Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Estetisk-filosofiska fakulteten Specialpedagogik
Anette Ingels
Lärverktyg i grundskolan
En studie om elevers erfarenheter av olika IKT-lärverktyg i grundskolan
Learning tools in secondary school
A study of students' experiences of different ICT learning tools
in secondary school
Specialpedagogik Vetenskaplig kunskapsbildning C-uppsats
Datum/Termin: Nov 2011
Handledare: Karin Bengtsson
Examinator: Namn Namnsson
Löpnummer: X-XX XX XX
Abstract
Summary
Information and communication technologies (ICT) are an important part of society and
will be even more so in the future. Today we talk about the digital competence needed to
participate as full citizens. Learning occurs in all contexts and many students already use
various digital media in their leisure time. For students who have reading and writing
difficulties different ICT learning tools can provide opportunities to find new ways to
achieve goals in school. The purpose of the study is to describe experiences of ICT-
learning tools for pupils with reading and writing difficulties. The results show that the
pupils saw ICT- learning tools as both supportive and inhibitory, depending on when,
where and how they used them. All of them regarded the computer and loaded materials
as necessary tools to cope with school tasks. Students described that the tools had a
motivating effect on school work and they compensated for their reading and writing
difficulties. There were situations where the tools had an inhibitory effect as a result of
the limitations in availability in different ways. Depending on lack in availability all them
had bought private learning tools, for example computers, mobile phones and smart
phones to solve the problem. Some of them described that the usefulness of the tools
outweighed the cost. They also described that they had found their way to the tool that
fitted well in different situations. The new Education Act (SFS 2010:800) ensures the
student support and possibility to obtain modern learning tools for free. This means that
schools need to focus on the availability of various ICT-learning tools for students in
order to receive a modern education. In study students describe that there are few
teachers who can manage for use the tools which have an inhibitory effect. To use ICT
learning tools as a method for learning, the availability and competence of teachers need
to increase so that the pupils look upon it as something supportive.
Keywords:
Key concepts in the study are: ICT, IT, learning tools, reading and writing difficulties
Sammanfattning
Informations och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig del av samhället och kommer vara
så i än högre grad i framtiden. Idag talar man om den digitala kompetensen som behövs för att
kunna delta som fullvärdig medborgare. Lärande sker i alla sammanhang och många elever
använder redan idag olika digitala medier på fritiden. För elever som har läs- och
skrivsvårigheter kan olika IKT-lärverktyg ge möjligheter att hitta nya vägar för att nå målen i
skolan. Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter av IKT-lärverktyg hos elever med
läs- och skrivsvårigheter.
Studiens resultat visar att eleverna såg IKT-lärverktygen som både stödjande och hämmande
beroende på när, var och hur de används. Alla såg datorn och inlästa läromedel som
nödvändiga verktyg för att klara skoluppgifterna. Eleverna beskrev att verktygen hade en
motivationshöjande effekt på skolarbetet och att de kompenserade för deras läs- och
skrivsvårigheter. Det fanns situationer när verktygen hade en hämmande effekt genom att det
fanns begränsningar i tillgängligheten på olika sätt. På grund av låg tillgänglighet så hade alla
köpt något privat lärverktyg, som ex. dator, mobiltelefon eller smartphone för att lösa
problemet. Nyttan av verktyget övervägde kostnaden beskrev några. De beskrev också att de
hade prövat sig fram till vilket verktyg som passade bra i olika situationer.
Den nya skollagen (SFS 2010:800) säkerställer elevens rätt till stöd och möjligheter att få
lärverktyg utan kostnad. Det innebär att skolan måste satsa mer på att det finns tillgång till
olika IKT-lärverktyg för att eleverna ska få en tidsenlig utbildning. I studien beskriver
eleverna att det är få lärare som kan hantera verktygen vilket får en hämmande effekt på
användningen. För att använda IKT-lärverktygen som ett naturligt redskap i lärandet behöver
tillgängligheten öka och att kompetensen hos lärarna utvecklas för att eleverna skall uppfatta
det som stödjande.
Nyckelord:
Nyckelbegrepp i undersökningen är: IKT, IT, lärverktyg, läs och skrivsvårigheter.
Förord Mitt brinnande intresse för att arbeta med olika IKT-lärverktyg i förskola och skola har nu
också blivit en liten studie inom området. Jag vill tacka de elever, föräldrar, och skolpersonal
som gjorde det möjligt för mig att genomföra mina intervjuer till min studie. Ett stort tack till
min handledare Karin Bengtsson som har stöttat och väglett mig under uppsatsskrivandet.
Utan er hade det inte blivit någon C-uppsats.
Rättvik november 2011
Anette Ingels
Innehållsförteckning
1. INLEDNING .......................................................................................................................... 1
2. SYFTE .................................................................................................................................... 1
3. LITTERATURGENOMGÅNG ............................................................................................. 1
3.1 Skolplikt och rätten till undervisning ............................................................................... 1
3.1.1 Läs- och skrivsvårigheter .......................................................................................... 2
3.1.2 Elevers olikheter och segregering ............................................................................. 3
3.1.3 Elever med läs-och skrivsvårigheter och lärande ...................................................... 4
3.1.4 Lärverktyg och lärande .............................................................................................. 4
3.2 Information och kommunikationsteknik som begrepp ..................................................... 5
3.3 IKT i skolan ...................................................................................................................... 5
3.4 Elever med läs- och skrivsvårigheter och IKT-lärverktyg ............................................... 6
3.5 IKT och specialpedagogik ................................................................................................ 7
4. SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV OCH LÄRVERKTYG............................................ 9
4.1 Frågeställningar ................................................................................................................ 9
5. METOD ................................................................................................................................ 10
5.2 Urval ............................................................................................................................... 10
5.3. Etiska överväganden ..................................................................................................... 11
5.4 Genomförande av intervjuer ........................................................................................... 11
5.5 Tillförlitlighet ................................................................................................................. 12
5.6 Analys och bearbetning av data ..................................................................................... 12
6. RESULTAT ......................................................................................................................... 13
6.1 IKT-lärverktyg som eleverna använder i skolan ............................................................ 13
Dator ................................................................................................................................. 13
Inlästa läromedel/Tal- Ljudböcker ................................................................................... 13
AlphaSmart ....................................................................................................................... 13
C-pen/scanning ................................................................................................................. 14
Mobiltelefon ..................................................................................................................... 14
Smartphone ....................................................................................................................... 14
Lärplattform ..................................................................................................................... 14
6.2 Presentation av eleverna ................................................................................................. 14
6.3 Sammanfattning av resultatet ......................................................................................... 23
6.3.1 Elever med läs- och skrivsvårigheter som använder lärverktyg baserade på
informations- och kommunikationsteknik (IKT), hur beskriver de sina erfarenheter av
dessa lärverktyg? .............................................................................................................. 23
6.3.2 I vilka situationer kan IKT-lärverktygen beskrivas som stödjande eller hämmande
utifrån elevers erfarenheter? ............................................................................................. 23
6.3.3 Hur kan IKT-lärverktyg förstås som kulturella redskap/artefakter vars behärskande
påverkar elevers lärande och delaktighet? ....................................................................... 24
8. REFERENSER ..................................................................................................................... 29
Bilagor
1
1. INLEDNING
Mitt intresse för datorn som verktyg i lärandet startade i mitten av 90-talet då jag arbetade
med barn/elever med mycket komplicerade funktionsnedsättningar. Genom datorn och andra
verktyg såg jag att det var möjligt att hitta nya vägar i lärandet än det traditionella sättet. Förr i
tiden var det lättare att klara sig fast man inte kunde läsa och skriva så bra, men idag krävs det
att vi har läs- och skrivförmåga för att klara oss i arbetslivet och samhället. Utvecklingen av
informations- och kommunikationsteknik (IKT) har gått snabbt de senaste decennierna och
det innebär att det finns nya möjligheter för eleverna att kunna nå målen i utbildningen. I den
nya skollagen (SFS 2010:800) säkerställs elevers rätt till böcker och andra lärverktyg för en
tidsenlig utbildning. Lärverktyg kan vara allt från penna och linjal till olika informations- och
kommunikationsverktyg som ex. datorer och olika telefoner.
Lärande sker i alla sammanhang men skolan är den institution i samhället som har fått det
största officiella mandatet att utveckla barn/ungdomars lärande. Vi människor lär oss på olika
sätt när vi bygger upp våra erfarenheter och kunskaper. En del av eleverna som börjar i år 1 i
skolan kan redan läsa och skriva, andra inte. Genom att vi är olika så har vi också olika behov
i skolsituationen. Allt för ofta koncentrerar vi oss på elevers svårigheter istället för deras
möjligheter i skolarbetet. Det är inte alltid vi tar del av hur eleverna själva ser på sitt eget
lärande. Genom detta arbete vill jag lyfta fram erfarenheter av den nya tekniken hos elever
som själva har läs- och skrivsvårigheter.
2. SYFTE
Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter av att använda IKT- baserade lärverktyg
hos elever med läs- och skrivsvårigheter.
3. LITTERATURGENOMGÅNG
3.1 Skolplikt och rätten till undervisning
I Sverige styrs grundskolan av en ny skollag (SFS 2010:800) fr.o.m.1 juli 2011. Lagen
beskriver skolplikten som motsvaras av en rätt för alla barn och ungdomar att få utbildning.
För att barn och elever ska utvecklas optimalt ska hänsyn tas till deras olika behov. Lagen styr
också elevers behov av särskilt stöd. Den nya skollagen poängterar starkare än tidigare
elevernas rätt till stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. (SFS 2010:800 1
kap.4§).
2
Lagen innebär att man är skyldig att anmäla till rektor om en elev inte når målen och behöver
stöd i skolarbetet. Skolan är skyldig att göra en utredning av elevens behov, dokumentera,
göra åtgärdsprogram och utvärdera insatserna. Det är skolans ansvar att se till att elever med
läs- och skrivsvårigheter får tillgång till nödvändiga lärverktyg.
Arbete med information och kommunikationsteknik är också inskrivna i kursplanerna så att
eleverna ska få en tidsenlig utbildning. (Skolverket, 2011b ).
Grunden för rätt till stöd i skolan kan man även hitta i olika internationella styrdokument. I
FN:s standardregler (Handisam, 2011) beskrivs rättigheter för personer med
funktionsnedsättningar. Salamancadeklarationen är ett annat internationellt dokument som
beskriver hur man skall anordna undervisningen för elever i behov av särskilt stöd. I punkt 33
står:
Lämplig och överkomlig teknologi skall vid behov utnyttjas för att öka chanserna till
framgångsrika skolstudier och stödja kommunikation, rörlighet och inlärning. ( Svenska
Unescorådet skriftserie 2/ 2006 s.25)
I det internationella dokumentet EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande (Europeiska
gemenskaperna 2007) poängterar man också behovet av digital kompetens och att man ska
vidta åtgärder för ungdomar som behöver särskilt stöd så att de kan utnyttja sin fulla
utbildningspotential. Med digital kompetens menas att man säkert och kritiskt kan använda
tekniken.
3.1.1 Läs- och skrivsvårigheter
En av de största grupperna i behov av särskilt stöd i skolan är elever med läs- och
skrivsvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp som används när
någon har svårt att läsa och skriva, oavsett orsak. Dyslexi är en undergrupp och benämns som
personer med specifika läs- och skrivsvårigheter. I en intervju med Lundberg (Elevdata, 2010)
som är läsforskare menar han att det finns fyra typer av problem som kan ligga bakom läs-
och skrivsvårigheter:
Barn med svår uppväxt och dålig språkstimulans
Barn med försenad språkutveckling
Barn från andra länder som måste lära sig läsa på ett språk de inte känner igen
hemifrån
Dyslektiker som har genetiskt betingade svårigheter med att avkoda språket.
3
Wolff (2011) som också forskat på läs- och skrivsvårigheter ser samma typer av problem hos
barn som inte knäcker läskoden vid den ålder man brukar förvänta sig att de gör det.
3.1.2 Elevers olikheter och segregering
Historiskt har Sverige varit tidigt ute med att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Redan i
slutet av 1800-talet inrättades hjälpklasser och så småningom läsklasser och läskliniker där
eleven fick arbeta med särskild metodik och pedagogik. På 1960-talet ökade
specialundervisningen kraftigt då man la tonvikt på ämnena svenska och matematik
(Fridolfsson, 2008). Av tradition har speciallärare/specialpedagoger engagerat sig i stödet till
elever i behov av särskilt stöd och den specialpedagogiska verksamheten har fått det
”officiella” ansvaret att hantera elevers olikheter.
Under 1970-talet började det specialpedagogiska stödet att förändras då krav restes på mer
generella insatser och att undervisningsmiljön skulle anpassas. Stödinsatserna har senare haft
olika utformning och kommunernas resurser har styrt tillgång och organisationen av det
specialpedagogiska stödet.
Skolverket (2009) som är tillsynsverksamhet för skolan menar att det finns orsaker till
försämrade skolresultat. Segregeringen har ökat vilket betyder att de lågt presterade eleverna
inte får stöd av mer kompetenta kamrater och därför blir de förlorare. Lärarnas förväntningar
på eleverna påverkas också i segregerade grupper. Det finns fler specialgrupper än tidigare.
Grundskoleförordningen säger att verksamheten ska organiseras så att elever med olika
bakgrund och behov ska gå i samma grupp. Andra faktorer som påverkar resultatet är hur
kommunen fördelar sina resurser och att eleverna arbetar mer på egen hand och får mindre
lärarledd undervisning i helklass. Individualiseringen påverkar elevers resultat negativt.
(Skolverket 2009)
I Isakssons (2009) avhandling, där han studerat elevers svårigheter i skolan och hur
stödinsatserna har utformats, framträder ett starkt individuellt perspektiv på skolsvårigheter.
Det är djupt rotat hos skolpersonalen vilket får konsekvenser för utformningen av
stödinsatserna. Betraktas istället skolsvårigheter som skapade i ett samspel mellan individen
och dennes omgivning blir det ett ansvar för hela skolans personal. Genom att åtgärderna sätts
in i ett större sammanhang skapas förutsättningar för en inkluderande undervisning. Groth
(2007) ser också i sin studie att förhållningssätt i organisationen och från lärare är mycket mer
avgörande än vi kan tänka oss för hur elevens uppfattar sitt lärande och hur de kommer att
uppfatta sig själva och förhålla sig till sina svårigheter.
4
Tanken med att införa grundskolan år 1962 var bland annat att alla elever få möjlighet till en
likvärdig utbildning. Elever med någon form av inlärnings problematik och
funktionsnedsättningar skulle inte behöva gå i särskilda undervisningsgrupper. Olika
lösningar finns idag för det specialpedagogiska stödet, men många av dessa är exkluderande
(Isaksson, 2009).
3.1.3 Elever med läs-och skrivsvårigheter och lärande
Lundgren – Ohlis (2003) som arbetat med läs- och skrivsvårigheter ser att det finns två delar i
problemet. Den ena som har att göra med funktionsnedsättningen och den andra som blir
sekundär, som har att göra med de emotionella följderna när eleven jämför sig med andra
kamrater. De poängterar behovet av tidiga insatser med kompensatoriska verktyg och menar
att dessa är viktiga insatser för att undanröja hinder för ett lyckat resultat. I andra studier har
man också tittat på kopplingar till läs- och skrivsvårigheter. I en studie som Taube (1997)
gjorde, tittade hon på hur det förhåller sig mellan läsinlärning och självförtroende. Hon såg ett
starkt samband mellan självbild och skolprestation och ju längre man kom upp i skolåldern så
blev detta samband starkare. Hon menar att när eleven upplevde motgångar så hittade man
sätt att dölja sina lässvårigheter och man fick negativa lässtrategier. Det är den första tiden i
skolan som har stor betydelse för hur läsning och skrivning kommer att utvecklas. Sjuåringen
har redan en självbild och den kan förändras och påverkas.
3.1.4 Lärverktyg och lärande
Information och kommunikationstekniken har revolutionerat pedagogiken och det ger nya
möjligheter att arbeta med läs- och skrivsvårigheter och att anpassa arbetet efter individens
behov. Många barn kommer tidigt i kontakt med datorn och är inte främmande för den nya
tekniken.
I den nya skollagen (SFS 2010:800), säkerställs elevens rätt:
att eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en
tidsenlig utbildning. (SFS 2010: 800 kap.10 § 10)
Lärverktyg kan vara allt från penna och linjal till olika tekniska lösningar som underlättar
lärandet.
Bross och Föhrer (Dagens nyheter, 2011) som forskat på läs och skrivsvårigheter, menar att
inte använda hjälpmedel i grundskolan är en diskrimineringsfråga och en demokratifråga. I en
modern skola ska det inte vara några svårigheter att få tillgång till olika teknik som kan stödja
lärandet. På fritiden är de flesta eleverna flitiga användare av någon form av information och
5
kommunikationsverktyg medan i skolan är inte tekniken ett lika naturligt inslag. ITis projektet
(Skolverket 2003) som genomfördes i slutet av 90-talet och i början av 2000-talet hade till
syfte att förändra den pedagogiska praktiken i skolan i enlighet med läroplanen och utveckla
arbetet med informationsteknik. I tolkningen av resultatet så nådde inte skolutvecklings
satsningen ända fram och därför kom det inte eleverna tillgodo fullt ut med den nya tekniken.
Idag satsar många kommuner på att öka tillgängligheten till datorer och utveckla kompetensen
hos personalen för att använda informations och kommunikationsteknik som ett naturligt och
användbart verktyg i skolans arbete (Hylen 2010). Av egen erfarenhet ser jag också att
tillgång till olika IKT-lärverktyg i skolan kan se olika ut beroende på vilken kommun man bor
i och vilken skolform man går.
3.2 Information och kommunikationsteknik som begrepp
Många begrepp används idag för tekniken. Informations- och kommunikationsteknik
förkortas oftast i medier och litteratur med IKT eller IT. Under en period användes också
begreppen kompenserande och kompletterande hjälpmedel för IKT-lärverktygen. Hur vi
uttrycker oss om olika verktyg har betydelse för hur vi uppfattar dem. Jacobsson (2001)
menar att ord som hjälpmedel eller kompenserande har mer fokus på svårigheter. Istället anser
han att man kan se att olika verktyg har betydelse för den som behöver dem. Han menar att
om man använder sig av begreppet alternativa verktyg istället, gör att verktyget kan ses som
ersättare eller förbättring av andra verktyg. Vigmo (Skolverket, 2011c) har i sin forskning
visat att IT som resurs också förändrar villkoren för undervisningen och det kan då inte ses
som enbart ett komplement. Hon framhåller att använda IT i undervisningen är en stor
pedagogisk och didaktisk utmaning. När man inför nya verktyg så förändras användningen
över tid och de kommer att uppfattas på olika sätt också av användaren.
3.3 IKT i skolan
Många forskningsrapporter har kommit under 2000-talet som handlar om att använda
framförallt datorn i skolan. Forskning om andra IKT-lärverktyg är svårare att hitta och det har
säkert sin naturliga förklaring då många är nya inom informations och
kommunikationsområdet.
I en studie, Skolens digitale tilstånd (ITU monitor 2009) har man undersökt hur långt man
kommit i införandet av digitala verktygen och kartlagt det metodiska och organisatoriska
arbetet. De menar att tillgänglighet till datorer är en förutsättning för att lära och undervisa
med IKT. Andra faktorer som var viktiga är kompetensutveckling för lärare, stöd från
6
skolledning och tydliga mål för användningen av de digitala verktygen. I studien E-learning
Nordic 2006 (Skolverket 2010a) har man också studerat effekterna av IKT i undervisningen.
Områden de studerat är elevernas prestationer, undervisningsaktiviteter och
inlärningsprocesser, kunskapsutbyte samt samarbete mellan hem och skola. Resultaten visar
att elever, lärare och föräldrar upplever att IKT har en positiv inverkan på lärandet.
Sutherland & Smith (1997) gjorde en studie om hur elever använder bärbara datorer och hur
dessa kunde underlätta i skolsituationen. Erfarenheterna från detta projekt pekade på att
eleverna fick ta alltför stort ansvar för när och hur de skulle använda sina datorer. Att införa
ny teknik leder inte bara till framsteg anser Puentedura (2011) som forskat på datorer i USA
sedan 1980-talet. Han menar att när man inför ny teknik så genomgår utvecklingen fyra steg.
Under de första stegen händer inte så mycket utom att de ersätter och förbättrar andra verktyg
som man använder. I steg tre börjar tekniken ge möjligheter till stora förändringar i
arbetsuppgiften. När man kommer till steg fyra gör tekniken att det är möjligt att skapa nya
uppgifter som inte var möjligt tidigare.
3.4 Elever med läs- och skrivsvårigheter och IKT-lärverktyg
Om man har läs och skrivsvårigheter finns det inga färdiga lösningar på vilka verktyg som är
bäst eller vilka som man ska använda. Det handlar om att ha en utprovningsperiod med olika
verktyg och få anpassningar och användarstöd för att hitta rätt. I KK:sstiftelsens skriftserie
2000 nr 6 får man möta några personer som berättar om hur de fick läs- och
skrivmöjligheter genom individuella anpassningar av olika IKT-lärverktyg. Susanna
beskriver det:
”det finns två tider i livet, före och efter datorn” (a.a. s.24)
Hon började använda datorn som läs- och skrivverktyg och den blev ett viktigt stöd för henne
när hon skulle producera text. Nina är en annan elev som inte hade några ljusa minnen av sin
skoltid och hon beskriver sin situation när hon fick tillgång till dator.
”jag kunde scanna in böckerna och talsyntesen och datorn läste upp den för mig, helt fantastiskt ”
(a.a s.9)
På det sättet fick hon tillgång till texterna i böckerna som annars hade varit en omöjlighet för
henne att läsa.
Daniel ville sluta skolan redan i år 5 då han hade kramper i handen varje dag efter skrivandet.
På högstadiet fick han en dator som förändrade synen på skolarbetet och han beskrev det på
följande sätt:
7
”Jag får ha min dator med mig så mycket jag vill och kan använda den
när jag behöver skriva.” (a.a. s.14)
Tillgången till datorn gav nya möjligheter till skrivande som minskade hans motoriska
svårigheter och fick honom att tycka om skolan igen.
Flera forskningsrapporter visar att elever som har läs- och skrivsvårigheter och använder
datorn som lärverktyg ges nya möjligheter att träna och utveckla sin förmåga att läsa och
skriva. Föhrer och Magnusson (2003) besökte specialskolor i England där man använde
datorer som hjälpmedel för att klara skolarbetet. De kunde konstatera att eleverna fick
undervisning i att använda datorn och de olika programvarorna, så att de kunde använda
datorn för att kompensera sina svårigheter. Föhrer och Magnusson gjorde också besök på ett
gymnasium i Sverige med ett samhällsvetenskapligt program där enbart elever med dyslexi
hade sin undervisning. Tillgången till bärbara datorer och dataundervisning gav eleverna
möjlighet att klara sin skolgång bättre. Lärarnas engagemang visade sig betydelsefullt för att
eleverna skulle få det stöd de behövde. De intresserade sig också för ett glesbygdsprojekt som
Naeslund gjorde under 2001 som handlade om självständigt arbete med datorstöd i
grundskolan. Utvärderingen av detta projekt visade att datorn kan bli ett effektivt hjälpmedel
för elever med läs- och skrivsvårigheter. I resultatet såg man att det behövdes kvalificerad
hjälp och träning på datorn, annars kunde klyftan öka mellan eleverna.
I ett interventionsprojekt som genomfördes i årskurs två (Gustafson, Fälth, Svensson, Tjus, &
Heimann, 2010) skulle eleverna använda olika datorbaserade träningsprogram för att öka
elevernas läs och skrivförmåga. De flesta eleverna visade tydliga förbättringar när de använde
datorn i skolan. Johanssons (2010) har också studerat datorträning i läsflyt och stavning.
Resultat visade sig ha positiva effekter och gav eleverna bättre läsflyt.
Flera av forskningsrapporterna visar att datorn är ett verktyg som kan stödja eleverna som har
läs- och skrivsvårigheter på olika sätt. Datorn kan användas som ett verktyg att stödja läs- och
skrivförmågan men också att träna på vissa färdigheter med speciella dataprogram.
3.5 IKT och specialpedagogik
I många kommuner har man på senare år startat Skoldatatek som har till syfte att organisera
ett övergripande ansvar för och arbeta med IKT och specialpedagogik. Målgruppen är elever i
behov av särskilt stöd och verksamheten skall vara en naturlig del i kommunens elevstöd. På
Skoldatatekets webbsida (2011) kan man läsa angående elever som behöver stöd i sitt
skrivande och läsande:
8
Det är självklart att den som inte kan se tillräckligt bra använder glasögon i skolan, det måste också bli
självklart att elever som behöver kompensatoriska stödåtgärder får tillgång till de hjälpmedel som kan
underlätta deras skolgång. I dag räcker det inte att elever lär sig hantera en penna när de skriver - de
behöver också kunna använda datorn som ett alternativt verktyg till skrivande. (http://www.spsm.se/Rad-
och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och-forhallningssatt/IT-och-larande/Nyhetsarkiv-IT-och-
larande/Utvarderingsrapport/
I utvärderingen från Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010) angående effekterna av
Skoldadatekets verksamhet så är det många faktorer som påverkar tillgång och hur stödet för
hur IKT-lärverktygen fungerar. I utvärderingen av effekterna av insatserna framkom det att
elever blir mer självständiga och genom att få tillgång till olika verktyg ökar också
möjligheten till inkludering. Pedagogerna är positiva till IKT-lärverktygen men ändå finns en
motvilja till att använda dem, men det handlar mest om tillgång och funktionalitet.
Pedagogerna poängterar att fortbildning och tillgång till datorer och måste ha ett samband,
annars är blir det inga effekter på att utveckla lärarnas kompetens.
En del kommuner satsar idag på en dator till varje elev. Tallhed (2010) visar i projektet En till
En, att elever är positiva till att använda bärbara datorer i skolarbetet och de har svårt att hitta
nackdelar. Eleverna tycker att de lär sig bättre, är mer motiverade och att datorn är ett
tillgängligt redskap i skolarbetet. Fördelarna var att eleverna upplevde sig ha bättre kontroll
på sina arbeten och hemuppgifter genom att de kunde organisera dem i datorn. De hade också
möjlighet att kommunicera med varandra och lärarna genom kommunikationsverktyget First
Class. I projektet gjordes intervjuer med lärarna och de flesta tyckte att datorn hade en positiv
inverkan på måluppfyllelse och resultat. Det var två grupper som hade dragit störst nytta av
tekniken. Dels var det de högpresterande eleverna och de som hade svårigheter i skolarbetet.
De största framstegen gjorde eleverna med svårigheter, där datorn blev ett kompenserande
hjälpmedel i lärandet. Samma resultat såg också Silvernails (Skolverket 2004) i sin studie
där han tittade på effekterna av bärbara datorer i skolan. Hans resultat visar att datorer
gör eleverna mer engagerade och mer motiverade i lärandet. Speciellt för elever i behov
av särskilt stöd är effekten god. Lärarna rapporterade att de största hindren för att
integrera bärbar teknik mer i sin undervisning är bristen på tekniskt stöd, brist på mer
utvecklingsmöjligheter i arbetslivet och bristen på tid.
Flera av forskningsrapporterna visar att användning av datorn som ett lärverktyg för elever
som har läs- och skrivsvårigheter ger dem nya möjligheter att utveckla sin läs- och
skrivförmåga.
9
4. SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV OCH LÄRVERKTYG
I det sociokulturella perspektivet är utgångspunkten att vi människor är biologiska och
kulturella varelser med fysiska och mentala resurser (Säljö 2000). Dessa resurser har inte
förändrats nämnvärt de senaste årtusendena, men det har skett stora förändringar i våra
intellektuella, fysiska färdigheter och kunskaper. Det är genom olika redskap med vilka vi
bearbetar världen som vi har byggt upp den kollektiva kunskapen. Redskapen har en speciell
teknisk betydelse. Redskapen kan vara språkliga, intellektuella och fysiska som vi använder
beroende på tillgång och hur vi agerar med dem i olika sammanhang. I alla situationer så är
processen mellan människor avgörande. Det är genom kommunikationen i den sociala och
kulturella situationen som lärande skapas och erfarenheterna förs vidare. Säljö (2000)
beskriver begreppet kultur som ett samlingsbegrepp för de resurser som finns i människan, i
samarbete med andra och på materiel som finns i vår värld. Alla redskapen benämns som
artefakter. Under 2000-talet har tillgängligheten till nya och fler lärverktyg ökat. IKT-
lärverktyg kan vara olika typer av informations- och kommunikationsteknik som kan
användas i samband med att man skall söka, ta del av information, kommunicera, läsa och
skriva och lyssna på texter eller tal.
IKT-lärverktygen kan då ses som en artefakt och som används i sociala praktiker. Man brukar
kalla det för mediering i det sociokulturella perspektivet och lärande kan komma till stånd
med stöd av vissa kulturella redskap. Genom att bekanta sig med och använda verktygen i
olika sammanhang så lär vi oss hur de fungerar och kan använda dem mer ändamålsenligt. I
det sociokulturella perspektivet brukar man använda begreppet appropiering om denna
process (Säljö 2000). IKT-lärverktygen används idag på olika sätt beroende var man befinner
sig. Är man i skolan används de på ett sätt, är man hemma kanske på ett annat sätt och på
fritiden förmodligen på ett tredje sätt. Det är situationen som styr användningen av redskapet.
Strandberg (2006) menar att IKT inte är en enskild artefakt. Den är mycket mer, en hel låda,
ett rum eller en hel värld. IKT förändrar vårt vardagsliv oerhört mycket och ger nya
erfarenheter och kunskaper i olika sammanhang enskilt och tillsammans med andra. Jag är
nyfiken på hur IKT som artefakt används och hur användandet påverkar elevers lärande.
4.1 Frågeställningar
Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter av att använda IKT-baserade lärverktyg
hos elever med läs- och skrivsvårigheter.
Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats:
10
Elever med läs- och skrivsvårigheter som använder lärverktyg baserade på informations- och
kommunikationsteknik (IKT), hur beskriver de sina erfarenheter av dessa lärverktyg?
I vilka situationer kan IKT-lärverktygen beskrivas som stödjande eller hämmande utifrån
elevers erfarenheter?
Hur kan IKT-lärverktyg förstås som kulturella redskap/artefakter vars behärskande påverkar
elevers lärande och delaktighet?
5. METOD
Utifrån mitt syfte och problemformulering ansåg jag att en kvalitativ undersökning skulle ge
mig stora möjligheter att få svar på mina frågeställningar. Genom att använda en kvalitativ
metod så kunde jag lägga vikten på den vardagliga och situerade aspekten av elevernas
tänkande och lärande i skolan. I forskningsintervjun så försöker jag förstå världen utifrån
elevernas syn och erfarenheter.
Den kvalitativa intervjun kan ibland benämnas som en ostrukturerad eller icke-standardiserad
intervju. Många av besluten måste fattas i samtalet. Det kräver skicklighet i intervjuandet och
man måste ha kunskaper om intervjuområdet. Jag anser att jag har kunskap inom IKT-
området som jag kunde ha nytta av vid intervjutillfället, vilket gör det lättare med följdfrågor.
Forskningskunskapen konstrueras i samspel mellan intervjuaren och den intervjuade. Intervju
som metod genomsyras också av etiska frågor, där miljö och relationen mellan intervjuare och
den intervjuade bör vara så positivt så att den intervjuade vågar prata om sina erfarenheter då
dessa registreras (Kvale & Brinkmann 2009).
5.2 Urval
Jag intervjuade sammanlagt 6 elever. Samtliga intervjuade hade läs- och skrivsvårigheter,
specialpedagogiskt stöd i liten grupp samt använde något IKT-lärverktyg. Elever som har läs-
och skrivsvårigheter har olika svårigheter och olika behov av stöd, anpassningar och åtgärder
i skolarbetet. Eleverna var i åldern 12-16 år vid tiden för intervjun. De gick i skolår 6-9.
För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av två intervjuer jag gjort i en
tidigare studie om lärverktyg samt fyra nya intervjuer. Genomförandet av intervjuerna blev
utspridda över ett års tid. Två av intervjuerna genomfördes våren 2010 och de övriga fyra
under våren 2011. Samtliga elever gick på samma skola. Rektor kontaktades vid båda
tillfällena och ställde sig positiv till min studie och intervjuer med elever på skolan. En av
speciallärarna på skolan hade god kännedom om elevernas behov av särskilt stöd och vilka
11
som använde IKT-lärverktyg. Hon fick uppdraget att tillfråga några elever om de ville vara
med på en intervju.
5.3. Etiska överväganden
För att uppfylla informationsskyldigheten tog jag kontakt med rektor på skolan och berättade
om min undersökning och i vilket syfte. Elever och föräldrar fick muntlig och skriftlig
information om undersökningen. Efter elevernas samtycke skickade jag en skriftlig
information till föräldrarna om syftet med intervjun och genom att eleverna var under 15 år så
krävdes ett samtycke från föräldrarna. Samtliga föräldrar lämnade skriftligt samtyckte till
intervjun, som inskickades i ett svarskuvert. När man intervjuar elever med läs- och
skrivsvårigheter så kan de uppleva det både positivt och negativt, de kan bli ”illa berörda”
eller riskera att bli objektifierade men det kan också vara något positivt när de får berätta om
sina erfarenheter. Innan intervjun informerades eleverna om att det är frivilligt och att de hade
rätt att avbryta medverkan. Därmed anser jag att informations- och samtyckeskravet är
uppfyllt. Alla berörda är informerade om kravet på konfidentialitet och vad undersökningen
skall användas till. Alla inspelade intervjuer raderas efter studiens avslut. (Vetenskapsrådet
2010)
5.4 Genomförande av intervjuer
Frågorna förbereddes innan intervjuerna. En intervjuguide gjordes för de ämnen som skulle
avhandlas. Kvale & Brinkmann (2009) menar att det är lämpligt att utveckla en intervjuguide
med undersökningens tematiska frågor och med följdfrågor. Intervjuguiden finns i bilaga 2.
Frågornas innehåll konstruerades med utgångspunkt i frågeställningar där eleverna kunde
beskriva sina erfarenheter av IKT-lärverktygen och hur de påverkar deras lärande och
delaktighet. Mitt mål var att använda mer öppna frågor för att få mer spontana beskrivningar
och där jag hade möjlighet att ställa följdfrågor.
En tidsplan för intervjuerna gjordes tillsammans med specialläraren. Eleverna tillfrågades om
valet av lokal i skolan och samtliga samtyckte till lokalen. Eleven kom enskilt till intervjun
vid planerad tidpunkt. Intervjun genomfördes i ett grupprum på skolan, där vi satt mitt emot
varandra vid ett bord. Intervjun startade med att jag informerade om syftet med intervjun och
om de etiska reglerna som gäller för en intervju och hur jag skulle använda mig av de data jag
samlade in. Jag poängterade möjligheterna att avbryta intervjun om det inte kändes bra vid
samtalet. Eleven informerades om att jag spelade in intervjun med en Mp3 spelare och att jag
också kunde göra skriftliga anteckningar under intervjun. Intervjuerna varade från 20 till ca
12
45 minuter. Eleverna berättade gärna om sina erfarenheter av hur de använde IKT-
lärverktygen och hur det påverkade skolsituationen. En del av eleverna beskrev mycket
innehållsrikt användningsområde, tillgänglighet och hur IKT-lärverktygen förändrat deras
skolsituation. Intervjutillfället avslutades med en kort sammanfattning och jag tackade för
deras medverkande. Alla elever visste att jag studerade på Karlstads universitet och att jag
gjorde intervjun för att skriva en uppsats. De två tidigare intervjuerna genomfördes på samma
sätt men undantag av att de gjordes i en lokal utanför skolan.
5.5 Tillförlitlighet
I forskningsintervjun konstrueras kunskapen i interaktionen mellan den intervjuade och
intervjuaren och många beslut tas under tiden (Kvale & Brinkmann 2009). Genom att
eleverna hade fått både muntlig och skriftlig information om vad intervjun skulle handla
om, så var de förberedda på att frågorna skulle handla om IKT-lärverktyg och deras
erfarenhet av dem. Min förberedelse bestod i att jag hade förberett frågor som skulle
användas vid intervjun. För att inte färgas av min förförståelse så höll jag mig till
intervjufrågorna, lät dem berätta i lugn och ro om sina erfarenheter. Genom att jag
spelade in intervjuerna så blev det lättare att analysera intervjuerna och jag kunde gå
tillbaka till dem om något var oklart i analysen och resultat redovisningen.
5.6 Analys och bearbetning av data
Intervjuerna analyserades genom elevernas beskrivning av sina erfarenheter hur de använde
de olika IKT-lärverktyg och hur de beskrev användningen. Jag började med att transkribera
intervjuerna vilket innebär att jag skulle omvandla samtalen till en skriven text som sedan
skulle göras tillgängligt för att göra en analys. De tidigare intervjuerna som gjorts vid den
tidigare studien hanterades på samma sätt.
Intervjumaterialet hade totalt en inspelningstid av ca 150 min och utskriften av text ca 50
sidor. Själva analysen påbörjades under utskriften genom att jag lyssnade efter om det fanns
några gemensamma erfarenheter. Jag lyssnade igen på intervjuerna och läste transkriberingen
flera gånger. Jag letade efter mönster och likheter i hur eleverna beskrev sina erfarenheter.
Jag kunde urskilja några områden som eleverna berättade om. Eleverna beskrev vilka IKT-
lärverktyg de använde, vad de gjorde med dem och hur stödet såg ut när de använde dem.
Deras beskrivningar handlade också om hur tillgängliga IKT- lärverktygen var och hur de
varit med och påverkat valet av lärverktyg. I beskrivningarna fanns också erfarenheter hur de
själva såg på att använda verktygen och även hur andra personer såg på det. För att få en
13
bättre översikt över transkriptionen så numrerade jag alla frågor och svar i datorn. I
transkriptionen färgmarkerades deras beskrivningar och erfarenheter inom fyra olika områden
som blev ett underlag för hur jag analyserade deras beskrivningar om IKT-lärverktygen var
stödjande eller hämmande. Områdena utgjordes av användning, tillgänglighet, delaktighet och
attityder.
6. RESULTAT
Genom intervjuerna har jag fått svar på mina frågeställningar och resultatet redovisas i två
delar. I den första delen beskrivs vilka IKT-lärverktyg som eleverna använder i skolan och
hemma. En kort beskrivning görs av IKT-lärverktygen för att bli bekant med de olika
verktygen som eleverna berättar om, se bilaga 1. I den andra delen presenteras elev för elev
med en liten bakgrund till varför de använder verktygen, deras erfarenheter av olika verktyg
och hur de använder dem i olika ämnen. Resultatet visar också på erfarenheter av hur
tillgängliga lärverktygen är och vilket stöd som finns när de inte fungerar. Eleverna beskriver
också sina erfarenheter hur man ser på IKT –lärverktyg själva och hur andra ser på det.
6.1 IKT-lärverktyg som eleverna använder i skolan
Här beskriver jag kortfattat de IKT-lärverktyg som eleverna använder i skolan och hemma.
Utförligare beskrivning av de olika verktygen finns i bilaga 1.
Dator
Datorn används till att söka information, skriva, redigera och få text uppläst via talsyntesen.
Olika stödjande program för stavning finns. Eleverna använder också datorn som ett
kommunikationsverktyg mellan elev, hem och skola via en lärplattform Fronter.
Inlästa läromedel/Tal- Ljudböcker
Inlästa läromedel och talböcker är tryckta böcker som är inlästa. De framställs i Daisy format
på en CD skiva som spelas upp i dator eller annat teknologiskt verktyg där eleverna kan ”läsa
med öronen” dvs. texten i läromedlet läses upp och eleven lyssnar till innehållet via ljudfil.
AlphaSmart
AlphaSmart är ett enkelt skrivhjälpmedel, det kan beskrivas som en enklare form av dator.
Man skriver på olika filer som man sedan för över till datorn.
Den är lättare att ta med sig, då den väger mycket lite och ”uppstart” sker genast tills skillnad
mot en dator.
14
C-pen/scanning
C-pen används tillsammans med dator för att få texten uppläst i böcker eller dokument.
Mobiltelefon
Mobiltelefonen har olika funktioner som ger möjlighet att skriva, spara och lyssna till text.
Telefonen har också en kamera funktion som kan bli ett stöd i lärandet.
Smartphone
Många av de mer avancerade telefonerna kan kallas för en smartphone. Det är möjligt att läsa,
skriva texter och spela in och spela upp ljud. Det är ett mellanting mellan en mobiltelefon och
dator. Den har ett tangentbord med knappar antingen fysiska eller på bildskärmen.
Lärplattform
En lärplattform eller som det också kan kallas en utbildningsplattform skall vara ett stöd för
elevens lärande, pedagogen, vårdnadshavare och administrationen. Syftet är att öka
delaktigheten i lärandet och att använda den som ett kommunikationsverktyg mellan olika
parter. Plattformen nås via Internet och är webb-baserad med särskild inloggning och
lösenord.
6.2 Presentation av eleverna
I min undersökning intervjuas 6 elever i år 6-9 i grundskolan. I redovisningen av elevernas
erfarenheter används elev 1, elev 2 osv. istället för namn. Även i textcitaten från
transkriberingen i intervjuerna används dessa begrepp. Fördelningen mellan kön och årskurs
är:
Elev 1 Flicka, år 9
Elev 2 Pojke, år 9
Elev 3 Flicka, år 6
Elev 4 Pojke, år 9
Elev 5 Pojke, år 7
Elev 6 Flicka, år 7
Elev 1
Eleven går i år 9 och har specialpedagogiska insatser i liten grupp och använder IKT-
lärverktyg i skolsituationen och hemma. Hon har utretts för sina svårigheter och fått
diagnosen dyslexi. Eleven kom i kontakt med IKT-lärverktyg redan i år 5 i skolan och
använde under en period verktyget AlphaSmart för att skriva text. Under det senaste året har
15
eleven börjat pröva på nya verktyg. Genom stöd från andra kamrater har eleven börjat
använda de nya verktygen mer aktivt. Eleven använder dator och mobiltelefonen/smartphone
som verktyg i skolarbetet framför allt i ämnena svenska och engelska.
För att få tillgång till en dator så tog eleven själv ett initiativ som beskrivs i följande citat:
Elev 1: För två år sedan gick jag och köpte en dator som jag skulle ha till mitt eget
skolarbete. De pratade om att vi skulle få från skolan men det blev aldrig så det dröjde på
det så jag köpte en egen bärbar dator och tar den med när jag behöver den och använder
installerade program.
Eleven använder datorn att söka information, skriva, arbeta med och genom
talsyntesen få texten uppläst. Datorn kan kompensera för de svårigheter som hon
har och att det ökar motivationen för skolarbetet som beskrivs på följande sätt:
A: Hur klarar du skolarbetet idag om du jämför innan?
Elev 1: Grymt mycket bättre, jag lär mig mycket mer idag än förut var jag mycket mer
skoltrött ville inte lyssna jag var trött på skolan och ville bort. Nu tycker jag det är roligt att
gå hit lära mig å tycker det är roligt att träffa lärarna och få dom uppgifter vi får. Datorn ger
mig hjälpen, det var meningslöst att gå till skolan tidigare.
Eleven arbetar nu mer med smartphone än datorn i skolan. Eleven beskriver hur smartphone
kan ha en stödjande effekt:
A: Du sa att du använde mobiltelefonen Vad använder du den till?
Elev 1: Just nu lyssnar jag på en bok så skriver jag in en massa läxor och så skriver jag in
anteckningar. Jag kan skriva uppsatser som jag sedan kopierar in på datorn
A: ok
Elev1: Jag har skrivit en hel uppsats på mobilen
Efter skoldagens slut förs texten över till datorn hemma så att den kan redigeras. I datorn finns
rättstavningsprogram och talsyntes som är ett stöd i skrivning och läsning.
Eleven beskriver att datorn underlättar arbetet mycket mer än smartphone när det finns ett
stavningsprogram och att det går att få texten uppläst genom talsyntesen. Tillgängligheten har
en stor betydelse för användningen av verktygen. Smartphone är smidigare att bära med sig i
skolan. De flesta som har specialpedagogiskt stöd i den lilla gruppen har något IKT-
lärverktyg och det är accepterat att använda dessa på lektionerna.
När eleven får problem med verktyget finns tillgång till hjälp av viss person på skolan eller att
eleverna hjälper varandra.
Eleven beskriver att det finns nackdelar med datorn genom att den tar så lång tid att starta
upp. Då är det enklare att skriva för hand eller på smartphone och så skrivs texten in eller förs
16
över på datorn när man kommer hem och har tid. Eleven beskriver att undervisningen inte tar
hänsyn till att det finns behov av att starta upp och avsluta lektionen när man arbetar med
dator. Nackdelar är också att man var tvungen att bära datorn med sig hela tiden. Det finns
tillgång till dataskåp i skolan, men det innebär en del praktiska problem i samband med
förflyttning mellan olika skolsalar vilket gör att eleven börjat använda smartphone istället.
Eleven föredrar att använda smartphone då det är lättare att använda den i skolan på flera sätt.
Hon beskriver att lärarnas kunskap och kompetens att hantera IKT-lärverktygen är ojämn och
det påverkar också användningen. En annan aspekt som eleven beskriver är att en del verktyg
finns tillgängliga på Internet men att det kostar pengar vilket gör att det blir en begränsning att
använde dessa.
Erfarenheter från andra kamrater beskrevs på följande sätt genom citat:
Elev 1: … de andra tyckte det var orättvisst i början, de förstår inte vilket handikapp vi har.
Jag förstår att de tycker det är orättvist, Det är lyxigt men vi behöver det. De får se det ljust
för oss som gör att det blir lättare för oss.
Eleven beskriver också att användningen av IKT-lärverktygen bemöts på olika sätt av lärarna
som citeras med följande:
A: Vad säger lärarna då?
Elev 1: Ni får plocka ner och skriva för hand istället men så var det mest förut men det har
förbättrats så nu får vi för det mesta ha dator när vi vill men inte så många som vill, man
kan få en liten utskällning.
Elev 2
Eleven går i år 9, har specialpedagogiskt stöd i liten grupp och använder olika IKT-lärverktyg.
Han fick verktygen introducerade för ca: 2,5 år sedan. Eleven hade inte använt dator så
mycket i de tidigare skolåren. Han använder datorn mest i svenska, engelska och när det ska
skrivas uppsatser i skolan och hemma. Rättstavningsprogrammet i datorn ger stöd i
skrivandet.
Vid sista nationella provet så använde eleven datorn och det beskrevs som mycket positivt.
Lärarna informerar om när datorn ska användas och det ser eleven som ett stöd.
Inlästa läromedel används i ämnen som ex. samhällsorienterande ämnen, religion och i
hemuppgifter för att tillgång till texten i läroböcker. Eleven beskrev hur inlästa läromedel
kunde användas på lektionerna:
A: Hur använder du det på lektionerna?
Elev 2: Nu håller vi på och läser en bok och då vet du försöker jag lära mig att läsa så
17
mycket jag orkar och få in snabbheten. Men sen brukar jag lyssna och följa med i boken hur
det ska låta och samma är det i engelska viktigt att veta hur det ska låta och då snappar man
upp lite mer.
Genom inlästa läromedel får han tillgång till texten i läroböckerna genom datorn, Mp3 spelare
eller mobil som stöd för sina läs- och skrivsvårigheter. Tillgången till och stödet genom
inlästa läromedel, beskrivs som positivt. Han använder också mobiltelefonen/Iphone för att
få stöd i engelska genom språkverktyg på Internet.
I elevens individuella utvecklingsplan och åtgärdsprogram finns inskrivet att det ska finnas
tillgång till datorstöd i skolan. Eleven beskriver att det fanns viss möjlighet att påverka valet
av lärverktyg. Eleven har valt att ta med sin egen dator för att få tillgång till verktyget lättare.
När eleven behöver hjälp, finns en person på skolan som är duktig på att avhjälpa problem
med verktygen eller Internet -uppkopplingen. Vid nya läromedel kan det ta lite tid att få
tillgång till det inlästa materialet. Föräldrarna har köpt en dator och mobiltelefon vilket har
bidragit till att verktygen blivit mera tillgängliga. Eleven beskriver att de olika verktygen har
ökat lärandet, framförallt genom inlästa läromedel som ger möjlighet att lyssna till texten och
kunna leta upp svaren på frågorna. Genom att lyssna till engelska texter så gavs också
möjlighet att träna uttal. Eleven beskriver sina erfarenheter om verktygen:
A: Om du inte använde dom här verktygen hur ser du på det?
Elev 2: I engelska skulle jag vara illa ute för mig ,jag vet mycket mer, hur det skall låta och
så, om man skulle läsa till nåt svårt ord Om man inte vet hur det skall låta kan man lyssna
på mp3 och så får man in det.
Eleven beskriver att inom vissa områden i skolans lokaler fungerar inte datorerna på skolan,
vilket är en hämmande effekt för användningen av verktygen. Eleven beskriver också att det
är viktigt att personal har kunskaper och stödjer användandet av verktygen men också att
eleverna själva ska kunna bidra med sina erfarenheter till andra elever. Det finns elever på
skolan som ser på verktygen på annat sätt än eleven själv och som beskrivs och citeras:
A: Kan du berätta något mer om hur kompisar funderar runt datorer m.m.
Elev 2: Det finns alltid vissa som tycker det är fusk och jag tycker att det är dåligt med det.
Dom vet nog inte hur sitsen är själv om man har läs- och skrivsvårigheter hur det är.
A: Kan du utveckla det här med fusk?
Elev 2: Det är väl vissa som tycker att man skall skriva med hand och tycker att det går
fortare med dator
A: Hur ser du på det själv?
Elev 2: Jag tycker det är väldigt konstigt
18
Elev 3
Eleven går i år 6 och har läs- och skrivsvårigheter. En utredning har gjorts i tidigare år och
eleven har fått diagnosen dyslexi. Efter utredning fick eleven i år 5 möjlighet att arbeta med
AlphaSmart och använde den tillsammans med datorn och lyssna på texter. De försökte få in
böcker för att hon skulle få dem upplästa men lärarna fick inte till det. Elevens erfarenhet av
verktyget Alfhasmart beskrivs så här:
A: Kan du berätta hur du använde det?
Elev 3: Ja först lärde dom mig vilken fil jag skulle ha och sen när jag kunde det, så skulle jag
ta upp den när andra skrev på papper. Ja sen tar man en sladd och kopplar in den i datorn och
därifrån kan man rätta.
A: Vad tycker du om programmet?
Elev 3:Ja det var väl bra men visste inte alltid vad som var rätt så man fick be läraren att
komma och kolla.
Eleven beskriver att hon hade ett annat program tillsammans med datorn, ett program som
kunde läsa upp texten som var ett positivt stöd. I år 6 används mest datorn på svenskan för att
den behövs mest i det ämnet. Hon beskriver sina svårigheter på följande sätt:
A: Kan du berätta vad som är svårast?
Elev 3: Jag tycker engelskan är svårast
A: ok
Elev 3: För där låter det inte som man stavar
Eleven beskriver också att det även svårt att skilja på vokaler och dubbelteckning i svenska.
Det är skillnad att skriva med penna och dator:
A: På vilket sätt?
Elev 3: Man ser direkt när det blir fel, för då blir det ett rött streck.
Eleven beskriver att datorn ger framförallt stöd i stavningen genom stavningskontrollen då
hon har svårt med vokalerna, tj och sj-ljuden. Hon har också svårt med dubbelteckning.
Genom datorn ser eleven på en gång när det blir felstavat genom färgmarkeringen och får stöd
i stavningsprogrammet. Eleven använder även datorn i samhällsorienterade ämnen. Hon har
också börjat använda inlästa läromedel. IKT-lärverktygen verktygen används både i skolan
19
och hemma genom att hon har en egen privat dator. Eleven beskriver hur det kan gå till när
hon får en läxa:
A: Hur får du läxor?
Elev 3: De skickar över en fil till mig på First Class.
A: Finns det andra sätt att få uppgifter?
Elev 3: Ja det finns det väl annars kan det vara ett papper bredvid så skriver jag en fråga ett
och då vet jag att det är fråga ett.
A: Hur fungerar det när man får läxor i Fronter?
Elev 3: Man läser det som de har skickat i Fronter och sen går man till Fronter och då går man
till rum där det står Fronter och sen klickar man där och då finns en röd flagga.
Beskrivningarna av att använda IKT-lärverktygen är positiva och eleven ser nytta av dem för
att kunna stava.
Elev 4
Eleven går i år 9, har specialpedagogiskt stöd i liten grupp och använder olika IKT-lärverktyg.
Eleven har gjort en dyslexiutredning. Arbetet med IKT-lärverktygen började för ca 3 år sedan,
genom att en lärare NN i skolan samtalade med eleven och föräldrarna om problemen med
läsningen. Läraren ansåg att det fanns möjligheter att genom dator arbeta med läs- och
skrivsvårigheterna. Eleven beskriver att genom lärarens engagemang påbörjades arbetet med
att använda datorn i läs- och skrivarbetet. En privat dator inköptes för 3 år sedan och under
senare tid har även en mobiltelefon/smartphone köpts för att stödja skolarbetet. Fördelen med
att själv äga en dator eller mobiltelefon/smartphone är att de alltid är tillgängliga och att de
kan användas när och var som helst.
Datorn har vid intervjutillfället formaterats om och saknar nu de program som stödjer
stavning och uppläsning. Dessa program har en klart stödjande effekt beskriver eleven.
Eleven har nu kunskapsprov via en annan dator. Det är möjligt att få frågorna upplästa och
svaren skrivs ner på datorn. Smartphone används mest i skolarbetet vid intervjutillfället.
Eleven beskriver att det inte är några problem att skriva på smartphone. Han skickar filen
vidare till e-mail och öppnar den sedan i datorn för att arbeta vidare med skoluppgifterna
hemma. Eleven använder inlästa läromedel som laddas över till smartphone för att få texten
uppläst och som är en stödjande i lärandet. Tidigare användes en MP3 spelare. Eleven kan
20
hantera laddningen till telefonen själv. Eleven ser inlästa läromedel som ett viktigt verktyg
och beskriver det så här:
Elev 4: Det funkar bra, jag har mycket lättare att lära in när jag får lyssna
A: ja
Elev 4: Än när jag skall sitta och läsa och då blir det jobbigt, alltså hjärna blir trött och
ingenting funkar
Elev 4: Det krävs så mycket för mig när jag skall sitta och läsa
A: Ja just det
Elev 4: Jag blir alldeles utmattad
Verktygen används i alla ämnen, men att smartphone används mer i engelska och
svenska. Ett annat sätt att ”skriva av” anteckningar är att fotografera texten med telefonens
kamera och ladda in det i datorn för att arbeta med texten. Datorn och smartphone används
också till kommunikation via lärplattformen Fronter. Eleven använder den varje dag för att
kolla Veckonytt, frånvaro och skoluppgifter från lärarna. Information på lärplattformen
Fronter beskrivs som tillgänglig och den handlar om skolan, var och vilka skoluppgifter som
ska göras och lämnas in. Eleven beskriver att det finns möjlighet till stöd när verktygen inte
fungerar genom en ”datagubbe” på skolan.
Eleven beskriver att IKT-lärverktygen har gjort att det är lättare att klara skolarbetet än
tidigare då det krävt så mycket arbete. Datorn underlättar arbetet med skrivande och läsande
som beskrivs enligt citat:
Elev 4: Det är så tangentbordet, det har jag i huvudet och jag vet hur det ser ut och det blir
rätt när jag skriver men när jag skriver för hand då ingår det i dyslexin att jag kan byta ut
bokstäverna och skifta om och så blir det en massa ”vabb” och ”sull” och det blir inget bra
och så blir man inget bra och så blir man trött. . Det är lika när man läser, jag kan inte läsa
länge förrän hjärnan börjar bli trött.
Eleven har dagligen tillgång till datorn men den är inte alltid med på lektionerna, vilket
beskrivs så här:
A: Kan du berätta om erfarenheter hur du använder datorn i skolan?
Elev 4: Det går både bra och dåligt, det är väldigt sällan en lärare säger till att den här
lektionen ska vi skriva så att du kan vara beredd och ha datorn med dig och starta upp den i
början för oftast kommer det att nu ska vi skriva och då ligger den i datorskåpet
En annan nackdel är att verktygen kostar pengar och det finns inga bidrag att få. Eleven anser
att skolan bör hjälpa till att skaffa datorer. Tillgängligheten till Internet och skolnätverk har
inte heller alltid varit det bästa i skolan. Det fungerar bättre med telefonerna.
Eleven har tankar om hur skolan kan bli bättre genom att personalen får mer förståelse för
elevernas läs- och skrivsvårigheter och datorns betydelse för skolarbetet genom:
21
Elev 4: Att fler lärare lär sig om det här, det finns ju dom lärare som har jobbat här så länge
men som är vana att man bara skriver på papper och att det inte skall vara några datorer
som skall vara inblandande Dom ska lära sig att vi inte lever på 1800 talet längre Nu har vi
tagit ett kliv framåt vi använder datorer det går mycket snabbare och bättre.
Elev 5
Eleven har haft specialpedagogiskt stöd för sina läs- och skrivsvårigheter redan under år 1-5
och får idag specialpedagogiskt stöd i liten grupp och använder olika IKT-lärverktyg. Började
använda dator i år 4 genom egen privatdator med tillgång till olika programvara som skolan
tillhandahöll.
Eleven använder dator med stavningsprogram, talsyntes och C-pen vid läsning och skrivning.
För att få texten uppläst i läroböckerna används inlästa läromedel med mp3-spelare eller via
datorn med stöd av talsyntesen. Eleven använder C-pen vid enstaka sidor som ska scannas in
och får texten uppläst via datorns talsyntes.
Eleven hade haft en egen privat dator hela tiden, då det var enklare med tillgång till Internet
och programvara. Eleven beskriver både fördelar och nackdelar med verktygen.
Stavningsprogrammet ger stöd i skrivandet av text så att orden blev rätt stavade. När det var
mycket att skriva och läsa beskrivs datorn som mycket stödjande i framförallt ämnena
svenska, samhällsorienterade ämnen och tidigare i naturorienterade ämnen. Vid skrivande så
slipper man forma bokstäverna själv som annars är arbetsamt.
I början av år 6 i skolan bytte eleven sin privata dator till en mini-PC, då den gamla var så
tung så eleven fick ont i ryggen. Fördelarna med mini-PC är att den är lättare och även
tillgången till trådlöst nätverk underlättade användandet. Datorn förvaras i skåp när den inte
används i skolan. Eleven beskriver att det är positivt med förvaringsskåpen, men att det är
besvärligt att hämta och lämna mellan lektionerna. En annan nackdel som eleven beskriver är
att det tar tid att starta upp datorn på lektionerna. Eleven vänder sig till en förälder för att få
stöd när det tekniska inte fungerar. Erfarenheten är att det finns ett fåtal lärare som kan
hantera lärverktygen och att eleverna har mer kunskaper om hur datorn fungerar. Eleverna ger
stöd till varandra när det inte fungerar tekniskt.
Eleven beskriver sina erfarenheter av hur det är att använda datorn i skolan som kan ha
hämmande effekter:
Elev 5: Alla skulle haft dator för det känns lite annorlunda när man sätter upp den och alla
kollar och det är inte så kul.
A: Hur tycker kamraterna?
Elev 5: En del tycker det är fränt, en del säger inget, nja dom tycker väl inte om det, en del
22
säger att det är fusk att hålla på med det, men då säger lärarna att ni får också ta med er
dator på lektionerna.
Bland lärarna beskriver eleven att de tycker att datorn är ett bra hjälpmedel men att det finns
lärare som tycker annorlunda:
Elev 5: Ja det är en mattelärare som inte tycker inte det är, neeej. Han är lite putt och men
där klarar jag mig utan dator.
Elev 6
Eleven har läs- och skrivsvårigheter och får stöd genom specialpedagogiska insatser i liten
grupp. I tidigare år fick eleven diagnosen dyslexi men går nu i år 7. Eleven har privat dator
med stödjande programvara som hjälpmedel genom Landstinget.
Eleven började använda dator i år 5 i skolan. Då användes den varje lektion under första året
men den används nästan ingenting nu, bara till hemuppgifter i svenska. Tidigare, när eleven
använde datorn i skolan, skrev denne av vad läraren skrev på tavlan och texten skrevs sedan ut
på skrivaren. I början var det ovant att skriva. Eleven försökte använda alla fingrar och det
gick långsamt. En förälder stöttade i att komma igång med fingersättning. Eleven har nu övat
upp snabbheten och det beskrivs som positivt. Eleven använder lärverktyget inlästa läromedel
och mp3 för att få texten uppläst, framförallt i samhällsorienterade ämnen. Läraren hjälper till
med att få skivan överförd till mp3-spelaren. Även elevens syskon ger stöd för att kunna
hantera mp3- spelaren. När inte datorn fungerar finns en datatekniker som man kan gå till och
få hjälp. Eleven beskriver också en del andra omständigheter som är knutna till
datoranvändning. Bland annat så tar det lång tid att plocka upp datorn på lektionerna, det tar
lång tid att starta upp och sedan är det också tungt att bära omkring datorn. Det finns tillgång
till dator i varje klassrum men eleven använder den aldrig. Det är heller inte alltid som de
fungerar, vilket också är nackdelar i själva användandet.
Eleven beskriver att datorn är ett stöd när det är mycket att skriva men det är inte alltid
positivt att använda den och det beskrivs på följande sätt:
A: Vad tycker du om att ha datorn i skolan?
Elev 6: det är ganska bra, men det är inte så kul att ha en dator i skolan
A: varför är inte det kul?
Elev 6: Jag vill skriva som andra i klassen.
23
Eleven beskriver att lärarna aldrig säger till när datorn ska vara med på lektionen. Eleven
skriver av anteckningar för hand och hinner hon inte skriva av all på lektionen så stannar hon
kvar på rasten. Kamraterna i klassen är positiva till att eleven använder datorn men eleven
beskriver att det hade varit lättare att använda dator om det hade varit en på varje bänk.
6.3 Sammanfattning av resultatet
Genom intervjuerna fick jag en mängd data som jag sedan analyserade och gav mig svar på
mina frågeställningar.
6.3.1 Elever med läs- och skrivsvårigheter som använder lärverktyg baserade på informations- och kommunikationsteknik (IKT), hur beskriver de sina erfarenheter av dessa lärverktyg?
IKT-lärverktygen har en motivationshöjande effekt och används för att kompensera
svårigheter i att läsa och skriva. Datorn har en klart stödjande effekt när eleverna skriver och
läser genom att de använder stavningskontroll och talsyntes. Genom datorn får också eleverna
tillgång till information via lärplattformen Fronter. I lärplattformen finns information om vad
som händer på skolan och där finns också möjlighet att kommunicera med lärare och
skolkamrater. En del lärare har också kommit igång att informera om elevernas
arbetsuppgifter via lärplattformen. Alla har ett eller flera IKT-lärverktyg för att stödja
skolarbetet. Fem av eleverna har köpt egna verktyg för att de ska vara mer tillgängliga i
skolan, hemma och på fritiden. Den sjätte eleven har en egen dator som hon fick i samband
med sin dyslexiutredning i tidigare år. Datorer skrivs inte ut som hjälpmedel längre. Ett annat
verktyg som beskrivs som klart stödjande är inlästa läromedel där de får tillgång till att lyssna
på textinnehållet, istället för att läsa texten på traditionellt sätt. Inlästa läromedel används i de
teoretiska ämnena av alla elever. Flera av eleverna har börjat använda sin smartpfone för att
skriva text och anteckningar och ha den som uppspelare till inlästa läromedel. En av eleverna
beskriver att han använder kameradelen i telefonen för att få tillgång till anteckningarna på
tavlan, då han inte hinner skriva av.
6.3.2 I vilka situationer kan IKT-lärverktygen beskrivas som stödjande eller hämmande utifrån elevers erfarenheter?
Resultatet visar att eleverna beskriver IKT-lärverktygen som både stödjande och hämmande
beroende på när, hur och var de används. Eleverna tycker att alla de IKT-lärverktyg som de
beskriver är ett stöd när de skall läsa och /eller skriva, men sedan kan omständigheterna runt
IKT-lärverktygen göra att de inte kan användas på det sätt som det är tänkt.
24
Eleverna beskriver att det finns en del nackdelar när IKT-lärverktygen krånglar rent tekniskt
eller när det är dålig åtkomst till nätverk. Det är få lärare som kan avhjälpa problem med IKT-
lärverktygen och ge support, vilket har en hämmande effekt på användningen i skolan.
Elevernas erfarenhet är också att datorn är tung att släpa på och förflytta mellan skolsalarna.
Undervisningen anpassas och tar inte hänsyn till att det tar tid att starta upp datorn. Därför har
flera av eleverna börjat använda mobiltelefonen/smartphone istället, då den är smidigare att ha
med sig, starta upp och förvara under raster. Tillgänglighet till nätverk är också lättare med
mobilerna. Eleverna beskriver att de skickar över sina skrivna texter eller anteckningar via
mobiltelefonen som de sedan redigerar och arbetar vidare med hemma. Flera använder också
mobiltelefonen istället för mp3-spelaren för att få inlästa läromedel upplästa. Eleverna
beskriver behovet och nyttan med verktygen men det är inte alltid omgivningen reagerar
positivt när de använder dem, vilket kan få en hämmande effekt på hur eleven känner för att
använda IKT-lärverktygen. Några av eleverna uttrycker att de önskade att det ska finnas en
dator på varje bänk.
6.3.3 Hur kan IKT-lärverktyg förstås som kulturella redskap/artefakter vars behärskande påverkar elevers lärande och delaktighet?
Om man tolkar intervjusvaren utifrån ett sociokulturellt perspektiv så använder eleverna IKT-
lärverktygen som kulturella artefakter. Redskapen/lärverktygen finns tillgängliga i många
miljöer men är inte lika självklara i skolan som i det övriga samhället. IKT-lärverktygen gör
att eleverna blir mer skickligare att lära sig och några av eleverna beskriver att de har lättare
att delta i den ordinarie undervisningen än tidigare. IKT-lärverktygen kan ge en ökad
delaktighet i kulturen men kan också genom dålig tillgänglighet ge en motsatt effekt. Några
av eleverna kände sig särskilda när de använde datorn och önskade att fler skulle använda
datorer. Är skolan en arena som skapar särskildhet genom att verksamheten inte finns med i
kulturen som det övriga samhället? Flera av eleverna har skaffat sig smartphone, dels för att
den är smidigare men kanske att det utgör en delaktighetsmarkör. Genom att lärarna inte
behärskar artefakterna så är det svårt att ge support och att stötta eleverna i deras användande.
Hela vår kultur är en arena för lärande och det visar eleverna genom att de själva tagit initiativ
till redskap. Redskap/lärverktyg som de i andra sociala sammanhang har fått erfarenhet av och
sett nyttan med i skolsituationen.
25
7. DISKUSSION
Metoddiskussion: Att arbeta med IKT-lärverktyg är min vardag. Som forskare har det inte
varit helt lätt i alla lägen, då jag har en lång erfarenhet inom området och har en förförståelse
som jag måste förhålla mig till i undersökningen. Jag har gått tillbaka till syftet och mina
frågeställningar flera gånger för att inte min förförståelse skulle påverka resultatet. I min
studie ville jag ta reda på om hur elever beskriver sin erfarenhet av att använda IKT-
lärverktyg. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning och använde mig av intervjuer för att
få svar på mina frågeställningar. Vid analysen och arbetet med resultatet så ser jag att
elevernas beskrivningar av sina erfarenheter har bidragit till att jag har kunnat få en klarare
bild av hur de använder IKT-lärverktyg och vad det betyder för dem i skolarbetet. Genom att
jag gjorde inspelningar av intervjuerna och transkriberat dessa så har jag kunnat gå tillbaka till
dem när jag behövt klargöra vissa beskrivningar. Genom intervjuerna fick jag ta del av hur
eleverna använder sig av information och kommunikationsteknik på fritiden och skola för att
kompensera för sina läs och skrivsvårigheter. Att göra intervjuer var lärorikt på många sätt,
allt från förberedelserna inför mötet med eleverna och vid själva intervjutillfället. Jag förstår
nu att man behöver träna mycket på att göra intervjuer för att bli bra på att ställa frågor.
Genom att jag hade mer öppna frågor som Berätta om… tror jag att intervjufrågorna gav mig
så mycket data om deras erfarenheter. Jag skulle nog använda mig av intervjuer igen vid en ny
undersökning, men att jag skulle göra flera provintervjuer innan för att få mer rutiner. Kvale
& Brinkmann (2010) menar att intervjuandet är ett hantverk som man lär sig genom att
intervjua och i gemenskap med erfarna intervjuare.
Resultatdiskussion:
I min studie ser jag att IKT-lärverktyg kan vara både stödjande och hämmande i skolarbetet
beroende på hur de används, hur tillgängliga de är och vilka attityder eleven själv har eller
omgivningen har om verktygen. Av de intervjuade eleverna så använder alla ett eller flera
IKT-lärverktyg i olika situationer och ämnen. Av deras beskrivningar har jag tolkat att alla har
fått prova på olika verktyg med stöd av föräldrar och/lärare. De väljer själva idag vilket/vilka
lärverktyg som passar bäst i situationen. Alla eleverna beskriver att verktygen har positiva
effekter för motivationen och för att kunna klara skolarbetet. Tidigare forskning i England
(Skolverket, 2007), Silvernails (2004), och Tallheds (2010) visar också att datorn har
motivationshöjande effekter och att det påverkar resultatet i skoluppgifterna på ett positivt
sätt. Eleverna i studien beskriver också att verktygen har en stödjande effekt och att de
26
kompenserar för deras läs- och skrivsvårigheter. Detsamma kunde Föhrer och Magnusson
(2003) konstatera när de har tittat på datorns betydelse för elever i Sverige och England.
I Skoldatatekets (Specialpedagogiska skolmyndigheten2010) utvärdering visar att
kompetensen hos lärarna har stor betydelse för hur datorn eller andra verktyg används och
uppfattas. I studiens resultat så beskriver eleverna att det är få lärare som har kunskaper om
verktygen och det är svårt att få stöd i användningen. När det är få elever som använder
verktygen så anpassas inte undervisningen och några av elever känner sig känner sig ibland
utpekade som särskilda när de använder datorn. Genom att eleverna får tillgång till olika
lärverktyg så blir de också självständigare och möjligheten till att klara sina uppgifter i den
ordinarie klassen blir lättare. Lärverktyget inlästa läromedel som alla eleverna har tillgång till
beskrivs som mycket positivt i alla teoretiska ämnen.
I studien ITU monitor 2009 så menar man att tillgänglighet är en förutsättning för att
undervisa med IKT. Eleverna hade själva förstått betydelsen av tillgänglighet, vilket gjorde att
alla eleverna skaffat egna privata verktyg, vilket de såg som stora ekonomiska investeringar
men nyttan av verktygen övervägde kostnaden.
Genom den nya skollagen (SFS 2010:800) och kursplaner (Skolverket 2011b)
fr.o. m. 1 jul 2011 finns tydliga skrivningar om elevernas rätt till tidsenliga lärverktyg och att
man skall använda IKT i undervisningen för att förbereda eleverna för framtiden. Även andra
internationella styrdokument som EU:s nyckelkompetenser( Europiska gemenskaperna 2007)
poängterar man behovet av digital kompetens för ungdomar som behöver särskilt stöd. Den
nya lagen kan nu skynda på att tillgången på IKT-lärverktyg ökar i skolan så att eleverna ges
en tidsenlig utbildning och en förberedelse för det kommande arbetslivet som kräver IT-
kunskaper. Att få tillgång till tidsenliga verktyg är också en demokratifråga. Alla
elever/familjer har inte ekonomiska förutsättning att skaffa olika lärverktyg. En skola för alla
måste betyda att det skall finnas tillgång till lärverktyg som behövs. Många kommuner är idag
på väg att satsa på en dator till varje elev. För att IKT-lärverktygen skall uppfattas som
stödjande så måste också tekniken fungera, allt från verktygens prestanda, från uppkoppling
till Internet och möjligheter till support när det krånglar. Att bara införa ny teknik leder inte
till framgångar (Puedentura 2011), utan man måste parallellt arbeta med att förändra det
pedagogiska arbetet. Att arbeta med IKT-lärverktyg kräver också kompetens hos lärarna.
Flera av eleverna i studien beskriver att lärarna inte kan så mycket om IKT-lärverktygen,
vilket får hämmande effekter på användningen. I Skoldatatekets utvärdering
27
(Specialpedagogiska skolmyndigheten) poängterades att lärares attityder och kompetens
påverkar användningen av olika IKT-lärverktyg.
Flera av eleverna i studien använder mobiltelefonen/smartphone som ett alternativ till datorn
för att kommunicera, söka information och använda som läs- och skrivverktyg. Anledningen
till detta har att göra med att datorn har en del negativa effekter, den är tung, långt till
förvaring av datorn mellan lektioner och att undervisningen inte alltid anpassas till
användande av dator.
Mobiltelefon/smartphone blir därför smidigare att hantera i skolan. Genom att eleverna är mer
förtrogna med olika information- och kommunikationsverktyg på fritiden kan det bidra till att
de använder dessa i skolans vardag för att stödja lärandet. Utifrån det sociokulturella
perspektivet så är IKT-lärverktygen artefakter som kan användas på olika sätt i olika miljöer.
Elevernas erfarenhet och användning på fritiden har säkert bidragit till att de ser möjligheter
och vinster med att använda dessa i skolan. Eleverna i studien har beskrivit att de visar ett
engagemang för att hitta bra lösningar för sitt lärande via olika artefakter.
Många elever med läs- och skrivsvårigheter har sitt specialpedagogiska stöd i särskilda
grupper och det är ett starkt individuellt perspektiv på deras skolsvårigheter (Isaksson 2009).
Denna studie och tidigare forskning visar att elever med läs- och skrivsvårigheter har stor
hjälp av IKT-lärverktyg och att dessa skulle kunna bidra till att de får det specialpedagogiska
stödet mera inom den ordinarie gruppen/klassen. Vi behöver göra eleverna mer rustade att
möta ett samhälle, som kommer att se annorlunda ut i framtiden. Hylen (2010) menar för att
klara av att leva och verka i det 21:a århundradet är IT-färdigheter nödvändiga. Genom att
elever med läs- och skrivsvårigheter får tillgång till IKT-lärverktyg i tidig ålder så ges nya
möjligheter att stödja deras lärande och att nå målen i skolan. Olika typer av IKT-lärverktyg
måste bli ett naturligt verktyg tidigt i skolarbetet så att elever kan få det stöd de behöver inom
klassens ram och så att de inkluderas mot en skola för alla. Skolan behöver göra verktygen
mer tillgängliga och kompetensen hos lärarna måste öka för att verktygen ska användas som
naturliga lärverktyg. Fördelen att arbeta med IKT-lärverktyg i skolan är också att motverka
den digitala klyftan som lätt kan uppkomma.
Slutsats
I min undersökning ville jag lyfta elevernas perspektiv och deras erfarenheter av IKT-
lärverktyg i sitt lärande. I intervjuerna med eleverna så beskrev de tydligt hur deras värld såg
ut att använda olika IKT-lärverktyg i olika situationer. Alla elever beskriver att IKT-
28
lärverktygen är nödvändiga för att klara skolarbetet. Flera av eleverna beskriver smartphonen
som ett användbart verktyg. Det är en artefakt som är smidig att använda och som inte har
datorns negativa egenskaper. Det är en lösning som eleverna har hittat själva och en artefakt
som är helt integrerad i deras vardagsvärld och som de ser är användbar i deras
skolverksamhet.
Elevernas egna erfarenheter är en stor tillgång i arbetet med att arrangera en god
undervisning. Kan det vara så att utvecklingen av digitala artefakter som mobiltelefoner och
smartphones ger oss nya möjligheter eller kanske mer eller mindre tvingar oss att göra
eleverna delaktiga i sin egen undervisning? Att inte ta deras erfarenheter är dålig
resursanvändning.
Förslag till fortsatt forskning:
Många frågor har dykt upp under studiens gång men det är två frågor som återkommer:
Varför har inte skolan kommit längre i användningen av IKT-lärverktyg när man för övrigt i
samhället använder så många verktyg i vardagen? Är det ekonomiska och/eller kompetens hos
lärarna som sätter hinder för utvecklingen av att använda tidsenliga verktyg?
Det har forskats mycket på användningen av datorn i undervisningen. Fler och nya IKT-
lärverktyg finns nu för att stödja läs- och skrivandet. Dessa verktyg behöver man också forska
på för att se vilka effekter de har på lärandet för elever med läs- och skrivsvårigheter.
29
8. REFERENSER
Backman, J. (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund
Dagens nyheter. (2011). Bross och Föhrer. Elever med läshandikapp diskrimineras i
grundskolan. Publicerad 2011-01-08 00:50 Hämtad 2011-04-09 från
http://www.dn.se/debatt/elever-med-lashandikapp-diskrimineras-i-grundskolan
Europeiska gemenskaperna (2007) Eu.s nyckelkompetenser. Hämtad 2011-04-09 från
http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/ll-learning/keycomp_sv.pdf
Elevdata. (2010) Lära med IT Tidiga insatser viktiga för barns läsutveckling Malmö: Elevdata
Gustafsson, Svensson, Tjus, Heinemann. (2010) Intenventionsprojekt för elever med läs och
skrivsvårigheter i årskurs 2. Hämtad 2011-10-30 från
http://lnu.se/forskning/forskningsomraden/halsa-socialt-arbete-och-
beteendevetenskap/psykologi/lasandets-psykologi
Handisam.(2011). FN.standardregler hämtad 2011-10-30 från
http://www.handisam.se/Filer/Handisams%20filer/Rapporter/FNs_standardregler%5B1
%5D.pdf
Fridolfsson, I. (2008) Grunderna i läs och skrivinlärning Lund: Studentlitteratur
Frölunda data. (2011). Alfha smart. Hämtad 2011-10-30 från
http://www.frolundadata.se/index.cgi?cmd=Shop&cat=6&ucat=410&prod=217
Frölunda data. (2011).C-pen. Hämtad 2011-10-30 från
http://www.frolundadata.se/index.cgi?cmd=Shop&cat=6&ucat=420&prod=47
Föhrer, U. Magnusson E. (2003) Läsa och skriva fast man inte kan. Lund: Studentlitteratur
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser –aspekter ur elevers och
speciallärares perspektiv. Akademisk avhandling. Luleå tekniska universitet,
Institutionen för utbildningsvetenskap.
Isaksson, J (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för
elever i behov av särskilt stöd Akademisk avhandling. Umeå universitet. Elektronisk
version Hämtad 2011-03-20
http://www.skolporten.com/art.aspx?id=7wOXv
Jacobsson.C. (2001) Vad menas med kompensation? Hämtad 2011-10-30 från
http://mediaprojekt.fmls.nu/dyslexi-och-dyskalkyli/kompensatoriska-atgarder-vid-las-
och-skrivsvarigheter
Johansson. M. (2010), Datorträning i läsflyt och stavning. Analys av fixerad och reultatstyrd
flash-exponering Akademisk avhandling. Umeå UniversitetElektronisk version hämtad
2011-08-15 från
http://www.skolporten.com/art.aspx?typ=art&id=a0A20000009aoeLEAQ
30
ITU Monitor (2009). Skolens digitale tilstand. Hämtad 2011-08-30 från
http://itu.no/filestore/Rapporter_-_PDF/ITU_monitor09_web.pdf
Hylen, J. (2010) Digitaliseringen av skolan Lund: Studentlitteratur
KK-stiftelsens Skriftserie nr 6 (2000) Läs och skrivmöjligheter. Stockholm: Redner
Kvale, S. Brinkmann, S. (2009) . Den kvalitativa forskningsintervjun Andra upplagan.
Studentlitteratur: Lund
Linneuniversitetet. (2011). Läsandets psykologi hämtad 20110403 från
http://lnu.se/forskning/forskningsomraden/halsa-socialt-arbete-och-
beteendevetenskap/psykologi/lasandets-psykologi
Lundgren,T. o Ohlis,K. (2003) Vad alla bör veta om läs och skrivsvårigheter Stockholm:
Trydells tryckeri
Puentedura, R. (2011) As we may Teach Educational Technologi, From Theory into Practice
2011-10-30 Hämtad från
http://itunes.apple.com/us/itunes-u/as-we-may-teach-educational/id380294705
SFS (2010:800) Skollag. Stockholm hämtad 2011-08-29 från
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800#K10
Skoldatatek. (2011) IT och lärande Hämtad 2011-08-27 från
http://www.skoldatatek.se/skoldatatek/vad
Skolporten. Johansson.M.G. (2010). Datorträning i läsflyt och stavning. Hämtad 2011-10-30
från
http://www.skolporten.com/art.aspx?id=9aoeL
Skolverket (2003) ITis som incitament till skolutveckling Hämtad 2011-09-03 från
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.140157!Menu/article/attachment/ITiS_slutrappo
rt_dec2003.pdf
Skolverket. (2004). Silvernail. Internationell Forskningsöversikt University of Southern
Maine The Maine Education Policy Research Institute. Hämtad 2011-10-30 från
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.140567!Menu/article/attachment/Internationell_
forskningsoversikt070918.pdf
Skolverket. (2007) Internationell forskningsöversikt kring IT i skolan. Hämtad 2011-09-24
från
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.140567!Menu/article/attachment/Internationell_
forskningsoversikt070918.pdf
SFS (2011). Skolförordningen (2011:185) hämtad 2011-09-15 från
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2011%3A185
31
Skolverket (2009a) Pressmeddelande 2009-09-25 Orsaker till försämrade skolresultat.
Hämtad 2011-04-21 från
http://www.dn.se/debatt/elever-med-lashandikapp-diskrimineras-i-grundskolan
Skolverket (2009b) Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Stockholm: skolverket
Skolverket. (2011a). Elearning Nordic 06. Hämtad 2011-08-27 från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/rapporter/2006/elearning-nordic2006-
1.140603
Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Hämtad
2011-11-01 från
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk
olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FReco
rd%3Fk%3D2575
Skolverket. (2011c). Vigmo. S Digitala medier förändrar villkoren för ungas språklärande.
Hämtad 2011-09-16 från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/it_i_skolan/reportage/it-
andrar-villkoren-for-sprakundervisningen-1.125282
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2010). Utvärdering av Skoldatatekets verksamhet.
Hämtad 2011-08-30 från
http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och-
forhallningssatt/IT-och-larande/Nyhetsarkiv-IT-och-larande/Utvarderingsrapport/
Sutherland, M.J and Smith, C.O (1997) The Benefits and Difficulties of using Portable Word
Processors with Older Dyslexics hämtad 2011-10-30
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/(SICI)1099-0909(199703)3:1%3C15::AID-
DYS40%3E3.0.CO;2-4/abstract
Svenska Unescorådet (2006). Salamanckadeklarationen och Salamanca +10. hämtad 2011-
03-30 från
www.unesco.se/Bazment/Alias/Files/?Salamanca_sju
Strandberg, L. (2006) Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar Nordstedt
Finland: WS Bookwell
Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma
Tallvid, M. (2010) En till en Falkenbergs väg till framtiden. Utgivare: Falkenbergs kommun,
Barn- och utbildningsförvaltningen Grafisk form & tryck V-TAB Falkenberg
Taube, K. (1997) Läsinlärning och självförtroende -psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Smedjebacken: Fälth & Hässler
Vetenskapsrådet. (2010) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 2011-10-18 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (tillgänglig 2010-10-18).
32
Wikipedia (2011) Smartphone hämtad 2011-10-30 från
http://sv.wikipedia.org/wiki/Smartphone
Wikipedia (2011) Lärplattform hämtad 2011-10-30 från
http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4rplattform
Wolff, U. (2011) .Alla kan bli bättre på att läsa :Charecteristics and varities of poor readers
Doktorsavhandling webbsida hämtad 2011-09-25
http://fou.skolporten.com/art.aspx?id=a0A20000000D5o2&typ=art
Bilaga 1
Datorn som lärverktyg
Elever som har svårigheter med att läsa och skriva kan datorn göra att eleven får tillgång till
ett verktyg som ökar motivation i läroprocessen
Datorn kan användas till att söka information, skriva och få text uppläst genom talsyntes.
Talsyntesen är en konstgjord röst som läser upp text i dokumentet. Genom att få lyssna på
ordet i samband med att jag skriver så ger det möjlighet att stava rätt och att få texten uppläst
ger det stöd åt skrivprocessen. Då datorn används som ett skrivverktyg, befriar det eleven från
det mekaniska skrivandet med handen. Genom att ha tillgång till en stavningskontroll kan
man också lättare koncentrera sig på innehållet. Datorn kan vara ett viktigt verktyg för att
utveckla sitt skrivande genom olika ordstödjande program och också en stor tillgång när man
arbetar med andra språk. Datorn kan användas som ett redovisningsverktyg och som
kommunikationsverktyg mellan elev, hem och skola via en lärplattform. (Specialpedagogiska
skolmyndigheten, 2008)
Inlästa läromedel/Tal- Ljudböcker som lärverktyg
Inlästa läromedel och talböcker är tryckta böcker som är inlästa. De framställs i Daisy format
på en CD skiva som spelas upp i dator eller annat teknologiskt verktyg där eleverna kan ”läsa
med öronen” dvs. texten i läromedlet läses upp och eleven lyssnar till innehållet via ljudfil.
Böckerna är inlästa av en mänsklig röst. Olika sätt att styra uppläsning är beroende av den typ
av ”uppspelare” som används. Det finns särskilda daisy-spelare och man kan använda en
vanlig mp3 spelare för att lyssna till texten. Det går att bläddra och söka i innehållet.
Används den mer avancerade Daisyspelaren går det lättare att lägga bokmärken.
Genom att få texten uppläst i läromedlen kan eleven bli mera självständig och få inflytande på
sitt eget lärande. I många kommuner tillhandahåller man idag inlästa läromedel till elever som
behöver få stöd i sitt läsande.Idag finns också E-böcker som görs med elektronisk text och
läses via en talsyntes.( Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2008)
AlphaSmart som lärverktyg
AlphaSmart är ett enkelt skrivhjälpmedel, det kan beskrivas som en enklare form av dator.
Den är lättare att ta med sig, då den väger mycket lite och uppstart sker genast tills skillnad
mot en dator. Texten sparas i olika filer. Användaren kan skriva in sin text och sedan föra
över texten till dator för redigering och utskrift. (Frölunda data, 2011)
C-pen som lärverktyg
C-pen är scanningsverktyg som kan användas tillsammans med dator och talsyntes så att man
får texten uppläst. (Frölunda data, 2011)
Mobiltelefon som lärverktyg
Mobiltelefonen används flitigt av de flesta idag och utgör ett användbart verktyg i lärandet.
I den finns olika funktioner som ger möjlighet att skriva, spara och lyssna till text. Telefonen
har också olika uppspelningsmöjligheter och kamera funktioner som kan bli ett stöd i
lärandet.
Smartphone som lärverktyg
Många av de mer avancerade telefonerna kan kallas för en smartphone. Det är en
pekskärmsmobil. Det är möjligt att läsa, skriva texter. Det är ett mellanting mellan en
mobiltelefon och dator. Den har ett tangentbord med knappar antingen fysiska eller på
bildskärmen (Wikipedia, 2011).
Lärplattform som lärverktyg
En lärplattform eller som det också kan kallas en utbildningsplattform skall vara ett stöd för
elevens lärande, pedagogen, vårdnadshavare och administrationen. Syftet är att öka
delaktigheten i lärandet och att använda den som ett kommunikationsverktyg mellan olika
parter. Idag finns tillgång till närvarorapportering utvecklingsplaner, åtgärdsprogram och
information som rör skolarbetet (Wikipedia, 2011). Eleverna kan också göra prov i verktyget.
På marknaden finns olika plattformar och många kommuner har påbörjat sitt arbete med att få
eleverna mer delaktiga i sitt lärande genom lärplattformens möjligheter till information och
kommunikation.
Karlstads universitet Bilaga 2
XXXXXXX 2011-03-06
Till
…………………………
………………………...
…………………………
Jag heter Anette Ingels och arbetar som specialpedagog på XXXXXXXX och studerar
Vetenskaplig kunskapsbildning 30 p på Karlstads universitet som är en distanskurs.
Anledningen till detta brev är att jag under vårterminen 2011 skall skriva en C-uppsats inom
ämnet Specialpedagogik.
Min studie kommer att handla om olika läroverktyg i skolan. Lärverktyg kan vara dator,
inlästa läromedel etc. Jag är intresserad av att ta del av elevers erfarenheter och synpunkter
om verktygens roll i skolarbetet.
Studien kommer att genomföras genom intervjuer med några elever. Det handlar om ett
samtal utifrån några frågeställningar där eleverna får berätta om sina erfarenheter.
Den grupp som jag nu har för avsikt att intervjua är elever som har ett åtgärdsprogram
upprättat och som använder något lärverktyg/hjälpmedel i skolan.
Mycket forskning är gjort utifrån lärarperspektivet. Jag är intresserad av elevernas erfarenhet.
Verksamheten kommer att ha nytta av elevernas erfarenheter i utvecklingen av skolans arbete.
För att intervjua elever under 15 år krävs att föräldrar och elev samtycker till intervjun och att
en skriftlig medgivande görs. Även om eleven tackat ja så har den rätt att avbryta sitt
deltagande i studien och intervjun.
Med denna information som bakgrund så är min fråga till er om ert barn får delta i studien.
Mitt telefonnummer är xxxxxxx
E mail: xxxxxxxxxxxxx
Tag gärna kontakt med mig om du/ni har frågor.
Mvh Anette Ingels
Medgivande att jag vill delta i studien och intervjun om lärverktyg i skolan.
Ort o datum……………………………..
Namn:……………………………………………….Klass……………………………
……………………………………
Elevens underskrift och samtycke till intervjun
……………………………………… ……………………………………….
Underskrift Vårdnadshavare Underskrift Vårdnadshavare
……………………………………… ……………………………………….
Namnförtydligande Namnförtydligande
Karlstads universitet Bilaga 3
Vetenskaplig kunskapsbildning 30 p
Anette Ingels
Frågeguide 1. Inledning allmänt prat
Information om syftet
Information om samtycke och möjligheten att avbryta om
2. Bakgrundsfaktorer
Hur kom det sig att du använder IKT- lärverktyg i skolarbete?
Vilka använder du?
När började du använda?
3. Huvudfråga
Berätta om din erfarenhet att använda datorn i skolan.
Hur använder du den i olika ämnen
Berätta om din erfarenhet att använda inlästa läromedel?
Berätta om din erfarenhet att använda inlästa läromedel i skolan.
Hur använder du det i klassrummet?
Hur använder du det hemma?
Hur känns det att använda verktyget?
Finns det något som är svårt med verktyget?
Använder du andra IKT-lärverktyg?
Berätta hur du gör när lärverktygen inte fungerar?
Vad tycker lärarna om verktygen?
Finns det något särskilt som du tycker att läraren behöver tänka på?
Vad är positivt med att använda de olika verktygen?
Vad är negativt att använda de olika verktygen?
Finns det något du tycker skulle vara viktigt att berätta om verktygen.
Hur skulle du vilja att det fungerade på skolan när det gäller olika verktyg.
Hur tillgängliga är olika verktyg?
Hur delaktig är du vid val av de olika verktygen?
4. Något du vill tillägga?
5. Avslut och TACK