Pedagogik vid läs och

skrivsvårigheter 2014-03-20

Återkoppling: minnestest-

ordförståelsetest

Fika

Fallbeskrivningar-åtgärder

Repetition dyslexi-åtgärder

Hemuppgift:

Utredning klara till den 8/4

Titta på PP

Lyckad dyslexipedagogik kräver

• Yrkesskicklighet hos alla pedagoger

• Positiv attityd till eleven

• Tid/tålamod

Överlappning mellan olika specifika

inlärningssvårigheter

ADHD/ADD

Uppmärksamhet, planering, koncentration

Dyspraxi Motorisk koncentration, rumslig medvetenhet

Dyskalkyli Antalsuppfattning, enkel aritmetik Autismspektrat

Språkets sociala funktion

Dyslexi

Språkljud, ordsinne, språkligt minne

Tid

• Respektera att det tar längre tid

• Ge eleven extra tid utan att eleven ber om

det

Träning och kompensation

• Kompensation i form av att lyssna redan

från skolstarten

• Ju äldre elever desto mindre träning och

desto mer kompensation

Effektiv träning

• Koncentrerad träning varje dag i 5-7

veckor

• Strukturerad träning av kopplingen fonem-

grafem (ljud-bokstav)

• Läsflyt (uppreped läsning)

• Strategier för läsförståelse

Olika modeller för läsning

• Bottom-up, den syntetiska principen läsningen börjar i de enskilda bokstäverna, som

bildar ord, sedan används syntaktiska och semantiska ledtrådar för att sedan skapa

en förståelse av texten.

• Top-down, den analytiska principen utgår läsningen från texten som helhet och de

förväntningar och hypoteser läsaren har om innehållet, till hjälp har läsaren

grammatiska ledtrådar för att identifiera ord, läsaren använder i första hand kontexten

och läser endast vid behov enskilda bokstäver

• Interaktiva modeller för läsning ex.LTG både och

Olika forskningsinriktningar

Lundberg m fl menar att den goda läsarens avkodning är en bottom-up styrd och fullt automatiserad process. Dåliga läsare har en top-down styrning och måste ta hjälp av yttre ledtrådar, gissningar och är kontextberoende. Den lässvage försöker lista ut vad som står, som när man läser en dålig handstil.

Birgitta Allard, Bo Sundbladh m.fl. menar att den goda läsaren utgår från helheten, samt att helheten är mer än summan av delarna, alltså topdownstyrd. Ljudmetoden kan bara användas på ljudenligt stavade ord. De menar att läsningen startar i förförståelsen som är avgörande för hur väl läsaren kan läsa texten. Den som fokuserar på att förstå texten korrigerar automatiskt och kan av sammanhanget läsa svåra ord. Vidare menar de att ensidig fokusering på ljudning och avläsning kan resultera i mekanisk avläsning utan förståelse.

Läsproblem

• När vi ser utpräglat chansande och tragglande hos

elever som inte längre är nybörjare och som inte heller

läser anmärkningsvärt svåra texter

• Chansar och tragglarbeteende kan observeras hos

nybörjare, dyslektiker, allmänt svaga läsare med ex.

ADHD-problematik (andra neuropsykiatriska svårigheter)

Ordavkodning hur arbeta?

Forskning visar att inlärningen av de olika delarna sker bäst när de är kopplade

till en helhet och att det sker i ett sammanhang så att eleven ser att man ska

lära sig att läsa för att kunna förstå ett budskap och att man lär sig att skriva för

att kunna förmedla något.

Detta innebär inte att man som lärare ibland måste lyfta fram och bearbeta

enskilda färdigheter i strukturerade undervisningssituationer. Detta gäller

särskilt elever med begränsade språkliga erfarenheter.

(Clas-Uno Frykholm. (2007). Att läsa och skriva- forskning och beprövad erfarenhet. s. 103).

Myndigheten för skolutveckling.

Ordavkodning hur arbeta?

• Samtal om läsningens och skriftens syfte, struktur och funktion

• Man måste lära eleven hur man avkodar enskilda ord

• Undervisning hur de ska avkoda ord fonologiskt, bokstav- ljudkännedom

• Utveckla fonologisk och grafemisk medvetenhet

• Undervisningen i fonologisk avkodning bör integreras med skrivning/stavning

• Uppmärksamma barnet mot vanligt förekommande bokstavskombinattioner (stavningsmönster) och uttal

• Mycket övning – öva helordsläsning i anslutning till textläsning och självständiga övningar – högfrekventa ord i början

• Tex. repeterad läsning, parläsning, körläsning, inspelad läsning

• Dagligen läsa självvalda texter inom ramen för vad de klarar av i skolan

• Öka mängden fritidsläsning

• Nyförvärvade avkodningsfärdigheter behöver integreras och vidareutvecklas i meningssökande aktiviteter

Exempel på ordavkodningsövningar

Språklekar och spel

Onset-Rime, Klusterträning (LPC) Läslistor

Ordbilder Sight word" är den term för ord att läsarna ska känna igen omedelbart, MG Johansson datorproram läs/skriv, Hitta ord,

Skönlitteratur läsa både i skolan och hemma

Datorprogram som övar språklig/fonologisk medvetenhet Wendy& Tim, Lexia, Från Ord till Ord/From Word to Word är ett talande korsordsprogram, Klicker 1- Språkbygget från ca 5 år,

Specialpedagogiska datorprogram för språkträning se Frölunda data http://www.frolundadata.se/index.cgi?cmd=Shop&cat=1&ucat=120&prod=26

Trugs Kortspelen som ingår har en väl genomtänkt struktur, de är roliga och spännande. Spelen är tänkta att stimulera till mycket läsning

Grammatik/morfologi

• Elisabeth Arnbaks morfologiska träningsmaterial "Vi bygger ord"

• Morfologi och läsning Merete Herrström, fil mag/dyslexipedagog. Artiklar att läsa på http://www.sprakaloss.se/morfologi,herrstrom.htm samt

http://www.ordfabriken.se/sidor/index_diverse.html

• Morfologisk insikt utvecklas sannolikt genom tillräckligt mycket läsning. När

avkodningsfärdigheten ökar, så förbättras förutsättningarna att koncentrera sig på

textens innehåll. http://www.ordfabriken.se/sidor/index_produkt.html

• Morfologisk medvetenhet olika datorprogram tex. Rotfrukt, CATCH-AND-JOIN,

Ordbygge 1- Omfattar i huvudsak rotmorfem i sammansatta ord,

Precodia http://www.precodia.se/ Precodia är ett interaktivt läshjälpmedel för

personer med dyslexi, läs och skrivsvårigheter eller ADHD.

• Spel Meningsbygget förlaget Ordet www.framtid.net/ordet/

• Barnens egna texter hela meningar - ord – pussla ihop till meningar igen

Ordkunskap

• 80 % av nya ord tillägnar sig genom att läsa och/eller lyssna till

text – samtala om det lästa/hörda

• Film/bild/tv-program etc samtala om det sedda/hörda

Listiga räven : läsinlärning genom skönlitteratur

Birgitta Alleklev, Lisbeth Lindvall

STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET utgår Pauline Gibbons från aktuell forskning och ger konkreta modeller

för hur man kan arbeta både språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen.

Läshastighet

• Genom att läsa mycket

• Repeterad läsning

• Olika datorprogram tex Studieknep - Träna

och öka läshastigheten.

• Flash cards/läslistor Kan bl a mata fram texten i den hastighet som man själv väljer.

A: Ord eller bokstäver försvinner med ett visst antal per minut. Denna tid

bestämmer du själv

B: Ord lyses upp med ett visst antal ord/minut. Denna tid bestämmer du själv.

Ny version http://www.softogram.se/studieknep.html

Aktiv läsning.

Att läsa med god förståelse innebär

att läsa på, mellan och bortom raderna.

Vanliga skäl till brist på förståelse vid läsning

Stora avkodningsproblem

Brist på förkunskaper inom det område som texten behandlar

Passiv läsning och ett alltför begränsat ordförråd.

Läsning med fokus på flyt och förståelse i läsningen Film

om läsning http://spica.utv.miun.se/lasaochskriva/?page=filmer_lasning

Förkunskaper/förförståelse

• Förförståelsen är central för elevernas möjligheter att ta till sig innehållet i en

text. Den är också viktig för själva läsningen, liksom för den tankemässiga

bearbetningen av texten.

• Förförståelsen kan skapas genom introducerande samtal om elevernas

erfarenheter av det område texten handlar om eller samtal om andra texter som

de läst kring samma tema.

• Det kan också handla om att förklara svårare ord som kan förekomma i texten.

• Eleverna kan få snabbläsa en text, skriva upp svåra ord i texten och leta reda på

förklaringar.

• Gemensamma upplevelser, studiebesök, museibesök mm - samtala

• Prata om och dramatisera nya ord och tillhörande bilder konkretisera abstrakta

begrepp eller genom att se på bilder, film etc

Vägar till läsförståelse : texten, läsaren och samtalet

av Monica Reichenberg, 2008

Välstrukturerade textsamtal får eleverna

att reflektera över vad de läst, och med

varandras och lärarens hjälp höjer de sin

läsförståelse.

Strategier för läsförståelse

av Lena Franzén

I Strategier för läsförståelse finns

exempel på konkreta övningar under

rubriker som Berättelsestruktur, Läsa

och resonera, Ordkunskap, Schema

samt Inferenser.

Studieteknik

• Hjälp eleven att planera och strukturera

arbetet

• Använd Mind map/ X-mind

• Förklara svåra ord

• Förförståelse i alla sammanhang

• Dra ut det väsentliga

• Dra slutsatser/resonera om innehållet

Studieteknik

• Mind-mapping

• Ordlistor – centrala begrepp

• Använd överstrykningspenna – signalord

• Minnestekniker – ramsa tex. äta ni laga vi • Den som endast hör information minns bara ca 20 %.

• Den som hör och ser minns ca 50 %.

• Den som får höra, se och göra minns ca 70 %.

• Olika inlärningsstilar...

Olika inlärningsstilar...

VISUELLA MÄNNISKOR

Lär sig genom att se bilder, diagram, modeller och andra bildbaserande fakta. De tänker gärna i

bilder.

KINETISKA TAKTILA MÄNNISKOR

Lär sig genom att pröva det de ska lära sig. De vill känna sig fram. De tänker bra när de

rör på sig och gillar att testa och bygga saker. De vill lära sig saker genom att göra dem själv.

De tycker om att arbeta med händerna och skapa något.

De arbetar gärna med datorer och maskiner. Känseln och rörelsen står i centrum. Känslorna

ska vara med.

AUDITIVA MÄNNISKOR

Lär sig genom att lyssna, prata och tänka högt. De kommer ihåg vad någon sagt till dem. De

lyssnar gärna på musik när de lär sig och de arbetar gärna tillsammans med andra.

Självförtroende – självbild

• Karin Taube ”Läsinlärning och självförtroende”

• ”Barn läser och skriver” av Louise Bjar & Astrid Frylmark kapitel i boken ”Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation”

• Förhindra att onda cirklar uppstår – det förebyggande arbetet viktigt

• Frihet från stress i en varm, förstående, accepterande och stödjande atmosfär

• En positiv klassrumsatmosfär – lärarens förhållningssätt ”Jag tycker om dig för du är du”

• Goda kontakter med hemmet

• Stimulera barnets talade språk, språkliga medvetenhet och läslust

Ett positivt inlärningsklimat

• Här är jag aldrig rädd

• Här är jag accepterad och omtyckt

• Här vet jag vad jag får göra och vad jag inte får göra och varför dessa gränser finns

• Här lyssnar andra på mig

• Här möter jag tolerans och förståelse och får hjälp med det som är svårt

• Här ser man vad jag är duktig i och säger det till mig

• Här får jag pröva nya idéer och välja själv

• Här får jag uppleva att det är viktigt det jag tycker, känner och vill

• Här känner jag att jag duger och att jag är någon

Finns det en metod eller modell som

är bättre än andra metoder när man

lär barn läsa och skriva?

http://www.ur.se/barnavsittsprak/2010/10/07/basta-metoden/

Om metoder Barbro Westlund är doktorand med en avhandling om bedömning

av läsförståelse. Hon är också universitetsadjunkt och lärarutbildare med en

bakgrund som lågstadielärare

Film 7:44 min

Hur arbeta med LoS ?

Olika forskningsprojekt

Stefan Gustafson vid Linköpings universitet som i en studie jämfört tre datoriserade -träningsprogram: ett fonologiskt inriktat, ett förståelseinriktat, samt en kombination av de båda.

Fonologisk träning kombinerat med förståelseträning verkar vara mest effektivt för barn med lässvårigheter

Ulrika Wollf RAFT - Strukturerad läsundervisning med fonemisk medvetenhet som grund för barn med läs- och skrivsvårigheter

Programmet kommer att bestå av tre delar:

• strukturerad träning av kopplingen mellan fonem och grafem

• övningar för att uppnå läsflyt

• övningar för att utveckla goda läsförståelsestrategier

RAFT är ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet. Syftet med projektet är hitta bra metoder och goda

strategier i skolan för att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter. Deltagarna i projektet är 9 år gamla.

Intensiv daglig träning under en begränsad period ger bättre resultat för barn med läs- och

skrivsvårigheter än traditionell specialundervisning.

Framgångsrikt specialpedagogiskt

arbetssätt • Utgår från elevens kunskapsnivå

• Kan upprätthålla intresse och motivation för att träna läsning och skrivning

• Omfattar olika metoder och används i kombination beroende av elevens svårigheter

• Består av kontinuerlig och strukturerad undervisning

• Erbjuder tidiga insatser i läs- och skrivinlärningen

• Stöds av datorprogram i kombination av lärarstöd

• Med hjälp av analyserade läromedel ger såväl flickor som pojkar stimulans i läs- och

• skrivutveckling

• Följ upp och utvärderas kontinuerligt

• Stimulerar elever att utveckla effektiva strategier i sin läsning och skrivning

• I samverkan med hemmen stödjer eleverna i deras läs- och skrivutveckling

Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med Läs- och Skrivsvårigheter. Myrberg, M & Lange, A-L (2006).

http://www.skoldatatek.se/dmd/konsensusprojektet2006.pdf

Hur ska specialpedagogiska

insatser organiseras

• Alla elever känner sig inkluderade

• Erbjuder variation mellan enskild, grupp- och klassundervisning

• Anpassas till elevens önskemål och behov i fråga om enskild undervisning eller i mindre

grupp

• Ger stöd till eleven som har läs- och skrivsvårigheter då undervisningen är upplagd i

projektform

• Ger möjlighet till delat ansvar mellan lärare och elev i fråga om elevens läs- och

skrivutveckling

Idenfiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med Läs- och

Skrivsvårigheter. Myrberg, M & Lange, A-L (2006).

http://www.skoldatatek.se/dmd/konsensusprojektet2006.pdf

Förslag till fortsatta insatser:

• Uppmuntra läslust och läsning. Lyssna på högläsning, ljud- CD-böcker av skönlitterära texter på hennes åldersnivå/Inläsningstjänst/Legimus. Samtala om innehållet.

• Uppmuntra hennes skrivglädje i naturliga sammanhang och vid tematiskt arbete

• Övningar i språklig medvetenhet

• Öva alfabetet/språkljud, grafemisk medvetenhet

• Reflekterande samtal över olika läs- och skrivstrategier

• Alternativ läsinlärningsmetodik som bygger på hennes starka inlärningskanal

• Läs- och hörförståelseövningar. Samtal kring det hörda/lästa samt öva på att beskriva och berätta med hjälp av tex. bilder

• Anpassat arbetsmaterial för självständigt arbete

• Använda datorbaserade språkträningsprogram (se-höra-göra),

• Använda datorn med talsyntes som ett hjälpmedel för skrivning av berättelser/texter

• Scanna in olika texter och få dem upplästa för sig med hjälp av talsyntes

• Få hjälp med avskrivningsuppgifter från tavlan , ev. digital tankekarta Xmind

• Kontinuerlig uppföljning av läs- och skrivutvecklingen genom ex. språket lyfter

• Uppföljning av denna läs- och skrivutredning ht- 2012

• Mycket uppmuntran för allt vad hon kan

• Information till berörda lärare samt mottagande lärare åk 3

• Information till rektor

• Åtgärdsprogram

Undervisa som om det fanns en

elev med dyslexi i klassen

• CD till alla läromedel/Inläsningstjänst

• All information både skriftligt och muntligt

• Ge ordförklaringar

• Ge muntliga sammanfattningar

• Ge en instruktion i taget

• Anteckningshjälp

• Lärobokens layout är anpassad

• Egen lärobok att anteckna i

Att tänka på

• Regelbundna läs/skriv screening Handlingsplan på skolan

• Ett diagnostiskt arbetssätt – språket lyfter

• Rutiner för läs- skrivutredningar

• Tidiga insatser och tidig hjälp i läs- skrivinlärningen

• Fonologiskt grundarbete

• Multisensorisk inlärning

• Öva läsflyt

• Öva olika läsförståelsestrategier

• Regelbunden övning (behärskande, överinlärning och automatisering)

• God inlärningsmiljö

Lyckad dyslexipedagogik kräver

• Yrkesskicklighet hos alla pedagoger

• Positiv attityd till eleven

• Tid/tålamod