REHABILITERING VID SMÄRTA, SOMATISERING & FUNKTIONELLA

TILLSTÅND FMR Arlanda 170920

Överläkare

Rehabiliteringsmedicin Sandviken Region Gävleborg

callesjostrom@gmail.com

Carl Sjöström

VEM ÄR JAG?

• Läkare, specialist i Psykiatri (2010) & Rehabiliteringsmedicin (2017).

• Anställd vid Rehabiliteringsmedicin, Region Gävleborg.

• Enskild firma – ett 10-tal uppdrag/år.

• Föreläsningar via Läkemedelsföretag inom epilepsiområdet vid 3 tillfällen – aldrig handlat om enskilda läkemedel.

• Deltagit vid författandet av kapitlet om ”Kroppssyndrom” i ”Psykiatri” (Studentlitteratur 2016)

• www.stokapsykkonsult.com

Funktionell neurologisk

symtomstörning

Långvarig smärta

Somatiserings-syndrom/

Kroppssyndrom

SAMMANFATTNING 1

• Somatisering är en normal mekanism som kan övergå i ett psykiatriskt sjukdomstillstånd.

• Smärta är en multifaktoriell upplevelse som behöver analyseras utifrån många aspekter

• Långvariga smärttillstånd har en hög psykiatrisk samsjuklighet

• Sjukvården och sociala faktorer bidrar ofta till att beteendemönster blir svåra att bryta

• En bio-psyko-social sjukdomsmodell behövs för att förstå och hjälpa

• Ångest är en vanlig drivkraft

SAMMANFATTNING 2

• Behandling går ut på att 1. Bryta negativt mönster (bemötandet!) 2. Informera, förklara → förändra

förklaringsmodellen 3. Hjälpa till att lösa ev. social problematik 4. Exponera för obehagliga symtom

(KBT/gradering) 5. Hjälpa pat att förändra beteenden 6. Behandla bakomliggande psykiatrisk

problematik

SAMMANFATTNING 3

• Arbetet går bättre om vi samarbetar:

1. I små team där patienten känner sig inkluderad

2. Över gränser

(T.ex. över primärvård-specialistvård, mellan myndigheter)

GRUNDEN TILL ALLTIHOP

ATT FÖRSTÅ SOMATISERING

• Människan har en benägenhet att reagera som en psykobiologisk enhet – d.v.s. starka känslor och psykologiska processer går hand i hand med somatiska förändringar som:

(Lundin A, Sjöström C Psykiatri, Studentliltteratur 2016)

ATT FÖRSTÅ SOMATISERING

• Människan har en benägenhet att reagera som en psykobiologisk enhet – d.v.s. starka känslor och psykologiska processer går hand i hand med somatiska förändringar som:

- Autonom aktivering (svettning, pulsstegring, snabbare andning)

- Ändrad muskelspänning (värk, klumpkänsla i halsen, tryck över bröstet)

- Ändrad vakenhetsgrad (trötthet, insomningssvårigheter)

- Ändrad kroppskontroll (bristande central aktivering, tremor, motorisk kontroll)

(Lundin A, Sjöström C Psykiatri, Studentliltteratur 2016)

ATT FÖRSTÅ LÅNGVARIG SMÄRTA

• Pain scientists are reasonably agreed that pain is an unpleasant feeling in our body that makes us want to stop and change our behaviour. We no longer think of pain as a measure of tissue damage – it doesn’t actually work that way even in highly controlled experiments. We now think of pain as a complex and highly sophisticated protective mechanism.

(Prof. Lorimer Moseley theconversation.com)

TERMER

TERMER

• Somatisering = ”Förkroppsligande” (DSM III- IV, ICD 10) • Somatic symptom disorder/Kroppssyndrom =

överdrivet fokus och beteendeförändring (DSM 5) • Funktionellt = Ej beroende på strukturell skada • ”Bodily distress syndrome”: Multipla funktionella

symtom (ICD 11?) • Konversion = Ångest omvandlas (konverteras) till

symtom som liknar symtom vid neurologiska sjukdomar (Funktionell Neurologisk Symtomstörning)

• Hypokondri/Hälsoångest = oproportionerlig upptagenhet vid sjukdom, kopplat till ångest

FLERA TERMER

• Primär sjukdomsvinst = Den ångestlindring ett kroppsligt symtom ger

• Sekundär sjukdomsvinst = Praktiska fördelar ett symtom/tillstånd ger

• Sjukrollshomeostas = Jämvikt i beteendemönster

EPIDEMIOLOGI

”SJUKVÅRDENS STORKONSUMENTER”

• 4-5% av patienterna svarar för 20% av samtliga besök på en akutmottagning.

• 20% av pat inneliggande på medicinsk vårdavdelning kan diagnostiseras med somatiseringsdiagnos (Fink 2004)

• I gruppen ”mångsökare” (>10 besök/år, <65 år) dominerar somatiserande patienter (70%) (Karlsson 1997, Finland)

• ”Medicinskt Oförklarade Symtom” står t.ex. för minst 30% på en Neurologmottagning, 20% inom Primärvården, men finns inom alla specialiteter! (Carson 2000, Skottland)

• Rena funktionella motoriska tillstånd: 5/100 000/år (Binzer 1998, Umeå/Kalmar)

• 10% av NHS budget till somatisering (Bermingham 2010)

• 20-40% av besöken i primärvård beror på långvarig smärta (SKL 2016)

Kostnader långvarig smärta

• 87,5 miljarder kr/år (SBU 2006)

(=Svenska försvaret + rättsväsendet + statsförvaltningen = Storbankernas vinst 2006)

(Torsten Gordh, Rehabveckan 2017)

DIAGNOSER

Diagnoser Smärta (NRS/SoS riktlinjer)

1. Om diagnos finns som beskriver förmodad etiologi som med nödvändighet är smärtsam används den (t.ex. trigeminusneuralgi, migrän).

2. Om inte sådan diagnos finns används mekanismbaserade diagnoskoder:

R 52.2A Långvarig smärta (Nociceptiv) R 52.2B Långvarig smärta (Neuropatisk) R 52.2C Långvarig smärta (Utan känd orsak/Idiopatisk) 3. Diagnos baserad på radiologiska förändringar, kopplad

till neurologisk eller inflammatorisk sjukdom som ej med nödvändighet innebär förekomst av smärta ska inte användas.

DIAGNOSTIKEN SOMATOFORMA/FUNKTIONELLA

TILLSTÅND

DSM III DSM IV DSM-5 ICD 10 ICD 11?

DSM-IV

Somatoforma syndrom

DSM 5

Kroppssyndrom och

relaterade syndrom

ICD 10

ICD 11 – 2018??

Somatiseringssyndrom Kroppssyndrom Somatiseringssyndrom Severe bodily distress

disorder?

Odifferentierat

somatoformt syndrom

Odifferentierat

somatoformt syndrom

Somatiseringssyndrom?

Somatoformt

smärtsyndrom

Kroppssyndrom med

främst smärta

Somatoformt

smärtsyndrom

???

Somatoformt syndrom

UNS

Kroppssyndrom Somatoformt syndrom

UNS

???

Konversionssyndrom

(motoriska/sensoriska

funktioner)

Konversionssyndrom

(Funktionell neurologisk

symtomstörning)

ANNAT KAPITEL

(DISSOCIATIVA TILLSTÅND)

Hypokondri Sjukdomsångest

Hypokondri (inkl

dysmorfofobi)

Hypochondriasis (illness

anxiety disorder)

Dysmorfofobi Dysmorfofobi (flyttat till

tvångskapitlet)

???

Somatoform Autonom

Dysfunktion

???

SOMATISERINGSSYNDROM (DSM-IV) VS KROPPSSYNDROM (DSM-5)

ODIFF SOMATISERINGSSYNDROM KROPPSSYNDROM

• 1 eller flera somatiska besvär, som ger funktionsnedsättning arbete, socialt eller annat

• 1 eller flera kroppsliga symtom som är plågsamma eller leder till signifikanta störningar i den vardagliga tillvaron

• Antingen 1) Besvären kan inte helt förklaras av

känd sjukdom 2) Om sjukdom kan konstateras - mer

enträgna klagomål än normalt vid sådant somatiskt tillstånd

• Minst 1 av 1) Orimliga och ihållande tankar kring

allvaret (tankar) 2) Ihållande hög ångestnivå kring

symtomet/hälsan (känslor) 3) Ett övermått av tid och energi ägnas åt

symtomet/hälsan (beteenden)

• Varat minst 6 mån • Ihållande (>6 mån)

• Inte medvetet framkallat eller simulerat

DSM-5: SOMATIC SYMPTOM AND RELATED DISORDERS

• Multifaktoriella: - Biologisk sårbarhet (t.ex. ökad smärtkänslighet) - Tidiga traumatiska erfarenheter (t.ex. våld, utnyttjande,

förluster) - Inlärning (Uppmärksamhet p.g.a. sjukdom, bristande

förstärkning av icke-somatiska uttryck för lidande) - Kulturella/Sociala normer som nedvärderar psykiskt

lidande jämfört med fysiskt lidande → ”Somatic presentations can be viewed as expressions

of personal suffering inserted in a cultural and social context”

DIFFERENTIALDIAGNOSTIK SOMATOFORMA SYNDROM/KROPPSSYNDROM

Ett övermått av tankar, känslor eller beteenden relaterade till ett eller flera kroppsliga symtom som är plågsamma eller leder till signifikanta störningar i den vardagliga tillvaron

OBS! Oavsett om biomedicinsk sjukdom är konstaterad eller inte

Hög ångestnivå kring den egna hälsan eller symtomen

är dominerande symtom Ja

Ägnar sig åt ett övermått av

hälsorelaterat beteende alt maladaptivt undvikande beteende

Sjukdomsångest Vårdsökande form F45.2

Sjukdomsångest Vårdundvikande form F45.2

Nej Kroppssyndrom med främst smärta (Somatoformt smärtsyndrom) F45.4

Symtomen gäller främst smärta

Övriga

Ihållande hög ångestnivå kring den egna hälsan eller

symtomen alt.

Orimliga och ihållande tankar kring allvaret i sjukdomen

alt. Ett övermått av tid och energi

ägnas åt symtomen eller upptagenheten av den egna

hälsan

Kroppssyndrom (Odifferentierat somatoformt syndrom) F45.1

Symtomen är främst autonoma

Kroppssyndrom (Somatoform autonom dysfunktion) F 45.3

Carl Sjöström Rehabiliteringsmedicin Sandviken 2016

DIFFERENTIALDIAGNOSTIK FUNKTIONELLA NEUROLOGISKA SYMTOM

Ett eller flera symtom på störning i viljestyrda motoriska eller sensoriska funktioner Undersökningsfynd ger belägg för att symtomen är oförenliga med erkända neurologiska eller medicinska tillstånd

OBS! Tillstånden kan föreligga parallellt med erkänt neurologiskt tillstånd och stå för en del av funktionsnedsättningen (=”funktionell pålagring”)

De somatiska symtomen framkallas avsiktligt

Ja

Yttre motiv finns (ekonomisk

vinning, praktiska/sociala

fördelar)

Nej Patomimi (Münchhausen) F68.1

Ja Simulering Z76.5

Osäkert

Misstänkt Funktionell neurologisk symtomstörning

Med svaghet eller förlamning Med onormal motorik

Med sväljningssvårigheter/talsvårigheter F44.4

Med anfall eller kramper F44.5

Nej

Funktionell neurologisk symtomstörning

(Konversionssyndrom= Dissociativt syndrom)

Med anestesi eller känselförlust Med speciella sensoriska symtom (syn, lukt, smak)

F44.6

Med blandade symtom F44.7

Inte läge att förankra funktionell diagnos

Aktivitetsbegränsning på grund av

funktionsnedsättning Z73.6

Carl Sjö

ström

Reh

abiliterin

gsmed

icin San

dviken

20

16

VÄLDEFINIERAD SOMATISK SJUKDOM

ICKE VÄL DEFINIERAD SOMATISK SJUKDOM

MISSTÄNKT FUNKTIONELLT

KLART FUNKTIONELLT

typisk anamnes, specifika symtom, diagnostiska stöd finns, typiskt svar på åtgärd

typisk anamnes men diffusa symtom, diagnostiska stöd saknas, atypiskt svar på åtgärd

+ psykisk pålagring: PÅTAGLIG förstärkning under stress, variation i symtom

atypisk anamnes, diffusa symtom, förstärkning under stress, variation i symtom

Specialitet Funktionellt syndrom

Immunologi/Allergi Multiple chemical sensitivity, Sjuka hus-syndrom, Elöverkänslighet, Infraljudsöverkänslighet

Gastroenterologi IBS, dyspepsi

Gynekologi Bäckensmärta, PMS

Infektion Kroniskt trötthetssyndrom

Kardiologi Atypisk bröstsmärta, Syndrom X

Lungmedicin Hyperventilationssyndrom

Neurologi Spänningshuvudvärk, FNS

Odontologi Temporomandibulär leddysfunktion, atypisk ansiktssmärta

Ortopedi Whiplash

Psykiatri Somatoforma tillstånd, neurasteni

Reumatologi Fibromyalgi, Ländryggssmärta

Öron-näsa-hals Globus, yrsel, tinnitus

Diagnos Symtom-produktion

Mekanism ”Typisk klinisk bild” Exempel på handläggning

Konversion/ Funktionella tillstånd (F44.4-7)

Omedveten Dissociation Ångest Stress/Krisreaktion

•Ofta liknande bild vid varje tillfälle – liknar patientens uppfattning om hur t.ex. ett anfall ”ska se ut”. •Ofta traumatisk bakgrund. •Känd eller starkt misstänkt psykiatrisk problematik. •”La belle indifference”

Remiss psykiatrin Dissociativt syndrom /PTSD?/ Personlighets-problematik (Svåra fall)

(Konsultpsykiater att föredra)

”Kroppssyndrom”/ ”Bodily distress” (Somatiserings-tillstånd) (F45.1)

Omedveten alternativt ”invant beteende” som är svårt att bryta

Ångest Depression Suggestion Somatosensorisk amplifiering ”Beroende”??

•Många symtom från olika delar av kroppen •Smärta vanligt •Växlande bild •Tar stor plats

Samarbete!!! (T.ex. gles specialist-kontakt + Primärvård)

Ev. psykiatrisk kontakt

Factitious disorder/ Patomimi (F68.1)

Medveten Sjukrollshomeostas – att få struktur i livet genom att ”vara sjuk”.

•Nya symtom när ett gammalt försvunnit

Hänvisa till EN vårdgivare Psykiatrisk kontakt kan vara motiverad (Personlighetsstörning?)

Malingering/ Simulering (Z76.5)

Medveten Sekundärvinst = påhitt/överdrift av symtom i syfte att uppnå externa fördelar

•Droger, bidrag, uppehållstillstånd etc

Oftast så lite sjukvård som möjligt

Diagnos Symtom-produktion

Mekanism ”Typisk klinisk bild” Exempel på handläggning

Konversion/ Funktionella tillstånd (F44.4-7)

Omedveten Dissociation Ångest Stress/Krisreaktion

•Ofta liknande bild vid varje tillfälle – liknar patientens uppfattning om hur t.ex. ett anfall ”ska se ut”. •Ofta traumatisk bakgrund. •Känd eller starkt misstänkt psykiatrisk problematik. •”La belle indifference”

Remiss psykiatrin Dissociativt syndrom /PTSD?/ Personlighets-problematik (Svåra fall)

(Konsultpsykiater att föredra)

”Kroppssyndrom”/ ”Bodily distress” (Somatiserings-tillstånd) (F45.1)

Omedveten alternativt ”invant beteende” som är svårt att bryta

Ångest Depression Suggestion Somatosensorisk amplifiering ”Beroende”??

•Många symtom från olika delar av kroppen •Smärta vanligt •Växlande bild •Tar stor plats

Samarbete!!! (T.ex. gles specialist-kontakt + Primärvård)

Ev. psykiatrisk kontakt

Factitious disorder/ Patomimi (F68.1)

Medveten Sjukrollshomeostas – att få struktur i livet genom att ”vara sjuk”.

•Nya symtom när ett gammalt försvunnit

Hänvisa till EN vårdgivare Psykiatrisk kontakt kan vara motiverad (Personlighetsstörning?)

Malingering/ Simulering (Z76.5)

Medveten Sekundärvinst = påhitt/överdrift av symtom i syfte att uppnå externa fördelar

•Droger, bidrag, uppehållstillstånd etc

Oftast så lite sjukvård som möjligt

Inflytande av psykiska faktorer G

rad

av m

ed

vete

nh

et i

sym

tom

pro

du

ktio

n

Konversionstillstånd

Fraktur Simulering

Patomimi

Spastisk pares efter

ryggmärgsskada

Somatiseringstillstånd/

Kroppssyndrom/ Bodily

distress

REHABILITERING

Rehabilitering vid långvarig smärta • Multimodal rehabilitering förbättrar

förutsättningarna för att patienten ska kunna återgå till arbete, minskad sjukskrivning, självupplevd arbetsförmåga.

• Ingen direkt effekt på smärtlindring • Beteendemedicinsk behandling leder till

bättre aktivitetsförmåga 2-5 år efter avslutad behandling.

• Vilka inslag i rehabiliteringen som är mest verksamt är inte känt/studerat.

Rehabilitering vid Kroppssyndrom & Funktionella Neurologiska Symtom

1. Information, förståelse, ge utrymme för förändring

2. Hjälp till att lösa social problematik 3. Graderad träning/Exponering - Verktyg: KBT-insatser, gärna i team med

sjukgymnast/arbetsterapeut 3b. Behandla psykiatrisk komorbiditet (t.ex. ångest,

depression) 4. Långsiktig behandling beroende på orsak (lång

psykoterapi kan behövas)

Multimodalt

• Kombination av

Psykologiska insatser

Fysisk aktivitet/träning

Manuella/fysikaliska metoder

• Team, där patienten också ingår

• Samordnade insatser under längre tid

(SBU 2006/2010)

Beteendemedicinsk behandling

• Bygger på att patientens tankar, beteenden och omgivning har betydelse för rehabiliteringen

• Beteendepåverkande behandlingsstrategier kombineras med fysisk aktivitet/träning

(SBU 2006/2010)

MMR I ELLER MMR 2? MMR 1 Komplex problematik – typ A • Smärta i nacke, axlar, ländrygg alt utbredd generaliserad smärta, som

varat mer än tre månader. • Ingen eller begränsad samsjuklighet som inte kräver specifik samordning.

Begränsad psykologisk problematik och/eller psykosocial situation. MMR 2 Mycket komplex problematik – typ B • Stark eller mycket stark smärta i nacke, axlar, ländrygg alt utbredd

generaliserad smärta, som varat mer än tre månader. • Samsjuklighet finns, som kräver specifik medicinsk samordning med

annan vårdgivare. Påtaglig psykologisk och/eller psykosocial problematik finns.

Innan remiss för MMR 2

• Färdigutredd – röntgen, operationer, second opinion etc.

•Opiater och bensodiazepiner – börjat trappa ut.

• Insatser i primärvård – MMR1, psykosocialt team, fysioterapeut

etc.

• Sjukskrivning – I regel Rehabmedicins ansvar från smärtprogram

till uppföljning (3-4 mån).

MEKANISMER

ILLNESS

smärta,

illamående

yrsel

klåda

svaghet

balansproblem

oro / nedstämdhet

DISEASE

pneumokockpneumoni

anemi,

hypothyreos,

benbrott

hjärtinfarkt

Biomedicinsk sjukdomsmodell

(A. Lundin)

Biomedical

disease

Illness Psykologi/

psykiatri

Sociala

förhållanden

(A. Lundin)

Bio-psyko-social sjukdomsmodell

Biomedical

disease

Illness Psykologi/

psykiatri

Sociala

förhållanden

Sickness

Bio-psyko-social sjukdomsmodell

Hur man betraktas:

Sjukroll/

Sjukdomsbeteendet

Samhällsfaktorer

Predisponerande Utlösande Upprätthållande

Biologiska •Genetiska faktorer

•Sjukdom

•Sårbarhet i

nervsystemet

•Trauma

•Sjukdom

•Sömnbrist

•Normala

stressymtom

•Sjukdom

•Smärta

•Habituering/

plasticitet

•Neuroendokrint

Psykologiska •Trauman

•Anknytning

•Copingstrategier

•Personlighet

•Krisreaktion

•Panikattack

•Dissociation

•Sjukdoms-

uppfattning

•Att inte bli trodd

•Primärvinst

•Undvikanden

Sociala •Ekonomi

•Ensamhet

•Övergrepp

•Missbruk

•”Kultur”

•Händelser i familjen

•Arbetslöshet

•Konflikter med FK,

AF etc.

•”Sickness”: FK, AF,

kultur, familj,

fördelar med att

vara sjuk, Internet

Iatrogena •Otydlighet •Läkarbyte

•Misstag i vården

•Journalmängd

•Tidsbrist

•Nya utredningar

VIKTIGASTE SOMATISERINGSMEKANISMERNA

INDIVIDEN • Smärta • Ångest • Sjukdomsuppfattning • Kommunikation, Alexithymi • Depression • Dissociation • Suggestion (obs! Iatrogen förstärkning) • Somatosensorisk amplifiering • Personlighet SYSTEMET • Sicknessfaktorer (Sjukroll, Anhöriga, Sjukvården)

IATROGENA FAKTORER: SJUKVÅRDEN BIDRAR TILL SOMATISERING

ATTITYD HOS VÅRDEN

• Många inom somatiken försöker ”släcka ut ” beteenden. Sällan effektivt.

• Tydlig struktur men ”mjuk i kanten”.

• Risken att pat ska komma tillbaka ”för att det var så trevligt” betydligt överdriven

• Risken att beteendet förstärks av dåligt bemötande, otillräcklig smärtlindring, nonchalans etc betydligt underskattad

REGELVERKENS BETYDELSE

• Regelverkens utformning påverkar

beteende

symtomupplevelse

symtompresentation

• Bemötandet/samarbetet påverkar

sjukdomsbeteende

rehabiliteringspotential

”Vårt motto var länge ta ingen skit Men du kom på ett bättre Var lite lite snällare än du måste vara”

J Berg, ”Egoist” 2016

LYCKA TILL!

callesjostrom@gmail.com

DISKUSSION

Era frågor

• Passiva sjukskrivningar—när är det aktuellt med aktiva insatser—när är det medicinskt riskfritt att påbörja lämpliga aktiviteter, är det medicinskt riskfyllt att komma ut i en enkel aktivitet om fysiken är i behåll

• Observationer och objektiva undersökningsfynd—vad kan man förvänta sig utifrån respektive diagnos—vi måste förhålla oss till det i vår roll---hur påverkas förloppen—när kan man objektivisera och när kan man det inte—när är det dags att påbörja en aktiv insats mot ordinarie eller helt byta inriktning

Era frågor

• Långvarig frånvaro pga utmattning eller smärta—varför dokumenteras inte om muskulaturen är påverkad av långvarig frånvaro från fysisk aktivitet

• Utmattning—arbetsmiljön är oftast inte alltid det som är huvudproblemet—att gå hemma i passivitet kontra att vara kvar på arbetet. Om det är arbetet som är utlösande faktor, ska man då rehabiliteras till sitt ordinarie arbete

Era frågor

• Arbetsgivarens roll redan under sjuklöneperioden

• Vid utmattning och dag 180—vad är det som kan ge stöd för att det finns en generell nedsättning i alla typer av aktiviteter—hur kan man hävda att den fysiska förmåga som finns inte skulle räcka för ett kognitivt inte alltför krävande aktivitet

Era frågor

• Hur stor nedsättning kan långvarig smärta ge---oftast är det farligare att inte vara i aktivitet jämfört med att vara i aktivitet—df:s egna ansvar

• Objektiva fynd—vad kan man se—hur stort värde ska vi lägga på objektiva fynd---är det farligt att påbörja rehab

SENSITISERING – EN KOMPLEX MEKANISM BESTÅENDE AV FLERA

SAMTIDIGA FÖRÄNDRINGAR 1. Upprepad afferent stimulering → aktivering

av postsynaptiska NMDA-r → sänkta retningströsklar i dorsalhornet → ökad uppåtgående signalering → ökad smärtupplevelse, allodyni, hyperalgesi, delayed pain

2. Förändringar i nedåtgående smärthämmande eller smärtfaciliterande banor – här kommer emotionella och kognitiva faktorer in

regiongavlebo

rg.se

Vissa patienter tenderar att återkommande överanstränga sig under episoder med mindre smärta och får i efterförloppet episoder med svår smärta och uttalad oförmåga. Smärtlindring eller fullt återvunnen funktion kan inte alltid påräknas, men väl en aktivitetsnivå som kan möjliggöra lämpligt arbete.

Passiv sjukskrivning och ogenomtänkta förnyade utredningar är skadliga. Samtidigt kan ett otillräckligt förberett plötsligt avbrytande av sjukskrivning och påtvingade arbetsuppgifter som individen inte anser sig ha kapacitet att klara medföra ökade symtom och funktionsnedsättningar och försvåra fortsatta insatser.

regiongavlebo

rg.se

Symtomen fluktuerar i intensitet, men kvarstår i stort över tid. Ofta finns oro, stresskänslighet och kognitiv påverkan med i bilden. Traditionell medicinsk utredning har i princip avslutats och farmakologiska/kirurgiska och fysioterapeutiska behandlingsmetoder har bedömts inte kunna medföra ytterligare förbättringar.

Behandlingen inriktas mot smärtanalys, smärtbehandling och smärthantering.

regiongavlebo

rg.se

Funktionsnedsättning

Nedsatt muskelstyrka/koordination, uthållighet, kognitiv förmåga och emotionell stabilitet. Rädsla för att ansträngning leder till försämring och otillräcklig acceptans för sänkt prestationsförmåga leder till undvikande av aktiviteter som befaras öka smärtan. Sömnstörningar.

Rehabiliteringsåtgärder

Samverkan med företagshälsovård, arbetsgivare och Försäkringskassan för diskussion om successiv arbetsåtergång, alternativa arbetsuppgifter etc.

regiongavlebo

rg.se

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

Trots kvarstående besvär kan en betydande del av patienterna efter hand återgå i lämpligt arbete på hel- eller deltid.

Tiden för detta varierar mellan några månader upp till två år bl.a. beroende på smärttillståndets svårighetsgrad och grad av komplikationer t.ex. i form av sömnstörningar och sekundär depression.