”Miljonprogram light” En jämförelsestudie om segregation i en storstads-

och en landsbygdskommun

Författare: Amanda Sahibzada

Handledare: Sofie Krantz

Examinator: Glenn Sjöstrand

Termin: VT20

Ämne: Sociologi

Nivå: Grundnivå

Kurskod: 2SO31E

Kandidatuppsats

Abstract

Title: Million Program Light – A comparative study on segregation in a city

and a rural municipality.

Author: Amanda Sahibzada

The purpose of this study is to identify and interpret if and how segregation

can differentiate between a city and a rural municipality in Sweden, this with

a comparative approach. The study conducted a mixed method in which the

author collected statistics, made observations and performed semi-structured

expert interviews. The analysis is based on a thematic projection of the

empirical data. The study concluded that there are several similarities

between the investigated areas, such as the proportions of foreign-born

residents, acquisition workers and levels of education. Further the study

concluded that segregation in rural municipalities might be more

concentrated than in cities. Although this can only be semi-concluded since

the study is only based on segregation in two areas. Future studies would

gain wider accuracy if they included a higher number of areas as well as

interviews with residents. However, this study contributed to highlighting

segregation in rural municipalities in Sweden and increased the

understanding of how it can differ from segregation in cities.

Keywords: Segregation, socioeconomics, ethnicity and mechanisms of

neighborhood effects.

Tack

Jag vill tacka mina intervjurespondenter som har varit delaktiga och

hjälpsamma under studien för att inte tala om deras tålamod vid läsning av

intervjutranskriberingarna.

Jag vill också tacka min handledare Sofie Krantz för hennes värdefulla

rådgivning, stöttning och optimism under processen.

Innehållsförteckning

1 Inledning & Bakgrund ........................................................................... 1

1.1 Inledning ................................................................................................... 1

1.2 Bakgrund .................................................................................................. 1

1.2.1 Segregationsteman ............................................................................................. 1

1.2.1.1 Boendesegregation .................................................................................... 2

1.2.1.2 Socioekonomisk segregation ..................................................................... 2

1.2.1.3 Brottslighet ................................................................................................ 3

1.2.1.4 Arbetslöshet .............................................................................................. 3

1.2.1.5 Etnisk segregation ..................................................................................... 4

1.2.1.6 Skola/utbildning ........................................................................................ 4

2 Syfte, Frågeställning & Problemformulering ........................................ 4

2.1 Syfte & Frågeställning ............................................................................. 4

2.2 Problemformulering................................................................................. 5

2.3 Disposition ................................................................................................. 5

3 Tidigare forskning .................................................................................. 5

3.1 Den delade staden ..................................................................................... 6

3.1.1 Invandring och segregation ................................................................................ 7

3.1.2 Problemet segregation........................................................................................ 8

3.2 Etablerade och outsiders ......................................................................... 9

3.3 Sammanfattning av tidigare forskning................................................... 9

4 Teoretiska utgångspunkter ................................................................... 10

4.1 Grannskapseffekters mekanismer ........................................................ 10

4.1.1 Socialt interaktiva mekanismer ........................................................................ 11

4.1.2 Miljömässiga mekanismer ............................................................................... 12

4.1.3 Geografiska mekanismer ................................................................................. 12

4.1.4 Institutionella mekanismer ............................................................................... 13

4.1.5 Mekanismer i den här studien .......................................................................... 13

4.2 Social skiktning och intersektionalitet .................................................. 14

4.2.1 Social skiktning ............................................................................................... 14

4.2.2 Intersektionalitet .............................................................................................. 14

4.3 Nyckelbegrepp & Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter ... 14

5 Metod, metodologi och material ........................................................... 15

5.1 Metodval och vetenskaplig ansats ......................................................... 15

5.2 Urval av kommuner ............................................................................... 16

5.2.1 Storstadskommunen och Storbacken ............................................................... 16

5.2.2 Landsbygdskommunen och Lillbacken ........................................................... 17

5.2.3 Områdena och kommunerna i siffror ............................................................... 17

5.2.3.1 Områdets invånare .................................................................................. 17

5.2.3.2 Kommunfakta ......................................................................................... 18

5.3 Materialinsamling .................................................................................. 18

5.3.1 Expertintervjuer ............................................................................................... 18

5.3.1.1 Urval ....................................................................................................... 19

5.3.1.2 Genomförande av expertintervjuer ......................................................... 20

5.3.2 Observationer ................................................................................................... 21

5.3.2.1 Genomförande av observationer ............................................................. 22

5.3.3 Bearbetning av intervju- och observationsmaterialet ....................................... 23

5.3.4 Statistik ............................................................................................................ 24

5.3.4.1 Urval och Access .................................................................................... 24

5.3.4.2 Bearbetning av material från insamlad statistik ...................................... 24

5.4 Analys ...................................................................................................... 25

5.5 Tillförlitlighet .......................................................................................... 25

5.5.1 Reliabilitet........................................................................................................ 25

5.5.2 Validitet ........................................................................................................... 26

5.6 Etiska överväganden .............................................................................. 26

6 Resultat & Analys ................................................................................. 27

6.1 Placering & planering ............................................................................ 28

6.2 Attraktivitet ............................................................................................ 30

6.3 Trygghet & mediers roll ........................................................................ 34

6.4 Goodwill .................................................................................................. 38

7 Slutsats & Diskussion ........................................................................... 41

Referenser ..................................................................................................... 43

Bilagor

Bilaga A, Intervjuguide utvecklingsledare/polis i

Bilaga B, Intervjuguide ungdomsförening/verksamhet ii

1

1 Inledning & Bakgrund

1.1 Inledning

Inspirationen till kandidatuppsatsens huvudämne grundar sig i dokumentären På rätt sida

Älven från 1987 av Janne Josefsson. Segregationens effekter visuellt presenterade via

dokumentären inspirerade mig att undersöka hur segregation skapas, återskapas och speglas i

olika svenska samhällen. I dokumentären får man bland annat följa med Josefsson på en

spårvagnsresa genom Göteborg. På den visas tydliga skillnader mellan Göteborgs stadsdelar

Örgryte och Biskopsgården. Det förstnämnda är ett område vars invånare ingår i en grupp

med socioekonomiskt välstånd och som dessutom anses vara ett väldigt ”fint” område. Det

andra området är istället ett område med betydligt sämre socioekonomi och anses vara ett

”dåligt” område. Båda områdena kan anses vara boendesegregerade men på en skala är de

varandras motsatta extremer. Efter att ha sett dokumentären funderade jag över hur den hade

sett ut om den istället utspelade sig i en liten kommun, en landsbygdskommun. Efter att ha

fört flertalet diskussioner om detta med bekanta, vilka är bosatta i olika kommuner runt om i

landet, upplevde jag att oavsett samhälle finns det alltid något område som anses vara ett

”problemområde”. Vad dessa områden verkade ha gemensamt var oftast tätbebyggelse, slitna

byggnader, högre brottslighet, bidragstagande invånare samt invånare med

invandrarbakgrund. Eftersom de faktorerna matchade med hur dokumentären framställde

Biskopsgården skiftade mitt fokus istället till att, på ett komparativt sätt, se vilka skillnader

som finns mellan segregation i storstadskommuner och landsbygdskommuner.

Det är där den här studien tar vid.

1.2 Bakgrund

Bakgrunden utgör en kontext till den här studien i syfte att ge läsaren en ökad förförståelse för

fenomenet ”segregation” i relation till den här studien. För att underlätta för läsaren har jag

delat in fenomenet i sex olika segregationsteman som kommer presenteras nedan. Poängen

med att presentera dessa teman är att ge läsaren den kontext eller bakgrundsinformation som

studiens syfte, frågeställning och problemformulering grundas på.

1.2.1 Segregationsteman

Efter en kartläggning av segregation som fenomen fann jag att det var vissa teman som var

påtagliga i rapporter och utredningar om segregation. Vissa av dessa teman är olika

2

segregationsformer som boendesegregation, skolsegregation, etnisk segregation och

socioekonomisk segregation. Även andra faktorer som brottslighet och arbetslöshet är ofta

återkommande i segregationsstudier och rapporter. Därför används begreppet ”tema” som ett

samlingsbegrepp för samtliga segregationsformer och faktorer i den här studien. Alla de olika

temana påverkar eller påverkas av varandra på olika sätt. För att ge en tydligare bild av dem

presenteras de var för sig nedan.

1.2.1.1 Boendesegregation

Vetenskapsrådet (2018, s. 8–9) nämner hur forskning om boendesegregation har funnits sedan

början av den så kallade Chicagoskolan från 1920-talet. Roderick McKenzie, menar de, var en

av de första sociologerna som använde sig av begreppet ”segregation”. Elisabeth Lilja och

Mats Pemer (2010, s. 5) beskriver hur boendesegregationen i Sverige har både fysiska och

sociala egenskaper samt hur det finns tydliga gränser mellan förorter och innerstäder. Vidare

nämner de hur boendesegregationens fysiska och sociala egenskaper också kan påverka

skillnader i livsvillkor (ibid.). Bland de fysiska egenskaperna lägger Lilja och Pemer (ibid, s.

9) fokus på områden som domineras av hyresrätter och miljonprogramsbyggnader. De menar

att miljonprogrammets byggnader är oattraktiva och därför undviks av de som kan undvika

dem (ibid.). Den negativa bild som finns av tätbebyggda förorter i Sverige menar de har

funnits sedan efterkrigstiden och skapas och återskapas hela tiden. Det betyder att förorter

aldrig haft utrymme att återhämta sig från den kritik som rests mot dem samt att det har en

negativ påverkan på de individer som bor i tätbebyggda förorter i Sverige (ibid, s. 23).

1.2.1.2 Socioekonomisk segregation

Boverket (2004, s. 11) talar om socioekonomisk segregation som en uppdelning av personer

som tillhör olika inkomst-, yrkes- och/eller sociala grupper. De menar att individers

möjligheter att göra boendekarriär och komma in på bostadsmarknaden ser väldigt annorlunda

ut för människor som tillhör olika socioekonomiska grupper (ibid, s. 24). Det leder till ökad

boendesegregation som förklaras ovan. Kulturdepartementet (2018, s. 15) beskriver hur den

socioekonomiska segregationen i Sverige dessutom har ökat och att under åren 1990–2014

mer än dubblades antalet områden med hög koncentration av låginkomsttagare i Sveriges tio

största arbetsmarknadsregioner. De som lever med socioekonomiska utmaningar har oftast

större behov av ekonomiskt stöd av staten. Därför kan områden med högre koncentration

låginkomsttagare vara de områden där det bor fler bidragstagare (ibid, s. 17).

3

1.2.1.3 Brottslighet

Vetenskapsrådet (2018, s. 10) förklarar att det finns ett flertal teorier till hur brottslighet och

segregation kan hänga ihop. En av teorierna är social desorganisationsteori som utgår ifrån att

skillnader på brott mellan olika områden kan vara resultatet av vissa strukturella förhållanden

så som etnisk heterogenitet och fattigdom. Vidare kan de strukturella förhållanden skapa en

känsla av försvagad social kontroll inom området och det är bristen på social kontroll som

sedan kan öka brottsligheten. Brottsförebyggande rådet (2018) utförde en rapport om

utveckling i socialt utsatta områden. Syftet med rapporten var bland annat att utreda hur

otrygghet, oro och utsatthet för brott utvecklats inom socialt utsatta områden i relation till

övriga urbana områden (ibid. s. 9). Rapportens resultat visade att utsatthet för brott är större

bland både män och kvinnor i socialt utsatta områden än vad de är i övriga urbana områden

(ibid. s. 32). Vidare visar rapporten att för våldsbrott är det män i socialt utsatta områden som

blir mest utsatta medan kvinnor i icke-utsatta områden blir minst drabbade. Intressant nog

visar dock rapporten att oro eller känsla av otrygghet upplevs mest hos kvinnor i de socialt

utsatta områdena, följt av kvinnor i icke-utsatta områden. Det är alltså inte män i utsatta

områden, som generellt sett blir mest utsatta för brott som upplever mest oro eller känsla av

otrygghet (ibid, s. 33).

1.2.1.4 Arbetslöshet

Det finns flera sidor som kan förklara eller förtydliga relationen mellan arbetslöshet och

segregation. Sociala relationer inom ett område har visat sig kunna ha en påverkan på

relationen till arbetslöshet. Om majoriteten av personerna i ett grannskap är arbetslösa kan det

upplevas som att arbetslösheten är ofrånkomlig, vilket kan leda till att färre personer söker

jobb (Vetenskapsrådet, 2018. S. 10–11). Stigmatiseringen av ett visst område kan även

påverka huruvida en arbetsgivare väljer eller inte väljer att anställa en person från det området

(ibid). Områden med en hög arbetslöshet kan också resultera i ett väldigt begränsat utbud av

informella kontakter till arbetsmarknaden. SCB:s arbetskraftsundersökning visar att det i

Sverige är inrikesfödda män följt av inrikesfödda kvinnor som är de mest sysselsatta, medan

den minst sysselsatta gruppen är utrikesfödda kvinnor (Statistiska centralbyrån, 2008. S. 63–

64). Något som verkar ha stor betydelse för sysselsättningen bland utrikesfödda personer i

Sverige är tiden de spenderat i landet. Undersökningen visar att det sker en tydlig

upptrappning i sysselsättningsgrad baserat på hur länge personerna har varit i Sverige (ibid.).

Med sysselsatta menas, i undersökningen, yrkesverksamma.

4

1.2.1.5 Etnisk segregation

Roger Andersson (1998, s. 11–12) använder benämningen svenskglesa områden för att

beskriva områden där det skett en stor utflyttning av svenskfödda och inflyttning av

utlandsfödda personer. Han menar att en viktig faktor som ligger till grund för etnisk

segregation är allmänhetens stigmatisering av ett visst område eller grupp människor (ibid, s.

13). Det, menar Andersson, kan skapa en bild av området och/eller människorna som kan leda

till ett flyttningsbeteende, oavsett om allmänhetens bild överensstämmer med verkligheten

eller inte. Stigmatiseringen som sker kan således leda till segregationsgenererade flyttningar,

alltså flyttningar som sker baserat på en stigmatiserad bild och som vidare utvecklar den

etniska segregationen i området (ibid). Oskar Nordström Skans och Olof Åslund (2010, s. 64–

65) nämner hur etnisk segregation även kan baseras på frivillighet. Exempelvis menar de att

uppdelningen bland svenskfödda och utlandsfödda bland annat kan bero på preferensen att

befinna sig inom sin egen etniska grupp. Skans och Åslund diskuterar även hur stor påverkan

yttre faktorer kan ha på individers preferenser (ibid, s. 67). De tillägger dock hur det inte går

att undkomma att allmänhetens diskriminering kan ha stort inflytande på utlandsföddas

preferenser att bo i etniskt koncentrerade områden (ibid, s. 65).

1.2.1.6 Skola/utbildning

Skolverkets analyser har visat att under åren 1998–2016 har skolornas uppdelning blivit

alltmer baserad på elevers familjebakgrund (Skolverket, 2018. S. 3). Analyserna visar att de

främsta faktorerna till skolsegregation är boendesegregation och skolval. En konsekvens av

segregation inom den svenska skolan kan bland annat vara stigmatisering av vissa elever. Det

har även visat sig att skolans socioekonomiska sammansättning kan ha betydelse för elevernas

betyg (ibid.).

2 Syfte, Frågeställning & Problemformulering

2.1 Syfte & Frågeställning

Syftet med den här studien är tudelat. Dels är syftet att, på ett komparativt vis, tolka och

analysera på vilka sätt stadsdelen Storbacken i storstadskommunen samt bostadsområdet

Lillbacken i landsbygdskommunen kan identifieras som segregerade områden. Dels är syftet

att förstå på vilka sätt segregation kan se annorlunda ut i en storstadskommun respektive en

landsbygdskommun i Sverige. Segregationen som fenomen kan tänkas identifieras utefter

vissa faktorer, exempelvis de som beskrevs under segregationsteman (se s. 1). Det finns en

5

möjlighet att dessa faktorer som segregation identifieras utefter kan skiljas mellan respektive

område eftersom de skiljer sig i storlek. Respektive område kan tänkas skiljas i fysiska

attribut som exempelvis områdenas byggnader, de kan också tänkas skiljas i upplevd trygghet

i respektive område eller i områdenas kontext som sysselsättningsgrad och andel utrikesfödda.

Dessa syften är grunden till studiens frågeställning som är; på vilka sätt tar sig segregation

uttryck i stadsdelen Storbacken och bostadsområdet Lillbacken?

2.2 Problemformulering

Att segregering skapar skillnader mellan grupper baserat på ett flertal olika faktorer och

mekanismer, ökar allmänhetens bild av ett ”vi” och ”dem”, en bild som skapar olika

förutsättningar baserat på vilken grupp man tillhör. Bosättningen i ett område kan påverka

individers utsatthet för brott, otrygghet, skolresultat, socioekonomiskt tillstånd och allmänna

välstånd vilket gör det till ett samhällsproblem. Vi finner även ett vetenskapligt problem i att

segregation kan skilja sig åt bland olika samhällen. Som Lilja och Pemer (2010) beskriver

finns segregation i de flesta svenska samhällen, oavsett storlek. Samtidigt är det sannolikt att

olika kommuner besitter olika resurser för att kunna motverka segregation inom kommunen

men konsekvenserna kan fortfarande vara lika för de som bor i ett segregerat område i en

storstadskommun som för de som bor i en landsbygdskommun. Påverkar kommunens storlek

segregationens konsekvenser? Hur vet vi om segregation i storstäder är lik den på

landsbygden om vi inte har undersökt det? Dessa retoriska frågor och funderingar gör det

sociologiskt intressant att undersöka hur segregation som fenomen kan uttrycka sig i helt olika

kommuner.

2.3 Disposition

Studiens tredje kapitel utgör tidigare forskning där tre tidigare studier presenteras. I det fjärde

kapitlet kommer studiens metod, metodologi och material presenteras och argumenteras samt

studiens vetenskapliga ansats och tillvägagångssätt. Efter metodkapitlet följer resultat och

analys och slutligen slutsats och diskussion.

3 Tidigare forskning

Att välja tidigare forskning inom ämnet segregation har dess för- och nackdelar. Segregation

är väldigt brett och mångfasetterat, därmed finns det mycket forskning inom fältet. Den

tidigare forskning som presenterades under bakgrund (se s. 1) ansåg jag vara relevant för att

förstå studiens syfte och problemformulering och användes istället som en kontext. Den

6

forskning som presenteras i det här kapitlet är forskning som kan bredda den kontexten och

fördjupar sig i vissa områden av segregation. I det här kapitlet kommer två böcker att

presenteras, Den delade staden och Etablerade och outsiders. De här böckerna valdes ut som

tidigare forskning till den här studien eftersom de dels kompletterar studiens bakgrunds och

att de dels bidrar med ytterligare perspektiv på segregation som. Vilka dessa perspektiv är

kommer att utvecklas nedan.

Den första boken ”Den delade staden” (2008) är ett samlingsverk av Lena

Magnusson Turner (red.). Boken syftar bland annat till att presentera ett urval av forskning

som har gjorts om boendesegregation i den urbana miljön. De frågor som Magnusson Turner

vill besvara med hjälp av den presenterade forskningen är hur segregation kan bli ett

samhällsproblem, vad som ligger bakom segregation och vilka konsekvenser den kan få samt

vilka samband som finns mellan internationell migration och segregerad stadsbygd.

Den andra boken som kommer att presenteras i det här kapitlet är Norbert Elias

och John L. Scotsons verk ”Etablerade och outsiders” (1999). Boken beskriver ett specifikt

fall i vilket segregation har uppstått, vilket skapar en djupare insyn i hur olika mekanismer

utformar en process som resulterar i segregation.

Den information och det perspektiv som de här författarna bidrar med är av vikt

för den här studien eftersom de skapar en större förståelse för segregation. Vidare bidrar det

med insikt i hur segregation kan analyseras och tolkas på olika sätt, något som ligger i linje

med den här studiens syfte.

3.1 Den delade staden

Här kommer Lena Magnusson Turners kapitel om invandring och segregation och Mats

Franzéns kapitel om problemet segregation, att presenteras. Dessa kapitel är utvalda eftersom

de berör segregation i Sverige, precis som den här studien. De perspektiv som dessa kapitel

erbjuder är dels hur etnisk segregation har skapats och återskapats historiskt i Sverige. Något

som både kompletterar delkapitel 1.2.1.5 Etnisk segregation (se s. 4) i den här studiens

bakgrund samt bidrar med det historiska perspektivet som Magnusson Turner plockar fram i

sin studie. Franzéns kapitel bidrar med ytterligare ett annat perspektiv som den här studien

endast snuddar vid, vilket är segregation som ett samhällsproblem. Det kan tänkas vara viktigt

att förstå på vilka sätt segregation är ett problem för att ytterligare förstå syftet med den här

studien. Franzéns studie beskriver och förklarar hur problemet segregation ser ut och varför

det ser ut som det gör.

7

3.1.1 Invandring och segregation

Invandrare som begrepp, menar Lena Magnusson Turner (2008, s. 13), används för att

beskriva en person som tillfälligt eller permanent flyttat till ett land som ej är hens

födelseland. Magnusson Turner (ibid, s. 9) förklarar hur Sverige alltid har varit något av ett

invandrarland där folkomflyttningar har varit en stor del av den svenska historien. Vidare

beskriver hon hur integrationen i Sverige alltid har varit politiskt styrd. Den politiska

involveringen inom integration i Sverige gav också upphov till olika projekt för att styra den

invandrade befolkningens bosättning. Målet var att få en mer blandad sammansättning på

befolkningen och undvika etniska kluster i syfte att underlätta integrationen (ibid, s. 11).

Magnusson Turner nämner att den svenska bostadspolitiken har haft ett

integrerat boende som mål sedan 1960-talet (ibid, s. 14). Det var även vid den här tiden som

bygget av bostäder gick från hantverk till industrialiserat byggande och under åren 1965–

1974, tillkom Miljonprogrammet (ibid, s. 15). Kort efter miljonprogrammet blev det istället

mer populärt att ha småhus som boendeform, vilket resulterade i att många lägenheter stod

tomma. Med alla de tomma miljonprogramslägenheterna blev det dit nyanlända flyttade och

etnisk segregation växte i Sverige (ibid.).

Magnusson Turner (ibid, s. 16) beskriver boendesegregation som ett fenomen

där olika grupper i samhället är socialt och geografiskt åtskilda. Hon menar att det som skiljer

olika samhällen åt är de grundval som ligger till grund för segregationen, graden av

segregation samt de segregationsmönster som finns i samhället. En central fråga i

segregationsforskning har varit hur stor del av segregationens uppkomst som är ett ”fritt val”

(ibid, s. 17). Segregationen, menar Magnusson Turner (ibid.) kan spegla de gemensamma

preferenser som finns hos en bestämd grupp. På samma sätt kan det spegla diskrimination

gentemot andra grupper samt de barriärer som skiljer dem åt.

Magnusson Turner (ibid, s. 18) beskriver hur ett bostadsområde kan påverka

invånares attityder och beteenden baserat på områdets omgivning. Dock, fortsätter hon, är det

arbetsmarknaden som har det största inflytandet på den sociala förankringen inom ett område

(ibid, s. 19). Arbetsmarknaden påverkar boendesegregation då det är vanligt att nyanlända

svenskar har en sämre socioekonomisk samansättning än svenskfödda. Det kan resultera i att

det finns ett mer begränsat urval på bostadsmarknaden för nyanlända (ibid, s. 20–21). Vidare

menar hon att en ökad förankring för invandrare på arbetsmarknaden kan vara ett effektivt sätt

att skapa ett större urval för dem på bostadsmarknaden, och därmed till viss del minska

boendesegregationen i Sverige (ibid.).

8

3.1.2 Problemet segregation

Mats Franzén (2008, s. 25) lyfter att det finns flera olika sorters segregation men att det är

osäkert inom forskarvärlden om segregation skall betraktas som en process eller ett resultat,

oavsett är den ett samhällsproblem. Segregation skapar och återskapar en hierarkisk skillnad

mellan minst två grupper (ibid, s. 27). En rumslig åtskillnad mellan insiders och outsiders,

etablerade och utanförstående, över- och underordnade, är enligt Franzén, segregation (ibid.).

Franzén beskriver hur problemet segregation kan ”renodlas” till två olika synsätt (ibid, s. 25–

26). Han kallar dessa två synsätt för orättfärdighetssystemet och farosynen.

Orättfärdighetssystemet menar han är när en rumslig åtskillnad, oavsett

bakgrundsfaktor som exempelvis etnicitet eller klass, skapar ett problem där en människa eller

en grupp av människor känner sig förödmjukade (ibid, s. 27). Känslan av förödmjukande kan

uppstå som ett resultat av uppfattningen om att den rumsliga åtskillnaden är orättfärdig eller

en brist på erkännande (ibid.). Därmed kan orättfärdighetssystemet ingå i en moralisk

dimension inom fenomenet segregation eftersom den bidrar till en motsättning av ett

moraliskt ideal. Sammanfattningsvis beskriver Franzén hur orättfärdighetssynen förkastar

bilden av alla människors lika värde och att den segregationen påverkar alla men förödmjukar

endast de som ”utsätts” för den (ibid, s. 28).

Farosynen menar han istället handlar om när en rumslig åtskillnad skapar ett

problem i form av fara och/eller hot (ibid.) Vidare förklarar han hur fara och hot kan se

annorlunda ut och handla om allt från fysiskt våld till arbetsmarknadens behov och de

drabbades hälsa. Precis som orättfärdighetssystemet kan även farosynen ses som en moralisk

dimension inom segregation eftersom fara och hot kan upplevas som kränkning då det

motsätter det moraliska idealet i ett samhälle (ibid.). Till skillnad från orättfärdighetssystemet

behöver inte farosynen nödvändigtvis endast drabba ena sidan av ett segregerat samhälle utan

alla sidor av en rumslig åtskillnad kan bli drabbade av hot och våld (ibid.).

Franzén beskriver hur segregation kan innebära förolämpning och förnedring av

den underordnade. Att bo på en adress som är etiketterad som ”fel adress” kan bidra till att

områdets invånare inte känner sig socialt uppskattade och att det inför andra kan betraktas

som avvikande (ibid, s. 32). Segregation kan också hota personers sociala integritet och kan

utesluta en person eller en grupp från att delta i samhällslivet samt utöva sina sociala

rättigheter (ibid, s. 33).

9

3.2 Etablerade och outsiders

Norbert Elias och John Scotson (1999) undersöker i sin bok ”Etablerade och Outsiders” ett

mindre samhälle i vilket en nyinflyttad grupp tillkommer och det sker en maktkamp mellan de

”etablerade”, de som bott där sedan tidigare, och ”outsiders”, de nyinflyttade. För att studera

vilka skälen till denna maktkamp var, utförde författarna flertalet intervjuer bland områdenas

invånare. Till skillnad från den här studiens undersökta områden, fann inte Elias och Scotson

några tydliga skillnader mellan invånarnas socioekonomi, etnicitet eller andra sociala och

kulturella tillhörigheter (Elias och Scotson, 1999. S. 34). Den enda tydliga skillnaden som, till

en början, gick att identifiera var hur länge grupperna varit bosatta i området. Vid

undersökningen kunde författarna se att skillnader även fanns i hur de olika grupperna var

internt organiserade samt att det fanns olika grader av social sammanhållning bland dem

(ibid.). De förklarar hur en faktor till den etablerade gruppens högre maktställning kan

förklaras med deras sociala sammanhållning eftersom de med hjälp av den lättare kunde

hantera den ”sociala kontrollens mekanismer” (ibid, s. 10).

Den etablerade gruppen kunde upprätta sin makt över outsider-gruppen genom

att vägra en integrering i form av att utestänga de nyinflyttade. De skapade ett stigma över den

nya gruppen genom att utöva social kontroll med skvaller som ett centralt hjälpmedel (ibid.).

Outsider-gruppen blev underlägsna som ett resultat av att den etablerade gruppen tillskrev sig

själva som överlägsna. Gruppernas maktförhållanden upprättades även genom en moralisk

hierarki då olika minoriteter blev gruppernas representanter (ibid, s. 11). Exempelvis fick den

etablerade gruppens mest ”nomiska” minoritet representera hela gruppen. Med nomisk

minoritet menas de som moraliskt framstod bäst, alltså följde lagar, normer och regler bäst i

gruppen. I outsider-gruppen fick istället den ”anomiska” minoriteten representera hela

gruppen, vilka var de kriminella och bråkiga individerna inom gruppen (ibid, s. 12).

I den etablerade gruppens stigmatisering av de nyinflyttade kunde de använda

skällsord som vapen för att skapa en skam bland de som tillhörde outsider-gruppen eller de

som hade samröre med dem (ibid, s. 37). Elias och Scotson beskriver hur en ojämn

maktbalans ofta kan karaktäriseras av att ”outsidergruppen” inte har förmågan att kontra med

likvärdigt stigmatiserande termer som de som används mot dem (ibid.).

3.3 Sammanfattning av tidigare forskning

Magnusson Turners (2008) forskning berör integrationspolitik, bostadspolitik och hur etnisk

segregation tagit form i Sverige. Den här studien berör etnisk segregation som kan komma att

förstås lättare med hjälp av Magnusson Turners resonemang över den etniska segregationens

10

utveckling i Sverige. Franzéns forskning handlar om på vilka sätt segregation är ett problem

och hur det blir ett problem samt vilka konsekvenser det medför. I den här studien kan det

vara bra att bära med sig hur segregation inte bara är ett vetenskapligt problem utan även ett

samhällsproblem. Uppkomsten av segregation som problem är dock ingenting som den här

studien fokuserar på. Däremot kommer Franzéns (2008) teori om orättfärdighetssystemet att

användas i resultat- och analysdelen för att stärka ett visst resonemang angående Lillbacken. I

Etablerade och outsiders beskrivs skapandet av ett ”vi” och ”dem”, något som är applicerbart

även i den här studien. Den stigmatisering som skapar segregationen i det lilla samhället som

Elias och Scotson undersöker kan likna de segregationsprocesser som sker i de två kommuner

som undersöks i denna studie. Även om det till viss del är applicerbart i den här studien är inte

huvudfokuset här att utreda maktskillnader mellan ”vi” och ”dem” utan snarare att jämföra

skillnaden mellan ”dem” och ”dem”. Däremot kan det vara behjälpligt att bära med sig

”Etablerade och outsiders” under studien för att få fördjupad förståelse för segregation.

Utöver det kommer Elias och Scotsons (1999) resonemang kring anomisk minoritet att

användas i studiens resultat- och analysdel för att beskriva mediers presentation av

Storbackens och Lillbackens invånare.

4 Teoretiska utgångspunkter

Utöver de resonemang och teorier som den tidigare forskning presenterat ovan, kommer den

här studiens främsta teoretiska utgångspunkt vara George Galsters teori om

grannskapseffekters mekanismer. Den här studiens teoretiska utgångspunkter är delad i två

olika kategorier. Första kategorin är George Galsters teori om grannskapseffekters

mekanismer och andra kategorin är social skiktning. Inom social skiktning kommer även

intersektionalitet att beskrivas eftersom det beskriver på vilket sätt social skiktning kommer

att analyseras. Efter de olika teorierna kommer ett kortare stycke som listar vilka

nyckelbegrepp som kommer att lyftas under studiens analys samt en sammanfattning av

kapitlet.

4.1 Grannskapseffekters mekanismer

George Galster (2010, s. 1) beskriver hur forskning om grannskapseffekter har ökat och då

framförallt forskning som förklarar förhållandet mellan olika aspekter i en grannskapsmiljö

och individer bosatta i den miljön. Han förklarar dock att det finns brist på forskning om vilka

faktorer som ligger till bakgrund för dessa förhållanden. Med bakgrund till det syftar Galsters

11

teori om grannskapseffekters mekanismer att presentera 15 olika mekanismer som kan

förklara bakgrundsfaktorer till förhållandet mellan bostadsmiljö och individuella invånare.

Vidare kategoriserar han de 15 mekanismerna under fyra huvudkategorier; socialt interaktiva-

, miljömässiga-, geografiska-, och institutionella mekanismer (ibid, s. 2). Alla 15 mekanismer

kommer att listas nedan och sedan kommer jag tydliggöra vilka av dessa som är av störst

relevans till den här studien i delkapitlet 4.1.5 Mekanismer i den här studien (se s.13).

Anledningen till att presentera alla mekanismer är för att öka studiens transparens genom att

visa att alla Galsters mekanismer inte är applicerbara i alla grannskapsmiljöer. Några av de

mekanismer som kommer att listas är baserade på individnivå, förhoppningen är att dessa ska

kunna lyftas till samhällsnivå under analysen. Mekanismerna kommer nedan att presenteras

under de huvudkategorier de tillhör.

4.1.1 Socialt interaktiva mekanismer

Inom kategorin ”socialt interaktiva mekanismer” listar Galster (2010, s. 2) sju olika

mekanismer.

• Social smitta: Galster menar att individers beteenden, aspiration och attityder kan

förändras i kontakt med andra individer, alltså att de kan smittas av på varandra (ibid.).

• Kollektiv socialisation: Individer kan bli bundna till att följa lokala sociala normer som

förmedlas via grannskapets förebilder och/eller andra sociala påfrestningar (ibid.).

• Sociala nätverk: Här förklarar Galster hur individer kan påverkas av grannars personliga

kontakt med varandra. Exempelvis kan det handla om hur information eller resurser kan

kommuniceras mellan individer inom ett grannskap (ibid.).

• Social sammanhållning och kontroll: Galster beskriver hur ett grannskaps invånare kan bli

psykologiskt påverkade av grannskapets sociala störningar. Om ett område exempelvis är

väldigt stökigt kan den kollektiva effekten inom grannskapet påverka individer negativt

(ibid.).

• Konkurrens: Om ett område besitter en begränsad mängd resurser kan det skapa en

konkurrens i vilket grupper inom området kan komma att ”tävla” mot varandra för att få

tillgång till så mycket av dessa resurser som möjligt. Beroende på vilka möjligheter som

resurserna inom området kan erbjuda, kan den grupp som lyckas få mest resurser även

komma att få bättre förutsättningar vilket också kan påverka deras livsutfall (ibid.).

• Relativ deprivation: Det bygger delvis på avundsjuka då grannar inom ett område kan

komma att jämföra sig med varandra. Har någon i grannskapet det socioekonomiskt bättre

ställt kan det skapa ett missnöje bland de som känner sig underlägsna (ibid.).

12

• Föräldramedling: Galster beskriver hur föräldrars fysiska och psykiska hälsa, stress,

materiella resurser och beteenden kan påverka hemmiljön som barn växer upp i. Det kan

också påverka deras livsutfall, något som Galster menar gäller inom alla de mekanismer

som listats under socialt interaktiva mekanismer (ibid.).

4.1.2 Miljömässiga mekanismer

Miljömässiga mekanismer, menar Galster (2010, s. 2–3), är naturligt och mänskligt

tillverkade attribut inom ett område som kan påverka invånarnas mentala och/eller fysiska

hälsa utan att påverka deras beteende. Under den här kategorin listas tre olika mekanismer.

• Exponering för våld: Om individer känner att de eller deras egendom kan vara i fara kan

det resultera i fysiska och psykiska men som även kan komma att försämra deras funktion

och välbefinnande. Dessa konsekvenser kan bli ännu mer omfattande om individen ifråga

själv har utsatts för våld (ibid.).

• Fysisk omgivning: Förfallna fysiska förhållanden som slitna byggnader, försämrad

infrastruktur och kollektivtrafik, mycket skräp och graffiti kan ge psykologiska men hos

invånarna och skapa en känsla av maktlöshet. Oväsen kan också skapa stress (ibid.).

• Exponering för gifter: Om ett område utsätts för ohälsosamma nivåer av luft-, mark-,

och/eller vattenburna föroreningar kan det komma att ha omfattande negativa

konsekvenser för invånarnas hälsa (ibid.).

4.1.3 Geografiska mekanismer

Geografiska mekanismer menar Galster (2010, s. 3) är olika element inom ett område som

inte uppstår inom området utan är ett resultat av politiska och ekonomiska faktorer. Under den

här kategorin listas två mekanismer.

• Geografisk missanpassning till arbetsmarknaden: Mekanismens titel förklarar nästan sig

själv och handlar om hur vissa områden kan ha en bristande tillgänglighet till

jobbmöjligheter som matchar deras invånares kompetens. Det kan handla om geografiskt

avstånd till arbetsmarknaden men också ett begränsat kollektivtrafiknätverk (ibid.).

• Offentliga resurser: Vissa områden kan erbjuda sämre offentliga tjänster baserat på

kommunens begränsade skatteresurser och administration (ibid.).

13

4.1.4 Institutionella mekanismer

Den sista kategorin innehåller mekanismer som avser handlingar som kan påverka viktiga

institutioner inom ett område men som utförs av personer som vanligtvis inte är bosatta inom

området. Under den här kategorin listas tre mekanismer (Galster, 2010. S. 3).

• Stigmatisering. Vissa områden kan stigmatiseras på grund av allmänhetens

stereotypiserande av dess invånare. Andra exempel på faktorer bakom stigmatisering av

ett område kan vara områdets historia, byggnadernas utseende eller geografiska läge.

Sådant stigma kan påverka områdets invånare genom att minska deras möjligheter och

uppfattningar, som jobbmöjligheter och självkänsla (ibid.)

• Lokala institutionella resurser: Olika områden har olika institutionella resurser som

exempelvis förskolor, skolor och vårdcentraler. Finns det en brist på det i ett område kan

det påverka invånarnas personliga utvecklingsmöjligheter negativt (ibid.).

• Lokal marknad: Beroende på hur den lokala marknaden i området ser ut kan det påverka

beteenden hos invånarna negativt eller positivt. Exempel på lokala marknader kan vara

livsmedelsbutiker, snabbmatsrestauranger, systembolag eller illegal drogförsäljning

(ibid.).

4.1.5 Mekanismer i den här studien

Alla ovan mekanismer var till en början av relevans för den här studien eftersom

bearbetningen av studiens material inte var utförd ännu. Målet var att empirin skulle vägleda

för vilka mekanismer som är applicerbara i de områden som undersöks. Under den här

studiens resultat- och analysdel kommer sju av ovan 15 mekanismer att refereras till. Dessa är

social smitta, kollektiv socialisation, sociala nätverk, social sammanhållning och kontroll,

fysisk omgivning, geografisk missanpassning till arbetsmarknaden samt stigmatisering. Det

betyder att mekanismer från alla fyra kategorier är applicerbara på de områden som den här

studien undersöker. Galster (2010, s. 4–5) förklarar att storleken på den effekt som

mekanismerna får på grannskapets invånare baseras på ”dosering”. Med dosering menar

Galster att det finns olika faktorer som spelar roll i hur mycket invånare utsätts för

grannskapseffekter. Exempel på sådana faktorer kan vara mekanismens frekvens, varaktighet,

intensitet eller timing (ibid.). Med frekvens kan det handla om hur ofta en doseringen av en

grannskapsmekanism administreras. Om en viss typ av social interaktion endast sker väldigt

sällan är det en mindre risk att det skulle påverka individen. Intensitet är också en viktig

doseringsfaktor eftersom det handlar om hur svaga eller starka de offentliga resurserna är.

Vidare är timing inte nödvändigtvis en doseringsfaktor i sig men däremot är det en reaktion på

14

doseringen. Exempelvis kan en individ bli stigmatiserad direkt efter att ha flyttat in i ett

stigmatiserat område (ibid.). Dessa doseringsfaktorer är inget som kommer att mätas i den här

studien. Det är dock viktigt att veta att det inte endast handlar om grannskapseffekters

mekanismers skapande och återskapande utan även i vilken dosering av mekanismerna som

invånarna utsätts för.

4.2 Social skiktning och intersektionalitet

4.2.1 Social skiktning

Christofer Edling och Fredrik Liljeros (2016, s. 12) beskriver social skiktning som begrepp

för att karaktärisera en systematisk ojämlikhet mellan grupper. Vidare nämner Edling och

Liljeros (ibid, s. 19) hur social skiktning kan beskrivas som ett resultat av en rad sociala

handlingar, vilka kan vara både intentionella och icke-intentionella. Social ojämlikhet, menar

de, skapas och återskapas när en viss grupp utför intentionella handlingar för att tillskansa sig

mer rättigheter eller resurser än vad andra grupper har tillgång till (ibid.). Olika grupper har

även olika handlingsalternativ, för vissa grupper finns det ökade möjligheter att fritt välja

exempelvis bostadsområde och utbildning medan för andra grupper finns inga valmöjligheter

att urskilja (ibid, s. 23). Olika sociala skiktningar som författarna nämner är klass, kön,

etnicitet, sexualitet, ålder och funktionshinder.

4.2.2 Intersektionalitet

Göran Ahrne (2016, s. 185) beskriver intersektionalitet som den analys som utförs när

skärningspunkter mellan olika skiktningsdimensioner skall undersökas. Med olika

skiktningsdimensioner hänvisar han bland annat till personer som tillhör olika klass, kön,

etnicitet, ålder samt de som har olika funktionshinder eller sexuella preferenser (ibid, s. 177).

Vidare förklarar han hur intersektionalitet som begrepp används för att analysera individer

eller grupper som tillhör mer än en av dessa skiktningar. Detta för att exempelvis förklara

olika över- och underordningar bland personer som tillhör vissa genussystem, etniska

relationer eller klasstrukturer (ibid, s. 179). Intersektionell analys, menar Ahrne, hjälper oss

att förstå maktskillnader och ojämlikheter genom att identifiera dessa skärningspunkter som

uppstår mellan olika sociala skiktningar (ibid, s. 185).

4.3 Nyckelbegrepp & Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter

De nyckelbegrepp från teorierna som kommer användas i studiens analys är Galsters

geografiska missanpassning, fysiska omgivning, stigmatisering, kollektiv socialisation,

15

sociala nätverk, social sammanhållning och kontroll samt social smitta. Även klass och

etnicitet från Edling och Liljeros samt Ahrnes intersektionalitet kommer att användas i

analysen. Dessa nyckelbegrepp är framplockade efter att studiens resultat- och analysdel blivit

färdigt. Syftet med det tillvägagångssättet är att låta studiens empiri tala för vad från tidigare

forskning och teori som är relevant och applicerbart på de områden som undersöks i den här

studien. Poängen med grannskapseffekters mekanismer som teori i den här studien är att de

kan förklara de faktorer som kan ligga till bakgrund för segregationen i Storbacken och

Lillbacken. Vidare är poängen med social skiktning och intersektionalitet att de kan förklara

varför segregationen i respektive område ser ut som den gör och hur de olika faktorerna

bakom segregation kan påverka varandra.

5 Metod, metodologi och material

I det här kapitlet presenterar jag vilka metodval och tillvägagångssätt som studien bygger på.

Vidare kommer jag att presentera de olika materialinsamlingarna samt hur de genomfördes.

Kapitlet avslutas med diskussioner angående studiens analysmetod, tillförlitlighet och etiska

överväganden.

5.1 Metodval och vetenskaplig ansats

Den här studien utgår från en komparativ ansats. Thomas Denk (2002, s. 55) beskriver hur

komparativa ansatser används för att studera minst två fenomen för att jämföra dessa mot

varandra. I den här studien jämförs två fall av segregation. Vidare förklarar Denk (2002, s. 31)

att komparativa studier är lik de flesta typer av empiriska studier men att analytiska kategorier

behöver utformas för att fenomenen ska kunna jämföras med varandra. För att kunna jämföra

kategorierna är det viktigt att de inte är fallspecifika utan mätbara mot varandra (ibid, s. 79).

Den här studiens empiriska material har kategoriserats i fyra olika teman vilka presenteras

under ”Resultat & Analys”. John W. Creswell (2018, s. 3–4) beskriver hur mixed methods är

en metod som innebär att man använder sig av både kvantitativ och kvalitativ data. Detta,

menar han, bör endast utföras om det anses öka förståelsen för ett fenomen som inte endast en

av metoderna kan göra. Den här studien är baserad på både kvalitativt och kvantitativt

material för att skapa en så bred förståelse som möjligt över segregation i Storbacken och

Lillbacken det är även för att de ska finnas en tillräcklig bredd av empiri för att kunna jämföra

områdena med varandra. Den här studiens material bygger på insamlad statistik från bland

annat trygghetsundersökningar från respektive kommun samt sex semi-strukturerade

16

expertintervjuer och två dolda observationer. Med två delar kvalitativt och en del kvantitativt

material kan studien anses vara mer kvalitativ. Fördelen med att använda sig utav mixed

methods som metodval är att de olika metoderna kan bistå med olika typer av information.

Creswell menar att både kvantitativa och kvalitativa metoder har sina styrkor och svagheter

(ibid, s. 337). Genom att kombinera dem, kan det bidra till en bredare och djupare förståelse

för forskningsproblemet. Det kan finnas en problematik i att utföra mixed methods i den här

studien eftersom uppsatsens volym skall vara begränsad till en passande storlek för en

kandidatuppsats. Vidare finns ytterligare en problematik i att studiens utförande är tidsmässigt

begränsad till endast några veckor. Det betyder att det insamlade materialet är begränsat i

storlek och dess omfång kan vara otillräckligt för att få en total bild över problemet.

5.2 Urval av kommuner

Eftersom den här studien avsåg att jämföra boendesegregation i en storstads- respektive

landsbygdskommun, var första steget att definiera dessa två kommunkategorier. Definitionen

av kommunkategorierna i den här studien baseras på Sveriges kommuner och regioners

kommungruppsindelning från 2017 (SKR, 2019). Kommunernas namn presenteras inte i

studien, områdena kommer refereras till som Storbacken och Lillbacken. Detta för att säkra

studiens intervjurespondenters anonymitet. De segregerade områdena som undersöks i studien

är tilldelade pseudonym och är alltså inte områdenas riktiga namn. Beslutet att ge områdena

pseudonym togs efter att intervjurespondenten Göran från Lillbacken bad om att få vara

anonym i studien. Jag beslutade att ge honom ett pseudonym men insåg att jag inte kunde

säkra hans anonymitet då de andra två respondenterna från Lillbacken kan kopplas till vilken

kommun det är som undersöks om dem refereras till sina riktiga namn. Särskilt med tanke på

att det är en väldigt liten kommun. Därför beslutade jag att ge alla sex intervjurespondenter

pseudonym och inte bara de i Lillbacken eftersom jag insåg att intervjurespondenternas

anonymitet också kan bidra till att de känner sig mer öppna med hur de väljer att beskriva

områdena eftersom deras svar inte kan kopplas till dem när uppsatsen är publicerad.

5.2.1 Storstadskommunen och Storbacken

Enligt SKR:s definition är en storstadskommun en kommun med minst 200 000 invånare i

kommunens största tätort. I Sverige finns tre storstadskommuner som ingår i SKR:s

definition. Alla tre storstadskommuner i Sverige har enligt Polisen ett flertal områden som

ingår under ”särskilt utsatta områden” (Polisen, 2017. S. 41). Ett utsatt område är enligt

Polisens definition ett område som karaktäriserats av en låg socioekonomisk status samt där

kriminella har en påverkan på det lokala samhället (ibid, s. 10). Ett särskilt utsatt område har,

17

utöver ovan kriterier, en hög koncentration av kriminella och extremism som exempelvis

individer som reser för att delta i strid i konfliktområden. Vidare är ett särskilt utsatt område

ett område som ofta har en parallell samhällsstruktur som gör det väldigt svårt för polisen att

utföra sitt arbete i området (ibid.). Storbacken, som är det område i storstadskommunen som

undersöks i den här studien, räknas som ett särskilt utsatt område. Anledningen till beslutet att

undersöka ett särskilt utsatt område i storstadskommunen låg i att öka chansen att kunna

identifiera ett flertal av de teman som finns inom segregation (se bakgrund, s. 1).

5.2.2 Landsbygdskommunen och Lillbacken

SKR:s definition av en landsbygdskommun är en kommun med mindre än 15 000 invånare i

den största tätorten (SKR, 2019). I Sverige finns ett 30-tal landsbygdskommuner som ingår

under SKR:s definition, inga av dessa kommuner har dock ett område som är i enhetlighet

med polisens definition av utsatt område. Att välja en landsbygdskommun att undersöka i den

här studien var därför mycket svårare. Dels eftersom det fanns ett högre antal kommuner att

välja mellan och dels att jag inte var medveten om ifall någon av dessa kommuner hade ett

segregerat område. Det var via min bekantskapskrets som jag kom att höra om

bostadsområdet Lillbacken som var lokaliserad i en mindre kommun. Lillbacken beskrevs

som ett område med låg socioekonomi, en hög etnisk koncentration samt mer brottslighet i

relation till andra delar av kommunen. Efter att ha bekräftat att kommunen ingår under SKR:s

definition av en landsbygdskommun, beslutade jag att det var en passande kommun att

undersöka i relation till min utvalda storstadskommun även fast det inte är ett utsatt område i

enlighet med polisens definition.

5.2.3 Områdena och kommunerna i siffror

För att ge läsaren ytterligare förståelse för områdena som undersöks kommer jag i detta

avsnitt att presentera några nyckeltal som jag anser har betydelse för studien. Jag har delat in

nyckeltalen i två kategorier, områdets invånare och kommunfakta. Nyckeltalen för kategorin

områdets invånare är invånarantal, andel utrikesfödda, andel förvärvsarbetande samt andel

invånare med gymnasial och/eller eftergymnasial utbildning. Nyckeltalen för kategorin

kommunfakta är vanligast näringsgren, andel arbetslöshet och anmälda våldsbrott.

5.2.3.1 Områdets invånare

Ovan beskrev jag SKR:s definitioner av landsbygds- och storstadskommuner. För att inte röja

kommunernas egentliga namn kommer jag inte att presentera kommunernas invånarantal utan

18

begränsa det till de två specifika områdenas invånarantal, det vill säga invånarantalet i

Storbacken och Lillbacken.

Stadsdel Invånarantal

Antal

utrikesfödda

(%)

Andel

förvärvsarbetare

(%)

Andel med gymnasial

och/eller

eftergymnasial

utbildning (%)

Storbacken 13 356 (Storbackens

statistiska databas,

2017)

59 % (Storbackens

statistiska databas,

2017)

42 % (Storbackens statistiska

databas, 2017)

51 % (Storbackens statistiska databas,

2017)

Lillbacken ≈1 200 (Göran, polis i

Lillbacken, 2020)

75% (Kartläggning från

landsbygdskommunen,

2020)

33 % (Kartläggning från

landsbygdskommunen,

2020)

27 % (Kartläggning från

landsbygdskommunen, 2020)

5.2.3.2 Kommunfakta

För att läsaren ska få en uppfattning om arbetsmarknaden i respektive kommun kommer jag

presentera vilka näringsgrenar som är vanligast. Som förklarat i studiens bakgrund (se s. 1)

kan det finnas ett samband mellan segregation och arbetslöshet, därför kommer jag också

presentera den procentuella arbetslösheten i respektive kommun. Utöver arbetslöshet var även

brottslighet ett av de teman som presenterades i studiens bakgrund (se s. 3). Därför kommer

antalet anmälda våldsbrott från respektive kommun att presenteras i tabellen nedan. Med

våldsbrott inräknas här dödligt våld, försök till mord eller dråp, våldtäkt, misshandel, olaga

förföljelse, grov kvinnofridskränkning, våld mot tjänsteman, rån och grov fridskränkning

(Kolada, 2020).

Stadsdel Vanligaste näringsgren (SCB, 2020)

Andel arbetslöshet

(2019) (%) (Kolada, 2020)

Antal anmälda

våldsbrott per

100 000 invånare

(2018) (Kolada, 2020)

Storbacken Handel, transport,

magasinering och

kommunikation

5,5 1 227

Lillbacken Tillverkning och utvinning 5,9 690

5.3 Materialinsamling

I den här delen presenteras de olika materialinsamlingarnas urval samt genomförande.

5.3.1 Expertintervjuer

Som det beskrevs under ”Grannskapseffekters mekanismer” (se Teoretiska utgångspunkter, s.

10), fanns en tanke i att se om det finns en möjlighet att lyfta mekanismer från individnivå till

19

en mer storskalig nivå. I syfte att få ett bredare perspektiv över de områden som undersöks,

valde jag att utföra tre expertintervjuer per kommun. Bogner, Littig och Menz (2009, s. 2)

beskriver hur en fördel med att utföra expertintervjuer är att det kan erbjuda ett bredare

perspektiv av ett fenomen och därmed ”representera” en större grupp. Därför togs beslutet att

hålla expertintervjuer istället för individintervjuer i den här studien. Experterna är

representanter från olika delar av samhället, en kommunal utvecklingsledare, en polis samt en

representant från en lokal ungdomsförening/verksamhet per kommun intervjuades. Alltså

utfördes sammanlagt sex intervjuer. Utvecklingsledarna kan bidra med ett översiktligt

perspektiv över områdena utifrån en mer administrativ verksamhet. Poliserna kan istället

bidra med ett mer närstående perspektiv utifrån deras arbete och erfarenheter i områdena med

rättsväsendet som bakgrund. Representanterna från ungdomsföreningarna/verksamheterna kan

också bidra med ett närstående perspektiv med bakgrund i det vardagliga livet som äger rum i

områdena. De olika representanterna kommer beskrivas närmre nedan.

5.3.1.1 Urval

Som nämnt ovan har sex personer intervjuats till den här studien. Urvalet av

intervjurespondenter påbörjades med ett strategiskt urval i vilket yrkesroller bestämdes.

Fördelen med strategiska urval, menar Serra, Psarra och O’Brien (2018, s. 59), är att de ökar

chansen till mer välinformerade respondenter. Den första intervjurespondenten jag kom i

kontakt med var polisen från storstadskommunen. Jag kom i kontakt med gruppchefen hos

områdespolisen i Storbacken efter att ha använt mig av interna kontakter inom

storstadskommunens polisväsende. Via Polismyndighetens växel kom jag sedan i kontakt

med en polis från Lillbacken. Utvecklingsledarna i respektive kommun kom jag i kontakt med

efter att ha samtalat med kommunernas kontaktcenter. Vid samtal med kommunernas

kontaktcenter fick jag ge en översiktlig beskrivning över min studie och blev sedan hänvisad

till de tjänstepersoner som ansågs vara lämpliga till min studie. Representanterna från

ungdomsföreningarna/verksamheterna var svårast att komma i kontakt med. Jag hittade en

ungdomsförening i storstadskommunen på internet och mejlade till den mejladress som

angavs på deras hemsida. Jag kom i kontakt med föreningens grundare som ville ställa upp på

intervju till min studie. Den sista intervjurespondenten var en representant från en

ungdomsverksamhet i landsbygdskommunen. Jag kom i kontakt med en kultursamordnare i

landsbygdskommunen via utvecklingsledaren i samma kommun. Kultursamordnaren är även

grundare till den ungdomsverksamhet som han representerar i den här studien. Eftersom jag

kom i kontakt med honom via utvecklingsledaren kan det ses som ett snöbollsurval. Enligt

20

Ulla Eriksson-Zetterquist och Göran Ahrne (2015, s. 41) är ett snöbollsurval när en

intervjurespondent kan hjälpa studiens författare att, via sitt kontaktnät, komma i kontakt med

andra intervjurespondenter. Endast en respondent från varje expertkategori intervjuades från

respektive kommun vilket kan resultera i att studiens resultat inte får en total mättnad.

Eriksson-Zetterquist och Ahrne (ibid, s. 42) menar att för att nå en viss mättnadsgrad av

kvalitativt material kan det behövas upp emot 15 intervjurespondenter. Med bakgrund till

detta går det att förstå att den här studien inte når en total mättnadsgrad med endast sex

intervjurespondenter och troligen hade mättnadsgraden ökat om även invånarintervjuer

utfördes. Detta var dock inte möjligt på grund av studiens volym- och tidsbegränsning.

Intervjurespondenterna i den här studien kommer att omnämnas enligt följande:

5.3.1.2 Genomförande av expertintervjuer

Intervjuerna som hölls var av semi-strukturerad art då intervjuguiderna (se bilaga A och B) är

tematiserade och relativt korta. Intervjuguidernas tematik är uppdelad i följande teman:

bakgrundsfrågor, definition av boendesegregation, beskrivning av område, segregation i

relation till området, arbetet i området (vid intervjuerna med

ungdomsföreningen/verksamheten var temat istället föreningen/verksamheten), förändringar i

området, skillnader inom kommunen samt övrigt (under detta tema förekom endast frågan

”Finns det något du vill lägga till eller förtydliga?”). Tematiken i intervjuerna syftar till att få

en helhetsbild över vad respondentens arbete går ut på i relation till områdena. Genom att

ställa bakgrundsfrågor om hur länge respondenterna har jobbat eller varit aktiva i respektive

kommun och hur deras arbete/verksamhet fungerar kunde jag få en bild över respondenternas

expertis inom sina områden. Sedan var det viktigt att fråga hur respondenterna definierar

boendesegregation ifall någons definition skiljde sig avsevärt från en annans kan det påverka

hur de svarar på hur och varför området är boendesegregerat. Eftersom syftet med studien är

att jämföra segregation mellan en storstads- och en landsbygdskommun och förstå på vilka

sätt segregationen i dessa kommuner skiljer sig kände jag att det var viktigt att be

Storstadskommunen (Storbacken):

• Stefan, polis i Storbacken

• Peter, utvecklingsledare i

Storbacken

• Hamid, grundare till

ungdomsförening i Storbacken

Landsbygdskommunen (Lillbacken):

• Roger, polis i Lillbacken

• Zara, utvecklingsledare i Lillbacken

• Claude, kultursamordnare i

kommunen samt grundare till

ungdomsverksamhet i Lillbacken

21

intervjurespondenterna att öppet beskriva områdena. För att öka möjligheten att identifiera

några av Galsters granskapseffekters mekanismer ställde jag också frågor som berör

skillnader i områdena i relation till övriga delar av respektive kommun och frågor om

områdenas utveckling.

Anledningen bakom semi-strukturerade intervjuer var att öppna upp möjligheten

att ställa följdfrågor och skapa utrymme för respondenterna att komma med egna tankar och

reflektioner. I intervjuguiderna i bilaga A och B presenteras bland annat de huvudfrågor som

ställdes till samtliga respondenter men även några av de följdfrågor som ställdes. Med

anledning av den semi-strukturerade formen på intervjuerna skiljer sig vissa intervjuer åt en

aning eftersom respondenterna valde att lägga fokus på olika ämnen. Det i sig kan vara en

fördel då det visar på vilka faktorer som är mer i fokus i respektive kommun eller område.

Samtliga intervjuer hölls på telefon och spelades in med en extern enhet.

Telefonintervjuer vad nödvändigt då en pandemi ägde rum vid tiden av den här studiens

genomförande. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (ibid.) beskriver att miljön i vilket

intervjuerna äger rum, kan påverka respondenten och hur den väljer att svara eller agera. Som

exempel menar de att om en intervju hålls i respondentens hem och i en familjemiljö kan det

påverka respondenten till att vilja presentera sig på ett visst sätt. Vidare beskriver de att om

intervjun istället hålls i respondentens arbetsmiljö, kan hen komma att uttrycka sig på ett

annat sätt för att exempelvis visa sig vara en god medarbetare (ibid, s. 42–43). Eftersom

intervjuerna till den här studien utspelade sig över telefon, kunde jag inte påverka i vilken

miljö som respondenterna befann sig i under intervjuerna. Eriksson-Zetterquist och Ahrne

beskriver hur telefonintervjuer passar bäst vid intervjuer som handlar om ”sakförhållanden”

och inte där tolkning och analys är av stor vikt (ibid.). I den här studien var dock målet att få

ett analyserande perspektiv från intervjurespondenterna, i alla fall till viss del. Det kan betyda

att vissa nyanser inte går att observera under dessa intervjuer, något som kommer att

beskrivas mer i nedan stycke.

5.3.2 Observationer

Ytterligare en kvalitativ materialinsamling som den här studiens empiri bygger på är två dolda

fältobservationer. Den huvudsakliga anledningen till att jag utförde observationer i den här

studien är att själv få en bild av områdena som undersöks. Det finns en fördel i att

observationerna utfördes innan intervjuerna då jag lättare kunde visualisera och förstå

intervjurespondenternas beskrivningar av områdena. Philip Lalander (2015, s. 98–99)

beskriver hur en dold observation ofta medför en viss forskningsetisk problematik. Han menar

22

att genom att utföra dolda observationer, det vill säga observationer i vilka ingen i

omgivningen vet att de blir observerade, utesluter man möjligheten för närvarande individer

att ge samtycke till sitt deltagande i studien (ibid.). Observationerna som utfördes i den här

studien syftade dock inte till att observera någon specifikt utvald respondent utan endast

personer som befann sig i den miljön som observerades och därför möttes jag inte av den

forskningsetiska problematik som Lalander beskriver. Lalander fortsätter beskriva hur det

finns framförallt två ”förmildrande omständigheter” som minskar de etiska problemen med

dolda observationer (ibid.). Den ena omständigheten är en offentlig miljö där syftet inte är att

studera människors privata liv, vilket överensstämmer med den här studiens observationer.

Den andra omständigheten är att fältanteckningarna och observationernas insamlade material

inte går att kopplas till individer. Individualistiska kännetecken ska alltså inte kunna

registreras i studien (ibid.). Den här studiens dolda observationer uppfyller båda Lalanders

kriterier av förmildrande omständigheter. Områdena är kommunala och tillgängliga för

allmänheten och därför var även accessen till områdena naturlig. Genomförandet av

observationerna kommer att beskrivas i nästa stycke.

5.3.2.1 Genomförande av observationer

Den första observationen ägde rum i Lillbacken och varade i tre timmar medan observationen

i Storbacken varade i ca fem timmar. Den stora tidsskillnaden beror främst på områdenas

olika storlek. Ytterligare en faktor som spelade in i observationstiden i Lillbacken var att jag

redan efter ett par timmar noterade mig själv bli observerad. I och med att bostadsområdet är

relativt litet kan det bero på att invånarna inte kände igen mig och att jag då per automatik

blev avvikande i området. Med insikt om att min närvaro kunde komma att påverka

omgivningen beslutade jag att avsluta observationen efter endast tre timmar.

Katrine Fangen (2005, s. 116) förklarar hur långvariga fältarbeten, av olika

anledningar, inte alltid är möjligt. Den här studien ska färdigställas inom en viss tidsram

vilket inte gav utrymme att observera under en längre period. Vidare beskriver Fangen (ibid,

s. 116–117) hur nackdelen med kortvarigare observationer är osäkerheten om tillräckligt

mycket material samlats in för att testa olika tolkningar i observationernas sammanhang. En

fördel med kortvarigare observationer är dock att det skapar utrymme att på fördjupande nivå

bearbeta olika intryck från kortare tidsepisoder (ibid.). Jag finner att den tid som lades på

observationerna i den här studien var passande i relation till studiens storlek samt för att nå en

rimlig överblick och mättnadskänsla. Att alla observationer startade på förmiddagen och

övergick till eftermiddagen kan tänkas påverka rörelsemönstret bland invånarna i respektive

23

område då barn och unga kan ha befunnit sig i skolan och förvärvsarbetare på jobbet. Att det

pågick en pandemi under studiens genomförande kan också ha påverkat rörelsemönstren i

områdena.

Under respektive observation hade jag en hörlur i ena örat i vilken jag talade in

mina ”fältanteckningar”. Syftet med att utföra muntliga fältanteckningar var dels möjligheten

att gå runt i områdena samtidigt som jag observerade, dels att på ett smidigare sätt kunna ge

så detaljerade beskrivningar som möjligt eftersom det av naturliga skäl går snabbare att tala

än att skriva. Fangen (2005, s. 92) beskriver hur fältanteckningarnas kvalitet är av stor vikt

eftersom de utgör studiens datamaterial. Hon menar att fältanteckningar borde vara

”beskrivande och grundliga” samt att sådana anteckningar ska kunna leda läsaren genom

observationen (ibid, s. 93). Under observationerna försökte jag också identifiera några

grannskapseffektsmekanismer och utgick därför från att observera personer, rörelsemönster,

sociala interaktioner, områdenas miljömässiga attribut samt geografiska lägen. De inspelade

fältanteckningarna transkriberades för lättare bearbetning, se nästa stycke.

5.3.3 Bearbetning av intervju- och observationsmaterialet

Bearbetningen av materialet utfördes utifrån Rennstam och Wästerfors (2015, s. 25–26)

sortering, reducering och argumentering. Den här studiens insamlade material sorterades i

syfte att skapa ordning. Rennstam och Wästerfors (ibid, s. 74) nämner hur Steinar Kvale

beskriver en inledande sorteringsprocess av kvalitativt material för koncentrering. Med

koncentrering syftar Kvale till en reducering av det insamlade materialet som sker utefter

exempelvis teman (ibid, s. 30). Vidare förklarar han hur kategorisering är en process som kan

ske före insamlingen av materialet men också efteråt under själva bearbetningen (ibid, s. 31).

Exempelvis hade jag, som nämnt ovan, grannskapseffekters mekanismer i åtanke under

observationerna. Därmed kan det, per automatik, ha skett en tematisering redan under

observationerna. Tematiseringen kunde sedan, med hjälp av Kvales kategorisering, fördjupas

under sorteringen. Jag använde färgkoder som hjälpmedel med att tematisera materialet. Efter

sorteringen och färgkodningen reducerades materialet till det mest väsentliga. Med väsentligt

menas det material som hade relevans för studiens forskningsfråga, syfte och teori. Det sista

steget i bearbetningen av materialet var argumentering. I enlighet med Rennstam och

Wästerfors (ibid, s. 137) argumenterades intervjumaterialet i relation till studiens teorier.

Sammanfattningsvis har det kvalitativa materialet koncentrerats utifrån teman

som baserats på grannskapseffekters mekanismer. De temana fördjupades sedan under en

kategoriseringsprocess. Exempelvis kategoriserades temat ”miljömässiga attribut” bland annat

24

till fysiska attribut. Genom att sortera och reducera på sådant vis kunde jag lyfta fram det

material som var mest relevant för den här studien. Under sorterings- och

reduceringsprocessen argumenterades materialets relevans till den här studien.

5.3.4 Statistik

5.3.4.1 Urval och Access

Studiens statistiska material kommer från följande:

Utvecklingsledaren Zara skickade trygghetsundersökningen från Lillbacken efter att vi

samtalat om den under vår intervju. Efter att ha läst den fann jag en liknande undersökning

från Storbacken, publicerad på internet. Skillnaden mellan kommunernas

trygghetsundersökningar är att från storstadskommunen sker undersökningen i stadsdelen

Storbacken medan i landsbygdskommunen är undersökningen kommunövergripande.

Statistikdatabasen från Storbacken är offentlig och tipsades om av utvecklingsledaren Peter.

Kartläggningen från Lillbacken kommer också från Zara och är ett arbete som hon har utfört

under våren 2020. Kartläggningen och den statistiska databasen var av intresse för den här

studien då de kunde bidra med övergripande information om områdena, som exempelvis

invånarantal, utbildningsnivåer och andel förvärvsarbetare. Intervjuerna utfördes innan jag

började samla in det statistiska materialet och därför var redan ”trygghet” identifierat som ett

ämne till resultat- och analysdelen. Jag ansåg att trygghetsundersökningarna var av relevans

för studien för att ge ett statistiskt underlag bakom den upplevda tryggheten i områdena.

5.3.4.2 Bearbetning av material från insamlad statistik

Likt det kvalitativa materialet bearbetades även det statistiska materialet med hjälp av

sortering, reducering och argumentering. Eftersom detta material var det senast inhämtade och

bearbetade var det lätt att i första hand sortera utefter de kategorier som redan hade tagits

fram. Därefter utfördes ytterligare en analys av materialet för att hitta nya teman som kunde

vara av relevans för studien.

Storbacken:

Trygghetsundersökning i

stadsdelen Storbacken

(2017)

Statistisk databas (2017)

Lillbacken:

Trygghetsundersökning i

kommunen (2018)

Kartläggning av kommunen

(2020)

25

5.4 Analys

Den här studiens analytiska tillvägagångssätt utgår ifrån en tematisk analys. Tematiseringen

baseras på det empiriska materialet, främst intervjusvar. Enligt Rennstam och Wästerfors

(2015, s. 59) handlar tematisk analys om vad som sägs i materialet. Vidare kommer den

tematiska analysen baseras på ett narrativt material, alltså de återkommande temana som

framkommer i materialet. Rennstam och Wästerfors (ibid, s. 127) beskriver hur de teman som

synliggörs av det narrativa materialet med fördel kan jämföras med varandra och att i den

processen sker även en reducering av det insamlande materialet. En tematisk analys av ett

narrativt material är relevant i den här studien eftersom den handlar om att jämföra en

storstads- och landsbygdskommun. Det hela faller sig därför naturligt då det är en komparativ

studie.

5.5 Tillförlitlighet

I det här stycken beskrivs på vilka sätt den här studien är tillförlitlig. I syfte att tydliggöra

studiens tillförlitlighet är stycket indelat under reliabilitet och validitet.

5.5.1 Reliabilitet

Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2014, s. 295) beskriver reliabilitet som den

tillförlitlighet ett forskningsresultat har. De menar exempelvis att en studies reliabilitet bland

annat hänger på om forskningen kan reproducerats av andra forskare vid ett annat tillfälle. Det

kan handla om ifall en intervjurespondents svar hade förändrats beroende på tid, rum eller

intervjuare (ibid.). Ett sätt, fortsätter de, där forskningsresultat kan skilja sig åt är under

transkriberingen av inspelat intervjumaterial. Pauser, stamningar eller tveksamheter kan vara

viktiga under analysen av ett kvalitativt material. Skulle dessa faktorer ignoreras under en

transkribering kan empirin skilja sig från verkligheten och studien hade inte haft en hög

reliabilitet (ibid, s. 225). Samtliga intervjurespondenter fick möjlighet att läsa igenom det

transkriberade materialet innan det användes i studien, för att försäkra både respondenterna

och mig själv om att det inte finns några missuppfattningar om det som sagts under

intervjuerna samt för att stärka empirin. Hade en annan forskare valt att studera detta ämne, i

samma kommuner, intervjuat samma respondenter och använt samma statistik hade studien

till viss del kunnat reproducerats. Vad som bör beaktas är att observationerna kan komma att

se annorlunda ut beroende på vilken, dag, tid och väder det är i områdena som observeras.

Dessa faktorer kan förändra rörelsemönstren bland områdenas invånare och därmed ge ett

förändrat forskningsresultat vid en reproduktion. Med tanke på att min närvaro

26

uppmärksammades under observationen i Lillbacken är det också troligt att observationen

hade sett annorlunda ut om någon annan utförde den. Faktumet att det pågick en pandemi

under tiden då observationerna utfördes kan också tänkas påverka studiens reliabilitet. Ifråga

om de fysiska attributen i områdena, hade det med största sannolikhet sett likadant ut som när

den här studiens observationer utfördes, under förutsättning att inga större ombyggnationer

ägt rum.

5.5.2 Validitet

Vidare beskriver Kvale och Brinkmann (2014, s. 296) hur validitet istället handlar om själva

”sanningen” i materialet. Detta kan tänkas vara av ännu större vikt för kvalitativa studier

eftersom det måste finnas ett visst förtroende för att det som intervjurespondenter säger är

sanningsenligt. Ett valid påstående skall vara hållbart, försvarbart och välgrundat (ibid).

Eftersom respondenterna arbetar med eller engagerar sig i de frågor som studien berör är det

troligt att de förstärker sin bild av områdena, antingen åt det positiva hållet eller det negativa.

Det kan ge en verklighetsskev bild av områdena vilket bör hållas i åtanke. Samtliga sex

intervjurespondenter talar dock utifrån sin expertis och vid de tillfällen där de inte kunnat

uttrycka något med säkerhet har de valt att tillägga att det i sådana fall är en personlig

reflektion, teori eller tanke; något som skett vid ett flertal tillfällen under majoriteten av

intervjuerna. Att respondenterna väljer att uttrycka sig så, visar också en egen medvetenhet

kring vikten av att påpeka var deras expertis och sakkunnighet övergår till personliga åsikter

och antaganden. Validiteten av intervjumaterialet är därför hög då detta synliggör vad som är

sakligt faktum och vad som är personligt faktum. Även respondenternas personliga åsikter är

av relevans då de utgör ytterligare ett lager av perspektiv på det som undersöks. Studiens

inhämtade statistiska material är av hög validitet eftersom det är siffror som är färdigt

framställda av professioner som arbetar med statistik i respektive kommun. Vidare är även

studiens observationer av hög validitet. Observationerna är utförda av studiens författare och

noga, detaljerade anteckningar fördes för att beskriva omgivningen i respektive område.

5.6 Etiska överväganden

Den här studien har utgått från Vetenskapsrådets (2017) fyra forskningsetiska principer, vilka

är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Med

informationskravet menar Vetenskapsrådet (2017, s. 7) att intervjurespondenten skall vara

informerade om studiens syfte. Vidare beskriver de hur samtyckeskravet syftar till att

intervjurespondenten har rätt att själv bestämma över sin medverkan i studien (ibid, s. 9).

Innan varje intervju ägde rum, lästes ett informerat samtycke upp för respondenterna (se

27

bilagor A och B). I dessa stycken informerades respondenterna om både studiens syfte samt

att de när som helst fick avbryta sin medverkan och att de inte behövde svara på frågor som

de inte ville besvara. Vetenskapsrådet (2017, s. 12) beskriver hur konfidentialitetskravet syftar

till att intervjurespondenter är berättigade till full konfidentialitet samt att personuppgifter

skall bevaras på ett sådant sätt att obehöriga ej kan ta del av dem. I början av uppsatsen möttes

jag av en problematik då Göran, polisen i Lillbacken explicit bad om att få vara anonym i

studien. Trots att han medverkar i studien i sin yrkesroll hade han, med bakgrund till

konfidentialitetskravet, rätt att få vara anonym. För att säkra hans anonymitet beslutade jag att

ge honom ett pseudonym. Den fjärde forskningsetiska principen, nyttjandekravet, menar

Vetenskapsrådet (ibid, s. 14) syftar till att de uppgifter som samlas in endast får användas till

forskningsändamål och inte för något annat bruk. I praktiken betyder det att den data som

samlats in om intervjurespondenterna endast får användas till det forskningsändamål som det

informerade samtycket angav. Empirin som har samlats in under den här studien kommer

endast att användas till den här studien. Denna studie är gjord med hänsyn tagen till samtliga

fyra forskningsetiska principer.

6 Resultat & Analys

Som tidigare nämnts är syftet med den här studien bland annat att jämföra segregation i en

storstadskommun och en landsbygdskommun med hjälp av en komparativ ansats. I det här

kapitlet redovisas studiens resultat samt min analys med hjälp av bland annat George Galsters

grannskapseffekters mekanismer. Grannskapseffekters mekanismer kan bidra till att förstå hur

segregationen i områdena skapas och återskapas. Även Christofer Edling och Fredrik Liljeros

beskrivning av social skiktning samt Göran Ahrnes intersektionalitet används i analysen för

att bidra till en ökad förståelse av de olika skiktningar som segregation kan omfatta.

Förhoppningen är att studiens empiri kan generera betydande information om hur segregation

kan liknas och skiljas åt mellan en storstadskommun och landsbygdskommun i Sverige idag.

Under bearbetningen av det insamlade materialet kunde jag se vissa teman

återkomma vilka jag presenterar i nedan avsnitt. Den tematiska uppdelningen är: Placering &

planering, Attraktivitet, Trygghet & mediers roll samt Goodwill. Placering och planering

syftar till områdenas geografiska läge samt bostadsområdenas planering. Inom temat

attraktivitet kommer både fysiska och sociala attribut beskrivas och analyseras. Trygghet och

mediers roll kommer att beskriva upplevd trygghet i respektive område samt vilken roll

medier spelar för den upplevda tryggheten. Områdenas positiva sidor och civila krafter

28

beskrivs under temat goodwill. De här temana beskriver olika aspekter på segregation inom

de undersökta områdena, i vissa fall överensstämmer de med varandra och ibland skiljer de

sig åt kommunerna emellan, vilket gör att de är högst intressanta att analysera i relation till

studiens syfte och frågeställning.

6.1 Placering & planering

Ett återkommande tema från intervjuerna och observationerna var områdenas geografiska

placering i kommunerna samt själva bostadsplaneringen. Det här temat anser jag har relevans

för studien eftersom ett flertal intervjurespondenter använde sig av placering och planering för

att beskriva hur segregation tagit form i områdena.

Placering och planering i Storbacken

Under observationen i Storbacken noterades ett flertal ”kluster” av höga lägenhetshus som

kan tänkas vara miljonprogramsbyggnader. Med kluster menas en grupp med nästintill

identiska lägenhetsbyggnader placerade tätt ihop. Jag ansåg det inte rimligt att försöka räkna

det totala antalet kluster av byggnader eftersom det fanns så många utspridda över olika

platser i hela stadsdelen men varje kluster innefattade tre till sju byggnader.

Polisen Stefan beskriver områdets läge som bara någon busshållplats från

stadens centrum men med känslan av att vara 100 mil ifrån då det är en sådan skillnad. Stefan

beskriver hur Storbacken ”väldigt tydligt” är ett miljonprogramsområde och att det bara är ett

av flera liknande områden i Storbacken. Många av de lägenhetshus som finns i Storbacken,

förklarade han, byggdes på 60-talet men på senare tid har även radhus och några villor byggts

i området för att ”blanda upp lite”.

Peter, utvecklingsledaren, menar att en tydlig indikator på att Storbacken är ett

segregerat område är det centrala läget i relation till de dåliga kommunikationer som finns

mellan området och dess omgivning. Han förklarar hur de kollektiva förbindelserna är

bristfälliga till stadens centrum samt till geografiskt närliggande områden med goda

arbetstillfällen.

Placering och planering i Lillbacken

Vid observationstillfället i Lillbacken hade jag först svårt att hitta till området och kände en

viss osäkerhet över hur jag skulle veta om jag hittat rätt eller inte eftersom ”Lillbacken” inte

visade något resultat på min GPS. Min osäkerhet upphörde så fort jag kom fram till

bostadsområdet. Lillbacken stack tydligt ut från vad jag sett i resten av kommunens områden

29

på vägen dit. Med ryggen mot centrum stod jag på kanten till ett villaområde. På andra sidan

gatan, mittemot mig, var som ett avgränsat område av stora, höga lägenhetsbyggnader. Jag

kunde räkna det till ett cirka tiotal lägenhetsbyggnader totalt i området. Inom bostadsområdet

fanns inga andra typer av boenden utan endast stora lägenhetsbyggnader. Området var

placerat mellan en skog och ett villaområde vilket skapade en tydlig, visuell markering av var

Lillbacken började och slutade någonstans.

Kultursamordnaren Claude beskriver Lillbacken som ett klassiskt

miljonprogramområde som byggdes på 60-talet för att tillgodose bostadsbehovet i kommunen.

Polisen Roger uppskattar att det finns drygt 300 lägenheter i området och kallar

det för ett ”miljonprogramsområde light”, alltså en mindre version av ett stereotypiskt

miljonprogramsområde i en storstadsförort.

Både kultursamordnaren Claude och utvecklingsledaren Zara använder

begreppet ”stenkast” för att förklara avståndet mellan kommunortens centrum och Lillbacken

och menar att bostadsområdet är centralt placerad.

Analys av placering och planering

Den kanske största geografiska likheten mellan områdena är deras närhet till kommunernas

centrum. Att respondenterna använt sig av områdenas placering och planering för att resonera

kring segregation är tydligt då deras beskrivningar påvisar hur segregationen har skapats som

ett resultat av bostädernas geografiska läge, både i relation till andra bostadsområden men

även till kommunernas centrum. Den geografiska placeringen i relation till arbetstillfällen

som nämns om Storbacken går att jämföra med Galsters (2010, s. 3) geografiska

missanpassning till arbetsmarknaden. Galster beskriver att missanpassningen kan handla om

det geografiska avståndet eller ett begränsat kollektivtrafiknätverk som skapar distans mellan

ett bostadsområde och en arbetsmarknad (ibid.). I Storbackens fall handlar det inte om det

geografiska läget då området är centralt, det handlar istället om den begränsade

kollektivtrafiken som skapar svårigheter för invånare i Storbacken att ta sig till potentiella

arbetsmöjligheter. Ökat avstånd till arbetsmarknaden försvårar invånarnas möjlighet till arbete

och kan försätta dem i arbetslöshet som kan leda till socioekonomiska problem.

Socioekonomiska problem kan eventuellt försämra förutsättningen att flytta till ett

bostadsområde med bättre geografisk anpassning till arbetsmarknaden som i sin tur skulle öka

möjligheterna till arbetstillfällen. Det hela går att efterlikna en cirkel i vilket varje faktor

påverkar den andra och att ta sig ur cirkeln är svårt.

Det Stefan menar med att Storbacken är beläget endast någon busshållplats från

30

centrala stan skulle kunna motsäga det som Peter menar med kollektiv begränsning men som

Galster (ibid.) beskriver rör det sig snarare om det geografiska avståndet till specifika

arbetsmarknader. Om det exempelvis skulle vara så att arbetsmarknaden i centrala stan inte

matchar den kompetens som finns hos Storbackens invånare, är just den arbetsmarknaden inte

relevant för de som bor där. Jag kan dock inte svara på om det stämmer i det här fallet men

det är ändå bra att ha i åtanke att olika arbetsmarknader kan ha olika geografiska placeringar

som underlättar för vissa invånare eller skapar svårigheter för andra.

Både Storbacken och Lillbacken beskrivs som miljonprogramsområden med ett

flertal stora lägenhetsbyggnader och en viss avskärmning från omkringliggande områden.

Precis som Lena Magnusson Turner (2008, s.14-15) förklarar var det på 60- och 70-talet som

miljonprogrammet tillkom, vid samma tid som bostäderna i Lillbacken och många av

bostäderna i Storbacken byggdes. Hon beskriver att det var vid den tiden som den etniska

segregationen i Sverige växte, delvis som ett resultat av tomma miljonprogramslägenheter och

ökad invandring. Det är en segregation som skapades för cirka 60 år sedan och som verkar

hålla i sig än idag. Att Lillbacken beskrivs som ett ”miljonprogramsområde light” går att tolka

på flera sätt. Kanske är det för att området är fysiskt mindre än ett ”typiskt”

miljonprogramsområde i en storstadsförort. Det kan också vara för att de sociala egenskaper

som tillskrivs miljonprogramsområden, förekommer i mindre omfattning vilket kan förklaras

av att färre antal personer bor i området.

6.2 Attraktivitet

I det här stycket kommer jag presentera temat ”Attraktivitet” som är ett samlingsbegrepp för

att beskriva två olika attribut som var vanligt förekommande i det insamlade materialet; vilka

är fysiska attribut och sociala attribut.

Fysiska attribut i Storbacken

Trygghetsundersökningen från Storbacken visar hur hälften av de 960 personer som deltog i

undersökningen anser att nedskräpning är ett problem i området. Under observationen i

Storbacken noterades de flesta lägenhetshusen ha slitna fasader, paraboler på taken och

samtliga hus var väldigt höga med minst ett 20-tal våningar.

Fysiska attribut i Lillbacken

Jag noterade under observationen i Lillbacken att lägenhetsbyggnaderna var ganska slitna och

att det längs väggarna hängde sladdar från vissa lägenhetsfönster och vidare upp till paraboler

31

på taken. Vissa sladdar passerade till och med grannars fönster och/eller balkonger. Ett

antagande är att parabolernas syfte är att utöka utbudet av TV-sändningar, exempelvis om en

invånare önskar att se TV-program från ett annat land. Jag noterade vissa platser som

”byggarbetsplatser”, vilket förklarades under intervjun med Zara som berättade att

bostadsbolaget som äger alla lägenhetshus i området ska utföra en stamrenovering och även

sätta solceller på vissa av taken. Ingen av respondenterna från Lillbacken kommenterade dock

de tydligt slitna fasaderna i området, eller de fysiska attributen överhuvudtaget.

Analys av fysiska attribut

Galster (ibid, s. 2–3) beskriver hur fysiskt förfallna byggnader, skräp eller graffiti kan påverka

invånare negativt och skapa en känsla av maktlöshet. En fysiskt sliten miljö och skräp kan

sällan anses vara något attraktivt och om Galster har rätt i att det kan skapa känsla av

maktlöshet kan det också tänkas ha en påverkan på invånarnas upplevda valförmåga. Exempel

på det kan vara att invånarna inte känner att deras röst i samhället betyder något och väljer att

inte delta i demokratiska val. Som ett resultat av det kan invånarna komma att känna sig

utanför det övriga samhället vilket i sin tur kan tänkas ha en påverkan på invånarnas

engagemang i civilsamhället. Det skapas exempelvis ett behov av att stärka sitt lokala

civilsamhälle för att motväga maktlösheten och utanförskapet. Kanske är det så en parallell

samhällsstruktur tar form, där känslan av maktlöshet och utanförskap istället tar en annan

riktning i vilken individer engagerar sig i kriminell verksamhet? Engagemang i kriminell

verksamhet kan tänkas vara ett svar på maktlösheten i form av att inte se andra utvägar1. Det

kan också vara ett svar på utanförskapet i form av en misstro till offentliga institutioner. Om

det faktiskt är så att Storbackens och Lillbackens invånare känner en maktlöshet som ett

resultat av områdets fysiskt förfallna förhållanden är svårt att svara på och hade behövts

undersökas med hjälp av invånarintervjuer eller invånarenkäter.

Sammanfattningsvis har områdenas fysiska attribut en relativt stor påverkan på

det lokala samhället på fler sätt än endast dess fysiska attraktivitet. Det går även att förstå hur

någon som har valmöjlighet kan välja bort eller åtminstone nedprioritera att bo i ett område

vars fysiska omgivning är sliten och skräpig. Boendeval och ickeval kommer att beskrivas

mer i nästa stycke som en del av de sociala attributen.

1 Kriminell verksamhet, dess yttrande och påverkan kommer beskrivas och analyseras mer i

temat ”Trygghet & mediers roll”. Lokala civilsamhällen och samhällsengagerade invånare

kommer i sin tur att beskrivas och analyseras i temat ”Goodwill”.

32

Sociala attribut i Storbacken

Ungdomsföreningsgrundaren Hamid beskriver tre olika områden i storstadskommunen som är

mycket välbärgade och menar att dessa områden är mer segregerade än Storbacken. Med det

menar han att i de områdena bor alla familjer i varsitt hus och är därmed fysiskt mer

distanserade till sina grannar. I Storbacken, fortsätter han, bor många personer i samma

fastighet och det finns en närhet till sina grannar som i hans mening skapar en ökad

gemenskap. Han berättar också att många av de ungdomar som han är i kontakt med via

ungdomsföreningen har som mål att flytta från Storbacken när de får ett välbetalt jobb.

Som nämns i delkapitel 5.2.3.1 Områdenas invånare (se s. 17–18)

förvärvsarbetar endast 42 procent av stadsdelens invånare och 59 procent av invånarna är

utrikesfödda samt 51 procent har gymnasial och/eller eftergymnasial utbildning.

Sociala attribut i Lillbacken

Utvecklingsledaren Zara uttrycker att det sällan talas om segregation i ”mer välbärgade

områden” som egentligen är lika segregerade fast åt andra hållet. Kultursamordnaren Claude

beskriver att en av anledningarna till att det bor procentuellt få etniskt svenska personer i

Lillbacken är att de som är födda och uppvuxna i Sverige har ett bredare kontaktnät men

antagligen även ”…en annan ekonomisk möjlighet att lösa bostadssituationen på annat sätt

och inte ser det som ett alternativ att bo där [Lillbacken].”. Han fortsätter att förklara hur det

är etniskt svenska som tar det första beslutet att inte bo i segregerade områden, som

Lillbacken, och att det sedan leder till att invandrare eller nyanlända med begränsade

valmöjligheter hamnar där.

Av Lillbackens invånare är cirka 75 procent utrikesfödda och endast 27 procent

av invånarna har gymnasial och/eller eftergymnasial utbildning medan 33 procent av

invånarna förvärvsarbetar (se 5.2.3.1 Områdenas invånare s. 17–18).

Analys av sociala attribut

Ett tydligt tema under intervjuerna var den ”omvända segregationen”, alltså områden som är

segregerade på den andra änden av segregationsskalan. I dokumentären ”På andra sidan

älven” (1987) var Göteborgsområdet Örgryte den ena extremen på skalan (se Inledning s. 1).

Storbacken och Lillbacken är områden som är sina kommuners extremer åt det

socioekonomiskt svagare hållet men i respektive kommun finns det också områden som

tillhör andra änden av skalan. I studiens problemformulering förklaras hur segregation är ett

samhällsproblem då bosättning inom vissa områden kan ha påverkan på bland annat invånares

33

utsatthet för brott, socioekonomi och allmänna välstånd. Det går att förstå att om invånare

utsätts för färre antal brott, har bättre socioekonomi och ett bra allmänt välstånd, anses

området inte som ett problem. Det kan ändå anses vara ett vetenskapligt problem då det

fortfarande visar hur segregation kan skilja sig åt, inte bara bland olika samhällen utan även

inom ett samhälle. Därför är det ytterst intressant när flera av respondenterna talar om en

omvänd segregation.

Att bara drygt hälften av områdenas invånare har en förvärvsinkomst påverkar

deras socioekonomiska situation kraftigt. Boverket (2004) beskriver att socioekonomisk

segregation är en uppdelning som sker baserat på bland annat individers olika inkomst- eller

yrkesgrupper (se 1.2.1.2 Socioekonomisk segregation s. 2). Möjligen är den låga andelen

förvärvsarbetare i respektive område ett resultat av den låga andelen invånare med gymnasial

och/eller eftergymnasial utbildning vilket förklaras av Skolverkets (2018) analys, som visade

att ett områdes socioekonomiska sammansättning kan påverka skolelevers betyg (se 1.2.1.6

Skola/utbildning s.4). Det kan sedan antas att betygen har en viss påverkan på valet att utföra

en gymnasial och/eller eftergymnasial utbildning. Med antagandet att invånares

utbildningsnivå påverkar deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden och

förvärvsarbeta, är det förståeligt hur det kan finnas en viss problematik för de som önskar att

få ett välbetalt jobb i syfte att flytta från sitt område. Detta går att utläsa utifrån Boverkets

(2004) beskrivning av hur bostadsmarknaden kan se annorlunda ut för personer som tillhör

olika socioekonomiska grupper (se 1.2.1.2 Socioekonomisk segregation s. 2).

Den höga andelen utrikesfödda i respektive område skulle kunna vara en

produkt av ett skapande och återskapande av etnisk segregation. Det går att reflektera över

vad kultursamordnaren Claude berättade om hur det är etniskt svenska som tar det första

beslutet om var de vill bo och att invandrare sedan får nöja sig med att bo i mindre attraktiva

områden. De etniskt svenskas val att inte bo i dessa områden kan ses som ett skapande av

etnisk segregation och utrikesfödda individers bristande valmöjlighet blir då ett återskapande.

Analys av attraktivitet

Både de fysiska och sociala attributen har visat sig ha en relativt stor effekt på segregationen i

de områden som undersökts i den här studien. Med kultursamordnaren Claudes resonemang

kring den etniska segregationens skapande och återskapande, baserat på olika gruppers

valmöjligheter, får områdenas attraktivitet ökad betydelse. Det kan vara svårt att sälja in ett

område, vars byggnader är slitna och gator är nedskräpade, till personer som har

valmöjligheten att bosätta sig någon annanstans. Precis som de fysiska attributen, spelar även

34

de sociala attributen en stor roll i ett områdes attraktivitet. Invånarnas socioekonomiska

situation eller etnicitet kan exempelvis ligga till grund för ett visst stigma över det

segregerade området som resulterar i områdets minskade attraktivitet.

Galster (2010, s. 3) beskrev hur stigmatisering av ett område kan baseras på en

stereotypisk bild som allmänheten har över områdets invånare. Allmänhetens stigmatisering

påverkar, enligt Galster (ibid.), invånares självkänsla och kan även minska deras

jobbmöjligheter om exempelvis arbetsgivaren stigmatiserar en individ från ett segregerat

område. Det går att anta att stigmatiseringen leder till ökad segregation då allmänhetens bild

av området och dess invånare återspeglas i hur invånare ser på både sig själva och sitt område.

Invånares återspegling av allmänhetens syn kommer att analyseras vidare i nästa tema som

bland annat berör trygghet.

De socioekonomiska och etniska faktorerna kan också analyseras

intersektionellt. Både klass och etnicitet nämns av Edling och Liljeros (2016, s. 12) som

sociala skiktningar som påverkar ojämlikhet mellan grupper. I respektive område är

majoriteten av invånarna utrikesfödda samt icke-förvärvsarbetare. Eftersom båda är

majoriteter kan det tänkas att detta är en skärningspunkt där utrikesfödda och icke-

förvärvsarbetare påverkar varandra. Etnicitet är exempelvis icke-intentionellt och inget som

kan ändras (ibid, s. 19), däremot finns det ibland möjlighet till att förändra sin

socioekonomiska situation. Ett exempel på hur den socioekonomiska situationen kan

förbättras är att förvärvsarbeta och därmed få en inkomst högre än en inkomstersättning. Det

kan dock vara svårare för olika grupper, exempelvis för invånarna i de undersökta områdena,

att påverka sin socioekonomiska situation. Med tanke på den relativt låga utbildningsnivån i

områdena, Storbackens geografiska missanpassning till arbetsmarknaden samt allmänhetens

(och säkerligen även arbetsmarknadens) stigmatisering, kan det tänkas vara svårt för

invånarna att påverka sin socioekonomiska situation. Här ser vi den skärningspunkt som

Ahrne (2016, s. 185) beskriver, där etnicitet och klass (socioekonomi) påverkar och påverkas

av varandra.

6.3 Trygghet & mediers roll

Under det här temat kommer jag presentera hur empirin har framställt upplevd trygghet och

vilken påverkan medier har haft på den.

Trygghet i Storbacken

35

Polisen Stefan beskriver att våldet i Storbacken har ökat och samtidigt blivit vanligare längre

ner i åldrarna. Han berättar att en stor skillnad som skett de senaste 15 åren är att polisen har

hittat pojkar i åldrarna 14 och 15 år med vapen och handgranater. Vidare beskriver han hur

det kriminella våldet i Storbacken har blivit ”grövre”, exempelvis sker fler dödsskjutningar

idag och gängkriminaliteten i området ökar.

Trots det visar trygghetsundersökningen från Storbacken att 70 procent av

respondenterna känner sig mycket eller ganska trygga i området. I de öppna svaren beskriver

flera respondenter dock att området möter viss problematik med kriminalitet, våld och

utanförskap.

Polisen Stefan beskriver problematiken med den ständiga rekryteringen inom

Storbackens kriminella verksamheter:

Det fortsätter ju fram med nyrekrytering hela tiden till de här kriminella

gängen. Det har vi ju inte fått stopp på utan vi tycker att vi griper många och får

många till socialtjänsten och får bort en hel del ungdomar ur dom här

problemen men sen så dyker det upp nya hela tiden. Det är ett jätteproblem hur

man ska göra för att stoppa det (Stefan, polis i Storbacken).

Polisen Stefan beskriver hur ungdomar i Storbacken kan tänkas dra sig till kriminell

verksamhet som ett resultat av deras hemsituationer. Han menar att det exempelvis kan bero

på bristande framtidstro som i sin tur kan bero på trångboddhet, utländska föräldrar som inte

är integrerade i det svenska samhället eller få/inga personer i sin omgivning som har jobb.

Det, menar han, är faktorer som kan leda till att ungdomar väljer att spendera mer tid utomhus

och där de dras in i ”dåligheter”.

Trots det ökade våldet och ständiga rekrytering av kriminella ungdomar

beskriver ungdomsföreningsgrundaren Hamid hur han tror att Storbackens invånare känner

sig trygga i området men däremot otrygga i mer ”välbärgade” områden. Otryggheten tror han

grundar sig i att Storbacken skiljer sig så mycket åt från de välbärgade områdena och att det

som är annorlunda upplevs ibland otryggt. Hur trygghet kan upplevas olika bland invånare i

och utanför sitt område kommer att förtydligas nedan i stycket ”mediers roll”.

Trygghet i Lillbacken

I trygghetsundersökningen från Lillbacken framkommer att kommunens centrum och området

Lillbacken är de två områden som invånarna känner sig minst trygga i, speciellt under

kvällstid. I trygghetsundersökningen fick respondenterna svara på ”var de känner otrygghet?”,

36

”när?” och ”varför?”. Två av kommentarerna på varför respondenterna känner sig otrygga

under kvällstid i Lillbacken var ”mycket kriminalitet och gäng” och ”man hör mycket om

skottlossningar och knivhuggningar i [orten som Lillbacken ligger i]”. Jag vet inte om dessa

kommentarer kommer från personer som bor i Lillbacken eller inte men baserat på framförallt

den andra kommentaren går det att förstå att hen kan vara boende i en annan ort i kommunen.

Det framkommer dock ingen statistik på hur personerna i specifikt Lillbacken

upplever trygghet men utvecklingsledaren Zara reflekterade följande;

Frågar du människorna som bor på området så känner de sig väldigt trygga.

Men frågar du istället människor som aldrig satt sin fot där, så är de livrädda

för att gå dit (Zara, utvecklingsledare i Lillbacken).

Polisen Roger reflekterar också kring trygghet i området och kommer fram till en slutsats

liknande Zaras. Han förklarar att om du talar med invånare i Lillbacken är det ingen som

känner oro eller rädsla utan de flesta anser det vara ett lugnt område. Han beskriver hur han

tror att det snarare är personer som bor utanför Lillbacken som upplever att det är otryggt där.

En bakgrundsfaktor till det menar han är medier. Roger kan inte svara på om det sker mer

kriminell verksamhet i Lillbacken än i resterande delar av kommunen. Han förklarar att det

kan finnas en ”viss form av brottslighet” som är vanligare i Lillbacken, exempelvis

narkotikabrott. Anledningen till att narkotikabrott är vanligare i Lillbacken tror Roger beror

på områdets socioekonomiska situation. Han förklarar att det i vissa lägenheter kan bo mellan

åtta till tio personer i en etta eller tvåa och att den trångboddheten kan resultera i att ungdomar

väljer att spendera mer tid utomhus och att de samlas där. Det kan också handla om att det

sker en viss rekrytering där vissa individer är mer drivande och kan locka med pengar och

fina bilar för att få ungdomar att begå brottsliga handlingar som exempelvis försäljning av

narkotika, berättar Roger. Andra händelser förutom narkotika, beskriver han, kan ”poppa” upp

ibland, som exempelvis stenkastning för några år sedan och ”…nu har det varit en del

bilbränder i området.”. Den sortens händelser sker dock inte lika frekvent som narkotikabrott,

tillägger han.

Kultursamordnaren Claude beskriver hur stenkastningen som skedde för några

år sedan visade en friktion mellan ”det svenska samhället” och det ”parallella samhället” som

finns i Lillbacken. Beskrivningen av det parallella samhället utvecklar han genom att förklara

hur Lillbacken har egna strukturer ”med mer eller mindre sina egna lagar”.

Mediers roll i Storbacken

37

Polisen Stefan berättar att medier kan beskriva Storbacken som en ”no-go-zon” eller som ett

”ghetto”, vilket han tycker är en felaktig och orättvis bild av området. Han tror att det beror på

att medier endast skriver om sådant de tror att allmänheten vill läsa och därför skriver de

endast om Storbacken när det skett något brott eller annat negativt.

Mediers roll i Lillbacken

Som redan nämnt visade det insamlade intervjumaterialet att medier spelar en viss roll i

upplevd trygghet bland olika områden. Polisen Roger anser att mediers framställning av

Lillbacken är en bakgrundsfaktor till personers upplevda otrygghet där. Han menar att

Lillbacken har fått ett ”oförtjänt dåligt rykte” och ”det är inte någon bra goodwill för de

boende i Lillbacken”.

Kultursamordnaren Claude beskriver samma sak och de båda nämner hur

medier har en tendens att peka ut specifikt bostadsområdet Lillbacken varje gång det sker ett

brott där, men när det sker brott i andra områden i kommunen så nämns inte alltid i vilket

område det skett. Mediers sätt att skildra detta område kan komma att påverka allmänhetens

bild av Lillbacken. Claude nämner att om någonting negativt händer i Lillbacken så tror

kommunens invånare ”per automatik” att det hänt i Lillbacken. ”Jag säger inte att det här är

befogat men tyvärr är det ju så att samhället har en väldigt negativ syn på Lillbacken, vilket

gör att det återspeglar sig i hur Lillbacken projicerar sin självbild.”. Claude menar att bilden

som medier skapar, påverkar samhällets syn och Lillbackens invånares syn på sig själva och

sitt område.

Analys av trygghet och mediers roll

Den rekrytering till kriminell verksamhet som polisen Roger nämner går att koppla till

Galsters (2010, s. 2) kollektiva socialisation. Galster (ibid.) nämner exempelvis hur individer

kan bli bundna till att följa lokala normer från grannskapets förebilder. Om Lillbackens

”förebilder” är de drivande individerna med mycket pengar och fina bilar, kan kollektiv

socialisation vara den process som leder ungdomarna till att begå brottsliga handlingar.

Att polisen Stefan beskriver en liknande situation i Storbacken går att reflektera

över huruvida Galsters (2010, s. 2–3) maktlöshet spelar in. Som nämnts tidigare kan känslan

av maktlöshet komma att resultera i ett behov av ”att ta saker i egna händer” och därmed

skapa en egen samhällsstruktur parallellt till den offentliga strukturen. Precis som Polisen

(2017, s. 10) beskrev särskilt utsatta områden som områden med parallella samhällsstrukturer

som försvårar polisens arbete går det att se att detta är fallet även i Storbacken.

38

Mediers verklighetsskeva presentation av Storbacken och Lillbacken går att

jämföra med Franzéns orättfärdighetssystem. Den rumsliga åtskillnad som Franzén beskriver

kan skapa en känsla av förödmjukande hos den ”utsatta gruppen”. Är bilden dessutom

orättfärdig motsätter den ett moraliskt ideal (Franzén, 2008. S. 27–28). Mediers

tillvägagångssätt att presentera Storbacken och Lillbacken beskrivs som bland annat orättvist

av studiens intervjurespondenter och därför kan det förstås hur det påverkar områdenas

invånare negativt. Det går också att jämföra med Elias och Scotsons (1999, s. 12) reflektion

över den anomiska minoriteten i en outsider-grupp. De kriminella individerna i Storbacken

och Lillbacken blir alltså den anomiska minoritet som, i medier, blir områdenas

representanter.

Enligt studiens intervjurespondenter verkar den upplevda tryggheten i

Storbacken och Lillbacken vara relativt hög bland områdenas invånare. Upplevd otrygghet i

områdena kommer istället från personer som ej bor där och verkar främst skapas av medier.

På samma sätt framkom det också att invånare från Storbacken och Lillbacken kan känna sig

otrygga i mer välbärgade områden och det skapar känslan av att ”främmande är farligt”. Att

båda grupper känner sig trygga i sina egna områden kanske inte är så konstigt om de inte har

något att jämföra med. Om medier skapar en bild av att socioekonomiskt svaga och

segregerade områden såsom Storbacken och Lillbacken är farliga, kan allmänheten tro att det

är sant och därmed stigmatisera områdenas invånare. Att vara invånare i ett område som

allmänheten anser vara farligt kan skapa en skev självbild och därmed kan det tänkas att de

upplever en otrygghet i mer välbärgade områden då de inte känner sig välkomna eller känner

att de inte passar in där. Här syns ett vi och dem-scenario där invånare tillhörande samma

kommun men olika bostadsområden kategoriserar sig själva och varandra, delvis baserat på

något så ”simpelt” som adress.

6.4 Goodwill

Det sista temat som kommer att presenteras i den här studiens resultat- och analysdel är

”Goodwill”. Svenska akademins ordlista (2015) definierar ”Goodwill” som ”ett gott rykte

eller anseende”. Temats titel har sin grund i polisen Rogers citat under stycket ”Mediers roll”.

Hittills i studien har fokus legat på mycket negativa aspekter och faktorer relaterade till de

segregerade områdena. Alla intervjurespondenter kunde dock föra en hel del positiva

diskussioner kring områdena också. Exempelvis om starka, civila krafter och

ungdomsengagemang.

Goodwill i Storbacken

39

Polisen Stefan tycker att det finns brist på gott rykte om Storbacken i kommunen trots att det

finns gott om positiva krafter i området. Han tror att det finns fler som engagerar sig i

civilsamhället i Storbacken än det finns i andra mer ”välmående” områden i kommunen.

Varje kväll, fortsätter han, nattvandrar utländska mammor som konfronterar ungdomar de

möter. Mammorna, menar Stefan, vill visa ungdomarna att de inte är anonyma och att ”någon

ser dem”. Även områdets bostadsbolag bildar egna grupper med ”trygghetsvärdar” som går

runt och hjälper till i området. Stefan menar att om dessa civila krafter hade fått mer

uppmärksamhet i bland annat medier och av allmänheten, hade Storbacken haft mer goodwill.

Ungdomsföreningsgrundaren Hamid beskriver hur ungdomsföreningen han

startade i första hand handlade om att få fler ungdomar i Storbacken att utöva bollsporter och

på så sätt locka bort dem från ”gatan”. Föreningen utvecklades sedan till att samtala om olika

samhällsfrågor som intresserade ungdomarna i Storbacken, exempelvis frågor om integration

och kriminalitet. Vidare började föreningen erbjuda läxhjälp i syfte att höja ungdomarnas

betyg i skolan, vilket har visat ge goda resultat.

Goodwill i Lillbacken

Kultursamordnaren Claude berättar hur ungdomsverksamheten har lyckats engagera

ungdomar som tidigare inte varit engagerade och att det är ungdomarna som bestämmer vad

verksamheten gör. På så sätt, fortsätter han, får ungdomarna i kommunen möjlighet att

påverka kommunens kulturutbud. Ungdomsverksamheten i Lillbacken är ämnad för alla

kommunens ungdomar men hittills är det endast ungdomar från Lillbacken som engagerat sig.

Däremot har invånare från hela Lillbacken besökt och deltagit i vissa av verksamhetens

aktiviteter.

Sen har jag också förstått att ungdomarna har förstått att man kan påverka

kulturutbudet om man engagerar sig och man kan vara en röst i samhället om

man vill. Att man inte bara behöver sitta och helt acceptera samhället utan kan

engagera sig och påverka demokratiskt (Claude, kultursamordnare i

Lillbacken).

Utöver ungdomsverksamheten finns andra positiva krafter i Lillbacken. Polisen Roger

förklarar hur det finns en imam i området som samarbetar med bland annat polisen och

hjälper till att sprida viktig information till invånarna och engagerar sig i området. Kommunen

har också nattvandrare som vandrar i hela kommunen och idrottsföreningar kan få ett

finansiellt bidrag om de utför nattvandringar, berättar Roger. Han nämner också hur

40

nattvandring har visat sig vara populärt bland utländska föräldrar i Lillbacken och att deras

närvaro kan göra skillnad bland de ungdomar som rör sig utomhus på kvällarna.

Analys av goodwill

Galster (2010, s. 2) beskriver hur ett grannskaps sociala nätverk är viktigt för hur information

eller resurser kommuniceras inom ett område. Imamens roll som polisen Roger i Lillbacken

beskriver är en betydelsefull källa till områdets sociala nätverk. Om imamen exempelvis

skulle ses som spindeln i områdets sociala ”väv” är hen också betydelsefull för bland annat

myndigheter i behov av att sprida information till områdets invånare.

Under stycket ”mediers roll” gavs en bild av hur Storbacken och Lillbacken ofta

presenteras i negativa sammanhang i medier. Med temat goodwill önskar jag att förmedla de

positiva sidor av områdena som framkommit under intervjuerna. Galster (2010, s. 2) beskriver

hur ett stökigt område kan påverka individer negativt som ett resultat och en kollektiv effekt

på social sammanhållning. Vad händer om vi vänder på det? Har ett ”städat” område istället

en mer positiv effekt på individerna? Både Storbacken och Lillbacken har viss problematik

men även flera positiva krafter och engagerade människor. Hade områdenas goodwill, alltså

goda rykte, ökat om medier lyfter fram de positiva krafterna istället för att så ofta rapportera

om de negativa? Då skulle inte bara mediers presentation öka områdenas goodwill utan skulle

påverka den social smittan. Galster (ibid.) beskriver social smitta som något där individers

beteenden och attityder kan förändras i kontakt med andra individer. Med den mekanismen

går det att reflektera över huruvida negativitet göder negativitet men också hur positivitet

göder positivitet. Likväl som ungdomar blir rekryterade till kriminalitet, finns det ungdomar

som lockas från gatan för att fokusera på sport eller studier. Om fokus endast hamnar på de

negativa krafterna i områdena påverkas områdenas goodwill negativt vilket fortsätter göda

negativiteten, det vill säga negativitet göder negativitet. Mediers påverkan på områdenas

goodwill går också att likna med vad Elias och Scotson (1999, s. 37) beskriver hur en ojämn

maktbalans ofta kan karaktäriseras av att den ”svagare” gruppen inte kan kontra med

likvärdigt stigmatiserande termer som de som används mot dem. Exempelvis är det svårt för

invånarna i Storbacken och Lillbacken att bemöta och tillbakavisa mediers framställning av

dem ifall de inte besitter samma medel. Om mediers sätt att beskriva Storbacken och

Lillbacken minskar områdenas goodwill så minskar det även möjligheten för områdena att

motbevisa det som presenteras av medier.

41

7 Slutsats & Diskussion

För att verkligen kunna fastställa att segregation faktiskt ser annorlunda ut i svenska storstads-

respektive landsbygdskommuner hade fler kommuner behövt studeras. Inför framtida studier

skulle jag rekommendera att utföra invånarintervjuer och analysera statistisk data över

exempelvis hur invånare upplever trygghet, maktlöshet, civilsamhälle med mera. Det hade

dels skapat en fördjupad insyn i områdena som undersöks, dels bidragit till bredare

resonemang i analysen. Trots detta går det dock att dra några slutsatser från den här studien

och dess empiri.

Studiens syfte var att, på ett komparativt vis, tolka och analysera på vilka sätt

Storbacken och Lillbacken är segregerade områden. Syftet var även att ta reda på vilka sätt

segregation tar sig uttryck i respektive område och hur segregation kan te sig annorlunda i en

storstadskommun jämfört med en landsbygdskommun. Dessa frågor har besvarats i resultat-

och analysdelen och kommer att presenteras och diskuteras vidare här.

Utifrån det empiriska materialet fann jag att båda områdena hade problematik

gällande socioekonomi, brottslighet, arbetslöshet, låg utbildningsnivå och etnisk segregation,

vilka alla bidrog till boendesegregation. Storbacken beskrivs som ett segregerat område delvis

med tanke på etiketten ”särskilt utsatt område” men även för att det är ett

miljonprogramsområde. Lillbacken i sin tur refereras till ”miljonprogramsområde light” med

liknande problematik som andra segregerade områden i Sverige, fast något mildare. I båda

områdena finns ett starkt civilt engagemang, framförallt för ungdomar. Invånarna i respektive

område upplever trygghet i sina egna bostadsområden men känner sig mer otrygga i områden

som är socioekonomiskt starkare. Individer från andra områden upplever Storbacken och

Lillbacken som otrygga områden vilket bland annat beror på mediers negativa framställning

av områdena. Mediers presentation av områdena får också ökad slagkraft av att invånarna i

respektive område inte besitter medel till att tillbakavisa det som sägs om dem.

Det anses finnas parallella samhällsstrukturer i båda områdena, alltså inte endast

i Storbacken som är särskilt utsatt. Att det finns parallella samhällsstrukturer i båda

kommunerna kan visa på att de segregerade områdena skiljer sig från det övriga samhället

ifråga om exempelvis kriminalitet. Kriminalitet förekommer i båda områdena men verkar

skilja sig åt i fråga om typ av brott som begås. De brott som exempelvis beskrevs i Lillbacken

var främst narkotikarelaterade men även brottsliga handlingar som stenkastning och

bilbränder förekom (se s. 36). I Storbacken talades det istället om gängkriminalitet och

vapenrelaterade brott (ibid.), vilka kan upplevas vara grövre. Förutom graden av brottslighet

42

finns ytterligare en intressant skillnad mellan de två segregerade områdena, nämligen den

procentuella andelen invånare i respektive område som är utrikesfödda, gymnasialt- och

eftergymnasialt utbildade samt förvärvsarbetande (se s. 33–34). Lillbacken hade med

marginal fler utrikesfödda, färre förvärvsarbetande och färre invånare med gymnasial- och

eftergymnasial utbildning, än Storbacken (ibid.). De här siffrorna visar att det finns en högre

koncentration av segregation i Lillbacken jämfört med Storbacken. Om det sedan är

applicerbart som skillnad på segregation i storstads- respektive landsbygdskommuner är svårt

att avgöra eftersom inga referenskommuner har studerats. Det kan också vara så att den

procentuella andelen barn under gymnasial ålder är större i Lillbacken eller att antalet

pensionärer som inte förvärvsarbetar är fler, vilket påverkar siffrorna. Ett försök gjordes, att få

tillgång till siffror kring andel barn och pensionärer i respektive område, men endast en av

kommunerna hade de siffrorna och därför kunde inte en komparativ analys göras av just detta.

En hypotetisk slutsats är alltså att segregerade bostadsområden i landsbygdskommuner har en

högre koncentration av de faktorer som påverkas av segregation än i storstadskommuner.

Faktorer så som exempelvis högre andel arbetslöshet, lägre andel utbildade invånare och mer

sliten miljö. Detta är dock inget som med säkerhet kan bekräftas efter att endast ha undersökt

två kommuner.

Den här studien har bidragit till att synliggöra segregation i

landsbygdskommuner samt till att öka förståelsen för hur den kan skilja sig åt från storstäders.

Vidare har studien bidragit till att lyfta grannskapseffekters mekanismer till en mer

övergripande och samhällelig nivå. Som beskrivet i studiens inledning fann jag inspirationen

till den här studien efter att ha sett Janne Josefssons dokumentär ”På andra sidan älven”.

Varför drogs mitt intresse till att studera socioekonomiskt svaga områden? I dokumentären

presenterade Josefsson (1987) två olika sorters segregerade områden, det ”fina” och det

”dåliga”. Redan då stod det klart att den finns segregation åt två olika håll men hur kommer

det sig att jag beslutade mig för att undersöka det ”dåliga”? Är jag, precis som många andra,

så lättpåverkad av mediers framställning att mitt intresse dras till det negativt avvikande? De

välbärgade områdena är som sagt inte nödvändigtvis ett samhällsproblem men de är minst lika

sociologiskt intressanta att undersöka.

Det är där nästa studie får ta vid.

43

Referenser

Ahrne, Göran. 2016. Intersektionalitet. I Edling, Christofer och Liljeros, Fredrik (red.). Ett

delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.

177–195.

Creswell, W, John. & Creswell, J, David. 2018. Research design: qualitative, quantitative,

and mixed methods approaches. 5 uppl. Los Angeles: Sage.

Denk, Thomas. 2002. Komparativ metod – förståelse genom jämförelse. Lund:

Studentlitteratur AB.

Edling, Christofer och Liljeros, Fredrik. Social skiktning. I Edling, Christofer och Liljeros,

Fredrik (red.). Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. 2. uppl.

Stockholm: Liber AB. 8–30.

Elias, Norbert. & Scotson, L., John. 1999. Etablerade och outsiders. 2 uppl. Lund: Arkiv

förlag.

Fangen, Katrine. 2005. Deltagande observation. 1 uppl. Stockholm: Liber Ab.

Franzén, Mats. 2008. Problemet segregation: en orättvis jämförelse. I Magnusson Turner,

Lena (red.) Den delade staden. Segregation och etnicitet i stadsbygden. 2 uppl. Umeå:

Författarna & Boréa Bokförlag. 25–50.

Josefsson, Janne. 1987. På rätt sida Älven [dokumentärfilm]. Sveriges Television.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl.

Lund: Studentlitteratur AB.

Lalander, Philip. 2015. Observationer och etnografi. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.)

Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber AB. 93–114.

Magnusson Turner, Lena (red). 2008. Den delade staden. Segregation och etnicitet i

stadsbygden. 2 uppl. Umeå: Författarna & Boréa Bokförlag. 9–24

Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015) Från stoff till studie – Om analysarbete i

kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur AB

44

Eriksson-Zetterquist-Eriksson, Ulla & Ahrne, Göran. 2015. Intervjuer. I Ahrne, Göran och

Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber AB. 34–54.

Elektroniska källor

Andersson, Roger. 1998. Segregationens Sverige. Uppsala Universitet.

file:///C:/Users/Amanda/Downloads/SegregationensSverige_Demokratiutredningen.pdf (Hämtad:

2020-04-22).

Bogner, Alexander., Littig, Beate & Menz, Wolfgang. 2009. Introduction: Expert interviews –

An introduction to a new methodological debate. University of Hamburg.

file:///C:/Users/Amanda/Downloads/9780230220195_sampleprocent20(1).pdf (Hämtad: 2020-05-

26).

Boverket. 2004. Integration och segregation i boendet – begrepp och indikationer.

Boverket.https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2004/integration_och_segrega

tion_i_boendet.pdf (Hämtad: 2020-04-13).

Galster, C, George. 2010. The Mechanism(s) of Neighborhood Effects Theory, Evidence, and

Policy Implications. Detroit: Wayne State University.

http://archive.clas.wayne.edu/Multimedier/DUSP/files/G.Galster/St_AndrewsSeminar-

Mechanisms_of_neigh_effects-Galster_2-23-10.pdf (Hämtad: 2020-04-23)

Kolada. 2020. Den öppna och kostnadsfria databasen för kommuner och regioner.

https://www.kolada.se/ (Hämtad: 2020-06-26).

Kulturdepartementet. 2018. Regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka

segregation. Regeringskansliet kulturdepartementet.

https://www.regeringen.se/49feff/contentassets/a29a07890ec24acd900f5156fbf45f08/regering

ens-langsiktiga-strategi-for-att-minska-och-motverka-segregation.pdf(Hämtad 2020-05-30)

Lilja, Elisabeth & Pemer, Mats. 2010. Boendesegregation – orsaker och mekanismer. En genomgång

av aktuell forskning. Boverket.

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/bilaga-1.pdf (Hämtad: 2020-04-

14).

Polisen. 2017. Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för

polisen. Nationella operativa avdelningen (NAO). file:///C:/Users/Amanda/Downloads/utsatta-

45

omraden-social-ordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017procent20(2).pdf

(Hämtad: 2020-05-08).

Serra, Miguel., Psarra, Sophia & O’Brien, Jamie. 2018. Social and Physical Characterization

of Urban Contexts: Techniques and Methods for Quantification, Classification and Purposive

Sampling. Lissabon: Licensee Cogitatio.

file:///C:/Users/Amanda/Downloads/UPprocent203(1)procent20-

procent20Socialprocent20andprocent20Physicalprocent20Characterizationprocent20ofprocent20Urba

nprocent20Contexts_procent20Techniquesprocent20andprocent20Methodsprocent20forprocent20Qua

ntification,procent20Classificationprocent20andprocent20Purposiveprocent20Sampling.pdf (Hämtad:

2020-05-26).

Skans, Norström, Oskar & Åslund, Olof. 2010. Etnisk segregation i storstäderna –

bostadsområden, arbetsplatser, skolor och familjebildning 1985–2006. Institutet för

arbetsmarknadspolitisk utvärdering. https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2010/r10-04-etnisk-

segregation-i-storstaderna.pdf (Hämtad: 2020-04-19).

Skolverket. 2018. Kartläggning av huvudmäns arbete med att motverka skolsegregation. Skolverket.

https://www.skolverket.se/getFile?file=3959 (Hämtad: 2020-04-19).

SKR. 2019. Kommungruppsindelning 2017. Sveriges kommuner och regioner.

https://skr.se/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/kommungruppsindelning.205

1.html (Hämtad: 2020-05-08).

Statistiska Centralbyrån. 2008. Integration – en beskrivning av läget i Sverige.

SCB.https://www.scb.se/contentassets/2b17a32f63b74914b66339c551c9a309/le0105_2008a0

1_br_be57br0801.pdf (Hämtad: 2020-04-12).

Statistiska Centralbyrån. 2020. Hitta statistik. SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/ (Hämtad:

2020-06-26).

Svenska Akademins ordlista. 2015. SAOL. https://svenska.se/saol/?id=1009166&pz=7

(Hämtad: 2020-05-18).

Söderström, Maria., Ahlin, Sofie. 2018. Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban miljö

2006 – 2017. En rapport om utsatthet, otrygghet och förtroende utifrån Nationella

trygghetsundersökningen. Brottsförebyggande rådet.

46

https://www.bra.se/download/18.7f57ba351641b9cdc3d3859/1530102465497/2018_9_Utvec

klingen_i_socialt_utsatta_omraden_i_urban_miljo_2006–2017.pdf (Hämtad 2020-04-12)

Vetenskapsrådet. 2017. Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad: 2020-05-11).

Vetenskapsrådet. 2018. Svensk forskning om segregation – en

kartläggning.Vetenskapsrådet.https://www.vr.se/download/18.4dd26b09169cbe0ddda629/155

5326345256/Svensk-forskning-om-

segregation_VR_2018.pdf?fbclid=IwAR3akAUBwhJ3HVunubEicoCsS2SnGyyjf07Z_7ry7ng

7_TrMdFSmfWGIoh0 (Hämtad 2020-04-12)

i

Bilagor

Bilaga A, Intervjuguide utvecklingsledare/polis

Informerat samtycke:

Den här studien handlar om vilka likheter och olikheter som finns mellan segregerade

områden i en storstadskommun och en landsbygdskommun. Du kan närsomhelst avbryta

intervjun och behöver endast svara på de frågor som du känner dig bekväm att besvara.

Studien kan komma att publiceras framöver. I studien kommer du få ett pseudonym, din

tjänstetitel kommer att presenteras men inte vilket område eller kommun du är verksam i

vilket betyder att du kommer få total anonymitet. Jag kommer transkribera materialet och

skicka det till dig så du kan läsa och godkänna det innan jag går vidare med studien. Är det

okej att jag spelar in? Inspelningen kommer att raderas direkt efter transkriberingen är utförd.

Intervjufrågor:

(Numrerade frågor är originalfrågor som ställdes till alla utvecklingsledare och poliser i

studien. De underfrågor som punktas efter ”-” är följdfrågor som ställdes vid flera av

intervjuerna.)

Bakgrundsfrågor:

1. Hur länge har du arbetat som utvecklingsledare/polis i

storstadskommunen/landsbygdskommunen?

2. Hur kommer det sig att du hamnade där?

- Har du alltid varit verksam i den här kommunen?

- Var kommer ditt engagemang för dessa frågor ifrån?

3. Vill du berätta lite om ditt arbete som utvecklingsledare/polis i din kommun?

- Hur ser exempel på dina arbetsuppgifter ut?

-Vilken är din roll i arbetslaget?

- Hur stor är verksamheten?

Definition av boendesegregation:

4. Hur definierar du boendesegregation?

- Hur grundar du den här definitionen?

- Vad är boendesegregation enligt dig?

ii

Beskrivning av området:

5. Kan du beskriva området Lillbacken/Storbacken?

- Ur fysiska men även sociala egenskaper.

- Hur ser in- och utflyttningsmönstret ut i området, vad du vet?

- Anser du att mediers beskrivning av området liknar din?

Segregation i relation till området:

6. Anser du att det är ett boendesegregerat område?

- På vilket sätt anser du/anser du inte att det är ett boendesegregerat område?

- Vilka huvudsakliga faktorer är till bakgrund för din åsikt kring detta?

Arbetet i området:

7. Kan du berätta lite om ditt arbete i det området?

Förändringar i området:

8. Har du märkt av några förändringar i det området under din tid som anställd i kommunen?

- På vilka sätt har det utvecklats?

- Hur skiljer sig området åt, nu från tidigare?

- Vad kan ligga till bakgrund till den förändringen?

Skillnader inom kommunen:

9. På vilka sätt finner du att Lillbacken/Storbacken skiljer sig från resten av kommunens

områden?

- Kan vara i relation till andra bostadsområden/stadsdelar eller kommunen generellt.

- Anser du att kommunen som helhet har problematik med segregation?

- Ser du några skillnader med exempelvis sysselsättning, skolor eller trygghet mellan

området och andra områden i kommunen?

Övrigt:

10. Finns det något du vill tillägga eller förtydliga?

Bilaga B, Intervjuguide ungdomsförening/verksamhet

Informerat samtycke:

Den här studien handlar om vilka likheter och olikheter som finns mellan segregerade

områden i en storstadskommun och en landsbygdskommun. Du kan närsomhelst avbryta

intervjun och behöver endast svara på de frågor som du känner dig bekväm att besvara.

Studien kan komma att publiceras framöver. I studien kommer du få ett pseudonym vilket

iii

betyder att ditt namn kommer att bytas ut till ett annan. Din roll i föreningen kommer att

presenteras men inte namnet på föreningen eller i vilket område eller kommun som du är

verksam i, vilket betyder att du kommer få total anonymitet. Jag kommer transkribera

materialet och skicka det till dig så du kan läsa och godkänna det innan jag går vidare med

studien. Är det okej att jag spelar in? Inspelningen kommer att raderas direkt efter

transkriberingen är utförd.

Intervjufrågor:

(Numrerade frågor är originalfrågor som ställdes till båda representanterna från

ungdomsföreningen/verksamheten. De underfrågor som punktas efter ”-” är följdfrågor som

ställdes vid ena eller båda intervjuerna.)

Bakgrundsfrågor:

1. Är du från Lillbacken/Storbacken?

- Om ja: Bor du där nu?

- Om ja: Hur länge har du bott där? alt. Hur länge bodde du där?

- Om ja: Vill du berätta om din uppväxt i området?

- Om nej: Vad är din koppling till området bortsett från

föreningen/verksamheten?

- Om nej: Vad var din uppfattning om området innan du blev aktiv i

föreningen/verksamheten?

2. Hur länge har du varit aktiv i föreningen/verksamheten?

- Vad är din roll i föreningen/verksamheten?

- Vart kommer ditt engagemang för denna förening/verksamhet ifrån?

3. Hur kommer det sig att du blev aktiv i föreningen/verksamheten?

Föreningen/verksamheten:

4. Vill du berätta lite om föreningen/verksamheten?

- Vad gör ni i föreningen/verksamheten?

- Hur/varför den grundades?

- Vilka kan vara/är med i föreningen/verksamheten?

Definition av boendesegregation:

5. Hur definierar du boendesegregation?

- Hur grundar du den här definitionen?

iv

- Vad är boendesegregation enligt dig?

Beskrivning av området:

6. Kan du beskriva området Lillbacken/Storbacken?

- Vad tycker du är det bästa/sämsta med Lillbacken/Storbacken?

- Hur anser du att det generella förtroendet till rättsväsendet är bland ungdomar i

området?

- Hur ser in- och utflyttningsmönstret ut i området, vad du vet?

- Anser du att mediers beskrivning av området liknar din?

Förändringar i området:

7. Har du märkt av några förändringar i området under din tid aktiv i

föreningen/verksamheten?

- Har du märkt av några förändringar i området sen du växte upp där?

Segregation i relation till området:

8. Anser du att det är ett segregerat område?

- På vilket sätt anser du/anser du inte att det är ett segregerat område

- Vilka huvudsakliga faktorer är till bakgrund för din åsikt kring detta?

Skillnader inom kommunen:

9. På vilka sätt finner du att Lillbacken/Storbacken skiljer sig från resten av kommunen?

- Finns det någon samhörighet bland ungdomar från olika delar av kommunen,

vad du vet?

Övrigt:

10. Finns det något som du vill lägga till eller förtydliga?