Kultur Möt Konstmuseets nytillträdde chef

såklartboråsHÖST 2011

Fritid Fritids-gårdar satsar på tjejverksamhet

Omsorg Brass – för nyttiga och bra möten

Samhälle Kunga-paret ser konst och sopor i Borås

Många hade stått i timmar för att få en så bra plats som möjligt.

”

såklartborås är nominerad till publicistpris»

Redaktör: Charlotte Ohlsson033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se

Ansvarig utgivare: Annica BergOmslagsbild: fotograf Bodil Bergqvist

Tryckeri: Responstryck ISSN: 1102-01482

såklartborås är en tidning från Borås Stad

»

I utställningen Kallelser möts två konst-närer vars toner stämmer med varandra: Hilma af Klint (1862-1944) och Adam Fuss (född 1961 i England).

Hilma af Klint blev en världssensation när hennes måleri presenterades på Los Angeles County Museum, 1986. Då var hon en okänd svensk konstnär i utställ-ningssällskap med storheter som Piet Mondrian och Wassily Kandinsky.

Den fotobaserade konstnären Adam

Fuss har alltsedan dess känt sig besjälad av hennes konstnärskap. I Fuss unika daquerrotypier och fotogram kan man tydligt se släktskapet.

Det är första gången de båda konstnä-rerna möts i en utställning med hund-ratalet verk. Curator är Konstumuseets Hasse Persson.

Utställningen pågår från 1 oktober fram till årsskiftet.

Ny testanläggning byggs för framtidens fordon ska byggas i Borås. Vid den testanläggningen – som ska byggas av AstaZero – är det framtidens fordon som ska utvecklas. Den kommer att ligga intill Volvos provbana i Hällered utan för Borås, faktiskt precis där bilden ovan är tagen. Och det är framförallt olika svåra trafiksituationer som ska testas. I dag finns ännu ingen fullskalig svensk anläggning som erbjuder den inriktningen mot i första hand säkerhet.

Anläggningen kommer att erbjuda en unik forskningsmiljö för Europa och tanken är att bygga vidare på den kompetens som redan finns i Sverige. AstaZero är ett dotterbolag till SP, Sve-riges Tekniska Forskningsinstitut och Chalmers. Företagets kunskap om fordonsforskning kommer att stå bakom verksamheten vid testanläggningen som ska stå klar under 2014 och beräknas kosta 350 miljoner kronor. Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen har gått in med delfinan-

sieringen. Satsningen kommer att ge ett 20-tal arbetstillfällen och på några års sikt kanske det kan röra sig om 100 ny tjänster vilket självklart är bra för regionen. Dessutom anses satsningen vara nödvändig för svensk fordonsindustri.

– Det är fantastiskt att vi har fått den här sats-ningen till Borås med de möjligheter det innebär för näringslivet. Det ger ett högteknologiskt till-skott till Borås logistiska profil, säger Kommun-styrelsens ordförande Ulf Olsson (S).

På väg mot en ny testbana för trafiksäkerhet

Johan Svenningsson, SP, och kommunalråden

Ulf Olsson (S) och Morgan Hjalmarsson (FP),

Borås Stad i skogen där provbanan ska byggas.

Möt Hilma och Adam på museet

Sköna höst välkommen!

Bild: CHARLOTTE OHLSSONBi

ld: B

ILD

ARK

IVET

.SE

Verk: HILMA af KLINT

Gå in på boras.se och titta på filmen om Borås.

För Borås – i framtiden

Ledare

det senaste numret av Såklart Borås avslutade jag min spalt med att påstå att: ”Visst är Borås i framkant”. Kanske borde inledningen i detta nummer vart ”Borås ska fortsätta vara i framkant” – för inte ska vi vara rädda

för att sticka ut och stå upp för Borås. Nu när sommaren motvilligt får sägas vara förbi för i år kan vi konstatera att duktiga sommarvikarier, till största delen ung-domar, fyllt arbetsplatserna och utfört ett beundransvärt arbete. De har under ordinarie personals välbehövliga semester sett till att den kommunala servicen fungerat och att alla viktiga verk-samheter kunnat leva upp till de med rätta högt ställda kraven och förväntningarna. Samtidigt som jag vill rikta ett stort tack till alla sommar-vikarier vill jag också påpeka hur viktigt ett bra bemötande av dessa är. Bättre ambassadörer för vår kommunala verksamhet än den ordinarie personal de träffar på sommarjobbet finns inte. Blir deras sommar en lustfylld upplevelse gör vi den kanske viktigaste investeringen för en framtida positiv personalför-sörjning.

Som de flesta boråsare säkert uppmärksammat har vårt kulturhus genomgått en omfattande renovering, men nu är Stadsteatern och Stadsbiblioteket hemma igen efter en utflykt till före detta Borås Wäfveriers lokaler. Ett del arbete återstår men det står ändå klart att vi kan glädja oss åt ett modernt och ändamålsenligt kul-turhus. Välkommet är också att förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att tillgodogöra sig kultur utbudet förbättrats genom renoveringen.

Det gäller att alltid titta framåt, inte söka gamla lösningar på nya förhållanden. I den andan höll Borås Stad som ett startskott en inspirations-eftermiddag för förtroendevalda med rubriken ”Borås Stad 2025 – Vision och strategi”. Den bärande idén var: Varför behövs en vision? Vem vill vi nå med visionen? Hur vill vi utveckla framtidens Borås? Idén var alltså inte ”Hur kommer framtidens Borås se ut?”, för det är ju vi tillsam-mans som skall forma framtiden och det framtida Borås, inte låta någon forma det åt oss. Det är i grunden en fråga om del aktighet och demo-krati – det skall vara lätt att uppfatta att den kommunala tillhörigheten i praktiken omfattar oss alla.

För visst vill vi att Borås skall fortsätta ligga i framkant.

I

3

Ulf Olsson (S)Kommun-styrelsens ordförande i Borås Stad

Edina Biser är ungdomssamordnare men ansvar för projektet Students for change. Programmet är ett läxläsningsprojekt som ska sammanföra elever – barn såväl som vuxna – med studenter från hög-skolan. Tanken är att eleverna ska få hjälp med skolarbetet efter skoltid, på fritidsgårdar eller bibliotek.

Redan nu finns verksamheten på Göta fritidsgård, Kristineberg fritidsgård och Mötesplats Norrby men med hjälp av Edina Biser är tanken att projektet ska växa och erbjuda läxläsningshjälp över hela Borås.

Det var faktiskt på Göta som verksam-heten startade. En engagerad extraar-betande ledare märkte att det fanns ett behov för dem som gick på fritidsgården att kunna göra sina läxor i en lugn och trygg miljö. I dag arbetar Besim Zekaj som polis men det arbete han initierade lever vidare.

Läxläsningsprojektet söker nu fler studenter som vill arbeta ideellt som läx-coacher. Förutom att hjälpa en medmän-niska – liten eller stor – så får läxcoacher-

na också tillgång till ett nätverk, ett steg in i den kommunala förvaltningen och en chans att prova en ny yrkesroll. De blir också förebilder och kan visa att det lönar sig att satsa på skolan.

– Vi vill trycka på att skolan är viktigt, något att ta på allvar, genom att föregå som goda exempel. Eftersom alla inte har möjlighet att få hjälp hemma så vill vi prova den här verksamheten, säger Edina Biser.

Students for changes inriktning är elever men på till exempel Mötesplats Norrby har många invandrade vuxna också utnyttjat coacherna för att ha någon träna sin talade svenska med.

De som arbetar som läxläsningscoacher får delta i workshops, utbildningar och ett intyg som kan användas professio-nellt vid anställningsansökningar.

Kontakta Edina Biser om du är intres-serad av att bli läxläsningscoach: edina.biser@boras.se eller 0766-23 09 50.

PS Även andra som vill engagera sig är självklart välkomna. Och du, sprid gärna informationen vidare. DS

Studenter hjälper eleverEn lugn plats, någon som hjälper med läxorna och en möjlig-het att växa tillsammans – Students for change.

Student?Se hit!

Känslosamt vid Anna Lindhs parkLäs om Waste Recovery och se bilder från kungaparets besök

Sidan 6–7

Bild

: CH

ARLO

TT

E O

HLS

SON

Bild

: BO

DIL

BER

GQ

VIS

T

4

omsorg

Redan när Sven-Bertil Salomonsson kom till Ramnaparken klockan fyra var det folk som vän-tade. Sven-Bertil Salomonsson är samordnare för Brass – brukare och personliga assistenter i sam-verkan. Varje år ordnar han tillsammans med sin grupp möte dit alla brukare och deras assistenter, kontaktpersoner och familjmedlemmar är väl-komna. Schemat är gediget och innehåller allt från vinprovning till shoppingbesök i Ullared.

I kväll är det en poängpromenad runt Ramna-sjön som gäller. Sven-Bertil Salomonsson är tidig. Poängpromenaden börjar egentligen inte förrän klockan fem men när allt är ordnat så skickar han ändå i väg de första tävlande.

Det är ungefär 40 personer som samlats den här kvällen, som förutom tävlingen innehåller korvgrillning och otvungen samvaro. Beroende på aktivitet så brukar det komma mellan 20 och 60 personer till Brass-mötena. Varje månad ordnas två till tre aktiviteter. De kom till efter-som många som är i behov av till exempel en personlig assistent kan känna sig isolerad. Och även om den som är personlig assistent alltid är tillsammans med sin brukare så kan arbetet vara ensamt. Du har inga arbetkamrater med dig under dagen. Genom Brass får både brukare och assistenter möjlighet att utbyta erfarenheter med andra i samma situation. Och så har de roligt också

Ann Johansson är kontaktperson till Helen Fukkink.

– Vi kommer ibland, säger Helen Fukkink.– Ja, vi brukar komma på Brass-träffarna när

jag kan, säger Ann Johansson.Hon tillägger att hon tycker om att träffa

andra kontaktpersoner och utbyta erfarenheter.

– Det är redan bestämt att vi ska gå på vin-provningen, säger hon och tittar menande på Helen Fukkink som ler tillbaka.

Sandra Ahlberg är Malin Odqvists personliga assistent och har arbetat i yrket i två år.

– Malin tycker jättemycket om att komma iväg på olika aktiviteter, säger hon när Malin Odqvist är upptagen med att lämna in svarsblanketten till Sven-Bertil Salomonsson. Det är därför vi är här kommit i dag.

– Jag får ut mycket av det här. Jag hade ALDRIG vågat att göra alla de här olika sakerna på egen hand, säger Malin Odqvist senare.

Men hur var tipsfrågorna då?– Det fanns en del relativt enkla frågor men

andra var jättesvåra. Jag vet inte alls hur det har gått för oss, säger Malin Odqvist.

En omisskännelig grilldoft stiger upp från engångsgrillarna fyllda med korv. Enhetschef Hanna Jylhänlahti vänder med van hand korv-arna så att de blir jämt grillade runt om.

– Vi enhetschefer tycker mycket om att vara med på Brass-träffarna. Vi får träffa brukarna, deras familjer och även andra som är viktiga i deras vardagsliv som assistenter och kontakt-personer, säger hon.

Lite senare än de andra kommer Jonas Berg-ström med sin personlige assistent Kristoffer Wedin. En av brukarna tittar en smula skeptiskt på Kristoffer. Han skiljer sig onekligen från övriga assistenter men samspelet med Jonas verkar gediget.

– Har du gått ut gymnasiet? frågar den skeptiske brukaren

Kristoffer Wedin skrattar.

– Jo, det har jag. Jag är 23, svarar han.Vädret är med gruppen den här gången. Förra

hösten öppnade sig himlen och regnet forsade ner med sådan kraft att de fick ställa in korv-grillningen. Deltagarna fick med sig ett litet paket med korv och bröd att värma hemma i stället. Så mycket promenerande hann de inte heller med. I kväll är det ett tveksamt uppehålls-väder men chans att solen tittar fram försiktigt då och då.

– Är det någon som vill börja med en korv, ropar Hanna Jylhänlahti.

Göran ropar ”jajamensan!” till svar men först med en korv i handen är Helmut.

Någon fiskar upp en granatäppleramlösa från backen som Hanna sitter på.

När solen vågar sig fram är det väldigt varmt och med varje vindpust följer ett fint regn av björkfrön. Duvorna kurrar och joggarna passerar gruppen som står samlad på grässlänten. Många som går förbi tittar lite extra på gruppen som verkar ha så roligt.

Stämningen är överlag väldigt positiv.Någon säger att det nog är Maja som vinner

poängpromenaden. Hon brukar göra det.Maja Larsson är här med sin man Stig.När det blir dags för prisutdelning så är det

mycket riktigt Majas namn som ropas ut först. På andra plats kommer Malin Odqvist. Vid det här laget så går det att märka ett visst spelat missnöje bland övriga deltagare. Det är Sven-Bertil Salomonsson som står för frågorna. Han um-gås med Stig och Maja privat och Malin är hans fru.

Precis när det är dags för tredjepristagaren öppnar sig himlen och regnet forsar ner.

Brass – ett möte för vinnare

Brass startade som ett projekt i en kommundel men har funnits i hela Borås sedan 2005. Att ordna aktiviteter så att brukare och deras personliga assistenter, kontaktpersoner och anhöriga kan träffas, har visat sig vara mycket framgångsrikt. Brukarna får perspektiv på sin egen situation, kommer ut på aktiviteter och får nya kontakter. För dem som arbetar med dem innebär Brass-träffarna möjlighet att träffa arbetskamrater och jämföra erfarenheter. Andra kommuner kommer på studiebesök för att lära av vårt Brass.

5

Bild

: AN

NA

SIG

GE

6

samhälle

Att Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Sil-via kom till Borås för att lära sig mer om Waste Recovery – International Partnership nu i sep-tember lär du inte ha missat. Men vad lärde de sig egentligen. Waste Recovery är ett samarbete mellan Borås Stad, Borås Energi och Miljö, Högskolan i Borås och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som tillsammans exporterar svensk teknik och kompetens. Meningen med samarbetet är att bidra till ett globalt samhälle

som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart.Det var efter ett erbjudande från Borås Stad

och Högskolan i Borås om att komma till Stockholm för att berätta om projektet som hovet hörde av sig och berättade att kungapa-ret gärna kom till Borås för att studera Waste Recovery på plats. Kungaparet ville dessutom gärna se något mer av Borås under besöket. Efter mycket tänkande på alla håll bestämdes att de borde få se en modevisning med kläder

från Textilhögskolans elever och att de kunde gå en skulpturvandring. Kläddesign och skulp-turer är precis som Waste Recovery något Borås är känt för.

Waste Recovery är egentligen kunskap och tek-nik där nyttigheter utvinns ur avfall. På så sätt förenar konceptet forskning, utbildning och näringsliv, och skapar hållbarhet och lönsam-het för dem som deltar.

Stiligt studiebesök i BoråsKungaparet lär mer om miljöprojektet Waste Recovery, träffar vanliga boråsare, tittar på modevisning och går en tur genom stan med Hasse Persson som skulpturguide.

Bild: BODIL BERGQVIST

7

Högskolan, SP, Borås Energi och Miljö och Borås Stad bidrar på olika sätt.

Högskolan i Borås samarbetar med universitet i de länder där projektet verkar. Att utbildning och forskning drivs även på plats är viktigt för att komma vidare och att anpassa Waste Reco-very till nya förhållanden. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut bidrar med utbildning, metod, mål och utvärdering. Det kommunala bolaget Borås Energi och Miljö AB kan över-föra tekniken och bygga anläggningarna och Borås Stad etablerar kontakterna med myndig-heterna.

Genom Waste Recovery går det att se avfall som en resurs. Även om konceptet spridits över världen har vi tekniken här hemma.

I Sobacken omvandlas organiskt avfall till gas, som kan användas som bränsle. Den tekniken har exporterats till exempelvis Yogyakarta i Indonesien. Där slängdes förut tonvis av frukt från marknaden varje dag, nu blir frukten elek-tricitet i stället genom att gå via ett biogasverk.

Under kungaparets besök drog drottningen på sig ett par lånestövlar och gick tillsammans med kungen upp för trappan för att på bästa sätt kunna överblicka den optiska sorteringen av vita och svarta soppåsar.

Metoden har fått stort gensvar, och Borås har tagit emot studiebesök från alla världsdelar. Waste Recovery har förutom Indonesien sam-arbeten i Nigeria, Brasilien, Vietnam och USA, och planer på projekt i många fler länder, främst i Asien. I dagsläget är intresse från om-

världen så stort att det inte finns resurser inom Waste Recovery att arbeta med alla som gärna vill vara med.

Borås är en av pionjärerna och har rötat avfall till fordonsgas på Sobacken sedan 1995. Borås arbetar hårt för att bli en fossilbränslefri stad. Värmeverket löser numera ungefär 30 procent av värmebehovet med avfall som bränsle, och ungefär 70 procent med biobränsle (skogsav-fall).

Under kungaparets skuplturvandring så kan-tades gatorna av glada och uppspelta boråsare. Många hade stått i timmar för att få en så bra plats som möjligt. Drottningen tog sig tid att ta emot blommor och hälsningar så ofta som tidsschemat tillät.

8

kultur

Borås konstmuseums nya chef har inte gått i sin pappas fotspår.

Hans väg till tjänsten som museichef har varit en helt annan även om Pontus Hammaréns pap-pa råkade vara chef för Konsthallen i Göteborg.

Den nyblivna 46-åringen hade helt andra drömmar som ung.

– Jag tyckte att rockstjärna skulle vara ett schysst jobb, säger han.

Och nog går hans blick helt snabbt upp som för att titta sig in i huvudet för att titta sig in i huvudet när han säger det. Rockstjärnekarriären blev inte så lång.

Film intresserade också och han kom in på Skara skolscen och gick där i ett år.

– Efter året i Skara rörde jag mig i marginalen av teatervärlden som många andra som gärna vill komma in. Jag tyckte att jag stod still, säger Pontus Hammarén.

Det är väl lika bra att i sammanhanget nämna att farfar var skådespelaren och teaterchefen Torsten Hammarén. I den jämförelsen är förstås svårt att hamna någon annan stans än i margi-nalen.

Han läste konstvetenskap och hade förstås en fördel av att vuxit upp i ett hem där pappa var verksam konstnär, chef för Konsthallen i Gö-teborg och undervisade andra blivande konst-närer. Själv har Pontus Hammarén inte arbetat med bildkonst som sin pappa. Om något eget skapande legat nära till hands så har det alltid varit filmen.

Som ny chef för Konstmuseet vill han fortsätta på den inslagna vägen men ändå kanske gå några steg in i den täta skogen bredvid.

– Jag vill följa min företrädares publika linje. Efter det gedigna jobb Hasse Persson gjort vill jag gärna föra in några fler osäkra kort och kan-ske testa några gränser, säger han.

– Genom provokation får konsten syre. Många konstnärer som upplevs som provocerande har den där förhöjda känsligheten och pekar på något i vårt samhälle som vi kanske inte fått syn på ännu.

Ett exempel på en sådan konstnär är Pål Hol-lender, menar Pontus Hammarén.

– De kan kittla, reta upp och väcka avsky men har också förmågan att engagera många och föra en dialog med publiken. Sedan finns det konstnärer som arbetar mer subtilt och verkar i det tysta. Vårt uppdrag är att ta hand om båda typerna, säger Pontus Hammarén.

Som chef för Konsthallen i Alingsås gjorde Pon-tus Hammarén flera väldigt uppmärksammade utställningar. Där blev det dialog med besökare, medborgare och politiker. Ibland en väldigt hetsig dialog.

– Det gäller att vara väl förberedd när du ut-manar publiken. I det långa loppet är det viktigt att det finns ett förtroende mellan publiken och museet.

Som chef och utställningsproducent kommer naturligtvis Pontus Hammaréns egens smak att påverka museets inriktning.

– Det är hyckleri att tro att vi kan göra någon

sorts neutrala val men man måste ändå kunna runda sig själv och inte bli allt för synlig, säger han.

Så vad klarar Boråspubliken?– Det finns i grunden något folkligt i vårt

uppdrag men ibland behöver både publiken och vi som jobbar här ruskas om. Vi ska inte strykas medhårs alltid.

Den sista utställningen som Hasse Persson producerat som chef på Konstmuseet är med Hilma af Klint, en abstrakt mystiker med en spännande livshistoria och Adam Fuss, som in-spirerats av henne.

Pontus Hammarén har arbetat som biträdande museichef på Borås Konstmuseum i ett år och har under den tiden gjort sommarens utställ-ning från samlingarna, Big Bang, där konst från olika perioder och i olika stilar får mötas på ibland oväntade sätt. Efter nyår är det dags för hans första helt egna val. Först ut är Helvete, på plan ett, och Svart ljus, på plan två.

Helvete är en utställning om mörkret i konsten producerad av Liljevalchs med konstverk från Goya till Cindy Sherman.

Svart ljus ska visa en stämning, en tidsepok. Flera av konstnärerna har Göteborgsanknytning som Freddie Wadling, Henrik Rylander, Lotta Antonsson och Annika von Hausswolff.

Efter det kommer en retrospektiv utställning med den kommunikativa konstnären Carl Johan De Geer.

MuSeICHefen SOM KOM In Med ett BAng

PUSTO

N

Bild: CHARLOTTE OHLSSON

9

Samhällsfrågor samsas med musik, konst, teater och författar samtal. Tisdagar på Kulturhuset drar igång den 6 september i det nyrenove-rade Kulturhuset.

– I höst har vi inte följt något specifikt tema, vilket gör att det blir större bredd. Vi ska vara aktuella och lyfta ämnen som är relevanta. Mat-tias Gardell har vi försökt få hit i flera år och nu passade hans schema, säger tisdagskvällarnas producenten Marie-Louise Weise. Gardell är högaktuell med sin bok Islamofobi.

– En annan höjdpunkt är skådespelaren Rolf Lassgård. Det känns stort att vi lyckats locka hit

honom. Här möter han kulturjournalisten till-lika vännen Neta Norrmo i ett förtroligt samtal.

I september blir det också debatt om prostitution där journalisten Mikael Olmås är debattledare.

– Sverige är det enda landet i Europa som förbjudit prostitution men det finns krafter som vill legalisera den med som argument bland an-nat lyfter fram människans ”fria vilja”. Under årens lopp har vi tagit upp frågan från olika syn-vinklar. Det är tid att låta de olika rösterna och åsikterna mötas, säger Marie-Louise Weise.

Utgångspunkt för kvällen är delar ur den uppmärksammade dokumentärfilmen Som en Pascha av Svante Tidholm.

Vad betyder inte fotboll för boråsarna? I no-

vember slår sig Elfsborgs tränare Magnus Hag-lund ner i kultursoffan tillsammans med Borås Tidnings chefredaktör Stefan Eklund. Samtalet kommer att bland annat handla om sporten, som drar en miljardpublik, och vilka krav det ställer.

Andra höjdpunkter i höst är världsresenären Lasse Berg, författarna Åsa Moberg och Sigrid Combüchen. Combüchen fick för övrigt Au-gustpriset i år för boken Spill. En damroman.

Nytt för i höst är entréavgift. Det kostar 20 kronor att gå och lyssna till en tisdagskväll. Bil-jetterna köps på Stadsbiblioteket. Men från och med mitten av oktober säljs biljetterna i Kultur-husets nya reception.

eLfSBOrg, PrOStItutIOn OCH LASSgårdBrett startfält för Tisdagar på Kulturhuset

6/9 Åsa Moberg och Malte Persson (Forum för poesi & prosa)13/9 Konsert: Genom historien med Stefan Andersson20/9 Debatt: Slutar vi köpa sex när

straffen blir hårdare?27/9 Islamofobi - Mattias Gardell4/10 Möt världsresenären Lasse Berg11/10 Kallelser - Hilma af Klint och Adam Fuss

18/10 Nyfiken på Rolf Lassgård25/10 Publikrepetition: Gyllene Draken1/11 ”I soffan med...” Elfsborgs tränare Magnus Haglund

8/11 Publikrepetition: 1 Drömspel 8/11 Mikael Niemi och Peter Törn-qvist (Forum för poesi och prosa)15/11 Möt Sigrid Cumbüchen

Elfsborgs tränare Magnus Haglund sitter i kultur-soffan 1 november.

Vad tänkte du när de ringde och bjöd in dig till kultursoffan?

– Jag blev lite överraskad. Det är ju inte mitt vanligaste forum. Men det känns både kul och spännande. Fotboll drar en miljardpublik. Varför är fotboll viktigt?

– Det är olika aspekter: Förr möttes man på fält för att slå ihjäl varandra. Idag möts man för att göra upp på fotbollsplan. Strategin och det intensiva spelet innehåller ett kampmoment, som publiken upplever och som fängslar. Vilket ansvar har fotbollen för samhällsklimatet?

– Jag vill vända på frågan. Fotbol-len är en spegling av samhället. Många problem i samhället avspeg-las i fotbollen. Läktarvåld till exem-pel. En annan sak är att idag finns en egoism inom fotbollen som är ganska utbredd och som inte fanns tidigare. Då såg man mer till laget. Idag är individen i fokus. Tonen har även blivit hårdare. Vad gör svensk fotboll för att stoppa fotbollsvåldet?

– Det är ett hårt arbete. Det är viktigt med noggranna kontroller vid insläpp vid matcher. Separera supportergrupper från varandra. Jag är absolut för hårdare straff när det gäller fotbollsvåldet. De har lyckats i England. Vad betyder kultur för dig?

– Intryck, upplevelser, känslor … Att njuta av musik, teater och litteratur. Avkoppling och energi-påfyllnad. Har du någon favoritskulptur i Borås?

– Jag gillar Pinocchio. Vilken är din bästa filmupplevelse?

– Jag är svag för ett antal sjuttio-talsfilmer som Deer Hunter, den är tät och spännande. En annan film jag gillar skarpt är Nyckeln till fri-het med Tim Robbins och Morgan Freeman. Vad läser du just nu?

– Jag har ofta igång flera böcker samtidigt. Just nu läser jag Conn Igguldens böcker om Djingis Khan. Det passar mig då jag är his-toriskt intresserad. Hans böcker ger

både kunskap och spänning. Dess-utom läser jag om tändstickskung-en Ivar Krüger, av den amerikanske författaren Frank Partnoy.

fotbollskväll i kultursoffan

något av utbudet i höst

10

kultur

KuLturHuSet växer In I SIn nyA KOStyM

Men nu har kulturförvaltningens per-sonal och biblioteket också flyttat hem igen. Fortfarande är teatern inackorde-rad i Borås Wäferis gamla lokaler men den kommer snart tillbaka. När alla bar-nen flyttat hem igen blir det stort åter-vändarkalas för att fira återöppnandet av Kulturhuset.

Men varför gjordes den här renove-ringen och ombyggnaden egentligen?

– Jo, huset är från 1975 och har under årens lopp haft problem med inträng-ande vatten. Problemen har inte annat än lösts genom akuta insatser, säger Bengt Wahlgren, (FP), Kultur-nämndens ordförande.

Och det är klart att ett av kraven på ett

kulturhus har förändrats sedan planerna på en gemensam byggnad för kulturen började gro under 1950-talet. Kanske har till och med kulturbegreppet bred-dats sedan huset byggdes.

En begränsning som personalen upp-levt är till exempel att det är svårt att mötas över institutionsgränserna. Även på ett rent fysiskt plan. Att flytta ett piano från teatern till biblioteket har krävt sin insats. Då är det klart det blir motstånd fastän vilja finns.

Nu ska Kulturhuset vara mer tillgäng-ligt så väl för sina besökare som för dem som arbetar i huset – och förhoppnings-vis föds bra idéer genom att folk stångar eller gnuggar sina intellekt mot varandra.

Renoveringen av Kulturhuset är ett stort projekt. Huset tar ju upp ett helt kvarter i stan och innehåller museum, bibliotek, teater och förvaltning. Framö-ver ska här även in en restaurang och rum speciellt för barn.

– Det är så klart ett stort projekt att anpassa Kulturhuset efter dagens behov, när det gäller verksamhet och tillgänglig-

het för alla. Det blir en total kostnad på omkring 100 miljoner kronor, säger Bengt Wahlgren.

Han tillägger att biblioteket har fått ny teknisk utrustning som den jättlika åter-lämnings- och sorteringsautomaten.

– Teatern behöver också en kraftfull förnyelse av sin teaterteknik men det mäktar vi inte med nu.

Borås Stadsteater har premiär på sin lilla scen den 4 november och på stora scenen den 19 november.

Renoveringen av P A Halls terrass tar tid och därför sker inte invigningen av hela huset förrän allt är i ordning. Enligt tidsschemat ska invigningen hållas den 25 november och än så länge flyter allt på enligt planen.

Förutom invigningen vad ser du fram-över för utveckling i Kulturhuset?

– Det är Barnens kulturrum förstås. Det finns lokaler i Kulturhuset för en mötesplats för barn och familjer, en verksamhet som startade i liten skala i Wäferilokalerna. Där ska fokus ligga på det egna skapandet och att barn och

Nu har vi äntligen nått början av slutet – av renoveringen av Kulturhuset. Under det senaste året har Borås Konst-museum varit den enda av Kulturhusets institutioner på plats. Eftersom museet redan fått sin ansiktslyftning har det ensamt hållit ställningarna vid P A Halls terrass.

11

kultur

KuLturHuSet växer In I SIn nyA KOStyM

Renoveringen av Kulturhuset påbörjades i mars förra året. Un-der tiden flyttade Stadsteatern, Stadsbiblioteket och Kulturkon-toret till tillfälliga lokaler i gamla Borås Wäfveris lokaler.

Borås Konstmuseum stannade i Kulturhuset eftersom de redan fått sin renovering under 2009.

Under sensommaren flyttade den administrativa personalen tillbaka till Kulturhuset och bib-lioteket började sin inflyttning

efter midsommar. En stor del av bibliotekets flytt har låntagarna hjälpt till med genom att låna böcker i c/o Borås Wäferi och lämna tillbaka i Kulturhuset.

Något som kommer att slå be-sökarna när de första gången kommer till det nya Kulturhuset är entrén. Den ska ge intryck av mycket luft och ljus. I anslutning till entrén kommer ett nytt inglasat café att finnas. Här

kommer det även att finnas en gemensam reception för alla Kul-turhusets institutioner.

Något som alla som arbetar i huset är tacksamma över är att renoveringen även omfattar nya golv, rör, väggar, rum och ingångar. Arbetsmiljön har för-bättrats.

Det som tidigare var Röda Rummet kommer bli en mötes-plats för boråsarna.

Och du har väl inte missat att

P A Halls terrass byggs om? Det ska bli en piazza med plats att umgås, visa upp sig och möta nya människor och kulturupplevelser.

Invigningen den 25 november ersätter årets Kulturnatta.

PS Vet du vad P A Hall står för? Det är den berömde miniatyrmå-laren Peter Adolf Hall som föddes i Borås 1739, men levde under större delen av sitt liv i Paris, som gett namnet åt mötesplatsen. DS

föräldrar gör saker ihop, säger Bengt Wahlgren.

Han drömmer också om en black box. En black box i dans- och teatervärlden är faktiskt precis vad det låter som: En lokal som liknar en svartmålad låda som

nyelsen av Kulturhuset, anser jag. Den kan även användas för repetitionsarbete vilket underlättar när vi vill ha flera föreställningar på flera scener samtidigt, säger Bengt Wahlgren.

ligger på sidan. I lådans öppning sitter publiken. En black box är en föränderlig lokal där konsten, oavsett i vilken form den kommer, är det som står i fokus.

– En black box är viktigt för utveck-lingen av teatern i Borås och ingår i för-

Kulturhuset vid P A Halls terrass

BIld: JAN BERG

12

fritid

Tjej-

häng?

Fritidsgårdarnas verksamhet är öppen för alla ungdomar men det är mest pojkarna som går dit. Det här är känt sedan länge men eftersom fritidsverksamheten helst ska locka alla oavsett kön eller bakgrund är det en fråga som stads-delarna arbetar med.

För att locka flickorna till fritidsgårdarna har det genom åren gjorts olika satsningar för att nå den kvinnliga halvan i ungdomsgruppen.

Fritidsgårdarna har satsat på vad de tror ska kunna locka tjejer. Ofta har det varit kvällar med pyssel eller skönhetsvård, det vill säga så-dant som traditionell varit för flickor. Ibland skapades ett speciellt pysselrum för flickorna men vanligast har varit att locka tjejer att delta tillsammans i olika gruppaktiviteter.

Sedan ett år tillbaka har Stefan Haglund ar-betat med tjejverksamhet på fritidsgårdarna på Göta och nu i Stadsdelsförvaltning Väster. Han började i andra ändan. I stället för att fundera vad som kunde locka flickor till gårdarna för-hörde han sig om vad de saknade.

– Det var många som sa att de till exempel hade gått på Hemgården och spelat teater men att de blivit för gamla för det. Det var bra för mig eftersom jag har min bakgrund i Kultur-föreningen Tåget. Det behovet kunde jag fylla, säger Stefan Haglund, men tillägger att tjejverk-samhet lika gärna kan vara att spela fotboll eller plocka svamp tillsammans.

Genom det här uppsökande arbetet blev det snart tydligt att många av tjejerna ville spela teater, sjunga och dansa. De bestämde sig för att sätta upp en musikal.

Allt fler anslöts, diskussionerna blev livliga under hela arbetet med Elisabeth, en musikal om den österrikiska kejsarinna och drottning av Ungern.

Gruppen gick från tre personer till 30 på kort tid.

– Det var fantastiskt att se hur de såg varandra som resurser och att de hade förmågan att leda varandra. Olika individer ledde vid olika skeden av arbetet.

Ofta i en kreativ process där många deltar kan det bli bråk med det var gruppen befriad från under Elisabeth.

– Jag har aldrig arbetat i en så öppen grupp där nya deltagare välkomnades ända in i slutet, säger Stefan Haglund.

Nu fortsätter deltagarna att samarbeta i nya grupper, bland annat två nya studiecirklar med musikalinriktning.

– Det är så jag vill arbeta, att sammanföra människor som kan ge varandra utbyte, säger Stefan Haglund.

Sedan omorganisationen är han ansvarig för tjejverksamheten i Väster vilket har blivit en friare roll än den han haft tidigare. Nu tycker han att möjligheten finns att rekommendera tje-jer han träffar till en speciell ungdomsgård med viss inriktning. Är det någon som vill spela i ett band är det kanske inte så dumt om hon provar att åka till en gård där musik har en stor plats som i Viskafors – även om det inte råkar vara den närmaste fritidsgården.

Musikalen Elisabeth lockade många flickor till Göta fritidsgård. Nu satsar Stadsdelsförvaltningen Väster på en speciell tjänst för tjejverksamheten på fritidsgår-darna för att få fler tjejer att utnyttja servicen.

Stefan Haglund, ansvarig för tjejverksamheten, Stads­

delsförvaltningen Väster.

Bild

: CH

ARLO

TT

E O

HLS

SON

efterlysning: fLICKOr

13

– Vi ledare ska vara med som stöd och se till att man tar sig tid för de personliga mötena. Musikalen Elisabeth engagerade lika många personer som är på Göta fritidsgård i vanliga fall. Men de här var tjejer, säger Stefan Haglund.

Nu tar Stefan Haglund tag i nya projekt som han hoppas att deltagarna själva sedan ska leda och som kommer att få flera att utnyttja fri-tidsgårdsverksamheten. Även om de råkar vara födda flickor.

I Stadsdelsförvaltningarna Öster och Norr finns inte någon speciell tjejverk-samhetssamordnare men de flesta ung-domsgårdar har verksamhet inriktad mot tjejer.

ÖSTERHässlehus har Club Rut på måndagskvällarna för tjejer mellan 13 och 18 år. På Mellangården fritidsgård är det onsdagsef-

termiddagar som gäller för flickor nio till tolv. Verksamheten arrangeras tillsammans med Häss-leholmens kyrka och har bara kvinnlig personal.

Hulta Fritidsgård har tjejkvällar på måndagar mellan 15.00 och 19.00. Alla åldrar är välkom-na men verksamheten är inrktad mot dem som går år 4 till och med 6.

Dalsjöfors fritidsgård har tjejgrupper, det vill säga att de har speciell gruppverksamhet som riktas till tjejer en gång i veckan. Veckodag är inte bestämd vid denna tidnings pressläggning.

Munkågården fritidsgård har tjejklubb för flickor tio till tolv år på onsdagar mellan 16.30 till 17.00 då det pysslas, leks och samtalas för att stärka flickorna.Där ordnas också speciella tjejkvällar några gånger per termin. Kvällarna är inriktade mot de äldre tjejerna. Förra terminen hölls en spa-kväll till exempel.

NorrPå Mötesplats Alideberg har aktiviteter för flickor men fritidsgården är inte avstängd för pojkarna under den tiden. Under bestämda tider kan de ha till exempel biljard med enbart flickor. Aktiviteterna annonseras minst en må-nad i förväg på fritidsgårdens anslagstavla (som syns även utifrån).

På Sjöbo fritidsgård är ideologin att alla verk-samhet är för alla. Visst har de tjejgrupper men även killgrupper. Här arbetas det övergripande för att få fler tjejer att trivas på fritidsgården. – Vi jobbar mycket med miljön så att den ska kännas bra och trygg, vilket vi tror är en för-utsättning, säger Håkan Lodin, enhetschef på Sjöbo fritidsgård.Däremot brukar ledarna reserverade några plat-ser speciellt för tjejer, till populära läger. Det ger en bättre gruppsammansättning.

Deltagare under arbetet med musikalen Elisabeth. Den som spelades i våras. Alla bilder från ensemblen.

14

lättläst

Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklartborås.

ny provbanaför säkrare bilarEn ny bana för att prova bilarska byggas i Hällered utanför Borås.Banan är till för att testa bilarsom själva kan ”se” hinder i vägeneller andra trafikanteroch undvika olyckor.Banan ska kosta 350 miljoner kroch vara klar år 2014.

Sidan 2

elever får läxhjälpav studenterNu ska elever i grundskolanfå hjälp med att göra sina läxor.Frivilliga studenter från Högskolanska finnas på fritidsgårdarnaoch ge hjälp med skolarbetet.Än så länge finns detta bara på tre fritidsgårdarmen det är meningen att hjälpenså småningom ska finnas i hela Borås.

Sidan 3

Borås Stad arbetarmed framtidens BoråsDet gäller att alltid titta framåtoch inte söka gamla lösningarpå nya problem.Det skriver Ulf Olssonom det arbete som Borås Stad har börjatmed att utveckla hur framtidens Borås ska vara.Ulf Olsson är ordförande i Kommunstyrelsen.

Sidan 3

Många med assistentertrivs på kommunens träffarDe som jobbar som personlig assistentoch de som har en assistentträffar ofta bara varandra.Därför ordnar kommunen träffar

Pontus Hammarénny chef för konstmuseetDen nye chefen för Borås Konst­museumheter Pontus Hammarén.Han säger att han vill testa gränsermed utställningar i konstmuseet.Utställningar som retar upp folkkan också engagera många, menar han.Hans första utställning på museet heter Helvete.Den handlar om mörkret i konsten.

Sidan 8

Kändisar besökerKulturhuset på tisdagarVarje tisdagkväll på Kulturhusetkommer en känd person på besökoch talar om något intressant.I höst är skådespelaren Rolf Lassgård en av gästerna,och fotbollslaget Elfsborgs tränare Magnus Haglund.Andra som kommer är författarnaÅsa Moberg, Sigrid Combüchen och Mikael Niemi.Biljetter kan man köpa i Kulturhuset.

Sidan 9

Stadsteatern spelas pjäsom papperslösa invandrareHöstens första pjäs på Stadsteaternheter Gyllene drakenDet handlar om några invandraresom jobbar på en kina­restaurangmen som är här utan tillstånd(man brukar säga att de är pappers­lösa).Senare i höst spelas Ett drömspelsom är skriven av August Strindberg.

Utviks-sidan

där båda två får träffa andrasom är i samma situation.Grilla korv, prova vin och gå tips­promenadär saker de gör tillsammans.Men det viktigaste är att de träffasoch har roligt tillsammans.

Sidan 4-5

Kungen och drottningenbesökte BoråsKungen och Drottningen har varit i Borås.De kom hit för att studeraden återvinning Borås är berömt för.Borås har länga använt avfallför att tillverka gas.Gasen används sedan för att driva stadens bussar.Nu lär Borås ut den här teknikentill många olika länder.Det är Högskolan och provnings­institutetsom gör detta tillsammans med kommunen.Kungen och Drottningen var på Sobackendär soporna förvandlas till gasför att studera hur det går till.Kungaparet hann också se några av stadens skulptureroch en modevisning under sin dag i Borås.

Sidan 6-7

nu är Kulturhusetklart för inflyttningArbetet att renovera Kulturhusethar pågått i ett och ett halvt årNu kan teatern och biblioteketflytta tillbaka till sina lokaler.Nu ska Kulturhuset vara mer tillgängligtför alla som vill besöka det.Det finns bland annat en gemensam receptionför alla verksamheter i huset.

Sidan 10-11

15

korsord

SVÅ-RIG-

HETEN

BOK-STAVS-

RÄK-NING

BLIRÄVEN

SCHACK-EXPERT

SPIONE-RADEFÖR

SOVJET

GÖR NOGGLAD DÅOCH DÅ

RÄKNE-HJÄLP

ROBUST

MACKA-PÄRER

DELAUT

FÖRTRÄFFLIG

DISKVA-LIFI-CERA

FÖLJA,SKYDDA

OCH ÄVEN

BEVAKA

@

MISS-TAG

RIGIDA

SPRALLIG TJEJ

ANLED-NING

SÄNDE-BUD

SÄTTAELD

VRAK-PRISER

KÄKFARSOT

SKA VI-KARIE

SKYDDARFISK

UNDERFÄRD

UTDE-LAS SOM

PRIS ITÄVLING

SÖKT

FÖRBUDI VISSARÖREL-

SER

DET ÄRJU BOSS

HÖG AVGAM-MALT

RIS ATTBRÄNNA

STARKTBEHOV

FIENT-LIGT

SES EN SOM FRÖS

HUSRUMARRAN-GERARTRAV

JORD-LOTTEN

RESERVI TILLI BOTS-WANA

BORÅSSTADS-TEATER

NUFÖR-TIDENFINSK

VALUTA

LÄNGD-MÅTT

DEPPIG

KROP-PENS

YTTRESKIKT

SVEN-TON

I TUB

KRUCI-FIX

SPRÅNG

VÄXERI VAT-

TEN

GE STÖD ÅT

TEXT SOM SKRIVSFÖR OPERETT

© Ulf Thorén

2011

KAN SA-KER OCH

TINGGÅ I

DETGJORDEZLATAN

ROOI-BOS

KANSPELAD

PJÄSBLI

DRA PÅ

INTOG

FÖR-TRYCK

CHEF

FÖRSTUT I

FRIHET

BRUKASKOVEL

HÅRTÖVRESKIKT

FÖRRETT

MYNT

RÖSTTILL-

HÖR VI

MEDINTE

GANSKABRA

LED-NINGEN

KRAFTIG

LÄGEN-HET

ÖRFIL

KYRK-LIG LE-DARE

VAROR I BUTIK

HIRT PÅTRUMPET

DROPP-SAM-LING

SPOR-PULVERAV LUM-

MER- - - - - -

NAVARE

ÖKÄNDGRUPP

ER-SÄTT-NING

FÅGEL

SAK-FRÅGOR

- - -

- - -

MOWGLISAKELA

CECILIALINDS

FREDRIK

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 1 november så har du chans att vinna ett litet men trevligt pris.

Vad tyckte du bäst om i det här numret av Såklart Borås?

NamnGatuadressPostadress

tre

vinn

are

från

som

mar

num

ret:

Mic

hael

Erik

sson

, Eva

Gas

tin, E

wa

Ande

rsso

n. T

ack

för a

lla sv

ar o

ch å

sikte

r!

”

såbraborås

Jag gillar bäst: Rent och snyggtLugnt och tryggt!

En innehållsrik tidning på många sättJag läser allt så kvickt och lättOmsorg och kultur sätter jag dock som bästSedan kommer samhälle och politik härnäst

Tycker om att läsa om att bo hemma hos Borås Stad där vi bland annat läser om Sussis hörnaDär de äldre kan fortsätta göra sig sköna

Det är allt utom tristläsa om att vara hemmastads turist

Uppskattar Ramnaparken och dess museum – området är naturskönt och museet en pärla!

Många intressanta artiklar men Smultronstället mitt i stan stod ut. En underbar idyll! Hoppas många söker sig dit.

Allt detta som många tycker om bästNatur, kultur, nöjen och mode till festDetta kan nu enbart nåsVar då? Såklart Borås!

Borås ska nu bli ren och snyggMan blir både glad och tryggDet är inte illa mentFå lära folk att hålla rent

Det känns hopfullt att det finns äldre-boende som det på Agamemnon. Alla äldreboende vore vara sådana.

Det var fint att läsa om god äldreomsorg där det tas hänsyn till den enskildes per-sonlighet och önskemål. Hoppingivande!

Roligt att läsa om Stadsrevisionen. Den är nödvändig!

Jag tyckte att var artikel för sig var intres-sant men att vara turist i sin egen stad tycker jag är extra toppen.

Det bästa med Såklart Borås Sommar 2011 är omslagsbilden. En bild där kär-lekens och förnöjsamhetens ögon lyser. Lägg därtill de bådas leende och bilden ger en anvisning om hur livet bör vara när ålderdomen gör entré. I övrigt läser jag det i Såklart Borås – viktig upplysning för alla invånare i Borås Stad.

Jag uppskattar att Såklart Borås beskriver hur det gå till vid ett kommunfullmäktige-sammanträde. Jag tror att många får upp intresset för kommunpolitiken från den sortens artiklar.

Såklart Borås har blivit nominerad till Svenska Publishing-priset i kate-gorin för medborgartidningar.

Svenska Publishing-priset har delats ut sedan början av 1990-talet och är Sveriges mest heltäckande tävling i grafisk kommunikation. Tid-skriften Populär Kommunikation är arrangör för tävlingen.Såklart Borås är nominerad tillsammans med Estrid (Täby kommun), Kiruna Information (Kiruna kommun), Magasinet Östersund (Öster-sund kommun) och Älvstranden (Älvstranden Utveckling AB). Alla tävlingsbidrag ställdes ut under Bok- och biblioteks mässan i Göteborg. Hur det går blir klart den 18 oktober då pris utdelningsgalan hålls i Stockholm.Såklart Borås produceras av Stadskansliet Information, Borås Stad. Förra året gjordes tidningen om med utökad utgivning och förändrat utseende och innehåll som följd. Bedömningsgrunderna för priset är hur väl den grafiska formen fung-erar, hur texten kommunicerar, hur bilden stämmer men innehållet och hur bra tidningen är som trycksak – tryckningskvalitet, repro och pappersval.

»nominerad!

några läsare om det nominerade numret