Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Estetisk-filosofiska fakulteten Specialpedagogik

Anette Ingels

Lärverktyg i grundskolan

En studie om elevers erfarenheter av olika IKT-lärverktyg i grundskolan

Learning tools in secondary school

A study of students' experiences of different ICT learning tools

in secondary school

Specialpedagogik Vetenskaplig kunskapsbildning C-uppsats

Datum/Termin: Nov 2011

Handledare: Karin Bengtsson

Examinator: Namn Namnsson

Löpnummer: X-XX XX XX

Abstract

Summary

Information and communication technologies (ICT) are an important part of society and

will be even more so in the future. Today we talk about the digital competence needed to

participate as full citizens. Learning occurs in all contexts and many students already use

various digital media in their leisure time. For students who have reading and writing

difficulties different ICT learning tools can provide opportunities to find new ways to

achieve goals in school. The purpose of the study is to describe experiences of ICT-

learning tools for pupils with reading and writing difficulties. The results show that the

pupils saw ICT- learning tools as both supportive and inhibitory, depending on when,

where and how they used them. All of them regarded the computer and loaded materials

as necessary tools to cope with school tasks. Students described that the tools had a

motivating effect on school work and they compensated for their reading and writing

difficulties. There were situations where the tools had an inhibitory effect as a result of

the limitations in availability in different ways. Depending on lack in availability all them

had bought private learning tools, for example computers, mobile phones and smart

phones to solve the problem. Some of them described that the usefulness of the tools

outweighed the cost. They also described that they had found their way to the tool that

fitted well in different situations. The new Education Act (SFS 2010:800) ensures the

student support and possibility to obtain modern learning tools for free. This means that

schools need to focus on the availability of various ICT-learning tools for students in

order to receive a modern education. In study students describe that there are few

teachers who can manage for use the tools which have an inhibitory effect. To use ICT

learning tools as a method for learning, the availability and competence of teachers need

to increase so that the pupils look upon it as something supportive.

Keywords:

Key concepts in the study are: ICT, IT, learning tools, reading and writing difficulties

Sammanfattning

Informations och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig del av samhället och kommer vara

så i än högre grad i framtiden. Idag talar man om den digitala kompetensen som behövs för att

kunna delta som fullvärdig medborgare. Lärande sker i alla sammanhang och många elever

använder redan idag olika digitala medier på fritiden. För elever som har läs- och

skrivsvårigheter kan olika IKT-lärverktyg ge möjligheter att hitta nya vägar för att nå målen i

skolan. Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter av IKT-lärverktyg hos elever med

läs- och skrivsvårigheter.

Studiens resultat visar att eleverna såg IKT-lärverktygen som både stödjande och hämmande

beroende på när, var och hur de används. Alla såg datorn och inlästa läromedel som

nödvändiga verktyg för att klara skoluppgifterna. Eleverna beskrev att verktygen hade en

motivationshöjande effekt på skolarbetet och att de kompenserade för deras läs- och

skrivsvårigheter. Det fanns situationer när verktygen hade en hämmande effekt genom att det

fanns begränsningar i tillgängligheten på olika sätt. På grund av låg tillgänglighet så hade alla

köpt något privat lärverktyg, som ex. dator, mobiltelefon eller smartphone för att lösa

problemet. Nyttan av verktyget övervägde kostnaden beskrev några. De beskrev också att de

hade prövat sig fram till vilket verktyg som passade bra i olika situationer.

Den nya skollagen (SFS 2010:800) säkerställer elevens rätt till stöd och möjligheter att få

lärverktyg utan kostnad. Det innebär att skolan måste satsa mer på att det finns tillgång till

olika IKT-lärverktyg för att eleverna ska få en tidsenlig utbildning. I studien beskriver

eleverna att det är få lärare som kan hantera verktygen vilket får en hämmande effekt på

användningen. För att använda IKT-lärverktygen som ett naturligt redskap i lärandet behöver

tillgängligheten öka och att kompetensen hos lärarna utvecklas för att eleverna skall uppfatta

det som stödjande.

Nyckelord:

Nyckelbegrepp i undersökningen är: IKT, IT, lärverktyg, läs och skrivsvårigheter.

Förord Mitt brinnande intresse för att arbeta med olika IKT-lärverktyg i förskola och skola har nu

också blivit en liten studie inom området. Jag vill tacka de elever, föräldrar, och skolpersonal

som gjorde det möjligt för mig att genomföra mina intervjuer till min studie. Ett stort tack till

min handledare Karin Bengtsson som har stöttat och väglett mig under uppsatsskrivandet.

Utan er hade det inte blivit någon C-uppsats.

Rättvik november 2011

Anette Ingels

Innehållsförteckning

1. INLEDNING .......................................................................................................................... 1

2. SYFTE .................................................................................................................................... 1

3. LITTERATURGENOMGÅNG ............................................................................................. 1

3.1 Skolplikt och rätten till undervisning ............................................................................... 1

3.1.1 Läs- och skrivsvårigheter .......................................................................................... 2

3.1.2 Elevers olikheter och segregering ............................................................................. 3

3.1.3 Elever med läs-och skrivsvårigheter och lärande ...................................................... 4

3.1.4 Lärverktyg och lärande .............................................................................................. 4

3.2 Information och kommunikationsteknik som begrepp ..................................................... 5

3.3 IKT i skolan ...................................................................................................................... 5

3.4 Elever med läs- och skrivsvårigheter och IKT-lärverktyg ............................................... 6

3.5 IKT och specialpedagogik ................................................................................................ 7

4. SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV OCH LÄRVERKTYG............................................ 9

4.1 Frågeställningar ................................................................................................................ 9

5. METOD ................................................................................................................................ 10

5.2 Urval ............................................................................................................................... 10

5.3. Etiska överväganden ..................................................................................................... 11

5.4 Genomförande av intervjuer ........................................................................................... 11

5.5 Tillförlitlighet ................................................................................................................. 12

5.6 Analys och bearbetning av data ..................................................................................... 12

6. RESULTAT ......................................................................................................................... 13

6.1 IKT-lärverktyg som eleverna använder i skolan ............................................................ 13

Dator ................................................................................................................................. 13

Inlästa läromedel/Tal- Ljudböcker ................................................................................... 13

AlphaSmart ....................................................................................................................... 13

C-pen/scanning ................................................................................................................. 14

Mobiltelefon ..................................................................................................................... 14

Smartphone ....................................................................................................................... 14

Lärplattform ..................................................................................................................... 14

6.2 Presentation av eleverna ................................................................................................. 14

6.3 Sammanfattning av resultatet ......................................................................................... 23

6.3.1 Elever med läs- och skrivsvårigheter som använder lärverktyg baserade på

informations- och kommunikationsteknik (IKT), hur beskriver de sina erfarenheter av

dessa lärverktyg? .............................................................................................................. 23

6.3.2 I vilka situationer kan IKT-lärverktygen beskrivas som stödjande eller hämmande

utifrån elevers erfarenheter? ............................................................................................. 23

6.3.3 Hur kan IKT-lärverktyg förstås som kulturella redskap/artefakter vars behärskande

påverkar elevers lärande och delaktighet? ....................................................................... 24

8. REFERENSER ..................................................................................................................... 29

Bilagor

1

1. INLEDNING

Mitt intresse för datorn som verktyg i lärandet startade i mitten av 90-talet då jag arbetade

med barn/elever med mycket komplicerade funktionsnedsättningar. Genom datorn och andra

verktyg såg jag att det var möjligt att hitta nya vägar i lärandet än det traditionella sättet. Förr i

tiden var det lättare att klara sig fast man inte kunde läsa och skriva så bra, men idag krävs det

att vi har läs- och skrivförmåga för att klara oss i arbetslivet och samhället. Utvecklingen av

informations- och kommunikationsteknik (IKT) har gått snabbt de senaste decennierna och

det innebär att det finns nya möjligheter för eleverna att kunna nå målen i utbildningen. I den

nya skollagen (SFS 2010:800) säkerställs elevers rätt till böcker och andra lärverktyg för en

tidsenlig utbildning. Lärverktyg kan vara allt från penna och linjal till olika informations- och

kommunikationsverktyg som ex. datorer och olika telefoner.

Lärande sker i alla sammanhang men skolan är den institution i samhället som har fått det

största officiella mandatet att utveckla barn/ungdomars lärande. Vi människor lär oss på olika

sätt när vi bygger upp våra erfarenheter och kunskaper. En del av eleverna som börjar i år 1 i

skolan kan redan läsa och skriva, andra inte. Genom att vi är olika så har vi också olika behov

i skolsituationen. Allt för ofta koncentrerar vi oss på elevers svårigheter istället för deras

möjligheter i skolarbetet. Det är inte alltid vi tar del av hur eleverna själva ser på sitt eget

lärande. Genom detta arbete vill jag lyfta fram erfarenheter av den nya tekniken hos elever

som själva har läs- och skrivsvårigheter.

2. SYFTE

Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter av att använda IKT- baserade lärverktyg

hos elever med läs- och skrivsvårigheter.

3. LITTERATURGENOMGÅNG

3.1 Skolplikt och rätten till undervisning

I Sverige styrs grundskolan av en ny skollag (SFS 2010:800) fr.o.m.1 juli 2011. Lagen

beskriver skolplikten som motsvaras av en rätt för alla barn och ungdomar att få utbildning.

För att barn och elever ska utvecklas optimalt ska hänsyn tas till deras olika behov. Lagen styr

också elevers behov av särskilt stöd. Den nya skollagen poängterar starkare än tidigare

elevernas rätt till stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. (SFS 2010:800 1

kap.4§).

2

Lagen innebär att man är skyldig att anmäla till rektor om en elev inte når målen och behöver

stöd i skolarbetet. Skolan är skyldig att göra en utredning av elevens behov, dokumentera,

göra åtgärdsprogram och utvärdera insatserna. Det är skolans ansvar att se till att elever med

läs- och skrivsvårigheter får tillgång till nödvändiga lärverktyg.

Arbete med information och kommunikationsteknik är också inskrivna i kursplanerna så att

eleverna ska få en tidsenlig utbildning. (Skolverket, 2011b ).

Grunden för rätt till stöd i skolan kan man även hitta i olika internationella styrdokument. I

FN:s standardregler (Handisam, 2011) beskrivs rättigheter för personer med

funktionsnedsättningar. Salamancadeklarationen är ett annat internationellt dokument som

beskriver hur man skall anordna undervisningen för elever i behov av särskilt stöd. I punkt 33

står:

Lämplig och överkomlig teknologi skall vid behov utnyttjas för att öka chanserna till

framgångsrika skolstudier och stödja kommunikation, rörlighet och inlärning. ( Svenska

Unescorådet skriftserie 2/ 2006 s.25)

I det internationella dokumentet EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande (Europeiska

gemenskaperna 2007) poängterar man också behovet av digital kompetens och att man ska

vidta åtgärder för ungdomar som behöver särskilt stöd så att de kan utnyttja sin fulla

utbildningspotential. Med digital kompetens menas att man säkert och kritiskt kan använda

tekniken.

3.1.1 Läs- och skrivsvårigheter

En av de största grupperna i behov av särskilt stöd i skolan är elever med läs- och

skrivsvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp som används när

någon har svårt att läsa och skriva, oavsett orsak. Dyslexi är en undergrupp och benämns som

personer med specifika läs- och skrivsvårigheter. I en intervju med Lundberg (Elevdata, 2010)

som är läsforskare menar han att det finns fyra typer av problem som kan ligga bakom läs-

och skrivsvårigheter:

Barn med svår uppväxt och dålig språkstimulans

Barn med försenad språkutveckling

Barn från andra länder som måste lära sig läsa på ett språk de inte känner igen

hemifrån

Dyslektiker som har genetiskt betingade svårigheter med att avkoda språket.

3

Wolff (2011) som också forskat på läs- och skrivsvårigheter ser samma typer av problem hos

barn som inte knäcker läskoden vid den ålder man brukar förvänta sig att de gör det.

3.1.2 Elevers olikheter och segregering

Historiskt har Sverige varit tidigt ute med att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Redan i

slutet av 1800-talet inrättades hjälpklasser och så småningom läsklasser och läskliniker där

eleven fick arbeta med särskild metodik och pedagogik. På 1960-talet ökade

specialundervisningen kraftigt då man la tonvikt på ämnena svenska och matematik

(Fridolfsson, 2008). Av tradition har speciallärare/specialpedagoger engagerat sig i stödet till

elever i behov av särskilt stöd och den specialpedagogiska verksamheten har fått det

”officiella” ansvaret att hantera elevers olikheter.

Under 1970-talet började det specialpedagogiska stödet att förändras då krav restes på mer

generella insatser och att undervisningsmiljön skulle anpassas. Stödinsatserna har senare haft

olika utformning och kommunernas resurser har styrt tillgång och organisationen av det

specialpedagogiska stödet.

Skolverket (2009) som är tillsynsverksamhet för skolan menar att det finns orsaker till

försämrade skolresultat. Segregeringen har ökat vilket betyder att de lågt presterade eleverna

inte får stöd av mer kompetenta kamrater och därför blir de förlorare. Lärarnas förväntningar

på eleverna påverkas också i segregerade grupper. Det finns fler specialgrupper än tidigare.

Grundskoleförordningen säger att verksamheten ska organiseras så att elever med olika

bakgrund och behov ska gå i samma grupp. Andra faktorer som påverkar resultatet är hur

kommunen fördelar sina resurser och att eleverna arbetar mer på egen hand och får mindre

lärarledd undervisning i helklass. Individualiseringen påverkar elevers resultat negativt.

(Skolverket 2009)

I Isakssons (2009) avhandling, där han studerat elevers svårigheter i skolan och hur

stödinsatserna har utformats, framträder ett starkt individuellt perspektiv på skolsvårigheter.

Det är djupt rotat hos skolpersonalen vilket får konsekvenser för utformningen av

stödinsatserna. Betraktas istället skolsvårigheter som skapade i ett samspel mellan individen

och dennes omgivning blir det ett ansvar för hela skolans personal. Genom att åtgärderna sätts

in i ett större sammanhang skapas förutsättningar för en inkluderande undervisning. Groth

(2007) ser också i sin studie att förhållningssätt i organisationen och från lärare är mycket mer

avgörande än vi kan tänka oss för hur elevens uppfattar sitt lärande och hur de kommer att

uppfatta sig själva och förhålla sig till sina svårigheter.

4

Tanken med att införa grundskolan år 1962 var bland annat att alla elever få möjlighet till en

likvärdig utbildning. Elever med någon form av inlärnings problematik och

funktionsnedsättningar skulle inte behöva gå i särskilda undervisningsgrupper. Olika

lösningar finns idag för det specialpedagogiska stödet, men många av dessa är exkluderande

(Isaksson, 2009).

3.1.3 Elever med läs-och skrivsvårigheter och lärande

Lundgren – Ohlis (2003) som arbetat med läs- och skrivsvårigheter ser att det finns två delar i

problemet. Den ena som har att göra med funktionsnedsättningen och den andra som blir

sekundär, som har att göra med de emotionella följderna när eleven jämför sig med andra

kamrater. De poängterar behovet av tidiga insatser med kompensatoriska verktyg och menar

att dessa är viktiga insatser för att undanröja hinder för ett lyckat resultat. I andra studier har

man också tittat på kopplingar till läs- och skrivsvårigheter. I en studie som Taube (1997)

gjorde, tittade hon på hur det förhåller sig mellan läsinlärning och självförtroende. Hon såg ett

starkt samband mellan självbild och skolprestation och ju längre man kom upp i skolåldern så

blev detta samband starkare. Hon menar att när eleven upplevde motgångar så hittade man

sätt att dölja sina lässvårigheter och man fick negativa lässtrategier. Det är den första tiden i

skolan som har stor betydelse för hur läsning och skrivning kommer att utvecklas. Sjuåringen

har redan en självbild och den kan förändras och påverkas.

3.1.4 Lärverktyg och lärande

Information och kommunikationstekniken har revolutionerat pedagogiken och det ger nya

möjligheter att arbeta med läs- och skrivsvårigheter och att anpassa arbetet efter individens

behov. Många barn kommer tidigt i kontakt med datorn och är inte främmande för den nya

tekniken.

I den nya skollagen (SFS 2010:800), säkerställs elevens rätt:

att eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en

tidsenlig utbildning. (SFS 2010: 800 kap.10 § 10)

Lärverktyg kan vara allt från penna och linjal till olika tekniska lösningar som underlättar

lärandet.

Bross och Föhrer (Dagens nyheter, 2011) som forskat på läs och skrivsvårigheter, menar att

inte använda hjälpmedel i grundskolan är en diskrimineringsfråga och en demokratifråga. I en

modern skola ska det inte vara några svårigheter att få tillgång till olika teknik som kan stödja

lärandet. På fritiden är de flesta eleverna flitiga användare av någon form av information och

5

kommunikationsverktyg medan i skolan är inte tekniken ett lika naturligt inslag. ITis projektet

(Skolverket 2003) som genomfördes i slutet av 90-talet och i början av 2000-talet hade till

syfte att förändra den pedagogiska praktiken i skolan i enlighet med läroplanen och utveckla

arbetet med informationsteknik. I tolkningen av resultatet så nådde inte skolutvecklings

satsningen ända fram och därför kom det inte eleverna tillgodo fullt ut med den nya tekniken.

Idag satsar många kommuner på att öka tillgängligheten till datorer och utveckla kompetensen

hos personalen för att använda informations och kommunikationsteknik som ett naturligt och

användbart verktyg i skolans arbete (Hylen 2010). Av egen erfarenhet ser jag också att

tillgång till olika IKT-lärverktyg i skolan kan se olika ut beroende på vilken kommun man bor

i och vilken skolform man går.

3.2 Information och kommunikationsteknik som begrepp

Många begrepp används idag för tekniken. Informations- och kommunikationsteknik

förkortas oftast i medier och litteratur med IKT eller IT. Under en period användes också

begreppen kompenserande och kompletterande hjälpmedel för IKT-lärverktygen. Hur vi

uttrycker oss om olika verktyg har betydelse för hur vi uppfattar dem. Jacobsson (2001)

menar att ord som hjälpmedel eller kompenserande har mer fokus på svårigheter. Istället anser

han att man kan se att olika verktyg har betydelse för den som behöver dem. Han menar att

om man använder sig av begreppet alternativa verktyg istället, gör att verktyget kan ses som

ersättare eller förbättring av andra verktyg. Vigmo (Skolverket, 2011c) har i sin forskning

visat att IT som resurs också förändrar villkoren för undervisningen och det kan då inte ses

som enbart ett komplement. Hon framhåller att använda IT i undervisningen är en stor

pedagogisk och didaktisk utmaning. När man inför nya verktyg så förändras användningen

över tid och de kommer att uppfattas på olika sätt också av användaren.

3.3 IKT i skolan

Många forskningsrapporter har kommit under 2000-talet som handlar om att använda

framförallt datorn i skolan. Forskning om andra IKT-lärverktyg är svårare att hitta och det har

säkert sin naturliga förklaring då många är nya inom informations och

kommunikationsområdet.

I en studie, Skolens digitale tilstånd (ITU monitor 2009) har man undersökt hur långt man

kommit i införandet av digitala verktygen och kartlagt det metodiska och organisatoriska

arbetet. De menar att tillgänglighet till datorer är en förutsättning för att lära och undervisa

med IKT. Andra faktorer som var viktiga är kompetensutveckling för lärare, stöd från

6

skolledning och tydliga mål för användningen av de digitala verktygen. I studien E-learning

Nordic 2006 (Skolverket 2010a) har man också studerat effekterna av IKT i undervisningen.

Områden de studerat är elevernas prestationer, undervisningsaktiviteter och

inlärningsprocesser, kunskapsutbyte samt samarbete mellan hem och skola. Resultaten visar

att elever, lärare och föräldrar upplever att IKT har en positiv inverkan på lärandet.

Sutherland & Smith (1997) gjorde en studie om hur elever använder bärbara datorer och hur

dessa kunde underlätta i skolsituationen. Erfarenheterna från detta projekt pekade på att

eleverna fick ta alltför stort ansvar för när och hur de skulle använda sina datorer. Att införa

ny teknik leder inte bara till framsteg anser Puentedura (2011) som forskat på datorer i USA

sedan 1980-talet. Han menar att när man inför ny teknik så genomgår utvecklingen fyra steg.

Under de första stegen händer inte så mycket utom att de ersätter och förbättrar andra verktyg

som man använder. I steg tre börjar tekniken ge möjligheter till stora förändringar i

arbetsuppgiften. När man kommer till steg fyra gör tekniken att det är möjligt att skapa nya

uppgifter som inte var möjligt tidigare.

3.4 Elever med läs- och skrivsvårigheter och IKT-lärverktyg

Om man har läs och skrivsvårigheter finns det inga färdiga lösningar på vilka verktyg som är

bäst eller vilka som man ska använda. Det handlar om att ha en utprovningsperiod med olika

verktyg och få anpassningar och användarstöd för att hitta rätt. I KK:sstiftelsens skriftserie

2000 nr 6 får man möta några personer som berättar om hur de fick läs- och

skrivmöjligheter genom individuella anpassningar av olika IKT-lärverktyg. Susanna

beskriver det:

”det finns två tider i livet, före och efter datorn” (a.a. s.24)

Hon började använda datorn som läs- och skrivverktyg och den blev ett viktigt stöd för henne

när hon skulle producera text. Nina är en annan elev som inte hade några ljusa minnen av sin

skoltid och hon beskriver sin situation när hon fick tillgång till dator.

”jag kunde scanna in böckerna och talsyntesen och datorn läste upp den för mig, helt fantastiskt ”

(a.a s.9)

På det sättet fick hon tillgång till texterna i böckerna som annars hade varit en omöjlighet för

henne att läsa.

Daniel ville sluta skolan redan i år 5 då han hade kramper i handen varje dag efter skrivandet.

På högstadiet fick han en dator som förändrade synen på skolarbetet och han beskrev det på

följande sätt:

7

”Jag får ha min dator med mig så mycket jag vill och kan använda den

när jag behöver skriva.” (a.a. s.14)

Tillgången till datorn gav nya möjligheter till skrivande som minskade hans motoriska

svårigheter och fick honom att tycka om skolan igen.

Flera forskningsrapporter visar att elever som har läs- och skrivsvårigheter och använder

datorn som lärverktyg ges nya möjligheter att träna och utveckla sin förmåga att läsa och

skriva. Föhrer och Magnusson (2003) besökte specialskolor i England där man använde

datorer som hjälpmedel för att klara skolarbetet. De kunde konstatera att eleverna fick

undervisning i att använda datorn och de olika programvarorna, så att de kunde använda

datorn för att kompensera sina svårigheter. Föhrer och Magnusson gjorde också besök på ett

gymnasium i Sverige med ett samhällsvetenskapligt program där enbart elever med dyslexi

hade sin undervisning. Tillgången till bärbara datorer och dataundervisning gav eleverna

möjlighet att klara sin skolgång bättre. Lärarnas engagemang visade sig betydelsefullt för att

eleverna skulle få det stöd de behövde. De intresserade sig också för ett glesbygdsprojekt som

Naeslund gjorde under 2001 som handlade om självständigt arbete med datorstöd i

grundskolan. Utvärderingen av detta projekt visade att datorn kan bli ett effektivt hjälpmedel

för elever med läs- och skrivsvårigheter. I resultatet såg man att det behövdes kvalificerad

hjälp och träning på datorn, annars kunde klyftan öka mellan eleverna.

I ett interventionsprojekt som genomfördes i årskurs två (Gustafson, Fälth, Svensson, Tjus, &

Heimann, 2010) skulle eleverna använda olika datorbaserade träningsprogram för att öka

elevernas läs och skrivförmåga. De flesta eleverna visade tydliga förbättringar när de använde

datorn i skolan. Johanssons (2010) har också studerat datorträning i läsflyt och stavning.

Resultat visade sig ha positiva effekter och gav eleverna bättre läsflyt.

Flera av forskningsrapporterna visar att datorn är ett verktyg som kan stödja eleverna som har

läs- och skrivsvårigheter på olika sätt. Datorn kan användas som ett verktyg att stödja läs- och

skrivförmågan men också att träna på vissa färdigheter med speciella dataprogram.

3.5 IKT och specialpedagogik

I många kommuner har man på senare år startat Skoldatatek som har till syfte att organisera

ett övergripande ansvar för och arbeta med IKT och specialpedagogik. Målgruppen är elever i

behov av särskilt stöd och verksamheten skall vara en naturlig del i kommunens elevstöd. På

Skoldatatekets webbsida (2011) kan man läsa angående elever som behöver stöd i sitt

skrivande och läsande:

8

Det är självklart att den som inte kan se tillräckligt bra använder glasögon i skolan, det måste också bli

självklart att elever som behöver kompensatoriska stödåtgärder får tillgång till de hjälpmedel som kan

underlätta deras skolgång. I dag räcker det inte att elever lär sig hantera en penna när de skriver - de

behöver också kunna använda datorn som ett alternativt verktyg till skrivande. (http://www.spsm.se/Rad-

och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och-forhallningssatt/IT-och-larande/Nyhetsarkiv-IT-och-

larande/Utvarderingsrapport/

I utvärderingen från Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010) angående effekterna av

Skoldadatekets verksamhet så är det många faktorer som påverkar tillgång och hur stödet för

hur IKT-lärverktygen fungerar. I utvärderingen av effekterna av insatserna framkom det att

elever blir mer självständiga och genom att få tillgång till olika verktyg ökar också

möjligheten till inkludering. Pedagogerna är positiva till IKT-lärverktygen men ändå finns en

motvilja till att använda dem, men det handlar mest om tillgång och funktionalitet.

Pedagogerna poängterar att fortbildning och tillgång till datorer och måste ha ett samband,

annars är blir det inga effekter på att utveckla lärarnas kompetens.

En del kommuner satsar idag på en dator till varje elev. Tallhed (2010) visar i projektet En till

En, att elever är positiva till att använda bärbara datorer i skolarbetet och de har svårt att hitta

nackdelar. Eleverna tycker att de lär sig bättre, är mer motiverade och att datorn är ett

tillgängligt redskap i skolarbetet. Fördelarna var att eleverna upplevde sig ha bättre kontroll

på sina arbeten och hemuppgifter genom att de kunde organisera dem i datorn. De hade också

möjlighet att kommunicera med varandra och lärarna genom kommunikationsverktyget First

Class. I projektet gjordes intervjuer med lärarna och de flesta tyckte att datorn hade en positiv

inverkan på måluppfyllelse och resultat. Det var två grupper som hade dragit störst nytta av

tekniken. Dels var det de högpresterande eleverna och de som hade svårigheter i skolarbetet.

De största framstegen gjorde eleverna med svårigheter, där datorn blev ett kompenserande

hjälpmedel i lärandet. Samma resultat såg också Silvernails (Skolverket 2004) i sin studie

där han tittade på effekterna av bärbara datorer i skolan. Hans resultat visar att datorer

gör eleverna mer engagerade och mer motiverade i lärandet. Speciellt för elever i behov

av särskilt stöd är effekten god. Lärarna rapporterade att de största hindren för att

integrera bärbar teknik mer i sin undervisning är bristen på tekniskt stöd, brist på mer

utvecklingsmöjligheter i arbetslivet och bristen på tid.

Flera av forskningsrapporterna visar att användning av datorn som ett lärverktyg för elever

som har läs- och skrivsvårigheter ger dem nya möjligheter att utveckla sin läs- och

skrivförmåga.

9

4. SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV OCH LÄRVERKTYG

I det sociokulturella perspektivet är utgångspunkten att vi människor är biologiska och

kulturella varelser med fysiska och mentala resurser (Säljö 2000). Dessa resurser har inte

förändrats nämnvärt de senaste årtusendena, men det har skett stora förändringar i våra

intellektuella, fysiska färdigheter och kunskaper. Det är genom olika redskap med vilka vi

bearbetar världen som vi har byggt upp den kollektiva kunskapen. Redskapen har en speciell

teknisk betydelse. Redskapen kan vara språkliga, intellektuella och fysiska som vi använder

beroende på tillgång och hur vi agerar med dem i olika sammanhang. I alla situationer så är

processen mellan människor avgörande. Det är genom kommunikationen i den sociala och

kulturella situationen som lärande skapas och erfarenheterna förs vidare. Säljö (2000)

beskriver begreppet kultur som ett samlingsbegrepp för de resurser som finns i människan, i

samarbete med andra och på materiel som finns i vår värld. Alla redskapen benämns som

artefakter. Under 2000-talet har tillgängligheten till nya och fler lärverktyg ökat. IKT-

lärverktyg kan vara olika typer av informations- och kommunikationsteknik som kan

användas i samband med att man skall söka, ta del av information, kommunicera, läsa och

skriva och lyssna på texter eller tal.

IKT-lärverktygen kan då ses som en artefakt och som används i sociala praktiker. Man brukar

kalla det för mediering i det sociokulturella perspektivet och lärande kan komma till stånd

med stöd av vissa kulturella redskap. Genom att bekanta sig med och använda verktygen i

olika sammanhang så lär vi oss hur de fungerar och kan använda dem mer ändamålsenligt. I

det sociokulturella perspektivet brukar man använda begreppet appropiering om denna

process (Säljö 2000). IKT-lärverktygen används idag på olika sätt beroende var man befinner

sig. Är man i skolan används de på ett sätt, är man hemma kanske på ett annat sätt och på

fritiden förmodligen på ett tredje sätt. Det är situationen som styr användningen av redskapet.

Strandberg (2006) menar att IKT inte är en enskild artefakt. Den är mycket mer, en hel låda,

ett rum eller en hel värld. IKT förändrar vårt vardagsliv oerhört mycket och ger nya

erfarenheter och kunskaper i olika sammanhang enskilt och tillsammans med andra. Jag är

nyfiken på hur IKT som artefakt används och hur användandet påverkar elevers lärande.

4.1 Frågeställningar

Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter av att använda IKT-baserade lärverktyg

hos elever med läs- och skrivsvårigheter.

Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats:

10

Elever med läs- och skrivsvårigheter som använder lärverktyg baserade på informations- och

kommunikationsteknik (IKT), hur beskriver de sina erfarenheter av dessa lärverktyg?

I vilka situationer kan IKT-lärverktygen beskrivas som stödjande eller hämmande utifrån

elevers erfarenheter?

Hur kan IKT-lärverktyg förstås som kulturella redskap/artefakter vars behärskande påverkar

elevers lärande och delaktighet?

5. METOD

Utifrån mitt syfte och problemformulering ansåg jag att en kvalitativ undersökning skulle ge

mig stora möjligheter att få svar på mina frågeställningar. Genom att använda en kvalitativ

metod så kunde jag lägga vikten på den vardagliga och situerade aspekten av elevernas

tänkande och lärande i skolan. I forskningsintervjun så försöker jag förstå världen utifrån

elevernas syn och erfarenheter.

Den kvalitativa intervjun kan ibland benämnas som en ostrukturerad eller icke-standardiserad

intervju. Många av besluten måste fattas i samtalet. Det kräver skicklighet i intervjuandet och

man måste ha kunskaper om intervjuområdet. Jag anser att jag har kunskap inom IKT-

området som jag kunde ha nytta av vid intervjutillfället, vilket gör det lättare med följdfrågor.

Forskningskunskapen konstrueras i samspel mellan intervjuaren och den intervjuade. Intervju

som metod genomsyras också av etiska frågor, där miljö och relationen mellan intervjuare och

den intervjuade bör vara så positivt så att den intervjuade vågar prata om sina erfarenheter då

dessa registreras (Kvale & Brinkmann 2009).

5.2 Urval

Jag intervjuade sammanlagt 6 elever. Samtliga intervjuade hade läs- och skrivsvårigheter,

specialpedagogiskt stöd i liten grupp samt använde något IKT-lärverktyg. Elever som har läs-

och skrivsvårigheter har olika svårigheter och olika behov av stöd, anpassningar och åtgärder

i skolarbetet. Eleverna var i åldern 12-16 år vid tiden för intervjun. De gick i skolår 6-9.

För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av två intervjuer jag gjort i en

tidigare studie om lärverktyg samt fyra nya intervjuer. Genomförandet av intervjuerna blev

utspridda över ett års tid. Två av intervjuerna genomfördes våren 2010 och de övriga fyra

under våren 2011. Samtliga elever gick på samma skola. Rektor kontaktades vid båda

tillfällena och ställde sig positiv till min studie och intervjuer med elever på skolan. En av

speciallärarna på skolan hade god kännedom om elevernas behov av särskilt stöd och vilka

11

som använde IKT-lärverktyg. Hon fick uppdraget att tillfråga några elever om de ville vara

med på en intervju.

5.3. Etiska överväganden

För att uppfylla informationsskyldigheten tog jag kontakt med rektor på skolan och berättade

om min undersökning och i vilket syfte. Elever och föräldrar fick muntlig och skriftlig

information om undersökningen. Efter elevernas samtycke skickade jag en skriftlig

information till föräldrarna om syftet med intervjun och genom att eleverna var under 15 år så

krävdes ett samtycke från föräldrarna. Samtliga föräldrar lämnade skriftligt samtyckte till

intervjun, som inskickades i ett svarskuvert. När man intervjuar elever med läs- och

skrivsvårigheter så kan de uppleva det både positivt och negativt, de kan bli ”illa berörda”

eller riskera att bli objektifierade men det kan också vara något positivt när de får berätta om

sina erfarenheter. Innan intervjun informerades eleverna om att det är frivilligt och att de hade

rätt att avbryta medverkan. Därmed anser jag att informations- och samtyckeskravet är

uppfyllt. Alla berörda är informerade om kravet på konfidentialitet och vad undersökningen

skall användas till. Alla inspelade intervjuer raderas efter studiens avslut. (Vetenskapsrådet

2010)

5.4 Genomförande av intervjuer

Frågorna förbereddes innan intervjuerna. En intervjuguide gjordes för de ämnen som skulle

avhandlas. Kvale & Brinkmann (2009) menar att det är lämpligt att utveckla en intervjuguide

med undersökningens tematiska frågor och med följdfrågor. Intervjuguiden finns i bilaga 2.

Frågornas innehåll konstruerades med utgångspunkt i frågeställningar där eleverna kunde

beskriva sina erfarenheter av IKT-lärverktygen och hur de påverkar deras lärande och

delaktighet. Mitt mål var att använda mer öppna frågor för att få mer spontana beskrivningar

och där jag hade möjlighet att ställa följdfrågor.

En tidsplan för intervjuerna gjordes tillsammans med specialläraren. Eleverna tillfrågades om

valet av lokal i skolan och samtliga samtyckte till lokalen. Eleven kom enskilt till intervjun

vid planerad tidpunkt. Intervjun genomfördes i ett grupprum på skolan, där vi satt mitt emot

varandra vid ett bord. Intervjun startade med att jag informerade om syftet med intervjun och

om de etiska reglerna som gäller för en intervju och hur jag skulle använda mig av de data jag

samlade in. Jag poängterade möjligheterna att avbryta intervjun om det inte kändes bra vid

samtalet. Eleven informerades om att jag spelade in intervjun med en Mp3 spelare och att jag

också kunde göra skriftliga anteckningar under intervjun. Intervjuerna varade från 20 till ca

12

45 minuter. Eleverna berättade gärna om sina erfarenheter av hur de använde IKT-

lärverktygen och hur det påverkade skolsituationen. En del av eleverna beskrev mycket

innehållsrikt användningsområde, tillgänglighet och hur IKT-lärverktygen förändrat deras

skolsituation. Intervjutillfället avslutades med en kort sammanfattning och jag tackade för

deras medverkande. Alla elever visste att jag studerade på Karlstads universitet och att jag

gjorde intervjun för att skriva en uppsats. De två tidigare intervjuerna genomfördes på samma

sätt men undantag av att de gjordes i en lokal utanför skolan.

5.5 Tillförlitlighet

I forskningsintervjun konstrueras kunskapen i interaktionen mellan den intervjuade och

intervjuaren och många beslut tas under tiden (Kvale & Brinkmann 2009). Genom att

eleverna hade fått både muntlig och skriftlig information om vad intervjun skulle handla

om, så var de förberedda på att frågorna skulle handla om IKT-lärverktyg och deras

erfarenhet av dem. Min förberedelse bestod i att jag hade förberett frågor som skulle

användas vid intervjun. För att inte färgas av min förförståelse så höll jag mig till

intervjufrågorna, lät dem berätta i lugn och ro om sina erfarenheter. Genom att jag

spelade in intervjuerna så blev det lättare att analysera intervjuerna och jag kunde gå

tillbaka till dem om något var oklart i analysen och resultat redovisningen.

5.6 Analys och bearbetning av data

Intervjuerna analyserades genom elevernas beskrivning av sina erfarenheter hur de använde

de olika IKT-lärverktyg och hur de beskrev användningen. Jag började med att transkribera

intervjuerna vilket innebär att jag skulle omvandla samtalen till en skriven text som sedan

skulle göras tillgängligt för att göra en analys. De tidigare intervjuerna som gjorts vid den

tidigare studien hanterades på samma sätt.

Intervjumaterialet hade totalt en inspelningstid av ca 150 min och utskriften av text ca 50

sidor. Själva analysen påbörjades under utskriften genom att jag lyssnade efter om det fanns

några gemensamma erfarenheter. Jag lyssnade igen på intervjuerna och läste transkriberingen

flera gånger. Jag letade efter mönster och likheter i hur eleverna beskrev sina erfarenheter.

Jag kunde urskilja några områden som eleverna berättade om. Eleverna beskrev vilka IKT-

lärverktyg de använde, vad de gjorde med dem och hur stödet såg ut när de använde dem.

Deras beskrivningar handlade också om hur tillgängliga IKT- lärverktygen var och hur de

varit med och påverkat valet av lärverktyg. I beskrivningarna fanns också erfarenheter hur de

själva såg på att använda verktygen och även hur andra personer såg på det. För att få en

13

bättre översikt över transkriptionen så numrerade jag alla frågor och svar i datorn. I

transkriptionen färgmarkerades deras beskrivningar och erfarenheter inom fyra olika områden

som blev ett underlag för hur jag analyserade deras beskrivningar om IKT-lärverktygen var

stödjande eller hämmande. Områdena utgjordes av användning, tillgänglighet, delaktighet och

attityder.

6. RESULTAT

Genom intervjuerna har jag fått svar på mina frågeställningar och resultatet redovisas i två

delar. I den första delen beskrivs vilka IKT-lärverktyg som eleverna använder i skolan och

hemma. En kort beskrivning görs av IKT-lärverktygen för att bli bekant med de olika

verktygen som eleverna berättar om, se bilaga 1. I den andra delen presenteras elev för elev

med en liten bakgrund till varför de använder verktygen, deras erfarenheter av olika verktyg

och hur de använder dem i olika ämnen. Resultatet visar också på erfarenheter av hur

tillgängliga lärverktygen är och vilket stöd som finns när de inte fungerar. Eleverna beskriver

också sina erfarenheter hur man ser på IKT –lärverktyg själva och hur andra ser på det.

6.1 IKT-lärverktyg som eleverna använder i skolan

Här beskriver jag kortfattat de IKT-lärverktyg som eleverna använder i skolan och hemma.

Utförligare beskrivning av de olika verktygen finns i bilaga 1.

Dator

Datorn används till att söka information, skriva, redigera och få text uppläst via talsyntesen.

Olika stödjande program för stavning finns. Eleverna använder också datorn som ett

kommunikationsverktyg mellan elev, hem och skola via en lärplattform Fronter.

Inlästa läromedel/Tal- Ljudböcker

Inlästa läromedel och talböcker är tryckta böcker som är inlästa. De framställs i Daisy format

på en CD skiva som spelas upp i dator eller annat teknologiskt verktyg där eleverna kan ”läsa

med öronen” dvs. texten i läromedlet läses upp och eleven lyssnar till innehållet via ljudfil.

AlphaSmart

AlphaSmart är ett enkelt skrivhjälpmedel, det kan beskrivas som en enklare form av dator.

Man skriver på olika filer som man sedan för över till datorn.

Den är lättare att ta med sig, då den väger mycket lite och ”uppstart” sker genast tills skillnad

mot en dator.

14

C-pen/scanning

C-pen används tillsammans med dator för att få texten uppläst i böcker eller dokument.

Mobiltelefon

Mobiltelefonen har olika funktioner som ger möjlighet att skriva, spara och lyssna till text.

Telefonen har också en kamera funktion som kan bli ett stöd i lärandet.

Smartphone

Många av de mer avancerade telefonerna kan kallas för en smartphone. Det är möjligt att läsa,

skriva texter och spela in och spela upp ljud. Det är ett mellanting mellan en mobiltelefon och

dator. Den har ett tangentbord med knappar antingen fysiska eller på bildskärmen.

Lärplattform

En lärplattform eller som det också kan kallas en utbildningsplattform skall vara ett stöd för

elevens lärande, pedagogen, vårdnadshavare och administrationen. Syftet är att öka

delaktigheten i lärandet och att använda den som ett kommunikationsverktyg mellan olika

parter. Plattformen nås via Internet och är webb-baserad med särskild inloggning och

lösenord.

6.2 Presentation av eleverna

I min undersökning intervjuas 6 elever i år 6-9 i grundskolan. I redovisningen av elevernas

erfarenheter används elev 1, elev 2 osv. istället för namn. Även i textcitaten från

transkriberingen i intervjuerna används dessa begrepp. Fördelningen mellan kön och årskurs

är:

Elev 1 Flicka, år 9

Elev 2 Pojke, år 9

Elev 3 Flicka, år 6

Elev 4 Pojke, år 9

Elev 5 Pojke, år 7

Elev 6 Flicka, år 7

Elev 1

Eleven går i år 9 och har specialpedagogiska insatser i liten grupp och använder IKT-

lärverktyg i skolsituationen och hemma. Hon har utretts för sina svårigheter och fått

diagnosen dyslexi. Eleven kom i kontakt med IKT-lärverktyg redan i år 5 i skolan och

använde under en period verktyget AlphaSmart för att skriva text. Under det senaste året har

15

eleven börjat pröva på nya verktyg. Genom stöd från andra kamrater har eleven börjat

använda de nya verktygen mer aktivt. Eleven använder dator och mobiltelefonen/smartphone

som verktyg i skolarbetet framför allt i ämnena svenska och engelska.

För att få tillgång till en dator så tog eleven själv ett initiativ som beskrivs i följande citat:

Elev 1: För två år sedan gick jag och köpte en dator som jag skulle ha till mitt eget

skolarbete. De pratade om att vi skulle få från skolan men det blev aldrig så det dröjde på

det så jag köpte en egen bärbar dator och tar den med när jag behöver den och använder

installerade program.

Eleven använder datorn att söka information, skriva, arbeta med och genom

talsyntesen få texten uppläst. Datorn kan kompensera för de svårigheter som hon

har och att det ökar motivationen för skolarbetet som beskrivs på följande sätt:

A: Hur klarar du skolarbetet idag om du jämför innan?

Elev 1: Grymt mycket bättre, jag lär mig mycket mer idag än förut var jag mycket mer

skoltrött ville inte lyssna jag var trött på skolan och ville bort. Nu tycker jag det är roligt att

gå hit lära mig å tycker det är roligt att träffa lärarna och få dom uppgifter vi får. Datorn ger

mig hjälpen, det var meningslöst att gå till skolan tidigare.

Eleven arbetar nu mer med smartphone än datorn i skolan. Eleven beskriver hur smartphone

kan ha en stödjande effekt:

A: Du sa att du använde mobiltelefonen Vad använder du den till?

Elev 1: Just nu lyssnar jag på en bok så skriver jag in en massa läxor och så skriver jag in

anteckningar. Jag kan skriva uppsatser som jag sedan kopierar in på datorn

A: ok

Elev1: Jag har skrivit en hel uppsats på mobilen

Efter skoldagens slut förs texten över till datorn hemma så att den kan redigeras. I datorn finns

rättstavningsprogram och talsyntes som är ett stöd i skrivning och läsning.

Eleven beskriver att datorn underlättar arbetet mycket mer än smartphone när det finns ett

stavningsprogram och att det går att få texten uppläst genom talsyntesen. Tillgängligheten har

en stor betydelse för användningen av verktygen. Smartphone är smidigare att bära med sig i

skolan. De flesta som har specialpedagogiskt stöd i den lilla gruppen har något IKT-

lärverktyg och det är accepterat att använda dessa på lektionerna.

När eleven får problem med verktyget finns tillgång till hjälp av viss person på skolan eller att

eleverna hjälper varandra.

Eleven beskriver att det finns nackdelar med datorn genom att den tar så lång tid att starta

upp. Då är det enklare att skriva för hand eller på smartphone och så skrivs texten in eller förs

16

över på datorn när man kommer hem och har tid. Eleven beskriver att undervisningen inte tar

hänsyn till att det finns behov av att starta upp och avsluta lektionen när man arbetar med

dator. Nackdelar är också att man var tvungen att bära datorn med sig hela tiden. Det finns

tillgång till dataskåp i skolan, men det innebär en del praktiska problem i samband med

förflyttning mellan olika skolsalar vilket gör att eleven börjat använda smartphone istället.

Eleven föredrar att använda smartphone då det är lättare att använda den i skolan på flera sätt.

Hon beskriver att lärarnas kunskap och kompetens att hantera IKT-lärverktygen är ojämn och

det påverkar också användningen. En annan aspekt som eleven beskriver är att en del verktyg

finns tillgängliga på Internet men att det kostar pengar vilket gör att det blir en begränsning att

använde dessa.

Erfarenheter från andra kamrater beskrevs på följande sätt genom citat:

Elev 1: … de andra tyckte det var orättvisst i början, de förstår inte vilket handikapp vi har.

Jag förstår att de tycker det är orättvist, Det är lyxigt men vi behöver det. De får se det ljust

för oss som gör att det blir lättare för oss.

Eleven beskriver också att användningen av IKT-lärverktygen bemöts på olika sätt av lärarna

som citeras med följande:

A: Vad säger lärarna då?

Elev 1: Ni får plocka ner och skriva för hand istället men så var det mest förut men det har

förbättrats så nu får vi för det mesta ha dator när vi vill men inte så många som vill, man

kan få en liten utskällning.

Elev 2

Eleven går i år 9, har specialpedagogiskt stöd i liten grupp och använder olika IKT-lärverktyg.

Han fick verktygen introducerade för ca: 2,5 år sedan. Eleven hade inte använt dator så

mycket i de tidigare skolåren. Han använder datorn mest i svenska, engelska och när det ska

skrivas uppsatser i skolan och hemma. Rättstavningsprogrammet i datorn ger stöd i

skrivandet.

Vid sista nationella provet så använde eleven datorn och det beskrevs som mycket positivt.

Lärarna informerar om när datorn ska användas och det ser eleven som ett stöd.

Inlästa läromedel används i ämnen som ex. samhällsorienterande ämnen, religion och i

hemuppgifter för att tillgång till texten i läroböcker. Eleven beskrev hur inlästa läromedel

kunde användas på lektionerna:

A: Hur använder du det på lektionerna?

Elev 2: Nu håller vi på och läser en bok och då vet du försöker jag lära mig att läsa så

17

mycket jag orkar och få in snabbheten. Men sen brukar jag lyssna och följa med i boken hur

det ska låta och samma är det i engelska viktigt att veta hur det ska låta och då snappar man

upp lite mer.

Genom inlästa läromedel får han tillgång till texten i läroböckerna genom datorn, Mp3 spelare

eller mobil som stöd för sina läs- och skrivsvårigheter. Tillgången till och stödet genom

inlästa läromedel, beskrivs som positivt. Han använder också mobiltelefonen/Iphone för att

få stöd i engelska genom språkverktyg på Internet.

I elevens individuella utvecklingsplan och åtgärdsprogram finns inskrivet att det ska finnas

tillgång till datorstöd i skolan. Eleven beskriver att det fanns viss möjlighet att påverka valet

av lärverktyg. Eleven har valt att ta med sin egen dator för att få tillgång till verktyget lättare.

När eleven behöver hjälp, finns en person på skolan som är duktig på att avhjälpa problem

med verktygen eller Internet -uppkopplingen. Vid nya läromedel kan det ta lite tid att få

tillgång till det inlästa materialet. Föräldrarna har köpt en dator och mobiltelefon vilket har

bidragit till att verktygen blivit mera tillgängliga. Eleven beskriver att de olika verktygen har

ökat lärandet, framförallt genom inlästa läromedel som ger möjlighet att lyssna till texten och

kunna leta upp svaren på frågorna. Genom att lyssna till engelska texter så gavs också

möjlighet att träna uttal. Eleven beskriver sina erfarenheter om verktygen:

A: Om du inte använde dom här verktygen hur ser du på det?

Elev 2: I engelska skulle jag vara illa ute för mig ,jag vet mycket mer, hur det skall låta och

så, om man skulle läsa till nåt svårt ord Om man inte vet hur det skall låta kan man lyssna

på mp3 och så får man in det.

Eleven beskriver att inom vissa områden i skolans lokaler fungerar inte datorerna på skolan,

vilket är en hämmande effekt för användningen av verktygen. Eleven beskriver också att det

är viktigt att personal har kunskaper och stödjer användandet av verktygen men också att

eleverna själva ska kunna bidra med sina erfarenheter till andra elever. Det finns elever på

skolan som ser på verktygen på annat sätt än eleven själv och som beskrivs och citeras:

A: Kan du berätta något mer om hur kompisar funderar runt datorer m.m.

Elev 2: Det finns alltid vissa som tycker det är fusk och jag tycker att det är dåligt med det.

Dom vet nog inte hur sitsen är själv om man har läs- och skrivsvårigheter hur det är.

A: Kan du utveckla det här med fusk?

Elev 2: Det är väl vissa som tycker att man skall skriva med hand och tycker att det går

fortare med dator

A: Hur ser du på det själv?

Elev 2: Jag tycker det är väldigt konstigt

18

Elev 3

Eleven går i år 6 och har läs- och skrivsvårigheter. En utredning har gjorts i tidigare år och

eleven har fått diagnosen dyslexi. Efter utredning fick eleven i år 5 möjlighet att arbeta med

AlphaSmart och använde den tillsammans med datorn och lyssna på texter. De försökte få in

böcker för att hon skulle få dem upplästa men lärarna fick inte till det. Elevens erfarenhet av

verktyget Alfhasmart beskrivs så här:

A: Kan du berätta hur du använde det?

Elev 3: Ja först lärde dom mig vilken fil jag skulle ha och sen när jag kunde det, så skulle jag

ta upp den när andra skrev på papper. Ja sen tar man en sladd och kopplar in den i datorn och

därifrån kan man rätta.

A: Vad tycker du om programmet?

Elev 3:Ja det var väl bra men visste inte alltid vad som var rätt så man fick be läraren att

komma och kolla.

Eleven beskriver att hon hade ett annat program tillsammans med datorn, ett program som

kunde läsa upp texten som var ett positivt stöd. I år 6 används mest datorn på svenskan för att

den behövs mest i det ämnet. Hon beskriver sina svårigheter på följande sätt:

A: Kan du berätta vad som är svårast?

Elev 3: Jag tycker engelskan är svårast

A: ok

Elev 3: För där låter det inte som man stavar

Eleven beskriver också att det även svårt att skilja på vokaler och dubbelteckning i svenska.

Det är skillnad att skriva med penna och dator:

A: På vilket sätt?

Elev 3: Man ser direkt när det blir fel, för då blir det ett rött streck.

Eleven beskriver att datorn ger framförallt stöd i stavningen genom stavningskontrollen då

hon har svårt med vokalerna, tj och sj-ljuden. Hon har också svårt med dubbelteckning.

Genom datorn ser eleven på en gång när det blir felstavat genom färgmarkeringen och får stöd

i stavningsprogrammet. Eleven använder även datorn i samhällsorienterade ämnen. Hon har

också börjat använda inlästa läromedel. IKT-lärverktygen verktygen används både i skolan

19

och hemma genom att hon har en egen privat dator. Eleven beskriver hur det kan gå till när

hon får en läxa:

A: Hur får du läxor?

Elev 3: De skickar över en fil till mig på First Class.

A: Finns det andra sätt att få uppgifter?

Elev 3: Ja det finns det väl annars kan det vara ett papper bredvid så skriver jag en fråga ett

och då vet jag att det är fråga ett.

A: Hur fungerar det när man får läxor i Fronter?

Elev 3: Man läser det som de har skickat i Fronter och sen går man till Fronter och då går man

till rum där det står Fronter och sen klickar man där och då finns en röd flagga.

Beskrivningarna av att använda IKT-lärverktygen är positiva och eleven ser nytta av dem för

att kunna stava.

Elev 4

Eleven går i år 9, har specialpedagogiskt stöd i liten grupp och använder olika IKT-lärverktyg.

Eleven har gjort en dyslexiutredning. Arbetet med IKT-lärverktygen började för ca 3 år sedan,

genom att en lärare NN i skolan samtalade med eleven och föräldrarna om problemen med

läsningen. Läraren ansåg att det fanns möjligheter att genom dator arbeta med läs- och

skrivsvårigheterna. Eleven beskriver att genom lärarens engagemang påbörjades arbetet med

att använda datorn i läs- och skrivarbetet. En privat dator inköptes för 3 år sedan och under

senare tid har även en mobiltelefon/smartphone köpts för att stödja skolarbetet. Fördelen med

att själv äga en dator eller mobiltelefon/smartphone är att de alltid är tillgängliga och att de

kan användas när och var som helst.

Datorn har vid intervjutillfället formaterats om och saknar nu de program som stödjer

stavning och uppläsning. Dessa program har en klart stödjande effekt beskriver eleven.

Eleven har nu kunskapsprov via en annan dator. Det är möjligt att få frågorna upplästa och

svaren skrivs ner på datorn. Smartphone används mest i skolarbetet vid intervjutillfället.

Eleven beskriver att det inte är några problem att skriva på smartphone. Han skickar filen

vidare till e-mail och öppnar den sedan i datorn för att arbeta vidare med skoluppgifterna

hemma. Eleven använder inlästa läromedel som laddas över till smartphone för att få texten

uppläst och som är en stödjande i lärandet. Tidigare användes en MP3 spelare. Eleven kan

20

hantera laddningen till telefonen själv. Eleven ser inlästa läromedel som ett viktigt verktyg

och beskriver det så här:

Elev 4: Det funkar bra, jag har mycket lättare att lära in när jag får lyssna

A: ja

Elev 4: Än när jag skall sitta och läsa och då blir det jobbigt, alltså hjärna blir trött och

ingenting funkar

Elev 4: Det krävs så mycket för mig när jag skall sitta och läsa

A: Ja just det

Elev 4: Jag blir alldeles utmattad

Verktygen används i alla ämnen, men att smartphone används mer i engelska och

svenska. Ett annat sätt att ”skriva av” anteckningar är att fotografera texten med telefonens

kamera och ladda in det i datorn för att arbeta med texten. Datorn och smartphone används

också till kommunikation via lärplattformen Fronter. Eleven använder den varje dag för att

kolla Veckonytt, frånvaro och skoluppgifter från lärarna. Information på lärplattformen

Fronter beskrivs som tillgänglig och den handlar om skolan, var och vilka skoluppgifter som

ska göras och lämnas in. Eleven beskriver att det finns möjlighet till stöd när verktygen inte

fungerar genom en ”datagubbe” på skolan.

Eleven beskriver att IKT-lärverktygen har gjort att det är lättare att klara skolarbetet än

tidigare då det krävt så mycket arbete. Datorn underlättar arbetet med skrivande och läsande

som beskrivs enligt citat:

Elev 4: Det är så tangentbordet, det har jag i huvudet och jag vet hur det ser ut och det blir

rätt när jag skriver men när jag skriver för hand då ingår det i dyslexin att jag kan byta ut

bokstäverna och skifta om och så blir det en massa ”vabb” och ”sull” och det blir inget bra

och så blir man inget bra och så blir man trött. . Det är lika när man läser, jag kan inte läsa

länge förrän hjärnan börjar bli trött.

Eleven har dagligen tillgång till datorn men den är inte alltid med på lektionerna, vilket

beskrivs så här:

A: Kan du berätta om erfarenheter hur du använder datorn i skolan?

Elev 4: Det går både bra och dåligt, det är väldigt sällan en lärare säger till att den här

lektionen ska vi skriva så att du kan vara beredd och ha datorn med dig och starta upp den i

början för oftast kommer det att nu ska vi skriva och då ligger den i datorskåpet

En annan nackdel är att verktygen kostar pengar och det finns inga bidrag att få. Eleven anser

att skolan bör hjälpa till att skaffa datorer. Tillgängligheten till Internet och skolnätverk har

inte heller alltid varit det bästa i skolan. Det fungerar bättre med telefonerna.

Eleven har tankar om hur skolan kan bli bättre genom att personalen får mer förståelse för

elevernas läs- och skrivsvårigheter och datorns betydelse för skolarbetet genom:

21

Elev 4: Att fler lärare lär sig om det här, det finns ju dom lärare som har jobbat här så länge

men som är vana att man bara skriver på papper och att det inte skall vara några datorer

som skall vara inblandande Dom ska lära sig att vi inte lever på 1800 talet längre Nu har vi

tagit ett kliv framåt vi använder datorer det går mycket snabbare och bättre.

Elev 5

Eleven har haft specialpedagogiskt stöd för sina läs- och skrivsvårigheter redan under år 1-5

och får idag specialpedagogiskt stöd i liten grupp och använder olika IKT-lärverktyg. Började

använda dator i år 4 genom egen privatdator med tillgång till olika programvara som skolan

tillhandahöll.

Eleven använder dator med stavningsprogram, talsyntes och C-pen vid läsning och skrivning.

För att få texten uppläst i läroböckerna används inlästa läromedel med mp3-spelare eller via

datorn med stöd av talsyntesen. Eleven använder C-pen vid enstaka sidor som ska scannas in

och får texten uppläst via datorns talsyntes.

Eleven hade haft en egen privat dator hela tiden, då det var enklare med tillgång till Internet

och programvara. Eleven beskriver både fördelar och nackdelar med verktygen.

Stavningsprogrammet ger stöd i skrivandet av text så att orden blev rätt stavade. När det var

mycket att skriva och läsa beskrivs datorn som mycket stödjande i framförallt ämnena

svenska, samhällsorienterade ämnen och tidigare i naturorienterade ämnen. Vid skrivande så

slipper man forma bokstäverna själv som annars är arbetsamt.

I början av år 6 i skolan bytte eleven sin privata dator till en mini-PC, då den gamla var så

tung så eleven fick ont i ryggen. Fördelarna med mini-PC är att den är lättare och även

tillgången till trådlöst nätverk underlättade användandet. Datorn förvaras i skåp när den inte

används i skolan. Eleven beskriver att det är positivt med förvaringsskåpen, men att det är

besvärligt att hämta och lämna mellan lektionerna. En annan nackdel som eleven beskriver är

att det tar tid att starta upp datorn på lektionerna. Eleven vänder sig till en förälder för att få

stöd när det tekniska inte fungerar. Erfarenheten är att det finns ett fåtal lärare som kan

hantera lärverktygen och att eleverna har mer kunskaper om hur datorn fungerar. Eleverna ger

stöd till varandra när det inte fungerar tekniskt.

Eleven beskriver sina erfarenheter av hur det är att använda datorn i skolan som kan ha

hämmande effekter:

Elev 5: Alla skulle haft dator för det känns lite annorlunda när man sätter upp den och alla

kollar och det är inte så kul.

A: Hur tycker kamraterna?

Elev 5: En del tycker det är fränt, en del säger inget, nja dom tycker väl inte om det, en del

22

säger att det är fusk att hålla på med det, men då säger lärarna att ni får också ta med er

dator på lektionerna.

Bland lärarna beskriver eleven att de tycker att datorn är ett bra hjälpmedel men att det finns

lärare som tycker annorlunda:

Elev 5: Ja det är en mattelärare som inte tycker inte det är, neeej. Han är lite putt och men

där klarar jag mig utan dator.

Elev 6

Eleven har läs- och skrivsvårigheter och får stöd genom specialpedagogiska insatser i liten

grupp. I tidigare år fick eleven diagnosen dyslexi men går nu i år 7. Eleven har privat dator

med stödjande programvara som hjälpmedel genom Landstinget.

Eleven började använda dator i år 5 i skolan. Då användes den varje lektion under första året

men den används nästan ingenting nu, bara till hemuppgifter i svenska. Tidigare, när eleven

använde datorn i skolan, skrev denne av vad läraren skrev på tavlan och texten skrevs sedan ut

på skrivaren. I början var det ovant att skriva. Eleven försökte använda alla fingrar och det

gick långsamt. En förälder stöttade i att komma igång med fingersättning. Eleven har nu övat

upp snabbheten och det beskrivs som positivt. Eleven använder lärverktyget inlästa läromedel

och mp3 för att få texten uppläst, framförallt i samhällsorienterade ämnen. Läraren hjälper till

med att få skivan överförd till mp3-spelaren. Även elevens syskon ger stöd för att kunna

hantera mp3- spelaren. När inte datorn fungerar finns en datatekniker som man kan gå till och

få hjälp. Eleven beskriver också en del andra omständigheter som är knutna till

datoranvändning. Bland annat så tar det lång tid att plocka upp datorn på lektionerna, det tar

lång tid att starta upp och sedan är det också tungt att bära omkring datorn. Det finns tillgång

till dator i varje klassrum men eleven använder den aldrig. Det är heller inte alltid som de

fungerar, vilket också är nackdelar i själva användandet.

Eleven beskriver att datorn är ett stöd när det är mycket att skriva men det är inte alltid

positivt att använda den och det beskrivs på följande sätt:

A: Vad tycker du om att ha datorn i skolan?

Elev 6: det är ganska bra, men det är inte så kul att ha en dator i skolan

A: varför är inte det kul?

Elev 6: Jag vill skriva som andra i klassen.

23

Eleven beskriver att lärarna aldrig säger till när datorn ska vara med på lektionen. Eleven

skriver av anteckningar för hand och hinner hon inte skriva av all på lektionen så stannar hon

kvar på rasten. Kamraterna i klassen är positiva till att eleven använder datorn men eleven

beskriver att det hade varit lättare att använda dator om det hade varit en på varje bänk.

6.3 Sammanfattning av resultatet

Genom intervjuerna fick jag en mängd data som jag sedan analyserade och gav mig svar på

mina frågeställningar.

6.3.1 Elever med läs- och skrivsvårigheter som använder lärverktyg baserade på informations- och kommunikationsteknik (IKT), hur beskriver de sina erfarenheter av dessa lärverktyg?

IKT-lärverktygen har en motivationshöjande effekt och används för att kompensera

svårigheter i att läsa och skriva. Datorn har en klart stödjande effekt när eleverna skriver och

läser genom att de använder stavningskontroll och talsyntes. Genom datorn får också eleverna

tillgång till information via lärplattformen Fronter. I lärplattformen finns information om vad

som händer på skolan och där finns också möjlighet att kommunicera med lärare och

skolkamrater. En del lärare har också kommit igång att informera om elevernas

arbetsuppgifter via lärplattformen. Alla har ett eller flera IKT-lärverktyg för att stödja

skolarbetet. Fem av eleverna har köpt egna verktyg för att de ska vara mer tillgängliga i

skolan, hemma och på fritiden. Den sjätte eleven har en egen dator som hon fick i samband

med sin dyslexiutredning i tidigare år. Datorer skrivs inte ut som hjälpmedel längre. Ett annat

verktyg som beskrivs som klart stödjande är inlästa läromedel där de får tillgång till att lyssna

på textinnehållet, istället för att läsa texten på traditionellt sätt. Inlästa läromedel används i de

teoretiska ämnena av alla elever. Flera av eleverna har börjat använda sin smartpfone för att

skriva text och anteckningar och ha den som uppspelare till inlästa läromedel. En av eleverna

beskriver att han använder kameradelen i telefonen för att få tillgång till anteckningarna på

tavlan, då han inte hinner skriva av.

6.3.2 I vilka situationer kan IKT-lärverktygen beskrivas som stödjande eller hämmande utifrån elevers erfarenheter?

Resultatet visar att eleverna beskriver IKT-lärverktygen som både stödjande och hämmande

beroende på när, hur och var de används. Eleverna tycker att alla de IKT-lärverktyg som de

beskriver är ett stöd när de skall läsa och /eller skriva, men sedan kan omständigheterna runt

IKT-lärverktygen göra att de inte kan användas på det sätt som det är tänkt.

24

Eleverna beskriver att det finns en del nackdelar när IKT-lärverktygen krånglar rent tekniskt

eller när det är dålig åtkomst till nätverk. Det är få lärare som kan avhjälpa problem med IKT-

lärverktygen och ge support, vilket har en hämmande effekt på användningen i skolan.

Elevernas erfarenhet är också att datorn är tung att släpa på och förflytta mellan skolsalarna.

Undervisningen anpassas och tar inte hänsyn till att det tar tid att starta upp datorn. Därför har

flera av eleverna börjat använda mobiltelefonen/smartphone istället, då den är smidigare att ha

med sig, starta upp och förvara under raster. Tillgänglighet till nätverk är också lättare med

mobilerna. Eleverna beskriver att de skickar över sina skrivna texter eller anteckningar via

mobiltelefonen som de sedan redigerar och arbetar vidare med hemma. Flera använder också

mobiltelefonen istället för mp3-spelaren för att få inlästa läromedel upplästa. Eleverna

beskriver behovet och nyttan med verktygen men det är inte alltid omgivningen reagerar

positivt när de använder dem, vilket kan få en hämmande effekt på hur eleven känner för att

använda IKT-lärverktygen. Några av eleverna uttrycker att de önskade att det ska finnas en

dator på varje bänk.

6.3.3 Hur kan IKT-lärverktyg förstås som kulturella redskap/artefakter vars behärskande påverkar elevers lärande och delaktighet?

Om man tolkar intervjusvaren utifrån ett sociokulturellt perspektiv så använder eleverna IKT-

lärverktygen som kulturella artefakter. Redskapen/lärverktygen finns tillgängliga i många

miljöer men är inte lika självklara i skolan som i det övriga samhället. IKT-lärverktygen gör

att eleverna blir mer skickligare att lära sig och några av eleverna beskriver att de har lättare

att delta i den ordinarie undervisningen än tidigare. IKT-lärverktygen kan ge en ökad

delaktighet i kulturen men kan också genom dålig tillgänglighet ge en motsatt effekt. Några

av eleverna kände sig särskilda när de använde datorn och önskade att fler skulle använda

datorer. Är skolan en arena som skapar särskildhet genom att verksamheten inte finns med i

kulturen som det övriga samhället? Flera av eleverna har skaffat sig smartphone, dels för att

den är smidigare men kanske att det utgör en delaktighetsmarkör. Genom att lärarna inte

behärskar artefakterna så är det svårt att ge support och att stötta eleverna i deras användande.

Hela vår kultur är en arena för lärande och det visar eleverna genom att de själva tagit initiativ

till redskap. Redskap/lärverktyg som de i andra sociala sammanhang har fått erfarenhet av och

sett nyttan med i skolsituationen.

25

7. DISKUSSION

Metoddiskussion: Att arbeta med IKT-lärverktyg är min vardag. Som forskare har det inte

varit helt lätt i alla lägen, då jag har en lång erfarenhet inom området och har en förförståelse

som jag måste förhålla mig till i undersökningen. Jag har gått tillbaka till syftet och mina

frågeställningar flera gånger för att inte min förförståelse skulle påverka resultatet. I min

studie ville jag ta reda på om hur elever beskriver sin erfarenhet av att använda IKT-

lärverktyg. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning och använde mig av intervjuer för att

få svar på mina frågeställningar. Vid analysen och arbetet med resultatet så ser jag att

elevernas beskrivningar av sina erfarenheter har bidragit till att jag har kunnat få en klarare

bild av hur de använder IKT-lärverktyg och vad det betyder för dem i skolarbetet. Genom att

jag gjorde inspelningar av intervjuerna och transkriberat dessa så har jag kunnat gå tillbaka till

dem när jag behövt klargöra vissa beskrivningar. Genom intervjuerna fick jag ta del av hur

eleverna använder sig av information och kommunikationsteknik på fritiden och skola för att

kompensera för sina läs och skrivsvårigheter. Att göra intervjuer var lärorikt på många sätt,

allt från förberedelserna inför mötet med eleverna och vid själva intervjutillfället. Jag förstår

nu att man behöver träna mycket på att göra intervjuer för att bli bra på att ställa frågor.

Genom att jag hade mer öppna frågor som Berätta om… tror jag att intervjufrågorna gav mig

så mycket data om deras erfarenheter. Jag skulle nog använda mig av intervjuer igen vid en ny

undersökning, men att jag skulle göra flera provintervjuer innan för att få mer rutiner. Kvale

& Brinkmann (2010) menar att intervjuandet är ett hantverk som man lär sig genom att

intervjua och i gemenskap med erfarna intervjuare.

Resultatdiskussion:

I min studie ser jag att IKT-lärverktyg kan vara både stödjande och hämmande i skolarbetet

beroende på hur de används, hur tillgängliga de är och vilka attityder eleven själv har eller

omgivningen har om verktygen. Av de intervjuade eleverna så använder alla ett eller flera

IKT-lärverktyg i olika situationer och ämnen. Av deras beskrivningar har jag tolkat att alla har

fått prova på olika verktyg med stöd av föräldrar och/lärare. De väljer själva idag vilket/vilka

lärverktyg som passar bäst i situationen. Alla eleverna beskriver att verktygen har positiva

effekter för motivationen och för att kunna klara skolarbetet. Tidigare forskning i England

(Skolverket, 2007), Silvernails (2004), och Tallheds (2010) visar också att datorn har

motivationshöjande effekter och att det påverkar resultatet i skoluppgifterna på ett positivt

sätt. Eleverna i studien beskriver också att verktygen har en stödjande effekt och att de

26

kompenserar för deras läs- och skrivsvårigheter. Detsamma kunde Föhrer och Magnusson

(2003) konstatera när de har tittat på datorns betydelse för elever i Sverige och England.

I Skoldatatekets (Specialpedagogiska skolmyndigheten2010) utvärdering visar att

kompetensen hos lärarna har stor betydelse för hur datorn eller andra verktyg används och

uppfattas. I studiens resultat så beskriver eleverna att det är få lärare som har kunskaper om

verktygen och det är svårt att få stöd i användningen. När det är få elever som använder

verktygen så anpassas inte undervisningen och några av elever känner sig känner sig ibland

utpekade som särskilda när de använder datorn. Genom att eleverna får tillgång till olika

lärverktyg så blir de också självständigare och möjligheten till att klara sina uppgifter i den

ordinarie klassen blir lättare. Lärverktyget inlästa läromedel som alla eleverna har tillgång till

beskrivs som mycket positivt i alla teoretiska ämnen.

I studien ITU monitor 2009 så menar man att tillgänglighet är en förutsättning för att

undervisa med IKT. Eleverna hade själva förstått betydelsen av tillgänglighet, vilket gjorde att

alla eleverna skaffat egna privata verktyg, vilket de såg som stora ekonomiska investeringar

men nyttan av verktygen övervägde kostnaden.

Genom den nya skollagen (SFS 2010:800) och kursplaner (Skolverket 2011b)

fr.o. m. 1 jul 2011 finns tydliga skrivningar om elevernas rätt till tidsenliga lärverktyg och att

man skall använda IKT i undervisningen för att förbereda eleverna för framtiden. Även andra

internationella styrdokument som EU:s nyckelkompetenser( Europiska gemenskaperna 2007)

poängterar man behovet av digital kompetens för ungdomar som behöver särskilt stöd. Den

nya lagen kan nu skynda på att tillgången på IKT-lärverktyg ökar i skolan så att eleverna ges

en tidsenlig utbildning och en förberedelse för det kommande arbetslivet som kräver IT-

kunskaper. Att få tillgång till tidsenliga verktyg är också en demokratifråga. Alla

elever/familjer har inte ekonomiska förutsättning att skaffa olika lärverktyg. En skola för alla

måste betyda att det skall finnas tillgång till lärverktyg som behövs. Många kommuner är idag

på väg att satsa på en dator till varje elev. För att IKT-lärverktygen skall uppfattas som

stödjande så måste också tekniken fungera, allt från verktygens prestanda, från uppkoppling

till Internet och möjligheter till support när det krånglar. Att bara införa ny teknik leder inte

till framgångar (Puedentura 2011), utan man måste parallellt arbeta med att förändra det

pedagogiska arbetet. Att arbeta med IKT-lärverktyg kräver också kompetens hos lärarna.

Flera av eleverna i studien beskriver att lärarna inte kan så mycket om IKT-lärverktygen,

vilket får hämmande effekter på användningen. I Skoldatatekets utvärdering

27

(Specialpedagogiska skolmyndigheten) poängterades att lärares attityder och kompetens

påverkar användningen av olika IKT-lärverktyg.

Flera av eleverna i studien använder mobiltelefonen/smartphone som ett alternativ till datorn

för att kommunicera, söka information och använda som läs- och skrivverktyg. Anledningen

till detta har att göra med att datorn har en del negativa effekter, den är tung, långt till

förvaring av datorn mellan lektioner och att undervisningen inte alltid anpassas till

användande av dator.

Mobiltelefon/smartphone blir därför smidigare att hantera i skolan. Genom att eleverna är mer

förtrogna med olika information- och kommunikationsverktyg på fritiden kan det bidra till att

de använder dessa i skolans vardag för att stödja lärandet. Utifrån det sociokulturella

perspektivet så är IKT-lärverktygen artefakter som kan användas på olika sätt i olika miljöer.

Elevernas erfarenhet och användning på fritiden har säkert bidragit till att de ser möjligheter

och vinster med att använda dessa i skolan. Eleverna i studien har beskrivit att de visar ett

engagemang för att hitta bra lösningar för sitt lärande via olika artefakter.

Många elever med läs- och skrivsvårigheter har sitt specialpedagogiska stöd i särskilda

grupper och det är ett starkt individuellt perspektiv på deras skolsvårigheter (Isaksson 2009).

Denna studie och tidigare forskning visar att elever med läs- och skrivsvårigheter har stor

hjälp av IKT-lärverktyg och att dessa skulle kunna bidra till att de får det specialpedagogiska

stödet mera inom den ordinarie gruppen/klassen. Vi behöver göra eleverna mer rustade att

möta ett samhälle, som kommer att se annorlunda ut i framtiden. Hylen (2010) menar för att

klara av att leva och verka i det 21:a århundradet är IT-färdigheter nödvändiga. Genom att

elever med läs- och skrivsvårigheter får tillgång till IKT-lärverktyg i tidig ålder så ges nya

möjligheter att stödja deras lärande och att nå målen i skolan. Olika typer av IKT-lärverktyg

måste bli ett naturligt verktyg tidigt i skolarbetet så att elever kan få det stöd de behöver inom

klassens ram och så att de inkluderas mot en skola för alla. Skolan behöver göra verktygen

mer tillgängliga och kompetensen hos lärarna måste öka för att verktygen ska användas som

naturliga lärverktyg. Fördelen att arbeta med IKT-lärverktyg i skolan är också att motverka

den digitala klyftan som lätt kan uppkomma.

Slutsats

I min undersökning ville jag lyfta elevernas perspektiv och deras erfarenheter av IKT-

lärverktyg i sitt lärande. I intervjuerna med eleverna så beskrev de tydligt hur deras värld såg

ut att använda olika IKT-lärverktyg i olika situationer. Alla elever beskriver att IKT-

28

lärverktygen är nödvändiga för att klara skolarbetet. Flera av eleverna beskriver smartphonen

som ett användbart verktyg. Det är en artefakt som är smidig att använda och som inte har

datorns negativa egenskaper. Det är en lösning som eleverna har hittat själva och en artefakt

som är helt integrerad i deras vardagsvärld och som de ser är användbar i deras

skolverksamhet.

Elevernas egna erfarenheter är en stor tillgång i arbetet med att arrangera en god

undervisning. Kan det vara så att utvecklingen av digitala artefakter som mobiltelefoner och

smartphones ger oss nya möjligheter eller kanske mer eller mindre tvingar oss att göra

eleverna delaktiga i sin egen undervisning? Att inte ta deras erfarenheter är dålig

resursanvändning.

Förslag till fortsatt forskning:

Många frågor har dykt upp under studiens gång men det är två frågor som återkommer:

Varför har inte skolan kommit längre i användningen av IKT-lärverktyg när man för övrigt i

samhället använder så många verktyg i vardagen? Är det ekonomiska och/eller kompetens hos

lärarna som sätter hinder för utvecklingen av att använda tidsenliga verktyg?

Det har forskats mycket på användningen av datorn i undervisningen. Fler och nya IKT-

lärverktyg finns nu för att stödja läs- och skrivandet. Dessa verktyg behöver man också forska

på för att se vilka effekter de har på lärandet för elever med läs- och skrivsvårigheter.

29

8. REFERENSER

Backman, J. (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund

Dagens nyheter. (2011). Bross och Föhrer. Elever med läshandikapp diskrimineras i

grundskolan. Publicerad 2011-01-08 00:50 Hämtad 2011-04-09 från

http://www.dn.se/debatt/elever-med-lashandikapp-diskrimineras-i-grundskolan

Europeiska gemenskaperna (2007) Eu.s nyckelkompetenser. Hämtad 2011-04-09 från

http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/ll-learning/keycomp_sv.pdf

Elevdata. (2010) Lära med IT Tidiga insatser viktiga för barns läsutveckling Malmö: Elevdata

Gustafsson, Svensson, Tjus, Heinemann. (2010) Intenventionsprojekt för elever med läs och

skrivsvårigheter i årskurs 2. Hämtad 2011-10-30 från

http://lnu.se/forskning/forskningsomraden/halsa-socialt-arbete-och-

beteendevetenskap/psykologi/lasandets-psykologi

Handisam.(2011). FN.standardregler hämtad 2011-10-30 från

http://www.handisam.se/Filer/Handisams%20filer/Rapporter/FNs_standardregler%5B1

%5D.pdf

Fridolfsson, I. (2008) Grunderna i läs och skrivinlärning Lund: Studentlitteratur

Frölunda data. (2011). Alfha smart. Hämtad 2011-10-30 från

http://www.frolundadata.se/index.cgi?cmd=Shop&cat=6&ucat=410&prod=217

Frölunda data. (2011).C-pen. Hämtad 2011-10-30 från

http://www.frolundadata.se/index.cgi?cmd=Shop&cat=6&ucat=420&prod=47

Föhrer, U. Magnusson E. (2003) Läsa och skriva fast man inte kan. Lund: Studentlitteratur

Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser –aspekter ur elevers och

speciallärares perspektiv. Akademisk avhandling. Luleå tekniska universitet,

Institutionen för utbildningsvetenskap.

Isaksson, J (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för

elever i behov av särskilt stöd Akademisk avhandling. Umeå universitet. Elektronisk

version Hämtad 2011-03-20

http://www.skolporten.com/art.aspx?id=7wOXv

Jacobsson.C. (2001) Vad menas med kompensation? Hämtad 2011-10-30 från

http://mediaprojekt.fmls.nu/dyslexi-och-dyskalkyli/kompensatoriska-atgarder-vid-las-

och-skrivsvarigheter

Johansson. M. (2010), Datorträning i läsflyt och stavning. Analys av fixerad och reultatstyrd

flash-exponering Akademisk avhandling. Umeå UniversitetElektronisk version hämtad

2011-08-15 från

http://www.skolporten.com/art.aspx?typ=art&id=a0A20000009aoeLEAQ

30

ITU Monitor (2009). Skolens digitale tilstand. Hämtad 2011-08-30 från

http://itu.no/filestore/Rapporter_-_PDF/ITU_monitor09_web.pdf

Hylen, J. (2010) Digitaliseringen av skolan Lund: Studentlitteratur

KK-stiftelsens Skriftserie nr 6 (2000) Läs och skrivmöjligheter. Stockholm: Redner

Kvale, S. Brinkmann, S. (2009) . Den kvalitativa forskningsintervjun Andra upplagan.

Studentlitteratur: Lund

Linneuniversitetet. (2011). Läsandets psykologi hämtad 20110403 från

http://lnu.se/forskning/forskningsomraden/halsa-socialt-arbete-och-

beteendevetenskap/psykologi/lasandets-psykologi

Lundgren,T. o Ohlis,K. (2003) Vad alla bör veta om läs och skrivsvårigheter Stockholm:

Trydells tryckeri

Puentedura, R. (2011) As we may Teach Educational Technologi, From Theory into Practice

2011-10-30 Hämtad från

http://itunes.apple.com/us/itunes-u/as-we-may-teach-educational/id380294705

SFS (2010:800) Skollag. Stockholm hämtad 2011-08-29 från

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800#K10

Skoldatatek. (2011) IT och lärande Hämtad 2011-08-27 från

http://www.skoldatatek.se/skoldatatek/vad

Skolporten. Johansson.M.G. (2010). Datorträning i läsflyt och stavning. Hämtad 2011-10-30

från

http://www.skolporten.com/art.aspx?id=9aoeL

Skolverket (2003) ITis som incitament till skolutveckling Hämtad 2011-09-03 från

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.140157!Menu/article/attachment/ITiS_slutrappo

rt_dec2003.pdf

Skolverket. (2004). Silvernail. Internationell Forskningsöversikt University of Southern

Maine The Maine Education Policy Research Institute. Hämtad 2011-10-30 från

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.140567!Menu/article/attachment/Internationell_

forskningsoversikt070918.pdf

Skolverket. (2007) Internationell forskningsöversikt kring IT i skolan. Hämtad 2011-09-24

från

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.140567!Menu/article/attachment/Internationell_

forskningsoversikt070918.pdf

SFS (2011). Skolförordningen (2011:185) hämtad 2011-09-15 från

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2011%3A185

31

Skolverket (2009a) Pressmeddelande 2009-09-25 Orsaker till försämrade skolresultat.

Hämtad 2011-04-21 från

http://www.dn.se/debatt/elever-med-lashandikapp-diskrimineras-i-grundskolan

Skolverket (2009b) Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Stockholm: skolverket

Skolverket. (2011a). Elearning Nordic 06. Hämtad 2011-08-27 från

http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/rapporter/2006/elearning-nordic2006-

1.140603

Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Hämtad

2011-11-01 från

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk

olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FReco

rd%3Fk%3D2575

Skolverket. (2011c). Vigmo. S Digitala medier förändrar villkoren för ungas språklärande.

Hämtad 2011-09-16 från

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/it_i_skolan/reportage/it-

andrar-villkoren-for-sprakundervisningen-1.125282

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2010). Utvärdering av Skoldatatekets verksamhet.

Hämtad 2011-08-30 från

http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och-

forhallningssatt/IT-och-larande/Nyhetsarkiv-IT-och-larande/Utvarderingsrapport/

Sutherland, M.J and Smith, C.O (1997) The Benefits and Difficulties of using Portable Word

Processors with Older Dyslexics hämtad 2011-10-30

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/(SICI)1099-0909(199703)3:1%3C15::AID-

DYS40%3E3.0.CO;2-4/abstract

Svenska Unescorådet (2006). Salamanckadeklarationen och Salamanca +10. hämtad 2011-

03-30 från

www.unesco.se/Bazment/Alias/Files/?Salamanca_sju

Strandberg, L. (2006) Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar Nordstedt

Finland: WS Bookwell

Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma

Tallvid, M. (2010) En till en Falkenbergs väg till framtiden. Utgivare: Falkenbergs kommun,

Barn- och utbildningsförvaltningen Grafisk form & tryck V-TAB Falkenberg

Taube, K. (1997) Läsinlärning och självförtroende -psykologiska teorier, empiriska

undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Smedjebacken: Fälth & Hässler

Vetenskapsrådet. (2010) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 2011-10-18 från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (tillgänglig 2010-10-18).

32

Wikipedia (2011) Smartphone hämtad 2011-10-30 från

http://sv.wikipedia.org/wiki/Smartphone

Wikipedia (2011) Lärplattform hämtad 2011-10-30 från

http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4rplattform

Wolff, U. (2011) .Alla kan bli bättre på att läsa :Charecteristics and varities of poor readers

Doktorsavhandling webbsida hämtad 2011-09-25

http://fou.skolporten.com/art.aspx?id=a0A20000000D5o2&typ=art

Bilaga 1

Datorn som lärverktyg

Elever som har svårigheter med att läsa och skriva kan datorn göra att eleven får tillgång till

ett verktyg som ökar motivation i läroprocessen

Datorn kan användas till att söka information, skriva och få text uppläst genom talsyntes.

Talsyntesen är en konstgjord röst som läser upp text i dokumentet. Genom att få lyssna på

ordet i samband med att jag skriver så ger det möjlighet att stava rätt och att få texten uppläst

ger det stöd åt skrivprocessen. Då datorn används som ett skrivverktyg, befriar det eleven från

det mekaniska skrivandet med handen. Genom att ha tillgång till en stavningskontroll kan

man också lättare koncentrera sig på innehållet. Datorn kan vara ett viktigt verktyg för att

utveckla sitt skrivande genom olika ordstödjande program och också en stor tillgång när man

arbetar med andra språk. Datorn kan användas som ett redovisningsverktyg och som

kommunikationsverktyg mellan elev, hem och skola via en lärplattform. (Specialpedagogiska

skolmyndigheten, 2008)

Inlästa läromedel/Tal- Ljudböcker som lärverktyg

Inlästa läromedel och talböcker är tryckta böcker som är inlästa. De framställs i Daisy format

på en CD skiva som spelas upp i dator eller annat teknologiskt verktyg där eleverna kan ”läsa

med öronen” dvs. texten i läromedlet läses upp och eleven lyssnar till innehållet via ljudfil.

Böckerna är inlästa av en mänsklig röst. Olika sätt att styra uppläsning är beroende av den typ

av ”uppspelare” som används. Det finns särskilda daisy-spelare och man kan använda en

vanlig mp3 spelare för att lyssna till texten. Det går att bläddra och söka i innehållet.

Används den mer avancerade Daisyspelaren går det lättare att lägga bokmärken.

Genom att få texten uppläst i läromedlen kan eleven bli mera självständig och få inflytande på

sitt eget lärande. I många kommuner tillhandahåller man idag inlästa läromedel till elever som

behöver få stöd i sitt läsande.Idag finns också E-böcker som görs med elektronisk text och

läses via en talsyntes.( Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2008)

AlphaSmart som lärverktyg

AlphaSmart är ett enkelt skrivhjälpmedel, det kan beskrivas som en enklare form av dator.

Den är lättare att ta med sig, då den väger mycket lite och uppstart sker genast tills skillnad

mot en dator. Texten sparas i olika filer. Användaren kan skriva in sin text och sedan föra

över texten till dator för redigering och utskrift. (Frölunda data, 2011)

C-pen som lärverktyg

C-pen är scanningsverktyg som kan användas tillsammans med dator och talsyntes så att man

får texten uppläst. (Frölunda data, 2011)

Mobiltelefon som lärverktyg

Mobiltelefonen används flitigt av de flesta idag och utgör ett användbart verktyg i lärandet.

I den finns olika funktioner som ger möjlighet att skriva, spara och lyssna till text. Telefonen

har också olika uppspelningsmöjligheter och kamera funktioner som kan bli ett stöd i

lärandet.

Smartphone som lärverktyg

Många av de mer avancerade telefonerna kan kallas för en smartphone. Det är en

pekskärmsmobil. Det är möjligt att läsa, skriva texter. Det är ett mellanting mellan en

mobiltelefon och dator. Den har ett tangentbord med knappar antingen fysiska eller på

bildskärmen (Wikipedia, 2011).

Lärplattform som lärverktyg

En lärplattform eller som det också kan kallas en utbildningsplattform skall vara ett stöd för

elevens lärande, pedagogen, vårdnadshavare och administrationen. Syftet är att öka

delaktigheten i lärandet och att använda den som ett kommunikationsverktyg mellan olika

parter. Idag finns tillgång till närvarorapportering utvecklingsplaner, åtgärdsprogram och

information som rör skolarbetet (Wikipedia, 2011). Eleverna kan också göra prov i verktyget.

På marknaden finns olika plattformar och många kommuner har påbörjat sitt arbete med att få

eleverna mer delaktiga i sitt lärande genom lärplattformens möjligheter till information och

kommunikation.

Karlstads universitet Bilaga 2

XXXXXXX 2011-03-06

Till

…………………………

………………………...

…………………………

Jag heter Anette Ingels och arbetar som specialpedagog på XXXXXXXX och studerar

Vetenskaplig kunskapsbildning 30 p på Karlstads universitet som är en distanskurs.

Anledningen till detta brev är att jag under vårterminen 2011 skall skriva en C-uppsats inom

ämnet Specialpedagogik.

Min studie kommer att handla om olika läroverktyg i skolan. Lärverktyg kan vara dator,

inlästa läromedel etc. Jag är intresserad av att ta del av elevers erfarenheter och synpunkter

om verktygens roll i skolarbetet.

Studien kommer att genomföras genom intervjuer med några elever. Det handlar om ett

samtal utifrån några frågeställningar där eleverna får berätta om sina erfarenheter.

Den grupp som jag nu har för avsikt att intervjua är elever som har ett åtgärdsprogram

upprättat och som använder något lärverktyg/hjälpmedel i skolan.

Mycket forskning är gjort utifrån lärarperspektivet. Jag är intresserad av elevernas erfarenhet.

Verksamheten kommer att ha nytta av elevernas erfarenheter i utvecklingen av skolans arbete.

För att intervjua elever under 15 år krävs att föräldrar och elev samtycker till intervjun och att

en skriftlig medgivande görs. Även om eleven tackat ja så har den rätt att avbryta sitt

deltagande i studien och intervjun.

Med denna information som bakgrund så är min fråga till er om ert barn får delta i studien.

Mitt telefonnummer är xxxxxxx

E mail: xxxxxxxxxxxxx

Tag gärna kontakt med mig om du/ni har frågor.

Mvh Anette Ingels

Medgivande att jag vill delta i studien och intervjun om lärverktyg i skolan.

Ort o datum……………………………..

Namn:……………………………………………….Klass……………………………

……………………………………

Elevens underskrift och samtycke till intervjun

……………………………………… ……………………………………….

Underskrift Vårdnadshavare Underskrift Vårdnadshavare

……………………………………… ……………………………………….

Namnförtydligande Namnförtydligande

Karlstads universitet Bilaga 3

Vetenskaplig kunskapsbildning 30 p

Anette Ingels

Frågeguide 1. Inledning allmänt prat

Information om syftet

Information om samtycke och möjligheten att avbryta om

2. Bakgrundsfaktorer

Hur kom det sig att du använder IKT- lärverktyg i skolarbete?

Vilka använder du?

När började du använda?

3. Huvudfråga

Berätta om din erfarenhet att använda datorn i skolan.

Hur använder du den i olika ämnen

Berätta om din erfarenhet att använda inlästa läromedel?

Berätta om din erfarenhet att använda inlästa läromedel i skolan.

Hur använder du det i klassrummet?

Hur använder du det hemma?

Hur känns det att använda verktyget?

Finns det något som är svårt med verktyget?

Använder du andra IKT-lärverktyg?

Berätta hur du gör när lärverktygen inte fungerar?

Vad tycker lärarna om verktygen?

Finns det något särskilt som du tycker att läraren behöver tänka på?

Vad är positivt med att använda de olika verktygen?

Vad är negativt att använda de olika verktygen?

Finns det något du tycker skulle vara viktigt att berätta om verktygen.

Hur skulle du vilja att det fungerade på skolan när det gäller olika verktyg.

Hur tillgängliga är olika verktyg?

Hur delaktig är du vid val av de olika verktygen?

4. Något du vill tillägga?

5. Avslut och TACK