Moment 14 Gynekologi

5/26/2018 Moment 14 Gynekologi

1/32

Moment 14 - Gynekologi


2/32

Moment 14Gynekologi & Andrologi

Skydd, omsorg & skerhetVrdblock 1, Moment 14Norrkping

Lrare: Andreas Roup Gynekologi

Dag/Vecka Tid Moment-del RastSkydd 13

Vecka 18Fredag 2/5 10:00 11:45 Sex & Fortplantning 2 x 15 min

Vecka 19Torsdag 7/5 08:15 09:50 Gynekologi 1 x 20 minFredag 8/5 Nationella prov i Svenska

Vecka 20torsdag 15/5 08:15 09:50 Andrologi 1 x 20 minFredag 2/5 10:00 11:45 STDs 2 x 15 min


3/32

Gynekologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Vad r Gynekologi?

Lran om de kvinnliga fortplantningsorganen

Det omfattar anatomin, hormonerna och vrigfysiologi samt sjukdomar

Brstens anatomi, fysiologi och patologi ingr

ven inom gynekologin.

Gynekologi

Skydd, omsorg & skerhetVrdblock 1, Moment 14


4/32

GynekologiBrstens anatomi och fysiologiNorrkping

Lrare: Andreas Roup

Brsten bestr av fyra olika vvnadsformer.De innersta delarna bestr av skelett-muskelvvnad, som gr att brsten har vissrrelsefrmga. Precis framfrmuskelvvnaden finns fettvvnaden somger brsten sin stadga, form ochspnstighet. Beroende p hur tt densitet

fettvvnaden har, ger brstet sin fasthet.Genom fettvvnaden lper ven lymfkrlenoch en del lymfkrtlar, vars funktion r attfrsvara mjlkkrtlarna frn infektionersamt leda bort verproducerad vtska somtillverkas av mjlkkrtlarna. En del av

modersmjlken bestr av antikroppar somkommer frn lymfan. Mjlkkrtlarna lperbde utanp fettvvnaden och underfettvvnaden samt mitt i fettvvnaden.Dessa krtlar producerar brstmjlken varskanaler mynnar ut p brstvrtans yta.

Gynekologi



5/32

GynekologiBrstens anatomi och fysiologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Mjlkkrtlarna producerar allts moders-

mjlken. Dock hlls de inaktiva till dess atttillrckligt mycket progesteron bildats. Innandess r mjlkkrtlarna ven mindre. De hganiverna av progesteron produceras av detbefruktade gget. Nr mjlkkrtlarna vxer svxer ven brsten och fettvvnaden kar i

volym. Lymfkrtlarna fylls med lymfvtska fratt frbereda utsndringen av antikroppar imodersmjlken som anvnds fr att bygga uppimmunfrsvaret hos fostret nr bbisen fds.Mjlkgngarna fylls med mjlk undergraviditeten och det r detta som gr att

brstvrtorna blir uttjda och drmed vxer istorlek. Oftast fr den gravida kvinnan litemjlklckage mot slutet av graviditeten ochdet r ett stt att tmma mjlkkrtlarna frnden frsta modersmjlken som r lite smre nden som produceras senare.

Gynekologi



6/32

GynekologiBrstens anatomi och fysiologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Brsten utvecklas nr kvinnan gr in i puberteten. Detta sker nrkvinnan pbrjar hgre niver av progesteron och strogen.

strogenet r det som gr att fett brjar frdelas till brsten ihgre utstrckning n innan. Progesteronet krvs fr attmjlkkrtlarna ska pbrja sin utveckling.

Viktigt att veta r att brsttillvxten brjar redan innan frstamenstruationen. Det krvs tillrckligt hga niver av strogen fratt hypofysen ska tillverka FSH, som i sin tur leder till den fstagglossningen, som krvs fr kad produktion av progesteron.Innan detta produceras allts endast mer strogen n vanligt som

d inleder puberteten. Drmed r det endast fettvvnad somsamlas i brsten innan progesteronet kommer som d frmjlkkrtlarna att utvecklas.

Normalt stt sker pubertetsutvecklingen hos flickor i dagslgetmellan 12 och 15 rs lder.

Gynekologi



7/32

Gynekologi - Anatomi

Norrkping




8/32

GynekologiVaginan

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Vaginan omfattas av de yttre delarna avkvinnans knsorgan och slidan (inre delarnaav det nedre knsorganen.

Vaginan har 3 ppningar/kanaler. Du harslidan, urinrrsmynningen samt urinrretsom kopplar till urinblsan och klitoris, varskanal r kopplad till prostatavvnad.

Gynekologi



9/32


Norrkping




10/32

GynekologiVaginans yttre

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


De yttre delarna av vaginan bestr av de yttre,

stora blyglpparna labia majora, bestende av enblandning av fettvvnad, de inre mindreblyglpparna labia minora, som bestr avsvllkroppar, precis som penisens vresvllkroppar. Klitoris bestr ocks av ensvllkropp, samma som penisens undre

svllkropp, och huserar en sdeskanal som rkopplad till prostatavvnad. Det r dennakrtelvvnad som producerar den vtska somkan ejakuleras vid kvinnlig fontnorgasm.

I mitten finns slidppningen som leder in till

slidan. Slidan bestr av gladd muskulatur ochexokrin krtelvvnad som producerar slidsekretvid sexuell stimulans, som fungerar somglidmedel och som underlttar penetration.Urinrrsmynningen kopplas till urinblsan viaurinrret.

Gynekologi


11/32


Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Gynekologi


12/32

Gynekologivre inre knsorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Slidan kopplar till livmodermunnen,som ocks kallas fr livmodertappen.

En del av livmoderns nedre del sitterallts inuti slidan. Hela detta omrdetkallas fr livmoderhalsen.Livmoderhalsen r en del av helalivmodern som i sig bestr avggledarna, livmoderkroppen

(mittenpartiet) och alltslivmoderhalsen.

ggstockarna r dr ggblsornafinns, som mognar till ggceller. Nrgglossningen sker fngas det upp av

ggledaren, som fr ggcellen attvandra mot livmoderkroppen.

Livmoderns samtliga delar frutom ggledaren bestr av glatt muskulatur, som vxer till sig nrett befruktat gg fster sig i livmodern. Livmodervggen som omger livmoderns inre bestr aven slemhinna, som delvis bestr av vita blodkroppar men frst och frmst nringsmnen och ettmedel som bde livnr ett befruktat gg och hjlper det att fastna och hlla gget p plats.

Gynekologi


13/32

Gynekologisk fortplantningAnatomi och fysiologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Gynekologi


14/32

GynekologiDe inre knsorganens anatomi och fysiologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Som en del av fosterutvecklingsprocessen

utvecklas ggstockarna de kvinnligaknsgonaderna. I ggstockarna bildas drygt enmiljon ggblsor. Ungefr 500 av dessaggblsor mognar och utvecklas till ggcellermed ungefr 28 dagars intervaller med startfrn puberteten, nr tillrckligt strogen bildas.

FSH utsndras av hypofysen vid mensensbrjan. Detta gr att ggstockarna fr fleraggblsor att brja mogna. S fort en ggblsamognat frdigt s spricker denna och utkommer en ggcell och fngas upp av

ggledaren vars process kallas gglossning. Nrdetta sker slutar de andra ggblsorna attmogna och tillbakabildas. I processen dr de ggblsor som inte genomgr gglossning. Dettasker eftersom nr en ggblsa spricker blir en gulkropp kvar (skalet av ggblsan) som eftergglossningen brjar producera gulkroppshormonet progesteron. Progesteronet fr i sin turlivmodern att brja vxa och mogna, s det blir redo att ta emot ett befruktat gg.

Gynekologi


15/32

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Efter gglossningen r kvinnan fertil. Dkan gget befruktas. Om ingen befruktning

sker kommer gulkroppen att fortsttaproducera progesteron till dess attgulkroppen tmts p energi och nring.

Om gget dremot befruktas kommerven gget att producera progesteron ochniverna slutar allts inte att sjunka utan istllet att ka nnu mer. Nr niverna blirtillrckligt hga n de niverna som rnormala vid gulkroppsproduceradprogesteron s kan graviditetstesterdetektera graviditet.

En menstruationscykel pgr i ungefr 28dagar och brjas vid frsta bldningen ochavslutas vid nsta bldning. Under ett livhar kvinnan ungefr 500 cykler.Menstruationsbldning r blod frnnedbrytningen av livmodern.

Gynekologi


16/32

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Gynekologi


17/32

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Gynekologi


18/32

Gynekologisk patologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Grunderna i gynekologisk patologi bygger pfljande omrden

Den gynekologiska underskningen

vre, yttre och inre knsorganen hrrrande tillreproduktionsfrmgan

STD:s sexuellt verfrbara sjukdomar


Gynekologi


19/32

Den gynekologiska underskningenNorrkping

Lrare: Andreas Roup


Den gynekologiska underskningen byggerp 3 principer.

1) Ockulr- och palpatorisk besiktning Genom gat observerar man utseendetav yttre och delar av de inre genitaliernaoch med handen och fingrarna knner

man efter abnormaliteter.

2) Ultraljusunderskning P detta sttkan man se omrden som annars intekan ses genom ockulrbesiktning.

3) Gynekologisk provtagning dr man kanta cellprover eller andra vvnadsprover.

Med dessa tre underskningsmetoder kan man f svar p de allra flesta gynekologiska kommoreftersom du i detalj kan se och komma t alla gynekologiska delar. Underskningen genomfrsantingen av en gynekolog, en barnmorska alternativt av en allmnlkare p en vrdcentral. Frunderskning av brsten anvnds mammografi (rntgen av brstet) och eventuell biopsi.

Gynekologi


20/32

BrstcancerNorrkping

Lrare: Andreas Roup


Brstcancer innebr en elakartad tumrbildning i brstet, som kan

resultera i metastaser (dottertumrer) som kan sprida sig i kroppen.Att ha tumr i brstet i sig r inte farligt utan det farliga r atttumren kan sprida sig. Brstcancer r den vanligaste formen avcancer fr kvinnor.

Symptom: Knlar i brstet som kan vara knsliga och/eller

smrtsamma.

Diagnos:Alla kvinnor ver 40 kallas till mammografi rntgen avbrstet. Om man sjlv knner en knl fr man en tid fr mammografi.Upptcks tecken p tumr s genomfrs en biopsi-underskning fratt se vilken form av tumr det r, elakartad eller godartad.

Behandling: Kirurgisk borttagning av knl + extra vvnad, eventuellttas hela brstet bort. Har cancern spridit sig anvnds cellgifter och/eller strlbehandling.Brstcancer r den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och drfr kallas alla kvinnor somfyllt 40. Hittas ingen tumr fr man terkomma om 6 r, r den godartad undersks man varjer.

Gynekologi


21/32

Brstunderskning

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Gynekologi


22/32

Brstunderskning

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Gynekologi


23/32

MjlkstockningNorrkping

Lrare: Andreas Roup


Mjlkstockning innebr att det uppstr en

blockering i mjlkgngarna. Oftast uppstr det iendast det ena brstet.

Symptom: m knl p brstet, ofta kan detfrvxlas med brsttumrer. Ibland kan hudenbli rd runt knlen.

Diagnos:Anamnes och palpation pvrdcentralen. Vid misstanke om tumrgenomfrs mammografi.

Behandling: Principen innebr att man vill

tmma mjlkkanalerna. Detta genom kadamningsfrekvens, varm handduk ovanp innanamningen kan underltta, uttryckning av mjlken, vila d spnda muskler kan bidra tillblockering av mjlkgngarna och om inget annat funkar s kan man anvnda brstpump fr attfysiskt tvinga ut mjlken. Kirurgiska ingrepp kan i svra fall behvas. Om smrta uppstr kan manfrskriva paracetamol och/eller NSAID.

Gynekologi


24/32

Kvinnlig infertilitet

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Kvinnlig infertilitet kan orsakas av mnga olika skl. Fr att frst

vad det handlar om gller det att frst alla delar som spelar in ikvinnans fortplantningsmekanismer. Det kan handla ommedfdda missbildningar, hormonella fel, infektioner eller cystor.

Symptom: Beroende p orsak kan det se ut p olika stt.Gemensamt r d att man inte kan bli med barn men mens-

truationsrubbningar kan frekomma, feber och svullnad samtsmrta.

Diagnos:Anamnes, blodprov (fr att se om infektion frekommeroch eventuella hormonrubbningar). Rntgen och/eller ultraljud.

Behandling: Beroende p orsak behandlas dessa, ssomhormonbehandling eller antibiotika, antivirala, operation ellerin vitro (provrrsbefruktning). Frst och frmst brukar man alltid se till att frska terstllanormala hormonniver ven om eventuell infektion frekommer. Stimulering av gglossninggenom tillskott av FSH r normalt. Ibland kan detta leda till flera gglossningar under sammamenscykel och drmed r risken fr tvillingar frhjd vid FSH-behandling.

Gynekologi


25/32

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


CystaEn cysta r en vtskefylldblsa som kan finnas p mngastllen i kroppen. Cysta p gg-stocken r en av de vanligaste vari-anterna av cystor och bildas frngulkropparna efter sjlva ggloss-ningen. De flesta cystor terbildas och frsvinner medtiden och r helt ofarliga. Dock kan de utvecklas till cancer

om man har otur. Detta sker normalt stt om immun-frsvaret har svrt att bryta ner cystorna.

Symptom: De allra flesta cystor r symptomlsa men vissasom inte terbildas kan leda till allt frn sm till enorma smrtor. Det gr som mest ont vidmenstruation och gglossning. Det kan ven gra vldigt ont inne i buken vid samlag. r cystanstor kan den ven trycka mot urinblsan och orsaka inkontinensbesvr och polyuri.

Diagnos: Anamnes och gynekologisk underskning. D knner man efter fr att utesluta andrasjukdomar. Ultraljud och eventuell rntgen r nsta steg som bekrftar diagnosen.

Behandling: Kirurgi dr man antingen tar bort hela cystan, ggstocken eller helt enkelt barapunkterar cystan s vtskan rinner ut. Ingreppen grs via slidan med nl eller titthlskirurgi.

Gynekologi


26/32

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


EndometeriosEndometerios brukar kallas fr omvnd mens-truation. Detta innebr att bldningen somuppstr nr tillrckligt mycket strogen bildatsoch livmoderslemhinnan brjar brytas ner ssker bldningen inte bara ner och ut genomslidan utan ven upp och ut genom gg-ledaren vilket leder till inflammation i buk-hlan. Sker det ett ftal gnger r dettaofarligt men vid upprepade tillfllen kan detha frdande konsekvenser. Sjukdomen kanbde vara engngsfreteelser och kronisk.

Symptom: Smrta, oerhrt stark smrta, framfrallt vid menstruation.Det brjar i bckenet och strlar ofta upp ut i korsryggen i sambandMed att inflammationen sprider sig. Samlagssmrta r ocks vanlig.

Diagnos: Anamnes och gynekologisk underskning. D knner man efter fr att utesluta andrasjukdomar. Ultraljud utesluter eventuell cysta. Lapraskopi r en metod som behvs fr attbekrfta diagnosen, en form av titthlskirurgi, nr patienten blir svd.

Behandling: Tyvrr finns inga botande behandlingar. NSAID och drnage r praxis.

Gynekologi


27/32

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Gynekologi


28/32

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Gynekologi


29/32

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Gynekologi


30/32

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


Cervixcancer kallas ocks fr livmoderhals-cancer. Detta innebr att HPV-virusangriper vvnaden i livmoderhalsen. Duppstr cellfrndringarna och kan ge vrt-liknande symptom. Knsvrtor orsakas avalla HPV-virus men endast ett 10-tal avdessa ger cellfrndringar, som kan liknasvid inre knsvrtor. Det r dessa om man

letar efter vid gynunderskningen och tarcellprov frn. Som konsekvens i produk-tionen av nya viruspartiklar inuti cellerna s kan de brja dela p sig ohmmat. Det r d detutvecklas tumrer. Detta mste behandlas fr att undvika att tumrerna bildar dottertumreroch sprider sig (metastaser). Vaccination r viktigt fr att frebygga livmoderhalscancer d dettar den nst vanligaste cancerformen fr kvinnor.

Symptom: Ofta inga symptom alls till dess att man ftt fullgod livmoderhalscancer, som d kanuttrycka sig genom bldningar. Givetvis r det dock vanligt med knsvrtor (kondylom).

Diagnos: Gynekologisk underskning dr man okulrbesiktigar livmodertappen fr eventuellasynliga tecken p cellfrndringar, dvs de inre knsvrtorna. Cellprov bekrftar diagnosenBehandling: Konisering, i svra fall tas bort strre delar eller hela livmodern.

Cervixcancer

Gynekologi


31/32

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


2014-03-04

Cervixcancer


32/32

Norrkping

Lrare: Andreas Roup


VestibulitVestibulit innebr inflammation i slidan som gr denknslig fr berring och penetration. Denna r kroniskoch drabbar drygt 1 av 100 kvinnor utvecklar vestibulitunder sitt liv. Vestibulit r oftast kronisk och utvecklasunder puberteten efter den sexuella debuten. Man vetinte varfr vestibulit utvecklas men man vet attupprepade svampbehandlingar och p-piller kar chansenatt utveckla vestibulit. Stress och sex trots att man inte rp humr kar ocks risken att utveckla sjukdomen.

Symptom: Smrta, oftast brinnande vid samlad ochstimulans. Ofta kan man se en svullnad av slidvggen.

Diagnos: Anamnes och gynekologisk underskning. D

knner man efter fr att utesluta andra sjukdomar.Frekommer inte misstanke om andra sjukdomar s kanman bekrfta diagnosen.

Behandling: Anvndning av maxdos NSAID drygt entimma innan samlag, glidmedel och ibland

lokalbedvning Gynekologi

Documents

Moment 14 Gynekologi