Embed Size (px)
Citation preview
Psykisk hälsa och psykosocialt välbefinnande hos unga vuxna som vägt under 1000g vid födseln
MÅL Det övergripande målet är att få en helhetssyn över psykisk hälsa och psykosocialt välbefinnande hos ungavuxna som vägde under 1000 g vid födseln.
BETYDELSE Unga vuxna födda extremt för tidigt utgör en ny grupp av patienter vars behov och anpassning tillsamhället är i stort sett okända. En bred uppföljningsstudie av unga vuxna födda extremt för tidigt är nödvändig föratt identifiera områden i behov av extra stöd från hälso- och sjukvården och samhället.
VARFÖR? Innan utvecklingen av respiratorer för nyföddaöverlevde få av de barn som föddes extremt för tidigt. Av barn födda i början av 1970-talet med en födelsevikt under 1000 g dog 95 %. Idag är siffran den omvända; 95 % av dessa barn överlever. Det är till stor del okänt hur det går senare i livet fördessa “nya överlevare”.
Majoriteten av de extremt för tidigt födda barnen klarar sig utan större funktionsnedsättningar såsom cerebral pares ochsyn- och hörselproblem. Trots detta kan de uppleva svårighetersom är kopplade till deras för tidiga födsel. Studier har visat attde presterar sämre i skolan och har lägre utbildningsnivå (1), vilket delvis kan förklaras av en ökad förekomst av dyslexi ochdyskalkyli (2) samt sämre kognitiv förmåga (3). ADHD är det mest välstuderade psykiatriska tillståndet i relation till för tidigfödsel och är fyra gånger vanligare än hos individer som ärfödda i fullgången tid (4). Autism rapporteras hos 5-8 %, men betydligt fler uppvisar brister i social kompetens (5). Dettaskulle kunna bero på att vissa personlighetsdrag är vanligarehos extremt för tidigt födda individer såsom lägre risktagandeoch minskad social interaktion (6). Möjligen finns också enökad risk för affektiv sjukdom såsom depression och ångest (4).
HUR? Studiedeltagarna utgörs av över-levarna (370 barn, 58 %), från en nationell kohort av barn födda i Sverige 1990-92 med födelsevikt ≤1000 g. Dessa kommer jämföras med en kontrollgrupp född i fullgången tid.
Deltagarna kommer att fylla i frågeformulär via internet. De kommer få besvara frågor om livskvalitet, nedstämdhet, oro, autism, ADHD, exekutiv förmåga, personlighet, hälsoångest och kognitiv förmåga. Dessuom kommer vi fråga om utbildning, familj, reproduktiv hälsa samt eventuella funktionsnedsättningar.
REFERENSER1. Lindstrom K, Winbladh B, Haglund B, Hjern A. Preterm infants as young adults: a
Swedish national cohort study. Pediatrics, 2007.
2. Aarnoudse-Moens CS, Weisglas-Kuperus N, van Goudoever JB, Oosterlaan J. Meta-
analysis of neurobehavioral outcomes in very preterm and/or very low birth weight
children. Pediatrics, 2009.
3. Kerr-Wilson CO, Mackay DF, Smith GC, Pell JP. Meta-analysis of the association
between preterm delivery and intelligence. J Public Health (Oxf), 2012.
4. Johnson S, Wolke D. Behavioural outcomes and psychopathology during
adolescence. Early Hum Dev. 2013.
5. Farooqi A, Hagglof B, Sedin G, Gothefors L, Serenius F. Mental health and social
competencies of 10- to 12-year-old children born at 23 to 25 weeks of gestation in the
1990s: a Swedish national prospective follow-up study. Pediatrics, 2007.
6. Johnson S, Marlow N. Growing up after extremely preterm birth: lifespan mental health
outcomes. Semin Fetal Neonatal Med, 2014.
Maria Heyman, läkare, doktorand, [email protected]
Barbro Diderholm, överläkare, Med Dr, [email protected]
Fredrik Serenius, professor, [email protected]
Aijaz Farooqi, överläkare, Med Dr, [email protected]
Jan Gustafsson, överläkare, professor, [email protected]
Fredrik Ahlsson, överläkare, docent, [email protected]
Lena Hellström-Westas, överläkare, professor, [email protected]
Helena Grönqvist, forskare och forskningskoordinator, [email protected]
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, Institutionen för klinisk
vetenskap, Enheten för pediatrik, Umeå universitet
Flicka fodd i 23+5, pa bilden 28 veckor gammal.
Kroppslig hälsa hos unga vuxna som vägt under 1000g vid födseln
MÅLStudien ska ge en översiktlig bild över kroppslig hälsa hos unga vuxna som vägt under 1000 g vid födseln.
BETYDELSEFörbättringar av neonatalvården de senaste 2-3 decennierna har gjort att majoriteten av extremt för tidigt födda barn nuöverlever. Kunskapen om hur en extremt för tidig födsel påverkar kroppen i vuxen ålder är sparsam. Studien kan leda till attriskfaktorer för sjukdom identifieras vilket ger möjlighet till tidig prevention.
VARFÖR? Många studier har följt upp extremt för tidigt födda barn upp till skolåldern, men det finns endast få studier av vuxna i denna grupp (1). Undersökningar av för tidigt födda barn med högre födelsevikt har visat en ökad risk för hälsoproblem både på kort och lång sikt.
För tidigt födda barn är överrepresenterade vad gäller utvecklings-neurologiska funktionsnedsättningar såsom cerebral pares och syn- och hörselproblem (2). Under barndomen är för tidigt födda barn kortare och lättare än fullgångna barn med normal födelsevikt (3). Det finns rapporter om tidigare pubertetsspurt hos dessa barn, vilket delvis skulle kunna förklara en kortare slutlängd (4). Vid mätningar av kroppssammansättning har för tidigt födda individer visats ha lägre andel fettfri kroppsmassa och en fettfördelning koncentrerad till buken (5). Underburna barn är dessutom mer benägna att utveckla insulinresistens (6), högt blodtryck (7) och lungsjukdom (8).
HUR? Ca 40 för tidigt födda unga vuxna och lika många kontroller kommer att rekryteras. Studiedeltagarna kommer från en tidigare nationell kohort av 370 överlevande barn som vägde <1000 g vid födseln, födda under åren 1990-92. De individer som bor i Mälardalen kommer att få en inbjudan till studien. Kontrollgruppen kommer att matchas från Medicinska födelseregistret.
Forskningspersonerna kommer att tillbringa en dag på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och där genomgå blodprovstagning och flertalet undersökningar med inriktning på metabol-, endokrin-, respiratorisk- och kardiovaskulär hälsa. I blodproverna kommer vi att mäta blodfetter, blodsocker och olika hormoner.Vikt, längd och midja-stuss kvot kommer att mätas. Kroppssamman-sättningen mäts med luftpletysmografi (BODPOD™). För mätning av insulinkänslighet används oral glukosbelastningstest (OGTT) och undersökning av basalmetabolism görs med indirekt kalometri. Lungfunktionen värderas med dynamiskt spirometri inklusive reversibilitetstest och forcerad oscillationsteknik samt blod- och urinprover. För bedömning av kärlförändringar kommer ultraljudsundersökning av stora halspulsådern och kärl i handleden att genomföras. Vid denna undersökning bestäms artärens diameter liksom förhållandet mellan kärlväggens olika lager, vilket kan ge ett mått på senare risk för åderförkalkning. Vidare kontrolleras EKG och blodtryck.
REFERENSER1.Saigal S, Doyle LW. An overview of mortality and sequelae of preterm birth
from infancy to adulthood. Lancet. 2008
2.Finnstrom O, Otterblad Olausson P, Sedin G, Serenius F, Svenningsen N,
Thiringer K, et al. Neurosensory outcome and growth at three years in
extremely low birthweight infants: follow-up results from the Swedish national
prospective study. Acta Paediatr. 1998
3.Hack M, Schluchter M, Cartar L, Rahman M, Cuttler L, Borawski E. Growth
of very low birth weight infants to age 20 years. Pediatrics. 2003
4.Wehkalampi K, Hovi P, Dunkel L, Strang-Karlsson S, Jarvenpaa AL,
Eriksson JG, et al. Advanced pubertal growth spurt in subjects born preterm:
the Helsinki study of very low birth weight adults. J Clin Endocrinol Metab.
2011
5.Euser AM, Finken MJ, Keijzer-Veen MG, Hille ET, Wit JM, Dekker FW, et
al. Associations between prenatal and infancy weight gain and BMI, fat
mass, and fat distribution in young adulthood: a prospective cohort study in
males and females born very preterm. Am J Clin Nutr. 2005
6.Hovi P, Andersson S, Eriksson JG, Jarvenpaa AL, Strang-Karlsson S,
Makitie O, et al. Glucose regulation in young adults with very low birth
weight. N Engl J Med. 2007
7.Sipola-Leppanen M, Karvonen R, Tikanmaki M, Matinolli HM, Martikainen
S, Pesonen AK, et al. Ambulatory blood pressure and its variability in adults
born preterm. Hypertension. 2015
8.O'Reilly M, Sozo F, Harding R. Impact of preterm birth and
bronchopulmonary dysplasia on the developing lung: long-term
consequences for respiratory health. Clin Exp Pharmacol Physiol. 2013
Maria Heyman, läkare, doktorand, [email protected]
Barbro Diderholm, överläkare, Med Dr, [email protected]
Fredrik Serenius, professor, [email protected]
Jan Gustafsson, överläkare, professor, [email protected]
Fredrik Ahlsson, överläkare, docent, [email protected]
Lena Hellström-Westas, överläkare, professor, [email protected]
Kjell Alving, professor, [email protected]
Tord Naessén, överläkare, professor, [email protected]
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet
Kylbehandling av nyfödda med syrebrist
Mattias Åberg, Barnneurolog, Barnkliniken Västerås
Mattias Åberg1, Lena Westbom2, Elisabet Rodby-Bousquet3
1Barnkliniken Västerås, 2Barnkliniken Skånes universitetssjukhus Lund, 3Centrum för klinisk forskning Västerås
Vad vill vi ta reda på?
1) Påverkar kylbehandling överlevnad och förekomst av cerebral pares (CP) hos barn
som drabbas av syrebrist som nyfödda?
2) Har barn med CP som drabbats av syrebrist som nyfödda lindrigare
funktionsnedsättning om de kylbehandlats?
3) Finns det skillnader beroende på var i landet man fötts och vårdats?
Vad vill vi göra?• Undersöka effekterna av kylbehandling på barn i
Sverige.
• Undersöka om överlevnad, förekomst av CP och
svårighetsgrad av CP påverkas av kylbehandling.
• Ta reda på om det finns regionala skillnader.
Hur?• Vi analyserar data från nationella kvalitetsregister
för barn med svår syrebrist som nyfödda.
• Vi jämför överlevnad, förekomst av CP och
svårighetsgrad av CP mellan barn som
kylbehandlats och inte kylbehandlats.
• Svårighetsgraden av CP klassificeras utifrån
grovmotorisk funktionsnivå i GMFCS I-V,
GMFCS I innebär god gångförmåga utan
hjälpmedel och GMFCS V innebär stora
svårigheter att förflytta sig själv.
Varför?• I Sverige och andra länder rapporteras minskad
förekomst och lindrigare svårighetsgrad av CP
jämfört med tidigare.
• Vår teori är att kylbehandling bidrar till detta.
• Det innebär stora vinster om överlevnaden ökar
och svårighetsgraden vid CP minskar.
Cerebral pares (CP)• CP innebär nedsatt rörelseförmåga orsakad av en
hjärnskada före 2 års ålder.
• CP förekommer hos 1 av 400 barn och är den
vanligaste orsaken till motorisk
funktionsnedsättning hos barn.
Syrebrist• En känd orsak till CP är syrebrist (asfyxi) vid
förlossningen.
• Många nyfödda barn har lättare syrebrist efter
förlossningen och behöver stimuleras eller få
kortvarig hjälp med andningen.
• Ungefär 1 av 1000 nyfödda får svårare syrebrist
med tecken till hjärnpåverkan och behöver mer
avancerad vård för att minska risken för
bestående skador som CP.
Kylbehandling
• Kylbehandling kan minska risken för
hjärnpåverkan hos barn med svår syrebrist.
• Kylbehandling innebär att barnet ligger på en
kylmadrass under tre dygn med kroppstemperatur
mellan 33 och 34 grader.
• Behandlingen måste inledas senast 6 timmar
efter förlossningen.
• Barn i Västmanland kylbehandlas på
nyföddhetsintensivvårdsavdelningen i Uppsala.
Samma pojke flera år efter kylbehandling.
Västmanländsk pojke som kylbehandlas för syrebrist.
Simulatorbaserad teamträning ökade den självskattade förmågan hos barnmorskor, läkare, sjuksköterskor och
att utföra hjärt-lungräddning på nyfödda
Kontaktperson:
Birger Malmström [email protected]
B Malmström1,2, E Nohlert1, U Ewald3, M Widarsson1,2,4
1 Centrum för klinisk forskning, Västmanlands Sjukhus Västerås, Uppsala Universitet, 2 Barn- och Ungdomskliniken Västmanlands Sjukhus Västerås, 3 Institutionen för kvinnors
och barns hälsa, Uppsala universitet, 4 Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Västerås
SlutsatsEn heldags kurs med simulatorbaserad teamträning och videostödd återkoppling förbättrade
deltagarnas självskattade förmåga att genomföra neonatal hjärt-lungräddning (HLR).
MetodSANT utvärderades 2005 - 2007 med enkät till
110 barnmorskor, läkare och sjuksköterskor
före och efter träningsperioden. Enkäten
fokuserade på kommunikation, ledarskap,
trygghet och tekniska färdigheter.
ResultatEfter teamträning skattade personalen sin
förmåga att genomföra neonatal HLR högre
inom samtliga områden: kommunikation,
ledarskap, trygghet och tekniska färdigheter
Ingen skillnad sågs mellan olika yrkeskategorier
Kvarstående effekt sågs vid enkät upp till 1,5 år
efter utbildning
BakgrundSimulatorbaserad teamträning inom neonatal
HLR har använts alltmer i Sverige under
senaste decenniet. Metoden har dock inte
formellt utvärderats.
Neonatal HLR kännetecknas av ett
multidisciplinärt teamarbete som ska fungera
dygnet runt.
Framgångsfaktorer är effektiv kommunikation,
tydligt ledarskap, trygghet i den egna
yrkesrollen och förmåga att handha den
tekniska utrustningen.
Teamträning i neonatal HLR genomförs sedan
2006 på Västmanlands Sjukhus Västerås.
Utbildningen kallas Simulerad Akut Neonatal
Teamträning (SANT).
SyfteAtt utvärdera effekten av SANT på den
självskattade förmågan att genomföra neonatal
HLR hos personal som genomgått utbildningen.
Tabell 1. Medelvärden för enkätsvar före och efter träning
0
5
10
15
20
25
30
35
Kommunikation Ledarskap Trygghet Tekniskafärdigheter
Med
elvärde
Före Efter
