Kultur Färgspra-kande decennier på Textilmuseet

Politik Möt alla kommunalråd i Borås Stad

Ekonomi Gott hopp trots tufft ekonomiskt läge

Kultur Den nya kulturchefen har landat

såklartboråsVÅR 2011

Eleverna kan verka lite ofokuserade och stökiga men så börjar de spela = total koncentration!

Per Kettisenrektor Fjärdingskolan

”

Borås Stad & Polisen

Redaktör: Charlotte Ohlsson033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se

Ansvarig utgivare: Annica BergOmslagsbild: fotograf Anna Sigge

Tryckeri: Responstryck ISSN: 1102-01482

I Borås finns det föräldrar till 77 barn som är intres-serade av att ha sina barn på en förskola där persona-len pratar finska. Till hösten kommer verksamheten att köra igång, men var den kommer att finnas är ännu inte klart.

För att ta reda på hur många som är intresse-rade av barnomsorg på finska, har Borås Stad gått ut med en enkät till alla föräldrar som har barn i förskoleål-dern och yngre.

– Det finns 1 200 barn i kommunen i förskoleålder som har finsk anknytning. Vi hade höga förväntningar, och dessa 77 intresseanmälningar är en bra början, säger Teija Martinsson som är projektledare för de insatser som görs för den finskspråkiga minoriteten.

Ur hennes perspektiv är det bra om så många som möjligt utnyttjar sin rättighet till finsk barnomsorg.

– Eftersom finska har haft så låg status är det tyvärr många med finsk anknytning som bara har lärt sig svenska. Nu verkar det som att föräldrarna äntligen vill ta vara på möjligheten att ge barnen förutsätt-ningar för att kunna kommunicera med sina finska släktingar, säger Teija Martinsson.

Hon påminner också om att det finns mycket forskning som visar att tvåspråkighet främjar läran-det av ytterligare språk.

– Ingen behöver vara rädd för att barnen inte kom-mer att lära sig svenska bara för att de går i en finsk-språkig förskola.

De 77 barnen är utspridda över hela kommunen, och nu ska en arbetsgrupp börja titta på de praktiska lösningarna som handlar om var de finska avdelning-arna ska placeras och hur verksamheten ska organise-ras. Det finns idag 15 förskollärare och barnskötare i Borås Stad som kan finska och som vill börja jobba på finska.

Den finskspråkiga befolkningen i Borås har en del speciella rättigheter tack vare att Borås ingår i det så kallade förvalt-ningsområdet för finska. En av de rättig-heterna är att ha tillgång till barnomsorg som bedrivs helt eller delvis på finska.

En annan rättighet är att ha tillgång till äldreomsorg på finska. Arbetet med att ta reda på hur behoven ser ut här, kommer att inledas under våren.

Finskspråkiga har även rätt att använda och tala finska i både skriftliga och munt-liga myndighetskontakter med kom-munen.

Lär med på boras.se. Sök på ”finskt för-valtningsområde” eller gå in på de finska sidorna.

Rättigheter för finsktalande

Ungdomspaletten är Borås Stads verktyg för

att arbeta med ungdoms-frågor och det lapptäcke

som juryns motivering anspelar på.

Barnomsorg på finska startar till hösten

Hasse Persson, chef för Borås Konstmuseum, har fått motta H.M. Konungens medalj av 8:e storleken. Han får medaljen sina för insatser som fotograf.

Grattis Hasse!

Arbetslivsförvaltningen har nu en egen adress. De huserar på Österlånggatan 72. I den nya Arbetslivs-förvaltningen samsas frågor om arbetsmarknad, syssel-sättning vid funktionsned-sättning och ekonomiskt bistånd.

Arbetsliv på egen adress

Nu gör polisen och Borås Stad gemensam sak i arbe-tet mot brott. I december skrevs ett avtal på om samarbete för ett tryggare Borås.

Målet är ökad trygghet och minskad brottslighet. Avtalet inriktar sig särskilt på samverkan för trygg-het i bostadsområden och att förebygga inbrott och stölder, minskad offentlig alkoholkonsumtion och minskad nedskräpning och skadegörelse.

Här är Lotta Jofords – ansvarig för brottsförebyg-gande och brottsofferfrågor i region Älvsborg på Polis-myndigheten – punktlista för att minska risken för inbrott:

• Ta hjälp av andra. Grannsamverkan är bästa hjälpen till självhjälp. Ta kontakt med polismyndig-heten och säg i växeln att du vill starta grannsamver-kan i ditt område. När du samlat dina grannar kom-mer polisen och berättar

Ett samarbete mot brott och otrygghet

Borås Stad –hos dig var dag

Ledare

ad är en kommun? Med den frågan brukar jag inleda mina samtal med skolelever som är på studiebesök till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Jag brukar också fråga eleverna om de varit i kontakt med någon

kommunal verksamhet under dagen. Efter en viss tvekan brukar några räcka upp handen.

Det intressanta är att när vi börjar resonera lite djupare om vad som egentligen är en kommun så inser man snart att det är minst sagt omfattande, och att väldigt mycket av det som upplevs som självklart är ett kommunalt ansvar. De flesta boråsare har kom-munalt vatten och avlopp, vi är beroende av en renhållning som fungerar, många av oss har fjärrvärme, och i de centrala delarna av Borås har vi ansvar för elnätet. Kommunen ansvarar för för-skolor, skolor, äldreomsorg, verksamhet för funktionshindrade. Kommunen driver bibliotek, kulturskola, konstmuseum, stads-teater, idrottsanläggningar, friluftsanläggningar. Vi ansvarar för kollektivtrafik (tillsammans med regionen), vi har hand om gator och parker, och vi ansvarar för snöröjning på kommunala gator. Allt detta gör vi gemensamt i kommunen därför att vi som individer är beroende av varandra. Vi gör det för att vi tror på ett samhälle där alla invånare har rätt till en bra välfärd som vi gemensamt förmår att ta ansvar för.

Vi vill lyfta fram de tusentals och åter tusentals människor som finns bakom siffrorna och som förlitar sig på kommunen och dess välfärd. Där finns mamman och pappan som lämnar sitt barn till förskolan. Där finns killen och tjejen som varje morgon går till skolan. Där finns den gamla kvinnan och mannen som efter ett långt yrkesverksamt liv sätter sin tilltro till den kommunala äldreomsorgen. Det är dessa människor vi är till för. En kommunal budget är i sina bästa stunder solidaritet i praktisk handling.

Det vanliga är att kommunal verksamhet fungerar bra. Men vi mås-te hela tiden vara observanta och rätta till de brister som uppdagas.

Vi tar nu de första stegen i en satsning för att möta nödvändiga behov inom skola, arbetsliv och omsorg. Det är välbehövliga satsningar där vi positivt möter såväl barn, medelålders som gamlas olika behov och drömmar. Vi har varit tydliga med att Borås ska vara en so-cialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad. En ledande mil-jökommun där vi tar vara på människors olikheter, där kvinnor och män har samma rättigheter och möj-ligheter, där vi motverkar all form av segregation och ga-rantera allas rätt till kunskap.

Samtidigt har en ny orga-nisation för Borås Stad trätt i kraft vid årsskiftet. Professionellt, serviceinriktat och med engage-mang för våra olika uppgifter går vi vidare i det nya.

V

3

• Bäst utomhus/högre röstning• Lotta Lofjord, inbrottsförbyggande

Ulf Olsson (S)Kommun-styrelsens ordförande i Borås Stad

» Borås Stads satsning med en reklamkampanj inriktad på första-gångsväljarna har visat sig fram-gångsrik. Valdeltagandet i gruppen ökade med fem procentenheter.Nu har dessutom kampanjen som togs fram av reklambyrån Mecka, Borås, blivit utsedd till branschtid-ningen Resumés ”Månadens utom-hus” i bästa möjliga konkurrens. Pe-rioden som bedömdes var september till och med december 2010. Borås Stads kampanj vann därför bland annat över de politiska partiernas riksomfattande valkampanjer.5%

Borås – en av årets varumärkesbubblareBorås Stad är en av de tolv kommuner som har stärkt sitt varu-märke mest av alla Sveriges kommuner, enligt en undersökning som Dagens Samhälle gjort.Starkast varumärken har som tidigare år Stockholm, Göteborg och Åre.

#

# #

# #

#

#

#

#

#

#

om hur ni ska komma vidare.

• Lagom städat ut-omhus. Städa inte upp för mycket. Låt det lig-ga leksaker på gräsmat-tan och be någon klippa gräset och ställa en bil på uppfarten. Postlådan bör tömmas även hos den som bor i lägenhet. Ligger det post innanför dörren syns det att du inte är hemma. Släng sopor i grannens tomma soptunna när denna är

borta. Det är även det som inte finns som kan locka tjuven.

• Ett skyddande och upplyst skal. Lås, larm och stängda fönster är förstås bra för att stoppa en tjuv i första läget. Inbrottstjuvar föredrar insynsskyddade ingångar – om möjligt öppna upp så att det är ljust och inte avskilt. Se till att lampor tänds på kvällen då och då.

Om du ändå drabbats av inbrott så är det till stor hjälp om du vet vad som har stulits, vilken modell en stereo är av, och inskriptioner i till exempel en ring. Ta bilder av allt. Polisen har ibland kunnat ge tillbaka stöldgods när de känt igen en speciellt formad vas eller en häls-ning på ett smycke.

såklartborås är en tidning från Borås Stad

»

Ett samarbete mot brott och otrygghet

4

skolan

Det började som en idé i en musikintresserad mellanstadie-lärares huvud och utvecklades till tre hela orkestrar på Fjärdingskolan. Genom att låta Kulturskolan komma till eleverna har skolan hittat sitt eget språk – musiken.

Fjärdingskolan

undervisa elever i en årskurs. Inriktningen var från början bestämd till bleckblåsinstru-ment och klassen bildade en orkester.

– Det här hade aldrig gått om vi inte fått den politiska nämnden med oss. De satsade pengar, ungefär 100 000 kronor, på att köpa in instrument till undervisningen, sä-ger rektor Per Kettisen.

Själv var han inte med då under tidigt 1990-tal när Allan Karlsson och hans klass startade en blåsorkester.

Från början var det bara en årskurs åt gång-en som fick undervisning i ett instrument och gemensam orkesterundervisning. Un-dervisningen började i fyran och följde se-dan klassen tills den bytte skola efter sexan.

Efter en utvärdering kom ledningen fram till att undervisningen borde börja redan i trean.

1999 flyttade skolan till nya fina lokaler och då hamnade orkestern i två olika års-kurser.

– I det första systemet fick inte alla elever spela. Vid den här tiden började vi fundera på om det inte vore bra om fler kunde få chansen, säger Allan Karlsson.

I dag är det så. Alla elever kan lära sig ett instrument och får spela i en årskursorkester.

Kulturskolans lärare kommer till skolan ett par dagar i veckan för att undervisa i olika instrument och så är fredagarna vikta åt orkesterspelning.

Inne i ett klassrum har de två klasserna

Allan Karlsson hade tillsammans med en kollega suttit och klurat på varför så få av Fjärdingskolans elever anmälde sig till det som då kallades Musikskolan och idag heter Kulturskolan.

Fjärdingskolan som är en 0 till 6-skola på Hässleholmen har inte något geografiskt långt avstånd till centrum och Kultursko-lans lokaler.

– Men det är ändå svårt för våra elever att hitta ner till stan, säger Allan Karlsson. Det är inte alltid så tryggt att släppa i väg nio–tio-åringar.

Idén kollegorna arbetade vidare med var att låta berget komma till Mohamed, så att säga. Fjärdingskolan bjöd in Kultursko-lan till sina lokaler. Kulturskolan började

Kulturskolan

”Du måste kunna spela väldigt fort på trummor och hänga med hela tiden. Jag gillar det.Samir Razanica, år 5, Kullen.

”Ljudet i den nya trum-peten är så fint! Det är så roligt att få spela tillsam-mans. Dahab Okbazgie, år 5, Kullen.

bild

er: a

nna

sigg

e

5

Åsen och Kullen i år 5 samlats. Det är en spännande dag eftersom det är första orkes-tertillfället sedan eleverna fått alldeles nya instrument.

Barnen sitter i en stor ring, bara slagver-karna är samlade utanför ringen.

Innesluten i cirkeln står Anders Gustafs-son. Han är en av Kulturskolans lärare. Han har sällskap av sina kollegor Anette Holmstedt och Vionca Ciurila. I klassrum-met finns också Allan Karlsson och hans trumpet, Åsen och Kullens klasslärare Anet-te Håkansson och Georgiana Dobresca och ytterligare en pedagog. Det är lärarintensivt på ett sätt som är ovanligt i skolan i dag.

Barnen fixar och trixar, stökar lite men be-handlar de nya instrumenten som klenoder. Innan dirigenten sätter igång dem verkar det som vilken grupp femmor som helst. Lite ofokuserade.

– Det här är något positivt som smittar av sig till andra lektioner och aktiviteter i sko-lan. Det är något vi tror mycket på, säger Allan Karlsson.

För att välja instrument har eleverna först ett par prova på-tillfällen. De får känna efter vad de har lust att spela och vart deras talang leder. Lärarna guidar dem men be-slutet är elevens.

– Vid senaste tillfället hade vi en tjej med en trumpet i handen. Vilken ton hon fick fram! Det var något helt fantastiskt. Vilken

”Vi har byggt upp verksam-heten efter hand. Musi-ken bygger broar över nationaliteter

talang. Men hon valde ett annat instrument och då får det bli så, säger Allan Karlsson.

Skolan försöker ordna spelningar till sina orkestrar eftersom eleverna älskar att upp-träda.

– De vill verkligen spela. Då är det precis som här i klassrummet. Eleverna kan verka lite ofokuserade och stökiga men så börjar de spela – total koncentration, säger Per Ket-tisen.

Nu har Kulturskolan öppnat en filial på Hässleholmen och Per Kettisen säger att huvuddelen av de anmälda till kurserna är elever från Fjärdingskolan. Han tror att det beror på att eleverna redan känner till Kul-turskolans verksamhet och känner sig trygg med den.

Skolan har tre fullstora orkestrar i dag med mellan 30 till 35 elever.

I klassrummet har femmans orkester gått från att spela det nya stycket Aura Lee, som framkallar suckar och stön. Det flyter inte på samma sätt som nästa låt: Shortnin’ Bread. Den har de spelat förut och det märks. Tempo och nyanser framträder men efteråt är eleverna helt utpumpade. Dålig teknik, säger Anders Gustafsson och påminner dem om att det är korta toner som gäller för att de ska hänga med i låtens höga tempot.

I nästa gemensamma låt glittrar spelglädjen i varje hörn av salen.

We will rock you.

Vionca Ciurila, musiklärare, Kulturskolan.

”Vi försöker få spelningar till orkestrarna. Det är helt fanta stiskt att se vilket fokus eleverna får då.Per Kettisen, rektor, Fjärdingskolan.

Allan Karlsson har arbetat på Fjärdingskolan i 41 år. Ett bevis på att han trivs. Han har just fyllt 65 år men bestämt sig för att fortsätta sin tjänst ett läsår till.

Bild

: an

na

sig

ge

6

ekonomi

förändringar3en spännande tid

en ny arbetsmodell

Ledarduon som gör en ekonomisk karta av politiska beslutDen världsomfattande lågkonjunk-turen gjorde 2009 och 2010 till osäkra år i den kommunala ekono-min. I Borås lyckades kommunen

parera situationen genom statligt konjunkturstöd och en sedan länge stark ekonomi, så att Borås Stad till och med kunde lägga undan peng-

ar i en egen stabiliseringsfond. De sämre tiderna verkar ha kommit till kommunen nu. Fastän det finns ett försiktigt ljus i det ekonomiska

mörkret så är 2011 troligtvis tufft ur ekonomisk synvinkel.

Tre nya förutsättningar sätter sin prägel på budgeten för Borås Stad.

Skola och barnomsorg Utbildningsnämnd Äldre- och handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Kultur och fritid Miljöskydds- och konsumentnämnd Gator, parker och lekplatser Räddningstjänst Kollektivtrafik Arbetsmarknadsinsatser Övrigt

1 492

463

1 503

367

341

17

120

67

104

54

281

4 808

Från skatt, avgifter och statsbidrag till verksamhet(miljoner kronor)

7

BudGEt2011

För det första är konjunkturen fortfarande osäker och Borås Stad tappar 80 miljoner i statsbidrag jämfört med 2010. Regeringen är mindre generös i år jämfört med tidigare. Genom att använda sta-biliseringsfonden så lyfts resultatet ändå till +70 miljoner kronor. Men marginalen ner till ett nollresultat är lägre än de långsiktiga målen och därför måste det till en god styrning och ekonomi och verksamhet.

För det andra har Borås Stad fått en ny politisk ledning, en koali-tion bestående av fyra partier som leder kommunen gemensamt men utan egen majoritet i fullmäktige. Att inte ha en egen majoritet ställer högre krav på den politiska uppfin-ningsrikedomen eftersom det krävs att de styrande lägger fram förslag som de kan få med sig sina politiska motståndare på. För skickliga poli-tiker är det en spännande utmaning och situationen är inte unik för Borås. Sveriges regering styr landet under samma premisser.

Den tredje nya förutsättningen är Borås Stads nya organisation där

bland annat tio kommundelar blev tre stadsdelar och nytillskott som Arbetslivsnämnden och Sociala omsorgsnämnden bildades. När en ekonomisk modell ska överföras till nya enheter sker det alltid med en viss osäkerhet. Den stora frågan är om alla har fått ”rätt” pengar.

Tillsammans innebär det här att det är svårare att förutse hur ekonomi och verksamhet kommer att utvecklas under året.

– Budgeten som styrinstrument är svårare att hantera än på länge. Den behöver så snabbt som möjligt kva-litetssäkras, säger Christer Johans-son, Borås Stads ekonomichef.

Men han ser också en ljusning i och med att BNP, bruttonational-produkten, är på väg uppåt vilket leder till ökad sysselsättning. En BNP-ökning märks först med viss fördröjning i kommunerna efter-som ökad efterfrågan på varor och tjänster inte omedelbart ökar arbetade timmar och därmed skat-teunderlaget.

I årets budget beräknas kommu-nens verksamhet kosta 6 miljarder kronor. Av dem ska 3 720 miljoner

kronor komma från skatteintäkter, 1 190 från brukarnas avgifter och 1 157 i statsbidrag.

De största posterna på utgiftssidan är precis som tidigare år skola och barnomsorg, (tillsammans 31,0 procent av budget) och äldre- och funktionsnedsättningsomsorg (31,3 procent).

Det nya läget gör att kommun-chef Svante Stomberg och Christer Johansson stärker arbetet med en ny modell för att knyta kommunal verksamhet och ekonomi tätare till-sammans.

– Vi har ett spännande år framför oss. Redan nu kommer vi att se till att ekonomi och verksamhetsfunk-tioner kommer närmare varandra. 2012 ska de ekonomiska målen och verksamhetsmålen slås samman, säger Svante Stomberg.

Som kommunchef är Svante Stom-berg högste tjänsteman och chef i den kommunala organisationen, men självklart finns det ytterligare chefer inom en så stor organisation som kommunen – förvaltningsche-fer, avdelningschefer och arbetsle-dare.

Både Svante Stomberg och Chris-ter Johansson arbetar på Stadskans-liet som är den förvaltning som arbetar närmast Kommunstyrelsen och ser till att styrelsens politik når ut och att den har det bästa under-laget för sina beslut.

Att arbeta med mål, måluppfyllnad, återkoppling och uppföljning har blivit viktigare och mer självklart. Med Christers ord är det som att de bildligt går i armkrok med var-andra – och det är full fart framåt som gäller.

– Visst står det i årets budget som så många tidigare år att om verk-samhet och ekonomi står i konflikt med varandra så styr ekonomin. Men det står också att pengarna är ett medel för att nå en bra verksam-het och det måste vi kunna visa, säger Christer Johansson.

– Det nya arbetssättet är till för att de politiska intentionerna ska bli verklighet. Verksamhetsmål tätt knutna till ekonomiska mål ska göra det än mer effektivt, säger Svante Stomberg.

Makt och pengar. I Borås Stads kommunala tjänstemannaor-ganisation är Svante Stomberg den högsta tjänstemannen. Hans ekonomichef heter Chris-ter Johansson.

8

kultur

FärgrEvolution och FormuPProrSvenska formrebeller samlas på TextilmuseetDet blir starka färger, mjuka linjer och en form som är så optimistisk att det känns som ett slag i ansiktet på oss domedagstyngda 2010-talare.

Om vi idag har känslan av att allt redan är för sent så var 1960- och 1970-talet en tid för hopp om ett gott liv för alla och outtömliga resurser att dela. Det var också en spännande tid för svensk form med djärva mönster och lekfull och socialt engagerad design. Form och livsstil skulle bli ett när livet skulle levas barnvänligt, nyfiket och statusbefriat.

60- och 70-talsdesign bröt mot det som varit och hade ofta en politisk grund. Flera av formgivarna och företagen som representeras på utställningen var inne på demokratisk design, något för alla. Det var en design som färgats av den tid av förändring och uppbrott som rådde men i dag är det lätt att uppfatta det hopp om framtiden som genomsyrar formgivningen.

Ta företaget Innovator Design Studio som Johan Huldt – tidigare professor på Textil-högskolan – och Jan Dranger startade 1968.

Deras monterbara möbler med lackade stålrör och kuddar med tvättbara överdrag riktade sig till konsumenter som liknade dem själva, unga och aktiva.

Grund för utställningen är boken Svenska formrebeller – 1960- och 70-tal av Carolina Söderholm. Hon är utställningens curator och arbetar också som konstkritiker och journalist.

Hon tycker att det är roligtatt möta Textil-museets lokaler med den utställning som hon skapade speciellt för Landskrona konsthall i somras. Carolina Söderholm bor i Skåne i dag men känner väl till Textilmuseet eftersom hon kommer från Borås. Utställningarna kommer att likna varandra men uttrycket kommer att skilja sig. Landskrona konsthall är byggd på 1960-talet och är unik som ut-ställningslokal.

– Landskrona konsthall är speciell med mycket ljus och fönster. Byggnaden är från 1960-talet så det kommer naturligtvis att se helt annorlunda ut på Textilmuseet i Borås, även om stommen är den samma, säger hon.

Lena Larsson, inredningsarkitekt och debat-

tör, är den som Carolina Söderholm ser som den som banade vägen för de nya tankarna. Lena Larsson finns representerad i utställ-ningen och var en kvinna som verkligen ville förändra samhället. Bort med finrummet och ersätt det med ett rum för varje dag och hela familjen. Hon tyckte inte heller att kvinnan borde vara låst vid hemmet och kämpade emot trångboddhet och statustänkandet i samhället. Hon tyckte helt enkelt att hemmet skulle vara praktiskt och anpassat efter de boende.

Svenska formrebeller vill visa att bra design växer fram ur sin tid. När det hände mycket i samhället blev också formgivningen infallsrik och utåtriktad. Att gå från finrum till var-dagsrum var en sådan omvälvande tanke.

Det var i och med utställningen H55 (Helsingborg, 1955) som Lena Larsson lan-serade idén med det moderna allrummet där mat- och vardagsrum går ihop. Hon pratade också om slit-och-släng men ur ett positivt perspektiv. Människor, och framförallt kvin-nor, skulle inte lägga en stor del av sin tid på att ta hand om gamla ting som kanske inte

»

3

1

2

Den svenska 1960- och 70-tals- formgivningen har flyttat in

på Textilmuseet. Utställningen Svenska formrebeller håller stånd

fram till den 15 maj.

9

FärgrEvolution och FormuPProrSvenska formrebeller samlas på Textilmuseet

passade en modern familjs behov, oavsett om det var en ömtålig porslinskanna eller en soffgrupp. Lena Larsson tyckte att familjerna själva kunde hitta ett bohag som inte behövde bevaras för eftervärlden.

Många gånger var den nya sortens möbler och kläder billigare alternativ än dem som fanns i handeln tidigare. Därför behövde inte varje in-köp vara det ultimata även för många år framåt.

På den här tiden var det en ny och radikal syn på hur ett liv ska levas.

Många av företagen arbetade med att för-söka ta fram möbler och kläder så resurssnålt

som möjligt. De ville stoppa miljöförstörning-en i jämförelse med dagens önskan att minska miljöhotet.

Ergonomidesign banade vägen för genom-arbetad design för människor med funktions-nedsättningar men var även långt framme med ergonomianpassade möbler och hjälpme-del för arbetsplatser. Det är ingen hemlighet att Ergonomidesign är den största orsaken till att Sverige är känt för sin användarvänliga design som kan inkludera alla.

Utställningen visar mer än textil och innehål-ler glas, industridesign, möbler, smide men

självklart också textilier och kläder.– Jag hoppas att den ska ge en väldigt

färgstark och mångsidig bild av decennierna eftersom jag valt de allra mest nyskapande formgivarna inom sina respektive områden, säger Carolina Söderholm.

Utställningen Svenska formrebeller har med formgivare från 1960- och 1970-talet som verkligen ville förändra världen genom form, funktion och färg. En del av tankarna är fort-farande aktuella, annat känns mer exotiskt.

Som en uppblåsbar förskola som Stephan Gip formgav till exempel. Förskolan är på ungefär 300 kvadratmeter och är från en tid när den offentliga barnomsorgen byggdes ut i snabb takt.

– Det var en vild idé men det var också en utopisk tid, säger Carolina Söderholm.

Men ingen färgglad explosion som inte har ett svart efterspel.

– Luften gick ur det här vilda experimenten med uppblåsbara hem och möbler, i och med energikrisen.

Den baksmällan tog det sin tid att hämta sig från.

1 Herrbyxor J, Mah-Jong, 1967. Foto Carl Johan De Geer.

2 Jan Dranger i Innovators stålrörs-möbler, 1974. Foto från Centrum för Näringslivshistoria, Innovator.

3 BlåsUppmöblerna av Stephan Gip, 1967. Foto Stephan Gips arkiv.

4 Permobil, 1969, designad av Henrik Wahlforss, Ergonomidesign. Foto från Tidningen Vi.

5 Mah-Jongs första kollektioner. Foto Carl Johan De Geer.

6 Från uppbyggandet av utställningen på Textilmuseet i Borås. Foto taget av museets fotograf Jan Berg.

5

4

Svenska formrebeller» Utställningen visar design formgiven av inredningsarkitekten och debattören Lena Larsson, möbelformgivarna Stephan Gip, Börge Lindau och Bo Linde- krantz, och Innovator Design studio – Johan Huldt och Jan Dranger. Textilform givaren Carl Johan De Geer, klädföretaget Mah-Jong och textildesignsamman slutningen 10-gruppen och designföretaget Ergonomidesign samt glasdesignern Erik Höglund.» Curator är Carolina Söderholm och Benjamin Bankhead är utställningsarkitekt.

6

10

kultur

8/3 Publikrepetition: Körsbärsträdgården8/3 Blodsband – Carsten Jensen och Kristina Sandberg. (Forum för poesi och prosa)15/3 Världens lyckligaste folk. Lena Sundström22/3 Konsert: Edith Backlund29/3 Möt Alice Bah5/4 Per Planhammar och Hallgrímur Helgasson (Forum för poesi och prosa)12/4 Författarafton: Johan Theorin26/4 I soffan med... Andres LokkoFri entré. Biljetter hämtas fredagen innan aktuellt arrangemang på Stadsbiblioteket, Västerbrogatan 8.

tisdagar på KulturhusetRädsla/orädsla är te-

mat för vårens tisdag-kvällar. Den tolfte april kom-mer författaren och journalisten Johan Theorin till Borås.

I böcker som Skumtimmen, Nattfåk och Blodläge tar han med läsaren till ett suggestivt öländskt landskap med kry-pande stämningar.

Några snabba till Johan Theorin: Vad kommer du att prata om?

– Jag kommer från en släkt av öländska historieberättare. Jag kommer att berätta om dem och hur deras historier påverkat mina romaner.Vad betyder Öland för dig?

– Jag har flyttat runt en hel del och har bott både i Sverige och utomlands, men alltid kommit tillbaka. Öland är väl ett slags hem. Även om jag inte bor där året om.

Skriver du på någonting nu?– Jag skriver faktiskt på två

böcker: den sista romanen i Ölandsserien

och en fristående historia som utspelar sig på västkusten. Vi får se vilken som blir klar först.

Någon författare du själv gärna läser?

– Alla som skriver väl och berättar bra. Några favoriter i deckargenren från olika länder är Cornell Woolrich i USA, Ka-rin Fossum i Norge, Ruth Ren-dell i England, och Åsa Larsson och Håkan Nesser i Sverige.

12 april i KulturhusetTeatersalen.Johan Theorins hemsida:

http://www.johantheorin.com/

En körsbärs-trädgård för allaPeter Luckhaus är gästande regissör på Borås Stadsteater i vår.

Varför skall boråsarna se Körsbärsträdgården?

− Pjäsens persongalleri sträcker sig från den 17-åriga Anja till 87-årige Firs. Och den handlar om hela livet: kärlek, död, sorg, vanmakt, flykt, identitetskriser, sa-ker i livet som berör oss alla.

Vad kan en ryss från början av 1900-ta-let säga oss idag?

– Pjäsen är supermodern. Vi lever i för-ändringens tid nu också, som i Ryssland när pjäsen skrevs. En del vill ha föränd-ring, tänk till exempel på genomslaget i Obamas slogan ”Change”. Andra är undrande och oförstående inför hur an-norlunda allting är mot förr. Men det går inte att vara passiv. Att våga förändring håller en vid liv, menar jag. Tåget går alltid i någon riktning. Man får kliva på eller så blir man lämnad kvar.

Hur skall du som regissör förmedla det?– Jag vill försöka göra pjäsen som

Tjechov ville ha den. Inte sentimental och inte sedd med överklassens ögon utan tjänstefolkets. Det är inte tragedi utan en komedi! Komiken finns i rollfi-gurernas brist på självinsikt och vilja att hela tiden vara i centrum.

Körsbärsträdgården har premiär den 12 mars och spelas på Borås Stadsteater i Gamla Wäfveri-

bolagets lokaler, till och med 20 april.

Skämmande öländsk mystik i april

Eva-Lotta Franzén är ny kulturchef i Borås Stad. Hon kommer närmast från tjänsten som ställföre-trädande kulturchef i Jönköpings kommun.

Hennes kulturintresse är brett och erfarenheten från kommunal förvaltning lång.

För Eva-Lotta Franzén var intresset för konst och kulturliv ingång i karriären. Efter sin utbildning på universitetet i Lund började hon på Tändsticks-museet i Jönköping och blev kultursekreterare innan hon fick allt större ansvar. Nu ser hon fram emot att lära känna Borås kulturliv närmare. Visst har hon varit i stan för evenemang som invigning-en av Pinocchioskulpturen Walking to Borås och flera besök under uppväxten i Ulricehamn, men nu blir det att lära sig staden på djupet.

– Mitt mål är förstås att Borås ska få en än vikti-gare roll i regionens kulturliv. Och det finns väldigt goda förutsättningar för det, säger hon.

Hon vill lära känna sin nya förvaltning innan

hon säger för mycket om framtiden men menar att det hon sett hittills av verksamheten är mycket positivt. Förutom Konstmuseet och skulpturfesti-valen ligger barnkultur henne varmt om hjärtat.

– Det är enormt viktigt. Därför tycker jag det är väldigt spännande med utvecklingen av Barnens kulturcentrum. Det är nyskapande. Att Kultursko-lan ligger under Kulturförvaltningen tycker jag är också är roligt.

Att stan fortsätter att utvecklas men samtidigt be-varar sin historia tycker hon som kulturhistoriskt intresserad väldigt mycket om.

– En stad lever bäst om det går att utläsa dess historia. I Borås går det tydligt att följa den textila utvecklingen i byggnaderna. Jag tycker att det är spännande att staden bygger vidare på sitt kulturarv i Simonsland. Det är ingen slump att folk letar sig till städers gamla stadsdelar när de är ute och reser.

Eva-Lotta Franzén tillträdde den 1 mars.

NY PÅ StOLENEn 54-årig trebarnsmamma med gedigen erfarenhet av kultur i offentlig förvalt-ning och ett brinnande konstintresse är Borås Stads nya kulturchef.

Bild: a

nn

a sig

ge

11

politik

Jag har varit politiskt engagerad hela mitt vuxna liv. Jag vill förändra samhället till ett mer rättvist samhälle – i Borås och världen. Kom-munpolitiken har den fördelen att det går att se resultat av fattade beslut relativt snabbt och att frågorna ligger nära människors vardag som skola, omsorg, cykelvägar och renhållning. Jag har alltid varit samhällsintresserad och gick med i SSU i mitten av 1980-talet eftersom socialdemokratin stämmer väl med mina vär-deringar. Det var rättvisefrågor som fick mig engagerad när jag gick i skolan men jag trodde aldrig att politik skulle bli mer än en fritidssys-selsättning. 1994 blev jag kommunalråd (i år är det första gången Ulf Olsson inte är det yngsta kommunalrådet i Borås).

Det är svårt att säga vilken fråga som är den

viktigaste på lokal nivå eftersom allt hänger ihop. Skola, miljö, integration och företags-klimat är delar av en komplex helhet. Stora sociala skillnader mellan bostadsområden leder till andra problem. Men ska jag välja ut något så blir det klimatfrågan. Löser vi inte den så är alla andra frågor irrelevanta.

I Borås Stad måste vi vara i framkant inom miljöområdet. De fossila bränslena måste bort. Här kan vi också vara en viktig kunskapsför-medlare till andra kommuner när det gäller biogas och kraftvärmeverk. Det är ett intressant område att utveckla och kan i förlängningen skapa arbetstillfällen.

Internationellt är den andra viktiga frågan fattigdomsbekämpningen. Vårt perspektiv i västvärlden gör att vi inte ser det som sker i

resten av världen. Det sägs att vi aldrig levt i en så fredlig tid som nu och så pågår åtta krig i Afrika.

Det viktigaste med att vara kommunalråd är att vara medborgarnas representant. Vi är inte försvarare av en kommunal organisation eller byråkrati. Vår uppgift är att göra det bästa för Borås. Det kan vara lätt att förlora det perspektivet. Det är på boråsarnas mandat och uppdrag jag arbetar. Den utgångspunkten stäl-ler höga krav på öppenhet och tillgänglighet. Jag försöker vara tillgänglig men det är svårt att hinna med allt jag vill. Jag försöker leva upp till de goda intentionerna så gott det går.

Det är väldigt spännande att äntligen få sitta i ledande ställning efter tolv år i opposition. Nu kan vi förverkliga de idéer vi har för Borås.

Kommunalråd!

Möt Borås Stads fem kom-munalråd – de som arbetar heltid med politik på ditt mandat. Här berättar de om sin väg in i politiken och om sina hjärtefrågor.

ulf Olsson är mannen i topp

Ulf OlssonÅlder: 39 årBor: Hedvigsborg

12

politik

Lena Palmén jobbar än mer

tom Andersson är yngsta rådet

Jag halkade in i politiken genom mitt fackliga engagemang. Sopsor-tering var faktiskt det som väckte mig och visade att politik verkligen kan göra skill-nad. På ett studiebesök såg jag människor som satt och sorterade sopor för hand längs ett löpande band. Över min döda kropp – tänkte jag – att vi ska ha det så. Vi måste sortera våra egna sopor.

Att alla ska känna sig delaktiga i samhället och kunna tillföra något är viktigast för mig. Då får klyf-torna inte bli för stora.

I Sverige kan du egentligen bli vad du vill. Ekonomin borde inte vara ett hinder eftersom det finns stu-diemedel, stöd vid arbetslöshet och föräldrapeng. Men alla inser inte det eller har inte fått den kunskapen och det är en jätteförlust för samhället. Jag tror att det är därför jag brinner så mycket för skolfrågorna. Ingen ska behöva sakna framtidshopp.

Skolan är en viktig pusselbit för att komma dit jag vill. Den ska vara en lugn fristad där du kan skaffa dig en utbildning.

Globalt tycker jag att fattigdoms-bekämpning och miljöfrågor är

viktigast. Det är vi i den rika delen av världen som måste ta det största

ansvaret för miljön. Vi måste hitta lösningar som är

hållbara och sedan föra kunskapen vidare. När det gäller svält och fat-tigdom så tycker jag att det krävs en jämnare

fördelning av resurser. Jag har varit kommunal-

råd i fyra år. Det är fantastiskt att få ett sådant förtroende och an-svar, det är jag stolt över. Att driva vår politik som vi kommit överens om och ta ställning i frågor som vi inte gemensamt hittat en linje för ännu, är spännande. Det är jätte-mycket arbete och det gör att man tappar en hel del annat som fören-ingsliv och fasta aktiviteter. Men just nu känns det som det är värt det.

Det är riktigt roligt med det nya samarbetet. I den politiska led-ningen kan vi få fram våra frågor. Hittills har det varit ganska lätt att komma överens om vad som ska ha första prioritet.

Jag märkte av att vi gått från opposition till ledande ställning direkt. Telefonen ringer hela tiden och det verkar finnas ett uppdämt behov av förändring.

Det var när jag tyckte att politiken och samhället gick åt fel håll som jag började arbeta politiskt. Det politiska intresset har funnits där men det som var nytt för mig var att jag engage-rade mig partipolitiskt inför valet 2006.

För mig är miljö- och håll-barhetsfrågorna det viktigaste. Det är de sociala frågorna som intresserar mig, som social rättvisa, ja, alla sociala aspekter egentligen.

Det är jättesvårt att säga vilken fråga som jag tycker är viktigast i kommunen. Jag vill ha ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. De frågorna knyts samman. Vi kan till exempel inte få ekonomisk utveckling utan att använda naturresurser eller humankapitalet, människorna. Vi måste hela tiden se människa, natur och ekonomi som en helhet. Vi kan inte slita på något av dem för då blir det en obalans.

Inom politiken pratar vi mest om tillväxt som en ekonomisk aspekt. Vi måste bredda begreppet och också prata om de andra

aspekt erna, som social tillväxt till exempel.Jag tror på att skapa ett hållbarhetsråd och få in

hållbarhetstanken i hela kommunen. Vi har am-bitiösa miljömål i Borås Stad men efter att de

antagits, arbetas det inte med dem. Det har inte funnits någon ansvarig för

det och det är en stor brist.Politik är sällan en snabb process.

Speciellt när det gäller hårda frågor som stadsplanering, kollektivtrafik

och miljöfrågor krävs det att man ser dem både på kort och lång sikt. För

det långsiktiga arbetet behövs uppgörelser som sträcker sig längre än en mandatperiod.

Som kommunalråd har jag nu en helt annan chans att föra in grön politik än tidigare.

För oss i den politiska ledningen gäller det att föra fram våra frågor och förankra dem. En bra dialog med oppositionen krävs eftersom vi får lösa knutarna innan beslut fattas. Jag vill förstås få in så mycket grön politik som möjligt.

Stämningen är väldigt bra i det nya samarbetet. Det finns en samsyn i många frågor så det känns som en oväntad smekmånad.

Lena PalménÅlder: 49 årBor: Brämhult

Tom AnderssonÅlder: 33 årBor: Sjöbo

13

Annette Carlson– ny på jobbet

Morgan Hjalmarsson i opposition

Det var viljan att påverka som star-tade mitt politiska intresse. Vi var ett kompisgäng med borgerliga synpunkter som sparkade liv i en MUF-förening i Sandared. Då, i slutet av 1970-talet, reage-rade vi på hur saker gick till i samhället. På den tiden röstade halva Sveriges befolkning på Socialdemokraterna. Då uppfattade vi det som att Social-demokraterna skapade politiska lösningar utan att bry sig om vad människor tyckte i frågan.

Inför valet 1985, när jag var 23 år, blev jag tillfrågad om jag ville stå på listan till fullmäktige. Det ville jag. Det gick bra för moderaterna och jag kom in som ersättare. Jag har haft förtroendeuppdrag sedan 1986 med ett uppehåll i fullmäktige under mandatperioden 1998 till 2002.

Jag tycker att utbildning är jät-teviktigt eftersom det är en så stor del av människors liv. Det vore också bra om alla kände att ”i Borås finns det möjligheter för mig”. Om stan ska vara attraktiv och folk ska vilja bo och leva här så måste det finnas bostäder, arbete och valmöjlighe-ter. Den kommunala servicen ska

fungera så att alla får den service de behöver, näringslivet har utrymme

och infrastrukturen fungerar och att utbudet i stan – av fritids-

och kulturaktiviteter – är stort.

Inom skola och barn-omsorg är Borås Stad utsatt för konkurrens, Vi

måste vässa vår egen verk-samhet så att de kommu-

nala alternativen upplevs som attraktiva. Grundskolan står sig väl i konkurrensen men behöver visa upp sig och marknadsföra sig bättre.

Den viktigaste frågorna globalt är miljöfrågor. Flera länder har gått från u- till i-land som Indien, Kina, Indo-nesien och Brasilien. Vi måste vara där och hjälpa till med konsulttjänster inom miljö men också utveckling, så att de inte gör samma misstag som vi gjort.

Att få ett förtroendeuppdrag och representera de nya moderaterna är en utmaning och ett sätt att prova sig själv. Nu gäller det att förhålla sig till oppositionsrollen. Eftersom vi har två minoritetsblock, och Sverige-demokraterna gäller det att hitta en balansgång. Det är oppositionspolitik men med möjlighet att få igenom vår politik.

Jag blev politiskt intresserad ganska sent i mitt liv, det var inte förrän jag flyttade till Borås 1977 som jag engagerade mig. Det var så mycket som kunde bli bättre och som jag ville förändra. Jag har alltid varit liberal så det blev folkpartiet.

I och med Westerbergeffekten (va-let 1985) kom jag in i Borås Energis styrelse och de politiska uppdragen har utökats efter hand.

För tolv år sedan fick jag en plats i Kommunstyrelsen och för åtta år sedan blev jag kommunalråd.

Jag tycker att skolfrågorna är viktiga fastän de inte är mitt bord den här mandatperioden. Och så tycker jag att näringslivsutveckling är viktigt för Borås. Stadens tjänstemän och politiker ska ge bra service så att företag kan starta och ut-vecklas.

När det gäller på det internationella planet … Fred på jorden! (skratt). Jag tycker att miljö- och klimatfrågor är viktiga och det är också något vi är duktiga på i Borås. Vi kan få bättre utväxling

på satsade pengar om vi hjälper andra länder att miljöanpassa sin industri. Det hjälper dem och oss också. Mycket utsläpp kommer till Sverige

från andra länder.Att vara kommunalråd är en möj-

lighet att förverkliga de idéer som mitt parti jobbar för och även mina egna drömmar om ett bättre Borås.

Det är roligt att jobba som kommunalråd eftersom arbetet ofta är konkret och synligt. En väg som ska

byggas eller en plan för ett område som ska tas fram. Det är anledningen till att jag inte skulle vilja vara riksdagsledamot, det ligger för långt från verkligheten.

Det var jätteroligt att tillhöra den politiska majoriteten, då var jag verkligen med i besluts-fattandet på ett annat sätt. Nu i opposition finns det möjligheter att driva folkpartiets frågor på ett annat och mer tydligt sätt.

Kommunalråd!

Bild

er: a

nn

a s

igg

e

Annette CarlsonÅlder: 48 årBor: Norrby

Morgan HjalmarssonÅlder: 64 årBor: Göta

14

lättläst

Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklartborås.

Borås vald tillårets ungdomskommunBorås har valts till årets ungdoms­kommun.Det är bland annat för att politikernaär bra på att samtala med ungdomarna.Nu satsar Borås också på ett Ungdomens hus.Det ska bli en mötesplats för allamellan 16 och 25 år.Ungdomens hus öppnar före sommarenpå Bryggaregatan, nära busstorget.

Sidan 16

Såklart Borås presenterarBorås fem kommunalrådI det här numret av Såklart Boråspresenteras de fem kommunal­råden i Borås Stad.Kommunalråden är politiker på heltid.Ulf Olsson är ordförande i Kommunstyrelsen.Tillsammans med Lena Palmén och Tom Anderssonär han kommunalråd för de styrande partierna, där Socialdemokraterna är det största.Annette Carlson och Morgan Hjalmarssonär kommunalråd för de borgerliga partierna.

Alla kommunalråden tycker att miljönär en av de viktigaste frågornaför Borås Stad att arbeta med.De nämner också att ha en bra skolaoch att kämpa mot fattigdom.

Sidan 11-13

Kulturskolan har kommittill FjärdingskolanFörut var det bara några fåav eleverna på Fjärdingskolansom gick på Kulturskolan.Idag har Kulturskolan undervisning på Fjärdingskolanoch alla elever får lära sig ett instrument.Kulturskolan har dessutom startat undervisning på Hässleholmen.De flesta eleverna där kommer från Fjärdingskolan.

Sidan 4-5

Författare besökerKulturhuset på tisdagarPå tisdagkvällarna besöks Kulturhusetav personer med något att berätta.I vår kommer bland andra förfat­tarnaLena Sundström och Johan Theorin.Biljetterna till tisdagkvällarna är gratismen måste hämtas veckan innan på Stadsbiblioteket.

Sidan 10

Svensk formgivningvisas på textilmuseetSvensk formgivning hade en spännande tidpå 1960­ och 1970­talen.Det var en tid av djärva mönsteroch formgivning som var till för alla.Nu visar Textilmuseet en utställningmed de mest nyskapande formgivarna från de årtiondena.Utställningen heter Svenska formrebeller.Den pågår till 15 maj.

Sidan 8-9

Ny ledning och ny organisationkan påverka Borås ekonomiBorås Stad lyckades ha en god ekonomiäven genom de senare årens dåliga tider.Inför 2011 har Borås både en ny politisk ledningoch en ny organisationdär tio kommundelar ersatts av tre stadsdelar.Därför är det svårare att vetahur ekonomin kommer att bli under året.Men målet är att den goda ekonominska visa sig i bra verksamheter.

Sidan 6-7

Eva-Lotta Franzénär ny kulturchefEva­Lotta Franzén är ny kulturchef i Borås Stad.Förut jobbade hon i Jönköping.Hon tycker det är viktigt med kultur för barnoch att utveckla Barnens kulturcentrum.Hon är också intresserad av stadens historiaoch tycker det är viktigt att en stadbygger vidare på den kultur den fått i arv.

Sidan 10

Gammal pjäs på Stadsteaternär aktuell idag ocksåI vår spelar Borås Stadsteaterpjäsen Körsbärsträdgården.Den är skriven för hundra år sedanav ryssen Anton Tjechov.Men den handlar om sakersom är aktuella idag också,till exempel om hur vi människor görnär världen omkring oss förändras.

Sidan 10

15

korsord

- - - -

- - -

© Ulf Thorén

2011

UPP-SLUP-PEN

LÄGGS IETT BAD

SKYM-FADE

FÄRG-STARK

RAS AVNÖT-

BOSKAP

FRÄSDET SÄGSGÅ

IGEN

SPRIT-DRIVNA

ODLAD MATFISK

FLY-GER PÅ

DUGGA IHÅLLANDE

MED FLÖTEOCH KROK

DRACKFOLK I

WIMBLE-DON

VID FEM-SNÅRET RÄKNA-

DE VIMEDFÖRR

IF OCHVEN

GENLJUD

KAN VIFÅ FRÅNLAMAN

INGÅRI GNA-GARFA-MILJEN

PLUGGA

TA SIGFRAM

ROARFOLK I

BYGDEN

REARAD

ENKLAVÄSKOR

OROLIG

KAN DUSOVA PÅ

LÄKE-VÄXT

BUSKE I VÅRATRÄD-

GÅRDAR

KÖPERMAN ITYG-

AFFÄR

ÅNGERDE VÄGER OFTA

MÅNGA TON

FILTER DET BÖRMAN HASITT PÅ

IBLANDMED

ARGUS

MODE-RIKTIG

ORGAN

VID GATAI STA´N

GEGGIGA

TJOCKTRÖJA

FLICKA

UTFÖR-SÄLJ-NING

HAR ENEGENBORG

FÅRIBLANDSTÅ FÖROKÄND

RIKT-NING

STAD PÅKUBA

SEXTONTAR VI I NY BIL

HÄMTASTÅLAR

FÅR KANSKE

HETAONKEL

LÅNGTNED-

HÄNG-ANDE

ORD FÖRIVÄG

INGENGLÖMDPÅ UNGVÄGG

PRYLARFRÅNFÖRR

PÅ-STÅ-ENDE

STAR-TADESAV DU-NANT

KANVÅTARVKALLAS

TVÅ HON-DJUR

SELMASHOL-GERS-SON

DET TRÖT-TANDE

KÄBBLET

DENKRÖKTALINJEN

KNUFFRIKT SÄLLSKAPSSPEL

FULLMÅNE

VÄL-DIGTLÖV-TRÄD

VIRKEAV LÖV-

TRÄD

NOBEL-PRISADGORE

ALKA-LISK

DE BÖRHA GOTT

OMVATTEN

MAJPÅ

MALÖ

KNUT-RIK

LEVE-RERA

VINDARNAS GUD

KAME-RAPRO-DUKT

BJÄLKE

GRÄDDAT

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 15 april så har du chans att vinna biljetter till Textilmuseet i Borås.

Vad tyckte du bäst om att läsa i det här num-ret av Såklart Borås?

NamnGatuadressPostadress

tR

E V

iNN

AR

E frå

n vi

nter

num

ret f

år e

tt Le

jonk

ort v

ar: B

rigit

Mal

m, R

olan

d Am

björ

nsso

n oc

h G

un H

edin

. Hös

tnum

rets

vinn

are:

Birg

itta

Axel

sson

, Ing

alill

Udd

enva

ll oc

h Pe

r Wen

gströ

m.

såbraborås

Borås Stad är Årets ung-domskommun 2010 och ett exempel på vad som gav

kommunen den utmärkelsen är satsningen på ett Ungdomens hus.

Sedan 2004 har ett ungdomsråd fun-nits i Borås Stad. Ungdomarna i rådet driver ungdomars frågor i dialog med politiker och tjänstemän. Under 2010 har ett Ungdomens hus varit en stor fråga för Ungdomsrådet. Deras arbete har lett fram till att kommunen har avsatt pengar i budgeten för att investera och driva ett Ungdomens hus.

– Ungdomens hus är något Ungdomsrådet konkret har arbetat med sedan 2004. Nu

när vi sett att vi faktiskt kan få igenom en fråga som engagerar oss, så är det lätt att bli motiverad och att arbeta vidare, säger An-dreas Cerny, ordförande i Ungdomsrådet.

På tre våningar kommer ungdomar mellan 16 och 25 år att få utlopp för sina idéer och önskemål. Ungdomens hus kommer att vara en social mötesplats med något för alla.

– I Borås finns bra aktiviteter för unga som Tåget, Rockborgen och de 18 fritids-gårdarna men det har saknats något för gymnasieungdomarna som inte riktigt passar in på fritidsgårdarna. Det behövs ett ställe som är mer sofistikerat och lugnt och där det går att bara hänga, säger Andreas Cerny.

Någon gång före sommaren öppnar Ung-domens hus i lokaler på Bryggaregatan. För Ungdomsrådet var det viktigt var lokalen hamnade.

– Det är jättebra att Ungdomens hus ligger så centralt, för alla kan ta sig dit och det är bara 20 meter till busstorget. Ungdomar åker buss och det kommer att bli sena kvällar och då är möjligheten att ta sig hem viktig, säger Hannah Bengtsson, ansvarig i Ungdomsrådets fritidsutskott.

Verksamheten kommer att vara öppen på kvällar och helger, det vill säga den tid ungdomarna inte går i skola.

På de 1 000 kvadratmetrarna finns det utrymme för en eller två scener, kafé, projektkontor, mötesrum, filmlokal, inter-

I vår öppnar Ungdomens hus, en verk-samhet som de unga kämpat för och som de nu själva bestämmer inriktningen på. Lokalerna finns centralt på Bryggaregatan nära kollektivtrafiken. Ungdomens hus kan vara en del av att Borås Stad blev årets ungdomskommun.

Med plats för de unga

Att vara Årets ungdomskommunÅrets ungdomskommun utses varje år av Ungdomsstyrelsen. I juryn finns representanter för Barnombudsman-nen och Sveriges ungdomsråd. I år delades utmärkelsen ut för femtonde gången till en kommun som arbetar för att förbättra ungas livsvillkor. Ungdomsstyrelsen besökte alla de no-minerade kommunerna som underlag för beslutet. Förutom äran får Borås Stad 150 000 kr en fortsätt utveck-ling av ungdomsarbetet.

Ungdomens hus är något Ungdoms-rådet har arbetat med sedan 2004.

”Andreas Cerny Ungdomsrådet

» netkafé, datorrum med mera.– Verksamheten kommer att vara

föränderlig, det är de ungdomar som är där som bestämmer. Vill man påverka, är det bara att komma dit och engagera sig på plats, berättar Marianne Ferdinandsson, ungdoms-samordnare i Borås Stad.

Hon har arbetat med att införliva barnkonventionen i alla Borås Stads verksamheter och med en plan för hur kommunen ska kunna arbeta med ungas inflytande. En kommun-övergripande grupp arbetar för att flera åtgärder ska bli förankrade i kommunens verksamheter, bland annat genom utsedda idébärare på varje förvaltning. De arbetar för att barn och ungdomar ska finnas med i tankarna i planeringen av olika verk-samheter.

– 2008 fick vi kritik för att kom-munen var så dålig på att införliva barnkonventionen i verksamheterna, och två år senare får vi den här fina utmärkelsen, säger Marianne Ferdi-nandsson stolt.

Ungdomens hus kommer att bli precis så bra som ungdomarna själva gör det.

– Jag hoppas och har en bild av att Ungdomens hus i Borås kommer att bli välbesökt och populärt, så som lik-nande verksamheter i andra städer har blivit, avslutar Hannah Bengtsson.