Reaktionerpådelårsrapporter490318/FULLTEXT01.pdf · 2012-02-04 · Uppsalauniversitet& & HT011& Företagsekonomiskainstitutionen& & BenLundberg&& & & Kandidatuppsats,fö retagsekonomi&

Uppsala universitet HT-‐11 Företagsekonomiska institutionen Ben Lundberg Kandidatuppsats, företagsekonomi Hannes Törnqvist Datum: 2012-‐01-‐09 Handledare: Thomas Carrington

Reaktioner på delårsrapporter

- revisionens inverkan på investerare

Uppsala universitet HT-‐11 Företagsekonomiska institutionen Ben Lundberg Kandidatuppsats, företagsekonomi Hannes Törnqvist Handledare: Thomas Carrington

2

Sammanfattning

Denna studie undersöker hur investerare på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen

reagerar på olika typer av finansiella rapporter, närmare bestämt den andra

delårsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika

finansiella rapporter skall framställas regleras bland annat genom

årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I

framställandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och

därmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant

resultat för att investerare reagerar olika på rapporter som har varierande grad av

revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för

finansiell delårsrapportering fungerar väl. Vidare kan även resultatet ses som en

indikation på att investerare upplever finansiella rapporter som tillfredställande

tillförlitliga och en revisionsinblandning därutöver uppfattas för

delårsrapportering som överflödig, eller saknar mervärde.

Nyckelord:

Revisionskvalitet, investerares reaktioner, finansiella delårsrapporter, bokslutskommuniké, tillförlitlighet.


3

Innehållsförteckning

1. Inledning ....................................................................................................................... 5 1.1 Bakgrund ............................................................................................................................ 5 1.2 Problemdiskussion .............................................................................................................. 5 1.3 Syfte ................................................................................................................................... 6 1.4 Frågeställning ..................................................................................................................... 6

2. Tidigare forskning ......................................................................................................... 7 2.1 Revisionskvalitet ................................................................................................................. 7 2.2 Reaktioner på revisionskvalitet ........................................................................................... 7 2.3 Upplevd tillförlitlighet för delårsrapporter ........................................................................... 8 2.4 Hypotesformulering ............................................................................................................ 9

3. Referensram ............................................................................................................... 10 3.1 NASDAQ OMX Stockholm och OMXS30 .............................................................................. 10 3.2 Stockholmsbörsens noteringsavtal .................................................................................... 10 3.3 Kollegiet för svensk bolagsstyrning .................................................................................... 11 3.4 Lagen om värdepappersmarknaden ................................................................................... 11 3.5 Årsredovisningslagen ........................................................................................................ 12 3.6 International Accounting Standard 34, Delårsrapporter ..................................................... 12 3.7 Regler för översiktlig granskning ........................................................................................ 13 3.8 Skillnad mellan andra delårsrapport och bokslutskommuniké ............................................ 14

4. Metod ......................................................................................................................... 14 4.1 Proxy för kvalitet .............................................................................................................. 15 4.2 Tillvägagångssätt och urval ................................................................................................ 15 4.2.1 Urvalsdiskussion ................................................................................................................... 16

4.3 Motivering av metod ......................................................................................................... 17 4.3.1 Kvantitativt angreppssätt ..................................................................................................... 17 4.3.2 Typ av studie ......................................................................................................................... 17 4.3.3 Varför transaktionsvolym? ................................................................................................... 18

4.4 Hypotestest ...................................................................................................................... 20 4.5 Metodkritik ....................................................................................................................... 21

5. Resultatpresentation .................................................................................................. 22 5.1 Reaktioner på publicering .................................................................................................. 22 5.2 Korrelationsanalyser ......................................................................................................... 24

6. Analys ......................................................................................................................... 27

7. Slutdiskussion ............................................................................................................. 28

8. Förslag till vidare forskning ......................................................................................... 31

Källförteckning ............................................................................................................... 32

Bilaga ............................................................................................................................. 35


4

Begreppsdefinitioner

FAR Branschorganisation för revisorer och rådgivare. Tidigare känd som FAR SRS.

IASB International Accounting Standard Board, den organisation kopplat till IFRS som

utvecklar och publicerar redovisningsstandarder.

IAS International Accounting Standard, benämning på de revisionsstandards som IASB

ger ut.

IFAC International Federation of Accountants, organisation som arbetar skapandet och

implementeringen av internationella redovisningsstandards.

IFRS International Financial Reporting Standard, internationella standarder för finansiell

rapportering.

ISRE International Standard on Review Engagement, de standarder som SÖG baseras på

och som ges ut av IFAC.

SÖG Standarder för Översiktlig Granskning, de standarder som reglerar översiktlig

granskning vid delårsrapportering.

Bokslutskommuniké Finansiell rapport för årsbokslut som publiceras innan

årsredovisningen, presenterar även delårsresultatet för fjärde

kvartalet.

Delårsrapport Finansiell rapport för delårsbokslut.

Investerare Samtliga juridiska personer som engagerar sig i aktiehandel på

NASDAQ OMX Stockholmsbörsen.

Icke-‐rapportperiod 55 till 6 dagar innan rapporten släpps och 6 till 55 dagar efter

rapporten släpps.

Rapportdag Den dag då en finansiell rapport offentliggjorts.

Revisionskvalitet Grad av säkerhet att revisionen upptäcker och förmedlar eventuella

felaktigheter eller försummelser.


5

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Investerare på dagens värdepappersmarknader ställer allt högre krav på

informationsintensitet, det vill säga att företag redovisar finansiella resultat allt oftare

(Marton et al. 2010). Att enbart sammanställa företagets ekonomiska position i en

årsredovisning en gång om året förefaller inte vara tillräckligt (ibid). Företag förväntas därför

rapportera delårsresultat med högre frekvens för att tillfredsställa investerares behov av

tidsmässigt relevant information (Healy & Palepu 2001, Ashbaugh et al. 1999). Den nya

finansiella informationen som presenteras i rapporterna ger sedan upphov till reaktioner

bland investerare på olika börser (Cready & Hurtt 2002). Samtidigt har delårsrapporter inte

menats vara tillfredsställande gällande tillförlitlighet då dessa inte är föremål för en

fullständig revision (Pany & Smith 1982). Som en följd av detta har International Accounting

Standard Board (IASB) skapat standarder för delårsrapportering. Dessa är utformade och

skapade med syftet att säkerställa tillförlitligheten i rapporterna, tillförlitlighet som sedan

underlättar för investerare i deras beslut (IAS 34, 2009, Objective). Inom ramen för dess

regler ställs dock inga krav på involvering av en revisor. I enlighet med detta resonemang har

tidigare forskning visat på att investerare reagerar positivt på revision av högre kvalitet

(Sattar et al., 2004). Rapporter som varit föremål för en fullständig revision uppfattas inneha

högre kvalitet, varför investerare också känner sig trygga i beslut grundade på dessa

rapporter (ibid). Emellertid har andra forskningsrapporter visat på andra resultat (Kwaku,

1995, Pany & Smith, 1982). Resultaten i dessa studier visar att investerare anser

tillförlitligheten vara tillfredsställande i delårsrapporter och gör således ingen distinktion

mellan rapporter som granskats och de som inte har blivit det (ibid). Följaktligen urskönjs en

existerande oenighet bland forskningsresultat om hur investerare reagerar på den olika grad

av tillförlitlighet som olika rapporter uppvisar, som en konsekvens av grad av revision.

1.2 Problemdiskussion

Företag noterade på den svenska värdepappersmarknaden NASDAQ OMX Stockholm fordras

publicera delårsrapporter (SFS 2007:528, 16kap § 5-‐7). Hur dessa utformas och vilka krav

som ställs på dem uttrycks bland annat i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554, 9kap).


6

Exempelvis krävs endast en sammanställning av periodresultatet och återigen ingen

inblandning av revisor. På ett teoretiskt plan skulle detta leda till mindre tillförlitliga siffror

(Sattar et al., 2004). Kraven ser emellertid annorlunda ut för vanliga delårsrapporter och

bokslutskommunikéer. Bokslutskommunikéer är de årsbokslutsrapporter som kommunicerar

dels resultatet för det fjärde kvartalet men även årsresultatet. Till skillnad från

årsredovisningen publiceras dessa tidigare efter bokslutsdatumet. Dessa innehåller även inte

samma omfattande beräkningsinformation. Dock är kraven på bokslutskommunikéer

striktare än de krav som ställs på vanliga delårsrapporter genom det noteringsavtal som

åligger samtliga företag noterande på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen att följa. I avtalet

specificeras att all kurspåverkande finansiell information skall presenteras och får således

inte kvarhållas till publikationen av årsredovisningen (NASDAQ, 2011). I samband med

sammanställningen av bokslutskommunikén involveras även revisorn på ett sätt som inte är

fallet vid andra delårsrapporter (Deloitte, 2011). Denna skillnad mellan delårsrapporter och

bokslutskommunikéer skulle teoretiskt kunna ge upphov till olika reaktioner hos investerare

i samband med publikationen av rapporterna.

Utifrån ovanstående redogörelse är det av intresse att studera hur investerare på den

svenska värdepappersmarknaden reagerar på rapporter med olika grad av revision. Är det

möjligen så att delårsrapporter uppfattas som mer osäkra än bokslutskommunikéer varför

investerare också agerar mer försiktigt på de resultat som presenteras? Mot bakgrund av

tidigare forskning är sambanden mellan revision, tillförlitlighet och investerares reaktioner

inte definitiva.

1.3 Syfte

Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen kring revisorns tillförlitlighetsskapande

roll för investerares agerande i anslutning till offentliggörandet av finansiella rapporter.

Detta genom att undersöka skillnaden i investeringsreaktion mellan andra delårsrapporten

och bokslutskommunikén, mot bakgrund av olika grad av revisionsinvolvering.

1.4 Frågeställning

Vilken inverkan har skillnader i tillförlitlighet på investerares reaktioner vid offentliggörandet

av finansiella rapporter?


7

2. Tidigare forskning

2.1 Revisionskvalitet

Dye (1993) poängterar att revision har två värdeskapande roller för kapitalmarknadens

aktörer. Dels en informationsroll men även en försäkrande roll. Informationsrollen syftar till

den funktion en revision bidrar till att offentliggöra finansiell information om specifika

företag (ibid). Den andra rollen, den försäkrande, skapar tillförlitlighet i de siffror som

presenteras. Detta skapar trygghet för investerare när de bildar sig uppfattningar om företag

som de sedan grundar sina investeringsbeslut på. Huruvida och i vilken utsträckning revision

lyckas fylla dessa roller är vad som associeras med kvalitet i sammanhanget. Exempelvis

menas att revision som skapar större trygghet för investerare anses som kvalitativ (ibid).

Revisionskvalitet1 definieras som redovisningens förmåga att opartiskt upptäcka och

rapportera felaktigheter (DeAngelo, 1981). Därmed är det tillförlitligheten till revisorn och

dennes oberoende som i slutändan avgör om det är frågan om hög eller låg kvalitet (Watts &

Zimmermann, 1981). Genom att revisorer tillhandahåller objektiva granskningar och

verifikationer av finansiella rapporter kan eventuella oriktigheter upptäckas, vilket skapar

tillförlitlighet för investerare (Watts & Zimmerman, 1981). På så vis återfinns ett samband

mellan bättre kvalitet av revision och högre tillförlitlighet (Sattar, et al 2004).

2.2 Reaktioner på revisionskvalitet

Sattar et al. (2004) undersöker investerares respons på kvalitet inom revision. Författarna

påvisar i sin undersökning, som bygger på ett datamaterial om totalt 8529 observationer

mellan 1974 och 1998, att investerare på den offentliga obligationsmarknaden reagerar

positivt på hög grad av revisionskvalitet, vilket tar sin form i ökad aktiehandel. Som proxy för

kvalitet på revisionen väljer författarna storlek på det företag som genomfört revisionen

samt längden på samarbete mellan revisionsföretaget och deras klient. Ett större företag

anses genom sin resurstillgång ha möjligheten att genomföra en bättre revision. Ett

långvarigt samarbete ses även som främjande för kvaliteten främst då

informationsasymmetrin minskar i takt med att samarbetet blir längre. Revisionsföretaget

får bättre kunskap om företaget och dess räkenskaper och kan på så vis genomföra en bättre

1 Notera att definitionen inte är den ur ett företagsperspektiv där kostnadsaspekten är en variabel.


8

revision. Antaganden om att dessa attribut bidrar till hög kvalitet bygger de på ett flertal

tidigare studier i sammanhanget (Watts & Zimmerman, 1981; Solomon et al., 1999; Geiger

and Raghunandan, 2002). I upprepade situationer påvisas att påträffade revisionsfel är

negativt korrelerade med längd på samarbetet samt revisionsföretagets storlek. För att

belysa investerares reaktioner på olika grad av kvalitet väljer författarna (Sattar et al., 2004)

att se på kraven som investerare har på avkastning vid olika investeringar i olika publika

obligationer(dock ej statsobligationer). Lägre krav på avkastning är förenat med lägre risk

och följaktligen därmed associerat med bättre kvalitet på redovisningen. Studiens resultat

visar på ett negativt samband mellan avkastningskrav och redovisningskvalitet. Vid upplevd

hög revisionskvalitet var alltså kraven på avkastning lägre än om samma revision hade

upplevts som sämre. Författarnas resultat och slutsats kan därmed betraktas som en

verifikation av hypotesen att: investerare reagerar positivt på redovisningskvalitet (Sattar et

al., 2004).

2.3 Upplevd tillförlitlighet för delårsrapporter

Regler för hur delårsrapporter skall se ut samt vad dessa skall innefatta är ett relativt nytt

fenomen (Kinney och McDaniel, 1988). Dessa uppstod, primärt under 1970-‐talet, som en

konsekvens av för låg tilltro till rapporterna (ibid). Specifikt för OMX Stockholmsbörsen är

IAS34 Delårsrapporter, utformat av IASB, den internationella standard som är ämnade att

hantera denna problematik. Det uttryckliga syftet med IAS34 Delårsrapporter är att öka

tillförlitligheten av delårsrapporter vilket underlättar för investerare och kreditgivare i deras

utvärdering av företags finansiella situationer (IAS 34, 2009, Objective). När sådana principer,

som reglerar hur delårsrapporter ska framställas, väl är upprättade skapas större

tillförlitlighet för dessa rapporter (Kinney & McDaniel, 1988).

Hur konsumenter av finansiella rapporter förenar grad av revision med tillförlitlighet är

någonting som Pany & Smith (1982) undersöker. De utgår från det grundläggande

antagandet att rapporter som varit föremål för revision är mer tillförlitliga än de som inte

varit det. De specificerar detta antagande vidare genom att i sin undersökning utgå ifrån

olika grad av revision för finansiella rapporter. Utgångspunkten är att en fullgod revision bör

förenas med högre grad av tillförlitlighet än de rapporter som bara översiktligt granskats,


9

vilka i sin tur har högre grad av tillförlitlighet än de rapporter som inte granskats alls (Pany &

Smith, 1982). Författarna kan till att börja med att konstatera att det finns tydliga skillnader i

tillförlitligheten mellan reviderade och icke reviderade rapporter. Däremot så kan de inte se

några statistiskt relevanta resultat som tyder på att det finns en skillnad i upplevd

tillförlitlighet mellan de olika graderna av revision, förutom i samband med företag som

tidigare offentliggjort felaktig information i sin finansiella rapportering. I det sistnämnda

fallet har all skillnad i revideringsnivå effekt på den upplevda tillförlitligheten (Pany & Smith,

1982).

Kontentan av den studie som Pany & Smith (1982) genomför, att konsumenter av finansiella

rapporter troligen inte ser några större skillnader i trovärdighet beroende på revisionsnivå,

skulle kunna vara samstämmigt med en tidigare studie som utförts av Charmichael (1974).

Charmichael (1974) menar på att det kan finnas orsak att tveka på hur pass medvetna

konsumenter av finansiella rapporter är om skillnaderna i revisionsnivå mellan olika

rapporter. Om den tveksamhet som Charmichael (1974) lyfter fram skulle vara sann, menar

han att skillnaderna i revisorernas inblandning mellan olika typer av rapporter inte torde ha

någon effekt på den av investerare uppfattade tillförlitligheten. Charmichaels dubier möter

dock motargument från det så kallade Securities and Exchange Comission (1975) som menar

på att det är föga troligt att investerare inte skulle vara förmögna att uppfatta skillnader

mellan olika typer av rapporter.

2.4 Hypotesformulering

Utifrån det ovan presenterade materialet gällande tidigare forskning inom områdena

revisionskvalitet, reaktioner på kvalitet samt på offentliggörandet av rapporter skulle det

kunna hävdas att det saknas förståelse för kopplingen mellan grad av revision och den

upplevda tillförlitligheten i finansiella rapporter. Den tidigare forskningen skapar intresse för

att undersöka om medverkandet av revisorer i framställandet av delårsrapporter faktiskt

bidrar till en ökad tillförlitlighet, något som i sådant fall torde visa sig i form av ökad

aktiehandel. Med detta som utgångspunkt specificerar vi således vår frågeställning med

hjälp av arbetshypotesen att:


10

Offentliggörandet av den andra delårsrapporten leder till mindre transaktionsaktivitet

jämfört med offentliggörandet av bokslutskommunikén.

3. Referensram

I detta avsnitt ämnar vi förklara och redogöra för de mest centrala lagar och regelverk som

hanterar de rapporter som utgör utgångspunkten för vår studie. Vidare vill vi påvisa

skillnader mellan den andra delårsrapporten och bokslutskommunikén med avseende på

reglerna gällande de båda.

3.1 NASDAQ OMX Stockholm och OMXS30

Stockholmsbörsen är en handelsmarknad för olika typer av värdepapper. Sedan 2008 ägs

Stockholmsbörsen av NASDAQ OMX Group som även driver börserna i Baltikum samt i

Köpenhamn och Helsingfors. Förutom handel med aktier sker även transaktioner av

exempelvis derivat, obligationer och förlagsbevis. Totalt är ca 300 företags aktier noterade

på Stockholmsbörsen. Av dessa sker indelning i olika kategorier utifrån företagens olika

börsvärden. Kategorierna är Large-‐ mid-‐ och Small Cap. Därutöver sammanställs ett flertal

olika index utifrån sorteringar. I detta arbete har fokus lagts på bolagen som utgör OMXS30

vilket är indexbenämningen för de 30 mest omsatta aktierna. Dessa svarar för ungefär 61%

(räkenskapsåret 2010) av den totala handeln (Datastream). Samtliga av dessa företag

rapporterar frekvent delårsresultat och är ofta i fokus i dagspress. Dessa företag ägnar sig åt

allt ifrån medieproduktioner till tung industri.

3.2 Stockholmsbörsens noteringsavtal

Som en följd av lagen för värdepappersmarknaden (SFS 2007:528) åligger det en börs att

tydliggöra för de regler som gäller för de bolag som är noterade. Dessa regler omfattar

huvudsakligen direktiv för vad som måste uppfyllas för att ett finansiellt instrument skall

godkännas för handel, samt förklara för de informationsskyldigheter bolagen behöver leva

upp till. Syftet med detta tydliggörande är att fungera som en del i strävan efter att skapa

förutsättningar för en rättvis, välordnad och effektiv handel (Nasdaq, 2011). Reglerna för det

offentliga tillhandahållandet av information för ett börsnoterat företag har sitt avstamp i

lagen för värdepappersmarknaden (SFS 2007:528), men kompletteras även av föreskrifter


11

från Finansinspektionen rörande verksamhet på marknadsplatsen. Specifikt för finansiella

rapporter konstaterar noteringsavtalet att upprättandet av dessa skall följa gällande

lagstiftning och standarder. Publikation av delårsrapporter, bokslutskommuniké samt

årsredovisning skall alla göras i enlighet med de av EU antagna IFRS-‐reglerna. Gällande

delårsrapporterna specificeras dessa regler i IAS 34. I delårsrapporterna måste det även

tydliggöras ifall en översiktlig granskning utförts av bolagets revisor. En viktig aspekt är

noteringsavtalets tydliga krav på att Bokslutskommunikéer måste vara tillräckligt

omfattande och så utformade att ingen ny kurspåverkande information tillkommer i

årsredovisningen. All finansiell information i årsredovisningen som kan klassas såsom

kurspåverkande, måste således redan ha presenterats i kommunikén (Nasdaq, 2011).

3.3 Kollegiet för svensk bolagsstyrning

Grundsyftet med bolagsstyrning är att skapa goda förutsättningar för bolag att få tillgång till

försörjning av riskvilligt kapital. Detta åstadkoms med hjälp av aktivt arbete för att förbättra

allmänhetens förtroende för bolagen på kapitalmarknaden. Kollegiet för svensk

bolagsstyrning är det sakorgan som har som huvudsaklig uppgift att förvalta den svenska

koden för god bolagsstyrning (Bolagsstyrning 1, 2011). Kollegiets arbete innebär bland annat

att samla in och analysera erfarenheter

inhämta synpunkter från de som praktiserar den och de aktörer som påverkas av dess

användning. Sedan 2010 har Kollegiet även övertagit ansvaret att verka för så kallad god sed

på aktiemarknaden, något som tidigare gjordes av Näringslivets börskommitté

(Bolagsstyrning 2, 2011). Med bolagsstyrningens huvudsyfte som utgångspunkt berör dock

kontrollant och försäkrare av företagets verksamhet gentemot

dess ägare. Den lyfter fram och specificerar styrelsens ansvar för att upprätta en god intern

kontroll och formaliserade rutiner som fungerar i enlighet med de regleringar och

standarder som gäller för noterade bolag.

3.4 Lagen om värdepappersmarknaden

Lagen om värdepappersmarknaden utfärdades av Finansdepartementet i sin nuvarande

grundförfattning 2007. Lagens tillämpningsområde rör både nationella och internationella

företag aktiva på en svensk värdepappersmarknad. I enlighet med 16kap § 5 skall en


12

emittent av aktier offentliggöra en halvårsrapport täckande räkenskapsårets första sex

månader. Vidare skall delårsrapporter eller delårsrapporter offentliggöras senast två

månader efter rapportperiodens slut (SFS 2007:528, 16kap § 6-‐7). Innehållet i dessa

rapporter lagregleras i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, samt lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsbolag.

Lagen om värdepappersmarknaden 3kap 5 § fastställer att ett bolags bolagsstämma skall

utse minst en auktoriserad eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen, alternativt ett

registrerat revisionsbolag. Enligt 23kap 12 § skall revisorn rapportera till finansinspektionen

om det under revisionsprocessen uppkommit bevis för att överträdelser gjorts av de

författningar som reglerar företagets verksamhet, att företagets fortsatta drift kan komma

att påverkas negativt eller om revisorn inte kommer att godkänna företagets redovisning.

3.5 Årsredovisningslagen

Framställandet av årsredovisningar och delårsrapporter regleras främst av den lagstiftning som

återfinns i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) samt de standarder som tillhandahålls av IFRS. ÅRL

specificerar kraven gällande företagens upprättande av delårsrapporter, närmare bestämt frekvens

av rapportering, krav på innehåll samt förfarande vid offentliggörandet av rapporterna (SFS

1995:1554 9kap, § 1-‐3). Enligt 9kap § 1 skall ett företag med ett räkenskapsår på mer än 10 månader

lämna minst en särskild delårsrapport. Denna skall omfatta en period av räkenskapsåret som är minst

hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Innehållet i rapporten skall enligt ÅRL 9kap § 3

inkludera information gällande väsentliga händelser som bidrar till förståelsen för företagets

situation. Risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför skall även de vara inkluderade. ÅRL

9kap § 6 fastställer att om en revisor varit inblandad i framställandet skall dennes rapport inkluderas

i rapporten. I de fall revisorer inte varit inblandade skall detta uttryckligen anges i rapporten.

3.6 International Accounting Standard 34, Delårsrapporter

Specifikt för NASDAQ OMX Stockholmsbörsen är IAS34 Delårsrapporter, utformat av IASB,

den internationella standard som är gällande. I standarden formuleras de minimikrav som

ställs på finansiell delårsrapportering (IAS 34, 2009, paragraf 1). Dessa krav reglerar såväl på

vilket sätt informationen presenteras som vilka principer som ska vara ledande vid olika

typer av beräkningar. IAS 34 syftar till att öka tillförlitligheten av delårsrapporter vilket


13

underlättar för investerare och kreditgivare i deras utvärdering av företags finansiella

situationer (IAS 34, 2009, Objective). De formella krav som ställs genom IAS34

Delårsrapporter är att en delårsrapport skall innehålla följande(IAS 34, 2009, paragraf 5):

Sammanfattande finansiell ställning (balansräkning).

Sammanfattande totalresultat (resultaträkning).

Sammanfattande kassaflödesrapport

Förändring av eget kapital

Samtidigt förutsätts läsare ha tillgång till senaste årsredovisningen varför endast ett urval av

förklarande noter krävs (IAS 34, 2009, paragraf 6). Därutöver fastställs att företaget skall

använda samma redovisningsprinciper som i deras årsredovisning (IAS 34, 2009, paragraf 7).

Den stora skillnaden mellan IAS 1 (det avsnitt som reglerar kompletta årsredovisningar) och

IAS 34 är således att IAS 34 endast fordrar förkortade finansiella sammanställningar med

mindre information. Detta menas som sagt vara tillräckligt för att skapa tillfredsställande

tillförlitlighet i sammanhanget (IAS 34, 2009, Objective).

3.7 Regler för översiktlig granskning

Den översiktliga granskningen som görs i anslutning till delårsrapporter regleras i Sverige av

Standarder för översiktlig granskning (SÖG, 2410) som ges ut av revisorernas

branschorganisation FAR. Dessa är i praktiken en översättning av standarderna som

tillhandahålls av International Federation of Accountants (IFAC), som går under namnet

International Standard on Review Engagement (ISRE) 2410 (FAR, 2011).

Målet med den översiktliga granskningen är att revisorn ska kunna ge ett utlåtande om det

uppkommit något som tyder på att rapporten inte har framställts enligt rådande reglering

(ISRE 2410, punkt 7). Förfarandet för granskningen består huvudsakligen av att revisorn

ställer frågor till de rapportansvariga, genomför analyser samt andra kontrollprocedurer för

att till så stor del som möjligt motverka att ge ett felaktigt utlåtande. Genom arbetet med

översiktlig granskning skapar revisorn en förståelse för företaget, dess interna procedurer

samt dess omgivning (ISRE 2410, punkt 3). En översiktlig granskning utgör inte en grund för

att bedöma om den finansiella informationen är korrekt. Den övergripande granskningen gör


14

således inte anspråk på att kontrollera den finansiella informationen, även om den utreder

förfarandet som ligger bakom och på så sätt i förlängningen även siffrorna (ISRE 2410, punkt

8-‐9).

3.8 Skillnad mellan andra delårsrapport och bokslutskommuniké

Andra delårsrapporten är som sagt oftast föremål för en översiktlig granskning i enlighet

med SÖG 2410. Redovisningsprinciperna som används i framställandet av andra

delårsrapporten är de samma som vid framställande av andra rapporter. Däremot granskas

dessa inte med samma utförlighet som vid en bokslutskommuniké. Att den information som

presenteras i en bokslutskommuniké associeras med högre grad av säkerhet har främst två

orsaker. Först och främst är det, som det redogjorts för ovan, tydligt uttryckt i

noteringsavtalet att bokslutskommunikén skall vara så utformad att ingen ny

börspåverkande information presenteras i årsredovisningen, vilken som bekant granskas till

fullo av en revisor. Detta medför att de siffror som presenteras i bokslutskommunikén är

identiska med de som presenteras i årsredovisningen, frånsett yttersta undantagsfall. Vidare

påbörjas själva processen för årsredovisningen i samband med det bokslut som görs genom

bokslutskommunikén varför revisorns funktion redan är inblandad (Deloitte, 2011). Som en

följd av dessa skillnader torde andra delårsrapporten vara förenad med lägre grad av

tillförlitlighet då revisorns arbete inte är av samma omfattning (Dye, 1993).

4. Metod

Syftet med denna studie är, som tidigare redogjorts, att undersöka huruvida investerare

tycks förena revisorns involvering i produktionen av finansiella rapporter med ökad

tillförlitlighet. För att göra detta har vi valt att studera transaktionsvolymer av aktier i

samband med presentationen av andra delårsrapporten samt bokslutskommunikén. Genom

att jämföra dessa förändrade transaktionsvolymer för de olika typerna av rapporter ämnar vi

utröna ifall det finns någon skillnad mellan hur investerare reagerar på den andra

delårsrapporten och bokslutskommunikén.


15

4.1 Proxy för kvalitet

DeAngelo (1981) definierar revisionskvalitet som grad av säkerhet att revisionen upptäcker

och förmedlar eventuella felaktigheter eller försummelser. Eftersom revisionskvalitet är ett

begrepp som innefattar ett flertal parametrar är det svårt att i undersökningssammanhang

mäta samtliga bidragande faktorer. Därför väljs en eller ett fåtal faktorer ut som anses vara

representantiva för det begrepp vi ämnar undersöka. I tidigare forskning har bland annat

längden på samarbetet mellan revisor och dess klient ansets vara en proxy för

revisionskvalitet (Ghosh & Moon, 2005). Likaså har storleken på revisionsbolaget som

genomfört revisionen ansets som en god proxy för revisionskvalitet (Sattar et al., 2004). I

denna studie har emellertid grad av involvering av revisor använts som proxy för

revisionskvalitet. För att operationalisera detta väljer vi att se på två olika typer av rapporter.

Den distinktion som görs mellan rapporterna är att revisorns inblandning är högre vid

bokslutskommunikén än vid andra delårsrapporten. Antagandet som denna studie vilar på är

således att tillförlitligheten är större för bokslutskommunikén än den andra delårsrapporten.

Därför studerar vi om denna skillnad får konsekvenser för hur investerare reagerar.

4.2 Tillvägagångssätt och urval

För att genomföra vad som förklarats ovan har vi valt att utföra vår studie baserat på en

modell för mått på marknadsreaktion som introducerades av William Beaver år 1968. Denna

mäter marknadsreaktionen vid publicering av finansiella rapporter med hjälp av andelen

aktier som handlats per dag enligt: VSHRSit=(Vit-‐EVit)/ Vi (Beaver, 1968). Resonemanget

bakom val av metod samt modellens utformning beskrivs utförligt i nästföljande avsnitt.

Baserat på det urval som Beaver (1968) använder sig av väljer vi att undersöka de 30 mest

omsatta aktierna på stockholmsbörsen, OMXS30. Detta eftersom de i likhet med de företag

Beaver (1968) utgår ifrån, representerar en stor del av börsens handel samt att den

information de tillhandahåller är både omfattande och lättillgänglig. Eftersom ett av

företagen (Atlas Copco) har både sin A-‐ och B-‐aktie med på OMXS30, har vi valt att exkludera

A-‐aktien och får således en urvalsgrupp på totalt 29 specifika aktier. Vi jämför den andra

delårsrapporten med bokslutskommunikén under åren 2009 och 2010 (2009-‐04-‐08 till 2011-‐

05-‐11), valet av åren 2009 och 2010 gjordes på grund av att dessa år är de senaste med


16

fullständig information gällande båda rapporttyperna. Totalt resulterade vårt urval i 116

rapporttillfällen. För varje rapporttillfälle dokumenteras 101 dagliga observationer

(rapportdagen, samt 55 till 6 dagar innan rapporten släpps och 6 till 55 dagar efter rapporten

släpps), vilket ger en total mängd observationer som uppgår till 11 716. Data gällande

transaktionsvolymer, både för specifika företag och börsen som helhet, har inhämtats från

databasen Datastream. Datumen för de specificerade rapporterna företagen publicerat har

vi erhållit genom Dagens Industris rapportarkiv samt företagens egna hemsidor.

4.2.1 Urvalsdiskussion

Eftersom handeln OMXS 30 utgör en betydande majoritet (Datastream, 2010) av samtliga

transaktioner på Stockholmsbörsen är det därför rimligt att dessa utgör vårt urval. Om en

studie genom sitt urval aspirerar på att tillhandahålla delvis generaliserbart resultat är det

därför uteslutet att förbise denna grupp (Oppong, 1980). Dock medför valet av dessa företag

effekter på studien som läsaren bör vara medveten om. Inga av företagen som förekommer i

denna studie arbetar med brutna räkenskapsår. Detta medför att vi har studerat

rapportperioder där företagens rapporter släpps i nära anslutning av varandra. Inom dessa

kluster av rapportperioder går det inte att utesluta att rapporterna påverkar varandra(ibid).

Exempelvis kan det vara möjligt att offentliggörandet av Swedbanks resultat påverkar

reaktionerna på Handelsbankens resultat, förutsatt att de publiceras i denna ordning. Detta

är en effekt som bör tas i beaktande men som samtidigt inte borde ha en allt för stor

inverkan på vår studie. Givet att denna effekt finns borde den rimligtvis påverka

reaktionerna på rapporterna lika oavsett om det gäller publiceringen av den andra

delårsrapporten eller bokslutskommunikén. Eftersom denna studie arbetar utifrån relativa

tal, det vill säga förhållandet mellan olika perioder och inte reaktionerna inom olika perioder,

torde denna aspekt vara av obetydande effekt.

Stora företag tillhandahåller ofta frekvent information om olika aspekter av verksamheten

(Oppong, 1980). Som en följd av att information från dessa företag fortlöpande och med

korta intervaller presenteras är resultaten som offentliggöras i de finansiella rapporterna

inte lika överraskande för stora företag som för de mindre. Detta medför att reaktionerna på

finansiella rapporter, relativt sett, kan vara mindre för stora företag än mindre (ibid). Även


17

denna faktor är något som bör has i åtanke vid tolkningar av studiens resultat. Emellertid

och åter igen är det relationen mellan reaktionerna för företag och dess aktier inom urvalet

som vi undersöks. Således borde inte heller denna aspekt påverka studiens resultat

nämnvärt.

4.3 Motivering av metod

4.3.1 Kvantitativt angreppssätt

Flertalet tidigare studier som undersökt tillförlitligheten i finansiella rapporter och vad den

har för påverkan på investerares beslut har gjort detta med hjälp av kvantitativa

tillvägagångssätt (Pany & Smith 1982, Kwaku 1995, Sattar et al. 2004). Ett vanligt

förekommande angreppssätt är att med hjälp av frågeformulär ta reda på hur investerare

reagerar på ny finansiell information varefter resultatet kvantifieras (Pany & Smith 1982). Vi

vill emellertid separera investerares uppfattning om situationer från hur de faktiskt agerar i

praktiken. Därför har vi valt att exklusivt fokusera på den transaktionsstatistik som visar på

investerares reaktioner. Hur investerare säger sig uppfatta olika finansiella rapporter är

således något som vi valt att inte ta hänsyn till. Utifrån detta, samt en ambition att kunna

komplettera den befintliga kunskapen inom området, har vi därför valt att genomföra en

kvantitativ studie. På så vis kan vi skapa en bild av hur investerare faktiskt agerar utifrån

tillförlitligheten i de olika rapporttyperna.

4.3.2 Typ av studie

Vår undersökning behandlar hur publiceringen av finansiella rapporter kan ge upphov till

olika reaktioner hos investerare beroende på rapporternas natur. Något mer generaliserat

skulle detta kunna uttryckas som att vi utreder hur specifika händelser

(rapportpubliceringar) påverkar en variabel (mått på marknadsreaktion, VSHRS). Upplägget

för detta tillvägagångssätt sammanfaller med en typ av studie kallad eventstudie.

Undersökningar som utgår från denna typ av studier återfinns främst inom ramarna för den

finansiella ekonomin (MacKinley, 1997). Dock utgör eventstudier även en stor del av den

forskning som gjorts inom områden som redovisning, då oftast i anslutning till effekten på

börskurs av offentliggörande av vinstinformation. Inom den litteratur som använder sig av

eventstudier ligger fokuset ofta på att undersöka medelvärdet för en distribution av


18

abnormal vinst (Kothari och Warner, 2004). Detta förfarande är för oss dock inte

applicerbart då vi utifrån metodresonemanget som presenteras nedan valt att fokusera på

volym. Istället för att skapa en nollhypotes som antar medelvärdet för den abnormala

avkastningen att vara noll vid rapporttillfället, utgår vi från en nollhypotes där skillnaden

mellan de olika rapporttyperna i anslutning till vårt volymbaserade reaktionsmått är noll.

4.3.3 Varför transaktionsvolym?

Tidigare forskning som kvantifierat reaktioner från investerare på aktiemarknaden har

många gånger baserats på de metodiker som presenterades av Beaver 1968 (Cready & Hurtt,

2002). Beaver (1968) introducerade två huvudsakliga tillvägagångssätt för mätning av

investerares reaktioner på offentliggörandet av ny information, prisbaserat samt

volymbaserat mått (Beaver, 1968). Modellernas utgångspunkt är att publiceringen av

finansiella rapporter tillför ny information till marknaden och dess aktörer. Denna nya

information resulterar i en förändring för individuella investerare av det optimala ägandet av

aktier i det företag som publicerat rapporten. Denna förändring av optimalt ägande leder

sedan till effekter på jämviktspris (börskurs), samt en förändring av volymen i form av

antalet aktier som handlas med (transaktionsvolym) (Beaver, 1968).

Cready & Hurtt (2002) studerar vilken av dessa två metoder som bäst möjliggör för forskare

att upptäcka respons eller icke-‐respons på presentationen av ny finansiell information. Vad

som menas med bäst möjliggör i sammanhanget är vilka möjligheter en forskare har att få

fram ett statistiskt signifikant resultat. Börskursers naturligt höga volatilitet gör det svårt att

statistiskt korrekt avgöra huruvida en särskild ökning eller nedgång är direkt relaterad till

presentationen av ny information (Cready & Hurtt 2002). Således krävs stora förändringar i

börskursen för att det med säkerhet skall kunna konstateras att detta är en konsekvens av

den information som presenterats. Vidare menar Beaver (1968) att investerare tolkar

rapporter olika och har olika preferenser i anslutning till risk, vilket gör att den ene

individuella aktörens reaktion torde skilja sig från den andra. Information kan således vara

neutral på så vis att den inte förändrar förväntningarna generellt på marknaden, men den

kan fortfarande påverka en individuell investerare. Ett skeende som inte får någon effekt på

börskursen, men som fortfarande synliggörs vid studier av transaktionsvolymer (Beaver,


19

1968). Cready & Hurtt (2002) finner i sin jämförande studie att användandet av

volymbaserade mått för att mäta respons är att föredra före de som ser till förändring av

börskursen. Detta menar Cready & Hurtt (2002) är särskilt sant när urvalet är begränsat och

av mindre storlek. Då vi är intresserade av samtliga reaktioner, utan hänsyn till storlek, utgör

en volymbaserad metod således ett bättre tillvägagångssätt för vår studie.

Baserat på ovanstående resonemang ser den modell vi valt att använda oss av som mått för

reaktionen på marknaden ut som följer (Cready & Hurtt, 2002):

VSHRSit = (Vit EVit)/ Vi

där

VSHRSit = Skillnaden mellan uträkningsvärdena för den faktiska och den förväntade

transaktionsvolymen.

Vit = Logaritmen av (100 x antalet aktier i företag i som handlats med under dag t / antal

utestående aktier för företag i på dag t, plus 0,000255).2

Vi = Standardavvikelsen för residualerna från marknadsvolymsregressionen som gjorts för

att bestämma EVit.

EVit = Det förväntade värdet av Vit. Detta fås ur en regressionanalys av Vit och Vmkt, där Vmkt

är andelen i procent av de aktier som handlats med på hela OMXS och är uppskattat

för dagarna -‐55 till -‐6 och +6 till +55 relativt publikationsdagen.

Modellen ovan visar även mer specifikt det förfarande som måste genomföras vid

beräkningarna av marknadsreaktioner. För att kunna skapa ett förväntat värde på Vit skall

följaktligen en enkel linjär regressionsanalys tillsammans med Vmkt göras.

Regressionsanalysens syfte är att, baserat på sambandet mellan variablerna, skapa en linjär

funktion ur vilket ett okänt värde på den beroende variabeln kan härledas ur ett känt värde

på den oberoende (Newbold et al., 2007, s. 435). Den eftersökta funktionen utgörs av den 2 Logaritmeringen används för att minska förskjutningen i volymdistributionen (Ajinkya och Jain, 1989). För att undvika att ta logaritmen av 0 adderas en konstant (0,00255) i enlighet med tidigare forskning gjord av Cready och Mynatt (1991) samt Richardson et al. (1986). Läsaren bör vara medveten om att detta värde således inte motsvarar ett faktiskt procentuellt värde, utan att det fungerar som ett beräkningsmått.


20

räta linje som bäst beskriver sambandet mellan de gjorda observationerna, detta efter att de

satts in i ett koordinatsystem med den oberoende variabeln (Vmkt) längs den horisontella

axeln och den beroende variabeln (Vit) längs den vertikala axeln. Formeln för den räta linjen

ser ut som följer:

y = bx + m

där

Y = Värdet på den beroende variabeln, Vit.

b = lutningskoefficienten för linjen. Med andra ord den förändring av Vit-‐värdet som sker vid

förändring av värdet för Vmkt.

m = Interceptet, alltså den punkt där linjen skär y-‐axeln.

Med hjälp av den ovanstående formeln och de värden som regressionen ger för de

tillhörande variablerna, kan sedan ett förväntat värde, EVit, beräknas utifrån ett givet värde

av Vmkt vid en specifik rapportdag.

4.4 Hypotestest

För att med säkerhet kunna dra slutsatser kring den resulterande jämförelsen mellan den

andra delårsrapporten och bokslutskommunikén, ställs två hypoteser upp för prövning. Den

första hypotesen, så kallad nollhypotes (H0), utgår ifrån att skillnaden mellan de

medelvärden vi ämnar undersöka är lika med noll. Den andra hypotesen representerar den

arbetshypotes vi tidigare formulerat. Således ser våra hypoteser som ligger till grund för

prövningen av studiens resultat ut som följer:

H0: VSHRSQ2 = VSHRSQ4

H1: VSHRSQ2 VSHRSQ4

där

VSHRSQ2 = medelvärdet av de värden av aktiernas VSHRSit som motsvarar de andra

delårsrapporternas rapportdagar.

VSHRSQ4 = medelvärdet av de värden av aktiernas VSHRSit som motsvarar

bokslutskommunikéernas rapportdagar.


21

Utifrån dessa hypoteser genomförs ett test för att statistiskt utröna för eventuella skillnader

mellan våra två grupper. Eftersom våra variabler är oberoende och storleken på stickproven

är färre än 100 görs hypotestestet genom ett så kallat t-‐test (Newbold et al., 2007, s. 375),

vilket innebär en statistisk prövning av den eventuella skillnaden mellan medelvärdet på våra

två normalfördelade populationer; reaktionen på de andra delårsrapporterna och reaktionen

på bokslutskommunikéerna. Genomförandet av t-‐testet skapar ett värde för sannolikheten

att få ett värde på skillnaden i samma storleksordning som vår data visar, i det fall att är

stickprov med en given storlek och en önskad signifikansnivå (Newbold et al., 2007, s. 376).

Då vi ämnar undersöka ifall reaktionen på Q2 är mindre än den på bokslutskommunikén,

men inte är intresserade av det motsatta, genomför vi ett ensidigt test. Detta innebär att vi

bara kan förkasta H0 om testets t-‐värde motsvarar t 1,645.

4.5 Metodkritik

För att kunna tolka och bearbeta en studie är det av naturliga skäl viktigt att resultatet kan

anses vara reliabelt (Saunders et al., 2009, sid 156-‐157). Reliabilitet syftar till om studien

skulle generera samma resultat om den replikerades utifrån dess metodbeskrivning. Detta

kan utvärderas utifrån tre olika frågor (Easterby-‐Smith et al., 2008):

1. Skulle samma studie nå resultat vid en annan tidpunkt?

2. Skulle liknande resultat nås av andra observerare?

3. Uppvisar studien transparens gällande bearbetning av rådata?

Observationerna för denna studie sträcker sig från rapportportperioden för den andra

delårsrapporten 2009 till rapportperioden för bokslutskommunikéer 2010. Det går inte

utesluta att särskilda makro-‐ och mikroekonomiska faktorer påverkar såväl företag som

investerare. Emellertid torde denna påverka ha liknande effekter för samtliga av våra

observationer. Då dessa observationer endast jämförs med varandra är det rimligt att anta

att dessa effekter under tidsperioden då studien äger rum har liten påverkan på resultatet.

Samtliga data för aktieinformation är hämtad från databasen Datastream, vilket borde verka

för tillförlitliga värden. Därefter har dessa data behandlats genom en särskild

uträkningsmodell (VSHRSit=(Vit-‐EVit)/ Vi) presenterad av Beaver (1968). Genom detta


22

tillvägagångssätt utesluts möjlighet för subjektivitet i stor utsträckning. Accessen till

datamaterialet är inte begränsad och genom metoden är det tydligt att följa vilka

beräkningssteg vi genomför. Således skulle det vara enkelt att replikera vår studie. Med

validitet menas i vilken utsträckning studien undersöker vad den avser att undersöka

(Saunders at al., 2009). Således menas med validitet hur väl valda variabler fångar det

fenomen som önskas studeras. Detta leder oss direkt till frågan hur representativt valet av

olika typer av finansiella rapporter är för att beskriva investerares potentiellt olika

reaktioner. Mot bakgrund av Kwakus (1995), Cready & Hurtts (2004) och Beavers (1968)

konstaterande att investerare lägger fokus på finansiella rapporter är valet av studiesubjekt

väl för att observera olika reaktioner, sambandet mellan variablerna anses vara kausalt vilket

är viktigt för studiens validitet (Saunders 2009). Vidare är det av intresse för studiens

validitet hur väl valet av andra delårsrapporten samt bokslutskommunikén beskriver olika

grad av tillförlitlighet. Antagandet att dessa innehar olika grad av tillförlitlighet tar sitt

ursprung i DeAngelos (1982) definition av revisionskvalitet. Utifrån denna separeras

bokslutskommunikén med andra delårsrapporten gällande tillförlitlighet. Denna distinktion

görs dels på grund av det noteringsavtal som samtliga företag noterade på

Stockholmsbörsen måste underkasta sig, dels via information kring revisionsförfarande som

framkommit via korrenspondens med sakkunnig (Deloitte, 2011).

5. Resultatpresentation

5.1 Reaktioner på publicering

Enligt tillvägagångssättet beskrivet ovan började vi med att sammanställa volymen aktier

som handlats med per dag, både för de specifika företagen som utgör OMXS30 (VOit) samt

för stockholmsbörsen som helhet (VOmkt). Beroende på storleken på antalet utestående

aktier för företagen (NOSHit) varierade volymen av aktier som handlats med relativt mycket.

NOSHit varierade mellan som lägst 5,97x107 aktier (MTG) och 4,49x109 aktier som högst

(Teliasonera) under perioden som studerats (2009-‐04-‐09 till 2011-‐05-‐11). VOit spände mellan

7,57x104 (MTG) och 1,36x107 (ABB). För Stockholmsbörsen som helhet varierade det totala

antalet utstående aktier (NOSHmkt) mellan 5,20x1010 och 6,42x1010 för den studerade


23

perioden, samtidigt som volymen av aktier som handlats med (VOmkt) spände mellan

2,01x105 och 5,09x108.

I genomsnitt var den procentuella andelen som handlats med på rapportdagarna 0,4% för

hela marknadens utstående aktier. Motsvarande siffror under icke-‐rapportperioderna var

0,3% för hela marknaden. Detta innebär att under ett år skulle det förväntade antalet aktier

som handlats i genomsnitt vara 1,67x108 för stockholmsbörsen som helhet. En

sammanräkning av rapportperiodens data visar dock att det finns en tydlig skillnad mellan

detta förväntade värde för den årliga handelsvolymen på stockholmsbörsen och det faktiska

värdet som uppgår till 2,23x108. Figur 2 visar fluktueringarna av Vmkt i relation till det

förväntade värdet.

Figur 1. Fluktueringar av Vmkt i relation till det förväntade värdet.

Den procentuella andelen som handlades med av företagens utstående aktier sträckte sig

under icke-‐rapportperioden mellan 0,04% som lägst och 0,9% som högst, med ett

medelvärde på 0,5%. Motsvarande siffror för rapportdagarna var 0,14% som lägst och 4,9%

som högst, med ett medelvärde på 1,4%. Det värde som modellen använder för beräkningar

av reaktioner på marknaden är inte detsamma som den procentuella andelen aktier som

handlats med för företagen, utan beräknas utifrån tidigare nämnda formel till ett Vit-‐värde.

Vid beräkning sträckte sig detta mellan -‐1,54 som lägst och 0,42 som högst med ett

medelvärde på -‐0,44.

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

And

elen

aktier som han

dlats

(VOmkt)

Stockholm OMX

VO

Medel VO


24

Figur 2. Exempel på förändringar i transaktionsvolym (VO) för Electrolux under given period.

5.2 Korrelationsanalyser

I enlighet med den valda beräkningsmodellen för reaktion på marknaden (VSHRS),

genomfördes förfarandet för regressionsanalyserna tidigare beskrivet. Då en komplett

redovisning av samtliga analyser som gjorts inte är relevant för det resonemang som förs i

detta arbete, har en sammanställning av resultatet istället inkluderats i form av bilaga 1.

Med ambitionen att skapa en tydlighet inför läsaren presenteras dock nedan ett exempel

och sammanfattningar på de utfall som beräkningarna resulterade i.

Till att börja med så kan det konstateras att regressionsanalyserna gav genomgående höga

indikationer på korrelation mellan Vit och Vmkt. De rapporter som analyserades hade ett

medelvärde för -‐koefficienten på 0,6, vilket ger en indikation på starka positiva samband.

Q2 2009

Q4 2009

Q2 2010

Q4 2010

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

And

elen

aktier som han

dlats (VO)

Börsdagar 2009-‐04-‐09 till 2011-‐05-‐11

Electrolux


25

Figur 3. Exempel på ett spridningsdiagram mellan ett företags (i detta fall Nordeas andra delårsrapport) Vit och

motsvarande siffror för stockholmsbörsen som helhet, Vmkt.

Vidare resulterade regressionerna i de tre huvudsakliga värdena (lutningskoefficienten b,

interceptvärdet m samt residualerna ) vi behövde för att estimera det förväntade värdet på

andelen av företagens aktier som skulle handlats med (EVit). Standardavvikelserna för

regressionernas residualer ( Vi) sträckte sig mellan 0,09 som lägst och 0,22 som högst. Ur

den räta linjen som skapades vid regressionerna fick vi de konstanter som behövdes för

bestämningen av det förväntade värdet EVit vi sökte. Linjens lutning (b) varierade mellan

49,3 och 251,9, vilket innebär att Vit ökar med motsvarande siffra för varje

procentenhetsökning av Vmkt. De förväntade värden som räknades fram varierade mellan -‐

1,57 och 0,37 med ett medelvärde på -‐0,39, vilket kan sättas i relation till värdena för de

verkliga Vit som varierade mellan -‐0,12 och 0,91 med ett medelvärde på -‐0,05. Slutligen

kunde beräkningen av det indikationsmått för investerares reaktioner på publiceringen av

finansiella rapporter, VSHRSit beräknas. Resultatet sträckte sig mellan 6,24 och -‐9,35 med ett

medelvärde på 2,33. Då de ovanstående siffrorna är logaritmerade och beräknade i enlighet

med formeln för VSHRSit bör läsaren observera att de inte är faktiska mått för volym, utan

snarare fungerar som konstruerade mått som skapats för att kunna beskriva reaktion i

relation till varandra.


26

Figur 4. Exempel på en regression (i detta fall Nordeas andra delårsrapport).

Då det är skillnaden mellan den andra delårsrapporten och bokslutskommunikén som är av

intresse för oss, delades VSHRS-‐resultatet upp i två grupper baserat på rapporttyp. För

bokslutskommunikén varierade värdena för VSHRSit mellan -‐9,38 som minst och 6,11 som

störst med ett medelvärde på 2,14 (VSHRSQ4). Motsvarande siffror för andra delårsrapporten

var -‐8,38 som minst och 6,24 som störst med ett medelvärde på 2,52 (VSHRSQ2).

Medelskillnaden (VSHRSQ4 -‐ VSHRSQ2) mellan reaktionsmåtten för bokslutskommunikén och

andra delårsrapporten var -‐0,37. Det efterföljande t-‐testet visade ett resulterande

signifikansvärde på 0,883 för test av lika varianser, vilket långt överstiger den stipulerade

signifikansnivån ( ) 0,05. Detta betyder att varianserna kan anses vara lika för våra två

stickprov och vi kan således genomföra hela testet. Skillnaden mellan medelvärdena hade

ett t-‐värde (med två svansar) på -‐0,884, 114 frihetsgrader och en signifikansnivå på 0,378,

ett resultat som resulterar i att vi misslyckas att förkasta vår nollhypotes. Det faktum att vi

ställt upp ett t-‐test som var ensidigt, H1: VSHRSQ2 VSHRSQ4, innebär nämligen att vi under

inga omständigheter skulle kunna förkasta H0 om t-‐värdet är negativt. I linje med detta kan

även

medelvärden med 95% säkerhet ligger sträcker sig mellan -‐1,21 och 0,47. Ett spann som

inkluderar att värdet på differensen mellan VSHRSQ4 och VSHRSQ2 kan vara 0.


27

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi inte kan se någon skillnad i reaktionerna mellan

den andra delårsrapporten och bokslutskommunikén.

Figur 5. Sammanfattning av det utförda t-‐testet.

Figur 5. Sammanfattning av det utförda t-‐testet.

6. Analys

Inledningsvis kan det konstateras att vi, i likhet med flera av de tidigare studier som gjorts i

anslutning till marknadsreaktioner och delårsrapporter (Beaver, 1968; Kwalu, 1995), kan se

att offentliggörandet av finansiella rapporter leder till tydliga reaktioner hos investerare.

Medelvärdet för transaktionsvolymen för OMXS som helhet steg med 33% på

rapportdagarna jämfört med icke-‐rapport perioderna, vilket tyder på en generell ökning.

Vidare kunde vi även observera en generell ökning av medelvärdet för transaktionsvolymen

hos de studerade aktierna på 56%. Detta resultat kan ses som en indikativ verifiering av

hypotesen att investerare lägger vikt vid presentationen av finansiella rapporter (Cready &

Hurtt, 2004). Det faktum att rapportperioderna gav upphov till sådana reaktioner tycks

således visa på att finansiella rapporter är föremål för stort intresse. Vidare kan det

konstateras att de uppmätta beta-‐värdena från samtliga korrelations analyser varit höga.

Medelvärdet för dessa var 0,6 vilket visar ett tydligt samband mellan variablerna (Newbolt et

al., 2009, 410). Höga beta-‐värden ger goda förutsättningar för prognostisering av värden, det

vill säga de förväntade värdena, EVit. Det faktum att prognostiseringarna varit goda ger

styrka åt det resultat vi erhållit. Precisionen av det förväntade värdet är av högsta vikt för att

kunna konstatera en reliabel eventuell differens mellan faktiskt värde (Vit) och förväntat

värde (EVit). Transaktionsvolymen för de observerade aktierna varierar följaktligen i hög grad

i motsvarighet till börsen som helhet. Detta indikerar att faktorer som påverkar fluktuationer


28

i transaktionsvolymen är de samma för många aktier. Dessa kan rimligen vara av makro-‐ och

mikrokaraktärer då det allmänna konjunkturläget påverkar de flesta aktier. Utifrån det urval

och den omfattning som vi gjort i vår studie, bör dessa allmänna faktorer dock inte påverka

vårt resultat nämnvärt.

För vårt framräknade mått för marknadsreaktion för bokslutskommunikéer, VSHRSQ4,

observerades som tidigare nämnt medelvärdet 2,14. Motsvarande värde för det finansiella

årets andra delårsrapporter, VSHRSQ2, var 2,53. Reaktionerna under observationstiden var

alltså något större för den andra delårsrapporten ( VSHRS = 0,37). Mot bakgrund av det

empiriska resultatet för studien , H0: VSHRSQ4 = VSHRSQ2, ej kan

förkastas. Faktum är att vi inte ens är nära att kunna förkasta den. Det uppmätta t-‐värdet för

det genomförda testet medelvärdena emellan var -‐0,884 och en förkastning av H0 sker på t

1,645. Resultatet kan därför betraktas som en tydlig indikation på att en förkastning av H0

torde vara felaktig. Det faktum att vi inte hittar statistiskt stöd för att förkasta nollhypotesen

innebär dock inte att denna per automatik är sann. Det enda vi med säkerhet kan konstatera

att är vi inte finner ett resultat som visar på att den är falsk (Newbold et al., 2009, sid 368).

Trots detta ger det resultat vi fått i denna studie starka indikationer på att reaktionerna på

den andra delårsrapporten och bokslutskommunikén är nära lika.

Investerare inom det område som studerats tycks alltså inte se ett mervärde gällande

tillförlitlighet i samband med den höjda revisionskvalitet som revisorns inblandning vid

bokslutskommunikén innebär (Sattar et al., 2004). Att ingen skillnad återfunnits mellan

reaktionerna är i linje med det resonemang som Pany & Smith (1982) för. Deras resonemang

var nära kopplat till Charmicaels (1974) idé om att investerare helt enkelt inte är medvetna

om skillnaderna mellan rapporter, en idé som förvisso blivit ifrågasatt, men som med tanke

på vårt resultat inte går att utesluta. Alternativt så skulle vårt resultat kunna förklaras med

att den teori kring kvalitet och reaktioner på denna inte till fullo förklarar situationen.

7. Slutdiskussion

Tidigare forskning som gjorts inom området för revisionskvalitet och investerares reaktioner

på offentliggörandet av finansiell information ger anledning att tro att skillnader i reglering


29

även ger upphov till skilda beteenden bland investerare. Följaktligen återfinns också

teoretiskt stöd för att grad av revisionsinvolvering har en effekt på hur investerare reagerar

på presentationen av finansiell information. I egenskap av att förmedla totalresultat för ett

räkenskapsår samt revisorns högre grad av involvering torde bokslutskommunikén vara

förenad med högre grad av tillförlitlighet än den andra delårsrapporten. Utifrån investerares

preferenser och krav skulle det således finnas skäl till en starkare tillförlitlighet till

bokslutskommunikéernas information, varför reaktionen på offentliggörandet av dessa ur

ett teoretiskt perspektiv även skulle vara starkare. Den studie vi genomfört har dock inte

funnit några statistiskt signifikanta resultat som stärker denna hypotes. Förvisso innebär det

faktum att vi inte kunnat förkasta nollhypotesen inte att den måste vara sann, men studiens

resultat kan trots detta dock konstateras ge en stark indikation på att så är fallet. Att det de

facto inte skulle vara någon skillnad i investerares reaktioner på de olika rapporttyperna

skulle enligt den teoretiska bakgrunden kunna tolkas som att det inte existerar någon

egentlig skillnad i upplevd tillförlitlighet dem emellan.

Att denna skillnad inte verkar finnas i praktiken kan tänkas ha sin grund i flera av de faktorer

som diskuterats i detta arbete. Till att börja med så skulle ett konstaterande likt det vi gör,

att reaktionerna för de två rapporttyperna är lika, kunna ha implikationer för hur pass stor

roll de finansiella rapporterna samt tillförlitligheten till dessa spelar vid investeringsbeslut.

Men det faktum att marknadsaktörerna själva efterfrågat mer tidsrelevant information i

form av delårsrapporter, samt att vår studie och därtill många liknande som utförts kan

konstatera stora fluktuationer i anslutning till rapportdagarna, torde vara bevis nog för att

rapporterna fyller en funktion och har inverkan på investerares beslutsfattande. Emedan

tidigare forskning förvisso visar på motstridiga resultat gällande den upplevda

tillförlitligheten i rapporter, finns det fortfarande genomgående bevis för att lägga tilltro till

de tillförlitlighetsskapande funktionerna som revisorernas involvering innebär.

Däremot kvarstår dock det faktum att investerare inom det område som studerats alltså inte

tycks se ett mervärde gällande tillförlitlighet i samband med den höjda revisionskvalitet som

revisorns inblandning vid bokslutskommunikén innebär (Sattar et al., 2004). Möjligen skulle

detta kunna bero på att investerare helt enkelt inte är medvetna om skillnaden mellan


30

reglering samt vilken grad av revision som är involverad vid framställandet av de olika

rapporterna (Carmichael, 1974). En bristande insikt i dessa skillnader skulle således göra att

investerarna inte heller har underlag för att agera olika beroende på vilken rapporttyp som

offentliggörs. Finansiella rapporter anses istället generellt uppvisa tillfredsställande

tillförlitlighet, varför ingen skillnad i reaktionerna på dessa existerar. Detta resonemang

skulle kunna förklara det resultat som denna studie visat på.

Dock förefaller det en aning orimligt att investerare inte skulle vara medvetna om sådana

centrala skillnader rapporterna emellan. Mer troligt kan tänkas vara det faktum att de

regelverk, främst de som specifikt styr delårsrapporter, fyller sin funktion i att skapa

tillfredställande tillförlitlighet i rapporterna. Syftet med IAS34 är uttryckligen att skapa regler

för delårsrapport så att dessa uppvisar tillfredställande tillförlitlighet (IAS 34, Objective).

Problematiken kring tillförlitlighet i samband med delårsrapporter där revisorn inte är

inblandad är något som även tidigare diskuterats (Kinney & McDaniel, 1988). Där menades

att regleringen är framgångsrik i sitt syfte att stärka tillförlitligheten (ibid). En rimlig slutsats

kan därför vara att vi inte upptäckt någon skillnad i reaktionerna just på grund av att dagens

regelverk uppfyller sitt syfte. Detta resonemang kan dock utvecklas vidare med hjälp av Pany

& Smiths (1982) slutsatser. Investerare tycks värdera den ökade tillförlitlighet och kvalitet

som en revisor bidrar med, men bara till en viss nivå. När denna nivå väl är uppnådd blir

ytterligare involvering överflödig. Exempelvis kan investerare förvänta sig att företag gör en

fullständig revision på årsbasis, för att sedan endast genomföra en begränsad revision under

delårsboksluten. Under förutsättningen att en årlig revision sker, med den försäkran som

den bidrar med till investerare, upplever investerare delårsrapporterna som

tillfredsställande tillförlitliga (ibid). Extra involvering av en revisor vid framställandet av

delårsrapporterna anses därför vara överflödig. Eftersom denna situation tycks vara den

rådande för de studerade företagen är det en rimlig slutsats att så är fallet. De regleringar

som gäller för delårsrapportering skapar alltså i kombination med det årliga

revisionsförfarandet, en övergripande och tillfredsställande tillförlitlighet till företagets

finansiella rapportering. Denna nivå av tillförlitlighet kan konstateras vara så pass hög att

investerare inte ser något mervärde i skillnaderna gällande tillförlitlighet mellan den andra


31

delårsrapporten och bokslutskommunikén. Därför har heller inga skillnader mellan

reaktionerna på rapporterna observerats.

8. Förslag till vidare forskning

Det resultat som denna studie presenterar, att det inte går att visa på en reaktionsskillnad

mellan den andra delårsrapporten och bokslutskommunikén, kan utgöra en grund för vidare

studier inom de olika aspekterna på området. Framförallt finns det utrymme för att skapa en

ökad förståelse för hur medvetna investerare är gällande skillnader i reglering och

revisionsnivå mellan delårsrapporter och bokslutskommunikéer. Vidare vore det av intresse

att utröna för vad som mer precist bidrar till den befintliga tillförlitligheten. Exempelvis

skulle en isolering av regleringens effekter kunna göras genom att studera reaktionerna på

offentliggörandet av olika rapporttyper under en längre tidsperiod för att sedan göra

distinktioner mellan observationerna baserat på införandet av mer omfattande regler för

delårsrapportering. Vidare kunde det vara av intresse att undersöka hur pass involverade

revisorer är i skapandet av de interna systemen för framställandet av finansiella rapporter.

En distinktion mellan storleken på företag kan även det vara av intresse. Vår studie har sitt

avstamp i tidigare forskning och vi har således valt att utgå från tidigare urval, ett urval som

istället fokuserade på mindre företag skulle kanske kunna bidra till en bredare förståelse av

tillförlitlighetsskapandet kring delårsrapporteringar.


32

Källförteckning

Tryckta källor

Kothari, S.P. & Jerold B. W. 2005. The Econometrics of Event Studies, Handbook of Corporate

Finance: Empirical Corporate Finance. Elsevier/North-Holland

Marton, Jan., Lumsden, Marie., Lundqvist, Pernilla., Pettersson, Ann-‐Katrin., Rimme, Gunnar.

2010. IFRS I teori och praktik (2:a upl.) Stockholm: Bonnier Utbildning.

Saunders, M., Lewis P., Thornhill, A. 2009. Research methods for business students 5th

edition, Pearson Education Limited, Harlow England.

Securities and Exchange Commission. September 10, 1975. "Notice of Adoptions of

Amendments to Form 10-‐Q and Regulation S-‐X Regarding Interim Financial Reporting"

Accounting Series Release No. 177

Vetenskapliga artiklar

Ajinkya, B. & P. Jain. 1989. Joumal of

Accounting and Economics, Vol. 11 (November): 331-‐359.

Empirical Research in Accounting: Selected Studies, supplement to Journal of Accounting

Research, Vol. 6: 67-‐92

Carmichael, D. R. 1974. "The Assurance Function-‐Auditing at the Crossroads", Journal of

Accountancy, Vol. 137, Issue 3, September: 64-‐72.

Cready, W. M. &

The Accounting Review, Vol. 66 (April): 291-‐312.

Cready, W. M. & Hurtt D. N

Retu The Accounting Review, Vol. 77, No 4: 891-‐909.

Journal of Accounting & Economics, Vol. 3 (August): 113-‐27.


33

Journal of Political

Economy, Vol. 101: 877 914.

Easterby-‐Smith et al. 2008.

Geiger, M. & Raghunandan, K. 2002. Auditing,

Journal of Theory and Practice, Vol. 21: 67 78.

Gosh, The

Accounting Review, Vol. 80, No 2: 585-‐612

Healy, Paul M. &

and capital markets: A review of the empirical dis Journal of Accounting

and Economics. Vol 31.

Journal of Accounting and Economics, Vol. 11

Kwaku K. O. 1995

Journal of Business Finance and Accounting, 22(2).

Journal of Economic

Litterature, Vol. 35 (mars): 13-‐39.

Oppong, A. 19

Journal of Accounting Research, Vol 18, No. 2

Investors? Evidence from the Bond Market al of Accounting Research, Vol. 42, No. 4

Journal of Accounting Research, Vol. 37: 191 208.

Pany, K. & ncial information: An

Journal of Accounting Research, Vol. 20 No2.


34

Watts, R. & Zimmermann, J. 1981. The markets for independence and independent auditors.

Unpublished manuscript, University of Rochester. Rochester, NY.

Elektroniska källor

Svensk författnings-‐samling. (1825-‐). (Svensk lagtext). Stockholm: Svensk författningssamling

Tillgänglig[online]: <http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3910 > [2011-‐12-‐20]

Vårt uppdrag (2011). (Informationsmaterial från Kollegiet för svensk bolagsstyrning).

Tillgänglig [online]: <http://www.bolagsstyrning.se/om-‐kollegiet/vart-‐uppdrag> [2011-‐12-‐

22]

Om kollegiet (2011). (Informationsmaterial från Kollegiet för svensk bolagsstyrning).

Tillgänglig [online]:<http://www.bolagsstyrning.se/om-‐kollegiet> [2011-‐12-‐22]

International Accounting Standard Board (2011). (Information gällande internationella standarder)

Tillgänglig [online]:<www.iasb.org> [2011-‐11-‐15]

International Standards on Review Engagement (ISRE) 2410, Review of interim financial

information performed by the independent auditor of the entity (Regelverk för

revisionsagerande) Tillgänglig [online]:

<http://www.ifac.org/sites/default/files/downloads/b011-‐2010-‐iaasb-‐handbook-‐isre-‐

2410.pdf>

Thomson Reuters Datastream (Statistisk information om bl.a. kursutveckling och

transaktionshistorik). Tillgänglig [Uppsala universitetsbibliotek].[2011-‐12-‐01]

Svenska aktier Large Cap 2011. (Arkiverad information om företag och dess aktier).

Tillgänglig [Online]: http://di.se/ [2011-‐11-‐01]

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3910

http://www.bolagsstyrning.se/om-kollegiet/vart-uppdrag

http://www.bolagsstyrning.se/om-kollegiet

http://www.iasb.org/

http://www.ifac.org/sites/default/files/downloads/b011-2010-iaasb-handbook-isre-2410.pdf

http://www.ifac.org/sites/default/files/downloads/b011-2010-iaasb-handbook-isre-2410.pdf

http://di.se/


35

Bilaga

Företag Medel Vit

Medel Vmkt Vit Vmkt residualer EVit VSHRSit

ABB Q4 2010 0,48 -‐0,99663 0,003067 -‐0,5680392 0,004605299 0,1368783 -‐0,85 2,03204 ABB Q2 2010 0,79 -‐0,94921 0,003073 -‐0,6904595 0,003126457 0,1028677 -‐0,94 2,44054 ABB Q4 2009 0,56 -‐0,95309 0,003587 -‐0,2691977 0,003302674 0,1607867 -‐0,99 4,4721 ABB Q2 2009 0,68 -‐0,97125 0,003734 -‐0,6020418 0,003573302 0,1164839 -‐0,99 3,33443 ASSA ABLOY Q4 2010 0,63 -‐0,48042 0,003044 -‐0,2161037 0,002802044 0,184409 -‐0,53 1,71568 ASSA ABLOY Q2 2010 0,67 -‐0,35591 0,00293 0,0072357 0,002768262 0,1379229 -‐0,39 2,87277 ASSA ABLOY Q4 2009 0,57 -‐0,321 0,003472 0,252705 0,004245684 0,1968008 -‐0,19 2,2271 ASSA ABLOY Q2 2009 0,42 -‐0,30801 0,003673 0,0964149 0,002549964 0,1347285 -‐0,39 3,63768 ALFA LAVAL Q4 2010 0,64 -‐0,49335 0,003031 0,196899 0,003053771 0,1500151 -‐0,32 3,42928 ALFA LAVAL Q2 2010 0,63 -‐0,37539 0,00305 0,196899 0,003053771 0,1501343 -‐0,37 3,80878 ALFA LAVAL Q4 2009 0,55 -‐0,34854 0,003418 0,2117796 0,004694599 0,1504742 -‐0,17 2,55867 ALFA LAVAL Q2 2009 0,7 -‐0,27144 0,003835 0,0507899 0,003236554 0,1312128 -‐0,35 3,08574 ASTRAZENCA Q4 2010 0,38 -‐1,14038 0,003065 -‐0,519816 0,003858986 0,1579078 -‐1,07 3,48885 ASTRAZENCA Q2 2010 0,6 -‐1,16824 0,002943 -‐0,6521962 0,002419094 0,1686209 -‐1,28 3,71215 ASTRAZENCA Q4 2009 0,43 -‐1,0249 0,00334 -‐0,3989613 0,005701867 0,1368346 -‐0,8 2,95342 ASTRAZENCA Q2 2009 0,61 -‐1,09802 0,003653 -‐0,2871035 0,002935448 0,1478263 -‐1,2 6,18496 ATLAS COPCO A Q4 2010 0,69 -‐0,32812 0,003046 0,2792014 0,004902353 0,1395444 0,03 1,78234 ATLAS COPCO A Q2 2010 0,69 -‐0,27101 0,003049 0,1434264 0,002841362 0,1203042 -‐0,3 3,66189 ATLAS COPCO A Q4 2009 0,54 -‐0,30187 0,003323 0,3531169 0,003817594 0,1335088 -‐0,24 4,4194 ATLAS COPCO A Q2 2009 0,73 -‐0,20185 0,003812 0,2176012 0,003540757 0,1072429 -‐0,24 4,22377 BOLIDEN Q4 2010 0,64 -‐0,07575 0,003044 0,2793957 0,003106964 0,1215956 -‐0,07 2,84669 BOLIDEN Q2 2010 0,66 0,223615 0,003053 0,4640745 0,002446265 0,1274454 0,15 2,48174 BOLIDEN Q4 2009 0,55 0,212336 0,003474 0,8331447 0,004245684 0,1685704 0,32 3,02698 BOLIDEN Q2 2009 0,71 0,284395 0,003792 0,8006995 0,00340169 0,1055731 0,24 5,30834 ELECTROLUX Q4 2010 0,68 -‐0,15061 0,003046 0,5325734 0,004902353 0,1446047 0,22 2,1857 ELECTROLUX Q2 2010 0,64 -‐0,14497 0,003053 0,3899851 0,002446265 0,1340859 -‐0,22 4,54686 ELECTROLUX Q4 2009 0,47 -‐0,18286 0,003322 0,9136759 0,004342479 0,1575669 -‐0,05 6,11135 ELECTROLUX Q2 2009 0,54 0,00038 0,003835 0,5144899 0,003236554 0,1329261 -‐0,05 4,28367 ERICSSON Q4 2010 0,47 -‐0,4831 0,003088 0,1199195 0,003440561 0,1517439 -‐0,45 3,72933 ERICSSON Q2 2010 0,75 -‐0,42161 0,003011 0,1317028 0,002885115 0,1130746 -‐0,57 6,24231 ERICSSON Q4 2009 0,39 -‐0,36845 0,003331 0,1162011 0,003864132 0,1289499 -‐0,33 3,42537 ERICSSON Q2 2009 0,6 -‐0,31987 0,003701 0,2941981 0,004424134 0,1186776 -‐0,24 4,52923 GETINGE Q4 2010 0,51 -‐0,46104 0,00307 -‐0,0258622 0,00306385 0,1572764 -‐0,46 2,77174 GETINGE Q2 2010 0,66 -‐0,47634 0,003111 -‐0,2878915 0,001782009 0,1474161 -‐0,66 2,54052 GETINGE Q4 2009 0,6 -‐0,49463 0,003332 -‐0,223522 0,003626868 0,1506005 -‐0,45 1,47897 GETINGE Q2 2009 0,35 -‐0,39322 0,003906 0,0144123 0,002389357 0,1615122 -‐0,49 3,13577 H&M Q4 2010 0,55 -‐0,5959 0,003065 0,1946171 0,003858986 0,1282697 -‐0,51 5,45711 H&M Q2 2010 0,66 -‐0,53526 0,003103 -‐0,4091334 0,002718286 0,2005024 -‐0,6 0,97189 H&M Q4 2009 0,28 -‐0,29807 0,00334 0,4548946 0,005701867 0,1563826 -‐0,14 3,79809 H&M Q2 2009 0,78 -‐0,23524 0,004033 0,0004043 0,003056673 0,1223405 -‐0,36 2,96953 INVESTOR Q4 2010 0,57 -‐0,48402 0,003072 -‐0,1912704 0,003986578 0,1463931 -‐0,36 1,18132 INVESTOR Q2 2010 0,74 -‐0,44359 0,003094 -‐0,3055652 0,002925468 0,1263865 -‐0,47 1,28746 INVESTOR Q4 2009 0,66 -‐0,40508 0,003322 -‐0,2268743 0,00444368 0,1090266 -‐0,24 0,09136 INVESTOR Q2 2009 0,63 -‐0,39484 0,003878 -‐0,4906652 0,002626302 0,1283393 -‐0,54 0,40233 LUNDIN PETROLEUM Q4 2010 0,51 -‐0,34415 0,003028 -‐0,4438514 0,003045033 0,1444763 -‐0,34 -‐0,70474 LUNDIN PETROLEUM Q2 0,51 -‐0,19291 0,002963 0,0970329 0,002326068 0,1957406 -‐0,32 2,12285


36

2010 LUNDIN PETROLEUM Q4 2009 0,58 -‐0,16683 0,003655 -‐0,1445769 0,003086391 0,1307382 -‐0,22 0,56672 LUNDIN PETROLEUM Q2 2009 0,45 -‐0,28585 0,003676 -‐0,1598202 0,003271114 0,1530406 -‐0,32 1,07531 MTG Q4 2010 0,39 -‐0,35291 0,003032 -‐0,0808336 0,002990229 0,1839656 -‐0,36 1,50383 MTG Q2 2010 0,67 -‐0,25505 0,00305 0,0644545 0,003053771 0,1727012 -‐0,25 1,84658 MTG Q4 2009 0,29 -‐0,21592 0,003468 0,4958583 0,003947357 0,175993 -‐0,18 3,85454 MTG Q2 2009 0,45 -‐0,01437 0,003754 0,4782462 0,002992823 0,1957829 -‐0,09 2,92651 NOKIA Q4 2010 0,42 -‐1,43435 0,003065 -‐0,4975475 0,003858986 0,1918419 -‐1,34 4,39179 NOKIA Q2 2010 0,56 -‐1,37106 0,003037 -‐0,7593288 0,003126457 0,1988085 -‐1,36 3,00882

NOKIA Q4 2009 0,41 -‐1,461 0,00334 -‐0,415665 0,005701867 0,1673996 -‐1,2 4,71121 NOKIA Q2 2009 0,21 -‐1,54107 0,003835 -‐0,7453887 0,003236554 0,2172906 -‐1,57 3,79753 NORDEA Q4 2010 0,63 -‐0,66563 0,003046 -‐0,3144825 0,004902353 0,1738892 -‐0,28 1,76514 NORDEA Q2 2010 0,82 -‐0,69018 0,003048 -‐0,623285 0,002943435 0,0987486 -‐0,71 1,02226 NORDEA Q4 2009 0,54 -‐0,65819 0,003449 -‐0,360981 0,004440065 0,1278923 -‐0,55 0,88772 NORDEA Q2 2009 0,78 -‐0,59535 0,003778 -‐0,4969852 0,003868097 0,100468 -‐0,58 1,02413 SCANIA Q4 2010 0,65 -‐0,50815 0,003046 0,2574158 0,004902353 0,1503451 -‐0,15 2,73204 SCANIA Q2 2010 0,46 -‐0,51118 0,003011 0,0019629 0,002885115 0,143987 -‐0,52 3,64171 SCANIA Q4 2009 0,4 -‐0,62969 0,003322 -‐0,0280148 0,004342479 0,1395937 -‐0,53 3,61228 SCANIA Q2 2009 0,68 -‐0,70147 0,003734 -‐0,2114569 0,003573302 0,1409237 -‐0,72 3,64175 SKF Q4 2010 0,63 -‐0,27018 0,003044 -‐0,2997259 0,002613558 0,1694027 -‐0,36 0,33182 SKF Q2 2010 0,65 -‐0,17279 0,00306 0,4099287 0,002664472 0,1485318 -‐0,23 4,29552 SKF Q4 2009 0,49 -‐0,18874 0,00334 0,6489301 0,005701867 0,1291813 0,06 4,5309 SKF Q2 2009 0,57 -‐0,06218 0,003856 0,4600598 0,003300275 0,1451078 -‐0,12 4,01037 SSAB Q4 2010 0,32 -‐0,09564 0,003044 0,2809279 0,003106964 0,1638591 -‐0,09 2,26766 SSAB Q2 2010 0,72 -‐0,03003 0,003037 0,4604343 0,003126457 0,1251619 -‐0,02 3,81608 SSAB Q4 2009 0,5 -‐0,04382 0,003449 0,5474667 0,004440065 0,1158232 0,04 4,34084 SSAB Q2 2009 0,56 0,057263 0,003678 0,1528389 0,003070483 0,1259222 -‐0,01 1,25607 SANDVIK Q4 2010 0,62 -‐0,55453 0,002955 0,2637054 0,004902353 0,1344426 -‐0,1 2,73877 SANDVIK Q2 2010 0,57 -‐0,39204 0,00299 0,0713714 0,003053771 0,1231612 -‐0,33 3,22805 SANDVIK Q4 2009 0,6 -‐0,56795 0,00309 0,2391383 0,004342479 0,1547517 -‐0,19 2,78807 SANDVIK Q2 2009 0,64 -‐0,33576 0,003733 0,0135858 0,003540757 0,1386299 -‐0,27 2,07625 SECURITAS Q4 2010 0,61 -‐0,44667 0,003031 -‐0,1489028 0,004028191 0,13722 -‐0,3 1,07518 SECURITAS Q2 2010 0,62 -‐0,40307 0,002963 0,1755456 0,002514932 0,12619 -‐0,48 5,18851 SECURITAS Q4 2009 0,49 -‐0,36771 0,003336 0,4666055 0,004413714 0,14685 -‐0,23 4,75137 SECURITAS Q2 2009 0,55 -‐0,3332 0,003654 0,0463361 0,003699992 0,13871 -‐0,33 2,69774 SEB Q4 2010 0,73 -‐0,48799 0,003048 -‐1,0590298 0,002990229 0,116141 0,03 -‐9,34808 SEB Q2 2010 0,83 -‐0,32762 0,003094 -‐1,1157713 0,002885115 0,0911306 -‐0,35 -‐8,38154 SEB Q4 2009 0,64 -‐0,38307 0,003413 -‐0,6095379 0,005556353 0,1061791 -‐0,27 -‐3,22125 SEB Q2 2009 0,73 -‐0,28042 0,003792 -‐0,6391613 0,003573302 0,1356988 -‐0,34 -‐2,20818 SKANSKA Q4 2010 0,54 -‐0,39318 0,002876 -‐0,3255225 0,002990229 0,15044 -‐0,43 0,71902 SKANSKA Q2 2010 0,71 -‐0,36052 0,002964 -‐0,381806 0,002885115 0,11609 -‐0,41 0,25452 SKANSKA Q4 2009 0,57 -‐0,78293 0,003183 -‐0,3474683 0,005556353 0,12906 -‐0,54 1,46823 SKANSKA Q2 2009 0,59 -‐0,81407 0,003734 -‐0,3771062 0,003573302 0,13543 -‐0,83 3,35608 SCA Q4 2010 0,47 -‐0,46333 0,002965 -‐0,4114695 0,003858986 0,1699544 -‐0,41 -‐0,02686 SCA Q2 2010 0,66 -‐0,37369 0,003006 0,2142088 0,002943435 0,1380075 -‐0,43 4,64832 SCA Q4 2009 0,47 -‐0,31343 0,003204 0,2677814 0,005701867 0,1447024 -‐0,08 2,40992 SCA Q2 2009 0,66 -‐0,48366 0,003734 -‐0,0630256 0,003573302 0,129929 -‐0,5 3,39445 HANDELSBANKEN Q4 2010 0,73 -‐0,61987 0,003028 -‐0,2473178 0,003045033 0,13689 -‐0,62 2,69534 HANDELSBANKEN Q2 2010 0,77 -‐0,50154 0,00305 -‐0,3226202 0,003053771 0,11353 -‐0,5 1,5714


37

HANDELSBANKEN Q4 2009 0,59 -‐0,50524 0,003536 -‐0,3979429 0,003302674 0,15424 -‐0,54 0,89138 HANDELSBANKEN Q2 2009 0,53 -‐0,4597 0,003703 -‐0,1445566 0,003868097 0,10993 -‐0,45 2,80669 SWEDBANK Q4 2010 0,7 -‐0,35315 0,003031 0,1864757 0,004030644 0,13301 -‐0,17 2,66166 SWEDBANK Q2 2010 0,61 -‐0,23344 0,003007 0,0912024 0,003126458 0,13301 -‐0,34 3,20735 SWEDBANK Q4 2009 0,4 -‐0,09102 0,003418 0,3235085 0,004694123 0,15145 0,02 1,97312 SWEDBANK Q2 2009 0,57 0,415611 0,003812 0,6875488 0,003540757 0,20425 0,37 1,53436 SWE MATCH Q4 2010 0,53 -‐0,51605 0,003063 0,0919012 0,003347558 0,17944 -‐0,47 3,15661 SWE MATCH Q2 2010 0,54 -‐0,41614 0,003046 -‐0,3687719 0,002943435 0,16831 -‐0,43 0,35354 SWE MATCH Q4 2009 0,62 -‐0,41431 0,003655 -‐0,2434154 0,003086391 0,15855 -‐0,48 1,51825 SWE MATCH Q2 2009 0,61 -‐0,3094 0,003812 0,1341924 0,003540757 0,14756 -‐0,34 3,22775 TELE 2 Q4 2010 0,53 -‐0,42644 0,003031 0,4181322 0,004028191 0,1851889 -‐0,26 3,67688 TELE 2 Q2 2010 0,63 -‐0,42611 0,003048 -‐0,1376136 0,002943435 0,1424174 -‐0,44 2,11994 TELE 2 Q4 2009 0,42 -‐0,4253 0,003418 -‐0,0852284 0,004694599 0,1567389 -‐0,3 1,3501 TELE 2 Q2 2009 0,59 -‐0,28245 0,003754 0,2080549 0,002992823 0,1523491 -‐0,37 3,8196 TELIASONERA Q4 2010 0,6 -‐0,72615 0,003094 -‐0,823827 0,003151254 0,16868 -‐0,72 -‐0,63497 TELIASONERA Q2 2009 0,68 -‐0,72058 0,003094 -‐0,77611 0,002925468 0,13504 -‐0,74 -‐0,24434 TELIASONERA Q4 2009 0,6 -‐0,73339 0,003468 -‐0,5545421 0,003947357 0,13504 -‐0,74 1,39642 TELIASONERA Q2 2009 0,68 -‐0,66493 0,003856 -‐0,843482 0,003300275 0,13902 -‐0,76 -‐0,62645 VOLVO Q4 2010 0,68 -‐0,24767 0,003048 0,2329397 0,005944236 0,0923611 0,27 -‐0,25118 VOLVO Q2 2010 0,65 -‐0,28623 0,003017 -‐0,0438022 0,003126457 0,13161 -‐0,27 -‐2,35658 VOLVO Q4 2009 0,53 -‐0,23643 0,003427 0,348721 0,005556353 0,13293 0 2,62088 VOLVO Q2 2009 0,6 -‐0,24489 0,003789 0,1802778 0,003868097 0,12603 -‐0,24 3,31022

Documents

Reaktionerpådelårsrapporter490318/FULLTEXT01.pdf · 2012-02-04 · Uppsalauniversitet& & HT011& Företagsekonomiskainstitutionen& & BenLundberg&& & & Kandidatuppsats,fö retagsekonomi&