REMISS - Rörinspektion av avloppsledningar i mark ny

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 1

REMISS - Rörinspektion av avloppsledningar i mark

ny publikation P122 som kommer ersätta P93

Svenskt Vatten välkomnar nu alla intresserade och berörda att lämna synpunkter

på förslag till ny publikation P122 som kommer ersätta trotjänaren P93. Arbetet

med publikationen har pågått sedan 2019. Mer info se förord. Notera att P122 inte

är layoutad och figurer kommer bearbetas. Remissversionen av P122 kommer även

att språkgranskas inför fastställandet. Nuvarande TV3.1-format kommer att

uppdateras till TV4.

Remisstid: sista dag för inlämning av synpunkter är 12 april 2021

Lämna synpunkter: mejla till [email protected]. Samla gärna

era synpunkter i en tabell/excelfil där Ni anger kapitelnummer, avsnitt eller

innehåll som avses, förslag på ändring samt eventuella kommentarer kopplat till

specifika punkter.

Vi vill särskilt ha synpunkter och input kring följande:

• Kapitel 5.1.5 Invändigt rörmaterial – behövs fler koder i kodlistan?

Tidigare fanns Rörmaterial, Renoveringsmetod och Renoveringsmaterial. Den

sista är borttagen och inlagd under Invändigt rörmaterial. Renoverad ersätter

renoveringsmetod.

• Kapitel 6.2, SPR – sprickor Behövs mer stöd i vägledningen, vad i så fall?

Behövs fler bilder för olika material, vad i så fall och har ni lämpliga bilder?

• Bilaga 2, checklistan: Saknas något?

• Bilder och illustrationer; främst avseende sprickor grad 1 och 2, rörbrott

grad 4, ytskada grad 3 samt rötter grad 2. Även bilder på utrustning etc är av

intresse. Gör så här: mejla till [email protected] och ange att du

har bilder och dina kontaktuppgifter så hör vi av oss. Skriv gärna ’Bilder’ i

ämnesraden.

Övrigt

Inspektion av vattenledningar kommer att beskrivas i ett separat PM som görs

tillgängligt av Svenskt Vatten, dvs planeras ej i detta skede inkluderas i

publikationen.

Kort presentation av remissen och ämnesområdet kommer ske vid Svenskt Vattens

RÖK-webinar 24 mars 2021. Mer info och anmälan via Svenskt Vattens hemsida.

Med vänlig hälsning,

Svenskt Vatten

Kontaktperson Svenskt Vatten: Magnus Bäckström, 08-50600226

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]


Förord Svenskt Vatten publikation P122 ersätter Svenskt Vatten publikation P93 TV-inspektion av

avloppsledningar i mark. Publikation P122 ger vägledning och beskriver hur rörinspektion av

allmänna markförlagda ledningar för avlopp ska genomföras. Publikationen beskriver även

tilläggsarbeten, till exempel riktningsavvikelser, profilmätning och deformationskontroll. Felkoder

och systematik följer europeisk standard för TV-inspektion av avloppsledningar, men utvecklat i

enlighet med Nordisk praxis. Publikationen vänder sig både till beställare av rörinspektion och

kommunala ledningsägare samt utförare och entreprenörer inom rörinspektion. En röd tråd genom

publikationen är att båda sidor, dvs beställare och utförare, behöver ha kunskap och tydlighet för att

få rätt och relevant objektiv information om avloppsledningsnäten samt att denna blir säkert

dokumenterad i ledningsdatabaser enligt ett i branschen överenskommet format.

Arbetet har genomförts av en projektgrupp bestående av Anne Adrup SWECO (projektledare),

Christer Silver Holmberg SVOA, Edor Boström Averode AB, Hans Bäckman Svenskt Vatten samt

Magnus Bäckström Svenskt Vatten.

Till projektet har en bred referensgrupp bidragit med löpande input och kommentarer. I specifika

frågor har externa experter gett synpunkter eller input. Deltagare i referensgruppen var Thomas

Månsson STVF/Aarsleff AB, Philip Hellström IRG AB, Tore Gunnarsson XL Miljöhantering AB, Christer

Malmhed VVS teknik AB, Marie Nordkvist, VA syd, Jens Östlund MIVA/AFRY, Mickael Laine Veolia,

Oskar Sturk Foria AB, Peter Nyby STVF/Hamafo AB, Johan Brunsten Göteborg stad Kretslopp och

Vatten, Roger Johansson SVOA, Tommy Giertz SVOA, Thomas Ohlson SVOA, Jerry Bäckström SVOA

samt Rickardh Karlsson Vretmaskin AB.

P122 remissbehandlades under 2021 och inkomna synpunkter hanterades vid slutlig justering och

färdigställande av publikationen, samordnat av Magnus Bäckström Svenskt Vatten. Svenskt Vatten

fastställde publikationen i xxxxxx 2021 via beslut av Pär Dalhielm, VD, Svenskt Vatten.

Svenskt Vatten vill framföra sitt varma tack till alla som bidragit till detta viktiga publikationsarbete.

Stockholm i xxxxxx 2021

Svenskt Vatten AB


Innehåll Förord ...................................................................................................................................................... 2

1 Inledning .......................................................................................................................................... 7

2 Användningsområden för rörinspektion ......................................................................................... 8

2.1 Historik .................................................................................................................................... 8

2.2 Välj typ av inspektion efter behovet ....................................................................................... 9

2.2.1 Normal inspektion ........................................................................................................... 9

2.2.2 Inför slut- och garantibesiktning ................................................................................... 10

2.2.3 Begränsad inspektion .................................................................................................... 11

2.2.4 Annan inspektion ........................................................................................................... 11

3 Att beställa rörinspektion .............................................................................................................. 13

3.1 Vad styr behovet?.................................................................................................................. 13

3.2 Inför beställning..................................................................................................................... 14

3.2.1 Planering ........................................................................................................................ 14

3.2.2 För- och tilläggsarbeten ................................................................................................. 15

3.2.3 Förberedelser ................................................................................................................ 15

3.2.4 Underlag ........................................................................................................................ 16

3.2.5 Dokumentation .............................................................................................................. 17

3.2.6 Upphandling .................................................................................................................. 18

3.2.7 Kompetens och utrustning ............................................................................................ 18

3.2.8 Konvertering till CEN-koder ........................................................................................... 19

3.3 Innan och efter inspektionen ................................................................................................ 19

3.3.1 Före start ....................................................................................................................... 19

3.3.2 Hantering av resultat ..................................................................................................... 20

3.3.3 Utvärdering av inspektionerna ...................................................................................... 20

4 Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion ................................................. 22

4.1 Kompetens............................................................................................................................. 22

4.2 Arbetsmiljö ............................................................................................................................ 22

4.3 Kamerautrustning .................................................................................................................. 22

4.4 Utförande .............................................................................................................................. 24

4.4.1 Inspektionsrutiner ......................................................................................................... 24

4.4.2 Generella krav vid utförande av rörinspektion med vissa undantag vid felsökning: .... 24

4.4.3 Centrering i röret ........................................................................................................... 25

4.4.4 Längdmätning och start av inspektion .......................................................................... 25

4.4.5 Grundfaktakontroll ........................................................................................................ 26

4.4.6 Start och avslut av inspektion ....................................................................................... 27

4.4.7 Jämn framdrift ............................................................................................................... 27


4.4.8 God bildkvalitet ............................................................................................................. 28

4.4.9 Rapportering .................................................................................................................. 28

4.5 Förarbeten ............................................................................................................................. 29

4.5.1 Flödesåtgärder ............................................................................................................... 29

4.5.2 Högtrycksspolning ......................................................................................................... 29

4.5.3 Övrig rensning ............................................................................................................... 29

4.6 Tilläggsarbeten ...................................................................................................................... 29

4.6.1 Inmätning av brunnar .................................................................................................... 29

4.6.2 Inmätning av brunnsnivå/vattengångsnivåer (nedmätning från locket) ...................... 30

4.6.3 Spårning av ledningar .................................................................................................... 30

4.6.4 Brunnsinspektion ........................................................................................................... 30

4.6.5 Servisinspektion ............................................................................................................. 30

4.6.6 Profilmätning ................................................................................................................. 31

4.6.7 Deformationsmätning ................................................................................................... 34

5 Rapportering av rörinspektion ...................................................................................................... 36

5.1 Administrativa uppgifter ....................................................................................................... 36

5.1.1 Identifikation av ledning och startpunkt ....................................................................... 36

5.1.2 Servisinspektion ............................................................................................................. 36

5.1.3 Beskrivning av uppdragsgivare och plats ...................................................................... 37

5.1.4 Inspektionsdetaljer ........................................................................................................ 37

5.1.5 Ledningsdetaljer ............................................................................................................ 38

5.1.6 Övrig information .......................................................................................................... 39

5.1.7 Förändringar i administrativa uppgifter ........................................................................ 39

5.2 Observationer ........................................................................................................................ 39

5.3 Klockreferens ......................................................................................................................... 40

5.4 Längdmätning ........................................................................................................................ 40

5.5 Utbredd observation ............................................................................................................. 41

5.6 Observationens orientering .................................................................................................. 41

5.7 Gradering av fel ..................................................................................................................... 41

5.8 Mätvärde ............................................................................................................................... 42

5.9 Kommentar ............................................................................................................................ 42

5.10 Bilder ..................................................................................................................................... 42

5.11 Vattennivå ............................................................................................................................. 42

5.12 Ledningsavgränsare ............................................................................................................... 43

5.13 Avbruten inspektion och ledning inspekterad från två håll .................................................. 43

6 Observationskoder ........................................................................................................................ 44

6.1 Kodlistor ................................................................................................................................ 44


6.1.1 Feltypskoder – Rörfel .................................................................................................... 44

6.1.2 Feltypskoder – Driftfel ................................................................................................... 45

6.1.3 Övriga koder under Feltyp ............................................................................................. 45

6.1.4 Konstruktionskoder i ledning ........................................................................................ 46

6.1.5 Koder för Ledningsavgränsare ....................................................................................... 47

6.2 Rörfel ..................................................................................................................................... 48

DEF Deformation ........................................................................................................................... 48

SPR Sprickor ................................................................................................................................... 49

RBR Rörbrott/Kollaps ..................................................................................................................... 50

YTS Ytskada .................................................................................................................................... 51

PRF Produktionsfel ......................................................................................................................... 52

INH Inträngande rör ....................................................................................................................... 53

FEA Felaktig anslutning .................................................................................................................. 54

FEG Felaktig återöppning ............................................................................................................... 55

DEA Defekt övergångsprofil i anslutning ........................................................................................ 56

INT Inträngande fogtätning ............................................................................................................ 57

FOG Fogförskjutning ...................................................................................................................... 58

FÖV Felaktig övergång ................................................................................................................... 59

6.3 Driftfel ................................................................................................................................... 60

ROT Rötter ..................................................................................................................................... 60

UTF Utfällning/Påväxt .................................................................................................................... 61

SED Sediment ................................................................................................................................. 62

FRF Främmande föremål ............................................................................................................... 63

INL Inläckning ................................................................................................................................. 64

6.4 Övriga koder .......................................................................................................................... 65

KAM Inspektion avbruten .............................................................................................................. 65

FAS Flöde i anslutande servis ......................................................................................................... 65

INS Ingen sikt ................................................................................................................................. 65

6.5 Konstruktion .......................................................................................................................... 66

AS Anslutande ledning ................................................................................................................... 66

PP Proppad anslutning ................................................................................................................... 66

RP Punktreparation ........................................................................................................................ 66

BR Böjd ledningsdragning .............................................................................................................. 67

TF Tvärsnittsförändring .................................................................................................................. 67

MF Materialförändring .................................................................................................................. 67

DF Dimensionsförändring .............................................................................................................. 68

ST Stalp .......................................................................................................................................... 68


7 Referenslista .................................................................................................................................. 69

8 Bilaga 1 Inspektionslexikon ........................................................................................................... 70

9 Bilaga 2 Checklista för beställare ................................................................................................... 72

1. Behov: ........................................................................................................................................ 72

2. Planering: ................................................................................................................................... 72

3. Genomförande: ......................................................................................................................... 74

4. Redovisning/Analys ................................................................................................................... 74

Inledning


1 Inledning Denna publikation är en revidering och vidareutveckling av P93, TV-inspektion av avloppsledningar i

mark . Graderingssystemet är detsamma. Publikationen är kompletterad med avsnitt om

tilläggsarbeten, dessutom är texter för beställning av inspektion utökade. Arbetet har genomförts i

samarbete med STVF (Sveriges TV-inspektions Företag). STVF är en intressegrupp i SSTT

(Scandinavian Society for Trenchless Technology), med syfte att tillvarata medlemmarnas intressen

inom områden som berör ekonomi, juridik, teknik och marknadsföring avseende rörinspektion. STVF

anordnar bland annat utbildning för auktorisation av rörinspektörer.

Publikationen ger vägledning och beskriver hur rörinspektion av ledningar för avlopp ska

genomföras. Publikationen är även tillämplig för servisledningar på avlopp men vid inspektion av

ledningar inom fastigheter bör rapporten ”Se rören inifrån”, (STVF, T25:2012, i skrivande stund under

revidering) användas. Publikationen har även kompletterats med kapitel om tilläggsarbeten, till

exempel riktningsavvikelser, profilmätning och deformationskontroll.

2006 togs P93, TV-inspektion av avloppsledningar i mark fram. Den svenska inspektionsmanualen

baserades på den nordiska plattform för rör-inspektioner som framarbetats i ett nordiskt

samarbetsprojekt vilket avrapporterats i "Nordic Sewer System Inspection Manual — Part 1:

Pipelines". P93 liksom denna publikation följer europastandarden SS-EN 13 508-2.

I SS-EN 13 508-2 finns inget graderingssystem. Ett graderingssystem behövs för att enkelt och

överskådligt beskriva vad som framkommit vid en inspektion. Därför har den gemensamma nordiska

plattformen även beskrivit ett graderingssystem som är baserat på den nordiska traditionen.

Graderingssystemet bygger på att med en siffra visa på omfattningen på ett observerat fel.

Det föreligger vissa skillnader mellan de nordiska länderna i traditionen på hur rörinspektioner ska

redovisas och lagras i VA-databaser. Detta har medfört att den nordiska plattformen innehåller

alternativa sätt att dokumentera vissa observationer. Varje nordiskt land har därefter valt det

alternativ som passar bäst samt anpassat olika detaljer efter nationella traditioner och behov. I

Sverige ska, såvida inget annat är överenskommet, inspektionerna genomföras och dokumenteras

såsom det beskrivs i denna publikation.

Danmark och Norge har, sedan den gemensamma versionen togs fram, reviderat sina manualer och

denna publikation har tagit inspiration från de nya manualerna.

Publikationen vänder sig både till beställare och utförare av rörinspektion. Kapitel 2 beskriver syften

med rörinspektion och är tänkt för båda grupperna. Kapitel 3 har en grund i P93, men är utvecklat för

att vara mer stöd för beställaren. Material kommer bland annat från Svenskt Vattnens kurs för

beställare av rörinspektion. Kapitel 4 vänder sig främst till utförare, det har sin grund i P93 men är

uppdaterat och utvidgat, framför allt avseende tilläggsarbeten. Kapitel 5 är en sammanslagning av

kapitel 2 och 3 i P93 och är något förtydligat och justerat. Kapitel 5 och 6 vänder sig främst till

utförare.

Användningsområden för rörinspektion


2 Användningsområden för rörinspektion Rörinspektion kan användas under flera skeden av ett avloppsledningsnäts levnadstid. När

ledningarna är nybyggda ska de inspekteras inför slutbesiktning för att kontrollera om de är lagda

som de ska. När garantitiden är på väg att gå ut är det åter dags at kontrollera att inget hänt med

ledningarna. Därefter kan det vara aktuellt med att undersöka till exempel vad ett avloppsstopp

beror på (begränsad inspektion) eller för att se vilken status ledningarna har inför underhåll,

reinvestering eller projektering (normal inspektion). Inspektion kan även användas för speciella

syften som att leta orsaker till tillskottsvatten (annan inspektion).

I denna publikation används generellt begreppen huvudledning, vilket kan vara både huvud- och

distributionsledningar. Även inspektion av servisledningar ingår.

2.1 Historik Invändig inspektion av avloppsledningar har förekommit allt sedan tillkomsten av de kommunala

ledningsnäten. Till en början var man begränsad till vad som kunde observeras okulärt från

nedstigningsbrunnarna. Sedan 1960-talet har metoder med mobila TV-kameror för invändig

inspektion av avloppsledningar etablerats och utvecklats.

Under en tid på 1960 och 70- talet användes en metod med smalfilmskamera (super 8) som

vinschades genom ledningen på en släde. Exponeringen gjordes i korta bildsekvenser, 5 - 6 bilder för

varje jämt avståndsintervall om t.ex. 0,25 m. En fördel med sekvensfilmningen mot TV-kameran var

att filmen var i färg. Nackdelen var förstås att filmen måste framkallas innan men kunde se resultatet.

Milstolpar

1957 Första ”TV”-kameran som vinschades genom ledningen. Förbindelse mellan brunnar skapades

genom att flotta ett snöre genom ledningen med hjälp av en plastpåse. En dragvajer kunde sedan

dras igenom med hjälp av snöret.

1962 Första kameran monterad på en motordriven vagn. Tidsåtgången för en inspektion kunde

därmed avsevärt förkortas.

1984 CCD-sensorn som är platt gjorde det möjligt att tillverka mindre kameror jämfört med

Videconröret, ett runt avlångt glasrör.

1985 Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen (VAV) ger ut publikationen P60, ”Inre inspektion

av avloppsledningar. Dokumentationshandledning med fotomanual.”.

1986 Svängkamera (pan/tilt) blev möjlig tack vare CCD-sensorn. Den gjorde det möjligt att inspektera

en fog och se in i en servis. Första datorprogrammet för rörinspektion visas på mässa.

1989 Introduceras kameravagnar med inbyggd accelerometer som gör det möjligt att mäta

lutningen. Datorprogram utökas med funktion för profilmätning och utskrift av profilkurvor. VAV ger

ut publikationen P59, ”Inre inspektion av avloppsledningar. Handbok och upphandlingsanvisningar”.

1993 ”Satelitkameran” som innebar ett nytt sätt att inspektera serviser, från huvudledningen.

Handboken ”Se rören inifrån! TV-inspektion av avloppsledningar inom fastighet” ges ut av

Byggforskningsrådet och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond.

1994 Publikationen P74 ”TV-inspektion av avloppsledningar i mark”, en revidering och

sammanslagning av P60 och P59, ges ut av VAV.

2002 Första ”Skanningkameran” som skapar en 3-D bild av ledningen.

2004 Deformationsmätning med hjälp av en laserring projicerad i röret börjar användas kommersiellt



2006 Publikationen P93, TV-inspektion av avloppsledningar, en revidering av P74, ges ut av Svenskt

Vatten (tidigare VAV).

2007 Skanningkamera för brunnar introduceras.

2010 Svenskt Vatten ger ut P103, ”Inspektion av avloppsbrunnar”.

2012 Första kameran med full HD och användbar i ledningar från 150 mm. T25, ”Se rören inifrån! TV-

inspektion av avloppsledningar inom fastighet” ges ut av STVF, en revidering av versionen från 1993.

2016 Antalet HD-kameror har ökat och storleken minskat. Fokus för utvecklingen ligger nu på HD-

kameror och programvaror.

2.2 Välj typ av inspektion efter behovet Rörinspektion tar tid och kostar pengar. Det är därför viktigt att syftet med inspektionen är klart

definierat vid beställning och att kraven på inspektionen sätts så att ändamålet uppfylls. Ibland

används inspektionen för att hitta akuta problem och andra gånger som dokumentation och

underlag för förnyelseplanering på kort och lång sikt.

För att resultatet ska bli så bra som möjligt behöver allt som är väsentligt för inspektionens

genomförande klargöras och förberedas i samband med upphandlingen och i samband med

detaljplaneringen av genomförandet. Vad som ska göras beror på syftet och följande avsnitt ger stöd

för att göra en så bra beställning som möjligt – och därmed ge förutsättningar för ett bra resultat av

inspektionen.

Oavsett uppdragets omfattning och upphandlingsform ska alltid inspektionens syfte anges.

Nedan beskrivs förutsättningar och beaktanden som bör klargöras vid beställning av inspektionen i

förhållande till inspektionens syfte. Vilka krav som bör ställas finns sammanställda i kapitel 3.1.

Samtliga syften är även tillämpliga på servisledningar.

2.2.1 Normal inspektion Normal inspektion kan användas som underlag för att bedöma ledningars status, som underlag för

underhåll och förnyelse, inför projektering, ombyggnad och renovering. Även förebyggande

underhåll i form av återkommande tillståndskontroll av ledningar är en form av normal inspektion.

Här är det viktigt att ha ett tydligt underlag och därför ställs det höga krav på detaljrapportering och

bildkvalitet. Normal inspektion kan utföras på två sätt – för att se ledningens funktion eller dess

kondition. Om möjligt är det önskvärt att först inspektera funktionen, därefter konditionen.

Inspektion av funktion

För att se hur ledningen fungerar i dagsläget tittar man på ledningens funktion, och då utan att

först rensa ledningen. Det kan till exempel vara en ledning där kapaciteten inte verkar vara det

förväntade. Här är det intressant att se sediment, fett, rötter och annat som påverkar flödet i

ledningen. Detta kan medföra att bildkvaliteten blir låg. Är det mycket sediment, rötter eller

trasiga rör kan det vara svårt att genomföra inspektionen och rensning kan bli aktuellt. Om det är

höga flöden i ledningen som påverkar inspektionen ska en diskussion tas med beställaren om

behovet av förbipumpning.

Inspektion av kondition

Om beställaren i huvudsak önskar fokusera mot ledningens kondition ska den vara så ren som

möjligt för att kunna se eventuella skador, till exempel sprickor, förskjutningar och ytskador. Det

här är aktuellt även som underlag för renovering. Arbetet utförs då efter att brunnar och

ledningar högtrycksspolats. Vattennivån bör inte överstiga 20 % av diametern och behov av



förbipumpning behöver klargöras. Misstänker man att ledningen är i så dåligt skick att den inte

klarar en högtrycksspolning bör man först kontrollera konditionen med kameran. Som

ledningsägare ska man vara medveten om riskerna för att spolslang eller kamera kanske fastnar i

en trasig ledning och schakt krävs för att få loss dem. Exempelvis kan en ledning sakna botten,

men inspektören ser bara en vattenspegel och fastnar i hålet.

Normal inspektion kan med fördel kombineras med inspektion av serviser med hjälp av

satellitkamera, läs mer i kapitel 4.6.5.

Ska inspektionen användas som underlag för val av renoveringsmetod är det viktigt att kontrollera

sådant som kan påverka, t.ex. rörets diameter, ändringar i diameter, instickande rör, sprickor,

deformationer, fogförskjutningar, böjar och att vara noggrann med avståndsmätning. En

grundfaktakontroll, det vill säga en jämförelse mellan det som finns inlagt i databasen avseende

material, dimension med mera och verkligheten, rekommenderas.

En inspektion ger även annan information än om ledningens skick. Se till att stämma av kartan efter

inspektionen, så att servisers läge är rätt dokumenterade. Om det finns önskemål om att försöka se

om servisen är i drift bör det noteras i beställningen, till exempel i beställningsformuläret eller TV4-

filen till inspektören.

Det finns ett antal för- och tilläggsarbeten som kan vara lämpliga att utföra i samband med

inspektionen, se kapitel 4.5 och 4.6.

2.2.2 Inför slut- och garantibesiktning Innan nya ledningar tas i drift bör de inspekteras för att se att de uppfyller beställarens

kravspecifikation. Besiktning bör också göras innan garantitiden går ut. Beställaren måste vid

upphandlingen av anläggningsarbetena ha bestämt vilka krav på nyanläggning som gäller och hur

eventuella fel ska värderas. Rörinspektören ska göra en objektiv bedömning av eventuella

observationer, tilläggsarbeten (profilmätning, deformationskontroll) ska genomförs enligt fastställda

krav. En besiktningsperson gör sedan en bedömning av hur väl resultaten motsvarar beställarens krav

på nyanläggning enligt P91 samt eventuella åtgärder. Det är viktigt att notera att toleransklasser

enligt P91 är svåra att tillämpa vid väldigt små lutningar, i storleksordningen 5 ‰ och mindre. Läs

mer i kapitel 4.6.6.

En byggherre/ledningsägare kan mycket väl själv ansvara för rörinspektionen innan slut- och

garantibesiktning, detta garanterar en oberoende kontroll.

För en slutbesiktning är det bäst om ledningsägaren fått ritningsunderlag i god tid så att det har

kunnat läggas in i VA-databasen och att brunnarna därmed fått rätt nummer. Vattengångar på

ledningar ska vara inmätta i samband med att profilmätning utförs och får vara högst en månad

gamla, förutsatt att ingen påverkan från tung trafik, sprängningar etc. har skett efter

ledningsläggning.

Inspektion inför slut- och garantibesiktning ska utföras som en normal besiktning med höga krav på

detaljrapportering och bildkvalitet.

Det finns andra varianter av besiktning, till exempel kontroll av ledningarnas kondition inför och efter

markarbeten i området, eller förbesiktning av delar av ett område innan det ska tas i drift. Kraven på

utförande är desamma.

Inspektion inför slutbesiktning genomförs helst innan ledningen tagits i drift och ska därför sakna

flöde. Inspektion för slutbesiktning får utföras först när hela ledningsgraven har återfyllts upp till

överbyggnadens underkant. I praktiken kan delar vara tagna i drift och ledningarna ska då spolas



före inspektionen. Inför deformationskontroll ska inget flöde finnas i ledningen och flödesåtgärder

kan behövas (förbipumpning med mera).

Inspektion inför garantibesiktning genomförs vid garantitidens utgång. Innan garantibesiktningen

genomförs ska det klaras ut om ledningen ska rensas/torrläggas innan besiktningen. Många

ledningsägare väljer att först inspektera ledningen utan spolning för att se ledningens funktion,

sedan att spola den och inspektera på nytt för att se ledningens kondition.

Kontroll av riktningsavvikelse används främst vid slutbesiktning av nya ledningar, men även under

projektets gång för att se påverkan på rören mellan olika entreprenader, spontdragning etc. samt för

bedömning av möjligheter till förnyelse.

Vertikal riktningsavvikelse kan mätas med två metoder, löpande mätning av lutningen (profilmätning,

se kapitel 4.6.6) eller mätning av hydrostatiskt tryck. Ett bra mätresultat förutsätter att utövaren har

goda kunskaper om den mätteknik som används samt är noggrann både vad gäller utförande och

kalibrering av instrumenten.

Horisontella riktningsavvikelser noteras som en observation i inspektionen.

2.2.3 Begränsad inspektion Vid inspektioner som är fokuserade mot driftstörningar eller ett visst problem, exempelvis att

klargöra orsaken till avloppsstopp, räcker det ofta med en begränsad inspektion. Omfattningen på

utvärderingen ska dock klargöras innan inspektionen och inspektören bör informeras som finns till

möjliga fel. Arbetet utförs normalt utan föregående högtrycksspolning av brunnar och ledningar samt

opåverkade flöden.

Alla observationer som man ser ska som vanligt rapporteras men miljön kan göra det svårt att

upptäcka vissa observationer till följd av smuts på lins, vattennivå etc. Nivån på detaljrapportering

och bildkvalitet kan därmed bli låg.

2.2.4 Annan inspektion Annan inspektion innebär inspektion av särskilda företeelser i ledningen, där kraven på kvalitet samt

för- och tilläggsarbeten bestäms utifrån syftet. Här följer några exempel:

Undersöka källor till tillskottsvatten (ett samlingsbegrepp för vatten som utöver spillvatten avleds i

spillvattenförande avloppsledning, kan vara dagvatten, dränering m.m.)

Här är det oftast intressant att se var vatten läcker in, och beställaren kan låta begränsa

observationerna till detta.

• Kontroll av inläckning: rörinspektion kan användas för att kontrollera inläckning av

grundvatten genom otäta fogar. De aktuella ledningssträckorna bör högtrycksspolas.

Inspektionen utförs lämpligen vid nattminimiflöden under perioder med högt

grundvattenstånd, omedelbart efter period med kraftig nederbörd eller i samband med

snösmältning. Onormala flöden från serviser ska också dokumenteras. Dessa servisflöden kan

även bero på att fastighetsdräneringen är kopplad till den inspekterade ledningen.

• Kontroll av överläckning: När överläckning från dag- till spillvattenledning ska kontrolleras

spolas vatten från en brandpost till dagvattenledningen samtidigt som den underliggande

spillvattenledningen inspekteras. Även färgat vatten kan användas för kontrollen. Proppning

och förbipumpning av spillvattenledningen kan vara nödvändig.

• Kontroll av anslutna ytor: Om kraftiga flödesökningar i samband med regn förekommer i en

spillvattenledning i ett duplikatsystem, bör anslutningskontroller av hårdgjorda ytor

genomföras. Detta kan göras på flera alternativa sätt. Om rörinspektioner används för detta



ändamål ska inspektören notera flödesförändringar från en spillvattenservis när vatten

spolas ned i den tillhörande fastighetens takavlopp eller dylikt. Observera att en konstaterad

flödesökning i spillvattenledningen också kan bero på en kraftig överläckning mellan

dagvattenservis och spillvattenservis.

Leta vattenläckor

Spill- och dagvattenledningar kan inspekteras med syftet att hitta vattenläckor. För bästa resultat bör

grundvattennivåer inte nå över ledningarna så att vattenläckan förväxlas med inläckande

grundvatten. Även här kan beställaren låta begränsa observationerna till inläckage.

Inspektion av tryckavloppsledningar

Syftet är att se ledningens kondition. Bedömningen blir lite annorlunda än för självfallsrör, till

exempel kan det finnas svulster efter svetsning.

Att beställa rörinspektion


3 Att beställa rörinspektion

3.1 Vad styr behovet? Figur 3-1 beskriver olika faser för rörinspektion. Från att ett behov uppstått, från till exempel

underhåll, förnyelse eller exploatering ska beställaren planera beställningen av inspektionen utifrån

syftet. Här är P122, P103 (för brunnsinspektion) samt TV4-exportformatet (som underlag för

beställning och grundfaktakontroll) stöd. De är även stöd genomförande, själva rörinspektionen med

för- och tilläggsarbeten, samt för redovisningen. Efter slutförd rörinspektion ska beställaren

analysera eller bedöma resultaten. Här kan kortbetyg och funktionsklassning ge en uppfattning av

tillståndet och P91 ger bedömningsgrunder vid besiktningar. Ytterligare stöd bör utvecklas, till

exempel AI för analys av inspektion, acceptkriterier med krav på nya och renoverade ledningar

(förlagor finns i Danmark och i Norge) samt ett utvecklat kortbetyg.

Figur 3-1 Olika faser av inspektion och vilket stöd som finns.

Behovet av rörinspektion uppstår under olika stadier av ett ledningsnäts livstid. När ledningarna är

nybyggda ska de kontrolleras, är de lagda enligt beställarens krav? När garantitiden går mot sitt slut

inspekteras de på nytt, för att kontrollera att inget hänt med konditionen som kan härledas till

anläggandet. I samband med driftstörningar, till exempel ett stopp i ledningen, bör anledningen till

stoppet undersökas. Som förebyggande underhåll, för att se kondition och funktion på avloppsnätet,

är inspektion ett av de bästa verktygen. Finns inget inspekterat sedan tidigare bör man ta fram en

plan och fundera på hur många år det kan ta för att inspektera hela nätet. Sträckor som kräver

underhåll eller förnyelse blir resultatet av utvärderingen. Sträckor med stora konsekvenser om det

uppstår ett haveri bör kontrolleras med jämna mellanrum för att kontrollera att ledningen inte

försämrats. Sträckor kan behöva inspekteras inför projektering eller renovering. Under behovsfasen

kan Svenskt Vattens publikationer P113 om underhåll och P116 om förnyelse vara stöd, alternativt

AnläggningsAMA.



Tabell 3-1 sammanfattar krav och lämpliga för- och tilläggsarbeten.

Tabell 3-1 Sammanställning av krav samt lämpliga för- och tilläggsarbeten beroende på syftet med inspektionen

Normal - funktion

Normal - kondition

Inför slut-besiktning

Inför garanti-besiktning

Begränsad inspektion

Annan inspektion

Bildkvalitet Lägre krav kan ev. accepteras p.g.a. begränsad sikt, annars höga krav

Höga krav Höga krav Höga krav Lägre krav Höga krav

Rapportering detaljerad detaljerad detaljerad detaljerad enklare Detaljerad

Vattennivå Högre vattennivåer kan accepteras

<20% 0% 0% Högre vattennivåer kan accepteras

Beror på syftet

Spolning nej ja ja ja nej Beror på syftet

Andra förarbeten Förbipumpning Förbipump-ning, Rotskärning,

Förbipumpning Beror på syftet

Samtidiga arbeten:

Beror på syftet

Profilmätning x x x Beror på syftet

Deformations-kontroll

(X) X x Beror på syftet

Inmätning av brunnsnivå/vattengångsnivå

(X) (X) Ska finnas tillgängligt före

Ska vara nyinmätta

Beror på syftet

Inmätning av brunnar i plan

(x) (X) Ska finnas tillgängligt före

Ska finnas från slutbesiktning

Grundfaktakontroll X X X X Beror på syftet

Serviskontroll (X) (X) (X) (X) Beror på syftet

Brunnsinspektion (X) X (X)

Spårning av ledningar

Kan göras samtidigt

X = bör göras

(X) = kan göras

3.2 Inför beställning Det här kapitlet ger stöd till en beställare för att planera, förbereda och beställa rörinspektion

inklusive för- och tilläggsarbeten. Antingen finns ett ramavtal som grund eller så ska detta ingå i

upphandlingsunderlaget.

För att inspektionen ska ge ett så bra resultat som möjligt ska beställaren förbereda uppdraget och ta

fram underlag till inspektören.

Som stöd för beställning finns en checklista i bilaga 2.

3.2.1 Planering Innan beställning måste beställaren ha tänkt igenom syftet med inspektionen och funderat igenom

följande frågor:



• Bestäm syftet med inspektionen

• Vilka ledningar ska inspekteras, vilka brunnar ingår?

• Ska serviserna inspekteras och hur?

• Vilka förarbeten behövs och vilka tilläggsarbeten är lämpliga med tanke på syftet?

• Behöver jag ställa specifika krav?

• Något specifikt om området – risk för förorenade sediment och hur ska de i så fall hanteras?

Ligger ledningarna i en gammal deponi och det finns explosionsrisk där en Ex-klassad kamera

måste användas?

• Behövs TA-plan, är det nödvändigt med flödesåtgärder? Är brunnarna åtkomliga?

• Hur ska det redovisas?

Stöd i detta skede är framför allt P122, P103 samt TV4-formatet för utbyte av data om inspektionen.

3.2.2 För- och tilläggsarbeten I samband med inspektionen finns ett antal för- och tilläggsarbeten som kan vara nödvändiga eller

önskvärda. För- och tilläggsarbeten bestäms främst utifrån syftet med inspektionen, se kapitel 2.2.

Förarbeten beskrivs i kapitel 4.5 och tilläggsarbeten i kapitel 4.6.

I beställningen ska tydligt anges vilka förarbeten som ska genomföras före inspektionen, exempelvis

högtrycksspolning och hantering av flöden. I samband med rörinspektionen kan det också vara

rationellt att utföra tilläggsarbeten, exempelvis brunnsinspektion enligt P103, brunnsinventering,

serviskontroller, deformations- och profilmätning etc. Som standard bör grundfaktakontroll ingå, det

vill säga kontroll av dimensioner och material.

Beroende på hur noggrann profilmätning man önskar behövs olika kvalitet på vattengångsnivåer för

att resultatet ska bli det man förväntar sig. Läs mer om olika nivåer och krav på underlag i kapitel

4.6.6.

Beställaren bör tydligt klargöra vem/vilka i den egna organisationen som har befogenheter att

beställa extraarbeten som inte beställts i samband med upphandlingen samt hur dessa

tilläggsbeställningar ska bekräftas.

I Tabell 3-1 finns förslag på vilka för- och tilläggsarbeten som kan vara aktuella.

3.2.3 Förberedelser Det bästa sättet att förbereda en inspektion är att okulärbesikta de brunnar som berörs av

inspektionen och därigenom bilda sig en uppfattning om behovet av förarbeten, flödessituationen,

blockerade brunnslock, åtkomlighet m.m. Detta bör genomföras redan innan beställningen.

Vid arbete inom vägområde måste samråd ske med aktuell väghållare. Hänsyn behöver även tas till

lokala trafikbestämmelser. En plan behöver normalt upprättas över vilka gator eller vägar som berörs

och under vilka tider arbetet ska pågå och det kan vara aktuellt att ansöka om en tillfällig

trafikanordningsplan (TA-plan).

Arbeten på privat mark, till exempel tomtmark, förutsätter markägarens tillstånd. Markbeskaffenhet

och körbarhet ska besiktas med hänsyn till reglering av eventuella markskador.

I planeringsarbetet ska även en bedömning göras av risken för källaröversvämningar. Bedömningen

ska leda till utfärdande av eventuella arbetsrestriktioner och dämningsgränser m.m.

Säkerhetsrisker för inspektionspersonal och trafikanter etc. måste även beaktas i planeringsstadiet

för att på bästa sätt kunna minimeras.



Följande punkter bör beställaren gå igenom för att inspektionen ska kunna genomföras på ett

smidigt sätt:

• Se så att brunnarna finns (inte dolda av asfalt, gräs eller byggnader t.ex.)

• Är brunnarna öppningsbara

• Är brunnarna åtkomliga med tanke på trafik, parkeringsplatser, markslag, fastighetsmark

• Vilka pumpstationer kan påverka flödet – bör flödet från dessa begränsas under inspektion

• Finns det sträckor med stora flöden, är överpumpning möjlig om det behövs?

• Se till så ledningskartan stämmer, att sträckorna som ska inspekteras finns med

3.2.4 Underlag Det ligger i beställarens intresse att förse inspektören med kompletta uppgifter om vilka ledningar

och brunnar som omfattas samt andra förutsättningar som påverkar uppdraget. Det smidigaste sättet

är att exportera de sträckor som ska inspekteras via en TV4-exportfil med underlagsdata från

beställarens databas, som inspektören sedan kan läsa in och kontrollera grundfakta mot. Saknas

mycket information om material och dimensioner bör detta hanteras vid en separat inmätning.

Kanske bör serviser och dagvattenbrunnar på kombinerade ledningar inventeras och läggas till i

ritningen innan inspektionen.

Uppdragets omfattning bör även beskrivas på kartmaterial med punkt-id för brunnarna.

Ju bättre underlag inspektören får desto mer ökar möjligheterna till ett bra resultat. Det är viktigt att

ritningarna är aktuella samt att punkt-id framgår tydligt för de ledningssträckor som ska inspekteras.

Punkt-id är obligatoriskt vid inspektion, därför ska beställaren lämna underlag för detta. Om serviser

ska inspekteras ska beställaren se till att det finns punkt-id för den punkt där servisen ansluter på

huvudledningen, för förbindelsepunkten samt för husliv (om hela servisen ska inspekteras).

Beställaren bör också kontrollera att ritningarna fortfarande är aktuella och att området inte har

förändrats.

Vid en inspektion påträffas ibland brunnar som inte finns i ledningskartan, dessa brukar kallas okända

brunnar. Om en okänd brunn påträffas kan beställaren vilja komplettera VA-databasen med den

hittade brunnen innan inspektionsresultatet läses in. I detta fall bör även okända brunnar betraktas

som en ledningsavgränsare. Längdmätningen ska då nollställas och protokoll upprättas med start från

den upptäckta brunnen. Beställaren kan uppge vilka punkt-id som ska användas i om okända brunnar

påträffas, till exempel med en sifferserie som skiljer sig från de brunnar som finns i kartan.

Dolda brunnar är brunnar som inte syns från markytan exempelvis för att dessa har överasfalterats. I

dessa fall bör inspektören i fältet Konstruktion använda koden DX för "Dold brunn".

Ytterligare ett fall är då en ledning renoverats men inte öppnats i brunnen. Om det är tänkt att

brunnen inte ska användas som en brunn men fortfarande finns kvar i ledningskartan ska beställaren

notera att den inte är i drift som ett förtydligande. I detta fall är brunnen inte en ledningsavgränsare.

Följande bör finnas med i en beställning:

• Administrativ information som kontaktperson med telefonnummer, faktureringsadress,

slutdatum för utförande (om det är bråttom att inspektionen utförs ska det framgå varför)

• Bakgrund och syfte

• Aktuell ledningskarta med punkt-id och de sträckor som ska inspekteras markerade. Vid

besiktning, är det samma punkt-id som ligger i VA-databasen ?



• En exportfil i TV4-format med startpunkt, slutpunkt, material, dimensioner samt vattengång

(vid profilmätning). Alternativt en ledningsförteckning med typ (S = spillvatten, D=dagvatten,

K=kombinerad) , dimension, material, längd

• Lista över brunnar med vattengångar samt kvalitetskod på mätvärdena. Vid besiktning är det

ett krav med hög kvalitet, vid normal inspektion kan kvaliteten vara lägre.

• Nummerserie för okända brunnar

• Lista över eventuella problem för att utföra inspektion, t.ex. begränsning i tid på dagen,

åtkomst, hur stora flöden ska hanteras

• Noteringar om det är något speciellt beställaren vill veta för specifika sträckor

• Ska servisledningar inspekteras, ska den allmänna delen inspekteras eller finns det något

syfte med att inspektera hela servisen (i så fall bör fastighetsägarna informeras)? På vilket

sätt (från huvudledning eller från fastighet) Hur ska sträckorna benämnas, finns punkt-id?

• Vilka förarbeten ska göras och eventuella specifika krav

• Vilka tilläggsarbeten ska göras och eventuella specifika krav

• Om profilmätning ska utföras och beställaren lämnar underlag på ledningarnas vattengångar

bör det framgå vilken kvalitet det är på mätningen

• Hur ska dokumentationen se ut

Beställare kan med fördel planera in ett startmöte med inspektören, där man går igenom

beställningen och eventuella oklarheter.

I bilaga 2 finns en checklista för planering och beställning.

Även om det är en begränsad inspektion bör en ledningskarta med punkt-id bifogas.

3.2.5 Dokumentation Resultatet från ett inspektionsuppdrag ligger ofta till grund för beslut om åtgärder för stora belopp.

Det är därför av största vikt att beställaren erhåller ett beslutsunderlag av god kvalitet. Rapporter

och film levereras i digitalt format. Utförda rörinspektioner kan alternativt laddas ned av beställaren

via internettjänster men bilder och film komprimeras då, vilket inte ger samma upplösning.

Arkivering och övrigt förfarande med originaldokumentation (ritningar, protokoll, inspektionsfiler

m.m.) bör regleras vid upphandlingen.

Om inte annat är överenskommet ska alla originaldokument överlämnas till beställaren vid slutfört

uppdrag. Inspektionsföretaget ska spara kopior på film, bilder och protokoll i minst två år efter

utförandet. Beställaren äger materialet.

Inspektioner ska alltid dokumenteras med en inspelad film om inte annat anges. Det ska också tydligt

framgå vid beställningen vilken lagringsmedia som beställaren önskar erhålla rör-inspektionsfilmen

på. Originalfiler av bilder och film ska levereras till beställaren. Kvaliteten beskrivs i kapitel 4.3.

Ytterligare komprimering är inte tillåtet.

Beställaren ska, utifrån syftet med inspektionen, bestämma vad som inspektören ska dokumentera

med stillbilder. Det kan till exempel vara observationer med grad 3 och över, utbredda fel eller bilder

på servisanslutningar. Vid slut- och garantibesiktning ska alla observationer med grad 1 och över

dokumenteras.



Muntliga kommentarer till inspektionen är inte nödvändiga då alla observationer och kommentarer

ska protokollföras. Om beställaren önskar att observationerna även ska beskrivas muntligt och lagras

parallellt med inspektionen på lagringsmediet ska detta klargöras vid beställningen.

Ett separat inspektionsprotokoll ska upprättas för varje ledningssträcka och för varje

servisinspektion. Beställaren ska specificera om inspektionsprotokollet utöver digitalt format även

ska levereras i pappersformat.

I vissa fall kan det vara två ledningar som har samma start- och slutbrunn, till exempel en

fördelningsledning under en större väg eller järnväg. I dokumentationen får båda sträckorna samma

punkt-id men i kommentarsfältet ska anges vilken sträcka som avses, till exempel genom att

benämna dem utifrån väderstreck (till exempel norra och södra, västra och östra), och tydligt ange

vilken ledning som är vilken. Finns databas-id används detta.

Följande information ska som minimum visas på videoupptagning:

• Vid start och avslut av inspektion: start- och slutpunkt samt datum

• Under pågående inspektion: längdmätning samt observationer i klartext

• Vid profilmätning bör data frånmätinstrumentet vara synlig

Vid leverans ska inspektionsresultaten levereras enligt angivet digitalt filformat utgivet av Svenskt

Vatten. Det filformat som ska användas för digital överföring av inspektionsdata enligt P122 benämns

Svenskt Vattens "TV4-format", 'Filformat för överföring av data vid TV-inspektion och profilmätning

av avloppsledningar". Som beställare bör man vid upphandlingen kontrollera att inspektören kan

leverera detta format.

TV4-formatet kan med tiden vidareutvecklas och justeras. Därför är det viktigt att beställaren även

anger aktuellt versionsnummer, exempelvis version 4.0. I beskrivningen av TV4-formatet framgår

även alla kodlistor som beskrivs i P122. Koder och kodlistor kan behöva justeras eller nya koder

läggas till innan en revidering av P122 är aktuell. Därför ska alltid koder och kodlistor beskrivna i TV4-

formatet ha företräde i fall olikheter med tiden kan uppkomma.

3.2.6 Upphandling Ett inspektionsuppdrag kan avse allt från enstaka ledningssträckor till inspektion av större

områdesinspektioner. Uppdragets omfattning styr ofta valet av upphandlingsform. En begränsad

inspektion kan kanske handlas upp via direktupphandling medan områdesvis normala inspektioner

handlas upp. Det är inte ovanligt med ramavtalsupphandlingar som gäller för några år.

Vid en upphandling finns i kapitel 3 stöd för vad man som beställare ska tänka på, men inget

komplett underlag för förfrågan. I bilaga 2 finns en checklista för vad som bör finnas med i en

beställning.

I upphandlingsskedet ska säkerhetsrisker samt krav på skyddsåtgärder klargöras samt vem som

ansvarar för skydd på och i anslutning till arbetsstället (normal överlåts arbetsmiljöansvaret till

inspektören) . Övriga krav på genomförandet och arbetsrestriktioner ska också beskrivas tydligt. Med

tanke på att det kan bli aktuellt för inspektören att gå ner i en brunn får detta inte ske om

inspektören är ensam på arbetsplatsen. Beställaren kan vid upphandlingen att det ska vara två

personer vid inspektionen, De flesta kommuner har krav på TA-planer (trafikanordningsplaner) och

då måste beställaren ange om inspektören ska hantera detta.

3.2.7 Kompetens och utrustning Generellt gäller de krav som beskrivs nedan. Där det finns olika nivåer på krav utifrån inspektionens

syfte anger beställaren detta vid upphandling/beställning.



Personalkompetens

Arbetet ska utföras och redovisas av operatörsutbildad personal med VA-teknisk kompetens i

enlighet med arbetsmiljöföreskrifter. Det rekommenderas att inspektören har genomgått STVFs kurs

Auktoriserad rörinspektör och kunna dokumentera detta med operatörsbevis. Dessutom ska

inspektionspersonalen ha genomgått annan erforderlig utbildning, till exempel Arbete på väg, samt

relevant arbetsmiljöutbildning.

Även andra lokala krav kan vara aktuella att ta med här.

Utrustning och utförande

Vilken utrustning som ska användas redovisas utförligare i kapitel 4.3.

Följande krav gäller för närvarande generellt för alla syften (undantaget begränsad inspektion). Med

tanke på teknikutvecklingen kan det bli möjligt att ställa högre krav i framtiden.

Utrustningen ska:

• Leverera en bild med minst upplösning SD (Standard Definition)

• Vara anpassad för ledningen, speciellt belysningen ska kunna anpassas efter rörets

dimension

• Kameran skall vara centrerad i röret, inom ± 10 % av rörets diameter.

• Självgående kameravagn

• Sväng- och vridbart kamerahuvud, som kan se minst 90 grader i sidled och med 360 grader

rotation

• Färgkamera

I den mån kompletterande undersökningar, såsom profilmätning, ska utföras integrerat med rör-

inspektionen ska även denna utrustning beskrivas och kvalitetssäkras enligt instrumentleverantörens

anvisningar, se även Svenskt P91 och VA-Forsk rapport 2004-8.

3.2.8 Konvertering till CEN-koder En konvertering av inspektionsresultat från inspektioner enligt Svenskt Vatten P122 till koder enligt

europastandarden SS-EN 13 508-2, kan göras enligt den översättningstabell som beskrivs i det

nationella tillägget till SS-EN 13 508-2 (Nordic Sewer System Inspection Manual — Part 1: Pipelines).

En konvertering av inspektionsdata till CEN-koder kan vara nödvändig om man exempelvis önskar

deltag i europeiska projekt om erfarenhetsutbyte kring avloppsnätens status eller utnyttja

bearbetnings- och analysverktyg framtagna inom EU-projekt.

3.3 Innan och efter inspektionen

3.3.1 Före start Innan inspektionen startar kan det vara bra att beställaren kallar till ett startmöte med inspektören

och eventuell spolentreprenör. På startmötet finns det ett antal saker som kan vara bra att gå

igenom och kanske förtydliga underlaget till beställningen.

Följande punkter kan ses som förslag:

• Syftet med inspektionen

• Ritningsunderlag, höjder

• Framkomlighet

• Trafikåtgärder

• Ledningar med stora flöden



• Specifik information för vissa ledningar – syfte, önskemål

• Framtagna och öppningsbara brunnar

• Eventuell avisering till abonnenterna

• Brunnsinspektion

• Extranummer för dolda/okända brunnar

• Spolvatten

• Eventuell destruktion då slammet i ledningarna kan vara förorenat, t.ex. av kvicksilver

• Hur för- och tilläggsarbeten ska hanteras, t.ex. rotskärning

• Kontaktpersoner

• Redovisning

Om inspektören stöter på akuta fel ska detta omedelbart rapporteras till beställaren. Det kan även

vara frågan om stora inläckande flöden upptäcks, vilket kan vara en vattenläcka.

3.3.2 Hantering av resultat När inspektionen är genomförd kan det vara bra med ett redovisningsmöte, framför allt vid normal

inspektion (om ett större område inspekterats) och vid annan inspektion. Inspektören kan då gå

igenom resultatet i stort; problem med stora flöden i spillvatten vid regn, sträckor som inte kunnat

inspekterats och orsaken, där kartan inte stämt med verkligheten etc. Vid annan inspektion med

syfte att hitta källor till tillskottsvatten kan det vara bra att diskutera resultaten.

Efter att inspektionen är redovisad bör den läsas in i beställarens VA-databas. Om inmätning av

brunnar beställts som tilläggsarbete ska databasen först uppdateras med inmätningen, innan

inspektionen läses in.

Grundfaktakontrollen innebär att avvikelser mellan inspektion och VA-databas noteras vid inläsning

av inspektionsfilen och de riktiga värden får då läggas in i databasen. När beställaren läser in

inspektionen i sin databas går det att få en upplysning i samband med inläsning att det finns en

skillnad mellan databas och rörinspektionen. Det går även att göra en utsökning i efterhand för att

rätta till felaktiga data. Har grundfaktakontroll inte beställts kan värden förstås redigeras ändå,

manuellt.

Servisers läge bör också uppdateras i kartan från informationen i inspektionen.

Om syftet med inspektionen är besiktning ska besiktningspersonen bedöma om utförandet stämmer

med de krav som ställts i samband med entreprenadhandlingarna. Bedömning görs med stöd av

Svenskt Vattens P91, Anvisningar för provning i fält av allmänna avloppsledningar för självfall.

3.3.3 Utvärdering av inspektionerna Oftast finns det i formulären resultatet av kortbetyg för rörfel och driftfel, som ger en snabb

bedömning om ledningens kondition respektive funktion. Betyget graderas 1 -3, där 3 är allvarligast.

Mer information om kortbetyget finns i ”Kortbedömning av TV-inspekterade avloppsledningar” (VA-

Forsk 1994-12), med uppdatering av beräkning till P93 (”Svenskt Vatten P93 nya viktfaktorer”, 2007).

I protokollen för profilmätning redovisas ibland funktionsklassning med graderingen A till D.

Funktionsklassningen beräknar en lednings funktionsduglighet utifrån svackors djup och längd samt

lutning och ger en uppskattning av hur ledningen fungerar. Klass A motsvarar god funktionsduglighet,

klass D mycket dålig funktionsduglighet. Värderingen har ingen koppling till den toleransklassning

som görs i samband med besiktning och ska därför inte användas i samband med besiktning.

Beräkningen beskrivs i ”Funktionsklassbedömning. Nytt sätt att värdera profilmätning av

avloppsledningar (1995)”.

Inspektion för besiktning utvärderas enligt P91.



Inspektionerna bör lagras på en server eller motsvarande. Hur länge en inspektion är aktuell beror på

hur den ska användas. Som underlag för en renovering behöver den vara utförd strax innan arbetet. I

övrigt kan den antas vara relativt aktuell fram till nästa inspektion (förutsatt att inga problem har

uppstått och att den sker inom ca 10 år).

Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion


4 Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion

4.1 Kompetens Se kapitel 3.2.7.

4.2 Arbetsmiljö För att arbeta med inspektion av ledningar, inklusive för- och tilläggsarbeten, ska man som inspektör

vara medveten om vikten av en säker arbetsmiljö. Det finns risker med att arbeta i trafikmiljö och

med att arbeta med avloppsvatten. Om det är aktuellt med ensamarbete ska riskerna övervägas i

förväg. Till exempel är ensamarbete inte tillåtet mer än vid kontroll och inspektion av brunnar, om

man enbart vistas utanför brunnen.

När det gäller Arbetsmiljölagen och systematiskt arbetsmiljöarbete hänvisas till Arbetsmiljöverket.

Det som gäller VA finns även samlat på ArbetsmiljöVA (arbetsmiljova.se), där finns bland annat

information om arbete i trafikmiljöer och i brunnar. I publikationen P113 beskrivs krav som ställs på

arbete i ”röd zon” arbete i kontakt med öppna avloppslösningar.

4.3 Kamerautrustning Kamerautrustningar för inspektion av markförlagda avloppsledningar kan grovt indelas i:

• Utrustning för inspektion av huvudledning

• Utrustning för inspektion av servisledning från huvudledning

• Utrustning för inspektion av servisledning från golvbrunnar, brunnar på serviser etc.

Därutöver finns mindre kamerautrustningar för inspektion av avloppsledningar i fastigheter. Dessa

inspektioner omfattas inte av denna publikation.

I figur 4.1 till 4.4 visas exempel på utrustningar för olika användningsområden.

Figur 4-1 Rörinspektion av huvudledningar

De kameror som används idag är i första hand uppbyggda med bildsensor i CMOS eller CCD-teknik.

Utvecklingen på senare tid har gått mot mindre och allt mer ljuskänsliga kameror i både SD- och olika

HD-format.

Vid inspektion i avloppsledningar med en diameter från 100 mm och uppåt används normalt kameror

med ett vridbart kamerahuvud om inte särskild orsak kräver annat, eller om skanning-kamera

används. Vridbarheten är minst 900 sidled och med 360 0 rotation. Det vanligaste är att kameran har

variabel fokusering vilket är en fördel man vänder kameran mot rörväggen.

Såvida inget annat är överenskommet, förutsätts att kamerautrustningen drivs fram av en

självgående kameravagn eller kameratraktor utrustad med en vrid- och roterbar färgkamera.

Undantagsvis kan annan utrustning användas för små rördimensioner. Kameran ska under

inspektionen vara rätt orienterad och centrerad i ledningen samt vara försedd med s.k. variabel



fokusering. Belysningen ska anpassas till kamerans optik och den aktuella ledningen. Det är viktigt att

ljusstyrkan är tillräcklig för att uppnå skarpa konturer och riktiga färger. Kvalitetssäkringen av

kamerautrustningen ska dokumenteras och utföras enligt instrumentleverantörens anvisningar.

Belysning är en viktig parameter för att få bra resultat av inspektionsarbetet. Kraven på belysningens

ljusstyrka beror på behovet av upplyst ledningslängd, rörets diameter, rörets material och färg.

Kamerornas optik kan ha olika konstruktion. Storleken på objektiv och belysning bestämmer

kamerans storlek. Det finns idag kameror med så kallat fiskögeobjektiv, det vill säga med en

bildvinkel på ca 180⁰.

Skanning-kamera 2-D

Det finns även utrustning för så kallad bildscanning vinkelrätt mot rörväggen. Bildmaterialet kan

redovisas med ledningens längd i X-Ied och rörväggen 360 0 utvecklad i Y-led.

Skanning-kamera 3-D

Med två HD kameror riktade åt varsitt håll, framåt och bakåt. Kamerornas objektiv har en bildvinkel

på 185° och ger två halv-sfärer som sätts ihop till en hel 3-D bild. På så sätt dokumenteras hela

ledningen och kan när som helst i efterhand inspekteras i en dator. Vilket som helst objekt är fritt

valbart från önskad vinkel, t.ex. går det att se in i en servis oavsett om kameran kör med eller mot

fall. Under inspelningen kan kameran köras i hög hastighet (upp till 35 cm/sek) utan att behöva

stoppas för att göra en observation. Alternativt möjliggör en tvådimensionellt utvecklad vy av

innerytan på röret att betraktaren att få en snabb överblick över rörets tillstånd och omedelbart få

åtkomst till individuella defekter. Dessutom kan objekt enkelt mätas i den här vyn med hjälp av

tillgängliga programverktyg.

Kameratypen finns även som brunnskamera. Kameran sänks ner till botten varefter skanningen

startas och kameran dras upp.

I denna publikation används dock endast bildmaterial tagna med en traditionell kamera som försetts

med ett vridbart kamerahuvud.

Framdrivning av kamerautrustningar sker uteslutande med självgående, eldrivna vagnar i olika

utförande från diameter 100 och uppåt. I mycket hala ledningar kan det behövas att man hjälper till

och drar kameran fram i ledningen.

Figur 4-2 Motordrivna vagnar med rör-kameror för olika rördimensioner

Satellitkamera

Det finns även en kamera för huvudledningar som är utrustade med en satellitkamera, som kan

framdrivas 20 – 30 meter in i servisledningar från huvudkameran. Satellitkameran sänds in i

servisledningen, när kameran i huvudledningen kommit fram till servisanslutningen. En

satellitkamera bör bara användas till inspektion i servisledningar.



Satellitkamerorna är ofta en kombination av motordrivet i huvudledningen och en påskjutskamera in

i servisen med hjälp av ett matarverk på huvudledningsvagnen.

Figur 4-3 "Satellit-kameror" för inspektion av servis från huvudledning

Kamerautrustning för servisledningar, "Rörålskameror" skjuts vanligen genom ledningen.

Figur 4-4 "Rörålskamera" för serviser och enklare inspektioner

4.4 Utförande

4.4.1 Inspektionsrutiner För att få bästa möjliga användning av en rörinspektion är det viktigt att operatören har goda

inspektionsrutiner, rapporterar enligt gällande publikationer och har erfarenhet och kunskap om rör

och ledningsnät.

Rörinspektion utförs normalt av en auktoriserad rörinspektör. Inspektionen utförs enligt de krav som

beställaren angett vid beställning. Generellt gäller Tabell 3-1.

Under inspektionen övervakas kamerabilden på en skärm och operatören styr kamerautrustningen.

Inspektionen spelas in på film, och operatörens inmatning av observationer och kommentarer är

viktig. Rapportens slutförande bör vara entydig och inte uttrycka åsikter, utan faktiska observationer.

Oklarheter beskrivs i anmärkningar och kommentarer. Beställaren bör ha bestämt vad som

inspektören ska dokumentera med stillbilder. Det kan till exempel vara observationer med grad 3 och

över, utbredda fel eller bilder på servisanslutningar. Vid slut- och garantibesiktning ska alla

observationer med grad 1 och över dokumenteras.

I vissa fall kan förhållandena i ledningen göra det omöjligt att uppfylla kraven som anges ovan, till

exempel inträngande rör som förhindrar kameracentrering.

Kontroll och tillsyn av utrustning ska genomföras regelmässigt, helst en gång per arbetspass.

4.4.2 Generella krav vid utförande av rörinspektion med vissa undantag vid felsökning:

• Kameran skall centreras i röret

• Längdmätning startar normalt i mitten av brunnen

• Grundfaktakontroll av material och dimension



• Jämn framdrift

• God bildkvalitet

• Observationer rapporteras skriftligt i protokoll och infällt i bilden

4.4.3 Centrering i röret Vid inspektion skall kameran vara centrerad i ledningen. Kameran ska framföras med jämn hastighet

anpassad till omständigheterna så att ett otränat öga hinner med att uppfatta allt av intresse.

Hastigheten får inte påverka kvaliteten på rapporteringen. Då kameran vrids i sidled för observation

ska kameravagnen stoppas.

Figur 4-5 Kameran vara rätt orienterad och centrerad i ledningen

4.4.4 Längdmätning och start av inspektion Inspektionen och videoupptagningen startar/avslutas i centrum av brunnen. Längdmätningen måste

korrigeras för traktorns placering. Längdmätningen börjar först när kameravagnen är inkörd i

ledningen och kabelspararen är satt på plats och måste därför ställas manuellt till rätt värde.

Referenspunkten för avstånd varierar beroende på utrustning och operatör, t.ex. 1,8 m

Vid slutbrunnen kör fram med avståndsreferensen till centrum i brunnen och avsluta inspektionen.

Figur 4-6 Inställning av längdmätning vid start och slut av inspektion

A = Startpunkt för längdmätning

B = Lednings anslutning i startbrunn

C = Avståndsreferens

D = Lednings anslutning i slutbrunn

E = Slutpunkt för längdmätning

A - E = Sträcklängd

A - C = t.ex. 1,8 m

Längdmätning vid profilmätning

Vid profilmätning av en lednings lutning krävs en särskild uppstartsrutin.

En ledningssträckas längd mäts mellan centrum i startbrunn till centrum i slutbrun.

Profilmätning ska göras på ledningen mellan brunnarna, det betyder att start av mätning sker då

kameravagnen står helt inne i ledningen vid 0,5 m om brunnen har en diameter på 1000 mm.

Eftersom avståndsangivelsen inte avser hjulens position behöver uppstarten göras på följande sätt.



1. Kör in kameravagnen i ledningen tills bakhjulen står i ändan på första röret vid vg1.

2. Ställ avståndsräknaren lika med brunnens radie, 0,5 m om det är en 1000-brunn.

3. Aktivera lutningsmätaren

4. Kör sakta framåt och dra samtidigt i kabeln för att logga lutningsvärden tills det är dags att

sätta kabelspararen.

5. Sätt kabelsparare och sträck upp kabeln.

6. Ställ avståndsräknaren till det värde som motsvarar avståndet från brunnens centrum till den

punkt som anger avståndet (avståndsreferensen)

7. Starta inspektionen.

Anledningen till detta förfarande är att längdmätningen triggar insamling av lutningsvärden,

så innan kameravagnen börjar dra kabel från trumman så görs ingen mätning.

8. I slutbrunnen, stanna vagnen när bakhjulen når röränden och avsluta lutningsmätningen.

9. Kör fram så att avståndsreferensen befinner sig i centrum på i brunnen.

10. Avsluta inspektionen.

Anledningen till detta förfarande är att längdmätningen triggar insamling av lutningsvärden, så innan

kameravagnen börjar dra kabel från trumman så görs ingen mätning.

Figur 4-7 Start och stopp av profilmätning

A = Startpunkt för längdmätning

B = Start av profilmätning (lednings anslutning i startbrunn)

C = Avståndsreferens *

D = Avslut av profilmätning (lednings anslutning i slutbrunn) **

E = Slutpunkt för längdmätning

F = Mät-centrum (mitt emellan hjulen) *

A – E = Sträcklängd

* Inspektionsprogrammet använder avståndet mellan mät-centrum och avståndsreferensen (offset)

för att beräkna var ett vist lutningsvärde hör hemma.

** Om rännan i brunnen är oskadad kan vagnen köras in i brunnen tills bakhjulen står vid v.g.

4.4.5 Grundfaktakontroll Grundfaktakontroll innebär att rörinspektören kontrollerar att dimensioner och material stämmer

med de uppgifter som angetts vid beställningen, samt kompletterar uppgifter som saknas. För en

smidig hantering är det här enklast att exportera data från VA-databasen i en TV4-fil till inspektören,

som sedan kan uppdatera denna fil.



Figur 4-8 Vid cirkulära rör mäts innerdimensionen

Dimension ska mätas i både start- och slutbrunn. Om tvärsnittet inte är cirkulärt ska den vertikala

höjden av tvärsnittet anges.

Uppdateringen sker genom att rörinspektören noterar i rörinspektionsprogrammet om

grundfaktakontroll utförts samt i kommentarsfältet anger om grundfakta stämmer överens med

verkligheten eller vad som skiljer sig. Notera även om kontrollen inte kunnat utföras. Dessutom fyller

rörinspektören i det faktiska materialet och den faktiska dimensionen. Det ska alltid stå

innerdimension i rörinspektionsprotokollet/TV4-filen, både i exportfilen från VA-databasen till

rörinspektören och i importfilen från rörinspektören.

Innerdimensionen är det enda som rörinspektören faktiskt alltid har möjlighet att mäta, yttermåttet

är vad det är. Det är även innerdimensionen som är av intresse inför renoveringar, inför

dimensionering och så vidare.

Grundfaktakontroll utförs som standard, om beställaren inte angett annat.

I protokollet för sträckan anges om det är utfört eller inte. Då det är utfört meddelas eventuella fel i

karta, protokollet eller direkt i VA-databasen via importfilen.

Utföraren anger hur kontrollen av dimension utförts. Grundfaktakontroll är inte tänkt som en

noggrann inmätning utan som en kontroll om uppgifterna stämmer. Diskutera vilken metod som är

lämplig vid startmöte med beställare.

4.4.6 Start och avslut av inspektion Som standard ska inspektören låta kameran svepa 360-grader runt i start- och slutbrunnarna (samt

eventuella brunnar på sträckan), 45-grader upp. Upptagningen ger ofta bra information om

brunnskondition, hur vallning ser ut med mera, men ger inte lika mycket information som

brunnsinspektion. Inga noteringar behöver göras.

Figur 4-9 Att svepa runt med kameran i brunnen ger värdefull information

4.4.7 Jämn framdrift Det är viktigt att arbetet får ta den tid som behövs för att hela ledningen filmas så att skador och

detaljer blir undersökta och dokumenterade Kameran stannas vid observationer. Vid en servis ska

kameran stoppas och vridas mot servisen så att anslutningen och en bit in i den kan inspekteras. När

en rörfog inspekteras ska kameran stoppas och vridas mot fogen, därefter roteras 360° med fokus

inställd så att fogens tillstånd kan bedömas.



4.4.8 God bildkvalitet Hela idén med rörinspektion är att med film och stillbilder dokumentera statusen på en ledning. Det

är därför som den bästa bildkvaliteten ska eftersträvas. Om det inte är möjligt på grund av oklara

bilder orsakat av imma/smuts på linsen bör det kommenteras i rapporten. I sådana fall kan det

krävas att ny inspektion görs.

Inspelningen ska vara fri från elektriska störningar och visa en tydlig och stabil bild. Den digitala

inspelningen ska göras i ett standardformat och med minsta möjliga kvalitetsförlust från ”livebilden”.

Upplösning

Den absolut vanligaste kameratypen idag (2020) levererar en bild i upplösningen SD (Standard

Definition) som tekniskt sett ger en tillräckligt bra bild och kan därför anses vara lägsta

standard för rörinspektion. Med olika varianter av HD (High Definition) så blir detaljrikedomen

bättre och ökar till exempel möjligheten att zooma i inspelat material.

Ljuskänslighet

En sensors förmåga att fånga och behandla det inkommande ljuset, omvandlingen av detta till

elektriska signaler samt transporten och behandlingen av signalen i kamerans elektronik,

bestämmer hur bra bilden blir.

Objektivets ljusstyrka bestäms av bländaröppningen och hur mycket ljus sensorn får.

Det är ovanligt med justerbar bländare eftersom dessa objektiv är större än objektiv med fast

bländare, i stället regleras sensorns exponeringstid eller förstärkning för att bestämma hur ljus

bilden blir. Detta sker vanligtvis automatiskt men på vissa kameror kan ”bländaren” även

justeras manuellt. En bieffekt av hög förstärkning är att allt bildinnehåll förstärks, så även brus.

Dynamiskt omfång

En vanlig kamerasensor – liksom ögat – kan i dag inte samtidigt fånga ett starkt ljus och en

mörk skugga. Anledningen är att det dynamiska omfånget är för litet. Därför används olika

tekniker för att välja hur mycket ljus som släpps in till sensorn. Resultatet blir att vi helt enkelt

måste välja vilket område vi vill exponera rätt – det ljusa eller det mörka. Det område som blir

antingen helt svart eller helt vitt ligger därför utanför sensorns dynamiska omfång.

Belysning

Kamerans belysning som är den enda ljuskällan i ett rör har stor betydelse för hur mycket ljus

som når sensorn, det är därför viktigt med en belysning som ger tillräckligt med ljus utan att

kameran behöver förstärka signalen. Det är också viktigt att ljuset sprids jämnt i röret.

4.4.9 Rapportering Observationer ska inkopieras i bilden/filmen och i ett separat protokoll. De observationer som

beställare önskat stillbilder för läggs in i mappstrukturen enligt TV4-formatet. Om särskild

överenskommelse med beställaren om ljudkommentarer i filmen ska dessa överensstämma med

observationer och anmärkningar i protokollet. Andra iakttagelser, som till exempel stora flöden i en

ledning, läggs in som en kommentar under administrativa data för ledningen.

Inspelad film och bilder ska överlämnas till beställaren i originalformat, det vill säga en exakt kopia av

det inspelade materialet. Ytterligare komprimering är inte tillåtet.

Rörinspektören ska endast rapportera det som observeras under inspektionen. Ledningsägaren

måste själv bedöma resultaten av inspektionen utifrån krav och åtgärder. Detta gäller särskilt för

nylagda eller renoverade ledningar där krav och avvikelser måste bedömas av besiktningsperson.



4.5 Förarbeten

4.5.1 Flödesåtgärder Ibland kan det vara nödvändigt att minska eller hindra vattenflödet för att kunna se ledningens

kondition. Beroende på flöden och hur långvarig åtgärd som krävs finns olika metoder:

Proppning: vid låga flöden kan ledningen proppas uppströms under inspektionen. Se till att

anslutande serviser uppströms proppningen ligger högre än vad dämningsnivån kan bli. Vid

större flöden är det lämpligare att pumpa förbi avloppet till en brunn nedströms

inspektionssträckan (förbipumpning).

Nedhållning: spolning utförs samtidigt med inspektionen, spolslangen dras före kameran.

4.5.2 Högtrycksspolning Beroende på syfte bör ledningen ibland spolas innan inspektion (se kapitel 2.2). Vid felsökning har

spolning ofta gjorts i förväg, och inspektion är nästa steg för att försöka avslöja orsaken till felet. Vid

utförande av rörinspektion som grund för funktionskontroll kan det vara vettigt att inspektera både

före och efter spolning. Rörinspektion före spolning indikerar rörets normala driftssituation. Upptäckt

av sediment och påväxt kan vara viktig information när man överväger åtgärder. För att sedan kunna

bedöma rörens kondition krävs spolning och borttagning av sediment och påväxt.

Spolning kan även bli aktuellt under inspektion, om det visar sig att kameran inte kommer fram.

Vid inspektion av ledningar vid slut- och garantibesiktning måste beställaren se till att de alltid spolas

före inspektion, så att rörkonditionen kan observeras. Kontrollen måste alltid utföras på en ren

ledning.

Spolning är i sig ett eget fackområde som inte kan hanteras fullt ut i denna publikation, men i

allmänhet bör man vara uppmärksam på att högt tryck och mekaniska påfrestningar kan göra mer

skada än nytta! För att uppnå ett gott resultat av spolningen är det därför viktigt att rätt tryck,

vattenflöde och strålningsriktning väljs. God kommunikation mellan de som inspekterar och de som

spolar är viktigt. Mängden vatten måste vara så stor att lösa spolavlagringar inte blir liggandes utan

förs ut ur avloppsledningen med spolvattnet.

4.5.3 Övrig rensning Rotskärning kan ibland behövas i samband med inspektion för att kameran ska kunna komma fram.

Detsamma gäller för ansamlingar av fett. Dessa arbeten är oftast svåra att planera/beställa i förväg,

och därför behöver beställaren ange hur det ska hanteras om det blir aktuellt.

Innan inspektion av tryckavloppsledningar kan det vara aktuellt att rensa ledningen med renspluggar,

från pumpstation till släppbrunn. Det utrensade materialet släpps oftast vidare ut i självfallsledningen

från släppbrunnen för omhändertagande i reningsverket. Om väldigt stora mängder utrensat

material förväntas kan man med fördel suga upp material med en sugbil i släppbrunnen.

4.6 Tilläggsarbeten

4.6.1 Inmätning av brunnar Om ledningskartan är bristfällig är det bra att i samband med inspektionen göra en inmätning av

brunnslockens läge samt nivå på vattengångar. På så sätt kan kartan uppdateras innan

rörinspektionen läggs in. Inmätning kan göras i egen regi eller beställas av mätföretag. Detta kan

även bli aktuellt om det visar sig finnas okända brunnar i det som ska inspekteras.

Inmätning kan göras med totalstation (noggrannhet ned till millimeternivå med rätt förutsättningar)

eller med GPS-mätning (noggrannhet ca ± 2 cm). Mätning inför profilmätning kräver högre

noggrannhet, det vill säga inmätning med totalstation.



Inmätning redovisas i format som kan läsas in i VA-kartan, detta samt önskad mätnoggrannhet

meddelas av beställaren.

4.6.2 Inmätning av brunnsnivå/vattengångsnivåer (nedmätning från locket) I samband med rörinspektionen är det effektivt att kontrollera brunnsnivåer och vattengångar

eftersom brunnslocken ändå ska öppnas. Kontrollen kan göras enkel, genom nedmätning med en

tumstock (eller avvägningsstång för djupare brunnar), eller med hjälp av en laseravståndsmätare från

brunnskant och ned till vattengång. Nedmätningen ger en ungefärlig vattengångsnivå, dels beroende

på hur det går att komma åt ledningen, dels på kvaliteten på höjddata. Brunnslockets nivå kan i

samband med nedmätningen mätas in med GPS. Metoden att mäta ledningars vattengång har

tillräcklig noggrannhet vid normal inspektion.

Inför besiktning av nyanlagda ledningsnät ska brunnslock och vattengångar mätas in med högre

noggrannhet enligt kapitel 4.6.1.

Beställaren anger den mätmetod som ska användas, beroende på vilken noggrannhet som krävs för

arbetet, samt hur det ska redovisas. Utföraren anger den mätmetod som använts.

TV4-formatet anger följande varianter i samband med profilmätning:

• Inmätt av beställaren vid profilmätningen

• Uppgifter hämtade från kartverk/VA-databas som tidigare inmätts/dålig kvalitet/okänd

kvalitet

4.6.3 Spårning av ledningar Ibland finns inte så mycket uppgifter om ledningar. De kan då inspekteras med syftet att undersöka

geometri. Spårning utförs genom att kameravagnen sänder ut en signal som en mottagare på marken

kan följa och därmed bestämma kameravagnens position från markytan. I dessa fall kanske det inte

heller finns något underlag att utgå ifrån, mer än en skiss. Om så är fallet bör beställaren vara med

vid inspektionen för att kunna bedöma vad som ska inspekteras.

Kameravagnens läge kan markeras på markytan med färg eller pinnar, var 3-5 meter vid raksträckor

samt alla riktningsavvikelser och därefter mätas in. Djupet på ledningen kan styra noggrannheten,

beroende på utrustningen. Om ledningsnätet är okänt kan det vara lämpligt att samtidigt mäta in

brunnar och annat.

4.6.4 Brunnsinspektion Brunnsinspektion beskrivs i publikationen P103 (Svenskt Vatten 2010) och är lämpligt att utföra som

ett tilläggsarbete i samband med rörinspektion. Inspektionen kan utföras på tre ambitionsnivåer –

konstruktion, kondition eller både konstruktion och kondition. I beställningen måste ambitionsnivån

anges samt vilka brunnar som är aktuella (om inte alla ska inspekteras). Redovisning kan ske digitalt

via TV4-formatet. För mer information om utförande och redovisning, se P103.

4.6.5 Servisinspektion För att få ett helt grepp på ledningsnätet är servisinspektion ett bra hjälpmedel. Här finns två

alternativ: att inspektera den allmänna delen av servisen eller inspektion av hela servisen in till

byggnaden. Vid det senare alternativet bör fastighetsägarna informeras i förväg av beställaren även

om det inte innebär att inspektören behöver beträda tomtmark.

Det finns två metoder för servisinspektion: med ”vanlig” kamera, vilket förutsätter åtkomliga brunnar

på servisen eller med så kallad satellitkamera från huvudledningen. Vilken metod som ska användas

anges i beställning.



Inspektion av servisledning utförs på samma sätt som för huvudledningar, förutom att det kan vara

svårt att kräva att kameran ska vara i centrum. Redovisningen är densamma som för huvudledningar.

Om hela sträckan till husliv inspekteras bör protokollet delas in i två delar för att beställaren ska

kunna lägga in inspektionen i VA-databasen – från huvudledning till förbindelsepunkt och från

förbindelsepunkt till husliv.

4.6.6 Profilmätning Profilmätning görs ofta i samband med vanlig rörinspektion eftersom mätinstrumentet är inbyggd i

kameratraktorn. Noggrannheten för dessa mätningar kommer att variera eftersom de påverkas av

ett antal förhållanden. Ändå har det visat sig vara ett användbart verktyg för att mäta lutningen på en

ledning. Profilmätning kallas ibland lutningsmätning.

Profilmätning utförs enligt tre kvalitetsnivåer:

• Nivå A – vid besiktning

• Nivå B - vid normal inspektion, kontroll av kondition

• Nivå C – vid normal inspektion, kontroll av funktion

Tabell 4-1 Kvalitetsnivåer för profilmätning

Kvalitetsnivåer för profilmätningar (minimikrav)

Nivå A Nivå B Nivå C

Tillämpas vid besiktning Tillämpas vid mätning av befintliga ledningar

Tillämpas ev. vid bedömning av driftfunktion

Renspolad ledning* Renspolad ledning Ett eller flera kriterier i Nivå B uppfylls inte. Vilka kriterier som ej uppfylls anges i mätningsprotokollet

Inspekterad ledning Inspekterad ledning

Avvägd höjdskillnad i samband med kontroll

Vattengångshöjder från ledningskarta ***

Kalibrering före mätning Kalibrering enligt normal kalibreringsrutin****

Utjämningsfaktor anges vid redovisning**

* Så ren att mätresultatet ej påverkas

** Differens mellan avvägd och uppmätt höjdskillnad (med kameratraktor)

*** Äldre inmätta vattengångshöjder

**** Enligt tillverkarens rekommendationer

Profilmätning enligt nivå A är ett viktigt verktyg för kontroll av nya anläggningar. För ledningar med

en lutning med mindre än 5 ‰ ska bedömning av toleransklasser inte göras om genomförandet

enligt tabell 4-1 inte uppfyller nivå A.

För andra ändamål där noggrannhetskraven inte är så höga, kan profilmätning enligt nivå B och C

användas. Eftersom profilmätningen påverkas av ett antal externa förhållanden är det inte möjligt att

ange den exakta noggrannheten för resultatet.

Noggrannheten för profilmätning påverkas av allt som gör att traktorn rör sig på ett sätt som inte

motsvarar ledningens fall. Lutningen registreras med en pendel eller motsvarande elektronisk

komponent utan rörliga delar. Profilmätningen kommer därför att påverkas av:

• Start och stopp med traktorn

• Riktningsändringar där traktorn kan klättra på rörväggen

• Främmande föremål i ledningen

• Öppna fogar



• Felaktig längdmätning

• Ryckig framdrift

• Obalans i drivaxlarna, skeva hjul eller olika däck beroende på typ eller slitage.

För beställare och inspektörer som vill läsa mer redogör rapport SVU 2004-08 för vad som kan

påverka mätresultatet och hur man ska minimera mätfelen.

Redovisning

Följande ska finnas med i redovisningen av profilmätning:

• Start- och sluthöjd

• Om nivåer är inmätta eller ej

• Uppmätt lutning

• Eventuell bearbetning av profilen måste framgå

• Korrigeringsfaktor

• Toleransklasser

• Eventuellt funktionsklassning (men den ska inte användas vid besiktning)

• Om nivån för slutpunkt saknas ska anges att det är en relativ profil, det vill säga en indikation

på ledningens lutning

Profilmätning nivå A

Inspektion inför slutbesiktning genomförs helst innan ledningen tagits i drift och ska därför sakna

flöde. Inspektion för slutbesiktning får utföras först när hela ledningsgraven har återfyllts upp till

överbyggnadens underkant. I praktiken kan dock delar vara tagna i drift.

Följande gäller enligt P91 för profilmätning:

Mätmetoden som mäter höjd skall ha en mätnoggrannhet i fält som inte är sämre än ± 10 mm i

höjdled och 1 m/ 100 m i längdled.

Mätanordningen skall åtföljas av ett service och grundkalibreringsintyg. Mätanordningen skall

kunna kalibreras på mätplatsen.

Beroende på kamerautrustning kan profilmätning göras i samband med rörinspektion då kameran

körs framåt i ledningen. Detta ställer mycket höga krav på operatörens förståelse för utrustningens

funktion. Kameran måste framföras med jämn hastighet. Inbromsning och acceleration måste ske

mjukt och försiktigt. Den normala och säkraste metoden är att mätningen görs som en separat

operation då kameran backas tillbaka. Då kan en jämn hastighet hållas, maximalt 8-15 m/min

beroende på utrustning. Ledningssträckan mäts från-till brunnarnas centrum och profilmätningen i

ledningen mellan brunnarna. Mätsträckan startas och avslutas utanför brunnarna. Här är det viktigt

att operatören är väl förtrogen med sin utrustning och hur den fungerar, hur loggas mätvärden och

hur ofta? Den kunskapen är viktig för hur mätningen startas och avslutas. Målet är att så nära 100 %

av mätsträckan verkligen mäts.

Mätsträckan är ledningen mellan utgående vattengång i startbrunnen till inkommande vattengång i

slutbrunnen.

Följande förhållanden påverkar resultatet:

• Ledningen måste rengöras renspolas före mätning. Inget kvarvarande slam/grus eller dylikt

som kan påverka mätningen får finnas kvar i ledningen.

• Kontinuerligt rinnande vatten bör tillsättas ledningen för att synliggöra att det är rent och att

det inte är någon dämning i ledningen.



• Traktorn måste ha runda hjul med likvärdigt slitage.

• Traktorn ska kalibreras innan mätning, för att kontrollera att den visar 0 % fall för en

horisontell nivå.

För att kalibreringen ska vara tillräckligt exakt måste traktorn ställas på ett underlag som är justerad

helt i våg, med vattenpass som har en upplösning ≥ 0,5 ‰. Om lutningsindikatorn i bilen inte visar ± 5

‰ fall när traktorn är i våg måste den 0-ställas enligt metod i aktuell utrustning. Eventuellt måste

utrustningen justeras av leverantören innan mätning. Fältprover har visat att en ”felvisning” på upp

till ± 5 ‰ kan korrigeras med hjälp av vattengångshöjder. Förutsättning för det är att höjderna

stämmer med verkligheten och att mätningen utförs noggrant.

För större uppdrag bör kalibrering av kameratraktor upprepas varje dag. Vid alla förändringar av

utrustningen som påverkar mätning som t.ex. byte av hjul, däck eller på annat sätt förändrar

förutsättningarna skall ny kalibrering utföras.

Profilmätningen utförs med höjdkontroll, det vill säga start- och slutpunkter måste mätas exakt

(mätnoggrannhet ± 10 mm), till exempel med avvägningsinstrument. Vattengångar på ledningar ska

vara inmätta i samband med att profilmätning utförs, det vill säga ingen påverkan från tung trafik,

sprängningar etc. får ha skett efter ledningsläggning.

Figur 4-10 Exempel på anordning för avvägning av vattengång i anslutande rör.

Skillnaden mellan verklig höjd för en punkt på ledningen och den inmätta höjden är beroende av

toleransen för brunnshöjd och toleransen för mätutrustningen.

Inmätta höjder kan matas in i programvaran både före eller efter mätningarna. Resultatet

rapporteras genom att skriva ut en lutningsprofil elektroniskt eller på papper. Om profilen är

utjämnad måste det framgå av redovisningen och i så fall ska även den ursprungliga profilen

redovisas.

Profilmätning nivå B

Profilmätning enligt nivå B utförs utan höjdkontroll, det vill säga utan att mäta in höjder vid start- och

slutpunkter inför profilmätningen, kartunderlag används. Momentanvärde för lutning ska visas på

skärmen och på inspelningen medan rörinspektionen pågår. Vid körning nedströms indikerar positiv

lutning bakfall och kan jämföras med förändringar i vattennivån. Om du kör motströms så gäller det

motsatta. Om så önskas kan resultatet skrivas ut som en längdprofil elektroniskt och på papper.



För både nivå B och C går det att i efterhand komplettera med inmätta nivåer och på så sätt höja

nivån på profilmätningen (förutsatt att övriga krav enligt tabell 4-1 är uppfyllda).

Profilmätning nivå C

Profilmätning enligt nivå C innebär att ett eller flera kriterier i Nivå B inte uppfylls, vilka kriterier som

inte uppfylls anges i mätningsprotokollet.

Saknas höjder ska redovisningen inte ha en höjdskala graderad i meter på grund av den låga

noggrannheten. Skalan graderas i % där skillnaden mellan den högsta och lägsta punkten på

mätsträckan motsvarar 100 %

Profilmätning med annan utrustning än rörinspektionstraktor

Alternativt kan punktmätning på ledningar utföras med hydrostatisk slangmätare med trycksensor

eller sond med trådlös sensor och inbyggt gyro. Utrustning för dessa metoder är inte vanligt

förekommande och något mer tidskrävande att utföra än profilmätning med en

rörinspektionstraktor.

Båda metoderna kommer att påverkas mer eller mindre av samma källor till fel och ska i princip följa

samma riktlinjer som vid användning av traktorer för rörinspektion. Det är endast relevant att utföra

korrekt profilmätning med uppmätta höjder vid start- och slutpunkter. Sond med inbyggt gyro måste

vändas innan den körs tillbaka i ledningen för att kontrollera eventuella fel under mätningen.

Noggrannhet ska vara motsvarande profilmätning nivå A med rörinspektionstraktor. Ledningen ska

vara renspolad och inspektion ska göra just innan mätningen. Minsta mätintervallet bör vara högst

0,5 meter. Redovisning görs i digitala eller manuella protokoll.

Profilmätningen redovisas tillsammans med rörinspektion.

4.6.7 Deformationsmätning Deformationsmätning används framför allt vid besiktning av nyanlagda ledningar men kan även

användas för kontroll efter eventuell påverkan av byggtrafik samt innan renovering av ledningar.

Deformationsmätning med Laser

Det finns några olika system för att mäta deformation med hjälp av laser:

• Cirkellaser

• Spirallaser

Mätningarna ska göras med en film inspelad med en hastighet <10 cm/s. Mätnoggrannheten ska vara

± 1%. Vid deformationsmätning för besiktning får det inte vara något vatten i ledningen. Om

maskering krävs på grund av vattenflöden som inte går att få bort, ska beställare godkänna detta

innan utförande.

Blänk i ledningarna, vita rör som är svåravlästa samt att laserringen går in i serviser kan påverka

resultatet. Skarpa böjar kan vara svåra att mäta på grund av utrustningens längd.

Cirkellaser är en rundstrålande laser, monterad på en stav framför kameran, som projicerar en ring

på rörväggen. I bilden kan man se och mäta graden av deformation.

Lasern placeras på ett sådant avstånd framför kameran så att hela ringen är synlig i bild men

samtidigt är så stor som möjligt. Detta för att maximera antalet bildpunkter som programvaran

använder för analysen. Den film som används för analysen spelas in med kamerans ordinarie



belysning avstängd för att laserringen ska framträda så tydligt som möjligt. Därför görs inspelningen

med kameravagnen körande baklänges med en hastighet inte högre än 8–9 cm/s.

Spirallaser är beteckningen på ett system där två laserpunkter projiceras på rörväggen.

Laserdioderna sitter monterade på kameran bredvid objektivet. Deras ljusstrålar är inte parallella

vilket innebär att avståndet mellan punkterna varierar med avståndet till rörväggen.

Vid mätning vrids kameran 90 grader mot rörväggen och kamerans belysning släcks så

laserpunkterna syns bättre. Kameravagnen körs baklänges samtidigt som kameran roterar.

Mätningen görs i en spiralform i rörets längdriktning. Rekommenderad hastighet på 7 cm/s.

För bedömningsgrunder, se P91.

Redovisning av deformationsmätning

Texten kommer att kompletteras med exempel på redovisning.

Resultatet av en deformationsmätning redovisas med den inspelade filmen med laserringen som

tydligt visar när röret är deformerat. Bilder som tagits bort på grund av till exempel serviser bör även

redovisas, alternativt redovisas hela den ursprungliga filmen. Vid maskering måste information finnas

om att den ligger med, på vilken sträcka och varför filmen har maskerats.

Resultatet redovisas som deformation i %, skillnaden mellan höjd och bredd, i form av ett diagram

med längdskala för avstånd och en höjdskala graderad i %, med möjlighet att lägga in en linje som

representerar toleransen. Resultatet bör även redovisas i TV4-formatet.

Kalibrering

Förfarandet vid kalibrering varierar beroende på hård och mjukvara. Kalibrering görs i samband med

mätningen enligt anvisning från leverantören.

Rapportering av rörinspektion


5 Rapportering av rörinspektion

5.1 Administrativa uppgifter Under administrativa uppgifter ska information beskrivas som gäller för hela ledningssträckan. Ett

flertal av de administrativa uppgifterna levereras från beställaren, såsom uppgifter om ledningens

identitet, dimension, rörmaterial etc. För vissa administrativa uppgifter finns det angivet en kodlista.

Där en kodlista är angiven ska denna följas såvida inget annat är överenskommet.

5.1.1 Identifikation av ledning och startpunkt Inspekterade huvudledningar identifieras genom namnen på de tillhörande brunnarna samt namnet

på den brunn där inspektionen startar. Punkt-id ska följa beställarens specifikation. I tabellerna

nedan anges fältnamn, vilket används i TV4-formatet och i VA-databaser.

Fältnamn Obliga-torisk

Beskrivning

Knutpunkt 1

X Punkt-id för ledningens uppströms ändpunkt enligt beställarens specifikation

Knutpunkt 2

X Punkt-id för ledningens nedströms ändpunkt enligt beställarens specifikation

Startpunkt X Punkt-id på inspektionens startpunkt

Det bör finnas tydliga instruktioner från beställaren kring inspektörens förfarande vid upptäckter av

okända brunnar, det vill säga brunnar som inte finns med i beställarens VA-karta/VA-databas. Se

även kapitel 3.2.4.

5.1.2 Servisinspektion Vid inspektionen hanteras en servisledning på samma sätt som huvudledningar om möjligt.

Beställaren bör ha angivit punkt-id för den aktuella servisen och då räcker det med att identifiera

servisledningen med knutpunkt 1, knutpunkt 2 samt startpunkt, det vill säga på samma sätt som för

en huvudledning.

Om det inte finns punkt-id för anslutningspunkt huvudledning – servis använd längdmätning till

servis för knutpunkt 2 samt till exempel fastighetsbeteckning eller adress som knutpunkt 1.

Om punkt-id saknas och identifieringen ska relateras till huvudledningens identitet behövs följande

uppgifter till administrativa uppgifter:


Beskrivning

Längdmätning till servis

(x) Längden ska anges från huvudledningens referenspunkt, se längdmätning kapitel 4.4, till den inspekterade servisens mittpunkt. Anges i meter med en decimal. Obligatorisk endast vid servisinspektion i serviser utan egna FPID – TPID.

Klockreferens för servis

(x) Klockreferensen anges för mittpunkten av servisen sedd från huvudledningens längdaxel. Obligatorisk endast vid servisinspektion i serviser utan egna FPID – TPID.

Om hela sträckan till husliv inspekteras bör protokollet delas in i två delar för att beställaren ska

kunna lägga in inspektionen i VA-databasen – från huvudledning till förbindelsepunkt och från

förbindelsepunkt till husliv.



5.1.3 Beskrivning av uppdragsgivare och plats


Kodlista Beskrivning

Projektreferens Beställarens referenskod

Beställare X Uppdragsgivarens namn

Stad/samhälle X Namnet på det samhälle där inspektionen utförts

Adress X Gatunamn eller motsvarande

Inspektionsriktning K Medströms Motströms Okänt

Kamerans inspektionsriktning beskrivs relativt flödets riktning

5.1.4 Inspektionsdetaljer



Bedömningsgrund X SV VATTEN P122 Annan

Avser publikation eller motsvarande som bedömningen baseras på. Annan, beskrivs närmare i kommentarsfältet

Inspektionsdatum X ÅÅÅÅ-MM-DD

Klockslag för inspektionsstart

X hh:mm

Inspektörens namn X Namn på inspektören och företaget

Inspektörens referenskod

Inspektörens referenskod för inspektionen

Leveransinformation Fritext om hur dokumentationen levereras; t.ex. digitalt, via molnet, papper.

Mediareferens Nummer, namn eller littera på lagringsmedia - uppgift från beställningen

Inspektionens filnamn 1

X Fullständigt filnamn på inspektionsfilmen

Inspektionens filnamn 2

(x) Fullständigt filnamn på den andra inspektionsfilmen om sträckan filmas från två håll pga. hinder

Inspektionstyp K Slut Garanti Normal Begränsad Annan

• Inspektion inför slutbesiktning skall utföras innan ledningen tagits i drift. OBS! Besiktningen ska utföras efter att ledningsgraven är återfylld.

• Inspektion inför garantibesiktning utförs vid garantitidens utgång

• Normal inspektion avser besiktning enligt angiven bedömningsgrund men som ej är slut- eller garantibesiktning.

• Begränsad utvärdering avser att ingen fullständig dokumentation har gjorts, utan besiktningen varit fokuserat mot viss problemställning, t.ex. orsak till stopp.

• Annan beskrivs närmare under Kommentar.



5.1.5 Ledningsdetaljer Uppgifter om ledningsdetaljer, t.ex. rörmaterial, dimension, genomförd renovering etc., bör lämnas

av beställaren. Grundfaktakontroll av dimensioner och material bör vara standard, i samband med

beställningen är det lämpligt att tydligt klargöra om inspektören inte ska kontrollera detta.

Beställaren måste lämna uppgifter för grundfaktakontroll, helst i form av en TV4-exportfil. Som

beställare måste man vara medveten om att vissa uppgifter kan vara svåra eller omöjliga att avgöra

med inspektion. Detta gäller exempelvis för mer detaljerade uppgifter om rörmaterial samt uppgifter

om renoveringar.

När avvikelser från beställarens uppgifter upptäcks eller misstänks föreligga ska inspektören markera

detta under "Grundfaktakontroll". I Kommentarsfältet till administrativa uppgifter ska eventuella

avvikelser beskrivas i klartext. I nedanstående tabell för ledningsdetaljer beskrivs även de kodlistor

som ska användas där beställaren ej angivit andra koder.

Fråga vid remiss; Invändigt rörmaterial – behövs fler koder i kodlistan? Tidigare fanns Rörmaterial,

Renoveringsmetod och Renoveringsmaterial. Den sista är borttagen och inlagd under Invändigt

rörmaterial. Renoverad ersätter renoveringsmetod.



Rörtvärsnitt K Cirkulär Rektangulär Äggformad Annan

Rörets tvärsnittsform

Diameter X Innerdiametern i mm (Vid ej cirkulära tvärsnitt skall den vertikala höjden av rörtvärsnittet anges.)

Bredd Vid ej cirkulära rörtvärsnitt skall här anges rörtvärsnittets bredd uttryckt i mm.

Invändigt rörmaterial K Betong Gjutjärn Lera Plast Tegel Flexibelt foder Beläggning Cementbruk Paneler Kortrör Långrör Formpassat rör Spirallindat rör Annan

Föreslagen kodlista kan användas när beställaren ej angivit egna kodlistor. Annan, beskrivs närmare i kommentarsfältet. Fältet ifylls av inspektören endast när det är möjligt att avgöra rörmaterial, i annat fall lämnas fältet blankt. Om röret är renoverat avses det nya materialet, inte det ursprungliga.

Renoverad K Ja Nej Vet ej

Ja eller Nej används när det är möjligt att avgöra om ledningen är renoverad eller inte, använd annars Vet ej

Rörlängd Längden i meter för varje enskilt rör

Flödestyp K Spillvatten Kombinerat Dagvatten Annan

Ledningens användningsområde. Annan, beskrivs i kommentarsfältet.



Grundfaktakontroll K Ej utfört Utfört, inga fel Utfört, fel finns

Detta fält används av inspektören för att beskriva om en kontroll utförts eller ej. Information om felaktigheter, kompletteringar måste förtydligas under Kommentar.

5.1.6 Övrig information Under kommentar kan inspektören lägga till att det är stora flöden i ledningen, eller att råttor syns

till vid inspektionen.

Fältnamn Obliga-toriskt


Väder K Torrt Regn Tö

Beskriv det dominerade väderförhållandet under inspektionen som har påverkan på flödesförhållandet. Om regn och snösmältning (tö) pågår samtidigt — ange i detta fält det dominerande förhållandet och ange det andra i kommentarsfältet.

Temperatur Temperaturen anges i grader Celsius.

Flödesåtgärd K Ingen Proppad Nedhållning Annan

Beskriv åtgärder för att hantera flödet under inspektionen. Nedhållning innebär att vattennivåns hålls nere via samtidig spolning. Vid annan åtgärd förtydliga i kommentarsfältet.

Spolning K Ja Nej

Ange om ledningen rensats eller inte från sediment med hjälp av t.ex. högtrycksspolning innan inspektionen.

Övr. rensning K Ingen Rötter Fett Rötter/Fett Annan

Ange under Kommentar vad som, utöver spolning, rensats bort inför inspektionen.

Kommentar Kommentarer syftar till att förtydliga övrig kodning. Skall hållas så kort som möjligt.

5.1.7 Förändringar i administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter, såsom material, dimension och rörtvärsnitt, kan förändras längs

inspektionskamerans väg. Dessa förändringar ska beskrivas i tabellen för observationer under

kolumnen för Konstruktion. Här avses dimensions-, tvärsnitts- eller materialförändring.

5.2 Observationer När en observation ska beskrivas ska framdrivningen av kameran stoppas och felet fokuseras i bild.

Observationer ska beskrivas enligt det kodsystem som är beskrivet i P122. Observationskoderna är

grupperade enligt följande:

Feltypskoder

• Rörfel (Fel som kan avhjälpas med renovering eller omläggning)

• Driftfel (Fel som kan avhjälpas helt eller delvis med någon typ av driftinsats)

• Övriga koder (Beskriver exempelvis vad som händer under inspektionen, t.ex. Ingen sikt)



Konstruktionskoder

• Konstruktionskoder i ledning (Observationer som beskriver hur ledningen är byggd)

• Ledningsavgränsare (Koder för en lednings ändpunkter)

Alla feltypskoder beskrivs med tre bokstäver och konstruktionskoder med två bokstäver. För alla

observationer ska längdangivelse rapporteras och normalt även klockreferens. Om flera

observationer kan göras i samma punkt ska varje observation registreras på separata rader men med

samma längdangivelse.

Koderna för Rörfel, Driftfel och Övriga ska noteras i kolumnen Feltyp. Konstruktionskoderna ska

noteras i kolumnen Konstruktion. Alla observationer beskrivs i kapitel 5.

5.3 Klockreferens Observationens position ska anges med hjälp av klockhänvisning, detta gäller generellt för alla

observationer. En observation till höger i rörtvärsnittets inspektionsriktning ska beskrivas som

klockan 3. Vid utbredda observationer runt rörtvärsnittet ska klockreferenser anges i båda

klockreferensfälten. Den första avser start på klockreferens och den andra avser slut på klockreferens

räknat medurs, Vid ej cirkulärt utbredda observationer ska klockreferensen endast ges i det första

fältet. Om två, ej utbredda, observationer görs i samma längdsektion ska detta registreras som två

olika observationer med samma längdmätning. Exempel på klockreferenser visas i Figur 5-1.

Figur 5-1 Klockreferens

5.4 Längdmätning Observationens läge ska anges i meter med en decimal, mätt från mittpunkten i startbrunnen mellan

inkommande och utgående ledning till kameralinsens läge. Utrustningen för längdmätningen ska ha

en noggrannhet på minst 1 % i längdled.

Vid sandfång kan man lägga till ett mått motsvarande avståndet från mittpunkten i brunnen. Samma

görs vid slutbrunn.



5.5 Utbredd observation När en observation är utbredd mer än en längdmeter längs ledningen, ska start och slutpunkt

rapporteras separat genom att använda kodning för utbrett fel.

Koden består av en bokstav följt av ett löpnummer. Bokstaven A anger början och B anger slutet på

en utbredd observation. Löpnumret identifierar observationen. Exempelvis anges början på det

första utbredda felet med A1 och dess slut med B1. Det andra utbredda felet anges med A2 och dess

slut med B2. Därmed kan man även hantera s.k. nästlade utbredda fel, dvs. utbredda fel som helt

eller delvis löper parallella.

5.6 Observationens orientering En observations orientering beskrivs enligt följande:

• Längsgående — en observation som i huvudsak löper parallellt med ledningens längdaxel.

• Cirkulär —en observation som i huvudsak följer ledningens omkrets.

• Komplex — en observation som varken kan beskrivas som längsgående eller cirkulär.

5.7 Gradering av fel Olika fel beskrivs enligt denna publikation med olika feltyper. Graderingssystemet används för att

beskriva omfattningen på felet och består normalt av 4 grader där grad I är ett litet fel och grad 4 ett

stort fel. Mätvärde används vid besiktning.

Graderingssystemet för vissa feltyper är uppbyggt med hjälp av intervall. När feltyper beskrivs i

procent av tvärsnittsarea eller dimension, används normalt följande intervall:

Grad 1: x ≤ 5%

Grad 2: 5 % < x ≤ 15 %

Grad 3: 15 % < x ≤ 30%

Grad 4: x > 30 %

I beskrivningarna av feltyperna i kapitel 4 anges detta på ett förenklat sätt, exempelvis "5—15 %".

Gränserna beskrivs i Figur 5-2, Figur 5-3 och Figur 5-4 för några olika feltyper.

Figur 5-2 Deformation och Sediment

Figur 5-3 Inträngande rör



Figur 5-4 Utfällning

För vissa feltyper, exempelvis "Felaktig återöppning", kan flera alternativa observationer resultera i

en viss grad. Om flera alternativa felformuleringar uppfylls på olika graderingsnivåer ska graderingen

sättas enligt den högsta graden. Under Kommentar ska det tydligt framgå i klartext vilket alternativ

som ligger bakom den satta graderingen.

5.8 Mätvärde Om en mätning utförs vid en observation ska såväl mätvärde som enhet registreras i kolumnerna för

Mätvärde respektive Måttenhet. Under anmärkning ska det anges om mätvärdet är visuellt

uppskattat, manuellt eller digitalt uppmätt eller om annan metod har använts. Om feltypen utgörs av

ett intervall, till exempel 25— 30, ska den första siffran i intervallet anges i kolumnen Mätvärde 1 och

den andra i kolumnen Mätvärde 2. Om intervall inte används ska mätvärdet endast anges i kolumn

Mätvärde 1. Den mätenhet som ska användas visas i beskrivningen av observationerna i denna

publikation.

5.9 Kommentar När en observation ej fullt ut kan beskrivas med en kod ska ytterligare detaljer skrivas in under

Kommentar. Texten bör vara så kortfattad som möjligt,

5.10 Bilder När en bild är tagen ska en referens anges så att bilden tydligt kan kopplas till den aktuella

observationen. Vid bildsekvenser, rörliga bilder för en begränsad del av inspektionen, ska

längdangivelsen för videoreferens avse start på rörliga bilder.

5.11 Vattennivå Syftet med att registrera vattennivån är att se om det kan vara svackor på ledningen. Vid inspektion

för att bedöma konditionen samt vid besiktning ska ledningen vara spolad och inte innehålla vatten.

Vattennivån ska noteras i en egen kolumn i inspektionsprotokollet. Vattennivån anges i procent av

den vertikala dimensionen avrundat till närmsta tiotal. Vattennivån ska anges vid start och stopp av

inspektionen samt däremellan om förändringar av vattennivån observeras. Särskilda omständigheter,

såsom intermittent flöde eller misstänkt svacka, dämning ska beskrivas under Kommentar.

Figur 5-5 Vattennivå

Vattennivån kan redovisas längs med sträckan enligt exemplet i Figur 5-6.



Figur 5-6 Redovisning vattennivå längs ledningssträckan

5.12 Ledningsavgränsare Med ledningsavgränsare avses punkt-id för ändpunkter som definierar en ledningssträcka,

exempelvis SNB654—SNB687. Koderna för ledningsavgränsare ingår ofta i punkt-id. Koderna för

ledningsavgränsare framgår av kapitel 6.1.5 och ska om de används skrivas in under Konstruktion.

Eftersom ett separat protokoll ska upprättas för varje ledningssträcka ska koderna för ledningsavgränsare normalt inte förekomma inne i protokollet. Koder för ledningsavgränsare bör användas för att markera att man inspekterat hela ledningen. Konstruktionskoden NB bör då kompletteras i kommentarsfältet med t.ex. "Framme i SNB675".

5.13 Avbruten inspektion och ledning inspekterad från två håll Om en ledning som inspekteras har så stora fel att inspektionen måste avbrytas och en

kompletterande inspektion görs från motsatt håll ska dessa två inspektioner redovisas i samma

protokoll med en gemensam längdmätning. Detta är särskilt viktigt i de fall inspektionsresultatet ska

levereras digitalt för inläsning i VA-databas.

En sammanslagning av två ofullständiga protokoll, förutsätter att man har ett mått på hela

ledningssträckans längd. Om uppgift om detta saknas måste inspektören mäta avståndet innan

protokollen kan sammanlagras. I kommentarsfältet ska tydligt anges hur måttuppgiften för

ledningssträckan har erhållits.

Arbetsgång:

1. En sträcka har så stora hinder att det ej är möjligt att inspektera hela sträckan. Inspektionen utförs därför

från två håll.

2. Ledningssträckans längd uppmäts eller uppgiften inhämtas från beställaren.

3. De två protokollen sammanfogas med en gemensam längdmätning. Den ej inspekterade delen av

ledningssträckan beskrivs med avbrottskoden KAM samt start för utbredd observation, t.ex. A1. Början

på det vända inspektionsprotokollet anges med avbrottskoden KAM samt slut för utbredd observation,

t.ex. B1.

Observationskoder


6 Observationskoder Tabellerna kommer att uppdateras med sidnummer vid layout inför publicering.

Koderna till samtliga observationer visas i nedanstående tabeller. Många observationer kan också

förtydligas med hjälp av karaktärskoder. Fullständiga beskrivningar redovisas på angivna sidnummer.

TV4-formatet kan med tiden vidareutvecklas och justeras, koder och kodlistor kan behöva justeras

eller nya koder läggas till innan en revidering av P122 är aktuell. Därför ska alltid koder och kodlistor

beskrivna i TV4-formatet ha företräde i fall olikheter med tiden kan uppkomma.

6.1 Kodlistor

6.1.1 Feltypskoder – Rörfel

Feltypskoder Karaktärskoder Klartext Sid

DEF Deformation

VERTI Vertikal – den invändiga höjden är reducerad

HORIS Horisontal — den invändiga bredden är reducerad

PUNKT Punktdeformation

SPR Sprickor

LÄNGS Längsgående

CIRK Cirkulär

KOMPL Komplex — en observation som ej kan beskrivas som enbart längsgående eller cirkulär.

RBR Rörbrott/Kollaps

YTS Ytskada

PRF Produktionsfel


CIRK Cirkulär

KOMPL Komplex — en observation som ej kan beskrivas som enbart längsgående eller cirkulär.

INH Inträngande rör

FEA Felaktig anslutning

FEG Felaktig återöppning

DEA Defekt övergångsprofil i anslutning

EJÖPP Ej öppnad

VECK Veck

ÖVMAT Överskottsmaterial

LÖS Övergångsprofilen är inte helt fastsatt

INT Inträngande fogtätning

TRING Tätningsring

ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar.

FOG Fogförskjutning

LÄFÖR Längsförskjutning

TVÄRS Tvärförskjutning

RIKTN Riktningsavvikelse

FÖV Felaktig övergång

Observationskoder


6.1.2 Feltypskoder – Driftfel


ROT Rötter

TUNNA Enstaka tunna rottrådar

GROVA Grova rottrådar

PAKET Rotpaket

UTF Utfällning/Påväxt

UTFÄL Utfällning (från inträngande grundvatten, t.cx. järn, kalk)

FETT Fett

PÅVÄX Avloppshud (biologisk påväxt på rörväggen)

ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar

SED Sediment

FINT Finmaterial (t.ex. sand, silt)

GROVT Grovt (t.ex. stenflis, grus)

HÅRT Hårt eller packat material (t.ex. betong)

SANIT Sanitärt avfall (Papper, bindor etc.)


FRF Främmande föremål

GENOM Genomträngande ur rörväggen

INBYG Inbyggt i konstruktionen

INSER Instickande från en servis

BYGGD Rör eller kablar byggda genom ledningen

FAFOG Fastsatt i fog


INL Inläckning

6.1.3 Övriga koder under Feltyp


KAM Inspektionen avbruten

HINDE Hinder

HÖGVA Hög vattennivå

FELUT Fel på utrustning


FAS Flöde i anslutande servis

INS Ingen sikt

UNDER Kameran under vatten

ÅNGA Ånga

SMUTS Smuts på linsen


Observationskoder


6.1.4 Konstruktionskoder i ledning


AS Anslutande ledning

PGREN Prefabricerat grenrör

SABOR Sadelanslutning, borrad

SAHUG Sadelanslutning, inhuggen

BORRA Borrad (utan speciell fogningsdel)

INHUG Inhuggen (utan speciell fogningsdel)

BOREN Uppborrad i renoverad ledning

ANREN Renoverad anslutning, exempelvis s.k. hattprofil


PP Proppad anslutning

RP Punktreparation

UTBYT Utbytt rör

LOREN Lokal renovering

INCEM Cementinjektering

INANN Injektering med annat material

LAGAT Lagat hål


BR Böjd ledningsdragning

BÖJD Böjd rördel

STYRD Böjningen utförd med styrd borrning

VINKEL Vinkling i skarv

TF Tvärsnittsförändring

CIRK Cirkulär

REKT Rektangulär

ÄGG Äggformad


MF Materialförändring

BTG Betong

GJUTJ Gjutjärn

LERA Lera

PLAST Plast

TEGEL Tegelsten

FLEXI Flexibelt foder


DF Dimensionsförändring

ST Stalp

FRITT Fritt fall ned i brunnen

UTNED Utvändigt nedförningsrör

INNED Invändigt nedförningsrör

RAMP Ramp


Observationskoder


6.1.5 Koder för Ledningsavgränsare Koderna för ledningsavgränsare skall anges under Konstruktion. Dessa koder består av två tecken

t.ex. NB och överensstämmer normalt med de två sista tecknen i koderna för knutpunktsnamn t.ex.

SNB.

NB Nedstigningsbrunn

TB Tillsynsbrunn

RB Rensbrunn

DB Dagvattenbrunn (Rännstensbrunn)

DK Dagvattenbrunn med kupolsil

AG Anslutande huvudledning

IN Inlopp

UT Utlopp

PP Ändpropp

DX Dold brunn

AS Anslutande servisledning

FP Förbindelsepunkt

HL Husliv

Observationskoder - Rörfel


6.2 Rörfel

DEF Deformation Rörtvärsnittet har blivit deformerat.

Gradering

1. Deformationen är mindre än 5 % av rörets dimension.

2. Deformationen är mellan 5-15 % av rörets dimension.

3. Deformationen är mellan 15-30 % av rörets dimension.

4. Deformationen är mer än 30 % av rörets dimension.

Karaktär

VERTI Vertikal – den invändiga höjden är reducerad

HORIS Horisontal – den invändiga bredden är reducerad

PUNKT Punktdeformation

Inspektionskrav

För punktdeformation ska klockreferens anges.

Mätvärde

Om deformationen mäts ska mätvärdet anges i procent.

Vägledning

Deformationen uttrycks som procentuell förändring av

rörtvärsnittet. Koden får bara användas för flexibla rör. Om

orsaken till deformationen är tydlig ska den anges under

Kommentar.

Exempel på olika typer av deformation:

Observera att viss deformation av flexibla rör är tillåten vid

garantibesiktning. Dessa tillåtna deformationer kan rymmas

inom grad 1 och delar av grad 2. Därmed visar en gradering

1 eller 2 endast att detta är en avvikelse från ett cirkulärt

rörtvärsnitt.

Om deformationer upptäcks vid slut- eller

garantibesiktningar ska, om möjligt, även deformationen

anges under Mätvärde. Om deformationsmätning ej är

möjlig att utföra ska detta anges under Kommentar.



SPR Sprickor En eller flera sprickor är synlig på rörväggen men

rörtvärsnittet är oförändrat och alla delar är fortfarande på

plats.

Gradering

1. Ytsprickor

2. Ej öppen spricka

3. Öppen spricka

4. Används ej

Karaktär


CIRK Cirkulär

KOMPL Komplex – en observation som ej kan beskrivas som enbart längsgående eller cirkulär

Mätvärde

Om sprickans bredd mäts ska mätvärdet anges i mm.

Vägledning

Spricka grad 4 är rörbrott.

Ytspricka är en ej genomgående spricka. Ej öppen spricka är

genomgående, men saknar synlig glipa. En öppen spricka är

en synligt öppen spricka, den kan t.ex. vara fuktad av

vatten. Det kan vara svårt att skilja ej öppen från öppen.



RBR Rörbrott/Kollaps Rörbrott innebär att rörbitar är ur läge eller saknas. Kollaps

innebär att rörets tvärsnitt har förändrats, dvs röret hålls

endast uppe med stöd av kringfyllning.

Gradering

1. Används ej.

2. Brott – Rörbitar ur läge men har ej ramlat bort.

3. Saknas – Rörbitar saknas från rörväggen.

4. Kollaps – Rörets tvärsnitt har förändrats/rasat samman.

Mätvärde

För grad 2 och 3: Om brottets längd mäts, ska längden

anges i mm.

För grad 4: Tvärsnittsförändringen ska alltid

mätas/uppskattas och anges i procent.

Vägledning

Denna kod kan även användas för murade kulvertar med

följande gradering:

2. Tegelstenar eller annat material fortfarande kvar men ur

läge.

3. Tegelstenar eller annat material i murverk saknas.

4. Kollaps – Kulvertens tvärsnitt har förändrats/rasat

samman.



YTS Ytskada

Rörväggen har skadats av korrosiva ämnen eller av

mekanisk påverkan.

Gradering

1. Ökad ytråhet.

2. - Betong: Synligt ballastmaterial eller flisa borta.

- Lerrör: Glaseringen borta.

- Gjutjärn: Mindre rostangrepp.

- Tegelkulvert: Ytangrepp på murverket.

3. - Betong: Ballastmaterial saknas eller synlig armering.

- Gjutjärn: Utbredda rostangrepp.

- Porösa murverk eller fogningen saknas

4. Rörväggen helt uppfrätt så att del av rörvägg saknas.



PRF Produktionsfel Ett produktionsfel har uppstått vid tillverkningen av röret

eller vid installationen, exempelvis gjutfel i betongrör, veck

på flexibla foder eller svetsfel för PE-rör.

Gradering

1. - Felet medför en reduktion av tvärsnittsarean mindre

än 5 %.

- Felets utbredning är mindre än 2 timmar och är

beläget över rörets horisontella mittlinje.

2. - Felet medför en reduktion av tvärsnittsarean på mellan

5 - 15 %.

- Felets utbredning är mindre än 2 timmar och är

beläget under rörets horisontella mittlinje.

3. - Felet medför en reduktion av tvärsnittsarean på mellan

15 – 30 %.

- Felets utbredning är mellan 2 – 6 timmar.

4. - Felet medför en reduktion av tvärsnittsarean på mer

än 30 %.

- Felets utbredning är mer än 6 timmar, dvs mer än

halva omkretsen.

- Felaktigt monterad prefabricerad övergång.

Karaktär


CIRK Cirkulär

KOMPL Komplex – en observation som ej kan beskrivas som enbart längsgående eller cirkulär

Mätvärde

Om felet reducerar rörets tvärsnittsarea, så ska detta anges

som en procentuell reduktion av tvärsnittsarean.

Vägledning

Om det är möjligt ska typen av produktionsfelet beskrivas

under Kommentar, exempelvis gjutfel i betongrör, veck på

flexibla foder, svetsfel etc. Normala svetsvulster ska ej

betraktas som ett fel.

För betongrör kan gjutfel visas som att betongens

finmaterial är borta och en ansamling av stenar syns på

rörväggen. Om felet är genomgående i rörväggen kan det

samtidigt även förekomma utfällning och inläckage.

Fel vid installationen av flexibla foder kan visa sig som

missfärgning, veck, blåsor eller lös innerfolie. Felet

tydliggörs under Kommentar. Även vita fläckar ska

rapporteras. Veck mäts som reduktion av tvärsnittsarea.

Övriga mäts i timmar. Ett intervall på 2 timmar motsvarar

2/12 (60⁰) av rörtvärsnittets omkrets och 6 timmar

motsvarar halva rörtvärsnittets omkrets (180⁰).



INH Inträngande rör Ett anslutande rör sticker in i ledningen och orsakar en

reduktion av tvärsnittsarean.

Gradering

1. Anslutande rör tränger in mindre än 5 % av rörets

diameter.

2. Anslutande rör tränger in mellan 5 – 15 % av rörets

diameter.

3. Anslutande rör tränger in mellan 15 – 30 % av rörets

diameter.

4. Anslutande rör tränger in mer än 30 % av rörets

diameter.

Mätvärde

Om inträngningen mäts ska mätvärdet anges i procent av

innerdiametern.

Vägledning

Feltypen har sitt ursprung i felaktigheter vid inhuggning av

serviser men feltypen kan tillämpas på alla anslutande rör

som tränger ini huvudledningen.

När denna kod används, ska även koden för ”Anslutande

ledning” anges under Konstruktion.



FEA Felaktig anslutning

En servis eller avloppsledning ansluter på felaktigt sätt till

den inspekterade ledningen eller i brunnen.

Gradering

1. Felaktigt läge i anslutande ledning, exempelvis bakfall i

anslutande ledning, servisens centrumlinje ansluter för

lågt, dvs. under huvudledningens centrumlinje.

2. Flödet från anslutande ledning leds mot flödesriktningen

i huvudledningen.

3. Det är delvis öppet mot kringfyllningen mellan

anslutande ledning och huvudledning.

4. Det är helt öppet mot kringfyllningen mellan anslutande

ledning och huvudledning.

Vägledning

När denna kod används ska även koden för ”Anslutande


För grad 3 och 4 avses även öppningar som beror på att det

är ett glapp mellan servis och huvudledning.

Observationer av skador, stopp etc. inne i servisledningen

ska rapporteras under anmärkning eller i separat protokoll

för aktuell servisledning.

För en felmonterad brunn, komplettera i klartextfältet vad

som är fel.



FEG Felaktig återöppning

En skada har uppstått vid återöppning av en renoverad

ledning. Återöppningen har utförts med hjälp av ett

fräsverktyg placerad inne i huvudledningen.

Gradering

1. - Servis helt öppnad, men ojämnt samt hängande

trådliknande restmaterial.

- Uppfräsningen är större än den anslutande ledningens

inre dimension men mindre än den utvändiga

dimensionen (inhuggen, anborrad) eller upptill 10 mm

större än servisens inre diameter (grenrör).

2. - Servis ej helt öppnad i övre halvan av tvärsnittet, dock

ej mer än 10 mm avvikelse.

- Revor i servisens rörmaterial.

3. - Servis ej helt öppnad i nedre halvan av tvärsnittet,

dock mer än 10 mm avvikelse.

- Servis ej helt öppnad i övre halvan av tvärsnittet, mer

än 10 mm avvikelse.

- Uppfräsningen är större än den anslutande ledningens

utvändiga dimension.

4. - Servis ej helt öppnad i nedre halvan av tvärsnittet, mer

än 10 mm avvikelse.

- Hål fräst i servisens rörmaterial.

- Fräsning bredvid servisen (felfräsning)

Inspektionskrav

Klockreferens ska anges för centrumlinjen från den

anslutande servisen.

Mätvärde

Om mätning genomförs, ska mätningen avse avvikelsen

mellan den anslutande servisens inneryta till

uppfräsningens slut uttryckt i mm. I kommentarsfältet ska

då anges om avvikelsen avser en uppfräsning som är mindre

eller större än den anslutande ledningens inre dimension.

Vägledning

När denna kod används ska även koden för ”Anslutande


Om man upptäcker att en servis ej har öppnats ska detta

anges under Konstruktion med koden för ”Proppad

anslutning”.

För grad 1: Observera att uppfräsningen normalt ska vara

aningen större (1 – 2 mm) än servisens inre diameter. Detta

ska inte noteras som ett fel.



DEA Defekt övergångsprofil i anslutning

Fel på övergångsprofil, exempelvis s.k. ”hattprofil”, som

använts för att renovera en servisanslutning.

Gradering

1. Veck eller överskottsmaterial reducerar

huvudledningens eller den anslutande servisens

tvärsnittsarea mindre än 5 %.



tvärsnittsarea mellan 5 - 15 %.



tvärsnittsarea mellan 15 - 30 %.

4. - Veck eller överskottsmaterial reducerar


tvärsnittsarea mer än 30 %.

- Övergångsprofilen är inte ordentligt fastsatt mot den

renoverade huvudledningen.

- Det är en öppning mellan övergångsprofilen och den

renoverade huvudledningen.

Karaktär

EJÖPP Ej öppnad

VECK Veck

ÖVMAT Överskottsmaterial

LÖS Övergångsprofilen är inte helt fastsatt

Inspektionskrav

Klockreferens ska anges för centrumlinjen från den

anslutande servisen.

Mätvärde

Om en tvärsnittsreduktion mäts ska detta rapporteras som

reduktion uttryckt i procent.

Vägledning

Feltypen relateras till huvudledningen och servisledningen

fram till den första fogen. Under Kommentar ska det

specificeras om felet avser OPH (ÖvergångsProfil i

Huvudledning) eller OPS (ÖvergångsProfil i Servis). Ej

öppnad avser att uppfräsning inte skett i OPS innersta del i

servisen. När denna kod används ska även koden för

”Anslutande ledning” anges under Konstruktion.



INT Inträngande fogtätning

Rörtvärsnittet har blivit deformerat.

Gradering

1. - Tätningsring synligt ur läge, men tränger inte in i röret.

- Annat tätningsmaterial reducerar tvärsnittsarean

mindre än 5 %.

2. - Tätningsring trasig.


mellan 5 - 15 %.

3. - Ej trasig tätningsring hänger över tvärsnittet – lägsta

punkten ovanför rörets centrumlinje.


mellan 15 - 30 %.

4. - Ej trasig tätningsring hänger över tvärsnittet – lägsta

punkten nedanför rörets centrumlinje.

- Annat tätningsmaterial reducerar tvärsnittsarean mer

än 30 %.

Karaktär

TRING Tätningsring


Mätvärde

Om tätningen är av annat material än tätningsring uttrycks

reduktionen av tvärsnittsarean i procent.



FOG Fogförskjutning

Ett rörs spetsände är inte centrerat eller når inte helt eller

delvis in i nästa rörs muffände.

Gradering

1. Förskjutningen är mindre än halva godstjockleken (avser

tvärförskjutning).

2. Förskjutningen är mellan halva och hela godstjockleken

(avser tvärförskjutning), ej synlig tätningsring men

avviker från läggningsanvisning.

3. Förskjutningen är mellan hela och 2 gånger

godstjockleken eller fogen delvis öppen, tätningsring

delvis synlig.

4. Förskjutningen är mer än 2 gånger godstjockleken eller

fogen helt öppen, tätningsring helt synlig.

Karaktär

LÄFÖR Längsförskjutning

TVÄRS Tvärförskjutning

RIKTN Riktningsavvikelse

Inspektionskrav

Vid tvärförskjutning och riktningsavvikelse ska klockreferens

anges.

Mätvärde

Om längd- eller tvärförskjutningen mäts ska mätvärdet

anges i mm. Om en riktningsavvikelse mäts ska detta anges

i grader.

Vägledning

För en tvärförskjutning eller riktningsavvikelse uppåt ska

klockreferensen anges som kl. 12 och nedåt som kl. 6.

Så länge hela godstjockleken inte är synlig, dvs. för grad 1

och 2, får godstjockleken antas vara 1/10 av nominell

innerdiameter.

Moderna rör tillåter en spalt mellan spetsända och

muffbotten vilken varierar med fabrikat. Även viss

avvinkling kan medges. Detta innebär att mindre

längsförskjutningar och riktningsavvikelser inte behöver

innebära en felaktighet. Det är viktigt att klara ut med

beställaren hur dessa ska rapporteras.

Om fogen är defekt ska det i stället rapporteras som felaktig

övergång, om en bit är borta från fogen ska det rapporteras

som rörbrott.



FÖV Felaktig övergång

En övergång vid ändring av material, dimension eller

tvärsnitt har utförts utan användande, eller med felaktigt

användande, av en prefabricerad övergång.

Gradering

1. En felaktig övergång förändrar tvärsnittsarean mindre

än 5 %.

2. En felaktig övergång, där rören ligger tätt på varandra i

vattengången, förändrar tvärsnittsarean mellan 5 – 15

%.

3. En felaktig övergång, där rören inte ligger tätt på

varandra i vattengången, förändrar tvärsnittsarean

mellan 5 – 15 %.

4. - En felaktig övergång förändrar tvärsnittsarean mer än

15 %.

- Det är en öppning mellan delarna

Inspektionskrav

Vid förändring av centrumlinjerna mellan de två rören ska

klockreferens anges. Vid dimensionsförändring ska den

sammanhängande vattengångslinjen inte förändras. Vid

förändring av vattengångslinjen mellan de två rören ska

klockreferens anges.

Mätvärde

Om förändringen av tvärsnittsarean mäts ska den anges

som procent.

Vägledning

Förändring av centrumlinjerna åt höger ska anges som kl. 3

och åt vänster som kl. 9.

Alla förändringar av material, dimension eller tvärsnitt ska

även beskrivas med lämplig konstruktionskod.

Om det uppstått ett veck på ett flexibelt foder vid en

övergång, ska felet i stället rapporteras som produktionsfel.

Observationskoder - Driftfel


6.3 Driftfel

ROT Rötter

Rötter har trängt in i ledningen via anslutningar, skador

eller fogar.

Gradering

1. Reduktionen av tvärsnittsarean är mindre än 5 %.

2. Reduktionen av tvärsnittsarean är mellan 5-15 %.


4. Reduktionen av tvärsnittsarean är mer än 30 %.

Karaktär

TUNNA Tunna rottrådar

GROVA Grova rottrådar

PAKET Rotpaket

Mätvärde

Om mätning utförs ska mätvärdet anges som procentuell

reduktion av tvärsnittsarean.

Vägledning

Rötter döljer ofta andra observationer.



UTF Utfällning/Påväxt Material är fastsatt på rörväggen beroende på exempelvis

utfällning av salter, fettpåbyggnad eller biologisk påväxt.

Gradering





Karaktär

UTFÄL Utfällning (från inträngande grundvatten, t.ex. järn, kalk)

FETT Fett

PÅVÄXT Avloppshud (biologisk påväxt på rörväggen)


Mätvärde

Om omfattningen mäts ska mätvärdet anges som

procentuell reduktion av tvärsnittsarean.

Vägledning

Utfällningar kan dölja andra observationer.



SED Sediment Sedimenterat material i ledningen.

Gradering

1. Sedimentlagrets tjocklek är mindre än 5 % av rörets

vertikala diameter.

2. Sedimentlagrets tjocklek är mellan 5 – 15 % av rörets

vertikala diameter.

3. Sedimentlagrets tjocklek är mellan 15 – 30 % av rörets

vertikala diameter.

4. Sedimentlagrets tjocklek är mer än 30 % av rörets

vertikala diameter.

Karaktär

FINT Finmaterial (t.ex. sand, silt)

GROVT Grovt (t.ex. stenflis, grus)

HÅRT Hårt eller packat material (t.ex. betong)

SANIT Sanitärt avfall (papper, dambindor etc.)

ANNAN Anna, beskrivs närmare under Kommentar

Mätvärde

Om sedimentlagret mäts ska mätvärdet anges som

procentuell reduktion av rörets vertikala diameter.

Vägledning

Sediment kan dölja andra observationer.



FRF Främmande föremål Främmande föremål, såsom sten, trästock, rörbit eller dylikt

finns i ledningen.

Gradering





Karaktär

GENOM Genomträngande ur rörväggen

INBYG Inbyggt i konstruktionen

INSER Instickande från en servis

BYGGD Rör eller kablar byggda genom ledningen

FAFOG Fastsatt i fog


Mätvärde

Om felets omfattning mäts ska mätvärdet anges som

procentuell reduktion av tvärsnittsarean.

Vägledning

Denna felkod ska endast användas om det inte finns en mer

passande felkod.

Om det går att se vad föremålet består av ska detta anges

under Kommentar.



INL Inläckning Inläckning genom rörfog eller sprickor.

Gradering

1. Fuktig.

2. Droppande.

3. Rinnande.

4. Sprutande.

Inspektionskrav

Klockreferens för inläckaget ska anges.

Vägledning

Om orsaken till inläckaget kan beskrivas eller om material

från omgivande fyllning spolas in i ledningen ska detta

anges under Kommentar.

Observationskoder - Övriga koder


6.4 Övriga koder

KAM Inspektion avbruten Inspektionen har avbrutits på grund av att kameran ej kom vidare.

Karaktär

HINDE Hinder

HÖGVA Hög vattennivå

FELUT Fel på utrustning


Vägledning

Om orsaken beror på ett hinder ska även en passande felkod anges för hindret.

FAS Flöde i anslutande servis Ett vattenflöde som inte kan relateras till vanligt hushållsspillvatten strömmar ut från en servis.

Mätvärde

Om mätning sker ska flödet anges som procentuell andel av servisens vertikala dimension avrundat till närmsta 10-tal.

Vägledning

Om orsaken till vattenflödet kan beskrivas ska detta anges under Kommentar.

När denna kod används ska även konstruktionskoden för ”Anslutande ledning” anges.

INS Ingen sikt Observationen har inte kunnat göras pga. ingen sikt.

Karaktär

UNDER Kameran under vatten

ÅNGA Ånga

SMUTS Smuts på linsen


Vägledning

Sträckan som inte kunnat inspekteras till följd av ingen sikt ska rapporteras med koderna för utbredd observation.

Observationskoder - Konstruktion


6.5 Konstruktion

AS Anslutande ledning En ledning, vanligen servisledning, är ansluten till den inspekterade ledningen.

Karaktär

PGREN Prefabricerat grenrör

SABOR Sadelanslutning, borrad

SAHUG Sadelanslutning, inhuggen

BORRA Borrad (utan speciell fogningsdel)

INHUG Inhuggen (utan speciell fogningsdel)

BOREN Uppborrad i renoverad ledning

ANREN Renoverad anslutning, exempelvis s.k. hattprofil


Inspektionskrav

Den anslutande ledningens läge ska anges med klockreferens för den anslutande ledningens centrumlinje.

Mätvärde

Om mätning sker ska den anslutande ledningens dimension anges i mm.

Vägledning

Om en annan typ av ledning än servis ansluter ska karaktären ”Annan” anges.

PP Proppad anslutning En anslutning är proppad.

Inspektionskrav

Den proppade ledningens läge ska anges med klockreferens för den proppade ledningens centrumlinje.

Vägledning

När denna kod används ska även koden för ”Anslutande ledning” användas.

RP Punktreparation En kortare sektion av ledningen har blivit reparerad.

Karaktär

UTBYT Utbytt rör

LOREN Lokalrenovering

INCEM Cementinjektering

INANN Injektering med annat material

LAGAT Lagat hål


Inspektionskrav

Klockreferens ska anges. Start och stopp sak anges med hjälp av kodningen för utbredd observation.

Vägledning

Med punktreparation avses reparation upp till en rörlängd eller att slutet på reparationen är synlig vid

reparationens början. Ange under Kommentar vilken typ av reparation som utförts.



Om slutet på reparation inte är synlig och det sker en ändring till annat rörmaterial ska man istället ange koden

för materialförändring.

BR Böjd ledningsdragning Rördragningen böjer av och böjningen är korrekt utförd med användande av böjd rördel eller att böjningen

beror på styrd borrning.

Karaktär

BÖJD Böjd rördel

STYRD Böjningen utförd med styrd borrning

VINKEL Vinkling i skarv

Inspektionskrav

Klockreferens ska anges.

Mätvärde

Om böjningen mäts ska mätvärdet anges i grader.

TF Tvärsnittsförändring Ledningens tvärsnittsform förändras.

Karaktär

Formen på det nya tvärsnittet är:

CIRK Cirkulär

REKT Rektangulär

ÄGG Äggformad


Vägledning

Om tvärsnittsförändringen inte är korrekt utför ska även feltypen ”Felaktig övergång” användas.

MF Materialförändring Ledningens material ändras.

Karaktär

Ledningens nya material är:

BTG Betong

GJUTJ Gjutjärn

LERA Lera

PLAST Plast

TEGEL Tegelsten

FLEXI Flexibelt foder


Vägledning

Om det inte går att avgöra det kommande rörmaterialets karaktär ska materialförändringen karaktäriseras med

koden ”Annan” och under Kommentar ange ”Rörmaterialet går inte att bestämma”.

Om materialförändringen inte är korrekt utförd ska även feltypen ”Felaktig övergång” användas.



DF Dimensionsförändring Ledningens dimension ändras.

Mätvärde

Om mätning sker ska den nya dimensionen anges i mm.

Vägledning

Om dimensionsförändringen inte är korrekt utförd och/eller påverkar den sammanhängande vattengångslinjen

ska även feltypen ”Felaktig övergång” användas.

ST Stalp Ledningen ansluter till en brunn på en högre nivå än vattengången i brunnen.

Karaktär

FRITT Fritt fall ned i brunnen

UTNED Utvändigt nedförningsrör

INNED Invändigt nedförningsrör

RAMP Ramp


Referenslista


7 Referenslista Arbetsmiljöverket, www.arbetsmiljova.se

DANVA 2015, Fotomanualen. TV-inspektion af afløbsledninger. Vejledning nr 57.

LTH/Malmö VA-verk 1995, Funktionsklassbedömning. Nytt sätt att värdera profilmätning av

avloppsledningar. (se www.svensktvatten.se)

Norden Innovation Centre 2005, Nordic Sewer System Inspection Manual – Part 1: pipelines

Norsk Vann 2018, Rørinspeksjon av hovedledninger for vann og avløp, rapport nr 234

Norsk Vann 2018, Dataflyt – Klassifisering av avløpsledninger, rapport nr 235

STVF, Sveriges TV-inspektions Företag, www.stvf.se

Svensk Standard 2012, Investigation and assessment of drain and sewer systems outside buildings –

Part 1: General Requirements, SS-EN 13508-1:2012, engelsk text

Svensk Standard 2011, Investigation and assessment of drain and sewer systems outside buildings –

Part 2: Visual inspection coding system, SS-EN 13508-2+A1:2011, engelsk text

Svenskt Vatten 2004, Nordic Sewer System Inspection Manual, Part I: Pipelines. Svenskt Vatten,

NORVAR, VVY, DANVA, begränsad upplaga, Projektrapport, engelsk text.

Svenskt Vatten 2005, Publikation nr 91 - Anvisningar för provning i fält av allmänna avloppsledningar

för självfall, "Fätprovningsanvisningarna". Kontroll av täthet, deformation, brunnsnivå och

riktningsavvikelse.

Svenskt Vatten, 2006, Publikation nr 93 -TV-inspektion av avloppsledningar i mark

Svenskt Vatten 2006, Översättningsnyckel mellan inspektionskoder enligt Svenskt Vatten P93 och SS-

EN 13 508-2 — underlag till National Annex till SS-EN 13 508-2

Svenskt Vatten 2007, Svenskt Vatten P93 nya viktfaktorer (se www.svensktvatten.se)

Svenskt Vatten 2011, Publikation P103 - Inspektion av avloppsbrunnar

Svenskt Vatten 2011, "TV3-format" Filformat för överföring av data vid TV-inspektion och

profilmätning av avloppsledningar, version 3.1

Svenskt Vatten 202x, "TV4-format" Filformat för överföring av data vid TV-inspektion och

profilmätning av avloppsledningar samt inspektion av brunnar Version 4.0

Svenskt Vatten 202x, Publikation P113 – Effektivt underhåll av VA-system

Svenskt Vatten Utveckling 1994, Kortbedömning av TV-inspekterade avloppsledningar, SVU-rapport

1994-12

Svenskt Vatten Utveckling 2004, Anvisningar och riktlinjer för mätmetoder vid

riktningsavvikelsemätning i självfallsledningar, SVU-rapport 2004-8

Svenskt Vatten Utveckling 2011, Utvärdering av kortbetygsystem för TV-inspekterade

avloppsledningar – förstudie, SVU-rapport 2011-01

BILAGOR


8 Bilaga 1 Inspektionslexikon

Engelska Svenska Danska Finska Norska

Attached deposits

Utfällning Udfældning Saostuma Utfelling / belegg

Break/Collapse Rörbrott/kollaps Brud/sammanstyrtning Putkirikko/sortuma Rørbrudd / kollaps

Brickwork Murverk av tegel Murværk af tegl Tiilistä muurattu Teglstein

Change in dimension

Dimensionsändring Dimensionsændring Halkaisijan muutos Dimensjonsendring

Change in material

Materialändring Materialeændring Materiaalin muutos Materialendring

Change in shape of cross-section

Tvärsnittsändring Tværsnitsændring Muodon muutos Tverrsnittsendring

Circumferential location

Klockreferens Urreferance Sijainti putken kehällä Urviser-referanse

Complex Utbredd Sammensat Vaihteleva Kompleks

Connection Anslutning Tilslutning Liitos Tilkopling av stikkledning

Connection closed

Proppad anslutning Afproppet tilslutning Liitos, suljettu Plugget tilkopling

Continuous observations

Utbredd observation Kontinuert observation Latkuva, havainto Strekningsobservasjon

Curvature of sewer

Böjd ledningsdragning

Kurvet ledningsføring Putki kaartaa Bøy på røret (utenom rør-skjøt)

Defect codes Felkoder Fejlkode/observationskode Vikakoodit Feilkoder

Defective connection

Felaktig anslutning Defekt tilslutning Viallinen liitos Tilkoplingsfeil

Defective transitional component

Felaktig övergång Defekt overgangsprofil Viallinen muutososa Defekt overgang

Defective reopening of connection

Felaktig återöppning Defekt stikåbning

Viallinen liitoksen avaus (Saneeratussa viemänissä)

Feil på gjenåpnet tilkobling (renovering)

Defective transitional profile in connection

Defekt övergångsprofil i anslutning (hattprofil)

Defekt overgangsprofil (hattprofil)

Viallinen liitoskappale (hattuprofili)

Feil på hattprofil (renovering)

Deformation Deformation Deformation Muodonmuutos Deformasjon

Displaced joint, angular

Riktningsavvikelse Vinkeldrejning i samling Kulmapoikkeama Vinkelendring

Displaced joint, longitudinal

Längsförskjutning Åben samling Avoin sauma Lengdeforskjøvet skjøt

Displaced joint, radial

Tvärförskjutning Forskudt samling Poikkisiirtymä Tverrforskjøvet skjøt

Drop Stalp Nedføring Pudotuskalvo Fallkum

Employing authority

Beställare Myndighed Tilaaja Bestiller

Fissure Spricka Revne Halkeama Sprekk

Flow in incoming Pipe

Flöde i anslutande ledning

Vand i tilslutning Virtausta liittyvästä putkesta

Vannføring i tilkoplet rør

Fouling Biofilm (på rörvägg) Kloakhud / biofilm Kasvusto Biofilm

Grading system Gradering Klassedeling Vakavuusasteet Graderinger

Header information

Administrativa data Administrative data Perustiedot Administrative data

BILAGOR


Engelska Svenska Danska Finska Norska

Infiltration Inläckning Infiltration Vuoto Infiltrasjon

Inspection abandoned

Inspektion avbruten Afbrudt inspektion Tutkimus keskeytyi Avbrutt inspeksjon

Inventory codes Konstruktionskoder Konstruktionsdetaljer Muut havainnot Konstruksjonskoder

Invert Vattengång Bundløb Vesijuoksu Bunn innvendig rør / kumrenne

Intruding connection

Inträngande rör Indragende tilslutning Sisääntyöntyvä liitos Innstukket rør

Intruding sealing material

Inträngande tätning Indragende samlingsmateriale

Sisääntyöntyvä tiiviste Synlig pakning / pakningsmateriale

Lateral Servis Stik Tonttiviemäri Stikkledning

Lining Infodring (Renoverad) Foring Sujutusmateriaali (saneerattu)

Innvendig rørføring

Longitudinal location

Längdmätning Længdemåling/afstand Sijainti pituussuunnassa (etäisyys)

Posisjonsbestemmelse i lengderetning

Loss of vision Ingen sikt Intet billede/tab af udsyn Ei näkyvyyttä Ingen sikt

Manufacturing defect

Produktionsfel Produktionsfejl Valmistus/asennusvirhe Produksjonsfeil

Measuring unit Mätenhet Måleenhed Mittayksikkö Måleenhet

Measured value Mätvärde Målt værdi Mitattu arvo Måleverdi

Masonry Murverk Murværk Muurattu Murverk

Operation Drift Drift Toimivuus I drift

Other obstacles Främmande föremål Andre forhindringer Vieras esine/este Annen hindring

Pipeline length identification

Lednings-ID Ledningsidentifikation Putken tunnus Lednings-ID

Pipe unit length Rörlängd Rørlængde Putkielementin pituus Rørlengde

Point repair Punktreparation Punktreparation Paikallinen korjaus Punktreparasjon

Precipitation Nederbörd Nedbør Sade Nedbør

Prefabricated bend

Böjd rördel Præfabrikeret bøjning Putki kaartaa Bøy på roret

Roots Rötter Rødder Juuret Røtter

Settled deposits Sedimentation Aflejringer Liettymä Sedimenter

Surface damage Ytskada Korrosion/overfladeskade Pintavaurio Overflateskade

Transitional component

Övergångskomponent Overgangsstykke Muutososa Overgangsdel

Water level Vattennivå Vand(niveau) Veden pinta Fyllingsgrad

BILAGOR


9 Bilaga 2 Checklista för beställare Följande punkter är tänkta som stöd vid planering av inspektion, beställning, genomförande och

hantering av resultat.

1. Behov: Vilket är syftet med inspektionen? Akut eller förebyggande underhåll, för att se förnyelsebehov, inför

projektering eller efter anläggning av nya ledningar?

Normal, kondition

Normal, funktion

Slutbesiktning

Garantibesiktning

Begränsad inspektion

Annan – vilken? …………………………………………………………..

2. Planering: Se även tabell 3-1 för stöd avseende för- och tilläggsarbeten.

Vilka ledningar ska inspekteras, vilka brunnar ingår?

Ska serviserna inspekteras?

till förbindelsepunkt

även privat del

Vilka förarbeten behövs?

flödesåtgärder

högtrycksspolning

övrig rensning, t.ex. rotskärning …………………………….

Vilka tilläggsarbeten behövs?

Inmätning av brunnar

Inmätning av brunnsnivåer

Spårning av ledningar

Brunnsinspektion

Servisinspektion

Profilmätning

Deformationsmätning

Är det något specifikt med området, t.ex. risk för förorenade sediment?

BILAGOR


Förberedelser, kolla gärna i fält:

Finns brunnen

Är den öppningsbar

Hur är det med trafikintensitet, går det att inspektera när som helst

Kan parkeringsplatser (parkerade bilar) försvåra inspektion

Markslag och fastighetsägare – kan det vara problem med åtkomst

Pumpstationer som pumpar stora flöden

Stora flöden

Finns annan utrustning placerad inom området, exempelvis flödesmätare och råttfällor

Underlag:

Export-fil från databas i TV4-format

Kart-underlag med punkt-id på samtliga brunnar

Om servisinspektion – även punkt-id för serviser

Om profilmätning – vattengångar på ledningarna med angiven kvalitetsnivå

Hur hantera okända och dolda brunnar

Sträckor där eventuella problem är noterade, som underlag för inspektör

Om grundfaktakontroll inte önskas behövs:

Hur ska dokumentationen se ut

Beställning:

Beställningen bör innehålla följande uppgifter:

• Projektnamn, ev. projektnummer

• Kontaktperson från beställare, med kontaktuppgifter

• Önskat slutdatum

• Önskad prioritet:

o Brådskande (med kommentar om orsak)

o Normal

o Kan fördröjas

o Annan (med kommentar)

• Syfte med inspektion, gärna med bakgrund:

o Normal (funktion)

o Normal (kondition)

o Slutbesiktning

o Garantibesiktning

o Begränsad inspektion

o Annan (vilken anges)

• Inspektionens omfattning:

o Spillvatten

o Dagvatten

o Kombinerad

• Meter ledning som ska inspekteras

• Totalt antal sträckor som ska inspekteras (om inte TV4-format lämnas är det bra med någon

form av ledningsförteckning)

BILAGOR


• Renspolning innan inspektion:

o Ja

o Nej

o Annan, med kommentar

• Andra förarbeten, med förklaring av vad som avses:

o Flödesåtgärder

o Övrig rensning

• Servisledningarna ska inspekteras:

o Ja alla

o Ja vissa (se karta)

o Nej


• Profilmätning:

o Ja

o Nej


• Deformationsmätning:

o Ja

o Nej


• Andra tilläggsarbeten:

o Inmätning av brunnar

o Inmätning av brunnsnivå

o Spårning

o Brunnsinspektion

Till beställningen bifogas:

Underlag enligt avsnitt 2 ovan.

3. Genomförande: Startmöte med inspektör?

Redovisningsmöte?

4. Redovisning/Analys Dokumentation från inspektör i originalformat (utan komprimering)

Kontrollera att inläsning till VA-databas fungerar

Hantering av skillnader i grundfakta

Hantering av skillnader i brunnar, serviser avseende läge, nivåer

Utvärdera

Documents

REMISS - Rörinspektion av avloppsledningar i mark ny