektiv samordning barn- och ungdomsarbete förslag160822.pdf 257565_1_0.pdf (inkluderad nedan)

Lindesbergs kommun Projektdirektiv 1(5) Projektnamn: Samordning av barn- och ungdomsarbetet i Lindesbergs kommun

2016-08-12

Projektägare: Kommunchef Christer Lenke

Version 1

Projektnamn

Samordning av barn och ungdomsarbetet i Lindesbergs kommun.

Projektägare

Kommunchef Christer Lenke.

1. Bakgrund, syfte, strategier och mål

1.1. Idé och bakgrund

Folkhälsoteamet genomförde 2013-2014 på uppdrag av kommunchefen projektet Barns och

ungas uppväxtvillkor, levnadsvanor och hälsa i Lindesbergs kommun. Syftet med projektet var

att skapa och implementera en långsiktig förvaltningsövergripande samverkan för att uppnå goda

livsvillkor, levandsvanor och hälsa hos barn och unga samt unga vuxna, 0 – 25 år, i Lindesbergs

kommun.

I den SWOT-analys som genomfördes med förvaltningarna om barn- och ungdomsarbetet

framkom följande:

STYRKOR

• Stolthet

• Hög kompetens

• Viss samverkan

SVAGHETER

• Brist på samverkan och samordning. (Inom förvaltningar, mellan förvaltningar, mellan kommunen och

andra myndigheter/kommuner/landsting)

• Styrning och ledning från politiken

• Brist på vikarier och kvalitén på vikarier, Fsk – gymn.

• Hög arbetsbelastning

• Brist på möten och dialog med barn och ungdomar

• Brist på kunnande och kompetens om varandras verksamheter. Fsk – grsk – gym – vuxenutb. – meningsfull

fritid (röd tråd)

MÖJLIGHETER

• Samverkan och samordning

• Kunskap om varandra

• Lokala utvecklingen och krafter. Lokal service och attraktivitet

• Barn och ungdomar själva

Har02

Maskinskriven text

p.2016.2905 2016-08-22 Dnr 2016/287


2016-08-12


Version 1

HOT

• Ekonomi i kommunen

• Neddragningar på personal

• Allmänna konjunkturen

• Bristande samverkan

• Brist på bostäder

• Myndigheters tolkningar av lagar och regler

Brist förelåg alltså i samsyn och samordning av kommunens barn- och ungdomsarbete och

kunskapen om varandras arbete var ofta bristfällig i förvaltningarna. Även fortsatta inventeringar

visar samma sak. Samordning av kommunens barn- och ungdomsarbete behövs.

Kommunfullmäktige beslutade i april 2014 att anta en ungdomspolitisk strategi som arbetats

fram av en tillfällig ungdomsberedning. I strategin finns vision samt inriktningsmål för tre

områden: Arbete/utbildning/boende, Samhörighet/fritidssysselsättning samt

Inflytande/demokrati.

1999 beslutade kommunstyrelsen om tillämpning av barnkonventionen i den kommunala

organisationen samt prioritering av Artikel 2, 3, 12-14 samt 28,3:e stycket.

Kommunstyrelsen beslutade i mars 2016 att uppdra till kommunchefen att utarbeta förslag till

modell och arbetssätt för ett aktivt arbete med implementering av barnkonventionen och den

ungdomspolitiska strategin. Folkhälsoteamet kommer att leda arbetet. Förslag till modell och

arbetssätt redovisas vid utskottet för stöd och strategis sammanträde den 22 augusti 2016. Inför

detta beslut hade kommunstyrelsens utskott för stöd och strategi diskuterat möjligheten och

strategier för att ”barmsäkra” de beslut som fattas i den kommunala organisationen.

På uppdrag av kommunens revisorer har PWC under 2016 granskat hur barnkonventionen

beaktas och tillämpas. Revisionsfrågan var: Är kommunstyrelsens styrning och uppföljning

avseende barnkonventionen ändamålsenlig och säkerställs att barnkonventionen beaktas och

tillämpas? I den rapport som lämnades till kommunstyrelsen i maj 2016 är revisorernas

övergripande bedömning att kommunstyrelsen bör utveckla sin styrning för att säkerställa att

barnkonventionen beaktas och tillämpas. ”Det är till exempel positivt att nämnderna redovisar

sitt arbete med barnkonventionen i verksamhetsberättelsen, dock bedömer vi att förväntningarna

på vad som ska ingå i redovisningen behöver förtydligas. Även tydligare former för dialog med

barn och ungdomar behöver utvecklas. Vi ser det som positivt att flertalet utbildningstillfällen

skett och att kännedomen om barnkonventionen ökat i kommunen sedan folkhälsoteamets

projektår 2013. Sammantaget finns ett antal förbättringsområden som tydliggörs i rapporten.”

Kommunstyrelsen kan senast den 1 oktober 2016 lämna kommentarer till granskningen om vilka

åtgärder nämnden planerar att vidta.


2016-08-12


Version 1

Den 26 augusti 2016 genomförs en demokratidag för unga 13-25 år. Dagen är en del av den

ungdomspolitiska strategin och syftet är att skapa en årlig mötesplats för ungdomar,

tjänstepersoner och förtroendevalda där dagsaktuella och framtidsfrågor kan diskuteras.

1.2. Syfte

Syftet med projektet är att samordna kommunens pågående och planerade barn- och

ungdomsarbete för att uppnå effektivitet, samsyn, implementera ungdomspolitisk strategi och

barnkonventionen i kommunens organsation samt att uppnå goda livsvillkor, levnadsvanor och

hälsa för barn och ungdomar.

1.3. Strategier

Arbetet ska utgå från följande lokala mål och styrdokument:

Utvecklingsstrategi 2017 – 2020

Beslut ang tillämpning av barnkonventionen, kommunstyrelsen 1999

Beslut vision och inriktningsmål Ungdomspolitisk strategi, kommunfullmäktige 2014

Avtal om samverkan i lokalt folkhälsoarbete Lindesbergs kommun – Region Örebro län 2012 –

2016

Därutöver tillkommer relevanta regionala och nationella styrdokument som berör barn- och

ungdomspolitik.

1.4. Projektmål

Projektet ska leverera ett samordnat arbetssätt och strategier för det samlade barn- och

ungdomsarbetet i Lindesbergs kommun.

Ett förslag till reviderad ungdomspolitisk strategi 2017-2020 ska tas fram och även inbegripa

strategier för kommunens arbete med barnkonventionen, bland annat barn- och

ungdomsperspektiv i beslutsfattandet.

1.5. Effektmål och nyttoanalys

Kommunstyrelsen ska på ett enkelt och överskådligt sätt kunna följa utvecklingen för

kommunens barn och unga utifrån arbetssätt och inriktningsmål, kopplat till budgeterade medel.

1.6. Uppföljning

Uppföljning av projektarbetet görs två gånger per år i kommunstyrelsens utskott för stöd och

strategi.

1.7. Avgränsningar

Projektet ska utgå från pågående barn- och ungdomsarbete i Lindesbergs kommun samt gällande

mål och styrdokument


2016-08-12


Version 1

1.8. Målgrupper

Det samlade barn- och ungdomsarbete samt reviderad ungdomspolitisk strategi samt

barnkonventionen ligger till grund för hela kommunens planering och uppföljning och gäller

därmed för samtliga nämnder, förvaltningar och kommunala bolag.

2. Leverans och utvärdering

Förslag till samordnat arbetssätt och strategier för det samlade barn- och ungdomsarbetet i

Lindesbergs kommun ska presenteras senast hösten 2017. Därefter får kommunstyrelsen ta

ställning till hur ev fortsatt projektarbete ska organiseras och genomföras.

3. Projektorganisation

3.1. Projektledare

Folkhälsoutvecklare Linda Sköldebrink, folkhälsoteamet norra Örebro län

3.2. Arbetsgrupp

Kommunens övergripande strateggrupp

3.3. Styrgrupp

Kommunchefens ledningsgrupp

3.4. Referensgrupp

Kommunstyrelsens utskott för stöd och strategi

4. Tid- och aktivitetsplan

Antagande av projektdirektiv i utskottet för stöd och strategi: 22 augusti 2016

Antagande av projektdirektiv i ledningsgruppen: 24 augusti 2016

Antagande av projektdirektiv i kommunstyrelsen: 20 september 2016

Inventering av pågående barn- och ungdomsarbete samt förslag till samordning: hösten

2016

Förslag utbildningsplaner barnkonvention och ungdomspolitik: hösten 2016

Förslag till reviderad ungdomsstrategi som inbegriper strategier för arbete med

bankonventionen: hösten 2016

Löpande arbete med samordning, utbildning, demokratidag mm: våren och hösten 2017

Avstämning och diskussion om fortsatt projektarbete: hösten 2017


2016-08-12


Version 1

5. Budget

Projektet ryms inom befintlig budget. 2016 har folkhälsoteamet förstärkts med en tjänst,

folkhälsoutvecklare, där del av tjänsten är tänkt att arbeta med samordning av barn- och

ungdomsfrågor i Lindesbergs kommun.

6. Riskanalys

Risken är att projektet inte uppnår avsedd samordning av organisationens barn- och

ungdomsarbete. Det är upp till projektledaren att se till att projektet syfte och mål uppnås.

7. Referenser

Lindesbergs kommun, 1999. Beslut kommunstyrelsen ang tillämpning av FN:s barnkonvention.

Lindesbergs kommun, 2011. Beslut kommunstyrelsen ang Avtal om samverkan för lokalt

folkhälsoarbete mellan Hällefors kommun, Ljusnarsbergs kommun, Lindesbergs kommun, Nora

kommun och Örebro läns landsting.

Lindesbergs kommun, 2014. Beslut kommunfullmäktige ang Ungdomspolitisk Strategi

Lindesbergs kommun, 2016. Beslut kommunfullmäktige ang Utvecklingsstrategi Vision 2025. År

2017-2019

PWC, 2016. Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete utifrån FN:s barnkonvention

Sida 4 av 12

3. Verksamhetsrapport samverkan för lokalt folkhälsoarbete 2017

Föredragande folkhälsostrateg Peter Björklund ca kl. 09.40.

3.1. Handlingar

KS 2018-143-1 Verksamhetsrapport 2017 avtal samverkan lokalt folkhälsoarbete norraÖrebro län.pdf (inkluderad nedan)

KS 2018/143-1

Sida 5 av 12

4. Införande av kostpolitiskt program

Föredragande måltidsekolog Carolin Vallgren kl. 10.15

Bilagan förslag Remiss kostpolitiskt program är arbetsmaterial som kommer attfärdigställas till sammanträdet den 10 april.

4.1. Handlingar

Tjänsteskrivelse USS remiss utkast Kostpolitiskt program.pdf (inkluderad nedan)

Remiss kostpolitiskt program utkast Dnr AKK 2016 288.pdf (inkluderad nedan)

Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl [email protected] Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-04-03 Dnr AKK 2016/288-14

Kommunledningskontoret Carolin Vallgren 0581–81158 [email protected]

Utskottet för stöd och strategi

Remiss av det kostpolitiska programmet Förslag till beslut

Utskottet för stöd och strategi beslutar att remittera förslaget till det kostpolitiska programmet till:

• Politiska partierna representerade i kommunfullmäktige i

Lindesbergs kommun • Region Örebro län • Hushållningssällskapet Örebro • Lantbrukarnas Riksförbund Örebro • Pensionärernas riksorganisation Lindesberg • Sveriges pensionärsförbund Lindesberg • Ledning förskola, Lindesbergs kommun • Ledning skola, Lindesbergs kommun • Ledning hemtjänst, Lindesbergs kommun • Ledning särskilt boende, Lindesbergs kommun • Biträdande kostchef och kökschefer, Lindesbergs kommun • Socialförvaltningens dietist, Lindesbergs kommun • Ansvariga för skolkafeterior, Lindesbergs kommun • Skolsköterskor, Lindesbergs kommun

Ärendebeskrivning

I det kostpolitiska programmet presenteras kommunens politiska viljeriktning gällande måltider samt riktlinjer för skola, förskola, särskilt boende, hemtjänst, skolkafeterior och måltidsenheten. Programmet och riktlinjerna ska fungera som ett stöd för att uppnå gemensamma målsättningar och även ge information till medborgare och andra intresserade om hur kommunen arbetar med att utveckla måltiderna.

Med vänlig hälsning

Carolin Vallgren Måltidsekolog

mailto:[email protected]

Kostpolitiskt program Lindesbergs kommun med riktlinjer för kommunens verksamheter

AKK2016/288-152018-04-04

2

Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med:

3

Innehåll Inledning ................................................................................................................................................. 4

Varför ett kostpolitiskt program? ..................................................................................................... 4

Process för framtagandet .................................................................................................................... 4

Kostpolitiskt program ............................................................................................................................ 5

Syfte .................................................................................................................................................... 5

Mål och indikatorer ........................................................................................................................... 5

Ansvar ................................................................................................................................................ 6

Måltidsmodellen ................................................................................................................................ 7

Upphandling ...................................................................................................................................... 7

Hållbar utveckling ............................................................................................................................. 8

Köken .................................................................................................................................................. 9

Genomförande och uppföljning ...................................................................................................... 9

Riktlinjer för måltider i skola och fritidshem .................................................................................... 10

Riktlinjer för måltider i förskola ......................................................................................................... 15

Riktlinjer för måltider på särskilt boende ......................................................................................... 19

Riktlinjer för måltider i hemtjänst ...................................................................................................... 23

Riktlinjer för skolkafeterior ................................................................................................................. 26

Riktlinjer för måltidsenheten .............................................................................................................. 29

Referenser ........................................................................................................................................... 33

Bilagor .................................................................................................................................................. 35

Inledning Måltiden är en viktig del av livet eftersom den, förutom att ge näring och energi, kan bidra till gemenskap och glädje. Inom offentlig verksamhet kan maten dessutom vara ett verktyg för bland annat hållbar utveckling, kunskap och jämlik hälsa. Maten kan användas som en glädjestund för våra äldre matgäster, som medicin för den som är sjuk eller som ett pedagogiskt verktyg i skola och förskola.

Goda matvanor och säkra livsmedel är nödvändigt för en god folkhälsoutveckling och utgör ett målområde i Sveriges folkhälsopolitik (Prop. 2002/03:35). Folkhälsan i Sverige är idag generellt god men övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem (Folkhälsomyndigheten, 2017). Hos äldre finns en ökad risk för undernäring och kostrelaterade sjukdomar (Livsmedelsverket, 2011) och hos barn och ungdomar är intaget av mättat fett, socker och salt för högt medan konsumtionen av grönsaker och frukt är för lågt (Livsmedelsverket, 2013). Detta kan öka risken för bland annat övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet. Dessutom ökar ojämlikheten gällande hälsa mellan vissa grupper. Sämre hälsa är vanligare bland personer som lever i en socialt och ekonomiskt utsatt situation.

Maten vi äter har inte bara en stor påverkan på hälsan utan även på miljön och klimatet. Planetens ekosystem belastas bland annat av avskogning, jorderosion, övergödning, minskad biologisk mångfald och ökade utsläpp av växthusgaser, och det faktum att cirka en tredjedel av all producerad mat i världen inte konsumeras innebär ett stort resursslöseri (FAO, 2013).

Varför ett kostpolitiskt program? I Lindesbergs kommun serveras varje år cirka 1,1 miljoner offentliga måltider inom skola, förskola och äldreomsorg. Därmed finns stora möjligheter att påverka matens miljö- och klimatpåverkan och främja hälsosamma matvanor samt jämlik hälsa. Politiska beslut kring maten och måltiderna är viktiga för att skapa en gemensam målbild och för att stödja utvecklingen av måltiderna och upphandlingen. Kommunstyrelsen beslutade därför att ett kostpolitiskt program för Lindesbergs kommun ska tas fram (Lindesbergs kommun, 2016a) där politisk viljeriktning och riktlinjer för kommunens olika verksamheter presenteras.

Det kostpolitiska programmet är ett styrdokument som riktar sig till alla som på olika sätt arbetar med kommunens måltider och livsmedel för att säkerställa en jämn kvalitetsnivå inom alla verksamheter. Programmet och riktlinjerna ska fungera som ett stöd för att uppnå gemensamma målsättningar och även ge information till medborgare och andra intresserade om hur vi i kommunen arbetar med att utveckla måltiderna.

Lindesbergs kommun har tidigare antagit dokumentet Kvalitets- och servicenivå för Lindesbergs kommuns måltidsenhet som främst berör näringsrekommendationer och måltidsordning (Lindesbergs kommun, 2013). Detta ersätts av det kostpolitiska programmet.

Process för framtagandet Arbetet med det kostpolitiska programmet har genomförts av kommunens måltidsekolog och kostchef i samarbete med nutritionist från Region Örebro län samt socialförvaltningens dietist. Innehållet i programmet och riktlinjerna har tagits fram genom möten och dialog med

5

måltidspersonal samt verksamhetsansvariga och medarbetare från verksamheterna skola, förskola, hemtjänst och särskilt boende. Mötena har utgått från frågeställningar kring hur måltiden kan utvecklas ur ett hälso- och miljöperspektiv.

Kostpolitiskt program Syfte Syftet med det kostpolitiska programmet och riktlinjerna är att skapa ett gemensamt förhållningssätt till mat, måltider och måltidsmiljöer som främjar jämlik hälsa och en hållbar utveckling ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv.

Programmet ska tydliggöra vilka förväntningar och krav som ställs på måltiderna och fungera som ett verktyg och stöd för kommunens förtroendevalda, tjänstemän, för de som tillagar, hanterar och serverar mat eller möter matgäster i sitt arbete. Dessutom ska det ge information till medborgare och andra intresserade om hur vi i kommunen arbetar med att utveckla måltiderna.

Mål och indikatorer Goda matvanor främjas genom att smakrika och hälsosamma måltider erbjuds i trivsamma miljöer Indikatorer:

- Andel matgäster som tycker maten är bra (ELSA 2017, Öppna jämförelser 2017 samt brukarenkät hemtjänst)

- Andel matgäster som tycker måltidsmiljön är bra/måltiderna är en trevlig stund (ELSA 2017, Öppna jämförelser 2017)

- Mängd uppäten mat per person (interna svinnmätningar) Måltiden är en integrerad del i den kommunala verksamheten som bidrar till gemenskap och kunskap om matens påverkan på hälsa och miljö Indikatorer:

- Mat- eller kostråd (antal verksamheter som har kostråd eller motsvarande med Måltidsmodellen som underlag, sida 7)

- Pedagogiska eller omsorgsmåltider (antal verksamheter som har pedagogiska eller omsorgsmåltider)

Måltiderna i kommunen främjar en hållbar miljöutveckling Indikatorer:

- Andel ekologiska livsmedel (andel i kronor och vikt av totala inköp av livsmedel) - Andel lokalproducerade livsmedel (andel i kronor av totala inköp av livsmedel) - Matsvinn (interna svinnmätningar) - Koldioxidutsläpp per portion livsmedel (Matilda)

Måltiderna i kommunen främjar en hållbar ekonomisk utveckling Indikatorer:

- Avtalstrohet i procent (Compare)

6

- Matsvinn (interna mätningar) - Antal lokala leverantörer

Ansvar För att uppnå programmets mål och syfte krävs engagemang och samarbete mellan verksamheter. Kommunens förtroendevalda, tjänstemän, de som tillagar, hanterar och serverar mat eller möter matgäster i sitt arbete har alla ett ansvar att bidra till att programmet blir verklighet.

Politikens ansvar Enligt livsmedelslagstiftningen är Socialnämnden samt Barn- och utbildningsnämnden livsmedelsföretagare och därmed ansvariga för att livsmedelslagen följs (Livsmedelsverket, 2013). Nämnderna har ansvar för planering, upphandling, riktlinjer samt tillagning och beslutar om hur mycket maten får kosta. Vissa av dessa uppgifter delegeras till kostchef. Det kostpolitiska programmets mål och riktlinjer fastställs på politisk nivå.

Verksamhetschefernas ansvar

Verksamhetscheferna kan delegera ansvaret till enhetschefer/rektorer. De är ansvariga för:

– att följa de riktlinjer som presenteras i det kostpolitiska programmet – att ta fram verksamhetsspecifika instruktioner och regler för att nå programmets intentioner – kvalitetsuppföljning av det kostpolitiska programmet – måltidsmiljön i skolrestaurangen/matsalen – utbud och öppettider på skolkafeterior, kiosker och fritidsgårdar – den levererade maten – de kompletterande måltiderna (frukost och mellanmål) på särskilt boende i centrala Lindesberg och på fritidshem – att livsmedelsinköp görs inom ramen för upphandling och ekonomi

Ansvar hos personal inom skola, förskola och äldreomsorg

Personalen inom skola, förskola och äldreomsorg har ansvar för:

– att följa de riktlinjer som presenteras i det kostpolitiska programmet – att måltiden blir trivsam och integrerad – att vara goda förebilder för matgästerna – att livsmedelsinköp görs inom ramen för upphandling och ekonomi

Kostchefens ansvar

Kostchefen är ansvarig för:

– att måltidsenheten följer de riktlinjer som det kostpolitiska programmet innehåller – att måltidspersonalen får relevant utbildning – att måltiderna är näringsriktiga – planering av måltider och menyer – att hygienregler följs enligt livsmedelslagstiftningen

7

– kvalitetsuppföljning av det kostpolitiska programmet – att livsmedelsinköp görs inom ramen för upphandling och ekonomi

Måltidspersonalens ansvar

Måltidsenhetens måltidspersonal har ansvar för:

– att följa de riktlinjer som presenteras i det kostpolitiska programmet – att maten fram till leverans är säker – att vara goda ambassadörer för den mat som serveras och den verksamhet som måltidsenheten bedriver – att livsmedelsinköp görs inom ramen för upphandling och ekonomi

Måltidsmodellen

Måltiden är en viktig resurs som är mer än maten på tallriken. För att den ska bli så bra som möjligt måste hänsyn tas till flera olika faktorer. Livsmedelsverkets Måltidsmodellen (figur 1) består av sex olika pusselbitar som är viktiga för att måltiden ska bli bra ur alla avseenden (Livsmedelsverket, 2017a). Måltiden ska vara god, näringsriktig, säker, trivsam, integrerad, och miljömässigt hållbar. Måltidsmodellen är utgångspunkten i Lindesbergs kommuns arbete med måltider och kan med fördel användas på kostråd och i planering och uppföljning inom förskola, skola och äldreomsorg för att på så vis ge en gemensam bild av vad en bra måltid är.

Att maten är god och måltidsmiljön trivsam är viktigt för att maten överhuvudtaget ska hamna i magen. Säker mat omfattas av krav i lagstiftningen och är en förutsättning för att gästen ska vara trygg. Näringsriktig mat är en nödvändighet för välmående och ork. Med hållbar menas måltider som tar hänsyn till miljö och klimat genom exempelvis lägre utsläpp av växthusgaser, minskad användning av växtskyddsmedel och en positiv utveckling av odlingslandskapet. Dessutom är det viktigt att minska matsvinnet1. Med integrerad menas att måltiden ses som en resurs i omsorgen eller det pedagogiska arbetet.

Figur 1. Måltidsmodellen ger ett helhetsperspektiv på måltiden. (Livsmedelsverket, 2017a)

Upphandling

1 Matsvinn är mat som hade kunnat ätas om det hade hanterats annorlunda, till exempel mat som blir över från tallrikar och kantiner

8

Kommunen upphandlar i enlighet med lagen om offentlig upphandling, LOU. Detta innebär att krav på livsmedel kan ställas så länge de inte är diskriminerande och handelshindrande. Det finns möjligheter att ställa krav på vad som ska upphandlas men inte från vem. Till exempel går det inte att fråga efter livsmedel med egenskapen från Sverige. Däremot är det möjligt att upphandla svenskt genom att ställa krav som motsvarar svensk produktion och djurhållning. Lindesbergs kommun ställer krav i upphandlingen för att främja social, ekonomisk och ekologisk utveckling, se avsnittet ”Hållbar utveckling” nedan.

En avtalsperiod är två år med möjlighet att förlänga ytterligare två år. I upphandlingen samarbetar Lindesbergs kommun med länets norra kommuner – Nora, Ljusnarsberg och Hällefors.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är ett begrepp som används frekvent i olika sammanhang. Det fick spridning år 1987 i Förenta Nationernas Bruntlandsrapporten med följande definition: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (FN, 1987). Hållbar utveckling delas in tre samspelande delar; social, ekologisk samt ekonomisk. Social hållbarhet innebär att människors hälsa och grundläggande behov uppfylls. Ekologisk hållbarhet handlar om att bevara naturens resurser och minska påverkan på miljön, och med ekonomisk hållbarhet menas hushållning med mänskliga och materiella resurser.

Lindesbergs kommun ska främja en hållbar utveckling genom ett flertal åtgärder:

- Vi ska servera hälsosam och säker mat och arbeta för en god måltidsmiljö som frambringar matlust

- För förbättrad hälsa och minskad klimatpåverkan ska andelen vegetabilier utökas, främst inom skola och förskola

- Vi väljer svenska livsmedel i den mån som är möjlig och gynnar därmed sysselsättning inom svensk primärproduktion

- Vi arbetar med säsongsanpassade grönsaker för en högre kvalitet och lägre klimatpåverkan

- Det kött som serveras i kommunens offentliga verksamheter ska vara svenskproducerat och gärna av naturbeteskött, eller leva upp till samma krav som svenskt djurskyddskrav innebär

- Vi ska gynna den lokala ekonomin genom att upphandla fler närproducerade livsmedel

- Vi ska utöka andelen ekologiska livsmedel för att främja en hållbar miljöutveckling

Det kostpolitiska programmet stödjer en hållbar utveckling och förhåller sig till:

- Den svenska livsmedelsstrategin - Förenta nationernas Agenda 2030 - Den regionala utvecklingsstrategin - Lindesbergs vision 2025 - Sveriges miljökvalitetsmål - Livsmedelsverkets råd

9

- Genom att välja produkter som är producerade under kollektivavtalsenliga eller liknande arbetsförhållanden och på ett rättvist sätt, exempelvis Fairtrade2, respekteras mänskliga rättigheter och producenterna får tillräckligt betalt för sitt arbete

- Produkter såsom bananer, kaffe, te och kakao ska alltid vara ekologiskt och etiskt märkta med hänsyn tagen till miljö och sociala arbetsförhållanden

- De fisk- och skaldjursprodukter som köps in är märkta med någon av miljöcertifieringarna MSC, ASC eller KRAV, alternativt lever upp till motsvarande krav

- Av hälso- och miljöskäl undviks produkter med palmolja. I andra hand väljs produkter med kravcertifierad palmolja, och i tredje hand annan certifierad palmolja

Köken I Lindesbergs kommun finns både tillagnings- och mottagningskök. Majoriteten av köken är tillagningskök som tillagar och serverar maten. Mottagningsköken mottar färdiglagad huvudkomponent från tillagningskök och tillagar själva tillbehör i form av pasta, ris eller potatis samt sallad. Köken ordnar också mellanmål och frukost på majoriteten av kommunens förskolor och till viss del även till särskilt boende. Kommunens viljeriktning är att fortsätta främja tillagningskök för att minska avståndet mellan matgäst och kök.

Genomförande och uppföljning Programmet är ett långsiktigt inriktningsdokument som revideras vid behov eller minst vart fjärde år. Riktlinjerna ligger till grund för verksamhetsspecifika regler och instruktioner/checklistor som tas fram av verksamhetsansvariga chefer. Målen är styrande för alla berörda verksamheter. Kostchef ansvarar för uppföljning av målens indikatorer (sida 5) och jämför resultaten med värden från våren år 2018. Kommentarer

• Är skrivningen tydlig eller behöver någonting förtydligas? • Saknas någon information?

2 Fairtrade är en oberoende certifiering med uttalat mål att motverka fattigdom och stärka människors inflytande och handlingskraft (Fairtrade, u.å.).

10

Riktlinjer för måltider i skola och fritidshem Det är svårt att ta till sig kunskap när man är hungrig. Skolmåltiderna är en förutsättning för lärande i skolan och har dessutom stor betydelse för hälsan. Bra skolmåltider bidrar till god och jämlik hälsa och kan lägga en grund för bra och miljömedvetna matvanor för resten av livet. Genom att integrera måltiderna i verksamheten kan de användas som ett pedagogiskt verktyg och öka kunskapen om matens påverkan på hälsa och miljö. Skolmåltiden är alltså viktig för främjandet av en hållbar utveckling och en viktig del för i det långsiktiga folkhälsoarbetet. Därför ska den ges förutsättningar för att vara en av dagens höjdpunkter för elever i alla åldrar, från förskoleklass till gymnasiet (Livsmedelsverket, 2013). Utgångspunkten för måltiderna i skola och fritidshem är Livsmedelsverket råd och Måltidsmodellen, vilken omfattar flera olika aspekter för att måltiden ska bli bra. Läs mer om modellen på sida 7.

Maten Lindesbergs kommuns skolor har en gemensam lunchmeny som planeras terminsvis. I menyplaneringen tas hänsyn till bland annat budget, matens miljöpåverkan, upphandlade livsmedel och näringsriktighet. Maten är varierad, säsongsanpassad och, i så stor utsträckning som möjligt, lagad från grunden. Måltiderna näringsberäknas så att maten, över en längre period, är näringsriktig. Lunchmenyn finns på kommunens hemsida.

Olika rätter att välja mellan finns på de större skolorna där köket har förutsättningar för att laga fler än en rätt (bland annat tillräckligt med utrymme och utrustning), varav en bör vara vegetarisk. På de större skolornas salladsbord serveras minst fem stycken olika sorters grönsaker och på de mindre skolorna minst tre.

Specialkost erbjuds av etiska, religiösa och medicinska skäl, mer information finns på hemsidan. Under studiedagar och lov ansvarar ofta fritidshemmen för lunchen. Se Livsmedelsverket Bra mat i skolan (2013) för mer information kring bra lunchmåltider.

För att frukost och mellanmål ska vara mättande och näringsrika bör de alltid innehålla tre delar (Livsmedelsverket, 2013):

- Mjölkprodukt eller motsvarande, till exempel näringsberikad havredryck - Bröd med pålägg eller osötade flingor/müsli - Frukt och grönsaker, gärna efter säsong

Med dessa livsmedel blir måltiderna enkla att göra i ordning och variera. Brödsorterna varieras och bör vara nyckelhålsmärkta3. Bröd med tillsatt socker ska inte serveras. Att baka hälsosamt till mellanmål på fritidshem uppmuntras, till exempel fröknäcke, scones eller matmuffins. Inköpen görs i enlighet med kommunens upphandlingsavtal. Läs mer om upphandling och hållbar utveckling på sida 8–9. 3 Nyckelhålsmärkningen innebär att livsmedlen innehåller mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare eller mindre fett (Livsmedelsverket, 2017c).

11

Även på skola och fritidshem ska det finnas rutiner för att hantera och förebygga risker i samband med måltiderna. Nötter, jordnötter och mandel ska inte förekomma på skolan överhuvudtaget.

Måltidsmiljön och måltidsordning

En lugn och trevlig måltidsmiljö i skolrestaurangen är viktig för elevernas matro samt pedagogernas och måltidspersonalens arbetsmiljö, och utformas därför i samråd med elever och personal. Förutom inredning och utformning kan vuxnas närvaro och schemaläggning av lunchen vara avgörande för en lugnare måltid. Schemaläggning av lunchen innebär att eleverna går till skolrestaurangen under förutbestämda tider vilket ger måltidspersonalen större möjligheter att planera tillagningen efter antalet matgäster. Eleverna ska ha minst 20 minuter att sitta ner och äta och det är en fördel om eleverna äter ungefär samma tid varje dag. Att låta dem som vill ta mat igen gå före i kön är ett sätt att minska matsvinnet och skapa en lugnare miljö, och måste kommuniceras tydligt till alla elever. Alternativet är, om möjlighet finns, en egen linje för omtag.

Rekommenderade serveringstider Energiinnehåll av totala dagsbehovet

Frukost (fritidshem): 07.00 – 07.30 20 – 25 procent

Lunch: 11.00- 13.00 25 – 35 procent

Mellanmål (fritidshem): 14.00 – 15.00 15 – 20 procent

Måltiderna i skolan och på fritidshem behöver kompletteras med måltid i hemmet.

Schemalagd lunch Schemalagd lunch innebär att klassen går och äter tillsammans med läraren för att sedan återgå till klassrummet och fortsätta lektionen (Livsmedelsverket, 2013). Rast läggs före måltiden eller vid annan tidpunkt. Effekter av schemalagd lunch är mindre stress för eleverna, att eleverna äter mer och ett minskat matsvinn. Skolans rektor avgör om schemalagd lunch ska användas på skolan.

Pedagogiska måltider Barn och unga behöver vuxna som stöd och förebilder. Syftet med pedagogiska måltider är att ge tillfälle till samvaro och en positiv upplevelse av måltider samt att bidra till en lugnare måltidsmiljö (Livsmedelsverket, 2013). Pedagogiska måltider finns på kommunens samtliga skolor. Rektor avgör omfattningen och beslutar i samråd med personal om vilka som ska äta pedagogiskt.

I arbetsuppgiften att äta pedagogiskt ingår det att:

- äta tillsammans med eleverna av den mat som serveras, max en vuxen per bord

- bidra till en lugn och trivsam måltidsmiljö och en positiv attityd till måltiden

- följa med de yngre eleverna till skolrestaurangen

- berätta för de yngre eleverna vad som serveras

- samtala med eleverna, om exempelvis matens ursprung och smak

12

- vara en förebild genom att äta en balanserad måltid (använd tallriksmodellen som stöd,

se bilaga 1)

- uppmuntra eleverna att ta av alla måltidskomponenter och smaka nya

livsmedel/maträtter

- ansvara för att elever med specialkost serveras rätt mat

Maten som ett pedagogiskt verktyg Skolmåltiderna kan utgöra ett värdefullt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa och användas i pedagogiken på många olika sätt. Förutom att undervisa om matens påverkan på hälsa och miljö i hem- och konsumentkunskap kan skolmåltiderna integreras i andra skolämnen. Eleverna kan exempelvis studera matens ursprung på geografin eller olika maträtters klimatpåverkan på naturvetenskapen. Förslag på lektionsmaterial kopplat till måltiderna finns på kommunens hemsida.

Miljö och klimat Att elevernas kunskap om matens miljöpåverkan ökar är viktigt för en hållbar miljöutveckling. Detta kan ske genom bland annat samverkan mellan pedagogiken och måltidspersonalen samt genom att integrera måltiden i olika läroämnen.

Att kasta ätbar mat innebär ett stort resursslöseri och miljöpåverkan. Både måltidspersonal, skolpersonal och elever har ett ansvar att minska matsvinnet. Köket mäter matsvinnet två gånger per år och genom kostråd och pedagogiska måltider kan resultaten uppmärksammas och åtgärder diskuteras. Det är även viktigt att måltidspersonalen informeras om eventuell frånvaro för att kunna anpassa mängden mat till antalet gäster.

Kommunala verksamheter ska föregå med gott exempel och gå i täten beträffande källsortering på arbetsplatsen. Därför ska det på samtliga enheter finnas förutsättningar för källsortering av det avfall som uppkommer, både matavfall och förpackningsmaterial (Bergslagens kommunalteknik, 2015).

Socker i skola och på fritidshem

Sockerrika livsmedel såsom läsk och godis bidrar med mycket energi men knappt några näringsämnen (Livsmedelsverket, 2013). Eftersom många barn i Sverige får i sig för mycket socker är utrymmet för sötsaker och snacks väldigt begränsat i skolan och på fritidshem. Vid ett tillfälle per år kan exempelvis kanelbullens dag eller fettisdag uppmärksammas genom servering av bakverk. Övriga vanliga högtider uppmärksammas genom måltiderna utan att det serveras sötsaker. Till frukost eller mellanmål serveras osötat äppelmos eller bär istället för sylt. Måltiderna inkluderar inte söta eller näringsfattiga livsmedel, exempelvis nyponsoppa, saft, sötad yoghurt eller bakverk. I en välplanerad lunchmeny kan ketchup och sylt ingå som tillbehör till rätter där det passar. Att fritidshemmens personal bakar hälsosamt tillsammans med barnen uppmuntras.

13

Utflyktsmat Vid utflykt finns olika lunchalternativ:

Alternativ 1: Matig sallad, dressing, bröd (kyckling eller skinka och potatis, couscous pasta eller mathavre etc.) Alternativ 2: Korv med bröd och frukt Alternativ 3: Pannkaka (kall) och frukt

Köket meddelas senast två veckor innan utflyktsdagen. Det finns inga begräsningar om hur ofta skolan kan välja utflyktsmat i stället för den planerade lunchen. Måltidsenheten ansvarar för maten med rätt temperaturhållning tills maten lämnar köket. Skolan står för kylväskor vid utflykterna och ansvarar för att rätt temperatur och hygien hålls fram till serveringen. Som måltidsdryck rekommenderas vatten eller mjölk.

Samverkan och lärande Att låta elever involveras i måltidsverksamheten på skolan kan vara lärorikt eftersom det kan innebära att de får större förståelse för maten samt inblick i en yrkesverksamhet. Det finns ingenting i lagstiftningen som hindrar att elever deltar i matlagning på fritidshem eller skolor men samma krav gäller för elever som för den ordinarie personalen gällande exempelvis hygien och skyddskläder (Livsmedelsverket, 2013). Måltidspersonalen avgör om och i vilken utsträckning eleverna kan delta i matlagningen. Även att bjuda in skolkocken till klassrummet för att prata om maten uppmuntras, både i hem- och konsumentkunskap och andra läroämnen.

Kostråd

Samarbete mellan den pedagogisk personal och måltidspersonal har flera positiva effekter, såsom minskat matsvinn och ökad kunskap om matens miljö- och hälsopåverkan. För att utveckla måltiderna och samarbetet på skolan är det viktigt att kostråd anordnas, minst en gång per termin. Att låta eleverna vara delaktiga skapar engagemang, kunskap och ett ökat ansvarstagande, och ger värdefull återkoppling om måltiderna. På kostrådet möts måltidspersonal, elevrepresentanter, rektor och/eller pedagoger och för att diskutera måltidens ur olika aspekter med Måltidsmodellen som underlag (sida 7). Eleverna uppmuntras diskutera frågorna på klassråd/elevråd innan mötet. Rektor har ansvar för kostrådet.

Aktuell information och lästips

Aktuell information om bland annat andelen ekologiska livsmedel, matsvinnet i kommunen samt förslag på lektionsmaterial kopplat till mat och måltider finns på kommunens hemsida. Mer information om bra val av livsmedel i skola och fritidshem finns i Bra mat i skolan (2013) och på Livsmedelsverkets hemsida. Läs mer om nutrition i bilaga 2.

Genomförande och uppföljning

Instruktioner och regler/checklistor för verksamheten för att uppnå det kostpolitiska programmets syfte och mål beslutas av verksamhetsansvariga. Uppföljning av det kostpolitiska programmet och riktlinjerna för skola och fritidshem sker genom kostråd, arbetsplatsträffar, verksamhetsplanering, verksamhetsberättelse samt SkolmatSverige - ett webbaserat verktyg för bedömning av skolmåltiden (SkolmatSverige, 2018). Genom

14

SkolmatSverige kan måltidsmodellens alla aspekter utvärderas (sida 7).

Kommentarer - riktlinjer för skola och fritidshem


15

Riktlinjer för måltider i förskola Måltiderna i förskolan är betydelsefulla i arbetet för jämlik hälsa eftersom de ger alla barn, oavsett bakgrund och socioekonomiska förutsättningar, möjlighet till hälsosamma matvanor. Maten är inte bara viktig för att ge barnen energi för att leka och lära, utan även för att ge en grund för hälsosamma och miljövänliga matvanor. Maten och måltiderna kan dessutom användas som pedagogiskt material för att på ett lekfullt sätt förstå exempelvis kultur, matens miljöpåverkan och geografi.

Utgångspunkten för måltiderna i förskolan är Livsmedelsverket gällande rekommendationer och Måltidsmodellen, vilken omfattar flera olika aspekter för att måltiden ska bli bra (Livsmedelsverket, 2016). Läs mer om modellen på sida 7.

Maten Maten i förskolan är varierad, säsongsanpassad och i så stor utsträckning som möjligt lagad från grunden. I menyplaneringen tas hänsyn till bland annat budget, matens miljöpåverkan, upphandlade livsmedel och näringsriktighet. Måltidernas näringsmässiga kvalitet planeras genom Livsmedelsverkets rådande rekommendationer. Till lunchen serveras minst tre grönsaker, gärna uppdelade för sig. Specialkost erbjuds av etiska, religiösa och medicinska skäl, mer information finns på hemsidan.

En bra näringsrik frukost eller mellanmål planeras utifrån dessa byggstenar:

- En bit grönsak och/eller frukt - Mejeriprodukt (eller berikat livsmedel från växtriket, till exempel havredryck) - Bröd med pålägg och/eller flingor/müsli

Med dessa livsmedel blir måltiderna enkla att göra i ordning och variera. Brödsorterna är utan tillsatt socker och varierande, både ljust och grova, samt anpassade till barnens ålder och behov. Det är viktigt att mellanmålen är mer matiga om lunchen var lättare, eller att lunchen följs av hälsosam efterrätt, till exempel frukt.

Vatten är en bra måltidsdryck men valet bör göras utifrån vad som serveras i övrigt och barnens matvanor. Erbjuds mjölk eller andra mjölkprodukter både till frukost, mellanmål och som måltidsdryck blir det ibland onödigt mycket och kan leda till att barnet äter för lite av andra viktiga livsmedel (Livsmedelsverket, 2016). Mer information om hälsosam mat i förskolan och val av livsmedel finns på Livsmedelsverkets hemsida samt i Bra mat i förskolan (2016). Läs mer om näringslära i bilaga 2.

Rutiner för att förebygga och hantera risker i samband med måltiderna ska finnas på samtliga förskolor. Nötter, jordnötter och mandel ska inte förekomma på förskolorna överhuvudtaget.

Inköp till förskolan görs i enlighet med kommunens upphandlingsavtal. Läs mer om upphandling och hållbar utveckling på sida 8–9.

16

Måltidsmiljön och måltidsordning Chansen att barnen äter och tycker om maten ökar om miljön är lugn och man har trevligt tillsammans. Måltidsmiljön ska därför utformas i samråd med barn och pedagoger. Det är viktigt att barnen vet vilka rutiner och regler som gäller vid måltiden, och genom att låta barnen själva ta ansvar för om och hur mycket som ska ätas ökar chanserna till positiva måltidsupplevelser (Livsmedelsverket, 2016). Läs mer om förskolepersonalens viktiga roll under ”pedagogiska måltider”.

Barnen ska ges utrymme att äta utan tidspress. Frukost, lunch och mellanmål serveras på regelbundna tider. För små barn är det viktig att det inte för lång tid mellan måltiderna. Lunchen serveras inte före klockan 11.00. Om möjligt serveras barnen grönsakerna före lunchen.

Vid heldagsplacering ger frukost, lunch och mellanmål i förskolan cirka 70 procent av dagsbehovet, varav frukost 20–25 och lunch 25–35 procent. De resterande 30 procenten serveras i hemmet.

Pedagogiska måltider

Barn behöver vuxna som förebilder och stöd. Syftet med pedagogiska måltider är att ge tillfälle till samvaro och en positiv upplevelse av måltider samt att bidra till en lugnare måltidsmiljö. Pedagogiska måltider finns på kommunens samtliga förskolor vid frukost, lunch och mellanmål. Verksamhetschef avgör omfattningen.

I arbetsuppgiften att äta pedagogiskt ingår det att:

- Äta tillsammans med barnen av den mat som serveras

- Berätta vad som serveras

- Bidra till en lugn och trivsam måltidsmiljö och en positiv attityd till måltiden

- Samtala med barnen, exempelvis om matens smak och ursprung

- Vara en förebild genom att äta en balanserad måltid (använd tallriksmodellen som stöd, se bilaga 1)

- Uppmuntra barnen att smaka nya livsmedel och ta av måltidens alla delar, både grönsaker, kött/baljväxter och potatis/ris/pasta, osv.

- Ansvara för att barn med specialkost serveras rätt mat

Förskolan bör regelbundet avsätta tid för att ge stöd kring och diskutera förhållningssätt och rutiner vid måltiderna, till exempel på arbetsplatsträffar.

Maten som ett pedagogiskt verktyg Barn lär hela tiden med alla sinnen, vilket innebär att möjligheterna till lärande är obegränsade. Endast fantasin sätter gränser för hur man kan integrera måltiden i det pedagogiska arbetet. Barnen kan få ökat intresse för mat, hälsa och miljö genom exempelvis grönsaksodlingar, besök i köket eller sapere-metoden. Sapere-metoden används för att öva barns språk och sensoriska förmåga, det vill säga upplevelse av maten och måltiderna med

17

alla sinnen; doft, syn, hörsel, smak och känsel. Studier visar att barn som arbetat med sensorisk träning vågar prova fler livsmedel och rätter. Förslag på färdigt material för att använda maten som ett pedagogiskt verktyg finns på kommunens hemsida.

Miljö och klimat Att barnens kunskap om matens miljöpåverkan ökar är viktigt för en hållbar miljöutveckling. Detta kan ske genom bland annat samverkan mellan förskole- och måltidspersonal samt genom att integrera mat och måltider i leken. Läs mer under ”Aktuell information och lästips”.

Att kasta ätbar mat innebär ett stort resursslöseri och miljöpåverkan. Både måltids- och förskolepersonal har ett ansvar att minska matsvinnet. Köket mäter matsvinnet två gånger per år och genom bland annat kostråd kan resultaten uppmärksammas och åtgärder diskuteras. Det är även viktigt att måltidspersonalen informeras om eventuell frånvaro för att kunna anpassa mängden mat till antalet gäster. Eventuella matrester skickas alltid tillbaka till köket, för uppskattning av mängd och vad som slängs.


Socker i förskolan Läsk, godis, bakverk och glass ger snabb energi men lite eller ingen näring (Livsmedelsverket, 2016). Om barn ska få i sig alla näringsämnen de behöver finns det inte mycket plats för sådana produkter. På kommunens förskolor är tillsatt socker i olika former därför ytterst begränsat. Sötad yoghurt/kräm eller liknande produkter serveras inte. Hälsosamma produkter såsom bär föredras framför sylt, dock kan sylt och ketchup ingå i lunchen i en välplanerad meny. Vid ett tillfälle per år bjuder köket på en sötsak för att uppmärksamma till exempel kanelbullens dag eller fettisdag. Övriga vanliga högtider uppmärksammas genom måltiderna utan att det serveras sötsaker. Även barnens födelsedagar kan firas på många olika sätt utan sötsaker, exempelvis genom bordsplacering, dukning och sång. Föräldrar/vårdnadshavare ska inte bjuda förskolan på sötsaker eller snacks, av hälsoskäl och med hänsyn till allergier. Att förskolepersonal och barn bakar tillsammans uppmuntras, helst hälsosamma bakverk såsom fröknäcke, scones eller matmuffins.



Köket meddelas senast två veckor innan utflyktsdagen. Det finns inga begräsningar om hur ofta förskolan kan välja utflyktsmat i stället för den planerade lunchen. Måltidsenheten ansvarar för maten med rätt temperaturhållning tills maten lämnar köket. Förskolan står för

18

kylväskor vid utflykterna och ansvarar för att rätt temperatur och hygien hålls fram till serveringen. Som måltidsdryck rekommenderas vatten eller mjölk.

Samverkan och lärande Barn som är involverade i att laga och smaka på mat får en mer positiv attityd till mat. Frukost och mellanmål är ofta enkla att laga och något som barnen kan hjälpa till med (SLV, 2016). Det finns ingenting i lagstiftningen som hindrar att barnen deltar i matlagning men samma krav gäller för barnen som för den ordinarie personalen gällande exempelvis hygien och skyddskläder (Livsmedelsverket, 2016). Måltidspersonalen avgör om och i vilken utsträckning barnen kan delta i matlagningen. Även att bjuda in kocken till avdelningarna för att prata om mat uppmuntras.

Kostråd För att utveckla måltiderna och samarbetet mellan måltidspersonal och förskolorna är det viktigt att kostråd anordnas, minst en gång per halvår. På kostrådet möts måltidspersonal, förskolechef, kökschef och förskolepersonal för att diskutera måltidens ur olika aspekter med Måltidsmodellen som underlag (sida 7). Kökschef är sammankallande.

Aktuell information och lästips Aktuell information om bland annat andelen ekologiska livsmedel, matsvinnet i kommunen samt förslag på pedagogiskt material kopplat till mat, miljö och måltider finns på kommunens hemsida. Mer information om bra val av livsmedel i förskola finns på Livsmedelsverkets hemsida och i Bra måltider i förskolan (2016). Läs mer om nutrition i bilaga 2.

Genomförande och uppföljning Instruktioner och regler/checklistor för verksamheten för att uppnå det kostpolitiska programmets syfte och mål beslutas av verksamhetsansvariga. Uppföljning sker genom kostråd, arbetsplatsträffar, verksamhetsberättelse och verksamhetsplanering.

Kommentarer – riktlinjer förskola


19

Riktlinjer för måltider på särskilt boende Trevliga och hälsosamma måltider är viktigt för en god livskvalitet. Förutom att maten ger tillräckligt med näring och energi är det också viktigt att måltiden blir en trevlig stund eftersom den kan vara en av dagens höjdpunkter. Hos äldre finns en ökad risk för undernäring då aptiten kan påverkas av sjukdomar, mediciner och psykosociala faktorer såsom nedstämdhet och ensamhet. Det är därför viktigt att maten som serveras i äldreomsorgen är av hög kvalitet och anpassas efter de äldre, vilket kräver att omvårdnadspersonalen är lyhörd och har kunskap om varje persons specifika behov (Livsmedelsverket, 2011).

Maten Till grund för de måltider som tillagas för kommunens äldreomsorg ligger Livsmedelsverkets rådande rekommendationer. De enskilda på heldygnsboende erbjuds 100 procent av rekommenderat energi- och näringsbehov. Måltidsenhetens personal tillagar näringsberäknad lunch och middag. Maten lagas i så stor utsträckning som möjligt från grunden utifrån en meny som är varierad och säsongsanpassad.

Att anpassa matens sammansättning, konsistens och storlek utifrån den enskildas behov är viktigt. Närings- och energitätare mat kan vara nödvändigt för dem som av olika anledningar har försämrad aptit. Det är självklart även viktigt att undersöka varför den enskilde har försämrad aptit eller andra ätsvårigheter och genom vilka individanpassade åtgärder den kan förbättras. Vid risk för undernäring är det viktigt att utreda orsaker och att sätta in individanpassade åtgärder som även följs upp. Om vanlig mat och dryck inte räcker till för att täcka individens behov kan kosttillägg behövas. Specialkost och konsistensanpassad kost erbjuds till dem som behöver det.

I takt med en stigande ålder ökar förlusten av muskelmassa och styrka, varpå det är viktigt med ett ökat intag av protein (Livsmedelsverket, 2017b). Proteinrika livsmedel bör prioriteras, även när det gäller måltidsdrycker och mellanmål. Att omvårdnadspersonal bakar på avdelningarna uppmuntras och under förutsättning att det finns lämpliga hygienrutiner kan även de äldre delta. Inköp görs enligt kommunens avtal.

Genomförandeplan En genomförandeplan utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennes anhörige/närstående. I genomförandeplanen ska det framgå hur, när och var de beviljade insatserna ska utföras utifrån den enskildes behov och önskemål, vilket även omfattar måltiderna. Genomförandeplanen revideras vid behov och minst var sjätte månad.

Måltidsordning

En förutsättning för att de äldre ska få i sig tillräckligt med energi är att måltiderna sprids över dygnet. Nattfastan ska därför inte överskrida elva timmar. För att få tillräckligt med tid mellan huvudmålen serveras lunch kring 12.00 och middag kring 17.00. Sex måltider bör erbjudas varje dag, varav tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och tre mellanmål. Även att erbjuda eventuell förfrukost, något att äta eller dricka innan sänggående eller ett mellanmål till den som är vaken nattetid kan behövas för att korta ner nattfastan.

20

Måltidsmiljön Hur maten serveras och stämningen runt matbordet påverkar upplevelsen av måltiden i stor utsträckning. Trivsamhet är viktigt, vilket bland annat kan främjas genom bra belysning, fin dukning och att man väntar med disk tills alla ätit klart. Kontraster mellan ljusa och mörka färger kan användas för att göra dukningen och maten mer tydlig, vilket särskilt kan underlätta för enskilda med demenssjukdom (Livsmedelsverket, 2017b). Att tala om för den enskilde vad som serveras är alltid av vikt för en trevlig måltidsupplevelse.

Servering ur karotter på bordet kan främja valmöjligheter då det blir lättare för den enskilde att fylla på mer mat under måltidens gång. Om maten i stället serveras upplagd på tallrik är det viktigt att den presenteras på ett tilltalande sätt. En för stor portion kan bli motbjudande. Vilken typ av servering som passar bäst avgörs på respektive avdelning.

Att avdelningarna vid varje måltid har en person som är ansvarig för måltidsmiljön och maten kan bidra till en trevligare måltidsupplevelse. Denne ansvarar för att checklistan följs vid lunch och middag (bilaga 4) och är dessutom viktig av säkerhetsskäl eftersom det alltid finns personal vid matbordet.

Högtider Högtider uppmärksammas genom maten och dukningen. Vid de vanligaste högtiderna skickar köken festligare måltider. Vid andra högtider kontaktas köket för en diskussion om möjligheterna att byta ut den ordinarie matsedelns maträtter, senast två veckor innan.

Omsorgsmåltider Omsorgsmåltider är önskvärda och innebär att personalen äter tillsammans med den äldre och allra helst samma mat som denne. För många äldre kan det bidra till mer matglädje och därmed ett högre energiintag och bättre hälsa. För demenssjuka personer kan omsorgsmåltider också fungera som en ”spegel” då de äldre ser och förstår vad hen ska göra (Livsmedelsverket, 2017b).

Miljö och klimat Kommunala verksamheter ska föregå med gott exempel och gå i täten beträffande källsortering på arbetsplatsen. Därför ska det på samtliga enheter finnas förutsättningar för källsortering av det avfall som uppkommer, både matavfall och förpackningsmaterial (Bergslagens kommunalteknik, 2015). Matsvinnsmätningar på alla avdelningar uppmuntras liksom en samverkan med andra kostombud och måltidspersonal för att diskutera ett minskat matsvinn, se Samverkan nedan. Att ta tillvara på eventuell överbliven mat som inte varit ute till servering är möjligt om det sker på ett hygienmässigt korrekt vis. Rutiner för kontroll av temperatur samt märkning av den mat som sparas är då nödvändigt för att tillvaratagningen ska ske på ett säkert sätt, i enlighet med egenkontrollprogrammet. Mer information och stöd finns i Handbok för säker mat inom skola, vård och omsorg (Sveriges kommuner och landsting, 2014).

Samverkan

21

Kostombud

För många äldre kan det vara lättare att delge sina önskemål och synpunkter till omvårdnadspersonalen än till det kök som tillagar maten. Därför är det viktigt att varje avdelning har minst ett kostombud som verkar för att lyfta måltidsrelaterade frågor.

Kostombuden har bland annat ansvar för att:

- de enskildas åsikter uppmärksammas - egenkontrollprogrammen följs vid hantering av mat - kontakta tillagningskök i enskilda ärenden och samarbeta i frågor rörande mat och hälsa - delge medarbetare information från kostombudsträffar och kostråd, se nedan

Kostombudsträffar

Samtliga kostombud från särskilt boende träffas på kostombudsträffar minst en gång per termin med syftet att utbyta idéer och erfarenheter och utveckla samarbetet mellan enheterna. Sammankallande till kostombudsträffarna är sköterskechef.

Kostråd

Samverkan och kommunikation inom och mellan olika verksamheter är nödvändigt för fungerande rutiner kring måltiderna. För att underlätta kommunikationen mellan omvårdnads- och måltidspersonal är det viktigt att kostråd anordnas, minst en gång per halvår. Syftet är att diskutera hur måltiderna kan utvecklas ytterligare, och öka de enskildas inflytande över utbudet. Måltidsmodellen (sida 7) är en god grund att utgå ifrån så att alla aspekter av måltiden uppmärksammas. Utöver kostombud, måltidspersonal och biträdande kostchef/kökschef bör även enhetschef och sjuksköterska delta. Sammankallande till dessa möten är biträdande kostchef eller ansvarig kökschef.

Det är viktigt att de boende har möjlighet att vara med och påverka maten och måltiderna, vilket kan ske antingen genom deltagande på kost- eller boenderåd, men även genom kostombudet. Enhetschefen avgör om boendet ska sammankalla till boenderåd, eller om de enskilda ska bjudas in till kostråd.

Aktuell information

Aktuell information om andelen ekologiska livsmedel, svinnet i kommunen och material kopplat till måltider finns på kommunens hemsida. Mer information om bra mat och måltider finns på Livsmedelsverkets hemsida och i Bra mat i äldreomsorgen (2011). Läs mer om nutrition i bilaga 2.

Genomförande och uppföljning Instruktioner och regler/checklistor för verksamheten för att uppnå det kostpolitiska programmets syfte och mål beslutas av verksamhetsansvariga. Uppföljning sker genom kostråd, arbetsplatsträffar, kostombudsträffar och verksamhetsberättelse.

22

Kommentarer – riktlinjer särskilt boende


23

Riktlinjer för måltider i hemtjänst Det är viktigt att maten som serveras i äldreomsorgen är av hög kvalitet eftersom många äldre på grund av sjukdom, nedstämdhet, ensamhet eller mediciner kan ha sämre aptit (Livsmedelsverket, 2011). Trevliga och hälsosamma måltider är betydande för en god livskvalitet. Hemtjänstpersonal kan göra skillnad genom att anpassa måltiden efter de äldres egna behov och önskemål, och göra måltiden till en av dagens höjdpunkter.

Biståndshandläggning Socialförvaltningen ansvarar för biståndshandläggning och leverans av matlådor. De främsta måltidsrelaterade insatser som den enskilde kan få beviljade är:

- Matdistribution

- Iordningsställande av mat

- Måltidsstöd

- Inköp av mat och dagligvaror

Hemtjänstpersonalen ska tillsammans med den äldre komma fram till hur man ska arbeta med måltiderna för att den äldre ska få den hjälp och det stöd som denne behöver. Det är viktigt att omvårdnadspersonalen meddelar biståndshandläggare ifall den enskildes behov av hjälp med mat och måltider förändras.

Maten

Till grund för de måltider som tillagas för kommunens äldreomsorg ligger Livsmedelsverkets rådande rekommendationer. I Lindesbergs kommun tillagar måltidsenheten lunch till dem som av biståndshandläggare har beviljats detta. Måltidsenhetens kök tillagar lunchen som sedan levereras av hemtjänsten, vilka har ett ansvar att se till att samtliga komponenter följer med i leveransen. Hemtjänstpersonalen har också ansvar för att maten levereras på ett sätt som bevarar matens kvalitet, antingen varm eller kyld. Ifall den är varm ska leveransen ske utan att varmhållningskedjan bryts och servering ska av hygieniska och näringsmässiga skäl ske vid leverans. En matlåda som levereras kyld underlättar för omvårdnadspersonalen att transportera med bibehållen kvalitet och möjliggör för den enskilde att själv styra över tiden för lunchen.

Lunchmenyn ska vara varierad, säsongsanpassad och löpa över minst fyra veckor. Vid de vanligaste högtiderna skickar köken festligare måltider. Att anpassa matens sammansättning, konsistens och storlek utifrån den äldres behov är viktigt. Närings- och energitätare mat kan vara nödvändigt för dem som av olika anledningar har försämrad aptit. Lunchen är näringsberäknad för att ge den enskilde tillräckligt med energi och näringsämnen och ska innehålla cirka 25 procent av dagsbehovet. Maten lagas i så stor utsträckning som möjligt från grunden och den enskilde kan måndag till fredag välja mellan två alternativ, med undantag för vegetarisk och konsistensanpassad kost. Valen görs för en eller flera veckor och den enskilde ska ha tillgång till menyn för att veta vilken mat som väntar. Specialkost och konsistensanpassad kost erbjuds till dem som behöver det.

24

Utöver lunchen kan den enskilde beviljas hjälp med övriga måltider, vilket hemtjänsten ansvarar för. Eftersom lunchen endast står för en av dagens måltider är det viktigt att säkerställa att även övriga måltider fungerar bra. Att den enskilde får vara med och planera och inhandla maten kan öka både aptit och livskvalitet.

Genomförandeplan En genomförandeplan utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennes anhörige/närstående. I genomförandeplanen ska det framgå hur, när och var de beviljade insatserna ska utföras utifrån den enskildes behov och önskemål, vilket även omfattar måltiderna. Genomförandeplanen revideras vid behov och minst var sjätte månad. Har den enskilde endast matdistribution görs ingen genomförandeplan.

Måltidsordning Tidpunkter för måltider ska bestämmas så långt det går utifrån den enskildes önskemål. Det är önskvärt att tiderna för alla måltidsrelaterade insatser, i den utsträckning som är möjlig, är desamma alla dagar. Ifall den enskilde får stöd med fler måltider än bara lunchen är det viktigt att se till att måltiderna inte blir för nära varandra.

Måltidsmiljön Den enskildes inflytande över måltidssituationen är viktigt för aptiten och en positiv måltidsupplevelse. Möjligheterna för hemtjänstpersonalen att jobba med måltidsmiljön kan dock vara begränsade eftersom måltiden tar plats hemma hos den enskilde och de beviljade insatserna inte alltid är beräknade att omfatta dukning med mera. Vid insatser som berör måltidsmiljön är det dock viktigt att fråga om den enskildes önskemål, exempelvis hur dukningen ska vara, om radion ska vara på eller var i boendet denne vill äta sin måltid. Att tala om för den enskilde vad som serveras är alltid av vikt för en trevlig måltidsupplevelse. Miljö och klimat Källsortering kan ske genom insatsen sophantering. Sophantering beviljas ifall den enskilde önskar och behöver det och möjligheter finns för omvårdnadspersonalen.

För minskat matsvinn och livsmedelssäkerhet är det viktigt att personal noga antecknar datum när de öppnar en ny förpackning hos den enskilde. Detta för att denne och personalen ska veta när den öppnades. Genom samverkan mellan kostombud och måltidspersonal kan fler åtgärder för minskat matsvinn diskuteras, se nedan.

Samverkan Kostombud För många äldre kan det vara lättare att delge sina önskemål och synpunkter till hemtjänstpersonalen än till det kök som tillagar matlådorna. Därför är det viktigt att varje hemtjänstgrupp har minst ett kostombud som verkar för att lyfta måltidsrelaterade frågor. Kostombuden har bland annat ansvar för att: - de enskildas åsikter uppmärksammas - egenkontrollprogrammen följs vid hantering av mat

25

- kontakta tillagningskök i enskilda ärenden och bedriva samarbete i frågor rörande mat och hälsa - delge medarbetare information från kostombudsträffar och kostmöten, se nedan

Kostombudsträffar Hemtjänstens samtliga kostombud träffas på kostombudsträffar minst en gång per termin med syftet att utbyta idéer och erfarenheter och utveckla samarbetet mellan enheterna. Sammankallande till kostombudsträffarna är sköterskechef.

Kostråd Samverkan och kommunikation inom och mellan olika verksamheter är nödvändigt för fungerande rutiner kring måltiderna. För att underlätta kommunikationen mellan omvårdnads- och måltidspersonal är det viktigt att kostråd anordnas, minst en gång per halvår. Syftet är att diskutera hur måltiderna kan utvecklas ytterligare och öka de enskildas inflytande över utbudet. Måltidsmodellen (sida 7) är en god grund att utgå ifrån så att alla aspekter av måltiden uppmärksammas. Utöver kostombud, måltidspersonal och biträdande kostchef bör även enhetschef och sjuksköterska delta. Sammankallande till dessa möten är biträdande kostchef eller ansvarig kökschef.

Aktuell information Aktuell information om andelen ekologiska livsmedel, matsvinnet i kommunen med mera finns på kommunens hemsida. Mer information om bra mat och måltider finns på Livsmedelsverkets hemsida och i Bra mat i äldreomsorgen (2011). Läs mer om nutrition i bilaga 2.

Genomförande och uppföljning Instruktioner och regler/checklistor för verksamheten för att uppnå det kostpolitiska programmets syfte och mål beslutas av verksamhetsansvariga. Uppföljning sker genom kostråd, arbetsplatsträffar, kostombudsträffar, verksamhetsberättelse samt brukarenkäter.

Kommentarer


26

Riktlinjer för skolkafeterior Skolkafeterior är viktiga inslag för elever som går långa dagar i skolan eftersom de kan ge möjlighet till mellanmål och frukost samt avkoppling och samvaro. Riktlinjerna är ett stöd i arbetet för att främja hälsa och hållbar utveckling i kommunens skolkafeterior.

Underlätta hälsosamma val Hälsosamma val i skolkafeterian underlättas genom öppettider, utbud, exponering och prissättning.

Öppettider

För att uppmuntra elever att äta av skollunchen bör öppettider inte konkurrera med skolrestaurangen. Det är önskvärt att caféet har stängt under lunchtid och öppet tidig morgon och eftermiddag.

Utbud

Ett bra och hälsosamt utbud i skolkafeterian underlättar hälsosamma val (Livsmedelsverket, 2013). Utrymmet för snacks, söta drycker och socker är litet om eleverna ska få den näring de behöver. Ett brett, varierat och hälsosamt utbud utvecklas i samarbete med skolsköterska och elever. Energidrycker ska inte finnas med i utbudet.

Ett bra utbud består exempelvis av:

- Mjölk/yoghurt/kvarg/fil/smoothies utan tillsatt socker

- Flingor/müsli/gryn - nyckelhålsmärkta

- Smörgåsar av nyckelhålsmärkt bröd och med grönsaker

- Frukt, gärna efter säsong

- Grönsaksstavar med dipp

- Kaffe/te/juice/vatten

(Livsmedelsverket, 2013.)

Att caféerna själva tillverkar och bakar ett hälsosamt utbud är positivt, vilket går att anpassa till verksamhetens förutsättningar. Saknar caféet tillgång till ugn kan till exempel rawfood-bollar och smoothies vara en möjlighet.

Exponering

Det ska vara enkelt att välja hälsosamma alternativ och därför ska dessa synas tydligt. Genom placering, skyltning och information kan dessa främjas. Om godis, snacks och socker till kaffet/teet erbjuds bör dessa placeras mindre synligt.

Prissättning

Prissättning bör också användas för att uppmuntra eleverna att välja hälsosamma alternativ framför ohälsosamma. Bra val kan subventioneras medan de onyttiga säljs för några kronor mer. Förutom olika prissättningar kan det också vara viktigt att det blir en tydlig mängdskillnad i

27

vad man får för pengarna, vilket kan uppmuntra eleverna att välja den stora mackan framför den lilla sötsaken.

Hållbar miljöutveckling Ekologiskt och rättvisemärkt

Skolkafeteriornas verksamhet påverkar även miljön. Genom att göra inköp enligt de avtal som kommunen har ingått och därmed sälja kaffe, te och bananer som enligt kommunens upphandling är ekologiska och rättvisemärkta främjas en hållbar utveckling. Att kommunicera miljö- och etikmärkningarna och sprida kunskap om livsmedlens miljöpåverkan uppmuntras. Se sida 8–9 för mer information om kommunens upphandling och hållbar miljöutveckling.

Återvinning och material

Sopsortering ska vara möjligt för skolkafeteriorna enligt den kommunala avfallsplanen (Bergslagens Kommunalteknik, 2015). Engångsartiklar av plast ska undvikas i förmån för återanvändbara produkter eller engångsartiklar av papp.

Livsmedelshygien och allergier

Skolkafeterian ansvarar för att den mat som serveras är hygienmässigt säker att äta och därför ska det finnas tydliga rutiner för att förebygga risker. Nötter, mandlar och jordnötter ska på grund av allergirisk inte finnas i skolans utrymmen, och därmed inte heller i skolkafeterian.

De som arbetar i skolkafeterian ska ha kunskap om förvaring av livsmedel och eventuella allergener i produkterna. Denne ska ha bra rutiner för den personliga hygienen, vara frisk och ha lämpliga kläder för arbetet. Caféansvarig har ansvar för att eventuella elever som hjälper till i caféet får lära sig allt de behöver veta för att maten ska vara säker att äta (Livsmedelsverket, 2013).

Miljön i skolkafeterian Måltidsmiljön är viktig för avkoppling och samvaro. Skolkafeterian bör utformas i samarbete med elever så att både elever och personal tycker det är trevligt att vistas där. Med hjälp av växter, skärmar, belysning och ljuddämpande tyger kan kafeterian kännas trivsammare och lite mysigare.

Genomförande och uppföljning En förändring i skolkafeteriornas verksamhet kan ske successivt. Verksamhetsansvarig rektor ansvarar för att riktlinjerna efterföljs. Uppföljning av det kostpolitiska programmet och riktlinjerna för skolkafeterior sker genom verksamhetsberättelse och verksamhetsplanering.

28

Kommentarer - skolkafeterior


29

Riktlinjer för måltidsenheten Måltidsenheten tillagar måltider för många av kommunens invånare och arbetar i samråd med andra verksamheter för en jämlik hälsa och hållbar utveckling. Till grund för de måltider som serveras i kommunen ligger Livsmedelsverket gällande råd och Måltidsmodellen, vilken omfattar flera olika aspekter för att måltiden ska bli bra (Livsmedelsverket, 2016). Läs mer om modellen på sida 7.

Maten I menyplaneringen tas hänsyn till bland annat budget, matens miljöpåverkan, upphandlade livsmedel och näringsriktighet. Menyn är varierad och säsongsanpassad, och maten är i den mån det är möjligt anpassad till matgästerna och deras behov. Maten, även specialkost, lagas i så stor utsträckning som möjligt från grunden vilket ger en högre kvalitet. Maträtterna presenteras tydligt med beskrivande namn med avsikten att maten ska motsvara gästens förväntningar och därmed främja god aptit.

På förskolan serveras minst tre grönsaker till lunchen, om möjligt före servering av måltiden. På de större skolorna serveras minst fem grönsaker och på de mindre minst tre stycken. Grönsak och/eller frukt serveras även till frukost och mellanmål.

Frukost och mellanmål ska vara mer mättande om lunchen varit lättare. Inom skola och förskola inkluderar de inte söta eller näringsfattiga livsmedel, exempelvis nyponsoppa, saft, sötad yoghurt eller bakverk. För mer information måltiderna se respektive verksamhets riktlinjer.

Inköp görs i enlighet med kommunens upphandlingsavtal. Läs mer om upphandling och hållbar utveckling på sida 8–9.

Specialkost serveras av medicinska, religiösa eller etiska skäl, mer information finns på hemsidan. Samtliga kök har rutiner för att hantera och förebygga risker och följer gällande livsmedelslagstiftning. Nötter, jordnötter och mandel ska av allergiskäl inte förekomma.

Kvalitetssäkring av maten Måltidsenheten arbetar i egenkontrollprogrammen med kvalitetssäkring och dokumenterar skriftligt enligt verksamhetens rutiner. Kvalitetssäkringen innefattar även att måltidspersonalen äter samma lunchmåltid som serveras till gästerna, och bedömer matens smak, konsistens, form, lukt och utseende. Återkoppling och förslag på förbättringar sker skriftligt och skickas till kökschef eller biträdande kostchef, och används vid nästa menyplanering. Önskvärt är att lunchen äts pedagogiskt tillsammans med matgästerna.

Miljö och klimat Lindesbergs kommuns kök arbetar efter S.M.A.R.T-modellen. S.M.A.R.T står för

S = Större andel vegetabilier M = Mindre andel tomma kalorier A = Andelen ekologiskt ökar R = Rätt kött och grönsaker T = Transportsnålt

30

I praktiken innebär det att svenska, närproducerade och ekologiska livsmedel prioriteras i upphandling och vid inköp till köken. Menyn planeras så att maten innehåller mer säsongsanpassade grönsaker och större andel vegetabilier, främst på skola och förskola. Av de två rätter som serveras på de större skolorna bör minst en av rätterna vara vegetarisk. Det kött som serveras ska vara svenskt och gärna av naturbeteskött, eller leva upp till samma krav som svenskt djurskyddskrav innebär. Fisk och skaldjur är miljömärkta, produkter med palmolja undviks, och kaffe, bananer och te ska alltid vara ekologiskt och etiskt märkta. Vitt socker begränsas, främst i skola och förskola, läs mer under ”högtider och festliga tillfällen”. Se bilaga 3 för mer information om miljömässigt hållbara måltider.

Matsvinnet mäts kontinuerligt, minst två gånger per år. Resultaten av dessa analyseras och bearbetas på arbetsplatsträffar och kostråd så att rätt åtgärder för minskat matsvinn kan vidtas. Resultaten kommuniceras till personal på de enheter där maten serveras, exempelvis i matsalen och på kostråd. Måltidspersonal uppmuntras att även kommunicera annan miljörelaterad information i restaurangen och på kostråd, exempelvis matens ursprung eller användandet av ekologiska livsmedel.


Kompetensutveckling Måltidspersonalen utbildas fortlöpande inom livsmedelshygien och specialkost. Även utbildning kring hälsa och hållbar miljöutveckling är viktigt, liksom ökad kunskap om användandet av vegetabilier för att möta behovet av goda grönsaksrätter och grönsaksberikade kötträtter samt inbjudande salladsbufféer.

Samverkan och lärande Genom kostråd är måltidspersonal delaktig i utvecklingen av måltiderna tillsammans med matgäster och personal på skola, förskola och äldreomsorg. Mötena omfattar alla aspekter som är viktiga för att måltiden ska bli bra, med Måltidsmodellen (sida 7) som stöd. Mötena genomförs regelbundet i överenskommelse med respektive verksamhet. Ansvarig för kostråden inom skola är rektor. Inom förskola är kökschef sammankallande och inom äldreomsorgen är sköterskechef sammankallande.

För ökad kunskap om mat, miljö och hälsa samt ökad acceptans för menyn kan måltidspersonalen uppmuntra ett utökat samarbete med verksamhetspersonalen. Förutsatt att det finns lämpliga hygienrutiner och tid för måltidspersonal är det till exempel möjligt för måltidsgästerna att hjälpa till i köken. Även måltidspersonalens närvaro i restaurangen och besök hos verksamheterna kan innebära ökad förståelse för hållbara måltider.

Högtider och festliga tillfällen Måltidsverksamheten är i samverkan med övriga verksamheter en resurs vid festliga tillfällen, och uppmärksammar traditioner, helger och högtider. Svenska mattraditioner förs vidare

31

genom servering av traditionell svensk mat vid påsk, jul och midsommar. Även mat från andra kulturer ska finnas med på menyn. På särskilda boenden är det möjligt att byta ut den ordinarie matsedelns maträtter för att uppmärksamma andra tillfällen. Köket kontaktas då för en diskussion senast två veckor innan.

Många barn i Sverige får i sig för mycket energi från socker och därför begränsas kökets utbud av sötsaker i skola/fritidshem och förskola till ett tillfälle per år. Till frukost eller mellanmål på fritidshem och förskola serveras produkter utan tillsatt socker, till exempel bär istället för sylt och osötat äppelmos. I en välplanerad lunchmeny kan ketchup och sylt ingå som tillbehör till rätter där det passar.



Köket meddelas senast två veckor innan utflyktsdagen. Det finns inga begräsningar om hur ofta utflyktsmaten kan väljas i stället för den planerade lunchen. Måltidsenheten ansvarar för maten med rätt temperaturhållning tills maten lämnar köket. Förskolan/skolan står för kylväskor vid utflykterna och ansvarar för att rätt temperatur och hygien hålls fram till serveringen. Som måltidsdryck rekommenderas vatten eller mjölk.

Aktuell information Aktuell information om bland annat andelen ekologiska livsmedel och matsvinnet i kommunen finns på kommunens hemsida. Mer information om bra mat i skola, förskola och inom äldreomsorgen finns på Livsmedelsverkets hemsida.

Genomförande och uppföljning Instruktioner och regler/checklistor för verksamheten för att uppnå det kostpolitiska programmets syfte och mål beslutas av verksamhetsansvariga.

Uppföljning och utvärdering av måltidsenhetens verksamhet ska ske kontinuerligt genom målens indikatorer, kostplaneringssystem, kostråd och SkolmatSverige (SkolmatSverige, 2018). Både matgästernas åsikter kring måltiden och ekonomiska kostnader kontrolleras. Uppföljning sker även genom verksamhetsberättelse.

32

Kommentarer - måltidsenheten


33

Referenser Bergslagens Kommunalteknik (2015). Kommunal avfallsplan 2016 – 2020. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Strategier och mål. Hämtad 2017-10-13 från http://www.bergslagens-kt.se/download/18.74c7a8401530a8462e62920/1458197740637/Avfallsplan_+2016+-+2020.pdf Compare - utvärderingssystem för upphandling och uppföljning av livsmedelsavtal. Hämtad 2017-11-13 från http://www.wz-data.se/ ELSA (2017). Elevhälsodatabas i samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner. Hämtad 2017-11-10 från https://www.regionorebrolan.se/Files-sv/%c3%96rebro%20l%c3%a4ns%20landsting/V%c3%a5rd%20och%20h%c3%a4lsa/Folkh%c3%a4lsa/ELSA/ELSA%20i%20%c3%96rebro%20l%c3%a4n,%20informationsbroschyr%2020170510.pdf?epslanguage=sv

FAO (2013). Food wastage footprint. Impacts on natural resources. Hämtad 2017-09-20 från http://www.fao.org/docrep/018/i3347e/i3347e.pdf Fairtrade (u.å). Vad är fairtrade? Hämtad 2018-02-20 från https://fairtrade.se/ Folkhälsomyndigheten (2017). Folkhälsans utveckling: Årsrapport 2017. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2017-09-18 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9de83d1af6ce4a429e833d3c8d7ccf85/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2017-16136-webb2.pdf FN (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. Hämtad 2017-09-18 från http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf FN (2015). Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. Hämtad 2017-10-12 från https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/N1529189.pdf Lindesbergs kommun (2013). Kvalitets- och servicenivå för Lindesbergs kommuns kostverksamhet Lindesbergs kommun (2016a). Införande av kostpolitiskt program. (KS § 169 dnr 2016/288). Lindesberg: Lindesbergs kommun. Hämtad 2017-09-29 från http://www.lindesberg.se/download/18.342adc81154ec260f7c65c6/1475215833985/KS+2016-09-20.pdf Livsmedelsverket (2011). Bra mat i äldreomsorgen. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad 2017-10-04 från https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/aldreomsorg/rad-och-material/aldremat_omsorgspersonal.pdf Livsmedelsverket (2013). Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad 2017-10-04 från https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2013/bra_mat_i_skolan_livsmedelsverket_nov13.pdf Livsmedelsverket (2016). Bra måltider i förskolan. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad 2017-10-04 från https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/forskola/bra-maltider-i-forskolan.pdf

http://www.bergslagens-kt.se/download/18.74c7a8401530a8462e62920/1458197740637/Avfallsplan_+2016+-+2020.pdf



http://www.wz-data.se/

https://www.regionorebrolan.se/Files-sv/%c3%96rebro%20l%c3%a4ns%20landsting/V%c3%a5rd%20och%20h%c3%a4lsa/Folkh%c3%a4lsa/ELSA/ELSA%20i%20%c3%96rebro%20l%c3%a4n,%20informationsbroschyr%2020170510.pdf?epslanguage=sv




http://www.fao.org/docrep/018/i3347e/i3347e.pdf

https://fairtrade.se/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9de83d1af6ce4a429e833d3c8d7ccf85/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2017-16136-webb2.pdf

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9de83d1af6ce4a429e833d3c8d7ccf85/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2017-16136-webb2.pdf

http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf

http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf

https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/N1529189.pdf

http://www.lindesberg.se/download/18.342adc81154ec260f7c65c6/1475215833985/KS+2016-09-20.pdf

http://www.lindesberg.se/download/18.342adc81154ec260f7c65c6/1475215833985/KS+2016-09-20.pdf

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/aldreomsorg/rad-och-material/aldremat_omsorgspersonal.pdf

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/aldreomsorg/rad-och-material/aldremat_omsorgspersonal.pdf

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2013/bra_mat_i_skolan_livsmedelsverket_nov13.pdf

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2013/bra_mat_i_skolan_livsmedelsverket_nov13.pdf

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/forskola/bra-maltider-i-forskolan.pdf

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/forskola/bra-maltider-i-forskolan.pdf

34

Livsmedelsverket (2017a). Måltidsmodellen. Hämtad 2017-09-18 från https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/en-bra-maltid Livsmedelsverket (2017b). Näringsriktiga måltider inom vård och omsorg. Hämtad 2017-12-12 från https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/sjukhus/slv_naringsrek_vard_omsorg_20170220.pdf

Livsmedelsverket (2017c). Nyckelhålet – enkelt att välja nyttigt. Hämtad 2018-02-08 från https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/text-pa-forpackning-markning/nyckelhalet

Matilda, kostplaneringssystem. Hämtad 2017-11-13 från http://www.foodit.se/matilda/ Prop. 2002:03:35. Mål för folkhälsan. Hämtad 2017-10-06 från http://www.regeringen.se/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1d3e/mal-for-folkhalsan SkolmatSverige (2018). Kvalitetsbevis i handen! Hämtad 2018-04-03 från http://www.skolmatsverige.se/ Sveriges kommuner och landsting (2014). Handbok för säker mat inom vård, skola och omsorg. Hämtad 2018-04-03 från https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handel-kontroll/branschriktlinjer/vard-skola-och-omsorg.pdf Öppna jämförelser, Socialstyrelsen (2017). Vad tycker äldre om äldreomsorgen? Hämtad 2017-11-13 från http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/aldreomsorg/vadtyckerdealdreomaldreomsorgen

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/en-bra-maltid

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/en-bra-maltid

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/sjukhus/slv_naringsrek_vard_omsorg_20170220.pdf

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/sjukhus/slv_naringsrek_vard_omsorg_20170220.pdf

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/text-pa-forpackning-markning/nyckelhalet

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/text-pa-forpackning-markning/nyckelhalet

http://www.foodit.se/matilda/

http://www.regeringen.se/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1d3e/mal-for-folkhalsan

http://www.regeringen.se/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1d3e/mal-for-folkhalsan

http://www.skolmatsverige.se/

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handel-kontroll/branschriktlinjer/vard-skola-och-omsorg.pdf

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handel-kontroll/branschriktlinjer/vard-skola-och-omsorg.pdf

http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/aldreomsorg/vadtyckerdealdreomaldreomsorgen

http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/aldreomsorg/vadtyckerdealdreomaldreomsorgen

35

Bilagor Bilaga 1 Tallriksmodellen En av de grundläggande nycklarna till att äta bra är att äta mycket grönt och varierat. Då får kroppen lättare balans mellan alla de olika näringsämnen som den behöver. Tallriksmodellen är ett hjälpmedel som visar hur man konkret kan lägga upp mat på en tallrik för att få en bra energibalans och en hälsosam helhet. Att äta enligt tallriksmodellen är även klimatsmart eftersom det är ett sätt att minska på animalierna och öka mängden mat från växtriket.

Modellen visar proportionerna mellan kött/baljväxter/ägg/fisk, potatis/pasta/bröd/gryn och grönsaker/rotfrukter. Den säger inget om hur mycket mat som är lämpligt, det avgör energibehov och hunger.

1. En del består av grönsaker och rotfrukter.

2. Den andra delen är potatis, pasta, bröd eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn.

3. Den minsta delen är avsedd för ägg, kött, fisk och baljväxter (bönor, linser och ärter).

Referens: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/tallriksmodellen

1 2

3

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/tallriksmodellen

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/tallriksmodellen

36

Bilaga 2

Näring

För att kroppen ska fungera och må bra behövs energi (från fett, kolhydrater och protein) samt mineraler, fibrer och vitaminer.

Fett Förutom energi ger fett även vissa vitaminer och livsviktiga fettsyror, och behövs bland annat för att tillverka hormoner och reparera celler. Rapsolja, smör och palmolja är exempel på fetter som idag är vanliga i vår kost.

Fett delas in i mättat, enkelomättat och fleromättat. Att ersätta en del av det mättade fettet i maten med omättat fett kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, vilket exempelvis kan göras genom att använda flytande olja i matlagning. Rekommendationen för fett är att det ska utgöra cirka 25–40 procent av den energi vi konsumerar. Intaget av mättade fettsyror bör begränsas till mindre än tio procent av det totala energiintaget.

Kolhydrater och kostfibrer Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfiber och olika sockerarter. Det mesta av kolhydraterna bryts i kroppen ner till sockerarten glukos, vilken behövs som energi till hjärnan och kroppens alla celler.

Av hälsoskäl är det viktigt att välja fullkornsvarianter av bland annat bröd och pasta, samt fiberrik mat såsom grönsaker, frukt och baljväxter. Effekterna blir bland annat en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, och kostfibrerna bidrar en längre mättnadskänsla och att hålla magen igång. Cirka 45–60 procent av energiintaget bör komma från kolhydrater.

Vitt socker, sackaros, är också en kolhydrat och finns bland annat i läsk, godis, glass och bakverk. Socker ger energi men ingen näring i form av mineraler, vitaminer och fibrer. Dessutom ökar risken för karies. Därför är det bra att begränsa intaget av sötsaker med tillsatt socker till under tio procent av det totala energiintaget.

Protein

Protein finns i nästan alla livsmedel. Många är rädda för att få i sig för lite protein men faktum är att det bara är personer som är mycket ensidigt eller har ett mycket lågt energiintag som riskerar proteinbrist.

Proteiner består av 20 olika aminosyror som behövs för att bygga upp celler och bilda enzymer och hormoner, med mera. Vissa kan kroppen bilda själv, och andra måste komma från det vi äter. De sistnämnda kallas essentiella aminosyror. Livsmedel från djurriket, såsom ägg, mejeriprodukter, fisk och rött kött innehåller alla essentiella aminosyror. Proteinkällor från växtriket, ärtor, bönor och linser, ger i kombination med spannmålsprodukter alla essentiella aminosyror. Vegetariska måltider kan alltså ge tillräckligt med protein, förutsatt att kosten inte är väldigt ensidig. Att minska konsumtionen av rött kött och charkprodukter kan dessutom innebära minskad risk för tjock- och ändtarmscancer. Därför har Livsmedelsverket ett råd om att begränsa intaget av chark och rött kött till 500 gram i veckan.

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=2ahUKEwihm5mh3c3ZAhUshqYKHRxzCGoQjRx6BAgAEAY&url=https://pixabay.com/sv/%C3%A4rtor-gr%C3%B6nsaker-baljv%C3%A4xter-1144/&psig=AOvVaw0T83i0AUVtj1LgK5tnPH5K&ust=1520083166574921

37

Protein bör bidra med 10–20 procent av det totala energiintaget. I praktiken innebär det att friska personer som äter tillräckligt med mat inte behöver fundera över proteinkvaliteten så länge kosten inte är väldigt enformig. Hos äldre personer kan ett högre intag av protein behövas för att upprätthålla muskelmassa och -funktion.

Vitaminer, mineraler och antioxidanter Även vitaminer och mineraler behövs för att kroppen ska fungera och må bra behövs. Kroppen kan inte tillverka dessa ämnen själva utan de måste komma från maten. Brist på mineraler eller vitaminer kan ge sjukdomssymptom samtidigt som för stora mängder också kan vara skadligt. Det är dock vanligtvis svårt att komma upp i för höga intag från livsmedel, men det kan ske med kosttillskott.

Flera vitaminer och mineraler fungerar även som viktiga antioxidanter. Antioxidanter är ämnen som tar hand om överskottet av fria syreradikaler i kroppen för att på så sätt hindra utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. Antioxidanter finns det rikligt utav i grönsaker och frukt. Olika färger på frukterna och grönsakerna innebär olika antioxidanter, och därför är det bra för hälsan att äta varierat och färgglatt. För vuxna och barn rekommenderas cirka 500 gram frukt och grönt varje dag, varav hälften frukt och hälften grönsaker (räkna inte in potatis). För barn mellan fyra och tio år är cirka 400 gram bra och för barn under fyra år rekommenderas frukt eller något grönt till varje måltid.

Referenser:

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/kolhydrater

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/protein

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/antioxidanter

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/frukt-gront-och-baljvaxter

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/kolhydrater

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/protein





https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=2ahUKEwjuxIqv3s3ZAhUHFiwKHbnwAbYQjRx6BAgAEAY&url=https://pixabay.com/en/photos/png%20colorful/&psig=AOvVaw0kEuN37xqsluTE_0TttkLv&ust=1520083464620190

38

Bilaga 3

Klimatpåverkan från olika koster Vi kan påverka våra växthusgasutsläpp genom vilken mat vi väljer att äta. För att den globala uppvärmningen inte ska stiga mer än två grader måste varje individs årliga växthusgasutsläpp minska till under två ton koldioxidekvivalenter innan år 2050. I Sverige idag släpper varje person i snitt ut omkring 11 ton koldioxidekvivalenter per år4, varav maten står för cirka två ton.

Minskande klimatpåverkan

*Ton koldioxidekvivalenter per person och år

(SJV, SLV, SNV, 2013)

Vår påverkan på klimatet är dock endast en av flera aspekter som påverkas av vår kosthållning. Biologisk mångfald, kretsloppsskapande, antibiotikaanvändning, landsbygdens utveckling och djurvälfärd är några exempel som också är viktiga att ta hänsyn till.

Referenser: Naturvårdsverket (2017). http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Klimat-vaxthusgasutslapp-fran-svensk-konsumtion-per-person/

SJV, SLV, SNV (2013) Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050?

4Beräknat på de konsumtionsbaserade utsläppen, vilka omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske såväl i Sverige som i andra länder (Naturvårdsverket, 2017)

Vegankost

Lakto-ovo-vegetarisk kost

Klimat-smart meny

Enlig SLV:s kostråd

Säsongs-anpassad svensk kost

Inget svinn

Dagens kon-sumtion

Ökad kött-konsumtion

Ca 1,4–1,7 ton*

Ca 0,9–1,3 ton*

Ca 2 ton*

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Klimat-vaxthusgasutslapp-fran-svensk-konsumtion-per-person/

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Klimat-vaxthusgasutslapp-fran-svensk-konsumtion-per-person/

39

Bilaga 4

Dagens mat är presenterad skriftligt Bordet är dukat tidigast 30 minuter innan måltid Allt som står på bordet tillhör kommande måltid Duk eller bordstablett samt servetter Låg bordsdekoration Salt- och pepparkar Glas och bestick (kollat att allt är helt och rent) Samtliga tillbehör finns enligt matsedel

Personalen bär förkläde och följer basala hygienrutiner Kantiner och värmevagnar är undanstoppade TV:n är avstängd Eventuell musik är lugn och på låg volym Inget arbetsprat, buller eller oljud hörs En person ansvarar för att organisera maten Sitter de boende bra? Når de fram till bordet? Samtliga tillbehör finns enligt matsedel

Maten serveras på uppläggningsfat/skålar på bordet eller från serveringsvagn vid bordet

Måltiden presenteras muntligen vid bordet samt till varje person

Boende tillfrågas om önskemål, t.ex. vad de vill ha att dricka Boende uppmuntras att ta själva (om de vill) Personalen uppmuntrar att goda samtal förs vid bordet Porslin dukas av efter det att alla ätit färdigt

Dessert dukas fram efter att föregående rätt är avdukad Kaffet serveras där man önskar Bordet är avdukat så att det kan användas till annan aktivitet Porslin m.m. diskas

NÄR MATEN LEVERERAS

Du som ansvarar för måltiden har som uppgift att skapa en trivsam måltidsmiljö!

HALVTIMMEN INNAN

MATEN LEVERERAS

UNDER MÅLTIDEN

EFTER MÅLTIDEN

http://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=2ahUKEwjPzJOR847aAhWyxaYKHVlrDQEQjRx6BAgAEAU&url=http://maxpixel.freegreatpicture.com/Meal-Villa-Cutlery-Place-Setting-970295&psig=AOvVaw2PTaALzkoeHnmJKwm0IQwN&ust=1522322419361594

40

Kommentarer på bilagor och övriga kommentarer

Sida 6 av 12

5. Lägesrapport gällande hot och våld mot förtroendevalda

Föredragande kanslichef Ida Frödén kl. 11.15.

Sida 7 av 12

6. Verksamhetsrapport för finskt förvaltningsområde 2017

Föredragande samordnare för finskt förvaltningsområde Airie Tervaniemi kl. 11.30.

6.1. Handlingar

KS 2018-133-1 Verksamhetsrapport för finskt förvaltningsområde 2017268460_1_1.pdf (inkluderad nedan)

KS 2018-133-2 Verksamhetsrapport finskt förvaltningsområde redovisning utbetaltstatsbidrag.pdf (inkluderad nedan)

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1)

2018-03-26 Dnr KS 2018/133

Kanslienheten

Airie Tervaniemi

0581-811 30

[email protected]

Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/webbplats Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl [email protected] Bankgiro 821-3134 212000-2015

711 80 Lindesberg Lindesberg 0581-131 29 fax www.lindesberg.se

Utskottet för stöd och strategi

Kommunstyrelsen

Verksamhetsrapport för finskt förvaltningsområde 2017

Förslag till beslut

Utskottet för stöd och strategi förslår kommunstyrelsen besluta:

• Verksamhetsrapport för finskt förvaltningsområde 2017 godkänns

Ärendebeskrivning

Lindesbergs kommun har sedan 2012 ingått i förvaltningsområde för

finska språket med medföljande skyldigheter mot den nationella

minoriteten sverigefinnar.

Årligen lämnas verksamhetsrapport för godkännande och även en

ekonomisk redovisning till Länsstyrelsen i Stockholms län av det statliga

bidrag kommunen får årligen.

För 2017 fanns ingen ny beslutad verksamhetsplan, verksamhetsplanen

för 2015-2016 förlängdes till att omfatta 2017, i avvaktan på ny

organisation och verksamhetsplan.

I verksamhetsrapporten finns det som har genomförts under året.

Ida Frödén Airie Tervaniemi

Kanslichef Samordnare, finskt förvaltningsområde

För kännedom:

Kanslichef

Samordnare, finskt förvaltningsområde

Bilagor:

Verksamhetsrapport finskt förvaltningsområde 2017 samt ekonomisk

rapport till Länsstyrelsen för statliga bidraget för 2017.

Verksamhetsrapport Lindesbergs finska förvaltningsarbete 2017

Sammanfattning

Centralt för 2017 har varit att avvakta hur vi ska gå vidare med arbetet efter utredningen. (AKK2016-255-3) Kunskapen om arbetets vikt ang. nationella minoriteter har ökat något, men några direkta beslut har ej tagits för arbetet. Ingen ny handlingsplan har tagits fram, KS beslutade att förlänga den gamla till att omfatta 2017. Samordnaren har, i väntan på nya direktiv, fortsatt att stödja sig på de gamla besluten där arbetet reglerats. Samordnarens roll har dock förtydligats och vissa förvaltningar har visat eget intresse till samverkan.

Som tidigare år, har arbetets fokus varit att informera medborgare om rättigheten, ge dem möjlighet att ge sin syn i frågor som berör dem samt värna om språk, kultur och om värna om seniorers väl.

VERKSAMHET 2017

Delaktighet och information Tre samråd med sverigefinska minoriteten har hållits. Fokus i diskussionerna har varit dels kommunens egna utredning, dels den statliga utredningen där synpunkter inhämtats från minoriteten. Synpunkter har samlats in angående den kommande kartläggningen (mars 2018) samt om vad som är viktigt vad gäller äldreomsorg vad gäller finska språket. Information har spridits genom ny flyer till medborgarna om vilka rättigheter sverigefinska medborgare har och vilka skyldigheter vi, som finsk förvaltningskommun har enligt lagen. Samordnaren har hållit föredrag på olika ställen i samband med samarrangemang, t.ex. kulturkväll Fellingsbro, finsk film, finissage på bibliotek och församlingshemmet förutom i möten med medborgare.

Samordnaren har också funnits tillgänglig på dagtid för frågor från medborgare och servat de verksamheter där personal behövt stöd.

Hemsidan uppdateras med aktuell information kontinuerligt. Besöksfrekvensen under 2017 på aktuelltsidan, har varit ca 80 ggr/dag.

Översättningar av enklare information till förvaltningar, bl.a. anhörigstöd. Vissa stödjande kontakter mellan medborgare och biståndshandläggare. Medborgarstöd i allahanda frågeställningar.

Planering och framtagning av program för våren och hösten samt för kulturveckan, v 49, som har spridits dels via brev, via föreningar, svenska kyrkans finska verksamhet, samt biblioteken.

Annonsering via NA, två sverigefinska tidningar samt regionens finska föreningars gemensamma tidning samt i Linde-kulturs hemsida.

KS 2018/133-2

Kultur

Kulturafton på sverigefinnarnas dag 24/2 i samarbete med föreningar och svenska kyrkans finska verksamhet. Två finska filmer i samarbete med Filmstudion. Kalevalaprogram på bibliotek och Fellingsbro föredragsförening under våren.

Kalevaladag den 28/12 tillsammans med biblioteket. Utställning och Kalevalaprogram.

Kulturvecka på biblioteket v. 49. Fokus har varit lite mer på Finland som firade 100 självständiga år. Temat togs upp bl.a. bokcafé 6/12 och firande i pensionärsföreningen Aftonrodnad samt bussresa till Västerås. Barnboksbilder, bibliotekets egna utställning om finska kvinnohistorier från Borås. Försäljning av finska julsmaker och saker samt programcafé den 8/12 med bl.a. världsvirtuosen på dragspel, Ari Haatainen.

Övrigt: Biblioteket hade en sommarutställning i samarbete med konstfrämjandet. Vi ordnade finissage med musik.

Vår 2016-års utställning om Hilkka Alm har varit på turné till övriga finska förvaltnings-kommuner i länet under 2017.

Samarbete inleddes även med musei-intendenten Helen Sannerstedt om finska kvinnohistorier från Nyberget och Bergslagen som tar fart 2018.

Materialinsamling har pågått till kommande antologi om finska historier från Bergslagen.

Folkhälsa och seniorverksamhet Ett uttalat nytt projekt har varit Folkhälsa på lika villkor, 8 träffar under året för seniorer där sverigefinska seniorernas behov varit i fokus. Vi har haft samhällsinformation, kommuninformation, inspirerat till hälsa och rörelse. Pirkko Norberg från tillväxtförvaltningen har varit delaktig i träffarna eftersom seniorerna gärna ville ha henne. Dessa har varit uppskattade möten, men haft låg närvaro (ca 7 kvinnor och 3 män). Dock finns önskemål från fler om sammanfattning av informationen från träffarna, vilket kommer att finnas tillgängliga på föreningarna och på biblioteksfilialerna under 2018.) Träffarna har, förutom hälsofrämjande aktiviteter, tagit upp biståndshandläggning, konsumentrådgivning, anhörigstöd, färdtjänstansökan, framtidsfullmakt, balansträning, arvsfrågor. Föreläsningar om en seniorrådgivningsmodell för medborgare och utbildning för intresserade i länet 4/5. Möte över kommungränserna hölls också i ämnet.

Samordnaren har också deltagit i regionens Jämlik hälsa dag 9/3 och 14/6, kommunens seniorinfodag 4/10.

Samverkan internt

Enbart med biblioteket har samarbete funnits. Samordnaren har också haft vissa kontakter med enskilda tjänstemän, anhörigstöd, träffpunkter, konsumentrådgivare samt biståndshandläggare. Samverkan med övriga förvaltningar har varit låg. Inga rapporter har inkommit om fler barn sökt och fått plats på förskole-avd. med finsk personal.

Vård o Omsorg har inte heller rapporterat utveckling vad gäller service till finsktalande äldre. Personalbristen på tvåspråkig personal är inte löst. Demens- och ordinarie avdelning som utgetts för att jobba med tvåspråkig service, har inte kunnat täckas med finsktalande personal.

Samverkan externt Samarrangemang har under året hållits med svenska kyrkans finska verksamhet och med finska föreningarna samt med Filmstudion som visat två finska filmer som bonusfilm. Utanför kommunen representeras kommunen av samordnaren kontinuerligt i möten på länsplanet. FFO-länet (3/2, 14/3, 12/6, 14/12) består av finska förvaltningskommuners och Region Örebro läns samordnare. Syftet är att samarbeta kring viktiga frågor och arrangemang och utbildningar.

I samband med att Länsstyrelsen har utbildning eller konferens möts FFO-samordnare från hela landet, bl.a. 17/5 där Airie Tervaniemi hade ombetts att hålla föredrag om seniorrådgivning.

Samordnaren har deltagit i Länsstyrelsens utbildningar och konferenser hölls 18/5, 29/11. Finlands ambassad inbjöd till konferens 5/9 och politikernätverk hölls Eskilstuna 22/11. På alla konferenserna har statliga utredningar tagits upp, även utredningen som handlar om nationella minoritetsspråk i skolan. (SOU 2017:91)

Administration och rapporteringar: Vi har årligen ansvar för rapportering av verksamheten och ekonomisk redovisning av statliga bidraget till Länsstyrelsen i Stockholms län, som är regeringens förlängda arm i arbetet. Vi har svarat på enkäter i olika frågeställningar, bl.a. om äldreomsorgen och kommunens arbete med nationella minoriteter. Vi har också svarat på frågor för den statliga utredningen och varit både remissinstans för den samma om nationella minoritetslagen, Nästa steg? (SOU 2017:60)

I november 2017 beslutade kommunchef om ny organisation av kommunens arbete som finskt förvaltningsområde. Detta gäller från januari 2018 (AKK2016/255-7).

Ekonomi: Vi hade drygt 8 531 kr kvar av vårt bidrag på 660 000 kr från staten.

Analys:

2017 har varit ett mellanår där samordnarens uppgift har varit, att på egen hand fortsätta med verksamhetsskapande åtgärder. Arbetet med att vara stöd och resurs, utbilda och vara förvaltningarna behjälplig har inskränkt sig till enstaka översättningar och kontakter. Alla berörda förvaltningar måste bli medvetna om kommunens ansvar för arbetet med alla nationella minoriteter, särskilt sverigefinnar.

I och med att kommunen fastställt organisationen av arbetet, och utbildningar genomförs, finns förhoppningar om att arbetet tar fart.

Bilaga: Ekonomisk rapport till Länsstyrelsen för 2017

Lindesberg 2018-02-22

Airie Tervaniemi [email protected] 0581-811 30

mailto:[email protected]

Sida 8 av 12

7. Förmånscyklar

Föredragande personalchef Carina Fyrpihl kl. 11.45.

7.1. Handlingar

förmånscyklar.pdf (inkluderad nedan)

Laxå Teckna en förmånscykel.pdf (inkluderad nedan)

Vanliga frågor och svar om förmånscyklar LAXÅ.pdf (inkluderad nedan)

Roligare väg till jobbet Kristinehamn.pdf (inkluderad nedan)

Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl [email protected] Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-03-20 Dnr KS 2018/142-1 Kommunledningskontoret Carina Fyrpihl 0581-810 20 [email protected] Utskott för stöd och strategi

Information gällande erbjudande om förmånscyklar till medarbetare

Ärende: Utskottet för stöd och strategi har gett i uppdrag till kommunchef att ta reda på mer gällande att som arbetsgivare kunna erbjuda förmånscyklar genom bruttolöneavdrag till kommunens medarbetare. Kortfattad information: Personalchef har tillsammans med inköpsansvarig i kommunen tagit del av hur andra kommuner som genomfört detta gjort, och delger härmed utskottet den informationen gällande förmånscyklar. Medarbetaren avstår del av lön mot ett hyrköp av en cykel/2 cyklar. Det fungerar så att en cykel/2 cyklar hyrs under en treårsperiod varefter den kan köpas loss. Förmånen förmånsbeskattas. Förmånen gäller tillsvidareanställd personal eftersom avståendet från lön måste göras långsiktigt, i detta fall 3 år. Alla tillsvidareanställda omfattas av rätten till hyrköp av förmånscykel. Att avstå lön får vissa konsekvenser på allmän pension, sjukpenninggrundande inkomst och underlag för A-kassan. Det är därför av stor betydelse att varje medarbetare gör ett aktivt val utifrån sig egna livssituation. Kommunen ingår ett avtal med ett företag som hyr ut cyklar, och slipper därmed ägandet och stor del av administrationen. Medarbetaren ingår därefter ett avtal med bolaget om hyra i tre år. När hyresperioden är slut kan cykeln antingen köpas för resterande värde eller återlämnas. Metoden tillämpas av flera kommuner i vår region, såsom Örebro, Laxå, Kumla och Hallsberg. Några fördelar: Positivt ur ett folkhälsoperspektiv om det bidrar till att fler väljer cykel istället för bil samt att det är bra ur ett hållbarhetsperspektiv miljömässigt. Att erbjuda förmånscykel genom bruttolöneavdrag kan också upplevas som en personalförmån vilket ökar attraktiviteten hos arbetsgivaren.

2 Konsekvenser -Viss administration förekommer genom Lindesbergs kommun som arbetsgivare, vilket belastar lönehanteringen. Kan motsvara ca 10% i arbete för en organisation av Lindesbergs kommuns storlek, uppger företaget som handhar denna förmån. - I avtalet som Lindesbergs kommun skriver under finns en nivå som anger hur stor andel cyklar som kan lämnas tillbaka under avtalstiden. Överstiger återlämnandet denna andel så riskerar kommunen att få betala mellanskillnaden, till dess avtalet löper ut. Christer Lenke Carina Fyrpihl Kommunchef Personalchef Bilaga: 1. Laxå kommuns dokument ”Teckna en förmånscykel” 2. Kristinehamns kommuns dokument ”Roligare väg till jobbet” 3. Laxå kommuns dokument ”Vanliga frågor och svar om

förmånscyklar”

DEN SMARTA VÄGEN TILL EN SMIDIG OCH MIL JÖVÄNLIG LÖSNING

FÖRMÅNSCYKELTECKNA EN

Laxå kommun erbjuder dig som medarbetare ett förmånskoncept för cyklar. - Enkelt, tryggt, miljövänligt och ekonomiskt

ECOCHANGEpersonal förmåner

ERBJUDANDE OM FÖRMÅNSCYKEL

Laxå kommun har som ambition att vara en attraktiv och

miljövänlig arbetsgivare med många cyklande medarbetare.

Cykeln ger dig chansen att förbättra hälsan samtidigt som du

gör en insats för miljön.

Du som tillsvidareanställd får nu möjligheten att via Laxå kommun

och Ecochange hyra en kvalitetscykel genom bruttolöneavdrag.

Avtalet gäller i tre år. Därefter tar du ställning till om du vill köpa

ut cykeln eller lämna tillbaka den.

Den 7 juni mellan klockan 12-18 kommer visning och möjlighet

till provcykling att ske vid Kunskapens hus - Skolgatan 7.

Det kommer att finnas ett brett cykelsortiment att välja mellan,

allt från vanliga cyklar till sportcyklar och elcyklar.

Välkommen att testa!

Harry Lundin Johan Mejman

Kommunchef Personalchef Välj modell, storlek och färg. Vi har valt ut några av marknades bästa fabrikat!

InnehållsförteckningTrygg hyra via arbetsgivaren är förmånligt!

(se sista sidan eller www.ecochange.se/laxa)

För mer information ring vår kundtjänst på telefon 011 - 470 84 35Reservation för eventuella tryckfel och ändringar från leverantör.

Monark Citycykel Emma 3-växlad - dam 3Monark Citycykel Sigvard 3-växlad - herr 4Monark Citycykel Karin 3-växlad - dam 5Crescent Citycykel Tove 7-växlad - dam 6Crescent Hybridcykel Rissa 7-växlad - dam 7Crescent Hybridcykel Tarfek 7-växlad - herr 8Crescent Hybridcykel Holma 24-växlad - dam 9Crescent Hybridcykel Kebne 24-växlad - herr 10Crescent Hybridcykel Starren+ 24-växlad - herr 11Crescent Hybridcykel Åkulla+ 24-växlad - dam 12Crescent Hybridcykel Centi 18-växlad - dam 13Crescent Hybridcykel Zetta 18-växlad - herr 14Crescent Hybridcykel Yotta 20-växlad - herr 15Specialized MTB Jett Pro 29" 20-växlad - dam 16Specialized MTB Epic HT 29" 11-växlad 17Specialized MTB Camber 29" 18-växlad 18Crescent Elcykel Elin 7-växlad - dam 19Crescent Elcykel Elwin 7-växlad - herr 20Crescent Elcykel Elora 7-växlad - dam 21Crescent Elcykel Elda 10-växlad - dam 22Crescent Elcykel Elder 10-växlad - herr 23Monark Trehjuling 3313 3-växlad 24Monark Elcykel Trehjuling 3313 EL 3-växlad 25Vanliga frågor och svar 26Priser 27Den smarta vägen till en Förmånscykel 28

Citycykel Trygg hyra via arbetsgivaren är förmånligt!

se sista sidan eller www.ecochange.se/laxa

För mer information ring vår kundservice på telefon 011 - 470 84 35Reservation för eventuella tryckfel och ändringar från leverantör. sid: 3

Citycykel Emma Monark Citycykel Emma 3-växlad - dam51cm 160-180cm Svart

3379

Emma bygger på en tradition som sträcker sig hela vägen tillbaka till 1908 då vi började tillverka cyklar. Vi utgår från en enkel och stark ram med ett lågt insteg. På den monteras robusta komponenter som tål att användas dag ut och dag in i många år. Skärmar, pakethållare, stöd, belysning och ringklocka är givetvis standard. Märkvärdigare än så behöver en cykel inte vara. Du har tre växlar att välja på och sitter upprätt och bekvämt med bra uppsikt och kontroll över trafiken runt dig.

Fördelarna med en enkel cykel byggd på en hundra år gammal kvalitetsfilosofi är många. Underhållet är minimalt och det är färre delar som kan gå sönder. Vi tycker det finns något vackert med den tanken. Emma är en enkel damcykel men hon har allt du behöver för att ta dig från A till B på ett sätt som både människa och miljö mår bra av.

KortfaktaRammaterial: AluminiumFramgaffel: High-Tensile stål

Frambroms: V-broms SpectraBakbroms: Navbroms/fotbromsHjul/fälg: Shimano/AluminiumDäck: Spectra Pergo Regular 44-622

Styre: Aluminium 610 mmStyrstam: AluminiumVäxelreglage: Shimano® Nexus® 3 VridreglageFramväxel: -Bakväxel: Navväxlad

Ingårgodkänt låslåsvajergodkänd hjälmbelysningcykelstödstänkskärmarpakethållarecykelkorghemleveransförsäkring 3årgaranti 3årtelefonsupport




Citycykel Sigvard Monark Citycykel Sigvard 3-växlad - herr55cm 170-195cm Svart

2693

Sigvard är ny men receptet är gammalt. Vi har byggt cyklar sedan 1908 och på den tiden såg de flesta herrcyklar ut ungefär så här. Två hjul, pedaler, en bekväm sadel att sitta på och ett stadigt styre att hålla i. Allt monterat på en ram av klassiskt snitt. Utrustningslistan är kort men täcker basbehoven: skärmar, pakethållare, stöd, belysning och ringklocka.

Är du på jakt efter en enkel och rejäl cykel för kortare turer så räcker det. Du har tre växlar att välja på och sitter upprätt och bekvämt med bra uppsikt och kontroll över trafiken runt dig. Fördelarna med en enkel cykel byggd på en hundra år gammal kvalitetsfilosofi är många. Underhållet är minimalt och det är färre delar som kan gå sönder. Vi tycker det finns något vackert med den tanken. Om du håller med rekommenderar vi att du tar ut Sigvard på en provtur. Det kan bli början på en lång vänskap.




Ingårgodkänt låslåsvajergodkänd hjälmbelysningcykelstödstänkskärmarpakethållarehemleveransförsäkring 3årgaranti 3årtelefonsupport




Citycykel Karin Monark Citycykel Karin 3-växlad - dam51cm51cm

160-180cm160-180cm

SvartRöd

2695

Det här är en cykel som är lika omtyckt av killar som av tjejer och av unga såväl som gamla. Treväxlade Karin har mycket gemensamt med våra allra första damcyklar. Den karakteristiska svängda ramen skapades för över hundra år sedan och ett halvt sekel senare hade den mognat färdigt och fått det utseende som vi än idag håller fast vid. Sedan dess har modellen uppdaterats och förfinats med jämna mellanrum.

Nuförtiden tillverkas ramen i aluminium istället för stål och så gott som alla komponenter har fått en ordentlig ansiktslyftning jämfört med vad de äldre släktingarna utrustades med. Däcken rullar bättre, sadeln är skönare, handtagen ergonomiskt utformade och både växlar och bromsar har blivit enklare och effektivare. Karin är standardutrustad med rejäla skärmar i plåt, pakethållare, cykelkorg, lås, stöd, ringklocka reflexer och belysning.








Citycykel Tove Crescent Citycykel Tove 7-växlad - dam47cm51cm55cm51cm47cm51cm

150-165cm160-180cm175-190cm160-180cm150-165cm160-180cm

SvartSvartSvartVitLilaLila

3381

Cykelikonen Tove är en sjuväxlad citycykel, fullt utrustad för vardagens äventyr. Med ett lågt insteg tar du dig enkelt upp i sadeln. Och väl där sitter du som en kunglighet; bekvämt i den ergonomiskt uppbyggda sadeln och upprätt med god överblick över dina medtrafikanter. Dina händer vilar skönt på styrets komforthandtag och med mjuka breda däck rullar du behagligt fram på de flesta underlag. Denna cykel har fotbroms samt V-broms fram. Pakethållaren är integrerad i ramen. Cykelkorgen i aluminium med tillhörande väska ingår liksom lås, stöd och belysning. En traditionell damcykel som är lika populär hos herrarna i familjen!

En cykel med låg insteg är detsamma som en cykel som är enkel att kliva av och på. Fördelarna med att inte behöva slänga upp benet över cykeln är många. Särskilt stadstrafiken bjuder på många start och stopp, till exempel vid trafikljus och korsningar. Då är det skönt att lätt kunna sätta ner fötterna när det behövs. Ett lågt insteg är också utmärkt om du är mindre rörlig, eller för att du helt enkelt tycker att det är bekvämt.

Komplett cykelCykel är ett snabbt färdsätt om du vill ta dig fram i stan. Kvickt och smidigt glider du förbi bilköerna och smiter in på gator dit endast fotgängare och cyklister har tillträde. Du genar och njuter. Men vad ska då perfekta citycyklar ha för egenskaper? Vi tycker att de ska vara bekväma, lättskötta, ha fotbroms och vara pålitliga som Crescents cyklar för city alltid är. Och självklart levereras komplett med lås, pakethållare, skärmar, belysning och på vissa cyklar med korg.


Frambroms: V-broms SpectraBakbroms: Navbroms/fotbromsHjul/fälg: Spectra TECDäck: Spectra Pergo Regular 40-622

Styre: Aluminium 620 mmStyrstam: Aluminium justerbartVäxelreglage: Shimano® Nexus® 7 VridreglageFramväxel: -Bakväxel: Navväxlad


Hybridcykel Trygg hyra via arbetsgivaren är förmånligt!



Hybridcykel Rissa Crescent Hybridcykel Rissa 7-växlad - dam51cm 160-180cm Svart

3385

Om du vill ha en damcykel som rullar bra men framförallt länge, då är Rissa ett bra val. Aluminiumramen är lätt, stark och rostfri. Växlar och och bromsar är skyddade både från fysisk påverkan och från regn och smuts och kräver ett minimum av underhåll. Med 7 växlar har du ordentliga fartresurser och kan tackla även riktigt branta uppförslut. Bak sitter en traditionell fotbroms och framhjulet bromsas med en effektiv rullbroms.

Utrustningen är både tålig och väl tilltagen. Rissa har skärmar, kedjeskydd, stöd, godkänt lås och fast monterad belysning fram och bak. Dessutom har den en rejäl pakethållare och sidostagen gör att du kan få sadelväskor att sitta fast ordentligt. Sittställningen är upprätt. Styret är lätt vinklat för bästa ergonomi och i ändarna sitter sköna handtag monterade.

Styrstammen är justerbar så du enkelt kan ställa in en position som du trivs perfekt med. Sadeln är bred, lagom mjuk och designad särskilt för att passa kvinnor. Bekväm, kompetent och pålitlig, vad mer kan man önska sig av en cykel?

Made in VarbergPå den svenska västkusten har det designats och tillverkats kvalitetscyklar för svenska förhållanden i över hundra år. Produktutvecklingen löper som en orange tråd genom Crescents historia och än idag ägnar vi stor omsorg åt att ta fram nya ramar och detaljer. Allt måste hålla Crescentkvalitet. Från komfort i sadel och handtag, till mekanik i växlar och material i ramar och hjul.


Frambroms: RullbromsBakbroms: Navbroms/fotbromsHjul/fälg: Spectra SE TSP325Däck: Spectra Unda Regular 37-622

Styre: Aluminium 580mmStyrstam: Aluminium justerbartVäxelreglage: Shimano® Nexus® 7 VridreglageFramväxel: -Bakväxel: Navväxlad





Citycykel Tarfek Crescent Hybridcykel Tarfek 7-växlad - herr55cm59cm

175-190cm185-200cm

SvartSvart

3383

Om du vill ha en cykel som bara går och går, då är Tarfek ett bra val. Den har en lätt, stark och rostfri aluminiumram och matchande utrustning. Växlar och bromsar är helt inkapslade, och lika väl skyddade från fysisk påverkan som från regn och smuts.

De 7 växlarna ger dig ett brett register med kraft för såväl branta uppförslut som för långa, sköna utförslöpor och raksträckor med vinden i ryggen. Fram sitter sitter en effektiv rullbroms och bak har du en klassisk fotbroms. Tarfek har fast monterad belysning fram och bak, skärmar, kedjeskydd, stöd, godkänt lås och en rejäl pakethållare med sidostag som gör att du kan få sadelväskor att sitta ordentligt.

Sittställningen är upprätt. Styret är lätt vinklat för bästa ergonomi och i ändarna sitter sköna handtag monterade. Styrstammen är justerbar och du kan enkelt ställa in en något mer framåtlutad position om du trivs bättre med det. En lagom bred sadel speciellt utformad för män gör det lilla extra för komforten. Bekväm, kompetent och pålitlig, vad mer kan man önska sig av en cykel?

Made in VarbergPå den svenska västkusten har det designats och tillverkats kvalitetscyklar för svenska förhållanden i över hundra år. Produktutvecklingen löper som en orange tråd genom Crescents historia och än idag ägnar vi stor omsorg åt att ta fram nya ramar och detaljer. Allt måste hålla Crescentkvalitet. Från komfort i sadel och handtag, till mekanik i växlar och material i ramar och hjul.


Frambroms: RullbromsBakbroms: Navbroms/fotbromsHjul/fälg: Shimano/Spectra SE TSP325Däck: Spectra Unda Regular 37-622

Styre: Aluminium 580mmStyrstam: Aluminium justerbartVäxelreglage: Shimano® Nexus® 7 KlickreglageFramväxel: -Bakväxel: Navväxlad





Hybridcykel Holma Crescent Hybridcykel Holma 24-växlad - dam51cm55cm51cm55cm

160-180cm175-190cm160-180cm175-190cm

SvartSvartVitVit

3386

I sadeln på Holma kan du ta dig långt. Vill du inte trampa hela varvet runt jorden så är den perfekt för långpendling eller cykelsemestrar i Alperna. I standardutrustningen ingår skärmar, kedjeskydd, stöd, godkänt lås och en rejäl pakethållare. På framgaffeln finns dessutom fästen för en lågt placerad pakethållare, om du skulle vilja lasta på ordentligt med packning.

Styret är lätt uppåtvinklat för bästa ergonomi och i ändarna sitter sköna handtag monterade. Styrstammen är justerbar så du enkelt kan ställa in en position du trivs med och kan vara maximalt effektiv i. Med sina 24 växlar har Holma en utväxling för varje lutning, oavsett om det går upp eller ner och hydrauliska skivbromsar dimensionerade för samma förhållanden och tung last.

Lamporna gör att du syns och ser bra och kan fortsätta cykla även när solen har gått ner och tack vare reflexranden på de kraftiga däcken syns du bra även från sidan. Alla dessa komponenter sitter monterade på en lätt, stark aluminiumram som tål allt en riktigt äventyrslysten cyklist kan tänkas utsätta den för.

Minska motståndetFör att minska motståndet eller öka farten så är hybridcyklarna utrustade med många växlar. Ramarna på hybridcyklarna är mycket lätta. Många växlar och lätta ramar är komponenter som kommer göra din cykeltur betydligt roligare – oavsett om det är en pendlingstur till jobbet eller en tur i terrängen på din fritid.


Frambroms: Hydraulisk skivbroms. Shimano 355®Bakbroms: Hydraulisk skivbroms. Shimano 355®Hjul/fälg: Spectra TECDäck: Spectra Unda Regular 37-622

Styre: TEC Risebar Aluminium 640mmStyrstam: Aluminium ahead justerbartVäxelreglage: Shimano® STEF51®Framväxel: Shimano® M191®Bakväxel: Shimano® Alivio®





Hybridcykel Kebne Crescent Hybridcykel Kebne 24-växlad - herr51cm55cm59cm

165-180cm175-190cm185-200cm

SvartSvartSvart

3390

Kebne är en äventyrscykel, utrustad för att du ska kunna trampa jorden runt på den om du skulle vara sugen på det. Utöver en lätt och stark aluminiumram och extra kraftiga hjul med 37 mm breda däck har Kebne skärmar, kedjeskydd, stöd, godkänt lås och en rejäl pakethållare. På framgaffeln finns dessutom fästen för en lågt placerad pakethållare, om du skulle vilja lasta på ordentligt med packning. Styret är lätt uppåtvinklat för bästa ergonomi och i ändarna sitter sköna handtag monterade. Styrstammen är justerbar så du enkelt kan ställa in en position du trivs med och kan vara maximalt effektiv i. En lagom bred sadel speciellt utformad för män gör det lilla extra för komforten.

På en touringcykel är det viktigt att ha utväxling för riktigt långsamma och branta partier. Det har Kebne med sina 24 växlar. Minst lika viktigt är det att ha bromsar som klarar långa nedförsbackar med tung last. Därför sitter det effektiva, slitstarka hydrauliska skivbromsar både bak och fram. Lamporna gör att du syns och ser bra och kan fortsätta cykla även när solen har gått ner. Kebne är byggd för äventyr. Vilket innebär att den också är rustad för att ta dig till och från jobbet i ur och skur året om, oavsett var du bor. Finns i svart eller silver.




Styre: TEC Risebar Aluminium 640mmStyrstam: Aluminium ahead justerbartVäxelreglage: Shimano® STEF51®Framväxel: Shimano® M191®Bakväxel: Shimano® Alivio®





Hybridcykel Starren+ Crescent Hybridcykel Starren+ 24-växlad - herr55cm59cm

175-190cm185-200cm

SvartSvart

3283

Oavsett om du tänker börja pendla till jobbet eller funderar på att börja träna på allvar så är Starren ett bra val. Du får en snabb, funktionell och säker cykel som kan ta dig till jobb eller skola i ur och skur i många år framöver. Den lätta, starka aluminiumramens geometri tillsammans med de grova däcken och den dämpade framgaffeln ger bra känsla och kontroll på grus.

Och vill du köra fort på asfalt är det enkelt att låsa gaffeln i stumt läge och bara trampa på. De 24 växlarna ger stora fartresurser och möjlighet till enklare bergsbestigning. Farten tar du ner effektivt och kontrollerat med de hydrauliska skivbromsarna.

Styre, styrstam och sadelstolpe är tillverkade i lätt och stark aluminium och är designade för att ge dig en bekväm sittställning som kan justeras. Starren är snabb, funktionell, säker och har allt som behövs, både för att höja din puls rejält och för att tryggt ta dig till jobb eller skola i ur och skur i många år framöver.

PluspaketHybridcykel utrustad med det så kallade pluspaketet. Det innebär att du får både pakethållare, fast lås och stänkskärmar på cykeln. Självklart kan du själv välja hur många av dessa tillval du vill ha. Men pendlar du till jobbet eller bara vill kunna ta med mer packning då är detta något för dig. Att slippa smuts och stänk på ryggen är också en fördel.

KortfaktaRammaterial: AluminiumFramgaffel: Dämpad, SunTour NEX-HLO

Frambroms: Hydraulisk skivbroms. Shimano 355®Bakbroms: Hydraulisk skivbroms. Shimano 355®Hjul/fälg: Spectra TECDäck: Spectra Quantum Regular 40-622

Styre: TEC Risebar Aluminium 640mmStyrstam: TEC AluminiumVäxelreglage: Shimano® SLM310®Framväxel: Shimano® M191®Bakväxel: Shimano® Alivio®





Hybridcykel Åkulla+ Crescent Hybridcykel Åkulla+ 24-växlad - dam47cm51cm55cm

150-165cm160-180cm175-190cm

VitVitVit

3311

Åkulla är en cykel du lätt kan bli trött på. Den har en stark aluminiumram med en geometri som lånat drag från våra mountainbikes och däck som rullar och greppar bra på på både grus och asfalt. Det gör den perfekt för träningsrundor i högt tempo, eller som pedlarhoj till jobb eller skola.

Sittställningen är upprätt och genom att ändra läget på styrstammen kan du justera det raka styret och få det i den höjd du vill ha det. Det ger dig bra uppsikt över trafiken. Du får också bättre kontroll och balans i stadstrafik och på vägar med sämre underlag. Tack vare de 24 växlarna tar du dig fram oavsett lutning och när du vill cykla riktigt fort låser du enkelt den dämpade gaffeln med ett reglage på styret.

Stora fartresurser kräver rejäla bromsar och det har Åkulla. Skivbromsarna fungerar i vått och torrt och ger dig massor med bromskraft. Eftersom de är hydrauliska är de enkla att dosera också. Söker du en lätt, rolig hoj som funkar lika bra för transport som för träning så kan du sluta leta nu.

PluspaketHybridcykel utrustad med det så kallade pluspaketet. Det innebär att du får både pakethållare, fast lås och stänkskärmar på cykeln. Självklart kan du själv välja hur många av dessa tillval du vill ha. Men pendlar du till jobbet eller bara vill kunna ta med mer packning då är detta något för dig. Att slippa smuts och stänk på ryggen är också en fördel.

KortfaktaRammaterial: AluminiumFramgaffel: Dämpad, SunTour NEX-HLO

Frambroms: Hydraulisk skivbroms. Shimano 355®Bakbroms: Hydraulisk skivbroms. Shimano 355®Hjul/fälg: Spectra TECDäck: Spectra Quantum Regular 40-622

Styre: TEC Risebar Aluminium 640mmStyrstam: TEC AluminiumVäxelreglage: Shimano® SLM310®Framväxel: Shimano® M191®Bakväxel: Shimano® Alivio®





Hybridcykel Centi Crescent Hybridcykel Centi 18-växlad - dam51cm55cm

155-170cm165-180cm

VitVit

3566

Lätt, bekväm och snabb nog att ta dig runt Vättern på en respektabel tid. Det är ett bra sätt att beskriva Centi. Men om sanningen ska fram så är Centi bra på det mesta. Tack vare en stark, stryktålig aluminiumram med genomtänkt geometri och mönstrade däck funkar den lika bra på snabba träningsrundor och för långpendling som på förortens cykelbanor. De tunna sittstagen ger en komfort som inte bara gör varje tramptag behagligt, det får också dina krafter att räcka länge.

Styret är rakt och du har växel- och bromsreglage inom bekvämt räckhåll från de ergonomiska handtagen. Växlarna och de hydrauliska skivbromsarna är väl beprövade, effektiva och lätta delar från Shimano. De 18 lägena gör att du alltid kan hålla rätt fart på pedalerna, oavsett om det går långsamt uppför eller fort utför och tack vare de effektiva bromsarna har du alltid full kontroll.

En skön detalj på Centi är sadeln, som är speciellt utvecklad för damer. Söker du en rolig träningskamrat som dessutom ser bra ut så är det en bra idé att titta närmare på Centi.


KortfaktaRammaterial: AluminiumFramgaffel: Aluminium


Styre: TEC Obvius Flatbar Aluminium 620mmStyrstam: TEC Obvius, 3D AluminiumVäxelreglage: Shimano® Acera®Framväxel: Shimano® Sora®Bakväxel: Shimano® Sora®

Ingårgodkänt låslåsvajergodkänd hjälmbelysninghemleveransförsäkring 3årgaranti 3årtelefonsupport




Hybridcykel Zetta Crescent Hybridcykel Zetta 18-växlad - herr51cm55cm59cm

160-180cm175-190cm185-200cm

SvartSvartSvart

3568

I sadeln på en Zetta är du redo för i stort sett allt. Den lätta aluminiumramen är stark och stryktålig och har en geometri som gör den lämplig för både träning och pendling. Sittställningen är skön utan att vara helt upprätt och tack vare de tunna sittstagen bjuder Zetta på en komfort som inte bara gör att du har det bekvämt – den flexibiliteten gör också att du inte blir lika snabbt trött så du orkar cykla snabbt längre.

Styret är rakt och du har växel- och bromsreglage inom bekvämt räckhåll från de ergonomiska handtagen. Tack vare racerutväxlingen med 18 lägen, däck som både rullar och greppar asfalten väldigt bra går det att cykla riktigt fort. Med hjälp av de effektiva, säkra hydrauliska skivbromsarna har du alltid kontroll. Snabba stopp är inga problem, vilket är en stor fördel i stadstrafik. Svarta komponenter passar ramens mattsvarta lack perfekt. En snabb och snygg cykel för dig som vill kombinera träning med pendling.




Styre: TEC Obvius Flatbar Aluminium 620mmStyrstam: TEC Obvius, 3D AluminiumVäxelreglage: Shimano® Acera®Framväxel: Shimano® Sora®Bakväxel: Shimano® Sora®





Hybridcykel Yotta Crescent Hybridcykel Yotta 20-växlad - herr55cm59cm

175-190cm185-200cm

SilverSilver

3393

Att Yotta trivs allra bäst på asfalt råder det inget tvivel om. Ramen är konstruerad av trippelreducerade aluminiumrör som ger en enorm styrka trots låg vikt, och geometrin är idealisk för en hoj som ska vara både kvick och komfortabel. Den är utrustad med komponenter som skulle få många racercyklar att stolt sträcka på sig. Tiagragruppen från Shimano ger dig 20 växlar och det är allt du behöver för att få upp och hålla farten.

När det behövs tar du effektiv ner den med de hydrauliska skivbromsarna. Sittställningen är alldeles lagom sportig tack vare det raka aluminiumstyret med ergonomiska handtag och den sköna sadeln. Fälgarna är helsvarta, precis som de flesta av Yottas komponenter och tillsammans med de släta, 35 mm breda däcken ger det ett snyggt, snabbt intryck.

Att däcken rullar väldigt lätt och ger bra fäste i kurvorna är ju heller ingen nackdel. Du kan pendla snabbt på den och du kan träna långa pass. Yotta är ett bra exempel på hur en snabb hybridcykel ska se ut och kännas.



Frambroms: Hydraulisk skivbroms. Shimano 425®Bakbroms: Hydraulisk skivbroms. Shimano 425®Hjul/fälg: Spectra TECDäck: Spectra Teres Regular 35-622

Styre: TEC Obvius Flatbar Aluminium 620mmStyrstam: TEC Obvius, 3D AluminiumVäxelreglage: Shimano® Alivio®Framväxel: Shimano® Sora®Bakväxel: Shimano® Tiagra®


MTB Trygg hyra via arbetsgivaren är förmånligt!



MTB Jett Pro Specialized MTB Jett Pro 29" 20-växlad - damSML

152-160cm163-170cm173-180cm

SvartSvartSvart

3507

Jett Pro 29 levererar all den prestanda du behöver i en XC MTB. Den är byggd från en ultralätt A1 SL Aluminium ram som är robust tillförlitlig, och dam-specefik XC 29 geometri som ger en extremt låg standover och en oöverträffad passform, plus vår Body Geometry sadel för garanterad komfort. Komponenter från RockShox, SRAM och Shimano.

KortfaktaRammaterial: AluminiumFramgaffel: RockShox 30 Gold 29, Solo Air spring, 80mm

Frambroms: Shimano BR-M506, hydraulic disc, 160mmBakbroms: Shimano BR-M506, hydraulic disc, 160mmHjul/fälg: Stout XC SL 29, alloy disc, double-wallDäck: Ground Control Sport, 29x2.1", 60TPI

Styre: Stout, alloy, 8° back, 6° up, 10mm rise, 700mmStyrstam: Specialized Stout, 3D-forged alloyVäxelreglage: Shimano Deore, RapidFire, I-spec, 10-speedFramväxel: SRAM X5, 2x10Bakväxel: Shimano Deore XT, Shadow Plus, SGS cage, 10-speed





MTB Epic HT Specialized MTB Epic HT 29" 11-växladMLXL

168-178cm178-188cm188-196cm

SvartSvartSvart

3374

Specialized Epic HT är helt nydesignat från topp till tå och är en ny modell inför säsongen 2017. En modern XC geometri som ger dig fördelar såväl uppför som nedför och ser till att du får ut all kraft du lägger ned till bakhjulet. Den nya geometrin med flackare styrvinkel och längre överrör tillsammans med den nya ramen i M5 aluminium ger en stabil, rapp, styv, lätt och responsiv cykel som passar utmärkt för långlopp och XC-lopp. En smart kombination av Shimanokomponenter på växlar och bromsar tillsammans med en fin framgaffel avslutar paketet för dig som vill ha en riktigt prisvärd cykel med mycket prestanda för pengarna. Kortfakta

Rammaterial: AluminiumFramgaffel: Custom RockShox Reba RL, Solo Air spring

Frambroms: Shimano M506Bakbroms: Shimano M506Hjul/fälg: Specialized Stout, alloy hookless bead, 32hDäck: Fast Trak, Control casing, 29x2.2", 60TPI

Styre: Specialized Flat Top aluStyrstam: Specialized aluVäxelreglage: Shimano SLX M7000, 11-speedFramväxel: Shimano SLX 7025Bakväxel: Shimano Deore XT M8000, Shadow Plus, SGS cage, 11-speed





MTB Camber Specialized MTB Camber 29" 18-växladL 178-188cm Grå

3491

Allt mer populära Camber är för dig som älskar crosscountry, men inte nödvändigtvis 100% "race". Nu är det i.o.f.s inga problem att ge järnet i långlopp med en Camber, men med lite mer fjädringsväg får du mer kontroll, mer komfort och helt enkelt mer skoj. Absolut en modell som tar fram glädjen med att cykla i skogen samtidigt som den är ett träningsredskap.

KortfaktaRammaterial: AluminiumFramgaffel: RockShox Sektor Silver RL 29, Solo Air

Frambroms: Tektro Gemini CompBakbroms: Tektro Gemini CompHjul/fälg: Specialized 29, alloy, 24mm, 32hDäck: Purgatory, Control casing, 29x2.3", 60TPI

Styre: Specialized, 6061 alloy, 750mmStyrstam: Specialized, 3D forged alloy, 4-bolt, 7° riseVäxelreglage: Shimano Alivio, 9-speedFramväxel: SRAM GX, Bottom PullBakväxel: Shimano Deore, Shadow design, SGS cage, 9-speed


Elcykel Trygg hyra via arbetsgivaren är förmånligt!



Elcykel Elin Crescent Elcykel Elin 7-växlad - dam47cm51cm55cm51cm51cm

150-165cm160-185cm175-190cm160-180cm160-180cm

SvartSvartSvartVitRöd

3478

Att cykla på Elin är en smått magisk upplevelse. Branta backar känns som raksträckor och tung last känns inte alls. Men det är inget hokus pokus inblandat, bara en rejäl dos finurlig ingejörskonst.

Elin är en elcykel och tack vare elmotorn, batteriet och vårt egenutvecklade E-goingsystem kan du trampa på utan större ansträngning, oavsett lutning och last. Du styr själv vilken hjälp du vill ha av motorn: vilket av effektlägena du önskar och om du vill att motorn ska skjuta på när du leder cykeln. Allt sköts från styret och det är inte märkvärdigare än att välja en annan växel när motståndet ändras. En inbyggd display på styret visar valt effektläge, hastighet, hur mycket laddning som finns kvar i batteriet och hur långt den kraften kan ta dig. Allt är snyggt inbyggt i en 7-växlad damcykel av modernt snitt, med lågt insteg, fotbroms bak och rullbroms fram. Batteriet på 11 Ah sitter i pakethållaren, som i sin tur är en integrerad del av aluminiumramen. Det är enkelt att lossa och ta in för laddning. Cykelkorg i aluminium med väska ingår, precis som stöd, godkänt lås och belysning.

Kort om elcykelEn elcykel ger dig extra kraft när du behöver det, eller hela tiden om du vill det. Maxhastigheten är 25 km/h. Det går att cykla fortare, men då frikopplas motorn och dina ben får stå för farten. När du cyklar väljer du önskat effektläge, resten sköts helt automatiskt av systemet. Kraften anpassas efter hur mycket du trampar. Du kan också få hjälp när du leder cykeln, till exempel uppför en backe. Citycyklarna är alla utrustade med vårt egenutvecklade och konstant förfinade E-going-system, med motorn i framhjulet.


Frambroms: RullbromsBakbroms: Navbroms/fotbromsHjul/fälg: Shimano/SpectraDäck:Batteri:

Spectra Pergo Regular 40-622E-going 11Ah

Styre: Aluminium 620mmStyrstam: AluminiumVäxelreglage: Shimano® Nexus® 7 VridreglageFramväxel: -Bakväxel: Shimano® Nexus® 7 Navväxlad





Elcykel Elwin Crescent Elcykel Elwin 7-växlad - herr51cm55cm

165-180cm175-190cm

SvartSvart

3406

Var det så mycket bättre förr, egentligen? Backarna var brantare, motvinden blåste hårdare och det var nästan omöjligt att komma till jobbet utan svettfläckar på skjortan. Cyklarna var visserligen snygga på ett klassiskt sätt, men det är den här också.

På en elcykel som Elwin sitter du lika vackert som farfar gjorde och kan samtidigt njuta av den moderna teknikens fördelar. Tack vare elmotorn och vårt egenutvecklade E-goingsystem trampar du på utan större ansträngning, oavsett lutning och vindriktning. Du styr enkelt vilken effekt du önskar, om du vill ha mjuk eller normal start och om du vill att motorn ska skjuta på när du leder cykeln. Allt sköts från styret och det är inte svårare än att växla. En inbyggd display visar valt effektläge, hastighet, hur mycket laddning batteriet har och hur långt det kan ta dig. Allt är snyggt inbyggt i en 7-växlad herrcykel med tidlösa linjer, moderna bromsar, rejäla plåtskärmar, stöd, lås och belysning. Batteriet på på 11 Ah sitter enkelt åtkomligt i den kraftiga pakethållaren, som är en integrerad del av aluminiumramen. Att ladda det fullt tar inte mer än 6 timmar.





Styre: Aluminium 620mmStyrstam: AluminiumVäxelreglage: Shimano® Nexus® 7 VridreglageFramväxel: -Bakväxel: Shimano® Nexus® 7 Navväxlad





Elcykel Elora Crescent Elcykel Elora 7-växlad - dam47cm51cm

150-165cm160-185cm

GråGrå

3407

En av de största fördelarna med elcykel märker du i stadstrafik. Att hela tiden behöva stanna vid rödljus och sänka hastigheten vid övergångsställen stör dig inte eftersom det är så lätt att få upp farten igen. Elora är utvecklad för dig som cyklar i den typen av miljöer. Den har en stark aluminiumram med lågt insteg som gör det enkelt att kliva av och på.

Motorn, och systemet som styr den, är Crescents egenutvecklade E-going. Den ger dig precis så mycket hjälp du behöver vid start, uppför backar, i motvind eller när du promenerar bredvid. Allt styrs av sensorer som känner av hur hårt du trampar och skickar den informationen vidare till motorn. Det finns 5 effektlägen. Med en knapptryckning talar du om vilket av dem du vill använda och det är lika enkelt som att välja vilken av de 7 växlarna du vill ska ligga i.

Displayen ger dig full koll på läget. Den visar vald effekt, hastighet, batteriets laddnivå och hur långt den kraften kan ta dig. Batteriet är enkelt att ta loss från fästet i pakethållaren och att ladda det tar bara 6 timmar. Elora är redo för en tur på stan så fort du är det.





Styre: Aluminium 620mmStyrstam: AluminiumVäxelreglage: Shimano® Nexus® 7 VridreglageFramväxel: -Bakväxel: Navväxlad





Elcykel Elda Crescent Elcykel Elda 10-växlad - dam43cm47cm51cm

140-155cm150-165cm160-180cm

VitVitVit

3412

Om du tillhör dem som spenderar alldeles för mycket tid på bussen eller i bilköer kan Elda vara ett tidsbesparande alternativ. På en elcykel slipper du inte bara trängas med andra människor eller bilar, du kan också hitta effektivare vägar till jobbet. Elda är väldigt lik en vanlig hybridcykel med dämpad framgaffel. Stötdämpningen gör att den fungerar bra på dåligt underhållna cykelbanor, i stan och på grusvägar. Förutom att du orkar cykla mycket längre och slipper svettas, så känns det som att cykla på en vanlig cykel när du kliver upp på sadeln.

Motorn sitter mellan dina fötter vilket ger låg tyngdpunkt och bra balans, och både den och styrsystemet är vårt egenutvecklade E-going. Effekten kommer utan att du behöver göra något annat än att trampa. Allt styrs av sensorer som känner av ditt pedaltryck och automatiskt anpassar kraften därefter. Vill att motorn ska skjuta på mer eller mindre är det enkelt reglerat med en knapp på styret.

En stor och tydlig LCD-display visar effektläge, hastighet, batteriets laddnivå och hur långt den kraften kan ta dig. Laddtiden är 6 timmar och batteriet, som sitter i en skålning på undersidan ramröret, räcker till upp till 75 km cykling. Förutom konstant medvind är Elda utrustad med det mesta en pendlare kan tänkas behöva: 10 växlar från Shimano, skärmar, lås och stöd. Ett snabbare och smidigare sätt att ta dig fram får du leta länge efter.

KortfaktaRammaterial: AluminiumFramgaffel: SunTour NEX-MLO

Frambroms: Hydraulisk skivbroms. Shimano 365®Bakbroms: Hydraulisk skivbroms. Shimano 365®Hjul/fälg: TEC/TEC SSP 375Däck:Batteri:

Spectra Unda, Duramax, 700x35CE-going 11Ah

Styre: TEC Obvius Aluminium (27,2mm)Styrstam: TEC Obvius AluminiumVäxelreglage: Shimano® Deore®Framväxel: -Bakväxel: Shimano® Deore®





Elcykel Elder Crescent Elcykel Elder 10-växlad - herr51cm55cm59cm

165-180cm175-190cm185-200cm

SvartSvartSvart

3409

Är du trött på bilköer, trängseln i tunnelbanan eller väntan i en busskur någonstans? Funderar du på att börja cykla men tycker att det är svettigt eller för långt? Då kan en elcykel vara ett bra alternativ för dig. Elder har en ram av aluminium och geometrin är sportigt avslappnad. Du sitter lika bekvämt som på en vanlig hybridcykel och tack vare den dämpade framgaffeln fungerar cykeln bra även på sämre vägar, grus eller kullersten.

För en extra skön körupplevelse sitter motorn centralt i vevpartiet och både den och systemet som styr den är vårt egenutvecklade E-going. Effekten kommer helt automatiskt utan att du behöver göra något annat än att trampa. Pedaltrycket mäts av sensorer och motorn svarar med en kraft som motsvarar din insats. Vill ha mer eller mindre hjälp så är det bara att trycka på en knapp så ändras effektuttaget.

En stor och tydlig LCD-display som sitter centralt monterad på styret visar effektläge, hastighet, batteriets laddnivå och hur långt den kraften kan ta dig. Batteriet sitter snyggt integrerat i en skålning på undersidan ramröret. Laddtiden är 6 timmar och ett fulladdat batteri räcker upp till 75 km. Elder är standardutrustad med 10 växlar från Shimano, skärmar, lås och stöd.

Kort om elcykelEn elcykel ger dig extra kraft när du behöver det, eller hela tiden om du vill det. Maxhastigheten är 25 km/h. Det går att cykla fortare, men då frikopplas motorn och dina ben får stå för farten. När du cyklar väljer du önskat effektläge, resten sköts helt automatiskt av systemet. Kraften anpassas efter hur mycket du trampar. Du kan också få hjälp när du leder cykeln, till exempel uppför en backe.

KortfaktaRammaterial: AluminiumFramgaffel: SunTour NEX-MLO

Frambroms: Hydraulisk skivbroms. Shimano 365®Bakbroms: Hydraulisk skivbroms. Shimano 365®Hjul/fälg: TEC/TEC SSP 375Däck:Batteri:

Spectra Unda, Duramax, 700x35CE-going 11Ah

Styre: TEC Obvius Aluminium (27,2mm)Styrstam: TEC Obvius AluminiumVäxelreglage: Shimano® Deore®Framväxel: -Bakväxel: Shimano® Deore®


Trehjuling Trygg hyra via arbetsgivaren är förmånligt!



Trehjuling 3313 Monark Trehjuling 3313 3-växlad48cm Blå

3489

En trehjuling utrustad med 20" hjul vilket gör att cykeln blir lättmanövrerad. Ramen har ett lågt insteg för att enkelt komma av och på cykeln. 3 växlar och levereras belysning och godkänt lås.

KortfaktaRammaterial: StålFramgaffel: Stål

Frambroms: V-bromsBakbroms: NavbromsHjul/fälg: AluminiumDäck: Punkteringsskyddade

Styre: StålStyrstam: StålVäxelreglage: Shimano Nexus 3Framväxel: -Bakväxel: Navväxlad

Ingårgodkänt låslåsvajergodkänd hjälmbelysningstänkskärmarcykelkorghemleveransförsäkring 3årgaranti 3årtelefonsupport

Trehjuling Trygg hyra via arbetsgivaren är förmånligt!



Trehjuling 3313 EL Monark Elcykel Trehjuling 3313 EL 3-växlad48cm Blå

3212

Det här är en helt ny elassisterad trehjulig cykel där det sitter en elmotor i framnavet som kan ge hjälp när man cyklar. Kraften kommer från ett batteri som sitter i paketkorgen bak. En sensor känner av när man trampar och lägger då på ett hjälpande moment om systemet är aktiverat. Graden av assistans kan ställas på displayen som sitter på styret där även av och på knappen och batteriindikator sitter. .

Maxfart är spärrad till ca. 16km/hDisplay med tre effect lägenRäckvidd vid full laddning 30-60kmRamhöjd: 48 cmMax brukarvikt: 140 kgBredd/ längd: 82/160 cmMått sadel-pedal, min: 74 cmMått sadel-pedal, max: 96 cmInstegshöjd: 16,5 cm

KortfaktaRammaterial: StålFramgaffel: Stål

Frambroms: V-bromsBakbroms: NavbromsHjul/fälg: Aluminium, dubbelbottnade fälgarDäck:Batteri:

PunkteringsskyddadeLitium-jon, 9,6Ah

Styre: StålStyrstam: StålVäxelreglage: Shimano Nexus 3Framväxel: -Bakväxel: Navväxlad

Ingårgodkänt låslåsvajergodkänd hjälmbelysningstänkskärmarcykelkorghemleveransförsäkring 3årgaranti 3årtelefonsupport

Reservation för eventuella tryckfel och ändringar från leverantör.

För mer information ring vår kundservice på telefon 011 - 470 84 35

Vanliga frågor och svar

Vad ingår i avtalet?Förmånscykel-avtalet via din arbetsgivare ger dig mycket mer än bara en cykel, det ger ett tryggt cykelägande under många år. Under hela hyresperioden ingår, förutom hyran av din cykel och eventuella tillbehör, också leverans och injustering, treårig garanti, godkänd cykelhjälm, support och extra lås.

Vidare ingår det dessutom trygghetsförsäkringar i händelse av stöld eller långtids-sjukdom. Allt detta är delar som vanligtvis inte går att köpa separat eller få pakete-rade om du handlar i butik eller på nätet. Läs mer i respektive fråga nedan.

Vem tecknar jag avtalet med?Avtalet tecknas mellan din arbetsgivare och dig som anställd.

Vad kommer Förmånscykeln att kosta i månaden?Ditt individuella pris beror huvudsakligen på två saker: ditt val av produkter och din marginalskatt. Din arbetsgivare gör ett bruttolöneavdrag på din inkomst varje månad och sedan tillkommer förmånsskatt. Kostnaderna är olika beroende på vilken skatt du betalar, t.ex. 33% eller 50%.

Om du vill veta vad just ditt paket kommer att kosta, räknar du enklast ut det genom att välja ”Summera ditt paket” under fliken beställning.

Nettopriset kan variera beroende på om du har jämkning eller ligger precis runt en skattebrytpunkt, men uträkningen ger en bra indikation på kostnaden per månad. Vad ska man tjäna för att ha över 33 % skatt? Idag ligger brytpunkten på ca 450 000 kr per år. Se skatteverket för mer information.

Om jag vill köpa ut cykeln efter avtalsperiodens slut, vad blir mitt pris?Kostnaden för att köpa ut din cykel efter tre år är baserat på det då rådande mark-nadsvärdet för cykeln. I dagsläget kan och får vi inte göra gissningar eller förutspå vad eventuell kostnad kommer att vara.

Hur gör jag om jag inte vill köpa ut cykeln efter 3 år?Då lämnar du tillbaka den till Ecochange. Det kostar ingenting förutom om cykeln skulle vara skadad utöver normalt slitage.

När och hur levereras cykeln?Ditt paket levereras hem till dig, vardagar mellan 7 – 17 på en tidpunkt som du och speditören kommer överens om. Du blir aviserad med ett förslag en eller ett par dagar innan leverans. Om jag vill ha en annan leveransadress eller önskar kvällsleverans? I priset ingår leverans under ovan nämnda tidsfönster till den adress som angavs vid beställ-ningen. Vid adressbyte eller annan leveranstid tillkommer en avgift på ca 300 kr. Den betalas då in till Ecochange innan leverans efter överenskommelse.

Är cykeln färdigmonterad vid leverans?Cykeln är grundmonterad vid leverans. Det betyder att lampor, lås, hjul och sadel m.m. är installerade. För att inte skada cykeln under transport så återstår det att vrida upp och justera styret, montera pedaler och eventuell cykelkorg. Detta får du själv sätta fast. Några veckor efter leverans erbjuds du hjälp med injustering – antingen av Ecochange eller på plats hos servicepartnern.

Ingår det någon garanti?Ecochange erbjuder en unik 3-års garanti för samtliga produkter och tillval om inget annat anges. Garantin gäller inte vid onormalt slitage, batterier, förbrukningsvaror eller eventuella mjukvaror. Läs mer om garanti under din arbetsgivares Allmänna villkor för hyra av Förmånscykel.

Ingår service?Ecochange erbjuder garantiservice, det vill säga hjälp vid eventuella fabriksfel. Vi hjälper även till att kostnadsfritt serva och kolla igenom din cykel i samband med att vi kommer till din stad för visning av cyklar. Önskar du en mer omfattande underhållsservice, så tar du kontakt med en lokal servicepartner och ersätter denne själv enligt överenskommelse. Hör gärna av dig till vår kundservice om rekommendation kring val av lokal servicepartner.

Hur hjälper Ecochange till om cykeln skulle bli stulen?I grunden använder du din hemförsäkring. Vi hjälper till att sköta adminis-trationen och förse ditt hemförsäkringsbolag med relevanta uppgifter efter att du polisanmält stölden samt kontaktat ditt försäkringsbolag. Därefter ser Ecochange till att du blir ersatt med en likvärdig eller bättre cykel, även om ditt försäkringsbolag gjort en åldersavskrivning.

Vilka försäkringar ingår i avtalet?Under hela hyresperioden har du två trygghetsförsäkringar som medföljer ditt förmånscykelpaket:1. Ett kompletterande allriskskydd ingår där Ecochange täcker mellanskillnaden vid olycksfall och stöld etc. Detta avtal förutsätter att du har en hemförsäkring med inkluderande drulleförsäkring.2. Din arbetsgivare och Ecochange tillhandahåller en långtidssjukskrivnings-försäkring som täcker din månadskostnad om du skulle bli sjukskriven under en längre tid. Då får du behålla cykeln utan kostnad under sjukskrivningen.

Läs mer om villkoren i Allmänna villkor för hyra av Förmånscykel.

Hur länge pågår avtalet?Avtalet för Förmånscykel är bindande och gäller i 36 månader. Undantag är uppsägning, pensionering eller annan orsak till att din anställning upphör.

Vad händer om min anställning upphör under avtalet?Då upphör även ditt Förmåncykel-avtal. Därmed har du dina två val: att antingen kostnadsfritt lämna tillbaka den till Ecochange eller att köpa ut cykeln till då rådande marknadsvärde.

Vad händer om jag blir sjukskriven under avtalet?Då går långtidssjukskrivnings-försäkringen in och finansierar din månadskost-nad, så du behöver inte vara orolig för att du inte kommer att ha råd med din förmånscykel under eventuell sjukskrivning.

Vad händer om jag blir föräldraledig under avtalet?Då gör du upp en plan med din arbetsgivare, men du behöver inte vara orolig för att du inte kommer att ha råd med din förmånscykel under eventuell föräld-raledighet.

Kan ni erbjuda rabatter för enskilda cyklar eller produkter?Vårt avtal med cykeltillverkaren innebär att vi får en mycket bra pris på varje enskild cykel eftersom vi beställer stora volymer åt gången. Av samma anled-ning kan vi inte erbjuda enskilda rabatter då priset från början redan är det lägst möjliga.

Jag önskar en modell som inte finns med i erbjudandet?I vårt åtagande ingår att leverera en stor volym cyklar under rätt tid, till ett attraktivt pris. Vi har tillsammans med din arbetsgivare försökt välja ett utbud som kommer att passa de flesta. Om de cyklar vi erbjuder inte motsvarar det du önskar, kan vi tyvärr inte erbjudan någon annan i dagsläget. Däremot tar vi gärna emot förslag för framtiden, som vi ser över om intresset skulle vara stort.

Har du fler frågor?Varmt välkommen att kontakta vår kundservice på 011-470 84 35, [email protected]


Nedan visas bruttolönekostnaden och ungefärlig nettokostnad för dom olika produkterna. För att se skatteeffekten och mer information om produkterna, loggar du in på hemsidan, se inloggningsuppgifterna på sista sidan.

PriserTrygg hyra via arbetsgivaren är förmånligt!

(se sista sidan eller www.ecochange.se/laxa)


Godkänd hjälm medföljer varje cykelCykelhjälm - en väldigt bra livsförsäkring när du cyklar. Vi leverarar hjälmar från en av världens bästa tillverkare av cykelhjälmar - Spectra.

Uppgradera din hjälm till “MIPS”Önskar du en ännu säkrare hjälm så har du möjlighet att ”uppgradera” den medföljande hjälmen till en hjälm med MIPS-teknik (Multidirectional Impact Protection System).



Beställningen är bindande. Månadskostnaderna varierar beroende på den enskilde löntagarens marginalskatt. Vid eventuellt bortfall/otillgänglighet av en produkt förbehåller sig leverantören rätten att välja ut en likvärdig sådan.

a Cirka nettokost

Citycyklar: montering, lås, vajerlås, hjälm, garanti, support, försäkring m.m. ingår. Brutto 33% 50%

Citycykel Monark "Emma" Dam - 3-växlad - aluminiumram - Shimanoväxlar 109 kr 89 kr 78 kr

Citycykel Monark "Sigvard" Herr - 3-växlad - aluminiumram - Shimanoväxlar 109 kr 89 kr 78 kr

Citycykel Monark "Karin" Dam - 3-växlad - aluminiumram - Shimanoväxlar 129 kr 105 kr 92 kr

Citycykel Crescent "Tove" Dam - 7-växlad - aluminiumram - Shimanoväxlar 173 kr 140 kr 123 kr

Hybridcyklar: Hybridcykel Crescent "Rissa" Dam - 7-växlad - aluminiumram - Shimanoväxlar 186 kr 151 kr 133 kr

Hybridcykel Crescent "Tarfek" Herr - 7-växlad - aluminiumram - Shimanoväxlar 186 kr 151 kr 133 kr

Hybridcykel Crescent "Holma" Dam - 24-växlad - aluminiumram - Shimanoväxlar 176 kr 143 kr 126 kr

Hybridcykel Crescent "Kebne" Herr - 24-växlad - aluminiumram - Shimanoväxlar 176 kr 143 kr 126 kr

Hybridcykel Crescent "Starren+" Herr - 24-växlad - aluminiumram - Shimanoväxlar 179 kr 145 kr 128 kr

Hybridcykel Crescent "Åkulla+" Dam - 24-växlad - aluminiumram - Shimanoväxlar 179 kr 145 kr 128 kr

194 kr 157 kr 138 kr

194 kr 157 kr 138 kr

225 kr 182 kr 160 kr

Hybridcykel Nishiki "X-Five" Dam - 24-växlad - aluminiumram - Shimanoväxlar 131 kr 106 kr 93 kr

Hybridcykel Nishiki "X-Five" Herr - 24-växlad - aluminiumram - Shimanoväxlar 131 kr 106 kr 93 kr

MTB: Mountainbike Specialized "Jet Pro" Dam - 29" - 20-växlad - aluminiumram - Shimanoväxlar 251 kr 203 kr 179 kr

Mountainbike Specialized "Epic" Unisex - 29" - 22-växlad - aliminiumram - Shimanoväxlar 319 kr 258 kr 227 kr

Mountainbike Specialized "Camber" Unisex - 29" - 18-växlad - heldämpad - aliminiumram - Shimanoväxlar 392 kr 317 kr 279 kr

Elcyklar: 359 kr 291 kr 256 kr

359 kr 291 kr 256 kr

311 kr 252 kr 221 kr

339 kr 275 kr 242 kr

447 kr 362 kr 318 kr

451 kr 365 kr 321 kr

451 kr 365 kr 321 kr

Elcykel Ecoride "Flexible" 3-växlad - 20 tum vikbar - aluminiumram - Shimanoväxlar (begränsat antal) 270 kr 219 kr 193 kr

275 kr 223 kr 196 kr

447 kr 362 kr 318 kr

Tillval: Cykellastvagn Merida. Perfekt för cykel när du behöver få med dig lite mer. 48 kr 39 kr 34 krCykelvagn Merida. Perfekt för cykel/promedad/jogging och när du behöver få med dig lite mer. 56 kr 45 kr 40 kr

27 kr 22 kr 20 kr95 kr 77 kr 68 kr95 kr 77 kr 68 kr

Cykelbarnstol Polisport Guppy - grå/silver, med pakethållarmontering – passar alla cyklar med pakethållare, även elcyklar. 22 kr 18 kr 16 krCykelbarnstol Polisport Guppy RS - grå/silver, för rammontering – passar inte alla elcyklar. 22 kr 18 kr 16 kr

7 kr 6 kr 5 kr15 kr 12 kr 11 kr

Cykellås Abus Bordo Granit X-plus. ABUS smarta vikbara lås med smart hållare. SSF-godkänt lås. 25 kr 20 kr 18 kr10 kr 8 kr 7 kr49 kr 40 kr 35 kr

Var hittar jag svar på mina frågor om erbjudandet?Information finns på: www.ecochange.se/laxa alternativt ringer du kundservice på telefon 011 - 470 84 35.

Vi kommer att demonstrera ett stort utbud av cyklar vid följande tillfällen:Laxå Kunskapens hus - Skolgatan 7 7/6 12.00-18.00 Hallsberg Västra Storgatan 14 (Baksidan på parkeringen) 8/6 11.00-19.00



© C

opyr

ight

199

8-20

17 L

AN A

ssist

ans.

Lay

out a

nd d

esig

n by

Joha

n Ka

rlsso

n

Förmånscykel via Ecochange står för trygghet, enkelhet och det mest förmånliga sättet att skaffa en ny modern cykel anpassad för just dig.

Tillsammans med din arbetsgivare erbjuder vi dig marknadens kanske bästa och mest prisvärda cyklar. Och till skillnad mot andra liknande erbjudanden så är det du själv som bestämmer vad som skall ingå i just ditt paket.

Vi erbjuder också unika trygghetsförsäkringar, service och support. Din arbetsgivare gör ett bruttolöneavdrag varje månad direkt från din lön. När avtalsperioden är slut kan du välja att köpa ut eller lämna tillbaka din Förmånscykel.

Spara 20-40% jämfört med köp i butik eller på nätetTack vare skattesubvention och vår volymrabatt är Förmånscykel en riktigt bra affär för dig som ska skaffa en ny cykel. Jämfört med köp i butik eller på nätet sparar du upp till 40 procent när du väljer en Förmånscykel.

Produkter till bästa kvalitet och prisVi erbjuder dig några marknadens bästa och mest prisvärda cyklar. Vårt utbud är noga utvalt för att matcha våra kunders höga krav på prestanda och kvalitet. Du får en modern och pålitlig utrustning som kommer att ge dig både nytta och nöje en lång tid framöver!

Trygghet efter leverans Till varje cykel ingår telefonsupport och försäkringshantering för att underlätta vid eventuella problem eller frågor. Vi kommer även att vara på plats vid tillfälle efter utleveranserna för att svara på frågor eller hjälpa till med eventuella justeringar av din cykel.

Garantiservice 3 årUtrustningen har 3 års garanti om inget annat anges. Vid uppkommet produktproblem får du vid kontakten med supporten utförlig information om hanteringen av din utrustning vid produktfel.

Trygghetslösning 3 årEtt kompletterande allriskskydd ingår och täcker mellanskillnaden vidolycksfall, stöld. Detta kräver att ni har en gällande hemförsäkring! Arbetsgivaren täcker under vissa förutsättningar kostnader för brutto-löneavdrag som inte kan verkställas på grund av att den anställde blir långvarigt sjuk eller vid dödsfall (se avtal).

Hur beställer jag min Förmånscykel?1. Gå in på hemsidan (www.ecochange.se/laxa), logga in med förnamn och ditt personnummer.

2. Ta del av den information som finns på hemsidan om de olika cyklarna och tillbehören.

3. Läs igenom avtalsvillkoren för Förmånscykel. Dessa hittar du under “information” - “hyresavtal”. Skriv gärna ut villkoren och spara.

4. Klicka nu på “beställning” och alla produkterna visas. Fyll i de produkter som önskas och klicka sedan på “summera min beställning”. Då visas den cykel och övriga tillbehör som du valt.

5. Om du är nöjd med ditt val klickar du på “skicka min beställning”. Om inte, så är det bara att gå in under “beställning” igen och ändra på beställningen. (punkt 4 och 5).

6. När du får upp meddelandet “Tack för din beställning” är beställningen genomförd.

När är sista datum för beställning?Du kan beställa till och med 2017-06-16.

Leverans ända fram till dörrenHemleverans är bekvämt och tryggt. Vi levererar din förmånscykel ända fram till din dörr.

När får jag min cykel?Utleveranserna påbörjas i slutet av juni.

Den smarta vägen till en Förmånscykel.


Logga in med följande uppgifter:AnvändarId: Ditt förnamn Lösenord: Ditt personnummer

Adressen till hemsidan är:www.ecochange.se/laxa

Kristinehamns kommunKungsgatan 30, 681 84 Kristinehamn www.kristinehamn.se

Roligare väg till jobbet!Har du fler frågor eller funderingar?Varmt välkommen att kontakta Ecochange kundserviceTel: 011-470 84 35 E-post: [email protected]

Teckna en förmånscykel- ENKELT, TRYGGT, MILJÖVÄNLIGT OCH EKONOMISKT

Kristinehamns kommun har som ambition att vara en attraktiv och miljövänlig arbetsgivare med friska medarbetare. Nu får du som tillsvidareanställd möjlighet att genom Kristinehamns kommun hyra en bra cykel till ett bra pris genom ett bruttolöneavdrag. Här har vi samlat frågor och svar kring hur det fungerar med en förmånscykel.

Vad innebär en förmånscykel?En förmånscykel innebär att du kan hyra en cykel under en treårsperiod till ett förmånligt pris. Kostnaden för cykeln betalar du genom att Kristinehamns kommun gör ett bruttolöneavdrag varje månad direkt från din lön (detta kan påverka pension, föräldra- och sjuk-penning). Därefter tillkommer förmåns-skatt. När avtalsperioden är slut väljer du att köpa ut eller lämna tillbaka cykeln.

Vem kan beställa en förmåns-cykel?Du som tillsvidareanställd i Kristinehamns kommun kan beställa max två cyklar under en hyresperiod. Avtalet gäller i 36 månader, därför måste du ha en anställning med månadslön så att vi kan göra ett avdrag på din bruttolön. För att få beställa en cykel får du inte vara helt sjukskriven, föräldra-eller tjänstledig eller ha löneutmätning.

Vem tecknar jag avtalet med?Avtalet tecknas mellan Kristinehamns kommun och dig som anställd.

Hur beställer jag min förmåns-cykel?Ecochange kommer att mejla ut er-bjudandet till tillsvidareanställda inom Kristinehamns kommun. Förmånscy-keln beställer du via Ecochange beställ-ningsportal www.ecochange.se/kristine-hamn. För att beställa en cykel behöver du skriva i användarnamn och lösenord. Användarnamnet är ditt namn och lösen-ordet är ditt personnummer (10 siffror).

Vad kommer min förmånscykel att kosta?Vad det kostar för just dig beror på två saker: ditt val av produkt och din mar-ginalskatt. Om du vill veta vad just ditt paket kommer att kosta, klicka in på www.ecochange.se/kristinehamn där du kan summera ditt paket.

När görs första löneavdraget?För dig som beställer en cykel i juni 2017, görs första avdraget i september. Annars görs avdraget i samband med avtalad leveransmånad.

Vad ingår i avtalet?Under hela hyresperioden ingår, förut-om hyran av din cykel och eventuella tillbehör, också leverans och injustering, treårig garanti, godkänd cykelhjälm, support och extra lås. Det ingår också trygghetsförsäkringar i händelse av stöld eller långtidssjukdom.

Vilka försäkringar ingår i avtalet?Under hela hyresperioden har du två trygghetsförsäkringar som medföljer ditt förmånscykelpaket.

1. Ett kompletterande allriskskydd in-går där Ecochange täcker mellanskillna-den vid olycksfall och stöld osv. Avtalet förutsätter att du har en hemförsäkring med inkluderande drulleförsäkring.

2. Kristinehamns kommun och Eco-change tillhandahåller en långtidssjuk-skrivningsförsäkring som täcker din må-nadskostnad om du skulle bli sjukskriven en längre tid. Då får du behålla cykeln utan kostnad under sjukskrivningen.

Jag planerar att vara föräldraledig, får jag beställa en cykel då?Ja, du får beställa en cykel. Vi gör brut-toavdrag så länge du har en månadslön. Om vi ser att du inte kommer att ha någon månadslön under en tid så drar vi ett högre avdrag baserat på resterande månader för innevarande år. Under din föräldraledighet görs inget avdrag, utan när du åter är i arbete gör vi ett högre avdrag första månaden.

Jag planerar att gå i pension så småningom, får jag beställa en cykel då?Ja, du får beställa en cykel om du inte planerar att gå i pension inom tre år.

Vad händer om jag blir långtids-sjukskriven under avtalet?Du kontaktar din närmaste chef. Eco-change har en trygghetslösning under hela avtalet som finansierar dina kostna-der och du kan behålla förmånscykeln under tiden.

Vad händer om min anställning upphör under avtalet?Du kontaktar Ecochange, så får du hjälp med att avsluta avtalet. Du kan antingen välja att lämna tillbaka cykeln eller lösa ut den.

Vad händer när avtalet är på väg att löpa ut?Vid hyresperiodens slut erbjuds du möj-ligheten att köpa förmånscykeln. Kostna-den för att köpa ut din cykel baseras på rådande marknadsvärdet för cykeln. Om du inte köper ut din cykel ska du lämna tillbaka den till Ecochange. Det kostar ingenting, förutom om cykeln skulle vara skadad utöver normalt slitage.

Cykelvägen till en attraktiv arbetsplats

Sida 9 av 12

8. Mål och budget 2019-2021 för kommunledningskontoret

Föredragande ekonomichef Gunilla Sandgren kl. 13.00.

8.1. Handlingar

KS 2018-148-1 Mål och budget 2019-2021 KLK.pdf (inkluderad nedan)

KS 2018/148-1

Nämndernas Mål och

budget 2019 Vp

2020-2021

Kommunledningskontor, Nämndernas Mål och budget 2019 Vp 2020-2021 2(7)

Kommunledningskontor


Innehållsförteckning

1 Förutsättningar och framtida utmaningar .......................................... 4

2 Budgetram 2019-2021 ............................................................................ 4

3 Investeringsbehov ................................................................................... 5

4 Inriktningsmål ......................................................................................... 5

5 Sammanfattning till kommunfullmäktiges Mål och budget .............. 7


1 Förutsättningar och framtida utmaningar

Kommunledningskontorets främsta uppdrag är att vara stödverksamhet till kärnverksamheterna som

arbetar direkt mot medborgarna. I denna roll ingår att ha en omvärldsbevakning och se till att

kommunen anpassar sig till aktuell lagstiftning och andra förändringar inom ansvarsområdena för

att kvalitetssäkra arbetet. Det innebär i praktiken ofta att kommunledningskontoret får ökade

kostnader för att kunna stödja verksamheterna på ett bra sätt som leder till att tid och resurser

effektiviseras i kärnverksamheterna. Risken är att besparingar inom kommunledningskontorets

verksamheter gör att gränsdragningen mellan stödverksamheter och kärnverksamheter förflyttas.

Det kan innebära att både det digitala IT-stödet och det personella stödet till kärnverksamheterna

försämras, vilket även kan påverka kvaliteten och rättssäkerheten.

Kommunstyrelsens beslut om preliminära budgetramar enligt gällande verksamhetsplan innebär för

kommunledningskontoret en effektivisering/kostnadsavveckling på 1 % från och med 2019. Det

innebär en minskning med kostnaderna på 730 tkr.

Förslag till effektiviseringar och omfördelningar av budgetanslag redovisas i följande

sammanställning:

Effektiviseringar (tkr) Budget 2019 VP 2020 VP 2021

Kommunutveckling -200 -250 -250

Personliga befattningar -120 -120 -120

Arkiv -300 -300 -300

Internationella kontakter -130 -130 -130

Folkhälsa, ökat anslag 20 70 70

Totalt -730 -730 -730

Begränsningar får göras på vilka kostnader som skall belasta verksamhetsområdet

kommunutveckling. Kommundirektören avgör detta.

Under 2019 beräknas en reducering motsvarande 120 tkr kunna göras gällande personliga

befattningar, vilket är en del av personalbefrämjande åtgärder. Inga konsekvenser ses då det är en

beräknad pensionsavgång.

I avvaktan på nya arkivlokaler kan nuvarande budget reduceras på grund av lägre hyreskostnader.

Anslaget för internationella kontakter har ej nyttjats och får anpassas till en budget på 100 tkr.

Kostnader överensstämmer inte med gällande samverkansavtal med Region Örebro då

indexuppräkningar skett.

2 Budgetram 2019-2021

Nettoram Mnkr Budget 2018 Budget 2019 VP 2020 VP 2021

Kommunledning 3,8 3,9 4,2 4,2

Politisk verksamhet 7,5 8,3 1,7 1,7

Ekonomistyrning 2,4 2,4 2,4 2,4

Kanslienhet 8,8 8,8 8,8 8,8

Personalenhet 10,3 10,3 10,3 10,3


Nettoram Mnkr Budget 2018 Budget 2019 VP 2020 VP 2021

Ekonomienhet 6,9 6,9 6,9 6,9

Övrig verksamhet,

ekonomi 1,0

1,0 1,0 1,0

IT- och teleenhet 24,9 24,9 24,9 24,9

Övrig verksamhet,

personal 3,0

3,0 3,0 3,0

Personalbefrämjande

verksamhet 6,5

6,5 6,5 6,5

Måltidsverksamhet 0,3 0,3 0,3 0,3

Effektivisering/

kostnadsavveckling

-0,7 -0,7 -0,7

Totalsumma 75,3 75,6 69,3 69,3

I den antagna verksamhetsplanen för 2019-2020 finns en ofinansierad post 2020 och framåt på 7,3

mnkr som avser effektiviseringar och verksamhetsavveckling. Posten redovisas under politisk

verksamhet, kommunstyrelsen.

3 Investeringsbehov

Projekt Budget 2019 VP 2020 VP 2021

E-tjänster 0,2 0,2 0,2

Inventarier köket ny högstadieskola 2,0

Utrustning måltid 0,3 0,3 0,3

Utökning trådlöst nätverk 0,8

Totalt 1,3 0,5 2,5

Utökning trådlöst nätverk

Kommunens trådlösa nätverk används av samtliga verksamheter. I det trådlösa nätverket finns

också gästnät som används av besökare, elever och anställda. Ett trådlöst nätverk en s.k. delad

access vilket betyder att man delar kapaciteten med alla andra som är anslutna samtidigt. Det går

trögare ju fler som är anslutna och till slut tar det stopp. För att lösa problemet ”förtätar” man nätet,

man sätter upp flera trådlösa mottagare för att fördela belastningen (Jämför med mobilnätet där man

sätter upp flera master).

Antalet enheter (telefoner, surfplattor, datorer mm) som kopplar upp mot kommunens trådlösa

nätverk har ökat kraftigt de senaste åren. Ökningen gör att det allt oftare uppstår kapacitetsproblem

på samlingsplatser och för att bibehålla god funktion är en förtätning nödvändig. Kostnaden för

förtätningen uppskattas till 800 000 kr.

4 Inriktningsmål

Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde


Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde

Medborgarna upplever bra

kommunal service med

kvalitet

Möjligheten för

medborgarna att få svar på

en enkel fråga från

kommunens verksamheter

ska öka

Andel av de som skickar in

en enkel fråga via e-post

som får svar inom två

arbetsdagar (%)

96 %

Andel av de som tar

kontakt med kommunen

via telefon som får ett

direkt svar på en enkel

fråga (%)

75 %

Andel av de som via

telefon ställt en enkel fråga

som uppfattar att de fått ett

gott bemötande (%)

100 %

Kommunens

webbinformation till

medborgarna

(Informationsindex, %)

90 %

Lindesberg kommun är en

attraktiv arbetsgivare


är en attraktiv arbetsgivare

Andel tillsvidareanställda

med heltidsanställning

66 %

Andel medarbetare med en

tillsvidareanställning

90 %

Sjukfrånvaro hos

medarbetare

5 %

Resultat i

medarbetarenkätens fråga

om uppföljning och

utvärdering av enhetens

mål

4,5

Resultat i

medarbetarenkätens fråga

om att se fram emot att gå

till arbetet

4,5

Cheferna upplever bra stöd

från

kommunledningskontorets

stödverksamheter

Resultat i

kommunledningskontorets

serviceuppföljning

Medborgarna upplever att

de är delaktiga i

kommunens verksamheter


möjliggör för

kommunikation och dialog

med medborgarna

Antal medborgardialoger

(antal ärenden i KS/KF där

medborgardialoger

används)

Lindesbergs kommun har

en hållbar ekologisk

utveckling


ska främja att hållbara

ekologiska alternativ

utvecklas och används

Andel ekologiska

livsmedel (%)

35 %

Koldioxidutsläpp för

kommunens tjänsteresor

Matsvinnet ska minska.


5 Sammanfattning till kommunfullmäktiges Mål och budget

Kommunledningskontorets främsta uppdrag är att vara stödverksamhet till kärnverksamheterna som

arbetar direkt mot medborgarna. I denna roll ingår att ha en omvärldsbevakning och se till att

kommunen anpassar sig till aktuell lagstiftning och andra förändringar inom ansvarsområdena för

att kvalitetssäkra arbetet. Det innebär i praktiken ofta att kommunledningskontoret får ökade

kostnader för att kunna stödja verksamheterna på ett bra sätt som leder till att tid och resurser

effektiviseras i kärnverksamheterna. Risken är att besparingar inom kommunledningskontorets

verksamheter gör att gränsdragningen mellan stödverksamheter och kärnverksamheter förflyttas.

Det kan innebära att både det digitala IT-stödet och det personella stödet till kärnverksamheterna

försämras, vilket även kan påverka kvaliteten och rättssäkerheten.

Sida 10 av 12

9. Information om IT-säkerhet

Föredragande IT-chef Andreas Ericsson kl. 13.30.

Sida 11 av 12

10. Information om integrationsstrateg och uppdrag

Föredragande kommunchef Christer Lenke, integrationsstrateg Nanette Danielsson kl.14.00.

10.1. Handlingar

USS 180410 Integrationsstrateg.pdf (inkluderad nedan)

Socialt hållbar integration

2018-03-16 Ledningsgrupp

Integrationsstrategens uppdragAnsvar och befogenhet• Vara kommunens representant och kontaktperson när det

gäller integrationsfrågor

• Stödja kommunens förvaltningar att samordna och driva integrationsarbetet

• Utveckla och främja strukturer för nyanländas etablering

• Samordna aktiviteter och utveckla former för god integration

• Omvärldsbevaka, analysera och driva nya förslag

• Samverkan med länsstyrelsen och andra myndigheter

Övergripande mål

Utbildnings-förvaltning

• Förskolan• Modersmål• Introduktion

Socialförvaltning

• Individ & familj• Vård & omsorg• Funktionsstöd

Tillväxtförvaltning

• Vuxen utbildning• SFI• AME

Relationsbyggande med förvaltningar och enheternaSkapa ett fokusgrupp för kommunens integrationsarbete

Mål 2018

Barn- & utbildnings-förvaltning

• Förskolan• Modersmål• Introduktion

Socialförvaltning

• Individ & familj• Vård & omsorg• Funktionsstöd

Tillväxtförvaltning

• Vuxenutbildning• SFI• AME,

Flyktmottagning

RelationsbyggandeRelationsbyggande

Stödja

Relationsbyggande

Mål 2018Relationsbyggande med förvaltningar och enheterna• Syftet är att öka informationsflöde, och kommunikation kring

integration i kommunen, länet och nationellt– Stöd till integrationsstrategen i sin

• lång- och korttidsplanering• skrivning av ett integrationsprogram • intern/extern kommunikation kring kommunens integrationsarbete

– Hur arbetar förvaltningar/enheterna med integration?• Relevant information: projekt, bestämmelser, möten

Mål 2018

Skapa en fokusgrupp för kommunens integrationsarbete• Syftet är att driva integrationsfrågor framåt i

samverkan– Det första stor frågan för fokusgruppen är att samordna arbetet

kring hedersrelaterade våld och förtryck• Externt med Länsstyrelsen, Region Örebro län, LindeBrå och

Folkhälsoteamet, m.m.• Internt med nyckelpersoner i förvaltningar

Fokusgrupp

Fokusgrupp• Fokusgrupp: 1-3

representanter från förvaltningarna

Specialister • Satelliter: bjudas in

vid behöv av spetskompetens när ett särskilt ämne berörs

Fokus-grupp

Social

Barn och ungdom

Tillväxt

LIBO

Samhälls-byggnad

Ekonomi

Representanter i fokusgruppen(ca 1-3 från förvaltningarna)

Integratörerna• Nanette Danielsson

Socialförvaltning• Individ och familj• Försörjningsstöd• Funktionsstöd

Utbildningsförvaltning• Christian Kokvik

(Elevhälsan)• Anna-Maria Borgshed

(Rektor)

Tillväxtförvaltning• SFI• Vuxenutbildning • AME, flyktmottagning

Sida 12 av 12

11. Meddelanden• KS § 45 Månadsrapport februari 2018. Dnr KS 2018/127-3.

11.1. Handlingar

KS 2018-127-3 KS § 45 Månadsuppföljning februari 2018..pdf (inkluderad nedan)

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18 (33)Sammanträdesdatum

Kommunstyrelsen 2018-03-26

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

KS §45/18 Dnr: KS 2018/127

Månadsuppföljning för kommunstyrelsen februari 2018

Beslut

Månadsuppföljning för kommunstyrelsen februari 2018 läggs till handlingarna.

Ärendebeskrivning

Måltidsverksamheten aviserar ett underskott på 1,5 Mnkr som delvis beror på att kostnadsutvecklingen på livsmedel fortsätter och kompensation inte erhållits fullt ut i 2018 års budget.

Personalenheten redovisar totalt ett överskott på 0,4 mnkr fördelat på personalen och personalbefrämjande åtgärder.

Vid budgetuppföljning för barn- och utbildningsnämnden per sista februari 2018 saknas många kostnader och intäkter som hör till perioden. Störst post inom grundskola är skolskjuts som har ytterligare 2 Mnkr i kostnad. När det gäller köp av huvudverksamhet saknas många kommuner som inte inkommit med faktura än för barn ochelever från Lindesbergs kommun. På intäktssidan kan föräldraintäkter för februari inom förskola och fritidshem nämnas. Plan är att per sista mars ha fler intäkter och kostnader med i redovisningen.Per sista februari är prognosen för helår 2018 en budget i balans.

Socialförvaltningens avvikelse tom februari uppgår till 1,5 mnkr (1,2 Mnkr efter justering) och prognosen för helåret är 1,0 Mnkr.

Ledamöternas förslag till beslut

Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att månadsuppföljning förkommunstyrelsen februari 2018 läggs till handlingarna.

_____

Documents

KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI...KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI . Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med Utskottet för stöd och strategi,