Kandidatuppsats Olika versioner – olika känslor?

- en studie om personers upplevelser av en låt gestaltad i två olika

versioner.

Författare: Anna Brännvall Handledare: Johnny Wingstedt Examinator: Linda Portnoff Ämne/huvudområde: Ljud- och musikproduktion Kurskod: LP2005 Poäng: 15 hp Examinationsdatum: 2015-01-16

Högskolan Dalarna

791 88 Falun

Sweden

Tel 023-77 80 00

Abstract

Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion. Arbetet har bestått i att skapa ett

musikaliskt klingande verk i form av en låt, och sedan utforma den i två olika versioner.

Intentionen med dessa versioner var att se hur lyssnaren upplever samma låt i dess två olika

gestaltningar, om de upplever dem på olika sätt, och i så fall på vilka sätt, och vad de upplever

skiljer dem åt. Syftet grundas i att ta reda på om lyssnaren upplever det klingande verket på

samma sätt som låtskaparen avsett att förmedla med produktionen, samt ytterligare ett syfte

var att undersöka uppfattningen om musikens relation till sångtexten. Grunden för arbetet

ligger i att forska genom design, att gestalta musikproduktionen som en fallstudie, där en

fokusgruppsdiskussion ägde rum. Respondenterna fick då svara på frågor om vilka känslor de

upplevde av musiken och sångtexten, sedan ingå en diskussion med varandra. Deltagarna

resonerade i många fall väldigt lika, jag blev delvis förvånad över hur de ibland använde till

viss del samma ord som varit utgångspunkt vid musikskapandet. Det framfördes också

synpunkter och reflektioner som i viss mån tillförde nya perspektiv med avseende på

uppfattningen om musikens uttryck.

Keywords: Musik, musikproduktion, fokusgrupp, fokusgruppsdiskussion, designforskning.

Innehållsförteckning

Förord ....................................................................................... 1  

1. Inledning ................................................................................. 2  

2. Syfte och frågeställningar ............................................................... 3  

2.1 Syfte ..................................................................................................... 3  

2.2 Frågeställningar ........................................................................................ 3  

3. Avgränsningar ........................................................................... 4  

4. Teori och tidigare forskning ............................................................. 4  

5. Metod .................................................................................... 6  

5.1 Val av forskningsmetod ............................................................................... 6  

5.2 Designforskning - fallstudie ........................................................................... 6  

5.3 Fokusgruppsintervju .................................................................................. 7  

5.4 Urval av deltagare ..................................................................................... 8  

6. Genomförande ........................................................................... 9  

6.1 Skapande av låttext .................................................................................... 9  

6.2 Skapande av musikproduktion ..................................................................... 10  

6.3 Fokusgruppsdiskussion .............................................................................. 12  

6.4 Upplägg av fokusgruppsdiskussion ................................................................ 12  

6.5 Etik .................................................................................................... 13  

6.6 Trovärdighet .......................................................................................... 14  

7. Resultat och analys .................................................................... 14  

7.1 Resultat av fokusgruppsintervjun .................................................................. 14  

7.2 Tolkning av resultat ................................................................................. 19  

7.3 Slutsats av resultat ................................................................................... 19  

7.4 Reflektion kring min egen roll ...................................................................... 20  

8. Diskussion ............................................................................. 20  

Källförteckning ........................................................................... 22  

Bilagor ..................................................................................................... 24  

Bilaga 1 ................................................................................................. 24  

Bilaga 2 ................................................................................................. 25  

Bilaga 3 ................................................................................................. 28  

1

Förord

Jag vill börja med att rikta ett stort tack till min handledare Johnny Wingstedt för ett gediget

och aktivt stöd under arbetets gång. Johnny har varit ett utmärkt ”bollplank” och hjälpt mig

lösa upp de frågetecken som uppstått längst vägen i denna studie. Jag vill även rikta ett stort

tack till de personer som ställde upp som deltagare i min fokusgrupp. Utan dem hade inte

denna studie gått att genomföra.

Anna Brännvall

Falun, januari 2015

2

1. Inledning

Det är ingen hemlighet att musik har en kraft som kan påverka människans tillstånd och

sinnesstämning. Musik kan ses som ett verktyg som uttrycks i och från många olika aspekter,

den kan vara politisk, känslomässig, icke känslomässig, lugn, fartfylld etc. Hur vi upplever

den kan bero på hur, när och i vilket sammanhang man hör musiken. Alf Gabrielsson skriver i

sin bok Starka musikupplevelser att:

Lika varierande och oändlig som musiken är, lika varierande och oändlig är våra reaktioner på

musik. Ett och samma musikstycke kan framkalla helt olika reaktioner hos olika personer

(Gabrielsson, 2013:15).

Ofta har låtskaparen/-skaparna ett visst budskap eller en viss mening den/de vill förmedla med

en låt. Tankar som dessa väcker ett intresse hos mig som studerande musikproducent - hur

upplever lyssnarna en låt? Får de samma känslor och upplevelser som låtskaparen har avsett

att förmedla?

I dagens samhälle har den tekniska utvecklingen gjort det möjligt för många människor att

skapa sin egen musik hemma då man med små medel och hyfsat billig teknik kan bygga en

hemmastudio. Med hjälp utav hemsidor på internet som exempelvis Youtube kan man lära sig

hur man går tillväga för att skapa sin egen musik. Detta kan vara oavsett om man kommer

från en musikalisk bakgrund eller inte. Jag själv kommer inte från någon musikalisk bakgrund

och började med musik för cirka tre år sedan. Efter att ha läst lättare musikteori och lärt mig

grunderna av musikens byggstenar kan jag skriva låtar, men det krävs en djupare kunskap att

producera upp en låt från en demo till en produktion, samt att förmedla det man vill förmedla.

Musikens komplexitet kan variera beroende på genre. Vad som kan känneteckna dess

olikheter kan vara sättet musiken spelas på, sättet sångaren sjunger på, sättet musiken

framförs på, vad den har för struktur så som rytm, melodi, tempo och instrumentering.

Musiken reflekterar även olika subkulturer och genrer som kan identifieras genom kläder,

frisyrer och attityder (Machin, 2010:25). Olika genrer och artister har olika sätt att uttrycka

sig på, exempelvis uttrycker sig endel via låttexter där de kommunicerar genom att berätta

3

historier. Andra uttrycker sig genom scenkläder och framförande. Och vissa genom musiken

och sättet de spelar på.

Dessa ovan nämnda aspekter, ord, bild och ljud, kan inom musiken tillsammans forma

multimodala uttryck. Enligt Machin (2010:218) kan multimodalitet ses som olika former av

kommunikation som arbetar tillsammans, exempelvis musik och text (ljud och ord). Detta

fångar mitt intresse för hur man som producent och låtskrivare kan designa en produktion där

man vill förmedla en viss typ av känsla och budskap. Jag har därför valt att rikta uppsatsens

fokus på detta - samspelet mellan musik och text.

2. Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Studiens mål är att skapa en djupare förståelse för hur arrangemangsändringar i en låt kan

påverka helhetsupplevelsen av låten. Hur upplevelsen av musikens samspel till texten

förändras, och då på vilket sätt, samt vilken känsla det medför. För att undersöka det har en låt

producerats i två olika versioner.

2.2 Frågeställningar

• Hur upplevs de två olika versionerna relatera till sångtexten, beroende på skillnaderna

i den producerade musiken?

• Vad medför detta för upplevelse av låten?

• Får lyssnaren samma känslor och upplevelse som låtskaparen avsett att förmedla?

4

3. Avgränsningar

Då musikproduktion är ett komplext område har arbetet begränsats till att spela in allt material

i min hemmastudio. Att huvudsakligen fokusera produktionen på elektroniska instrument,

med en begränsad ändring av specifika parametrar i arrangemanget. Det finns rytmiska och

melodiska skillnader i versionerna, men det är inte den huvudsakliga skillnaden utan det är

obligatstämman, den komplementstämman som ligger i diskanten. Enligt Svenska Akademins

Ordbok definieras obligatstämma som en självständig musikalisk stämma av

ackompanjerande art (SAOB, i.d.). Att definiera en genre kan vara svårt då gränsen kan vara

hårfin mellan subgenrer. Men enligt mig faller denna produktion inom ramen för Indietronica.

En elektroniskt baserad produktion med inslag av pop.

4. Teori och tidigare forskning

Man [har] forskat en hel del i hur vi upplever särskilda element i musik, t.ex. olika tonhöjder,

tonarter, tempi, rytmmönster eller melodilinjer. Men eftersom dessa element kombineras med

varandra på olika sätt i varje musikstycke kan man inte nöja sig med att studera de enskilda

elementen, man måste också studera musikupplevelsen i sin helhet. (Gabrielsson, 2013:15)

Som Gabrielsson tar upp i sin bok Starka musikupplevelse har det forskats en del i hur vi

upplever olika element i musik och hur dessa kan påverka helhetsupplevelsen. Man startade

den empiriska forskningen om hur människan upplever musikaliska känslouttryck för ungefär

100 år sedan, och den har stegvis ökat fram till idag (Gabrielsson & Lindström, 2010:367).

Gabrielsson har tillsammans med Lindström skrivit ett kapitel The role of structure in the

musical expression of emotions i antologin Music and Emotion om olika känslor som kan

uttryckas i musik, och vilka faktorer i den musikaliska strukturen som bidrar till de upplevda

känslouttrycken. De har sammanställt en tabell med bl.a. musikaliska faktorer som rytm,

tempo, tonläge, och melodiska riktningar.

5

Resultatet visade på att vi upplever flödande (flowing/fluent) rytmer som glada (happines),

drömmande (dreamy), eleganta (graceful), fridfulla (serene) och stadiga rytmer (firm)

upplevdes dystra (sad), kraftfulla (vigorous), värdiga (dignified) och spännande (exciting)

(Gabrielsson & Lindström, 2010:386). Melodiska riktningar av stigande karaktär ansågs

värdiga (dignified), fridfulla (serene), anspända (tension), glada (happines). Melodiska

riktningar av fallande karaktär ansågs, spännande (exciting), eleganta (graceful), kraftfulla

(vigorous) och dystra (sadness) (Gabrielsson & Lindström, 2010:385). Dessa

forskningsresultat grundades mestadels på undersökningar baserade utifrån västerländsk

klassiskmusik (Gabrielsson & Lindström, 2010:368).

Ovan nämnd forskning visar likheter med vad Machin skriver i sin bok Analysing popular

music, att i den västerländska kulturen har människan associationer med uppåtgående tonhöjd

som ”feeling good” och nedåtgående eller låga tonhöjder med ”feeling down”. Han hänvisar

även till Cook som menar på att ”classical composers have used high pitch to suggest ’up and

away’ due to its energy and low pitch to suggest ’closer, down and relaxation’” (Machin,

2010:100).

Forskning inom musikproduktion har bl.a. gjorts av Jan-Olof Gullö, om hur den moderna

informations- och kommunikationsteknologin har utvecklats och resulterat i avancerade

möjligheter för dem som skapar musik med digitala verktyg (Gullö, 2010:1). I sin avhandling

tar han bl.a. upp att musikproducentrollen på senare år har suddats ut, att det kan vara svårt att

dra en tydlig gräns för vad och vem som har rollen då olika yrkesgrupper som artister,

musiker, kompositörer och textförfattare kan vara delaktiga i produktionsprocessen. ”Trots att

samma personer alltså kan vara såväl artister som kompositörer eller producenter så brukar

den som konkret ansvarar för en produktion i första hand benämnas producent eller

musikproducent” (Gullö, 2010:5). Att definiera begreppet musikproduktion kan svårt att

kortfattat beskriva, men ”i musikens värld är det vanligt att en benämns musikinspelning

benämns som produktion eller musikproduktion” (Gullö, 2010:4)

6

5. Metod

5.1 Val av forskningsmetod

I denna studie har arbetet skett utifrån två metoder. Den övergripande är

genom designforskning (research through design) (Frayling, 1993:5), och den specifika

metoden är en kvalitativ fallstudie med en fokusgrupp. Valet av designforskning ligger till

grund för att jag ville skapa en musikproduktion där jag själv skulle kunna manipulera vad i

låtens olika versioner som skulle ändras. Jag anser att metoden är ett relevant val då den

kännetecknas av att skapa och gestalta någonting - i detta fall en musikproduktion med syfte

att besvara en forskningsfråga.

För att nå fram och uppfylla studiens syfte föll valet på att använda en fokusgrupp då jag med

hjälp av deltagarna skulle kunna komma åt frågeställningarna om hur de upplever

produktionen i dess två olika versioner. Jag hade även kunnat använda genomföra en större

enkätundersökning, men då hade jag inte fått till en djupgående och gemensam diskussion om

hur ett flertal personer upplever låten, utan i stället en mindre nyanserad information och

beskrivning om hur var och en enskilt upplever låten.

5.2 Designforskning - fallstudie

Inom designforskning finns det tre grundläggande typer, man kan forska om design, för

design och genom design (KTH, i.d.) (Frayling, 1993:5). Designforskning i den tredje

bemärkelsen, att forska genom design, kännetecknas av att skapa eller gestalta någonting för

att kunna besvara en forskningsfråga. Det innebär att man gör en studie där man oftast har ett

eller ett fåtal fokuserade fall man vill undersöka. När man ska påbörja ett

designforskningsprojekt är det viktigt att tänka på vart man vill att forskningen ska ta en. När

man vet det, kommer beslutet om hur man tar sig dit genom metodbeslut att falla naturligt

(Crouch & Pearce, 2012:53). Det kan vara till hjälp att ta hänsyn till tre grundläggande

komponenter: den egna forskningspositionen, det teoretiska perspektivet och

7

forskningsmetoden. Crouch & Pearce beskriver dem på följande vis:

Our research position, which influences the other components; the particular theoretical or

conceptual lens, through which we view the phenomena we are studying: and our methods

(Crouch & Pearce, 2012:53 – 54).

Metodologi och metod är två olika termer som kan vara förvirrande då de lätt blandas ihop

eller ses som samma sak. Crouch & Pearce (2012:63) beskriver att metodologin kan ses som

en inramning eller de bredare principer som ligger till grund för särskilda metoder,

exempelvis etnografi eller fallstudie. Och att metoder är särskilda strategier som används vid

ett forskningsarbete, exempelvis intervju eller observation. Man kan se metodologin som en

karta för att beskriva val av metoder, men man kan också tänka metodologin som genom en

lins för att börja kartlägga forskningen. Metodologin vägleder sedan hela projektet från

datainsamling till analys och sedan till den slutliga presentationen (Crouch & Pearce,

2012:53).

Det finns flera metodologier som är användbara inom designforskning, i detta arbete har

fallstudie använts som är etablerad och väl användbar då fokus ligger på en specifik låt som

har producerats och gestaltas i ett par olika versioner, med syfte att undersöka hur musikens

relation till sångtexten uppfattas.

5.3 Fokusgruppsintervju

Fokusgruppsintervju är en metod som används i olika akademiska fält, vanligen inom

vårdvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. Den bör betraktas som en specifik

forskningsmetod med sina egna metodologiska kriterier och forskningsförfaranden. Att

använda en fokusgrupp innebär att man genomför en intervju med en mindre grupp personer

som diskuterar olika aspekter kring ett fokuserat tema eller ämne. Den kan med fördel

användas för att utforska vad personer har för uppfattningar, tankar och åsikter kring ett visst

ämne (Ahrne & Svensson, 2014:71).

Fokusgruppsinterjuver är också väl användbara för att bearbeta det genererade resultatet i

8

flera steg av en forskningsprocess. Metoden är dock inte meningsfull att använda om gruppen

inte är bekant med ämnet då diskussionen inte kan leda till den djupgående mening metoden

bygger på att generera. En av de viktigaste aspekterna är interaktionen mellan deltagarna, att

ny kunskap byggs upp mellan dem, samt att de kan dela med sig av sina kunskaper och

erfarenheter. De kan skapa en medvetenhet hos varandra som de tidigare inte tänkte på genom

att lyssna till andras åsikter innan de uttrycker sina, vilket kan leda till omvärderingar och nya

tankesätt. De förser även forskaren med olika perspektiv och uttalanden i form av deras egna

ord och meningar. En fokusgruppsintervju skiljer sig från en gruppintervju då man använder

gruppinteraktionen som forskningsdata (Ahrne & Svensson, 2014:72 - 74).

En fokusgrupp kan definieras i tre punkter:

• Fokusgrupper är en forskningsteknik som syftar till datainsamling för

forskningsändamål.

• Man samlar in data genom interaktiva gruppdiskussioner.

• Ämnet bestämts utav forskaren (Wibeck, 2010:25 - 26).

Då syftet var att få en fördjupad diskussion kring den musikproduktion som skapats, ansågs

denna metod var lämplig att använda då intentionen var att forska i hur lyssnare upplever det

klingande verk som skapats.

5.4 Urval av deltagare

När deltagarna till fokusgruppen skulle sättas ihop stod valet mellan att antingen välja ut

personer som inte är vana att analysera musik, och inte har någon djupare kunskap av att göra

det, eller det motsatta, att välja personer som är kunniga inom musik, att lyssna och analysera.

Beslutet föll på att välja ut en analytiskt erfaren grupp. Anledningen till det var för att få en

analytiskt djupgående diskussion kring låtens arrangemang och samspel mellan texten och

musiken. Vilket skulle kunna bidra till att besvara frågeställningarna.

Ahrne & Svensson (2014:76) skriver att det är en viktig fråga om man ska genomföra

fokusgrupper med människor som redan känner varandra då det finns forskare som anser att

det kan påverka gruppklimatet negativt. Andra menar att grupper som redan känner varandra

9

kan skapa en mer förtroendefull miljö där de lättare kan relatera till varandras åsikter och

kommentarer. Deltagarna i min grupp känner varandra sedan innan då de studerar tredje året i

samma klass i Ljud- och musikproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna.

Utifrån mitt perspektiv anser jag att det hjälpte interaktionen i gruppen på ett positivt sätt då

det kändes som att deltagarna kunde relatera och förstå varandra även om de vid vissa

tillfällen använde olika ordval. Det var också ett medvetet val att välja ut två tjejer och två

killar. Det finns ingen direkt anledning till detta, utan det gjordes bara för att möjligheten till

en genusmässigt heterogen grupp fanns.

6. Genomförande

För att uppnå syftet med uppsatsen behövdes en musikproduktion skapas gestaltad i två olika

versioner för att sedan utvärdera dessa med hjälp utav en fokusgrupp. Arbetet har gått till i

olika steg som beskrivs nedan.

6.1 Skapande av låttext

”When deciding what to write about, find a theme and let us know what the song is going to be

about in the first line. Stick to the same theme all the way through to the end.” (Leikin, 2008:1)

Arbetet började med en idé till en låttext. De ord och meningar som fanns i tankarna skrevs

ner och jag visste precis vad temat för låten skulle handla om, men inte riktigt hur den skulle

vara strukturerad. Leikin (2003:87 - 89) har skrivit ett kapitel i sin bok som heter ”How to

map out new song ideas” där ger hon tips på hur man från en låtidé kan utveckla den till en

färdig låttext. Jag tog hjälp utav denna mall som såg ut på följande vis:

• Vad jag vill säga i första versen

• Vad jag vill säga i refrängen

10

• Vad jag vill säga i andra versen

• Vad jag vill säga i sticket, om jag behöver en

När jag sedan hade skrivit ner vad de olika delarna skulle handla om påbörjades arbetet med

att skriva texten. Intentionen var att den skulle berätta en historia då man för första gången

träffar en person och blir alldeles knäsvag. Man blir störtförälskad och kan inte tänka på

någonting annat än den personen, man hamnar i en annan värld som känns som en dröm. Det

visade sig att jag inte kunde hitta rätt meningsbyggnader och följsamma ord direkt, så jag

påbörjade att leka fram en melodi och ackord tillsammans med gitarren. Efter ett tag hade

grunden för låten skapats då togs beslutet att påbörja produktionen av musiken och väntade på

att de sista delarna av texten skulle falla på plats.

6.2 Skapande av musikproduktion

Den musikaliska produktionen skapades i min hemmastudio med

musikproduktionsprogrammet Logic pro X. Grunden i produktionen är programmets

tillhörande mjukvaruinstrument som styrts med hjälp utav en MIDI-klaviatur som kopplas in i

datorn via USB anslutning. Elbas spelades in via ett externt ljudkort direkt in i datorn, och

sången spelades in med en kondensatormikrofon.

Produktionen började utifrån att ett enkelt trumkomp gjordes, sedan lades ackord ut och

sångmelodin spelades in. Första tanken var att göra två olika sångmelodier i versionerna, men

beslutet föll på att den skulle vara identisk då jag var nöjd med hur den var. Därefter formades

låtens struktur och jag började bygga vidare på instrumenteringen med olika syntljud och

senare programmerades ett nytt trumkomp. När själva grunden av låten var klar påbörjades

arbetet med att leka fram och skapa olika melodigångar och utveckla de två olika versionerna

av låten.

Skillnaden mellan versionerna blev ändring av melodier i obligatstämman och rytm i

baskaggen. Version 1 har fallande melodifraser med nedåtgående figurer, de går uppifrån och

ner, med varierande steg i större och mindre språng genom låten. En bastrumma som slår en

snabbare rytm med fler slag i refrängen, samt att den framträdande syntmelodin i refrängen

11

går i sextondelstakt. Version 2 har stigande melodifraser med uppåtgående figurer, de börjar

på en lägre ton och rör sig sedan upp mot högre toner. I refrängen slår bastrumman inte lika

många slag utan grunden är att den slår på varje fjärdedelsslag, samt att den framträdande

syntmelodin går i åttondelstakt, vilket leder till att rytmen blir långsammare. Detta medför att

en ökad respektive minskad energi kan upplevas versionerna emellan.

Gabrielsson & Lindström (2010:385) sammanfattar en rad olika forskningsresultat om

musikens relation till emotioner. Hur effekten av olika separata faktorer i musiken kan

upplevas. Där tar de bl.a. upp skillnaden mellan stigande och fallande melodiska riktningar.

Att uppåtgående melodier har känslomässiga uttryck som: värdig (dignified), fridfull (serene),

spänning (tension) och lycka (happiness). Och nedåtgående melodier: spännande (exciting),

elegant (graceful), kraftfull (vigorous) och sorgsenhet (sadness). Denna ändring gjordes i låten

och resulterade i en tonskillnad versionerna emellan. Jag valde även att ändra rytmen i

refrängen med intentionen att få en större skillnad då det är låtens huvuddel, och oftast den del

som lyssnaren kommer ihåg. Leikin skriver:

Be aware that the music has to have hooks, too. Without them, nobody will ever notice or hear

your work. Besides being vehicles for us to express ourselves, songs serve as a way for us to

share our feelings with the audience. In order to ensure ourselves of having an audience, we have

to hook them (Leikin, 2008:13).

Att ändra melodins riktning och rytm i huvuddelen gav en betydande karaktärsskillnad för de

två versionerna och dess sampel med texten. Machin (2010:89 - 99) skriver i sin bok om de

semiotiska resurserna i ljud, valet i hur man vänjer att formulera en låttext, hur man fraserar

samt tonläge och melodi. Att de olika elementen kan användas som ett hjälpmedel i det

musikaliska språket för att uttrycka en viss stämning och känsla. Exempelvis att ett högt

tonläge inom popmusik oftast associeras med ljushet och ett lågt tonläge med nedstämdhet.

Och att i den västerländska kulturen associeras ett högt tonläge med ”feeling good”, och ett

lågt tonläge med ”feeling down”. I refrängen av låten sjunger jag i ett högre tonläge än i de

resterande delarna av låten, jag funderade på att ändra sångmelodin i versionerna emellan,

men valde att inte göra det då jag fann det intressant att se hur/om deltagarna skulle uppfatta

kontrasterna i obligatstämmans melodi i samspelet med låtens text, då version 1 har ett ljusare

sound än vad version 2 har.

12

6.3 Fokusgruppsdiskussion

Några dagar innan fokusgruppsintervjun skulle genomföras skickads ett informationsblad ut

till deltagarna. Det innehöll bl.a. information om att sessionen skulle spelas in i ljudformat, att

allt var konfidentiellt, datum, tid samt plats m.m. (bilaga 1).

Wibeck (2010:33) skriver att det är viktigt att tänka igenom valet av plats där samtalet ska

genomföras så att deltagarna känner sig trygga och hemma i miljön, annars kan det finnas risk

för att samtalet hämmas av eventuella distraktioner. Valet föll därför att hålla samtalet i K1

(kontrollrum1) på Högskolan Dalarnas Mediehus då det är ett välbekant rum för oss alla, samt

en lugn och avslappnad miljö. Fokusgruppen bestod utav en grupp på fyra personer, varav två

tjejer och två killar.

6.4 Upplägg av fokusgruppsdiskussion

Sessionen gick till i tre varv, vid varje del fick deltagarna varsitt papper med en fråga. I del 1

och 3 fick deltagarna först läsa frågan och sedan lyssna på låten i båda versionerna direkt efter

varandra. Under lyssningen antecknade de i tystnad skriftligt ner sina intryck. Detta gjordes

för att deltagarna inte skulle påverkas av varandra i sina första intryck. Därefter öppnades det

upp för muntlig diskussion där deltagarna utgick ifrån sina skriftliga anteckningar.

Versionerna gicks igenom en i taget och startade med version 1 och sedan version 2. I del 2

som handlade om låtens text fick deltagarna först analysera texten och skriva ner sina första

intryck innan diskussionen öppnades upp. Nedan följer en kort redovisning av varje dels

upplägg.

Del 1

Fråga: Vad ger musiken dig för känsla?

Version 1:

Version 2:

13

Deltagarna fick först läsa frågan och sedan lyssna på version 1 och version 2 direkt efter

varandra samtidigt som de gjorde kortfattade anteckningar på frågan, under lyssningens gång.

Därefter öppnades det upp för diskussion som utgick ifrån deras anteckningar. I diskussionen

gicks versionerna igenom en i taget med start av version 1 och sedan version 2.

Del 2

Fråga: Vad upplever du att texten handlar om?

Här fick deltagarna inte lyssna på låten utan de fick några minuter på sig att läsa och analysera

texten. De gjorde skriftliga anteckningar innan en muntlig diskussion öppnades upp.

Del 3

Fråga: I vilken version av låten tycker du att musiken passar bäst till texten?

Deltagarna fick läsa frågan och sedan återigen lyssna på version 1 och version två efter

varandra. De gjorde skriftliga anteckningar under lyssningen innan den muntliga diskussionen

öppnades upp.

Under de muntliga diskussionsdelarna hände det att jag ställde följdfrågor på deltagarnas svar,

dessa redovisas i resultatdelen då den ovan nämnda delen är utgångsupplägget.

Diskussionerna höll på tills deltagarna kände att de hade sagt vad de ville säga.

6.5 Etik

Ahrne & Svensson (2014:82) menar att innan genomförandet av fokusgruppssessionen är det

av vikt att informera alla som tillfrågas om att delta i fokusgruppen måste få fullständig

information om syftet med studien och vad den ska användas till. Därför skickades ett

informationsblad (bilaga 1) ut till deltagarna som innehöll information om var, när och vilken

tid sessionen skulle äga rum. En kortfattad instruktion om hur sessionen skulle gå till, hur

många deltagare som skulle delta, vad som förväntades av dem samt syftet med intervjun. De

informerades även om att materialet kommer behandlas konfidentiellt.

14

6.6 Trovärdighet

Att använda sig av en fokusgrupp innebär:

Att ha en gemensam förståelse som baseras på en gemensamt konstruerad text. Det är inte en

sammanställning av de olika deltagarnas uttalanden, utan en heltäckande bild av deras

gemensamma förståelse (Ahrne & Svensson, 2014:82).

Detta betyder att jag har försökt sammanställa deltagarnas gemensamma åsikter och

uppfattningar, fokus ligger alltså inte på deltagarnas enskilda uttalanden. Och eftersom

intervjun skedde med en ljudinspelning har inte deltagarnas kroppsspråk kommit med på

inspelningen, men eftersom det var jag som var gruppledare för intervjun har jag transkriberat

materialet och försökt överföra en så noggrann skriftlig tolkning av deras svar som möjligt.

Men det är viktigt att poängtera att eventuella misstolkningar kan ha skett vid transkriberingen

av intervjun.

7. Resultat och analys

Nedan presenteras först en sammanställning av det empiriska insamlande materialet, därefter

följer min tolkning av resultatet, och sedan en slutsats.

7.1 Resultat av fokusgruppsintervjun

Då sessionen bestod av tre delar och en ny diskussion påbörjades efter varje del följer nedan

en sammanfattat av var del för sig. Intervjun grundades på tre huvudfrågor, med några

extrafrågor under sessionens gång. Diskussionerna varierade i längd, därför är de olika

sammanfattningarna också olika långa. Nedan redogörs först deras skriftliga anteckningar

som de gjorde innan den gemensamma diskussionen startade, sedan följer en sammanställning

av den transkriberade diskussionen.

15

Deltagarna har blivit informerade om att deras identitet kommer att vara fingerad och kommer

i denna undersökning gå under namnen Kim, Eliot, Alex och Robyn.

1. Vad ger musiken dig för känsla?

Version 1

Kim – ”Dreamy”, sen taggande, sen en soft avslappnande del.

Eliot – Svävande känsla, ”dreamy”, mysig.

Alex – Hoppfull, förväntan, positiv känsla av obehag, mystisk.

Robyn – Mysig och varm, kärleksdimma, naiv, fnittrig, dimmig sinnesstämning, hög på kärlek

och förälskelse.

Deras individuella utgångspunkter varierade i ord, men det fanns liknande meningar i deras

beskrivningar. Ett par av deltagarna upplevde att de hade svårt att beskriva känslan, Alex

beskrev det som en känsla av ett ”positivt obehag”, men visste inte riktigt vad man skulle

kalla det för, men menade på att det var känslan av ”dreamy”, och att det kunde bero på

sammansättningen av ackord m.m. Robyn beskrev det som att man hamnar i en

sinnesstämning som i en slags kärleksdimma. I diskussionens slutskede av version 1 verkade

alla enas om att det var en slags drömsk kärlekskänsla de upplevde, och ordet ”dreamy”

nämndes utav 3 av 4 deltagare.

Version 2

Kim – Stadigare, kärleksdimma, svävande, mer konkret.

Eliot – Inte lika utsvävande som version 1.

Alex – Mer uppenbar, etablerad svävning, mindre mystisk

Robyn – Lekfull, inte lika diffus, dimman inte lika tät dimma, även samma känslor som

version 1.

I denna version gjordes flera jämförelser med version 1. Flertalet av deltagarna upplevde att

denna version var stadigare och mer stabil. ”Den var fortfarande drömsk och svävande men

inte lika utsvävande som version 1” (Eliot). Alex hade antecknat ordet ”obvious” (uppenbar,

tydlig) och upplevde att denna version var mer uppenbar, att svävningen var mer etablerad

16

här, och gav en förklaring – ”Om man nu ska sätta det i ett kärlekssammanhang kan man säga

att den första liksom ”Wow vad är det här?”, och den andra ”Jag är kär, och det är nice”. Alla

deltagare verkade vara inne på samma spår fast de uttryckte sig med olika ord, exempelvis

Robyn som nämnde dimma beskrev denna version som att dimman inte var lika tät jämfört

med den första. Robyn gav också ett exempel på jämförelsen mellan låtarna, att frågan som

sjungs i början av låten ”What are you doing with me” var i version 1 en mer äkta fråga, att

personen som sjunger inte riktigt vet vad som händer med en, och att i version 2 så kändes

frågan mer retorisk med ett leende på läpparna. Denne person upptäckte också ett nytt

element, ett slagverk som den inte hörde i version 1. Deltagarna uttrycker att det ibland är

svårt att sätta ord på vad de menar, men att andra sätter ord på vad de själv inte kan uttrycka.

Majoriteten av deltagarna upplevde att denna version var mindre mystisk än den första

versionen, det gavs ingen direkt förklaring till varför, men det kan ha berott på att den

upplevdes stabilare och mer etablerad.

Vad upplever ni för skillnad versionerna emellan? (extrafråga)

Skillnaden sammanfattas med att version 2 hade en mindre tät dimma än version 1.

2. Vad upplever du att texten handlar om?

Kim – Besatt av någon person. Oklart vad/om personen får för respons. Vad den andra har för

känslor tillbaka är oklart. Förälskelse/förälskad. ”One night stand?”

Eliot – Någon form av kärlek. På något sätt odefinierad. Vet inte?

Alex – Kärlek – förälskelse/”crush”. Frågor på om personen är kär eller inte ”what are you

doing with me”. ”Hoppas på att det är kärlek”.

Robyn – Personen som sjunger är ofrivilligt förförd av en person som hon/han finner ovanligt

attraktiv. Personen blir försjunken/försatt i ett sinnesrus/sinnesstämning som att man är hög

på kärlek.

En stund efter att deltagarna analyserat texten frågar en deltagare om vi kan lyssna lite på

låten igen för att få in stämningen. Jag svarar då att vi väntar med det eftersom jag vill ha reda

på hur texten tolkas utifrån att endast studera den.

17

”Någon form av kärlek… ehm… jag brukar inte skriva texter så jag är inte så superhaj på det”

(Eliot). ”Jag har understrukit ”crush”, det känns mer så än åt något annat håll” (Alex).

Deltagarna är enade om att texten handlar om kärlek, men är inne på olika spår om vad för

slags kärlek, om det är en förälskelse, en förförelse eller bara ett ”one night stand”. De pekar

ut olika delar av texten bl.a. raden ”since the first time that I kissed your lips” och Kim

uppfattar då texten som att det har hänt någonting men att det är oklart vad för respons

personen får tillbaka. Alex pekar ut raden ”it feels like love” och upplever flera frågor som att

personen hoppas på att den är kär, eller inte vill, eller inte får vara kär. Under diskussionen

nämns kärleksrus som att man är hög på kärlek och ofrivilligt förförs av en person. En slutsats

dras från en av deltagarna att det är någonting som hänt ganska nyligen, för hade låten handlat

om ett etablerat förhållande så hade inte den inte skrivit på detta sätt.

3. I vilken version av låten tycker du att musiken passar bäst till texten?

Kim – Version 1.

Eliot – Version 2.

Alex - Version 2

Robyn – Vet ej, båda passar.

Den tredje frågan som knyter samman fråga ett och två resulterade i en längre och djupare

diskussion mellan deltagarna. Kim upplevde nu att de tankar som gick i huvudet blev tydligare

att sätta fingret på. Att version 1 passade bättre tillsammans med texten då den hade en

”blown away” känsla, att allt bara försvinner och det är bara vad som händer i kroppen som

finns kvar i huvudet, och att det försvann i version 2 just eftersom den kändes stadigare vilket

Kim tror har att göra med beatet och att det var några ”pling plongs” som kändes annorlunda

vilket ledde till att ”dreamy” känsla försvann. Både Eliot och Alex tyckte att version 2

passade bäst, de var inne på att det har med hur man tolkar texten och att båda versionerna ger

texten en mening på olika sätt, men att deras tolkning av texten passade bättre till version två

och hellre skulle välja den. De poängterar ändå att de är lite kluvna eftersom texten inte ger

dem en hundraprocentig förklaring om vad den handlar om. Robyn tyckte att båda versionerna

fungerade, att de berättade samma historia fast i två olika steg. Första låten är mer den här

”hjälp, vad är det som händer? håller jag på att bli förälskad? och den andra versionen är den

känslan mer etablerad, det är svårt att förklara, men ungefär så”. Under diskussionen

återkopplar deltagarna till varandras uttalanden bl.a. Kim som är inne på samma spår som

18

Robyn, att version 2 är mer etablerad, att den är stadigare och har en mer vardagskänsla, den

är mer linjär än version 1 som är mer dynamisk.

Vad tror ni att det kan bero på? (extrafråga)

En av deltagarna tror att det kan bero på mixen, men att det är svårt att säga vad det är som

gör att låtarna känns olika. Att version 1 har mer gung i sig är version 2 som upplevs mer

konkret och lunkar framåt, att det kan ha med beatet att göra. De tar också upp element som

de tidigare varit inne på, ”pling plong” instrument som spelar en melodi som känns

annorlunda i de två versionerna, och att det påverkar stämningen i versionerna.

Om ni tänker tillbaka på fråga 1 - vad musiken gav er för känsla. Tycker ni att den har

ändrats nu när ni har läst och studerat texten? (extrafråga)

Flertalet av deltagarna upplever en skillnad medan en sitter tyst och funderar. En av

deltagarna kom in på ett annat spår, ”jag vet inte om det var för att jag hade läst texten, eller

för att man faktiskt började fundera på helhetskänslan. I början vad jag inne på ett ”one night

stand” och sen kändes det mer som ett kortare tidsintervall där någon verkligen såhär stor

känsla kommer i kroppen. Så det ändrades ju ganska mycket” (Kim). En annan deltagare

upplever att efter att ha kollat på texten och lyssnat på låten igen så tänkte man mer på

helhetskänslan, men under diskussionen så tänkte man mer på vilken version som synkade

bäst ihop med texten, att ens tankar gick annorlunda. Alex upplever samma känslor utifrån

sina anteckningar, men att de abstrakta känslorna snarare förstärktes. Diskussionen återgår till

att version 2 kändes mer linjär och inte gav några stora känsloförändringar, utan att låten

börjar och sen så kör den bara på och blir lite svävande mot slutet, medan version 1 är mer

dynamisk och ger större intryck. Att det fann hörbara förändringar i båda versionerna med att

de var mer diskreta förändringar i version 2 än i version 1.

19

7.2 Tolkning av resultat

Utfallet resulterade i många intressanta svar på hur deltagarna upplevde musiken. De stämde

flera gånger bra med de intentioner som versionerna var skapade utifrån. Deltagarna nämnde

bl.a. att version 1 var mer energirik än version 2 och att det kunde ha med ”beatet” att göra.

Machin (2010:128) skriver att om en bastrumma endast pulserar på varje fjärdedelsslag

upplevs en känsla av att endast räkna pulsen snarare än en framåtgående känsla. I min

tolkning av respondenternas bedömning av skillnaden mellan versionerna kan detta relateras

till deras upplevelse av att version 2 kändes stabilare och inte lika rörlig då bastrummans

grund ligger på fjärdedelsslag, och att version 1 som hade en snabbare rytm var mer

utsvävande och drömsk. I detta finns likheter mellan de svar som Gabrielsson & Lindström

fick fram i sin undersökning, att flödande rytmer upplevdes drömmande och glada.

Intentionen med de två versionerna var just att skapa en som var mer energirik och flödande

(version 1), och en som var lugnare och mindre energirik (version 2). Det intressanta var

också att deltagarna kommenterade några av de produktionselement som var ändrade och

hade betydelse för skillnaderna mellan versionerna.

I deras tolkning av sångtexten kom många olika svar fram som delvis stämde överens med

mina intentioner, men också andra oväntade aspekter som jag inte hade räknat med, bl.a. att

den upplevdes melankolisk. De tycktes ändå gemensamt uppleva att den handlade om en

förälskelse och kärlek, vilket den gjorde.

7.3 Slutsats av resultat

För att sammanfatta vad undersökningen kommit fram till så har respondenterna upplevt

många likheter med de känslor och intentioner produktionen, versionerna och sångtexten var

skapad utifrån. Kanske detta har med att göra att vi i den västerländska kulturen upplever

lägre tonhöjd med dysterhet och högre tonhöjd med glädje. Att en mer koncis och långsam

rytm upplevs lugnare och stadigare än en snabbare rytm. När det kommer till att analysera ett

material så som en sångtext kan tolkningarna skildra olika tankegångar, och i respondenternas

svar om vilken version de tyckte sångtexten passade bäst till, kanske just detta med vad vi får

20

för känslor av musiken har en stor påverkan. Det är väldigt tydligt att vi alla är olika och att vi

kan tolka samt uppleva saker på olika sätt. En sak som är självklart för mig behöver inte vara

självklart för en annan person, och vice versa.

7.4 Reflektion kring min egen roll

Som Ahrne & Svensson (2014:77) tar upp är det viktigt att man som gruppledare inte försöker

att styra gruppen under intervjun. Detta var första gången jag genomförde en

fokusgruppsintervju som gruppledare, vilket kan ha sina nackdelar då jag inte har någon

tidigare erfarenhet av det, men i baktanken fanns hela tiden att försöka hålla mig till de

”regler” som gäller för en gruppledare. Under sessionen försökte jag lyssna och iaktta

deltagarnas kroppsspråk för att senare vid transkriberingen av det empiriska materialet kunna

få en så sanningsenlig transkribering som möjligt. Deltagarnas skriftliga svar fungerade som

fasta utgångspunkter och var det som diskussionen rörde sig kring. Jag tog även anteckningar

och fyllde på med extrafrågor vid de tillfällen då det kändes relevant, och såg i övrigt till att

inte försöka styra gruppen eller diskussionen.

8. Diskussion

Resultatet har vissa likheter med de känslor och faktorer som Gabrielsson & Lindström

skriver om. Viktigt är dock att poängtera att den empiriska sammanställningen av deras

forskning mestadels grundas från västerländsk klassisk musik, och att flera av deras

forskningskällor är från tidigare decennier av 1900-talet, och denna studie grundas på en

annan genre av musik. Jag anser att musiken har ändrats och utvecklats mycket sedan den

tiden, jag tror dock inte att beskrivningen av olika känslotillstånd har gjort det. Machin

(2010:100) skriver att i den västerländska kulturen associerar människan en låg tonhöjd med

dysterhet, och en hög tonhöjd med ljushet och glädje. Då denna grund är som en slags

undermedveten reaktionsförmåga hos människan så känns litteraturen ändå tillförlitlig då den

handlar om hur människan också upplever de olika parametrarna i musiken och inte den

specifika genren. Därför anser jag att det är en bra grund och tror att det är samma påverkan

21

beroende på vad det är för musik. Att det är grundat på klassisk musik kan medföra vissa

konsekvenser, men som sagt, enligt min tro så är känslor känslor, och upplevs på liknande sätt

oberoende av vilken genre det handlar om.

Att ha forskat genom design har också varit en del i uppsatsen att ta reda på hur denna ansats

fungerar i ett projekt som detta. De fördelar som kan ses är att jag har kunnat styra

produktionen och kan anknyta det empiriska resultatet från fokusgruppen till mina egna

intentioner med skapandet av låten. Då man i designforskning ofta arbetar i flera varv, eller

iterationer som det också kallas, kan denna forskning ses som en iteration. Det frågetecken

som fanns, som togs upp i inledningen - hur upplever lyssnarna en låt? Får de samma känslor

och upplevelser som låtskaparen har avsett att förmedla? Kan jag nu efter genomförandet av

denna studie känna att jag har fått svar på då man kan se många likheter med resultatet av

studien och med mina intentioner. Här har det metodologiska upplägget varit jätte bra och

givande då fokusgruppen har varit designverktyget för mig som låtskrivare och producent. Att

kombinera metodologin - forskning genom design och metoden fallstudie har resulterat i att

arbetet kan fortsätta i fler iterationer, där låten kan utvecklas utifrån resultatet denna

undersökning har givit.

Mina förhoppningar är att jag med hjälp av denna studie har kunnat bidra till mer forskning

inom detta forskningsfält, då designforskning är relativt litet inom musikproduktion. Även om

denna studie har varit avgränsad till en specifik produktion så kan förhoppningsvis resultatet

vara av värde för andra. Och att arbetet samt metodologin som använts kan fungera som

utgångspunkt för andra undersökningar, och inspirera till fortsatt forskning inom samma

område.

22

Källförteckning

Referenslista

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2014). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber

AB

Crouch, Christopher & Pearce, Jane (2012). Doing research in design. UK: MPG Books

Group

Frayling, Christopher (1993). Research in Art and Design. Royal College of Art Research

Papers 1, s.1-5.s. London: Royal College of Art.

Gabrielsson, Alf (2013). Starka musikupplevelser – Musik är mycket mer än bara musik.

Örlinge: Gidlunds Förlag

Gabrielsson, Alf & Lindström, Erik (2010). The role of structure in the musical expression of

emotions. In Juslin, Partik N. & Sloboda, John A. (Eds.) Handbook of Music and Emotion:

Theory, Research, Applications (pp. 367-400). Oxford: Oxford University Press.

Gullö, Jan-Olof (2010). Musikproduktion med föränderliga verktyg – en pedagogisk

utmaning. Visby: KMH Förlaget

KTH (i.d.). Designforskning. Hämtad 20 December 2014 från

http://www.designfakulteten.kth.se/om-designfakulteten/vad-ar-designforskning

Leikin, Molly-Ann (2003). How to be a hit songwriter. Milwaukee: Hal Leonard Corporation

Leikin, Molly-Ann (2008). How to write a hit song. Milwaukee: Hal Leonard Books

Machin, David (2010). Analysing popular music – image, sound, text. London: SAGE

Publications Ltd

23

Svenska akademins ordbok (i.d.). Obligat. Hämtad 4 januari 2015 från

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/171/52.html

Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper – Om fokuserade gruppintervjuer som

undersökningsmetod. Sverige: Holmbergs i Malmö AB

24

Bilagor

Bilaga 1

Information

Tack för att du medverkar i min forskningsstudie till min kandidatuppsats. Sessionen kommer

att spelas in och all information kommer behandlas konfidentiellt.

Fokusgruppsdiskussionen kommer äga rum i K1 i Mediehuset på Högskolan Dalarna den

8/12-14 med start kl. 15.00 till ca 16-00. Ni kommer få lyssna på en låt i två olika versioner

och därefter individuellt svara skriftligt på några frågor innan en öppen diskussion mellan

deltagarna öppnas upp. Fokusgruppen består av fyra personer och sessionen kommer att

utföras i tre steg. Mer information får ni på plats.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för hur ni uppfattar de olika versionerna av

låten. Det är därför värdefullt att ni är så uppriktiga som möjligt oavsett om det är negativa

eller positiva uppfattningar.

Anna Brännvall

25

Bilaga 2

Frågeformulär

1. Vad ger musiken dig för känsla?

(beskriv kortfattat med något/några ord)

Version 1:

Version 2:

26

2. Vad upplever du att texten handlar om?

(beskriv kortfattat med något/några ord)

27

3. I viken version av låten tycker du att musiken passar bäst till texten?

Tack för din medverkan!

28

Bilaga 3

Låttext

What are you doing with me What are you doing with me Since the first time that I saw your face I haven´t got you out of my head Your dark eyes and your bright smile Undress me every time I look into your eyes (And when I) look into your eyes It feels like love I can´t deny 'Cause I´m I´m getting high I´m getting high I´m getting high When i see you Since the first time that I kissed you lips I haven´t got my feet back onto the ground I just close my eyes and fly away ’Cause you are taking me to a new place And when I look into your eyes It feels like love I can´t deny 'Cause I´m I´m getting high I´m getting high I´m getting high When i feel you X2 what are you doing with me what are you doing with me You hit my heart and took away my breath from the start You hit my heart and took away my breath from the start You hit my heart and took away my breath from the start You hit my heart and took away my breath from the start And now you got my heart (you got my heart)