UmeåUniversitetInstitutionenförGeografiochEkonomiskhistoriaVårtermin2017KandidatuppsatsiKulturgeografiHandledare:LarsLarssonWilliamBoberg2017-06-04

Konsekvenseravdettillgängligafriluftslivet

2

FÖRORDInledandevilljagtackaJonas,BengtochLisaförattdetogsigtidattsvarapåminafrågor.Utanerhadejagintefåttdeninsiktiämnetsomhjälptmigskrivadennauppsats.JagvillocksåtackaminhandledareLarsLarssonförallhjälpochallabratipsjagfåtttilluppsatsen.Slutligen vill jag även tacka min flickvän som fått höra mycket prat omfriluftsliv,samerochrennäringunderdessamånaderskrivandetpågått.

-WilliamBoberg

3

Innehållsförteckning

1.0INLEDNING 61.1Syfteochfrågeställningar 7

2.0TEORI/TIDIGAREFORSKNING 82.1Friluftslivochrekreation 82.2FriluftslivetstillgänglighetochAllemansrätten 102.3Konsekvenseravfriluftslivet 122.3.1Friluftslivetikonfliktmedrennäringen 13

2.4Hurstörningarpåverkardjur 152.5Theoryofleisuresubsitutability 16

3.0METOD 183.1Forskningsmetod 183.2Urval 183.3Empiriinsamling 193.3.1Intervjumetod 193.3.2Process-spårning 20

3.4Analysmetod 203.4.1Analysavintervjuer 21

3.5Metoddiskussion 213.5.1Validitetochreflexivitet 213.5.2Etiskaöverväganden 22

4.0BAKGRUND 234.1Riksintresse 234.2Storulvån 234.3Toppturer 244.4Renenochvistelseiområdedärrenskötselärtillåten 25

5.0RESULTAT 265.1Konflikt 265.2Friluftsliv 275.3Tillgänglighet 295.4KunskapochInformation 32

6.0DISKUSSION 337.0SAMMANFATTNING 377.1Förslagtillvidareforskning 38

KÄLLFÖRTECKNING 39

4

Tabell1.Fourlevelsorhierarchiesofdemandforoutdoorrecreation.9Figur1.Theadventureactivitypyramid 11Figur2.KartaöverStorulvån 24Figur3.Riksintressefriluftsliv 28Figur4.Riksintresserennäring 28

5

ABSTRACTThe increased accessibility of Storulvån has led to a conflict betweenoutdoorrecreationandthesamivillageofHandölsdalen.Themonthofmayisthetimeoftheyearwhenreindeersarebornandifthefemalegetsscaredordisturbedshemayleavethenewborn.ThesamivillageofHandölsdalenhas applied to Länsstyrelsen to close Storulvåvägen during this time.However, Trafikverket has appealed to Transportstyrelsen that the roadshouldbeopen forpublicuse,which is still the case.Thepurposeof thisstudyistotakeadeeperlookintothisconflicttoseewhoareinvolvedandwhatthedifferentopionionsareconcerningStorulvåvägen.The method of collecting data has been thru interviews with the samivillage and Svenska Turistföreningen. Documents from LänsstyrelsenJämtlands län, Trafikverket and Transportstyrelsen has been analyzed toseewhatthedifferentviewsoftheproblemandconflictare.The result show different oppinions regarding reindeer herding andoutdoorrecreation.Keywords: outdoor recreation, reindeer herding, conflict, accessibility,sami.

6

1.0INLEDNINGDet rörliga friluftslivet förändras ständigt, det både påverkar och blirpåverkatavsamhället iövrigt(Sandell&Boman2013).Enavdeaspektersom utvecklats för friluftslivet är dess tillgänglighet. Människor har idagtillgång till bättre utrustning, de harmer kunskap rörande friluftsliv ochaspekter kopplade därtill och vi kan idag transportera oss enklare,snabbareochlängresträckoränvikundeförr(Fredmanetal.2014;Sandell&Fredman2010).SamernaärEuropasendaerkändaursprungsbefolkning,ochSverigeärettav de fyra länder där samerna lever (Lindqvist 2009). För samerna ärrennäringenbådeenviktignäringochävenettviktigtkulturarv.Dockharsamernaintealltidsysslatmedrennäring.Frånbörjanvardejägare,fiskareochsamlare(Lindqvist2009)ochrenenvarettavdedjursamernajagade.Först på 1600-talet började de svenska samerna ägna sig åt rennäring.Under lång tid flyttade samerna med renhjorden till de olikabetesområdena som används under året. Idag är rennäringen enmodernindustri och fokuserar främst på köttproduktion (Lindqvist 2009). Renenmåsteunderåretutnyttjaolika typeravbetesområden(Lundmark1998).Vintertidvistasrenarnaiskogslandskap.Vårflyttningenpåbörjasoftaiapriloch imajmånad befinner sig renarna i kalvningslanden på lågfjället. Härföds kalvarna och under denna tid är renarna (speciellt vajorna ochkalvarna)mycket känsliga för störningar (Lundmark1998). Sommarbetetsker på högfjället under juni till augusti och under denna tidmärks ävenkalvarna. Höstflytten innebär ett omfattande insamlingsarbete avrenhjordenoch innehållerkritiskamomentdärstörningarkan ledatillattveckorsarbetemåstegörasom.Detärävenpåhöstensomhuvuddelenavslakten sker innan renarna drivs ner till vinterlandet. Slakten fortsätterävenunderförvintern.Dennabeskrivninggällerfjällrenskötsel(Lundmark1998). Skogrenskötsel ärmer stationärochbedrivs i stort setthela året iskogslandet.De senaste åren har det blossat upp en konflikt i JämtlandsfjällenmellanHandölsdalenssamebyochdetrörliga friluftslivet.EfterattStorulvåvägenasfalterades 2008/2009 har samebyn upplevt ett ökat antal besökare ideras kalvningsområde. Det ökade antalet besökare har lett till en ökadstörning på renarna under deras känsliga kalvningstid. Om vajan(renmamman)blirskrämdärdetlätthäntattkalvenblirlämnad,dådentillenbörjanär för svagatt följavajan,ochdettakan leda till attkalvendör.SomettförsökattminskastörningenharsamebynansöktomavstängningavStorulvåvägenundermajmånad,dårenarnaskalvningstidinfallerunder

7

dennatid.Länsstyrelsenhargodkäntavstängningenunder2015och2016.Detta har dock Trafikverket överklagat till Transportstyrelsen som harbeslutat att vägen ska hållas öppen. 2017 ansökte samebyn på nytt omavstängning av vägen. Denna gång avslog dock Länsstyrelsen ansökan.Denna studie kommer undersöka processen bakomkonfliktenmellan detrörligafriluftslivetochrennäringen.Inblandadeaktörer,ochderasåsikteriämnet kommer att redovisas.Detta ska förklara vilkamotiv samebynharförattviljastängavägen,samtvilkasomärdebakomliggandemotiventillattvägenfortfarandehållsöppen.

1.1SyfteochfrågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka konsekvenserna av den ökadetillgängligheten, i form av kunskapsökning, bättre utrustning ochförbättrade kommunikationer, för det rörliga friluftslivet. Studienavgränsas till konflikter mellan det rörliga friluftslivet och rennäringen,som är en annan rörlig resurs. Detta görs genom en fallstudie iJämtlandsfjällen.Frågeställningar:

• Vilkakonsekvenserharförändringarnaifriluftslivetgettupphovtill?• HurharaktörernaikonfliktenkringStorulvåvägenagerat?• Vilkatemanharvaritcentralaikonflikten?

8

2.0TEORI/TIDIGAREFORSKNING

2.1FriluftslivochrekreationFriluftslivär,enligtdensvenskaofficielladefinitionen, ”vistelseutomhus inatur-ellerkulturlandskapet förvälbefinnandeochnaturupplevelserutankrav på tävling” (SFS 2010:2008; Fredman et al. 2014).Nationalencyklopedin (u.å.a) definierar rekreation som ”återhämtande avkrafter genom vistelse i avkopplandemiljö”. Friluftsliv har länge, och förmångamänniskor,varitviktigtförhälsanochlivskvalitet,ochävenenviktigfritidssysselsättningbådeiorganiseradochoorganiseradform(Fredmanetal. 2014). Även som näringsverksamhet är friluftslivet betydande, både iform av turism (till exempel natur- och äventyrsturism och aspekterkopplade till dessa såsom logi, guidningar etc.) och även i form avförsäljningavutrustning(exempelvisFjällräven,Haglöfs,Lundhags).Det rörliga friluftslivet innehåller en mängd olika aktiviteter såsomvandring, bergsklättring, paddling, hundspann, snowboard, mountainbike(MTB) med mera (Sandell & Boman 2013). Ofta associeras motordrivnaaktivitetersåsommotorbåtochsnöskoter intemedfriluftsliv(Fredmanetal.2014).Det finnsvissabakomliggandemotivtillvarförmänniskorväljerattutövafriluftslivochvarförsamhället istortskamöjliggörasåattmänniskorkanägna sig åt det. Friluftslivet kan vara en viktig faktor för god folkhälsa,personlig-ochregionalutveckling,naturkunskapmedmera(Fredmanetal.2014).Dentraditionellasynenpåfriluftslivärattdengrundasiaktivitetersåsomvandring,camping,fiskeetc.(Manning2011)Dennasynsvarardockintepåfrågor som exempelvis; Varför någon deltar i en friluftsaktivitet? Vilkenbelöningellergradavtillfredsställelsekännerutövareneftergenomförande?.Behavioralapproachärettsättattsvarapåfrågorsomdessa,ochdefinierarrekreation och friluftsliv som en upplevelse eller erfarenhet som ärresultatet av engagemang inom friluftsliv (Manning 2011). Behavioralapproach bygger på psykologisk teori som föreslår att det mesta inommänskligt beteende är målorienterat eller har något behov ellertillfredsställelse som målsättning. Människor sysselsätter sig med olikaaktiviteter ispecifikamiljöer föratt förverkligapsykologiskautfallsomärkända, förväntade och värderade. Människor väljer ut och deltar ifriluftsaktiviteterförattuppnåspeciellamålellertillfredsställavissabehov.

9

Behavioralapproachförfriluftslivinnehållerfyraolikanivåeravfriluftsliv,setabell1.Nivå1ärsjälvaaktiviteten.Nivå2beskriverarenan/situationendäraktivitetenutförs.Nivå3visardenbakomliggandemotivationenförattutföraaktiviteten,exempelviskunskapsutveckling,njutaavnaturen,tidföratt tänkaoch träning.Oftast ligger fleraavdessa (eller liknande) faktorerbakommotivationen.Nivå4visarpådetutbytesomfriluftslivkanledatill(Manning2011;Emmelinetal.2010).Tabell1.Fourlevelsorhierarchiesofdemandforoutdoorrecreation.Nivå Exempel1.Aktivitet vandring2.Arena/situationA.MiljömässigB.SocialC.Förvaltningsmässig

vildmarkfåmänniskorfritillgänglighet

3.Motivation motionutmaningnaturupplevelse

4.UtbyteA.PersonligtB.SocialtC.EkonomisktD.Miljömässigt

stärktsjälvkänslaminskadbrottslighetminskadesjukvårdskostnaderökatintresseförnaturvård

Källa:Emmelinetal.2010.Friluftslivet har alltid förändrats, det påverkar och blir påverkat avsamhället i övrigt (Sandell & Boman 2013), och det tillkommer nyaaspekter(Fredmanetal2014).Någraavdessaaspekterär:Detglobalafriluftslandskapetdärtillexempelnatur-ochäventyrsturismärväxandefaktorer,ochdessutomharvi intebarainkommandenaturturismtill Sverige utan även svenskar som reser till andra länder för friluftsliv(Fredman et al. 2014). Ettmångkulturellt och högrörligt samhälle, vilketbetyderattdet finnsenstorvariationgällandeerfarenheter,kunskapochintressenmellanutövareavfriluftslivsaktiviteter(Fredmanetal2014).Nyteknik, nya material och nya aktiviteter har medfört att nya platser blirintressanta för friluftsliv. Dagens utövare av friluftsliv har idag fördel avfrystorkad mat, lättviktstält, moderna sovsäckar och liggunderlag samtdagens moderna kläder med alla dess funktioner (Sandell & Fredman2010). Sportifiering och kommersialisering av friluftslivet. Multisport ochandra tävlingsformer blir allt vanligare. Även växande naturturism kansudda ut gränserna mellan exempelvis arbete och fritid (Fredman et al2014).

10

Hales (2006) skriver att det finns tre huvudsakliga orsaker bakom denökade populariteten av bergsklättring/bergsbestigning (mountaineering);demokratiseringenavmöjligheter till friluftsliv, förbättringar inomteknik,utrustningochkunskapsåsomlavinkunskapsamtattfriluftslivalltmerharblivitendelavmänniskorspersonligaidentitet.Som sagt tidigare består det rörliga friluftslivet av en mängd olikaaktiviteter.Enavdessaärskidåkning,somtillstordelharförändratsövertiden. Fredman, Lindhagen och Nordström (2013) säger att i och medIngemarStenmarksframgångarblevskidåkningenpopulärsportblanddensvenskabefolkningen.Dockser skidåkningoerhörtannorlundaut idagändengjordepådentidenochidagkanmanknapptsägaattmansysslarmedskidåkning utan det är termer såsom alpint, telemark, topptur/randonée,jibbing (parkåkning, hopp och rails) etc. Skidåkning är ett exempel somvisarpå friluftslivetsutveckling frånenhomogen företeelse till enmängdolika aktiviteter som präglas av ökad rörlighet (globalisering),diversifiering (t.ex. skidåkning som blivit en mängd olika aktiviteter),teknifiering (bättre utrustning och tillgänglighet), kommersialisering ochmindrebenägenhettillplatsbundenhet(Fredman,Lindhagen&Nordström2013).

2.2FriluftslivetstillgänglighetochAllemansrättenHistorisktsettharresortilldemestavlägsnaochsvårtillgängligaplatsernaförstochfrämstutförtsavvetenskapligaellersponsradeexpeditioner,ochturismenharkommittillplatseniettsenareskede(Buckley2006a).Senareharförbättringarinomtransporterletttillförbättradtillgänglighet,ochtillföljd av detta har rurala platser blivit mer tillgängliga för friluftsliv ochgemeneman(Appelblad2001).Figur1visarpåhursvårighetsgradenavett”äventyr”påverkarvolymenavantalet som besöker platsen. Aktiviteterna omkring Storulvån skulle jagsjälvsägahamnarinom(beroendepåvilkatopparochåkbesökarnaväljer)Skilled private adventure recreation trips, Unskilled adventure tours inaccessibleareasellerAdventuredestinationswithmultipleunskilledtours.

11

Figur1.TheadventureactivitypyramidKälla:Buckley2006aNationalencyklopedindefinierartillgänglighetsommöjligheteratttadelavnågoteftersträvansvärt(Nationalencyklopedinu.å.b).Förindividenhandlardet om dennes fysiska rörlighet och den geografiska närheten till deteftersökta. Sandell och Fredman (2010) skriver att det finns tre aspektersomkanurskiljasavenplatstillgänglighet;fysiskaaspekter,legalaaspekterochsocialaochpsykologiskaaspekter.Emmelinetal.(2010)skriverattdetfinnstre,överlappande,dimensioneravtillgänglighet;rörlighet (mobility),tillträde (access) och tillgänglighet (accessibility). Sandell och Fredmansaspekter och Emmelin et al. dimensioner har många likheter. Fysiskaaspekterochrörlighethandlarbådaomindividersförmågaatttasigtillenplatsochsedanrörasigpådenplatsen.Härspelarfaktorersåsomplatsentopografi, klimat, ekonomi, transporter och individens fysiska förmåga in.Legalaaspekterochtillträdehandlaromenplatsfårbesökas/beträdasrentlagligt.Socialaochpsykologiskaaspekterharendelgemensamtmedtillgänglighet,menendelskiljersigävenåt.Socialaochpsykologiskaaspekterhandlaromindividersbakgrund(ålder,uppväxt,kunskapetc.)ochhurmansompersonuppfattarenplatssomtillgängligellerej.Emmelinetal.(2010)skriveratttillgänglighet är ett bredare begrepp än de andra två (rörlighet ochtillträde) och innehåller egna dimensioner som rör tekniska, ekonomiska,beteendemässiga och sociala faktorer. De skriver även att tillgänglighet

12

handlar om sociala frågor, och det är den stora likhetenmed Sandell ochFredmans(2010)socialaochpsykologiskaaspekter.Emmelin et al. (2010) skriver även att enhuvudaspekt närman talar omtillgänglighet är vad som är tillgängligt. Det vill säga vilkalandskapskvaliteter som individen är ute efter. Ofta kan de åtgärder somgörsföratttillgängliggöraenplatsgöraupplevelsenavfriluftslivetpådenplatsenmindrevärt förvissa individer.Exempelviskan förbättradevägar,anläggningar och liknande göra en plats mer tillgänglig, men samtidigtminskar man platsens orördhet. Det är olika mellan individer vilket deföredrar,tillgängligaellerorördaplatser.Distans kan vara ett hinder för hur människor upplever en platstillgänglighet.Distanskanmätaspåolikasättochdåocksåupplevasolika.Olikamåttpådistanskanvarafaktisktavstånd,resväg,restid,resekostnadochkognitivdistans (Nyaupane&Graefe2008).Distans kanofta vara etthinderföratttasigtillenplats.Julängretiddettarellerjumerdetkostaratt ta sig frånenplats till enannan,desto färreväljeratt åkadit (Cooper2012). I vissa fall kandockplatsenattraktivitet göraattmänniskorväljeratt åka dit trots att den ligger längre distans från deras hem än liknandeplatser som inte är lika attraktiva (Giles-Corti&Donovan2002). Enplatsattraktivitet avgörs av varje enskild individ, dock har mycket avforskningen inriktat sig mot platsens tillgänglighet, bekvämligheter,infrastruktur, landskapet och lokalbefolkningen (Reitsamer, Brunner-Sperdin&Stokburger-Sauer2016).Så fort du vistas i naturen använder du dig av allemansrätten, dåallemansrätteninnebärrättenattrörasigpåenannansmarkutanattfrågaom lov (Håll Sverige rent u.å.; Naturvårdsverket u.å.). Allemansrättenkräversamtidigtattallavisarrespektochhänsyntillnaturen,djurlivetochägaren tillmarkenman befinner sig på. Allemansrättens huvudprincip ärattmaninteska”störaellerförstöra”(Emmelinetal2010).Förattuppfylladettaärdetviktigtattkunnaläsaavområdetdärmanbefinnersigochsedess ömtålighet och vilken störningsrisk det finns där. Att inte störainnebär att varje människa som vistas i naturen måste visa hänsyn tilllokalbefolkning,markägare,djurochävenandrabesökare.

2.3KonsekvenseravfriluftslivetI takt med att friluftsliv växer i popularitet, utrustningen blir hela tidenbättre och nya aktiviteter växer fram ökar konflikterna inom friluftslivet(Manning 2011). Ofta har utövare mer översikt mot utövare av samma

13

aktivitet. Konflikter uppstår ofta mellan olika former av friluftsliv,exempelvismellanskid-ochsnowboardåkare,vandrareochcyklisterellerskidåkareochsnöskoterförare.Konflikterkanävenuppståmellandemsomutövar någon friluftsaktivitet och andra användare av marken, t.ex.skidåkare och samer. Det finns, till en viss del, en asymmetrisk relation ikonflikternainomfriluftsliv,detvillsägaattengruppuppleverattutövareav andra aktiviteter drar ner deras upplevelser, men detta är inteömsesidigt,iallafallintetillsammagrad.Exempelviskanicke-motordrivnaaktiviteteranseattmotordrivnaaktiviteterdrarnerupplevelsen,menintetvärtom.Dockgäller intedettaalltid, t.ex. råderdetoftakonfliktermellanskid-ochsnowboardåkare(Manning2011).Emmelinetal(2010)listarfemolikaproblemsomkanuppståpågrundavfriluftsutövares beteende och uppträdande. Dessa fem är Olagligahandlingar, Överträdelse av lagar och bestämmelser genom tanklöshet ochokunnighet, Inkompetent handlande, Okunnigt beteende, som förstärkereffekterochOundvikligaföljderavaktiviteter.Exempelpåokunnigtbeteendekanvara ”förstärkastörningseffekterpå tamren…”(Emmelinetal2010s.356). Inkompetent handlande och Okunnigt beteende kan tyckas liknandeoch båda angrips genom information. Inkompetent handlande berör merspecifikakunskaper,såsomhanteringavutrustning,vartochhurmanfårelda etc. Okunnigt beteende har, som exemplet ovan visade, mer medallmänna hållningar att göra och bör angripas annorlunda, jämfört medInkompetenthandlande.Förattrådabotpåproblemsåsomdessafemmåstenågon formav ingreppske.Dessa ingreppkanantingenvaradirekta ellerindirekta.Direkta ingreppkanhandlaomregler, förbudochpåbudmedanindirekta ingrepphandlaromattexempelvissprida informationförattpåsåsättförsökakontrolleraochmotverkaproblemen(Emmelinetal.2010).Dåfrihetärenviktigdelavfriluftslivetkandirektaingrepppåverkadennafrihet.Reglerochförbudmåsteupplevassomrättvisaochävenväntadeföratthaenverkan.

2.3.1FriluftslivetikonfliktmedrennäringenSkarin och Åhman (2014) säger att ett av de största hotenmot samernaidag är förlusten avmarkpå grundavdirekt eller indirektpåverkan frånkonkurrerande markanvändning. Konflikter mellan ursprungsbefolkningochutövareavfriluftslivgrundarsigiolikasocialaochkulturellasynsättpåettområdeochvaddettaområdeskaanvändas för,exempelvis rennäringellerskidåkning(Zeppel2010).Konflikternakanbeståavolikafaktorer.Enkonflikt kan uppstå av att friluftslivet stör ut ursprungsbefolkningensaktiviteter,medanenannankonfliktkangrundasigiattdebådagrupperna

14

harolikasynpåhurmarkenskaanvändasochvärdesätterdenpåolikasätt.Kluwe och Krumpe (2003) skriver att både i Finland och Alaskaförekommer många konflikter dels mellan friluftsliv och näringar såsomrenskötsel ochdelsmellanexempelvis renskötsel ochde ansvariga för enplats. Dessa konflikter återfinns både på mikro- och makronivå.Konflikterna på mikronivå består till stor del av att friluftslivetskrämmer/stör renhjorden och även att de som använder platsen förfriluftsliv inte har förståelse för den andra gruppens traditionellalevnadssätt. På makronivå består konflikterna av att de som använderplatsen för djurhållning eller andra traditionella levnadssätt upplever attplatsernaharförmångabesökareellerattdeinteharnågotattsägatillomnär det gäller hur platserna sköts. Ursprungsbefolkningen på de platsersomundersöktestyckteattdetvardesomhaderätttillmarkenochdärförborde ha mer bestämmanderätt över den (Kluwe & Krumpe 2003).Lindqvist (2009) säger att idag är det vida känt att det är viktigt förursprungsbefolkningars överlevnad och utveckling att de har tillträde tillochrättöversittland.Uppkomstenavflerturismanläggningarochenökningavfriluftsaktiviteterhar lett till att dessa har inkräktat på områden som används förrennäringen (Lindqvist 2009). Dels stör motoriserade aktiviteter somsnöskoterkörningrenarna,menäventystaaktivitetersåsomvandringkanskrämma renarna. Förutom att vajorna lämnar sina nyfödda kalvar kandetta leda till andra problem, till exempel ökad nedtrampning (Lindqvist2009). FNs miljöprogram (UNEP) har kommit fram till att nästan entredjedelavdetraditionellasamiskarenskötselområdenainorraEuropaärallvarligt drabbade av eller delvis otillgängliga för rennäring på grund avinfrastruktur,industriellutvecklingellerannanmänskligaktivitet(Skarin&Åhman2014).Lundmark(1998)skriverattrennäringenoftafårståtillbakaförandrasamhällsintressen,ochstörningarnasomuppkommerfråndessaandrasamhällsintressensättsofta inte in iettstörresammanhang.Bodén(2007) skriver om Åres utveckling som turistdestination. Han skriver att”despänningarochkonfliktersomframträderpå1970-taletvartillstordelkopplade till exploateringenavmark” (Bodén2007 s. 102).Han säger attdelsfannsdetsamerochmarkägaresomficksesinmarkexploaterasundertvång. ”Å den andra sidan fanns statsmakten med ambition att skapamöjligheter för Åre ta emot nya grupper turister och skapa nyaarbetstillfällenienavfolkningsbygd”(Bodén2007s.102).När det gäller vägar skriver Helldin et al. (2012) att nyttotrafik är ettproblemmenattnöjestrafikenoch friluftslivetsökade tillgänglighetär ettännustörreproblem.VistnesochNellemann(2008)fylleriattinfrastruktur

15

utveckling påverkar på många olika sätt. Exempelvis kan det störa denfysiskamiljön, påverka relationermellan djur,modifiera djurs beteendenochmedföraförändringarimarkanvändningen.DessaexempelsomVistnesochNellemann(2008)taruppgällerområdeninärhettillutveckladevägar.

2.4HurstörningarpåverkardjurStörningar från mänskliga aktiviteter kan ha betydande effekter på djur(Helldinetal.2012).Detharvisatsattolikatyperavstörningarpåtamdjur,exempelvisnöt,får,hästochgris,kanledatillstress.Dettakanisinturledatill exempelvis försämrad reproduktion eller att djuret minskar sittfödointag(Helldinetal.2012).Detkanocksåskiljasigmellanrovdjurochbytesdjur,dåbytesdjuroftavisar flyktbeteendevidmänskligstörningochrovdjurärmerbenägnaattgömmasig(Helldinetal.2012).Teorin kring bytesdjur och rovdjur (predator-prey theory) menar attbytesdjurensreaktionökarmedenökadupplevdrisk(Helldinetal.2012).Mantrorocksåattvildadjurreagerarpåmänskligaktivitetpåsammasätt.Störningarkanresulteraienavvägningfråndjurenssidaomvaddesstids-och energiresurser ska spenderas på. Viktiga aktiviteter för djuretsvälmående, exempelvis födosök och reproduktion, kan få stå tillbaka närdjuretkännersighotatochtartillflykt(Helldinetal.2012).Exempelviskanhjortdjurökasittflykt-ochvaksamhetsbeteendevidmänsklignärvaro.Hondjurärsärskiltkänsligaförstörningarunderkalvningstid(Helldinetal.2012). Mänskliga störningar leda till en minskad reproduktiv framgång,somtillexempelförnordamerikanskkronhjort,därantaletkalvarperhindminskadenärhindenoftablevstördavvandrareunderkalvningssäsongen.Förtamren,vildrenochförrenensnordamerikanskamotsvarighetcaribouär det välkänt att denkänsligasteperioden är kalvningsperiodenochdennärmastetidendärefterdånärkalvarnaärsmå, långsammaochberoendeav vajan (Helldin et al. 2012). Störningar från mänskliga aktiviteter kanpåverkadjursaktiviteterochrörelserunder fleratimmarefterstörningenskett, men det har även visats att störningar kan ha mer långtgåendekonsekvenser,genomminskadöverlevnad,minskadreproduktionelleratthelaområdenundviks(utantillgängligaalternativområden)ochdettakaniförlängningenledatillminskadpopulationsstorlek(Helldinetal.2012).ReimersochColman(2006)sägerattvägartroligtvisinteupplevssometthot för renar, men däremot kan trafik upplevas som hot. Helldin et al.(2012) säger att nöjestrafik och den ökade tillgängligheten för friluftslivkan innebära stora problem. Stugbyar, fjällanläggningar och andra

16

turistiska resmål är potentiella källor till störningar på renar främstberoende på den tillhörande trafiken (Reimers & Colman 2006). Med enökandeurbanisering,ekoturismochnaturturismökarocksåbådeavsiktligaochoavsiktligastörningarpådjuroundvikligt(Reimersetal.2010).

2.5TheoryofleisuresubsitutabilityTheory of leisure substitutability handlar om att en person byter aktivitet(hittar ett substitut) för en annan aktivitet på grund av olika externafaktorer sombetyder att den första aktiviteten inte kan genomföras (Iso-Ahola1986).Teorinsgrundläggandeprincipär”Fortheleisureparticipant,substitutionmeansthattheoriginallyintendedordesiredbehaviorisnolongerpossibleandmustthereforebereplacedbyanotherbehaviorif

leisureinvolvementistobeinitiatedorcontinued.”(Iso-Ahola1986s.369).Dennaprincipvisarpåattenpersonsomskautföraenfritidsaktivitetblirhindrad att utföra denna på grund av externa faktorer och måste dåbestämma sig om den ska byta den tänkta aktiviteten mot någon annanaktivitet.Baseratpådennaprincipkandeavgörandefaktorernabakomensviljaattfinnasubstitutdelasinitvåhuvudkategorier:(1)defaktorersomhärstammar från individens uppfattning och analys av varför behovet avsubstitut uppstod och varför denne personmåste finna substitut till dentänktaaktivitetenoch(2)defaktorersomrörpsykologiskakvalitéeravdentänkta aktiviteten samt den aktivitet som blir substitut. Individen blickaralltsåbådebakåtförattkommaunderfundmedvarförbehovetavsubstitutuppstod,samtidigtblickarindividenframåtförattsevadföralternativsomfinns(Iso-Ahola1986).Om individen uppfattar det som att den blir tvingad att avstå från dentänktaaktivitetenärdenhellerintelikavilligtillattfinnaettsubstitutochindividenkännermotviljamotdemsombegränsatsdennesmöjlighetertillden tänkta aktiviteten eller den tänkta platsen för aktiviteten. Ombegränsningeniställetkanrättfärdigasellervarväntadkanindividensviljaatt finnasubstitut iställetökas(Iso-Ahola1986).Sammaprincipkanävenröra det förväntade resultatet av aktiviteten och dess substitut. Omutövarenförväntasfåsammaupplevelseavbådaaktiviteternaärviljanattfinnaettsubstituthögreänomupplevelsenavdentänktaaktivitetenskullevara bättre än den som fås av substitutet. Även antalet alternativ till nyaaktiviteterellerplatserattutföraaktivitetenpåspelarinpåindividensviljaattfinnasubstitut.

17

Iso-Ahola(1986)sägeratt teorinbehandlarsubstitut för fritidsaktiviteter,ochdetäroklartomdenävenkaninbegripasubstitutvadtidochplatsföraktiviteten (samma aktivitetmen en annan tid eller plats) återstår att se.Dock skriver Cocolas, Walters och Ruhanen (2015) att begreppetsubstitution intebara är representativt vadgäller substitut för aktiviteterutanattdetävenkanförklarasubstitutvadgällertidochplats.EnligtHall&Shelby2000(refererad iCocolas,Walters&Ruhanen2015)kan individerhitta substitut vad gäller tid och plats för aktiviteten om de känner attsubstitutetkanuppfylladeförväntningardeharpåaktiviteten.Dawson,HavitzochScott(2011)sägerattsedanIso-Aholas(1986)Theoryof leisure substitutability introducerades har den, förutom att inbegripaaktiviteter, även kommit att gälla substitut beträffande tid och plats föraktiviteten. Dawson, Havitz och Scott (2011) säger vidare att en individskunskapsnivå(förgällandeaktivitet)kanvaraavgörandenärdetgälleratthittasubstitut.

18

3.0METOD

3.1ForskningsmetodEnligt Denscombe (2016) fokuserar fallstudier ”på en förekomst (ellernågra få) avett särskilt fenomen i avsikt att tillhandahålla endjupgåenderedogörelse för händelser, förhållanden, erfarenheter eller processer somförekommer i detta särskilda fall” (Denscombe 2016 s. 91). Yin (2013)beskriverenfallstudiesom”Enstudieavetteller flerasärskildafall(ellercase)sombeskriverochförklarardem”(Yin2013s.295).EnligtYin(2007)är fallstudier en metod att föredra för att svara på frågor som hur ochvarför. Syftet med den studien är att undersöka konsekvenser som detrörliga friluftslivets ökade tillgänglighet kan leda till. I denna studieundersöks friluftslivetspåverkanpå rennäringen.Alltså ska studien svarapå hur och varför det rörliga friluftslivet påverkar rennäringen. Med enfallstudie kan forskaren använda sig av olika forskningsmetoder såsomexempelvisintervjuerochdokument,ochpådettasättfåenhelhetssynpådetsomundersöks(Denscombe2016).För studien genomfördes tre intervjuer med aktörer i Storulvån,informanternarepresenterardelsHandölsdalenssamebyochdelsSvenskaTuristföreningen (STF). Enligt Denscombe (2016) är intervjuer en brametod när det handlar om att utforska komplexa och subtila fenomen,exempelvisåsikter,uppfattningarochkänslor,ochdådetfinnsmöjlighetatttala med nyckelpersoner som kan ge värdefull information baserad påderas erfarenhet eller position. Förutom intervjuer har även dokumentrörandeansökan,beslut,utredningochyttrandeanväntsfördennastudie.Enligt Yin (2007) är dokument relevanta för fallstudier då dokumentensviktigaste roll är styrka data och belägg som hämtats genom exempelvisintervjuer.

3.2UrvalSubjektivt urval har varit grunden för att välja informanter för dennastudie. Med subjektivt urval väljs informanter efter deras relevans förämnetsamtderasspeciellakunskapomämnetsomundersöks(Denscombe2016). Om forskaren redan har viss kännedom om de människor ellerföreteelser som ska undersökas är subjektivt urval en brametod.Då kanforskaren välja de informanter som troligtvis germest värdefull data förstudien(Denscombe2016).

19

Deinformantersomvaltsutfördennastudierepresenterarviktigaaktöreriområdet där konflikten utspelar sig. De tre informanter som intervjuergenomförtsmed är Jonas Kråik (vice ordförandeHandölsdalens sameby),BengtMarsh(ordförandeSTFlokalavdelningÖstersund)ochLisaLindblom(platschefSTFStorulvånFjällstation).JonasKråik identifieradesdelsgenomdagstidningsartiklarna,samtattdetär han som skickat in ansökan om avstängning av Storulvåvägen. STFslokalavdelning Östersund omnämns i Länsstyrelsens utredning omavstängning av Storulvåvägen och därför kontaktades Bengt Marsh. LisaLindblomärplatschefpåSTFsfjällstationiStorulvån,vilketbetyderatthonarbetar i området där konflikten utspelar sig. STF är även en storturismaktör iområdet,därförkanderas synpåkonfliktenvara intressantförstudien.

3.3EmpiriinsamlingDen litteratur som ligger till grund för teorier och tidigare forskning(kapitel2)ärinhämtadfrånUmeåUniversitetsbibliotek.Dessateorierochtidigare forskning som inhämtats utgör grunden för att få en djupareförståelseförstudiensämne,konfliktenmellanrennäringenochdetrörligafriluftslivet. För att jag som forskare skulle få en djupare inblick i ämnetinför studien lästes dagstidningsartiklar frånÖstersunds-Posten (ÖP) ochLänstidningen (LT) rörande konflikten. Det empiriska material sompresenteras i kapitlet Resultat är insamlat genom tre intervjuer samtdokumentiformavbeslut,yttranden,ansökningarochutredningargjordaav Handölsdalens sameby, Länsstyrelsen Jämtlands län, Åre kommun,TrafikverketsamtTransportstyrelsen.

3.3.1IntervjumetodDe intervjuer som genomfördes för denna studie var semistruktureradeintervjuer. Vid semistrukturerade intervjuer finns det färdiga ämnen ochfrågorsomskabehandlas,menintervjuarenskavaraflexibelmedämnenasordningsföljdochlåtainformantenutvecklasinaidéerochgåpådjupetideämnen som tas upp under intervjun (Denscombe 2016). Vidsemistruktureradeintervjuertillåterävenfrågorattuppkommaavdetsomsägs under tiden (Denscombe 2016). Då alla informanter har olika roll ikonflikten,ochävenärinblandadetillolikagradsåskiljersigämnenaochfrågorna som var tänkta att tas upp vid intervjun. Till Jonas Kråik varämnenasomtogsuppkonflikten,stuletland,spridainformationochstänga

20

vägen vid Norder-Tvärån. Vid intervjun med Bengt Marsh var ämnenakonflikten,ställningstagandeomavstängningenföreslagitsundersäsongochvemägermarkenruntStorulvån?TillLisaLindblomtogs, liktdeandratvåintervjuerna ämnet konflikten upp. Hon frågades även om vem ägermarken?,verksamhetundermajochspriderniinformationomrenarna?

3.3.2Process-spårningProcess-spårning har använts till de dokument som varit en del avempiriinsamlingen. Process-spårning syftar till att hitta kausalamekanismer som binder samman orsak(er) med utfall (Esaiasson et al.2017). Processpårande tekniker används främst i studier där utfallet ärkänt frånbörjan.Processensom ledde framtillutfalletärdetviktiga, inteutfallet i sig (Esaiassonetal.2017).Process-spårning ska svarapå fråganVarför blev det så? Undersökningen ska ta in alla de händelser somresulterade i utfallet. Undersökningen startar lämpligast med beslut somligger nära det slutliga utfallet och sedan arbetar sig forskaren bakåt iprocessentillsnågotintressanthittas.Valetavdatainsamlingsmetoderochtypenavempiriärganskafri imetodenprocess-spårning(Esaiassonetal.2017).De flestastudier inomprocess-spårningkombinerar intervjuerocholikaskrivnadokumentsåsombeslutsprotokoll,direktivochrapporter,alltsomkanvisapådekausalamekanismersomlettframtillutfallet.

3.4AnalysmetodFörattanalyseraintervjuernahartematiskanalysanvänts.Tematiskanalysär enmetod för att hittamönster i data (Braun&Clarke2006).Trots attmetodenanvändsfrekventsåärdetinteheltklartvaddeninnebärellerhurdenskaanvändas.Tematiskanalyskananvändas,påolikasätt,inommångaolika teoretiska ramverk (Braun & Clarke 2006). Metoden kan användasbåde för attbeskrivaverkligheten,beskrivadet somdatabehandlar, ellerföratttittadjupareochhittaunderliggandemeningaridata.Forskarenharenväldigtaktivrolliprocessengenomattsamlaindata,analyseraochhittakoder/teman, väljaut vilka avdemsomär intressantaoch redogörademförpotentiellaläsare(Braun&Clarke2006).Temanexisterarinteitextenutandefinnsinomforskaren.Detärviktigtattforskarenvetvaddennavilluppnåochattdebeslutsomtaserkännssombeslut.EnligtBraun&Clarke(2006) kan en tematisk analys följa sex olika steg; (1) bekanta sig medmaterialet, (2) börja koda data, (3) första tematisering, (4) kontroll avteman, (5) finputsning av teman och (6) slutanalys och rapportskrivning.

21

Arbetetmed tematisk analys följer inte alltid dessa faser i exakt ordningutanforskarenhopparoftamellandeolikafaserna.

3.4.1AnalysavintervjuerAnalysen av intervjuerna startade med att ljudinspelningarnatranskriberades. Att transkribera ljudinspelningar är väldigt tidskrävandemen det underlättar för forskaren i det vidare analysarbetet då det blirenklare att göra jämförelser mellan data samt att det underlättardetaljerade sökningar (Denscombe 2016). Eftersom intervjuernaanalyseratsmed tematisk analys har de transkriberats i sin helhet. EnligtDenscombe (2016) måste ljudinspelningen transkriberas i sin helhet omforskaren letar efter underliggande strukturer eller underförståddainnebörder.Denscombe(2016)sägervidareattvidtranskriberingkommerforskaren i närkontaktmedmaterialet och att samtalet väcks till liv igenundertranskriberingen.Transkriberingav intervjuernahar skettdirekt efter avslutad intervju förattha intervjun färskt iminnet.Därefterhar intervjuerna lästsupprepadegånger. Ord och stycken som passar till studiens syfte och frågeställningmarkeradesochkodades.Kodernablevsedantill teman,ochdeslutgiltigateman, som blev underrubriker i kapitlet Resultat, blev tillgänglighet,konflikt,friluftslivochkunskapochinformation.

3.5MetoddiskussionDåStorulvånliggeriÅrekommunplaneradesävenenintervjumednågonsom arbetar på kommunen. När jag kontaktade Åre kommun kom jagslutligen i kontakt med Karin Estensson (trafikhandläggaresamhällsbyggnadskontoret). Karin var dock inte tillgänglig vid denplanerade tiden för intervjun så därför skickade hon mig Åre kommunsyttrandeförsamebynsansökan2017.Vibestämdeävenattvidarekontaktkundetasifallövrigafrågoruppstod.

3.5.1ValiditetochreflexivitetLincolnochGuba(refererade iDenscombe2016)menarattdet inte finnsnågotabsolutsättförkvalitativaforskareattvisaattdeharfåttalltingrätt.Validitet(trovärdighet)handlaromatt forskarekanvisapåattderasdataärexaktaochrätt (Denscombe2016).Fördennastudiehar jaganväntde

22

intervjuer och dokument som skildrar konflikten mellan det rörligafriluftslivet och rennäringen och ställt dem mot varandra för attintervjuerna ska kunnabekräfta dokumenten ochdokumenten ska kunnabekräftaiallafalldelaravdeintervjuersomgenomförts(Yin2007).Denscombe(2016)sägerattviendastkanförståvärldenpådetsättsomvilärtoss.Debetydelsersomforskarentillskriversakerochforskarensspråkär en produkt av dennes kultur, sociala bakgrund och erfarenheter. Duke(2002) sägeratt i rollensom forskare förväntasmanattvaraobjektiv förattdetpersonliga inteskaförvrängadata,dettaärdocknästintillomöjligtdåforskarenintekanstängasigsjälvutefrånframtagningenavdata.Dockmåste forskaren förstå vilken påverkan denne har på data som tas fram.Under arbetet med studien har jag försökt att reflektera över vadexempelvis informanterna sagt, när de sagt det och i vilket sammanhang.Dettaförattförstådetpådetsättsomvarmenatochintetapåståendenurdessrättasammanhang.

3.5.2EtiskaövervägandenDenscombe (2016) nämner fyra principer som forskaren bör tänka påunderarbetetmedstudien.Dessaprinciperhandlaromattmänniskorinteskakommatillskadagenomsinmedverkanistudien,deltagandeistudienskavarafrivilligt,forskarenskavaratydligochöppenmedvaddengörochforskningen ska följadennationella lagstiftningen. Innan intervjuernaharjagvaritnoggrannmedattpresenteramigsjälvochdetämnestudienberör.Jag har berättat studiens syfte och vad den kommer användas för.Informanternaharfåttfråganomdevillställauppsamthardefrågatsomde godkänner ljudupptagning under intervjun, och då har de även blivitlovade att det enbart är jag som forskare som kommer lyssna påljudupptagningen.

23

4.0BAKGRUND

4.1RiksintresseAllmännaintresseninnefattarblandannaträttenattbeträdaannansmarkutanattstöraellerförstöradär(allemansrätten).Deinnefattarävenrättenattutnyttjaallmännaplatser,exempelvisgator,parkerochrekreations-ochfriluftsanläggningar (Nyström & Tonell 2012). Vid exempelvis planeringskiljermanmellanallmännaintressenochriksintressen.Hänsynskaalltidtastillriksintressen,dådeharenstarkareställningänallmännaintressen.Andraallmännaintressenskatasibeaktningsålångtsommöjligt(Nyström&Tonell2012).Ett geografiskt område som är av speciell betydelse kan pekas ut somriksintresse (Boverket 2013).Dessa områden innehåller nationellt viktigavärden och kvaliteter (Boverket 2017). I miljöbalkens fjärde kapitel (2§)omnämns ett antal områden som ska skyddas. Dessa är kustområden.Strandområden vid sjöar och älvar samt fjällområden (Nyström& Tonell2012; SFS 1998:808). I miljöbalken fjärde kapitlet 5§ omnämns vissaområdendärbebyggelseochanläggningarfåruppförasomdetfinnsbehovav dem för rennäring, bofast befolkning, vetenskaplig forskning eller detrörliga friluftslivet (SFS 1998:808). Här står det även att andra åtgärderendast får vidtas om dessa kan göras utan att områdets karaktär ändras.Även tredje kapitlet i miljöbalken innefattar riksintressen, dock är det itredjekapitletGrundläggandebestämmelserförhushållningmedmark-ochvattenområden medan fjärde kapitlet berör Särskilda bestämmelser förhushållningmedmarkochvattenförvissaområden(SFS1998:808).Riksintresse har företräde över övriga allmänna intressen, men närriksintressenställsmotvarandraska”företrädegesåtdetellerdeändamålsom på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken,vattnetochdenfysiskamiljöniövrigt”(SFS1998:8083kap10§).

4.2StorulvånStorulvån ligger i Jämtlandsfjällen och tillhör Åre kommun. DärStoulvåvägen(väg1019)tarslutliggerSTFsfjällstation,precisvidfotenavfjällen.Enfjällstationerbjuderlogi,restaurang,aktiviteter,kurserochivissmånuthyrningavutrustning(VisitFjällenu.å).ÄvenomStorulvånliggerca1timmesbilfärdifrånÅrebysåärplatsenlättillgänglig.Storulvånnåsmedbuss eller egen bil, men närheten till Åre, Östersund och Duved för att

24

långvägagästerkan ta signästanhelavägen framävenmed flygeller tåg(SvenskaTuristföreningenu.å.a).Snasahögarna, fjälltoppar i området runt Storulvån, är några av Sverigesmestlättillgängligafjällförtoppturer(Rodling2015;Sundvall&Hjelmstedt2006). Getryggen, beläget precis vid Storulvåns fjällstation, är ett avSveriges mest besökta fjäll för toppturer (Ranbrandt 2009; Sundvall &Hjelmstedt 2006; Rodling 2016). Topografin i Jämtland är relativt snäll,vilketbetyderattoavsettkonditionhittardeflestaentoppatttasiguppför(Ranbrandt 2009). Figur 2 visar kartbild över Storulvån där Storulvånsfjällstationärutmärktsamtvissaavdefjällsomomnämnsistudien.

Figur2.KartaöverStorulvån.Källa:Länsstyrelsen2015.

4.3ToppturerToppturer(skitouring)kangörasinommångaavskidåkningensdisciplinermenoavsettdisciplinärutrustningenungefärdensamma(Branigan&Jenns2014). Topptur innebär att, med skidor på fötterna, ta sig uppför ettfjäll/berg för att sedanåkautför.Aktivitetenärpopulärdå toppturerkananpassas till så gott som alla kunskapsnivåer. Topptur kan vara ettkomplement till barmarksperiodens vandring, en jakt på orörd snö, enträningsformetc.Inombegreppetskitouringräknasävenlängdskidåkning

25

ochskidtur(cross-countryskiing).Attraktioneniskidturer(oavsettuppföreller på platten) är att utövaren, till skillnad från åkning på enskiddestination, tar sig framav egen kraft, avskilt från liftsystemens köerochdenendakostnadenärresanditochutrustningen(Buckley2006b).

4.4RenenochvistelseiområdedärrenskötselärtillåtenI rennäringslagen 94§ (SFS 1971:437) anges det att den som, antingenavsiktligtelleroavsiktligt,skrämmer,störellerofredarrenarsombefinnersig i område där renskötsel är tillåten döms till böter. I 93§ står det atthundar att när renar befinner sig inom betesområden där renskötsel ärtillåten ska hundar, som inte används till renskötsel, antingen hållaskopplade eller instängda, om inte Länsstyrelsenmeddelat annat. Det stårävenattomenhundanträffasmedandenjagarellerpåannatsättofredarren inom område där renskötsel är tillåten får hunden, om den inte kanstoppas eller fångas, skjutas av den som äger eller sköter renarna (SFS1971:437).Samernahar länge levt gemensamtmed renen, och renenhar till vissdelvant sigvidmänniskan.Vildrenhar inte funnits i Sverigesedanbörjanav1900-talet,men renensuråldrigabehov av att ströva fritt ochostört betafinnskvar. ”Detsägs finnasettgammalt löftemellansamernaochrenen–att de ska ta hand om varandra i all tid” (Naboer AB u.å.) Renen ärbetydelsefull för samerna. Den är samhällets viktigaste kulturbärare ochresurs,denharvaritpack-ochdragdjur,pälsenochskinnetharanväntstillkläder,hornenharanväntstillexempelvisknivarochsmyckenochköttetärenviktigdelavsamernasmattradition.

26

5.0RESULTAT

5.1Konflikt”Detfinnsnaturligtvisenkonfliktmellandesamiskaintressena,rennäringen,ochendelav

detrörligafriluftslivet.Fjällvandringar,skidåkningochsåvidare”(Marsh2017).I en artikel i LT (Montell 2016) talar Jonas Kråik om stulet land. Vidintervjun får han frågan om han kan utveckla det uttrycket vidare. Kråik(2017)sägerdåattsamernavardeförstapåplatsen,ochlandetvarderas.Sedan (slutet av 1800-talet) sålde staten marken till nybyggare, för attsedan lösa tillbaka köpen till samernas fördel. Hanmenar att nu händersammasakigen,fastienannanform.Kråik(2017)sägerattmarkentagitsifrån samerna på nytt, att deras sameby är den som är mestturistexploaterad då det finns mycket fjällstationer på liten yta där. Hanfortsätterattdetsatsaspådetrörligafriluftslivetochingenhänsyntastillrennäringen”ochdåblirdetstulet landförstatenharingenlagfartpådethärområdet,sådekanintevisapåattdeägerdethär,ochvarthardefåttdetifrånisåfall?”(Kråik2017).Konflikten i området är mellan det rörliga friluftslivet och rennäringen.Jonas Kråik och Handölsdalens sameby känner att friluftslivet trängerundansamernaochrennäringenfrånStorulvån(Kråik2017).Kråik(2017)sägeratthantyckerdetärkonstigtatt intressetförfriluftslivkanståöverintressetförrennäring.Hanmenarattdetfinnslagar,regler,konventioneroch liknande som borde ge rennäringen större rätt än friluftslivet attanvändamarken.”Harjuskyldighetattsetillattviharostördakalvningsland.Detfårintevarastörningari

kalvningsområde.Hurmanlöserdet,detvetjaginte”(Kråik2017).Kråik(2017)berättarävenomattnärStorulvåvägenblevallmänvägsåvarsamebynpå samrådmedTrafikverket.Dåblev samebyn lovade att vägenskullevarastängdunderkalvningstiden.MenderaskontaktpåTrafikverketgick bort, och då fick de höra att detta avtal varmuntligt, det var aldrignedskrivit,ochdärförintegiltigt.Kråik(2017)berättardetlängefunnitsenschismmellansamebynochSTF.När STF i slutet av1800-talet, börjanpå1900-talet började etablera sig iområdet gjordes det på samiska platser och samerna och derasbosättningar fick flytta på sig (Kråik 2017). Jonas Kråiks farfar hade sin

27

bosättningpåStorulvånmenfick flytta tillTjallingensomliggercirkaåttakilometerifrånStorulvån.Lindblom(2017)sägerattSTFärväldigt intresseradeavattsamebynskakunnadrivasinnäring,detärenväldigtviktigfrågaförSTFochbordevaraföralla.Bådeturismenochrennäringenbordekunnafinnassidavidsida.”Ivåratfallsåärdetjuattvibackarhemnu,attävenfastvikanskeskullekunnahaöppetimajsåväljerviattintehadetjustpågrundavattvivillinteskickautgästerpåfjälletunderdentidennärrennäringenharsinabsolutkänsligasteperiod”(Lindblom2017).

5.2FriluftslivNaturvårdsverket,TrafikverketochTransportstyrelsenangerallaattdetärfriluftslivet,ochtillhörandehundar,iområdet,snarareäntrafikenpåvägensom är upphovet till störningarna på rennäringen (Transportstyrelsensbeslut TSV 2016-1603; Länsstyrelsens beslut 258-4518-15). Både JonasKråik (2017) och Lisa Lindblom (2017) håller med om att det inte ärtrafikensomärdenegentligastörningenutandetärdetrörligafriluftslivet.DockhadefriluftsutövareintekunnattasigtillStorulvånomdetintehadevaritförvägen.”Problemetsitterjudockibilarnafördetärvimänniskorsomsitteribilarnaochsomåker

hitochsomsentarsigutpåfjället”(Lindblom2017).”Samtidigtbeskrivsproblemetmedtrafikenvaraavringakaraktärmedandetrörliga

friluftslivetärdetstörstaproblemetförrenarnasrounderkalvningstiden”(TransportstyrelsensbeslutTSV2016-1603).

Naturvårdsverket anger även att platsen utgör riksintresse för friluftsliv,ochattdetta innebärattdetrörliga friluftslivets intressenskatillvaratas iområdet(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).”Storulvåvägenärenallmänvägochenstängningavdennakanpåverkariksintressetförfriluftslivnegativt,ävenomensådanstängningsamtidigtgynnarrennäringensintressen”

(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).Sametinget anger på sin hemsida att Handölsdalen inte är ett utpekatriksintresse för rennäringen (Sametinget 2016),men i Åre kommuns nyaöversiktsplan skriver de att framtagna riksintresseanspråk finns församtliga samebyar i kommunen (Åre kommun 2017). Figur 3 visarriksintresseområde för friluftslivet i Åre kommun och figur 4 visar

28

riksintresseområdeförrennäringeniÅrekommun.Desvartaringarnavisarvartområdetsomdennastudiebehandlarärlokaliserat.

Figur3.Riksintressefriluftsliv.Källa:Årekommun2017(redigeradavWilliamBoberg).

Figur4.Riksintresserennäring.Källa:Årekommun2017(redigeradavWilliamBoberg).

”Lösahundar,närvaronavkoppladehundar,skidåkareochkiteåkarekanorsakaattvajornalämnarsinakalvarochflyr”(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).

29

STFskriverpåsinhemsida”vipåSvenskaTuristföreningenvetattdetfinnsmycketmervidsidanavvägen,litelängreiniskogenochlitehögreupppåfjället.Genomattguidaochinspireratillsmåochstoraäventyrvillvifåflermänniskor att ta del av våra unika miljöer” (Svenska Turistföreningenu.å.b). Trots denna uppmaning tillmänniskor att ge sig i naturen stödjerSTFsamebynsönskanomattstängaStorulvåvägenunderkalvningstiden.IettyttrandeiLänsstyrelsenutredningsägerSTFslokalavdelningÖstersunddeinteharnågrainvändningarmotattvägenstängsav.Devillattsamebynskakunnabedrivarennäringenpåettändamålsenligtochmiljövänligtsätt.De säger samtidigt att ”den olägenhet som uppstår för turister, vandraremed fleraär försumbar i förhållande tillkonsekvenserna för samebyn.Detillstyrkerförslagetomavstängning”(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).”Manmåstevaraklaröverattiblandmåstemaninförabegränsningarförhurmanfårlov

attutformadetrörligafriluftslivet”(Marsh2017).”Naturvårdsverket konstaterar vidare att den beskrivna problembildensnarast tycks utgöras av att människor och hundar (kopplade ochokopplade) uppehåller sig i området i stort – inte i första hand att detförekommer biltrafik på vägen. Frågan är omdet kan vara lämpligare attbelägga området med beträdnadsförbud eventuellt i kombination medförbudatt stannaochparkera längsvägen.Naturvårdsverketharuppgivitattigällandelagstiftningsaknasmöjlighetattettområdemeddettaförbudeller annars inskränka allemansrättsligt nyttjande, till skydd förrennäringens intressen. Beträdnadsförbud inrättas annars vanligen medstöd av bestämmelsen om djur- och växtskyddsområden i 7 kap. 12§miljöbalken (1998:808) men då renen är ett tamdjur torde denbestämmelsen inte vara lämplig i sammanhanget” (Länsstyrelsens beslut258-4518-15).

5.3Tillgänglighet

”Förutomdedirektastörningarnaiområdetkringochpåvägenfråndefordonsompasserarutgördenutökadetillgänglighetenfördetrörligafriluftslivetdetstörsta

problemetförrenarnasrounderkalvningstiden”(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).”Vägenbyggdes1967,dåvardeninteallmän.Dåvardetenvanliggrusväg,sådenvarjustängddåfråndomstängdefjällstationenStorulvån,pådentidenden25april.Ochdetvar

juförtjällossning,ochdåvardethellerinteproblem!”(Kråik2017).EfterattStorulvåvägenasfalterades2008/2009harområdetstillgänglighetökat. I ochmed detta har startpunkten för det rörliga friluftslivet flyttats

30

längreinisamebynskalvningsland(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).IsinansökanomattstängaStorulvåvägen2017skriversamebynatt”vägengår rakt igenom och in i samebyns åretrundtmark, tillika kalvningsland,något som medför att folk på lättvindigt sätt tar sig ut i fjällområdet”(Handölsdalens samebys ansökan 258-1590-17). De skriver även att enavstängning av vägen skulle förhindra att folk och hundar tar sig ut ifjällområdetilikastorutsträckningmedkonsekvensernadetmedför.Vägenärävenenallmänväg,någotsommångaavdeinblandadeparternaanger som ett av skälen till att vägen inte kan eller får stängas av(Transportstyrelsens beslut TSV 2016-1603; Länsstyrelsens beslut 258-4518-15; Länsstyrelsens beslut 258-2086-15; Länsstyrelsens beslut 258-1590-17).EttexempelärattPolismyndigheten iLänsstyrelsenbeslut från2017 (Länsstyrelsens beslut 258-1590-17) säger att eftersom vägen ärallmänochdeanserattävenandraintressenänrennäringenbrukarvägen.EttannatexempelärattTrafikverketangerattstörningarorsakadavtrafikpåvägenfåraccepterasdåvägenärallmän(TransportstyrelsensbeslutTSV2016-1603).”Samebynanserintehelleratdetrörligafriluftslivetkanutgörasådantangelägetallmäntintresseochståöverrenskötselrätten”(Handölsdalenssamebysansökan258-1590-17).Handölsdalens samebyvar emot att Storulvåvägen skulle asfalterasdådeansåg att detta skulle öka tillgängligheten till Storulvån (Länsstyrelsensbeslut 258-4518-15). Sametinget anger samebyns motsättning motasfalteringensomettavsinaskältillvarförvägenbordestängasavunderkalvningstiden(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).Deanserattdåvägenasfalteradesmotsamebynsviljabordeavstängningavvägengodkännas.Lisa Lindblom (2017) säger att för STF är friluftslivets påverkan pårennäringen en superviktig fråga. Hon fortsätter och säger att även omfjällstationenpåStorulvånskullekunnatvaraöppenundermajsåväljerdeattstänga justpågrundavattde intevillbidra tillattskickautgästerpåfjälletunderrenarnaskänsligasteperiod.Länsstyrelsen lade2015 framett förslagpåattstängavägen frånNorder-Tvärån,vilketärca1,2kmsöderomgränsenförrenarnasvinterbete,ochintillStorulvånsfjällstation(ÅrekommunsyttrandeDIA2017.56/511).Dettaskulle medföra att det känsliga området hamnar innanför avstängningensamtidigt som de norra delarna av Snasahögarna blir tillgängliga förfriluftslivet. Vid Norder-Tvärån finns även en stor parkeringsyta. Årekommun är emot avstängning av hela vägen men stödjer Länsstyrelsen

31

förslag om avstängning från Norder-Tvärån (Åre kommuns yttrandeDIA2017.56/511). Jonas Kråik (2017) säger att denna lösning hade varitbra för samebyn och renarna i och med att området ligger utanförrenbetesfjällsgränsen.Bland andra Trafikverket och Naturvårdsverket anser vidare att enregleringavallemansrättenochdetrörligafriluftslivetinteskaskegenomavstängning av vägen (Transportstyrelsens beslut TSV 2016-1603;Länsstyrelsens beslut 258-2086-15). Istället läggs förslag sombeträdelseförbud och parkeringsförbud fram. Länsstyrelsen säger i sittbeslut från 2016 (Länsstyrelsens beslut 258-4518-15) att införande avparkeringsförbud och förbud att stanna inte är tillräckliga åtgärder församebyn.Deanservidareatt”denbegränsningidetrörligafriluftslivetsomen stängning av vägen utgör måste anses vara lite i förhållandet till destörningar som renarna riskerar att utsättas för” (Länsstyrelsens beslut258-4518-15). Den 19 maj 2017 gjorde STF Storulvån Fjällstation ut ettinläggpåFacebookdärde skriver att de, tillsammansmedLänsstyrelsen,beslutat att stänga fjällstationensparkering fram till ochmedden15 juni(STF Storulvån Fjällstation 2017). De skriver samtidigt att vägenfortfarandeäröppenochdeparkeringsfickorsomfinnslängsmedvägenärfriaattanvända.OmbeslutetblirattvägenskavaraavstängdföreslårNaturvårdsverketatttidenföravstängningenanpassafrånårtillår(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).DettabaseraspåattrenarnasankomsttillStorulvånserolikautfrånårtillår.”Naturvårdsverketbedömerattacceptansenförettsådantförbudhosdenfriluftsidkandeallmänhetenocksåpåverkasomvägenhållsstängdtrotsattdetintefinnsnågrarenarinärområdet.Enförvarjeåranpassadavstängningskulledärmedlättarekunnamotiveras,ochavallmänhetenaccepteras,utifråndeninskränkningenavstängningavvägenändåmedförfördetrörligafriluftslivetiområdet”(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).

”Vägenidetaktuellaområdethariochförsigbetydelseförrenskötselnochanvändandetavvägenkanindirektmedförastörningar.Detisiginnebärdockinteettdirektellerindirekthinderförverksamhetensfortlevnad.Samebynsnyttjanderätttillmarkenoch

renarnaellerrenskötselnsomsådanärhellerintebeskuren.Atthålladenallmännavägenöppenförallmänsamfärdselkandärförinteansesstridamotnågotgrundlagsskydd”

(Länsstyrelsensbeslut258-1590-17).

32

5.4KunskapochInformationJonas Kråik (2017) säger att samebyn försöker få ut information omområdetskänslighetundermajmånad.Till sinhjälphardeLänsstyrelsensom hjälper till genom att åka ut och informera på plats. Det måstenämligenvaraenmyndighetsomärpåplats”deträckerintemedensame…dåtardeingenhänsyn”(Kråik2017).Kråik(2017)sägersamtidigtatt”viförsöker få ut informationmen folk tar ju inte hänsyn, det är det som ärproblemet”.

”Jadetärdomsommåstesättauppskyltar.Domkanjuintehellernekafolkgenomallemansrätten,attbeträdaområdetmendomkanjuupplysa”(Kråik2017).

Lisa Lindblom (2017) berättar att STF Storulvån försöker spridainformation om platsens och renarnas känslighet undermaj månad. Honberättarattvid tiden för intervjun,26april, såskadenågradagarsenareläggauppinformationiettinläggpåFacebook.Åretinnanhadedentidigareplatschefengjortettinläggdärsomfåttmycketpublicitet.NaturvårdsverketföreslåriLänsstyrelsenutredning(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15) att om beslutet blir att stänga vägen bör information omdetta finnas lätt tillgängligt förallmänheten.Naturvårdsverket föreslårattinformation läggs ut på Länsstyrelsen och Trafikverkets webbplatser. Desägerävenatt ”god informationomavstängningen tordeökaacceptansenförförbudet”(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).TrafikverketsägerisinöverklagantillTransportstyrelsen2016att”dådetstörstaproblemetmedstörningar sker på sidan av vägen, bör information till allmänheten omvilka regler som gäller förstärkas under kalvningsperioden”(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).Detilläggerattbehörigpersonalbörföljauppochsetillattreglernaföljs.”Sametingetbedömerattsamebynintetålmerstörningarikalvningsområdetänvadsomredanfinnsochdetärviktigtattförstådettaochinformeraallmänhetenochfriluftslivet”

(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).

33

6.0DISKUSSIONMänniskorväljer attutföraaktiviteter för att exempelvis tillfredsställa ettvisst behov (Manning 2011). För detta väljsmiljöer där utövaren tror attbehovetkantillfredsställas.UppenbarligenärStorulvånensådanmiljödåmånga väljer att åka dit för att utöva friluftsaktiviteter, skidåkning underdenaktuellaperiodenförstudien.Storulvånärettområdesompassardenstoramassan då det finns allt ifrån enkla till mer avancerade fjäll att gåuppförochåkanedför(Ranbrandt2009).Vilketbordegöraattmångakanfinnatillfredsställelsegenomtoppturerdär.Personligenskullejagsägaattdetärettväldigtfintområde,delsåkningsmässigtmenävenlandskapetdärär väldigt fint. Friluftslivets utveckling, ökad tillgänglighet, bättreutrustning och liknande, har lett till att många fler kan utövafriluftsaktiviteter idag än förr (Fredman et al. 2014; Sandell & Fredman2010).Storulvånärett lättillgängligtområdeinommångaaspekter.Vägendit är asfalterad, det ligger relativt nära Åre och det landskapet tilltalarmänniskor avolika kunskapsnivåer för aktiviteter.Dessa aspekter gör attmångatarsigutditochdettaharletttillökadestörningarpårennäringen.Även sett till Sandell och Fredmans (2010) aspekter av tillgänglighet ochEmelin et al. (2010) dimensioner av tillgänglighet så är Storulvån ettlättillgängligtområde.Fysiskaaspekterochrörlighethandlaromindividersförmågaatttasigtillenplatsochrörasigdär.IochmedattvägenärallmänvägochasfalteradgördentransportentillStorulvånrelativtenkel,samtattStorulvånenbartärcirkaentimmesbilfärdfrånÅregörattkostnadenitidinte är så stor. Storulvåns topografi är relativt snäll vilket gör attmångahittar bra toppar att gå uppför och passande bergssidor att åka utför(Ranbrandt2009).Allemansrättengörattområdetärfrittframförallaattvistas i (legala aspekter och tillträde). Allemansrätten kan här vara ettproblemförrennäringen.Dåallemansrättengerallarättattvistasinaturenså kommer folk att vistas där. Trafikverkets förslag på att istället föravstängningavvägeninföraexempelvisbeträdelseförbud,trorjag,skulleidagslägetkunnavaraenbättremetodförattminskastörningarnafråndetrörliga friluftslivet.Samtidigtärenavgrunderna iallemansrättenattmanintefårstöraellerförstöra,vilketfriluftslivetpåplatsenuppenbarligengör.BådeTrafikverketochNaturvårdsverketanserattdet inteärtrafikensomorsakarstörningarpårennäringenutanattdetärfriluftslivetsomgördetta(Transportstyrelsens beslut TSV 2016-1603; Länsstyrelsens beslut 258-4518-15). Jonas Kråik (2017) hållermed dem om detta, samtidigtmenarLisa Lindblom (2017) att Trafikverket borde förstå att utan vägen ochtransportuttillStorulvånhadeintemänniskorkunnatägnasigåtfriluftsliv

34

på platsen. Både Kråik och Lindblom är eniga om att det var efterasfalteringensomproblemetblevstörre.SamtidigtsägerHelldinetal.(2012)samtVistnesochNelleman(2008)atttrafikpåvägarkan ledatillattdjurblirstörda.Friluftslivetkanskeärdenstörsta källan till störning på renarna,men trafiken kan antagligen ocksåorsakaettvisststörningsmoment.En annan stor del av problemet är att hundar springer lösa inomkalvningsområdet(Lindblom2017;Kråik2017;Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).Hundarnaskrämmervajornasomdåkanskelämnarkalvensominte klarar av att följa efter vajan. Jonas Kråik (2017) och Lisa Lindblom(2017) talar om att olika sätt att sprida information och att allmänhetenmåstevetaomhurlägetärvidStorulvånundermajmånad.Kråiksägerattdet är en myndighet som måste sprida informationen. Ett sätt som STFsprider informationärviaFacebook-inlägg.DendåvarandeplatschefenpåStorulvåns Fjällstation lade 2016 ut ett inlägg rörande renarna och deraskänsligaperiodsomficköver300delningarpåFacebook(Lindblom2017).Förattrestriktioner,ochdäreftersubstitutförannanaktivitet,tidochplats,skakunnagodkännasavenindividärdetviktigtattdessarestriktionerärväntade och rättvisa (Iso-Ahola 1986; Emmelin et al. 2010). Personligentror jag att situationen i Storulvånmåste uppmärksammas tydligare. Detskrivs mycket om det i dagstidningarna från Åre-Östersund och somLindblomsasåfårSTFsFacebook-inläggmångadelningar.Senärfråganomdetärokunskapfrånbesökareellerommanheltenkeltstruntarirenarnaochåker skidordärändå.Dådet är enolaglighandlingatt störa renarna,ochattenhundsomstörrenarnafår,omdenintekanfångasin,skjutasavrenskötaren kanske mer information av detta slag borde lyftas framstarkare. Både Kråik (2017) och Lindblom (2017) anger olika sätt sominformation om renarnas känsliga period sprids på. Samebyn anger attLänsstyrelsenärdäråderasvägnardådet,enligt JonasKråik,måstevaraenmyndighetsomsprider informationen förattmänniskorska taden tillsig (Kråik 2017). Ett sätt som STF sprider information är via inlägg påFacebook (Lindblom 2017). Emmelin et al. (2010) skriver att oönskadebeteendenochproblemkan lösasgenomantingendirekta- eller indirektaingrepp, där indirekta ingrepp handlar om exempelvis spridning avinformation. Som sagt sprider STF information genom Facebook-inlägg,vilket kan kopplas till indirekta ingrepp, men de försöker även påverkagenom direkta ingrepp. 2017 har STF Storulvån fjällstation valt att,tillsammansmedLänsstyrelsen,stängasinparkeringvidfjällstationen(STFStorulvån Fjällstation 2017). De uppmanar samtidigt till att välja andraplatser för att utföra friluftsaktiviteter under renarnas känsliga

35

kalvningstid.Ävenomvägenfortfarandeäröppensamtattdetfortfarandefinns parkeringsmöjligheter kan STFs ingrepp möjligtvis leda till att flermänniskor börjar få upp en förståelse för områdets känslighet undermajmånad. STF har ingen direkt verksamhet under kalvningstiden, Lindblom(2017) säger att de anser att den störning på rennäringen som derasverksamhet kan leda till är för stor och därför väljer de att stänga förvintersäsongeninnankalvningstidenbörjar.OmSTF,somimitttyckeärenstor representant för friluftslivet i Sverige, sätter enannannäringochettannatintresseframförsittegnabörjarkanskemänniskorförståallvaretidestörningar som orsakas av friluftslivet. Detta kan möjligtvis leda till attmänniskorbörjarfåenviljaattfinnaandraplatserattutföraaktiviteterpåellerandraaktiviteter.Somtheoryofleisuresubstitutability föreslårsåkanmänniskorsviljaattfinnaalternativaaktiviteterellerplatser(substitut)ökadå anledningen till att den tänkta platsen för aktiviteten exempelvis harbeträdelseförbud går att motivera eller känns rättvis (Iso-Ahola 1986;Cocolas,Walters&Ruhanen2015;Dawson,Havitz&Scott2011).OmSTFsochlänsstyrelsenavstängningavparkeringfårgenomslagskraftsåskulle en utveckling imitt tycke vara Länsstyrelsen förslag omatt stängavägen i höjd med Norder-Tvärån (Åre kommuns yttrandeDIA2017.56/511).Detta förslag ställer sigÅrekommunbakom,och JonasKråik anser att detta hade varit ett steg i rätt riktning då Norder-Tvärånligger utanför kalvningsområdet. Anledningen bakom att detta förlag integått igenom har jag inte kunnit få fram. Dock tror jag att anledningen ärsammasomvarförintehelavägenstängs,detärenallmänväg.Iochmedallemansrätten så är kalvningsområdet fortfarande tillgängligt i ettavseende,samtidigtsomdetblirotillgängligtidetavseendeattdetinnebärmerjobbatttasigdit,detblirenlängreanmarsch.Ochdåkandetblisåattkostnaden(itid)föratttasigtillexempelvisGetryggenblirförmycketförmånga.Det är två riksintressen som står mot varandra i denna konflikt,riksintresset för rennäringoch riksintresset för friluftslivet.Området runtStorulvånärutpekatsomriksintresse för friluftsliv (Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).Sametingetangerattpåsinhemsidaattdetintefinnsnågotutpekat riksintresse för Handölsdalens sameby (Sametinget 2016),samtidigtsomÅrekommunisinnyaöversiktsplanangerattallasamebyarinomkommunenhar framtagna riksintresseanspråk (Årekommun2017).Ettriksintresseskahaföreträdeöverandraallmännaintressen(Nyström&Tonell 2012). Om inte Handölsdalens sameby har ett framtagetriksintresseanspråk för området vid Storulvån så ska friluftslivet stå överintresset för rennäringen, om man endast ser till riksintresse. Samtidigt

36

angerrennäringslagenblandannathurmänniskorskaförhållanärdevistasi områdendärdet finns renar (SFS1971:437).Exempelvis kanenpersonsom,avsiktligtelleroavsiktligt,orsakarstörningförenrendömastillböter.Uppenbarligen så leder friluftsliv, och andra mänskliga aktiviteter tillstörningarpårenar(Helldinetal.2012).EnligtmigbordejudettainnebäraattaktiviteterpåStorulvånbrytermotrennäringslagen.OmStorulvånärettriksintresseområde även för rennäringen, och två riksintressen står motvarandra sägermiljöbalken att företräde ska ”ges åt det ellerde ändamålsom på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken,vattnet och den fysiska miljön i övrigt” (SFS 1998:808 3 kap 10§). Ävenallemansrättenfårräknasinidensvåraavvägningensomkonfliktenutgör.Enligtallemansrättenfårallavistasochrörasigfrittinaturen,dockunderförutsättningen attman inte stör eller förstör (Emmelin et al. 2010). Alladessaolikaparametrar (miljöbalken, rennäringslagenochallemansrätten)gördennakonfliktsvår.Uppenbarligenskulleettbeslutsomattstängaavendelavvägen(ochdåbeläggabeträdelseförbudfördetavstängdaområdet)påverkarennäringenpositivt. Som theory of leisure substitutability (Iso-Ahola 1986; Cocolas,Walters & Ruhanen 2015; Dawson, Havitz & Scott 2011) föreslår kanindividerställa sigpositiva till regleringar,ochbehovetatt finnasubstitutomdettaärväntat.Norder-Tvärån finnsmöjligheter till topptur, ävenomdet möjligtvis är längre anmarsch än exempelvis Getryggen. Detta bordegöraattmöjlighetertillsubstitutfinnsinärhetentillStorulvån.

37

7.0SAMMANFATTNINGEfterattStorulvåvägenasfalterades2008/2009harHandölsdalenssamebyupplevt att friluftslivet i området har ökat (Handölsdalens samebysansökan 258-1590-17). Det ökade friluftslivet är resultatet av Storulvånsökadetillgänglighetiochmedasfalteringen.Syftetmeddennastudievarattundersöka konsekvenser av det rörliga friluftslivets ökade tillgänglighet.Detta har gjorts genom en fallstudie i Jämtlandsfjällen därHandölsdalenssameby ansökt om att stänga Storulvåvägen under renarnas känsligakalvningstid. Studien har gjorts genom intervjuer med HandölsdalenssamebysviceordförandeJonasKråik,BengtMarshsomärordförandeiSTFÖstersund lokalavdelning samt platschefen på STF Storulvån fjällstationLisa Lindblom. Studien har även använt process-spårning av dokument.Dessadokumentharvaritansökan,utredningarsamtbeslut.Studiensfrågeställningvar:

• Vilkakonsekvenserharförändringarnaifriluftslivetgettupphovtill?• HurharaktörernaikonfliktenkringStorulvåvägenagerat?• Vilkatemanharvaritcentralaikonflikten?

Friluftslivet förändras ständigt, det både påverkar och blir påverkat avsamhället i övrigt (Sandell & Boman 2013). En sak som förändrats är attfriluftslivetblivitmertillgängligt.Utrustningharblivitbättre, flerharmertidöverattägnaåtfriluftsliv,viharidagmerkunskapochtransporterharblivitenklare(Fredmanetal.2014;Sandell&Fredman2010;Hales2006).Idennastudiesfallhardetrörligafriluftslivetsökadetillgänglighetletttillenstörning på Handölsdalens samebys renar under kalvningsperioden.Samebyn upplever att friluftslivet i Storulvån har ökat och detta harpåverkar rennäringen. Under kalvningstiden är renarna, framförallt vajanoch kalvarna, extra känsliga och störningar kan leda till att vajan lämnarkalvensomdådör.Deaktörersomvarit inblandadeikonfliktenärförutomsamebynochSTFsom har intervjuats Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen,Länsstyrelsen, Åre kommun, Sametinget och Polismyndigheten(Länsstyrelsensbeslut258-4518-15).Samebynharansöktomavstängningav Storulvåvägen under ett antal år. 2015 och 2016 har Länsstyrelsenbeslutat omavstängningmenTrafikverket har överklagat detta beslut tillTransportstyrelsen som valt att hålla vägen öppen för allmän trafik(Länsstyrelsen beslut 258-1590-17). Anledningen bakom TrafikverketsöverklaganärattStorulvåvägenärallmänvägochskadärförhållasöppen.Sametinget,Naturvårdsverket,STFochPolismyndighetenharallafigurerat

38

i Länsstyrelsen utredning inför beslut om avstängning (Länsstyrelsensbeslut 258-4518-15). Naturvårdsverket och Polismyndigheten anser ävende att vägen ska vara öppen (Länsstyrelsens beslut 258-4518-15;Länsstyrelsens beslut 258-1590-17). Sametinget står på samebyns sida ifrågan.De teman som varit centrala i konflikten, och som framkommit understudien har varit konflikten, tillgänglighet, friluftsliv och kunskap ochinformation. Dessa teman blev underrubriker i kapitel 5 Resultat och harsedandiskuteratsikapitel6.Dessatemansomframkommitiintervjuerharsedan kopplats samman med dokumenten som använts som källa förstudien.

7.1FörslagtillvidareforskningVarken det rörliga friluftslivet eller rennäringen är nya fenomen och detfinnsenheldelforskningombådatvå.Forskningenomfriluftslivetharjagfördjupatmigoerhörtiunderstudiensgångochdärvetjagintevilkentypav forskning somkanbehövas. Inomrennäringen, eller sameroch renar iallmänhet, finnsävendärenheldel forskning.Dock tyckte jagattdetvarlättareattfinnatidigarestudierompåverkanpårennäringfrånexempelvisvindkraft och gruvdrift än friluftslivets påverkan på rennäringen. Delsgjordedettaatt jag tyckerattdennastudiehargjortendel föratt fyllautdet gapet. Samtidigtkandetbehövasmer forskning inomdetområdetdåfriluftslivet och rennäringen är två näringar som använder sig av sammatypavmiljöer.DennastudieavslutasävenprecisefterSTFbeslutatomattstänga sin parkering. I mitt tycke skulle det vara intressant att se hurkonflikten i området utvecklar sig, om STFs stängning leder till någrafördelar eller om friluftsutövare använder sig av de parkeringsfickor somfinnstillgängligaochlägetförbliroförändrat.

39

KÄLLFÖRTECKNINGAppelblad,Håkan.2001.Thespawningsalmonasaresourcebyrecreationaluse: the case of thewild Baltic salmon and conditions for angling in northSwedishrivers.Diss.,UmeåUniversitet.Bodén,Bosse.2007.Åre–endestinationmedanor.IBohlin,Magnus&Elbe,Jörgen (red.). Utveckla turistdestinationer: ett svenskt perspektiv. Uppsala:UppsalaPublishingHouse,89-105.Boverket. 2013. Riksintressen – nationella värden och möjligheter.Karlskrona:Boverket.Boverket. 2017. Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden.Boverket. http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/riksintressen-ar-betydelsefulla-omraden/(Hämtad2017-05-30).Braun, V. & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology.QualitativeResearchinPsychology.3(2):77-101.Branigan, Henry & Jenns, Keith. 2014. A Complete Guide to Alpine SkiTouring Ski Mountaineering and Nordic Ski Touring: Including UsefulInformation for Off Piste Skiers and Snow Boarders. 2. uppl. Bloomington:AuthorHouse.E-bok.Buckley,Ralf.2006a.Introduction.IBuckley,Ralf(red.).AdventureTourism.Wallingford:CABI,1-10.Buckley,Ralf.2006b.Cross-countryskiing.IBuckley,Ralf(red.).AdventureTourism.Wallingford:CABI,235-244.Cocolas, Nicole; Walters, Gabrielle & Ruhanen, Lisa. 2015. Behaviouraladaptation to climate changeamongwinter alpine tourists: an analysis oftourist motivations and leisure substitutability. Journal of SustainableTourism.1november2015:1-20.Cooper, Chris. 2012. Essentials of tourism. Harlow, England: PearsonFinancialTimes/PrenticeHall.Dawson,Jackie;Havitz,Mark&Scott,Daniel.2011.BehavioralAdaptionofAlpineSkierstoClimateChange:ExaminingActivityInvolvementandPlaceLoyalty.JournalofTravel&TourismMarketing.28(4):388-404.

40

Denscombe, Martyn. 2016. Forskningshandboken – För småskaligaforskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3. uppl. Lund:Studentlitteratur.Duke, Karen. 2002. Getting Beyond the ’Official Line’: Reflections onDilemmas of Access, Knowledge and Power in Researching PolicyNetworks.JournalofSocialPolicy.31(1):39-59.Emmelin,Lars;Fredman,Peter;LisbergJensen,Ebba&Sandell,Klas.2010.Planeraförfriluftsliv:Natur,samhälle,upplevelser.Stockholm:Carlssons.Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann E. &Wängnerud, Lena. 2017. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,individochmarknad.2.uppl.Stockholm:WoltersKluwer.Fredman,Peter;Lindhagen,Anders&Nordström,Göran.2013.Friluftsliviförändring – en kvantitativ analys. I Fredman, Peter; Stenseke, Marie;Sandell,Klas&Mossing,Anders(red.).Friluftsliviförändring:Resultatfrånettforskningsprogram–Slutrapport.Stockholm:Naturvårdsverket,43-61.Fredman, Peter; Sandell, Klas; Stenseke, Marie & Emmelin, Lars. 2014.Inledning. I Fredman, Peter; Stenseke, Marie & Sandell, Klas (red.).Friluftsliv i förändring: studier frånsvenskaupplevelselandskap. Stockholm:Carlssons,13-23.Giles-Corti, Billie & Donovan, Robert J. 2002. The relative influence ofindividual, social and physical environment determinants of physicalactivity.SocialScience&Medicine.54(12):1793-1812.Hales, Robert. 2006. Mountaineering. I Buckley, Ralf (red.). AdventureTourism.Wallingford:CABI,260-285.Handölsdalens samebys ansökan 258-1590-17 av den 1 mars 2017 omansökanomatttillfälligtstängaväg1019,Storulvåvägenundermajmånad.Helldin, Jan Olof; Jung, Jens; Neumann, Wiebke; Olsson, Mattias; Skarin,Anna & Widemo, Fredrik. 2012. Vindkraftens effekter på landlevandedäggdjur – En syntesrapport. Stockholm: Naturvårdsverket.https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6499-0.pdf(Hämtad2017-05-30).

41

Håll Sverige Rent. u.å. Fakta om allemansrätten. Håll Sverige Rent.http://www.hsr.se/var-radd-om-din-arena-barn-och-unga/fakta-om-allemansratten-0(Hämtad2017-04-27).Iso-Ahola,SeppoE.1986.Atheoryofsubstitutabilityof leisurebehaviour.LeisureSciences.8(4):367-389.Kluwe,Joan&Krumpe,EdwinE.2003.Interpersonalandsocietalaspectsofuse conflicts. International Journal of Wilderness. 9 (3): 28-33.http://www.wilderness.net/library/documents/IJWDec03_KluweKrumpe.pdf(Hämtad2017-05-08).Kråik, Jonas; vice ordförande Handölsdalens sameby. 2017. Intervju 24april.Lindblom,Lisa;PlatschefSTFStorulvån.2017.Intervju26april.Lindqvist, Johanna. 2009. Reindeer herding: A traditional indigenouslivelihood. Macquarie Journal of International and ComparativeEnvironmental Law. 6 (1): 83-127.http://www.austlii.edu.au/au/journals/MqJlICEnvLaw/2009/5.html(Hämtad2017-04-20).Lundmark,Lennart.1998.Sålängeviharmarker:samernaochstatenundersexhundraår.Stockholm:RabénPrisma.Länsstyrelsen. 2015. Länsstyrelsen utreder tillfällig stängning av vägen tillStorulvåns fjällstation. Länsstyrelsen.http://www.lansstyrelsen.se/Jamtland/Sv/nyheter/2015/Pages/lansstyrelsen-utreder-tillfallig-stangning-av-vagen-till-storulvans-fjallstation.aspx?keyword=storulvån%20karta(Hämtad2017-06-04).Länsstyrelsen.2016.Storulvåvägenstängsundermajmånad.Länsstyrelsen.http://www.lansstyrelsen.se/Jamtland/Sv/nyheter/2016/Pages/storulvavagen-stangd-under-maj-manad.aspx?keyword=storulvåvägen (Hämtad2017-04-03).Länsstyrelsens beslut 258-2086-15 av den 16 april 2015 ombegäran omavstängningavväg1019,Storulvåvägen,Årekommun.Länsstyrelsens beslut 258-4518-15 av den 11 april 2016 ombegäran omavstängningavväg1019,Storulvåvägen,Årekommun.

42

Länsstyrelsens beslut 258-1590-17 av den 26 april 2017 ombegäran omavstängningavväg1019,Storulvåvägen,Årekommun.Manning,RobertE.2011.Studiesinoutdoorrecreation:searchandresearchforsatisfaction.3.uppl.Corvallis:OregonStateUniversityPress.Marsh,Bengt;ordförandeSTFslokalavdelningÖstersund.2017.Intervju25april.Montell, Catarina. 2016. Friluftsliv och renskötsel i krockkring Storulvån.Länstidningen. http://www.ltz.se/jamtland/are/friluftsliv-och-renskotsel-i-krock-kring-storulvan(Hämtad2017-04-04).Naboer AB. u.å. Välkommen som gäst i Renens rike. Naboer AB.http://naboer.se/mediaserverosd/mediaserverbook/renensrike.php(Hämtad2017-04-03).Nationalencyklopedin. u.å.a. Rekreation. Nationalencyklopedin.http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/rekreation(Hämtad2017-05-03).Nationalencyklopedin. u.å.b. Tillgänglighet. Nationalencyklopedin.http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tillgänglighet(Hämtad2017-05-13).Naturvårdsverket. u.å. Allemansrätten. Naturvårdsverket.http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/ (Hämtad2017-04-27).Nyaupane, Gyan P. & Graefe, Alan R. 2008. Travel Distance: a Tool forNature-Based TourismMarket Segmentation. Journal of Travel & TourismMarketing.25(3-4):355-366.Nyström, Jan&Tonell,Lennart.2012.Planeringensgrunder:enöversikt.3.uppl.Lund:Studentlitteratur.Ranbrandt, Johan.2009.FriluftsliviJämtland:enguidetillberg,skogarochvatten.2.uppl.Stockholm:Calazo.Reimers,Eigil&Colman,JonathanE.2006.Reindeerandcaribou(Rangifertarandus)responsetowardshumanactivities.Rangifer.26(2):55-71.

43

Reimers, Eigil; Røed, Knut H.; Flaget, Øystein & Lurås, Eivind. 2010.Habituation responses inwild reindeer exposed to recreational activities.Rangifer.30(1):45-59.Reitsamer, Bernd Frederik; Brunner-Sperdin, Alexandra & Stokburger-Sauer, Nicola E. 2016. Destination attractiveness and destinationattachment:Themediating roleof tourists’ attitude.TourismManagementPerspectives.19:93-101.Rodling, Emma. 2016. En dagstur från Åre: topptursparadisetSnasahögarna. Östersunds-Posten. 20 mars.http://www.op.se/jamtland/are/en-dagstur-fran-are-topptursparadiset-snasahogarna(Hämtad2017-04-28).Sandell,Klas&Boman,Mattias.2013.Friluftslivetsnyaaktiviteter –Merasportochmindrenatur?IFredman,Peter;Stenseke,Marie;Sandell,Klas&Mossing, Anders (red.). Friluftsliv i förändring: Resultat från ettforskningsprogram–Slutrapport.Stockholm:Naturvårdsverket,43-61.Sametinget. 2016. Handölsdalen. Sametinget.https://www.sametinget.se/8820(Hämtad2017-06-02).Sandell, Klas & Fredman, Peter. 2010. The Right of Public Access –Opportunity or Obstacle for Nature Tourism in Sweden? ScandinavianJournalofHospitalityandTourism.10(3):291-309.SFS1971:435.Rennäringslag.SFS1998:808.Miljöbalk.SFS2010:2008.Omstatsbidragtillfriluftsorganisationer.Skarin,Anna&Åhman,Birgitta.2014.Dohumanactivityandinfrastructuredisturb domesticated reindeer? The need for the reindeer’s perspective.PolarBiology.37(7):1041-1054.STF Storulvån Fjällstation. 2017. Facebook. 19 maj.https://www.facebook.com/storulvan/?fref=ts(Hämtad2017-06-01).Svenska Turistföreningen. u.å.a. STF Storulvån Fjällstation. SvenskaTuristföreningen.

44

https://www.svenskaturistforeningen.se/anlaggningar/stf-storulvan-fjallstation/(Hämtad2017-04-18).Svenska Turistföreningen. u.å.b. Om STF. Svenska Turistföreningen.https://www.svenskaturistforeningen.se/om-stf/(Hämtad2017-06-02).STF Facebook https://www.facebook.com/storulvan/?fref=ts (Hämtad2017-06-01).Sundvall,Jonas&Hjelmstedt,Fredrik.2006.Toppturer.ISundvall,Jonas&Hjelmstedt,Fredrik(red.).FriluftsliviSverige:dinguidetillvinternsäventyr.Stockholm:Calazo.Transportstyrelsens beslut TSV 2016-1603 av den 3 juni 2016Trafikverketsöverklagan.Visit Fjällen. u.å. Fjällstationer. Visit Fjällen.http://www.visitfjallen.se/sv/fjallstationer-vandrarhem-boende-logi-mat-fjallen/?lid=14be800b150516(Hämtad2017-05-11).Vistnes, Ingunn & Nellemann, Christian. 2008. The matter of spatial andtemporal scales: a review of reindeer and caribou response to humanactivity.PolarBiology.31(4):399-407.Yin,RobertK.2007.Fallstudier:designochgenomförande.Malmö:LiberYin, Robert K. 2013. Kvalitativ forskning från start till mål. Lund:Studentlitteratur.Zeppel, Heather. 2010. Managing Cultural Values in Sustainable Tourism:Conflicts inProtectedAreas.TourismandHospitalityResearch. 10 (2):93-115.Åre kommun. 2017. Ny Översiktsplan. Åre kommun.http://are.se/byggabo/oversiktsplanering(Hämtad2017-05-14).Åre kommuns yttrandeDIA.2017.56/511 av den 3 april 2017 omRemissfrån Länsstyrelsen, ansökan stängning av väg 1019, Storulvåvägen undermaj,258-1590-17.