Kandidatuppsats

Ett yrke i förändring? En kvalitativ textanalys över folkbibliotekariens

identitet på dagens folkbibliotek

Författare: Amanda Lindqvist

Handledare: Joacim Hansson

Examinator: Arwid Lund

Termin: VT18

Ämne: Biblioteks- och

informationsvetenskap

Nivå: Grundnivå

Kurskod: 2BO01E

Abstract The problem of today’s public librarians is that no one really knows their identity, they

try to be everything for everyone, which makes their identity fuzzy and confusing for

both librarians but also for the librarian visitors. The purpose of this paper named “A

profession in change? A qualitative text analysis of the identity of the public librarians

on today’s public libraries”, was to investigate the current identity of the public librarian

at the public libraries today in order to have a better understanding of what their identity

is. In order to achieve this, a qualitative text analysis – based on Ørom’s and

Schreiber’s seven librarian identities – was conducted on online job advertisements. The

result showed that the public librarian have nine different identities. In addition to the

seven roles, two other roles were found in the job advertisements. It also showed that all

seven roles were present in the advertisements and that the so called “culture

intermediary” was the most frequent one. When it comes to the qualifications, academic

degree was the most important one and was found in all job advertisements, followed by

“teamwork”. The result also showed that the public librarian can have many different

kinds of titles and that the title “librarian” was the most used one. This result can be due

to the fact that the public librarian has many different kinds of identities and that the

public libraries are supposed to be for everyone in the society. This is exactly the

problem with public libraries. They try to please everyone and by doing so risking to

lose their identity as a democratic place for culture and literature.

Nyckelord Benämning, folkbibliotekarie, identitet, kvalifikation , Schreiber, textanalys, Ørom

ii

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 2

1.1.1 Folkbibliotekets uppdrag ________________________________________ 2

1.1.2 Folkbibliotekariens identitet historiskt sett __________________________ 4

1.2 Syfte och frågeställning ____________________________________________ 5

1.3 Definitioner ______________________________________________________ 5 1.4 Avgränsingar ____________________________________________________ 6 1.5 Disposition ______________________________________________________ 6

2 Tidigare forskning ____________________________________________________ 7

3 Teoretisk bakgrund ___________________________________________________ 9 3.1 Øroms bibliotekarieidentiteter _______________________________________ 9

4 Metod och Material __________________________________________________ 11 4.1 Kvalitativ textanalys ______________________________________________ 12

5 Resultat ____________________________________________________________ 14 5.1 Folkbibliotekariens olika identiteter __________________________________ 14 5.2 Bibliotekariens benämningar _______________________________________ 15 5.3 Folkbibliotekariens kvalifikationer __________________________________ 16

6 Analys _____________________________________________________________ 16 6.1 Folkbibliotekariens uppdrag på dagens folkbibliotek ____________________ 17

6.2 Øroms och Schreibers modell idag ___________________________________ 22 6.3 Vilka kvalifikationer krävs av dagens folkbibliotekarie? __________________ 24

7 Diskussion __________________________________________________________ 28 7.1 Folkbibliotekariens olika benämningar _______________________________ 28

7.2 Folkbibliotekariens mångsidiga identitet ______________________________ 29

7.3 Folkbibliotekariens många olika kvalifikationer ________________________ 31 7.4 Kritik mot studien ________________________________________________ 32

7.5 Framtida forskning _______________________________________________ 32

8 Slutsatser __________________________________________________________ 33

9 Sammanfattning ____________________________________________________ 33

Referenser ___________________________________________________________ 35

Bilagor ______________________________________________________________ 38

1

1 Inledning Bibliotekarieyrket har genomgått många olika förändringar i takt med att samhället har

förändrats. Men det råder oenighet hur yrket bör betraktas på grund av dess mångsidiga

och komplexa natur. Yrket har gått igenom många omvälvande förändringar, som

bidragit till att flera olika yrkesidentiteter har uppstått på grund av detta. Det var på

grund av detta som Anders Ørom (1993) tog fram en modell om bibliotekariens olika

yrkesidentiteter utifrån deras självförståelse gällande sin egen yrkesroll. Tilde Schreiber

(2006) utökade senare denna modell med ytterligare en identitet.

Sedan denna modell gjordes har samhället genomgått många förändringar, som till

exempel standardiseringen av yrket under 1960-talet. Att det rådde stor arbetslöshet i

samhället under 1970-talet påverkade biblioteket på så sätt att bibliotekarierna skull

lyssna på olika gruppers värderingar och tillsammans komma fram till vad som var

kultur och kunskap istället för att förmedla litteratur och kunskap av hög kvalitet. Under

1980-talet reducerades yrket till ett servicearbete på grund av att den offentlige sektorn

inte växte lika mycket som förr och dess ramar snävades av. En annan stor förändring,

som biblioteken har genomgått, var de stora besparingskraven på 1990-talet, som gjorde

att biblioteken tvingades pröva nya arbetsuppgifter (Svensk Biblioteksförening, 2008, s.

15-17). Det var först på tjugohundratalet, som bibliotekarierna började uppmärksamma

sin identitet som servicemedarbetare mer och mer (Estabrook, 2010, s. 2-3).

Jens Thorhauge (Scandinavian Public Library Quarterly, 2010) menar att

folkbiblioteken har gått från att vara en lokal för böcker till att bli mer

användarfokuserade i form av till exempel kulturcentrum. Biblioteken fått en allt större

betydelse för användarnas egna aktiviteter de senaste tio åren. Den en gång relativt

homogena yrkesgruppen har idag utvecklats till att få en rad underkategorier, vilket alla

ställer nya krav på bibliotekarierna. Även den tekniska utvecklingen har haft stor

betydelse för hur bibliotekslandskapet har förändrats och den har skapat nya möjligheter

för biblioteken och deras personal. I takt med att fler och fler medier blir tillgängliga

online ändras användarnas behov av deltagande och möten mellan människor

(Fichtelius et al., 2016, s. 15).

Hur har denna utveckling påverkat folkbiblioteken och folkbibliotekariernas

arbetsuppgifter och hur har folkbiblioteken anpassat sig till de nya samhällskraven? Mot

bakgrund av ovanstående problem fokuserar denna studie på att undersöka vilka

yrkesidentiteter som efterfrågas på folkbiblioteken idag. Men den undersöker även vilka

olika typer av benämningar, som har uppstått på grund av samhällets krav på att

folkbiblioteken ska finnas till för alla (Svenska Unescorådet, 1995, s. 17-19). Studien

tar även reda på vilka typer av kvalifikationer, som krävs av dagens folkbibliotekarie

och hur dessa hänger samman med de olika identiteterna, som en folkbibliotekarie har.

Varför är då en sådan här undersökning bra? För det första kan det vara bra att veta vad

arbetsgivarna egentligen kräver av dagens folkbibliotekarier, för att kunna anpassa

utbildningen till arbetsmarknaden. För det andra kan det vara viktigt för biblioteken

själva att få en bättre bild av vad bibliotekariens identitet egentligen är, för att försöka

förutse framtidens kompetenser, men även för att bidra till en bättre förståelse för

bibliotekariens identitet i samhället. Folkbibliotekens styrka är även deras svaghet.

Deras största problem är just att de försöker vara allt för alla med till följd att

folkbibliotekariens identitet blir otydlig (Söderberg, 2004, s. 23).

2

1.1 Bakgrund Detta kapitel ger först en kort beskrivning av folkbibliotekets uppdrag i samhället enligt

bibliotekslagen och Unescos folkbiblioteksmanifest från 1994, eftersom detta

bestämmer folkbibliotekariens identitet. Därefter diskuteras folkbibliotekariens identitet

historiskt sett, för att kunna förstå folkbibliotekariens identitet idag. Till sist kommer ett

kapitel om tidigare forskning, som ger mer kontext till problemformuleringen. Detta

används sedan i diskussionsdelen, för att förstå och tolka de tendenser som visar sig i

resultat- och analysdelarna.

1.1.1 Folkbibliotekets uppdrag

Denna uppsats undersöker folkbibliotekariens identitet på dagens folkbibliotek. Men för

att kunna förstå detta, behöver man först veta folkbibliotekens uppdrag i dagens

samhälle. Enligt Andersson och Skot-Hansen (1994) har dagens folkbibliotek fyra olika

huvuduppdrag. Dessa fyra huvudområden är: (a) kulturcentrum, (b) kunskapscentrum,

(c) informationscentrum och (c) socialcentrum. År 2011 gjorde Anette Eliasson, Eiler

Jansson, Karn Hedvall Nowé och Roger Blomgren en studie, som baserades på dessa

fyra uppdrag. I sin undersökning kom de fram till att det största uppdraget för

folkbiblioteken var kultur följt av det sociala uppdraget. Därefter kom

informationsuppdraget och till sist utbildningsuppdraget (Eliasson et al., 2011, s. 7 och

26).

Dessa fyra huvuduppdrag stämmer överens med vad bibliotekslagen säger om vad

folkbiblioteken göra. Denna lag skapades år 1996, men ersattes senare med en reviderad

version år 2013. Varje bibliotekstyp måste följa denna lag och ska hjälpa biblioteken att

förstå deras uppdrag. Bibliotekens uppdrag i sin tur hjälper till att skapa

folkbibliotekariens identitet på dagens folkbibliotek. Denna lag lyder:

§ 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska

samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och

intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i

övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

§ 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt

personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och

förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av

information.

§ 5 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt

de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland

annat genom att erbjuda litteratur på:

1. de nationella minoritetsspråken,

2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och

3. lättläst svenska.

§ 6 Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla

och anpassade till användarnas behov.

Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.

3

§ 7 Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur.

Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan

användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.

§ 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att

främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda

litteratur utifrån deras behov och förutsättningar (SFS 2013:801).

Ytterligare ett viktigt styrdokument som beskriver folkbibliotekens uppdrag är Unescos

folkbiblioteksmanifest från 1994. Detta menar att folkbibliotekens tjänster är till för alla

oavsett bakgrund. Som lokalt kunskapscentrum ska dessutom folkbiblioteken göra all

slags kunskap och information tillgängligt för sina användare. Precis som

bibliotekslagen, menar även Unescos folkbiblioteksmanifest att folkbiblioteken ska

erbjuda särskilda tjänster till dem som inte kan nyttja bibliotekens utbud. Det kan till

exempel röra sig om språkliga minoriteter eller personer med olika handikapp. Vidare

menar Unescos folkbiblioteksmanifest att alla åldersgrupper ska kunna finna material,

som tillgodoser deras behov. Dessutom ska samlingar och tjänster omfatta alla typer av

medier, som ska förmedlas både genom modern teknologi men även via tryckt material.

En annan viktig sak, som folkbiblioteksmanifestet tar upp, är att folkbiblioteken ska

erbjuda uppsökande verksamhet till dem som själva inte kan ta sig till biblioteket.

Unescos folkbiblioteksmanifest menar att folkbiblioteket har fyra huvuduppgifter.

Dessa är: att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur. Vidare delar

Unescos folkbiblioteksmanifest in folkbibliotekens uppgifter i tolv olika punkter utöver

de fyra huvuduppgifterna. Dessa är:

1. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder,

2. Stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer,

3. Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling,

4. Stimulera barns och ungdomars fantasi och kreativitet,

5. Främja kunskap om kulturarvet, förståelse för kulturen och insikt om vetenskaplig

forskning och utveckling,

6. Vara öppna för alla konstnärliga uttrycksformer,

7. Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald,

8. Stödja muntlig berättartradition,

9. Garantera medborgarna tillgång till alla slag av samhällsinformation,

10. Tillhandahålla erforderliga informationstjänster för det lokala näringslivet, för

organisationerna och för olika intressegrupper i samhället,

11. Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess

användning,

12. Ge stöd till och delta i alfabetiseringsprogram för alla åldersgrupper och vid behov

ta initiativ till sådan verksamhet (Svenska unescorådet, 1995, s. 17-19).

Estabrook (2010, s. 2-3) menar att dagens folkbibliotek är samlingar av insamlad

kunskap, som är organiserat på ett lättåtkomligt sätt för användarna. Vidare menar han

att biblioteken ska ge tillgång till kulturellt material via antingen digitala databaser eller

genom tryckta böcker. Läsfrämjande, bokhistoria, läsning, kultur och information är

saker som alltid har hört hemma på biblioteken och som spelar en stor roll än idag

(ibid.).

4

Dagens folkbibliotek tillhör den offentliga sektorn och har som uppdrag att i regel

tillgodose alla i samhället, vilket gör folkbibliotekariens identitet svårdefinierad.

Folkbibliotekens uppdrag har under åren förändrats i takt med det omgivande samhället

och har gått från att enbart vara en lokal, som förvarar medier, till att bli en demokratisk

mötesplats, vars uppgift är att försöka tillgodose alla i samhället. I och med att

samhället och den offentliga sektorn hela tiden förändras, ställer detta nya krav på

biblioteken och bibliotekarierna, som hela tiden måste anpassa sig till omvärlden. En

teori är att det är just dessa förändringar inom samhället och den offentliga sektorn, som

har lett till att folkbibliotekariernas identitet har förändrats under årens lopp (Svensk

Biblioteksförening, 2008).

Dagens folkbibliotek har vuxit fram ur folkrörelsernas traditioner och har med tiden gått

över till att bli politiskt styrda verksamheter (Eliasson et al., 2011, s. 6-12). Enligt

bibliotekslagen § 3 och 6 ansvarar kommunen för dagens folkbibliotek och varje

kommun måste ha ett bibliotek (SFS 2013:801). Folkbiblioteken idag ska främja

demokratin utan kommersiella baktankar och vara till för alla (Eliasson et al., 2011, s. 7

och 22). Det är just detta som gör folkbibliotekariens identitet så svårdefinierad.

1.1.2 Folkbibliotekariens identitet historiskt sett

Folkbibliotekarieyrket är en väldigt gammal profession, som daterar tillbaka ända till

antika Grekland. Då handlade yrket mer om att tjäna till exempel kungen och vem som

helst hade inte tillgång till biblioteken utan endast de högt uppsatta fick låna böcker

(Lerner, 2009, s. 155). Bibliotekariens viktigaste uppgifter var att bevara och kopiera

speciellt utvalda texter och då handlade det framförallt om kristna texter (Lerner, 2009,

s. 26). Idag har folkbibliotekarien helt andra uppgifter och folkbibliotekens identitet har

förändrats många gånger under årens lopp.

Under 1960-talet var kulturförmedlaridentiteten viktig för folkbibliotekarierna, eftersom

det tillhörde den expansiva offentliga sektorn. Bibliotekarieyrket standardiserades mer

och mer och samhället utmärktes av stabilitet och en framtidstro. Under denna

tidsperiod hade samhället en universell syn på kunskap och kultur och många menade

att viss kunskap och kultur hade högre kvalitet och var mer sann än annan.

Folkbibliotekariens roll under den här tiden var att förmedla kunskap och kultur av hög

kvalitet till medborgarna (Svensk Biblioteksförening, 2008, s. 15-17).

Under 1970-talet skedde en del sociala motsättningar och arbetslösheten var stor.

Kunskapssynen förändrades under den här tidsperioden i och med att kritik riktades mot

det universella perspektivet. Olika personer och grupper definierade kunskap och kultur

olika. Istället för att bibliotekarierna skulle förmedla litteratur och kunskap av hög

kvalitet, skulle de nu istället lyssna på dessa olika gruppers värderingar och tillsammans

komma fram till vad som var kultur och kunskap. Det var på grund av detta som den så

kallade socialarbetaridentiteten (se avsnitt 3.1 nedan) utvecklades. Yrket fick en större

spridning och det utvecklades underkategorier inom professionen (Svensk

Biblioteksförening, 2008, s. 15-17).

Under 1980-talet växte inte den offentliga sektorn som tidigare och därför snävades dess

ramar av. Även relationen mellan medborgarna och den offentliga sektorn förändrades.

Användarna fick mer makt och skulle vara med och utforma verksamheten på ett nytt

sätt, vilket gjorde att bibliotekarierna rörde sig bort från kultur- och

ämnesspecialistidentiteten. Yrket reducerades till ett servicearbete. I och med detta

uppstod en ny identitet – informationsorganisatörsidentiteten, vilket tog sig uttryck att

5

många bibliotek började hjälpa företag med deras informationsbehov. Även

informationstekniken ökade sitt genomslag under den här tidsperioden, vilket ledde till

uppkomsten av informationsförmedlaridentiteten. Denna identitet innebär att

bibliotekarien förlitar sig på informationsteknik, för att hjälpa användaren (Svensk

Biblioteksförening, 2008, s. 15-17).

Under 1990-talet präglades den offentliga sektorn av besparingskrav, vilket har gjort att

biblioteken tvingats pröva nya arbetsuppgifter. Detta har lett till större variation mellan

de olika typerna av bibliotek vad gäller organisationsformer, inriktning med mera, men

även gett en större spridning bland bibliotekarierna. Bibliotekariens yrkesgrupp har gått

från att vara relativt homogen till att få en rad olika underkategorier inom samma

område. Emellertid har informationsorganisatörs- och informations–

förmedlaridentiteterna fortsatt att dominera sedan 1980-talet. Sedan dess har även

upplevelseförmedlaridentiteten uppkommit (Svensk Biblioteksförening, 2008, s. 15-17).

Det var egentligen först på sent tjugohundratal som bibliotekarier mer och mer började

uppmärksamma sin identitet som servicemedarbetare, där de kommunicerar mer med

användarna snarare än att bara ta hand om tryckt och elektroniskt material. Denna

identitet tycks alltjämt vara väldigt viktig för dagens folkbibliotekarier (Estabrook,

2010, s. 2-3).

1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att ta reda på vilka yrkesidentiteter samt vilka

kvalifikationer, som arbetsgivarna efterfrågar hos dagens folkbibliotekarier. Men även

att ta reda på vilka olika typer av benämningar dagens folkbibliotekarier kan ha och hur

dessa är kopplade till de olika identiteterna. Detta sker med hjälp av Øroms (1993) och

Schreibers (2006) modell om bibliotekariens olika identiteter, som undersöks med hjälp

av platsannonser för bibliotekarier. Eftersom bibliotekarieprofessionen fortfarande är ett

yrke i förändring, kan det vara intressant att ta reda på vad arbetsmarknaden faktiskt

kräver av dagens folkbibliotekarier. Detta för att försöka förstå vilka identiteter

folkbibliotekarierna har idag och hur arbetsmarknaden kanske kommer att se ut i

framtiden. Målet med undersökningen är att få en bättre förståelse för vad

folkbibliotekariens uppgift egentigen är.

I undersökningen besvaras följande frågor:

(a) Vilka identiteter kan urskiljas i annonserna?

(b) Vilka arbetsuppgifter och kompetenser beskrivs samt vilka olika benämningar kan

folkbibliotekarierna ha?

(c) Håller Øroms (1993) och Schreibers (2006) modell fortfarande?

1.3 Definitioner Nedan presenteras några centrala begrepp, som dyker upp i texten och som kan vara bra

att förklara närmare, för att kunna förstå sammanhanget.

Folkbibliotek

Skillnaden mellan ett folkbibliotek och andra bibliotek, är att folkbibliotek riktar sig till

alla i ett samhälle. Ett skolbibliotek riktar sig till skolans elever och personal medan ett

högskolebibliotek riktar sig till högskolans studenter, forskare och personal.

Folkbibliotekens huvudmän är oftast kommunen medan staten har ansvar för

6

högskolebiblioteken precis som skolan har ansvar för skolbiblioteket. Här finns inte allt

för alla, som på ett folkbibliotek (SFS 2013:801). Enligt § 2 i bibliotekslagen (SFS

2013:801) är folkbibliotekens ändamål att ”verka för det demokratiska samhällets

utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”.

Identitet

Detta uttryck kan tolkas på många olika sätt. Enligt

Kate Kenny, Andrea Whittle och Hugh Willmott (2011) betyder uttrycket ”Vem jag är”,

men detta svar kan se olika ut beroende på i vilket sammanhang man befinner sig i. I

just detta sammanhang är uttrycket kopplat till folkbibliotekariens yrkesidentitet, som

innebär den person man är på sin arbetsplats. Helt enkelt vilken identitet, som

folkbibliotekarierna har på dagens folkbibliotek. Enligt Nationalencyklopedin

(http://www.nationalencyklopedin.se) betyder identitet ”självbild”, vilket innebär

folkbibliotekariens självbild i denna undersökning.

Kvalifikation

I detta fall är kvalifikation detsamma som kompetens, det vill säga vad för egenskaper

man som bibliotekarie behöver ha, för att kunna utföra arbetet på ett folkbibliotek

(http://www.nationalencyklopedin.se). Synonymer till kvalifikation är lämplighet,

kompetens, merit, förmåga, behörighet och förutsättningar (http://www.synonymer.se).

I denna studie används begreppet i relation till vad arbetsgivarna söker hos en

folkbibliotekarie idag.

1.4 Avgränsingar Den största begränsningen med den här undersökningen är att materialet består av

platsannonser, som i de flesta fall bara finns som elektronisk resurs under en mycket

kort tidsperiod. På Platsbanken ligger annonserna för det mesta enbart uppe en månad,

för att sedan försvinna. Tanken med undersökningen från början var att ta reda på hur

folkbibliotekariens roll har förändrats under tid genom att undersöka platsannonser från

1980 och framåt i akademikernas facktidning DIK-Forum. Men då DIK-forum bara

finns tillgänglig i elektroniskt format från år 2012 och framåt, finns det ingen möjlighet

att undersöka äldre platsannonser. Senare nummer i tryckt format finns tillgängliga

enbart på de stora universiteten, vilket ställer till problem för dem som studerar B&I på

de mindre universiteten. Detta gjorde att jag fick ändra syftet med undersökningen till

att bara inkludera platsannonser från Platsbanken, eftersom jag varken har tid eller

möjlighet att bege mig till något av de större universiteten. Allt detta ledde i sin tur till

att det empiriska materialet blev alldeles för litet, för att man ska kunna dra några

generella slutsatser från det.

1.5 Disposition Denna uppsats är disponerad på följande sätt: Först ges en bakgrund till folkbibliotekets

uppdrag och folkbibliotekets identitet historiskt sett. Detta följs av ett avsnitt med syfte

och frågeställning, definitioner och avgränsningar. Därefter kommer ett avsnitt, som

diskuterar tidigare forskning, som följs av kapitel 3, vars syfte är att förklara den

teoretiska bakgrunden till undersökningen och kapitel 4 beskriver den valda metoden

och hur materialet har samlats in och analyserats. Därefter följer kapitel 5, där resultatet

från undersökningen läggs fram. Efter detta kommer kapitel 6, som beskriver analysen

utifrån materialet med hjälp av de tre forskningsfrågorna. I kapitel 7 jämförs, diskuteras

och problematiseras resultatet från kapitel 5. I detta kapitel beskrivs även kritik mot

7

studien och framtida forskning diskuteras. Till sist, i kapitel 8, formuleras studiens

slutsatser och i kapitel 9 sammanfattas hela undersökningen.

2 Tidigare forskning Under de senaste åren har folkbibliotekens uppdrag diskuterats allt mer inom såväl

biblioteks- och informationsvetenskapen (B&I) såväl som det professionella fältet.

Folkbiblioteken har börjat få ta på sig ett allt större pedagogiskt uppdrag i dagens

samhälle på grund av de senaste årtiondenas samhällsförändringar, där den tekniska

utvecklingen har fått stor betydelse, men även på grund av utbildningsväsendets

fortsatta expansion. Många nya medieformat, som till exempel olika digitala hjälpmedel

har fått ett allt större utrymme i folkbibliotekens utbud. Ett problem, som många

folkbibliotek har idag, är att utlåningen av böcker och besökssiffrorna minskar

(Hedenmark, 2009, s. 10).

Det största problemet hos dagens folkbibliotek är just att de har svårt att hitta sin

identitet i dagens samhälle. De försöker vara för mycket. B&I-forskaren Bob

Usherwood (2007, s. vii) beskriver folkbibliotekens situation som sådan att

folkbibliotekarierna inte längre vet vilka deras grundvärderingar är eller hur de ska

försvara dem. En av de största utmaningarna för dagens folkbibliotek är hur de ska

kunna möta den växande informations- och kommunikationstekniken, som ofta innebär

fundamentala förändringar för folkbibliotekens uppdrag i dagens moderna samhälle. Ett

annat problem är att folkbiblioteken även har kommit att präglas av ett ekonomiskt och

instrumentellt tänkande de senaste åren, vilket tyvärr har inneburit att verksamheten har

marknadsanpassat till att bara erbjuda det som ”säljer” (Vestheim 1999, s. 179–198 och

Buschman 2003). Fokus har skiftat till att innefatta mer underhållning (Vestheim 1997,

s. 94–95).

På grund av detta finns risken att folkbiblioteken tappar sin betydelse som demokratisk

mötesplats för alla (Jochumsen & Hvenegaard Rasmussen 2007, s. 45–59). Även det

nya informationssamhället innebär problem för dagens folkbibliotek. Till exempel finns

risken för att de digitala klyftorna ökar, vilket kan vara ett hot mot det demokratiska

samhället, då inte alla kan ta del av samma information. Detta kommer att förvärras om

folkbiblioteken förväntas marknadsanpassa sig och inte längre ha litteratur för alla

(Hedenmark, 2009, s. 10). Forskarna Audunson och Windfeld Lund (2001, s. 6) ställer

sig till och med frågande till om folkbiblioteken verkligen kan överleva som offentligt

rum i dagens moderna samhälle just på grund av att dess roll, som demokratisk

mötesplats är hotat av vinsttänk (Hedenmark, 2009, s. 10-11). Problemet är att många

folkbibliotek idag verkar utvecklas till ett slags underhållningscentraler och tycks

glömma bort folkbibliotekens grundläggande värderingar, som tidigare har präglat

folkbiblioteken (Usherwood, 2007, s. vii). Detta just på grund av att folkbiblioteken ska

”tjäna” alla i samhället, vilket ofta krockar med beskrivningen av folkbibliotekets

faktiska verksamhet (Hedenmark, 2009, s. 25-26). Vidare menar Uscherwood (2007, s.

4) även att det individuella kundperspektivet, som många av dagens folkbibliotek har

idag, inte är en eftersträvansvärd modell, eftersom just detta kan resultera i att

folkbiblioteken blir vinsttänkande.

2011 gjorde Eliasson et al. (2011, s. 26) en studie vid namn Konsten att synliggöra

bibliotek: Ett Halländskt projekt 2009-2010, där de undersökte just bibliotekets

uppdrag. De använde sig utav intervjuer. Frågan de ställde i undersökningen var ” Hur

skulle du beskriva ditt biblioteks identitet?”. Hälften av svaren de fick var kopplade till

biblioteket som plats och då främst som mötesplats, där man kan låna litteratur, läsa

8

eller använda datorer. En del använde uttryck såsom ”informationscentrum” och

”kulturcentrum” med olika typer av aktiviteter. Några definierade folkbiblioteket, som

en verksamhet, där bibliotekarierna hjälper låntagare med utlån av litteratur och

informationssökning via internet eller att hitta information på annat sätt och de ordnar

olika aktiviteter för bibliotekets besökare.

Just detta uppdrag, biblioteket som mötesplats, har börjat diskuteras mer och mer. I

detta uppdrag finns en hel del potential för folkbiblioteken (Hedenmark, 2009, s. 23-

24). Även den pedagogiska rollen har blivit allt mer betydelsefull för dagens

folkbibliotek. Bosse Jonsson har i sin avhandling Medborgaren och marknaden.

Pedagogisk diskurs för folkbibliotek (2003) undersökt vad folkbibliotekens funktion är

enligt ansvariga politiker och chefer. Han kom fram till att det finns en förhoppning om

att folkbiblioteken ska utbilda användarna till att bli goda samhällsmedborgare (Jonsson

2003, s. 160). Även Hedemark och Hedman kom fram till i sin avhandling Vad sägs om

användare? Folkbibliotekens användardiskurser i tre bibliotekstidskrifter att många

folkbibliotek ser sitt uppdrag som lärande och utbildning och då framförallt vad gäller

användaren och dennes roll i interaktionen med informationssystem (Hedemark &

Hedman 2002, s. 40).

2009 genomförde forskaren Birgitta Olander en studie om vilka egenskaper

bibliotekschefer tycker är önskvärda hos dagens folkbibliotekarier. Undersökningen

gjordes med hjälp av enkäter, som skickades ut till bibliotekschefer. Resultatet visade

på 34 olika egenskaper, som bibliotekschefer ansåg viktiga. De tio viktigaste listas

nedan:

1. Ansvarskännande & ansvarstagande

2. Förmåga att samarbeta med olika slags kollegor

3. Flexibel

4. Engagerad

5. Självgående

6. Förmåga att hantera olika slags användare

7. Nytänkande (innovativ)

8. Stresstålig

9. Öppen för nya idéer

10. Intresserad av arbetsuppgifterna

Olander (2009, s. 6) menar att personliga egenskaper är viktiga för folkbibliotekarier,

eftersom de har ett socialt arbete, där de träffar många olika typer av användare. Detta

stämmer överens med vad den danske professorn Lejf Hjort menar (refererad i Svensk

Biblioteksförening, 2008, s. 10), när han påstår att bibliotekarieyrket ett relationsyrke,

där just relationer till andra människor är en central del av arbetet. Vidare menar han att

dagens folkbibliotekarie behöver ha en god förmåga att kunna abstrahera, dokumentera

och strukturera sina erfarenheter och att kunna formulera sina upplevelser och tankar.

Dessutom behöver en folkbibliotekarie kunna översätta dessa erfarenheter till ett språk,

som andra kan förstå och ta till sig. Det krävs såväl ekonomiskt förnuft såväl som

organisatorisk effektivitet och god kommunikationsförmåga, för att kunna arbeta inom

ett relationsyrke idag. Med tanke på att användarna nuförtiden själva kan söka

information, har både bibliotekariens identitet och relation till användarna förändrats

under det senaste decenniet. Även bibliotekarieutbildningen har ändrat karaktär, från att

ha varit en övervägande praktisk utbildning till att bli en akademisk.

9

Som nämnt tidigare är folkbiblioteken öppen för alla, vilket innebär att

folkbibliotekarien har mycket kontakt med alla typer av människor i samhället och bör

därför vara socialt kompetent. En folkbibliotekarie bör även ha god samarbetsförmåga

gentemot sina kollegor, eftersom mycket av arbetet går ut på just samarbete. Enligt

Olander (2009, s. 6) ansåg cheferna att ansvarskännande och ansvarstagande var en

folkbibliotekaries viktigaste egenskaper, som följs utav förmåga att samarbeta med

olika slags kollegor och flexibilitet. Därefter ansågs engagerad, självgående, förmåga

att hantera olika slags användare, nytänkande, stresstålig och öppen för nya idéer som

viktiga personliga egenskaper. Den minst viktiga egenskapen enligt bibliotekscheferna

var att bibliotekarierna ska visa intresse för arbetsuppgifterna, vilket är lite förvånande

med tanke på att det hänger ihop med allt det andra. Om man inte är intresserad av det

man gör, kan det vara svårt att ge användarna god service, eftersom bibliotekarierna

kanske inte är intresserade av att lära sig nya saker till exempel (ibid.).

I magisteruppsatsen Bibliotekariernas arbetsmarknad 1975-1995. En granskning av 2

170 platsannonser (1996) undersökte Petra Carlsson platsannonser, för att på så sätt

kunna utröna hur bibliotekariernas arbetsmarknad såg ut från 1975 till 1995.

Annonserna togs från tidningen DIK-forum, som inte längre finns idag. Analysen

gjordes med hjälp av statistik och har jämförts med varandra, för att ge en helhetsbild

över utvecklingen. Resultatet visade att benämningen bibliotekarie hade blivit allt

vanligare medan andra typer av benämningar såsom biblioteksassistenter hade minskat

under denna tidsperiod. Vidare visade resultatet även att arbetsuppgifter såsom

klassificering, katalogisering, indexering, databassökning och ämnesbevakning inte var

särskilt frekventa på folkbibliotek. Men däremot var siffrorna högre på forsknings-,

företags-, förvaltnings- och övriga specialbibliotek. Även arbetsuppgifter såsom

uppsökande verksamhet, social verksamhet och kulturellt arbete hade minskat under

dessa åren (Carlsson, 1996, s. 62-64).

Carlsson upptäckte även att siffran för efterfrågad utbildning på folkbiblioteken var

lägre än på åttiotalet även om den låg på 93% i hennes undersökning, vilket är en

relativt hög siffra. Efterfrågan på språkkunskaper var väldigt låg under alla åren, endast

1,5%. Även efterfrågan på särskilda ämneskunskaper hade låga siffror i Carlssons

undersökning. Siffrorna låg som högst på 2%. Carlsson upptäckte även att efterfrågan

på datorkunskaper hade ökat under dessa år. Med tanke på dagens digitaliserade värld,

borde denna kvalifikation fortsätta att vara hög även idag. Till sist visade hennes

resultat även att efterfrågan på erfarenhet hade ökat betydligt på alla typer av bibliotek

(Carlsson, 1996, s. 62-64).

3 Teoretisk bakgrund Detta kapitel ger en kort presentation av det teoretiska ramverk, som ligger till grund för

analysen. Här presenteras en överblick över vilka olika roller folkbibliotekarien kan ha

på dagens folkbibliotek. Endast de mest framtydande rollerna, som en folkbibliotekarie

kan ha, presentas. Andra, mindre roller, tas inte med i analysen. För en mer detaljerad

studie behövs ytterligare undersökningar.

3.1 Øroms bibliotekarieidentiteter Tidigare kapitel har beskrivit folkbibliotekens uppdrag, eftersom det hör ihop med

folkbibliotekariens identitet. Detta kapitel koncentrerar sig mer på att beskriva

folkbibliotekariens identitet och arbetsuppgifter på dagens folkbibliotek.

10

Det har gjorts en hel del studier om just bibliotekariens identitet, men då har de ofta

innefattat alla typer av bibliotek. Men många gånger är identiteterna desamma på de

olika typerna av bibliotek. Därför kan dessa identiteter även användas på enbart

folkbibliotek, som den här undersökningen innefattar.

1993 skrev en dansk forskare vid namn Anders Ørom en artikel vid namn

Bibliotekariske identiteter, formidlingsarbejde of arbejdsorganisering, där han

redogjorde för bibliotekariens olika identiteter med utgångspunkt i sex olika idealtyper

för just bibliotekariens identitet. Ørom är emellertid en dansk forskare, som har

undersökt förhållandena på danska bibliotek. Men då de nordiska länderna liknar

varandra på många sätt, kan dessa identiteter även appliceras på svenska bibliotek.

Dessa sex identiteter är:

1. Kulturförmedlaridentiteten, vilken innebär att grunden för bibliotekarien är att

värdera litteratur och andra kulturella uttryck, som sedan bibliotekarien kommunicerar

till användarna genom direktkontakt. Ord som associeras med denna identitet är till

exempel vägledning, kommunikation eller kulturförmedling. Ørom menar att

bibliotekarier inom denna identitet ofta är orienterade mot erkänd och etablerad kultur.

Denna typ av identitet kräver god överblick över bibliotekets samlingar, allmänbildning

och estetisk och kritisk kompetens. Vidare menar Ørom att denna identitet har sitt

ursprung i klassisk upplysnings- och bildningstradition (Ørom, 1993, s. 228),

2. Ämnesspecialistidentiteten. Enligt Ørom bör dessa bibliotekarier ha fackkunskaper

och vetenskaplig allmänbildning. Detta för att kunna bistå användare med mer

specialiserade frågor. Denna identitet betecknar bibliotekariens intellektuella och

kommunikativa sidor och har sitt ursprung från en upplysningstradition precis som

kulturförmedlarrollen (Ørom, 1993, s. 228). Även om just denna identitet kanske mer

är anpassad för universitets- och högskolebibliotekarier, så kan den ändå existera på

folkbibliotek. Som nämnt ovan är ett av folkbibliotekens uppdrag att förse alla typer av

människor med medier, som ska passa deras intressen. Detta kan tolkas på många sätt.

Ett sätt är att tolka det på sådant sätt att även folkbiblioteken måste ha viss typ av

vetenskapliga medier, för att kunna ”göra all slags kunskap och information tillgängligt

för sina användare”, som Unesco (1994, s. 17-19) skriver i sitt folkbiblioteksmanifest.

Även bibliotekslagen § 6 menar att folkbiblioteken ”ska vara tillgängliga för alla och

anpassade efter användarnas behov”. Denna identitet kan associeras med ord som till

exempel undervisning eller särskilda ämneskunskaper och är förmodligen inte särskilt

vanlig på folkbibliotek,

3. Dokumentalistidentiteten, vilken är mer inriktad på de mer hantverksmässiga sidorna

av biblioteksarbetet. Det kan handla om arbetsuppgifter såsom till exempel

klassifikation, katalogisering, referensarbete och bibliografi. Denna identitet fokuserar

mer på systematiska färdigheter, metoder och regler hellre än kunskapens och kulturens

mål (Ørom, 1993, s. 229). Även denna identitet är inte särskilt vanlig på folkbibliotek

utan förekommer mer på universitets- och högskolebibliotek, där bibliografi och,

katalogisering och referensarbete är en väsentlig uppgift, som bibliotekarierna gör åt

universitets eller högskolans forskare och studenter. Med bibliometri menas en samling

kvantitativa metoder, som används av universitet och högskolor, för att analysera olika

vetenskapliga publikationer. Detta görs, för att universiteten och högskolorna ska veta

hur mycket forskningsanslag en viss forskare ska få (Thelwall, 2008, s. 605-621).

Folkbibliotekens uppgift är istället att fungera som (a) kulturcentrum, (b)

kunskapscentrum, (c) informationscentrum och (c) socialcentrum (se ovan).

11

4. Socialarbetaridentiteten. Bibliotekarier med denna identitet arbetar ofta med

uppsökande verksamhet och uppvisar ofta intresse för de behov, som olika

användargrupper har, till exempel kvinnor, barn och arbetarklass. Dessa bibliotekarier

söker upp dem, som inte har möjlighet att ta sig till biblioteket själva. Detta är något

som även Unesco tar upp i sitt folkbiblioteksmanifest från 1994 och som är viktigt för

folkbibliotekens uppdrag. Socialarbetarbibliotekarien är mer intresserad av hur

materialet uppfyller användarnas behov, snarare än att bara koncentrera sig på innehållet

i materialet (Ørom, 1993, s. 229). Denna identitet skulle även kunna innefatta särskilda

användargrupper såsom personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter eller

personer med annat modersmål än svenska eller barn och unga som är en särskilt

uppmärksammad grupp på folkbiblioteken (SFS 2013:801).

5. Informationsorganisatörsidentiteten, vilken utmärks av den informations–

organiserande bibliotekarien. Informationsorganisationsbibliotekariens uppgift är att

analysera olika aktörers och verksamheters specifika informationsbehov, att organisera

informationsförmedling och att skapa olika typer av informationssystem (Ørom, 1993,

s. 229),

6. Informationsförmedlaridentiteten betonar istället den tekniska sidan av

bibliotekariens arbete. Informationsförmedlarbibliotekarien koncentrerar sig på hur

tekniken kan användas, för att förmedla information till användarna. Denna

bibliotekarie använder sig utav tekniska lösningar, för att lösa problem. För att kunna ta

sig an denna identitet, behöver bibliotekarien kunna behärska elektroniska

informationsförmedlingssystem (Ørom, 1993, s. 229). Denna identitet kan associeras

med vad § 7 i bibliotekslagen säger, där det står att folkbiblioteken ska ” öka kunskapen

om hur informationsteknik kan användas för att inhämta kunskap, för lärande och för

delaktighet i kulturlivet” (SFS 2013:801). Även Unesco menar att folkbibliotekens

samlingar och tjänster ska ”omfatta alla typer av medier, som ska förmedlas både

genom modern teknologi men även via tryckt material”. Folkbiblioteken ska även

”underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess

användning” (Svenska unescorådet, 1995, s. 17-19). Nuförtiden bör folkbibliotekarien

vara IT-kunniga, för att över huvud taget kunna erbjuda bibliotekets användare den

service, som bibliotekslagen och samhället kräver av dem.

Trine Schreiber (2006) utökade senare Øroms identiteter med en sjunde identitet, som

hon kallar för upplevelseförmedlandeidentiteten. Här ligger betoningen istället på

användarnas upplevelser och framförallt användare, som använder sig utav massmedier.

Schreiber menar att denna identitet uppstod i samband med att biblioteken började

konkurrera med andra medietjänster om användarnas uppmärksamhet. Dessa

bibliotekarier arbetar med biblioteket som mötesplats eller med någon typ av

upplevelseförmedling.

4 Metod och Material Materialet består av 30 platsannonser hämtade från Arbetsförmedlingens webbaserade

databas Platsbanken under två veckor i april i år (2018). Enligt egen utsago är

Arbetsförmedlingen landets största förmedlare av arbeten

(http://www.arbetsformedlingen.se). De menar att ”de finns där behoven finns, i hela

landet”. Detta gör Platsbanken till en utmärkt källa att hitta platsannonser på. Emellertid

är problemet med Platsbanken att platsannonserna endast finns tillgängliga online i

cirka en månad. Sedan plockas de bort. För att inte riskera att platsannonserna

plockades bort, innan undersökningen var över, kopierades de och klistrades sedan in i

12

ett Word-dokument. Annonserna är platsannonser för folkbibliotekarier över hela landet

och beskriver (a) vilken benämning tjänsten har, (b) vilka arbetsuppgifterna är och (c)

vilka egenskaper, som är önskvärda hos folkbibliotekarier idag enligt arbetsgivarna.

Datan analyserades med hjälp av en kvalitativ textanalys. Metoden gick till på så sätt att

sökordet ”bibliotekarie” skrevs in i Platsbankens sökfält. Sökningen begränsades till att

enbart inkludera detta ord, eftersom det var denna yrkesgrupp, som skulle undersökas i

studien. Detta exkluderade yrkestitlar såsom till exempel ”biblioteksassistent” och

”arkivarie”, som finns med som sökalternativ tillsammans med ”bibliotekarie”. Denna

undersökning inriktar sig enbart på en bibliotekstyp, det vill säga folkbibliotek. Under

undersökningen av platsannonserna exkluderades även alla platsannonser, som riktade

sig till exempel skolbibliotekarier och forskningsbibliotekarier, eftersom de inte är

intressanta för undersökningen.

Fokus i analysen låg på att undersöka de trettio annonserna enligt Øroms (1993) och

Schreibers (2006) modell, för att försöka hitta den största identitetet hos

folkbibliotekarier. Därefter undersöktes annonserna efter vilka kvalifikationer och

benämningar, som folkbibliotekarier kan ha på dagens folkbibliotek. Detta för att kunna

utröna om det på något sätt finns något samband mellan identiteterna, benämningarna

och kvalifikationerna.

4.1 Kvalitativ textanalys Kvalitativ textanalys är en av de mest använda analysmetoderna inom biblioteks- och

informationsvetenskap (Wildemuth, 2009, s. 308). Denna metod innebär noggrann

genomläsning av textens delar, helhet eller kontext. Idén med kvalitativ textanalys är att

fenomen inte uppstår hos själva individen utan genom sociala interaktioner. Dessa

fenomen betyder olika för olika individer och påverkas utav vilken mening fenomenet

har för individen. Meningen i sin tur beror på ur vems perspektiv det ses genom

(Esaisson, Gilljam, Oscarsson, Towns, och Wängnerud, 2017, s. 211-212). Det handlar

helt enkelt om att försöka hitta mönster i texten. I detta fall är perspektivet

arbetsgivarnas och inte bibliotekariernas. Denna studie undersöker hur arbetsgivarna

uppfattar folkbibliotekariernas yrkesidentitet och inte så mycket om hur bibliotekarierna

själva uppfattar den. Detta kan vara viktigt att nämna då bibliotekarierna mycket väl kan

ha en helt annan uppfattning om sin yrkesroll än arbetsgivarna.

Enligt Barbara Wildemuth (2009, s. 208) handlar kvalitativ textanalys om att ord och

språk är integrerade i sina kontexter. Kunskapen från analysen kan delas upp i olika

delar beroende på vad man vill uppnå med analysen (Esaissan, 2017, s. 213-214). I just

den här studien används systematiserande undersökningar. Systematiserande

undersökningar försöker systematiskt att lyfta fram en mening ur texterna genom att

bringa ordning i dem. Syftet med en sådan här undersökning är just att försöka lyfta

fram de väsentliga delarna, det vill säga försöka klargöra var meningen är med det man

vill undersöka. Det kan till exempel vara hur något presenters i olika texter och om det

har skett någon förändring under tid. Genom att använda en kvalitativ textanalys vill

man som forskare försöka hitta gemensamma drag i texterna. Helt enkelt hur dessa drag

stämmer överens i antingen alla texter eller enbart i några få utav dem och vad detta

skulle kunna bero på (Esaiasson, 2017, s. 211-234).

Just den här analysen koncentrerar sig på vilka av Øroms (1993) och Schreibers (2006)

identiteter, som framträder i platsannonserna och om det finns några gemensamma drag

mellan dem. Även andra typer av fenomen såsom olika benämningar och kvalifikationer

13

undersöks, för att se om något av dessa dominerar. Med tanke på folkbibliotekens

mångsidighet borde folkbibliotekarien ha flera olika identiteter och benämningar och

kvalifikationer, som är kopplade till dessa.

Undersökning består av tre olika delar. I första delen läses annonserna noggrant igenom

efter textspecifika ord vad gäller benämning, om det till exempel rör sig om en IT-

bibliotekarie eller en barnbibliotekarie. Detta för att kunna undersöka om någon speciell

benämning hör samman med en viss identitet eller inte. I de fall då beskrivningen till

exempel lyder ”Bibliotekarie med IT-ansvar” har detta kortats ner till ”IT-

bibliotekarie”, för att spara utrymme och göra analysen enklare.

I del två av analysen undersöks vilken identitet, som folkbibliotekarien kan ha på

dagens folkbibliotek med hjälp av Øroms (1993) och Schreibers (2006) modell. Detta

för att ta reda på hur dessa hänger ihop med arbetsuppgifterna på ett folkbibliotek.

Annonserna söktes igenom efter de vanligaste förekommande orden, som skulle kunna

passa in i de olika kategorierna. Till exempel tilldelades informations–

förmedlaridentiteten ord som ”informationstjänstgöring” och kulturförmedlaridentiteten

”läsfrämjande”. I de fall då det dök upp ord, som inte hörde till någon speciell identitet,

fick dessa en egen identitet utöver Øroms (1993) och Schreibers (2006) sju identiteter.

Nedan följer en tabell över hur de olika orden kodades in i de olika identiteterna. Den

baseras på Øroms (1993) och Schreibers (2006) definiering av identiteterna.

Kodschemat fungerar på så sätt att annonserna letas igenom efter de definierade orden

och deras synonyma motsvarigheter.

TABELL 1. Kodschema

Kategori Definieringar Synonyma ord

Kulturförmedlaren Kulturförmedling

Direktkontakt

Vägledning

Läsfrämjande

Litteraturkännedom/boktips

Informationstjänstgöring

Språkstimulerande

Vägledning

In- och utlån

Ämnesspecialisten Undervisning

Ämneskunskaper

Bistå med kunskaper

Ämnesspecialist

Undervisning/lärande

Dokumentalisten Klassifikation

Katalogisering

Referensarbete

Klassificering

SAB

Katalogisering

Socialarbetaren Uppsökande

Användargrupper

Sociala behov

Boken kommer

Bokbuss

Integration

Uppsökande

Hembesök/klassbesök

Mångspråk

Informationsorganisatören Informationsorganisering

Informationssystem

Databaser

Informationssystem

Utveckla datasystem

Informationsförmedlaren Teknologi

Internet

Informationsförmedling

Sociala medier/webbplatser

E-resurser/talböcker/Legimus

IT/digital teknik

Informationsförmedling

14

Informationssökning

Digitala klyftor

Upplevelseförmedlaren Upplevelser

Mötesplats

Programverksamhet/aktiviteter

Mötesplats

Bokprat/sagostunder

Visningar

I den sista delen av analysen undersöktes folkbibliotekariernas kvalifikationer, för att ta

reda på vilka kvalifikationer och egenskaper, som arbetsgivarna anser vara önskvärda

hos dagens folkbibliotekarier. Både kvalifikationer och egenskaper står under samma

rubrik i platsannonserna, så därför räknas de in under samma rubrik även i denna

undersökning. Närbesläktade ord, synonymer och fraser som liknar det ursprungliga

ordet hamnar under den närmaste kategorin, till exempel hamnar ” Intresserad av

lässtimulerande verksamhet” under kategorin ”Intresserad av arbetsuppgifterna”,

eftersom det ingår i arbetsuppgifterna. I de fall då kvalifikationerna var meriterande

räknas dessa ändå in under samma kategori som kraven, eftersom meriterna fortfarande

är viktiga för just den platsannonsen. Kvalifikationerna kodades enligt följande lista

nedan efter vad som dök upp i annonserna:

1. Vara flytande i svenska i tal och skrift

2. Pedagogisk förmåga

3. Litteraturintresse

4. Goda IT-kunskaper

5. Tidigare arbetserfarenhet

6. Social kompetens

7. Flerspråkig

8. Lätt för att kommunicera

9. Tidigare kunskaper

10. Katalogisering

Anledningen till att det finns med både ” Tidigare arbetserfarenhet” och ” Tidigare

kunskaper” är för att i vissa fall ville arbetsgivaren att folkbibliotekarien hade arbetat

inom biblioteksverksamheten tidigare. I andra fall ville de att bibliotekarien skulle ha

tidigare kunskaper inom något specifikt ämne, som var relevant för tjänsten, till

exempel tidigare kunskaper i ”informationssökning och biblioteksdatasystem”. Till sist

analyserades resultatet med Unescos folkbibliotekmanifest från 1994 och

bibliotekslagen från 2013, för att försöka utröna folkbibliotekariens identitet på dagens

folkbibliotek.

5 Resultat Nedan presenteras resultatet av undersökningen i tabellform. Först visas resultatet utav

De olika identiteterna, som hittades i annonserna. Sedan presenteras de olika

benämningarna, som dök upp under analysprocessen. Till sist visas vilka

kvalifikationer, som hittades i annonserna.

5.1 Folkbibliotekariens olika identiteter Nedan listas de olika identiteterna, som dök upp i analysen av de trettio platsannonser

från platsbanken. De listas efter antal med den vanligaste identiteten först.

15

TABELL 2. Identitetsantal hos folkbibliotekarien

Kategori Antal

Kulturförmedlaridentiteten 29 (av 30)

Upplevelseförmedlaridentiteten 21 (av 30)

Mediehanteraridentiteten 16 (av 30)

Socialarbetaridentiteten 14 (av 30)

Informationsförmedlaridentiteten 9 (av 30)

Administrationsidentiteten 6 (av 30)

Ämnesspecialistidentiteten 4 (av 30)

Informationsorganisatörsidentiteten 4 (av 30)

Dokumentalistidentiteten 1 (av 30)

Här kan man tydligt se att kulturförmedlaridentiteten är den största hos dagens

folkbibliotekarier följt av upplevelseförmedlaridentiteten. Därefter kommer

mediehanteraridentiteten och socialarbetaridentiteten. Informationsförmedlar–

identiteten hittades nio gånger och administrationsidentiteten hela sex gånger. Därefter

följer informationsorganisatörsidentiteten och ämnesspecialistidentiteten. Den

ovanligaste identiteten hos folkbibliotekarier var dokumentalistidentiteten.

5.2 Bibliotekariens benämningar Nedan listas alla benämningar, som dök upp i analysen av de trettio platsannonser från

platsbanken. De listas efter antal med den populäraste först.

TABELL 3. Benämningsantal hos folkbibliotekarier

Benämningar Antal

Bibliotekarie 11 (av 30)

Barnbibliotekarie 8 (av 30)

IT-bibliotekarie 4 (av 30)

Mobil bibliotekarie 2 (av 30)

Filialbibliotekarie 2 (av 30)

Språkstartare 1 (av 30)

Samordnaren 1 (av 30)

Mångspråkig bibliotekarie 1 (av 30)

Summa 30

Tabell 3 visar att den vanligaste benämningen på en folkbibliotekarie är just

”bibliotekarie”, vilket innebär att den största identiteten i detta fall är folkbibliotekariens

arbete med vuxna. Sedan kommer barnbibliotekarien, som inriktar sig på barn, IT-

bibliotekarien arbetar med digitala resurser och den mobila bibliotekarien sköter den

uppsökande verksamheten. Detta inkluderar ”Boken kommer” och bokbussar. Även

bibliotekarier med filialansvar fick antal två precis som den mobila bibliotekarien.

Filialbibliotekarien skiljer sig från den ”vanliga” bibliotekarien på ett folkbibliotek på

sådant sätt att de ofta har ansvar för hela filialen själva, vilket ofta inte är fallet med en

”vanlig” bibliotekarie på ett större bibliotek. Identiteterna kan därför skilja sig något. De

benämningar med minst antal var ”språkstartare”, ”samordnare” och den mångspråkiga

bibliotekarien. Även om dessa hade en annan benämning än just ”bibliotekarie” hade

de, enligt platsannonserna, liknande arbetsuppgifter som en bibliotekarie i klassisk

bemärkelse. Därför räknades de in i analysen. Emellertid var denna benämning inte

särskilt vanlig, endast en hittades.

16

5.3 Folkbibliotekariens kvalifikationer Nedan finns en tabell över vilka de populäraste kvalifikationerna var i de trettio

platsannonserna. De listas efter den vanligaste kvalifikationen först. I platsannonserna

står dessa under rubriken ”kvalifikationer” även om det många gånger även rör sig om

önskvärda egenskaper hos folkbibliotekarien. Emellertid har många av dessa egenskaper

och kvalifikationer att göra med vilken identitet, som folkbibliotekarien ska ha på ett

folkbibliotek, så därför räknas de in i resultatet.

TABELL 4. Alla kvalifikationer hos folkbibliotekarien.

Nummer Kvalifikationer Antal

1 Högskoleexamen 30 (av 30)

2 Samarbetsförmåga 19 (av 30)

3 Tidigare erfarenhet 16 (av 30)

4 Serviceinriktad 16 (av 30)

5 IT-kunskaper 13 (av 30)

6 Goda svenskkunskaper 12 (av 30)

7 Flerspråkighet 11 (av 30)

8 Social kompetens 10 (av 30)

9 Pedagogisk förmåga 9 (av 30)

10 Litteraturintresse 7 (av 30)

11 Tidigare kunskaper 5 (av 30)

12 Intresse för arbetsuppgifterna 5 (av 30)

13 Lätt för att kommunicera 4 (av 30)

14 Ansvarstagande 3 (av 30)

15 Engagerad 1 (av 30)

16 Nytänkande (innovativ) 1 (av 30)

17 Stresstålig 1 (av 30)

18 Öppen för nya idéer 1 (av 30)

19 Katalogisering 1 (av 30)

Helt klar är en högskoleexamen inom biblioteks- och informationsvetenskap den

viktigaste kvalifikationen, som en bibliotekarie kan ha. Den näst viktigaste egenskapen

var samarbetsförmåga, följt av tidigare erfarenhet och serviceinriktad. Goda IT-

kunskaper var också en viktig egenskap och hittades i hela tretton annonser. Därefter

ansåg arbetsgivarna att bibliotekarierna bör kunna svenska i tal och skrift, men även att

flerspråkighet är viktigt (här räknas alla övriga språk utöver svenska in, även engelska).

Social kompetens hittades i tio annonser, pedagogisk förmåga hittades i nio stycken och

litteraturintresse hittades i sju utav dem. Som nummer elva, som viktig egenskap,

kommer tidigare kunskaper inom arbetsområdet, och intresse för arbetsuppgifterna följt

av lätt för att kommunicera och ansvarstagande. Tabellen visar även att

kvalifikationerna engagerad, nytänkande (innovativ), stresstålig, öppen för nya idéer

och katalogisering enbart hittades i en enda annons vardera.

6 Analys I detta avsnitt presenteras först analysen utav folkbibliotekariens identiteter och hur

dessa hör samman med de olika benämningarna. Därefter analyseras de kvalifikationer

och egenskaper, som hittades i annonserna.

17

6.1 Folkbibliotekariens uppdrag på dagens folkbibliotek Nedan följer en presentation utav Øroms (1993) och Schreibers (2006) sju olika

identiteter och hur dessa hör ihop med de olika benämningarna, som en

folkbibliotekarie kan ha. De är listade efter antal med den vanligaste identiteten först.

Kulturförmedlaridentiteten

Som resultatet har visat var den vanligaste identiteten inom alla benämningar

kulturförmedlaridentiteten. Den fanns med i tjugonio av trettio annonser.

TABELL 5. Kulturförmedlaridentiteten hos de olika benämningarna

Benämning Antal

Bibliotekarie 11 (av 11)

Barnbibliotekarie 8 (av 8)

IT-bibliotekarie 3 (av 4)

Mobil bibliotekarie 2 (av 2)

Filialbibliotekarie 2 (av 2)

Samordnare 1 (av 1)

Mångspråkig bibliotekarie 1 (av 1)

Språkstartare 1 (av 1)

Summa 29 (av 30)

Tabell 5 visar att alla benämningar utom en innehöll kulturförmedlaridentiteten, vilket

innebär att denna identitet verkar vara den absolut största inom folkbiblioteken. En enda

annons med benämningen ”IT-bibliotekarie” innehöll inte denna identitet (Annons 23).

Här verkar arbetsuppgifter vara att utveckla den digitala webben snarare än att förmedla

kultur till låntagarna. Till exempel användes ord som ”ansvara för bibliotekets digitala

frågor”, ”utveckla arbetet med digital delaktighet”, ”förmedla kunskap om aktuella it-

frågor till bibliotekets övriga personal”, ”vara kontaktperson gentemot kommunens it-

avdelning och våra olika leverantörer” och ”ansvara för programverksamhet” (Annons

23). I just denna annons verkar fokus ligga på just den digitala sidan av folkbibliotek

snarare än att arbeta mot låntagarna via till exempel infodisken. Kanske därför som

denna identitet inte fanns med i denna annons.

Ord som associeras med kulturförmedlaridentiteten är till exempel läsfrämjande

(Annons 1-4, 7-8, 10-11, 16, 22, 26, 28-29), informationstjänstgöring (Annons 1, 2, 5-7,

9, 11-14, 16-20, 24-27, 29, 30), litteraturkännedom (Annons 13, 30), boktips (Annons

22), vägledning (Annons 13, 21) och in- och utlån (Annons 21). Den viktigaste

arbetsuppgiften inom denna identitet tycktes vara informationstjänstgöring, eftersom i

stort sett alla annonser hade med det. Till exempel kunde en sådan formulering i

annonserna lyda: ”Du har regelbunden tjänstgöring i bibliotekets informationsdisk och

reception” eller ”Förutom sedvanliga biblioteksuppgifter förekommer även tjänstgöring

i informationsdisken”. Denna identitet innebär i stort sett alla typer av arbetsuppgifter,

som ger bibliotekarien direktkontakt med låntagarna. Sådan direktkontakt sker oftast

över receptions-, informations- eller lånediskarna. Även arbetsuppgifter såsom

”vägledning” och ”förmedla litteraturen genom visningar, skyltning och samtal” och

”bistå allmänheten med boktips” räknas in i denna kategori, eftersom dessa aktiviteter

sker med hjälp av direktkontakt med låntagarna.

18

Upplevelseförmedlaridentiteten

Upplevelseförmedlaridentiteten var den näst största identiteten och hittades i tjugoen av

trettio annonser. Ord som associeras med denna roll är till exempel programverksamhet

(Annons 1, 2, 5-7, 9, 10, 13, 14, 20, 23, 25) och aktiviteter (Annons 14-16, 21, 22, 26),

mötesplats (Annons 2, 3), bokprat (Annons 7, 10, 16, 21, 22, 24, 25), sagostunder

(Annons 9) och visningar (Annons 11, 16, 17).

TABELL 6. Upplevelseförmedlaridentiteten hos de olika benämningarna

Benämning Antal

Bibliotekarie 7 (av 11)

Barnbibliotekarie 6 (av 8)

IT-bibliotekarie 3 (av 4)

Filialbibliotekarie 2 (av 2)

Mobil bibliotekarie 1 (av 2)

Samordnare 1 (av 1)

Mångspråkig bibliotekarie 1 (av 1)

Språkstartare - (av 1)

Summa 21 (av 30)

Tabell 6 visar antalet av upplevelseförmedlaridentiteten i de olika benämningarna

baserat på antalet annonser, som varje benämning har. Här kan man tydligt se att alla

benämningar innehåller denna identitet utom språkstartaren. Anledningen kan vara att

språkstartaren har andra typer av arbetsuppgifter än de övriga benämningarna på

folkbibliotekarier. Till exempel listades bara två arbetsuppgifter för språkstartaren.

Dessa var ”göra hembesök” och ”samtala, sjunga, läsa, berätta och ramsa” (Annons 4).

Språkstartars uppgift verkar vara att utveckla barns språkförmåga genom olika

aktiviteter snarare än att agera upplevelseförmedlare.

Upplevelseförmedlaridentiteten verkar handla mycket om olika typer av

programverksamhet och aktiviteter, som folkbiblioteken ordnar. Till exempel skriver

många arbetsgivare i de flesta av annonserna att ”du ansvarar för

programverksamheten”, vilket kan innefatta allt från till exempel bokcirklar,

språkcaféer till författarbesök. Denna identitet innefattar även folkbiblioteken som

demokratiska mötesplatser, vilket kännetecknas av att en av arbetsgivarna vill att

folkbibliotekarien ”värnar om biblioteket som mötesplats och demokratiskt rum”

(Annons 3). I annons 2 uttrycker sig arbetsgivarna på så sätt att de vill att

folkbiblioteket ska inbjuda till ”att skapa möten” mellan olika människor.

Socialarbetaridentiteten

Den fjärde största identiteten inom dagens folkbibliotek är socialarbetaridentiteten, som

hittades hela i hela fjorton stycken annonser utav trettio. Ord som associeras med denna

roll är till exempel boken kommer (Annons 3), bokbuss (Annons 3, 12), integration

(Annons 25), uppsökande verksamhet (Annons 2, 4, 9, 10, 28, 30), hembesök och/eller

klassbesök (Annons 4, 7, 8, 15, 24) och mångspråkig verksamhet (Annons 11).

TABELL 7. Socialarbetaridentiteten hos de olika benämningarna

Benämning Antal

Bibliotekarie 1 (av 11)

Barnbibliotekarie 7 (av 8)

IT-bibliotekarie 1 (av 4)

Mobil bibliotekarie 2 (av 2)

19

Filialbibliotekarie 1 (av 2)

Samordnare - (av 1)

Mångspråkig bibliotekarie 1 (av 1)

Språkstartare 1 (av 1)

Summa 14 (av 30)

Detta resultat visar något helt annat. Till skillnad från de övriga identiteterna, där

benämningen ”bibliotekarien” dominerade, visar denna tabell istället att

socialarbetaridentiteten är störst inom benämningen ”barnbibliotekarien”. Denna

identitet hittades i hela sju av barnbibliotekariebenämningens åtta annonser. Hos

benämningen ”bibliotekarie” fanns denna identitet bara med i en enda annons. Denna

identitet tycks även vara stor inom den mångspråkiga bibliotekarien och språkstartaren.

Detta kan ha att göra med att deras arbetsuppgifter går ut på att göra just hembesök,

vilket kännetecknar denna typ av identitet. Även den mobila bibliotekarien representerar

denna identitet, eftersom bibliotekarien i denna identitet har hand om bokbussen, vars

uppgift är just att förse låntagare med medier genom att köra ”hem” till dem.

Uttryck såsom ”uppsökande verksamhet” och ”hembesök” hittades i de annonser med

denna identitet. Vad gäller språkstartarens arbetsuppgifter, så skulle denne göra

hembesök, för att ”samtala, sjunga, läsa, berätta och ramsa” för barnen, för att verka för

läsfrämjande och språkstimulans. Mångspråksbibliotekariens främsta uppgift var att ha

hand om bibliotekets mångspråkiga verksamhet, vilket innebär att lära, främst barn,

språk genom läsfrämjande arbete. I en del annonser hittades även uttryck som

”integrationsfrämjande verksamhet” och ”boken kommer”. En stor del utav

barnbibliotekarierna skulle göra klassbesök och ”arbeta tillsammans med skolor och

förskolor” och liknande institutioner.

Informationsförmedlaridentiteten

Denna identitet hittades i nio utav trettio annonser. Ord som associeras med denna

identitet är till exempel sociala medier (Annons 17) och webbplatser (Annons 10), e-

resurser (Annons 8), talböcker (Annons 3), Legimus (Annons 16), IT och digital teknik

(Annons 3, 6, 10, 23, 27), informationsförmedling (Annons 3), informationssökning

(Annons 7) och digitala klyftor (Annons 27).

TABELL 8. Informationsförmedlaridentiteten hos de olika benämningarna

Benämning Antal

Bibliotekarie - (av 11)

Barnbibliotekarie 3 (av 8)

IT-bibliotekarie 3 (av 4)

Mobil bibliotekarie 1 (av 2)

Filialbibliotekarie 1 (av 2)

Samordnare 1 (av 1)

Mångspråkig bibliotekarie - (av 1)

Språkstartare - (av 1)

Summa 9 (av 30)

Denna tabell visar att hos benämningen ”bibliotekarie” var denna identitet i stort sett

obefintlig. Kanske kan det bero på att det verkar finnas särskilda bibliotekarier, som har

denna identitet och att ”vanliga” bibliotekarier istället ska ägna sig åt att ge service åt

låntagarna. Däremot fanns denna identitet hos alla andra benämningar utom den

20

mångspråkiga bibliotekarien och språkstartaren, vars identitet mer verkar vara lagd åt

det pedagogiska hållet.

I annonserna hittades uttryck som ”IT”, ”talböcker”, ”informationsförmedling”,

”informationssökning”, ”e-medier och digital teknik”. Vad gäller bibliotekarierna skulle

de många gånger ”marknadsföra biblioteket på sociala medier eller bibliotekets

webbplats” och ”ansvara för bibliotekets digitala frågor”. I några fall skulle

bibliotekarierna även ta på sig en mer pedagogisk roll och ”minska digitala klyftor”. En

annan viktig aspekt med den här identiteten var att hos IT-bibliotekarierna skulle de

många gånger även ” utveckla arbetet med digital delaktighet” och vara ”kontaktperson

gentemot kommunens it-avdelning och våra olika leverantörer” (Annons 23) samt

”utveckla, tillgängliggöra och marknadsföra bibliotekets digitala utbud” (Annons 27).

Informationsorganisatörsidentiteten

I de trettio analyserade annonserna hittades denna identitet endast fyra gånger totalt.

Ord som tillhör denna roll är till exempel informationssystem (Annons 18) och utveckla

datasystem och databaser (Annons 17, 18, 23, 27).

TABELL 9. Informationsorganisatörsidentiteten hos de olika benämningarna

Benämning Antal

Bibliotekarie 1 (av 11)

Barnbibliotekarie - (av 8)

IT-bibliotekarie 3 (av 4)

Mobil bibliotekarie - (av 2)

Filialbibliotekarie - (av 2)

Samordnare - (av 1)

Mångspråkig bibliotekarie - (av 1)

Språkstartare - (av 1)

Summa 4 (av 30)

Tabell 9 visar tydligt att den vanligaste benämningen inom denna identitet är ”IT-

bibliotekarie”. Denna identitet innebär ofta att man som bibliotekarie till exempel ska

utveckla nya datasystem, vilket inte verkar vara någon vanlig arbetsuppgift hos någon

av de andra identiteterna. Analysen har visat att det verkar vara IT-bibliotekarien, som

sköter alla IT-frågor på folkbiblioteken medan de andra typerna av bibliotekarie har helt

andra arbetsuppgifter. Till skillnad från informationsförmedlaridentiteten ovan, där

fokus ligger på att marknadsföra biblioteket och förmedla information, ligger fokus

snarare här på att utveckla den digitala tekniken, till exempel databaser.

I annonserna hittades uttryck såsom ”utveckla bibliotekets digitala tjänster”, ”utveckla

bibliotekets arbete med moderna hjälpmedel” och ”utveckla vår webb”. Även om fokus

ligger mycket på det digitala, så ingår det även till exempel sedvanliga

biblioteksuppgifter såsom pass i receptionen i denna roll enligt resultatet av annonserna.

Ämnesspecialistidentiteten

Även denna identitet hittades i enbart fyra annonser. Ord som kännetecknar denna

identitet är till exempel undervisning (Annons 23, 30, 27) och lärande (Annons 2).

TABELL 10. Ämnesspecialistidentiteten hos de olika benämningarna

Benämning Antal

Bibliotekarie 1 (av 11)

21

Barnbibliotekarie 1 (av 8)

IT-bibliotekarie 2 (av 4)

Mobil bibliotekarie - (av 2)

Filialbibliotekarie - (av 2)

Samordnare - (av 1)

Mångspråkig bibliotekarie - (av 1)

Språkstartare - (av 1)

Summa 4 (av 30)

Återigen var denna identitet störst hos IT-bibliotekarien, där den hittades i hela två

annonser. Hos benämningarna ”bibliotekarie” och ”barnbibliotekarie” fanns denna

identitet bara med en enda gång i de analyserade annonserna. De övriga benämningarna

innehöll inte denna identitet över huvud taget. Uttryck såsom ”lärande” hos

barnbibliotekarien (Annons 2) och ”pedagogiskt arbete” hos bibliotekarien (Annons 30)

hittades i annonserna. Fokus tycks ligga på olika typer av undervisning och lärande av

olika slag. Hos IT-bibliotekarien fanns uttryck som ”förmedla kunskap om aktuella it-

frågor till bibliotekets övriga personal” (Annons 23) och ”ge IT-stöd till den ovane

användaren, såväl individuellt och i grupp” (Annons 27), vilket innebär att IT-

bibliotekarien måste iklä sig en mer pedagogisk roll i dessa fall. Emellertid verkar inte

denna identitet särskilt stor hos folkbibliotekarierna baserat på resultatet.

Dokumentalistidentiteten

Denna identitet var den allra ovanligaste hos folkbibliotekarierna baserat på resultatet.

Denna identitet hittades endast en enda gång i annons nummer 11. Ord som

kännetecknar denna roll är till exempel klassificering, SAB och katalogisering.

TABELL 11. Dokumentalistidentiteten hos de olika benämningarna

Benämning Antal

Bibliotekarie - (av 11)

Barnbibliotekarie - (av 8)

IT-bibliotekarie - (av 4)

Mobil bibliotekarie - (av 2)

Filialbibliotekarie - (av 2)

Samordnare - (av 1)

Mångspråkig bibliotekarie 1 (av 1)

Språkstartare - (av 1)

Summa 1 (av 30)

Här kan man tydligt se att denna identitet endast fanns med hos den mångspråkiga

bibliotekarien. Fokus tycks ligga på katalogisering snarare än att förmedla kultur åt

låntagarna (kulturförmedlaridentiteten), vilken tycks vara den största identiteten hos

folkbibliotekarierna baserat på resultatet. Kanske beror det på att sådana här typer av

arbetsuppgifter utförs av någon annan och att folkbiblioteken bara helt enkelt köper in

tjänsterna eller också efterfrågades inte just denna typ av arbetsuppgift i de trettio

analyserade annonserna.

Det enda uttryck som hittades i annonserna, som associeras med denna identitet, var

”katalogisering av media”, vilket tydligen ingick i den mångspråkiga bibliotekariens

arbetsuppgifter. Men denna bibliotekarie hade även ”vanliga” arbetsuppgifter såsom till

exempel inköp, visningar, läsfrämjande arbete och informationstjänstgöring. Frågan

22

återstår varför just denna benämning innehöll dokumentalistrollen. Det krävs ytterligare

forskning på området, för att kunna få ett svar.

6.2 Øroms och Schreibers modell idag Ovanstående avsnitt har visat att Øroms (1993) och Schreibers (2006) modell

fortfarande står sig väl idag och att folkbibliotekariens identiteter inte verkar ha ändrat

sig särskilt mycket sedan 1993, då modellen skapades. Emellertid har resultatet visat att

ytterligare två identiteter hittades utöver Øroms (1993) och Schreibers (2006) sju

identiteter. Denna modell är från 1993 och verkar inte vara tillräcklig, för att beskriva

folkbibliotekariens alla identiteter idag. Detta resultat har visat att det verkar ha

tillkommit nya identiteter sedan 1993, då Øroms modell gjordes. Som nämnt innan har

folkbiblioteken genomgått en hel del förändringar på grund av samhällsförändringar och

den digitala utvecklingen. Även om många av folkbibliotekariens arbetsuppgifter är

samma idag som på 1990-talet, har trots allt en hel del nya tillkommit, vilket dessa två

nya identiteter tydligt visar.

Dessa ytterligare identiteter döptes till mediehanteraidentiteten och administrations–

identiteten efter vilka arbetsuppgifter som kodades in i respektive identitet. Nedan följer

ett kodschema för dessa två identiteter:

TABELL 12. Kodschema för mediehanteraridentiteten och administrationsidentiteten

Kategori Definieringar Synonyma ord

Mediehanteraridentiteten Mediehantering Inköp

Fjärrlån

Mediehantering

Bokuppsättning/plocklistor

Bestånd

Gallring

Administrationsidentiteten Administration Budget/ekonomi

Administration

Licens och krav

Post

Reservationer

Mediehanteraridentiteten

Vad gäller mediehanteraridentiteten, hittades den i hela sexton annonser. Denna

identitetet fanns inte med i Øroms modell, vilket kan tyda på att denna identitet har

uppstått senare. Denna identitet associeras med ord såsom till exempel inköp (Annons 5,

7, 9-12, 16, 17, 21, 25), fjärrlån (Annons 5, 29), mediehantering (Annons 7, 20, 28, 29),

bokuppsättning och plocklistor (Annons 9, 12, 16, 21, 25), bestånd (Annons 13, 14, 21,

24) och gallring (Annons 21). I många av annonserna användes uttryck såsom

”sedvanliga biblioteksuppgifter”, som skulle kunna associeras med mediehanteraren.

Många av bibliotekariens sedvanliga uppgifter är just att hantera media, vilket är en stor

del av arbetet förutom att ta hand om olika låntagare, som i kulturförmedlaridentiteten

och upplevelseförmedlaridentiteten. Denna analys har ju visat att dessa två identiteter

verkar vara de största inom folkbiblioteken.

TABELL 13. Mediehanteraridentiteten hos de olika benämningarna

Benämning Antal

Bibliotekarie 5 (av 11)

Barnbibliotekarie 5 (av 8)

23

IT-bibliotekarie 2 (av 4)

Mobil bibliotekarie 1 (av 2)

Filialbibliotekarie 2 (av 2)

Samordnare - (av 1)

Mångspråkig bibliotekarie 1 (av 1)

Språkstartare - (av 1)

Summa 16 (av 30)

Tabell 13 visar att samordnaren och språkstartaren inte tycks ha några arbetsuppgifter,

som kräver en mediehanteraridentitet. Däremot tycks denna identitet vara viktig hos alla

de andra benämningarna. Anledningen kan vara att det finns många identiteter inom de

olika benämningarna och alla bibliotekarier inom samma benämning, till exempel

barnbibliotekarie, kanske inte alla behöver ha ansvar för bibliotekets mediebestånd.

Många gånger påträffades uttryck som ”ansvara för inköp och fjärrlån” eller

”levandegöra mediebeståndet” i denna typ av roll. Även uttryck som ”ansvara för

bokuppsättning, plocklistor och liknande” var vanligt förekommande. I några annonser

hittades uttryck såsom ”omvärldsbevakning”, ”medieinköp med egen budget för

enheten” (detta gällde oftast bokbussen eller filialen), ”iordningställande och inleverans

av böcker”, ”tidskrifter och andra medier”, ”gallring och omlokalisering”, ”skyltning av

media” och ”bokvård/reparation”.

Administrationsidentiteten

Denna identitet hittades endast sex gånger i de trettio analyserade annonserna. Ord som

kännetecknar denna identitet är till exempel budget och ekonomi (Annons 25, 19),

administration (Annons 12, 25, 28, 19), licenser och krav (Annons 21, 19).

Tabell 14. Administrationsidentiteten hos de olika benämningarna

Benämning Antal

Bibliotekarie 3 (av 11)

Barnbibliotekarie 2 (av 8)

IT-bibliotekarie - (av 4)

Mobil bibliotekarie 1 (av 2)

Filialbibliotekarie - (av 2)

Samordnare - (av 1)

Mångspråkig bibliotekarie - (av 1)

Språkstartare - (av 1)

Summa 6 (av 30)

Denna identitet tycks först och främst vara utmärkande för bibliotekarien,

barnbibliotekarien och den mobila bibliotekarien. Just denna identitet hittades inte hos

någon annan benämning över huvud taget. Kanske har det att göra med att det inte ingår

i arbetsuppgifterna eller också har folkbiblioteken någon särskilt anställd person, som

har dessa arbetsuppgifter, som associeras med administrationsidentiteten. Det kan också

vara så att denna identitet kan hamna under uttrycket ”sedvanliga biblioteksuppgifter”,

som förekom i vissa av annonserna. Men då det inte är specifikt vad detta uttryck

handlar om räknas detta uttryck inte in i denna identitet.

I annonserna fanns uttryck som ”kravhantering” och ”ekonomi och övrig

administration”. Hos en av benämningarna ”mobil bibliotekarie” (Annons 12) hittades

uttrycket ”schema och bemanning på bokbussen”, vilket räknas in under den här

identiteten, då det handlar om administration, för att få ihop schema och bemanning.

24

6.3 Vilka kvalifikationer krävs av dagens folkbibliotekarie? Nedan följer en presentation utav de kvalifikationer, som hittades i de trettio

annonserna. De listas efter vanligaste först.

Högskoleexamen

Vad gäller folkbibliotekariens kvalifikationer visade resultatet att den viktigaste

kvalifikationen var en högskoleexamen inom biblioteks- och informationsvetenskap

(B&I). Denna kvalifikation hittades i alla trettio annonser och alla arbetsgivare krävde

en kandidatexamen utom en, som krävde en magisterexamen. Denna annons var en

annons med benämningen ”IT-bibliotekarie”. Varför just denna annons krävde en

magister är svårt att veta, eftersom de andra annonserna med benämningen IT-

bibliotekarie bara krävde en kandidatexamen. Detta trots att arbetsuppgifterna liknade

dem från andra benämningar.

God samarbetsförmåga

En annan viktig kvalifikation var god samarbetsförmåga, som fanns med i nitton av

trettio annonser. Den klar vanligaste benämningen hos denna egenskap var

”bibliotekarie” (10 av 11 annonser) följt av ”barnbibliotekarie” (4 av 8 annonser) och

”IT-bibliotekarie” (3 av 4 annonser). Hos benämningarna ” Mobil bibliotekarie” och

”Språkstartare” hittades denna kvalifikation enbart en enda gång.

Exempel på uttryck med denna kvalifikation var ”…kan arbeta i samspel med andra”

(Annons 19, 23, 30) eller ”…har lätt att samarbeta” (Annons 20, 22). Denna

kvalifikation tog även uttryck som ”samarbete med barnhälsovård, barnomsorg, skola

och övriga barnkulturinstitutioner” (Annons 4) och gällde framförallt

socialarbetaridentiteten. Men de flesta arbetsgivare valde emellertid helt enkelt att

skriva ”god samarbetsförmåga” (Annons 1, 2, 12, 14, 16, 18, 21, 24-28). Detta resultat

verkar innebära att arbetsgivarna anser det vara viktigt för dagens folkbibliotekarier att

kunna samarbeta med andra. Kanske kan det vara så att alla identiteter förutom

dokumentalistidentiteten kräver god samarbetsförmåga både mellan kollegor men även

mellan biblioteket och olika institutioner, föreningar, grupper mm.

Tidigare erfarenhet

Kvalifikationen tidigare erfarenhet hittades i sexton annonser. Tidigare erfarenhet

innebär att arbetsgivarna kräver arbetslivserfarenhet av bibliotekarierna, vilket verkar

vara en vanlig kvalifikation enligt resultatet. Till skillnad från kvalifikationen god

samarbetsförmåga var den vanligaste benämningen här ”barnbibliotekarie” (6 av 8

annonser) följt av ”bibliotekarie” (5 av 11 annonser). Hos benämningen

”filialbibliotekarie” hittades denna kvalifikation inte över huvud taget. I alla övriga

benämningar fanns denna kvalifikation med en enda gång hos varje benämning.

Till exempel hittades uttryck som ”erfarenhet av att arbeta i biblioteksverksamhet” eller

”erfarenhet av biblioteksarbete” (Annons 2, 6, 9-11, 29, 30). ”Erfarenhet av att jobba

med barn” hittades främst hos barnbibliotekarierna (Annons 2, 9, 10). Uttryck som

”erfarenhet av att jobba med målgruppen och läsfrämjande aktiviteter” (Annons 9, 14-

16) och ”erfarenhet av att arbeta med webbplatser, tekniska plattformar och sociala

medier” (Annons 17, 30) hittades också. Till exempel var det en arbetsgivare som även

ville att folkbibliotekarien skulle ha erfarenhet utav inköp (Annons 16), av

mångspråkiga miljöer (Annons 16), vilket var en barnbibliotekarie, och erfarenhet av

upphandling, e-resurser och användarsupport (Annons 19), vilket var en bibliotekarie.

25

Dessutom hittades även uttrycket ” erfarenhet av arbete med programverksamhet”

(Annons 8) hos benämningen ”barnbibliotekarie”.

Hos benämningen ”språkstartare” (Annons 4) hittades även uttrycket ”erfarenhet av och

förmåga att strukturera, planera, genomföra, dokumentera, analysera och rapportera

resultat utifrån givna mål och syften inom utsatt tidsram”.

Serviceinriktad

En annan vanlig kvalifikation i annonserna var serviceinriktad, som också hittades i

sexton annonser. Även här var den vanligaste benämningen ”bibliotekarie” (8 av 11

annonser) följt av ”barnbibliotekarie” (3 av 8 annonser) och ” IT-bibliotekarie” (2 av 4

annonser. Varken den mångspråkiga bibliotekarien eller språkstartaren innehöll denna

kvalifikation över huvud taget. Hos Övriga benämningar hittades denna kvalifikation

enbart en enda gång.

Den vanligaste frasen i annonserna var just ”serviceinriktad” även om andra uttryck

såsom ”gott bemötande” (Annons 21), ”gott kundbemötande” (Annons 14)

”servicekänsla” (Annons 14) och ”god känsla för service” (Annons 29).

Goda IT-kunskaper

Den femte viktigaste kvalifikationen var goda IT-kunskaper, som fanns i tretton av

trettio annonser. Återigen var benämningen ”bibliotekarie” (6 av 11 annonser) den

största följt av ”barnbibliotekarie” (3 av 8 annonser) och ”IT-bibliotekarie” (3 av 4

annonser). Hos benämningen ”samordnare” hittades denna kvalifikation en enda gång

medan den inte fanns hos övriga benämningar över huvud taget.

Förutom uttrycket ”goda IT-kunskaper” hittades även ”god datorvana” (Annons 21),

”god generell IT-kompetens” (Annons 19) som alla associeras med kvalifikationen IT-

kunskaper. Några annonser uttryckte sig lite annorlunda, till exempel ”kunskaper om

sociala medier och digitala verktyg” (Annons 29), ”erfarenhet av olika tekniska

plattformar” (Annons 30) och ”kunskaper om sociala medier och digitala verktyg”

(Annons 30) samt ”goda kunskaper i informationssökning, biblioteksdatasystem”

(Annons 30).

Goda svenskkunskaper

Kvalifikationen goda svenskkunskaper hittades i tolv annonser. Den största

benämningen inom denna kvalifikation var ”bibliotekarie” (5 av 11 annonser) följt av

”barnbibliotekarie” (4 av 8 annonser). Hos benämningarna ”IT-bibliotekarie”, ”mobil

bibliotekarie” och ”samordnare” hittades denna kvalifikation enbart en gång i alla trettio

annonser. Övriga benämningar innehöll inte denna kvalifikation över huvud taget.

Andra uttryck för denna kvalifikation, som hittades var: ”kunna uttrycka sig väl i tal och

skrift” (Annons 6), ”behärskar svenska i tal och skrift” (Annons 6, 9, 10, 12), ”goda

kunskaper i svenska” (Annons 17), ”goda språkkunskaper i svenska” (Annons 21) och

”behärskar svenska och engelska väl i tal och skrift” (Annons 25).

Flerspråkighet

Vad gäller kvalifikationen flerspråkighet räknas alla annonser, som krävde ytterligare

ett språk utöver svenska. Denna kvalifikation hittades i elva av trettio annonser. Detta

gäller även för de annonser, som bara krävde engelska utöver svenska. Även då denna

26

kvalifikation bara var meriterande, räknades den ändå i under denna kategori, eftersom

det är ett slags underförstått ”krav”.

Den största benämningen hos denna kvalifikation var helt klart ”bibliotekarie” (6 av 11

annonser) följt av ”barnbibliotekarie”. Hos benämningarna ”IT-bibliotekarie”,

”mångspråkig bibliotekarie” och ”språkstartare” hittades denna kvalifikation en enda

gång i alla trettio annonser. De övriga benämningar innehade inte denna kvalifikation

över huvud taget.

I många av dessa annonser verkade svenska och engelska vara ett krav. Till exempel

hittades uttryck som ”goda kunskaper i svenska och engelska” (Annons 13), ”goda

språkkunskaper i svenska och engelska i tal och skrift” (Annons 19, 25). Endast i en av

annonserna var engelska meriterande istället för ett krav (Annons 10).

Vad gäller andra språk utöver svenska och engelska, verkar även i dessa fall svenska

och engelska vara ett krav. Till exempel hittades uttryck som ”meriterande är

språkkunskaper utöver svenska och engelska” (Annons 13, 14), ”meriterande med

flerspråkighet” (Annons 4), ”övriga språkkunskaper är önskvärt” (Annons 11) och

”goda kunskaper i andra språk än svenska och engelska” (Annons 30).

Social kompetens

Kvalifikationen social kompetens hittades i tio annonser utav trettio. Till skillnad från

många av de andra kvalifikationerna var benämningen ”barnbibliotekarie” (5 av 8

annonser) störst här. Därefter kom ”bibliotekarie” (2 av 11 annonser). Hos

benämningarna ”IT-bibliotekarie”, ”mångspråkig bibliotekarie” och ”språkstartare”

hittades denna kvalifikation enbart en enda gång. Social kompetens hittades inte över

huvud taget hos övriga benämningar.

Det enda uttryck, utöver social kompetens, som kunde associeras med denna

kvalifikation var ”intresse för mötet med människor” (Annons 13), ”gott

kundbemötande (Annons 14) och ”tillmötesgående” (Annons 16).

Pedagogisk förmåga

Denna kvalifikation hittades i nio av trettio annonser. Återigen var benämningen

”barnbibliotekarie” (4 av 8 annonser) störst här. De näst största benämningarna var

”bibliotekarie” (2 av 11 annonser) och ”IT-bibliotekarie” (2 av 4 annonser). Hos

benämningen ”filialbibliotekarie” hittades denna kvalifikation enbart en enda gång

medan den hos alla övriga benämningar inte fanns med över huvud taget.

Alla annonser använde uttrycket pedagogisk förmåga, vilket innebär att inga synonymer

eller alternativa uttryck användes, för att uttrycka denna kvalifikation.

Litteraturintresse

Litteraturintresse var nummer tio som viktigaste kvalifikation. Denna kvalifikation

hittades i sju av trettio annonser. Även de fall då arbetsgivarna ville ha en bibliotekarie

med kunskaper om litteratur hamnar dessa ändå under denna kvalifikation, då det ofta

handlar om intresse, för att få kunskaper inom något.

Den vanligaste benämningen var återigen ”barnbibliotekarie” (3 av 8 annonser) följt av

”bibliotekarie” (2 av 11 annonser). Hos benämningarna ”filialbibliotekarie” och

27

”mångspråkig bibliotekarie” hittades denna kvalifikation en enda gång. Övriga

benämningar hade inte denna kvalifikation över huvud taget.

Förutom litteraturintresse hittades även uttryck som ”bred kunskap om litteratur och

ungas medievärldar” (Annons 7), ”kunskap om barns litteratur- och medievärldar”

(Annons 9), ”kunskap om barnlitteratur och ungas medievanor” (Annons 10), ”intresse

för medier i alla format och genrer” (Annons 11), ”kunskaper om barnlitteratur och

barnmedier” (Annons 16) och ”kunskap om ny barn- och ungdomslitteratur” (Annons

22, 23).

Tidigare kunskaper

Nummer elva som viktigaste kvalifikation var tidigare kunskaper, som innebär att

arbetsgivarna söker bibliotekarie som har tidigare kunskaper inom den arbetsbenämning

de söker. Till exempel hittades uttryck som att den sökande skulle ha ”goda kunskaper i

informationssökning och biblioteksdatasystem” (Annons 30), ”kunskap om moderna

medier” (Annons 24), ”goda kunskaper om språkutveckling och språkstimulans för små

barn (Annons 4), ”kunskap om språk och mångspråksverksamhet (Annons 11) och

”goda kunskaper i informationssökning” (Annons 29). Denna kvalifikation hittades i

fem av trettio annonser och de benämningar som hade denna kvalifikation var

”bibliotekarie” (2 av 11 annonser), ”IT-bibliotekarie” (1 av 4 annonser), ”språkstartare”

(1 av 1 annons) och ”mångspråkig bibliotekarie”(1 av 1 annons). Hos de övriga

benämningarna hittades inte denna kvalifikation över huvud taget. Det som skiljer

denna kvalifikation från litteraturintresse är att inom litteraturintresse söker

arbetsgivarna endast efter kunskaper inom litteratur medan inom tidigare kunskaper

söker de efter alla typer av tidigare kunskaper kopplade till arbetsuppgifterna.

Intresse för arbetsuppgifterna

Kvalifikationen intresse för arbetsuppgifterna hittades endast i fem av trettio annonser.

Hos benämningen ”bibliotekarie” hittades denna kvalifikation i 1 av 11 annonser, hos

barnbibliotekarien i 1 av 8 annonser, hos IT-bibliotekarien i 1 av 4 annonser och hos

filialbibliotekarien i 1 av 2 annonser. Uttryck som associerades med denna kvalifikation

var ”intresse för bibliotekets uppdrag” (Annons 29), ”intresse för att arbeta

läsfrämjande” (Annons 29), ”intresse för it-frågor på bibliotek” (Annons 23), ”intresse

för barns språkutveckling” (Annons 8), ” intresse för modern teknik och medier”

(Annons 8), ”intresse för medier i alla format och genrer” (Annons 11) och ”intresserad

av lässtimulerande verksamhet” (Annons 5).

Lätt för att kommunicera

Även denna kvalifikation hittades i tre utav trettio annonser. Denna annons hittades i 1

av 11 hos benämningen ”bibliotekarie”, i 1 av 8 annonser hos barnbibliotekarien och i 1

av 1 annons hos samordnaren.

Uttryck såsom ”bekväm med att framträda inför grupper” (Annons 29), ”lätt för att

kommunicera” (Annons 6), ”bekväm med att prata inför grupper” (Annons 2) och ”kan

samtala och boktipsa låntagare” (Annons 1) hittades.

Ansvarstagande

Denna kvalifikation hittades i tre utav trettio annonser. Hos benämningen

”bibliotekarie” hittades den i 2 av 11 annonser och hos ”filialbibliotekarien” hittades

den i 1 av 2 annonser. Kulturarbetaridentitten var den populäraste identiteten hos denna

kvalifikation följt av socialarbetaridentiteten och medieplaneraridentiteten. Uttryck som

28

hittades i annonserna var ”kunna arbeta självständigt” (Annons 7) och ”du tar ansvar”

(Annons 29, 30).

Engagerad

Denna kvalifikation hittades enbart en enda gång i de trettio annonserna hos

benämningen ”bibliotekarie”. Det enda uttryck som hittades för denna kvalifikation var

just ”engagerad” (Annons 30).

Nytänkande

Även denna kvalifikation hittades enbart en enda gång i annonserna hos benämningen

”filialbibliotekarie”. Det enda uttryck som hittades med denna kvalifikation var

”förmåga att omsätta idéer i praktiken” (Annons 7).

Stresstålig,

Denna kvalifikation hittades också enbart en enda gång hos benämningen

”bibliotekarie”. Det enda uttryck som hittades i annonserna var ”trivs med högt tempo”

(Annons 30).

Öppen för nya idéer

Ytterligare en kvalifikation som enbart hittades en enda gång. Det enda uttryck som

hittades i annonserna för denna kvalifikation var ”Idérik” (Annons 30).

Katalogisering

Denna kvalifikation hittades också i en enda annons hos benämningen ”mångspråkig

bibliotekarie”. Ett enda utryck hittades för denna kvalifikation – ” Erfarenhet av

katalogisering” (annons 11).

7 Diskussion

7.1 Folkbibliotekariens olika benämningar I annonserna hittades åtta olika benämningar för en folkbibliotekarie på dagens

folkbibliotek, där den vanligaste benämningen var ”bibliotekarie” och de ovanligaste

benämningarna var ”språkstartare”, samordnare” och ”mångspråkig bibliotekarie”.

Resultatet visar tydligt att folkbibliotekariens identitet är mångsidig och svår att greppa.

Även Carlsson, (1996, s. 62-64) kom fram till ett liknande resultat i sin undersökning.

Hennes resultat visade på att benämningen ”bibliotekarie” hade blivit allt vanligare

medan andra typer av benämningar såsom biblioteksassistenter, bibliotekarier eller

bibliotekschefer hade minskat under mellan 1975-1995, då undersökningen ägde rum.

Den näst vanligaste benämningen var ”barnbibliotekarie”, som arbetar mot barn. Detta

kan ha att göra med att enligt § 8 i bibliotekslagen så ska folkbiblioteken ”ägna särskild

uppmärksamhet åt barn och unga i syfte att främja deras språkutveckling” (SFS

2013:801). Även Unesco nämner detta i sitt folkbiblioteksmanisfest från 1994 (1995, s.

17-19), där det står att folkbibliotekens uppgift är att ”skapa och stärka läsvanor hos

barn redan från tidig ålder”. Detta verkar ha gjort barn till en prioriterad grupp på

dagens folkbibliotek och många aktiviteter, som folkbiblioteken anordnar, är just för

barn.

En intressant iakttagelse var just hur folkbibliotekarien delas in i dessa olika

benämningar, för att kunna tillgodose alla i samhället med litteratur och för att kunna

29

verka för det demokratiska samhällets utveckling (SFS 2013:801). Alla benämningarna

hade likvärdiga arbetsuppgifter. Skillnaden var att deras fokus låg på olika saker

beroende på samhällets behov. Både som Usherwood (2007, s. vii) och Hedemark

(2009, s. 25-26) skriver, så är problemet att folkbiblioteken försöker vara för mycket,

vilket har lett till att de inte längre vet vilken identitet de ska ha. Resultatet har tydligt

visat att folkbibliotekariens identitet är mångsidig, vilket har gjort att gränserna för vad

folkbiblioteken ska stå för har suddats ut. Usherwood (2007, s. vii) skriver att

folkbiblioteken riskerar att tappa sin grundvärdering om de låter marknaden styra för

mycket och bara ha det som ”säljer”. Svensk biblioteksförening (2008) menar att

folkbiblioteken ska vara en demokratisk mötesplats, vars uppgift är att försöka

tillgodose alla i samhället. Enligt § 2 och § 6 i bibliotekslagen ska folkbiblioteken finnas

tillgängliga för alla och deras utbud ska präglas av allsidighet och kvalitet (SFS

2013:801). Även Unescos folkbiblioteksmanifest från 1994 menar att bibliotekens

tjänster är till för alla oavsett bakgrund. Som lokalt kunskapscentrum ska dessutom

folkbiblioteken göra all slags kunskap och information tillgängligt för sina användare.

Detta just på grund av att de försöker ”tjäna” alla i samhället, vilket ofta krockar med

beskrivningen av folkbibliotekets faktiska verksamhet. Därför är det extra viktigt att ta

reda på vilken identitet folkbibliotekarierna faktiskt ska ha på dagens folkbibliotek

enligt deras grundvärderingar och vad lagen säger.

7.2 Folkbibliotekariens mångsidiga identitet Enligt resultatet var ”kulturförmedlaridentiteten” den allra största i alla trettio annonser.

Denna identitet hittades i alla utom en annons, vilket tycks innebära att

folkbibliotekariens största arbetsuppgift på dagens folkbibliotek är just att ge tillgång till

kulturellt material via antingen digitala databaser eller genom tryckta böcker

(Estabrook, 2010, s. 2-3). Att denna identitet är den största kan även bero på att

bibliotekslagen (SFS 2013:801) säger att folkbiblioteken har som ändamål att ”verka för

det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri

åsiktsbildning”. Dessutom ska biblioteken främja litteraturens ställning, men även

intresset för utbildning, upplysning och kulturell verksamhet ska främjas, vilket är

precis det som kulturförmedlaridentiteten står för. Denna identitet passar även in på

Unescos beskrivning av folkbibliotekets fyra huvuduppgifter, som är ”att verka för

läskunnighet, information, utbildning och kultur”.

”Upplevelseförmedlaridentiteten” var den näst största identiteten enligt resultatet, som

innebär att folkbibliotekarierna skapar olika upplevelse för bibliotekets besökare. Detta

skulle även kunna bero på att folkbibliotekarien mer och mer började uppmärksamma

sin identitet som servicemedarbetare under tjugohundratalet, som innebär att de

kommunicerar mer med användarna snarare än att bara ta hand om tryckt och

elektroniskt material (Estabrook, 2010, s. 2-3). Detta resultat liknar det som Eliasson et

al. (2011, s. 26) kom fram till i sin undersökning. Även deras resultat visade på att

folkbiblioteken är en mötesplats, där man kan låna litteratur, läsa eller använda datorer

och där bibliotekarierna hjälper låntagare med utlån av litteratur och

informationssökning via internet eller att hitta information på annat sätt. Folkbiblioteken

är både ”informationscentrum” och ”kulturcentrum” med olika typer av aktiviteter för

sina besökare. Precis som Hedenmark (2009, s. 23-24) menar verkar folkbibliotekens

identitet som mötesplats bli allt viktigare, vilket även detta resultat tyder på.

En annan intressant sak, som Unesco tar upp i sitt folkbiblioteksmanisfest, är att

”folkbiblioteken ska erbjuda uppsökande verksamhet till dem som själva inte kan ta sig

till biblioteket”, vilket innefattar socialarbetaridentiteten i Øroms (1993) och Schreibers

30

(2006) sju olika identiteter. I denna undersökning hittades denna identitet i fjorton utav

trettio annonser, vilket gör den till den tredje största identiteten (1993, s. 17-19).

Den ovanligaste identiteten enligt resultatet var ”Dokumentalistidentiteten”, som enbart

hittades i en enda annons. Även Carlsson (1996, s. 62-64) kom fram till ett liknande

resultat i sin undersökning. Hennes resultat visade att arbetsuppgifter såsom

klassificering, katalogisering, indexering, databassökning och ämnesbevakning inte var

särskilt frekventa på folkbibliotek, som associeras med denna identitet. Men däremot

var dessa arbetsuppgifter vanligare på forsknings-, företags-, förvaltnings- och övriga

specialbibliotek.

Enligt den danske professorn Lejf Hjort (refererad i Svensk Biblioteksförening, 2008,

s.10) är bibliotekarieyrket ett relationsyrke, där just relationer till andra människor är en

central del av arbetet. En annan intressant sak är att Hedenmark (2009, s. 10) menar att

folkbiblioteken börjar få en allt större pedagogisk identitet på grund av den tekniska

utvecklingen. Men enligt detta resultat var varken ämnesspecialistidentiteten (där

lärande och undervisning är två av nyckelorden) eller informationsförmedlaridentiteten

(där den tekniska utvecklingen står i centrum) särskilt stora. Även Carlssons (1996, s.

62-64) studie visade på ett liknande resultat. Hon kom fram till att efterfrågan på

särskilda ämneskunskaper var låg redan under åren 1975-1995, vilket återigen kan tyda

på att den pedagogiska identiteten fortfarande är som störst på skol- och

högskolebibliotek, men inte lika frekvent på folkbibliotek. Enligt detta resultat verkar

fortfarande folkbibliotekariens största identitet vara att förmedla kultur till alla i

samhället. Däremot kan det mycket väl vara så att utlåningen av böcker minskar, för att

ge mer plats åt folkbiblioteket som en mötesplats, vilket upplevelseförmedlaridentiteten

innebär (Hedenmark, 2009, s. 10). Men för att kunna bekräfta detta krävs vidare studier.

Enligt Vestheim (1999) och Buschman (2003) är ett av folkbibliotekens största problem

att de har börjat präglas av ett ekonomiskt och instrumentellt tänkande de senaste åren,

vilket har inneburit på många håll att verksamheten har anpassat till att bara erbjuda det

som ”säljer”, vilket upplevelseförmedlaridentiteten kan vara ett tecken på. Istället för att

koncentrera sig på att erbjuda kultur riktas fokus istället på att göra biblioteken till ett

upplevelsecentrum, vilket i många fall har lett till att biblioteken har omvandlats till att

bli ett kulturcentrum istället. Även forskaren Uscherwood (2007) menar att många

folkbibliotek idag verkar utvecklas till ett slags underhållningscentraler och tycks

glömma bort folkbibliotekens grundläggande värderingar, som tidigare har präglat

folkbiblioteken (Usherwood, 2007). Som Jochumsen & Hvenegaard Rasmussen (2007)

menar kan detta innebära att folkbiblioteken tappar sin betydelse som demokratisk

mötesplats, eftersom de inte längre kommer att ha litteratur för alla (Hedenmark, 2009,

s. 10).

Detta resultat stämmer överens med vad Eliasson et al. (2001, s. 26) kom fram till i sin

undersökning. De undersökte vilken av Skot-Hansens fyra uppdrag (1994), som

folkbiblioteken kan kopplas till. Resultatet visade att den största identiteten var

kulturidentiteten följt av den sociala identiteten, som kan kopplas till folkbiblioteket

som mötesplats, vilket är detsamma som ”upplevelseförmedlaridentiteten”. Den tredje

största identiteten i Eliassons et al. (2001, s. 26) undersökning var informations–

identiteten, som inte var särskilt frekventa i denna undersökning enligt resultatet. Den

minst frekventa identiteten i Eliassons et al. (2001, s. 26) studie var den pedagogiska

identiteten, som inte heller var särskilt frekvent i denna undersökning. En slutsats av

detta kan vara att identiteten som kulturförmedlare har fortsatt att dominera sedan 1960-

31

talet, då den offentliga sektorn expanderad som mest (Svensk biblioteksförening, 2008,

s. 15-17).

En annan intressant sak med resultatet var att ytterligare två identiteter hittades utöver

Øroms och Schreibers sju identiteter. Dessa döptes till mediehanteraridentiteten och

administrationsidentiteten, där mediehanteraridentiteten var den vanligaste av dessa två.

Øroms modell är från 1900-talet och det är inte helt otänkbart att nya identiteter har

tillkommit sedan dess. Mediehanteraren tar hand om arbetsuppgifter såsom inköp,

fjärrlån, mediehantering, bokuppsättning, plocklistor, mediebestånd och gallring medan

administreraren har arbetsuppgifter såsom budget och ekonomi, administration, licenser

och krav, posthantering och reservationer. Ingen av dessa arbetsuppgifter passar inte in i

någon av Øroms identiteter, vilket har lett uppståndelsen av två nya identiteter. Enligt

resultatet verkar modellen fortfarande stå sig bra vad gäller bibliotekariernas identiteter

även om den tycks behöva kompletteras med nya identiteter. Detta helt enkelt på grund

av att folkbiblioteken har genomgått många förändringar genom åren, vilket har gett

uppkomst till nya arbetsuppgifter.

7.3 Folkbibliotekariens många olika kvalifikationer Enligt resultatet ville alla arbetsgivare att folkbibliotekarien skulle ha en akademisk

examen. En utav dessa ville att folkbibliotekarien dessutom skulle ha en

magisterexamen, eftersom det var en IT-bibliotekarie som söktes. Detta resultat liknar

det som Carlssons (1996, s. 62-64) undersökning kom fram till. Enligt Carlsson var

siffran för efterfrågad utbildning på folkbiblioteken lägre under 1990-talet än under

åttiotalet även om den låg på 93% i hennes undersökning, vilket är en relativt hög siffra.

Detta visar på att akademisk utbildning tycks anses viktigt hos arbetsgivarna. Problemet

är förmodligen inte om det ska finnas utbildningar för bibliotekarier utan snarar hur de

ska utformas, för att bäst passa arbetsmarknaden. Alla tycks ha sin egen uppfattning om

vilken identitet en folkbibliotekarie ska ha på dagens folkbibliotek, vilket bara spä på

problemet med vad folkbibliotekarie egentligen ska syssla med.

Förutom akademisk examen var samarbetsförmåga den viktigaste kvalifikationen enligt

arbetsgivarna. Men även tidigare erfarenhet och serviceinriktad var viktiga egenskaper.

Egenskaper såsom engagerad, nytänkande, stresstålig, öppen för nya idéer och

katalogisering var de ovanligaste kvalifikationerna i annonserna. Detta resultat stämde

inte alls överens med vad Birgitta Olander (2009) kom fram till i sin undersökning.

Enligt hennes studie var den viktigaste egenskapen ansvarskännande & ansvarstagande

med samarbetsförmåga som näst viktigaste egenskap. Emellertid var samarbetsförmåga

den näst viktigaste egenskapen i både Olanders och den här studien. Kanske kan detta

bero på att folkbibliotekarierna tvingas samarbeta med många olika aktörer i sitt arbete.

Till exempel innebär upplevelseförmedlarrollen många gånger att de kanske måste

samarbeta med kollegor eller andra personer utanför biblioteket (till exempel

föreläsare), för att kunna ge besökarna den bästa upplevelsen.

En annan intressant iakttagelse är att detta resultat visade att språkkunskaper hos

folkbibliotekarie verkar ha ökat i betydelse sedan Carlssons studie. I denna

undersökning var egenskapen flerspråkighet nummer sju som viktigaste egenskap enligt

annonserna. Men i Carlssons studie var denna siffra bara 1,5%. Förklaringen till detta

kan vara att samhället är mer mångkulturellt idag än 1996, då Carlsson gjorde sin

studie. Dessutom reviderades bibliotekslagen 2013, där det står att ”Folkbiblioteken

även ska ägna särskild uppmärksamhet åt nationella minoriteter och personer med annat

modersmål än svenska ska också prioriteras” (SFS 2013:801). Denna lag måste följas av

32

folkbiblioteken, vilket kan förklara varför resultatet ser olika ut. Dessutom fann

Carlsson i sin studie att efterfrågan på datorkunskaper hade ökat redan under 1975-

1995. I denna undersökning visade resultatet att IT-kunskaper var nummer fem, som

viktigaste kvalifikation hos folkbibliotekarier. Med tanke på dagens digitaliserade

samhälle skulle det inte vara förvånande om efterfrågan på denna kvalifikation forsätter

att öka även i framtiden. Ett annat intressant resultat i Carlssons studie pekar på att även

efterfrågen på tidigare erfarenhet hade ökat (Cahlsson, 1996, s. 62-64). I denna studie

var denna kvalifikation nummer tre, vilket tyder på att arbetsgivarna anser att det är

önskvärt om folkbibliotekarierna har arbetat inom bibliotekssektorn förut. Detta kan

ställa till med problem, eftersom det är svårt att skaffa sig tidigare erfarenhet om man

som bibliotekarie aldrig kan få anställning just för att man aldrig har arbetat som

bibliotekarie förut. Kanske skulle man kunna lösa detta problem genom att erbjuda

praktikplatser för biblioteksstuderande.

7.4 Kritik mot studien Först och främst var det svårt att hitta någon bra teoretisk bas vad gäller denna studie.

Øroms och Schreibers modell är ganska gammal. Men problemet är att det inte tycks

finnas någon nyare modell, för att kunna användas i sådana här typer av studier. Denna

studie har tydligt visat att Øroms och Schreibers modell inte är tillräckligt, för att kunna

beskriva folkbibliotekariens roll på dagens folkbibliotek. I detta fall skulle det behövas

en nyare modell. Dessutom var det svårt att jämföra de olika benämningarna med

varandra, eftersom det inte fanns lika många av varje. Till exempel Språkstartare fanns

bara med i enda annons medan bibliotekarie hittades i elva stycken annonser. Detta gör

det i princip omöjligt att kunna dra några generella slutsatser vad gäller resultatet.

Dessutom är även materialet för litet, för att man ska kunna se några mönster i det. Det

mest idealiska hade varit att undersöka fler annonser över tid, för att kunna se på vilket

sätt folkbibliotekariens roll har förändrats med åren. Det hade även varit bra att

kombinera detta resultat med intervjuer, för att se om verkligheten överensstämmer med

vad som står i annonserna. Risken finns ju att den inte gör det, så därför är detta resultat

inte hela sanningen. Ett annat problem med studien är att den endast visar

arbetsgivarnas syn på folkbibliotekariens identitet på dagens folkbibliotek och inte vad

bibliotekarierna själva anser. En sådan undersökning hade kanske visat ett helt annat

resultat, eftersom identitet i det här fallet innebär vilken självbild (se avsnitt 1.4)

bibliotekarien har om sin yrkesidentitet.

7.5 Framtida forskning Det största problemet med denna typ av studie är att det verkar fattas någon relevant

basteori att utgå ifrån. Inte heller verkar sådana här typer av studier vara stora i Sverige,

vilket gör det svårt att jämföra svenska studier med varandra. Hur det fungerar i andra

länder kan inte alltid appliceras i Sverige, då folkbibliotekens förhållanden många

gånger skiljer sig från varandra. Ytterligare studier som fokuserar på relationerna mellan

folkbibliotekariens olika benämningar, deras identiteter och kvalifikationer hade varit

önskvärt. Eller helt enkelt bara studera folkbibliotekariens identitet på dagens

folkbibliotek med hjälp av till exempel intervjuer och styrdokument hade också kunnat

hjälpa till i sådana här undersökningar. En annan framtida studie att reflektera över är

att utföra samma typ av studie fast ur bibliotekariernas synvinkel och inte ur

arbetsgivarnas, som i denna undersökning, för att se om resultatet blir annorlunda.

33

8 Slutsatser I den här studien har folkbibliotekariens yrkesidentitet på dagens folkbibliotek

undersökts med hjälp av en kvalitativ textanalys, för att ta reda på vilka olika

benämningar en folkbibliotekarie kan ha samt hur dessa är sammankopplade med

folkbibliotekariens kvalifikationer och egenskaper. Både bibliotekslagen och Unescos

folkbiblioteks-manifest har inga tydliga riktlinjer för vilken identitet ett folkbibliotek

ska ha utan de kan tolkas på olika sätt. Kanske inte konstigt då att folkbibliotekariens

identitet är vag och behöver förtydligas.

Enligt resultatet verkar emellertid folkbibliotekariens viktigaste identitet vara att

förmedla kultur genom upplevelser via någon form av programverksamhet till

framförallt vuxna, men även barn. Emellertid kräver dagens föränderliga samhälle att

folkbibliotekarien även tar på sig andra identiteter såsom mediehanteraridentiteten,

socialarbetaridentiteten, informationsförmedlaridentiteten, administrationsidentiteten,

ämnesspecialistidentiteten, informationsorganisatörsidentiteten och dokumentalist–

identiteten. Inom dessa identiteter finns även olika benämningar för samma yrke, där

den vanligaste benämningen tycks vara just ”bibliotekarie”, som arbetar mot vuxna.

Vad gäller kvalifikationerna hängde de ofta samman med de olika identiteterna – en

folkbibliotekarie behöver vara socialt kompetent och bra på att samarbeta, för att kunna

utföra sitt jobb som kulturförmedlare. Emellertid verkar folkbibliotekens viktigaste

uppdrag vara, enligt Unesco och bibliotekslagen, att främja kulturen och folks

demokratiska rättigheter, vilket i princip kan betyda vad som helst. Denna studie var ett

försök att förtydliga folkbibliotekariens identitet på dagens folkbibliotek. Slutsatserna

av studien är att folkbibliotekariens identitet är ganska luddig och mångsidig, eftersom

de i princip ska göra allt för alla. De måste ta på sig många olika identiteter och

benämningar och ha många olika kvalifikationer, för att kunna tillgodose alla i

samhället. Det är just detta som är folkbibliotekens problem. Gränserna suddas ut för

vad folkbiblioteken egentligen står för och vad deras uppdrag är. Emellertid är både

bibliotekslagen och Unesco överens om att folkbiblioteken ska vara en demokratisk

mötesplats för alla. Problemet är bara att det finns så mycket som kan räknas in i detta

påstående. En sak är i alla fall säker enligt resultatet – att folkbibliotekariens främsta

uppdrag är att främja kulturen.

9 Sammanfattning Folkbiblioteken har genomgått en rad förändringar i takt med hur samhället har

förändrats och idag är gränserna luddiga för vad en folkbibliotekaries egentliga identitet

är. Ett folkbibliotek ska vara tillgodose alla grupper i samhället, vilket har gjort

folkbibliotekariens identitet mångsidig och svårdefinierad.

Syftet med denna studie var att undersöka folkbibliotekariens yrkesidentitet på dagens

folkbibliotek genom att svara på frågorna (a) Vilka identiteter kan urskiljas i

annonserna? (b) Vilka arbetsuppgifter och kompetenser beskrivs samt vilka olika

benämningar kan folkbibliotekarierna ha? och (c) Håller Øroms (1993) och Schreibers

(2006) modell fortfarande? Undersökningen delades in i tre delar. Den första delen

undersökte vilka olika benämningar en folkbibliotekarie kan ha. Därefter undersöktes

folkbibliotekariens olika identiteter med hjälp av Øroms och Schreibers modell. Till sist

analyserades folkbibliotekariens olika kvalifikationer. Analysen av materialet gjordes

med hjälp av en kvalitativ textanalys. Materialet har hämtats ur trettio stycken

platsannonser, som hämtats från Arbetsförmedlingens Platsbanken. Analysen av

34

resultatet har visat många intressanta iakttagelser och som övergripande beskriver

folkbibliotekariens identitet på dagens folkbibliotek.

Resultatet visade att folkbibliotekarien kan ha åtta benämningar, som alla i princip hade

liknande arbetsuppgifter. Vad gäller folkbibliotekariens identitet hittades nio stycken

totalt i de trettio annonserna. Utöver Øroms och Schreibers sju identiteter hittades

ytterligare två stycken. Vad gäller de olika kvalifikationerna verkade en akademisk

examen vara den övervägande viktigaste färdigheten följt av god samarbetsförmåga.

Analysen visade att den vanligaste benämningen var ”bibliotekarie” och att den

viktigaste rollen för folkbibliotekarie var kulturförmedlarrollen. Vad gäller

kvalifikationer var samarbetsförmåga den mest frekventa utöver en examen i B&I.

Sammanfattningsvis kan man säga det att folkbibliotekariens identitet är mångsidig

även om kulturförmedlaridentiteten tycks vara den allra största på dagens folkbibliotek.

Trots allt är det ju precis det en folkbibliotekarie ska göra – förmedla kultur via tryckta

och elektroniska medier. Problemet är bara att de försöker vara för mycket på en och

samma gång, vilket till slut gör att de inte kommer att veta vilken deras yrkesidentitet

är.

35

Referenser Andersson, Marianne & Skot-Hansen, Dorte (1994). Det lokale bibliotek: afvikling eller

udvikling. Köpenhamn: Danmarks biblioteksskole

Audunson, R. & Windfeld Lund, N. (2001). Det siviliserte informasjonssamfunn.

Folkebibliotekenes rolle ved inngangen til en digital tid. Bergen: Fagbokforlaget

Buschman, J. E. (2003). Dismantling the Public Sphere. Siuating and Sustaining

Librarianship in the Age of the New Public Philosophy. Westport: Libraries Unlimited

Carlsson, P. (1996). Bibliotekariernas arbetsmarknad 1975-1995 : En granskning av

2170 platsannonser (Småtryck från Valfrid, 14). Borås: Publiceringsföreningen Valfrid,

www.bada.hb.se/bitstream/2320/12323/1/1996_17.pdf

Eliasson, Anette, Jansson, Eiler, Nowé Hedvall, Karen, & Blomgren, Roger. (2011).

Konsten att synliggöra bibliotek: Ett Halländskt projekt 2009-2010,

www.regionhalland.se/PageFiles/32017/konsten-att-synliggora-bibliotek-2011.pdf

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan : Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan.

ed.). Stockholm: Wolters Kluwer

Estabrook, Leigh S. 2010. Library and information science. I: Marcia J. Bates and Mary

Niles Maack (Eds.) Encyclopedia of Library and Information Science (s. 3287-3292).

New York: Taylor & Francis

Fichtelius, E. Hansson, K. & Linder, K. (2016). Delaktighet och rummet. I E. Fichtelius,

K. Hansson & K. Linder. Lägesrapport i maj 2016. Kungliga bibliotekets arbete med en

nationell biblioteksstrategi. (s. 15-24). Stockholm: Kungliga biblioteket,

www.nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/files/2016/05/Lagesrapport-Nat.biblstrat.-

1.pdf

Hedemark, Å. Uppsala universitet. Institutionen för ABM. (2009). Det föreställda

folkbiblioteket : En diskursanalytisk studie av biblioteksdebatter i svenska medier 1970-

2006 (Skrifter (utgivna av Institutionen för ABM vid Uppsala universitet), 3). Uppsala:

Institutionen för ABM, Uppsala universitet,

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:209085/FULLTEXT01.pdf

Hedemark, Å & Hedman, J. (2002). Vad sägs om användare? Folkbibliotekens

användardiskurser i tre bibliotekstidskrifter. Magisteruppsats i Biblioteks- och

Informationsvetenskap 2002:61. Borås: Högskolan i Borås

Jochumsen, H. & Hvenegaard Rasmussen, C. (2007). Problems and Possibilities: The

Public Library in the Bordeline between Modernity and Late Modernity (s. 45–59).

Library Quarterly, vol. 77, nr. 1

Jonsson, B. (2003). Medborgaren och marknaden. Pedagogisk diskurs för folkbibliotek.

Linköping Studies in Education and Psychology, nr 90. Doktorsavhandling. Linköping:

Linköpings universitet

36

Kenny, K., Whittle, A., & Willmott, H. (2011). Understanding identity & organizations.

London: Sage

Lerner, F. A. 2009. The Story Of Libraries: From The Invention Of Writing To The

Computer Age. London: Continuum

Nationalencyklopedin AB. Identitet.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/identitet

Nationalencyklopedin AB. Kvalifikation.

www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/kvalifikation-(f%C3%B6rm%C3%A5ga)

Olander, B. (2009). Framgångspotential. Egenskapsfaktorer vid rekryteringen av

bibliotekarier. Slutrapport,

www.portal.research.lu.se/ws/files/4331340/1567659.pdf

Schreiber, T. (2006). Bibliotekarprofessionen siden 1960’erne. I T. Schreiber & H.

Elbeshausen (red.): Bibliotekarerne. En profession i et felt af viden, kommunikation og

teknologi. Köpenhamn: Samfundslitteratur

Scandinavian Public Library Quarterly (2010). Nr. 4. Tema: Professional skills

SFS 2013:801. Bibliotekslag. Hämtad 8 september, 2018, från Sveriges Riksdag,

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801

Svensk biblioteksförening. (2014). Bibliotekens internationella manifest. Stockholm,

http://www.biblioteksforeningen.org/

Svensk biblioteksförening. (2008). Bibliotekarien och professionen – en

forskningsöversikt. Stockholm: Svensk biblioteksförening,

www.biblioteksforeningen.se/wp-content/uploads/2017/01/bibliotekarien-och-

professionen.pdf

Synonymer.se. Kvalifikation.

https://www.synonymer.se/sv-syn/kvalifikation

Svenska Unescorådet. (1995). Unescos folkbiblioteksmanifest 1994. (Svenska

unescorådets skriftserie, 1995:2). Stockholm: Svenska unescorådet,

www.u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/08/Unescos-folkbiblioteksmanifest-

Nr-2-1995.pdf

Söderberg, Fia (2004). ID - på spaning efter folkbibliotekets identitet. Fias

Bokstavsbyrå, www.fiasbokstavsbyra.se/utredningar.html

Thelwall, M. (2008). Bibliometrics to webometrics. Journal of Information Science (s. 605-

621), 34(4)

Wildemuth, B. (2009). Applications of social research methods to questions in

information and library science. Westport, Conn.: Libraries Unlimited

37

Usherwood, B. (2007). Equity and Excellence in the Public Library. Why Ignorance is

not our Heritage. Hampshire: Ashgate

Vestheim, G. (1997). Fornuft, kultur og velferd. Ein historisk-sosiologisk studie av

norsk folkebibliotekspolitikk. Oslo: Det Norske Samlaget

Vestheim, G. (1999). Ideologi og folkebibliotekpolitikk – eit demokratispørsmål. I:

Demokratins estetik (s. 179–198), Bohman, S., Amnå, E. & Johannesson, L. (red.). SOU

1999:129

Ørom, A. (1993) Bibliotekariske identiteter, formidlingsarbejde of arbejdsorganisering

i Biblioteksarbejde nr 39

38

Bilagor

Platsbanken, April (2-8) 2018

Platsannons 1:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

7. Programverksamhet

1. Läsfrämjande

1. Informationstjänstgöring

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Högskoleexamen i B&I eller likvärdig utbildning

Uttrycka sig väl i tal och skrift

Pedagogisk förmåga

Litteraturintresse

Kan samtala och boktipsa låntagare

Goda IT-kunskaper

God samarbetsförmåga

Platsannons 2:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Barnbibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

1. Läsfrämjande

1. Språkstimulerande

7. Programverksamhet

2. Lärande

4. Uppsökande verksamhet

1. Informationsdisk & reception

7. Mötesplats

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Högskoleexamen inom B&I eller annan likvärdig utbildning

Bekväm med att prata inför grupper.

Gärna tidigare erfarenhet med att jobba med barn

Gärna erfarenhet av tidigare biblioteksarbete

Veta hur man arbetar språkstimulerande

God samarbetsförmåga

Platsannons 3:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie med inriktning mot mobil och uppsökande verksamhet

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

4. Bokbuss

7. Mötesplats och demokratiskt rum

39

6. IT

4. Boken kommer

6. talböcker

1. Läsfrämjande

6. Medieförmedling - informationsförmedling

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Akademisk examen i B&I

Meriterande med arbetslivserfarenhet

Meriterande med erfarenhet utav att samordna verksamhet och ansvara för projekt

Serviceinriktad

Platsannons 4:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Språkstartare för barn

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

4. Uppsökande - Göra hembesök

1. Läsfrämjande - Samtala, sjunga, läsa, berätta och ramsa

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Akademisk examen inom pedagogik, logopedi eller B&I

Goda kunskaper om språkutveckling och språkstimulans för små barn

Erfarenhet av och förmåga att strukturera, planera, genomföra, dokumentera, analysera

och rapportera resultat utifrån givna mål och syften inom utsatt tidsram

Social kompetens

Meriterande med flerspråkighet

God samarbetsförmåga

Platsannons 5:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie med filialansvar

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Inköp

7. Programverksamhet

1. Informationstjänstgöring

Fjärrlån

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Examen i B&I

Användarperspektiv

God pedagogiska förmåga

Serviceinriktad

Intresserad av lässtimulerande verksamhet

Platsannons 6:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie med samordnaransvar

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

40

7. Programverksamheten

1. Informationen/lånedisken

6. IT

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Examen i B&I

Några års erfarenhet av biblioteksarbete

Lätt för att kommunicera

Social kompetens

Goda IT-kunskaper

Förtrogenhet med bibliotekets demokratiska uppdrag i ett snabbt föränderligt samhälle

Kunna uttrycka sig väl i tal och skrift

Platsannons 7:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie med filialansvar

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

7. Programverksamhet

Inköp och mediehantering

Nätverkande

4. Klassbesök

1. Bokprat

6. Informationssökning

1. Läsfrämjande

1. Informations-/receptionstjänstgöring

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Examen i B&I, pedagogisk utbildning eller andra utbildningar inom kultursektorn

Kunna arbeta självständigt och lösa problem när dom uppstår

Bred kunskap om litteratur och ungas medievärldar

Förmåga att omsätta sina idéer i praktiken

Platsannons 8:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Barnbibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

1. Läsfrämjande

1. Språkstimulerande

6. E-medier/teknik

4. Arbeta tillsammans med skolor, förskolor

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Examen i B&I

Bred erfarenhet av biblioteks- eller pedagogiskt arbete

Social kompetens

Intresse för barns språkutveckling

Meriterande är god datorvana och intresse för modern teknik och medier samt

erfarenhet av arbete med programverksamhet

41

Platsannons 9:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Barnbibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

1. Språkutveckling och läsinspiration

7. Sagostunder

Inköp av bilderböcker

1. Arbeta tillsammans med skolor, förskolor – främja språkutveckling

4. Uppsökande verksamhet

1. Informationsdisk

Bokuppsättning.

7. Programverksamhet

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Examen i B&I

Erfarenhet av att arbeta i biblioteksverksamhet eller annan kulturell verksamhet för och

med små barn

Erfarenhet av läsfrämjande arbete

Kunskap om barns litteratur- och medievärldar

Goda kunskaper i svenska i tal och skrift

Pedagogisk förmåga

Social kompetens

Platsannons 10:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Barnbibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

6. Digital teknik

1. Lässtimulerande

7. Programverksamhet

1. Bokprat, ljud- och ljussagor

Medieinköp

4. Barnhälsovård, barnomsorg, skola och övriga barnkulturinstitutioner

6. Bibliotekets webbplats

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Examen i B&I

Erfarenhet av att arbeta i biblioteksverksamhet och med barn

Kunskap om barnlitteratur och ungas medievanor

Pedagogisk förmåga

Social kompetens

Goda IT-kunskaper

Goda kunskaper i svenska i tal och skrift

Engelska är meriterande

Platsannons 11:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie med inriktning mångspråkig verksamhet

42

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Mångspråksverksamhet

Inköp

Läsfrämjande arbete

Visningar

Katalogisering av media

Informationstjänstgöring

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Högskoleutbildning inom B&I

Erfarenhet av biblioteksarbete

Kunskap om språk och mångspråksverksamhet

Tidigare erfarenhet med programverksamhet och visningar

Vana av mediaarbete

Övriga språkkunskaper är önskvärt

Erfarenhet av katalogisering

Intresse för medier i alla format och genrer

Social kompetens

Platsannons 12:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie till bokbussen

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Budget och inköp

Schema och bemanning på bokbussen

Informationsdisk

Bokuppsättning

Bokbuss

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Högskoleutbildning inom B&I

God samarbetsförmåga

Behärskar svenska i tal och skrift

Platsannons 13:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Informationssökning

Vägledning för besökarna

Levandegöra mediebeståndet

Skapa möten

Förmedla litteraturen genom visningar, skyltning och samtal

Programverksamhet

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Högskoleutbildning inom B&I

Utbildning eller arbetslivserfarenhet kring pedagogik

Social kompetens och ett genuint intresse för mötet med människor

43

Goda kunskaper i svenska och engelska - ytterligare språk är meriterande

Platsannons 14:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Erbjuda aktiviteter

Programverksamheten

Beståndsansvar

Informationstjänstgöring

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Högskoleutbildning inom B&I

Gott kundbemötande

Servicekänsla Erfarenhet av att arbeta med målgruppen med lässtimulerande aktiviteter

Bra samarbetsförmåga

God pedagogiska förmåga

Meriterande är språkkunskaper utöver svenska och engelska

Platsannons 15:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Barnbibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Barnaktiviteter som stöd för lärande och läslust

Lässtimulerande aktiviteter

Arbeta med förskolor och skolor, utbildningsanordnare

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Högskoleutbildning inom B&I

Erfarenhet av att arbeta med målgruppen med lässtimulerande aktiviteter

Platsannons 16:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Barnbibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Inköp av medier

Ta emot barngrupper

Hålla i visningar

Bokprat

Registrering av Legimuslåntagare

Läsfrämjande uppdrag

Informationsdisken

Bokuppsättning, plocklistor och liknande

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Högskoleutbildning inom B&I

Erfarenhet av att arbeta med målgruppen

44

Kunskaper om barnlitteratur och barnmedier

Meriterande är om du har erfarenhet av arbete i mångspråkiga miljöer.

Erfarenhet av inköpsarbete

Goda datorkunskaper

Serviceinriktad

Tillmötesgående

God pedagogisk förmåga

God samarbetsförmåga

Platsannons 17:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie med ansvar för webb och sociala medier

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Utveckla vår webb

Marknadsföra biblioteket i sociala medier

Deltagande i handledning/visningar av bibliotekets digitala utbud av tjänster

Pass, informationssökning

inköp

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Högskoleutbildning inom B&I

Erfarenhet av att arbeta med webbplatser och sociala medier

Goda kunskaper i svenska

Platsannons 18:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Utveckla bibliotekets digitala tjänster - sociala medier

Utveckla bibliotekets arbete med moderna hjälpmedel

Pass i informations-/lånedisken

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Högskoleutbildning inom B&I

God samarbetsförmåga

Serviceinriktad

Meriterande är kunskaper i andra språk än svenska och engelska

Platsannons 19:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Ansvara för upphandling, utvärdering, administration i ERM-system, licenshantering

och användarsupport

Informationstjänstgöring

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Högskoleutbildning inom B&I

Erfarenheter av att arbeta med upphandling

45

Erfarenhet av att arbeta med e-resurser

Erfarenhet av användarsupport

God generell IT-kompetens

Goda språkkunskaper i svenska och engelska i tal och skrift

Samarbetsförmåga

Platsannons 20:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Mediehantering

Programverksamhet

Informations- och lånedisk

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Högskoleutbildning inom B&I

Serviceinriktad

Samarbetsförmåga

Platsannons 21:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Biblioteksservice och låntagarvägledning

In- och utlåning

Läsning och bokprat

Omvärldsbevakning

Bokuppsättning

Medieinköp med egen budget för enheten

Iordningställande och inleverans av böcker

Tidskrifter och andra medier

Gallring och omlokalisering

Kravhantering

Skyltning av media

Bokvård/reparation

Utställningsverksamhet och andra kulturella evenemang

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Serviceinriktad och ha ett gott bemötande,

God samarbetsförmåga

Goda språkkunskaper i svenska

Datorvana

Bibliotekarieexamen

Flerspråkig

Platsannons 22:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie

46

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Läsfrämjande

Bokprat

Lovpyssel

Bokfika

Rim/ramsor

Bistå allmänheten med boktips

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Serviceinriktad

Högskoleutbildning inom B&I

God IT-kompetens

God samarbetsförmåga,

Kunskap om ny barn- och ungdomslitteratur

Platsannons 23:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

IT-Bibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Ansvara för bibliotekets digitala frågor

Utveckla arbetet med digital delaktighet

Förmedla kunskap om aktuella it-frågor till bibliotekets övriga personal

Kontaktperson gentemot kommunens it-avdelning och våra olika leverantörer

Programverksamhet

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Serviceinriktad

Magisterexamen inom B&I

God IT-kompetens

God samarbetsförmåga,

Kunskap om ny barn- och ungdomslitteratur

Mycket goda IT-kunskaper

Intresse för it-frågor på bibliotek

Social kompetens

Platsannons 24:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

IT-Bibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Informationstjänstgöring

Mediebestånd

Klassbesök

Bokprat för skolelever

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Examen inom B&I

Goda IT-kunskaper

Kunskap om moderna medier

God pedagogisk förmåga

47

God samarbetsförmåga

Platsannons 25:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

BarnBibliotekarie till filial

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Tjänstgöring i disk

Bokuppsättning

Bokprat

Programverksamhet

Inköp

Ekonomi och övrig administration

Integrationsfrämjande verksamhet

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Examen inom B&I

Serviceinriktad

God samarbetsförmåga

Behärskar svenska och engelska väl i tal och skrift

Platsannons 26:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Genomföra aktiviteter och program

Läsfrämjande

Informationsdisk

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Examen inom B&I

Serviceinriktad

God samarbetsförmåga

Platsannons 27:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

IT-Bibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Minska digitala klyftor

Utveckla, tillgängliggöra samt marknadsföra bibliotekets digitala utbud

Ge IT-stöd till den ovane användaren, såväl individuellt och i grupp

Informationsdisk

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Examen inom B&I

Serviceinriktad

God samarbetsförmåga

Pedagogisk förmåga

Goda språkkunskaper är meriterande

48

Platsannons 28:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Barn- och ungdomsbibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Läsfrämjande uppdrag

Inspirera barn och unga till att berätta, läsa, fantisera, lära, lyssna och skapa

Marknadsföring

Kommunikation

Uppsökande verksamhet

Mediehantering

Tjänstgöring i bibliotek

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Examen inom B&I

Pedagogisk förmåga

Serviceinriktad

God samarbetsförmåga

Goda IT-kunskaper

Uttrycka sig väl i tal och skrift

Platsannons 29:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

Informationstjänstgöring

Medieansvar

Läsfrämjande

Fjärrlåneansvar

Medverka i nätverk inom regionen

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Examen i biblioteks- och informationsvetenskap

Intresse för bibliotekets uppdrag

Intresse för att arbeta läsfrämjande

Tycker om att arbeta med människor

Bekväm med att framträda inför grupper

Kunskaper om sociala medier, digitala verktyg

Goda kunskaper i informationssökning

Du tar ansvar

Kan arbeta i samspel med andra

God känsla för service

Erfarenhet av biblioteksarbete

Platsannons 30:

(a) Vilken benämning har tjänsten?

Bibliotekarie

(b) Vilka är arbetsuppgifterna?

49

Informationstjänstgöring

Uppsökande arbete

pedagogiskt arbete

Litteraturförmedling

(c) Vilka kvalifikationer krävs?

Akademisk examen i biblioteks- och informationsvetenskap

Goda kunskaper i svenska och engelska

Erfarenhet från bibliotekarieyrket

Engagerad

Serviceinriktad

Idérik

Trivs med högt tempo

Du tar ansvar

Arbeta i samspel med andra

Tycker om att arbeta med människor

Bekväm med att framträda inför grupper

Goda kunskaper i informationssökning, biblioteksdatasystem

Erfarenhet av olika tekniska plattformar

Kunskaper om sociala medier och digitala verktyg

Goda kunskaper i andra språk än svenska och engelska